Årsredovisning 2014 - Surahammars kommun

Årsredovisning 2014
Surahammars kommun
Foto: Anders Lindberg
Fastställd av Kommunfullmäktige 2015-05-11
INNEHÅLL
KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET...............................................................................1
ORGANISATIONSÖVERSIKT............................................................................................................................2
MANDATFÖRDELNING......................................................................................................................................2
UTVECKLING I KORTHET................................................................................................................................3
SÅ ANVÄNDS PENGARNA..................................................................................................................................3
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE........................................................................................................................4
SAMHÄLLSUTVECKLING........................................................................................................................................... 4
VIKTIGA HÄNDELSER...............................................................................................................................................7
GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING...............................................................................................................................8
FINANSIELLA MÅL....................................................................................................................................................9
EKONOMISK ANALYS..............................................................................................................................................10
PERSONALEKONOMISK REDOVISNING......................................................................................................................15
VERKSAMHETSREDOVISNING STYRELSER OCH NÄMNDER............................................................ 17
KOMMUNSTYRELSEN..............................................................................................................................................17
BARN- OCH BILDNINGSNÄMNDEN........................................................................................................................... 20
SOCIALNÄMNDEN...................................................................................................................................................23
BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN.................................................................................................................................. 26
FINANSIELLA RAPPORTER............................................................................................................................28
RESULTATRÄKNING (TKR)......................................................................................................................................28
BALANSRÄKNING (TKR).........................................................................................................................................29
INVESTERINGSREDOVISNING (TKR)*........................................................................................................................31
NOTER.................................................................................................................................................................. 32
KOMMUNALÄGDA BOLAG OCH KOMMUNALFÖRBUND.....................................................................35
SURAHAMMARS KOMMUNALTEKNIK AB............................................................................................................... 35
SURAHAMMARSHUS FÖRVALTNINGS AB................................................................................................................ 36
KOLBÄCKSÅDALENS PENSIONSFÖRBUND.................................................................................................................36
MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND (MBR)...................................................................................37
VÄSTRA MÄLARDALENS KOMMUNALFÖRBUND (VMKF).........................................................................................37
REDOVISNINGSPRINCIPER............................................................................................................................38
BEGREPPSFÖRKLARINGAR ..........................................................................................................................40
KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET
Ännu ett år har gått och det är dags att sammanfatta det i en årsredovisning.
Som inledning vill jag konstatera att kommunens resultat, för fjortonde året i rad, är positivt och uppgår till
18,9 miljoner. Det är glädjande siffror, men de kommer också behövas för de utmaningar som ligger framför oss.
Under året har kommunens invånarantal stigit och vi kan registrera en ökning på 84 personer. Detta är mycket
glädjande, men ställer också krav på våra verksamheter. Inledningsvis har detta främst märkts av inom barnomsorgen
där vi behövt bygga ut med många nya platser.
Affären med Mälarenergi, gällande försäljning av vår fjärrvärmeverksamhet har fortskridit i stor politisk enighet och
kunde avslutas med att Mälarenergi tog över verksamheten den 1 maj. Försäljningen måste ses i perspektiv, inte bara
gällande riskreducering för kommunen, utan också ett tillskapandet av en stabil fjärrvärmetaxa över tid, för både
kommunen och dess invånare.
Glädjande är också att Kommunfullmäktige under året, i full politisk enighet, antagit en lokal näringslivsstrategi. Det
visar på en politisk vilja att skapa ett bra företagsklimat, tillsammans med näringslivet.
Det har hänt mycket positivt under året, men det bleknar tyvärr när man riktar tankarna mot den skogsbrand som
drabbade oss. Branden startade den 31 juli och kom att bli den största skogsbranden i modern tid. Oavsett om man
var direkt drabbad, inblandad i räddningsarbetet eller bara följde händelseförloppet på tv, så tror jag inte branden
lämnade någon oberörd.
Jag vill avsluta med att rikta ett stort tack till alla anställda, förtroendevalda och andra som bidragit till verksamheten
under året!
Tobias Nordlander
Kommunstyrelsens ordförande
1
ORGANISATIONSÖVERSIKT
Valnämnd
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Revision
KOMMUNSTYRELSE
Arbetsutskott
Personalutskott
Bygg- och miljönämnd
Suraham m ars Kom m unalTeknik AB
Socialnämnd
Suraham m ars hus Förvaltnings AB
Barn- och bildningsnämnd
Kolbäcks ådalens Pens ions förbund
(tidigare Gym nas ieförbund)
Surahammars kommun 100 %
Surahammars kommun 100 %
Surahammars kommun 40%
Hallstahammars kommun 60%
Överförmyndarnämnd
Mälardalens Brand- och
Räddnings Förbund (MBR)
Surahammars kommun 9,1 %
Hallstahammars kommun 11,5 %
Västerås Stad 79,4 %
MANDATFÖRDELNING
Parti
Kommunfullmäktige är Surahammars kommuns
högsta beslutande organ, Surahammars egen
"riksdag". Kommunfullmäktige fastställer mål och
riktlinjer för kommunens verksamhet. De ärenden
fullmäktige beslutar om har oftast behandlats i
nämnder och styrelser. De 39 ledamöterna utses efter
allmänna val som genomförs samtidigt som riksdagsoch landstingsvalen.
Socialdemokraterna ( S)
Moderaterna (M)
Vänsterpartiet (V)
Centerpartiet ( C )
Folkpartiet ( FP)
Sverigedemokraterna (SD)
Kristdemokraterna (KD)
Miljöpartiet (MP)
Totalt
2
Mandat
19
6
4
3
3
2
1
1
39
Mandat
efter valet 2014
15
5
4
5
2
5
1
2
39
UTVECKLING I KORTHET
2014
2013
2012
2011
2010
Allmänt
Invånare 31 december
Kommunal skattesats, %
9 918
22,31
9 834
22,31
9 890
22,31
9 871
22,19
9 949
22,19
Personal
Personalkostnader
Antal årsarbetare
337,5
605,9
322,3
601,1
307,1
665,2
296,2
597,5
290,5
594,2
Resultat
Årets resultat
Verksamhetens
nettokostnader/skatteintäkter
18,9
20,0
4,0
2,4
6,2
94,7%
93,7%
97,1%
97,1%
97,1%
Driftsredovisning
Nettokostnader inkl. finansnetto
-468,3
-456,1
-460,7
-461,4
-451,1
10,0
13,5
17,1
76,0
88,9
290,8
267,7
297,5
331,3
303,5
323,9
306,8
337,0
259,9
301,3
17,5%
14,3%
10,7%
10,7%
10,9%
Investeringar
Nettoinvesteringar
Skulder
Låneskuld till kreditinstitut
Borgensåtaganden
Soliditet
Alla belopp är i mkr om inget annat anges.
SÅ ANVÄNDS PENGARNA
Verksamheternas nettokostnader
Så används pengarna
1,2%
5,1%
11,3%
4,5%
0,2%
6,6%
5,9%
42,9%
9,0%
19,6%
63,2%
30,5%
Pedagogisk verksamhet 42,9 %
Äldre- och funktionshindrade 30,5 %
Gemensamma resurser 9 %
Infrastruktur, skydd mm 6,6 %
Individ- och familjeomsorg 5,1 %
Fritid och kultur 4,5 %
Politisk verksamhet 1,2 %
Särskilt riktade insatser 0,2 %
Personalkostnader 63,2 %
Köp av verksamhet och bidrag 19,6 %
Fastighetskostnader 5,9 %
Övriga verksamhetskostnader 11,3 %
3
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
SAMHÄLLSUTVECKLING
Under år 2014 har världsekonomin återhämtat sig
ytterligare men det är stora skillnader i
återhämtningstakten. Tillväxten i USA och
Storbritannien ligger kring tre procent men i
Euroländerna är tillväxten fortsatt mycket svag.
i de offentliga trygghetssystemen och nedskrivningen
av pensionsutbetalningarna är faktorer som bidragit
till att hushållens sparande har stigit mycket kraftigt.
Den långvariga lågkonjunkturen har satt tydliga
avtryck på lönebildningen. Genomsnittet för
timlöneökningarna tillsammans hamnade på
2,8 procent och för år 2015 kommer siffran bli
3,0 procent enligt SKL:s decemberekonomirapport.
Det ekonomiska läget i Euroländerna har försvagats
under hösten 2014. Krisen i Ukraina och de
handelssanktioner med Ryssland som följt har
påverkat likväl som den svagare tillväxten i Kina och
tillväxtekonomierna. Ytterligare faktorer som
påverkar är osäkerheten om det finns tillräcklig med
politisk handlingskraft för att bemöta skuldkriserna
på ett effektivt sätt och om Europas banker står
tillräckligt väl rustade för att hantera stora
nedskrivningar i statsskulderna.
Sysselsättningen har stått emot den svaga tillväxten
och utvecklats förvånansvärt bra och samtidigt har
antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. Trots
detta är utvecklingen på arbetsmarknaden är splittrad
och arbetslösheten ligger oförändrad på 8 procent.
I SKL:s ekonomirapport från december räknar man
med att efterfrågan i svensk ekonomi kommer att
vara tillräcklig för att arbetsmarknaden ska kunna
vara i konjunkturell balans vid mitten av år 2016.
Arbetslösheten sjunker då ned till under 7 procent
och löneökningarna närmar sig knappt 3,5 procent.
Den osäkerhet som råder om det ekonomiska läget
och den framtidstro som verkar saknas håller inte
bara tillbaka hushållens konsumtion utan även
företagens investeringsvilja, detta trots den mycket
expansiva penningpolitiken som förts i Euroområdet.
Även Sveriges återhämtning går i otakt. Tillväxten
sker i ett läge då vi fortfarande befinner oss i
lågkonjunktur och återhämtningen är känslig både för
hur våra exportmarknader utvecklas och hur vår
internationella konkurrenskraft kommer att stå sig i
framtiden.
Skatteunderlagtillväxten klingar av fram till 2018 i takt
med att återhämtningen är fullbordad och antalet
arbetade timmar kommer inte växa så fort som de
förväntas göra fram till år 2016. Tillsammans med
den positiva priseffekten och ökande pensioner kan
det reala skatteunderlaget, dvs. efter avdrag för prisoch löneökningar, ändå växa med drygt en procent.
En betydande osäkerhet kring den ekonomiska
utvecklingen, en för många försvagad ersättningsgrad
Nyckeltal för den svenska ekonomin
Pro cen tu ell fö rän drin g
2013
2014
2015
2016
2017
BNP
1,3
1,9
2,9
3,2
2,3
Sysselsättning, timmar
0,4
2,1
1,5
1,1
0,7
Öppen arbetslöshet
8,0
7,9
7,4
6,6
6,5
Konsumentpris, KPI
0,0
-0,2
0,6
2,1
3,2
Kä lla : S KL Cirkulä r 1 4 :5 9 , 2 01 4-1 2-1 9
4
Befolkning
Befolkningsutvecklingen har stor betydelse för alla
kommuner. Av vikt är också befolkningsstrukturen.
Antal invånare i Surahammars kommun uppgick till
9 918 personer den 31 december 2014, vilket är en
ökning från föregående år med 84 personer.
Under 2014 föddes 90 (90) barn men samtidigt avled
109 (115) personer och födelseöverskottet blev därför
negativt. Flyttnettot var positivt under 2014,
100 (-32).
Antal invånare per 31 december
11000
10000
9000
10 249 10 196 10 109 10 122 10 062 9 980 9 949
9 871 9 890 9 834 9 918
8000
7000
6000
5000
2004
2005
2006
2007
2008
2009
Surahammars kommun har en befolkningsstruktur
som kännetecknas av relativt många i åldersgrupperna
7-17 år, 45-64 år samt 65-79 år. I åldersgruppen 25-44
år finns en i jämförelse med riket mindre andel av
befolkningen.
2010
2011
2012
2013
2014
Det ökande antalet i åldersklasserna 65-79 samt 80+
kommer att innebära större framtida krav på
kommunal service, främst inom äldreomsorgen.
Befolkningsstrukturen har stor betydelse för om
kommunen får eller får lämna bidrag i kostnadsutjämningen. Många barn och ungdomar samt många
äldre innebär högre kostnader vilket kostnadsutjämningen ska kompenseras för.
Den relativt låga andelen i de barnafödande åldersklasserna kan betyda negativa konsekvenser för den
framtida befolkningsutvecklingen.
Befolkningsstruktur och utveckling
30,0%
25,0%
2010
20,0%
2011
15,0%
2012
10,0%
2013
5,0%
2014
0,0%
Riket 2014
0-6 år
7-17 år
18-24 år
25-44 år
5
45-64 år
65-79 år
> 80 år
Näringsliv och arbetsmarknad
Utbildningsnivå
Kommunen samverkar med företagen i kommunen
och vill tillsammans skapa ett positivt företagsklimat
som inspirerar människor till att starta, driva och
utveckla företag.
Utbildningsnivån är viktig för att företagen ska kunna
rekrytera utbildad personal och är även en viktig
konkurrensfaktor vid företagens framtida val av
etableringsort. Surahammar har lika hög andel
invånare med tre års gymnasial utbildning som både
länet och riket. Däremot är andelen invånare med
eftergymnasial utbildning något lägre än länet och
betydligt lägre än riket.
Kommunen driver tillsammans med den lokala
företagsorganisationen Företagarna ett projekt som
heter Optimalt Företagsklimat. Syftet med projektet,
som löper på två år, är att arbeta fram en
handlingsplan för att nå den sedan tidigare framtagna
näringslivsstrategin som finns i kommunen.
För Surahammars utveckling är det viktigt att
underlätta tillgången till utbildning för både företag
och enskilda.
I kommunen finns framgångsrika tillverkningsföretag
där Uponor är den största privata arbetsgivaren. Idag
finns en mångfald av företag inom olika branscher
bl.a. har vi ett kluster av företag inom
internetförsäljning.
Under 2014 slutfördes ett mycket lyckat projekt som
hette Företagsutveckling Surahammar, som var
finansierat av Europeiska Socialfonden. Projektet
riktade sig till redan etablerade företag och dess
kompetensutveckling. En viktig faktor för att
kommuninvånarna ska ha möjlighet till högre
utbildning är en bra infrastruktur så att människor lätt
kan ta sig till orter med högskola och universitet
Till årets företagare utsågs Henrik Levay som driver
Smedja Levay AB i Ramnäs Hantverkshus. Totalt
fanns 461 företag vid utgången av 2014, vilket är en
ökning med 10 företag jämfört med året innan. Av
dessa är merparten enmansföretag.
Infrastruktur
Många företag i Surahammar är verksamma inom
industrin och många har drabbats av den minskade
exporten. Trots denna påverkan visar
arbetsförmedlingens statistik att den sammantagna
arbetslösheten inklusive personer i program med
aktivitetsstöd minskade med 0,7 % år 2014 i
jämförelse med 2013. Enligt statistiken var 6,6 % av
Surahammars kommuns invånare i åldern 16 – 64 år
arbetslösa eller i program under år 2014 (länet 7,5 %).
Det är viktigt att erbjuda invånarna väl fungerande
kommunikationer, främst för att skapa större
funktionella arbetsområden. Pålitligare och snabbare
förbindelser är en förutsättning för att fler ska resa
kollektivt och där för kommunen en ständig dialog
med trafikhuvudmannen. Kollektivtrafikresandet
måste öka för att minska miljö- och klimathoten.
Den nya satsningen på tågtrafiken där tåg körs direkt
till Stockholm utan byte i Västerås har slagit väl ut
under året. Planerna för 2015 är därför att utöka
turerna till att inte endast omfatta helger utan även
vardagar. Detta kommer att medföra bättre
förutsättningar för långpendling från kommunen.
Restiden är 1 timme 44 min från Virsbo, 1 timme 36
min från Ramnäs och 1 timme 31 min från Sura.
Boende
Den största framgångsfaktorn gällande tillväxt för en
kommun är befolkningen. Surahammars kommun
kan erbjuda både attraktiva bostäder och
boendemiljöer i alla tre tätorterna samtidigt som
kommunen har närheten till Västerås.
Från 15 december 2014 gäller nya tidtabeller för
Expressbusslinje 514 med avgång en gång i timmen
vid rusningstrafik, vilket gör det enklare att pendla
både till och från Surahammars kommun.
Under 2014 påbörjades omvandlingen av gamla
högstadieskolan i Surahammar till att bli boende för
personer över 50 år. Totalt har 22 lägenheter, både
2:or och 3:or, byggts och är inflyttningsklara 1 april
2015.
6
VIKTIGA HÄNDELSER
 Försäljning av fjärrvärmen
Kommunen har under en längre tid haft
förhandlingar med Mälarenergi angående en övergång
av fjärrvärmeverksamheten. Under våren kunde en
försäljning genomföras och fjärrvärmeverksamheten
såldes den 1 maj 2014.
 Digitalisering och förstelärare
Den tidigare påbörjade digitala satsningen i
kommunens skolor har fortsatt och inom förskolan
finns en MAC-dator och en iPad på varje avdelning.
Grundskolan har utökat antalet förstelärare från 2
personer till 12 personer.
 Branden i Västmanland
Branden i Västmanland är den enskilt största som har
drabbat Sverige i modern tid. De fyra kommunerna
som drabbades är Surahammar, Sala, Fagersta och
Norberg. Arbetet med att hantera denna situation
genomfördes med hjälp av personer från hela landet
och det kommer att fortgå ett bra tag framöver. När
den akuta situationen var över började arbetet med
utvärderingar, dokumentation och hur ska
kommunerna gå vidare med framtida händelser som
kommer efter branden.
 Comeniusprojektet
Hammarskolan stod som värd för ett femtiotal elever
och lärare från sju europeiska länder inom det
Comeniusprojekt som skolan deltar i.
 Fler demensboendeplatser
Socialnämnden har fattat beslut om att utöka antalet
platser på demensboendet på Källbo i Surahammar
från åtta till tolv platser.
 Invigning av Ramnäs Cykelpark
Ramnäs cykelklubb har under året iordningsställt en
cykelpark som till största delen finansierats med
medel från arvsfonden.
 Invigning av Kulturhistorisk vandringsled
Den historiska vandringsleden med dess
informationstavlor som berättar om olika platser och
Surahammars historia, invigdes i juni månad. Det är
ett promenadstråk som börjar vid Stenhuset går via
Förrådsholmen, Kanalbanken och åter till Stenhuset.
 Konstutställningar Virsbo
Under året har ett flertal konstutställningar ägd rum i
Virsbo.
 Kvarteret Vråken
Under våren påbörjades rivningen av gamla
Skogslundsskolan. Under hösten har totalt 22
lägenheter byggts i den gamla skolan och är
inflyttningsklara 1 april 2015.

7
GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING
Ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att
hushålla i tiden och över tiden vilket leder till krav på
långsiktig planering. Det vill säga väga ekonomi mot
verksamhet på kort sikt, samt att väga verksamhetens
behov nu mot behoven på längre sikt. Förbrukas det
mer pengar än som kommer in ett år innebär det att
det blir kommande år, eller kommande generationer
som måste betala för denna överkonsumtion.
Resultat (mkr)
25,0
20,0
15,0
10,0
Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god
ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det ska
upprättas mål och riktlinjer som är av betydelse och
som omfattar både ekonomi och verksamhet.
5,0
0,0
2010
Varje år i samband med budget fastställer
kommunfullmäktige i Surahammar de finansiella mål
som ligger till grund för uppföljning och värdering av
kommunens ekonomiska hushållning nästkommande
år. Nya lagregleringar säger att riktlinjerna ska ta sin
utgångspunkt från det ekonomiska läget samt att de
även bör ha ett långsiktigt perspektiv.
2011
2012
2013
2014
Resultatutjämningsreserv
Från och med den 1 januari 2013 finns det i
kommunallagen en möjlighet att under angivna
förutsättningar reservera delar av ett positivt resultat i
en resultatutjämningsreserv (RUR). Syftet med RUR
är att kunna bygga upp en reserv under goda tider för
att senare, under vissa omständigheter, kunna utnyttja
denna när skatteunderlagsutvecklingen är svag. På så
sätt skapas större stabilitet för verksamheterna.
Då det är frivilligt att tillämpa RUR finns det ett stort
lokalt utrymme hur hanteringen ska utformas, men
det ska framgå i riktlinjerna för god hushållning och
fullmäktige ska besluta om hur reserven ska hanteras.
Resultat
Surahammars kommuns ekonomiska resultat är
positivt för fjortonde året i rad. Resultatet för 2014
uppgår till 18,9 miljoner kronor. Med det resultatet
når vi resultatmålet på 2 % av skatteintäkter och
bidrag och överstiger budgeterat resultat med
14 miljoner kronor.
Den positiva avvikelsen mot budget förklaras främst
av att kommunen har kvar medel ur oförutsedda
posten, mer intäkter från staten samt avtal som
omförhandlats gällande företagshälsovård och
lokaltrafik.
Fullmäktige har inte beslutat i sina riktlinjer om
reservering till resultatutjämningsreserv för år 2014.
Resultatet för hela koncernen uppgår till 24 miljoner
kronor.
8
FINANSIELLA MÅL
Under år 2001 antog Surahammars kommun dels en ekonomistyrningsplan och dels mål och riktlinjer för
kommunens ekonomiska hållbarhet. Dessa mål och riktlinjer ska omarbetas under år 2015.
Mål och riktlinjerna är utformade så att de dels ska visa åt vilket håll kommunen är på väg och dels situationen vid ett
speciellt tillfälle. De övergripande finansiella målen kan sammanfattas och rangordnas enligt nedan:
1.
2.
3.
4.
Den löpande verksamheten ska visa ett positivt resultat
Nyinvesteringar ska finansieras fullt ut med skattemedel
Säkerställande av pensionsskuldsutbetalningen ska ske
Återbetalning av låneskulden
Punkt 3 är ännu ej aktuell eftersom tillförda medel saknas i tillräcklig utsträckning för att göra eventuella placeringar.
Utfall
Utfall
Utfall
2014
2013
2012
Positiv
> 2%
96%
98%
Positiv
18 920
3,9%
94,7%
96,1%
17,5%
19 998
4,2%
93,7%
95,8%
14,3%
3 996
0,9%
97,1%
99,1%
10,7%
> 100%
451,8%
327,5%
195,1%
38,2%
55,8%
58,2%
--
--
--
M ål 1 - Den löpande verksamheten ska visa
ett positivt resultat
Mål
Resultatutveckling (tkr)
Nettoresultatandel av skatteintäkter
Nettokostnadsandel totalt exkl. finans
Nettokostnadsandel totalt inkl finans
Soliditet
M ål 2 - Nyinvesteringar ska finansieras fullt
ut med skattemedel
Självfinansiering av årets investeringar
Årets nettoinvesteringar /planenliga
avskrivningar
100-102%
M ål 4 -Återbetalning av låneskulden
Amortering ska göras med
50% av årets
resultat
En förutsättning för att uppnå och bibehålla en god
ekonomisk hushållning är att följsamheten mellan
löpande intäkter och kostnader är god.
Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, generella
statsbidrag och finansnetto visar hur stor del av
skatteintäkterna som används i den löpande
verksamheten. För att klara ekonomisk hushållning
bör detta mått ligga på 97- 98%.
Nettokostnadsandelen ligger bra till i förhållande till
kommunens mål.
9
EKONOMISK ANALYS
Styrelser och nämnders resultat
Kommunalskatt, %
En viktig del i den finansiella kontrollen utgörs av
kommunens budgetföljsamhet. En grundläggande
förutsättning för god ekonomisk hushållning är att
kommunens styrelse och nämnder klarar av att
bedriva sin verksamhet inom givna ramar.
Den nämnd som uppvisar störst positiv avvikelse
jämfört med budget är Kommunstyrelsen där
merparten kan förklaras av att kommunens post för
oförutsedda utgifter endast utnyttjades med 701 tkr
jämfört med budgeterat 4 650 tkr.
Budgetavvikelsen för alla nämnder blev +10,3 mkr.
2014
Budge t
Utfall
Avvik e ls e
Kommunsty relsen
129,7
120,0
9,7
Barn- och bildningsnämnden
154,7
154,3
0,5
Socialnämnden
152,2
153,6
-1,4
5,6
4,0
1,6
442,2
431,9
10,3
Sum m a
2012
2011
2010
Kommunen
22,31 22,31 22,31 22,19 22,19
Landstinget
10,38 10,38 10,38 10,50 10,50
TOTALT
32,69 32,69 32,69 32,69 32,69
Alla kommuner är genom inkomstutjämningen
garanterade 115 % av medelskattekraften, vilket
innebär att staten skjuter till mellanskillnaden i
inkomstutjämningsbidrag.
Styrelser och nämnder, nettokostnader (mkr)
By gg- och miljönämnden
2013
Under år 2014 fick Surahammars kommun 78,3 mkr i
inkomstutjämningsbidrag.
Övriga statsbidrag som Surahammar fick år 2014 är
regleringsbidrag (2,3 mkr) och strukturbidrag
(1,0 mkr). Intäkter i övrigt är verksamhetsanknutna
avgifter, som tas ut av brukarna för tillhandahållna
tjänster samt hyror.
Beträffande verksamheternas intäkter är de 11,5 mkr
högre än de budgeterade. Främsta anledningen är att
en stor del av intäkterna från Migrationsverket
(4,4 mkr) inte var budgeterade samt att kommunen
erhöll ytterligare nästan 1,0 mkr i statsbidrag för mest
sjuka äldre. Gällande branden i Västmanland, som
startade i slutet av juli fick kommunen 2,0 mkr i
bidrag från staten vilket även motsvarade
kommunens kostnader.
Intäkter och kostnader
Skatteintäkterna och de generella statsbidragen är
kommunens dominerande inkomstkälla och svarade
2014 för 84 % av kommunens intäkter. Intäkternas
storlek är beroende av skattesatsens nivå och
skatteunderlaget efter taxering av invånarnas
inkomster.
Surahammars kommuns egna skatteunderlag ökade
med 1,5 % vid den senaste taxeringen (2013 års
inkomster).
Kostnaderna för år 2014 uppgick för den kommunala
verksamheten till 527,7 miljoner kronor i jämförelse
med de budgeterade kostnaderna på 532,5 miljoner
kronor.
Den kommunala skattesatsen är oförändrad mellan år
2010 och 2014. Skatteväxling för hemsjukvården
(+0,16 %) och kollektivtrafiken (-0,04 %) ägde rum
2012.
Kommunens avskrivningar blev 0,9 mkr högre än
budgeterat. I detta ligger nedskrivningskostnader för
tre skolor med (2,3 mkr).
10
Investeringar och självfinansieringsgrad
Under 2014 har kommunen nettoinvesterat för
10,0 mkr jämfört med 13,5 mkr år 2013. De största
projekten som avslutats under året är Björnstugan
och upprustningen av Virsboskolan som delvis blivit
färdig. Ytterligare två projekt som blivit färdiga är
uterum på äldreboendet Österängen samt renovering
av hopptornet på Campingbadet. Under 2015
beräknas resterande del av Virsboskolan vara
färdigställd.
Kommunens finansnetto är -7,1 mkr, vilket kan
jämföras med 2013 då finansnettot uppgick till
-10,1 mkr. Främsta orsaken till förbättringen är att två
relativt stora lån omsattes under året till lägre ränta
vilket påverkar finansnettot positivt.
Under år 2014 har ingen nyupplåning skett i
kommunen. Löpande amorteringar har skett med
2,8 mkr och ett lån på 4,2 mkr har lösts i sin helhet
under året. Kommunens låneskuld har därför minskat
och uppgick den 31 december 2014 till 290,7 mkr.
Låneskulden utgör en ränterisk där en procents
höjning av räntan innebär ökade kostnader med
1,6 mkr/år på kort sikt. Det är viktigt att kommunen
har en bra balans mellan fasta och rörliga lån för att
minimera risken och för Surahammars del löper
160 mkr med rörlig ränta (55 %) och 133 mkr med
fast ränta.
Avskrivningarna för 2014 blev 0,9 mkr högre än
budget.
Investeringar (mkr)
100,0
80,0
60,0
Under året har kommunen haft en mycket god
likviditet i förhållande till sina betalningsströmmar
och likviditeten uppgick vid årsskiftet till 95,8 mkr.
Det är en förbättring då likviditeten vid årets början
uppgick till 56,9 mkr. Likviditeten visar på
betalningsberedskapen på kort sikt och sammantaget
bedöms den vara god för kommunen.
40,0
20,0
0,0
2010
2011
2012
2013
Nettoinvesteringar
2014
Avskrivningar
Investeringsutrymmet för 2014 uppgick till 45,1 mkr
vilket innebär att årets investeringar finansierats helt
med egna medel.
Låneskuldens utveckling (mkr)
320,0
310,0
300,0
290,0
280,0
270,0
260,0
250,0
240,0
230,0
Självfinans iering %
500,0%
4 5 1,8 %
400,0%
3 2 7 ,5 %
300,0%
19 5 ,1%
200,0%
100,0%
3 1,7 %
3 4 ,5 %
2010
2011
2010
2011
2012
2013
2014
2013
2014
0,0%
2012
2013
2014
Finansnetto (mkr)
Tillgångar och skulder
2010
Kommunens ekonomi är utsatt för olika typer av
finansiella risker. Flera av dessa kan reduceras via en
genomtänkt finanspolicy och en aktiv
omvärldsbevakning. Vikande skatteunderlag och
förändringar i skatteutjämningssystemet är exempel
på händelser som drastiskt kan förändra kommunens
finansiella ställning.
0,0
-2,0
-4,0
-6,0
-8,0
-10,0
-12,0
Finansnettot består av finansiella intäkter, som
ränteintäkter och borgensavgifter, samt finansiella
kostnader bestående av räntekostnader på
kommunens upptagna lån och pensionsskuld.
11
2011
2012
Avsättningar
Kommunen har haft två avsättningar, som gjordes
innan rekommendationen för avsättningar och
ansvarsförbindelser (RKR 10.2) omarbetades.
Leasing ( tkr)
2014
Operationell leasingavtal > tre år
Årets kostnader inv enarier & utrustning
Årets kostnader fordon
Årets kostnader hy ra
Den ena avsättningen gjordes för att möta
avvecklingskostnaderna inom Kolbäcksådalens
gymnasieförbund och den andra avsåg
skolomställning.
1 891
1 550
1 518
Fram tida leasingavgifter inventarier utrustning och hyra
som förfaller inom ett år
som förfaller senare än ett år men inom fem år
senare än fem år
Båda avsättningarna har upplösts under år 2014.
Fram tida leasingavgifter fordon
som förfaller inom ett år
som förfaller senare än ett år men inom fem år
senare än fem år
Leasingåtaganden
Kommunen leasar bilar och vissa inventarier samt hyr
skolan i Ramnäs av Ramnäs Fastigheter AB, som är
ett helägt dotterbolag till Surahammarshus
Förvaltnings AB. Leasingkostnaden för skolan är
1 518 tkr per år. Avtalet tecknades på femton år och
löper till år 2026.
3 020
8 249
10 626
1 863
2 328
0
De höga framtida leasingbeloppet beror på att hy ran för skolan finns
med fram till år 2026.
Soliditet
Merparten av kommunens leasingavtal löper på
36 månader. Under år 2014 leasades bilar och
transportmedel, med avtalstid 36 månader, för
1 550 tkr (1 716 tkr år 2013). Inventarier leasades för
1 891 tkr (1 663 tkr), varav trygghetslarm 978 tkr
(722 tkr). Under år 2014 har kommunen leasat
hjälpmedel från landstinget med 450 tkr, som ingår i
kostnaden för leasade inventarier.
Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga
finansiella handlingsutrymme och visar hur stor del av
kommunens tillgångar som finansierats med egna
medel. Soliditeten kan beskrivas som ett mått på
kommunens långsiktiga ekonomiska styrka.
Förändringen i detta finansiella mått är beroende av
investeringstakt, nyupplåning, andra
skuldförändringar samt det ekonomiska resultatet.
Kommunen bedriver verksamhet i externt förhyrda
lokaler, där avtalstiden understiger tre år men med
möjlighet att förlänga med ett år i taget om ingen
uppsägning inkommer. Hyreskostnaden för detta
uppgick till 4 273 tkr, vilket är en ökning med 50 tkr
från föregående år.
Ju högre soliditeten är desto mindre är kommunens
låneskuldsandel. Surahammars kommun ligger under
rikssnittet för soliditet för kommuner i liknande
storlek. Den låga andelen egenfinansiering gör att
kommunen är känslig för ekonomiska påfrestningar.
Inkluderas ansvarsförbindelsen för pensionsskuld blir
utfallet negativt, -30,9%.
När det gäller leasingavtal som är operationella,
överstiger tre år och inte är uppsägningsbara ska
upplysningar lämnas enligt RKR 13.2. För de avtal
Surahammars kommun har där avtalstiden överstiger
tre år är avtalstiden för inventarier mellan fyra och
sex år och för avtalet gällande hyra av skolan i
Ramnäs på femton år.
Kommunens soliditet har blivit avsevärt mycket
bättre de senaste två åren till följd av goda resultat.
Soliditeten år 2014 uppgår till 17,5 % vilket är en
ökning med 3,2 procentenheter mot föregående år.
30,0%
20,0%
10 ,9 %
10 ,7 %
10 ,7 %
14 ,3 %
17 ,5 %
10,0%
0,0%
-10,0%
2010
2011
2012
2013
- 4 2 ,5 %
- 4 1,2 %
- 3 9 ,3 %
- 3 7 ,3 %
2014
-20,0%
-30,0%
- 3 0 ,9 %
-40,0%
-50,0%
Soliditet
12
Soliditet inkl. pensionsskuld
Borgensåtaganden och
pensionsförpliktelser
Pensionsförpliktelser (mkr)
Surahammars kommuns samlade borgensansvar
uppgick till 267,7 mkr vid årsskiftet 2014-12-31, en
minskning med 63,6 mkr.
2014
Pensionsavsättningar
Pensioner som ansvarsförbindelser
Den stora minskningen av borgensåtaganden härrör
till att kommunen sålde bort fjärrvärmedelen från det
kommunala bolaget Surahammars KommunalTeknik
AB till Mälarenergi under år 2014 och därmed kunde
lån lösas i bolaget och borgenåtaganden minska i
kommunen.
Finansiell placering
2013
36,9
33,7
258,5
269,0
0,0
0,0
Sum m a pe ns ions förplik te ls e r
295,4
302,7
Återlånade medel
295,4
302,7
Balanskravsavstämning
Kommunallagen anger att kommunens ekonomi ska
planeras och styras så att ett resultat i balans uppnås
där intäkterna ska överstiga kostnaderna i både
budget och utfall. Om intäkterna är lägre än
kostnaderna något år ska detta återställas inom de
närmaste tre åren. Lagen medger att avvikelse från
denna regel får ske om kommunen kan åberopa
synnerliga skäl och kommunen slipper då
återställningen. Under vissa villkor är det möjligt att
reservera till, eller disponera medel från en
Resultatutjämningsreserv (RUR)
Vidare under året har kommunen gått in i ett nytt
borgensåtagande på 30,0 mkr för det helägda bolaget
SurahammarsHus AB för ombyggnation av skolan i
Surahammar till lägenheter.
Borgensåtagandet gällande VAFAB har ökat med 1,3
mkr jämfört med år 2013.
Till Surahammars KommunalTeknik AB finns en
generell säkerhet på 41,8 mkr som ej var utnyttjad vid
årsskiftet.
Kommunen ska upprätta en balanskravsutredning vid
varje bokslut där huvudprincipen är att
realisationsvinster inte ska räknas in bland intäkterna.
Genom de nya reglerna gällande RUR ökar
tydligheten genom att balanskravet avser ett
specificerat balanskravsresultat.
Surahammars kommun är medlem i Kommuninvest
och har ingått en solidarisk borgen såsom för egen
skuld för Kommuninvest i Sveriges samtliga
förpliktelser. Särskilt regressavtal finns som reglerar
fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna.
Balanskravsutredning (mkr)
Kommunen har inte gjort några borgensförluster
under 2014.
Årets resultat
Kommunens skuld till arbetstagare och
pensionstagare redovisas enligt den kommunala
redovisningslagen. Modellen kallas för
blandmodellen, vilket innebär att pension som
intjänats före 1998 tas upp som en ansvarsförbindelse
utanför balansräkningen. Pensioner intjänade efter
1998 redovisas som skuld i balansräkningen.
0,0
Vissa realisationsv inster enl undantagsmöjlighet
0,0
Vissa realisationsförluster enl undantagsmöjlighet
0,0
Orealiserade förluster i v ärdepapper
Årets resultat efter balanskravsjusteringar
0,0
medel från resultatutjämningsreserv
0,0
Årets balanskravsresultat
Balanskrav sunderskott från tidigare år
Sum m a
Balanskravsresultat att reglera
I kommunens finansiella mål och riktlinjer finns som
mål att utbetalningarna för denna skuld ska
säkerställas, när ekonomin så tillåter, genom att
avsätta pengar (placeringar) eller lösa in delar av
ålderskollektivet (partiell inlösen) för att minska
utbetalningarna framöver.
0,0
+ 18,9
medel till resultatutjämningsreserv
sy nnerliga skäl (ändrad RIPS-ränta)
Eftersom utbetalningar sker långt fram i tiden ska
skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad
skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa.
+ 18,9
Samtliga realisationsv inster
0,0
+ 18,9
0,0
+ 18,9
0,0
Sammanställningen visar att Surahammars kommun
uppfyller balanskravet och att inga beslut behöver
fattas om att täcka underskott under kommande
räkenskapsår.
Ansvarsförbindelsen för pensioner minskar med
10,5 mkr jämfört med år 2013.
13
Framtiden
En ytterst viktig faktor för kommunen är
befolkningen och den har under ett antal år minskat
men under 2014 ökade befolkningen med 84
personer. Ett vikande befolkningsunderlag innebär
minskade skatteintäkter och bidrag, vilket ger sämre
möjligheter att upprätthålla kommunal service och
tvärt om.
Samtidigt sätter den förändrade
befolkningsstrukturen press på kommunerna. I
Surahammars kommun kommer antalet äldre att öka
väsentligt under de närmaste åren och för att rymma
de förväntade kostnadsökningarna kommer det att
krävas anpassningar av verksamheterna.
I SKL:s rapport i december påpekas att de
resursbehov som följer av den demografiska
förändringen framöver kommer leda till att
kommunerna inte kommer att uppnå tumregeln
gällande att resultatet ska motsvara två procent av
skatteintäkter och generella statsbidrag. Mer troligt är
att kommunernas resultat istället motsvarar en
procent.
Kommunens strategiska arbete borde inriktas på att
”få fart” på befolkningsutvecklingen. Kommunen
marknadsförs som den attraktiva mindre kommunen
med bra boende, skola, attraktivt fritidsliv och endast
tio minuters pendling till Västerås.
Ett viktigt arbete som kommer att påbörjas under år
2015 är att fastställa en bredbandsstrategi för att se till
att tillgången är den bästa för kommunen.
Utvecklingen inom arbetsmarknaden är även viktig
för kommunen då kostnader för arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt försörjningsstöd har stark
koppling till denna. Här är det viktigt att bibehålla
och utveckla infrastrukturen så att medborgarna kan
erbjudas goda kommunikationsmöjligheter för arbete
och studier.
Kommunen har haft relativt bra skatteunderlag under
senaste åren och i SKL:s rapport i december
förväntas skatteunderlaget öka starkt (4,8 procent) för
kommunsektorn. Däremot tillkommer inga generella
statliga tillskott, vilket innebär att intäktsförstärkningen från skatter och generella bidrag dämpas.
14
PERSONALEKONOMISK REDOVISNING
Syftet med personalekonomisk redovisning är att
återge och följa upp ett antal personalstrategiska
nyckeltal samt att ge en samlad beskrivning över
kommunens största investering och viktigaste resurs,
medarbetarna. Redovisningen innehåller
personalstatistik där jämförelse sker med föregående
år.
Antal
250
2 18
200
15 9
2013
100
Antal årsarbetare, vilket mäter det faktiska antal som
arbetat i de olika verksamheterna exklusive olika
former av frånvaro, har ökat något vilket är en följd
av det ökade behov enligt ovan. Antal timavlönade
medarbetare har ökat vilket är en negativ utveckling
och ett viktigt område för att vända trenden i arbetet
med att vara en attraktiv arbetsgivare. En bakgrund
till införandet av önskad sysselsättningsgrad inom
vård och omsorg var bl.a. att minska timavlönade till
förmån för tillsvidareanställdas önskemål om utökade
anställningar.
17 2
150
Anställningar
Antal anställningar mäts den 31 december och både
antal tillsvidare och antal tidsbegränsade har ökat
jämfört med samma datum 2013. En anledning till
det är att så kallade konverteringar har skett, dvs.
vissa tidsbegränsade avtal omvandlas enligt lag till
tillsvidare efter viss tid. Ytterligare en anledning är
ökade behov inom förskolan till följd av fler barn
samt ökat behov av riktade resurser. Även behovet
inom hemtjänst och särskilda boenden har ökat vilket
lett till något fler anställningar.
229
70
50
9
87 91
81
95
72
2014
15
0
-25
26-35 36-45 46-55 56-60
61-
Ålder
Pensionsavgångar
Sammanställningen i tabellen nedan bygger på att
medarbetare går i pension vid 65 års ålder, men de flesta
av kommunens medarbetare kan enligt lag stanna kvar i
anställningen fram till 67 år.
Kommunen står inför relativ stora pensionsavgångar de
närmaste åren och det ställer krav på vår förmåga att
arbeta strategiskt med framtida rekryteringar och att vara
en attraktiv arbetsgivare. Kommunen har under året
deltagit i det länsövergripande projektet Lyskraft där ett
delområde är att utveckla vårt lokala arbete med
kompetensförsörjning, vilket innebär en rad olika
områden och aktiviteter. Förtroendevalda och
ledningsgrupp har initialt deltagit i utbildningen.
Antal
30
Genomsnittlig sysselsättningsgrad
Den genomsnittliga sysselsättningsgraden ligger
förhållandevis högt och inom verksamheten för äldre
har sedan flera år medarbetarna möjlighet att önska
sin sysselsättningsgrad en gång/år. Önskad
sysselsättningsgrad är en viktig jämställdhetsaspekt
och en konkurrensfaktor både för att behålla våra
medarbetare och för att vara attraktiv arbetsgivare vid
framtida rekryteringar.
Ålderssammansättning
Ålderssammansättningen bland de tillsvidareanställda
medarbetarna visar enligt bilden nedan att den största
gruppen återfinns inom åldrarna 46-55 år och därefter
i gruppen 36-45 år. Under året har antal medarbetare
upp till 35 år ökat varav nästan en fördubbling skett
bland de som är yngre än 25 år.
25
20
22
23
24
22
20
15
10
17
5
0
2015
2016
2017
2018
2019
2020
Årtal
Sjukfrånvaro – förebyggande och
hälsofrämjande arbete
Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro innebär att all
sjukfrånvaro ställs i relation till all arbetad tid, oavsett
anställningsform. Sjukfrånvaron ökade totalt något under
2014 och det är främst längre sjukfrånvaro. Inom
kommunen är det stora variationer där Socialförvaltningen
har en total sjukfrånvaro på 8,1 % och står därmed för
den högsta andelen av sjukfrånvaron. Barn- och
bildningsförvaltningen har en total sjukfrånvaro på 4 %
och står för den lägsta andelen av sjukfrånvaron.
På nästa sida syns utvecklingen över sjukfrånvaron totalt i
kommunen de senaste fem åren.
15
Procent
7
6
5
4
3
2
1
0
4 ,4
2010
4 ,9
2011
5 ,6
2012
5 ,5
2013
6 ,2
2014
Årtal
Det är av stor vikt att både det rehabiliterande och
förebyggande arbetet fortgår och utvecklas. Under
året har övergripande riktlinjer för rehabiliterande
arbetet tagits fram och förankrats. Syftet med dessa är
att tydliggöra våra olika ansvarsområden samt
beskriva processen och olika funktioner.
2014
660,0
85,0
605,9
2013
638,0
76,0
601,1
varav timavlönade
Andel tillsvidare anställda
kvinnor
Andel tillsvidare anställda
män
70,04
71,22
89%
90%
11%
10%
Genomsnittlig sysselsättningsgrad,
tillsvidareanställda
2014
- kvinnor
93%
- män
97%
2013
93%
98%
Personalkostnader (tkr)
Totalt
Lönekostnad
Total sjuklönekostnad
Övertidsskuld exkl. PO
Semesterskuld exkl. PO
Uppföljningen av sjukfrånvaron pågår kontinuerligt i
dialog med cheferna och under år 2014 har olika
insatser, både rehabiliterande- och förebyggande,
genomförts på grupp- och individnivå.
Trots att vi mäter sjukfrånvarons utveckling är det
viktigt att poängtera att hela 59 % av medarbetarna
inte hade någon sjukfrånvaro alls under året.
Kostnaden i form av sjuklön på ca 3,9 milj. visar
endast en liten del av vad sjukfrånvaro egentligen
kostar då den inte tar hänsyn till produktionsbortfall
och merkostnader i verksamheten, individens lidande
mm.
From april har tjänsten sjuk- och friskanmälan införts
i hela kommunen vilket upplevs positivt.
Kommunens chefer och skyddsombud deltog i
början av året i gemensam kompetensutveckling och
målsättningen är nu att fortsätta med just
gemensamma satsningar då det är av stor vikt att
utveckla dialogen och kompetensutveckling inom
området arbetsmiljö. Ergonomiföreläsningar för
administrativa funktioner har genomförts med syfte
att förebygga ohälsa.
Många medarbetare nyttjar den hälsofrämjande
förmånen på Ekängsbadet där bad och gym är
kostnadsfri. Under våren sponsrade kommunen
anmälningsavgiften till det motionsloppet ”Vårruset”
i Västerås där ca 100 stycken deltog.
Totalt har ca 1,2 miljon investerats under året i olika
rehabiliterande, förebyggande och hälsofrämjande
aktiviteter.
Antal anställningar
- tillsvidare
- viss tids
- antal årsarbetare
2014
337 540
237 027
4 351
917
12 440
2013
322 483
226 946
3 955
837
12 450
Ålderssammansättning
Tillsvidareanställda
- 25
26-35
36-45
46-55
56-60
61Visstidsanställda
-25
26-35
36-45
46-55
56-60
61-
2014
2013
15
81
172
229
91
72
9
70
159
218
87
95
10
9
27
22
8
9
7
14
18
27
3
7
Sjukfrånvaro
Total sjukfrånvaro i %
- kvinnor
- män
2014
6,1
6,0
6,9
2013
5,5
5,7
4,2
Sjukfrånvaro -29 år
Sjukfrånvaro 30-49 år
Sjukfrånvaro 50 år Sjuk över 59 dagar
2,8
5,8
7,3
52,7
3,0
6,3
5,4
50,8
59%
61%
60%
63%
2014
16
4
2013
11
2
Andel medarbetare utan
sjukfrånvaro*
a med sjukfrånvaro upp till
0,99 %
Pensionsavgångar
- varav vid 65 år
16
VERKSAMHETSREDOVISNING STYRELSER OCH NÄMNDER
KOMMUNSTYRELSEN
Verksamhetsbeskrivning
Enligt kommunallagen skall styrelsen leda och
samordna förvaltningen av kommunens
angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders
och kommunala bolags verksamhet.
Kommunstyrelsen har huvudansvaret för
kommunens ekonomiska förvaltning. Detta sker
genom budget- och uppföljningsprocesser, vilka finns
reglerade i kommunens styrdokument.
Nämnden består även av ledningsgrupp, övrig
administration (ekonomi, löner, personal, post- och
växel), kultur- och turism, IT-verksamhet, tekniska
verksamheter samt de kommunalförbund där
Surahammars kommun ingår. Enheten handhar även
företagshälsovården, ansvaret för facklig verksamhet
(MBL, skyddskommitté etc.) samt arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
I den ekonomiska ramen för kommunstyrelsen som
”nämnd” ingår den politiska verksamheten med
nämnder, kommunstyrelse och fullmäktige samt
administrativt stöd. Där ingår även revisionen som
både består av förtroendevalda (fem personer) samt
köp av professionella revisorer. Inom detta område
ingår även partistöd.
Inom den tekniska enheten ingår fastigheter,
grönområden, skog samt gator och vägar.
Årets resultat
Budget 2014
Utfall 2014
Avvikelse
Utfall 2013
21 493
3 284
460
53 317
1 258
1 462
5 492
3 606
3 388
25 435
20 162
3 094
459
52 515
1 214
1 337
5 807
2 579
3 971
24 256
-787
4 963
6 107
127
-6 505
701
119 999
1 332
190
0
802
45
125
-315
1 027
-583
1 179
787
-215
547
-7
793
3 949
9 656
24 108
2 978
450
54 475
1 025
1 415
3 974
4 758
4 160
25 741
Centralförvaltning
Politisk verksamhet
Revision
Köp av verksamhet
Bidrag
Facklig verksamhet
Central vaktmästarenhet
Personalvård
Arbetsmarknadsåtgärder
Fastigheter
Upplösning avsättning skolomställning
Parker o grönområden
Gator o vägar
Skogsvård
Fastigheter ej bolagen, netto
Oförutsett
Summa
4 748
6 655
120
-5 712
4 650
129 656
Verksamheterna under Kommunstyrelsen visar ett
överskott mot budget på totalt 9 656 tkr.
4 242
6 968
162
-4 952
53
129 558
Länstrafik/Brukslinjen uppvisar ett underskott om
880 tkr mot budget. Huvudorsaken är att
fördelningen mellan skolskjuts och övrig trafik
ändrats och att högre kostnader än tidigare belastar
Länstrafiken.
Varje år har kommunen valt att ha en post för
oförutsedda utgifter. Under 2014 har denna inte
utnyttjats så mycket och vid årets slut återstod det
3 949 tkr, som bidrar till att Kommunstyrelsen
uppvisar ett stort överskott.
Kostnaderna för gymnasieskolan är 881 tkr lägre än
budgeterat. Orsaken är de skalfördelar som kunnat
fås genom fördjupad samverkan med Västerås Stad.
Det fortsatta samarbetet med Västra Mälardalens
kommunalförbund har medfört att kostnaderna har
blivit lägre än budget för bl.a. IT-verksamheten.
17
Avtalet med kommunens företagshälsovård har
skrivits om under året och medfört betydligt lägre
kostnader än budgeterat.
Näringsliv
Under 2014 har Näringslivsenheten arbetat vidare
med att öka kommunikationen mellan företag och
företag men också mellan företag och kommunen.
Tekniska enheten uppvisar överskott på totalt 1 179
tkr. Den milda vintern har bidragit till att kostnaderna
för el- och fjärrvärme blev 2 800 tkr lägre samtidigt
som kostnaderna för reparationer och akut underhåll
blev högre än budgeterat.
Surahammars kommun samverkar aktivt med
företagen för att utveckla näringslivet. Det har
skapats mötesplatser som ger förutsättningar för
företagare, politiker och tjänstemän att träffas och
lära känna varandra. Att öka "kontaktytorna" mellan
samhällets olika funktioner leder till ökad förståelse
och utveckling. Dialogluncher har startats upp i
kommunen där kommunalråd, kommunchef,
näringslivsutvecklare och lokala företagare har träffats
för gemensam lunch. Syftet med luncherna är att öka
dialogen och att lokala företagen kan berätta vad som
kan göras för att det ska bli lättare att driva och
utveckla företag i Surahammars kommun.
Årets verksamhet
Under år 2014 fördjupade kommunen samarbetet
ytterligare med Västra Mälardalens
Kommunalförbund då kommunen bytte till samma
ekonomisystem som övriga medlemskommunerna.
Personalavdelningen har omarbetat avtalen med
kommunens företagshälsovård och avtalen som gäller
för bl.a. skolskjutsar har setts över.
Tre av industritomterna vid 66:an, södra infarten till
Surahammar har sålts under året vilket är mycket
glädjande.
Under året har förskolan Björnstugan färdigställts.
Även stora delar av Virsboskolan har rustats under
året men kommer att avslutas först år 2015.
Under året har kommunfullmäktige med full enighet
antagit en lokal näringslivsstrategi.
Marknadsföring
Informationsenheten har publicerat nio artiklar med
kommuninformation i Västmanlands Läns Tidning,
VLT. Det har varit olika teman; till exempel ITverktyg i barnomsorgen och företagande, såväl som
ren information till invånarna och de som funderar på
att flytta till kommunen.
En besökskarta för åren 2014 och 2015 blev färdig i
maj och de informationstavlor som finns runt om i
kommunen uppdaterades.
18
Verksamhetsmål
I budget för år 2014 fastställde Kommunfullmäktige verksamhetsmål för verksamheter under Kommunstyrelsen. I
nedanstående tabeller redovisas utfall för dessa mål.
Kanslienheten
Process
Mål
Utfall
Motioner, beredning
av kanslienheten
Underlag ska i 90 % av fallen vara
överlämnat till politisk instans
senast 45 arbetsdagar efter
uppdragets mottagande
Uppfyllt
Process
Mål
Utfall
Företagsbesök,
planerade
Nyhetsbrev via epost
Minst 25 företag ska besökas
39 planerade företagsbesök
Minst fyra brev ska skickas till
kommunens företag
Antalet Nyhetsbrev var 11
under året.
Näringslivsenheten
Informationsenheten
Process
Mål
Utfall
Webben,
aktualitetshållande
Uppdatering av samtliga sidor av
webben ska ske minst var 6:e
månad
Det ska tillkomma minst en
nyhetsartikel på webbens
förstasida varje vecka.
70 % av alla sidor blev
uppdaterade enligt målet
Webben,
nyhetsflöde
Antalet nyhetsartiklar per
arbetsvecka var i genomsnitt
3,4.
Framtiden
Kommunens IT-verksamhet kommer att
omorganiseras under våren 2015 och ska övergå till
förbundet inom VMKF.
Kommunen kommer även att fördjupa samarbetet
ytterligare då scanning av leverantörsfakturor införs,
vilket ska skötas av förbundet för samtliga
medlemskommuner.
Centrum i Surahammar är en av kommunens stora
utmaningar. Många lokaler står tomma och skulle
behöva nya hyresgäster Under året har
näringslivsenheten etablerat kontakter med de privata
fastighetsägarna i centrum för att tillsammans försöka
hitta lösningar.
Ytterligare en utmaning är bristen på fiber för att
skapa möjlighet till snabb datatrafik. Problemet finns
främst på Enbärsvägen där många stora e-handelsföretag är etablerade. Många av de lokala företagen
anger brist på tillgång till snabb datatrafik som ett
tillväxthinder.
Verksamheten för gator och vägar kommer att
fortsätta sitt arbete med att byta ut den gamla
gatubelysningen.
Under 2015/16 kommer projektet ”Optimalt
Företagsklimat” att genomföras. Projektet är ett
samverkansprojekt mellan Företagarna
Hallstahammar-Surahammar, Surahammars kommun,
Swedbank och Sparbanksstiftelsen. Även Svenskt
Näringsliv stödjer projektet. Syftet med projektet är
att förbättra företagsklimatet i Surahammars
kommun.
19
BARN- OCH BILDNINGSNÄMNDEN
Verksamhetsbeskrivning
Barn- och bildningsnämnden svarar för pedagogisk
verksamhet, bibliotek, badhus och föreningsstöd.
Under 2014 har ansvaret för matproduktion och
lokalvård flyttats till kommunstyrelsen.
Grundsärskola erbjuds elever med
utvecklingsstörning. Grundsär finns på
Hammarskolan för samtliga årskurser.
Centralt placerade finns skolsköterska, kurator,
studie- och yrkesvägledare, IT-pedagog, läspedagoger
och verksamhetsutvecklare. Logoped- och
psykologtjänst köps för utredningar och handledning
av personalen.
Den pedagogiska verksamheten omfattar förskola,
förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola
och fritidsgårdsverksamhet. En fristående förskola
finns i kommunen.
Förskolan består av sju förskolor. I Virsbo finns
förskolan Galaxen, i Ramnäs förskolorna Åsen och
Lärkan och i Surahammar finns förskolorna
Äventyret, Ängsgården, Skogsgläntan och
Björnstugan. Verksamheten leds av två
förskolechefer. Förskolan Ekot är en fristående
förskola och tillhör Ekot AB.
Fritidsgård finns i Virsbo, Ramnäs och Surahammars
tätort.
I kommunen finns sex grundskolor: Virsboskolan i
Virsbo (F-åk 6), Bäckhammarskolan (F-åk 6) i
Ramnäs, Nytorpsskolan och Starbäcksskolan (åk F-åk
3), Tuppkärrsskolan (åk 4-6) och Hammarskolan (åk
7-9) i Surahammars tätort. Grundskolorna leds av
fyra rektorer.
Folkbibliotek finns i Virsbo och Surahammars tätort
och i Ramnäs finns möjlighet att låna böcker.
Kulturspåret erbjuder elever på mellanstadiet att
under åttaveckorsperioder prova på olika
kulturaktiviteter. Det kan vara film, läseklubb, teater,
keramik, foto etc.
Biblioteket har ett särskilt uppdrag att erbjuda tjänster
och medier till språkliga minoriteter och personer
med funktionsnedsättning. Vidare erbjuds service till
studenter och ”boken kommer” för äldre och
funktionshindrade. Utställningar och föreläsningar är
andra aktiviteter som anordnas på biblioteket.
Biblioteket anordnar också barnverksamhet i form av
bl.a. knattebio och barnteater.
Förskola erbjuds barn i åldrarna 1-5 år vars föräldrar
arbetar eller studerar. Barn till arbetssökande och
föräldralediga har möjlighet att vara i förskolan på
deltid. Även barn med eget behov tas emot. Från och
med 1 augusti det år barnen fyller 3 år gäller
kostnadsfri allmän förskola, 15 tim/vecka.
Ekängsbadet svarar förutom för badverksamhet även
för simundervisning för skolans elever och vissa
motionsaktiviteter.
Förskoleklassen är en egen skolform för 6-åringar.
Den är obligatorisk att anordna, men det är inte
obligatoriskt att delta. Samtliga kommunens 6-åringar
går dock i förskoleklass. Verksamheten finns på
Virsboskolan, Bäckhammarskolan, Nytorpsskolan
och Starbäcksskolan.
Fritidshem (skolbarnomsorg) erbjuds barn mellan
6 och 12 år vars föräldrar arbetar eller studerar.
Fritidshem finns på Virsboskolan,
Bäckhammarskolan, Nytorpsskolan och
Starbäcksskolan. Eleverna har vid behov rätt till
skolbarnsomsorg upp t.o.m. 12 års ålder.
20
Årets resultat
Budget 2014
Utfall 2014
Avvikelse
Utfall 2013
40 293
30 721
18 353
14 845
10 650
7 100
2 382
-5 700
2 011
3 419
1 950
4 868
2 618
8 835
12 396
154 741
40 894
32 329
18 301
14 515
10 925
5 074
1 989
-5 566
1 591
3 308
1 833
4 809
2 478
9 030
12 741
154 253
-600
-1 608
52
330
-275
2 026
394
-134
420
111
117
59
139
-195
-345
489
38 795
32 381
16 592
16 437
9 629
6 854
1 616
-5 650
1 555
2 845
1 677
4 575
1 864
8 274
13 264
150 710
Förskolan
Mellersta rektorsområdet
Södra rektorsområdet
Norra rektorsområdet
Interkommunala ersättningar
Skolskjutsar
Centralt pedagogiskt
Intäkter förskola/fritids
Utvecklare, SYO, Kulturpedagog
Elevvård
Ekängsbadet
Biblioteket
Fritid
Lokalvårdsgruppen
Restaurangtjänst
Summa
Barn- och bildningsnämnden redovisar ett överskott
jämfört med budget med 489 tkr.
Skolornas utvecklingsarbete har haft fortsatt fokus på
att utveckla undervisningen för att öka
måluppfyllelsen.
Förskolan har utökad bemanning dels för att
nyckeltalet på i genomsnitt 19 barn på tre tjänster inte
skall överskridas och dels på grund av att barn med
behov av särskilt stöd har tillkommit.
Satsningen på förstelärare har fortsatt och i
kommunen finns från halvårsskiftet 2014 tolv tjänster
som förstelärare. Tjänsterna är fördelade på alla
skolor.
Kostnaden för rektorsområdena överskrider budget
på grund av att resurser tillsatts för barn med behov
av särskilt stöd och utökat antal barn med behov av
fritidsplats.
Under året har tre delprojekt inom ”skapande skola”
genomförts och filmprojekt har genomförts i årskurs
ett, fyra och sju. Tuppkärrskolan har med framgång
deltagit i tävlingen Lego League. De vann
regionfinalen och gjorde bra resultat i den nordiska
finalen i Köpenhamn.
Interkommunala ersättningar överskrider budget
främst på grund av att flertalet högstadieelever från
Virsbo väljer annan skola.
Skolinspektionen har genomfört en regelbunden
tillsyn av skolverksamheten i Surahammars kommun.
Skolinspektionen konstaterar att många elever ges en
utbildning som fungerar väl utifrån de områden som
granskats. Den samlade bilden av kunskapsresultaten
visar dock att kommunen behöver bedriva ett fortsatt
utvecklingsarbete så att alla elever når målen för
utbildningen. Utifrån Skolinspektionens granskning
har vissa förbättringsåtgärder genomförts under
hösten 2014.
Skolskjutsar ger ett överskott mot budget.
Utvecklare visar ett överskott bl.a. därför att den
budgeterade sommarskolan inte genomfördes
sommaren 2014.
Årets verksamhet
För att ge plats åt alla barn vars föräldrar önskar
förskola har en tillfällig avdelning varit i bruk under
våren 2014. Förskoleverksamheten har erbjudit tillsyn
till klockan 21.30 under vardagar.
Biblioteket har fortsatt utvecklingen till en mötesplats
för alla medborgare genom att bl.a. erbjuda föredrag,
utställningar, musik och litteraturcirklar.
Kommunen har deltagit i två matematikprojekt som
startade under 2013. Det är dels den av SKL
anordnade mattesatsningen PISA 2015 som fortsatt
under 2014 och dels det av Skolverket anordnade
”mattelyftet”. ”Mattelyftet” avslutades officiellt vid
halvårsskiftet 2014 men kommunen har fortsatt
satsningen utan statligt stöd.
21
Verksamhetsmål
Fokusområden
Sammantaget kan konstateras att 2014 varit ett bra år
resultatmässigt. En förflyttning av fokus till själva
undervisningen och lärarnas vilja och beredskap att
lära av varandra är definitivt framgångsfaktorer.
Pedagogiska planeringar är till stor hjälp för eleverna
att se och förstå vad de förväntas lära sig och
formativ bedömning och coachning uppmuntrar
eleverna i sin utveckling. Utmaningar till eleverna som
lätt når skolans mål är ett område som behöver
utvecklas mer, men arbetet är påbörjat och resultaten
goda. Den största utmaningen är att hitta vägar att nå
de elever som är i svårigheter, både socialt och
inlärningsmässigt, och för detta behövs kraftsamling
från fler håll än bara skolan.
Under 2014 har arbetet med uppmärksammade
områden inom skolan fortsatt:
˗ Studiero (läraren är ledare med tydlig struktur
och rutiner)
˗ Mer medvetet arbete mot läroplanernas mål
˗ Bedömning och betyg
˗ Satsning på IKT (Informations- och
KommunikationsTeknik)
˗ Utmaningar för högpresterande elever
˗ Skolnärvaro
˗ Rutiner för stadieövergångar
Det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats
mycket under året. Utvecklingsarbetet har
koncentrerats på några viktiga metoder som
forskningen visat vara framgångsfaktorer. Formativ
bedömning och kollegialt lärande är två sådana
faktorer som ger mycket positiva resultat. En tydlig
målsättning, som att 40 % av alla satta betyg i alla
ämnen ska vara A-C, har också stor betydelse för
inriktningen på diskussioner och lärande i
lärargrupperna.
För ytterligare information om verksamhetsmålen
hänvisas till ”Kvalitetsrapport för den pedagogiska
verksamheten kalenderåret 2014”.
Framtiden
Antalet platser i förskolan har utökats från årsskiftet
14/15 genom att ytterligare en avdelning
iordningställts på Ängsgårdens förskola. I Ramnäs har
förskolan Lärkans lokaler utökats med en modul som
tas i bruk under 2015.
Förstelärargruppens betydelse är svår att avgöra efter
en så kort period, men ambitionen är att de
tillsammans med rektorerna ska bilda navet i
kommunens skolutveckling.
Kommunen kommer att fortsätta satsningen på att
fler skall nå kunskapskraven och väsentligt fler skall
nå de högre betygen. Satsningen på ämnesutveckling
fortsätter och kommunen har för avsikt att anmäla
intresse av att delta i statens satsning på ”läslyftet”
med start höstterminen 2015.
Resultat och måluppfyllelse
Målsättningen i kommunen är att andelen betyg A-C
ska vara 40 %. Vårterminen 2014 uppnåddes målet i
sju av tio ämnen i årskurs sex och i tio av 16 ämnen i
årskurs nio. Resultaten på ämnesproven var också
bättre än på länge, framförallt i årskurs tre och sex.
Upprustningen av Virsboskolan kommer att slutföras
under 2015.
Fr.o.m. januari 2015 har badhuset söndagsöppet och
istället stängt på måndagar.
22
SOCIALNÄMNDEN
Verksamhetsbeskrivning
Individ och familjeomsorgen
Socialnämnden har ansvar för hemsjukvården.
Verksamheten omfattar individ- och
familjeomsorgen, missbruksenheten,
kommunpsykiatri, familjecentral,
flyktingmottagningen och boende för
ensamkommande. Individ- och familjeomsorgen
svarar också för vuxenutbildningen.
Boenden för ensamkommande flyktingungdomar
finns på Knuthagsgatan och Hallonvägen.
Inom verksamheten finns också gruppboenden och
dagverksamhet för personer med
funktionsnedsättning samt boendestöd och
fritidsverksamhet. Även personliga assistenter,
ledsagare enligt LSS, korttidsboende och
avlastningshem för barn med funktionsnedsättning
ingår.
Verksamheten erbjuder bl.a. familjerådgivning,
föräldrautbildning, tjejgrupper och gruppverksamhet
för barn till missbrukande föräldrar.
Färdtjänst tillhandahålls för personer som på grund
av funktionshinder inte kan använda allmänna
kommunikationer.
Vård och omsorg
Hemtjänsten är organiserad i tre hemtjänstgrupper,
en i vardera tätort.
Verksamheten består av hemtjänst, serviceboende,
gruppboende för dementa, vårdboende och
korttidsboende för rehabilitering och avlastning.
Dessutom ingår dagvård, rehabilitering i eget boende
och hobbyverksamhet för pensionärer.
Serviceboenden finns på Österängen i Surahammar,
Städet i Ramnäs och Dynabacken i Virsbo.
På Källbogården finns gruppboenden för dementa
och vårdboende. På Källbogården finns dessutom ett
korttidsboende samt dagvård.
Socialnämnden erbjuder stöd till anhöriga i form av
avlastningsplatser, dagvård för dementa och stöd till
anhöriga som vårdar närstående i hemmet. Genom
anhörigstöd erbjuds gruppverksamhet,
samtalskontakt och kortare avlastning.
Det finns tre gruppboenden för personer med
funktionsnedsättning, två på Vallgatan i Surahammar
och ett på Österängen.
Årets resultat
Individ och familjeomsorg
Komvux
Miss bruks enheten
Global
Psykiatrin
LSS-boende i annan kommun
Ledsagare, kontakt, stöd via LSS
LSS- personlig assistent
LSS-verksamhet exkl. personlig assistent
Hemtjäns t inkl Dynabacken & Städet
Larm
Särskilda boenden inkl Österängen
Sjukgymnastik/Arbetsterapi/Dagvård
Kommunsjuksköterskor
Färdtjänst
Gemensamt
Flyktingfonden
Summa
Budget 2014
Utfall 2014
Avvikelse
Utfall 2013
25 414
1 326
2 775
0
1 417
500
1 181
7 153
22 441
30 558
1 135
39 173
4 224
9 113
1 350
4 443
23 612
2 423
3 971
-2 977
1 310
518
785
8 386
22 843
32 616
524
41 036
4 008
8 096
1 074
5 360
152 203
153 585
1 802
-1 097
-1 196
2 977
107
-18
396
-1 233
-402
-2 058
611
-1 863
216
1 017
276
-917
0
-1 382
27 130
1 664
3 173
-1 910
1 403
371
1 648
7 257
20 869
29 173
599
37 395
3 068
8 876
788
1 157
-1 000
141 660
23
Socialnämnden visar ett underskott på 1 382 tkr.
Årets verksamhet
Individ- och familjeomsorgen
Ny socialchef tillträdde 11 augusti. Nya mål togs i
nämnden under hösten och kan därför inte
utvärderas till årets redovisning.
Verksamheterna inom Individ- och familjeomsorgen
uppvisar en stor positiv avvikelse i jämförelse med
den tilldelade budgetramen. Främsta anledningen är
minskade personalkostnader, som blivit en följd av att
det inte har varit full bemanning av socialsekreterare
under året.
Individ och familjeomsorgen
Kostnaden för försörjningsstöd minskade under 2014
för andra året i rad och understeg budgetramen med
476 tkr.
Global, som arbetar med ensamkommande
flyktingungdomar, visar ett överskott då
verksamheten kostat mindre än intäkterna från
Migrationsverket.
Under 2014 är placeringar av barn och ungdomar
fortsatt hög men har stabiliserats.
Under året har ett antal placeringar av missbrukare
skett.
Missbruksenhetens överskridande mot budget beror
på högre kostnader för placeringar, då ett flertal
placeringar övergått från barn/ungdom till vuxen
under året.
Under året har nya riktlinjer tagits fram för att börja
arbeta mer aktivt mot arbetslösheten och
flyktinggrupper.
Kostnaden för den kommunala vuxenutbildningen
har varit 1 097 tkr högre än budgeterat då fler
personer studerat på yrkesutbildningar under hösten
2014.
Vård och omsorg
Ett stort problem år 2014 har varit långa väntetider,
framförallt till demens- och vårdboende, där ett
beslut ska fastställas inom tre månader. Under år
2014 har väntetiden varit ca sex månader.
Kommunens brist på platser har medfört att
medicinskt färdigbehandlade patienter inte kunnat
flytta hem utan varit kvar på sjukhus till en kostnad
av ca 700 tkr. Kommunens egna korttidsplatser har
därför utökats under året.
Vård och omsorg
Äldre- och handikappomsorgen uppvisar ett stort
underskott totalt sett med 3 957 tkr i jämförelse med
den tilldelade budgetramen.
Främsta anledningen är ökade personalkostnader
inom ett flertal olika verksamheter.
Arbetet under hösten har varit att hitta lösning på att
förtäta antal platser i befintliga boenden. Förslag
finns att Centralpunkten, som har sin verksamhet på
Österängen, görs om till boende med ca sju platser.
Centralpunktens verksamhet är då tänkt att flytta till
lokaler på Ängsgården.
Hemtjänsten har haft högre vårdtyngd än beräknat
under hela året, vilket har medfört att extra personal
varit inne kontinuerligt.
För särskilda boenden är det i första hand
demensboende som överskrider budget då
verksamheten utökats med fyra platser fr.o.m. hösten
2014.
Högt tryck på hemtjänsten, inte speciellt många fler
brukare men betydligt mer vårdkrävande, vilket har
medfört konsekvenser genom mer personal och att
vissa mål inte kunnat tillgodoses. Målet gällande social
och fysisk aktivitet till alla har exempelvis inte varit
möjligt under året i den utsträckning som varit
önskvärt. Personalen har trots det ordnat
gruppaktiviteter.
LSS-verksamheten har haft högre kostnader när det
gäller den dagliga verksamheten då fler ansökt om
detta och en ny grupp, Björken, startade i augusti.
När det gäller boende är det utökad bemanning som
leder till överskridandet av budgeten.
Daglig verksamhet inom området för
funktionshindrade har utökats med en avdelning
fr.o.m. augusti p.g.a. att fler personer har sökt
insatser.
LSS- personlig assistentverksamheten har även haft
högre personalkostnader än beräknat.
Inom omvårdnadslyftet har 39 i personalen antingen
genomfört någon gymnasiekurs eller validerat en
kurs. Ingen hel omvårdnadsutbildning har
genomförts.
24
Framtiden
Individ och familjeomsorgen
Dagverksamheten för omsorgstagare inom LSS
kommer att flytta under våren 2015 till nya större
lokaler för att anpassa den större verksamheten med
fler brukare.
Det förebyggande arbetet måste utvecklas så att
antalet placeringar framförallt på institution kan hållas
nere.
Antalet äldre kommer att öka väsentligt under de
närmaste åren. Även om de äldre förväntas bli
friskare än idag så kommer det ändå att innebära att
kostnaden för äldreomsorgen kommer att öka
kraftigt. Antalet platser i särskilda boende måste
utökas och antalet personer med hemtjänst kommer
att bli fler.
Vård och omsorg
Nya trygghetslarm, digitalt analoga, kommer att
installeras inom kommunen. Under år 2015 kommer
mycket att hända gällande tekniken inom äldre- och
handikappomsorgen. Ett nytt datasystem införs,
Pulsen Combine, för dokumentation och hemtjänsten
kommer att införa teknik som innebär
kvalitetssäkring för att brukarna får den insats de är
beviljade.
Nämnden kommer då även att få tydliga nyckeltal
varje månad om var personalen lägger sin tid ex
planering och tid hos kund, som bör ligga på 75 % av
arbetstid. I dagsläget har vi ingen uppfattning hur
tiden förläggs.
25
BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN
Verksamhetsbeskrivning
Plan- och byggkontoret
Vidare tar Bygg- och Miljönämnden beslut i de frågor
som kommunfullmäktige delegerat till nämnden, yttra
sig och lämna de upplysningar som begärs av
kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller annan
nämnd.
Plan- och byggkontoret handlägger ärenden som rör
byggande och planering samt tillstånds och
tillsynsverksamhet, upprättar detalj- och
översiktsplaner, ansvarar för kommunens
kartverksamhet, byggnads- och fastighetsregister,
adress- och lägenhetsregister, storkopiering
internt/externt, adressering, bygglovshantering,
bostadsanpassning, ventilationskontroll, hissar,
energideklarationer, trafikföreskrifter samt
trafikfrågor m.m.
Miljökontoret
Miljökontoret bedriver tillsyn enligt lagstiftningen
inom områdena miljöskydd, hälsoskydd och
livsmedel. Dessutom handläggs naturvårdsfrågor
inom kontoret. Tillsynen bedrivs genom inspektioner,
provtagningar, information och rådgivning till
verksamhetsutövare, näringsidkare och
privatpersoner.
Förvaltningen behandlar frågor rörande
vägsamfälligheter, skrotbilar, blomlådor samt enkelt
avhjälpta hinder (EAH) till kommunala offentliga
lokaler och platser i kommunen. Kontoret servar
allmänheten, kommunen och kommunens bolag med
handlingar, kartunderlag och ritningar.
Årets resultat
Bygg och Plan
Vägs amfälligheter
Miljö- och hälsoskydd
Bostadsanpassning
Summa
Budget 2014
Utfall 2014
Avvikelse
Utfall 2013
2 511
92
1 347
1 650
5 600
1 416
105
1 003
1 512
4 036
1 095
-13
344
138
1 564
1 881
85
869
1 955
4 790
Bygg- och miljönämnden visar ett överskott mot
budget på totalt 1 564 tkr.
arkitekt. I slutet av 2014 har kartteknikern fått en ny
titel - Planarkitekt.
Under stora delar av året har tjänster varit vakanta
vilket har medfört att personalkostnaderna
understiger de budgeterade för alla verksamheter
inom nämnden. På plankontoret har utgifter kopplat
till detalj- och översiktsplanen har varit låga.
Bygg
I början av april började en kvalificerad administratör
som slutade sin anställning under sommaren.
Byggnadsinspektören blev sjukskriven i september
och har varit det under resterade av 2014. När den
kvalificerade administratören slutade startades
omedelbart en rekryteringsprocess för att hitta en
byggnadsinspektör. Kommunen anställde en ny
byggnadsinspektör vilket var en mycket lyckad
rekrytering. Under senhösten tog kommunen hjälp av
Hallstahammars kommun kring handläggning av
parkeringstillstånd samt KAK:s bostadsanpassningshandläggare.
Personalsituationen under 2014 har inneburit att
arbetet inom byggs områden har haltat under vissa
perioder och ibland har väntetiden blivit lång. Läget
stabiliserade sig under sista kvartalet och är nu stabilt.
I slutet av 2014 har väntetiden på bygglov,
parkeringstillstånd samt bostadsanpassning oftast
effektuerats på mindre än en vecka.
Årets verksamhet
Plan
Kommunens karttekniker har under året producerat
digitala kartor, illustrationer etc. i bland annat
verktyget QGIS. Dessa kunskaper har också används
i arbetet med den nya översiktsplanen.
Översiktsplaneprocessen fortlöper och kommer att
ställas ut i början av 2015. Samtliga kartor och
illustrationer har gjorts av kartteknikern.
Vidare har kartteknikern hjälpt informationsansvarige
med bilder till Surahammar.se samt samverkat med
andra kommuner i länet.
Under 2014 har också kartteknikern genomfört sin
första detaljplaneprocess tillsammans med en extern
26
 Livsmedel
Miljö
Totalt har 278 ärenden inkommit till miljökontoret
under året. Sedan år 2014 har alla naturvårdsfrågor
förutom kalkning av sjöar avvecklats.
Miljökontoret har haft förstärkning från Västerås
miljö- och hälsoskyddsförvaltning för att få hjälp med
livsmedelstillsynen samt verksamhetsplanering.
Denna insats var också ett led i en
kompetensförstärkning av befintligt inspektör samt
chef som inte arbetat med livsmedelstillsyn tidigare
samt verksamhetsplanering enligt livsmedelslagen.
Kontrollbesöken under 2014 har varit 37 stycken till
antalet och bedrivits oanmälda. Registreringar har
genomförts för 9 verksamheter. Totalt har 72 ärenden
handlagts av miljökontoret.
 Hälsoskydd
Under första halvåret 2014 var den ordinarie
livsmedelsinspektören föräldraledig. Miljökontoret
har haft förstärkning från Västerås miljö- och
hälsoskyddsförvaltning för att få hjälp med
livsmedelstillsynen samt verksamhetsplanering.
Denna insats var också ett led i en
kompetensförstärkning av befintligt inspektör samt
chef som inte arbetat med livsmedelstillsyn tidigare
samt verksamhetsplanering enligt livsmedelslagen.
Kontrollbesöken under 2014 har varit 37 stycken till
antalet och bedrivits oanmälda. Registreringar har
genomförts för 9 verksamheter. Totalt har 72 ärenden
handlagts
 Naturvård
Kalkning har skett av 8 sjöar inom kommunen, 85 %
av kalkkostnaden har erhållits som statligt bidrag.
Verksamhetsmål
Miljökontoret
Proce s s
M ål
Antal
be s lut
Antal
be s lut s om
s ke tt inom
m åle t
%
Anmälan enligt § 38 i förordningen
om miljöfarlig verksamhet och
hälsoskydd
Beslut ska i 90 % av fallen fattas
inom 20 arbetsdagar från
mottagandet
0
0
100
Anmälan om installation av
värmepump
Beslut ska i 90 % av fallen fattas
inom 10 arbetsdagar från
mottagandet
21
21
100
Ansökan om tillstånd för enskild
avloppsanläggning
Beslut ska i 90 % av fallen fattas
inom 15 arbetsdagar från
mottagandet
7
7
100
Registrering av
livsmedelsanläggning
Beslut ska i 90 % av fallen fattas
inom 20 arbetsdagar från
mottagandet
9
9
100
Framtiden
Processen med översiktsplan fortlöper och den
kommer att ställas ut i början av 2015.
27
FINANSIELLA RAPPORTER
RESULTATRÄKNING (TKR)
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Kommune n
B udge t
2014
Not
1, 8
81 111
2, 8
-532 515
varav pensionsutbetalningar
-12 000
Avskrivningar
3
Ve rks amhe te ns ne ttokos tnad
Skatteintäkter
Generella statsbidrag
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Re s ultat före e xtraordinära
pos te r
Utfall
2014
92 666
-527 718
4
5
6
7, 8
Utfall
2013
100 451
-522 297
Konce rne n
Utfall
2014
171 835
-578 110
Utfall
2013
195 643
-586 080
-11 460
-25 200
-476 604
-26 138
-461 190
-24 215
-446 060
-37 313
-443 588
-39 598
-430 035
410 829
78 474
700
-8 500
409 076
78 180
1 353
-8 489
404 598
71 530
824
-10 893
409 076
78 180
1 804
-21 349
404 598
71 530
499
-26 588
4 900
18 930
19 998
24 124
20 003
Extraordinära intäkter
Extraordinära kostnader
0
0
Aktuell skatt
Uppskjuten skatt
Åre ts re s ultat
1
-2
4 900
28
18 930
19 998
24 124
20 003
BALANSRÄKNING (TKR)
Kommune n
Utfall
2014
Not
TILLGÅNGAR
Anläggnings tillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader & tekniska anläggn.
Maskiner & inventarier
Finansiella anläggningstillgångar
Summa anläggnings tillgångar
Utfall
2013
Konce rne n
Utfall
2014
Utfall
2013
9
10
11
316 851
12 589
67 221
396 660
330 114
16 031
67 221
413 365
587 985
72 520
15 961
676 466
589 804
157 608
18 217
765 629
B idrag till s tatlig infras truktur
12
11 836
12 350
11 836
12 350
Oms ättnings tillgångar
Förråd
Fordringar
Kassa och bank
Summa oms ättnings tillgångar
13
14
15
464
28 939
95 793
125 196
464
38 427
56 920
95 810
705
39 001
119 489
159 194
3 558
47 779
61 219
112 556
533 692
521 526
847 496
890 534
18 930
0
74 685
93 615
19 998
0
54 667
74 665
24 124
0
42 492
66 616
20 003
0
24 751
44 755
SUM M A TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR
OCH SKULDER
Ege t kapital
Årets resultat
Resultatutjämningsreserv
Övrigt eget kapital
Summa e ge t kapital
16
Avs ättningar
Pensionsavsättning
Andra avsättningar
Summa avs ättningar
17
18
36 896
12 413
49 309
33 713
20 284
53 997
37 999
13 934
51 933
34 908
16 923
51 831
Skulde r
Långfristiga
Kortfristiga
Summa s kulde r
19
20
292 860
97 909
390 769
299 744
93 121
392 864
606 078
122 869
728 947
684 646
109 303
793 949
533 692
521 526
847 496
890 534
2 000
2 000
258 468
267 706
268 957
331 338
SUM M A EGET KAPITAL,
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
PANTER OCH
ANSVARSFÖRB INDELSER
Ställda pante r
Fastighetsinteckningar
Ans vars förbinde ls e r
Pensionsförpliktelser äldre än 1998
Borgensåtaganden
21
22
29
KASSAFLÖDESANALYS (TKR)
Not
DEN LÖPANDE VERKSAM HETEN
Årets resultat
Avskrivningar
Pensioner
Reavinster/ förluster
Övriga ej likviditetspåverkande poster
Medel från verk samheten före förändring av
rörelsek apitalet:
Ökning (-)/minskning (+) förråd/varulager
Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar
Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder
Minskning av avsättning pga avbetalningar
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE
VERKSAM HETEN
Kommune n
2014
2013
18 930
26 138
3 183
0
270
48 521
19 998
24 215
4 557
0
3 109
51 880
0
9 488
4 788
-5 455
57 341
213
9 592
-2 271
-2 721
56 692
INVESTERINGAR
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Investeringar i finansiella anläggningstillgångar
Försäljningar av finansiella anläggningstillgångar
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGAR
-9 938
525
0
0
-9 413
-14 189
0
0
0
-14 189
FINANSIERING
Nyupptagna lån
Erhållna bidrag för investeringar
Amortering av skulder
Ökning (+)/minskning (-) av långfristiga fordringar
KASSAFLÖDE FINANSIERING
0
25
-6 771
0
-6 746
0
124
-6 183
0
-6 059
UTB ETALNING AV B IDRAG TILL STATLIG
INFRASTRUKTUR
-2 310
-1 518
ÅRETS KASSAFLÖDE
Likvida me de l vid åre ts början
Likvida me de l vid åre ts s lut
38 872
56 920
95 793
34 925
21 994
56 920
30
23
INVESTERINGSREDOVISNING (TKR)*
B udge t
proje kte t
totalt
Lokalinve s te ringar
Avslutade projekt utfall 2014
Teknikrum Tuppkärrsskolan
Hopptorn Campingbadet
Österängen uterum
Björnstugan - ny avdelning
Virsboskolan etapp 1&2
Pågående projekt utfall 2014
Virsboskolan
Utbyggnad förskolan Lärkan
Brandlarm Dynabacken
Tennistältet Virsbo - armaturer
Övrigt fastigheter
Parke r, gator & vägar
Avslutade projekt utfall 2014
Lekplatser & Parker
Asfaltering
Pågående projekt utfall 2014
Gatubelysning
Spången Ramnäs
Övriga inve s te ringar
Avslutade projekt utfall 2014
Diskmaskiner Förskolan
Skurmaskiner städ
Datorer
Inventarier Barn- och bildningsnämnden
Verksamhetssystem Pro Capita
Inköp bilar
Pågående projekt utfall 2014
Verksamhetssystem Pulsen Combine
Verksamhetssystem IFO
Skol IT
Inventarier äldreoms orgen
Övrigt
Totalt
Utfall
varav Avvike ls e
proje kte t utfall 2014 avs lutade
totalt
proje kt
13 499
8 600
12 606
9 244
5 713
2 888
-644
-644
100
250
500
3 730
4 020
105
125
522
4 474
4 019
105
125
37
10
2 611
-5
125
-22
-744
1
4 899
3 362
2 825
1 565
2 960
300
74
0
1 623
677
547
96
419
1 511
677
547
90
0
5 170
3 570
4 260
3 098
2 468
1 631
472
472
570
3 000
543
2 555
354
1 277
27
445
1 600
1 162
837
1 500
100
1 144
18
819
18
3 785
905
1 979
1 031
1 979
1 031
-126
-126
150
150
130
300
175
0
130
152
154
203
204
188
130
152
154
203
204
188
20
-2
-24
97
-29
-188
2 880
948
948
750
800
1 000
300
30
271
150
494
15
18
271
150
494
15
18
22 454
18 846
10 160
-298
* Investeringsredovisningen innehåller endast avslutade/pågående projekt. Beslutade projekt som ännu ej startats
ingår inte.
31
NOTER
Not 1 Intäkter
En ligt redovisnin gen
Av går in t erna p ost er
Summa
Verksamhetens intäkter
Försäljn in g av varo r och t jänst er
T axor och avgift er
Hy ror o ch arrenden
Bidrag
Öv riga int äkt er
Utfall
2014
Utfall
2013
95 51 9
-2 853
92 666
101 5 67
-1 116
100 451
92 666
7 315
12 00 3
8 791
60 73 6
3 821
100 451
6 243
1 2 245
8 515
6 8 616
4 833
I v e r k s a m h e t e n s in t ä k t e r f ö r 2 0 13 in g å r jä m f ö r e ls e s t ö r a n d e
p o s t e r m e d 7 6 12 t k r , s e n o t 8 .
Not 2 Kostnader
En ligt redovisnin gen
Av går in t erna p ost er
Summa kostnader
Verksamhetens kostnader
Lö ner
Arbet sgivarav gift er
Förändring sem est erlönesk uld
Inkö p av m at erial och t jän st er
Öv riga k ost nader
P ension sko st nader
Lö neskat t på pen sionskost nad
-530 571
2 853
-527 718
-523 393
1 096
-522 297
-527 718
-236 928
-70 603
-99
-137 932
-54 704
-21 779
-5 674
-522 297
-226 946
-67 021
5 09
-148 908
-52 495
-22 005
-5 432
I v e r k s a m h e t e n s k o s t n a d e r f ö r 2 0 13 in g å r jä m f ö r e ls e s t ö r a n d e
p o s t e r m e d 2 13 5 t k r , s e n o t 8 .
Not 3 Avskrivningar
M askiner o in ven t arier
Fast ighet er, anläggn ingar
Nedskrivn in gar
Summa
-4 610
-19 203
-2 325
-26 138
-4 984
-19 231
0
-24 215
Not 4 Skatteintäkter
P relim inär sk at t eint äk t
P rognos slut avräkning inn ev år *
Slut avräkn ingsdifferens föreg år **
Summa
410 0 85
69
-1 078
409 076
406 7 73
2 36
-2 411
404 598
* ) 7 (-2 55 kr) per in vån are
* *) M ellanskillnad m ellan progn os
( -244 ) k r/in vån are och slut lig (-353 ) k r/in vån are
32
Not 5 Statsbidrag
Inkom st ut jäm ningsbidrag
St rukt urbidrag
Fast ighet savgift
Regleringsavgift
Kost nadsut jäm ningsav gift
LSS ut jäm n in gsavgift
Summa
St at sbidrag m axt ax a m m
Not 6 Finansiella intäkter
Rän t eint äkt er
Övriga finansiella int äkt er
Summa
Not 7 Finansiella kostnader
Rän t or p å lån
Rän t a pensio nslöft en
Rän t a lev erant örssk uld
Övriga finansiella ko st n ader
Summa
Utfall
2014
Utfall
2013
7 8 264
1 02 4
1 8 119
2 28 3
-15 432
-6 07 7
78 180
3 29 7
76 5 26
771
17 9 16
4 503
-20 3 96
-7 790
71 530
3 142
9 26
4 27
1 353
511
313
824
-6 70 7
-342
-3
-1 43 7
-8 489
-7 396
-3 105
-12
-380
-10 893
I f in a n s ie lla k o s t n a d e r f ö r 2 0 13 in g å r jä m f ö r e ls e s t ö r a n d e p o s t e r
m e d 2 5 14 t k r , s e n o t 8 .
Not 8 Jämförelsestörande poster
Realisat ionsvinst er
Åt erbet alning AFA
Rät t else bidrag t ill infrast rukt ur
Sänkn ing av diskont erin gsränt an
Summa
Not 9 Mark, byggnader etc
Markreserv
Ingående anskaffningsv ärde
Verksam hetsfastigheter
Ingående anskaffningsv ärde
Nedskrivnin g
Ut rangering
Invest ering under året
Ackum ulerade avskriv nin gar
Fastigheter för affärsverksa m h et
Ingående anskaffningsv ärde
Ackum ulerade avskriv nin gar
Publika fastigheter
Ingående anskaffningsv ärde
Invest ering under året
Ackum ulerade avskriv nin gar
På gående a rbeten
Summa
0
0
0
0
0
0
7 612
-2 135
-2 514
2 963
29 4 80
2 9 480
2 28 249
4 91 071
-2 32 5
-457
8 36 5
-268 40 5
0
8 76
-876
53 6 49
1 10 036
3 86 5
-60 253
5 474
316 851
29 48 0
29 4 80
237 610
4 87 833
0
0
3 238
-25 3 462
0
876
-876
53 58 5
1 08 655
1 381
-56 4 51
9 45 8
330 133
Utfall
2014
Utfall
2013
1 0 703
50 1 6 8
-2 4 6
9 80
-40 1 99
5 81
1 54 5
-35
0
1 88
-1 11 7
1 304
2 80 3
-1 49 9
12 588
13 960
5 6 4 92
-9 56 0
3 23 6
-36 2 09
498
2 32 0
0
-8 49
74
-1 04 7
1 573
2 80 3
-1 23 0
16 031
Not 11 Finansiella anläggningtillgångar
Aktier
5 6 694
Suraham m arsh us Fö rv alt n in gs AB 34 2 0 0
Suraham m arsKo m m un al T ek n ik AB 11 9 0 0
Sura Visio n AB
6 40 0
Vafab M iljö AB
2 19 4
Fö ren ade sm åk o m m un ers fö rsäk rin g 2 00 0
An delar
1 013
Suraham m ars Folk et s H us
1 00 0
Ö vriga
13
Långfristig utlå ning
9 514
Fo lket s Hus Surah am m ar
6 62 4
W irsbo Ry t t arfören in g
1 50
K om m un in v est *
5 40
K om m un in v est fö rlagslån
2 20 0
Summa
67 221
56 694
3 4 2 00
1 1 9 00
6 40 0
2 19 4
2 00 0
1 013
1 00 0
13
9 514
6 62 4
1 50
5 40
2 20 0
67 221
Not 12 Bidrag till statlig infrastruktur
Bidrag t ill Cit yban an
11 8 3 6
1 2 3 50
Not 10 Maskiner & inventarier
Maskiner o in ventarier
In gåen de an sk affningsv ärde
N edsk riv ning/ut rangerin g
In v est ering un der året
A ck um ulerade av sk rivn in gar
Bilar
In gåen de an sk affningsv ärde
Fö rsäljn ing un der året
N edsk riv ning/ut rangerin g
In v est ering un der året
A ck um ulerade av sk rivn in gar
Fö rbä ttring i anna ns fastighet
In gåen de an sk affningsv ärde
A ck um ulerade av sk rivn in gar
Summa
C it y b a n a n m e d 12 8 6 5 t k r . B id r a g e t r e d o v is a s i b a la n s r ä k n in g e n
o c h u p p lö s e s p å 2 5 å r .
4 64
464
Not 14 Fordringar
Växelk assa
7
Handk assa
7
Kundfo rdrin gar
3 87 4
Fö rut bet alda k o st nader/upp lup na int äk t er5 45 6
M o m sfordrin gar
3 82 7
Öv riga fordrin gar
10 2 1 0
Fo rdran Sk at t everk et
5 55 8
Summa
28 939
Utfall
2013
Not 15 Kassa och bank
Ban k o ch P o st giro
Summa
95 793
95 793
5 6 9 20
56 920
Not 16 Eget kapital
IB Balanserat result at
Året s Result at
Ko rrigering föregåen de år
UB Balan serat result at
Av sät t n in g grust äkt
Av sät t n in g Gy m nasiefö rbundet
Summa
74 578
18 930
20
93 507
88
0
93 615
5 4 5 79
1 9 9 98
Not 17 Avsättning pensionsskuld
Arbet st agare
Garan t i o ch v isst idsp ension er
Av sät t n in g lö n esk at t
P en sion ssk uld M BR
Summa
26 747
0
6 489
3 660
36 896
2 4 4 02
0
5 9 20
3 3 91
33 713
Ingående av sät t n in g p en sion er
P en sion sut bet alningar
Ny int jänad p en sio n
Rän t e- och belo pp supp räkn in gar
Sänk n in g av disk on t erin gsrän t an
Fö rän dring av lö nesk at t
Öv rigt
Summa avsatt till pensioner
P en sion ssk uld M BR
Summa
Auktualiseringsgrad KPA
30 322
-1 3 0 2
3 319
342
0
569
-1 4
33 236
3 660
36 896
79%
2 6 2 37
-1 2 18
1 7 46
5 91
2 0 23
7 97
1 46
30 322
3 3 91
33 713
77%
Förvaltningen av pension sm ed el
P en sion sm edlens an v än dn in g
-An vän da m edel, sk åt erlån in g
Summa
26 747
26 747
2 4 4 02
24 402
0
0
12 413
12 413
4 14
5 8 28
1 4 0 42
20 284
2 9 0 75 2
2 489
-38 1
292 860
297 523
2 4 64
-24 3
299 744
Not 18 Övriga avsättningar
Av sät t n in g Gy m nasiefö rbundet
Av sät t n in g sk olom st älln in g
Av sät t n in g Cit y banan
Summa
K o m m u n f u llm ä k t ig e b e s lu t a d e u n d e r 2 0 0 9 a t t m e d f in a n s ie r a
Not 13 Förråd
Lager i v erk sam h et en
Summa
Utfall
2014
4 64
464
7
5
2 92 0
1 1 8 81
3 51 5
9 49 4
1 0 6 05
38 427
33
Not 19 Långfristiga skulder
Kredit in st it ut
Inv est erin gsbidrag
Ack up p lösnin g in vest eringsbidrag
Summa
7 4 5 78
88
0
74 665
Utfall
2014
Not 20 Kortfristiga skulder
Ko rt frist iga sk ulder kredit inst it ut
2 72 7
Up p lup n a k ost nader/fö rut bet alda int äk t 21
er 5 2 0
Sem est er-, ferie- o ch up peh ållslön
18 7 0 0
P erson alen s k ällskat t
4 95 1
Up p lup n a so ciala av gift er
5 76 7
Leveran t ö rssk ulder
20 1 1 1
M o m sskulder
0
P ension , in div iduell del in k l lön esk at t 15 6 9 3
Öv rigt
8 43 9
Summa
97 909
Utfall
2013
3
13
18
4
5
21
05 1
4 11
6 02
76 0
47 0
1 97
0
2 0 5 42
6 08 6
93 121
Not 21 Pensionsförpliktelser
Pensionsförpliktelser som inte tagits upp
bland skulder eller avsättningar
Ingåen de an svarsfö rbin delse
Ränt e- o ch basbelop psup präk nin gar
Öv rigt in k l "brom sen "
Sän k n in g av disko n t eringsrän t an
Året s ut bet aln ingar
Summa pensionsförpliktelse
Lö nesk at t
Utgående ansvarsförbindelse
2 16 4 47
2 23 2
-1 24 0
0
-9 43 3
208 006
50 4 6 2
258 468
Not 22 Borgensåtagande
Ko m m un ala bo lag
Öv riga fö ret ag/fören in gar
Summa
Utfall
2014
Utfall
2013
2 4 2 55 6
25 150
267 706
307 455
2 3 8 83
331 338
Not 23 Övriga ej likviditetspåverkande
Up plö sn ing erh ålln a bidrag
Up plö sn ing bidrag st at lig in frast rukt ur
Fö rän dring av sät t nin g Cit yban an
Fö rän dring av sät t nin g Sk olo m st älln in g
Fö rän dring av ö vriga av sät t ningar
Rät t elser BR
Övr ej likviditetspåv. poster
poster
-13 8
514
681
-78 7
0
0
270
2 04 9 13
6 28 3
-1 02 1
1 6 6 20
-10 3 47
216 447
5 2 5 10
268 957
Surahammars kommun har i oktober 2005 ingått en
solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest
i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida
förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31
var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har
ingått likalydande borgensförbindelser.
Vid en uppskattning av den finansiella effekten av
Surahammars kommuns ansvar enligt ovan nämnd
borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick
Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till
299 065 476 978 kr och totala tillgångar till 290 729 650
160 kr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna
uppgick till 539 904 182 kr och andelen av de totala
tillgångarna uppgick till 525 046 662 kr.
Mellan samliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk
förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett
eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i
förhållande till storleken på de medel som respektive
medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB,
dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas
respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk
förening.
34
-13 7
5 15
3 80
0
-6 6
2 4 18
3 109
KOMMUNALÄGDA BOLAG OCH KOMMUNALFÖRBUND
I koncernbokslutet ingår Surahammars kommun, de
kommunalägda bolagen Surahammars
Kommunalteknik AB (100 %) och Surahammarshus
Förvaltnings AB (100 %) samt Kolbäckådalens
pensionsförbund (40 %).
de bolag/förbund där kommunen har en ägarandel
om minst 20 procent.
Förvärvsmetoden innebär att belopp som inkluderas i
den sammanställda redovisningens resultat- och
balansräkning motsvarar ägd andel i
företaget/förbundet.
Den sammanställda redovisningen upprättas enligt
förvärvsmetoden med proportionell konsolidering i
SURAHAMMARS KOMMUNALTEKNIK AB
Organisationsnummer: 556200-1551
Ordförande – Britt-Inger Fröberg
VD – Martin Johansson
Verksamhetsbeskrivning
Årets verksamhet
Surahammars KommunalTeknik AB är ett av
kommunen helägt bolag med uppgift att producera
och distribuera energi och vatten, uppsamla,
borttransportera och rena eller distribuera
avloppsvatten respektive avfall. Organisationen
tillhandahåller även resurser för ledning och
förvaltning av fastigheter.
Kommunen, som är ägare, och Mälarenergi AB
avslutade under våren 2014 förhandlingar angående
övertagande av fjärrvärmeverksamheten.
Verksamheten såldes den 1 maj 2014.
 Lagning av en stor vattenläcka på sjöledningen till
Nordanöverken i Virsbo.
 Lagning större läckor på Hjulmakarvägen samt
Bruksgatan.
 På dricksvattennätet har fyra stycken vattenläckor
reparerats, dessutom har tre stycken vattenläckor
på servisledningar lagats.
 Byte/revision av vattenmätare kommer att
fortsätta de kommande åren. Under 2014 byttes
2012c:a 500 stycken ut.
65340Under året har det investerats 2,1 Mkr( 2,4 Mkr).
Surahammars KommunalTeknik AB är moderbolag i
en koncern med dotterbolagen Surahammars
Energiverk AB och Suravision AB.
Nyckeltal (tkr)
Omsättning
Resultat e finansiella poster
2014
2013
49 455
69 497
2 012
-105
Soliditet i %
16,1%
6,2%
6,0%
Aktiekapital
3 700
3 700
3 700
Eget kapital
11 803
7 072
105 478
199 723
Balansomslutning
1 103
Framtiden
Bolaget kommer att ta fram VA plan för att kunna
planera reinvestering av VA nät. Taxan kommer att
204behöva
406
höjas inför år 2016.
7 177
35
SURAHAMMARSHUS FÖRVALTNINGS AB
Organisationsnummer: 556373-8250
Ordförande – Anders Tollin
VD – Martin Johansson
Verksamhetsbeskrivning
Årets verksamhet
Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom
Surahammars kommun förvärva, äga, förvalta
fastigheter eller tomträtter och bygga bostäder,
affärslägenheter och kollektiva anordningar, småhus
och därmed förenlig verksamhet.
Under våren 2014 påbörjades byggnation av 22
stycken lägenheter i kvarteret Vråken. Dessa uppförs
som så kallat ”50+- boende”. Detta innebär att
lägenheterna uppförs med särskilt hänsynstagande för
att kunna erbjuda ett livslångt boende.
Bolagets verksamhet kan även omfatta uppförande av
småhus för försäljning.
 Under 2014 slutfördes fasadmålning av

Surahammarshus Förvaltnings AB är moderbolag i en
koncern med dotterbolaget Ramnäs Fastigheter AB.
Totalt har 31,4 mkr (1,0 mkr) investerats.
Nyckeltal (tkr)
Omsättning
2014
2013
37 385
37 385
109
-94
Resultat e finansiella poster
Soliditet i %
3,2%
3,6%
Aktiekapital
4 000
4 000
Eget kapital
Balansomslutning
Skogsbacken.
ROT-åtgärder har genomförts på fastigheten
Nybygget.
7 857
7 748
245 741
213 437
Framtiden
Efterfrågan på marklägenheten samt s.k. +55boenden är fortsatt hög.
Inflyttning i kvarteret Vråken etapp 1 är planerad till
den 1:a april 2015. Arbete gällande kvarteret Vråken
etapp 2 pågår samt arbete gällande ytterligare
nyproduktion.
KOLBÄCKSÅDALENS PENSIONSFÖRBUND
Organisationsnummer: 222000-0745
Verksamhetsbeskrivning
Nyckeltal (tkr)
Kolbäcksådalens pensionsförbund bildades
gemensamt av Hallstahammars kommun och
Surahammars kommun 2012-11-01. Kolbäcksådalens
pensionsförbund är den för förbundsmedlemmarna
gemensamma organisationen som ska förvalta den
pensionsskuld som uppstått i det tidigare för
medlemmarna gemensamma Kolbäcksådalens
gymnasieförbund.
2014
Omsättning
0
219
136
Soliditet i %
-21,1%
-115,0%
Eget kapital
-463
-681
2 193
592
Resultat e f inansiella poster
Balansomslutning
Förbundets verksamhet ska, i den mån den inte täcks
på annat sätt, finansieras genom bidrag från
förbundsmedlemmarna. Kostnaden fördelas enligt
principen 60/40 mellan Hallstahammars kommun
och Surahammars kommun.
36
2013
0
MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND (MBR)
Organisationsnummer: 222000-1271
Verksamhetsbeskrivning
Mälardalens Brand- och räddningsförbund utgör en
gemensam organisation för den verksamhet som
enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor annars
åvilar var och en av förbundsmedlemmarna.
Förbundet består av Västerås-, Hallstahammars- och
Surahammars kommun. Surahammars kommun har
en andel i förbundet på 9,1 %.
VÄSTRA MÄLARDALENS KOMMUNALFÖRBUND (VMKF)
Organisationsnummer: 222000-1578
Verksamhetsbeskrivning
Västra Mälardalens Kommunalförbund är ett
kommunalförbund för räddningstjänst samt visst
administrativt stöd för Köping, Arboga och Kungsörs
kommuner. Surahammars kommun deltar i
teknikarbetet kring telefoni och IT-systemdrift.
37
REDOVISNINGSPRINCIPER
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen
om kommunal redovisning (1997:614) och
rekommendationer från Rådet för kommunal
redovisning.
Fr.o.m räkenskapsåret 2014 tillämpas komponentavskrivning på nya anläggningstillgångar.
Leasingavtal
Rekommendation nr 13.2 gällande Redovisning av
leasingavtal innebär att klassificering ska göras av
leasingavtal, antingen som finansiellt eller
operationellt. De leasingavtal som finns i
Surahammars kommun klassificeras som
operationella.
Periodisering av kostnader och intäkter
Kostnader och intäkter är i huvudsak periodiserade så
att de belastar respektive tillgodoräknas rätt år.
Redovisningen har varit öppen för transaktioner t o
m januari 2013. Därefter har kostnader och intäkter
av väsentlig betydelse hänförts till redovisningsåret.
Citybanan
Kommunfullmäktige beslutade under 2009 att
medfinansiera Citybanan tillsammans med många
andra kommuner och landsting.
Löner och övriga löneförmåner för december belastar
innevarande år och har ändrats sedan år 2013 då
endast vikariekostnaderna belastade innevarande år
och resterande kostnader redovisades enligt
kontantprincipen
Medfinansiering redovisas som ”Bidrag till
infrastruktur” i balansräkningen och resultaträkningen
påverkas genom en ”upplösning” under 25 år med
början 2013. Likvidmässigt kommer utbetalningar att
göras under perioden 2013 – 2017.
Nedskrivning av kundfordringar
Nedskrivning av kundfordringar redovisas i driften på
respektive verksamhet. För vissa fordringar har
amorteringsplan gjorts och då finns dessa kvar i
balansräkningen.
Pensionsskuld
Pensionsskulden redovisas enligt ”blandmodellen”.
KPA:s beräkningar utgör underlag.
Pensionsåtaganden inkl löneskatt före 1998 redovisas
som ansvarsförbindelse. Förpliktelser för
pensionsåtaganden för anställda är beräknade enligt
RIPS07.
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar har i balansräkningen tagits upp
till anskaffningsvärdet med avdrag för avskrivningar.
Avskrivningar för samtliga anläggningstillgångar
påbörjas samma år som objektet har anskaffats.
Pågående projekt samt markreserv skrivs inte av.
Extraordinära intäkter och kostnader
För att hänföras till extraordinära intäkter/kostnader
måste kostnaden/intäkten uppgå till ett väsentligt
belopp, ej ingå i den ordinarie verksamheten samt
vara av engångskaraktär.
Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller
innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år
klassificeras som anläggningstillgång om beloppet
överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för
mindre värde har satts till ca 20 000 kr (halvt
prisbasbelopp).
Skatteintäkter
Skatteintäkter redovisas enligt Rådets
rekommendationer. Det innebär att den preliminära
slutavräkningen periodiseras för innevarande år.
Skillnad mellan prognos och det verkliga utfallet
bokförs året efter bokslutsåret. Enligt Rådets
rekommendationer ska slutavräkningen baseras på
Sveriges Kommuner och landstings (SKL)
decemberprognos.
Avskrivningstiden för olika typer av anläggningstillgångar fastställs med utgångspunkt från Rådets
skrift om avskrivningar men med egna bedömningar i
vissa fall av tillgångarnas beräknade nyttjandetid.
Avskrivningar beräknas enligt metoden linjär
avskrivning på historiska anskaffningsvärden.
Följande avskrivningstider tillämpas normalt i
kommunen:
Maskiner och inventarier: 3, 5 och 10 år
Fastigheter och anläggningar: 10, 15, 20, 30, 40 och
50 år
Fr.o.m. räkenskapsåret 2012 har erhållna
investeringsbidrag bokförts som en förutbetald intäkt
och intäktsförs under anläggningens nyttjandetid
(avskrivningstid).
38
Principer för sammanställd redovisning
I koncernbokslutet ingår Surahammars kommun,
Surahammars Kommunalteknik AB samt dess
helägda dotterbolag Surahammars Energiverk AB och
Sura Vision AB och Surahammarshus Förvaltnings
AB med dess helägda dotterbolag Ramnäs Fastigheter
AB. Även Kolbäcksådalens Pensionsförbund ingår i
koncernbokslutet. Mälardalens Brand- och
räddningsförbund ingår inte längre i kommunens
koncernbokslut. Jämförelsetalen för koncernbokslutet
2012-12-31 har korrigerats.
Samtliga ingående bolag/förbund har kalenderår som
räkenskapsår. Slutliga uppgifter ligger till grund för
koncernbokslutet.
Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att kommunens aktieinnehav i
företagen reduceras mot det egna kapitalet i de båda
bolagen. Med proportionell konsolidering menas att
om dotterföretagen ej är ägda till 100 %, så tas endast
ägda andelar av räkenskaperna med i koncernredovisningen. Elimineringar har gjorts för interna
mellanhavanden mellan kommunen och respektive
bolag samt mellan bolagen.
39
BEGREPPSFÖRKLARINGAR
Finansnetto
Finansnettot utgörs av finansiella intäkterna reducerat
med de finansiella kostnaderna. I de finansiella intäkterna
ingår ränteintäkter, borgensavgifter, utdelningar på aktier
och andelar samt eventuella realiserade kursvinster på
utlandslån och räntebidrag. I de finansiella kostnaderna
ingår räntekostnader på lånat kapital och nyupparbetade
pensioner under året samt eventuella kursförluster på
utlandslån.
Resultaträkning
Resultaträkningen visar årets finansiella resultat och hur
det uppkommit. Den visar även förändringen av eget
kapital, något som också kan utläsas genom att jämföra
balansräkningen för de två senaste åren.
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen visar hur kommunen fått in pengar
och hur de har använts under året. Här behandlas ut- och
inbetalningar till skillnad från resultaträkningen som
innehåller kostnader och intäkter.
Rörelsekapitalet
Rörelsekapitalet är skillnaden mellan omsättningstillgångar
och kortfristiga skulder.
Skillnaden mellan tillförda och använda medel ger
förändringen av rörelsekapitalet vilket också kan utläsas ur
Soliditet
balansräkningen om man minskar omsättningstillgångarna
Soliditeten är ett mått som visar kommunens finansiella med de kortfristiga skulderna och jämför med föregående
styrka på lång sikt. Den visar det egna kapitalet i
år.
förhållande till totala tillgångar. From 1998 är
pensionsskulden flyttad till ansvarsförbind-else varvid
Balansräkning
ingående eget kapital 1998 justerades med samma belopp. Balansräkningen visar vilka tillgångar och skulder
P.g.a. detta redovisas två soliditetsmått i årsredoviskommunen har på bokslutsdagen. Man kan också säga att
ningen.
den visar hur kapitalet använts (tillgångar) och hur det har
skaffats fram (skulder och eget kapital).
Likviditet
Likviditeten är ett mått som visar betalningsförmåga på Kortfristiga tillgångar och skulder
kort sikt. Den visar kortfristiga tillgångar i förhållande till Kortfristiga tillgångar och skulder skall vara betalda/bli
kortfristiga skulder.
betalda inom ett år.
Mkr = miljoner kronor.
Tkr = tusen kronor.
40