Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den

Mångsidig bedömning
i förskoleundervisningen och den
grundläggande utbildningen
LPstöd2016
Modul 2.3
Christina Anderssén
Utbildningsstyrelsen
För kunskap och bildning
Bedömningen baserar sig på
synen på lärande
Verksamhetskultur
Bedömning
av lärande
Mål för
läroämnen
Synen på
lärande
Mångsidig
kompetens
Arbetssätt
Lärmiljöer
För kunskap och bildning
Synen på lärande
i grunderna för läroplanerna
Eleven har en aktiv roll i sin lärprocess
Lärandet ger positiva upplevelser
Lärandet sker i växelverkan
Lärprocessen utvecklar elevens
metakognitiva förmåga
Läraren ger handledning och
uppmuntrande och mångsidig respons
under lärprocessen
För kunskap och bildning
FÖRSKOLAN
Utvärdering som
stöd för
undervisningen och
lärandet
För kunskap och bildning
Utvärderingens syfte
Underlag för att planera och
utveckla undervisningen
Stödja varje barns välbefinnande,
växande och lärande
(Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2014, kapitel 4.2)
För kunskap och bildning
Utvärderingen består av
Observation
Dokumentation
Evalueringsslutsatser
Respons
För kunskap och bildning
Respons
Daglig, uppmuntrande respons till barnen om deras
styrkor och områden de behöver utveckla
Kontinuerlig respons till vårdnadshavarna
Mål:
 Ge barnen en positiv uppfattning om sig själva som
lärande individer
 Utveckla barnens självvärderingsförmåga och
förmåga att lära sig lära
För kunskap och bildning
Intyg över deltagande i förskoleundervisningen
Innehåll
Namn, personbeteckning, datum
Allmän beskrivning av
förskoleundervisningen
Ska inte innehålla beskrivningar av barnets
personlighet , lärande eller arbetssätt
För kunskap och bildning
Frågor som avgörs på lokal nivå
Precisering av de utvärderingsprinciper och –
förfaranden som beskrivs i läroplansgrunderna
Beskrivning av överföringen av
utvärderingsinformation
Hur intyget över deltagande i
förskoleundervisningen ska se ut
Hur information som baserar sig på personalens
självvärdering och respons från barn och
vårdnadshavare används för att utveckla
förskoleundervisningen
För kunskap och bildning
DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN
Bedömning
av lärande
För kunskap och bildning
Bedömningen i grunderna för läroplanen
för den grundläggande utbildningen 2014
Bedömningens
pedagogiska
betydelse betonas
Bedömningen
bygger på
etappmålen
Slutbedömningen
mera jämförbar
För kunskap och bildning
• Kapitlets namn Bedömning av lärande
• Beskrivning av en verksamhetskultur som stöder lärande
• Beskrivning av den formativa bedömningens betydelse
• Betoning av responsens betydelse
• Mera omfattande bedömningsrespons i slutet av åk 2 och 6
• Anger föremål för bedömningen och kriterier för
bedömningen
• Beskrivningen av målen för lärokurserna utgör en klarare
målbaserad bedömningsgrund
• Noggrannare anvisningar om slutbedömningen och
bildandet av slutvitsord i varje läroämne
Bedömningen i grunderna för läroplanen för den
grundläggande utbildningen 2014
Bättre stöd
för den lokala
läroplanen
och för
bedömningen
i praktiken
För kunskap och bildning
• Tydligare beskrivning av den formativa
bedömningens handledande roll
• Beskrivning av centrala principer för
bedömningen i varje läroämne i varje
årskurshelhet
• Principerna för bildandet av slutvitsord beskrivs
för varje läroämne
• Betygsanteckningarna preciseras mera
noggrant
• Tydligare instruktioner om vad som ska
beslutas lokalt och beskrivas i den lokala
läroplanen
Bedömningens syfte
handleda och sporra eleven i studierna och att
utveckla elevens förutsättningar för självbedömning
elevernas lärande, arbete och uppförande ska
bedömas mångsidigt
(Lag om grundläggande utbildning 22 §)


Dessa syften ska utgöra utgångspunkt för
utvecklandet av bedömningskulturen i den
grundläggande utbildningen.
Tyngdpunkten läggs på bedömning som främjar
lärande.
(Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014)
För kunskap och bildning
Bedömningskulturen ska kännetecknas av
en uppmuntrande atmosfär som sporrar eleverna
arbetssätt som främjar kommunikation, interaktion och elevernas
delaktighet
arbetssätt som hjälper eleven att förstå sin egen lärprocess och
synliggör elevens framsteg under hela lärprocessen
mångsidig, rättvis och etisk bedömning
användning av bedömningsinformation vid planering av undervisningen och
det övriga skolarbetet
För kunskap och bildning
Bedömningens karaktär och allmänna
principer för bedömningen
Indelas i bedömning under
studierna och slutbedömning
Bedömningen ska göras
utgående från mål och kriterier
Bedömningsmetoderna ska
vara mångsidiga och beakta
elevernas ålder och
förutsättningar
Elevernas förutsättningar för
självbedömning ska utvecklas
För kunskap och bildning
•Bedömning under studierna består huvudsakligen av handledning i lärandet
med hjälp av respons
•I slutbedömningen bestäms elevernas kunskapsnivå
•Eleverna och deras prestationer ska inte jämföras med varandra
•Elevens person, temperament eller andra personliga egenskaper ska inte
påverka bedömningen
•Viktigt att beakta att eleverna lär sig och arbetar på olika sätt
•Även lindriga inlärningssvårigheter ska beaktas i bedömnings- och
provsituationer
•Eleverna ska både som individer och som grupp handledas att iaktta sitt
lärande och sina framsteg och vilka faktorer som påverkar dem
•Viktigt att utveckla även kamratbedömningen
Föremål för bedömning
Lärandet som föremål för bedömningen
•
Omfattar såväl bedömning av studieframsteg som
bedömning av kunskapsnivån och respons om dem
Arbetet som föremål för bedömningen
•
•
Ingår som en del av bedömningen i läroämnena och
beaktas när vitsord bildas
Baserar sig på de mål för arbetet som ingår i målen för
läroämnena
Uppförandet som föremål för bedömning
•
För kunskap och bildning
Bedöms enligt de mål som ställts upp för uppförande i
den lokala läroplanen
Bedömning under studierna
Omfattar all bedömning och respons som ges före
slutbedömningen
Syfte att handleda och uppmuntra eleven i studierna
och stödja lärandet samt främja färdigheterna i
självbedömning och kamratbedömning
Omfattar även beskrivning av studieframgången
och kunskapsnivån
Bedömningen sker under läsåret och vid läsårets
slut
Bedömning vid etappmålen
För kunskap och bildning
Bedömning under läsåret
Bedömning och respons som ges som en del av den dagliga
undervisningen och det dagliga arbetet
Förutsätter att lärarna kommunicerar med eleverna och
observerar lärprocessen
Kvalitativ och beskrivande och består av växelverkan där man
analyserar och löser utmaningar i lärandet
Den respons läraren ger under lärprocessen ska hjälpa
eleverna att uppfatta och förstå
•
•
•
För kunskap och bildning
Vad de ska lära sig
Vad de redan lärt sig
Hur de kan främja sitt lärande och förbättra sin prestation
Bedömning vid läsårets slut
Eleven ska i slutet av varje läsår få ett läsårsbetyg, där man
verbalt eller med siffervitsord beskriver hur väl eleven under
läsåret uppnått målen i de läroämnen eller studiehelheter som
ingår i elevens studieprogram
Läsårsbetyget är också ett beslut om att eleven uppflyttas till
följande årskurs (eller stannar kvar på klassen)
I åk 1-7 används verbal bedömning eller sifferbedömning eller
en kombination av dem i enlighet med utbildningsanordnarens
beslut
I betygen i åk 8-9 används sifferbedömning
I undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde används
verbal bedömning
I bedömning av individualiserade lärokurser används verbal
bedömning eller sifferbedömning i enlighet med
utbildningsanordnarens beslut
För kunskap och bildning
Studiegången
Enligt årskurs
En elev kan upplyttas till följande årskurs även om elevens prestationer är
underkända i något ämne
En elev som har underkända prestationer ska under läsåret eller efter läsåret
ges möjlighet att i ett särskilt prov visa att hen inhämtat godtagbara kunskaper
och färdigheter i läroämnet
En elev kan stanna kvar i årskursen trots godkända prestationer
(vårdnadshavaren ska höras)
Årskursintegrerade studier
Studier enligt eget studieprogram över årskursgränserna
Vid läsårets slut får eleven ett betyg över godkända prestationer och uppflyttas
till följande årskurs

På detta sätt kan man undvika att elevens alla prestationer upphör att gälla
En elev i åk nio räknas som elev ända tills hen slutfört hela den
grundläggande utbildningen och får ett avgångsbetyg
För kunskap och bildning
Bedömning vid etappmålen
• Åk 1-2
• Målen för
mångsidig
kompetens i åk
1-2
• Studierna inom
olika läroämnen
i åk 1-2
Bedömningen i slutet
av åk 2:
Centrala aspekter som
är viktiga för elevens
lärprocess
För kunskap och bildning
• Åk 7-9
• Åk 3-6
• Målen för
mångsidig
kompetens i åk
3-6
• Mål och centralt
innehåll i
läroämnen i åk
3-6
Bedömningen i slutet
av åk 6:
Nationella kriterier för
goda kunskaper eller
vitsordet 8
• Målen för
mångsidig
kompetens i åk
7-9
• Mål och centralt
innehåll i
läroämnen i åk
7-9
Slutbedömningen:
Kriterier för vitsordet 8
i slutbedömningen
Exempel på föremål för bedömning i åk 1-2
Centrala föremål för bedömning och respons i musik:
framsteg i musikalisk samarbetsförmåga, i synnerhet att
musicera i grupp
framsteg i förmågan att uppfatta grundläggande musikaliska
begrepp i musikalisk aktivitet
Centrala föremål för bedömning och respons i matematik:
framsteg i förståelsen av talbegreppet och talföljder
framsteg i förståelsen av tiosystemet
framsteg i hur obehindrat eleven räknar
framsteg i förmågan att klassificera kroppar och figurer
framsteg i förmågan att använda matematik vid
problemlösning
För kunskap och bildning
Exempel: Bedömning av elevens lärande i
historia i årskurs 4–6
I historieundervisningen ska bedömningen vara handledande och
sporrande. Genom att ge respons strävar man efter att uppmuntra eleverna
att undersöka olika historiska källor och göra sina egna tolkningar av dem. I
bedömningen beaktas såväl elevens förmåga att uttrycka sig mångsidigt i tal
och skrift som kompetens som eleven visat eller uttryckt på andra sätt. I
bedömningen ska man särskilt fokusera på hur eleven tillämpar kunskap
och utvecklar sitt historiska tänkande, inte på om hen har memorerat
innehållet.
Läraren ska ge en verbal bedömning eller ett siffervitsord i historia genom att
bedöma elevernas kunskaper i relation till målen i den lokala läroplanen. För
att definiera kunskapsnivån för läsårsbetyget i årskurs 6 ska läraren använda
de nationella bedömningskriterierna i historia. Bedömningskriterierna kan även
användas i bedömningen i de lägre årskurserna. Med tanke på
studieframgången är det viktigt att på ett interaktivt sätt få möjlighet att
undersöka historiska företeelser och leva sig in i historiska skeenden, men
också att förstå den kulturella miljön, uppfatta tidsperspektiv samt förstå
människans roll i historien och historiens betydelse för mänskligheten och för
det egna livet i dag och i framtiden.
För kunskap och bildning
Exempel på bedömningskriterier för goda kunskaper (verbal
bedömning) eller vitsordet 8 (sifferbedömning) i slutet av
årskurs 6 i historia
Mål för
undervisningen
Innehåll
M4 hjälpa eleven att
förstå olika sätt att
dela in historien i
epoker och att
använda därmed
relaterade historiska
begrepp
I1–I5
M5 hjälpa eleven att
förstå motiven
bakom människans
handlingar
I1–I5
För kunskap och bildning
Föremål för
bedömningen i
läroämnet
Kronologisk
uppfattning
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Historisk
inlevelseförmåga
Eleven kan leva sig in i hur
människor levde förr och
beskriva motiven bakom deras
handlingar.
Eleven känner igen de centrala
indelningarna i historiska
epoker och kan ge exempel på
olika särdrag som
kännetecknar samhällen under
olika tider och epoker.
Slutbedömningen
Syftet med slutbedömningen är att fastställa hur eleven har
uppnått målen för lärokursen i läroämnet när studierna
avslutas.
Vitsordet som ges efter utvärderingen ska beskriva nivån på
elevens prestation i relation till målen och kriterierna för
slutbedömningen i respektive ämneslärokurs.
För att slutbedömningen ska bli mera enhetlig och
slutvitsorden mera jämförbara beskrivs principerna för
bildandet av slutvitsord specifikt för varje läroämne.
Beroende på läroämne och på de beslut som fattats i den
lokala läroplanen infaller slutbedömningen i årskurs 7, 8 eller
9.
För kunskap och bildning
Exempel på bedömningskriterier för goda kunskaper (vitsordet 8) i
slutbedömningen efter avslutad lärokurs i biologi
Mål för undervisningen
Biologisk kunskap och
förståelse
M1 hjälpa eleven att förstå
grundstrukturen i ekosystemet
och hur det fungerar samt att
jämföra olika ekosystem och
identifiera arter
För kunskap och bildning
Innehåll
Föremål för
bedömningen
i läroämnet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
I1-I4, I6
Uppfattning om
grundstrukturen i
ekosystemet och hur det
fungerar
Eleven kan beskriva
grundstrukturen i
skogsekosystemet och
hur det fungerar. Eleven
identifierar olika
ekosystem och arter i
deras näringsväv.
Eleven kan beskriva
mångfaldens betydelse
för ekosystemens
funktion och reflektera
över betydelsen av hållbar
användning av skogarna
för organismerna och
människan.
Frågor som avgörs på lokal nivå
Vid uppgörandet av den lokala läroplanen bör man särskilt fundera
över hur man ska utveckla bedömningen och responsgivningen till en
pedagogisk helhet som främjar lärande
Man ska försäkra sig om att lärarna använder mångsidiga
bedömningsmetoder, att bedömningsgrunderna hanteras och
används på ett enhetligt sätt och att slutvitsorden bildas utgående
från gemensamma principer
De nationella kriterierna för bedömningen i slutet av åk 6, såväl som
kriterierna för slutbedömningen och principerna för slutvitsordet,
överförs som sådana från läroplansgrunderna till den lokala
läroplanen
De frågor som ska avgöras lokalt och beskrivas i den lokala
läroplanen angående bedömningen anges i slutet av kapitlet om
bedömning
http://www.oph.fi/download/166434_grunderna_for_laroplanen_verkkojulkai
su.pdf
För kunskap och bildning