Årsredovisning 2014.indd
Årsredovisning 2014 Statens väg- och transportforskningsinstitut Innehåll GD har ordet.......................................................................................... 4 VTI:s Resultatredovisning Sidan 5-31 årsredovisning 2014 Om VTI......................................................................................................... 5 Ett institut med forskning inom alla transportslag .......................................5 VTI:s uppdrag och verksamhetsmål........................................... 6 VTI ska bidra till ett hållbart transportsystem................................................6 Året i korthet....................................................................................... 8 K2 får fortsatt förtroende.....................................................................................8 Avdelningen infrastruktur (INFRA)..................................................................9 Avdelningen samhälle, miljö och transporter (SAMT)................................10 Avdelningen trafik och trafikant (TRAF).......................................................11 Tack till alla medarbetare som medverkat i arbetet med vår årsredovisning. För mer information, besök www.vti.se. Samhällsmotiverad tillämpad forskning........................... 12 Genomförda uppdragsprojekt............................................................................12 Vetenskaplig publicering....................................................................................15 Tvärvetenskapliga forskningsmiljöer................................. 18 Betydelsefull medverkan i nätverk, branschprogram och centrum..........18 Samverkan med universitet och högskolor........................ 20 Samverkan stärker VTI:s kunskapsbas............................................................20 Internationellt samarbete......................................................... 23 Många ansökningar till Horisont 2020...........................................................23 Finansiella uppgifter.................................................................... 26 Användning av VTI:s anslag.......................................................... 27 Kompetensförsörjning.................................................................. 28 Medarbetarna är VTI:s största tillgång...........................................................28 Finansiell redovisning Sidan 32-41 Rapportering enligt regleringsbrev..................................................................32 Resultaträkning....................................................................................................33 Balansräkning – tillgångar................................................................................34 Balansräkning – kapital och skulder ..............................................................35 Anslagsredovisning.............................................................................................36 Redovisningsprinciper och upplysningar.......................................................36 Noter.......................................................................................................................38 Sammanställning av väsentliga uppgifter.....................................................41 VTI:s styrelse...................................................................................... 42 Styrelsens beslut om godkännande......................................43 Tryckt av LiU-tryck, Linköping, februari 2015. Foto: Hejdlösa bilder AB, Katja Kircher, Karin Andersson, Hillevi Nilsson Ternström, Andreas Schander VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 3 GD har ordet "Efter ett par års underskott är det nu angenämt att VTI åter kan visa svarta siffror.” GD har ordet En återblick på det gångna året rymmer många glädje ämnen, inte minst i fråga om nya forskningsuppdrag. Särskilt roligt är att VTI tillsammans med Lunds universitet och Malmö högskola fått fortsatt förtroende att driva kompetenscentrumet K2 från den 1 januari 2015. Uppgiften att stärka kompetens och förnyelse i kollektivtrafiken tillsammans med branschen själv är både angelägen och stimulerande. Det ger också möjligheter att bygga samverkan med andra delar av VTI:s pågående och tillkommande forskning. Ett exempel är det stora programuppdrag institutet fått av Länsförsäkringars forskningsfond om hjulburna, oskyddade trafikanter. En annan större händelse under året är undertecknandet av ett strategiskt avtal med Linköpings universitet. Det möjliggör ett fördjupat och mer systematiskt samarbete med en av VTI:s viktigaste samverkansparter. I den första ansökningsomgången av EU:s forsknings program Horisont 2020 deltog VTI i 29 ansökningar. Konkurrensen var stenhård och utlysningen rejält översökt. En lärdom är att försöka fokusera ansökningsarbetet bättre till kommande utlysningar. Bristande besked från svenska forskningsfinansiärer om nationell medfinansiering kan tyvärr resultera i att VTI tvingas begränsa sitt framtida arbete med EU:s forskningsprogram. stiger. Under 2014 har inte mindre än sex medarbetare docentmeriterat sig och lika många medarbetare har disputerat. Det är rekordhöga siffror. Efter ett par års underskott är det nu angenämt att VTI åter kan visa svarta siffror. En rejäl resultatförbättring med ökade intäkter, fler arbetade timmar och höjd kompetensnivå skänker tillförsikt och trovärdighet. De vetenskapliga resultaten är naturligen själva fundamentet för institutets verksamhet. VTI ska leverera ny kunskap som kommer till nytta, publicera excellenta forskningsresultat och fortlöpande höja organisationens kompetensnivå så att den vetenskapliga basen för transportforskningen fördjupas. Men för att kunna överbrygga tillfälliga svackor i uppdragsvolym är det också nödvändigt att institutet kan leverera ett positivt ekonomiskt resultat och bygga upp reserver för sämre tider, eller för den delen för tillfälliga utvecklingsinsatser. Rätt mix av hög vetenskaplig kvalitet, stark ekonomi, engagerade medarbetare och nöjda uppdragsgivare kommer även fortsättningsvis att vara avgörande för VTI:s långsiktiga överlevnad. Jonas Bjelfvenstam Generaldirektör Årets ekonomiska resultat är positivt och omsättningen har vuxit. Till detta kommer att personalomsättningen nu är tillbaka på mer normala tal samtidigt som kompetensnivån 4 VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 om vtI ett institut med forskning inom alla transportslag VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. VTI genomför tillämpad forskning och utveckling, utredningar, mätning och provning. Verksamheten rör samtliga transportslag. Institutet har en bred kompetensprofi l med kärnkompetens inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafi k och transportanalys, kollektivtrafi k, beteende och samspel mellan människa fordontransportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI:s huvudkontor fi nns i Linköping där huvuddelen av verksamheten är förlagd och där institutet också har sina laboratorieresurser och större delen av sin tunga forskningsutrustning. Institutet har även kontor i Borlänge och Stockholm, där tonvikten ligger på forskning inom transportekonomi och transportpolicy, i Göteborg med huvudsaklig forskningsinriktning mot fordonsteknik och fordonssäkerhet samt ett kontor i Lund med inriktning på kollektivtrafi k. organisationsschema Vetenskapskollegium VTI:s styrelse Ledningsgrupp Forskningschefskollegium Generaldirektör GD-stab Kommunikationsavdelning Forskningsavdelning Samhälle, miljö och transporter Forskningsavdelning Trafik och trafikant Forskningsavdelning Infrastruktur Administrativ avdelning » » » » » Fordonsteknik och simulering » Drift och underhåll » Ekonomi » Samspel människa, fordon, transportsystem » Krocksäkerhet » Personal » Bibliotek och informationscenter » Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant » Mätteknik och verkstad » IT » Kommunikation » Väg- och banteknik Miljö Trafikanalys och logistik Mobilitet, aktörer och planering Transportekonomi personalens fördelning antal anställda – 204 medelålder – 45 år antal nyrekryterade – 10 personer könsfördelning – 44 procent kvinnor, 56 procent män licentiat- eller doktorsexamen – 81 personer Doktorander – 25 personer examensarbetare – 15 personer VtI, statens VäG- och transportforsknInGsInstItut ÅrsreDoVIsnInG 2014 5 VTI:s uppdrag och verksamhetsmål Vision | Ett effektivt, grönt och säkert transportsystem. Kärnvärden | Kompetens, samverkan, oberoende. Verksamhetsidé | VTI är ett ledande forskningsinstitut med bredd och kundorientering för internationellt högtstående forskning och utveckling samt kvalificerat utredningsarbete för transportsektorns alla aktörer och intressenter. VTI ska kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn för att bidra till en effektiv, säker och långsiktigt hållbar transportförsörjning. VTI ska bidra till ett hållbart transportsystem VTI:s huvuduppgift är att bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet enligt instruktion från regeringen (SFS 2007:964, ändring t.o.m. SFS 2012:13). Samtidigt är VTI en uppdragsmyndighet som ska utföra den forskning som efterfrågas av uppdragsgivare och forskningsbeställare. Uppdrag Som statlig myndighet under Näringsdepartementet har VTI följande uppgifter enligt instruktionen: ”Statens väg- och transportforskningsinstitut har till huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling som avser infrastruktur, trafik och transporter. Institutet ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås genom att bidra till att kunskapen om transportsektorn kontinuerligt förbättras.” Detta samhällsuppdrag innebär att VTI ska bidra till utvecklingen av ett effektivt och långsiktigt hållbart transportsystem. I instruktionen står också: ”I institutets uppgifter ingår att 1. bedriva samhällsmotiverad tillämpad forskning, 2. tillhandahålla tvärvetenskapliga forskningsmiljöer, 3. samverka med universitet och högskolor som bedriver näraliggande forskning och utbildning. Institutet får medverka i internationellt samarbete på områden som hör till dess uppgifter.” 6 VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 vtI:s uppDraG och verksamhetsmål Verksamhetsmål övergripande mål VTI ska kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn med syfte att effektivt närma sig det övergripande transportpolitiska målet. Verksamheten indelas i fyra målområden som ett medel för effektiv verksamhetsstyrning. Viktiga framgångsfaktorer och nyckeltal för måluppfyllelse har formulerats för respektive område. målområde verksamhet/ utveckling strategiska mål VTi är ett framstående FoUinstitut framgångsfaktorer/ verktyg • Verksamhet som ger tydlig tillämpning • Tillförlitlig provnings- och utredningsmetodik • Kvalitetssäkring/peer review • Medverkan i eU- och internationella projekt kund medarbetare ekonomi VTi har nöjda kunder och uppdragsgivare VTi är en attraktiv arbetsplats VTi har en långsiktigt god ekonomisk balans • Möjligheter till aktivt engagemang och delaktighet i verksamhetens utveckling • effektiv resursanvändning • Stimulerande FoU- och arbetsmiljö • Strategisk marknadsföring • Leverera användbara produkter av rätt kvalitet enligt överenskomna villkor • effektiv projektstyrning • Aktivt arbete för lika villkor • effektiv ackvisition av uppdrag • effektiv ekonomistyrning • Stimulera kompetensutveckling • Friskvård nyckeltal mått • Publiceringar (vetenskapliga) • NKi (Nöjd Kund index) • NMi (Nöjd Medarbetar index) • Verksamhetsutfall som andel av totala intäkter • Publiceringar (övrigt) • Avslutade projekt med underskott • Frisktal • extern debiteringsgrad • internationella uppdrag • Påverkansindex • Underskottsandel för avslutade projekt • FoU-personal nyckeltal målnivå 2014 • Publiceringar (vetenskapliga)/FoU-personal ≥1,0 • Publiceringar (övrigt)/ FoU-personal ≥2,0 • Andel internationella uppdrag ≥15,0% • Påverkansindex ≥15 • Andel med lic- eller doktorsexamen ≥40,0% nyckeltal måluppfyllelse 2014 (2013; 2012) • Faktureringsgrad • NKi ≥5,0* • NMi ≥68 • Andel avslutade projekt med underskott ≤5,0% • Frisktal ≥97,0% • Samlad underskottsandel för avslutade projekt ≤ 2,0% • Verksamhetsutfall/ totala intäkter ≥1,0% • extern debiteringsgrad ≥62,0% • Faktureringsgrad ≥96,0% *Målnivå på en 6-gradig skala Publiceringar (vetenskapliga)/FoU-personal 1,1 (1,3; 1,2) NKi - (4,9; 4,3) NMi - (-; 69) Publiceringar (övrigt)/ FoU-personal 0,9 (-;-) Underskottsprojekt 21,6% (12%; 13%) Frisktal 97,4% (97,2%; 97,8%) Samlad underskottsandel för avslutade projekt 4,6% (-;-) internationella uppdrag 12,7% (11%; 15%) Verksamhetsutfall/ totala intäkter 0,4% (-1,23%; -1,8%) extern debiteringsgrad 62,9% (60,6% ; 54,2%) Faktureringsgrad 96,9% (96,3% ; 96,8%) Påverkansindex 118 (16; -) Andel med lic- eller doktorsexamen 39,7% (37,3%; 38%) Verksamhetsplaner/handlingsplaner på olika nivåer i organisationen Målet uppnått Målet ej uppnått inget underlag VtI, statens VäG- och transportforsknInGsInstItut ÅrsreDoVIsnInG 2014 7 året I korthet k2 får fortsatt förtroende transportforum Transportforum arrangerades den 89 januari och lockade cirka 1 600 deltagare och bjöd på 73 sessioner samt 40 utställare. Nytt för i år var att inledningen direktsändes och fi nns att se i efterhand på VTI:s webbplats. VtI kammade hem länsförsäkringars första programutlysning Under sommaren gick Länsförsäkringar för första gången ut med en utlysning som gällde ett helt program. Programmet har fokus på att höja säkerheten för hjulburna oskyddade trafi kanter såsom cyklister, MCförare och mopedister. VTI:s ansökan hade fokus på cykel och innehöll förslag på olika delprojekt som handlar om allt ifrån krocktester till beteendestudier. Ansökan blev beviljad och VTI får tolv miljoner för att skapa en stark forskningsmiljö inom området hjulburna oskyddade trafi kanter. nya ledamöter i VtI:s styrelse VTI:s styrelse har fått tre nya ledamöter: Anders Ydstedt, Bengt Kriström och Karolina Boholm. De tillträdde vid halvårsskiftet och samtidigt lämnade Anna Jivén styrelsen. strategiskt avtal mellan VtI och linköpings universitet tecknat VTI och Linköpings universitet har en lång historia tillsammans då det gäller kunskapsutbyte och forskningssamarbete. Detta kommer att stärkas och fördjupas då ett samverkansavtal undertecknades mellan partnerna den 27 augusti. Förutom det som handlar om FoU och innovationer kommer VTI och universitetet även att dela erfarenheter och samarbeta kring frågor som handlar om ansökningar och fi nansiering. k2 får klartecken för fortsatt arbete I september genomfördes en utvärdering av K2 – nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafi k. I utvärderingsrapporten ges K2 beröm och klartecken för fortsatt arbete. Utvärderingspanelen skriver vidare i rapporten att de tycker att K2 varit mycket framgångsrika i uppstartsfasen och de är imponerade av hur man lyckats bygga förtroende och utveckla relationer inom kollektivtrafi ksektorn. K2:s målsättning är att bli en internationellt erkänd kompetensnod efter fem års verksamhet i full drift. 4 000:e bilbarnstolen krocktestad På VTI:s forskningsenhet Krocksäkerhet var det i november jubileum då den 4 000:e bilbarnstolen krocktestades. regeringsuppdrag VTI har under året haft tre regeringsuppdrag: • SAMKOST – trafi kens samhällsekonomiska kostnader (VTIrapport 836). • Kvalitetsavgifter – minskning av störningar i järnvägssystemet (delredovisning till Näringsdepartementet 1 oktober) • Genusperspektiv på körkortsutbildningen kvalitets- och miljöcertifiering Under året genomförde DNV GL en förnyelserevision av VTI:s miljöcertifi kat ISO 14001 samt en periodisk revision av kvalitetscertifi kat ISO 9001 med resultat att båda certifi katen är fortsatt giltiga. medverkan i konferenser och mässor (urval) januari februari Transportforum 8-9/1, Linköping PiArC international Winter road Congress, 4-7/2, Andorra la Vella, Andorra Juli augusti 8 mars april maj juni TrA, 14-17/4, Paris, Frankrike Kollektivtrafikdagen, 6/5, Stockholm Cykelkonferensen, 3-4/6, Malmö september oktober november December MHF Tylösandsseminariet 1-3/9, Halmstad Nationell konferens i transportforskning, 21-22/10, Norrköping iCSC, 18-19/11, Göteborg VtI, statens VäG- och transportforsknInGsInstItut ÅrsreDoVIsnInG 2014 Året i korthet Avdelningen infrastruktur (INFRA) Avdelning INFRA forskar kring och utvecklar hållbara vägoch bankonstruktioner ur ett livscykelperspektiv. Bidrar med kunskap om effektiva drift- och underhållsåtgärder för olika vägtyper. Utför oberoende krocktester, tar fram prototyper och maskiner samt utvecklar, bygger och underhåller mätutrustning. Fortsatt hög beläggning på VTI:s tunga utrustning Att fatta beslut om att utveckla ny specialanpassad forskningsutrusning är inte alltid så lätt. Å ena sidan är utrustningen ett måste för att få in underlag till forskningen, å andra sidan måste utrustningen vara relevant för forskning även på lång sikt. I avdelning INFRA:s fall handlar det bland annat om fält- och laboratorieutrustning som mäter vägslitage och skador hos vägbanan men också utrustning i krocksäkerhetslaboratoriet. Stora investeringar med andra ord. Men några problem att belägga utrustningen finns inte just nu. – Det gäller att göra rätt bedömning, inte minst när det gäller tajming. Som det ser ut nu är vår utrustning helt i fas med den forskning som efterfrågas. Det har dock hänt att vi varit för tidigt ute och att utrustningen hunnit bli för gammal när väl den stora efterfrågan kommit ikapp, säger Anita Ihs, avdelningschef för INFRA. reducerar buller är också starkt efterfrågade. Det finns dock en konflikt mellan teknisk och akustisk livslängd som behöver lösas. Även specialbeläggningar innehållande gummigranulat respektive stålslagg har testats under året. Uppdragen kommer från nationella beställare och EU-projekt, säger Anita. Referens för kvaliteten i andras mätningar Andra tunga utrustningar på INFRA Normalt använder VTI en mätbil utrustad med punktlasrar för att mäta vägytans tillstånd, men under året har ny mätutrustning byggts, VTI XPS (Cross Profile Scanner). Den nya utrustningen använder linjelasrar som gör att man kan mäta en mer detaljerad och kontinuerlig profil, både tvärs och snart även längs med vägen. – Tack vare denna utrustning kan vi få noggranna och mer detaljerade mätresultat vilket är viktigt, bland annat med tanke på att vi genomför referensmätningar. Utrustningen används till exempel när Trafikverket upphandlar de företag som ska genomföra mätningar av det statliga vägnätet för att säkerställa att de uppfyller kvalitetskraven, säger Anita. Krocksäkerhetslaboratoriet är väl belagt, bland annat tack vare uppdrag med regelbundna tester av bilbarnstolar och vägräcken. Heavy Vehicle Simulator (HVS), som simulerar tunga fordons nedbrytning av vägkonstruktioner, likaså. Bland annat som en del i regeringsuppdraget som syftade till att utvärdera trafikens samhällsekonomiska kostnader. Högkvalitativa vägbeläggningar – Vi har utvärderat olika typer av slitlagerbeläggningar under året. Det finns ett stort intresse i att utveckla slitstarka beläggningar som inte ger upphov till för stor mängd inandningsfarliga partiklar. Beläggningar som VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 Cykel har blivit ett hett forskningsområde För att kunna testa cykeldubbdäck byggdes ”Långa banan” om. Långa banan testar i normala fall bildäcks friktionsegenskaper på is, men kan numera alltså även kontrollera egenskaper hos cykeldäck. – Cykel har generellt blivit ett väldigt hett forskningsområde, också när det gäller drift och underhåll av cykelbanor. Här finns mycket forskningsmedel att söka och mycket forskning görs, inte minst när det gäller vinterväghållning. Många cykelolyckor där cyklisten skadas svårt är singelolyckor och allt som oftast har det med själva cykelbanan att göra, avslutar Anita. 9 Året i korthet Avdelningen samhälle, miljö och transporter (SAMT) Avdelning SAMT forskar om prissättning och finansiering av infrastruktur. Om bedömning, värdering, uppföljning och utveckling av modeller för att mäta effekter av åtgärder inom transportområdet – till exempel miljörelaterade. Om nationell, regional och lokal planering samt om analys av transportsystemet sett till tillgänglighet, framkomlighet och säkerhet. Fortsatt uppdrag och framgång i viktiga utlysningar I november avrapporterade VTI sitt uppdrag om trafikens samhällskostnader till regeringen. Ett arbete som kommer att fortsätta även under 2015 och 2016 eftersom VTI får fortsatt uppdrag. Året har även bjudit på framgång i flera viktiga utlysningar som bland annat innebär framtida forskning kring oskyddade trafikanter och om hur Sverige ska uppnå de svenska miljömålen. Det var för två år sedan som VTI fick i uppdrag av regeringen att se över vad det kostar när samhällets infrastruktur används. I november överlämnade VTI en nära 100 sidor lång rapport till regeringen med bland annat uppgifter om kostnaderna för att använda vägar, järnvägar och sjöfartsleder samt för koldioxidutsläpp. – Vi har haft ambitionen att leverera ett bra underlag, som kan användas i avvägningar kring utformning av skatter, avgifter och andra ekonomiska styrmedel för olika transportslag, säger Mattias Viklund, avdelningschef för SAMT. sammanlagt tolv miljoner kronor till tre VTI-projekt inom transport- och miljöområdet. Projekten handlar om att optimera gatudriften i tätort för förbättrad miljö, tillgänglighet och säkerhet, om att ta fram en policymodell för urbana transporter samt om att utveckla en metod för säkring av miljömåluppfyllelse i väg- och järnvägsplanering. – Vi är förstås mycket nöjda med utfallet. Förutom att vi haft en god kvalitet i våra ansökningar är detta ett kvitto på att vi sysslar med relevant samhällsforskning, säger Mattias. Fortsatt uppdrag från regeringen En bredd av kompetenser under samma tak Inför kommande år har VTI fått fortsatt uppdrag från regeringen att utföra ett liknande uppdrag. – Det innebär i stort att vi kommer att fortsätta följa de samhällsekonomiska kostnaderna men också att vi kommer att fördjupa analysen kring bland annat sjö- och luftfart, säger Mattias. En annan viktig framgång för VTI under året var i Länsförsäkringars allra första programutlysning. Den gick ut på att höja säkerheten för hjulburna oskyddade trafikanter såsom cyklister, MC-förare och mopedister. – VTI byggde sitt förslag på delprojekt som spänner över flera olika forskningsområden och som involverar en bredd av kompetenser från olika delar av institutet. Utöver en kvalificerad ansökan är jag ganska säker på att det tvärvetenskapliga perspektivet, och tillgången till kompetenserna under samma tak, var en viktig anledning till vår framgång, avslutar Mattias. Över tolv miljoner till transport- och miljöforskning Efter ett gediget ansökningsarbete stod det också klart att Sveriges innovationsmyndighet Vinnova beviljar 10 VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 Året i korthet Avdelningen trafik och trafikant (TRAF) Avdelning TRAF forskar om människors möjligheter och begränsningar i trafiken. Om trafiksäkerhet och vad som påverkar utfallet av dödade och skadade i trafiken. Och om fordonsutveckling med fokus på bland annat utvärdering av avancerade förarassistanssystem och däckegenskaper. Ökat tryck på VTI:s simulator verksamhet Intresset för tester i personbil-, lastbil- och tågsimulatorerna på VTI fortsätter att öka. Allt fler använder till exempel simulering för studier inom området trafikmedicin. Under året påbörjades en mycket stor studie kring synfältsbortfall, där VTI testade körförmågan hos sammanlagt 80 försökspersoner i en av personbilssimulatorerna. På VTI finns sammanlagt tre avancerade körsimulatorer, två i Linköping och en i Göteborg. Dessutom finns ett antal mindre körsimulatorer och en tågsimulator. Alla utrustade med VTI:s egen simulatorprogramvara och lämpar sig för olika typer av utvecklings- och forskningsstudier med olika fordonstyper. – På senare år har vi även levererat småskaliga simulatorer med VTI:s programvara till verksamheter inom sjukvårdssektorn och läkemedelsindustrin som behöver kunna göra egna tester, berättar Jonas Jansson, avdelningschef för TRAF. Simulatorn som utbildningsverktyg När det gäller tågsimulering pågår ett internt arbete inom VTI där man bland annat tittar på möjligheterna att stötta utbildningen av lokförare inför den stora omställningen till signalsystemet ERTMS. – Övergången kommer bli ett gigantiskt projekt för hela Europa. Ett arbete som redan påbörjats och som kommer pågå under en lång tid framöver. Vi har deltagit i branschmöten under året och följer utvecklingen för att kunna vara med och stötta med vår kompetens, säger Jonas. VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 Demonstration av framtidens elvägar Ett annat användningsområde för simulatorerna på VTI är demonstration av idéer för framtida lösningar. I ett projekt som handlar om elektrifiering av vägar har VTI under året haft i uppdrag att sprida kunskap om möjligheterna inom området. – Demonstrationsmiljön på VTI har fungerat som en samlings- och arbetsplats för organisationer som är aktiva inom elektrifiering av transporter. Målet har varit att positionera Sverige som ett föregångsland när det gäller användande av modellbaserad utveckling och realtidssimulering i tidiga skeden, säger Jonas. Forskningsplattformar allt viktigare För att stärka forskningen, både inom VTI och nationellt, har avdelningen under året även lagt stort fokus på medverkan i olika forskningsplattformar. Det grundar sig i att samverkan blir allt viktigare för att lösa framtidens utmaningar. – Forskningen sträcker sig ofta över flera områden och inkluderar olika perspektiv. Därför blir samverkan och samarbeten allt viktigare. Inom område ”Oskyddade trafikanter”, där bland annat cykel är en viktig del, har nyligen flera samarbeten påbörjats och inom detta område ska vi fortsätta att skapa både interna och externa samverkansplattformar, avslutar Jonas. 11 Samhällsmotiverad tillämpad forskning Genomförda uppdragsprojekt VTI:s övergripande verksamhetsmål är att kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn med syfte att effektivt närma sig det övergripande transportpolitiska målet. Det är svårt att mäta måluppfyllelsen för det övergripande verksamhetsmålet men en form av prestations- och resultatmått som VTI använder och redovisar är omfattningen av avslutade uppdragsprojekt. Med avslutade menas här avslutade i VTI:s redovisningssystem. Projekten kan ha haft en löptid över flera verksamhetsår vilket innebär att antalet projekt som avslutas kan variera stort från år till år. Diagrammet (Avslutade uppdragsprojekt) visar att 245 uppdragsprojekt avslutats 2014 jämfört med 202 stycken år 2013 respektive 216 stycken år 2012. Vidare visar diagrammet de avslutade uppdragsprojektens totala kostnader, som 2014 uppgår till 175 miljoner kronor jämfört med 134 miljoner kr 2013 respektive 126 miljoner kr 2012. De totala kostnaderna är relaterade till hur projekten haft inriktning mot transportpolitikens mål; 200 260 150 240 100 220 50 200 0 Antal avslutade projekt mkr Avslutade uppdragsprojekt, mkr och antal 180 2012 2013 funktionsmål (tillgänglighet) samt hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa). Utöver att redovisa omfattningen av avslutade uppdragsprojekt sker redovisning mot det övergripande verksamhetsmålet i form av exempel på större och/eller strategiskt viktiga forsknings- och utvecklingsprojekt (FoU) med extern finansiering som avslutats under året (se nästa sida). Projekten är uppdelade efter de transportpolitiska målen för att visa VTI:s bredd som forskningsutövare samt bidrag till måluppfyllelse av desamma. Resultat som lämnar VTI har genererats i projekt som är beställda av uppdragsgivare, främst för att resultaten ska kunna omsättas i produkter, processer, åtgärder eller tjänster som kan bidra till uppfyllande av de transportpolitiska målen. Resultat av enskilda VTI-projekt kan därför inte påvisas ha inverkan på måluppfyllelse på nationell nivå förrän en viss tid efter implementering av resultaten har genomförts. Uppdragsintäkternas andel av totala intäkter Under 2014 uppgick VTI:s totala intäkter till 204 miljoner kr, varav 159 miljoner kr, eller 78 procent, från uppdragsverksamheten. Motsvarande andel för 2013 var 77 procent och för 2012 75 procent. 2014 Funktionsmål - tillgänglighet Hänsynsmål - säkerhet Hänsynsmål - miljö och hälsa Antal avslutade projekt Transportpolitiska mål Funktionsmål Hänsynsmål Tillgänglighet Säkerhet, miljö och hälsa ”Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.” ”Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås.” 12 VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 Samhällsmotiverad tillämpad forskning Urval av avslutade uppdragsprojekt, uppdelade efter transportpolitiska mål Funktionsmål Tillgänglighet SUNRA – Sustainability National Road Administrations Projekt inom Europaprogrammet CEDR VTI:s projektledare: Lennart Folkeson Finansiering: 757 tkr, TRL Limited DRIVESS – Assessing the ability of elderly to drive a motor vehicle VTI:s projektledare: Selina Mårdh Finansiering: 1 442 tkr, Vinnova Provning av slaggasfalt VTI:s projektledare: Leif Viman Finansiering: 553 tkr, Jernkontoret Underhåll betongvägar VTI Notat 14-2014 Författare: Bengt-Åke Hultqvist, Ellen Dolk Finansiering: 507 tkr, Trafikverket Nationell riskvärdering VTI Rapport 813 Författare: Lena Nerhagen Finansiering: 619 tkr, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konkurrensyta land- och sjötransporter VTI Rapport 822 Författare: Inge Vierth, Lina Jonsson, Rune Karlsson, Megersa Abate Finansiering: 775 tkr, Trafikverket Urban politik i mötet mellan transporter, miljö och regional tillväxt VTI:s projektledare: Tomas Svensson Finansiering: 2 991 tkr, Vinnova Fotgängares synbarhet i vägbelysning VTI:s projektledare: Sven-Olof Lundkvist Finansiering: 1 619 tkr, Trafikverket Vidareutveckling av VTI:s landsvägsmodell VTI:s projektledare: Andreas Tapani Finansiering: 898 tkr, Trafikverket Kollektivtrafik och regionalpolitisk utveckling VTI:s projektledare: Tomas Svensson Finansiering: 4 860 tkr, Vinnova Implementering av trafik i korsning som en mikromodell i RuTSim VTI:s projektledare: Johan Janson Olstam Finansiering: 1 905 tkr, Trafikverket Viltolyckor VTI:s projektledare: Annika Jägerbrand Finansiering: 905 tkr, Naturvårdsverket SARTRE4 – Social attitudes to road traffic risk in Europe VTI:s projektledare: Sonja Forward Finansiering: 2 025 tkr, Trafikverket Skyltfonden, EU MC varselväst VTI:s projektledare: Sonja Forward Finansiering: 1 346 tkr, Trafikverket Skyltfonden, Länsförsäkringsbolagens forskningsfond Författare: Anna Anund, Göran Kecklund, Carina Fors, Jonas Ihlström, Mikael Ingre, Igor Radun, Beatrice Söderström Finansiering: 2 055 tkr, AFA Försäkring Bältesanvändning i Sverige 2013 VTI Notat 10-2014 Författare: Jörgen Larsson, Per Henriksson, Mohammad-Reza Yahya Finansiering: 880 tkr, Trafikverket Genus VTI:s projektledare: Åsa Aretun Finansiering: 1 700 tkr, Vinnova Cykelhjälmsanvändning i Sverige 2013 VTI Notat 8-2014 Författare: Jörgen Larsson Finansiering: 535 tkr, Trafikverket Besiktningar i samband med CE-märkning av asfaltmassa VTI:s projektledare: Leif Viman Finansiering: 1 193 tkr, Flera olika privata och statliga finansiärer Kontroll av alkohol hos förare VTI Rapport 810 Författare: Anna Anund, Inger Forsberg, Jonas Ihlström Finansiering: 530 tkr, Trafikverket CITY-MOVE City multi-Role Optimized Vehicle Projekt i EU:s sjunde ramprogram VTI:s projektledare. Andreas Tapani Finansiering: 1 539 tkr, EU, Vinnova Byggnation av viltsimulator VTI:s projektledare: Pia Lindström Finansiering: 610 tkr, Älgskadefonds föreningen CONSOL Road safety in the ageing societies Projekt i EU:s sjunde ramprogram VTI:s projektledare: Satu Heikkinen Finansiering: 799 tkr, EU Toolbox A method to select maintenance candidates Projekt inom Europaprogrammet CEDR VTI:s projektledare: Leif Sjögren Finansiering: 718 tkr, FFG-Austrian Research Promotion Agency SMART-WAY Galileo based navigation in public transport systems with passenger interaction Projekt i EU:s sjunde ramprogram VTI:s projektledare: Roger Pyddoke Finansiering: 832 tkr, EU, Trafikverket Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Säkerhet vid väg- och spårarbeten VTI Rapport 825 Författare: Anita Ihs, Anne Bolling, Lisa Hansson, Ragnar Hedström, Gunilla Sörensen Finansiering: 1 241 tkr, Trafikverket Kantstolpar VTI:s projektledare: Sven-Olof Lundkvist Finansiering: 2 104 tkr, Vejdirektoratet, Trafikverket Uppföljning av nya hastighetsgränssystemet VTI:s projektledare: Anna Vadeby Finansiering: 4 161 tkr, Trafikverket Klimatanpassad stad VTI:s projektledare: Sara Janhäll Finansiering: 1 047 tkr, Formas Uppföljning av åtgärder mot PM10halter i Stockholm VTI:s projektledare: Mats Gustafsson Finansiering: 1 532 tkr, Trafikkontoret i Stockholms stad FIMCAR - Frontal Impact and Compatibility Assessment Research Projekt i EU:s sjunde ramprogram VTI:s projektledare: Robert Thomson Finansiering: 3 201 tkr, EU, Trafikverket Olycksrisk vid lokala ojämnheter och andra ytdefekter VTI Rapport 811 Författare: Olle Eriksson Finansiering: 814 tkr, Trafikverket Hörbara hastighetsdämpande åtgärder VTI:s projektledare: Susanne Gustafsson Finansiering: 541 tkr, Trafikverket Bussförare och trötthet VTI Rapport 830 VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 13 Samhällsmotiverad tillämpad forskning Forsknings- och utvecklingsbeställare (FoU) Antalet uppdragsgivare, 73 stycken år 2014, är i nivå med året innan, 76 stycken 2013. Motsvarande siffra för 2012 var 77 stycken. Ett annat prestationsmått som VTI använder är omfatt ningen av uppdragsprojekt (uppdragsintäkter FoU) och hur dessa fördelas mellan de större dominerande nationella FoU-beställarna och övriga uppdragsgivare. Nämnas kan att omfattningen av EU-projekt är större än raden EU visar i tabellen (FoU- och konsultintäkter). De flesta av EU-projekten har 25 procent (vissa projekt ända upp till 50 procent) i nationell medfinansiering, vanligtvis från Trafikverket, Energimyndigheten eller VTI. VTI strävar efter att bredda kretsen av kunder och FoU-beställare och väljer därför även att redovisa antal FoU-beställare med årlig uppdragsvolym över 100 tkr för att följa upp utvecklingen vad gäller diversifiering av kundkretsen. Tabellerna visar att totala uppdragsintäkter inom FoU ökat till 149 miljoner kr 2014 jämfört med 140 miljoner kr 2013. Motsvarande siffra var 135 miljoner kr 2012. De två största forskningsbeställarna Trafikverket och Vinnova svarar tillsammans för 41 procent av uppdragsintäkterna inom FoU 2014 vilket är en lägre procentsats än 2013 då de stod för 50 procent. 2012 var motsvarande siffra 49 procent. FoU- och konsultintäkter (tkr) Uppdragsintäkter FoU och antal FoU-beställare 2012 2013 2014 Uppdragsintäkter FoU, mkr 135,0 139,6 149,4 Andel som finansieras av Trafikverket och Vinnova 49% 50% 41% 77 76 73 Antal FoU-beställare med årlig uppdragsvolym >100 tkr 2012 2013 2014 Belopp Andel (%) Belopp Andel (%) Trafikverket 47 921 35 51 748 Vinnova 18 905 14 18 157 Övriga statliga 22 441 17 25 462 EU 14 145 10 9 840 7 11 217 8 Privata 25 009 19 27 528 20 26 673 18 Övriga Summa 14 Belopp Andel (%) 37 47 541 32 13 13 193 9 18 43 970 29 6 617 5 6 830 5 6 839 5 135 038 100 139 565 100 149 433 100 VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 SAMHÄLLSMOTIVERAD TILLÄMPAD FORSKNING Vetenskaplig publicering Resultat från VTI:s projekt är ofta dokumenterade i någon av VTI:s rapportserier. 2014 off entliggjordes 70 rapporter och notat, jämfört med 71 stycken år 2013 respektive 72 stycken år 2012. Siffran kan variera från år till år beroende på antal uppdrag och tiden för uppdraget. Publicerade referee-granskade artiklar ingår i beräkningen av nyckeltalet för vetenskapliga publiceringar som VTI följer upp som ett mått på forskarkvalitet (se sidan 7). Nedan redovisas artiklar publicerade i tidskrifter 2014. Under året har 57 artiklar publicerats, jämfört med 74 artiklar år 2013 och 43 artiklar år 2012. Ett viktigt verktyg för intern vetenskaplig dialog samt för att stimulera vetenskaplig kvalitet i forskningsarbetet är seminarier. Under året har cirka 20 seminarier genomförts, jämfört med cirka 35 år 2013 respektive cirka 40 år 2012. Förteckning över vetenskaplig publicering Abate, M Determinants of capacity utilisation in road freight transportation (2014) Journal of Transport Economics and Policy, 48 (PART 1), pp. 137-152. Abate, M; De Jong, G The optimal shipment size and truck size choice – The allocation of trucks across hauls (2014) Transportation Research Part A: Policy and Practice, 59, pp. 262-277. Adolph, T; Schwedhelm, H; Lazaro, I; Versmissen, T; Edwards, M; Thomson, R; Johannsen, H Development of compatibility assessments for full-width and offset frontal impact test procedures in FIMCAR (2014) International Journal of Crash worthiness, 19 (4), pp. 414-430. (2014) PeerJ, 2:e406; DOI 10.7717/ peerj.406. Alatalo, JM; Jägerbrand, AK; Molau, U Climate change and climatic events: community-, functional- and species-level responses of bryophytes and lichens to constant, stepwise, and pulse experimental warming in an alpine tundra (2014) Alpine Botany, 124 (2), pp. 81-91. Amato, F; Cassee, FR; Denier van der Gon, HAC; Gehrig, R; Gustafsson, M; Hafner, W; Harrison, RM; Jozwicka, M; Kelly, FJ; Moreno, T; Prevot, ASH; Schaap, M; Sunyer, J; Querol, X Urban air quality: The challenge of traffic non-exhaust emissions (2014) Journal of Hazardous Materials, 275, pp. 31-36. Alatalo, JM; Little, CJ; Jägerbrand, A; Molau, U Dominance hierarchies, diversity and species richness of vascular plants in an alpine meadow: contrasting short and medium term responses to simulated global change VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 Antonson, H; Ahlström, C; Mårdh, S; Blomqvist, G; Wiklund, M Landscape heritage objects’ effect on driving: A combined driving simulator and questionnaire study 15 SAMHÄLLSMOTIVERAD TILLÄMPAD FORSKNING (2014) Accident Analysis and Prevention, 62, pp. 168-177. Traffic Psychology and Behaviour, 26 (PB), pp. 303-316. Antonson, H Public participation and written submissions: A transport infrastructure planning case study (2014) Transportation Research Part A: Policy and Practice, 70, pp. 59-66. Delhomme, P; Forward, S Transport psychology: Identification of road users’ risks and attitudes and behaviour change (2014) Revue Europeene de Psychologie Appliquee, 64 (3), pp. 93-95. Antonson, H; Jacobsen, JKS Tourism development strategy or just brown signage? Comparing road administration policies and designation procedures for official tourism routes in two Scandinavian countries (2014) Land Use Policy, 36, pp. 342-350. Eriksson, A; Lindström, A; Seward, A; Seward, A; Kircher, K Can user-paced, menu-free spoken language interfaces improve dual task handling while driving? (2014) Lecture Notes in Computer Science (including subseries Lecture Notes in Artificial Intelligence and Lecture Notes in Bioinformatics), 8511 LNCS (PART 2), pp. 394-405. Berg, J; Levin, L; Abramsson, M; Hagberg, J-E Mobility in the transition to retirement – the intertwining of transportation and everyday projects (2014) Journal of Transport Geography, 38, pp. 48-54. Broberg, T; Dukic Willstrand, T. Safe mobility for elderly drivers – Considerations based on expert and selfassessment (2014) Accident Analysis and Prevention, 66, pp. 104-113. Bruzelius, F; Hjort, M; Svendenius, J Validation of a basic combined-slip tyre model for use in friction estimation applications (2014) Proceedings of the Institution of Mechanical Engineers, Part D: Journal of Automobile Engineering, 228 (13), pp. 1622-1629. Carlsson, A; Chang, F; Lemmen, P; Kullgren, A; Schmitt, K-U; Linder, A; Svensson, MY Anthropometric specifications, development, and evaluation of EvaRID – a 50th percentile female rear impact finite element dummy model (2014) Traffic Injury Prevention, 15 (8), pp. 855-865. Cashmore, M; Richardson, T; Axelsson, A Seeing power in international development cooperation: Environmental policy integration and the World Bank (2014) Transactions of the Institute of British Geographers, 39 (1), pp. 155-168. Coogan, MA; Campbell, M; Adler, TJ; Forward, S Examining behavioral and attitudinal differences among groups in their traffic safety culture (2014) Transportation Research Part F: 16 Falkmer, T; Horlin, C; Dahlman, J; Dukic, T; Barnett, T; Anund, A Usability of the SAFEWAY2SCHOOL system in children with cognitive disabilities (2014) European Transport Research Review, 6 (2), pp. 127-137. Filtness, AJ; Anund, A; Fors, C; Ahlström, C; Åkerstedt, T; Kecklund, G Sleep-related eye symptoms and their potential for identifying driver sleepiness (2014) Journal of Sleep Research, 23 (5), pp. 568-575. Forsberg, I; Forward, S Rehabilitation of drunk drivers and the SMADIT project: collaboration among the Police Force, the Road Administration and the Social Services (2014) US-China Law Review, 11 (5), pp. 619-624. Forssen, J; Hornikz, M; Botteldooren, D; Wei, W; Van Renterghem, T; Ögren, M A model of sound scattering by atmo spheric turbulence for use in noise mapping calculations (2014) Acta Acustica united with Acustica, 100 (5), pp. 810-815. Forsstedt, S Asymmetric information on risky behaviour: Evidence from the automobile insurance market (2014) Geneva Papers on Risk and Insurance: Issues and Practice, 39 (1), pp. 104-145. Forward, SE Exploring people’s willingness to bike using a combination of the theory of planned behavioural and the transtheoretical model (2014) Revue Europeene de Psychologie Appliquee, 64 (3), pp. 151-159. Gaita, SM; Boman, J; Gatari, MJ; Pettersson, JBC; Janhäll, S Source apportionment and seasonal variation of PM2.5 in a Sub-Saharan African city: Nairobi, Kenya (2014) Atmospheric Chemistry and Physics, 14, pp. 9977-9991. Gospic, K; Sundberg, M; Maeder, J; Fransson, P; Petreovic, P; Isacsson, G; Karlstrom, A; Ingvar, M Altruism costs – the cheap signal from amygdala (2014) Social Cognitive and Affective Neuroscience, 9 (9), pp. 1325-1332. Hallvig, D; Anund, A; Fors, C; Kecklund, G; Åkerstedt, T Real driving at night – Predicting lane departures from physiological and subjective sleepiness (2014) Biological Psychology, 101 (1), pp. 18-23. Hansson, L; Longva, F Contracting accountability in network governance structures (2014) Qualitative Research in Accounting and Management, 11 (2), pp. 92-110. Hornikx, M; Forssén, J; Botteldooren, D; Van Renterghem, T; Wei, W; Ögren, M; Salomons, E Urban background noise mapping: The multiple-reflection correction term (2014) Acta Acustica united with Acustica, 100 (2), pp. 293-305. Johansson, F; Peterson, A; Tapani, A Local performance measures of pedestrian traffic (2014) Public Transport, 6 (1-2), pp. 159183. Jägerbrand, AK; Alatalo, JM Native roadside vegetation that enhances soil erosion control in boreal Scandinavia (2014) Environments, 1(1), pp. 31-41. Jägerbrand, AK; Alatalo, JM; Kudo, G Variation in responses to temperature treatments of ex situ of the moss Pleurozium schreberi (Willd. ex Brid.) Mitt. originating from eight altitude sites in Hokkaido, Japan (2014) Journal of Bryology, 36 (3), pp. 209-216. Kircher, K; Ahlstrom, C; Palmqvist, L; Adell, E Bicyclists’ speed adaptation strategies when conducting self-paced vs. systempaced smartphone tasks in traffic (2014) Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 28, pp. 55-64. VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 SAMHÄLLSMOTIVERAD TILLÄMPAD FORSKNING Kircher, K; Fors, C; Ahlstrom, C Continuous versus intermittent presentation of visual eco-driving advice (2014) Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 24, pp. 27-38. Kircher, K; Larsson, A; Hultgren, JA Tactical driving behavior with different levels of automation (2014) IEEE Transactions on Intelligent Transportation Systems, 15 (1), art. no. 6642088, pp. 158-167. Klomp, M; Gao, Y; Bruzelius, F Longitudinal velocity and road slope estimation in hybrid electric vehicles employing early detection of excessive wheel slip (2014) Vehicle System Dynamics: International Journal of Vehicle Mechanics and Mobility, 52, Suppl. 1, pp. 172-188. Larsson, AFL; Kircher, K; Hultgren, JA Learning from experience: Familiarity with ACC and responding to a cut-in situation in automated driving (2014) Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 27 (PB), pp. 229-237. Legrand, S-A; Gjerde, H; Isalberti, C; Van der Linden, T; Lillsunde, P; Dias, MJ; Gustafsson, S; Ceder, G; Verstraete, AG Prevalence of alcohol, illicit drugs and psychoactive medicines in killed drivers in four European countries (2014) International Journal of Injury Control and Safety Promotion, 21 (1), pp. 17-28. Levén, A; Lyxell, B; Andersson, J; Danielsson, H Pictures as cues or as support to verbal cues at encoding and execution of prospective memories in individuals with intellectual disability (2014) Scandinavian Journal of Disability Research, 16 (2), pp. 141-158. Lu, XH; Said, S; Carlsson, H; Soenen, H; Heyrman, S; Redelius, P Performance evaluation of polymer modified bitumens on a heavily trafficked test road (2014) International Journal of Pavement Research and Technology, 7 (6), pp. 381-388. Mandell, S; Brunes, F Quantity choice in unit price contract procurements (2014) Journal of Transport Economics and Policy, 48 (3), pp. 483-497. Nordin, L; Arvidsson, AK Are winter road maintenance practices energy efficient?: a geographical analysis in terms of traffic energy use (2014) Journal of Transport Geography, 41, pp. 163-174. Nygårdhs, S; Lundkvist, S-O; Andersson, J; Dahlbäck, N The effect of different delineator post configurations on driver speed in nighttime traffic: a driving simulator study (2014) Accident Analysis & Prevention, 72, pp. 341-350. Othman, S; Thomson, R; Lannér, G Safety analysis of horizontal curves using real traffic data (2014) Journal of Transportation Engineering, 140 (4), art. no. 04014005. Salour, F; Erlingsson, S; Zapata, CE Modelling resilient modulus seasonal variation of Silty sand subgrade soils with matric suction control (2014) Canadian Geotechnical Journal, 51 (12), pp. 1413-1422. Shannigrahi, AS; Pettersson, JBC; Langer, S; Arrhenius, K; Hagström, M; Janhäll, S; Hallquist, M; Pathak, RK n-Alkanoic monocarboxylic acid concentrations in urban and rural aerosols: seasonal dependence and major sources (2014) Atmospheric Research, 143, pp. 228-237. Storbjörk, S; Isaksson, K “Learning is our Achilles heel”. Con ditions for long-term environmental policy integration in Swedish regional development programming (2014) Journal of Environmental Planning and Management, 57 (7), pp. 1023-1042. Strand, N; Nilsson, J; Karlsson, ICM; Nilsson, L Semi-automated versus highly automated driving in critical situations caused by automation failures (2014) Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 27 (PB), pp. 218-228. Svenson, O; Gonzalez, N; Eriksson, G Modeling and debiasing resource saving judgements (2014) Judgment and Decision Making, 9 (5), pp. 465-478. elderly drivers with hearing loss (2014) European Transport Research Review, 6 (4), pp. 377-385. Vadeby, A; Forsman, A Evaluation of New Speed Limits in Sweden: A Sample Survey (2014) Traffic Injury Prevention, 15 (8), pp. 778-785. Vierth, I; Karlsson, R Effects of longer lorries and freight trains in an international corridor between Sweden and Germany (2014) Transportation Research Procedia, 1 (1), pp. 188-196. Warner, HW; Åberg, L Drivers’ tendency to commit different aberrant driving behaviours in comparison with their perception of how often other drivers commit the same behaviours (2014) Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 27 (PA), pp. 37-43. Wei, W; Botteldooren, D; Renterghem, TV; Hornikx, M; Forssén, J; Salomons, E; Ögren, M Urban background noise mapping: The general model (2014) Acta Acustica united with Acustica, 100 (6), pp. 1098-1111. Wikström, M; Hansson, L; Alvfors, P Socio-technical experiences from electric vehicle utilisation in commercial fleets (2014) Applied Energy, 123, pp. 82-93. Young, KL; Rudin-Brown, CM; Patten, C; Ceci, R; Lenné, MG Effects of phone type on driving and eye glance behaviour while text-messaging (2014) Safety Science, 68, pp. 47-54. Åkerstedt, T; Anund, A; Axelsson, J; Kecklund, G Subjective sleepiness is a sensitive indicator of insufficient sleep and impaired waking function (2014) Journal of Sleep Research, 23 (3), pp. 242-254. Sørensen, CH; Isaksson, K; Macmillen, J; Åkerman, J; Kressler, F Strategies to manage barriers in policy formation and implementation of road pricing packages (2014) Transportation Research Part A: Policy and Practice, 60, pp. 40-52. Thorslund, B; Ahlström, C; Peters, B; Eriksson, O; Lidestam, B; Lyxell, B Cognitive workload and visual behavior in VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 17 Tvärvetenskapliga forskningsmiljöer Betydelsefull medverkan i nätverk, branschprogram och centrum En viktig uppgift som VTI har i sin instruktion är att tillhandahålla tvärvetenskapliga forskningsmiljöer. VTI medverkar i flera nationella centrumbildningar, nätverk och branschprogram för transportrelaterad forskning och utveckling. K2 – Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik VTI, Lunds universitet och Malmö högskola har tillsammans byggt upp K2, som är ett nationellt kompetenscentrum för kollektivtrafik. Uppdraget kom från Vinnova i slutet av 2012 och verksamheten startade i januari 2013. Visionen är att göra Sverige till ett internationellt föredöme när det gäller kollektivtrafik som en del i utvecklingen av hållbara och attraktiva storstadsområden. SAFER, The Vehicle and Traffic Safety Centre at Chalmers VTI har en plats i SAFER:s styrelse och är även repres enterat i ledningsg ruppen och i flera referensgrupper. Centrumet är inriktat på trafiksäkerhetsforskning och bygger en betydelsefull grund för samarbete mellan aktörer från svensk fordonsindustri och övrigt näringsliv samt institut, universitet och högskolor. I dagsläget har SAFER 30 partner. K2 är etablerat i Lund och VTI har en tydlig roll som administrativ värd för verksamheten. K2 stöds av Västra Götalandsregionen, Stockholms läns landsting och Region Skåne samt finansieras av Vinnova, Trafikverket och Formas. Under 2014 har 25 projekt pågått med medverkan från VTI. VTI har bidragit till finansieringen med 330 tkr. Under 2014 har 10 projekt pågått hos VTI i jämförelse med 17 projekt 2013 respektive 2012. Forskningen inom centrumet har en grundfinansiering från Vinnova men stöttas även av externa finansiärer, till exempel EU:s sjunde ramprogram. Under 2014 har VTI bidragit med 2,5 miljoner kr till finansieringen jämfört med 2 miljoner kr 2013 respektive 2012. www.k2centrum.se www.chalmers.se/safer BVFF, Bana Väg för framtiden ViP, Virtual Prototyping and Assessment by Simulation Branschprogrammet BVFF, som är ett samarbete mellan VTI, KTH, Trafikverket och LTU, fokuserar på samverkan inom områdena forskning och utveckling, teknisk utrustning och utbildning. Kansliet och föreståndaren för BVFF finns på VTI. Programmets syfte är att utveckla branschens och samhällets förmåga att möta nutida och framtida krav på effektiv väg- och baninfrastruktur och samtidigt stärka relevanta delar av svensk anläggningsbransch. Under 2014 har VTI medverkat i ett 60-tal projekt, i jämförelse med 47 projekt 2013, och även bidragit med 2,15 miljoner kr till finansieringen. Motsvarande belopp 2013 var 3 miljoner kr. ViP är ett nationellt kompetenscentrum som leds och koordineras av VTI. Centrumet har som mål att bygga en stark, nationell kompetensplattform och vara en resurs för körsimulatorer med fokus på samspelet mellan människa och teknik. Samverkan sker mellan fordonsföretag, transportmyndigheter och teknikföretag. ViP har i dagsläget tio partner. Under 2014 har 15 projekt pågått med medverkan från VTI, i jämförelse med 16 projekt 2013. Centrumet finansieras av Vinnova och de medverkande parterna. VTI har bidragit till finansieringen med 2 miljoner kr 2014 i jämförelse med 2,5 miljoner kr 2013 respektive 2012. www.bvff.se www.vipsimulation.se 18 VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 Tvärvetenskapliga forskningsmiljöer KAJT – Kapacitet i Järnvägstrafiken CTR, Centrum för trafikforskning Branschprogrammet KAJT etablerades i januari 2013 och är ett samarbete mellan Trafikverket, forskarutförare och näringsliv för att skapa långsiktighet och säkerställa forskningens bidrag till skapandet av morgondagens järnvägstrafik. Vidare syftar KAJT till att förstärka järnvägssystemets förmåga att tillgodose samhällets transportbehov. Kompetenscentrumet CTR, som är skapat av VTI och KTH, har sitt säte på KTH vid Institutet för infrastruktur. CTR initierar, samordnar och bedriver forskning och utveckling inom analys och simulering av trafikprocesser. Centrumet är också en nationell resurs för forskning och kunskapsöverföring och arbetar med att främja internationellt forskarutbyte. Målsättningen med VTI:s medverkan i CTR är att ytterligare höja forskningskvaliteten inom ämnesområdet analys och simulering av trafikprocesser. Vidare handlar medverkan om att, i samarbete med Trafikverket, stärka policyrelevansen av VTI:s forskning. VTI sitter med i styrelsen samt i beredningsgruppen för ansökningar. Ett projekt som har pågått inom KAJT är att kvalitetssäkra förseningsinformation och ett annat pågående projekt är en förstudie som syftar till att utveckla ett optimeringshjälpmedel för att lägga tidtabeller. VTI har 2014 bidragit med 250 tkr i finansiering i jämförelse med 200 tkr 2013 samt 250 tkr 2012. www.kajt.org www.ctr.kth.se CTS, Centrum för transportstudier ECO 2, The Centre for Eco 2 Vehicle Design Centrumet har som målsättning att vara en internationellt högt ansedd forskningsmiljö, att långsiktigt höja kompetensnivån inom transportsektorn samt att bidra till att öka kvaliteten på och underlaget för beslutsfattande inom transportsektorn. Samverkan sker mellan universitet och högskola, transportmyndigheter och teknikföretag. I dagsläget deltar VTI tillsammans med ytterligare åtta partner. Centrumet koordineras av KTH och är en forskningsmiljö för fordonsutveckling. Visionen är att vara ett internationellt samverkande konsortium av industri, akademi och samhälleliga partners som är världsledande innovatörer av tekniska lösningar inom hållbar fordonsutveckling. I dagsläget finns tio partner. Under 2014 har VTI bidragit till finansieringen med 200 tkr i jämförelse med 100 tkr 2013. Under 2014 har 33 projekt pågått med medverkan från VTI, i jämförelse med 32 stycken 2013 respektive 2012. VTI har bidragit till finansieringen med 3,25 miljoner kr 2014, jämfört med 2,9 miljoner kr 2013 samt 4 miljoner kr 2012. www.eco2vehicledesign.kth.se www.kth.se/en/abe/centra/cts VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 19 Samverkan med universitet och högskolor Samverkan stärker VTI:s kunskapsbas Att samverka med universitet och högskolor som bedriver närliggande forskning är en del i VTI:s uppdrag enligt institutets instruktion. VTI har idag en etablerad samverkan med flera universitet och högskolor genom institutets professorstjänster, lång siktigt doktorandprogram, examensarbeten, medverkan i forskningsprojekt, uppdrag och nätverk. kr 2013 respektive 5,5 miljoner kr 2012. Under året har 25 medarbetare varit registrerade som doktorandstuderande (varav 6 har doktorerat under året), motsvarande siffror för år 2013 var 25 och för år 2012 21. VTI:s professorstjänster Examensarbeten VTI får enligt sin instruktion anställa totalt fem forskare som professorer som ett led i ökat samarbete med univers itet och högskolor. Tre av dessa tjänster är tillsatta sedan tidigare. VTI samarbetar med universitet och högskolor via examensarbeten som utförs vid institutet. Vanliga samarbetspartners är Linköpings universitet och Chalmers. Under 2014 har 15 examensarbeten pågått jämfört med 16 under 2013 och 17 under 2012. Av de 15 är 2 utländska studenter som utför examensarbete på VTI, motsvarande siffror för år 2013 och 2012 var 3 respektive 5. Examensarbeten är något som VTI ser som en viktig del i den framtida kompetensförsörjningen. Under 2014 beslutade VTI:s styrelse att avbryta rekryteringsprocessen till professorstjänsten inom klimat, energi och miljöeffektiva transporter. Däremot har rekryteringsprocessen kring den femte professuren med HMI-inriktning (”Human Machine Interaction”) pågått under året med förhoppning om tillsättning under 2015. Doktorandprogram VTI:s doktorandprogram stärker VTI:s kunskapsbas och ger även ett bidrag till transportsektorns långsiktiga kompetensförsörjning. Programmet har under året fullföljts enligt plan och är delfinansierat med anslagsmedel — cirka 5,2 miljoner kr 2014 i jämförelse med 5,6 miljoner 20 39,7% av medarbetarna har licentiat- eller doktorsexamen. 25 doktorandstuderande har varit på VTI under året. VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 sAMVERKAN MED UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR Professorer på VTI 70 215 60 210 50 205 40 200 30 195 20 190 10 185 0 180 2012 2013 Mkr Jan-Eric Nilsson Nationalekonomi med inriktning mot transporter Tillsatt i samverkan med KTH Antal mkr Antal pågående projekt i samverkan med UoH samt mkr 2014 Antal Forskningsprojekt och uppdrag Som prestationsmått, när det gäller medverkan i forskningsprojekt och uppdrag, har VTI dels valt att följa upp omfattningen av forskningssamverkan och dels antalet uppdrag. Forskningssamverkan med svenska universitet och högskolor avser det sammanlagda värdet av FoU-projekt som till någon del genomförts i samarbete med universitet och högskolor under verksamhetsåret. Sådana projekt kan ha genomförts antingen inom ramen för nationella centrumbildningar eller i andra direkta projektsamarbeten. Antal uppdrag vid universitet och högskolor avser uppdrag som VTI-medarbetare haft i form av tjänst som professor, adjungerad professor eller docent. Nedan redovisas antal uppdrag (22) som VTI-medarbetare haft under 2014. Motsvarande siffra för år 2013 och 2012 var 13 respektive 11 uppdrag. • • • • • • • • • • • Professor vid University of Iceland Adjungerad professor vid Linköpings universitet Adjungerad professor vid Chalmers tekniska högskola Docent vid Kungliga tekniska högskolan (tre uppdrag) Docent vid Linköpings universitet (sju uppdrag) Docent vid Stockholms universitet Docent vid Högskolan Dalarna Docent vid Chalmers tekniska högskola (tre uppdrag) Docent vid Lunds universitet (två uppdrag) Docent vid Örebro universitet Docent vid Uppsala universitet Under 2014 har Astrid Linder, VTI:s forskningschef för enheten Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, fått finansiering från Vinnova för att arbeta som gästforskare i en ledande forskningsmiljö vid Monash University i Australien. VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 Jane Summerton Teknik och social förändring med inriktning mot trafiksäkerhet Tillsatt i samverkan med Linköpings universitet Sigurdur Erlingsson Väg- och banteknik Tillsatt i samverkan med KTH och Islands universitet Docentmeriterade 2014 Anna Anund Trafikmedicin, Linköpings universitet Astrid Linder Krocksäkerhet, Chalmers tekniska högskola Fredrik Bruzelius Fordonsdynamik, Chalmers tekniska högskola Hans Antonson Kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet Henriette Wallén Warner Psykologi, Uppsala universitet Niclas Krüger Nationalekonomi, Örebro universitet Doktorer 2014 Abubeker Ahmed – Byggteknik, inriktning väg- och banteknik Birgitta Thorslund – Hörselnedsättningars effekter på trafiksäkerhet och mobilitet Emmy Dahl – Miljövänligt resande, miljöfrågor Gabriella Eriksson – Operatörsplatsutformning för ökad trafiksäkerhet Niklas Strand – Interaktion mellan människan och den automatiserade bilen Sherzod Yarmukhamedov – Regional beskattning och finansiering av offentliga infrastrukturer 21 sAMVERKAN MED UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR Nätverk TRENoP – Transport research environment with novel perspectives TRENoP är en transportforskningsmiljö i samverkan med Linköpings universitet och KTH. Visionen är att ”genom att integrera policy och teknik med ett systemperspektiv, möjliggöra den omvandling av dagens transportsystem som krävs för att göra det grönare, smartare och säkrare”. Forskningen fokuserar på marktransporter med innovativa teknik- och policykoncept. Under året har fortsatt samarbete skett med kommuner samt med andra aktörer kring utvecklingen av city logistiken. VTI har deltagit i ett antal populär vetenskapliga seminarier i samarbete med andra aktörer inom citylogistik samt vid internationella vetenskapliga konferenser. Vidare har VTI bidragit i Norrköpings kommuns utvecklingsarbete med att införa samordnad godsdistribution. Fokus i forskningen inom citylogistik har varit utvecklingen av modeller och verktyg för införandet och utvärdering av hållbara godstransportsystem från ett stadsplaneringsperspektiv. Ett antal vetenskapliga artiklar kring modeller för kostnadsdelning inom citylogistik är för närvarande under utarbetande. 22 Inom förarbeteendemodeller har VTI tillsammans med Linköpings universitet arbetat med elbilsförares beteende samt kommuners planeringsprocesser med avseende på att införa elektrifierade fordon. Resultat har redovisats på Transportforum. Datainsamling har skett i tre olika fältstudier där universitetets hyrbilar och Tekniska verkens fordon har använts. FAST– Forskarnätverket aktörer, samhälle och transporter FAST är ett tvärvetenskapligt forskarnätverk som VTI grundat tillsammans med institutionerna Tema teknik och social förändring samt Tema kultur och samhälle vid Linköpings universitet. Nätverkets syften är att initiera ny samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning inom transportområdet samt att utgöra ett forum för utbyte av forskningsidéer och spridning av forskningsresultat. FAST arbetar exempelvis med seminarier om hur man definierar och hanterar hållbarhet i samhällsplaneringen och vilka implikationer det kan få för människors resor, människors makt och inflytande över sina vardagsresor. VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 Internationellt samarbete Många ansökningar till Horisont 2020 Enligt VTI:s instruktion får institutet medverka i internationellt samarbete på områden som hör till dess uppgifter. VTI har en tydlig internationell anknytning genom att medverka i EU-projekt, vara engagerad i organisationer och nätverk, delta i vetenskapliga kommittéer, bilaterala samarbeten och internationellt standardiseringsarbete. Medverkan stärker VTI:s position som ett framstående forskningsinstitut med verksamhet av hög vetenskaplig kvalitet. Likaså bidrar medverkan till att projektresultat kan få spridning och implementeras i det svenska och utländska transportsystemet. CEDR (Conference of European Directors of Roads) Arbetsformen på EU-nivå, där de nationella vägverken tillsammans finansierar forskningen, sker i samarbete under CEDR. Syftet med samarbetet är att underlätta utbyte av erfarenheter och information samt för att analysera och diskutera alla trafikantrelaterade frågor inom exempelvis infrastruktur, säkerhet, transporter och miljö. Till utlysningen CEDR Transnational Road Research Programme: Call 2013, som stängde i december 2013, skickade VTI in 8 ansökningar inom temaområdena Ageing Infrastructure Management, Traffic Management och Roads and Wildlife. Under 2014 bifölls 3 av ansökningarna som under året blivit projekt hos VTI. Generellt kan man konstatera att samarbetsformen med CEDR-projekt blir en allt viktigare projektkategori för VTI. Infravation (Infrastructure Innovation Programme) Infravation är en forskningsfond för att utveckla transportinfrastrukturinnovationer som behandlar de utmaningar som återfinns i EU-kommissionens ”white paper” gällande utmaningsområdet Smarta, gröna och integrerade transporter i Horisont 2020 (se nedan). Fondens mål är att möjliggöra infrastruktur av hög kvalitet genom lösningar för både ny och befintlig infrastruktur. Till utlysningen ERA-NET Plus Infravation 2014, ”Advanced systems, materials and techniques for next generation infrastructure”, har VTI skickat in 8 ansökningar, varav 2 som projektkoordinator. Vid årets utgång väntas fortfarande svar på inskickade ansökningar. EU:s ramprogram VTI är även engagerade i flera projekt inom EU:s sjunde ramprogram (FP7) (2007-2013) för forskning och utveckling. För VTI har temaområden som Transport samt Informations- och kommunikationsteknik (ICT) varit av primärt intresse. Förutom dessa teman har transportaspekter även funnits inom temaområden Miljö, Energi och Säkerhet. FP7 avslutades dock 31 december 2013. VTI har haft en långsiktig målsättning för medverkan i FP7 vilken inneburit att deltagandet skulle öka i förhållande till tidigare ramprogram. I det sjätte ramprogrammet (FP6) (2002–2006) uppgick VTI:s deltagande till drygt 20 forskningsprojekt, varav tre Medverkan i CEDR Toolbox – A method to select maintenance candidates. Startat 2011 (koordineras av VTI). Savers – Selection of appropriate vehicle restraint systems. Startat 2013. www.saversproject.com Sunra – Sustainability national road administrations. Startat 2011. www.halcrow.com/sunraproject ASAP – Appropriate speed saves all people. Startat 2013. Miravec – Modelling infrastructure influence on road vehicle energy consumption. Startat 2011. Harmony – Procedures for the design of roads in harmony with wildlife. Startat 2014. www.harmony-project.net Space – Speed adaption control by self explaining roads. Startat 2011. HiSpeq – Hi-speed survey specifications, explanations and quality. Startat 2014. www.hispeq.com Shape IT-Stepping stones – Shaping sustainable transport patterns in European cities. Startat 2013. Prima – Pro-active incident management. Startat 2014. VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 23 iNTERNATIONELLT SAMARBETE som projektkoordinator. I FP7 har VTI deltagit i drygt 30 forskningsprojekt, varav fem som projektkoordinator. Det kan därmed konstateras att institutet haft ett framgångsrikt deltagande i bägge EU:s ramprogram. 1 januari 2014 öppnade EU:s nya ramprogram Horisont 2020 (2014-2020). Programmet är världens största satsning på forskning och innovation och har en total budget på runt 80 miljarder euro. Programmet har tre prioriteringar; Spetskompetens (Excellent Science), Industriellt ledarskap (Industrial leadership) samt Samhälleliga utmaningar (Societal challenges). Till utlysningarna Mobility for Growth 2014-2015 samt Green Vehicle 2014, de första inom utmaningsområdet Smarta, gröna och integrerade transporter (Samhälleliga utmaningar), deltog VTI i 29 ansökningar. Vid årets utgång väntas fortfarande svar från EU. • • • • • • • • • Medverkan i EU:s sjunde ramprogram • • • • 24 TRIMM – Tomorrow’s road infrastructure monitoring and management (koordineras av VTI) TransTools3 – Research and development of the European Transport Network Model Decomobil – Design for ECO-multimodal mobility Transforum – Transforming European transport through an active actors forum • Endurance – EU-wide establishment of enduring national and European support networks for sustainable urban mobility Persuade – Poroelastic road surface: an innovation to avoid damages to the environment Smartrail – Smart maintenaince and analysis of transport infrastucture EUTrain – European transport research area international cooperation activities ecoDriver — Supporting the driver in conserving energy and reducing emissions Incris – Improving international cooperation and R&D road infrastructure strategy for Ukraine HF Auto – Human factors of automated driving Rosanne – Rolling resistance, skid resistance, and noise emission measurement standards for road surfaces Savelec – Safe control of non-cooperative vehicles through electromagnetic means Foster Road – Future of surface road transport European research. Medverkan i ERA-NET Transport • • EverSafe – Every day safety for electric vehicles (koordineras av VTI) Senior Life Transition – Senior life transition points VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 iNTERNATIONELLT SAMARBETE • and their implications for everyday mobility Guide 2 Wear – Public transport services with wearable devices for different mobility types. Medverkan i övriga EU-samarbeten • EU US Symposium. Transport research implementation: The application of research outcome. Europeiskt institutssamarbete Under året har VTI fortsatt att medverka i tre paraplyorganisationer för forskningsinstitut inom transportområdet. Samarbetet ger möjligheter att påverka inriktningen av EU:s forskningsprogram, bereda projektansökningar och underlätta konsortiebildning. VTI har deltagit i nya EU-projektansökningar samt i tematiska arbetsgrupper inom ramen för de tre organisationerna; • • • särskilt intresserade av intelligenta transportsystem (ITS). I slutet av maj besökte sydkoreanska KOTI, the Korea Transport Institute, VTI:s kontor i Lund, Linköping och Stockholm. I Lund besöktes Kollektivtrafikcentrum K2 och ämnet var kollektivtrafik i Sverige och Korea, i Linköping hölls forskningsseminarier om trafiksäkerhet medan det i Stockholm var fokus på trängselavgifter och transportpolicys. I juni hade VTI besök av två forskare från tjeckiska Transport Research Centre (CDV) i Brno som främst arbetar med trafikbuller, och som besökte VTI via ett mentorprogram. I mitten av december besökte Sydkoreanska KBS News för att göra ett reportage om svensk trafiksäkerhet. De besökte krockbanan och filmade ett krocktest med bilbarnstol. Utöver dessa har ett flertal studiebesök genomförts bland annat i samband med möten i VTI:s pågående EU-projekt. FEHRL, Forum of European Highway Research Laboratories ECTRI, European Conference of Transport Research Institutes FERSI, Forum of European Road Safety Institutes. Övrigt internationellt samarbete och engagemang Intäkter från samt antal utländska uppdragsgivare • • NVF – Nordiskt Vägforum Piarc – World Road Association TRB – Transportation Research Board GRSP – Global Road Safety Partnership ETSC – European Transport Safety Council CEN – European Committee for Standardization IRTAD – International Traffic Safety Data and Analysis Group (under OECD/ITF) ITRD – International Transport Research Documentation (under OECD/ITF) JTRC – The Joint OECD-ECMT Transport Research Centre. Internationella studiebesök VTI har haft ett flertal studiebesök med internationellt deltagande under året. I början av maj besökte Linköpings universitet VTI med en grupp elever och lärare från universitet i Egypten, Jordanien och Slovakien. Besökarna var specialiserade på transport- och trafikstudier och VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 mkr • • • • • • • 16 40 14 35 12 30 10 25 8 20 6 15 4 10 2 5 Antal Förutom de tre organisationerna FEHRL, ECTRI och FERSI har VTI ett väl utvecklat internationellt samarbete och engagemang. Våra nationella och internationella nätverk samt allianser är en garanti för bredd, djup och flervetenskaplighet i kunskapsproduktionen. Några exempel är: 0 0 2012 2013 2014 EU ERAnet/CEDR Privata Övriga Antal Ett nyckeltal som VTI följer upp är andel internationella uppdrag av den totala uppdragsvolymen (se sidan 7). Målet 2014 är ≥15,0 procent. Andelen blev dock 12,7 procent vilket innebär att målet ej uppfylls. Motsvarande andel var 11 procent år 2013 samt 15 procent år 2012. Då upparbetningsgraden under 2014 är större än under 2013 har också andel intäkter från EU ökat mellan åren. 25 Finansiella uppgifter Finansiella uppgifter Total finansiering (belopp i tkr) 2012 2013 2014 Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Anslaget 45 626 45 626 44 371 44 371 45 437 45 437 Avgifter 110 513 114 080 113 306 114 782 104 390 102 188 Bidrag 32 635 33 138 34 708 36 096 53 790 55 338 1 242 529 812 350 451 238 Finansiella intäkter/kostnader Summa exkl anslag 144 391 147 747 148 826 151 228 158 631 157 764 Totalt 190 017 193 373 193 196 195 599 204 069 203 201 Fördelning av verksamhetens totala intäkter och kostnader. Verksamhetsutfallet för 2014 uppvisar ett positivt utfall med 868 tkr, vilket är ett trendbrott efter de senaste två åren med underskott. Det positiva utfallet förklaras främst av ökade uppdragsintäkter som ökar från 149 miljoner kr 2013 till att 2014 vara 159 miljoner kr. Även anslagsintäkter ökar mellan åren, med cirka 1 miljon kr. På kostnadssidan återfinns minskade avskrivnings kostnader för testutrustning med cirka 1 miljon kr, en ökning av personalkostnader med närmare 5 miljoner kr och, med anledning av etablering i Lund, även en ökning av lokalkostnader med cirka 1 miljon kr. Båda de större ökningarna i kronor, uppdragsintäkter och personalkostnader, beror främst på att vi är fler medarbetare i år än föregående år. Verksamhetsutfall, mkr 2,0 0,0 -1,0 -2,0 -3,0 2013 -4,0 2012 Avgiftsbelagd verksamhet, mkr 250 200 mkr Avgiftsbelagd verksamhet Enligt VTI:s regleringsbrev för verksamhetsåret 2014 är det ekonomiska målet att avgifts- och bidragsintäkterna ska täcka minst 70 procent av de totala kostnaderna för verksamheten. 2014 1,0 mkr Verksamhetsutfall 150 100 50 0 2012 Som diagrammet Intäkt per årsarbetskraft visar uppgår avgifts- och bidragsintäkterna per årsarbetskraft under året till 837 tkr, vilket är högre än 2013, 787 tkr. Motsvarande siffra för 2012 var 795 tkr. Total intäkt per årsarbetskraft uppgår till 1 077 tkr under året, vilket också det är högre än 2013, 1 023 tkr. Motsvarande siffra för 2012 var 1 049 tkr. 26 2013 Avgifts- och bidragsintäkter 2014 Totala kostnader Intäkt per årsarbetskraft, tkr 1000 800 tkr Diagrammet Avgiftsbelagd verksamhet visar att VTI:s totala kostnader för verksamheten under 2014 uppgick till 203 miljoner kr medan avgifts- och bidragsintäkterna var 159 miljoner kr, motsvarande 78 procent av de totala kostnaderna. Målet på minst 70 procent är därmed uppfyllt. Motsvarande andel för 2013 var 76 procent och för 2012 74 procent. 600 400 200 0 2012 2013 2014 Avgifts- och bidragsintäkt per årsarbetskraft Total intäkt per årsarbetskraft VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 Användning av VTI:s anslag Användning av VTI:s anslag VTI:s anslagsmedel har använts till olika aktiviteter med hänsyn till anvisningar i regleringsbrevet. Medel från anslaget för 2014 har i huvudsak använts till medfinansiering av nationella kompetenscentrum, doktorandprogram samt till det nationella transport forskningsbiblioteket BIC:s tjänster för nationell och internationell informationsförsörjning. Anslagsmedel har också använts för olika typer av insatser när VTI engagerat sig i den europeiska transportforskningen. Likaså har medel använts för att möjliggöra VTI:s medverkan i internationella samarbetsorganisationer och nätverk som OECD, ECTRI och FEHRL. En del av anslaget har även använts för strategiska satsningar inom forskningsavdelningarna. Bibliotek och informationscenter (BIC) BIC bevakar och samlar in publikationer från den svenska utgivningen inom transportområdet vilket ger Sveriges enskilt största samling av forskningsresultat och annan litteratur inom området. Samlingen är sökbar i Transguides nationella katalog som finns i Portalen för transportforskning. Av det nyare materialet består övervägande delen av elektroniska publikationer som är direkt tillgängliga på nätet i fulltext. Under året växte katalogen med cirka 1 400 poster (2013: 1 200 poster). Totalt finns nu cirka 140 000 referenser till publikationer sökbara varav cirka 28 000 är i elektronisk form. I portalens projektdatabas tillkom 144 nya projekt (2013: 200 projekt inklusive Sjöfartsverkets databas). Nytt för året i Transguide är en länksamling till öppna data på nationell nivå. BIC ger stöd till forskare och andra verksamma inom sektorn att hitta forskningsresultat och annan information inom deras specifika områden. Anslagets användning Under året har BIC haft kontakter och samarbeten med svenska myndigheter och organisationer såsom Energimyndigheten, Vinnova, Trafika nalys, Transportstyrelsen, Trafikverket och kompetenscentrumet K2. BIC är också engagerat i olika internationella aktiviteter, exempelvis kommittéuppdrag för Transportation Research Board (TRB) och ITF/OECD samt kontakter och samarbeten med organisationer som BASt, IFSTTAR, FEHRL, ECTRI, ARRB, med flera. Ett samarbete har inletts med TRB för att effektivisera och kvalitetssäkra exporten av svenska publiceringar och projekt från portalen till den internationella databasen TRID som drivs av TRB i samarbete med ITF/OECD. För att säkerställa kompetensutveckling och erfaren hetsutbyte med bland annat universitets- och högskolebiblioteken inom ämnesområdet används Nätverket för transportbibliotek som BIC startat och driver. BIC har också marknadsfört verksamheten för deltagare vid studiebesök på VTI, deltagit i de evenemang där VTI medverkat i samt presenterat på internationella konferenser som inbjuden föredragshållare. Digitala vetenskapliga arkivet (DiVA) DiVA vid VTI fasades in under senhösten 2013 och i december importerades rapportserier från biblioteks katalogen. 2014 var alltså det första året med DiVA i full drift och vid årets start fanns cirka 6 100 referenser och av dessa hade 1 165 fulltext. Den 31 december 2014 fanns det cirka 6 650 referenser, varav 1 608 hade fulltexter, vilka totalt hade laddats ned 16 271 gånger. Utfall tkr 2012 Utfall % 2013 2014 2012 2013 2014 BIC 5 317 5 779 5 699 11,7 13,0 12,5 EU 5 639 4 405 6 543 12,4 9,9 14,4 FoU 22 816 19 669 19 824 50,0 44,3 43,6 Komp. utv. 5 474 5 570 5 168 12,0 12,6 11,4 Övrigt 6 380 8 949 8 203 14,0 20,2 18,1 45 626 44 371 45 437 100,0 100,0 100,0 Summa Nytt sätt att redovisa anslagsfördelningen från och med 2012, kompetensutveckling innehåller bara doktorandmedel. I posten övrigt ingår institutsövergipande projekt. VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 27 Kompetensförsörjning Medarbetarna är VTI:s största tillgång VTI är en kunskapsorganisation där medarbetarna är den största tillgången. Genom strategisk kompetensförsörjning och kompetensutveckling samt med ett systematiskt arbete för lika villkor och god arbetsmiljö ska VTI säkerställa en attraktiv arbetsplats. Strategisk kompetensförsörjning Rekryteringar Rätt kompetens är viktig för verksamheten som bedrivs i såväl nationella som internationella forskningsmiljöer. VTI har en långsiktig strategi för kompetensförsörjning och arbetar kontinuerligt med att identifiera, kartlägga och synliggöra verksamhetens kompetensbehov. Viktiga delar i arbetet är rekrytering och kompetensutveckling. Under året har VTI fått forskartillskott genom att flera doktorander har disputerat, bland annat inom områden som vägkonstruktion med inriktning på modellering av asfaltsbeläggningar och samhällsekonomisk analys på transportområdet. En utökning av forskare inom området transporter, miljö samt psykologi/socialpsykologi har också skett. En föreståndare till kompetenscentrumet K2 Personalkategorier (%) 2012 2013 2014 Forskning 64 61 59 Forskningsstöd 23 24 26 Administrativt stöd 13 15 15 Andel kvinnor Totalt I kategorin forskning Av doktorander Av VTI:s chefer I VTI:s ledningsgrupp 44 36 38 56 43 44 39 36 42 29 44 39 36 47 29 28 Könsfördelning Samtliga medarbetare Män 56% Kvinnor 44% VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 kOMPETENSFÖRSÖRJNING är rekryterad under 2014 med tillsättning 2015. Detsamma gäller för ett helt nytt forskningsområde, rättsvetenskaplig transportforskning, där en forskare är tillsatt med början under våren 2015. Likaså är en internrekrytering genomförd som forskningschef inom enheten Mobilitet, aktörer och planering. VTI har även utsett två forskningsledare inom ämnesområdena simulatorbaserad trafikantutbildning och simuleringsbaserad analys av trafiksystem. I övrigt har ersättningsrekrytering gjorts av forskningsassistenter, forskningsingenjör, utredare och projektsamordnare samt IT-specialist. Medelantalet anställda under året uppgår till 206, jämfört med 202 år 2013 och 206 år 2012. Kompetensutveckling Varje år tar VTI fram en plan som sammanställer enheternas kompetensutvecklingsbehov. Under året har individuella kompetenshöjande insatser genomförts inom områden som är strategiskt viktiga för verksamheten. Därtill sker en ständig kompetensutveckling inom de forskningsprojekt som bedrivs och genom projektledarskap, handledning av doktorander och examensarbetare samt forskarutbyte och konferenser. För att delge varandra den forskning som pågår inom olika delar av organisationen genomför respektive forskningsavdelning regelbundna institutsövergripande seminarieserier. En annan del i arbetet med att utveckla verksamheten och medarbetarna är att verka för ett gott ledarskap. VTI arbetar kontinuerligt med chefs- och ledarskapsutveckling, både för chefsgruppen som helhet och individuellt. Under 2014 har cheferna erbjudits stöd i budget- och prognosarbete. 45 år är medelåldern på VTI:s anställda. Personalrörlighet 97,4% Den personalrörlighet, som avgångar och rekryteringar skapar, ger förutsättningar att kunna styra in personalstrukturen och verksamheten i önskvärd riktning. Under 2014 har arbetet med kompetens-/ generationsväxling fortsatt enligt framtagen struktur. Arbetsmiljö VTI arbetar systematiskt och strategiskt med utveckling och förbättring av arbetsvillkor och arbetsmiljö. I detta arbete ingår också ett nära samarbete med företagshälsovården. Fokus för arbetet är att bevara och utveckla de faktorer som bidrar till arbetsglädje, god hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen. Under året har föreläsningar inom arbetsmiljöområdet genomförts på ett flertal av kontoren. Tanken är att detta ska vara en återkommande aktivitet utifrån de behov som finns. Utbildning har också genomförts inom kemikaliehanteringen där ett nytt arbetssätt införts för att säkerställa rutiner och utbyte av erfarenheter och nyheter inom området. Lika villkor Arbetet med lika villkor ska bidra till att uppnå verksamhetsmålet ”VTI är en attraktiv arbetsplats”. VTI bedriver ett löpande, strategiskt arbete med lika villkor och strävar efter mångfald inom områden som kompetens, bakgrund, etnicitet, kön och ålder. Detta genom att främja ett inkluderande synsätt och en god, kreativ arbetsmiljö. Medarbetarnas varierande bakgrund och kompetens är viktiga för att arbetet ska präglas av hög kvalitet och kundorientering. Tillsammans med andra myndigheter deltar VTI i ett statligt nätverk inom området lika villkor. I nätverket genomfördes under året en föreläsning/utbildning i mångfald kopplat till diskrimineringsgrunderna. Från VTI deltog chefer, gruppen för lika villkor samt fackliga representanter. Frisktal för VTI:s medarbetare. 2012 2013 2014 15 21 10 Pension (antal) 3 5 4 Avslutade anställningar (antal) 8 15 8 Personalomsättning (%) 3,9 7,4 3,9 Nyanställda (antal) Personalrörlighet VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 29 kOMPETENSFÖRSÖRJNING Sjukfrånvaro För att minska sjuktalen arbetar VTI aktivt med före byggande och hälsofrämjande insatser. Bland annat genomförs hälsosamtal fokuserade på hälsa och arbets situation mellan medarbetare och närmaste chef vid upprepad korttidssjukfrånvaro. Det finns även ett nära samarbete med företagshälsovården via Feelgood där VTI så tidigt som möjligt försöker fånga upp signaler och ta hjälp när det handlar om arbetsrelaterade problem. Likaså erbjuder VTI en ergonomigenomgång av arbetsplatsen när man börjar sin anställning. utfall på 97,4 procent uppnås det målet. Motsvarande siffra för år 2013 var 97,2 procent och år 2012 97,8 procent. Verksamhetsmål attraktiv arbetsplats Sammantaget är bedömningen att insatserna, inom strategisk kompetensförsörjning och kompetensutveckling samt arbetet med lika villkor och god arbetsmiljö, har bidragit till att verksamhetsmålet uppnåtts. Ett nyckeltal som följs upp som ett mått på verksamhets målet ”VTI är en attraktiv arbetsplats” är frisktal (se sidan 7). Målnivån 2014 är satt till ≥97,0 procent och med ett Sjukfrånvaro (%) Totalt 2012 2013 2014 2,2 2,8 2,6 34,6 49,8 42,4 Efter kön Kvinnor Män 1,8 2,4 2,6 3,1 3,4 1,9 Efter ålder Anställda -29 år Anställda 30-49 år Anställda 50- år 1,8 1,4 3,3 1,1 2,6 3,4 1,4 2,6 2,8 Andel långtidssjuka (60 dagar eller mer) av den totala sjukfrånvaron 30 VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 Finansiell redovisning Rapportering enligt regleringsbrev Verksamhet där avgiftsintäkterna disponeras Institutet har enligt regleringsbrevet enbart en verksamhetsgren “uppdragsverksamhet”. Med uppd ragsverksamhet avses både avgifter och bidrag. Uppdragsverksamheten har under 2014 gett ett överskott. Verksamhet där avgiftsintäkterna disponeras, belopp i tkr Uppdragsverksamhet Varav tjänsteexport Ack +/t.o.m. 2012 +/2013 Intäkter 2014 Kostnader 2014 +/2014 Ack +/utgående 2014 17 270 -2 403 158 631 157 763 868 15 735 638 7 4 733 4 702 31 676 Konkurrensutsatt verksamhet redovisa de konkurrensutsatta projektens del av den anslagsanvändning som berör all uppdragsverksamhet. Under 2014 har anslaget inte använts till projekt som innebär subventioner av konkurrensutsatt verksamhet. För uppdrag där VTI konkurrerar med aktörer på den privata marknaden ska målet vara full kostnadstäckning enlig regleringsbrevet för verksamhetsåret 2014. VTI har definierat konkurrensutsatt verksamhet på följande sätt: “Med konkurrensutsatt verksamhet avses projekt som inte finansieras med statliga medel eller bidrag”. Undantag: om statlig myndighet upphandlat projekt i konkurrens räknas dessa till konkurrensutsatt verksamhet. Slutligen redovisas resultatet från den konkurrensutsatta verksamheten med hänsyn tagen till alla intäkter och kostnader. 2012 års siffror har ändrats avseende intäkter, detta på grund av en förändring i redovisningen som gjordes från och med 2012, vilket inte beaktades i 2012 års årsredovisning. I tabellen redovisas totala intäkter och kostnader för projekt som avser konkurrensutsatt verksamhet. På raden “Anslagssubventionering” är syftet att Konkurrensutsatt verksamhet, belopp i tkr 2012 2013 2014 Intäkter externt 19 128 19 451 25 068 Kostnader 18 617 19 218 24 992 0 0 0 511 233 76 Anslagssubventionering Resultat 32 VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 Resultaträkning Belopp i tkr NOT 2014 2013 45 437 44 371 104 390 113 306 53 790 34 708 451 812 204 069 193 196 130 706 126 109 20 119 18 979 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 Intäkter av bidrag Finansiella intäkter 2 Summa intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 3 Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader 4 43 658 40 852 Finansiella kostnader 5 238 350 8 480 9 309 203 201 195 599 868 -2 403 Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 7 823 2 194 Övriga erhållna bidrag 1 775 765 -9 598 -2 959 0 0 868 -2 403 Avskrivningar och nedskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar 6 Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 7 33 Balansräkning – tillgångar Tillgångar, belopp i tkr NOT 2014-12-31 2013-12-31 8 6 093 8 140 6 093 8 140 Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet 9 2 255 2 430 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 10 19 073 21 563 Pågående nyanläggningar 11 2 031 0 23 359 23 993 Pågående arbeten 13 842 13 749 Summa varulager m.m. 13 842 13 749 Kundfordringar 8 683 9 509 Fordringar hos andra myndigheter 8 774 11 705 Summa materiella anläggningstillgångar Varulager m.m. Kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga fordringar 38 0 17 495 21 214 Förutbetalda kostnader 5 775 5 197 Upplupna bidragsintäkter 9 655 3 667 188 98 15 618 8 962 Summa fordringar Periodavgränsningsposter 12 Övriga upplupna intäkter Summa periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket 0 0 0 0 102 830 103 427 739 1 690 Summa kassa och bank 103 569 105 117 Summa tillgångar 179 976 181 176 Summa avräkning med statsverket 13 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa, postgiro och bank 34 VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 Balansräkning – kapital och skulder Kapital och skulder, belopp i tkr NOT 2014-12-31 2013-12-31 14 867 17 270 7 868 -2 403 Summa myndighetskapital 14 15 735 14 867 Avsättningar 15 Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen 861 1 474 Övriga avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 2 182 2 300 Summa avsättningar 3 043 3 773 29 497 29 583 Skulder till andra myndigheter 6 929 6 597 Leverantörsskulder 6 728 5 196 Övriga skulder 2 814 3 748 45 967 45 124 9 409 9 367 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret 16 Summa skulder m.m. Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 17 Oförbrukade bidrag 18 52 293 39 828 Övriga förutbetalda intäkter 19 53 529 68 216 Summa periodavgränsningsposter 115 231 117 411 Summa kapital och skulder 179 976 181 176 VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 35 Anslagsredovisning Anslag, belopp i tkr 22 Kommunikationer Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enligt regleringsbrev 2014 Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp 0 45 437 45 437 45 437 0 Not 13, 18 Transportpolitik ”1:9 kap 1 Till regeringens disposition - Utgiftsbegränsning, Ramanslag” Redovisningsprinciper och upplysningar Tilläggsupplysningar Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, förordning (2000:606) om myndigheters bokföring samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till dessa. Anläggningstillgångar De materiella anläggningstillgångarna som avser maskiner, inventarier med mera är värderade enligt anskaffningsvärdet. De immateriella anläggningstillgångarna som avser licenser med mera är värderade enligt anskaffningsvärdet. Med anläggningstillgång avses investeringar över 20 000 kr och med en ekonomisk varaktighet på minst 3 år. Avskrivning av materiella anläggningstillgångar sker linjärt med avskrivningstider enligt följande: • Datorer | 3 år • Kontorsmaskiner, AV och foto, laboratorieutrustning, transportmedel | 5 år • Inredning och förbättringsutgifter på annans fastighet | 10 år • Verkstadsutrustning, anläggningsmaskiner, tillverkningsutrustning | 10 år 36 Avskrivning av immateriella anläggningstillgångar sker linjärt med avskrivningstid motsvarande förväntad ekonomisk varaktighet. Omsättningstillgångar Pågående arbeten Pågående arbeten avser projekt som vid bokslutstillfället har upparbetade, men ej fakturerade kostnader. Bedömningen görs per projekt. Kortfristiga fordringar Kortfristiga fordringar tas upp till anskaffningsvärdet. I bokslutet har de fordringar som bedöms som osäkra belastat resultatet. Upplupna uppdragsintäkter Upplupna bidragsintäkter avser de bidragsmedel som upparbetats men ej inbetalats. Kundfordringar i annan valuta är värderad till bokslutsdagens säljkurs. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Utländska leverantörsskulder är värderade enligt bokslutsdagens säljkurs. Förutbetalda intäkter Förskott från uppdragsgivare och kunder avser inbetalade uppdragsprojektmedel som ej upparbetats. Förändringen VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 Oförbrukade bidrag avser inbetalade bidragsmedel som ej upparbetats. klassificering. Från och med 2014 sker klassningen per projekt till skillnad mot tidigare då projekten bedömdes i grupp utifrån uppdragsgivare. Även det faktum att andra myndigheter har ändrat sin klassning gällande avgifter och bidrag påverkar ovan nämnda poster i resultat- och balansräkningen. Periodiseringsprinciper Transfereringar Kostnader och intäkter hänförs till det redovisningsår där prestationerna hör hemma. Från och med 2014 redovisas medel som erhållits från myndigheter och kommuner för finansiering av bidrag under transfereringsavsnittet i resultaträkningen. Resultaträkningen för 2013 har räknats om för jämf ör barhet mellan åren. Noter, tabeller och diagram som påverkas har även dessa räknats om. mellan åren redovisas mot intäkter i resultaträkningen. Bedömningen görs per projekt. Oförbrukade bidrag Statens väg- och transportforskningsinstitut tillämpar gränsen 10 tkr avseende periodiseringar av kostnader. Brytdatum för leverantörsfakturor är, enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrift till förordning (2000:606) om myndigheters bokföring, bestämd till 2015-01-05. Intäkter av avgifter och andra ersättningar samt intäkter av bidrag Intäktsavräkning sker med belopp som motsvarar upparbetade uppdragsutgifter som sannolikt kommer att ersättas av beställaren. Om den totala kostnaden befaras överstiga den totala intäkten beaktas förlusten proportionellt med upparbetade kostnader. Eventuell vinst beaktas först när projektet har avslutats. Myndigheten har bytt tillvägagångssätt vid klass ificeringen av avgifter och bidrag vilken ligger till grund för flera poster i både resultat- och balans räkningen. Intäkter av avgifter och bidrag, pågående arbete och periodavgränsningsposter påverkas av denna VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 Avvikelser från generella ekonomiadministrativa regler vilka beslutats av regeringen eller föreskrivande myndighet Institutet får med undantag från §25a i avgifts förordningen balansera ett överskott på högst 25 procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret i ny räkning utan att förslag behöver lämnas till regeringen om hur hela överskottet ska disponeras. Övrigt De siffror som redovisas har i vissa fall avrundats, vilket innebär att tabeller, grafer och beräkningar inte alltid summerar. I texter och tabeller redovisas siffror mellan 0 och 0,49 med 0. Saknas värde anges ett streck. 37 Noter Belopp i tkr. 2014 not 1 intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av avgifter och andra ersättningar not 2 113 306 Därav intäkter av avgifter enligt §4 avgiftsförordningen (exkl. tjänsteexport) 4 905 5 008 Därav tjänsteexport 4 733 3 774 Summa 451 811 0 1 451 812 126 109 85 590 81 744 I lönekostnader ingår förändring av semesterlöneskuld med: -81 -118 I lönekostnader ingår uppbokning av retroaktiva löner med: 507 496 I lönekostnader ingår förändring av övriga lönekostnader med: -32 44 Not 8 2 346 -1 123 Överskott/underskott i bidragsfinansierad verksamhet -1 478 - 1 280 868 -2 403 Årets kapitalförändring Varor Tjänster Post, telefon och transporter Övriga driftkostnader Summa 5 969 5 547 6 829 29 990 25 682 1 960 2 053 192 165 43 658 40 852 Not 9 Övriga räntekostnader Summa 141 334 97 16 238 350 7 823 2 194 0 765 Medel från kommuner och landsting 1 775 0 Lämnade bidrag till statliga myndigheter -6 100 -2 015 Lämnade bidrag till privata företag -3 499 -944 0 0 Medel från EU-institutioner Saldo 3 709 Pågående nyanläggningar som färdigställts under året 0 2 082 Årets försäljningar/utrangeringar 0 -3 155 Utgående balans anskaffningsvärde 12 669 11 999 Ingående balans ack. avskrivning enl. plan 3 859 5 673 Årets avskrivningar 2 717 1 341 Ack avskrivningar på försålda/ utrang. investeringar 0 -3 155 Utgående balans ack. avskrivningar enl. plan 6 576 3 859 Planenligt restvärde 6 093 8 140 8 734 9 026 221 0 Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående balans anskaffningsvärde Årets försäljningar/utrangeringar 0 -291 Utgående balans anskaffningsvärde 8 955 8 734 Ingående balans ack avskrivningar enl. plan 6 304 6 123 396 419 Ack. avskrivningar på försålda/ utrang investeringar 0 -238 Utgående balans ack. avskrivningar enl. plan 6 700 6 304 Planenligt restvärde 2 255 2 430 98 856 121 659 Årets avskrivningar TRANSFERERINGAR Medel som erhållits från myndig heter för finansiering av bidrag 9 363 670 Årets anskaffningar Finansiella kostnader Ränta på lån hos Riksgäldskontoret 11 999 Årets anskaffningsvärde 6 122 Not 10 2013-12-31 Immateriella anläggningstillgångar Ingående balans anskaffningsvärde Övriga driftkostnader Resor 38 Överskott/underskott i avgiftsfinansierad verksamhet 2014-12-31 130 706 Därav lönekostnader exkl. avgifter NOT 6 2013 Summa Kostnader för personal Kostnader för personal Not 5 2014 Finansiella intäkter Övriga ränteintäkter Not 4 Not 7 104 390 Ränta på räntekonto hos Riksgäldskontoret Not 3 2013 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Ingående balans anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar/utrangeringar 2 876 2 501 -4 371 -25 304 VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 2014-12-31 Utgående balans anskaffningsvärde 97 361 98 856 Ingående balans ack. avskrivningar enl. plan 77 294 95 101 5 314 7 341 Ack. avskrivningar på försålda/ utrang. investeringar -4 320 -25 148 Utgående balans ack. avskrivningar enl. plan 78 288 77 294 Planenligt restvärde 19 073 21 563 Årets avskrivningar Not 11 Årets anskaffningar Färdigställda anläggningar Utgående balans anskaffningsvärde 0 0 2 031 2 082 0 -2 082 2 031 0 förändring av myndighetskapital Balanserad kapitalförändring, avgiftsbelagd verksamhet 3 863 3 861 Förutbetalda hyror inomstatliga 124 154 Förutbetalda leverantörsfakturor utomstatliga 1 755 1 181 Förutbetalda leverantörsfakturor inomstatliga 33 0 11 545 5 725 -2 403 14 867 Föregående års kapitalförändring -1123 -1 280 2 403 0 868 868 Summa årets förändring -1 123 -1 280 3 271 868 Utgående balans 2014 10 422 4 445 868 15 735 2014-12-31 Not 15 2013-12-31 Avsättningar Ingående pensionsavsättning + Årets pensionskostnad 5 775 5 197 Upplupna bidragsintäkter inomstatliga 4 117 1 783 Upplupna bidragsintäkter utomstatliga 5 538 1 884 Ingående avsättning Trygghetsstiftelsen Summa upplupna bidragsintäkter 9 655 3 667 Övr upplupna int. inomstatliga 188 98 Årets avsättning Trygghetsstiftelsen Summa övriga upplupna intäkter 188 98 31 237 8 962 - Årets pensionsutbetalningar 1 474 1 393 0 776 -613 -696 861 1 474 2 300 2 411 257 247 -375 -358 Utgående avsättning Trygghetsstiftelsen 2 182 2 300 Utgående avsättningar 3 043 3 773 Beviljad låneram 50 000 50 000 Ingående balans 29 583 33 874 = Utgående pensionsavsättning Årets nyttjande Trygghetsstiftelsen Övriga avsättningar används i samband med kunskapsöverföring när någon anställd avgår med pension eller slutar. Avräkning med statsverket Anslag i räntebärande flöde 0 -5 45 437 44 371 -45 437 -44 366 Fordringar/skulder avseende anslag i räntebärande flöde 0 0 Summa avräkning med Statsverket 0 Anslagmedel som tillförts räntekonto Summa Ingående balans 2014 Summa förutbetalda kostnader Ingående balans Kapitalförändring enligt resultaträkningen Myndigheten har sedan 1999 särredovisat kapitalförändringen. Balanserad kapitalförändring fram tills 1999 (15 562 tkr) bedöms fullt ut avse den avgiftsfinansierade verksamheten, eftersom bidragsverksamheten innan dess endast var marginell. Förutbetalda hyror utomstatliga Redovisat mot anslag Balanserad kapitalförändring, bidragsverksamhet Årets kapital förändring Periodavgränsningsposter Totalt Not 13 Not 14 Pågående nyanläggningar Ingående balans anskaffningsvärde Not 12 2013-12-31 0 Myndigheten bedömer att 700 tkr kr kommer att användas 2015 av de övriga avsättningarna Not 16 Lån i Riksgäldskontoret Nyupptagna lån VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 7 687 5 005 Amorteringar -7 773 -9 296 Utgående balans 29 497 29 583 39 2014-12-31 Not 17 UPPLUPNA KOSTNADER Övriga upplupna kostnader inomstatliga 368 100 Summa upplupna kostnader inomstatliga 368 100 Upplupna löner 830 852 5 133 5 214 133 177 Summa upplupna kostnader utomstatliga 6 095 6243 Upplupna kostnader sociala avgifter 2 946 3 024 Summa upplupna kostnader 9 409 9 367 Upplupna semesterlöner Övriga upplupna kostnader utomstatliga NOT 18 2013-12-31 OFÖRBRUKADE BIDRAG Oförbrukade bidrag inomstatliga 30 567 19 286 Oförbrukade bidrag utomstatliga 2014 ingår 6 367 tkr från EU fond Cooperation. 2013 ingår 6 072 tkr från EU fond Cooperation. 21 725 20 542 Summa oförbrukade bidrag 52 293 39 828 I summan oförbrukande bidrag ingår medel som tillhör ViP med 8 477 tkr. Om dessa medel beslutar ViP:s styrelse. I summan oförbrukande bidrag ingår medel som tillhör K2 med 3 513 tkr. Om dessa medel beslutar K2:s styrelse. Oförbrukade bidrag från annan myndighet planeras att användas: Inom 3 månader 3 månader till 1 år 1 år till 3 år Överstigande 3 år NOT 19 45 372 56 812 Förutbetalda intäkter - utomstatliga 8 158 11 404 53 529 68 216 1 363 1 331 25 000 25 000 Anslagsredovisning Kontokredit i Riksgäldskontoret Beviljad kontokredit i Riksgäldskontoret 40 0 Förutbetalda intäkter - inomstatliga Beviljad anslagskredit NOT 21 -6 821 -12 421 FÖRUTBETALDA INTÄKTER Summa förutbetalda intäkter Not 20 -4 269 VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 Sammanställning av väsentliga uppgifter Belopp i tkr 2014 2013 2012 2011 2010 Beviljad ram 50 000 50 000 50 000 50 000 60 000 Utnyttjad ram 29 497 29 583 33 874 30 864 20 797 25 000 25 000 25 000 25 000 25 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 451 811 1 189 1 062 275 Budget regleringsbrev 155 000 155 000 130 000 125 000 135 061 Utfall (disponeras av myndigheten) 158 181 150 207 143 149 148 991 144 144 0 0 0 0 0 1 363 1 331 1 324 1 215 1 211 0 0 0 0 0 0 0 5 1 495 0 Antal årsarbetskrafter 189 188 180 174 175 Medelantalet anställda 206 202 206 199 197 1 029 1 001 1 019 1 028 1 010 868 -2 403 -3 356 1 609 986 14 876 17 270 20 627 19 018 18 031 837 799 795 856 826 Låneram i Riksgäldskontoret Kontokredit hos Riksgäldskontoret Beviljad ram Utnyttjad ram Räntekostnader på räntekonto Ränteintäkter på räntekonto Avgifts- och bidragsintäkter Utfall (disponeras ej av myndigheten) Anslagskredit Beviljad Utnyttjad Anslagssparande Driftkostnad per årsarbetskraft Årets kapitalförändring Balanserad kapitalförändring Avgifts- och bidragsintäkt per årsarbetskraft VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 41 VTI:s styrelse Malin Löfsjögård Jonas Bjelfvenstam Styrelsens ordförande Ledamot sedan: 2013 Ersättning 2014: 35 tkr Övriga uppdrag*: Styrelseordförande i Betong Media AB. Styrelseledamot i Stiftelsen Betong och Ballastindustrins Kvalitetsutveckling (SBBK) samt Stiftelsen Svensk Betongforskning. Suppleant i Leaflakefarm AB. Generaldirektör Ledamot sedan: 2007 Ersättning 2014 (lön): 1 134 tkr Övriga uppdrag*: – Johan Trouvé Mats Persson Ledamot sedan: 2012 Ersättning 2014: 18 tkr Övriga uppdrag*: Styrelseledamot i Svevia samt Stiftelsen Korsvägen (Universeum AB). Ledamot i Länsstyrelsen i Västra Götalands insynsråd. Ordförande i Gullmarsstrand Hotell & Konferens AB. Ledamot sedan: 2013 Ersättning 2014: 18 tkr Övriga uppdrag*: Styrelseledamot i Svensk kollektivtrafik. Bengt Kriström Sønneve Ølnes Karolina Boholm Anders Ydstedt Ledamot sedan: 2014 Ersättning 2014: 9 tkr Övriga uppdrag*: Styrelseledamot i Ulvö Framtid AB. Ledamot i Trafikanalys vetenskapliga råd. Ledamot sedan: 2014 Ersättning 2014: 9 tkr Övriga uppdrag*: Styrelseledamot i Näringslivets Transportråd för transportköpare. Suppleant i Magnus konsult AB samt Heroine holding AB Ersättningar till entledigade styrelseledamöter 2014: Anna Jivén: 9 tkr Ledamot sedan: 2008 Ersättning 2014: 18 tkr Övriga uppdrag*: – Ledamot sedan: 2014 Ersättning 2014: 9 tkr Övriga uppdrag*: Ledamot och delägare i ScanTech Strategy Advisors AB, Scandinavian Clean Technologies Group AB, Rymdweb AB, Captus AB samt Ydstedt Holding AB. Styrelseordförande och delägare i Förlagsaktiebolaget Svensk Tidskrift. Styrelseordförande i Neo idégalleri, webb och samhällsmagasin AB. Ledamot i Sydskånes avfallsaktiebolag, Sysav samt Sysav Industri AB. Suppleant i Il Porto Group AB samt Sysav Utveckling Aktiebolag. * Med övriga uppdrag menas uppdrag som styrelseledamot i andra statliga myndigheter eller aktiebolag. 42 VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 Styrelsens beslut om godkännande Styrelsen har vid sammanträde den 19 februari 2015 beslutat att godkänna årsredovisningen för VTI, Statens vägoch transportforskningsinstitut vad avser budgetåret 2014. Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Linköping den 19 februari 2015. Malin Löfsjögård Jonas Bjelfvenstam Johan Trouvé Mats Persson Bengt Kriström Sønneve Ølnes Karolina Boholm Anders Ydstedt VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2014 43 www.vti.se VtI, statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Vår huvuduppgift är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Vi arbetar för att kunskapen om transportsektorn kontinuerligt ska förbättras och är på så sätt med och bidrar till att uppnå sveriges transportpolitiska mål. Verksamheten omfattar samtliga transportslag och områdena vägoch banteknik, drift och underhåll, fordonsteknik, trafiksäkerhet, trafikanalys, människan i transportsystemet, miljö, planeringsoch beslutsprocesser, transportekonomi samt transportsystem. kunskapen från institutet ger beslutsunderlag till aktörer inom transportsektorn och får i många fall direkta tillämpningar i såväl nationell som internationell transportpolitik. VtI utför forskning på uppdrag i en tvärvetenskaplig organisation. medarbetarna arbetar också med utredning, rådgivning och utför olika typer av tjänster inom mätning och provning. på institutet finns tekniskt avancerad forskningsutrustning av olika slag och körsimulatorer i världsklass. Dessutom finns ett laboratorium för vägmaterial och ett krocksäkerhetslaboratorium. I sverige samverkar VtI med universitet och högskolor som bedriver närliggande forskning och utbildning. Vi medverkar även kontinuerligt i internationella forskningsprojekt, framförallt i europa, och deltar aktivt i internationella nätverk och allianser. VtI är en uppdragsmyndighet som lyder under regeringen och hör till näringsdepartementets verksamhets-/ansvarsområde. Vårt kvalitetsledningssystem är certifierat enligt Iso 9001 och vårt miljöledningssystem är certifierat enligt Iso 14001. Vissa provningsmetoder vid våra laboratorier för krocksäkerhetsprovning och vägmaterialprovning är dessutom ackrediterade av swedac. Vi är omkring 200 medarbetare och finns i linköping (huvudkontor), stockholm, Göteborg, borlänge och lund. HUVUDKONTOR lInköpInG 581 95 linköping besöksadress: olaus magnus väg 35 TELEFON 013-20 40 00 stockholm boX 55685 102 15 stockholm besöksadress: teknikringen 10 TELEFON 08-555 770 20 GöteborG boX 8072 402 78 GöteborG besöksadress: regnbågsgatan 1 TELEFON 031-750 26 00 borlänGe boX 920 781 29 borlänGe besöksadress: röda vägen 3 TELEFON 0243-44 68 60 lunD medicon village 223 81 lunD besöksadress: scheelevägen 2 TELEFON 046-540 75 00
© Copyright 2024