Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond
Fyrhjulingar – praktiska men nyckfulla
Fyrhjulingar ger en falsk trygghet och känsla av
stabilitet när de i själva verket är lätt lynniga och
kräver en aktiv förare som kan hantera den i alla
lägen. Något som också bekräftas av de många
olyckor som sker på vägarna där över 70 procent
av alla dödsolyckor har handlat om att fyrhjulingen
har vält. Nuvarande körkortsutbildning behöver
därför ses över så att nödvändiga kunskaper
erhålls.
FALSK TRYGGHET
Fyrhjulingar misstas lätt för att vara säkra och stabila med sina fyra
hjul. Faktum är att merparten av alla dödsolyckor som skett på väg
har varit singelolyckor där fyrhjulingarna har vält. VTI (Statens vägoch transportforskningsinstitut) har därför, med stöd från
Länsförsäkringarnas forskningsfond, genomfört en studie kring
fyrhjulingars köregenskaper och vilka kunskaper grupper med olika
körkortsbehörigheter har kring fyrhjulingar.
visar också att man kan öka sannolikheten att klara en manöver
genom att anamma en aktiv körstil där föraren aktivt använder hela
sin kroppsvikt för att motverka de krafter som föraren och
fyrhjulingen utsätts för under färd.
Är körkortsutbildningen tillräcklig?
För att få köra en motorcykelregistrerad fyrhjuling på vägen krävs
idag endast B-körkort (bil). Genom åren har behörighetskraven
ändrats från A-körkort (mc) till A-eller B-körkort till dagens Bkörkort. Trots dessa förändringar så har inte körkortsutbildningarna
ändrats något med avseende på fyrhjulingar. Detta innebär att efter
att ha genomgått körkortsutbildningen för B-körkort har behörighet
att köra ett fordon på vägen som man inte har haft någon utbildning
för.
I de fokusgruppsintervjuer som genomfördes framfördes också den
önskan från deltagarna att körkortsutbildningen som ger behörighet
för ett specifikt fordon också ska innehålla delar som är riktade till
det fordonet. Specifikt efterfrågades praktiska moment i
körkortsutbildningen.
SLUTSATSER
Arbetsmodeller och sportmodeller
Det finns en tydlig indelning av fyrhjulingar i arbetsmodeller och
sportmodeller. Arbetsmodellerna är i regel mycket tyngre och har
ofta fyrhjulsdrift och är konstruerade för att klara av tuff terräng.
Sportmodellerna väger omkring hälften så mycket som en
arbetsmodell och har i de flesta fall en stel bakaxel och är från början
byggda för att köras på tävlingsbanor och klara av att genomföra
stora hopp.
Trots dessa stora skillnader så visar studien att det skiljer väldigt lite
vad gäller stabilitet mellan arbets- och sportmodeller. Man kan
konstatera att de lättare sportmodellerna påverkas mer av den extra
vikt som en förare innebär men i övrigt beter sig fordonen på ett
likvärdigt sätt.
Körstilens betydelse
Att börja köra en fyrhjuling anses enklare än att börja köra
motorcykel. Mycket för att fyrhjulingen upplevs som stadig, speciellt
i lägre farter – upp till 70-80 kilometer i timmen. Detta inbjuder ofta
till en relativt passiv körstil som många gånger fungerar bra till dess
att något oförutsett inträffar. Studien visar att det finns en risk för att
fyrhjulingen ska välta redan i så låga farter som 30 kilometer i
timmen om föraren tvingas göra en för snäv kurvtagning. Resultaten
Fyrhjulingar beter sig varken som motorcyklar eller bilar och det
krävs att föraren är aktiv i sin körning för att klara av att hantera den
även i oförutsedda situationer. Körbeteendet hos fyrhjulingen är lite
nyckfullt då den nästan helt utan förvarning kan bete sig väldigt
oförutsett, ofta med risk för vältning som resultat.
Därför är det viktigt att som nybliven fyrhjulingsförare ha tillräckliga
kunskaper kring de risker och faror som finns med att köra
fyrhjulingar. Fyrhjulingar är ett praktiskt och flexibelt fordon med
många bra egenskaper och med adekvat utbildning så kan olyckorna
minska.
Läs mer
För mer information besök www.vti.se
Rapport Fyrhjulingars köregenskaper och förarkunskaper
Kontakter
Omar Bagdadi, VTI, 0243-44 68 64
[email protected]
Text av: Omar Bagdadi, VTI