1. No category

Göteborg vill utveckla kollaborativ konsumtion
Göteborgs stad vill sätta fart på den kollaborativa konsumtionen. Den finns en mängd olika sätt att
utöva kollaborativ konsumtion, alltifrån affärsmässigt drivna bilpooler, grannsamverkan kring
verktyg eller att ge bort överbliven frukt till fruktförmedlingar. Vilken roll har kommunen i detta?
Det var ett återkommande tema under ett välbesökt seminarium, som arrangerades av Göteborgs
konsument och medborgarservice tillsammans med föreningen Kollaborativ Ekonomi Göteborg,
fredagen den 5:e december.
Inom den kollaborativ konsumtion är tillgången till en produkt viktigare än själva ägandet. Det
handlar främst om samverkan mellan privatpersoner angående användning av produkter och
tjänster. Många av företeelserna inom kollaborativ konsumtion är inte nya. Till skillnaden mot
tidigare skedde delning främst i mindre samhällen inom familj- och vänkretsen medan det nu sker
även i anonyma storstadsområden med personer man inte nödvändigtvis kände sedan innan. Digital
teknik och sociala medier har underlättat att hitta likasinnade för att kunna matcha tillgängliga
resurser med efterfrågan.
Tove Lund, planeringsledare hållbar konsumtion/internationella frågor, Konsument och
medborgarservice, höll i dagen tillsammans med Jonathan Mattebo Persson, Kollaborativ ekonomi
Göteborg.
För Sveriges del har ingången till den kollaborativa konsumtionen främst varit miljömässig, med ett
fokus på avfallsförebyggande genom att få produkter att cirkulera. På senare tid har det sociala
perspektivet ökat i betydelse, där mötet och att bygga tillit är i fokus.
En person som verkligen tagit fasta på att kombinera ihop vikten av att mötas med fördelarna av att
dela saker med varandra är Mattias Jägerskog, grundare av Skjutsgruppen. Skjutsgruppen är en
plattform där man blir medlem och sedan kan skriva upp sig ifall man har en plats över i bilen samt
kan söka om någon ska åka den sträcka man själv ska. Inga pengatransaktioner förutom för
bensinpengar sker. Mattias Jägerskog framhåller att kollaborativ konsumtion innebär aktiva
deltagare, till skillnad från passiva konsumenter. Vanligtvis sker det genom någon form av
medlemskap i ett nätverk.
- Det är ju väldigt svårt att samåka själv. Det kräver att andra är med och deltar, säger Mattias
Jägerskog.
Mattias Jägerskog, grundare Skjutsgruppen.
Karin Bradley, forskare från KTH, berättade om hur kollaborativ konsumtion påverkar fyra olika
sektorer: transporter, konsumtionsvaror, lokaler och utrymmen samt tjänster och hur olika typer av
samverkan påverkar och utvecklar de sektorerna. I exempelvis Spanien har den kollaborativa
ekonomin ökat dramatiskt sedan finanskrisen år 2008. Före 2008 fanns ca 100 tidsbanker gentemot
ca 300 stycken idag. I en tidsbank byter man tjänster med varandra, exempelvis en timmes
barnpassning mot en timmes gräsklippning.
Illustration: Streetbank
Utvecklingen är också problematisk och kan i vissa fall utmana befintlig affärsverksamhet, exempelvis
ser godsbranschen negativt på att med hjälp av digital plattform kunna skicka gods med
privatpersoner.
En annan omtalad tjänst är Airbnb där privatpersoner hyr ut sina hem eller ett rum till annan
privatperson, vilket dels har lett till att det är mer lönsamt hyra ut sitt hem korta perioder än till
andrahandsmarknaden, dels att vissa personer av ekonomiska skäl tränger ihop sig på mindre yta för
att kunna hyra ut, samt att det ger social press. Det är inte bara ditt hem du hyr ut, utan även din stil,
inredning och personliga framtoning.
Speciellt när det gäller den växande trenden med hemmarestauranger menar kritiska röster att det
är att sälja sin privata sfär och sitt värdskap. Det premierar en viss typ av sociala egenskaper och kan
verka exkluderande.
Konsumtion mellan medborgare
Det är också problematiskt med lagar och regler och finns flera gråzoner. Nuvarande regler är
utformade för ägande samt relation företag och konsument medan den i den kollaborativa
konsumtionen främst sker mellan medborgare. Vilka krav kan då ställas på insyn och hur ska de
inkomster man får beskattas? Det är också ifrågasatt vad det gör med skattebasen samt att det kan
bidra till osäkra anställningar.
I Spanien är kommuner drivande när det gäller tidsbanker medan kommuner i Sverige hindras av
osäkerhet kring vad kommunal verksamhet enligt lagar och regler får bidra med, vilket var ett
återkommande tema för diskussion under seminariet.
Tio tips
Med på dagen var även Eva Eiderstam från Naturskyddsföreningen som gav 10 tips för myndigheters
roll och möjligheter inom den delande ekonomin. På plats var även företag och verksamheter som är
exempel på hur kollaborativ konsumtion redan finns och verkar i Göteborg.



Retoy, ett socialt företag som anordnar leksaksbyten,
Cykelköket, en öppen reperationsverkstad där man kan låna verktyg för att själv fixa till sin
cykel samt träffas och umgås.
EcoMarket, en nyöppnad galleria som förutom företag med miljöprofil även har ett
klädbibliotek samt en re-designverkstad.
För fler exempel har Kollaborativ ekonomi Göteborg sammanställt en interaktiv karta som finns på:
http://www.kollekogbg.se/
Av Anna Kjellberg