Årsredovisning 2014
Årsredovisning 2014 Universitetsstyrelsebeslut 2015-02-19 Dnr: 2014/417-1.2 Beslut Dnr: 2014/417-1.2 Fastställande av årsredovisning för Linnéuniversitetets verksamhetsår 2014 Styrelsen för Linnéuniversitetetet fastställer härmed årsredovisningen 2014 enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, samt förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll. Beslutet har fattats av styrelsen vid sammanträde den 19 februari 2015. Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid Linnéuniversitetet är betryggande. Dan Brändström Ordförande Stephen Hwang Rektor Thomas Carlzon Jenni Nordborg Karin Emilsson Marie Samuelsson Bengt Söderström Magnus Andersson Kajsa Wejryd Maria Olaussen Per Larsson Anna Stafsudd Daniel Svedbjörk Sebastian Hellvin Emma Nilsson 3 (68) Årsredovisning 2014 4 (68) Linnéuniversitetet Linnéuniversitetet Årsredovisning 2014 Fastställande av årsredovisning för Linnéuniversitetets verksamhetsår 2014 3 Rektor har ordet 6 Linnéstudenterna har ordet 8 En kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda 9 Återrapportering enligt regleringsbrev Utbildningsutbud Uppföljning av högskoleingenjörer, sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor Lärar- och förskollärarutbildning Studieavgifter för tredjelandsstudenter Studenter som inte tar poäng Rekryteringsmål för professorer Individbaserad statistik Särskilda åtaganden Övrig återrapportering enligt regleringsbrev Resultatredovisning Förutsättningar för resultatredovisningen Vision och strategi 2015-2020 beslutad Intern styrning och kontroll integreras i verksamhetsplaneringen Kompetensförsörjning med helhetssyn Andelen disputerade och docenter ökar Kompetensutveckling med bredd Utmanande utbildningar Utbildningsutbud – bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser Utbildningarnas kvalitet har högsta prioritet Helårsstudenter (hst), helårsprestationer (hpr) och prestationsgrader Examina Studentinflytande viktigt för universitetets utveckling Service som möter studenternas olika behov Fojo jobbar med mediebistånd och demokrati Polisutbildningen – en uppdragsutbildning Universitetsbiblioteket satsar på publiceringsfrågor och digitala lärmiljöer Prestationer inom utbildningsområdet Framstående forskning Nu finns fem Linnaeus University Centres Professionsforskningen viktig för utbildningarnas kvalitet Regeringens satsning på strategiska forskningsområden Havsmiljöinstitutet Utbildning på forskarnivå Forskningens externfinansiering ökar Vetenskapliga publikationer ökar Forskningsresurser en viktig förutsättning för utveckling Populärvetenskaplig forskningskommunikation Prestationer inom forskningen 10 10 10 10 11 12 12 12 13 13 15 15 15 15 16 16 16 18 18 21 22 23 25 25 25 26 27 27 28 28 Samhällelig drivkraft – Linnéregionen utvecklas Forskning som möter samhällsutmaningar Kompetens med djup och bredd inom hälsoområdet Utbildning och forskning i nära samarbete med yrkesverksamma Innovationsmiljöer växer fram Fyrklövern stimulerar forskning och innovation Linnéuniversitetet – det entreprenöriella universitetet Drivhus inspirerar till nya företag Uppdragsutbildning Holdingbolag Prestationsmått inom samverkan Globala värden Internationalisering Lika villkor Hållbar utveckling Organisation, infrastruktur och arbetsmiljö Uppföljning ny organisation Den fysiska miljön utvecklas Arbetsmiljö Linnéuniversitetet och övergripande mål i vision och strategi 2015-2020 Ekonomisk redovisning Ekonomisk utveckling Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå Oförbrukade bidrag Avgiftsfinansierad verksamhet Stiftelser Kapitalförändring per verksamhetsområde 35 35 36 36 37 37 38 38 38 39 39 40 40 43 44 47 47 47 48 48 49 49 49 49 49 49 49 53 Väsentliga uppgifter 54 Resultaträkningar 56 Balansräkningar 57 Anslagsredovisning 58 Redovisnings- och värderingsprinciper 59 Noter 61 Bilagor 65 Bilaga 1. Sjukfrånvaro Bilaga 2. Redovisning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå 65 66 28 28 29 29 30 31 33 34 34 5 (68) Årsredovisning 2014 Linnéuniversitetet Rektor har ordet ”En regnig dag 22 september 1967 fick Växjöborna se en egendomlig procession vandra från Domkyrkan till Norra Esplanaden och det nybyggda kvarteret Sunaman. I spetsen för processionen gick några herrar i egendomliga kläder och de åtföljdes av en allvarlig samling människor i högtidsdräkt eller långa svarta kåpor. Växjöborna förundrades.” Citatet är hämtat från den hyllningsskrift som gavs ut förra året i samband med att före detta rektorn i Växjö, Hans Wieslander, fyllde 80 år. Händelsen som beskrivs är då rektorn vid Lunds universitet inviger filialen i Växjö, som första året stoltserade med 420 stycken studenter. Beskrivningen är målande och tidstypisk. Lärosäten i Sverige har idag oftast en helt annan framtoning. Borta är mycket av det högtravande och gammalmodiga sättet att se på lärosätenas roll i förhållande till det omgivande samhället. Linnéuniversitetet har i sin nya strategi En resa in i framtiden 2015–2020, tagit utgångspunkt i den roll som ett modernt universitet har i dagens samhälle - ett universitet som bidrar starkt till samhällsutvecklingen och som har starka band i form av samarbeten och interaktion med andra aktörer utanför universitetet, nationellt och internationellt. Jag är stolt över att universitetet så tydligt vill ta på sig denna roll! Den nya strategin är en naturlig fortsättning på det arbete och den strategi som format vår verksamhet från 2010 till 2014. Genom att vi nu redovisar vårt arbete för 2014 så avslutar vi också perioden för den tidigare strategin. Under arbetet med den nya strategin diskuterades många konstruktiva idéer om universitetets väg framåt vilka innebar ett starkt stöd för den inslagna vägen som påbörjades 2010. Samtidigt har vi som lärosäte mognat i vår insikt om vart vi vill gå, och därmed har vissa områden förstärkts. Andra har blivit mer konkreta, medan något annat har tonats ned. Samverkan och samhällelig drivkraft är exempel på områden som stärkts och blivit mer konkreta. Internationalisering och breddade kunskapsperspektiv, ”bildning”, är andra exempel på områden där vår ambition har ökat. I min inledning till årsredovisningen 2013 plockade jag upp flera av de framgångar som vi hade nått under de fyra första åren av vår verksamhet. Efter det femte året kan jag nu konstatera att vi tagit ytterligare steg i positiv riktning. Det är mycket glädjande och ett bevis på att våra framgångar inte är en dagslända. Ett av de framgångsområden som jag personligen gläds extra mycket åt är internationaliseringen. Vi ser ett stort intresse att studera hos oss bland internationella studenter och antalet betalande studenter har ökat kraftigt. Vi har etablerat ett internationellt sommaruniversitet som utmärker oss nationellt och internationellt. Vi har påbörjat projekt för att internationalisera oss på hemmaplan. När jag möter våra internationella studenter, får jag ofta höra hur nöjda de är. Det förstärker bilden av vår framgång! Jag blir också glad när jag läser expertgruppens mycket positiva utlåtande vid prövningen av vårt nyaste Linnaeus University Center inom intermediala studier. Vi har nu fem stycken excellenscentra. Vi prövade även flera andra ansökningar som visar att vi har fler områden som håller på att utvecklas och inom några år förhoppningsvis nått den nivå som krävs. Tillgången på bostäder för våra studenter är en mycket viktig fråga för oss som lärosäte. Linnéstudenterna har drivit denna fråga starkt och skapat mycket uppmärksamhet kring frågan särskilt i Växjö där bostadssituationen är kritisk. I Kalmar är situationen bättre om än inte perfekt. Linnéstudenterna har på ett engagerat sätt varit drivande för att få fler bostäder till studenterna. Vi har från universitetets sida också arbetat med frågan, och detta är ett exempel av många där det goda samarbetet med våra studenter hjälper oss att bli bättre som lärosäte. Studentkårens engagemang och vilja att bidra till vår utveckling är något som vi uppskattar mycket. Till sist vill jag tacka alla medarbetare som bidragit till den verksamhet vi nu summerar. Det har varit ett gott år som gör att vi står starka och med tillförsikt ser fram mot nya utmaningar och möjligheter. Stephen Hwang Rektor 6 (68) Linnéuniversitetet Årsredovisning 2014 7 (68) Årsredovisning 2014 Linnéuniversitetet Linnéstudenterna har ordet Studenterna vid Linnéuniversitetet, vi Linnéstudenter, är väldigt engagerade. Sedan fusionen och Linnéuniversitetets bildande har antalet studentföreningar ökat med ungefär ett tiotal varje år. Det gläder oss som studentkår att se ett ökat engagemang i både nya och gamla föreningar som är aktiva inom utbildningsoch kvalitetsfrågor såväl som studiesociala frågor och aktiviteter. Detta är ett engagemang som länge uppmuntrats och underlättats av Linnéuniversitetet och den goda relation som råder mellan Linnéuniversitetet och Linnéstudenterna. Som studentkår är det en del av vår vardag att försöka hjälpa de studenter som av olika anledningar stött på problem under sin studietid. Detta ger oss dagligen en inblick i de frågor där Linnéuniversitetet behöver utvecklas eller förbättras. Det är alltid vår ambition att använda de erfarenheterna av Linnéuniversitetets brister för att hjälpa universitetet att ge studenterna en kvalitativ utbildning och studietid. Under de senaste åren har vi drivit frågan om införandet av anonyma salstentamina vid Linnéuniversitetet. Det förberedande arbetet har kommit mycket långt och införandet av anonyma salstentamina är snart en verklighet. Utvecklingen är mycket positiv och det gläder Linnéstudenterna att se Linnéuniversitetet genomföra en så stor förbättring för studenternas rättsäkerhet. Under 2014 har Linnéuniversitetet påbörjat arbetet med att lyfta fram pedagogikens värde genom att införa en ny karriärstege för pedagoger. Linnéstudenterna har länge framhävt vikten av pedagogisk kompetens inom akademin och ser mycket positivt på Linnéuniversitetets steg mot att göra pedagogiska meriter mer likvärdiga med forskningsmeriter. På lång sikt kommer detta att höja utbildningarnas kvalitet vid hela lärosätet. Det senaste året har vi även gjort studentlivet i Kalmar mer kvalitativt med det nya Cårhuset. Där har vi skapat en ny mötesplats för både svenska och internationella studenter att möta varandra, universitetet, allmänheten och näringslivet. Vi ser positivt på Cårhusets framtid och plats i Kalmar som studentstad och uppskattar det engagemang som Linnéuniversitet visat i att göra Cårhuset till en etablerad del av stad och studietid. Daniel Svedbjörk Ordförande 8 (68) Emma Nilsson Vice ordförande Studenternas engagemang är den grund vår organisation bygger på. Det gör oss starkare och gör både Linnéuniversitetets utbildningar och studietiden mer kvalitativ för alla studenter. Under de snart fem år sedan Linnéstudenterna bildades har vi vuxit i medlemsantal. Det är inte utan en viss stolthet som vi kan konstatera att i nationell jämförelse är vi i framkant – över hälften av alla helårsstudenter är medlemmar i Linnéstudenterna. Samtidigt som våra medlemsantal stiger så ökar även Linnéuniversitetet rekryteringen av studenter internationellt, med särskild framgång bland utomeuropeiska studenter som väljer att studera vid Linnéuniversitetet i Växjö. Det är en god utveckling som berikar både utbildning och studentliv vid Linnéuniversitetet. Växtvärk bland utbildningar för internationella studenter förvärrar samtidigt den redan kritiska bristen på studentbostäder i Växjö. Bristen har varit mycket allvarlig under flera år nu och i Sveriges förenade studentkårers (SFS) bostadsrapport har Växjö markerats som röd tre år i rad. En klassificering som tidigare mer eller mindre var reserverad för Sveriges storstäder. Ansvaret för byggnation av nya bostäder ägs av kommunen. Samtidigt måste Linnéuniversitetet ta realistiska steg framåt i utvecklingen av programutbildningar för att inte förvärra situationen ytterligare. Parallellt med den kritiska bostadsbristen i Växjö har Kalmar uppnått en stabilitet i studentbostadsmarknaden och erbjuder en bostadsgaranti för alla nya studenter vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Om studentbostadsbristen i Växjö inte förbättras betydligt tycks alltså den mest realistiska vägen framåt vara att placera utbildningar i Kalmar, i stället för i Växjö. Studentengagemang i såväl utbildnings- som studiesociala frågor bidrar otroligt mycket till att skapa en god miljö vid universitetet. Linnéuniversitetet har i dag en naturligt positiv inställning som ofta underlättar och uppmuntrar engagerade studenter men det behövs en övergripande strategi för att bejaka ett positivt studentengagemang vid Linnéuniversitetet. Med en långsiktig strategi för studentengagemang och studentinflytande vid lärosätet kan Linnéuniversitetet erbjuda sina studenter en kvalitativ utbildning och studietid. Sebastian Hellvin Utbildningsbevakare Linnéuniversitetet Årsredovisning 2014 En kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda Under året har Linnéuniversitetet formulerat ett nytt visions- och strategidokument. Visionen är densamma, att Linnéuniversitetet vill vara en kreativ och internationell kunskapsmiljö som odlar nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet. Utmanande utbildningar och framstående forskning är tillsammans med samhällelig drivkraft och globala värden hörnstenar som integrerat skapar en kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda. Det långsiktiga strategiska arbetet där kvalitet och utveckling är i fokus har fortsatt. Den nya organisationen har satt sig och kvalitetsarbetet har hittat sina former. Utbildningsutbudet har setts över ytterligare, nu med fokus på fördelningen mellan de båda utbildningsorterna Kalmar och Växjö. Nya utbildningar utvecklats och planeras och en övergripande målsättning är att knyta samman utbildning och forskning i en kreativ kunskapsmiljö. I det sammanhanget är även den fysiska miljön viktig och projektet Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar har gått in i en ny mer intensiv fas. I delprojekten som jobbat med profilering i den fysiska miljön samt arbetsplatslösningar har det blivit tydligt att projekten kan leda till nya, effektivare och mer kreativa arbetssätt såväl i Kalmar som i Växjö. Projektet Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar är därför en angelägenhet för både Växjö och Kalmar. Satsningen på konkurrenskraftiga forskningsmiljöer har fortsatt och Linnéuniversitetet har inrättat ytterligare ett Linnaeus University Center inom intermediala studier. Beviljade medel från såväl Vetenskapsrådet som Familjen Kamprads stiftelse har ökat under året. Universitetet har även beviljats 17 miljoner kronor från KK-stiftelsen till en forskarskola inom arkeologi. Målsättningen att öka antalet publikationer och andelen disputerade har uppfyllts och universitetet har tagit ett stort kliv framåt för att uppfylla det långsiktiga rekryteringsmålet för kvinnliga professorer. Den uttalade viljan att vara en drivkraft för regionen har varit fruktbar för Linnéuniversitetet och skapat samarbeten som gagnat både forskning och utbildning. Ett flertal forskningsprojekt har uppkommit i samverkan med lokala aktörer och många utbildningar har ett gott samarbete med regionen. När verksamhetsåret 2014 summeras blir det tydligt att Linnéuniversitetet har gått in i en ny fas. De första årens slit med att få rutiner och organisation på plats börjar blekna och fokus ligger på utveckling och stärkt kvalitet. 9 (68) Årsredovisning 2014 Linnéuniversitetet Återrapportering enligt regleringsbrev Utbildningsutbud Utbildningsutbudet vid universitet och högskolor ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet. Ett universitets eller en högskolas avvägningar när det gäller t.ex. fördelningen mellan program och kurser på olika nivåer och med olika förkunskapskrav samt fördelningen mellan campus och distansutbildning ska redovisas. Därutöver ska en redovisning lämnas över hur lärosätet möter det omgivande samhällets behov av utbildning. Återrapportering se avsnitt Utmananade utbildningar. Uppföljning av högskole ingenjörer, sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa uppgifter för antalet programnybörjare, antalet helårsstudenter samt antalet examinerade de senaste tre åren på utbildningar som leder till följande examina: • högskoleingenjörsexamen, • sjuksköterskeexamen, och • specialistsjuksköterskeexamen Programnybörjarna för högskoleingenjörsutbildningen har minskat i jämförelse med 2013. Helårsstudenterna ökar medan antalet examina ligger på ungefär samma nivå som tidigare år. Sjuksköterskeutbildningens programnybörjare ökar i förhållande till föregående år medan antalet helårstudenter och antalet examina inte har förändrats så mycket i förhållande till 2013. För specialistsjuksköterskorna ökar programnybörjarna något i förhållande till föregående år, medan antalet helårsstudenter och antalet examina minskar något. Se tabell 1. Lärar- och förskollärarutbildning Universitet och högskolor som har tillstånd att utfärda lärar- och förskollärarexamina ska planera för dimensioneringen av olika examina, inriktningar och ämneskombinationer så att dimensioneringen svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens nationella och regionala behov. De överväganden och åtgärder som har gjorts för att informera och vägleda studenterna i detta val ska redovisas i årsredovisningen. Inför beslut om dimensionering och programutbud 2015 gjordes en utredning av lärarutbildningens förutsättningar utifrån arbetsmarknadens behov, söktryck, genomströmning, forskningsbas och examenstillstånd. I utredningen beaktades även de av regeringen aviserade nya platserna avsedda för några av lärarprogrammen Tabell 1. Antal programnybörjare, helårsstudenter 1 och examina 2014 ProgramHelårsExamina nybörjare studenter Högskoleingenjörsutbildningen 191 425 71 – varav kvinnor 46 89 13 – varav män 145 336 58 Sjuksköterskeutbildning 281 665 194 – varav kvinnor 234 567 170 – varav män 47 98 24 Specialistsjuksköterskeutbildning 134 112 96 – varav kvinnor 117 97 82 – varav män 17 15 14 606 1 201 361 1 Helårsstudenter är en omräkning av antal studenter till helårsekvivalenter. 10 (68) 2013 ProgramHelårsExamina nybörjare studenter 214 381 76 45 69 14 169 312 62 255 654 209 215 559 181 40 95 28 120 118 130 97 95 90 23 23 40 589 1 153 415 2012 ProgramHelårsnybörjare studenter 184 335 41 62 143 273 253 660 215 567 38 93 165 131 125 99 40 32 602 1 126 Examina 85 22 63 197 177 20 106 81 25 388 Linnéuniversitetet Årsredovisning 2014 med särskilt stort arbetsmarknadsbehov. Med anledning av detta fattade nämnden för lärarutbildning inför 2015 beslut om en utökning av antalet platser med cirka 100. Utredningen resulterade också i att ämneslärarprogrammet med inriktning mot årskurs 7-9 ställdes in ytterligare ett år på grund av tidigare lågt söktryck samt för att invänta den statliga utredningen av ämneslärarprogrammet med inriktning mot årskurs 7-9. Nämnden för lärarutbildning har också inför 2015 gjort en särskild satsning på en ettårig kompletterande utbildning i matematik och svenska mot grundskolans förskoleklass till årskurs 6 för att tillmötesgå det arbetsmarknadsbehov som finns av obehöriga lärare med annan lärarexamen som vill yrkesväxla. Såväl redan antagna studenter som externa sökande har fått information om att ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan också ger behörighet för grundskolans årskurs 7-9. För att svara mot arbetsmarknadens behov prioriteras inom kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) matematik, naturvetenskap och moderna språk. Linnéuniversitetet arbetar för närvarande med en särskild informations- och marknadsföringskampanj för lärarutbildningarna. Kampanjen ska lanseras inför ansökningsperioden i mars/april 2015 med anledning av utökningen av antalet platser och rådande arbetsmarknadsbehov. Studieavgifter för tredjelandsstudenter I årsredovisningen ska den studieavgiftsfinansierade verksamhetens omfattning redovisas. Årsredovisningen ska även innehålla en redogörelse för den studieavgiftsfinansierade verksamhetens eventuella påverkan på ett universitets eller en högskolas övriga verksamhet. Universitet och högskolor ska redovisa antalet tredjelandsstudenter som har deltagit i utbildning inom ett utbytesavtal och de eventuella förändringar som har skett i denna verksamhet. Vidare ska universitet och högskolor redovisa hur samarbetet med Migrationsverket har fungerat. Riksdagen har med anledning av budgetpropositionen för 2014 godkänt vad regeringen har föreslagit om separat antagning av sökande som omfattas av studieavgiftsskyldighet för högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå (avsnitt 4.1.2, utg.omr. 16). Regeringen avser att utfärda föreskrifter i enlighet med detta. Antalet studenter som antas med stöd av sådana föreskrifter och hur den studieavgiftsfinansierade verksamheten påverkas ska därefter redovisas. Antal registrerade studieavgiftsfinansierade studenter har ökat från 181 till 414 sedan föregående år. Studierna sker framförallt i företagsekonomi och engelska. De studieavgiftsfinansierade studenterna har positiv påverkan och bidrar till internationalisering på hemmaplan i de utbildningar som särskilt attraherar denna studentgrupp. Även vissa nackdelar finns, såsom att alltför homogena grupper med avseende på språkbakgrund påverkar integrationen negativt. Bristande kunskaper i engelska är ett annat problem som ibland uppstår och en arbetsgrupp jobbar med förslag till lösningar. Se tabell 2. Prestationsgraden för studieavgiftsfinansierade studenter ligger på en genomsnittlig lägre nivå än för övriga studenter men den har för kalenderåret 2014 ökat i jämförelse med tidigare år. Intäkterna för avgiftsfinansierade studenter uppgick till 20 miljoner kronor, vilket är en fördubbling gentemot föregående år. Se tabell 3. Linnéuniversitetet har ett nära samarbete med Migrationsverket i Växjö. Informationsutbyten i handläggningsärenden sker åt båda håll. Svar i ärenden sker med relativt kort väntetid. De informella kontakterna är värdefulla och besparar de båda myndigheterna onödigt utrednings- och inläsningsarbete. Information om betalda studieavgifter sker från Ladok centralt direkt till Migrationsverket, och ligger till grund för beslut om upphållstillstånd. För att förkorta handläggningstiderna och säkra handläggningsprocessen för uppehållstillstånd lämnar Linnéuniversitetet också fortlöpande information direkt till Migrationsverket lokalt. Det finns tydliga problem med regelverket och processen för ansökan om uppehållstillstånd för studier, vilket ibland medför bristande flexibilitet i beslutsfattandet. Tabell 2. Tredjelandsstudenter (individer) Antal antagna studieavgiftsfinansierade studenter Antal registrerade studieavgiftsfinansierade studenter Antal registrerade tredjelandsstudenter inom utbytesavtal 1 Kvinnor 308 205 203 1 Uppgifterna för 2012 och 2013 är justerade eftersom de var felaktiga i årsredovisningen 2013. 2014 Män Totalt 428 736 209 414 136 339 Kvinnor 142 73 291 2013 Män Totalt 319 461 108 181 216 507 Kvinnor 95 23 304 2012 Män Totalt 263 358 40 63 323 627 Källa: Diver/Ladok 11 (68) Årsredovisning 2014 Linnéuniversitetet Tabell 3. Studieavgiftsfinansierade helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad 1 Utbildning på grundnivå Helårsstudenter 1 Helårsprestationer 1 Utbildning på avancerad nivå Helårsstudenter Helårsprestationer Totalt Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 2 Kvinnor 2014 Män Totalt Kvinnor 2013 Män Totalt Kvinnor 2012 Män Totalt 62 38 67 41 129 79 17 9 30 15 47 24 4 2 8 4 12 6 42 29 35 24 77 53 19 11 24 16 43 27 6 5 11 6 17 11 104 67 64% 102 65 64% 206 132 64% 36 20 56% 54 31 57% 90 51 57% 10 7 70% 19 10 53% 29 17 59% 1 Helårsstudenter är en omräkning av antal studenter till helårsekvivalenter. Helårsprestationer utgörs av antal godkända högskolepoäng omräknat till helårsekvivalenter. Prestationsgraden är helårsprestationer dividerat med helårsstudenter. Definitionerna finns beskrivna i universitetets regleringsbrev. 2 Prestationsgraden var för läsåret 2013/2014: 66%, 2012/2013: 67% och 2011/2012: 54%. När studentvolymerna är få och/eller förändras mellan åren kan prestationsgraden för kalenderåret vara missvisande. Källa: Diver/Ladok Studenter som inte tar poäng Universitet och högskolor ska redovisa antalet helårsstudenter som har varit registrerade på kurser under höstterminen 2013 och som inte har tagit några poäng på dessa under höstterminen 2013 och vårterminen 2014. Utresande utbytesstudenter ska inte ingå i underlaget. Antalet studenter som inte tar poäng sjunker enligt Ladok-konsortiets definition med sex procent, vilket kan jämföras med att Linnéuniversitetet har minskat antalet helårstudenter totalt med tre procent. Se tabell 4. Rekryteringsmål för professorer Under 2012–2015 ska minst 36 procent av de professorer som anställs vara kvinnor. I målet inkluderas befordrade professorer och gästprofessorer, men inte adjungerade professorer. Antalet kvinnliga professorer har ökat och under perioden 2012-2014 var 48 procent av de rekryterade professorerna kvinnor, vilket innebär att Linnéuniversitetet hittills har uppnått regeringens rekryteringsmål. Se tabell 5. Linnéuniversitetet antog 2013 ett åtgärdsprogram för att öka andelen kvinnliga professorer. I programmet 12 (68) beskrevs åtgärder både för ökad extern rekrytering och för intern befordran av kvinnliga lektorer. Fakulteterna hade det huvudsakliga ansvaret för genomförandet. Vid extern rekrytering rekommenderades aktiviteter för att få fler kvinnliga sökande och för intern befordran föreslogs mentorsprogram, experthjälp och extra forskningstid. Inom ramen för åtgärdsprogrammet utlystes möjligheten att i miljöer där kvinnor är underrepresenterade ansöka om experthjälp. Det går inte att fastslå om åtgärdsprogrammet är orsaken till att andelen nyrekryterade kvinnliga professorer har ökat, men det tycks som om medvetenheten kring frågan har ökat och det är inte uteslutet att Linnéuniversitetet på lång sikt kommer att se en positiv påverkan på rekryteringen av kvinnliga professorer. Individbaserad statistik När universitet och högskolor presenterar eller analyserar individbaserad statistik ska det göras för det totala antalet och uppdelat på kön, om det inte finns särskilda skäl som talar emot detta. Individbaserad statistik har i årsredovisningen redovisats för personal och studenter innevarande år samt för två jämförande år. När det gäller siffrorna för de två jämförande åren har totalsiffrorna som tidigare redovisats i Årsredovisning 2013 använts trots att viss Linnéuniversitetet Årsredovisning 2014 Tabell 4. Registrerade studenter som inte har tagit några poäng 1 Enligt Utbildningsdepartementets definition 2 Enligt Ladokkonsortiets definition 2 Per 2014-09-30 Kvinnor Män 490 454 328 301 Totalt 944 629 Per 2013-09-30 Kvinnor Män 525 459 356 314 Totalt 984 670 1 Linnéuniversitetet har definierat vårterminen fram till och med 30 september. Per 2014-09-30 avser studenter som varit registrerade på kurser under höstterminen 2013 och som inte har tagit några poäng på dessa under höstterminen 2013 och vårterminen 2014. Per 2013-09-30 avser studenter som varit registrerade på kurser under höstterminen 2012 och som inte har tagit några poäng på dessa under höstterminen 2012 och vårterminen 2013. 2 Utbildningsdepartementets definition tar bara hänsyn till godkända provresultat. Ladokkonsortiets definition tar hänsyn till underkända resultat och om studenten gjort avbrott på kurser. Källa: Diver/Ladok Tabell 5. Professorsrekrytering Befattning Professorer Befordrade professorer Gästprofessorer Totalt 2012-2014 Andel Totalt Kvinnor kvinnor 13 6 22 9 9 6 44 21 48% 2014 Totalt 6 6 5 17 Andel Kvinnor kvinnor 3 4 4 11 65% 2013 Totalt 4 10 4 18 Andel Kvinnor kvinnor 2 3 2 7 39% 2012 Andel Totalt Kvinnor kvinnor 3 1 6 2 0 0 9 3 33% Källa: Primula per december efterregistrering kan ha skett. I de fall där könsuppdelning inte har redovisats i tabellen, finns i noten antingen en hänvisning till annan plats i årsredovisningen där könsuppdelningen redovisas eller en förklaring till varför redovisning inte har skett. Särskilda åtaganden Fortbildning av journalister utgörs av ett särskilt åtagande och redovisas i avsnitt Institutet för fortbildning av journalister under Utmanande utbildningar. Övrig återrapportering enligt regleringsbrev Resultaträkningar per verksamhetsområde, oförbrukade bidrag, avgiftsfinansierad verksamhet, resultat av högskoleprovet samt kapitalförändring per verksamhetsområde redovisas i avsnitt Ekonomisk redovisning. Takbelopp redovisas i bilaga 2. 13 (68) Årsredovisning 2014 14 (68) Linnéuniversitetet Linnéuniversitetet Årsredovisning 2014 Resultatredovisning Förutsättningar för resultatredovisningen Resultatredovisningen i förra årets årsredovisning var en summering av Linnéuniversitetets första fyra år. I år tar universitetet istället det nya visions- och strategidokumentet En resa in i framtiden – Vision och strategi 2015-2020 som utgångspunkt för redovisningen. Utmanande utbildningar, framstående forskning, samhällelig drivkraft och globala värden skapar tillsammans en kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda. Linnéuniversitetet har valt att disponera resultat redovisningen utifrån de fyra områdena. Efter varje sådant huvudavsnitt görs en summering utifrån de övergripande målen i visions- och strategidokumentet. De övergripande målen är att Linnéuniversitetet utmärker sig genom: • nyfikna, nytänkande och kunniga studenter och medarbetare • utmanande utbildningar med hög samhällsrelevans • framstående vetenskaplig och konstnärlig forskning till nytta för samhällsutvecklingen • engagemang för samhällsutmaningar, innovationer och hållbar tillväxt • närhet mellan människor • en internationell och mångkulturell kunskapsmiljö Enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag skall universitetet också redovisa sina prestationer. Med prestationer avses, enligt Ekonomistyrningsverkets handledning, varor och tjänster som har lämnat myndigheten. För 2014 redovisar Linnéuniversitetet i enlighet med universitetsstyrelsebeslut prestationerna helårsstudenter, helårsprestationer och antal vetenskapliga publikationer/citeringar samt studerande på forskarnivå (årsarbetare). Kostnad per prestation redovisas i avsnitt Prestationer inom utbildningsområdet, Utmananade utbildningar och i avsnitt Prestationer inom forskningen, Framstående forskning. Prestationsmått inom samverkan redovisas i samhällelig drivkraft. Alla siffror redovisas per kalenderår, om inte annat anges i not. Vision och strategi 2015-2020 beslutad Arbetet med att ta fram en ny vision och strategi för Linnéuniversitetet inleddes redan 2013 då varje fakultet samt nämnden för lärarutbildning höll varsin workshop om framtida vision och strategi. En strategigrupp bestående av Linnéuniversitetets båda prorektorer samt en representant från Linnéstudenterna har lett arbetet. I april hölls en gemensam strategidag med universitetsstyrelsen och Linnéuniversitetets chefer. Gruppvisa diskussioner hölls som alla leddes av en styrelseledamot. Vision och strategi 2015-2020 har skickats ut för synpunkter två gånger under 2014 och det färdiga dokumentet beslutades av universitetsstyrelsen den 24 september 2014. Intern styrning och kontroll integreras i verksamhetsplaneringen Intern styrning och kontroll (ISK) syftar till att säkerställa att Linnéuniversitetet når sina mål och följer de krav som ställs av regering och riksdag. Med anledning av Linnéuniversitetets nya vision och strategi har ett utvecklingsarbete påbörjats med att identifiera och värdera risker i förhållande till den. Universitetsövergripande riskvärdering beräknas att bli klar under våren för att sedan ligga till grund för höstens arbete med verksamhetsplaner. Utvecklingsarbetet syftar också till att väcka intresse för ISK-arbetet och göra det mer lättillgängligt så att det på ett naturligt sätt bidrar till verksamhetens positiva utveckling. Linnéuniversitetet avser att anpassa tillämpningen av regelverket till universitetets unika verksamhet i betydligt större utsträckning än tidigare. Målet är att inför verksamhetsår 2016 integrera ISK fullt ut i processen för verksamhetsplanering och uppföljning som i sin tur sker enligt universitetets kvalitetspolicy. Syftet med denna integrering är att undvika parallella processer. Inför 2014 prövade Linnéuniversitetet att på ett tydligare sätt integrera ISK med verksamhetsplaneringen genom att låta riskvärderingen ingå i universitetets verksamhetsplan och budget 2014. I de verksamhetsplaner för 2014 som fakulteterna och nämnden för lärarutbildning har tagit fram ingår ett riskperspektiv. En separat uppföljning av intern styrning och kontroll för 2014 har gjorts på universitetsövergripande nivå. 15 (68) Årsredovisning 2014 Enligt den riskvärdering som gjordes 2011 är kompetensförsörjning och hantering av universitetets resurser ur effektivitetssynpunkt riskområden som universitetet prioriterar för att upprätthålla hög kvalitetet och nå de strategiska målen. Under 2013 har universitets ledning även angett utbildningarnas kvalitet som ett prioriterat riskområde. Kompetensförsörjning med helhetssyn Strategisk kompetensförsörjning är avgörande för förverkligandet av Linnéuniversitetets vision om en kreativ kunskapsmiljö. Med kompetensförsörjning avses förmågan att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och ibland även avveckla kompetens. Sedan Linnéuniversitetet bildades har universitetets styrelse lyft fram kompetensförsörjningen som ett riskområde med hög prioritet. Under året har en internrevision genomförts inom området. Internrevisionens rapport visar att det visserligen finns en stor medvetenhet om kompetensförsörjningens vikt och att mycket arbete sker på området, men att det samtidigt finns förbättringsområden. Utredarna pekar bland annat på att det saknas central planering och uppföljning samt att ytterligare struktur och rutiner behövs främst i rekryteringsprocessen. Personalchefen har därför fått i uppdrag att utveckla Linnéuniversitetets kompetensförsörjning i enlighet med internrevisionens rekommendationer. Linnéuniversitetets strategi är att rekrytera framstående forskare och lärare nationellt och internationellt. Arbetet med kompetensförsörjningsplaner som kartlägger både nuvarande situation och framtida behov får allt större genomslag även om fakulteterna hunnit olika långt i arbetet. Fakulteterna har i stor utsträckning ett långsiktigt helhetsperspektiv på kompetensförsörjning och internationell kompetens har rekryterats i ökande grad. Vid flera fakulteter har generationsskiften föranlett ovanligt många nyrekryteringar vilket stimulerat till större helhetssyn där kunskapsmiljön snarare än individuella rekryteringar kommit i fokus. Annonsering sker framförallt nationellt men fakulteterna använder sig även av internationella nätverk för att sprida kännedom om lediga befattningar. Linnaeus University Centres (Lnuc) tycks ha en positiv påverkan på rekryteringen eftersom dessa centra uppfattas som goda forskningsmiljöer. Inom professionsutbildningarna råder det brist på disputerade vilket också ökar konkurrensen. Linnéuniversitetet har en stor andel professionsutbildningar och det är viktigt att säkerställa att det finns lärare som har kompetens kopplad till professionens alla examensmål vare sig det gäller vetenskaplig kompetens eller färdigheter kopplade till yrket. Ett gott exempel på samarbete som stärker den professionsinriktade kompetensen sker tillsammans med landstingen i Kronobergs och Kalmar län där Linnéuniversitetet och landstingen har delade tjänster. Andelen adjunkter är stor på flera av lärarprogrammen. Nämnden för lärarutbildning arbetar för att öka andelen disputerade på lärarutbildningarna samt öka forsknings- 16 (68) Linnéuniversitetet anknytningen. Majoriteten av de tillfrågade studenterna svarade i Linnébarometern, enkätundersökning som görs bland studenter som befinner sig i slutet av sin utbildning, att de upplevde att utbildningarna hade god forskningsanknytning. Totalt 90 procent av lärarstudenterna ansåg att det fanns en vetenskaplig/konstnärlig grund i utbildningen och 87 procent ansåg att det i kursinnehållet fanns en koppling till aktuell forskning. I universitetets vision och strategi uttrycks även ambitionen att öka meritvärdet av pedagogisk meritering. Ett förslag är därför under utveckling om hur pedagogiska meriter kan vägas in bland vetenskapliga meriter i en akademisk karriär. Universitetspedagogiska enheten (UPE) har under året tagit fram förslaget som skickats ut för synpunkter. Konstnärlig kompetens och meritering utreds angående vad som skiljer det vetenskapliga och det konstnärliga inom bland annat design, musik och kreativt skrivande. Andelen disputerade och docenter ökar Linnéuniversitetets målmedvetna arbete med kompetensförsörjningsplaner har börjat ge resultat i form av ökad vetenskaplig kompetens för att fullgöra uppgifterna enligt högskolelagen och regleringsbrevet. Universitetet har sedan 2010 haft som mål att öka andelen disputerade lärare. Andelen professorer, universitetslektorer och postdoktorala anställningar av totalt antal lärare har ökat från 55 procent 2010 till 63 procent 2014. Samtliga fakulteter uppvisar en positiv förändring jämfört med föregående år. Antalet professorer för 2014 ligger dock på ungefär samma nivå som föregående år. Även det totala antalet anställda ligger på samma nivå som föregående år. Linnéuniversitetet har idag nästan 2 000 anställda. De postdoktorala tjänsterna har ökat kontinuerligt och de betyder mycket för verksamhetens utveckling. Antalet universitetsadjunkter minskade eftersom nya adjunktsanställningar under senare år har hanterats med försiktighet. Även universitetslektorer och postdoktorer med docentkompetens har ökat. Se diagram 1, tabell 6 och 7. Kompetensutveckling med bredd Ett genomgående tema för chefs- och ledarutvecklingsinsatserna under 2014 har varit hållbart ledarskap. Mycket fokus har lagts på att skapa utrymme för reflektion och på åtgärder som kan underlätta för cheferna att hitta balans i tillvaron och hantera de påfrestningar som chefskapet kan medföra. Alla chefer erbjöds under året olika former av stöd för att utveckla det personliga ledarskapet. För att ytterligare stärka ledarskapet och grupputvecklingen inom organisationen har flera prefekter, chefer och andra anställda genomgått UGL-utbildning (Utveckling av grupp och ledare). Dessa intensiva kurser fokuserar på personligt ledarskap som syftar till att öka medvetenheten och kunskapen om hur grupper fungerar och hur var och en kan bidra till att skapa och utveckla väl fungerande grupper. Cheferna har dessutom erbjudits utbildningar som berör olika aspekter av arbetsmiljöansvaret. Linnéuniversitetet Årsredovisning 2014 Vid Linnéuniversitetets universitetspedagogiska enhet (UPE) utgör den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen och forskarhandledarutbildningen de mest omfattande utbildningsverksamheterna. Under året deltog 69 respektive 60 personer i dessa utbildningar, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Forskarhandledarutveckling arrangeras tillsammans med Blekinge tekniska högskola. Som ett led i Linnéuniversitetets omfattande arbete med att höja kvaliteten i undervisningen erbjuds fortbildning för undervisande personal. Kurserna, som kallas Den gula tråden, genomfördes under året med 58 deltagare. Se tabell 8. En genomgripande inventering av universitetsadjunkternas kompetens genomfördes förra året. Under året beviljades särskilda medel för att stödja vidareutbildning av 21 universitetsadjunkter som saknade examen på avancerad nivå. På många fakulteter uppmuntras undervisningstunga lärare att som ett led i kompetensutvecklingen delta i fakultetens seminarieverksamhet. Diagram 1. Andelen professorer, universitetslektorer och postdoktorala anställningar av samtliga lärare i procent 80% 70% 60% 65% 63% 59% 62% 70% 66% Andel av antal lärare män Andel av antal lärare kvinnor 67% 66% 58% 50% 57% 54% 53% 40% 30% 20% 10% 0% 2014 2013 Lnu 2014 2013 FEH 2014 2013 FHL 2014 2013 FKH 2014 2013 FSV Lnu: Linnéuniversitetet, FEH: Ekonomihögskolan, FHL: Fakulteten för hälso- och livsvetenskap, FKH: Fakulteten för konst och humaniora, FSV: Fakulteten för samhällsvetenskap, FTK: Fakulteten för teknik. 2014 2013 FTK Tabell 6. Antal anställda och årsarbetare per kategori 1 2014 Kategori Antal Årsarb. Professorer 109 99 Gästprofessorer och adjungerade professorer 41 13 Universitetslektorer 2 484 410 Universitetsadjunkter 398 340 Postdoktorala anställningar 3 38 33 Doktorander 4 151 137 Övrig forskande och undervisande personal 94 66 Bibliotekspersonal 54 50 Teknisk och administrativ personal 627 550 1 996 1 698 2013 Antal Årsarb. 107 100 41 11 450 395 435 362 31 30 189 172 85 58 54 50 601 555 1 993 1 733 2012 Antal Årsarb. 102 100 43 9 450 414 467 410 22 22 198 182 70 48 40 39 641 602 2 033 1 826 2011 Antal Årsarb. 100 97 40 11 415 385 479 428 21 21 208 187 102 65 42 42 635 595 2 042 1 831 1 Könsuppdelning se tabell 46 i avsnitt Lika villkor och väsentliga uppgifter. 2 Inklusive adjungerade lektorer och gästlektorer. 3 Inklusive post.doc., forskarassistenter och biträdande lektorer. 4 Inklusive forskningsamanuenser. 2010 Antal Årsarb. 95 92 40 12 402 373 469 417 27 26 203 190 127 71 45 45 619 578 2 027 1 804 Källa: Primula per december Tabell 7. Universitetslektorer och postdoktorer med docentkompetens Kategori Universitetslektorer Postdoktorala anställningar – varav kvinnor – varav män 2014 2013 2012 Antal Årsarb. Antal Årsarb. Antal 0 0 1 1 0 100 100 33 67 85 87 76 85 88 77 57 59 52 28 29 80 25 Årsarb. 74 0 80 74 56 51 24 23 Källa: Primula per december Tabell 8. Antal deltagare vid Universitetspedagogiska enhetens kurser 1 Behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning, BHU Forskarhandledarutbildning i Sydost, FLUS 2 Den Gula Tråden Kvinnor 29 35 43 107 2014 2013 2012 2011 2010 69 63 100 130 112 58 30 46 32 Män Totalt 25 60 80 187 40 15 53 146 73 219 21 183 77 0 189 1 Könsuppdelningen för tidigare år har inte varit möjliga att ta fram eftersom uppgifterna bygger på manuella sammanställningar som inte har arkiverats. 2 Ingår även deltagare från Blekinge Tekniska Högskola och Landstinget i Kalmar. 17 (68) Årsredovisning 2014 Linnéuniversitetet Utmanande utbildningar Sedan den nya fakultetsorganisationen infördes 1 januari 2013 har fakulteterna och nämnden för lärarutbildning arbetat med kartläggningar som ska ligga till grund för utveckling av utbildningsutbudet. I den kreativa kunskapsmiljön ingår en tydlig koppling mellan utbildning och forskning. Strategisk rekrytering av forskande lärare har därför skett. Många fakulteter jobbar långsiktigt, som exempel har fakulteten för konst och humaniora arbetar med att utveckla de konstnärliga utbildningarna och har inrättat ett konstnärligt råd. Universitetets arbete med att anpassa utbildningsvolymen till regeringens medelstilldelning har sedan 2010 resulterat i drygt 1 625 färre helårsstudenter. För 2014 uppgick antalet helårstudenter till 13 950. Linnéuniversitetet utbildade studenter till ett värde av 974 miljoner kronor, vilket numera är i paritet med takbeloppet. Prestationsgraden har sedan 2010 ökat med sju procentenheter till 82 procent 2014. Tabell 9. Tabell 9. Studenter på grundnivå och avancerad nivå 1 Helårsstudenter2 Helårsprestationer2 Prestationsgrad 2, 3 2014 13 950 11 480 82% 2013 14 336 11 662 81% 2012 14 981 11 766 79% 2011 15 559 11 953 77% 2010 15 575 11 620 75% 1 Exklusive uppdragsutbildning och inklusive studieavgiftsfinansierade studenter. Könsuppdelning se väsentliga uppgifter. 2 Helårsstudenter är en omräkning av antal studenter till helårsekvivalenter. Helårsprestationer utgörs av antal godkända högskolepoäng omräknat till helårsekvivalenter. Prestationsgraden är helårsprestationer dividerat med helårsstudenter. Definitionerna finns beskrivna i universitetets regleringsbrev. 3 Prestationsgraden var för läsåret 2013/2014: 82%, 2012/2013: 81%, 2011/2012: 78% och 2010/2011: 76%. När studentvolymerna är få och/eller förändras mellan åren kan prestationsgraden för kalenderåret vara missvisande. Källa: Diver/Ladok Utbildningsutbud - bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser Utgångspunkten för Linnéuniversitetets bedömningar avseende utbildningsutbudet är dels att lyhört fånga upp de behov som finns på arbetsmarknaden och bland presumtiva studenter, dels att förverkliga Linnéuniversitetets vision om en kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda. Den omfattande genomlysning av utbildningsutbudet som genomfördes 2013 har fortsatt under året när Linnéuniversitetets fakulteteter sett över utbudet i relation till studieorterna Kalmar och Växjö. Översynen ska ligga till grund för förändringar i utbudet som kan minska intern konkurrens, öka resurseffektiviteten, profilera utbildningsutbudet samt förbättra utbildningarnas kvalitet. Bland de överväganden som görs vid dimensioneringen av utbudet finns tillgången till vetenskaplig och konstnärlig kompetens. Till en kreativ kunskapsmiljö hör att forskning och utbildning hänger ihop, vilket påverkar dimensioneringen av både utbildning och forskning och klargör var insatser behövs. På fakulteten för konst och humaniora använder man exempelvis begreppet ”kompletta akademiska miljöer” och ekonomihögskolan har börjat identifiera kunskapsmiljöer där forsknings och utbildning ska 18 (68) mötas. Fakulteten för hälso- och livsvetenskap har gått igenom sina forskningsmiljöer och vilka utbildningar som bedrivs på olika nivåer och denna utredning ligger till grund för utveckling av kunskapsmiljöer. Fakulteten för samhällsvetenskap gör en inventering av forsknings- och utbildningsmiljöerna och fakulteten för teknik fokuserar på att bygga upp kunskapsmiljöer inför sin ansökan om civilingenjörsexamen. Nämnden för lärarutbildningen prioriterar ett tiotal forskningsmiljöer som ska komma studenterna tillgodo. Linnéuniversitetet har även börjat ta fram ett utbud av så kallade bildningskurser, vilka ska ge studenterna möjlighet att bredda sina studier och öka sin bildningsnivå. De bildningskurser som utvecklas ska både vidga studenternas perspektiv och för att ge dem möjlighet att profilera sin utbildning. Studenterna får möjlighet att välja en eller flera valbara kurser inom ett annat vetenskapsområde och läsa dem parallellt med andra kurser. Kurserna ska dessutom ges på engelska för att även internationella studenter ska kunna delta och integrationen öka. Stabilt söktryck Linnéuniversitetet har sedan starten lyckats attrahera ett ökande antal studenter både nationellt och internationellt. Under sina fem år har Linnéuniversitetet hållit positionen som sjätte mest sökta lärosäte i Sverige och har en stor andel studenter som kommer från andra län än Kalmar och Kronoberg. Under året genomförde Linnéuniversitetet tre större studentrekryteringskampanjer inför vår- respektive höstantagning samt en efterrekryteringskampanj. Uppföljningar görs varje år av nya studenters upplevelse av kampanjen. Även de som tackat nej till sin utbildningsplats följs upp. De vanligaste orsakerna till att sökande tackar nej är en förändrad social situation, arbete eller resor. Totalt antal sökande fortsätter att öka. Däremot minskar söktrycket på program. Hösten 2014 hade utbildningsprogrammen 1,62 behöriga sökande per antagen, vilket är på i stort sett samma nivå som hösten 2013. Söktrycket bedöms vara fortsatt högt, vilket indikerar att Linnéuniversitetet erbjuder utbildningar som svarar mot studenternas efterfrågan. Se tabell 10 och 11. Utbildningarna möter arbetsmarknadens behov Linnéuniversitetet svarar mot arbetsmarknadens behov genom regional förankring och samverkan. Forskare i sociologi har till exempel tagit initiativ till att tillgodose behovet av specialutbildade socionomer, sedan det uppmärksammats i media att dagens generella socionomutbildning inte alltid ger tillräckliga verktyg för att framgångsrikt bemöta exempelvis utsatta barn. Fakulteten för konst och humaniora planerar på motsvarande sätt en utbildning för integrationssamordnare för att tillgodose behovet av professionell kompetens i integrationsfrågor. Fakulteten för hälso- och livsvetenskaper har en ständig dialog med landstingen om behov av utbildningar. Det gäller såväl grund- och specialistutbildning som fortbildning och uppdragsutbildning. För att Linnéuniversitetet Årsredovisning 2014 Tabell 10. Antal sökande på grundnivå och avancerad nivå 1 Vt2014 32 585 13 222 4 342 1 765 Sökande, totalt Sökande i första hand, totalt Sökande, program Sökande i första hand, program Vt2013 30 700 14 894 5 836 1 678 Vt2012 24 973 12 825 3 678 1 474 Vt2011 Vt20102 23 009 15 721 11 846 7 902 2 785 2 523 1 002 849 Ht2014 58 620 20 818 25 497 9 062 Ht2013 56 660 21 472 26 099 9 664 Ht2012 53 674 22 553 23 134 9 087 Ht2011 49 482 21 559 21 229 8 381 Ht2010 43 109 19 736 18 895 8 204 1 Könsuppdelning har inte varit möjliga att ta fram eftersom uppgifterna i VHS/N YA inte finns könsuppdelade. 2 Antalet sökande totalt för vt 2010 är i tabellen ungefär 3 000 studenter för lågt, beroende på en eftersläpning av registrering i NyA. Detta gäller även sökande i första hand för vt 2010. Källa: VHS/NyA. Tabell 11. Behöriga sökande i första hand och antagna urval 2, grundnivå och avancerad nivå 1 Sökande/antagna2, totalt Sökande/antagna2, program Vt2014 1,10 3,12 Vt2013 1,08 2,84 Vt2012 0,94 2,33 Vt2011 0,92 1,88 Vt2010 0,95 1,89 Ht2014 1,08 1,62 Ht2013 1,15 1,60 Ht2012 1,11 1,48 Ht2011 1,04 1,41 1 Könsuppdelning har inte varit möjliga att ta fram eftersom uppgifterna i VHS/N YA inte finns könsuppdelade. 2 Kvot mellan behöriga sökande i första hand och antagna (i urval två). tillgodose behovet av sjuksköterskor utanför utbildningsorterna har en webbaserad sjuksköterskeutbildning startat med kliniska träningscentrum, kliniska lärare, utbildade handledare och verksamhetsförlagd utbildning utlokaliserad till Oskarshamn och Västervik. För att möta arbetsmarknadens behov av lärare har lärarutbildningen ett nära samarbete med kommuner och privata skolhuvudmän. Utbildningen av förskollärare som sker på campus och på distans har gott söktryck. Eftersom det är svårt att locka sökande till vissa ämnen inom ämneslärarutbildningen samtidigt som arbetsmarknaden har behov av ämneslärare driver Linnéuniversitetet den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU), vilken utgör en komplettering av tidigare ämnesstudier. Områden där det råder brist på lärare, såsom naturvetenskap och moderna språk, prioriteras inom KPU. Sedan hösten 2013 har en verksamhetsintegrerad inriktning av grundlärarprogrammet erbjudits där studenternas utbildning två dagar varannan vecka förläggs till skolan. Ett resultat av inriktningen är att universitetet får ett fördjupat samarbete med skolan, att aktuella frågeställningar kommer in i lärarutbildningen samt att den handledande läraren i skolan får kompetensutveckling. Linnéuniversitetet samarbetar med Ikea inom The Bridge som är ett flervetenskapligt utbildnings- och forskningssamarbete som inleddes 2009. Det internationella masterprogrammet Innovation through Business, Engineering and Design, har utvecklats bland annat med kunskap om det behov Ikea och andra organisationer ser av tvärvetenskaplig kompetens inom teknik, ekonomi och design. Ett ytterligare exempel på initiativ som svarar mot arbetsmarknadens behov är den överenskommelse som under året har undertecknats mellan Linnéuniversitetet, Linköpings universitet och landstingen i Östergötland och Kalmar. Överenskommelsen avser samarbete inom vård och medicin och avser både utbildning och forskning. Samarbetet kommer att få stor betydelse Ht2010 0,98 1,40 Källa: VHS/NyA. för möjligheten att en viss del av läkarutbildningen vid Linköpings universitet förläggs till Kalmar. Utbildning på avancerad nivå i samarbete med näringslivet Linnéuniversitetet har fått medel för två projekt inom ramen för KK-stiftelsens satsning på expertkompetens för innovation. Satsningen avser utbildning på avancerad nivå inom områden där näringslivet bedömer att förutsättningarna för utveckling och innovation är som bäst och där företag är beredda att satsa egna resurser för att utveckla kurser i samverkan mellan lärosäten, forskningsinstitut och företag. Inom ramen för denna satsning har Linnéuniversitetet fått 17 miljoner kronor för ett projekt inom hållbart träbyggande. Genom projekten erbjuds yrkesverksamma deltidsstudier på distans. Projekt av den här typen har aktualiserat frågan hur tidigare erfarenhet ska valideras. Ett arbete har initierats för att Linnéuniversitetet ska bli skickligare på att bedöma yrkesverksammas kompetens i samband med fortbildning. Målet är att vidareutbildningarna ska leda till examen på avancerad nivå. En ny satsning på avancerad nivå som ligger väl i linje med Linnéuniversitetets strategiska satsningar på såväl internationalisering som hållbar utveckling och samverkan är masterprogrammet Vasco da Gama som erbjuder internationella kurser inriktade på hållbar sjöfart och är ett samarbete mellan sjöfartshögskolan, institutionen för biologi och miljö samt institutionen för medier och journalistik. Kurserna ges som en del av EU-projektet Vasco da Gama som syftar till att erbjuda träning och utbildning för en grönare och säkrare sjöfart inom EU och som även Regionförbundet i Kalmar län bidrar till. Linnéuniversitetet ligger under rikssnittet vad gäller andelen utbildning på avancerad nivå. Linnéuniversitetet har idag nio procent, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Det återstår därför en del arbete innan målet på 15 procent är uppnått. Prestationsgraden på avancerad nivå och kalender år har ökat och uppgick för 2014 till 84 procent. Däremot ligger prestationsgraden avseende läsåret 2013/2014 på 81 procent. Se tabell 12. 19 (68) Årsredovisning 2014 Linnéuniversitetet Hälften av programmen är professionsutbildningar Professionsutbildningarna svarar för ungefär hälften av Linnéuniversitetets programstudenter och omfattar bland annat utbildningar till lärare, civilekonom, högskoleingenjör, sjuksköterska och socionom, psykolog, sjöingenjör och sjökapten. Linnéuniversitetets lärarutbildningar erbjuder ett komplett spektrum från förskollärare till ämneslärare, speciallärare, specialpedagoger och yrkeslärare. Under flera år har lärarutbildningen arbetat med validering avseende hur väl sökandes yrkeskunskaper uppfyller de särskilda behörighetskrav som gäller för antagning till yrkeslärarutbildning. Särskilda anslagsmedel har avsatts för arbetet. Linnéuniversitetet har tillsammans med några andra lärosäten fått i uppdrag att medverka i det försök med lämplighetsprövning till lärarutbildningar som Universitets- och högskolerådet (UHR) samordnar. Linnéuniversitetet deltar även i det nationella projektet övningsskolor. Båda initiativen är forskningsbaserade. Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdoms- och missbrukarvård (IKM) har ett särskilt uppdrag från regeringen och är placerat vid fakulteten för samhällsvetenskap. IKM är en centrumbildning som arbetar med kompetensutveckling och kunskapsspridning, ger professionsutbildningar inom behandlingspedagogik och utbildar för behandlingspedagogiskt arbete. Distansutbildningar behövs för redan yrkesverksamma Linnéuniversitetets har successivt minskat utbudet av distansutbildning. Samtidigt är distansutbildningar ett värdefullt komplement i det totala utbildningsutbudet. Många gånger är utbildningarna riktade mot personer som redan är yrkesverksamma och distansutbildning är då nödvändig för att yrkesverksamma personer ska ha möjlighet att delta. Att ge utbildningarna på distans är ett sätt att möta behov av utbildning inom bristyrken, till exempel förskollärare och sjuksköterskor. Samtidigt som utbildningsutbudet revideras är det därför viktigt att värna om och utveckla det värdefulla alternativ som distansutbildningar innebär. Ett exempel är att Linnéuniversitetet under året har börjat ge genusvetenskapliga kurser på distans. Flera distansutbildningar har god genomströmning. Antalet distansstudenter uppgick för 2014 till 3 408 helårstudenter, en minskning med sju procent i jämförelse med 2013. Andelen distansutbildning i helårsstudenter har minskat med två procentenheter i jämförelse med föregående år och uppgick för 2014 till 24 procent. Distansstudenternas prestationsgrad har sjunkit för kalenderår 2014 och uppgick till 65 procent. Prestationsgraden för läsåret 2013/2014 var dock 67 procent. Se tabell 13. Tabell 12. Helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad per utbildningsnivå 1 Grundnivå 2 Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad Kvinnor Avancerad nivå Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 3 2014 Män Totalt Kvinnor 2013 Män Totalt Kvinnor 2012 Män Totalt 2011 2012 7 734 6 506 84% 4 944 3 912 79% 12 678 10 418 82% 8 025 6 696 83% 5 024 3 952 79% 13 049 10 648 82% 8 489 6 787 80% 5 257 3 961 75% 13 746 10 748 78% 14 250 10 905 77% 14 282 10 679 75% 799 666 83% 473 396 84% 1 272 1 062 84% 787 650 83% 500 364 73% 1 287 1 014 79% 735 615 84% 500 403 81% 1 235 1 018 82% 1 309 1 048 80% 1 293 941 73% 1 Exklusive uppdragsutbildning och inklusive studieavgiftsfinansierade studenter 2 Inklusive ej klassad utbildningsnivå, exempelvis basårsutbildning. 3 Prestationsgraden på avancerad nivå var för läsåret 2013/2014: 81%, 2012/2013: 82%, 2011/2012: 77% och 2010/2011: 76%. När studentvolymerna är få och/eller förändras mellan åren kan prestationsgraden för kalenderåret vara missvisande. Källa: Diver/Ladok. Tabell 13. Distansutbildningar 1 Andel distansutbildning av helårstudenter Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 2 2014 Kvinnor Män Totalt 27% 20% 24% 2 336 1 072 3 408 1 588 633 2 221 68% 59% 65% 2013 Kvinnor Män Totalt 29% 21% 26% 2 545 1 135 3 680 1 832 686 2 518 72% 60% 68% 2012 Kvinnor Män Totalt 33% 23% 29% 3 056 1 350 4 406 2 084 768 2 852 68% 57% 65% 2011 Totalt 31% 4 884 2 939 60% 1 Undervisningsform distans och it-distans. 2 Prestationsgraden var för läsåret 2013/2014: 67%, 2012/2013: 70%, 2011/2012: 62% och 2010/2011: 60%. När studentvolymerna är få och/eller förändras mellan åren kan prestationsgraden för kalenderåret vara missvisande. 2010 Totalt 30% 4 647 2 707 58% Källa: Diver/Ladok 20 (68) Linnéuniversitetet Studenterna förbereds för arbetslivet I universitetets strategi för en kreativ kunskapsmiljö ingår att erbjuda studenterna erfarenhet av arbetslivet och stimulera dem till ett entreprenöriellt förhållningssätt. Inom professionsutbildningar som exempelvis sjuksköterske-, psykolog- och lärarutbildningarna är den arbetsplatsförlagda utbildningen ett självklart och formaliserat inslag och Linnéuniversitetet samarbetar med Landstingen i Kalmar och Kronoberg, med kommunerna och med privata bolag. Inom andra programutbildningar blir studenternas kontakt med företag och andra organisationer mindre formaliserad, men är inte desto mindre ett eftersträvansvärt inslag i utbildningen. Studenterna uppmuntras därför att göra examensarbeten i samarbete med en extern organisation. Fakulteterna arbetar för att externt inflytande ska finnas i programråd eller motsvarande konstellationer. I Linnebarometern 2014 angav sju av tio sistaårsstudenter att de kände sig väl förberedda för arbetslivet. Fem av tio menade att det förekommit relevanta kontakter med arbetslivet under utbildningstiden och lika många uppgav att de haft någon form av obligatorisk arbetsförlagd utbildning. Utbildningarnas kvalitet har högsta prioritet Redan förra året inrättade rektor ett fakultetsövergripande kvalitetsråd som leds av prorektorerna. Universitetets kvalitetspolicy ger kvalitetsarbetet en gemensam ram och med den som utgångspunkt konkretiseras arbetet i projektet Utbildningskvalitet. Projektet kommer att pågå till 2016 och omfattar studenternas resultat, studenternas upplevelse av utbildningen och utbildningsmiljön, förutsättningar för utbildning samt kvalitetssystemet. Kvalitetsrådet arbetar även med att utveckla ett övergripande kvalitetssäkringssystem. På fakultetsnivå sker det löpande kvalitetsarbete i programråd eller utbildningsråd. Fakulteterna har det övergripande ansvaret för att utvärdera utbildningsprogram och huvudområden, medan kvalitetsrådet ansvarar för samordning och spridning av resultat. Samtliga fakulteter och nämnden för lärarutbildning har under hösten 2014 tagit fram planer för sitt kvalitetsarbete. För att stödja detta arbete har Plan för utvärdering av utbildningsprogram/huvudområden tagits fram. Planen som ska vara ett stöd för att kvalitetsmålen uppnås och beskriver även planerade undersökningar och mätningar. Linnébarometern är en enkätundersökning som görs bland studenter som befinner sig i slutet av sin utbildning. En pilotundersökning genomfördes förra året och under 2014 har den genomförts fullt ut med tillfredsställande svarsfrekvens. Undersökningen genomfördes som en webbenkät i april-maj 2014. Linnébarometern berör kvalitetsaspekter av utbildningarna, forskningsanknytning, samhällelig drivkraft och globala värden. Utbildningsprogrammen Fredsoch utveckling, Coaching och sport management, Ungdoms- och missbruksvård, Biologiprogrammet och Optikerprogrammet har genomgående mycket höga Årsredovisning 2014 värden. Även lärarutbildningens samtliga tre program har genomgående höga värden. Av resultaten i Linnébarometern framgick bland annat att nio av tio studenter anser sig ha utvecklat kunskap och förståelse inom huvudområdet, samt utvecklat akademiska kompetenser såsom att självständigt formulera och lösa problem och sammanställa och presentera information. Åtta av tio upplever att kurserna inom huvudområdet bygger på varandra. Lika många menar att bibliotekets resurser och service motsvarar deras behov. Sex av tio anser att undervisningen hållit hög pedagogisk kvalitet och lika många menar att de fått tillräckligt med råd och stöd utifrån sina behov. Fem av tio menar att kurserna varit välorganiserade och fyra av tio upplever att deras synpunkter på utbildningen har beaktats. Resultaten av Linnébarometern togs upp i universitetsledningens dialoger med fakulteterna och nämnden för lärarutbildning. Förbättringsåtgärder kommer att genomföras under 2015. Under hösten initierade kvalitetsrådet flera andra uppföljningar, till exempel en alumnundersökning samt en avnämarstudie. Resultaten kommer att presenteras under våren 2015. En fakultetsövergripande grupp har bildats som har till uppdrag att stärka studenternas förmåga att ta del av undervisningen på engelska. Den har bildats med anledning av att det ibland förekommer brister i studenters kunskaper i engelska, framförallt bland internationella studenter. Gruppen kommer att undersöka problemets omfattning och därefter föreslå åtgärder. Under utvärderingsperioden 2012-2014 har Universitetskanslerämbetet (UK-ämbetet) granskat 93 examensrätter vid Linnéuniversitetet. Fem av de examina på grundnivå som granskades under året fick omdömet mycket hög kvalitet, 56 examina bedömdes ha hög kvalitet och 32 examina fick omdömet bristande kvalitet. Den fakultetsövergripande expertgrupp som inrättades under 2013 och som varit involverad i arbetet med att stödja fakulteterna i deras arbete med UK-ämbetets utvärderingar av utbildning på grundnivå och avancerad nivå har varit uppskattad. Gruppen fortsätter därför sitt arbete tills utvärderingsomgången är slutförd. En liknande expertgrupp för utbildning på forskarnivå har etablerats för att arbete med de utvärderingar av utbildning på forskarnivå som UK-ämbetet förväntas genomföra framöver. Se tabell 14. Tabell 14. Utvärderingar genomförda av Universitetskanslersämbetet (UK-ämbetet) Fakultet Ekonomihögskolan Hälso- och livsvetenskaper Konst och humaniora Samhällsvetenskap Teknik Lärarutbildning Totalt 6 Mycket hög 0 23 1 16 6 24 15 23 2 93 3 0 1 0 5 13 10 11 2 56 8 5 11 0 32 Hög Bristande 4 2 21 (68) Årsredovisning 2014 Linnéuniversitetet Helårsstudenter (hst), helårsprestationer (hpr) och prestationsgrader Det totala antalet helårstudenter fortsätter att minska enligt anpassning till takbeloppet och uppgick för 2014 till totalt 13 950 helårsstudenter, vilket var en minskning med tre procent jämfört med 2013. Utbildningsutbudet har sedan 2010 förändrats där programutbildningarnas andel successivt har ökat och andelen fristående kurser har minskat. Förändringen har dock mattats av och andelen programutbildningar var 71 procent för 2014, vilket kan jämföras med motsvarande siffra för 2013 om 70 procent. Professionsutbildningar, det vill säga utbildTabell 15. Helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrader 1 Professionsutbildning 2 Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad Andel professionsutbildning Annan programutbildning Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad Andel annan programutbildning Fristående kurser Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad Andel fristående kurser Totalt Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 2014 2013 2012 Tabell 17. Helårsstudenter (hst) per utbildningsområde 1 2011 2010 5 017 5 103 5 234 5 134 4 989 4 736 4 704 4 695 4 692 4 485 94% 92% 90% 91% 90% 36% 36% 35% 33% 32% 4 896 4 865 4 668 4 588 4 678 4 112 3 989 3 808 3 765 3 594 84% 82% 82% 82% 77% 35% 34% 31% 29% 30% 4 037 4 367 5 079 5 837 5 906 2 632 2 970 3 263 3 496 3 540 65% 68% 64% 60% 60% 29% 30% 34% 38% 38% 13 950 14 336 14 981 15 559 15 573 11 480 11 663 11 766 11 953 11 619 82% 81% 79% 77% 75% 1 Exklusive uppdragsutbildning och inklusive studieavgiftsfinansierade studenter. Könsuppdelning se tabell 43 i avsnitt Lika villkor och väsentliga uppgifter. 2 Programutbildning avseende professionsutbildningar i enlighet med Högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen. Källa: Diver/Ladok. Tabell 16. Utbildningarnas andel av totalt utbildningsutbud 1 Andel professionsutbildning 2 Andel annan programutbildning Andel fristående kurser 2014 2013 2012 36% 36% 35% 35% 34% 31% 29% 30% 34% ningar som leder till en yrkesexamen, ligger ungefär på samma nivå som för 2013 både avseende andel och antal helårsstudenter. Se tabell 15 och 16. Universitetets prestationsgrad har sedan 2010 fortsatt att bli bättre. Den uppgick till 82 procent för 2014 och motsvarande siffra för 2013 var 81 procent. Förbättringen är ett resultat av de åtgärder som vidtagits för att öka genomströmningen med bibehållen eller ökad kvalitet. Se tabell 15. Linnéuniversitetet bedriver utbildning inom 15 av totalt 21 utbildningsområden enligt regeringens regleringsbrev. Musik, media och design utgör 2011 2010 33% 32% 29% 30% 38% 38% 1 Exklusive uppdragsutbildning och inklusive studieavgiftsfinansierade studenter. Andelsberäkningen utgår från helårsstudenter. Könsuppdelning se tabell 43 i avsnitt Lika villkor. 2 Programutbildning avseende professionsutbildningar i enlighet med Högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen. Källa: Diver/Ladok. Utbildningsområde 2 Humanistiskt Juridik/Samhällsvetenskap Medicin Design/Media/Musik 3 Naturvetenskapligt/ Farmaci Tekniskt Undervisning/VFU 4 Vård Idrott/Övrigt 2014 Andel Hst hst 1 615 12% 4 373 32% 618 4% 295 2% 2013 Andel Hst hst 1 577 11% 4 409 31% 608 4% 260 2% 1 734 1 862 12% 1 940 14% 1 131 8% 1 127 8% 1 117 8% 13 950 100% 2012 Andel Hst hst 1 785 12% 4 499 30% 538 4% 288 2% 13% 2 022 14% 1 252 9% 1 142 8% 1 204 8% 14 336 100% 1 783 12% 2 167 14% 1 434 10% 1 236 8% 1 251 8% 14 981 100% 1 Exklusive uppdragsutbildning och inklusive studieavgiftsfinansierade studenter. Könsuppdelning se tabell 44 i avsnitt Lika villkor och väsentliga uppgifter. 2 Utbildningsområden enligt regleringsbrev. 3 För de konstnärliga utbildningsområdena design, media och musik kan universitetet endast avräkna högst 115, 10 respektive 20 helårs-studenter/helårsprestationer. Helårsstudenter/ helårsprestationer utöver detta tak avräknas mot utbildningsområde naturvetenskap. 4 Verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen. Källa: Diver/Ladok. Tabell 18. Helårsstudenter (hst) utifrån ålder 1 Utbildningar Lärare Barnmorska Biomedicinsk analytiker Civilekonom Högskoleingenjör Optiker Farmaceut Psykolog 2 Sjuksköterska Specialistsjuksköterska Sjöingenjör Sjökapten Socionom Andra utbildningsprogram Fristående kurs 2014 Andel Hst <25 1 903 43% 21 0% 43 44% 653 68% 425 61% 66 68% 136 42% 105 47% 665 48% 112 0% 162 46% 196 40% 530 47% 4 896 52% 4 037 30% 13 950 44% 2013 Andel Hst <25 2 004 43% 23 0% 44 50% 679 72% 381 62% 69 65% 131 33% 76 52% 654 51% 118 0% 164 45% 199 44% 562 50% 4 865 52% 4 367 32% 14 336 45% 2012 Andel Hst <25 2 192 41% 23 0% 41 50% 627 76% 335 62% 84 65% 118 33% 47 58% 660 51% 131 0% 165 44% 223 42% 588 52% 4 668 54% 5 079 32% 14 981 45% 1 Exklusive uppdragsutbildning och inklusive studieavgiftsfinansierade studenter. Könsuppdelning per utbildning se tabell 43 i avsnitt Lika villkor. 2 Utbildningen startade ht 2011. 22 (68) Källa: Diver/Ladok. Linnéuniversitetet Årsredovisning 2014 Diagram 2. Åldersspridning 2000 1500 1000 Hst konstnärliga utbildningsområden. Det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet är det enskilt största med 32 procent av det totala antalet helårstudenter. Se tabell 17. Linnéuniversitetet har flest helårsstudenter i åldern 23 år och så var det även tidigare år. Andel studenter under 25 år uppgick till 44 procent, vilket kan jämföras med motsvarande för 2013 om 45 procent. Diagram 2 och tabell 18. 500 Examina Under 2014 utfärdades 2 947 examina vilket var en minskning med 6 procent jämfört med föregående år. Minskningen är störst för kandidatexamen, som minskade med 14 procent och uppgick för 2014 till 1 038 utfärdade examina. Se tabell 19. 0 19 23 27 31 35 39 43 47 51 55 59 63 67 År Tabell 19. Antal utfärdade examina Examina på grundnivå Generella examina Högskoleexamen Kandidatexamen Yrkesexamina Biomedicinsk analytikerexamen Högskoleingenjörsexamen Optikerexamen Receptarieexamen Röntgensjuksköterskeexamen Sjuksköterskeexamen Sjöingenjörsexamen Sjökaptensexamen Socionomexamen Examina på avancerad nivå Generella examina Magisterexamen Magisterexamen med bredd Masterexamen Yrkesexamina Barnmorskeexamen Civilekonomexamen Specialistsjuksköterskeexamen Specialpedagogexamen Speciallärarexamen Lärarexamen, grundnivå och avancerad nivå Lärarexamen Yrkeslärarexamen 1 Totalt Linnéuniversitetet Kvinnor 2014 Män Totalt Kvinnor 2013 Män Totalt Kvinnor 2012 Män Totalt 53 695 748 58 343 401 111 1 038 1 149 42 809 851 67 400 467 109 1 209 1 318 57 700 757 58 343 401 115 1 043 1 158 10 13 23 33 1 170 4 6 129 389 1 58 4 4 0 24 39 35 28 193 11 71 27 37 1 194 43 41 157 582 10 14 24 30 0 181 2 10 128 399 1 62 5 1 0 28 31 40 23 191 11 76 29 31 0 209 33 50 151 590 13 22 25 18 3 177 1 6 122 387 2 62 6 2 0 20 28 62 22 204 15 84 31 20 3 197 29 68 144 591 142 1 21 164 120 0 46 166 262 1 67 330 165 1 20 186 114 0 30 144 279 1 50 330 109 0 43 152 98 1 59 158 207 1 102 310 13 57 82 14 28 194 0 51 14 0 3 68 13 108 96 14 31 262 13 47 90 13 18 181 0 33 40 1 1 75 13 80 130 14 19 256 14 39 81 24 24 182 0 46 25 5 2 78 14 85 106 29 26 260 477 19 496 112 16 128 589 35 624 522 19 541 98 16 114 620 35 655 440 0 440 106 0 106 546 0 546 1 991 956 2 947 2 158 991 3 149 1 918 947 2 865 1 Avser ett nytt yrkeslärarprogram som startade 2011. Programmet omfattar 90 hp på halvfart och distans. Källa: Ladok. 23 (68) Årsredovisning 2014 24 (68) Linnéuniversitetet Linnéuniversitetet Studentinflytande viktigt för universitetets utveckling Årsredovisning 2014 Studerandeavdelningen har som uppdrag att utgöra stöd till Linnéuniversitetets samtliga studenter, vilket inkluderar både svenska och internationella studenter. Inom studenthälsan erbjuds kurativa samtal och gruppverksamhet kring självkänsla, talängslan och stresshantering samt livsstilsprojekt med inriktning på alkoholprevention och fysisk hälsa. På universitetets karriärcentrum finns möjlighet till individuell rådgivning angående arbetsmarknaden och hur man söker arbete. Under året har Café karriär startat där arbetsgivare bjuds in en gång i månaden. Kurser som förbereder studenter för arbetslivet erbjuds studenter som är i slutet av sina utbildningar. Via studerandeavdelningen erbjuds även pedagogiskt stöd till studenter med funktionsnedsättning, vilka för 2014 uppgick till ungefär 500 individer. Under året har projektet Funka lanserats som syftar till att underlätta för studenter med funktionsnedsättning. Inom universitetsbiblioteket finns studieverkstaden som ger studenterna stöd i akademiskt skrivande och handledning kring digitala läranderesurser och andra digitala system. Under året har en förstudie genomförts för ny webb och beslut fattats om att påbörja arbetet med webb 2016. Samtidigt utvecklas den nuvarande studentwebben och appar tas fram för att erbjuda studenter och andra aktörer möjligheter till digital kommunikation. Linnéuniversitetet deltar även i pilotverksamhet inför införandet av nya Ladok3. och journalistik. Verksamheten vid Fojo utgår från de samhällsutmaningar som dagens journalistik möter. Fojo har till exempel genomfört kortare utbildningar på temat Att skildra flyktingar. Utbildningarna tar upp en viktig samhällsaspekt som berör integrationsfrågor och den kunskap som behövs för att socialt, kulturellt, ekonomiskt och psykologiskt förstå människor på flykt. Institutet har även genomfört säkerhetsutbildning riktad till journalister som reser och arbetar i svåra områden drabbade av exempelvis naturkatastrofer, konflikter och terror. Under 2014 har Fojo dessutom startat Offentlighetsjouren som erbjuder hjälp att få ut offentliga handlingar. Sedan starten i februari har webbsidan haft 10 000 besökare och Offentlighetsjouren hjälper praktiskt 4-5 journalister varje vecka. Tjänsten är ett initiativ för att möta utmaningen att bevara öppenhet och transparens som en viktig hörnpelare i svensk demokrati. Hur professionella journalister ska bemöta hat och hot är ett återkommande tema inom flera av Fojos utbildningar. Fojos internationella verksamhet är i sin helhet exempel på engagemang för samhällsutmaningar, innovationer och hållbar tillväxt. Verksamheten är helt projektfinansierad via Sida och andra biståndsgivare. Internationella utvecklingssamarbeten handlar om att stödja länder och organisationer i sin strävan att utveckla demokratier, minska fattigdom, garantera mänskliga rättigheter och bekämpa korruption. Ett sätt att bidra i arbetet är att på olika sätt utveckla, utbilda och kapacitetsutveckla fria, oberoende medier och Fojo är en svensk aktör inom mediebistånd. Fojo arbetar med detta i länder som Sydsudan, Somalia, Tanzania, Vitryssland, Ryssland, Myanmar och Zimbabwe. Inom de tio utvecklingsprogram Fojo för närvarande arbetar med, finns många exempel på samarbeten med forskning, liksom innovationer och innovativa lösningar. Ett nämnvärt projekt är Action for Transparency som genomförs i Tanzania. Inom ramen för projektet har Fojo bidragit till att utveckla en applikation som gör det möjligt för medborgare att rapportera om misstänkt korruption. Uppgifterna samlas anonymt i en databas och ger journalister och andra möjligheter att rapportera och granska hur folkvalda och tjänstemän använder offentliga medel. Metodiken är särskilt viktigt i länder med utbredd korruption och få oberoende medier. Fojo har under 2014 genomfört 43 utbildningar inom ramen för regeringens utbildningsuppdrag. Antalet deltagare uppgick till 674, övervägande kvinnor. Fojos totala intäkter uppgick för 2014 till 32 miljoner kronor. Se tabell 20. Fojo jobbar med mediebistånd och demokrati Tabell 20. Regeringens utbildningsuppdrag avseende fortbildning av journalister Studenterna är en betydelsefull aktör i universitetets arbete inom såväl grundnivå, avancerad nivå som forskarutbildningsnivå. Linnéuniversitetet ser gärna att studentkåren vid Linnéuniversitetet, Linnéstudenterna, är representerad i universitetets beredande och beslutande organ. Linnéstudenterna har ledamöter i universitetsstyrelsen, biblioteksstyrelsen, de fem fakultetsstyrelserna och nämnden för lärarutbildning. Representanter för Linnéstudenterna medverkar vid rektors- dekan- och prefektbeslut liksom i universitetets olika råd och övriga beredande organ. Totalt utser studentkåren cirka 150 studenter (ordinarie ledamöter och suppleanter) till universitetets olika organ. För att underlätta bemanning och öka studenternas delaktighet ges studeranderepresentanter sedan 2012 ekonomisk ersättning för deltagande i universitetets beslutande och beredande organ. Service som möter studenternas olika behov Institutet för fortbildning av journalister (Fojo), har i uppdrag att erbjuda yrkesverksamma journalister kvalificerad fortbildning och vidareutbildning. Inom utbildningsuppdraget erbjuder Fojo ett kursutbud som belyser samhällsfrågor och medieutveckling samt fångar upp aktuella debatter. Fojo bedriver inte egen forskning, men knyter an till forskning som bedrivs av andra inom området, till exempel vid institutionen för media Antal genomförda utbildningar Antal kursdagar Antal deltagare – varav kvinnor – varav män Antal ansökningar Intäkt av anslag, tkr 2014 2013 2012 2011 2010 43 34 36 29 29 140 118 129 116 116 674 612 540 470 445 470 410 394 204 202 146 1 320 1 112 1 682 1 344 720 9 983 9 781 9 724 9 637 9 616 25 (68) Årsredovisning 2014 Polisutbildningen – en uppdragsutbildning Polisutbildningen är en tvåårig uppdragsutbildning som genomförs på uppdrag av Rikspolisstyrelsen sedan hösten 2001. Ett nytt treårigt avtal för perioden 2014-2016 har tecknats med Rikspolisstyrelsen. Uppdragsintäkterna i grundläggande polisutbildning uppgick 2014 till 52 miljoner kronor. Rikspolisstyrelsen ger årliga uppdrag till Linnéuniversitetet och under 2014 tilldelades 200 utbildningsplatser. Antal tilldelade platser varierar från år till år och besluten om tilldelningen kommer mycket sent. Fluktuationerna i antalet helårsstudenter påverkar kontinuiteten i utbildningsplaneringen, vilket får till följd att korta visstidsanställningar ofta tillämpas. Detta försvårar möjligheten att kontinuerligt bygga upp en bas av kunskap, kompetens och beprövad erfarenhet. Se tabell 21 och 22. Förutom grundläggande polisutbildning bedrivs fortutbildning och vidareutbildning för 9 miljoner kronor. Polisutbildningen genomför kurser inom Rikspolisstyrelsens ordinarie kursutbud med totalt 26 (68) Linnéuniversitetet 250 utbildningsplatser. Dessa utbildningar har varit inriktade på förundersökningsledning, brottsutredning och ledarskapsutbildning. Universitetet har på uppdrag av Försvarsmakten även utbildat militärer i polisiära ämnen. Skatteverket och Försäkringsbolagen har också deltagit på utbildningar som getts av Polisutbildningen. Utbildningarna har varit inom områdena utredningar och bemötande. Polisutbildningen är engagerad i ett EU-projekt i Jordanien om mänskliga rättigheter och utbildning. Detta avslutades i december 2014. Tillsammans med Polismyndigheten i Västra Götaland deltar polisutbildningen i ett fyraårigt projekt i Colombia som behandlar brott i nära relationer och utbildningsfrågor. Under 2014 har ett samarbete med Serbien påbörjats. I augusti 2014 anordnades den hittills största polisforskningskonferensen som samlade cirka 180 deltagare, både praktiker och forskare. Polisutbildningens totala intäkter uppgick till 61 miljoner kronor. Linnéuniversitetet Årsredovisning 2014 Tabell 21. Antal helårstudenter inom polisutbildningen Grundläggande polisutbildning, Rikspolisstyrelsen Övrig poänggivande uppdragsutbildning Kvinnor 2014 Män Totalt Kvinnor 2013 Män Totalt Kvinnor 2012 Män Totalt 2011 2010 143 257 400 171 298 469 126 234 360 226 350 18 40 58 46 52 98 58 79 137 61 57 161 297 458 217 350 567 184 313 497 287 407 Källa: Ladok. Tabell 22. Antal tilldelade utbildningsplatser avseende polisutbildningen 2014 100 100 200 Vårens antagning Höstens antagning Universitetsbiblioteket satsar på publiceringsfrågor och digitala lärmiljöer Under det gångna verksamhetsåret har universitetsbibliotekets fokus legat på publiceringsfrågor och fortsatt utveckling av de digitala lärmiljöerna. På publiceringsområdet har rutinerna för kvalitetsarbetet i publikationsdatabasen DIVA förbättrats. I höstas lanserades Publiceringsguiden - en digital guide där man kan hitta tips och verktyg att använda när man ska publicera och sprida sin forskning. Arbetet med Open Access är av stor vikt för synlighet och spridning av universitetets forskningsresultat och under året har universitetsbiblioteket utvecklat stöd och rutiner för utgivning av Open Access-tidskrifter. Universitetsbiblioteket arrangerade även tillsammans med Kungliga biblioteket Mötesplats Open Access, en årlig konferens med deltagare från hela norden. Personalens kompetens inom publiceringsfrågor har stärkts under året för att den ska utgöra ett gott stöd till Linnéuniversitetets forskare. Tillsammans med kommunikationsavdelningen har biblioteket gjort en inventering av publikationer utgivna inom Linnéuniversitetet. I samband med detta framkom att spridning och synlighet behöver förbättras samt att det fanns en otydlighet kring vilket stöd som erbjuds inom universitetet. Förslag på hur ett samlat stöd kan utformas och rutiner för bättre spridning och synlighet håller på att utformas. 2013 100 75 175 2012 150 150 300 2011 72 75 147 2010 80 0 80 I juni 2013 fick universitetsbiblioteket ansvar för universitetets lärplattform och därtill hörande system. Under 2014 har etableringen fortsatt och framför allt har lärosätets system för distribution, lagring och publicering av video, LnuPlay tagits i drift. Förutsättningarna för ett ökat utbud av öppna digitala lärresurser (OER) har därmed ökat. Under året har även en kartläggning av studior och utrustning samt en utredning kring stöd för mediaproduktion genomförts. Allt i syfte att stödja nya undervisningsformer och e-lärande. Studieverkstaden fick under året i uppdrag att ansvara för undervisning och handledning i studieteknik. Vidare har stödet till internationella studenter ökat för att överbrygga svårigheter och hinder som kan drabba studenter i mötet med en främmande akademisk kultur. Prestationer inom utbildningsområdet Helårsstudenter och helårsprestationer utgjorde Linnéuniversitetets prestationer. Flera olika faktorer påverkar kostnaden per prestation i olika riktningar. Anpassningen till takbeloppet påverkar liksom utbildningsområdenas olika prislappar och ökad genomströmning. Se tabell 23. Tabell 23. Redovisning av prestationer inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 Helårsstudenter (hst) Helårsprestationer (hpr) Kostnader (tkr) 2 Kostnad/hst (kr) Kostnad/hpr (kr) 2014 13 950 11 480 1 042 420 74 725 90 803 2013 14 336 11 662 1 005 933 70 168 86 257 2012 14 981 11 766 1 028 785 68 673 87 437 2011 15 559 11 953 1 004 831 64 582 84 065 2010 15 575 11 620 987 041 63 373 84 943 1 Exklusive uppdragsutbildning och inklusive studieavgiftsfinansierade studenter. Könsuppdelning se väsentliga uppgifter. 2 Se tabell 48 i avsnitt ekonomisk redovisning. 27 (68) Årsredovisning 2014 Framstående forskning Ett av Linnéuniversitetets övergripande mål är att ha vetenskapligt och konstnärligt framstående forskning som är till nytta för samhällsutvecklingen. Forskningen vid Linnéuniversitetet är mångfacetterad, med både ämnesdjup och tvärvetenskapliga inriktningar. Den spänner över humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknik, och innehåller en rad väletablerade forskningsområden. Allt ifrån arbetsmarknadspolitik, välfärdsfrågor, utbildningsvetenskap och entreprenörskap till biovetenskap, akvatisk ekologi samt trä och energiteknik. För att universitetet ska närma sig visionen om en kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda blir det allt viktigare att bygga goda miljöer som integrerar utbildning och forskning. Årets Linnébarometer tyder på att universitetet har lyckats knyta an utbildningarna till forskningen. Åtta av tio tillfrågade studenter menar att den kunskap som förmedlats vilar på vetenskaplig/ konstnärlig grund och sju av tio anser att det funnits en koppling till aktuell forskning i kursinnehållet. Nästan lika många menar att deras intresse för vetenskapliga frågor ökat under studietiden. Fakulteterna arbetar på olika sätt med den egna fördelningen av forskningsanslag, men gemensamt för alla är att prestationerna vetenskapliga publikationer/ citeringar och externa forskningsmedel väger tungt samt att extern expertgranskning används vid beredningen av medelstilldelning. Nytt för 2014 är att rektor inför 2015 har fördelat fem procent av forskningsanslagen direkt till enskilda forskare utifrån vetenskapliga publikationer och externa forskningsmedel. Linnéuniversitetet har utvecklat en egen bibliometrisk modell utifrån den norska modellen och den används vid fördelning av dessa forskningsmedel. Nu finns fem Linnaeus University Centres För att skapa forskningsmiljöer av internationell hög kvalitet satsar Linnéuniversitetet på att profilera forskningen och öka dess konkurrenskraft genom Linnaeus University Centres (Lnuc). Under året har ett femte Lnuc, Linnaeus University Center for Intermedial Studies, inrättats med start 2015. Alla Lnuc har kvalitetsgranskats av särskilda bedömargrupper bestående av internationellt erkända forskare. Varje Lnuc kommer att utvärderas efter fem år. Universitetet har under 2014 satsat 40 miljoner kronor på dessa forskningsmiljöer. Lnuc ingår i Linnéuniversitetets långsiktiga satsning på framstående forskningsmiljöer och är ett led i den överordnade visionen om en kreativ kunskapsmiljö. Forskarna inom centren har en god ställning i forskarsamhället och deras forskningsområden är relevanta ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies består av forskare inom områden som litteratur, historia, språk, konsthistoria, konstvetenskap och kulturgeografi. Ecology and Evolution in Microbial Model Systems forskar om vattenmiljön i och nära Östersjön och samlar forskning i mikrobiologi, evolutionsbiologi och 28 (68) Linnéuniversitetet marinbiologi. Labor Market and Discrimination Studies är ett Lnuc inom främst nationalekonomi, men även statsvetenskap och psykologi, som undersöker hur etnisk tillhörighet, ålder, kön och sexuell läggning påverkar olika gruppers framgång på arbetsmarknaden. Hösten 2015 startar en ny kandidatutbildning med nära koppling till denna forskargrupp. Biomaterials Chemistry är ett centrum för forskning i immunologi, organisk kemi och biokemi. Intermedial studies ska utgöra en tvärvetenskaplig miljö med ambition att fördjupa förståelsen för alla mediers grundläggande natur och möta de utmaningar som det nya medielandskapet innebär. Centrumet kommer att bli en plattform för många enskilda forskare som arbetar inom främst språk, litteratur och kulturvetenskaper. Professionsforskningen viktig för utbildningarnas kvalitet Professionsutbildningarna är i behov av att förstärka forskningsöverbyggnaden, vilket ställer Linnéuniversitetet inför utmaningar inte minst när det gäller finansiering. Linnéuniversitetet har flera professionsutbildningar av vikt för samhället, såsom psykologprogrammet, lärarutbildningen, optikerprogrammet och sjuksköterskeprogrammet för att nämna några. Detta kräver disputerade och forskande lärare för att säkerställa att utbildningen bedrivs på vetenskaplig grund. De självständiga arbetenas kvalitet är i högsta grad beroende av kompetensen hos handledare och examinatorer. Utbyggnaden av professionsutbildningarnas forskning begränsas både av brist på medel och av nationell brist på viss vetenskaplig kompetens, vilket medför svårigheter vid rekrytering. Det finns ett generellt behov av att öka utbildningen på forskarnivå för att bredda den nationella rekryteringsbasen. Att forskningsbasen behöver stärkas gäller inte minst för lärarutbildningen. Nämnden för lärarutbildning har i en gemensam satsning med de fakulteter som bedriver lärarutbildning fördelat medel för strategisk rekrytering. Linnéuniversitetets professionsforskningsmiljö är en mångdisciplinär miljö vid fakulteten för samhälls vetenskap. Den bedriver flervetenskapliga forskningsprojekt om professioner och professionaliseringsprocesser. En tydlig utmaning finns i balansen mellan utbildning och yrke, att göra den akademiska kunskapsformen relevant för yrket och att ta in yrkeserfarenheten i utbildningen. Sjöfartshögskolan har en lång tradition av operativ utbildning men har under de senaste åren fokuserat på att även skapa progression i utbildningen samt utveckla forskningsöverbyggnaden. Idag har Sjöfartshögskolan fem doktorander som bland annat finansieras av Sjöfartsverket, Stiftelsen Sveriges Sjömanshus, Rederi AB Gotland och Stena Rederi AB. Regeringens satsning på strategiska forskningsområden Linnéuniversitetet deltar i två av regeringens satsningar på strategiska forskningsområden, inom havsmil- Linnéuniversitetet Årsredovisning 2014 jöforskning och klimatmodeller. ECOCHANGE (Ecosystem Dynamics in the Baltic Sea in a Changing Climate Perspective) är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Umeå universitet, Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Naturhistoriska riksmuseet med Umeå universitet som huvudman. Linnéuniversitetets läge vid Egentliga Östersjön och Umeå universitetets läge vid Bottniska viken möjliggör en unik jämförande forskningsinsats. MERGE, ModElling Regional and Global Earth system, är ett samarbete mellan Lunds universitet, Göteborgs universitet, Rossby centre/SMHI, Linnéuniversitetet, Chalmers tekniska högskola och Kungliga Tekniska högskolan. Lunds universitet är huvudman. Havsmiljöinstitutet Havsmiljöinstitutets uppdrag är reglerat genom regeringsbeslut och är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Umeå universitet, Stockholms universitet och Linnéuniversitetet. Verksamheten vid Linnéuniversitetet har under året bedrivits av en kvarts tjänst finansierad av universitetet och en halvtidstjänst finansierad av Havsmiljöinstitutets gemensamma kansli. Havsmiljöinstitutet vid Linnéuniversitetet har bistått med vetenskaplig kompetens till kustmiljöföreningar, vattenråd, kommuner och länsstyrelser i havsmiljöfrågor, till exempel kring utformning och utvärdering av miljöförbättrande åtgärder. Tillsammans med kansliet i Göteborg och övriga medverkande universitet har Linnéuniversitetet arrangerat och medverkat i konferensen Hav och samhälle samt i flera seminarier under Almedalsveckan i Visby. Vidare har medverkan skett i planering, produktion och presentation av publikationen HAVET 2013/ 2014 som redovisar miljötillståndet i svenska havsområden. Havsmiljöinstitutet har också deltagit i den gemensamma arbetsgruppen Havets tillstånd och utveckling, med uppdrag att öka tillgängligheten för och användbarheten av den information som samlas i miljöövervakningen. Under våren lanserades projektet Rädda gädda där allmänheten har möjlighet att hjälpa till med att kartlägga våtmarker och översvämningsområden. Som en del i ett landsomfattande system för mätbojar har institutet sjösatt en mätboj utanför Kårehamn på norra Öland. Havsmiljöinstitutet har även samarbetat med Statens veterinärmedicinska anstalt och Havs- och vattenmyndigheten med att kartlägga omfattningen och orsaken till den massdöd av tånglake som inträffade under året i Östersjön. Utbildning på forskarnivå Linnéuniversitetet hade under 2014 totalt 316 studerande på forskarnivå inom ett brett spektrum av ämnen. Sedan några år tillbaka har fakulteternas strategiska arbete syftat till att skapa balans mellan utbildning på forskarnivå och forskning med avseende på fakultetsmedel, vilket har resulterat i en minskning av antalet studerande på forskarnivå de senaste åren. Se tabell 24. KK-stiftelsen har under 2014 beviljat Linnéuniversitetet 20 miljoner kronor i anslag för att starta en företagsforskarskola inom uppdragsarkeologi. Initialt kommer 7-11 doktorander att ingå i denna 6-åriga forskarskola som startar hösten 2015. Den totala budgeten för företagsforskarskolan är 42 miljoner kronor. De involverade arkeologiföretagen står för 21 miljoner kronor och Linnéuniversitetet för 4,5 miljoner kronor. Sammantaget deltar Linnéuniversitetet i ett tiotal forskarskolor. Under året har totalt 45 studerande antagits till utbildning som leder till doktors- och licentiatexamen. Antal avlagda examina på forskarnivå ligger på samma nivå jämfört med föregående år. Inom området humaniora/samhällsvetenskap är kvinnorna fler och inom naturvetenskap/teknik är förhållandet omvänt. När det gäller antagna till utbildningen är könsfördelningen relativt jämn inom de både områden. Se tabell 25 och 26. Kvalitetsrådet har arbetat proaktivt med de utvärderingar av utbildning på forskarnivå som UK-ämbetet kommer att genomföra. En expertgrupp har inrättats som dels ska utarbeta ett förslag på hur ett fakultetsövergripande kvalitetsarbete för utbildning på forskarnivå ska samordnas, dels stödja och stärka fakulteternas arbete i samband med UK-ämbetets utvärderingar. På fakultetsnivån har arbete påbörjats för att se över individuella- och allmänna studieplaner avseende måluppfyllelse enligt högskoleförordningens examensmål. Tabell 24. Antal studerande på forskarnivå Område 1 Humaniora och samhällsvetenskap – varav kvinnor – varav män Naturvetenskap och teknik – varav kvinnor – varav män 2014 160 104 56 156 63 93 316 1 Områdesindelningen utgår från Linnéuniversitetets ämnesindelning. 2013 160 103 57 172 75 97 332 2012 180 116 64 170 74 96 350 2011 184 2010 165 197 199 381 364 Källa: Ladok. 29 (68) Årsredovisning 2014 Linnéuniversitetet Tabell 25. Antagna till utbildning på forskarnivå Område 1 Humaniora och samhällsvetenskap – varav kvinnor – varav män Naturvetenskap och teknik – varav kvinnor – varav män 2014 6 3 3 26 12 14 32 Doktorsexamen 2013 2012 14 22 9 8 5 14 30 18 11 5 19 13 44 40 2011 28 2010 16 19 27 47 43 2014 8 5 3 5 2 3 13 Licentiatexamen 2013 2012 6 7 6 4 0 3 6 7 1 3 5 4 12 14 1 Områdesindelningen utgår från Linnéuniversitets ämnesindelning. 2011 4 2010 6 2 5 6 11 Källa: Ladok. Tabell 26. Avlagda examina Område 1 Humaniora och samhällsvetenskap – varav kvinnor – varav män Naturvetenskap och teknik – varav kvinnor – varav män 2014 21 15 6 23 10 13 44 Doktorsexamina 2013 2012 18 20 12 16 6 4 31 18 19 11 12 7 49 38 2011 18 2010 16 23 20 41 36 2014 3 0 3 5 2 3 8 Licentiatexamen 2013 2012 0 2 0 1 0 1 3 4 0 0 3 4 3 6 1 Områdesindelningen utgår från Linnéuniversitets ämnesindelning. 2014 457 250 2013 434 959 2012 414 832 2011 401 890 2010 391 736 173 305 159 136 140 523 135 238 129 566 38% 37% 34% 34% 33% 1 Extern forskningsfinansiering år 2010 har reducerats för fusionsmedel. Källa: Agresso. Tabell 28. Inbetalda medel (tkr), forskning och utbildning på forskarnivå per finansiär Vetenskapsrådet Crafoordska stiftelsen KK-stiftelsen 1 Vinnova 2 FORTE 3 FORMAS 4 EU FP7 Familjen Kamprads stiftelse Övriga Uppdragsforskning 2014 25 191 3 519 9 025 3 422 2 622 4 189 4 553 27 187 87 220 27 669 194 597 2013 27 464 919 13 791 4 717 2 974 2 264 6 123 23 592 74 979 19 556 176 379 2012 21 029 931 9 146 6 303 1 980 1 821 3 060 4 714 69 271 11 870 130 125 2011 22 207 1 586 20 708 5 211 3 922 4 808 2 753 0 63 040 17 707 141 942 2010 22 680 6 276 8 131 4 140 5 532 6 768 2 746 0 68 884 14 217 139 374 1 Varav 265 tkr (2014), 2 900 tkr (2013), 348 tkr (2012), 422 tkr (2011) och 250 tkr (2010) kommer från annan medfinansiär. 2 Verket för innovationssystem. 3 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Namnbyte från FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap). 4 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande. 30 (68) 2010 4 8 9 8 13 Källa: Ladok. Tabell 27. Intäkter avseende forskning och utbildning på forskarnivå, tkr Totala intäkter Varav extern forskningsfinansiering ¹ Extern forskningsfinansiering i % av totala intäkter 2011 0 Källa: Agresso. Forskningens externfinansiering ökar Linnéuniversitetet arbetar målmedvetet för att öka andelen externa forskningsmedel. Avdelningen för externa relationer erbjuder stöd på central nivå för att uppnå målen för forskningsfinansiering. Seminarier om utlysningar av forskningsmedel, om att skriva framgångsrika forskningsansökningar, om EU-finansiering samt om nyttiggörande och kommersialisering av forskningsresultat har anordnats liksom möten med forskningsfinansiärer. Familjen Kamprads stiftelse öppnar nya möjligheter till extern finansering, men det är viktigt att poängtera att stiftelsens kvalitetskrav är höga och att ansökningar till stiftelsen sker i konkurrens med andra lärosäten. Linnéuniversitetet har valt att fokusera på medicin och förbättrad livskvalitet för de äldre, entreprenörskap samt miljö, vilka är tre av stiftelsens prioriterade forskningsområden. Under året har universitetet beviljats drygt 42 miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse, vilket är en ökning med nästan 150 procent jämfört med föregående år. Den totala intäkten 2014 för verksamhetsområdet forskning och utbildning på forskarnivå har ökat med 17 procent sedan 2010. Ökningen kan hänföras till ökad externfinansiering. Under året har andelen externfinansierad forskning ökat något från 37 procent till 38 procent. Se tabell 27. En analys av inbetalda medel per finansiär visar en fortsatt ökning. Antal beviljade projektmedel från KK-stiftelsen och Vetenskapsrådet minskade under 2013 vilket avspeglas i inbetalda medel för 2014. Se tabell 28. Under 2014 har två projekt från KK-stiftelsen beviljats för expertkompetens för hållbart byggande och för att starta en företagsforskarskola för uppdragsarkeologi. Linnéuniversitetet Årsredovisning 2014 Vetenskapsrådet har i den stora utlysningen beviljat 30 miljoner kronor för åtta projekt, varav 13 miljoner kronor är inom humaniora och samhällsvetenskap. Motsvarande siffra för 2013 var 20 miljoner kronor. Linnéuniversitetet deltar i sammanlagt 17 projekt inom EU:s sjunde ramprogram (FP7) och Horizon 2020. Nämnas kan the Human Brain Project (HBT) som är en av Europas största forskningssatsningar. Vetenskapliga publikationer ökar Enligt universitetets vision och strategi skall universitetet arbeta för en ökad publicering med nationell och internationell spridning. Antal vetenskapliga publikationer registrerade i Linnéuniversitetets forskningsdatabas DIVA fortsätter att öka och uppgick för 2014 till totalt 683, vilket inkluderar artikel i tidskrift, bok/monografi samt del i bok/del av monografi. Sedan 2012 har antalet publikationer ökat med 31 procent. Se tabell 29. Vetenskapsrådets bibliometriska sammanställning som utgår från Web of Science visar att Linnéuniversitetets citeringar ökar medan antalet fraktionerade publikationer minskar. Detta resulterar ändå i att det bibliometriska indexet sammantaget ökar för Linnéuniversitetet. Ökningen är dock densamma som ökningen totalt för riket, och vår andel av samtliga lärosäten blir därför densamma som vid mätningen 2013, det vill säga 1,27 procent. Se tabell 30. Under året har Linnéuniversitetet tagit fram en ny bibliometrisk modell som bygger på den modell som används i Norge vid fördelning av forskningsmedel. Publikationspoängen beräknas utifrån publikationstyperna artikel i tidskrift, kapitel i bok och bok samt konferensbidrag där publicerat paper ingår. Sammantaget för Linnéuniversitetet har publikationspoängen utifrån det här sättet att räkna ökat med 16 procent sedan föregående år. Se tabell 31. Tabell 29. Antal vetenskapliga publikationer 1 Artikel i tidskrift 2 Bok/monografi Kapitel i bok/del av antologi Varav artikel i tidsskrift Web of Science Peer review 2014 446 28 210 684 2013 438 16 180 634 2012 352 10 160 522 272 423 249 404 193 315 1 Vetenskapliga publikationer redovisas med ett års eftersläpning. Meeting abstract och Editorial material ingår ej för 2013. 2 Originalartiklar och översiktsartiklar. Källa: Diva. Tabell 30. Vetenskapsrådets sammanställning av bibliometrisk index Web of Science (WoS) Antal fraktionerade 1 publikationer Fältnormerad medelcitering 2 Bibliometriskt index 3 Linnéuniversitets andel av samtliga lärosäten 2010-2013 503 0,96 579 1,27% 2009-2012 518 0,88 539 1,27% 2008-2011 507 0,91 571 1,42% 2007-2010 487 0,95 542 1,42% 2006-2009 468 0,89 483 1,32% 1 Fraktionering innebär en redovisning av Lnu:s andel vid sampublicering. 2 1,0 är världsgenomsnittet. Rikssnittet redovisar 1,13, vilket är bättre är världsgenomsnittet. 3 Bibliometriskt index är en sammanvägning av antal fraktionerade publikationer och fältnormerad medelcitering. Källa: Vetenskapsrådet. Tabell 31. Publikationspoäng enligt Linnéuniversitetets bibliometriska modell 1 Ekonomihögskolan Fakulteten för hälso- och livsvetenskaper Fakulteten för konst och humaniora Fakulteten för samhällsvetenskap Fakulteten för teknik 2014 53 122 148 68 106 497 2013 72 117 80 62 97 428 2012 68 102 63 94 84 411 2011 59 123 74 52 97 405 2010 62 129 81 62 114 448 1 Lnu:s bibliometriska modell utgår från den modell som används i Norge för att dela ut forskningsmedel till lärosätena. I den Norska modellen ger böcker, kapitel och artiklar publicerade i vetenskapliga kanaler poäng enligt en lista på förlag och tidskrifter upprättad av norska forskare. I Linnéuniversitetets modell ingår dessutom publicerade konferenspapers. Källa: Diva. 31 (68) Årsredovisning 2014 32 (68) Linnéuniversitetet Linnéuniversitetet Årsredovisning 2014 Forskningsresurser en viktig förutsättning för utveckling Linnéuniversitetet har som ambition att utveckla en kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda som bygger på utmanade utbildning, framstående forskning, samhällelig drivkraft och globala värden. För Linnéuniversitetet är det också angeläget att ständigt utveckla konkurrenskraftig forskning, bygga ut professionsutbildningarnas forskningsöverbyggnad och bedriva utbildning på forskarnivå. Regeringen forskningsanslag kommer därför att utgöra viktiga förutsättningar för att utveckla Linnéuniversitetets forskningsverksamhet. Sedan 2010 har regeringen gjort en forskningssatsning genom att nationellt ge forskningen större anslag. Successivt har förhållandevis mer medel överförts till de gamla universiteten. KK-stiftelsen har finansierat en rapport från Umeå universitet med titeln Starka forskare och starka forskningsmiljöer vid nya universitet och högskolor. Av rapporten framgår att äldre svenska lärosäten har jämförelsevis sämre citeringsgenomslag och mindre antal excellenta publikationer än sina brittiska motsvarigheter, medan yngre svenska lärosäten står sig väl i jämförelse med brittiska yngre lärosäten. Sedan 2010 har Linnéuniversitetet erhållit en ökning av sina direkta forskningsanslag från regeringen med fem procent. Motsvarande för de gamla universiteten var nio procent och för de nya universiteten i snitt sex procent. Utformningen av regeringens fördelningsmodell har inneburit att Linnéuniversitetet sedan 2010 förlorat ungefär 10 miljoner i regeringens forskningssatsning. Se tabell 32. En jämförelse med de andra nya universiteten visar att Linnéuniversitetet har en lägre andel forskningsmedel än övriga nya universitet. I dagsläget utgör forskningsanslaget 22 procent av Linnéuniversitetets totala anslag. Riksgenomsnittet ligger på 41 procent och bland de nya universiteten är anslaget i snitt på 24 procent. Ett forskningsanslag motsvarande de nya universitetens genomsnittliga 24 procent skulle för Linnéuniversitetets del utgöra ett tillskott om ungefär 30 miljoner kronor. Se tabell 33. Enligt Vetenskapsrådets analys av vetenskapliga publiceringar/citeringar ökar lärosätenas bibliometriska index som bygger på Web of Science. Även Linnéuniversitetet har sedan föregående år ökat sitt bibliometriska index men universitetets relativa andel är oförändrat 1,27 procent av samtliga lärosäten. Samtidigt visar en sammanställning av de totala intäkterna för forskning och utbildning på forskarnivå att Linnéuniversitetets andel av samtliga lärosätens totala intäkter minskat till 1,25 procent. Detta tyder på att Linnéuniversitetet genererar bra vetenskapliga publiceringar/citeringar i förhållande till totala intäkterna samtidigt som regeringens forskningsfinansiering bidragit till en nedåtgående trend för Linnéuniversitetet (från 1,31 procent till 1,25 procent). Se tabell 34. Tabell 32. Intäkter i verksamhetsområde forskning och utbildning på forskarnivå Linnéuniversitetet Totala intäkter, tkr 2013 2010 tkr Andel tkr Andel Förändring 434 959 1,2% 398 737 1,3% 9% Gamla universiteteten 1 32 233 415 90,5% Nya universiteten, Fyrklövern 2 1 510 978 4,2% Högskolor 1 859 879 5,2% Totalt universitet och högskolor 35 604 272 100% 28 188 459 90,1% 1 406 766 4,5% 1 702 746 5,4% 31 297 971 100% 14% 7% 9% 14% 1 Universitet exklusive de nya universiteten. 2 Linnéuniversietet, Karlstads universitet, Örebro universitet, Mittuniversitetet. Direkta statsanslag, tkr 2013 2010 tkr Andel tkr Andel Förändring 275 823 1,7% 262 170 1,8% 5% 14 255 843 885 577 778 239 15 919 659 89,5% 5,6% 4,9% 100% 13 051 574 89,2% 838 928 5,7% 735 187 5,0% 14 625 689 100% 9% 6% 6% 9% Källa: Universitetskanslersämbetets årsrapport 2014. Tabell 33. Andel forskningsanslag av totalt anslag från regeringen, tkr Linnéuniversitetet Karlstads universitet Mittuniversitetet Örebro universitet Rikssnitt 2013 Totalt anslag 1 297 864 803 271 725 765 939 271 3 766 171 Forskningsanslag 285 795 204 616 207 024 221 253 918 688 Andel Forskningsanslag 22% 25% 29% 24% 24% 41% Källa: Regleringsbrev för 2015 och Universitetskanslersämbetets årsrapport 2014. Tabell 34. Analys vetenskapliga publiceringar/citeringar i förhållande till samlade forskningsresurser Bibliometriskt index från Vetenskapsrådet 1 Intäkter forskning/utbildning på forskarnivå, Mkr 2, 3 Kostnad forskning/utbildning på forskarnivå, Mkr 2, 3 Linnéuniversitetet värde värde värde 2014 2013 2012 579 539 571 1 593 1 537 1 482 1 631 1 591 1 541 Samtliga lärosäten 4 värde värde värde 2014 2013 2012 45 639 42 430 40 281 127 759 120 243 112 769 124 246 116 581 109 109 Linnéuniversitetet andel andel andel 2014 2013 2012 1,27% 1,27% 1,42% 1,25% 1,28% 1,31% 1,31% 1,36% 1,41% 1 Bibliometrisk index 2014 utgår från vetenskapliga publikationer enligt Web of Science (WoS) för åren 2010-2013. Källa: Vetenskapsrådet. 2 Intäkter respektive kostnader redovisas med ett års eftersläpning, i förhållande till de år som ligger till grund för bibliometriskt index. Fusionsrelaterade intäkter och kostnader ingår för åren 2009-2010 Källa: Högskoleverket/Universitetskanslersämbetet 3 Lärosäten som ingår i Vetenskapsrådets sammanställning 33 (68) Årsredovisning 2014 Populärvetenskaplig forskningskommunikation Basen för forskningskommunikationen är Lnu.se samt press- och mediearbete som ökar universitetets synlighet och ett arbete har påbörjats för en ökad digital spridning. Magasinet Fokus Linnéuniversitetet innehåller nyheter och information kring universitetets utbildnings- och forskningssamverkan och skickas ut till ungefär 3 000 externa kontakter. Under året har ett nytt evenemang lanserats genom forskarpuben Vetenskap de Luxe på Kafé de lux i Växjö. Syftet har varit att dels skapa synlighet utanför campus, dels sprida forskning på lättsamt sätt i annan miljö. Då pubkvällarna varit välbesökta pågår planering att starta motsvarande verksamhet på Cårhuset i Linnéuniversitetet Kalmar. Linnéuniversitetet arrangerade även i år välbesökta evenemang vid Almedalsveckan. I år utökades det evenemanget i samverkan med Institutet för fortbildning av journalister och Fria ordets hus Växjö kommun. Prestationer inom forskningen Universitetets prestationsmått är enligt universitetsstyrelsebeslut Antal vetenskapliga publikationer samt Antal studerande på forskarnivå. Kostnaden per vetenskapliga publikationer har minskat de senaste åren. Kostnaden per studerande på forskarnivå har ökat 2014. Se tabell 35. Tabell 35. Redovisning av prestationer inom forskning och utbildning på forskarnivå 1 Prestationer Antal vetenskapliga publikationer 2 Kostnad 3 per vetenskaplig publikation, tkr Publikationspoäng enligt Linnéuniversitetets bibliometriska modell 4 Kostnad 3 per publikationspoäng enligt Linnéuniversitetets bibliometriska modell Antal studerande på forskarnivå (årsarbetare) 5 Kostnad per studerande på forskarnivå (årsarbetare), tkr 6 2014 684 602 497 828 179 873 2013 634 624 428 924 185 819 2012 522 777 411 1 004 190 850 1 Vetenskapliga publikationer redovisas med ett års eftersläpning. Meeting abstract och Editorial material ingår ej för 2013 och 2014. 2 Avser artikel i tidskrift, bok/monografi, kapitel i bok/del av antologi. 3 Kostnad per vetenskaplig publikation utgörs av kostnaden för publikationens år minus ett år. Kostnaderna för 2010 är reducerade med fusionsrelaterade kostnader. Se tabell 49 i avsnitt ekonomisk redovisning. 4 Lnu:s bibliometriska modell utgår från den modell som används i Norge för att dela ut forskningsmedel till lärosätena. I den Norska modellen ger böcker, kapitel och artiklar publicerade i vetenskapliga kanaler poäng enligt en lista på förlag och tidskrifter upprättad av norska forskare. I Linnéuniversitetets modell ingår dessutom publicerade konferenspapers. 5 Källa: Ladok 6 Kostnadsredovisning för utbildning på forskarnivå är en kombination av utfall och schablonberäkning. 34 (68) Linnéuniversitetet Samhällelig drivkraft – Linnéregionen utvecklas Linnéuniversitetets övergripande mål betonar vikten av engagemang för samhällets utmaningar och för hållbar tillväxt. Samtidigt är regional förankring och regionalt samarbete av stor vikt. Universitetet deltar därför i ett flertal projekt och samarbeten som syftar till regional tillväxt och ömsesidig utveckling. Samarbetet med omgivande samhälle bidrar till utbildningarnas kvalitet och till att Linnéuniversitetets utbildningsutbud svarar mot arbetsmarknadens behov. Under året har KK-stiftelsen beviljat 20 miljoner kronor för att Linnéuniversitetet ska starta en företagsforskarskola för uppdragsarkeologi. De involverade arekologiföretagen, som är knutna till länsmuseerna i Kalmar, Uddevalla och Östersund bidrar med 21 miljoner kronor. Under 2014 har KK-stiftelsen även beviljat 17 miljoner kronor för projektet Expertkompetens för hållbart byggande, som sker i nära samarbete med trä- och byggbranschen. Programmet Expertkompetens för innovationer syftar till att utveckla utbildning på avancerad nivå riktade till redan yrkesverksamma. Samverkansdagar anordnas i samarbete med Sydsvenska Handelskammaren med syfte att utveckla och fördjupa samarbetet mellan akademin, kommuner och näringsliv. Vidare har Linnéuniversitetet tillsammans med Regionförbundet södra Småland och Regionförbundet Kalmar län en överenskommelse för samverkan för att gemensamt möta de utmaningar som regionen står inför. Överenskommelsen fokuserar på ökad kompetens, förnyelse och utveckling i regionen samt en satsning på styrkeområden med innovation och forskning i fokus. Universitetet har även ett långvarigt samarbete med Oskarshamns kommun och Nova utbildning, FoU och affärsutveckling. För att ytterligare fördjupa samarbetet har ett nytt intentionsavtal upprättats under året. Avtalet gäller samverkan inom utbildning, forskning, innovation och affärsutveckling samt samverkan i viktiga framtidsfrågor för att stimulera regional tillväxt. Den fristående Linnéakademien för vetenskap och näringsliv främjar näringslivets, samhällets och universitetets utveckling i regionen. Under året har stiftelsen delat ut stipendier och priser till studenter på grund- och avancerad nivå samt forskarnivå. Fakulteten för konst och humaniora medverkar i Humtank tillsammans med ett dussintals andra svenska lärosäten. Humtank syftar till att synliggöra humanioras roll för samhällsutvecklingen. Under året har universitetsbibliotekets skrivit ett samarbetsavtal med Landstinget i Kalmar län som innebär att universitetsbiblioteket kommer att ansvara för biblioteksservice, främst i form av digitala tjänster, för landstinget. Samarbetet är bland annat ett led i förberedelsearbetet för att Kalmar kommer att bli ny studieort för läkarutbildningen vid Linköpings universitet. Årsredovisning 2014 Enligt Linnebarometern 2014 uppger sju av tio studenter att de känner sig väl förberedda för arbetslivet. Fem av tio menar att det förekommer relevanta kontakter med arbetslivet och lika många uppger att de haft någon form av arbetsförlagd utbildning. Under året har en kommitté för samverkan inrättats för att skapa en stödjande struktur i samverkansfrågorna. Kommittén utgör ett ledningsstöd och har motsvarande funktion som de tidigare inrättade kommittéerna för internationalisering, lika villkor och hållbar utveckling. Forskning som möter samhällsutmaningar Världen står inför ett antal globala samhällsutmaningar relaterade till miljö, hälsa, ekonomi och social trygghet. Där märks bland annat en befolkning som blir allt äldre, klimatförändringar och ett samhälle i behov av nya innovationer. Förbättrad utbildning och sjukvård, omskolning av arbetskraft samt investeringar i innovation och forskning är nödvändigt för att möta dessa utmaningar. Nedan följer några exempel på vad Linnéuniversitetet bidrar med för att möta samhällsutmaningar. På Linnéuniversitetet finns en stor mängd forskningsprojekt som på olika sätt svarar mot samhällets utmaningar. Detta gäller inte minst universitetets spetsforskningsmiljöer, Linnaeus University Centres (Lnuc). Som exempel kan nämnas Labour Market and Discrimination Studies som undersöker hur etnisk tillhörighet, ålder, kön och sexuell läggning påverkar olika gruppers framgång på arbetsmarknaden. Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies fokuserar på kulturmöten. Lnuc Ecology and Evolution in Microbial model Systems bedriver forskning som berör samhällets miljöutmaningar i framförallt ekosystemet Östersjön. Inom området finns olika samverkansprojekt, bland annat Algoland, ett projekt som fokuserar på potentialen hos mikroalger att användas för att rena rökgas från koldioxid, återvinna närsalter från avloppsvatten och producera bioenergi för södra Östersjöregionen. I samarbete med Cementa får allmänheten möjlighet att vid försöksanläggningen i Degerhamn studera mikroalger i mikroskop och få kunskap om hur dessa bidrar till bättre miljö i Östersjön. En stor samhällelig utmaning som är i fokus inom REIS – Research on Elderly in Social Sciences – är det starkt ökande antalet äldre människor i befolkningen. Detta är en utmaning inte bara i Sverige utan i många länder i västvärlden. Så gott som alla forskningsprojekt som fått finansiering från Familjen Kamprads stiftelse har med samhällsutmaningar att göra. De forskningsprojekt som tilldelade mest medel under 2014 var Förmågor och kunskaper via entreprenöriellt lärande i matematik i förskoleklass-årskurs 6 (6,6 miljoner kronor), Palliativt centrum för samskapad vård, utbildning, forskning och klinisk verksamhet Kronoberg (6,1 miljoner kronor) och Efter Hultsfred: Kulturella entreprenörer i spåren efter festivalen (5,9 miljoner kronor). 35 (68) Årsredovisning 2014 Inom teknikområdet pågår ett projekt med hållbarhetsinriktning, Energi från skogen, som berör hela skogsbränslekedjan från bränsleuttag till återföring av aska. Smart adaptive systems är ett annat forskningsområde om anpassningar av system till framtida lösningar. Inom hållbart byggande är det övergripande målet att förstå hur en hållbar byggd miljö baserad på resurseffektiva system med låg miljöpåverkan kan utarbetas och implementeras. Linnéuniversitetet samarbetar med Landstinget Kronoberg inom området hälsa, humaniora och medicin som arbetar tvärvetenskapligt med bland annat narrativ medicin och medicinsk etik samt vård- och medicinhistoria. Inom arkeologi pågår ett samarbete med kärnkraftverket i Oskarhamn (OKG AB) med avseende på kärnkraftsavfall som ett arv. Utgångspunkten är att hanteringen av kulturarv och riskavfall har mycket gemensamt och att risken för oavsiktlig exponering för radioaktivitet kan minska om kärnkraftsavfall behandlas som ett arv och inte glöms bort. Projektet Bokhunden är ett forskningsprojekt inom litteraturvetenskap finansierat av Allmänna arvsfonden. I projektet stimuleras barn att läsa mer genom att de får läsa för en hund. Eftersom hunden är kravlös och icke dömande har den en lugnande effekt i en situation som för många barn är stressande. Kompetens med djup och bredd inom hälsoområdet Inom hälso- och vårdområdet finns en rad formaliserade nätverk och mötesplatser för samarbeten med Landstinget i Kalmar län och Landstinget Kronoberg. Till exempel främjar eHälsoinstitutet utvecklingen av eHälsa genom utvärderingar och forskning om IT-stöd tillsammans med företrädare för hälso- och sjukvård, omsorg och näringsliv. Landstingen tillhandahåller praktikplatser för olika hälso- och vårdutbildningar samt klinisk läkarkompetens för studerande från Lunds universitet. Vidare finansierar Landstinget i Kalmar län en del av eHälsoinstitutet samt professorer och doktorander inom hälsovetenskap och förbättringskunskap. Region Kronoberg finansierar en professur och en lektor i psykologi. Universitetet och Landstinget i Kalmar och Region Kronoberg har skapat Mötesplats hälsa för utveckling av utbildning och forskning i medicin och hälsa som kan bidra till utveckling av vården. Medverkande är forskare från vårdvetenskap, eHälsa, naturvetenskap och landstinget. Regionförbunden i Kalmar och Växjö har tillsammans med eHälsoinstitutet och Linnéuniversitetets Brysselkontor börjat arbeta med en gemensam EU-ansökan. Palliativt Centrum för samskapad vård bildades 1 januari 2013 vid Linnéuniversitetet i samverkan med landstinget Kronoberg. Centrumet bedriver forskning, utbildning och klinisk utveckling inom palliativ vård (vård i livets slutskede) med utgångspunkt i Kronobergs län. Målet är att skapa en hållbar palliativ vård som är samskapad av patienter, närstående, personal och 36 (68) Linnéuniversitetet forskare. Centrumet finansieras av Familjen Kamprads stiftelse, Linnéuniversitetet och Landstinget Kronoberg. Nationellt kompetenscentrum Anhöriga arbetar på uppdrag av Socialstyrelsen för att stimulera och stödja utvecklingen av anhörigstöd och är en länk mellan ideella sektorn, praktik, beslutsfattare och forskning. Nationellt kompetenscentrum Anhöriga samlar in, sammanställer och sprider kunskap om anhörigfrågor och anhörigas situation. Genom kunskapsöversikter, inspirationsmaterial, konferenser och nyhetsbrev gör centrumet forskning och utveckling lättillgänglig. Varje höst anordnas regionala konferenser om anhörigfrågor för att bidra till kunskaps- och erfarenhetsutbyte. eHälsoinstitutet Vid eHälsoinstitutet bedrivs nationell och internationell forskning samt utbildning om IT-stöd i vid bemärkelse inom hälsa, medicin, vård och omsorg med fokus på läkemedelsanvändning. Institutet har nationella uppdrag och utgör en mötesplats för olika intressenter och kompetenser som behövs för eHälsa. Medverkande forskare tillhör olika fakulteter och organisationer men möts och har seminarier vid institutet. Institutet medverkar i regionala, nationella och internationella nätverk. eHälsoinstitutet utvärderar eHälsa på ett systematiskt sätt baserat på vetenskapliga metoder och utgår från ett holistiskt MTO (Människa-TeknikOrganisation)-perspektiv. Bland uppdragsgivarna ses näringsliv, myndigheter, (Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Statens beredning för medicinsk utvärdering), Landstingen i Kalmar, Dalarna och Västmanland, Regionförbundet i Kalmar och Sveriges Kommuner och Landsting. Resultaten sprids öppet och under arbetet ges full insyn i processen. Universitetets fakulteter är alla engagerade i utvecklingen av eHälsa genom eHälsoinstitutets intresseråd. Rådet bildades våren 2014 i syfte att öka samarbetet inom eHälsa mellan fakulteterna på Linnéuniversitetet. Sedan slutet av 2014 finns en nationellt förankrad Advisory Board. eHälsoinstitutets medarbetare föreläser på masterkurs i eHälsa samt för läkarstudenter och ST-läkare. Utbildning och forskning i nära samarbete med yrkesverksamma Professionsutbildningarna som står för drygt hälften av Linnéuniversitetets programstudenter har behov av en tät och god kontakt med yrkesverksamma, vilket leder till samverkan inom hälso- och vårdutbildningar, lärarutbildningen, socionomutbildningen, ingenjörsutbildningar och sjöbefälsutbildningen. Linnéuniversitetet erbjuder lärarutbildning på alla stadier och det finns ett stort behov av regional samverkan inom ramen för dessa utbildningar. Det huvudsakliga uppdraget för Regionalt utvecklingscentrum, RUC, är att främja samverkan mellan Linnéuniversitetet och regionens förskolor och skolor. RUC:s nära samarbete med regionens skolor leder till uppdragsutbildningar och uppdragsforskning vid Linnéuniversitetet fakulteterna. Ett ökat antal nationella skolreformer under året har medfört flera uppdrag från Skolverket, exempelvis Förskolelyftet och Lärarlyftet. Nytt för i år är en omfattande nationell satsning på nyanlända elever som RUC på uppdrag av Skolverket anordnat för ett 100-tal rektorer. Under året har 17 nätverk mellan universitetslärare och forskare och pedagoger i förskolor och skolor varit aktiva. RUC har en samordnande funktion för dessa nätverk och säkerställer kopplingen till nämnden för lärarutbildning och dess ansvarsområden, det vill säga lärarprogrammen och deras forskningsbas. Frågan har väckts huruvida nätverkens förstelärare skulle kunna utgöra en resurs i lärarutbildningen. Genom nätverk, uppdragsutbildningar och uppdragsforskning möter universitetets forskare och utbildare personal i förskolor och skolor. Erfarenheter från sådan samverkan bidrar till utvecklingen av lärarutbildningens kvalitet samtidigt som universitet blir en drivkraft för regionens förskolor och skolor. RUC:s samarbete med skolhuvudmän har systematiserats, vilket har bidragit till ett antal uppdragsutbildningar vid fakulteterna motsvarande 12 miljoner kronor. Linnéuniversitetet har tillsammans med Nybro kommun och Regionförbundet i Kalmar län tagit fram en gemensam målbild och en långsiktig strategi för att utveckla ett kompetenscentrum för glasdesign i Pukeberg. Designutbildningen i Pukeberg erbjuder sedan länge en kurs i glasdesign riktad till internationella studenter och förslaget om ett gemensamt kompetenscentrum ligger även i linje med det så kallade Glasrikesuppdraget, som lyfter fram vikten av ett internationellt utbildnings- och besökscentrum. Även inom musikproduktion och event management pågår ett regionalt samarbete med andra lärosäten och nära musikbranschen. Universitetet bedriver utbildningar vid Centrum för informationslogistik (CIL) i Ljungby sedan 2001. Genom ett samarbetsavtal bidrar PostNord AB med två miljoner kronor i fem år för en professur i informatik med inriktning mot informationslogistik. Forskningssamarbetet fokuserar på affärsmodeller som är baserade på informationslogistiska fenomen. Innovationsmiljöer växer fram Linnéuniversitetet medverkar tillsammans med regionförbund, länsstyrelser, Högskolan i Jönköping, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut och Glafo samt företag i hela Småland i innovationsmiljön Smart Housing Småland. Med finansiering från Vinnova ska Smart Housing Småland utveckla företagande, forskning och innovationer som syftar till en internationellt ledande innovationsmiljö som skapar smart boende och hållbar byggd miljö med bas i glas och trä. I projektet Linnaeus Technical Centre (LTC) samverkar universitetet och näringslivet kring utveckling av teknikområden och forskning. Syftet med LTC är att stärka den regionala tillväxten genom att initiera och utveckla teknikplattformar. Linnéuniversitetet är navet i projektet och ett antal tekniknoder har skapats i regionen. Årsredovisning 2014 The Bridge är ett flervetenskapligt utbildnings- och forskningssamarbete mellan Linnéuniversitetet och Ikea som inleddes 2009. Ett tvåårigt tvärvetenskapligt masterprogram ges där Linnéuniversitetet tar in tio studenter från vart och ett av områdena teknik, ekonomi och design. Studenterna ska utveckla sin kunskap inom den egna disciplinen samtidigt som de utvecklar förmågan att arbeta tillsammans med studenter från de två andra huvudområdena i innovationsprocesser. Studenterna arbetar nära Ikea och ett av syftena med innovationsmastern är Ikeas behov av tvärvetenskaplig kompetens. Strukturfondsprojektet Information Engineering Center (IEC) är Linnéregionens IT-kluster och IT-nätverk för näringsliv, forskare och samhälle. RegSam, Regional samverkan för hållbar tillväxt, är ett annat strukturfondsprojekt som avslutades vid årsskiftet och som framöver kommer att ingå i den ordinarie verksamheten vid Linnéuniversitetet. Projektets syfte har varit att skapa förutsättningar för samverkan och hållbar tillväxt samt att få fler studenter att stanna i regionen genom anställning eller eget företagande. Utvärderingen av projektet visar att projektet inspirerat och engagerat det regionala näringslivet på ett sätt som skapat mervärde och på så sätt fungerat som en stark samhällelig drivkraft. Under programperioden har projektet genererat 125 studentprojekt och 20 forskningsoch utvecklingsprojekt samt tillsammans med drivhusen i Kalmar och Växjö medverkat till att skapa 218 arbetstillfällen i Linnéregionen. 211 företag har skapats, varav 60 procent av män. Fyrklövern stimulerar forskning och innovation Linnéuniversitetet är en del av Innovationskontoret Fyrklövern där även Karlstads universitet, Örebro universitet och Mittuniversitetet ingår. Innovationskontoret Fyrklövern arbetar med att initiera, stimulera och stödja nyttiggörande av forskning vid lärosätet samt kommersialisering av idéer. Särskilt fokus ligger på utveckling av tjänsteinnovationer och vissa regionalt starka bransch- och forsknings-områden. Innovationskontoret stöttar forskare och studenter med rådgivning, expertstöd kring tjänsteinnovation och immaterialrättsligt skydd vid tecknande av avtal. Inom Innovationskontoret har en gemensam idébank lanserats. Där samlas forskningsresultat, affärsidéer och andra typer av licenserbara koncept. Samarbetet inom Innovationskontoret Fyrklövern genererar nya samarbeten. Universitetens forskningsrådgivare har bland annat genomfört en dekanutbildning i syfte att stimulera till ERC-ansökningar (European Research Council). Inom Fyrklövern pågår även ett aktivt samarbete mellan lärosätena och sex science parker om gemensam internationell etablering med start i Tyskland. Tanken är att underlätta för företag att etablera sig på den tyska marknaden. 37 (68) Årsredovisning 2014 Linnéuniversitetet – det entreprenöriella universitetet Linnéuniversitetet arbetar för att skapa en entreprenöriell kultur. Projektet Det entreprenöriella universitetet (DEU) har pågått sedan 2012 med stöd från såväl EU:s regionala strukturfonder som universitetets värdkommuner och regionförbunden i Kalmar län och Södra Småland. Det entreprenöriella universitetet avslutades den 31 december 2014 och rektor har beslutat att det nu ska bli en permanent verksamhet som bedrivs inom ramen för Linnéuniversitetets anslag. Målet är att även fortsättningsvis erbjuda alla studenter entreprenörskapsutbildning. Projektet har totalt nått över 3 000 studenter och etablerat samverkan med över hälften av Linnéuniversitetets utbildningsprogram. Under hösten beviljade Tillväxtverket medel för projektet DEU – OPEN som innebär en ny fas i arbetet med entreprenörskap där Linnéuniversitetet vänder ett tidigare internt arbete utåt. Genom att etablera ett gemensamt forum och utveckla öppna, interaktiva entreprenörskapsutbildningar avser Linnéuniversitetet att stärka samarbetet mellan universitetet och det omgivande samhället. Under 2013 beviljade Vinnova Innovationskontoret Fyrklövern medel för projektet Samverkan för utveckling och tillväxt genom studenters entreprenörskap och involvering i innovationsprocesser med start 2014. Under året har Vinnova beviljat ytterligare ett projekt kallat Mobilitet och nytta för tillväxt (MINT) som bland annat stödjer arbetet med att koppla alumner till universitetets strategiska samverkansarbete och stödjer ett koncept där studenter ska arbeta med skarpa case från omgivande samhälle eller forskning. Projektet ska även öka mobiliteten mellan akademi och omgivande samhälle genom förmedling av forskare till kortare uppdrag. Drivhus inspirerar till nya företag Universitetet samarbetar med Stiftelsen Drivhuset som är en länk i innovationskedjan och finns lokaliserad vid universitetet i både Kalmar och Växjö. Drivhuset håller vägledningar, faktabaserade utbildningar samt idé-och affärsutvecklingsutbildningar. Dessutom anordnas workshops, inspirationsträffar, seminarier och andra sammankomster för att uppmuntra entreprenörskap och nytänkande hos studenter Kommunerna i Växjö och Kalmar, regionförbunden och Linnéuniversitetet har påbörjat ett arbete för att ge drivhusen och inkubatorerna en tydligare roll och mer långsiktig finansiering. I inkubatorerna, som drivs av Kalmar Science Park i Kalmar respektive Företagsfabriken i Kronoberg AB i Växjö kan studenters och anställdas nystartade företag verka i en lärmiljö där de kan växa och utvecklas till kommersiella företag. Uppdragsutbildning Polisutbildningen och viss utbildning inom Institutet för fortbildning av journalister (Fojo) utgör en stor del av Linnéuniversitetets uppdragsutbildning. Andra 38 (68) Linnéuniversitetet uppdragsutbildningar är ledarskapsutbildning för rektorer (rektorsutbildningen) på uppdrag av Skolverket och utbildningar inom sjöfartsområdet samt lärarlyftet, förskolelyftet och speciallärarutbildning inom lärarlyftet. De totala intäkterna Linnéuniversitetets uppdragsutbildning uppgick för 2014 till 130 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 153 miljoner kronor 2013. Se tabell 36. Antalet helårsstudenter inom poänggivande uppdragsutbildning uppgick för 2014 till 778, vilket är en minskning med 15 procent gentemot 2013. Andelen helårstudenter på avancerad nivå uppgick till 16 procent och prestationsgraden är högre i förhållande till det utbildning finansierade av statsanslaget. Se tabell 37. Tabell 36. Intäkter i uppdragsutbildning, tkr 1 2014 61 308 20 659 16 760 6 358 1 906 8 341 14 606 129 938 Polisutbildningen Fortbildning av journalister Rektorsutbildningen Pedagogik och utbildningsvetenskap Matematikdidaktik Sjöfartshögskolan Övriga verksamheter 2013 66 449 21 357 13 301 7 669 7 209 9 652 27 193 152 830 1 Redovisningen utgår från nuvarande organisation som gäller från och med 2013. Motsvarande siffror för 2012 har inte kunnat tas fram på grund av organisationsförändringen. Källa: Agresso. Tabell 37. Helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrader inom poänggivande uppdragsutbildning 2014 2013 2012 657 646 98% 774 749 97% 690 563 82% Avancerad nivå Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 121 116 96% 142 121 85% 122 91 74% Totalt Helårsstudenter – varav kvinnor – varav män Helårsprestationer – varav kvinnor – varav män Prestationsgrad 2 778 369 409 762 363 399 98% 916 433 483 869 408 461 95% 813 374 439 654 294 360 80% Grundnivå 1 Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 1 Inklusive ej klassad utbildningsnivå. 2 Prestationsgraden var för läsåret 2013/2014: 92%. När studentvolymerna är få och/eller förändras mellan åren kan prestationsgraden för kalenderåret vara missvisande. Källa:Diver/Ladok. Linnéuniversitetet Holdingbolag Linnaeus University Development AB är universitetets holdingbolag som bildades 2007. Holdingbolaget är delägare i Företagsfabriken i Kronoberg AB och i High Performance Center AB i Växjö. Holdingbolagets helägda dotterbolag Linnaeus Venture AB syftar till att man här ska kunna äga intellektuella tillgångar samt arbeta med licensaffärer i projektet idébanken, som är ett projekt inom ramen för Innovationskontoret Fyrklövern. Någon verksamhet har ännu inte bedrivits i bolaget. Årsredovisning 2014 Styrelserna för de båda bolagen består av ordförande Per Brolin, universitetsdirektör vid Linnéuniversitetet och ledamöterna Helén Andersson, dekan för ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Ann-Charlotte Larsson, prodekan för fakulteten för teknik och Richard Bucksch, chef för avdelningen externa relationer vid Linnéuniversitetet. Prestationsmått inom samverkan I tabell 38 redovisas prestationsmått inom samverkan. Tabell 38. Prestationsmått inom samverkan Uppdragsutbildning, totala intäkter i tkr Uppdragsforskning, totala intäkter i tkr Antal adjungerade professorer 1 – varav kvinnor – varav män Antal företagsdoktorander 2 – varav kvinnor – varav män Doktorandkursen Nyttiggörande av forskning och vetenskap: Antal antagna, Fyrklövern Antal antagna, Linnéuniversitetet – varav kvinnor – varav män Antal utvärderade idéer, från anställda Antal utvärderade idéer, från studenter Antal verifieringsansökningar avseende forskarnas affärsidéer 3 Antal som erhållit verifieringsmedel 3 (externa medel) Antal sökta IPR 4/patent Antal beviljade IPR 4/patent Antal idéer överlämnade till inkubatorer Antal nystartade företag (via anställda) 5 Antal nystartade företag (via studenter) 2014 129 938 29 293 13 1 12 4 2 2 2013 152 830 22 710 12 2 10 8 5 3 2012 129 745 16 321 10 2 8 6 4 2 25 3 0 3 15 136 14 9 4 1 1 1 60 25 6 5 1 15 234 6 6 0 0 2 70 24 6 3 3 17 158 5 5 0 0 3 2 57 1 Kvalificerade personer med sin huvudsakliga sysselsättning inom någon annan verksamhet kan enligt universitetets anställningsordning anställas som adjungerade professorer till högst 50 procent. Källa: Primula per 31 december 2013. 2 Företagsdoktorander är antagna till utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet men har sin anställning vid en annan arbetsgivare än universitet och högskola. 3 Verifieringsmedel för undersökning av affärsidéns bärkraft för marknaden. 4 IPR: Intellectual Property Rights. 5 Ingen mätning är gjort under 2013. 39 (68) Årsredovisning 2014 Globala värden Främjandet av de globala värdena internationalisering, lika villkor och hållbar utveckling är en av hörnstenarna i Linnéuniversitetets strategi och vision om en kreativ och internationell kunskapsmiljö. Inom vart och ett av de tre områdena finns en kommitté som utgör ledningsstöd i frågorna, utarbetar förslag till styrdokument samt utvärderar universitetets arbete inom området. Linnéuniversitetet verkar för att kommittéerna ska ha en aktiv roll och att ledamöternas kompetens inom internationalisering, lika villkor och hållbar utveckling ska användas av fakulteterna. Universitetet har som ambition att knyta ihop kommittéernas arbete inom de tre områdena eftersom de har många beröringspunkter. Målet är att de globala värdena ska genomsyra all verksamhet vid Linnéuniversitetet och finnas med i både anställdas och studenters vardag. Globala värden presenteras redan när nyanställda introduceras och hur mycket begreppen genomsyrat utbildningarna följs upp genom universitetets Linnébarometern, som undersöker studenternas upplevelse av sin utbildning. Internationalisering Linnéuniversitetet har från första början haft som ambition att vara ett internationellt universitet. Under året har mycket fokus legat på att förbättra förutsättningarna för internationalisering. Enligt Linnébarometern anser 49 procent av studenterna att utbildningen i hög grad har kännetecknats av ett internationellt perspektiv och 54 procent av studenterna menar att det funnits goda möjligheter att förlägga en del av utbildningen utomlands. Dock uppger endast 16 procent av studenterna att de utnyttjat den möjligheten. Variationen mellan fakulteterna är stor och dessa arbetar på olika sätt för att öka intresset för utbytesstudier och därmed leva upp till strategins mål att alla utbildningsprogram ska erbjuda studier vid utländska lärosäten. Lärarutbildningarna har börjat med att identifiera vilka perioder i utbildningarna som lämpar sig bäst för utbytesstudier och kopplar utbytesavtal i förhållande till detta. Resultatet är ett ökat intresse för utlandsstudier bland studenter på lärarutbildningarna. Under 2013 skedde en översyn av samtliga utbytesavtal och ansvaret för ämnesspecifika utbytesavtal har flyttats från universitetsförvaltningen till fakulteterna. Kopplingen mellan utbytesavtalen och programmen har blivit starkare och därmed stärks kvaliteten i utbytesverksamheten samtidigt som fakulteternas engagemang ökar. Flera fakulteter har inrättat internationaliseringsråd. Vid fakulteten för samhällsvetenskap har rådet som mål att samordna internationalisering med insatser för hållbar utveckling för att belysa hållbar utveckling utifrån ett internationellt eller globalt perspektiv. Linnéuniversitetet har under året beslutat att införa en sjugradig skala med betyg från A-F. Detta är ett sätt att möta både internationella och svenska studenters behov av en mer fingradig betygsskala. Betygsskalan 40 (68) Linnéuniversitetet skall användas för alla kurser öppna för internationella studenter och kan även användas vid andra kurser för att till exempel öka motivationen för studenter eller ge ökad detaljeringsgrad vad gäller kunskaper och färdigheter. Fakulteterna arbetar med att identifiera de kurser på vilka skalan A-F behövs och tillämpningen kommer att starta 1 september 2015. Studentmobilitet Antalet inresande utbytesstudenter har minskat jämfört med föregående år. Procentuellt sett är minskningen störst bland studenter från Europa, men även antalet studenter från Asien och Oceanien har minskat kraftigt. En förklaring till att antalet inkommande utbytesstudenter minskat är dels att utbytesavtal efter avtalsöversynen sagts upp, dels att utbytesavtalen knutits närmare fakulteterna och avtalens respektive huvudområden. Fakulteterna har vinnlagt sig om att inresande utbytesstudenter ska läsa kurser inom huvudområdet för respektive avtal, istället för att som tidigare välja fritt bland det totala utbudet av kurser för internationella studenter. Kursutbudet för den enskilda utbytesstudenten har därmed blivit mindre, men samtidigt kan det betraktas som en kvalitetsförbättring att studenter i huvudsak läser kurser i det ämne inom vilket avtalet är skrivet. Ytterligare en förklaring till det minskade antalet inkommande utbytesstudenter är att Linnéuniversitetet har blivit mer restriktivt med att ta emot fler utbytesstudenter än respektive avtal stipulerar. Freemovers, inresande avgiftsbefriade studenter utanför utbytesavtalen, uppgick till 187, vilket är i stort sett oförändrat i jämförelse med 2013. Utresande utbytesstudenter uppgick till 383 individer, vilket motsvarar 193 helårsstudenter. Många studenter väljer utbytesstudier i Amerika eller Europa. Se diagram 3, tabell 39 och 40. Personalmobilitet Antalet internationella lärarutbyten har länge legat på samma nivå, men har under året ökat med nästan 45 procent. Ökningarna skedde inom utbytesprogrammen Erasmus och Linnaeus/Palme. Under 2014 genomfördes 110 lärarutbyten inom utbytesprogrammen eller med stöd från särskilt avsatta strategiska anslagsmedel. Andelen kvinnor som åkte på lärarutbyte var 39 procent. Under flera års tid har Linnéuniversitetet avsatt strategiska anslagsmedel för att möjliggöra lärarutbyten med partnerlärosäten utanför Europa och intresset för att ansöka om sådana lärarutbyten har varit fortsatt starkt. Linnéuniversitetet har även varit framgångsrikt inom STINT:s Program for Excellence in Teaching. Sedan 2010 har inte mindre än 16 lärare från Linnéuniversitetet deltagit i programmet och tillbringat en termin vid ett utländskt lärosäte. Se tabell 41. Under året har 21 utbyten för personalfortbildning skett inom utbytesprogrammet Erasmus, sex av dem genomfördes av undervisande personal och 15 av administrativ personal. Linnéuniversitetet har för andra året i rad avsatt strategiska anslagsmedel för att möjliggöra administratörsutbyte även med partnerlärosäten utanför Europa. Elva administratörer har Linnéuniversitetet Årsredovisning 2014 41 (68) Årsredovisning 2014 Linnéuniversitetet Diagram 3. Internationella studenter – inresande helårsstudenter 700 626 Helårsstudenter 600 500 626 Betalstudenter 342 292 300 187 206 182 177 90 100 0 Freemovers 484 400 200 Inresande avtalsstudenter 620 611 2014 29 2013 13 2012 2011 2010 Freemovers utgörs av internationella avgiftsbefriade studenter utanför utbytesavtalen (utsökning gjord på studenter som har eller har haft interrimspersonnummer). Betalstudenter är studieavgiftsfinansierade studenter. Tabell 39. Studentmobilitet, helårsstudenter Inresande 1 helårsstudenter – varav kvinnor – varav män Utresande utbytesstudenter – varav kvinnor – varav män Tabell 41. Utresande lärare 2014 877 487 390 193 121 72 2013 898 509 389 188 112 76 2012 832 434 398 176 107 69 1 Inresande utbytesstudenter, betalstudenter och freemovers. Freemovers utgörs av utländska studenter utanför utbytesavtalen, exklusive studenter från tredjeland. Antalet helårsstudenter utgörs av uppskattat antal freemovers som har eller har haft interrimspersonnummer. Källa: Diver/Ladok Tabell 40. Antal inresande och utresande utbytesstudenter fördelade på region Inresande Region 2014 2013 2012 Afrika 18 22 6 Amerika 111 105 79 Asien och Oceanien 164 207 85 Europa 588 820 1 188 Mellanöstern och 9 18 0 Nordafrika 890 1 172 1 358 – varav kvinnor 517 697 721 – varav män 373 475 637 Antal utresande lärare 2014 2013 2012 2011 2010 Erasmus 1 – undervisningsuppdrag 59 46 45 41 34 Erasmus – personalfortbildning 6 0 0 0 0 Linnaeus/Palme 2 20 5 14 14 19 Strategiska anslagsmedel 3 25 25 18 27 18 110 76 77 82 71 – varav kvinnor 43 21 29 – varav män 67 55 48 1 Visar antal utbyten, enskilda lärare kan ha gjort flera utbyten. 2 Redovisas läsårsvis, det vill säga i 2014 redovisas läsåret 2013-2014 och samma prinicip gäller för samtliga år. Uppgifterna för 2012 och 2013 är justerade eftersom de var felaktiga i årsredovisningen 2013. 3 Avser Linnéuniversitetets strategiska medel för år 2012-2014. År 2010 -2011 avses medel från regeringen (Nya Mobilitetssatsningen). Källa: Interbas, Universitets- och högskolerådet (UHR). Utresande 2014 2013 2012 5 4 2 127 132 128 86 93 104 165 179 155 0 1 0 383 247 136 409 239 170 389 227 162 Tabell 42. Utresande administratörer Antal utresande administratörer Erasmus Strategiska anslagsmedel – varav kvinnor – varav män 2014 15 11 26 21 5 2013 13 6 19 15 4 2012 12 0 12 10 2 Källa: Interbas Källa: Diver/Ladok/Interbas under året använt sig av möjligheten till sådan personalfortbildning. Totalt har 26 administratörer deltagit i internationellt utbyte för personalfortbildning, en ökning jämfört med föregående år. Av de utresande administratörerna var övervägande delen kvinnor. Se tabell 41 och 42. Nytt internationellt sommaruniversitet lanserat Under året startade det internationella sommaruniversitetet Linnaeus University Summer Academy. Lanseringen skedde i liten skala för att undersöka intresset och resultatet blev över förväntan då 130 42 (68) studenter antogs till de sex kurser som erbjöds inom engelska, svenska, hållbar utveckling, ledarskap inom idrott, innovation och entreprenörskap samt glasdesign. Tjugo olika nationaliteter var representerade bland sommarstudenterna, men även svenska studenter antogs till kurserna. Undervisningen skedde i universitetets lokaler, i Kalmar, på området Universitetskajen som ligger nära Kalmar gästhamn och i direkt anslutning till stadskärnan. Sammantaget bedöms satsningen som mycket lyckad och i utvärderingarna bedömde 98 procent av studenterna totalupplevelsen av sommaruniversitet som bra eller mycket bra. Linnéuniversitetet Linnéuniversitetet har därför utökat kursutbudet inför 2015 och i sommaruniversitetets utökade kursutbud kommer bland annat kurser om Östersjöns ekologi, hållbart byggande samt mänskliga rättigheter att ingå. Internationalisering på hemmaplan De internationella studenterna är ett viktigt bidrag till internationalisering på hemmaplan. Samtidigt står Linnéuniversitetet inför en del utmaningar när det gäller att integrera internationella studenter i studiemiljön. Internationella konferenser vid Linnéuniversitetet bidrar till internationalisering på hemmaplan. Universitetet avsätter därför strategiska medel för internationella forskningskonferenser som anordnas vid Linnéuniversitetet och under året har tretton sådana ägt rum. En Staff Training Week med fokus på interkulturell kommunikation genomfördes i juni då 45 kollegor från partneruniversitet och ca 40 medarbetare från Lnu deltog och fakulteten för samhällsvetenskap har arrangerat en internationell vecka. Några av universitetets miljöer har redan en stark internationell prägel. Det beror antingen på ett stort antal internationella studenter eller att många anställda har internationell bakgrund. Ekonomihögskolan är en miljö som har ett stort antal internationella studenter medan fakulteten för teknik kännetecknas av en internationell lärar- och forskarkår. Linnéuniversitetet har medvetet ökat rekryteringen utomlands både för att tillgodose kompetensförsörjningen och stärka den internationella miljön. Under 2014 rekryterades ett 20-tal personer internationellt. De bildningskurser som planeras kommer att ges på engelska för att ge svenska och internationella studenter möjlighet att mötas och vidga perspektiv. Framgångsrika ansökningar inom Tempus och Linnaeus/Palme Linnéuniversitetet koordinerar fyra projekt inom EU-programmet Tempus som syftar till att skapa och bygga strategiska allianser inom den högre utbildningen med de länder, som finns längs EU:s alla gränsområden. De fyra projekten har en sammanlagd budget av nära 34 miljoner kronor. Två av projekten koordineras av fakulteten ekonomihögskolan. De har båda koppling till hälsoområdet och genomförs inom ramen för ett konsortium med representanter från Mellanöstern och Nordafrika. Fakulteten för teknik driver projekt för studenters entreprenörskap i Ukraina samt livslångt lärande i Armenien. I en av EU-kommissionens deltidsutvärderingar konstateras att universitetsledningens engagemang troligen haft betydelse för Linnéuniversitetets framgångar inom Tempus och passar även på att berömma administrationen av projekten. Linnéuniversitetet har även varit framgångsrikt inom programmet Linnaeus/Palme som omfattar samarbete med lärosäten i låg- och medelinkomstländer. Med 25 beviljade projekt och en total budget om närmare fem miljoner kronor är Linnéuniversitetet det lärosäte i landet som har störst verksamhet inom programmet. Årsredovisning 2014 Lika villkor Arbetet med lika villkor syftar till att motverka diskriminering och trakasserier samt att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Linnéuniversitetet arbetar enligt Plan för lika villkor som förnyas årligen. Under året har en rad initiativ tagits i enlighet med planen, till exempel har löneutvecklingen kartlagts med avseende på kön. Linnéuniversitetet har även deltagit i Statskontorets undersökning Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv (2014:27). Statskontorets undersökning har gett upphov till reflektioner kring tilldelningssystemet. Förutom skillnader mellan kön har skillnader mellan seniora och juniora forskare diskuterats. Under 2013 initierade rektor ett åtgärdsprogram för att öka andelen kvinnliga professorer. Flera av fakulteterna har använt sig av möjligheten att anlita expertkompetens som agerar mentorer för de kvinnliga forskare som vill meritera sig för docentkompetens. Under året har totalt 17 nya professorer rekryterats och av dessa utgör 65 procent kvinnor. Lika villkor tas upp i introduktion för nyanställda, i chefsutbildningar och handledarutbildningar. Vid Linnéuniversitetet finns ett nätverk för lika villkor, avsett att vara ett administrativt komplement till kommittén för lika villkor. I nätverket ingår representanter från fakulteterna, nämnden för lärarutbildning och från universitetsförvaltningen. En viktig uppgift för både kommitténs och nätverkets representanter är att förankra arbetet med lika villkor i sina respektive verksamheter. Under året har Café Lika villkor, med tema härskartekniker, anordnats. Flera av universitetets utbildningar har ett tydligt lika villkors-perspektiv, till exempel genusvetenskapliga kurser och socionomprogrammet vid fakulteten för samhällsvetenskap samt lärarutbildningen. Studenternas upplevelse av lika villkor-perspektivet följs upp i Linnébarometern. I Linnébarometern 2014 angav tio procent av de studenter som svarade att de någon gång under sin utbildningstid känt sig trakasserade eller mobbade av lärare eller annan personal. Linnéuniversitetet ser allvarligt på detta och har därför tagit fram ett tillägg till Plan för lika villkor. Tillägget innehåller ett handlingsprogram vars mål är att aktivt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling, att höja alla anställdas kompetens på området samt att ytterligare utveckla verktyg och metoder för att hantera och motverka trakasserier och kränkande särbehandling. Arbetet med fysisk tillgänglighet sker i samarbete med fastighetsägare och tillgängligheten bedöms framförallt på studieort Växjö vara god. I Kalmar huserar universitetet i ett tjugotal byggnader. Många av de äldre byggnaderna har ursprungligen byggts för annan verksamhet och är därför svåra att anpassa till dagens krav på fysiskt tillgänglighet. När universitetet nu projekterar en ny, samlad lokalisering vid Universitetkajen finns kraven på tillgänglighet med redan från början och universitetet har alla möjligheter att skapa en miljö som är i framkant vad gäller tillgänglighet. 43 (68) Årsredovisning 2014 Linnéuniversitetet Könsuppdelad statistik Kvinnor utgjorde en majoritet av studenterna, 61 procent, vilket var på samma nivå som 2013. Utbildningar med övervägande kvinnliga studenter är exempelvis lärare, sjuksköterskor och socionomer medan manliga studenter läser de tekniska utbildningarna. Civilekonomutbildning har en jämn könsfördelning. På andra utbildningsprogram uppgick andelen kvinnor till 57 procent och motsvarande siffra för fristående kurser var 61 procent. Könsfördelningen utifrån utbildningsområden följer samma mönster, men inom det naturvetenskapliga utbildningsområdet var könsfördelningen relativt jämn. Se tabell 43 och 44. Könsfördelningen bland studerande på forskarnivå är relativt jämn. Fler kvinnor än män tar ut doktorsexamina. Könsfördelningen är numera relativt jämn beträffande antagning till utbildning på forskarnivå. Se tabell 45. Linnéuniversitetets personal har en relativt jämn könsfördelning för undervisande och forskande personal samt för ledningskompetens. Av professorerna är dock 73 procent män. Motsvarande siffra för 2010 var 78 procent. Bland de disputerade lärarna var andelen kvinnor 44 procent, vilket kan jämföras med motsvarande siffra för 2010 om 39 procent. Inom stödkompetensen är övervägande delen kvinnor. Se tabell 46 och väsentliga uppgifter. Hållbar utveckling Hållbar utveckling är ett brett område som omfattar en ekologisk, ekonomisk och social dimension. Policy för hållbar utveckling samt hållbarhetsmålen styr arbetet, vilket konkretiseras i en årlig hållbarhetsplan. Hållbarhetsmålen är framtagna för att klargöra i riktningen för universitetets hållbarhetsarbete. Målen är indelade Tabell 43. Könsfördelning – helårsstudenter per utbildning 1 Utbildningar Lärare Barnmorska Biomedicinsk analytiker Civilekonom Högskoleingenjör Optiker Farmaceut Psykolog 2 Sjuksköterska Specialistsjuksköterska Sjöingenjör Sjökapten Socionom Andra utbildningsprogram Fristående kurs 2014 Antal Andel Totalt hst Kvinnor Män 1 903 74% 26% 21 100% 0% 43 76% 24% 653 48% 52% 425 21% 79% 66 85% 15% 136 87% 13% 105 65% 35% 665 85% 15% 112 87% 13% 162 8% 92% 196 20% 80% 530 83% 17% 4 896 57% 43% 4 037 61% 39% 13 950 61% 39% 2013 Antal Andel Totalt hst Kvinnor Män 2 004 74% 26% 23 100% 0% 44 78% 22% 679 48% 52% 381 18% 82% 69 85% 15% 131 91% 9% 76 69% 31% 654 86% 14% 118 81% 19% 164 8% 92% 199 17% 83% 562 82% 18% 4 865 57% 43% 4 367 62% 38% 14 336 61% 39% 2012 Antal Andel Totalt hst Kvinnor Män 2 192 76% 24% 23 100% 0% 41 82% 18% 627 48% 52% 335 18% 82% 84 84% 16% 118 90% 10% 47 74% 26% 660 86% 14% 131 75% 25% 165 7% 93% 223 17% 83% 588 82% 18% 4 668 56% 44% 5 079 61% 39% 14 981 62% 38% 1 Exklusive uppdragsutbildning och inklusive studieavgiftsfinansierade studenter 2 Utbildningen startade ht 2011. Källa:Diver/Ladok. Tabell 44. Könsfördelning – helårsstudenter per utbildningsområde 1 Utbildningsområde 2 Humanistiskt Juridik/Samhällsvetenskap Medicin Design/Media/Musik 3 Naturvetenskapligt/Farmaci Tekniskt Undervisning/VFU 4 Vård Idrott/Övrigt 2014 Antal Andel Totalt hst Kvinnor Män 1 615 67% 33% 4 373 65% 35% 618 83% 17% 295 62% 38% 1 734 49% 51% 1 940 32% 68% 1 131 79% 42% 1 127 83% 17% 1 117 56% 44% 13 950 61% 39% 2013 Antal Andel Totalt hst Kvinnor Män 1 577 70% 30% 4 409 65% 35% 608 84% 16% 260 63% 37% 1 862 51% 49% 2 022 0% 0% 1 252 78% 22% 1 142 0% 0% 1 204 57% 0% 14 336 61% 39% 2012 Antal Andel Totalt hst Kvinnor Män 1 785 72% 28% 4 499 64% 36% 538 84% 16% 288 63% 37% 1 783 49% 51% 2 167 0% 0% 1 434 80% 20% 1 236 0% 0% 1 251 56% 44% 14 981 62% 38% 1 Exklusive uppdragsutbildning och inklusive studieavgiftsfinansierade studenter. 2 Utbildningsområden enligt regleringsbrev. 3 För de konstnärliga utbildningsområdena design, media och musik kan universitetet endast avräkna högst 115, 10 respektive 20 helårs-studenter/helårsprestationer. Helårsstudenter/helårsprestationer utöver detta tak avräknas mot utbildningsområde naturvetenskap. 4 Verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen. Källa: Diver/Ladok. 44 (68) Linnéuniversitetet Årsredovisning 2014 Tabell 45. Könsfördelning – utbildning på forskarnivå Doktorsexamina Licentiatexamina Antagna till doktorsexamen Antagna till licentiatexamen Antal stud. på forskarnivå 2014 Totalt Kvinnor Män 44 57% 43% 8 25% 75% 2013 Totalt Kvinnor Män 49 63% 37% 3 0% 100% 2012 Totalt Kvinnor Män 38 71% 29% 6 17% 83% 2011 Totalt Kvinnor Män 41 63% 37% 8 38% 62% 2010 Totalt Kvinnor Män 36 61% 39% 13 31% 69% 32 47% 53% 44 45% 55% 40 38% 62% 47 62% 38% 43 56% 44% 13 54% 46% 12 50% 50% 14 57% 43% 6 33% 67% 11 45% 55% 316 53% 47% 332 54% 46% 350 56% 44% 381 57% 43% 364 57% 43% Källa: Ladok. Tabell 46. Könsfördelning – antal anställda fördelade på kärn-, lednings- och stödkompetens Kompetens Kärnkompetens Ledningskompetens 1 Stödkompetens 2014 Totalt Kvinnor Män 1 283 48% 52% 59 47% 53% 654 67% 33% 1 996 54% 46% 2013 Totalt Kvinnor Män 1 303 49% 51% 67 48% 52% 623 67% 33% 1 993 54% 46% 2012 Totalt Kvinnor Män 1 356 48% 52% 37 43% 57% 640 68% 32% 2 033 54% 46% 1 I gruppen ledningskompetens ingår rektorer,universitetsdirektör, avdelningschefer, dekaner, kanslichefer och prefekter i kategorierna övergripande organisation och ansvarsfördelning, utbildning, forskning och samverkan samt allmänna mål. Under allmänna mål ryms upphandling och inköp, mötesplatser, tjänsteresor, lokaler och teknik samt kemikalie- och avfallshantering. Arbetet med att uppfylla hållbarhetsmålen inom samtliga områden fortsätter och en del mål är redan uppfyllda. Att miljöcertifiera Linnéuniversitetet var en uttalad strategisk ambition redan när universitetet bildades och under året har ett rektorsbeslut fattats om att arbetet med miljöcertifiering ska inledas under 2015. Det vardagliga systematiska förbättringsarbetet är också av stor vikt och miljöcertifieringen säkerställer långsiktighet, systematik och dokumentation i miljöarbetet. Under året har för första gången en personalutbildning i lärande för hållbar utveckling anordnats. Kursen samlade lärare från vitt skilda områden. Utbildningen har dels syftat till att skapa grundläggande förståelse för hållbar utveckling, dels förmedlat verktyg för hur lärare kan integrera perspektivet i utbildningen. Många har varit nöjda med kursen och Linnéuniversitetet har fått förfrågningar från andra lärosäten om att hålla liknande kurser. I Linnebarometern anger 45 procent av de svarande att begreppet hållbar utveckling belysts utifrån utbildningsområdet. En rad aktiviteter för att inspirera och skapa mötesplatser som stimulerar till samtal kring hållbarhet har genomförts under året. Ett hållbarhetspris för studenter och personal har inrättats, ett hållbarhetscafé har anordnats och kommittén har beviljat stöd till olika studentprojekt inom hållbar utveckling för att engagera studenter. Dessutom anordnades vid årets slut en temadag som bland annat sammanfattade och presenterade årets aktiviteter på området. Ekonomihögskolan bedriver forskning och från hösten 2015 även masterutbildning inom turism med inriktning hållbarhet (Tourism and sustainability). Även inom design har ett kandidatprogram med hållbarhetsinriktning inrättats. Detta program ges helt på engelska. 2011 Totalt Kvinnor Män 1 357 48% 52% 43 48% 52% 642 67% 33% 2 042 54% 46% 2010 Totalt Kvinnor Män 1 343 48% 52% 49 47% 53% 635 66% 34% 2 027 54% 46% Källa: Primula per december. I augusti deltog Linnéuniversitetet i olika arrangemang för Östersjöns hälsa inom initiativet Hållbara hav. Linnéuniversitets Lnuc Ecology and Evolution in Microbial Model Systems var en viktig aktör. Intressenter från forskarvärlden, näringslivet, offentlig förvaltning och intresseorganisationer runt Östersjön samlades i Kalmar och universitetets forskare berättade bland annat om projektet Algoland som syftar till att med hjälp av mikroalger rena luften från koldioxid och vattnet från kväve och fosfor och samtidigt producera förnybar bioenergi. Ett stort antal andra forskningsprojekt vid Linnéuniversitetet har relevans för området hållbar utveckling. Nämnas kan projekten Energi från skogen, Sustainable Built Environment vid fakulteten för teknik samt turism och klimatfrågor vid ekonomihögskolan. Fakulteten för konst och humaniora har under året utvecklat en designutbildning med hållbarhetsperspektiv samt ett utbildningsprogram som fokuserar på kommunikationens roll för att skapa ett hållbart samhälle. Linnéuniversitetet anordnar dessutom vartannat år konferensen Eco-Tech som handlar om kunskap, forskning och internationalisering inom miljöområdet. Inom statsvetenskapen har två kurser utvecklats inom området hållbar utveckling i relation till relevanta grundläggande lagar med fokus på huvudområdena ekonomi, miljö, mänskliga rättigheter och genus. Seminarieserien Multidisciplinary workshop on environmental research har varit centralt för att stärka miljöforskningen. Konferensen Perceptions and Environmental Risks within Waste Management, Climate Change and Biodiversity genomfördes med deltagare från fakulteterna för samhällsvetenskap, konst och humaniora samt hälso- och livsvetenskap samt och representanter för miljöforskning från Luleå tekniska högskola och Göteborgs universitet. Konferensen utmynnade i förslag till nya forskningsprojekt. 45 (68) Årsredovisning 2014 46 (68) Linnéuniversitetet Linnéuniversitetet Organisation, infrastruktur och arbetsmiljö Uppföljning ny organisation I februari 2014 beslutade rektor att den nya linjeorganisation, som trädde i kraft den första januari 2013, skulle följas upp. Syftet med uppföljningen var att undersöka hur den nya organisationen fungerade och se om det fanns behov av justeringar. Fakulteterna, nämnden för lärarutbildning samt universitetsförvaltningen fick i uppdrag att följa upp sina respektive organisationer. Direktiven angav att arbetet skulle inriktas på beslutsoch beredningsprocesser, rollfördelning, samt styrningsoch kommunikationsflöden mellan olika organisatoriska enheter. Uppföljningen skulle därutöver innehålla en reflektion kring organisationens effektivitet med avseende på både kvalitet och kostnader. Varje enhet valde själv hur uppföljningen skulle genomföras. Större delen av uppföljningarna genomfördes under våren genom företrädesvis personliga intervjuer. De utredare som arbetade med uppföljningen träffades vid tre olika tillfällen för avstämning och för att diskutera universitetsgemensamma styrkeområden och förslag till utveckling. Sammanfattningsvis framkom att besluts- och beredningsprocesser hade blivit tydligare, vilket upplevdes som positivt men att baksidan var att både information och beslut koncentrerades till chefer med vissa flaskhalseffekter som följd. I det sammanhanget beskrevs även internkommunikationen som ett problem. Flaskhalseffekten var, jämte överbelastning, särskilt märkbar i kanslichefsrollen på fakultetsnivå. Vidare märktes viss omställningsproblematik i den kraftigt förändrade prefektrollen samt i den upplevda frånvaron av administrativt stöd på institutionsnivå. Det senare var ett resultat av att personalen inom verksamhetsstödet organiserats i fakultetskanslier istället för att, som tidigare, ha sin anställning på institutionsnivå. Fakulteternas självständiga roll tillsammans med tydligheten i organisationen upplevdes som effektiv och framträdde som en av den nya organisationens största vinster. Universitetsstyrelsen har dock uppmanat Linnéuniversitetet att bevaka så att fakulteternas självständighet inte leder till suboptimering. Universitetet har successivt tagit itu med de utvecklingsområden som belystes. En särskild utredning av kanslichefsrollen genomfördes under året och en genomlysning av prefekternas roll initierades. Vidare har en stor internkommunikationsmätning genomförts. Den visade att universitetet upplevs som en utvecklande arbetsplats och att medarbetare ser sin närmsta chef som den viktigaste kommunikationskanalen, men att det finns vissa glapp mellan styrning och verksamhet samt att webben och internkommunikationsverktyget Medarbetare behöver förbättras. Bland de åtgärder som hittills vidtagits har fokus legat på att utveckla de möjligheter som ligger i ett kommunikativt ledarskap. Dessutom har ett stort webbutvecklingsprojekt initierats. Redan innan den nya organisationen följdes upp inrättades rådet för utveckling av verksamhetsstödet Årsredovisning 2014 (RUV). Samtliga fakulteter finns representerade. Rådet leds av universitetsdirektören som har rektors uppdrag att utveckla Linnéuniversitetets hela verksamhetsstöd. RUV är inte beslutande, utan beslut tas i den gängse beslutsprocessen. I uppdraget ingår att formulera nya utvecklingsområden och ta initiativ till förbättringar inom verksamhetsstödet med fokus på ökad effektivitet och kvalitet. Ett exempel på en åtgärd för ökad effektivitet och kvalitet är den nya förvaltningsmodell för IT-system som införts, PM3. Modellen tydliggör ansvarfördelning och ger underlag för prioriteringar inom IT-området. Sammantaget visar det ovanstående på en positiv utveckling inom det utpekade riskområdet att resurser ska användas på bästa sätt. Den fysiska miljön utvecklas Visionsarbetet för Linnéuniversitetets fysiska miljö har en helhetsorientering som väger in aspekter som service, bostäder och bra kommunikationer. Möjligheter till samverkan med omgivande samhälle har också vägts in liksom krav på flexibilitet och mötesplatser som gynnar mångfald och tvärvetenskap. Att vara en drivkraft för regionen var redan från början en bärande del av Linnéuniversitetets strategi och universitetets närvaro är därför viktig i centralorterna Kalmar och Växjö men även i den region som allt oftare benämns Linnéregionen. I Växjö har universitetet successivt kunnat expandera på det befintliga campusområdet på Teleborg, medan Linnéuniversitetet i Kalmar finns i flera olika stadsdelar och har verksamhet i nitton olika byggnader. Vissa fakulteter har idag personal i sex olika byggnader. Splittringen gynnar inte Linnéuniversitetets övergripande vision om en kreativ kunskapsmiljö eftersom en nödvändig del i en sådan vision är möjlighet till spontana möten och arbete över organisatoriska gränser. Projektet Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar är därför en angelägenhet för både Växjö och Kalmar. Området vid Ölandshamnen i Kalmar, som numera kallas Universitetskajen, har med närheten till både buss och tåg möjlighet att ytterligare närma universitetets olika delar till varandra. Genom en mer samlad lokalisering blir det lättare att implementera nya, effektiva och moderna arbetssätt, till exempel diskuteras ett infocenter i Kalmar som kan serva samtliga delar av verksamheten i Kalmar. Med samlade lokaler kan arbetsgrupper och möten bli smidigare och ställ- och transporttider minska. Det stadsintegrerade universitetet ska även vara en öppen miljö för samverkan och möte med allmänhet, näringsliv och olika verksamheter. Detta medför även att vissa lokaler ska kunna användas även av externa aktörer. Samtidigt har Linnéuniversitetet i ett stadsintegrerat läge ännu större möjligheter att dra nytta av lokaler som finns i universitetets närhet, till exempel konferenslokaler och hotell. Projektet gick under 2014 in i en ny och mer intensiv fas. En ny projektorganisation inrättades där styrgruppen fick nya medlemmar, en kvalitetsansvarig stab bildades och delprojektledare utsågs. Upphandlingar skedde, projektering påbörjades och ett flertal delprojekt startade. Nämnas kan exempelvis delprojekten för rumsfunk- 47 (68) Årsredovisning 2014 Linnéuniversitetet tionsprogram och lokalytor, arbetsplatslösningar samt profilering av Linnéuniversitetet i den fysiska miljön. Arbetet blev mer konkret och fakulteterna involverades alltmer i planering och beslut angående lokalbehoven Under året påbörjades förberedelser inför ansökan om ett 20-årigt hyresavtal för Universitetskajens västra del. Arbetsmiljö Linnéuniversitetet har under 2014 ägnat mycket uppmärksamhet och tid åt arbetsmiljöfrågor, bland annat med utgångspunkt i resultaten från medarbetarundersökningen som genomfördes under hösten 2013. På fakulteterna har alla institutioner utarbetat handlingsplaner och fakulteterna har ansvar för att följa upp åtgärderna. Varje del av organisationen valde tre förbättringsområden som skulle prioriteras under året. Satsningar har genomförts för att öka förmågan att hantera effekterna av upplevd stress, samt för att åstadkomma bättre kommunikation och goda relationer på arbetsplatsen. Uppföljningen av handlingsplanerna har varit en stående punkt i Arbetsmiljökommitténs möten, som äger rum två gånger per termin. Frågan har också regelbundet lyfts vid samverkansmöten som hålls varannan vecka mellan arbetsgivaren och skyddsombuden. Linnéuniversitetet och övergripande mål i vision och strategi 2015-2020 Övergripande mål: Linnéuniversitetet utmärker sig genom… Här är vi nu …nyfikna, nytänkande och kunniga studenter och medarbetare • • • • • Kvalitetsarbetet har tagit form. Linnébarometerns resultat lägger grunden för förbättringar. Andelen disputerade ökar och adjunkter utbildas på avancerad nivå. Brett utbud av kompetensutveckling. Internrevisionen leder till större medvetenhet kring strategisk kompetensförsörjning. …utmanande utbildningar med hög samhällsrelevans • • • • • • • • Professionsutbildningarna svarar för hälften av programstudenterna. Nära samarbete med kommun landsting och privata aktörer. Det entreprenöriella universitetet. Utbildningarna har god forskningsanknytning enligt Linnébarometern. Bildningskurser planeras. Centrum för informationslogistik (CIL). Kompetenscentrum för glasdesign i Pukeberg. Regionalt utvecklingscentrum (RUC). …framstående vetenskaplig och konstnärlig forskning till nytta för samhällsutvecklingen • • • • • • Nytt Lnuc inrättat. Konstnärligt råd inrättat. Antalet vetenskapliga publikationer har ökat. Forskningens externfinansiering har ökat. Familjen Kamprads stiftelse finansierar forskning till nytta för samhället. KK-stiftelsen finansierar exportkompetens för innovation för hållbart träbyggande samt företagsforskarskola inom uppdragsarkeologi. • eHälsoinstitutet, REIS – Research on Elderly in Social Science, Palliativt centrum, Nationellt kompetenscentrum anhöriga, …engagemang för samhällsutmaningar, innovationer och hållbar tillväxt • Innovationskontoret Fyrklövern. •Drivhuset. • Beslut om miljöcertifiering. • Linnaeus Technical Centre (LTC), the Bridge, Information Engineering Center (IEC), REGSAM, Smart Housing Småland. • Kommitté för samhällelig drivkraft inrättad. …närhet mellan människor • • • • • …en internationell och mångkulturell kunskapsmiljö 48 (68) • • • • • Universitetsbiblioteket satsar på digitala närmiljöer. Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar. Kompetensutveckling utveckling av grupp och ledare (UGL). Satsning på hållbart ledarskap. Arbete med Open Access. Internationell rekrytering av forskande lärare har ökat. Internationell rekrytering av studieavgiftsfinansierade studenter har ökat. Linnaeus Summer Academy Utbytesavtal knyts till fakulteterna. Lärarutbildningen har aktivt skapat förutsättningar för ökat internationellt studentutbyte. • Beslut om att införa sjugradig betygsskala. • Många Tempus- och Linnaeus/Palme-projekt. Linnéuniversitetet Ekonomisk redovisning Ekonomisk utveckling Årets verksamhetsutfall blev 31 miljoner kronor varav 24 miljoner kronor hänfördes till utbildning på grund- och avancerad nivå och 8 miljoner kronor till forskningsområdet. Utfallet är i nivå med utfallet 2013 som var 28 miljoner kronor. Både kostnader och intäkter har ökat. I utfallet ingår, liksom för 2013, en engångspost på 14 miljoner kronor genom upplösning av resterande övertidsskuld. Under 2014 ökade Linnéuniversitetets totala intäkter med 40 miljoner kronor. Anslagen ökade med 28 miljoner kronor varav utbildningsanslaget med 20 miljoner kronor och forskningsanslaget med 8 miljoner kronor. Ökningen av anslagen är huvudsakligen en följd av att pris- och löneomräkningen var ovanligt hög 2014. De externa intäkterna har ökat med elva miljoner kronor. Intäkterna för utbildning på grund- och avancerad nivå har minskat något medan forskningsområdet har ökat med 14 miljoner kronor. Universitetets totala kostnader ökade med 36 miljoner kronor. Huvuddelen av kostnadsökningen avser personalkostnader och övriga driftskostnader. Kostnadsökningarna har varit måttliga och följer ökningen av intäkter. I personalkostnaderna ingår en minskning av övertidsskulden med 14 miljoner kronor som kan hänföras till skulder bokförda före 2013. En analys visade att skuldberäkningen inte var förenlig med universitetets redovisningsprinciper eftersom skuldberäkningen innehöll poster som ska regleras genom tjänsteplaneringen och inte betalas ut som övertidsersättning. Denna del av skulden har därför återförts i två steg om cirka 14 miljoner kronor vardera för 2013 respektive 2014. Se resultaträkning. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Arbete har de senaste åren pågått fortlöpande för att minska utbildningens volym i syfte att nå balans mellan takbeloppet och genomförd utbildning. De successiva anpassningarna har fått effekt och Linnéuniversitetet utbildade 2014 studenter till ett värde av 974 miljoner kronor vilket är i nivå med takbeloppet. Utbildningen har kunnat ske inom de ekonomiska ramarna och de senaste årens verksamhetsutfall har gett mindre överskott. Årets överskott uppgick till 24 miljoner kronor och avser verksamheten utbildning enligt uppdrag inom regleringsbrevet medan uppdragsutbildningens intäkter och kostnader i stort sett är i balans. Uppdragsintäkterna har minskat, dels inom polisutbildningen, vars uppdrag från Rikspolisstyrelsen minskats under 2014 och dels inom fakulteternas uppdragsutbildning. Den senare minskningen beror främst på att resurserna inte räckt till för att både bedriva god utbildning inom regleringsbrevets uppdrag och samtidigt utveckla uppdragsutbildningen. Se tabell 47 och 48. Årsredovisning 2014 Antalet avgiftsstudentar fortsatte att öka. Under 2014 fanns 206 helårsstudenter mot 90 år 2013. Avgiftsintäkterna fördubblades under året till 20 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 10 miljoner kronor 2013. Studenterna återfinns främst inom ämnena företagsekonomi och engelska. Forskning och utbildning på forskarnivå Anslagen har ökat något sedan 2013 främst beroende på relativt hög pris- och löneomräkning. De externa intäkterna har fortsatt att öka. Verksamhetsutfallet var totalt 8 miljoner kronor och avser verksamheten enligt uppdrag i regleringsbrevet. Uppdragsforskningens intäkter och kostnader är i balans. De ökande externa forskningsbidragen har gjort att anslagsmedlen inte kunnat användas fullt ut. Fakulteterna arbetar aktivt för att öka och optimera sina resurser så att tillgängliga medel ska kunna utnyttjas till fullo. Det sker bland annat genom rekryteringar och förbättrade processer för tilldelning av forskningsmedel. När externa medel ökar uppstår ofta en viss eftersläpning i att anpassa resurserna efter tilldelade medel. Se tabell 49 och 50. Oförbrukade bidrag I posterna upplupna bidragsintäkter och oförbrukade bidrag ingår både verksamhetsområdet utbildning på grundnivå och avancerad nivå och verksamhetsområdet forskning och utbildning på forskarnivå. Oförbrukade bidrag har ökat med 29 miljoner kronor och de oförbrukade nettobidragen med 36 miljoner kronor. Omsättningshastigheten för bidragsmedlen har sjunkit något jämfört med 2013. Orsaken är främst att resurserna för den bidragsfinansierade verksamheten inte hunnit byggas upp i takt med inflödet av bidrag. En ökning av resurserna är ett prioriterat område för universitetet. Se tabell 51. Avgiftsfinansierad verksamhet Den avgiftsfinansierade verksamheten redovisas i enlighet med universitetets regleringsbrev. Det ackumulerade överskottet för uppdragsutbildningar uppgår till knappt tio procent av intäkterna i uppdragsutbildningen. Universitetet avser att använda överskottet till fortsatt utveckling av uppdragsutbildningarna, vilka har minskat under året främst beroende på resursbrist. Se tabell 52. Stiftelser Linnéuniversitetet förvaltar 16 stiftelser varav fyra är samförvaltade. Tre av stiftelserna delar ut medel till forskning och resterande stiftelser har till syfte att dela ut stipendier till goda studieprestationer. Det sammanlagda stiftelsekapitalet uppgår till 21 miljoner kronor. 49 (68) Årsredovisning 2014 Linnéuniversitetet Tabell 47. Resultaträkningar (tkr), utbildning på grundnivå och avancerad nivå Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa 2014 2013 2012 2011 2010 993 110 159 129 42 458 2 276 1 196 973 972 789 162 890 39 040 4 939 1 179 658 959 452 124 749 31 626 5 662 1 121 489 1 002 436 110 037 26 459 7 101 1 146 033 994 746 103 930 35 639 2 232 1 136 547 Verksamhetens kostnader Personal Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa -758 262 -154 302 -234 247 -585 -25 909 -1 173 305 -735 539 -157 165 -238 140 -1 151 -26 973 -1 158 968 -752 306 -163 019 -212 895 -1 484 -28 372 -1 158 076 -702 042 -165 744 -206 570 -2 017 -29 627 -1 106 000 -688 086 -149 802 -216 239 -778 -27 523 -1 082 428 23 668 20 690 -36 587 40 033 54 119 Transfereringar Transfereringar, erhållna Transfereringar, lämnade Saldo 18 008 -18 008 0 18 813 -18 813 0 7 833 -7 833 0 2 522 -2 522 0 4 612 -4 612 0 Årets kapitalförändring 23 668 20 690 -36 587 40 033 54 119 Verksamhetsutfall Källa: Agresso. Tabell 48. Resultaträkningar (tkr), utbildning på grundnivå och avancerad nivå Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Personal Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrevet 2014 2013 2012 2011 2010 993 110 972 789 48 635 31 118 23 218 18 646 2 072 4 275 1 067 035 1 026 828 2014 959 452 1 002 436 994 746 13 417 11 819 7 869 13 831 15 876 29 897 5 044 6 409 2 034 991 744 1 036 540 1 034 546 0 110 494 19 240 204 129 938 -696 912 -678 898 -695 990 -656 195 -652 282 -143 003 -137 660 -145 338 -149 045 -133 081 -177 415 -162 221 -159 189 -169 703 -174 615 -585 -979 -1 336 -1 539 -594 -24 505 -26 175 -26 932 -28 349 -26 469 -1 042 420 -1 005 933 -1 028 785 -1 004 831 -987 041 -61 350 -11 299 -56 832 0 -1 404 -130 885 Uppdragsutbildning 2013 2012 2011 2010 0 111 332 17 795 618 129 745 0 98 218 10 583 692 109 493 0 96 061 5 742 198 102 001 -56 641 -56 316 -19 505 -17 681 -75 919 -53 706 -172 -148 -798 -1 440 -153 035 -129 291 -45 845 -16 699 -36 868 -478 -1 279 -101 169 -35 804 -16 721 -41 624 -184 -1 054 -95 387 0 131 772 20 394 664 152 830 Verksamhetsutfall 24 615 20 895 -37 041 31 709 47 505 -947 -205 454 8 324 6 614 Transfereringar Transfereringar, erhållna Transfereringar, lämnade Saldo 6 687 -6 687 0 5 163 -5 163 0 3 433 -3 433 0 2 522 -2 522 0 4 612 -4 612 0 11 321 -11 321 0 13 650 -13 650 0 4 400 -4 400 0 0 0 0 0 0 0 Årets kapitalförändring 24 615 20 895 -37 041 31 709 47 505 -947 -205 454 8 324 6 614 Källa: Agresso. 50 (68) Linnéuniversitetet Årsredovisning 2014 Tabell 49. Resultaträkningar (tkr), forskning och utbildning på forskarnivå 2014 2013 2012 2011 2010 283 945 43 352 129 250 703 457 250 275 823 34 574 123 438 1 124 434 959 274 309 27 873 110 508 2 142 414 832 266 652 27 860 104 888 2 490 401 890 262 170 17 882 117 911 773 398 736 -316 313 -38 753 -85 687 -196 -8 565 -449 514 -312 571 -34 631 -71 170 -250 -8 587 -427 209 -296 495 -35 902 -70 146 -368 -8 772 -411 683 -282 161 -32 720 -70 419 -754 -9 273 -395 327 -295 979 -31 760 -75 838 -245 -9 027 -412 849 7 736 7 750 3 149 6 563 -14 113 -26 0 0 0 0 Transfereringar Transfereringar, erhållna Transfereringar, lämnade Saldo 15 082 -15 082 0 19 960 -19 960 0 21 507 -21 507 0 25 882 -25 882 0 30 309 -30 309 0 Årets kapitalförändring 7 710 7 750 3 149 6 563 Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Personal Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa Verksamhetsutfall Resultandelar från hel- och delägda företag -14 113 Källa: Agresso. Tabell 50. Resultaträkningar (tkr), forskning och utbildning på forskarnivå Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Personal Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa Verksamhetsutfall Forskning och utbildning på forskarnivå enligt uppdrag i regleringsbrev 2014 2013 2012 2011 2010 Uppdragsforskning 2014 2013 2012 2011 2010 266 652 262 170 17 041 6 744 104 535 115 714 2 420 748 390 648 385 376 0 29 047 222 24 29 293 0 22 129 534 47 22 710 0 15 090 1 155 76 16 321 0 10 819 353 70 11 242 0 11 138 2 197 25 13 360 -300 955 -299 429 -287 500 -276 086 -284 927 -37 130 -33 475 -34 859 -32 008 -31 271 -73 680 -61 439 -65 320 -67 693 -73 078 -173 -233 -357 -720 -233 -8 300 -8 336 -8 604 -9 128 -8 802 -420 238 -402 912 -396 640 -385 635 -398 311 -15 358 -1 623 -12 007 -23 -265 -29 276 -13 142 -1 156 -9 731 -17 -251 -24 297 -8 995 -1 043 -4 826 -11 -168 -15 043 -6 075 -712 -2 726 -34 -145 -9 692 -11 052 -489 -2 760 -12 -225 -14 538 17 -1 587 1 278 1 550 -1 178 0 0 0 0 0 0 283 945 14 305 129 028 679 427 957 275 823 12 445 122 904 1 077 412 249 274 309 12 783 109 353 2 066 398 511 7 719 9 337 1 871 -26 0 0 Transfereringar Transfereringar, erhållna Transfereringar, lämnade Saldo 8 339 -8 339 0 4 893 -4 893 0 15 317 -15 317 0 25 882 30 309 -25 882 -30 309 0 0 6 743 -6 743 0 15 067 -15 067 0 6 190 -6 190 0 0 0 0 0 0 0 Årets kapitalförändring 7 693 9 337 1 871 5 013 -12 935 17 -1 587 1 278 1 550 -1 178 Resultandelar från hel- och delägda företag 5 013 -12 935 0 Källa: Agresso. 51 (68) Årsredovisning 2014 Linnéuniversitetet Tabell 51. Upplupna bidrag, fordringar och skulder 1 (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010 29 237 -7 192 22 045 25 596 3 641 29 237 17 513 8 083 25 596 25 652 -8 138 17 514 26 570 -919 25 651 Oförbrukade bidrag Ingående balans Förändring Utgående balans -187 387 -28 875 -216 262 -157 251 -30 136 -187 387 -152 660 -4 591 -157 251 -136 154 -16 506 -152 660 -118 359 -17 795 -136 154 Netto -194 217 -158 150 -131 655 -135 146 -110 502 Inbetalningar Omsättningshastighet i år 208 220 1,07 187 339 1,18 143 283 1,09 138 922 1,03 149 974 1,35 Upplupna bidragsintäkter Ingående balans Förändring Utgående balans 1 I motsvarande tabell i 2013 års årsredovisning ingick endast inbetalningar avseende projekt medan upplupna intäkter/oförbrukade bidrag omfattade alla slag av bidragsmedel. Fr o m 2014 korrigeras beräkningen så att alla slag av bidrag ingår i både inbetalningar och upplupna intäkter/oförbrukade bidrag vilket ger en mer korrekt beräkning av omsättningshastigheten. Värdena för 2010 – 2013 har justerats i konsekvens med detta. Projektet Chrisgas med Energimyndigheten som uppdragsgivare avslutades i praktiken 2010 och drygt 40 Mkr skulle återbetalas till Energimyndigheten. Eftersom uppdragsgivaren slutbehandlade redovisningen först 2013 gjordes återbetalningen detta år och beloppet som skulle återbetalas ingick år 2010 - 2012 i posten oförbrukade bidrag. I tabellen har beloppen för Chrisgas eliminerats för att samtliga år ska vara jämförbara. Under 2010 erhöll universitetet ett särskilt bidrag på 20 Mkr för kostnader uppkomna genom fusionen av Högskolan i Kalmar och Växjö universitet. Detta belopp har elimineras från inbetalningarna 2010 för att få jämförbarhet med övriga år. Källa: Agresso. Tabell 52. Avgiftsfinansierad verksamhet (tkr) Verksamhet Utbildning på grundnivå eller avancerad nivå Beställd utbildning Yrkeshögskolan, KY m.m. Uppdragsutbildning 2 Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter Övrigt Över-/ underskott t.o.m. år 2012 Över-/ underskott år 2013 Intäkter 1 år 2014 Kostnader år 2014 0 0 14 010 -540 0 13 470 0 0 -205 -238 0 -443 0 0 129 938 19 830 0 149 768 0 0 130 885 19 812 0 150 697 0 0 -947 18 0 -929 0 0 12 858 -760 0 12 098 2 807 2 807 -1 587 -1 587 29 293 29 293 29 276 29 276 17 17 1 237 1 237 -199 6 1 184 1 319 -135 -328 0 0 0 0 0 0 0 0 -199 0 0 6 0 0 1 184 0 0 1 319 0 0 -135 0 0 -328 Forskning eller utbildning på forskarnivå Uppdragsforskning Verksamhet där krav på full kostnadstäckning inte gäller Högskoleprovet Upplåtande av bostadslägenhet – utbytesprogram och gästforskare Upplåtande av bostadslägenhet – regeringsbeslut (U2010/4277/UH) Övrigt Över-/ Ack. över-/ underskott underskott utgående år 2014 år 2014 1 I intäkter ingår avgifter, bidrag och finansiella intäkter. Universitetets ekonomimodell möjliggör inte en uppdelning av kostnaderna för avgifts- respektive bidragsfinansierad verksamhet. 2 Rättning har skett efter inläsning av 2014 års IB-värden och avser redovisade kapitalförändringar för Sjöfartshögskolans uppdragsverksamhet åren 2011 och 2012. Överskottet har minskats med 4 727 tkr. Källa: Agresso. 52 (68) Linnéuniversitetet Årsredovisning 2014 Kapitalförändring per verksamhetsområde Kapitalförändring per verksamhetsområde redovisas i enlighet med universitetets regleringsbrev. Se även kommentarer under ekonomisk utveckling. Enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 7 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag bör kapitalförändringen även specificeras för avgifts- respektive bidragsfinansierad verksamhet. Universitetets ekonomimodell möjliggör dock inte en uppdelning av kostnaderna för avgifts- respektive bidragsfinansierad verksamhet. Se tabell 53 och 54. Tabell 53. Kapitalförändring per verksamhetsområde (tkr) Indelning av verksamheten Balanserad kapitalförändring (A) Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev 193 102 Uppdragsverksamhet 13 805 Summa 206 907 Forskning och utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå och forskning Uppdragsforskning Summa -29 142 1 220 -27 922 Årets kapitalförändring (B) Summa (A+B) 24 615 -947 23 668 217 717 12 858 230 575 7 693 17 7 710 -21 449 1 237 -20 212 1 Rättning har skett efter inläsning av 2014 års IB-värden och avser redovisade kapitalförändringar för Sjöfartshögskolans uppdragsverksamhet åren 2011 och 2012. 4 727 tkr har flyttats från uppdragsverksamhet till utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev. Källa: Agresso. Tabell 54. Förändring av myndighetskapital (tkr) Utgående balans 2013 Ingående balans 2014 Föregående års kapitalförändring Rättelser 2 Årets kapitalförändring Utgående balans 2014 Statskapital 882 882 0 0 0 882 Donationskapital 360 360 0 0 303 663 Resultat Balanserad Balanserad Kapital andelar i hel- kapitalförändring kapitalförändring förändring och delägda anslagsfinansierad avgiftsbelagd enligt resultat företag verksamhet 1 verksamhet 1 räkningen Summa 0 129 002 21 543 28 440 180 227 0 129 002 21 543 28 440 180 227 0 30 232 -1 792 -28 440 0 0 4 727 -4 727 0 0 0 32 308 -930 31 378 31 681 0 196 269 14 094 31 378 211 908 1 Med ”Balanserad kapitalförändring anslagsfinansierad verksamhet” avses verksamhet enligt uppdrag i regleringsbrevet och med ”Balanserad kapitalförändring avgiftsbelagd verksamhet” avses uppdragsverksamheten. Jämför tabellerna 48 och 50. 2 Rättning har skett efter inläsning av 2014 års IB-värden och avser redovisade kapitalförändringar för Sjöfartshögskolans uppdragsverksamhet åren 2011 och 2012. Källa: Agresso. 53 (68) Årsredovisning 2014 Linnéuniversitetet Väsentliga uppgifter Utbildning och forskning Totalt antal helårsstudenter 1 – andel kvinnor – andel män Kostnad per helårsstudent (kr) Totalt antal helårsprestationer 1 – andel kvinnor – andel män Kostnad per helårsprestation (kr) Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst) – andel kvinnor – andel män Totalt antal nyantagna doktorander – andel kvinnor – andel män Totalt antal doktorander med någon aktivitet – andel kvinnor – andel män Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) – andel kvinnor – andel män Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) Genomsnittlig studietid för licentiatexamen 2 Genomsnittlig studietid för doktorsexamen 2 Totalt antal doktorsexamina – andel kvinnor – andel män Totalt antal licentiatexamina – andel kvinnor – andel män Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer 3 Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation (tkr) 3 2014 13 950 61% 39% 74 725 11 480 62% 38% 90 803 206 50% 50% 45 49% 51% 316 53% 47% 133 52% 48% 0 2,0 3,6 44 57% 43% 8 25% 75% 423 973 2013 14 336 61% 39% 70 168 11 662 63% 37% 86 257 90 40% 60% 56 46% 54% 332 54% 46% 172 53% 47% 0 2,6 3,4 49 63% 37% 3 0% 100% 404 979 1 Exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning. Inklusive studieavgiftsfinansierade studenter. 2 Nettostudietid, antal år. Källa: Ladok. 2012 14 981 62% 38% 68 673 11 766 63% 37% 87 437 29 35% 64% 54 48% 52% 350 56% 44% 182 56% 44% 0 3,0 3,8 38 71% 29% 6 17% 83% 315 1 288 2011 15 559 61% 39% 64 582 11 953 62% 38% 84 065 13 42% 56% 53 58% 42% 381 57% 43% 187 60% 40% 0 2,5 4,0 41 63% 37% 8 38% 62% 310 1 277 3 Artikel i tidskrift Peer review. Källa: Diva. Vetenskapliga publikationer redovisas med ett års eftersläpning. Kostnad utgörs av publikationens år minus 1. 54 (68) 2010 15 575 60% 40% 63 373 11 620 62% 38% 84 943 0 54 54% 46% 364 57% 43% 188 59% 41% 0 2,9 3,6 36 61% 39% 13 31% 69% - Linnéuniversitetet Årsredovisning 2014 Väsentliga uppgifter Personal Totalt antal årsarbetskrafter 4 – andel kvinnor – andel män Medelantal anställda 5 – andel kvinnor – andel män Totalt antal lärare (årsarb.) – andel kvinnor – andel män Antal disputerade lärare (årsarb.) 6 – andel kvinnor – andel män Antal professorer (årsarb.) – andel kvinnor – andel män 2014 1 698 53% 47% 1 987 54% 46% 895 46% 54% 532 44% 56% 112 26% 73% 2013 1 733 54% 46% 2 000 54% 46% 898 47% 53% 513 43% 57% 111 25% 75% 2012 1 826 53% 47% 2 033 54% 46% 956 45% 55% 522 39% 61% 110 23% 77% 2011 1 831 54% 46% 2 020 54% 46% 947 44% 56% 419 38% 62% 108 22% 78% 2010 1 804 54% 46% 2 009 54% 46% 905 44% 56% 418 39% 61% 105 22% 78% Ekonomi Intäkter totalt (Mkr), varav utbildning på grundnivå och avancerad nivå (Mkr) – andel anslag (%) – andel externa intäkter (%) forskning och utbildning på forskarnivå(Mkr) – andel anslag (%) – andel externa intäkter (%) Kostnader totalt (Mkr) – andel personal – andel lokaler Lokalkostnader 7 per kvm (kr) Balansomslutning (Mkr) – varav oförbrukade bidrag – varav årets kapitalförändring – varav myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 1 654 1 197 83% 17% 457 62% 38% 1 623 66% 12% 1 452 802 216 31 212 1 615 1 180 83% 17% 435 63% 37% 1 586 66% 12% 1 431 773 187 28 180 1 536 1 121 86% 14% 415 66% 34% 1 570 67% 13% 1 484 787 199 -33 152 1 548 1 146 87% 13% 402 66% 34% 1 501 66% 13% 1 481 797 199 47 185 1 535 1 136 88% 12% 399 66% 34% 1 495 66% 12% 1 407 765 219 40 138 4 Källa Primula per december. Medelantalet årsarbetare redovisas i bilaga 1, Sjukfrånvaro. 5 Mättidpunkter: 1 jan, 1 jun, 1 dec. Mättidpunkter 2010: 1 mars, 30 juni, 14 dec. 6 För 2012 till 2014 ingår även disputerade lärare med konstnärlig doktorsexamen. Motsvarande för tidigare år har inte varit möjligt att beräkna, varför uppgifterna inte är jämförbara. 7 Enligt resultaträkningen. 55 (68) Årsredovisning 2014 Linnéuniversitetet Resultaträkningar (tkr) Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa not 2014 2013 1 2 1 277 055 202 481 171 708 2 979 1 654 223 1 248 612 197 464 162 478 6 063 1 614 617 3 4 -1 074 575 -1 048 110 -193 055 -191 796 5 -319 934 -309 310 3 -781 -1 401 -34 474 -35 560 -1 622 819 -1 586 177 Verksamhetsutfall Resultat från andelar i hel- och delägda företag Transfereringar Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring 56 (68) 6 31 404 28 440 -26 0 28 289 4 801 -33 090 0 35 719 3 054 -38 773 0 31 378 28 440 Linnéuniversitetet Årsredovisning 2014 Balansräkningar (tkr) TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Not 14-12-31 7 178 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer mm Pågående nyanläggningar Summa materiella anläggningstillgångar 8 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i hel- och delägda företag Andra långsiktiga värdepapperinnehav Summa finansiella anläggningstillgångar 9 25 872 67 290 93 93 255 1 324 307 1 631 1 350 0 1 350 13 567 25 648 691 39 906 13 139 41 992 628 55 759 36 449 22 045 13 805 72 299 44 249 29 237 1 330 74 816 0 0 589 316 14 753 604 069 538 990 8 781 547 771 801 718 773 479 Not 14-12-31 13 882 663 178 985 31 378 211 908 13-12-31 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa periodavgränsningsposter 10 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket 11 Kassa och Bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa och bank Summa kassa och bank 12 SUMMA TILLGÅNGAR Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Kortfristiga skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Summa skulder Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Summa periodavgränsningsposter SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 528 20 731 56 832 6 072 83 635 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga kortfristiga fordringar Summa kortfristiga fordringar KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Statskapital Donationskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa myndighetskapital 13-12-31 882 360 150 545 28 440 180 227 14 15 9 113 11 905 21 018 8 945 14 291 23 236 16 71 017 42 086 62 049 22 527 197 679 86 244 41 114 74 359 19 003 220 720 77 080 216 262 77 771 371 113 91 844 187 387 70 065 349 296 801 718 773 479 17 18 57 (68) Årsredovisning 2014 Linnéuniversitetet Anslagsredovisning (tkr) Redovisning mot anslag Anslag Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 16 02 023 Linnéuniversitetet: utbildning på grund- och avancerad nivå 001 Takbelopp 16 02 024 Linnéuniversitetet: Forskning och forskarutbildning 001 Basresurs 16 02 065 Särskilda åtaganden för universitet och högskolor 021 Fortbildning för journalister 022 Utrustning till sjöbefälsutbildning 066 Kvalitetsbaserad resursfördelning Summa utgående överföringsbelopp Andra finansiella villkor Enligt regleringsbrevets avsnitt om ekonomisk redovisning mm punkt 2 får anslagen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå belastas med personskadeförsäkringar för studenter. Kostnaden får högst uppgå till 24 kr per helårsstudent. 58 (68) Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enligt regleringsbrev Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp 0 976 138 976 138 -976 138 0 0 283 945 283 945 -283 945 0 0 0 0 0 9 983 5 498 1 491 1 277 055 9 983 5 498 1 491 1 277 055 -9 983 -5 498 -1 491 -1 277 055 0 0 0 0 Premien för 2014 uppgick till 79 tkr totalt, det vill säga 5,43 kr per helårsstudent. Institutet för kunskaps och metodutveckling har för 2014 i enlighet med regleringsbrevet tilldelats 805 tkr av anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå. Linnéuniversitetet Årsredovisning 2014 Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) samt övrig lagstiftning och aktuella rekommendationer. Universitetets redovisning följer förordning (2000:606) om myndigheters bokföring (FBF) samt god redovisningssed enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till FÅB. Undantag från generella ekonomiadministrativa regler Universitet och högskolor medges undantag: • från bestämmelserna om redovisning av anslagsmedel enligt 12 § anslagsförordningen (2011:223). Avräkning mot anslag ska ske i samband med de månatliga inbetalningarna till universitetets räntekonto i Riksgäldskontoret. • från 7 § anslagsförordningen (2011:223) på så sätt att lärosätet får överföra såväl överproduktion som outnyttjat takbelopp till ett värde av högst tio procent av takbeloppet till efterföljande budgetår, utan att särskilt begära regeringens medgivande. • från bestämmelserna i 2 kap.4 § tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att årsredovisningen ska innehålla redovisning av väsentliga uppgifter. Uppgifter skall istället lämnas enligt regleringsbrev, bilaga 6 väsentliga uppgifter. • från bestämmelserna om budgetunderlag i 9 kap.3 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag på så sätt att regeringen beslutar om särskilda anvisningar avseende vilka uppgifter som skall redovisas i budgetunderlaget. • från bestämmelserna enligt 1 kap.3 § andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att upprätta och lämna delårsrapport till regeringen. • från bestämmelserna enligt 2 kap.4 § förordningen (2006:605) om årsredovisning och budgetunderlag, om att i årsredovisningen upprätta och lämna en finansieringsanalys till regeringen. • från 2 kap 1 § första stycket och 3 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) om finansiering av anläggningstillgångar. En anläggningstillgång som används i myndighetens verksamhet får helt eller delvis finansieras med bidrag från icke-statliga givare. Detta gäller även för bidrag från statliga bidragsgivare under förutsättning att bidraget har tilldelats för ändamålet. • Från 25 a § andra och tredje stycket avgiftsförordningen (1992:191) om disposition av inkomster från avgiftsbelagd verksamhet. Uppgår det ackumulerade överskottet till mer än tio procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret, ska myndigheten i årsredovisningen redovisa hur överskottet ska disponeras. Har det uppkommit underskott i en avgiftsbelagd verksamhet som inte täcks av ett balanserat överskott från tidigare räkenskapsår, ska myndigheten i årsredovisningen lämna förslag till regeringen om hur underskottet ska täckas. Periodavgränsningsposter Löpande redovisning av leverantörsfakturor avseende räkenskapsåret har gjorts fram till brytdagen. Som periodavgränsningspost (förutbetalda/upplupna intäkter/ kostnader) bokförs belopp överstigande 30 tkr (2013: 30 tkr). I de fall faktura eller motsvarande inkommit efter fastställd brytdag, eller när fordrings- eller skuldbeloppet inte är exakt känt när bokslutet upprättats, redovisas beloppen som periodavgränsningsposter. Helt eller delvis externfinansierade forskningsprojekt redovisas på institutionsnivå. För pågående projekt tas intäkter upp under upplupen bidragsintäkt motsvarande upparbetade kostnader under året. Erhållna medel från bidragsgivare redovisas som oförbrukade bidrag i balansräkningen i de fall bidragen ännu inte har använts i verksamheten. För under året avslutade projekt redovisas skillnaden mellan intäkter och kostnader som över- eller underskott i resultaträkningen. Projekt med nettofordran, det vill säga där bidrag enligt kontrakt ännu ej erhållits, bokförs som fordran på bidragsgivaren. Brytdag Löpande redovisning för räkenskapsåret har gjorts till och med 5 januari 2015. Värdering av immateriella tillgångar Universitetets immateriella tillgångar består främst av datorprogram och licenser. Anskaffningar som överstiger 100 tkr och har en ekonomisk livslängd på minst tre år redovisas som tillgång. Avskrivningstiden är tre eller fem år och avskrivning sker linjärt från den månad tillgången anskaffas. 59 (68) Årsredovisning 2014 Värdering av materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på minst tre år, redovisas som anläggningstillgång. Avskrivning sker linjärt från den månad tillgången anskaffas. Följande avskrivningstider tillämpas: Enligt hyreskontrakt Om- och tillbyggnader dock minst 3 år Maskiner, lab.utrustning, simulatorer 5-7 år Datorer och kringutrustning 3 år Datorkommunikation 5 år Bilar och andra transportmedel 5 år Fartyg 10 år Övriga inventarier Presentationsmedel/kontorsmaskiner 5 år Möbler 7 år Elektriska musikinstrument 3 år Akustiska musikinstrument 10 år Konst Ingen avskrivning Fordringar och skulder Fordringar har efter individuell värdering upptagits till det belopp som de beräknas bli inbetalda. Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till valutakurs vid bokföringstidpunkten istället för balansdagens kurs på grund av att skillnaden är oväsentlig. Samfinansiering i externfinansierade projekt Samfinansiering i ett forskningsprojekt är kompletterande finansiering i form av forskningsanslag eller externa forskningsbidrag, och avser den del av projektets totala kostnader som bidragsfinansiären enligt avtalet inte ersätter. Samfinansiering kan avse såväl direkta som indirekta kostnader i ett projekt. Samfinansiering ska tillföras i samma takt som det externa bidraget förbrukas. Parallell förbrukning av externa intäkter och anslag ska ske. Alla underskott ska bäras av projektet. Oförbrukade bidrag Enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, ESV:s föreskrifter till kap 7 ska posten oförbrukade bidrag från annan statlig myndighet lämnas uppgift om hur stor del av posten som förväntas tas i anspråk inom följande tidsintervall: • inom tre månader • mer än tre månader till ett år • mer än ett år till tre • mer än tre år Noten har tagits fram i enlighet med Hfr redovisningsråds rekommendation. Metoden innebär en schablonberäkning av den genomsnittliga omsättningshastigheten/förbrukningstakten. Förbrukningstakten för bidragsverksamhet med statlig finansiering bedöms sammantaget vara linjär. Vid beräkningen har särskild hänsyn tagits till saldot oförbrukade bidrag/linjär prognos för de 10 största projekten, genom att individuell beräkning har gjorts för dessa. De 10 största projekten 60 (68) Linnéuniversitetet svarar för 40 procent av saldot oförbrukade bidrag från inomstatliga motparter. Avvecklingskostnader för Växjö universitet och Högskolan i Kalmar: Lönekostnader: Inrättandet av Linnéuniversitetet innebar att Växjö universitet och Högskolan i Kalmar avvecklades och upphörde som myndigheter. Avvecklingskostnaderna belastade myndigheternas sista verksamhetsår, 2009. Avvecklingskostnader beräknades för arbetet med bokslut och årsredovisningar, avslut av arkiv och diarium samt avveckling av personal som ej kom att arbeta i Linnéuniversitetet. Totalt avsattes 9,1 miljoner kronor. I Linnéuniversitetets bokslut per 2010-12-31 avsattes ytterligare 1,2 miljoner kronor för tillkommande arbete med arkivställningen av de tidigare lärosätenas arkiv. Av de totala avsättningarna kvarstår 0,4 miljoner kronor avseende arkivställningen. Denna redovisas under Övriga avsättningar i balansräkningen. Övriga avsättningar Under övriga avsättningar redovisas även avsättning för lokalt aktivt omställningsstöd med 11 474 tkr. Finansiella anläggningstillgångar/Resultat från andelar i hel- och delägda företag Under finansiella anläggningstillgångar redovisas aktier och aktieägartillskott i Linneaus University Development AB med totalt 1 350 tkr. Vid värderingen av aktier och andelar i hel eller delägda företag har kapitalandelsmetoden tillämpats i enlighet med 5 kap. 7§ i FÅB. Detta innebär att värdet av aktierna/andelarna ska ökas respektive minskas i samma mån som företagats eget kapital förändras. Årets andel av företagets resultat ska redovisas i resultaträkningen. Eftersom 2014 är första året som detta tillämpas, redovisas i resultaträkningen en kostnad med totalt 26 tkr. Detta avser dels ackumulerat resultat från tidigare år med 17 tkr och dels 2014 års beräknade resultat med -43 tkr. På motsvarande sätt minskas värdet av aktierna i företaget med 26 tkr. Linnéuniversitetet Årsredovisning 2014 Noter (tkr) Resultaträkningar 1) Intäkter från anslag 20142013 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Fortbildning för journalister Utrustning till sjöbefälsutbildning Kvalitetsbaserad resursförstärkning Forskning och forskarutbildning 976 138957 621 9 983 9 781 5 498 5 387 1 4910 283 945 275 823 Summa 1 277 055 1 248 612 2) Intäkter av avgifter och andra ersättningar 20142013 Varav avgifter enligt §4 avgiftsförordningen 12 118 10 978 Varav intäkter av tjänsteexport 22 820 20 337 3) Finansiella intäkter och kostnader 20142013 Ränteintäkter från riksgäldskontoret Övriga finansiella intäkter Summa Räntekostnader på lån från Riksgäldskontoret Övriga finansiella kostnader 2 306 4 586 673 1 477 2 979 6 063 401966 380 435 Summa 781 1 401 4) Kostnader för personal 20142013 Varav lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter mm 718 652691 699 Skattepliktiga ersättningar till universitetssyrelsens ledamöter, utbetalade 2014 1 Brändström Dan 33 66 Allanson Jakob 1428 Andersson Magnus 14 14 Carlzon Thomas 1428 Demirbag-Sten Dilsa 0 14 Ehrenstråhle Ulrika 38 14 Emilsson Karin 14 14 Fylkehed Cristoffer 14 14 Hellvin Sebastian 0 0 Larsson Catharina 0 14 Nilsson Emma 0 0 Nordborg Jenni 14 14 Persson Dennis 0 168 Samuelsson Marie 14 14 Soltorp Anna 0 14 Svedbjörk Daniel 0 0 Svensson Susanna 0 14 Söderström Bengt 44 28 Thegerström Claes 0 14 Wejryd Kajsa 1428 Hwang Stephen 1 232 1 210 1 Utbetalda styrelsearvoden för 2014 är inte jämförbara med 2013 eftersom utbetalningen för hösten 2014 gjordes först i januari 2015 Övriga upplysningar för styrelseledamöter Brändström Dan Vd/ordf Apeiron Knowledge AB, ordförande Prior & Nilsson Kapitalförvaltning AB Thomas Carlzon ledamot IKEA AB ordförande IKEA Hotell, värdshus AB Karin Emilsson ledamot Innventia AB Magnus Andersson ledamot AB Glasriket en Aktör för regionens utveckling Emma Nilsson ledamot Studentföretag i Växjö AB (SIVAB) Kajsa Wejryd ledamot Uppsala teater AB 5) Övriga driftskostnader 20142 013 Reaförlust vid utrangering av maskiner och inventarier 63 0 61 (68) Årsredovisning 2014 Linnéuniversitetet Noter (tkr) 6) Transfereringar Posten övriga erhållna medel för finansiering av bidrag avser medel från övriga svenska och internationella företag/organisationer som Linnéuniversitetet vidaretransfererar i egenskap av koordinator i olika projekt. Av lämnade bidrag 33 090 tkr (38 773 tkr) avser 28 289 tkr (35 719 tkr) medel från inomstatliga motparter som Linnéuniversitetet vidaretransfererat i egenskap av koordinator i olika projekt. Balansräkningar 7) Immateriella anläggningstillgångar 20142013 Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Avgår anskaffningsvärde utrangerade tillgångar 6 902 6 902 1560 -310 Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Avgår avskrivningar på utrangerade tillgångar -6 374 -5 579 -506 -795 310 Summa anskaffningsvärde Summa ackumulerade avskrivningar 7 027 -6 849 6 902 -6 374 Bokfört värde 178528 8) Materiella anläggningstillgångar 20142013 Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde 99 51095 786 Årets investeringar 2 730 3 724 Utrangeringar/försäljningar 0 0 Överföring från andra tillgångar 0 0 Summa anskaffningsvärde 102 24099 510 Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Utrangeringar -73 638 -65 596 -7 871-8 042 0 0 Bokfört värde 20 73125 872 Summa ackumulerade avskrivningar -81 509-73 638 Maskiner, inventarier, installationer mm Ingående anskaffningsvärde 367 482 Årets investeringar 15 701 Utrangeringar/försäljningar -8 439 Överföring från andra tillgångar 0 Summa anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Utrangeringar Summa ackumulerade avskrivningar Bokfört värde 374 744 367 482 -300 192-274 484 -26 096 -26 724 8 376 1 016 -317 912-300 192 56 832 Pågående nyanläggningar Ingående anskaffningsvärde 93 Årets investeringar 6 072 Överföringar/aktivering -93 Bokfört värde 349 785 18 713 -1 016 0 6 072 67 290 3 604 93 -3 604 93 Summa materiella anläggningstillgångar 83 635 93 255 9) Finansiella anläggningstillgångar 20142013 Linneaus University Development AB, organisationsnummer 556308-64110 0 Aktiekapital: 1000 aktier à nominellt 100 kr 100 100 Aktieägartillskott 1 250 1 250 Aktier och andelar i hel och delägda företag - justeringar -26 0 Andra långsiktiga värdepapperinnehav, avser andelar i räntefond ingående i Inga-Britt Perssons minnesfond som finns upptagen under myndighetskapital – donationskapital med motsvarande belopp. Marknadsvärdet per 141231 uppgår till 324 tkr 307 0 Summa finansiella anläggningstillgångar 62 (68) 1 631 1 350 Linnéuniversitetet Årsredovisning 2014 Noter (tkr) 10) Periodavgränsningsposter 20142013 Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyreskostnader, utomstatliga 19 80135 558 Övriga förutbetalda kostnader, inomstatliga 1 651553 Övriga förutbetalda kostnader, utomstatliga 14 9978 138 Summa förutbetalda kostnader 36 449 44 249 Upplupna bidragsintäkter Upplupna bidragsintäkter inomstatliga 6 951 Upplupna bidragsintäkter utomstatliga 15 094 10 392 18 845 Summa upplupna bidragsintäkter 22 045 29 237 Övriga upplupna intäkter Övriga upplupna intäkter, inomstatliga 11 387532 Övriga upplupna intäkter, utomstatliga 2 418798 Summa övriga upplupna intäkter 13 805 1 330 Summa periodavgränsningsposter 72 299 74 816 11) Avräkning med statsverket 20142013 Anslag i räntebärande flöde Ingående balans 0 0 Redovisat mot anslag 1 277 055 1 248 612 Anslagsmedel som tillgodoförts räntekonto -1 277 055-1 248 612 Skulder avseende anslag i räntebärande flöde 0 0 12) Kassa och bank 20142013 Behållning på räntekonto hos Riksgäldskontoret Behållning i bank Summa kassa och bank Beviljad räntekontokredit 127 000 tkr, har inte utnyttjats under året. 589 316538 990 14 7538 781 604 069 547 771 13) Myndighetskapital 20142013 Statskapital 882 Donationskapital Ingående donationskapital 360 Ianspråktagande under året -4 Utdelning på donationskapital 0 Nytt donationskapital 307 Utgående donationskapital 663 Kapitalförändring per verksamhetsområde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ingående kapital 206 907 Årets kapitalförändring 23 668 Utgående kapitalförändring för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 230 575 882 360 -2 1 1 360 186 217 20 690 206 907 Forskning och utbildning på forskarnivå Ingående kapital -27 922 -35 672 Årets kapitalförändring 7 7107 750 Utgående kapitalförändring för forskning och utbildning på forskarnivå Summa utgående kapitalförändring -20 212-27 922 210 363 178 985 Summa myndighetskapital 211 908 180 227 14) Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 20142013 Ingående avsättning Årets pensionskostnad Årets pensionsutbetalningar 8 945 9 374 4 385 3 874 -4 217-4 303 Utgående avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 9 1138 945 63 (68) Årsredovisning 2014 Linnéuniversitetet Noter (tkr) 15) Övriga avsättningar 20142013 Utgående avsättning för omstruktureringsåtgärder mm 431750 Avsättning för omstruktureringsåtgärder mm Ingående avsättning 750 750 Årets förändring -3190 Avser kvarvarande kostnader efter fusionen mellan Växjö universitet och Högskolan i Kalmar för arkivställningskostnader. Kostnaderna kommer att förbrukas under 2015. Avsättning för lokalt aktivt omställningsarbete Ingående avsättning 13 541 Årets förändring -2 067 Utgående avsättning för lokalt aktivt omställningsarbete 11 474 12 768 773 13 541 Enligt trygghetsavtalet avsätts 0,3% av lönesumman varje månad till aktivt omställningsarbete, arbetsgivaren ska agera proaktivt med omställning och kompetensväxlingsåtgärder i syfte att stödja arbetstagarnas anställningar. Under 2015 fortsätter arbetet med ”adjunktprojektet”, där adjunkter beviljas medel för att studera på arbetstid i syfte att erhålla behörighet att undervisa på avancerad nivå. Kostnaden för detta uppgår till ca 1,9 mkr under 2015. Utöver detta finns även andra omställningsåtgärder vilka är svåra att kvantifiera i förväg. Summa övriga avsättningar 16) Lån i Riksgäldskontoret 11 905 14 291 20142013 Beviljad låneram 175 000 tkr Skuld vid årets början 86 244 98 608 Upptagna lån 17 47821 700 Årets amorteringar -32 705 -34 064 Skuld vid årets utgång 71 01786 244 17) Övriga kortfristiga skulder Av beloppet ingår källskatt för december månad med 18 253 tkr (2013: 17 714 tkr ) 18) Periodavgränsningsposter skulder 20142013 Upplupna kostnader Upplupna löner 2 517 19 309 Upplupna semesterlöner 53 285 54 525 Övriga upplupna kostnader, inomstatligt 1 393626 Övriga upplupna kostnader, utomstatligt 19 885 17 384 Summa upplupna kostnader Av minskningen av upplupna löner avser 13 504 tkr förändring/återföring av övertidskuld 77 080 91 844 Oförbrukade bidrag Oförbrukade bidrag, inomstatligt 100 29898 583 Oförbrukade bidrag, utomstatligt 115 96488 804 Summa oförbrukade bidrag 216 262 187 387 Oförbrukade bidrag från andra statliga myndigheter beräknas tas i anspråk inom följande tidsintervall: Inom tre månader 23 035 18 853 Mer än tre månader till ett år 64 31456 559 Mer än ett år till tre 11 83221 423 Mer än tre år 1 117 1 748 Övriga förutbetalda intäkter Övriga förutbetalda intäkter, inomstatligt 55 947 50 382 Övriga förutbetalda intäkter, utomstatligt 21 824 19 683 Summa övriga förutbetalda intäkter Summa periodavgränsningsposter 64 (68) 77 77170 065 371 113349 296 Linnéuniversitetet Årsredovisning 2014 Bilagor Bilaga 1. Sjukfrånvaro Nyckeltal avseende sjukfrånvaro Nyckeltal 1: Total sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid Antal årsarbetare Antal individer med sjukfrånvaro Nyckeltal 2: Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till total sjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till tillgänglig tid Antal individer med sjukfrånvaro Antal individer med långtidssjukfrånvaro Nyckeltal 3: Kvinnors sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid Antal kvinnliga årsarbetare Antal kvinnor med sjukfrånvaro 20142013201220112010 2,55% 1 725 525 2,15%2,10%2,20%2,10% 1 704 1 705 1 668 1 677 508 531511500 70,03% 67,07% 64,00% 68,70% 65,00% 1,79% 1,44% 1,30% 1,50% 1,40% 525 508 531511500 90 82 78 9168 3,79% 937 374 3,01%2,90%3,00%3,00% 921916 898900 369 372 361343 Nyckeltal 4: Mäns sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid Antal manliga årsarbetare Antal män med sjukfrånvaro 1,07% 787 151 1,15% 783 139 Nyckeltal 5: 1,73% 89 27 1,33%2,10%0,90%1,00% 98 116 115 125 41524337 2,28% 887 278 1,84% 875 256 Sjukfrånvaro för åldersgruppen upp tom 29 år i procent av tillgänglig arbetstid Antal årsarbetare i åldersgruppen 29 år eller yngre Antal individer i åldersgruppen upp tom 29 år med sjukfrånvaro Nyckeltal 6: Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30-49 år i procent av tillgänglig arbetstid Antal årsarbetare i åldersgruppen 30-49 år Antal individer i åldersgruppen 30-49 år med sjukfrånvaro 1,10% 789 159 1,30% 770 150 1,10% 777 157 1,80%2,10%2,20% 864 844 847 267 281284 Nyckeltal 7: Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år eller äldre i procent av tillgänglig arbetstid 1 2,97%2,64%2,50%2,50%2,20% Antal årsarbetare i åldersgruppen 50 år eller äldre 750 732 725 709 705 Antal individer i åldersgruppen 50 år eller äldre med sjukfrånvaro 220 211212 187 179 Källa: Arbetsgivarverket. 65 (68) Årsredovisning 2014 Linnéuniversitetet Bilaga 2. Redovisning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå Tabell 1: Redovisning av antal helårsstudenter (hst), helårsprestationer (hpr) Utfall avseende perioden 2014-01-01--2014-12-31 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer Summan Utfall total ersättning ska avse den totala ersättningen som lärosätet genomför produktion för, dvs. oberoende av om den ryms inom tilldelade medel eller inte. A B CD E HST HPR Utfall total Utbildningsområde Utfall HST Utfall HPR Ersättn . (tkr) Ersättn. (tkr) ersättn. C+D (tkr) Humaniora 1 561 1 10445 13721 66466 801 Samhällsvetenskap4 080 3 306 117 95864 865 182 823 Juridik207 193 5 9773 7919 768 Naturvetenskap 1 677 1 28486 10255 615 141 717 Teknik2 057 1 638 105 64170 937 176 578 Farmaci 2724 1 376 1 0292 404 Vård 1 124 1 08161 37851 090 112 468 Medicin618 555 37 69041 18078 870 Undervisning 929 905 30 25934 709 64 967 Verksamhetsförlagd utbildning 202 203 8 629 10 242 18 871 Övrigt 1 039 844 42 85528 259 71 114 Design 115 115 16 733 10 19526 927 Musik 20 202 511 1 5874 098 Media 10 10 2 9522 365 5 317 Idrott 77 678 1713 305 11 476 Summa 13 743 11 349 573 368400 833 974 200 Takbelopp (tkr) 976 138 Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr) 0 Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med (tkr) 1 938 Antal helårsstudenter inom vissa konstnärliga områden. Totalt antal utbildade helårsstudenter 160 inom design. Högst får 115 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom design har avräknats mot utbildningsområdet Teknik Totalt antal utbildade helårsstudenter 48 inom musik. Högst får 20 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom musik har avräknats mot utbildningsområdet Teknik Totalt antal utbildade helårsstudenter 52 inom media. Högst får 10 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom media har avräknats mot utbildningsområdet Teknik Tabell 2: Beräkning av anslagssparande och överproduktion (tkr) A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp (tkr) 976 138 + Ev. ingående anslagssparande (tkr) Summa (A) 976 138 B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ersättning för HPR från december föregående budgetår 3 684 Utfall total ersättning enligt tabell 1 974 200 + Ev. ingående överproduktion (tkr) 74 644 Summa (B) 1 052 528 Summa (A-B) 1 -76 390 1 Positiv summa förs till tabell över anslagssparandet nedan. Negativ summa förs till tabell över överproduktion nedan. Tabell. Anslagssparande Totalt utgående anslagssparande på anslaget för grundutbildning (A-B) 0 - Ev. anslagssparande över 10 % av takbeloppet 2. 0 Utgående anslagssparande 0 Tabell. Överproduktion Total utgående överproduktion 76 390 - Ev. överproduktion över 10% av takbeloppet 2 0 Utgående överproduktion 76 390 2 Den del av anslagssparandet som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande. 66 (68) Linnéuniversitetet Årsredovisning 2014 67 (68) 391 82 Kalmar / 351 95 Växjö Telefon 0772-28 80 00 E-post [email protected]
© Copyright 2024