1. No category

Lathund för
FYSS
Fysisk aktivitet
i sjukdomsprevention
och sjukdomsbehandling
Landstinget i Värmland
Sammanställd oktober 2014
av sjukgymnast Ulrika Sälgeback,
folkhälso- och samhällsmedicinska
enheten, Landstinget i Värmland
Utgiven av Läkemedelsenheten och
folkhälso- och samhällsmedicinska enheten
Lathund för dig som ordinerar
fysisk aktivitet på recept, FaR
Lathund FYSS är en sammanställning av aktuella rekommendationer med vetenskaplig evidens för fysisk aktivitet
i både preventivt och behandlande syfte. Den utgår från
boken FYSS som omfattar ett trettiotal olika sjukdomar
och tillstånd där fysisk aktivitet har bevisad effekt. I boken
beskrivs också dos, verkningsmekanismer och eventuella
kontraindikationer för fysisk aktivitet. Boken FYSS finns
även på webben, www.fyss.se.
Det finns idag god vetenskaplig grund för att fysisk aktivitet främjar hälsa och kan användas för att förebygga och
behandla många folksjukdomar. Fysisk aktivitet har multifaktoriella effekter, det vill säga påverkar många system i
kroppen samtidigt och kan därmed påverka både fysisk och
psykisk hälsa. De positiva effekterna får man oavsett ålder
eller träningsvana. Därför är det aldrig för sent att börja
röra på sig. Den som är otränad kommer snabbt att bli
fysiskt starkare.
Fysisk aktivitet kan fungera som en del av den medicinska
behandlingen och kompletterar eller i vissa fall till och med
ersätter läkemedel.
1
Fysisk aktivitet på Recept, FaR är en individuell skriftlig ordination av fysisk aktivitet grundad på patientens
tillstånd och förmåga. En skriftlig ordination har bättre
effekt än enbart muntliga råd. FaR leder till ökad fysisk
aktivitetsnivå och minskar stillasittande tid. Den fysiska
aktiviteten ordineras inom hälso- och sjukvården av legitimerad personal och aktiviteten genomförs utanför vården,
antingen på egen hand eller i någon form av gruppverksamhet. Den fungerar som en skriftlig överenskommelse
mellan vårdgivare och patient och innebär ett systematiskt
arbetssätt som inkluderar motiverande samtal, skriftlig ordination och planerad uppföljning.
Innehåll
Lathund för dig som ordinerar
fysisk aktivitet på recept, FaR...........................................................................1
Allmänna rekommendationer för vuxna ...............................................5
Mer information finns på www.liv.se/far.
Diagnosspecifika rekommendationer......................................................7
Karlstad januari 2015
Alkoholberoende och missbruk.....................................................................7
Astma.................................................................................................................................8
Benartärsjukdom.......................................................................................................9
Cancer...............................................................................................................................9
Cystisk fibros.................................................................................................................9
Demens......................................................................................................................... 10
Depression.................................................................................................................. 10
Diabetes mellitus typ 1...................................................................................... 10
Diabetes mellitus typ 2...................................................................................... 11
Hjärtrytmrubbningar........................................................................................... 11
Hjärtsvikt...................................................................................................................... 12
Hypertoni..................................................................................................................... 12
Kranskärlssjukdom................................................................................................. 12
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom............................................................... 13
Lipider............................................................................................................................ 13
2
3
Mag-tarmkanalens sjukdomar...................................................................... 14
Allmänna rekommendationer för vuxna
Metabola syndromet........................................................................................... 14
Multipel skleros........................................................................................................ 14
Njursjukdom (kronisk) och njurtransplantation............................... 15
Obesitas........................................................................................................................ 15
Osteoporos................................................................................................................. 15
Parkinsons sjukdom.............................................................................................. 16
Resttillstånd efter polio..................................................................................... 16
Reumatoid artrit...................................................................................................... 17
Ryggbesvär, långvariga...................................................................................... 17
Ryggmärgsskada.................................................................................................... 17
Schizofreni ................................................................................................................. 18
Smärta............................................................................................................................ 18
Stress .............................................................................................................................. 19
Stroke.............................................................................................................................. 19
Yrsel och balansrubbningar............................................................................ 19
Ångest............................................................................................................................ 20
4
Alla vuxna från 18 år och uppåt rekommenderas att vara
fysiskt aktiva i sammanlagt minst 150 minuter (2,5 timmar) i veckan. Intensiteten bör vara minst måttlig. Vid hög
intensitet rekommenderas minst 75 minuter per vecka.
Aktivitet av måttlig och hög intensitet kan även kombineras. Den bör spridas ut över flera av veckans dagar och
utföras i pass om minst 10 minuter. Styrketräning av stora
muskelgrupper minst 2 gånger per vecka rekommenderas
också som tillägg.
Mängden stillasittande per dag bör räknas som en enskild
riskfaktor och långvarigt stillasittande bör undvikas. Regelbundna korta pauser, rörelsepaus, med någon form av muskelaktivitet under några minuter rekommenderas för dem
som har stillasittande arbete eller sitter långa stunder på
fritiden. Detta gäller även dem som uppfyller rekommendationerna om fysisk aktivitet ovan. Äldre, det vill säga vuxna
över 65 år, bör även träna balans. För äldre eller individer
5
med kroniska sjukdomstillstånd eller funktionshinder, som
inte kan nå upp till rekommendationerna ovan, bör vara så
aktiva som tillståndet medger.
Borgs RPE-skala (rating of perceived exertion) är en
validerad skattningsskala för upplevd fysisk ansträngning.
Skattningar på RPE-skalan växer linjärt mot belastningsökningen. Aktivitet på medelintensiv nivå avser den aktivitetsnivå då personen är andfådd men fortfarande kan föra
ett samtal. Detta motsvarar 13–14 på Borgs RPE-skala.
Diagnosspecifika rekommendationer
Rekommenderad mängd fysisk träning ska ses som ett
riktvärde och ordinationen bör initialt anpassas utifrån
patientens tillstånd och förmåga och successivt ökas till
rekommenderad dos.
Alkoholberoende och missbruk
Fysisk träning utgör ett viktigt komplement vid behandlingen av alkoholberoende främst som förebyggande eller
behandling av följdsjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och depression. Se motsvarande sjukdomstillstånd
för rekommendationer.
Rekommendation: Vid abstinensbehandling lågintensiv
konditionsträning 4 gånger i veckan under sammanlagt
minst 15 minuter. Styrketräning 20 minuter per tillfälle 3
gånger i veckan. Vid efterföljande behandling högintensiv
konditionsträning 3–5 gånger per vecka under sammanlagt
minst 30 minuter vid varje tillfälle. Styrketräning 30 minuter per gång, 2–4 gånger i veckan samt bollspel.
För kontraindikationer och risker, läs i www.fyss.se
6
7
Artros
Benartärsjukdom
Behandlingen syftar till att lindra smärta, optimera och
behålla fysisk funktion samt förebygga och vända progress
av skadliga strukturförändringar i brosk, ben, ligament
och muskler. För att uppnå varaktiga resultat bör individen
stärkas i att hitta en träningsform som kan integreras i det
dagliga livet.
Fysisk träning leder till en mer långsam progress av själva
sjukdomsprocessen.
Rekommendation: Konditionsträning med måttlig intensitet minst 3 gånger i veckan under minst 30 minuter totalt.
Styrketräning med 8–10 övningar, 8–12 repetitioner om
1–3 set 3 gånger i veckan.
Cancer
För kontraindikationer och risker, läs i www.fyss.se
Astma
Rekommendation: Gångträning, gärna intermittent, minst
3 gånger per vecka, minst 30 minuter varje gång och över
en period på minst 6 månader.
Regelbunden fysisk aktivitet är en av de viktigaste faktorerna för att förebygga insjuknande i bröst-, tjocktarms- och
livmodercancer och kan även ha betydelse avseende prostata- och lungcancer. Fysisk träning är även värdefull både
när patienten genomgår cancerbehandling och befinner sig
i rehabiliteringsfasen.
Fysisk träning är värdefull och nödvändig för alla personer
med astma då den förbättrar den fysiska förmågan, minskar dyspnén och de ansträngningsutlösta andningsbesvären. Fysisk träning bör individanpassas och bestå av konditions-, styrke- och rörlighetsträning.
Rekommendation: Daglig konditionsträning, måttlig till
hög intensitet minst 15–60 minuter varje tillfälle. Tung
belastning ska undvikas.
Rekommendation: Lågintensiv fysisk träning 5 gånger per
vecka under sammanlagt minst 30 minuter för personer
med grav obstruktivitet. Högintensiv fysisk träning 3 gånger per vecka under sammanlagt minst 20 minuter vid varje
tillfälle för personer med mild till måttlig obstruktivitet.
Styrketräning med 8–10 övningar, 8–12 repetitioner om
2–3 set minst 2 gånger i veckan.
Cystisk fibros
För kontraindikationer och risker, läs i www.fyss.se
Konditions-, styrke- och rörlighetsträning är en viktig del
i grundbehandlingen. Val av övningar, intensitet, duration
och frekvens måste anpassas till den enskilda individens
förutsättningar och aktuella situation. Någon generell
rekommendation finns ej.
För risker, läs i www.fyss.se
8
9
Demens
Råd om fysisk aktivitet bör vara densamma som för befolkningen generellt. Tillrättalagd fysisk aktivitet för att
förebygga funktionsnedsättning kräver väl valda aktiviteter
samt instruktion och anpassning till den enskilda individens behov och förutsättningar.
Depression
Den fysiska träningen sker med fördel parallellt med läkemedelsbehandling och samtal. Fysisk träning har effekt
vid lätt och måttlig depression som akut behandling samt
minskar risken för återfall. Övriga hälsoeffekter är också
viktiga då det ofta finns en samsjuklighet med kroppsliga
sjukdomar.
Rekommendation: Måttlig till högintensiv konditionsträning 2–3 gånger i veckan, 30–45 minuter per tillfälle i
minst 9 veckor. Styrketräning 8–10 övningar, 1–3 set med
8–12 repetitioner 2–3 gånger i veckan i minst 9 veckor.
För kontraindikationer och risker, läs i ww.fyss.se
med måttlig intensitet 3–5 gånger i veckan, 20–60 minuter
per gång. Styrketräning 2–3 gånger i veckan, 8–10 övningar med 8–12 repetitioner varje övning.
För kontraindikationer, läs i www.fyss.se
Diabetes mellitus typ 2
Regelbunden fysisk träning ökar insulinkänsligheten och
påverkar också andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.
Dessutom uppnås en förbättrad blodsockerkontroll. Fysisk
träning ingår också i första linjens behandling vid diabetes
typ 2 och ger ökad känslighet för insulin, vilket medför
bättre metabol kontroll. Regelbunden fysisk aktivitet är
också en av de mest betydelsefulla åtgärderna för att förebygga diabetes typ 2, särskilt hos patienter med prediabetes.
Rekommendation: Lågintensiva vardagsaktiviteter dagligen
i mer än 30 minuter vid varje tillfälle. Konditionsträning
med måttlig intensitet 3–5 gånger i veckan, 20–60 minuter
per gång. Styrketräning 2–3 gånger i veckan, 8–10 övningar med 8–12 repetitioner varje övning.
För kontraindikationer, läs i www.fyss.se
Diabetes mellitus typ 1
Regelbunden fysisk träning ökar insulinkänsligheten,
främst i skelettmuskulaturen, vilket leder till minskat insulinbehov. Eftersom diabetes är kopplad till en starkt ökad
risk för att utveckla hjärt-kärlsjukdom är det av stor vikt
med regelbunden fysisk träning för att påverka riskfaktorer
för hjärt-kärlsjukdom.
Hjärtrytmrubbningar
Många patienter med arytmiproblem har en underliggande
kardiovaskulär sjukdom varför hänsyn måste tas till detta
vid ordination av fysisk aktivitet. Se motsvarande sjukdomstillstånd för rekommendationer.
För kontraindikationer, läs i www.fyss.se
Rekommendation: Lågintensiva vardagsaktiviteter dagligen
i mer än 30 minuter vid varje tillfälle. Konditionsträning
10
11
Hjärtsvikt
Fysisk träning förbättrar funktionen och bör erbjudas som
en del av behandlingen. Kronisk hjärtsvikt har en multifaktoriell genes. Förändringar i den perifera cirkulationen är
troligen minst lika viktig som vänsterkammarfunktionen
för den fysiska prestationsförmågan.
Rekommendation: Konditionsträning, även i vatten, med
måttlig intensitet 20–60 minuter per gång, 1–5 gånger i
veckan. Styrketräning 2 gånger i veckan med 8–10 övningar per tillfälle, 8–12 repetitioner i 2–3 set. För specifik dosering för den enskilda patienten rekommenderas kontakt
med sjukgymnast/fysioterapeut.
För kontraindikationer och risker, läs i www.fyss.se
Hypertoni
Regelbunden fysisk träning kan ge en blodtryckssänkande
effekt, men ska framförallt ses som en profylaktisk behandling mot framtida hjärt-kärlsjukdom.
Rekommendation: Konditionsträning med måttlig intensitet 5–7 gånger per vecka, minst 30 minuter vid varje tillfälle. Styrketräning, många repetitioner med lågt motstånd.
ring för den enskilda patienten rekommenderas kontakt
med sjukgymnast/fysioterapeut.
Rekommendation: Individanpassad konditionsträning
20–60 minuter/gång, 3–5 gånger i veckan med måttlig
intensitet. Styrketräning 2 gånger i veckan med 8–10 övningar, 8–12 repetitioner i 2–3 set. För specifik dosering
för den enskilda patienten rekommenderas kontakt med
sjukgymnast/fysioterapeut.
För kontraindikationer och risker, läs i www.fyss.se
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Fysisk träning förbättrar den fysiska prestationsförmågan,
minskar dyspnén samt ökar livskvalitén och bör inledas så
snart diagnos är ställd. Inledningsvis bör träningen individanpassas med hjälp av fysioterapeut/sjukgymnast.
Rekommendation: Konditionsträning på lätt till måttlig
intensitet 2–5 gånger/vecka under sammanlagt minst 30
minuter eller högintensiv fysisk träning 2–3 gånger i veckan under sammanlagt minst 30 minuter vid varje tillfälle.
För risker, läs i www.fyss.se
För kontraindikationer och biverkningar, läs i www.fyss.se
Lipider
Kranskärlssjukdom
Konditionsträning påverkar triglycerider, HDL-kolesterol
och i viss mån LDL-kolesterol.
Fysisk träning har en skyddande preventiv effekt och bör
erbjudas som en del av behandlingen. Efter en hjärthändelse krävs det att patienten testas vad avser kondition och
muskelfunktion. Utifrån dessa test och patientens allmäntillstånd görs sedan en riskbedömning. För specifik dose12
Rekommendation: Medelintensiv konditionsträning 5–7
dagar i veckan under sammanlagt minst 30 minuter per
tillfälle.
13
Mag-tarmkanalens sjukdomar
Njursjukdom (kronisk) och njurtransplantation
Regelbunden fysisk träning stimulerar tarmmotoriken vid
obstipation.
Med regelbunden träning som påbörjas i preuremistadiet
kan patienten bibehålla en normal fysisk arbetsförmåga,
muskelfunktion och funktionell kapacitet. Fysisk träning
är en viktig del i behandlingen av kronisk njursvikt oberoende av var i sjukdomsskedet patienten befinner sig.
Rekommendation: Konditionsträning på medelintensiv
nivå, minst 30 minuter varannan dag.
För kontraindikationer och risker, läs i www.fyss.se
Metabola syndromet
I det metabola syndromet samverkar faktorer som bukfetma, insulinresistens, dyslipidemi och hypertoni. Regelbunden fysisk träning och minskad stillasittande tid påverkar
alla dessa komponenter både för att förebygga och behandla
det metabola syndromet.
Rekommendation: Styrketräning 3 gånger i veckan med
8–12 repetitioner i 1–2 set. Konditionsträning med måttlig
intensitet 3 gånger i veckan i 60 minuter.
För specifik dosering för den enskilda patienten rekommenderas kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut.
För kontraindikationer och risker, läs i www.fyss.se
Rekommendation: Daglig konditionsträning på måttlig
intensitetsnivå, 30–60 minuter per tillfälle. Begränsa stillasittande aktiviteter. För specifik dosering för den enskilda
patienten rekommenderas kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut.
Obesitas
För kontraindikationer och risker, läs i www.fyss.se
Rekommendation: Se allmänna rekommendationer för
vuxna.
Multipel skleros
Fysisk träning rekommenderas för att förbättra muskelfunktion, kondition och förflyttningsförmåga. För specifik
dosering för den enskilda patienten rekommenderas kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut.
Rekommendation: Individanpassad styrke-, rörlighets- och
konditionsträning beroende på olika stadier av sjukdomen.
För kontraindikationer och risker, läs i www.fyss.se
14
Långsiktiga och varaktiga förändringar i vardagen är avgörande såsom ökad vardagsaktivitet och minskad stillasittande tid. Att välja aktivitet framför inaktivitet är avgörande
och har påvisbara effekter.
För kontraindikationer och risker, läs i www.fyss.se
Osteoporos
Fysisk träning av viktbärande karaktär är nödvändig för
uppbyggnad och bevarande av benvävnaden. Den bör också vara inriktad på att förebygga fall och därmed frakturer.
Den bör även vara inriktad på smärtlindring i vissa fall, se
rekommendation vid smärta.
15
För specifik dosering för den enskilda patienten rekommenderas kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut.
Rekommendation: Konditionsträning med måttlig intensitet 5 dagar i veckan i minst 30 minuter. Balans-, koordinations och styrketräning som tillägg.
Reumatoid artrit
Fysisk träning förbättrar både livskvalitet och muskelfunktion hos patienter med reumatoid artrit. Den är en viktig
del i behandlingen och bör anpassas efter sjukdomens förlopp.
För kontraindikationer och risker, läs i www.fyss.se
För specifik dosering för den enskilda patienten rekommenderas kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut.
Parkinsons sjukdom
Rekommendation: Konditionsträning med måttlig intensitet 3 gånger i veckan, 30–60 minuter varje tillfälle. Styrketräning 2–3 gånger per vecka.
Fysisk träning är av största vikt för att förhindra minskad
kapacitet och bör påbörjas tidigt i sjukdomsförloppet. Den
kan även förväntas förebygga inaktivitet, rörelserädsla och
minska risken för fallskador.
Rekommendation: Daglig konditionsträning på lätt till
måttlig intensitetsnivå.
För specifik dosering för den enskilda patienten rekommenderas kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut.
För kontraindikationer, läs i www.fyss.se
Ryggbesvär, långvariga
Fysisk träning i syfte att återgå till så normal fysisk aktivitet som möjligt, trots besvären, är det bästa sättet att minska smärta och förbättra funktion.
För kontraindikationer och risker, läs i www.fyss.se
För specifik dosering för den enskilda patienten rekommenderas kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut.
Resttillstånd efter polio
Rekommendation: Att vara så normalt fysiskt aktiv som
möjligt utifrån patientens tillstånd och förmåga.
Fysisk träning är en viktig komponent för att upprätthålla
en god funktion i vardagen.
Rekommendation: Styrketräning 1–2 gånger i veckan i
korta pass beroende på poliostatus. Konditionsträning på
måttlig intensitetsnivå minst 30 minuter per tillfälle, 2–3
gånger i veckan.
För kontraindikationer och risker, läs i www.fyss.se
16
För kontraindikationer och risker, läs i www.fyss.se
Ryggmärgsskada
Fysisk träning är en central del av rehabiliteringen och beror på den enskilde individens tillstånd och förmåga. För
specifik dosering för den enskilda patienten rekommenderas kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut.
17
Schizofreni
Stress
Fysisk träning är en betydelsefull del i behandlingen och
verkar kunna reducera negativa symtom och att bemästra
andra så kallade positiva symtom. Fysisk aktivitet kan även
bidra till minskad ångest och depression, bättre livskvalitet
och minskad risk för återfall. Övriga hälsoeffekter är också
viktiga då det ofta finns en samsjuklighet med kroppsliga
sjukdomar.
Regelbunden fysisk träning påverkar alla organ som är
involverade i stressfysiologisk reaktion och leder till en
mindre uttalad stressreaktion vilket också ger effekter på
välbefinnande och bemästring. Stress kan inte beskrivas
som en enskild diagnos.
Rekommendation: Se allmänna rekommendationer för
vuxna. Utgå från den enskilde patientens tillstånd och förmåga.
För kontraindikationer och risker, läs i www.fyss.se
Smärta
Fysisk träning har stor betydelse i samband med behandling och rehabilitering av patienter med långvarig smärta.
Den bör vara regelbunden och kontinuerlig för att uppnå
bästa effekt.
För specifik dosering för den enskilda patienten rekommenderas kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut.
Rekommendation: Konditionsträning av minst måttlig
intensitet i minst 10 minuter per tillfälle. För rekommendationer vid specifika sjukdomstillstånd, se www.fyss.se
För kontraindikationer, läs i www.fyss.se
18
För mer specifika rekommendationer, se kapitlen om smärta och depression.
Stroke
Fysisk träning förbättrar funktionen i vardagen. Personer
med restsymtom efter stroke har ofta nedsatt fysisk prestationsförmåga. För specifik dosering för den enskilda
patienten rekommenderas kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut.
Rekommendation: Konditionsträning av minst måttlig
intensitet 2–5 gånger i veckan, 10–60 minuter per tillfälle.
Styrketräning 1–3 gånger per vecka. 1–3 set, 7–10 repetitioner. Balans- och rörlighetsträning 1–3 gånger i veckan i
samband med övrig träning.
För kontraindikationer och risker, läs i www.fyss.se
Yrsel och balansrubbningar
Fysisk träning vid åldersrelaterad yrsel och vid skada på
centrala nervsystemet förbättrar balans, koordination och
styrka samt ökar aktivitetsgrad och minskar rörelserädsla.
Även vid akut perifert vestibulärt bortfall och godartad
lägesyrsel har specifik träning god evidens. För specifik dosering för den enskilda patienten rekommenderas kontakt
med sjukgymnast/fysioterapeut.
19
Rekommendation: Generell konditions-, styrke-, balansoch rörlighetsträning av lätt intensitet minst 2 gånger i
veckan, 20–60 minuter per tillfälle.
För kontraindikationer och risker, läs i www.fyss.se
Ångest
Fysiskt aktiva personer löper mindre risk att utveckla
ångestsyndrom. Fysisk träning som alternativ eller komplement till andra behandlingsmetoder är bäst dokumenterad
avseende panikångest med eller utan agorafobi, men kan
troligen också ha effekt vid generaliserat ångestsyndrom
och hos normalpersoner med förhöjd ångestnivå.
Rekommendation: Konditionsträning av minst måttlig
intensitet 3 gånger i veckan, 30 minuter per tillfälle. Styrke- och rörlighetsträning som alternativ, 3 gånger per vecka
och 30 minuter vid varje tillfälle.
För kontraindikationer och risker, läs i www.fyss.se
20
Tryckt hos City Tryck i Karlstad AB 2014
Grafisk form: Kommunikationsenheten, Landstinget i Värmland