1. No category

Träning vid typ 2-diabetes
Fysisk inaktivitet- 4:e ledande sjukdoms
relaterade riskfaktorn
Åsa Tornberg Lektor vid Ins3tu3onen för Hälsovetenskaper Lunds Universitet WHO Global Health Risks 2009 Riskfaktorer typ 2-diabetes
Fysisk inak)vitet Typ 2 diabetes Bröstcancer Hjärt-­‐kärl sjukdom Överviktig
Fysiskt inaktivitet
Ärftlighet
Depression Tarmcancer Hög ålder
Demens Pedersen BK, 2010 1
Sjukdomsförlopp vid typ 2-diabetes
Insulinsignalering GLUT-­‐4 transloka)on •  Insulin resistens
•  Insulin produktion
•  Glukos homeostas
Ryder et al 2001 Primärprevention - livsstil
Arbetskapacitet vid typ 2-diabetes
Knowler, 2002
2
Aerob kapacitet
Aerob kapacitet
•  VO2 peak (ml/min/kg): 18-33%
(Segerström, 2010; Tibb,2005; Nyholm, 2004; Mootha, 2003;
Brandeburg,1999; Regensteiner, 1995, 1999)
•  VO2 peak (l/min):13-17%
(Brandeburg, 1999;Regensteiner, 1995, 1999)
Regensteiner et al 1995
Anaerob kapacitet
VO2 kinetik
Normala kontroller
Obesa kontroller
T2D
(Metz L et al 2005)
Regensteiner et al 1998
Regensteiner et al 1998
3
Cardiac output
Lägre hjärtfrekvens (Segerström, 2010)
Blodkärl
•  Kapillärdensitet (Segerström, 2010; Mootha,
2003; Eriksson 1994)
Lägre diastolfunktion (Brassard, 2006; Poirer, 2001) Styvhet i artärerna (Brassard, 2006) Metabolism (Nisoli, 2007; Doehner, 2002)
•  Endotelfunktion (Cresosimo och
DeFronzon, 2006)
•  Artär-­‐venös syrgasskillnad (Mogensen, 2007) Neuropati (Ewing, 1980)
Muskelfiber distribution
Träningsdosering •  Type I
•  Type IIx
Segerström, 2010; Mootha, 2003; Eriksson 1994
4
Response to Exercise – One Bout Träning
Återhämtning
Anpassning
Anabolic
Retning eller stress
Katabolic
Starting point
Time Exercise Response to Exercise – Repeated Bouts EXERCISE
EXERCISE
EXERCISE
EXERCISE
Recovery Overreaching Träningsrekommenda)oner FITT •  Frekvens (Hur oXa?) •  Intensitet (Ansträngande) •  Tid (Hur mycket?) •  Typ (Vilken ak3vitet?) •  Progression (Stegring – utveckling) ACSM, 2010 5
Utvärdering vid träningsplanering Glukos homeostas
Test av aerob och anaerob energiomsäPning Test av styrka Biodex System 4 Pro
•  Insulin sensitivitet
•  Glukos tolerans
•  HbA1c
Bild från: www.biodex.com
6
Träningsplanering •  Dagböcker •  SkaPningsskalor •  Pulsträning •  Kost •  Mående •  Återhämtning •  Stegräknare •  Accelerometer Modell för op)merad träning Kravanalys
Kapacitetsanalys
Målsättning
Årsplanering
Ökad intensitet, duration och frekvens
Periodplanering
Underträning
Akut överbelastning
Översträckning
Överträning
Veckoplanering
Planering av träningspass
Inga eller
Positiv fysiologisk Optimal fysiologisk Negativ fysiologisk
Mindre fysiologiska
anpassning
anpassning
anpassning
förändringar
Genomförande
Utvärdering
Optimal zon
Justering
7
Makrocykel Mesocykel 4-­‐6 (8-­‐12) veckor. Fokuserar på olika fysiska kvaliteér. 1-­‐ flera års cykler Kenttä och Svensson, 2008
Mikrocykel 7 dagar. Varierar från pass )ll pass. Kenttä och Svensson, 2008
Effekter av träning på glykemisk
kontroll
Tex 1 hårt och sedan 2 läPa, eller alterna)v träning som cross-­‐training emellanåt. Kenttä och Svensson, 2008
8
Akuta effekter Akuta effekter •  30 -­‐60 min e^er träning •  Icke-­‐insulin beroende •  GLUT-­‐4 i cellmembranet Jentjens and Jeukendrup, 2003 Lång)dseffekter Röckl et al 2008 Lång3dseffekter •  Upp )ll 48 )mmar e^er träning •  Ökad insulinkänslighet •  Transloka)on av GLUT-­‐4 •  Insulin-­‐signaling pathway Jentjens and Jeukendrup, 2003 Röckl et al 2008 9
Träningsstatus Dosering av träning på glykemisk
kontroll
•  Ökad insulinkänslighet av träning –  Ökat GLUT-­‐4 innehåll –  FörbäPrad insulin signalering –  Ökat blod flöde –  Ökad muskelmassa –  Muskel glykogen syntes •  Otränad mer beroende av akuta effekter •  Tränad både akut och lång)ds effekter Jentjens and Jeukendrup, 2003 Frekvens
•  Insulinkänslighet
–  Varaktighet: 2-48 timmar (Praet och van Loon, 2007)
–  Långvarig träningseffekt kan förloras på 6-14dagar (Praet
och van Loon, 2007)
•  HbA1c
Intensitet
•  Insulinkänslighet
–  72 % HRR (Segerström et al, 2010)
•  HbA1c
–  72 % HRR (Boulé et al, 2003;Segerström et al, 2010)
–  3.4 gånger per vecka (Boulé et al, 2003)
Ju högre intensitet desto större effekt
10
Låg intensitet
Hög intensitet
Kort högintensiv träning 2 weeks 30 s “all-­‐out” 4-­‐6 repe33ons 3 3mes per week 6 weeks OGTT AUC glucose and insulin •  Hög intensitet på träningen INT: 30 s “all-­‐out” 4-­‐6 repe33ons 3 3mes per week (ansträngande )ll mycket ansträngande) MOD: 40-­‐60 min cycling at 65%VO2peak 5 3mes per week 2 weeks •  Intervaller INT and MW
OD PGC1α and rm
itochondrial enzymes 1 minutes Rpeak 10-­‐12 epe33ons 3 3mes per w(CS, eek PDH, β-­‐HAD) GLUT 412 weeks (1-­‐2 minuter upprepa 5-­‐10 gånger total )d ca 20 min) INT: 2 minutes above 95% HRmax 5 repe33ons 3 3mes per week PGC1α •  Max 48 )mmar mellan träningspassen MOD: 1h ernzyme unning (aCOX, t 65%VO2peak 2.5 3mes per week Mitochondrial CS) (gärna o^are) INT 14 ±2% increase VO2peak, MOD 7 ±2 % increase VO2peak INT 2h OGTT decrease of1.0 mM, MOD 0.7 mM Segetström, 2010; Nybo 2010; Babraj, 2009 11
Duration/volym
Insulinkänslighet
•  Insulinkänslighet
– 
– 
– 
– 
Energiförbrukning ca 500 kcal per pass
170-200 minuter per vecka
4-5 gånger per vecka
Långvarig träningseffekt kan förloras på 6-14dagar (Praet och van Loon,
•  Ett träningspass av både uthållighets träning och
styrketräning ökar insulinkänsligheten.
2007)
•  HbA1c
–  49 minuter (Boulé et al, 2003)
–  3.4 gånger per vecka (Boulé et al, 2003)
–  20 veckor (Boulé et al, 2003)
(Praet och van Loon, 2007)
Insulinresistens och typ av
träning
HbA1c
•  Både uthållighetsträning och styrketräning sänker
HbA1c.
•  Kombineradträning tycks ge additiva effekter på
HbA1c
(Zanuso et al, 2010)
12
Träningsrekommendationer för
individer med T2D primärprevention
Progression
6-12 veckor (Praet och van Loon, 2007; O’Donovan et al,
2010)
Träningsrekommenda)oner Andra hälsovinster av träning
2-­‐3 gånger i veckan Ansträngande Styrketräning Vikter / maskiner / kroppen •  Ökad koordination
Styrka Gå / cykla /springa Simma Gympa Gå / cykla / åka buss Städa Trädgårdsarbete Uthållighet Basak3vtet 3-­‐5 gånger per vecka Ansträngande •  Ökad rörlighet
•  Ökad balans
Varje dag Mårligt ansträngande •  Ökad kroppskännedom
•  Ökat psykologisk välbefinnande
FYSS, 2008 13
Träningsrekommendationer för
individer med T2D sekundärprevention
Träning-effekter
•  Akuta effekter
–  Ett träningspass öka glukosupptag i skelettmuskeln via
insulin oberoende mekanismer (Zierath, 2002; Hawley, 2008)
•  Långtidseffekter
–  Vid kort diabetesduration störst effekt av träning /fysisk
aktivitet (Sowling, 2006;Umpierre, 2011)
–  HbA1c reduktion med 6-9 mmol/l, kliniskt relevant,
jämförbart med många mediciner som ges vid typ 2
diabetes (Sowling, 2006;Umpierre, 2011, 2012;Terada, 2013)
–  Påverkar andra riskfaktorer som vikt, midjemått och fitness
(Koivula, 2013)
–  Välbefinnande & depression (Nicolucci (IDES), 20012; Look AHEAD,
2013)
–  Utplanande effekt (Hansen, 2012)
Träning-typ
Träning-dos
•  Kombinerad träning, både konditions & styrketräning 8-9
mmol/l (Snowling, 2006; Chudyk, 2011; Figueira 2013; Cazua, 2005)
•  Ju mer man tränar desto större effekt (Terada, 2013; Umpierre
•  Konditionsträning 6-7 mmol/l (Boulé, 2003; van Dijk, 2012)
2011, 2012; Boulé, 2001;Segerström, 2010)
•  Intensitet tycks kunna kompensera för tid (Terada, 2013;
Umpierre 2011, 2012; Boulé, 2001;Segerström, 2010)
•  Styrketräning 3-4 mmol/l (van Dijk, 2012; Grontved, 2012; Irvine, 2009)
•  HIIT
•  Säkert (Terada, 2013; Balducci, 2012)
•  Effektivt (Gillien 2012;Little 2011)
•  Progression (Umpierre 2011, 2012)
14
Träning-didaktik
Träningsrekommendationer T2D
•  Handledträning (Balducci, 2012; Nielsen, 2006)
Styrka
•  Motiverande samtal (Avery, 2012)
Uthållighet
•  Progression (Hansen, 2012)
Basaktivtet
(FYSS 2008)
Träningsrekommendationer T2D
Basaktivitet
•  Intensitet
–  30 till 50% av VO2max (FYSS 2008)
•  Duration
–  30 minuter (FYSS 2008)
–  1000 kcal/vecka (2000 kcal/vecka) (ACSM 2010)
•  150 min/vecka 40-60% VO2max
•  90 min/vecka 55-70% VO2max
•  Frekvens
–  Varje dag (FYSS 20028)
–  3 till 7 gånger per vecka (ACSM 2010)
Träningsrekommendationer T2D
Uthållighet
•  Intensitet
–  40-70 % VO2max (FYSS 2008)
–  50-80% av HRR eller VO2max (ACSM 2010)
•  Duration
–  20-60 minuter. 90-150 min/vecka (FYSS 2008)
–  20-60 minuter,150-300 min/vecka (ACSM 2010)
•  Frekvens
–  3-5 gånger per vecka (FYSS 2008)
–  3-7 gånger per vecka (ACSM 2010)
–  Högst 48 timmar mellan träningspassen (FYSS 2008, ACSM 2010)
15
Träningsrekommendationer T2D
Styrka
•  Intensitet
–  8-12 rep (FYSS 2008)
–  8-12 rep 60-80% av 1 RM (ACSM 2010)
•  Duration
–  2-3 set (FYSS 2008, ACSM 2010)
–  8-10 stora muskelgrupper som går över flera
leder (FYSS 2008, ACSM 2010)
Rekommendationer
• 
• 
• 
• 
• 
Kombinerad träning
48 h
Dos-respons
Progression
Motiverande samtal
•  Frekvens 2 till 3 gånger per vecka (FYSS 2008,
ACSM 2010)
Sammanfattning
• 
Det finns ett tydligt dos–respons-samband mellan plasmaglukoskontroll och fysisk
aktivitet/fysisk träning.
• 
Fysisk träning/fysisk aktivitet ger god HbA1c-sänkande effekt, väl jämförbar med
många läkemedel som ges vid typ 2-diabetes.
• 
Intensitet, duration och frekvens är viktigt vid dosering av fysisk träning.
• 
Kombinerad fysisk träning (både konditions- och styrketräning) ger störst sänkning av
HbA1c, följt av endast konditionsträning, därefter styrketräning och enbart förändring
av den fysiska aktivitetsnivån.
• 
Fysisk aktivitet är en av hörnstenarna vid behandling av typ 2-diabetes. Samma
rekommendationer om fysisk aktivitet gäller för personer med typ 2-diabetes som för
personer utan typ 2-diabetes, det vill säga minst 150 minuter aerob fysisk aktivitet på
måttlig till hög intensitet per vecka.
Tack! 16