Rapport 2015:40. Arkeologisk utredning steg 1, 2014. Väg

RAPPORT 2015:40
ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 1, 2014
Väg 13 vid Assmåsa
Skåne, Sjöbo kommun, Sövde socken,
fornlämning Sövde 49:1, 50:1, 66:1, 297 och 359
Anne Carlie och Kennet Stark
Arkeologiska undersökningar görs i tre etapper: utredning,
förundersökning och slutundersökning. Processen syftar i första
hand syftar till att bevara fornlämningarna, vilket är grundtanken i
kulturmiljölagen (KML). Arkeologisk utredning görs i två steg: steg 1
(AU1) innebär att tillgänglig kunskap i form av inventeringar och äldre
undersökningar sammanställs och att en inventering görs i fält, i syfte att
lokalisera fornlämningar. Steg 2 utgör den särskilda utredningen (AU2),
där sökschaktsgrävning utförs. Om det då konstateras förekomst av dolda
fornlämningar så är en arkeologisk förundersökning (FU) nästa steg i den
uppdragsarkeologiska processen.
Om fornlämningen efter förundersökning bedöms vara välbevarad och
ha vetenskaplig potential görs en särskild undersökning, även kallad
slutundersökning (SU). De första etapperna, arkeologisk utredning (AU)
och förundersökning (FU) utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen
inför prövning av tillstånd till ingrepp i fornlämning i form av särskild
undersökning (SU).
Mer information om den uppdragsarkeologiska processen kan
hämtas under följande länk: http://www.raa.se/kulturarvet/arkeologifornlamningar-och-fynd/den-uppdragsarkeologiska-processen/.
Uppdragsarkeologin regleras av 2 kap. 10–14§§ i Kulturmiljölagen (KML)
och av föreskrifter.
RAPPORT 2015:40
ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 1, 2014
Väg 13 vid Assmåsa
Skåne, Sjöbo kommun, Sövde socken,
fornlämning Sövde 49:1, 50:1, 66:1, 297 och 359
Dnr 5.1.1-129-2015
Anne Carlie och Kennet Stark
STATENS HISTORISKA MUSEER
Arkeologiska uppdragsverksamheten
Odlarevägen 5
226 60 LUND
Fax: 010-480 80 94
Tel: 010-480 80 00
www.arkeologiuv.se
e-post: [email protected]
www.shmm.se
© 2015 STATENS HISTORISKA MUSEER
Arkeologiska uppdragsverksamheten
Rapport 2015:40
Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2013. Medgivande I 2012/0744.
Kartor är godkända från ­sekretessynpunkt för spridning.
Bildredigering Henrik Pihl
Layout Henrik Pihl
Omslag Framsida: Assmåsa gård. Foto: Anne Carlie.
Baksida: Byggnadsdetalj i gavel till ekonomibyggnad på Assmåsa gård. Foto: Anne Carlie.
Tryck/utskrift Arkitektkopia, 2015
Innehåll
Sammanfattning 5
Bakgrund 7
Exploateringssituationen 7
Syfte och ambitionsnivå 8
Antikvariska och arkeologiska förutsättningar och bevarandeintressen 8
Topografi och fornlämningsbild 8
Naturgeografiska förutsättningar 8
Fornlämningsbild 10
Tidigare kunskap 13
Metod och genomförande 14
Byråinventering 14
Fältarbete 15
Rapportarbete 15
Dokumentation 15
Prioriteringar 15
Resultat 16
Byråinventering 16
Nyupptäckta forn- och kulturlämningar 20
Sammanhållna kulturhistoriska miljöer 20
Vilken ny kunskap förväntas vid AU2? 22
Förslag till åtgärder 23
Kartuppslag I 24
Kartuppslag II 28
Kartuppslag III 30
Konsekvensbedömning och rekommendationer till Trafikverket 33
Referenser 34
Administrativa och tekniska uppgifter 36
Bilagor
Bilaga 1. Forn- och kulturlämningar inom vägutredningsområdet 37
Bilaga 2. Förslag till områden för arkeologisk utredning steg 2 38
Ef
r
te
ål
tid
ga
r
de
tid
e
ar
Ny tid
isk
or
at
tid
rm
el
fo
ed
re
M
in
rn
k
Vi
jä
r
1000
de
2000
ål
3000
e
gr
Yn
4000
rn
jä
r
BRONSÅLDER
re
r
de
r
de
l
så
de
ål
r
de
ål
l
så
on
br
on
br
en
st
en
st
5000
d
Äl
re
re
6000
e
gr
Yn
d
Äl
e
gr
Yn
d
Äl
STENÅLDER
HISTORISK
TID
JÄRNÅLDER
0
1000
2000 år
Bosarpasjön
Höör
Gärds Köpinge
Tollarp
Åhus
Linderöd
Helge å
Everöd
Östra Sönnarslöv
Yngsjö
Ö Ringsjön
Hörby
Vittskövle
Huaröd
Degeberga
Verkaån
Bjärsjölagård
Kävlingeån
Brösarp
Vollsjö
Vombsjön
Kivik
Vitaby
Lövestad
Sjöbo
Sjöbo
Veberöd
Sankt Olof
Äsperöd
Vik
Onslunda
Sövde
Baskemölla
Blentarp
Sövdesjön
Ellestadssjön
Krageholmssj.
Gärsnäs
Tomelilla
Smedstorp
V13
Brantevik
Hammenhög
Sövestad
Stora Herrestad
Rydsgård
Simrishamn
Hedeskoga
Skillinge
Borrby
Köpingebro
Löderup
Svarte
Skivarp
Nybrostrand
Ystad
Abbekås
Figur 1. Det aktuella utredningsområdet för väg 13 vid Assmåsa markerat på utsnitt ur Översiktskartan, Skåne län.
Skala 1:300 000.
4 Väg 13 vid Assmåsa
Sammanfattning
• Riksantikvarieämbetet UV Syd, sedan 1 januari 2015 Statens
Historiska Museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten, har
genomfört en arkeologisk utredning steg 1 inför en planerad
ombyggnad av väg 13 vid Assmåsa, mellan Sjöbo och Ystad i
Sövde socken, Sjöbo kommun. Utredningsområdet för vägen är
cirka 3,3 kilometer långt och 200–750 meter brett, motsvarande
en yta av cirka 130 hektar.
• Vägutredningsområdet ligger öster om Snogeholmssjön inom ett
mosaikartat backlandskap som i det Skånska landsbygdsprogrammet benämns Sövdesjöns och Krageholmssjöns godslandskap.
Området är topografiskt varierat med nivåer på 36–68 m ö.h.
Jordarterna domineras av lera och lermoräner med inslag av glacialt avsatt sand och silt. Inom vägutredningsområdet finns även
flera våtmarksområden.
• Syftet med utredningen var att fastställa om fornlämningar eller
deras fornlämningsområden berörs av den planerade vägombyggnaden. Ambitionen var att identifiera samtliga fornlämningar
inom vägutredningsområdet och att resultaten ska ska kunna
användas som underlag för fortsatt planering och beslutsprocess.
• Fältarbetet föregicks av en byråinventering, då relevanta arkivoch kartmaterial, gicks igenom och analyserades. Fältarbetet, i
form av en fältinventering till fots, utfördes under två dagar i mitten av december månad 2014.
• Vid inventeringen besiktigades fem i FMIS tidigare registrerade
forn- och kulturlämningar inom vägutredningsområdet, bestående av två fyndplatser för stenyxor, en färdväg, en brunn samt
Assmåsa gamla tomt (Sövde 49:1, 50:1, 66:1, 297 och 359).
• Vid byrå- och fältinventeringen framkom sex forn-/kulturlämningar, bestående av en fyndplats för slagen flinta (FMI-202),
en gårdstomt (FMI-206), två hägnader (FMI-203 och -205), ett
gränsmärke (FMI-201) samt en färdväg (FMI-204).
• Därtill bedömdes tio områden, utifrån topografiska och andra
förhållanden, ha en potential för under mark dolda lämningar,
främst i form av boplatslämningar, men även gravar och offerfynd.
Den samlade ytan för föreslagna utredningsområden uppgår till
695 550 m2 eller cirka 69,5 hektar, vilket utgör 53,5 % av vägutredningsområdet.
Väg 13 vid Assmåsa 5
Granebo
Aspnäbben
Björkebo
Pålstorpahagen
Sågmöllan
Kristinelund
Vasen
Snogeholmssjön
Vasahuset
Västra Hägre
Gamla bytomt
Assmåsa
Fogstorps
Nyhem
Skäggarps
Grödås
Klinhus
Ellestad
Stenshult
Snogarpsfält
Solvalla
Figur 2. Vägutredningsområdet markerat på utsnitt ur Fastighetskartan,
blad 2D1d, 2D1e, 2D2d och 2D2e.
Nygård
Skala 1:15 000.
Hagalund
6 Väg 13 vid Assmåsa
• Riksantikvarieämbetet UV Syd/SHMM, Arkeologiska uppdragsverksamheten föreslår att angivna områden, där under mark
dolda fornlämningar kan förekomma, tillsammans med tidigare
registrerade forn- och kulturlämningar och nyregistrerade FMIenheter så långt möjligt undantas från exploatering och/eller
tillfällig användning som arbetsområde.
• I den mån detta inte är möjligt föreslås de tio utredningsområdena (Område 1–10) liksom Assmåsa bytomt (Sövde 66:1) och
Fogstorps tomt (FMI-206) bli föremål för arkeologisk utredning
genom sökschaktsgrävning alternativt förundersökning (FU).
• Inför kommande steg i den uppdragsarkeologiska processen föreslås även paleoekologiska insatser med pollenanalys för rekonstruktion av landskaps- och vegetationsförändringar i området.
• Fyra områden (Område 2, 5, 6 och 7) är helt eller delvis trädbevuxna samt ligger innanför vilthägn med högt stängsel. Skulle
någon av dessa lokaler bli föremål för arkeologiska insatser, måste
skogen på de berörda ytorna först avverkas och forslas bort från
platsen. Vidare får djur, på grund av risk för skador, inte vistas
inom de ytor som berörs av arkeologi.
• Fyra områden ligger helt eller delvis inom arealer med sankmark och torvjord alternativt mycket fuktiga markförhållanden
(Område 2, 4, 6 och 7). Om någon av dessa lokaler skulle bli föremål för arkeologiska insatser, kan olika säkerhetsåtgärder behöva
vidtas vid djupsschaktning.
• Nio områden (Område 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 9 och 10) samt Assmåsa
tomt (Sövde 66:1) ligger till delar närmare än tio meter från den
befintliga sträckningen för väg 13, varför särskilda skyddsanordningar kan komma att behövas för arkeologin, om trafikverket
väljer alternativ breddning av befintlig väg.
Bakgrund
Trafikverket planerar att bygga om riksväg 13 vid Assmåsa, mellan Sjöbo
och Ystad i Sövde socken, Sjöbo kommun (fig. 1). Bakgrunden är att man
vill förbättra trafiksäkerheten, framkomligheten och bärigheten på den
aktuella sträckan. I en förstudie har ett större område identifierats, inom
vilket det är möjligt att förlägga väglinjen (Trafikverket 2013). Området, i
fortsättningen kallat vägutredningsområdet, är cirka 3,3 kilometer långt och
200–750 meter brett, motsvarande en yta av omkring 130 hektar (fig. 2).
Exploateringssituationen
Syftet med förstudien var att klargöra vilka åtgärder om är bäst lämpade för
att höja vägens trafiksäkerhet, framkomlighet och bärighet på den aktuella
Väg 13 vid Assmåsa 7
sträckan. I Trafikverkets ställningstagande (2013-06-25) i samband med
förstudien, framgår att man i den fortsatta planläggningsprocessen avser
att jämföra tre alternativ: ombyggnad i befintlig sträckning samt alternativ
öster respektive väster om Assmåsa gård.
Syfte och ambitionsnivå
Den arkeologiska utredningen steg 1 syftar till att fastställa om fornlämningar eller deras fornlämningsområden berörs av den planerade ombyggnaden av väg 13 förbi Assmåsa. Detta syfte anses uppnått då resultaten kan
användas i en fortsatt beslutsprocess.
Ambitionsnivån i utredningen ska enligt Länsstyrelsen förfrågningsunderlag vara sådan att alla fornlämningsområden inom vägutredningsområdet
kan identifieras. Vidare ska utredningen anpassas så att den utgör ett fullgott
underlag inför en eventuell arkeologisk utredning steg 2.
Antikvariska och arkeologiska förutsättningar och
bevarandeintressen
Kulturmiljölagen är i första hand en skydds- och bevarandelagstiftning.
Detta innebär att lagen syftar till skydda fornlämningar och kulturhistoriska miljöer vid exploatering som medför markingrepp i samband med en
förändrad markanvändning. Det aktuella vägutredningsområdet vid Assmåsa ligger inte inom något av de omkring tjugotalet objekt och samlade
kulturmiljöer i Sjöbo kommun, vilka lyfts fram som särskilt bevarandevärda
i Kulturmiljöprogrammet för Skåne (se Kulturmiljöprogram för Skåne på
Länsstyrelsen i Skånes hemsida). Den närmaste samlade kulturmiljön utgörs
av slottslandskapet kring Sövdesjön och Snogeholmssjön med Sövdeborgs
slott och bebyggelsen i Sövde kyrkby som särskilt värdefulla. Landskapet
kring Assmåsa gård, bör dock genom sin historiska anknytning till Sövdeborg och Snogeholm, ses som löst knutna eller perifera delar av denna miljö.
Få arkeologiska undersökningar har tidigare berört området, varför den
aktuella arkeologiska utredningen steg 1 bidrar till att fördjupa och nyansera
den arkeologiska och kulturhistoriska bilden av området.
Topografi och fornlämningsbild
Naturgeografiska förutsättningar
Vägutredningsområdet ligger öster om Snogeholmssjön inom ett mosaikartat backlandskap som i det Skånska landsbygdsprogrammet benämns
som Sövdesjöns och Krageholmssjöns godslandskap (Länsstyrelsen 2007).
Området är topografiskt varierat med nivåer mellan 36–68 m ö.h. Snogeholmssjön tillhör, liksom Sövdesjön och Ellestadsjön via Klingavälsån,
Kävlingesåns avrinningsområde (Vattenmyndigheterna, odaterad arbetshandling).
Jordarterna inom vägutredningsområdet domineras av lera och lermoräner med mindre områden av glacialt avsatt sand och silt i norr (fig. 3).
Figur 3. Utsnitt ur jordartskartan med vägutredningsområdet markerat (källa: SGU:s
digitala jordartskarta). Skala: 1:15 000.
8 Väg 13 vid Assmåsa
Granebo
Aspnäbben
Pålstorpahagen
Björkebo
Sågmöllan
Kristinelund
Vasen
Snogeholmssjön
Vasahuset
Västra Hägre
Gamla bytomt
Assmåsa
Fogstorps
Nyhem
Skäggarps
Grödås
Klinhus
Väg 13
Torv
Lera, ospecificerad (glacial och postglacial)
Ellestad
Stenshult
Silt (glacial
och postglacial)
Svämsediment, ler--grus (postglacialt, yngre)
Postglacial sand--block
Glacialt havs- och sjösediment (issjösediment), silt--sand; sjösediment
Isälvssediment, grovsilt--block
Morän, lerig (Skånekarta)
Moränfinlera
Morängrovlera
Nygård
Morän, lerfri (Skånekarta)
Sedimentär berggrund
Urberg
Fyllning på okänt underlag
Vatten
Snogarpsfält
Solvalla
Väg 13 vid Assmåsa 9
Inom ett idag utdikat våtmarksområde som sträcker sig in i området norr
om Assmåsa gård återfinns djupa torvlager, med en mäktighet på 5–6 meter.
Av Skånska rekognosceringskartan framgår att våtmarken tidigare utgjort
en del av Snogeholmssjön.
Förutom ett skogsklätt område i norr är landskapet inom utredningsområdet öppen åker och betesmark med ett par korsande trädridåer. Väster om
nuvarande väg 13 finns ett riksintresseområde för naturvård, SnogeholmSkårby och öster om utredningsområdet finns flera naturbetesmarker som
ingår i Länsstyrelsen naturvårdsprogram.
Fornlämningsbild
Den kända fornlämningsbilden inom vägutredningsområdet är gles och
karaktäriseras främst av enstaka fyndplatser från stenålder samt historiska
lämningar med bland annat Assmåsa bytomt. Inom vägutredningsområdet
finns två registrerade fyndplatser för stenyxor, Sövde 49:1 och 50:1. En av
yxorna beskrivs som en skafthålsyxa i bergart (Sövde 50:1). Yxorna från den
andra fyndplatsen benämns enbart som ”stenyxor”. Skafthålsyxan antyder
en datering till senneolitisk tid, eventuellt äldre bronsålder (ca 2000–1000
f. kr.), medan yxorna från Sövde 50:1 inte låter sig dateras närmare utifrån
beskrivningen i FMIS (fig. 4).
Väster om och direkt i anslutning till vägutredningsområdet finns en
fyndplats för ett ornerat lerkärl (Sövde 6:1). Kärlet, som är avbildat i Lunds
Universitets Historiska Museums (LUHM) fynddatabas, utgörs av en
trattbägare. Keramiken dateras typologiskt till mitten av yngre stenålder
(TN C/ MN I eller cirka 3000 år f. Kr.) (Karsten 1994:310 med referenser).
Fyndet påträffades i samband med dikning i en torvmosse och är sannolikt
ett offerfynd.
Ytterliggare en fyndplats med neolitiskt material finns registrerad cirka
en kilometer öster om vägutredningsområdet, där en flintyxa med slipat
eggparti har påträffats (Baldringe 18:1).
Inga förhistoriska boplatser är registrerade omedelbart intill vägutredningsområdet, men ett par kilometer därifrån finns flertalet inventerade
stenåldersboplatser utmed Ellestadsjöns norra sida och strand. Dessa boplatser ligger i många fall på nivåer av kring 35 meter över havet. Motsvarande
nivåer återfinns även inom vägutredningsområdet, med potential för bra
topografiska boplatslägen (fig. 5).
I den centrala och västra delen av vägutredningsområdet ligger Assmåsa
bys gamla tomt (Sövde 66:1) (fig. 4). Enligt äldre kartmaterial är området
för bytomten cirka 220 meter stort i diameter. Det äldsta namnbelägget för
Assmåsa är från första hälften 1500-talet, då namnet skrivs Assmusse (1517)
eller Askmosse (1522) (sökning i SOFI). Den senare skrivningen finns i den
s.k. Palteboken, som är en beskrivning av Lunds ärkesätes gods ägor. Detta
relativt tidigare omnämnande talar för att byn med stor sannolikhet har
medeltida anor. Under andra hälften av 1500-talet bestod Assmåsa by av
fem gårdar, men kom att utökas med ytterligare två gårdar. Byn lades ned
under 1700-talets andra hälft, i samband med att Asmåsa avelsgård, som
stod under godskomplexet Sövdeborg, anlades (Ingers 1972:31).
10 Väg 13 vid Assmåsa
Sövde 286
Granebo
Sövde 29
0
Aspnäbben
Björkebo
Pålstorpahagen
Sövde 48:1
Sövde 288
Sågmöllan
Sövde 56:1
Kristinelund
Vasen
Snogeholmssjön
e3
Sövd
59
Sövde 295
Sövde 297
Vasahuset
Sövde 6:1
Sövde 326
Sövde 323
Sövde 49:1
Sö
vd
e
Sövde 298
Västra Hägre
Gamla bytomt
29
6
Assmåsa
Sövde 55:1
Sövde 72:1
Sövde 66:1
Sövde 73:1
Fogstorps
e
vd
Sö
Nyhem
Sövde 74:1
27
1
Väg 13
Sövde 270
Grödås
Sövde 69:1
Sövde 330
Sövd
Klinhus
Sövde 50:1
e 27
2
Ellestad
Stenshult
Sövde 58:1
Snogarpsfält
Sövde 274
Solvalla
Nygård
Sövde 376
Figur 4. Fornlämningsbilden i vägutredningsområdets närområde.
Underlag FMIS. Skala 1: 15 000.
Hagalund
Undersökningsområde
Registrerad fornlämning, yta
Sövde 68:1
Registrerad fornlämning, linje
Registrerad fornlämning, punkt
Snogeholmssjön
36 m ö.h.
Väg 13
Ellestadssjön
37 m ö.h.
Boplats
Undersökningsområde
12 Väg 13 vid Assmåsa
Inom en radie av cirka en kilometer kring vägutredningsområdet
karakteriseras fornlämningsbilden av lämningar från sen historisk tid och
eventuellt medeltid. Bland dessa kan nämnas fem gårds-/ bytomter (Sövde
55:1, 69:1, 72:1, 73:1 och 74:1), hägnader i form av stenmurar och vallar,
färdvägar, källor/brunnar och torplämningar (Sövde 298, 314 och 315) (se
fig. 4). Bland intressanta lämningar i vägutredningsområdets grannskap
bör även nämnas borganläggningen Hägerholmen (Sövde RAÄ 3:1), eller
Heireholm som den kallades under medeltiden. Borgen är belägen på en liten
ö i Snogeholmssjön, strax utanför Snogeholms slott. Till borganläggningen
hör även fornlämning Sövde 356, tolkad som en förborg till borgen. Borgens
tidiga historia är dåligt känd. Under senare medeltid eldhärjades Heireholm
och ersattes av en skogsgården Snogeholm (Länsstyrelsen 1984).
Tidigare kunskap
Få arkeologiska undersökningar har tidigare utförts i VO:s närområde.
Två stenåldersboplatser har undersökts av LUHM i samband med
forskningsgrävningar. Den ena av dessa, med namnet ”Mölleholmen” är
belägen invid Ellestadsjöns västra strand (Sövde 41:1). Vid undersökning
1988 påträffades fynd från slutet av äldre stenålder (ca 5000 f. Kr.,
senmesolitikum) i form av bland annat en trindyxa, en limhamnsyxa,
mikrospån och två tvärpilar (LUHM 31682:1-698, 32150:1-1241
& 32153:1-786). Huvudparten av fynden från platsen tillhör dock en
bosättning från vikingatid/tidig medeltid (ca 1000–1100-talet e. Kr.), med
ett rikt fyndmaterial av vendisk keramik, även kallat östersjökeramik.
Den andra stenåldersboplatsen (Sövde 89:1) ligger på en ö i norra
delen av Snogeholmssjön. Vid undersökning 1989 framkom ett begränsat
fyndmaterial, bestående av flinta, keramik, lerklining och djurben. Fynden
dateras till bronsålder (ca 1800–500 f. Kr.) (LUHM 31681:1-28).
Från området finns, förutom det ovan nämnda offerfyndet av ett
trattbägarkärl och överarmsben av häst (Sövde 6:1), även gravurna med
brända människoben, som ska ha hittats på ägorna till Assmåsa gård. Fyndet
har preliminärt daterats till bronsålder (ca 1800–500 f. Kr.) (SHM 6969).
I övrigt utgörs det arkeologiska materialet från området huvudskaligen av
lösfynd. En översiktlig genomgång av LUHM:s och SHMM:s fynddatabaser
visar på ett drygt 40-tal fyndposter, som i tid spänner från slutet av äldre
stenålder till vikingatid (ca 5000 f. Kr.–1050 e. Kr.).
Bland de äldre fynden finns två trindyxor från slutet av äldre stenålder
(ca 5000 f. Kr.), samt ett stort antal yxor av flinta och bergart från den
äldre delen av yngre stenålder (ca 3500 f. Kr.). Det rör sig främst om yxor
av tunnackig och tjocknackig typ. Från slutet av yngre stenålder finns ett
par enkla skafthålsyxor, men enstaka dolkar och spjutspetsar av flinta finns
också i materialet. Från bronsålder finns tre bronsföremål, bestående av
Figur 5. Nivåkarta med kända stenålderboplatser. Liknande boplatslägen finns
inom vägutredningsområdet. De två undersökta boplatserna Sövde 41:1 och 89:1 är
markerade med ring på kartan. Källa: FMIS. Skala 1:25 000.
Väg 13 vid Assmåsa 13
30
25
20
Figur 6. Kronologisk fördelning av förhistoriska lösfynd
från Sövde socken. MES= mesolitikum (äldre stenålder),
TN/MN= tidig- och mellanneolitikum (äldre delen av
yngre stenålder), SN=senneolitikum (yngre delen av
yngre stenålder), BRÅ= bronsålder, ÄJÅ=äldre järnålder,
YJÅ/VIK= yngre järnålder/vikingatid).
(Källor: LUHM:s och SHMM:s fynddatabaser).
15
10
5
0
MES
TN/MN
SN
BRÅ
ÄJÅ
YJÅ/VIK
två holkyxor och en halsring. Fynden från yngre järnålder/vikingatid (ca
400–1050 e. kr.) utgörs av ett obestämt silvermynt, ett treflikigt spänne och
en svärdsknapp. De sistnämnda föremålen har både inläggningar av silver.
Som framgår av diagrammet i figur 6, är fynden från mitten av yngre
stenålder (ca 3000 f. Kr, TN/MN) i övervikt bland lösfynden. Man bör
dock vara försiktig med att dra alltför vittgående slutsatser av lösfyndens
kronologiska fördelning. Snarare bör man se fynden som indikationer på att
området kring de tre sjöarna, Sövdesjön, Snogeholmssjön och Ellestadsjön,
varit mer eller mindre väl frekventerat under de senaste 7000 åren, från slutet
av äldre stenålder och fram till idag.
Metod och genomförande
En arkeologisk utredning steg 1 innebär ett kortvarigt och tydligt målinriktat arbete, där ett underlagsmaterial för vidare planering och beslutsfattande i ärendet tas fram. Föreliggande utredning har utförts i tre steg;
byråinventering, fältinventering samt bearbetning, analys och redovisning
av resultaten i en rapport.
Byråinventering
Utredningen inleddes med en arkiv- och kartinventering. I denna ingick:
• Genomgång av registrerade forn- och kulturlämningar i Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem (FMIS).
• Genomgång av UV Syds undersökningsregister.
• Genomgång av Fastighetskartan, Jordartskartan, Skånska
Rekognosceringskartan, Generalstabskartan, Häradsekonomiska kartan och Arrhenius fosfatkarta.
• Genomgång av tidigare rapporter i ärendet, främst Trafikverkets förstudie av Riksväg 13 förbi Assmåsa.
• Översiktlig sökning i Lunds Universitets Historiska Museums,
(LUHM) och Statens Historiska Museers (SHMM) fynddatabaser för Sövde socken.
• Genomgång av äldre belägg och uppteckningar av ortnamn i
ortnamnsregistret (SOFI) kring Assmåsa.
14 Väg 13 vid Assmåsa
• Genomgång av historiska kartor, lantmäteriakter och allmänna
kartor via Lantmäteriets söktjänst för Assmåsa.
• Excerpering av topografisk och arkeologisk litteratur.
• Genomgång av Kulturmiljöprogram för Skåne, delen Sjöbo
kommun.
Fältarbete
Fältarbetet utfördes i form av en inventering med huvudsyftet att peka ut
sannolika ytor för under mark dolda fornlämningar. Vidare utfördes nyregistrering av forn- och kulturlämningar för fornminnesregistret (FMIS),
genom terränggranskning, lägesangivelse med GPS och beskrivning. Fältinventeringen genomfördes under två dagar i mitten av december månad
2014, av ett team om två arkeologer.
I Länsstyrelsens förfrågningsunderlag efterfrågades även att vid fältinventeringen identifiera områden som är olämpliga för mellanlagring av
massor, uppställning av bodar, maskiner etc. Efter muntlig avstämning med
Länsstyrelsen bestämdes dock att detta moment först genomförs senare i
processen, då det arkeologiska kunskapsunderlaget är mer nyanserat, till
exempel i samband med redovisning av resultaten från arkeologisk utredning steg 2.
Rapportarbete
Under rapportarbetet sammanställdes och analyserades resultaten av byråinventering och fältinventering. Under arbetets gång fördes även diskussioner med Länsstyrelsen avseende resultaten och förslagen till fortsatta
åtgärder i den arkeologiska processen. Vidare har rapporten godkänts av
Länsstyrelsen innan färdigställandet. Den tryckta rapporten finns tillgänglig
digitalt i pdf-format på Riksantikvarieämbetets nationella hemsida Samla
för Arkeologirapporter (http://samla.raa.se/).
Dokumentation
Vid fältinventeringen användes en D-GPS med relevanta bakgrundskartor.
Nyupptäckta forn- och kulturlämningar mättes in som punkt eller linjeobjekt. Felmarginalen för inmätta objekt beräknas ligga mellan 5 och 7 meter.
Områden som bedömdes ha potential för under mark dolda lämningar
ritades vid fältinventeringen in för hand på fastighetskartan, för att vid
efterbearbetningen digitaliseras i intrasis.
Alla data från fältarbetet registrerades i ett intrasisprojekt, vars metadata
anpassats för utredningens förutsättningar. Vid registreringen av forn- och
kulturlämningar användes Riksantikvarieämbetets lista med lämningstyper
för antikvarisk bedömning. Registreringen utfördes i direkt anslutning till
fältarbetet.
Prioriteringar
Inför fältinventeringen gjordes en preliminär genomgång och analys av
de arkiv- och kartmaterial som samlats in vid byråinventeringen. Syftet
Väg 13 vid Assmåsa 15
var att få en översiktlig bild av landskapet och dess arkeologiska och kulturhistoriska innehåll inom vägutredningsområdet. Sammanställningen
användes sedan som underlag för prioritering av vilka ytor som var intressanta att besiktiga vid inventeringen. För att söka förhistoriska boplatslägen
inom området, valde vi således att utgå från en landskapsanalys baserad på
topografiska, hydrologiska och jordartsmässiga förhållanden, kombinerad
med den kunskap om äldre boplatslägen i närområdet som förmedlas i
FMIS. För att söka spår efter yngre historiska lämningar valde vi att utgå
från olika funktionella element i det historiska kartmaterialet, såsom äldre
bebyggelselägen, vägar och gränser. Dessa element följdes sedan upp vid
fältinventeringen, för att se om och i vilken utsträckning dessa fortfarande
var bevarande i landskapet.
Resultat
I följande avsnitt redovisas utredningens samlade resultat, det vill säga både
från byråinventering och fältinventering. För en närmaste beskrivning av
enskilda forn- och kulturlämningar samt områden som föreslås för arkeologisk utredning steg 2 (AU2) hänvisas till avsnittet Förslag till åtgärder med
kartuppslag I-III samt till bilagorna 1 och 2 sist i rapporten.
Byråinventering
I lantmäteriets arkiv finns tre äldre storskaliga kartor över vägutredningsområdet. Den äldsta kartan är en geometrisk avmätning från 1688 som visar
hur bebyggelsen såg ut innan Assmåsa förvandlades till avelsgård under
Sövdeborg på 1700-talet. Kartan visar också in- och utmark, hägnader,
vägar och våtmarksområden. De båda andra kartorna är Laga skifteskartor
från 1830-talet som uppvisar ett förvandlat landskap där endast den stora
avelsgården finns kvar och omfattande förändringar har skett i form av
utdikningar och uppodlingar av våtmarksområden.
Förutom dessa lantmäterikartor finns ett par småskaliga kartor, vilka
sammantaget ger en god bild av landskapets och inte minst vägsträckningarnas förändring under de senaste 350 åren.
Tabell 1. Storskaliga kartor.
By
Arkiv
Akt
År
Åtgärd
Assmåsa
LMM
12-söe-1
1688
Geometrisk mätning
Assmåsa
LMS
L207-3:1
1833
Laga skifte
Wasen
LMM
12-söe-8
1834
Laga skifte
Tabell 2. Småskaliga kartor.
16 Väg 13 vid Assmåsa
Namn
År
Arkiv
Benämning
Buhrman
1684
Lantmäteriet
Skånekarta
Skånska rekognosceringkartan
1815
Krigsarkivet
IWÖ207
Generalstabskartan
1864
Krigsarkivet
Ystad
Häradsekonomiska kartan
1916
Lantmäteriet
Baldringe
Flygfoto
1940-tal
Krigsarkivet
Beredskapskartering
Ekonomiska kartan
1973
Lantmäteriet
2D1d, 2D1e, 2D2d, 2D2e
Assmåsa by och ladugård (Sövde 66:1)
Enligt det äldsta skriftliga belägget av Assmåsa, vilket är då Fredrik Lange
förvärvar Sövde gods 1587, består byn av 5 gårdar (Kjellberg 1966:9).
Samma antal gårdar finns utritade på 1688 års karta där två gårdar ligger
intill bron söder om Assmåsabäcken på vardera sidan om landsvägen (fig.
7a). De tre övriga gårdarna ligger på norra sidan av bäcken, två söder om
vägen och en norr därom. När Assmåsa förvandlas till Ladugård under
Sövdeborg 1776 förändras byns utseende i grunden (Kjellberg 1966:9).
På 1833 års karta är de enskilda gårdarna försvunna och på bygatan
norr om ån, öster om landsvägen ligger istället stora byggnader formade i
en trelänga (fig. 7b). Lägena för gårdarna väster om landsvägen på ömse
sidor om bäcken, omnämns dock fortfarande 1833 som tomter och gårdsplatser, emedan läget för den sydöstra gården har omvandlats till åkermark.
En byggnad förefaller ligga kvar på platsen för den sydvästra gården. De
ursprungliga vångarna har vuxit i storlek, men fortfarande finns stora betesmarker på sankare områden.
Under det tidiga 1800-talet sker även en omlokalisering av gården
Fogstorp, som tidigare låg ett par hundra meter sydväst om byn, men som
nu återfinns invid den nydragna landsvägen ovanför branten en knapp
kilometer sydost om Assmåsa. Vid samma tid försvinner bebyggelsen vid
de intilliggande byarna Östra och Västra Hägre (Sövde 55:1 och 72:1) och
Skäggarp (Sövde 74:1), vars marker läggs under Assmåsa.
Enligt Häradsekonomiska kartan från 1916 har flera nya ekonomibyggnader byggts i anslutning till de äldre och lantarbetarbostäder har anlagts
invid den gamla landsvägen, bland annat den statarlänga som fortfarande
ligger kvar inom vägutredningsområdet söder om Assmåsa gård (fig. 7c).
Det ursprungliga läget för den sydvästra gården är nu obebyggd tomtmark
och Fogstorps gård är försvunnen från sitt nya läge. Norr om Assmåsa
finns byggnaderna Vasahuset och Kristinelund, samt det nyuppförda corps
de logiet för Assmåsa som byggdes 1910 med utsikt över Snogeholmssjön.
Stora dräneringsarbeten vid denna tid möjliggjorde att betesmark kunde
omvandlas till åkermark och i jordförbättrande syfte grävdes en mängd
märgelgravar vilket sammantaget gav ett landskap så som vi ser det idag. Ett
30-tal år senare är den mellanliggande längan i Assmåsa gård, troligen den
gamla mangårdsbyggnaden, borta och de båda övriga ekonomibyggnaderna
har byggts ut till det utseende de har idag.
Landsvägen har nu dragits söder om Assmåsa gård och ett nytt hus
som fortfarande finns idag har uppförts på tomten för den gamla sydvästra
gården. När dagens vägsträckning anläggs under mitten av 1900-talet görs
detta delvis över läget för den gamla sydöstra gården (fig. 7d).
Det äldre vägnätet
På Gerhard Buhrmans karta från 1680-talet återfinns två parallella
norrgående vägar öster om Ellestadssjön vilka sedan löper på var sin sida
av Snogeholmsjön (fig. 8). Den östra av dessa vägar kan sägas utgöra en
föregångare till dagens riksväg 13, vilken löpte som idag väster om Sönteleje,
men öster om Assmåsa till Wasen. Varför Assmåsa är förlagd väster om
Väg 13 vid Assmåsa 17
a
b
c
d
Figur 7a–d. Utsnitt ur historiska kartor över Assmåsa. 1688, 1833, 1916 och 1973. Källa: Lantmäteriet.
18 Väg 13 vid Assmåsa
Figur 8. Utsnitt av Gerhard Buhrmans
karta över Skåne från 1680-talet.
2 km
0
1
2
vägen kan förklaras avKmde övriga bebyggelseenheterna som legat väster om
byn och kanske markerats med en mittpunkt på denna småskaliga karta.
Exakt hur vägens sträckning var vid denna tid anges detaljerat på 1688 års
geometriska karta där vägen löper på de mest höglänta och torra partierna
genom landskapet (se fig. 9). Den enda plats där den nuvarande vägen ligger
i ursprungligt läge är invid passagen över Assmåsabäcken strax söder om
nuvarande Assmåsa gård. Söder om gården finns idag den gamla vägsträckningen kvar som en rak grusväg väster om nuvarande väg som ledde väster
om den kraftiga brant som skär genom vägutredningsområdets södra del.
Norr om Assmåsa gård löpte vägen genom norra vången på den markerade
höjdryggen i nordostlig riktning till Wasen, för att sedan åter svänga av
västerut och på så sätt runda våtmarken över vilken dagens väg ligger.
Enligt Laga skifteskartan 1833 och Skånska Rekognosceringskartan
1815 har vägen norr om Assmåsa fått ny sträckning över våtmarken så som
Väg 13 vid Assmåsa 19
den ligger idag. Förbi Assmåsa löpte vägen öster om gården och en ny väg
har dragits söderut men i en något östligare läge än idag. På Häradekonomiska kartan, cirka hundra år senare, ligger vägen i trädalléer och är omlagd
väster om gården och något uträtad norrut, men ligger kvar i en östligare
sträckning söder om gården, vilket den gör så sent som under 1940-talet.
På ekonomiska kartan från 1973 har alléerna försvunnit och vägen har i sin
helhet samma sträckning som idag.
Nyupptäckta forn- och kulturlämningar
Inför fältarbetet fanns fem registrerade forn- och kulturlämningar i FMIS
inom vägutredningsområdet, bestående av två fyndplatser för stenyxor, en
färdväg, en brunn samt Assmåsa gamla tomt (Sövde 49:1, 50:1, 66:1, 297
och 359). Vid fältinventeringen framkom ytterligare sex forn- och kulturlämningar, som ej tidigare var kända. Dessa utgörs av en fyndplats för slagen
flinta (FMI-202), en gårdstomt (FMI-206), två hägnader (FMI-203 och
-205), ett gränsmärke (FMI-201) samt en färdväg (FMI-204) (se bilaga 1).
Därtill identifierades tio områden som utifrån topografiska och andra
förhållanden bedömdes ha en potential för under mark dolda lämningar,
främst i form av boplatslämningar, men även gravar och offerfynd (se bilaga
2). Den samlade ytan för föreslagna utredningsområden (AU2) uppgår till
695 550 m2 eller 69,5 hektar, vilket utgör 53,5 % av vägutredningsområdet
på 130 hektar.
Sammanhållna kulturhistoriska miljöer
Med utgångspunkt från den arkeologiska utredningens resultat vill vi lyfta
två arkeologiska/kulturhistoriska miljöer som särskilt bevarandevärda. Dessa
utgörs av en äldre våtmark och stenåldersmiljö i vägutredningsområdets
centrala norra del, där riksväg 13 idag löper över ett grävt dike i våtmarken.
Den andra miljön utgörs av Assmåsa gård med omgivande marker. Då båda
miljöer fortsätter utanför vägutredningsområdet har vi valt att inte föreslå
någon avgränsning av dessa.
Äldre våtmark och stenåldersmiljö
Miljön består av en naturlig våtmark med mäktiga torvlager, som i botten
övergår i gyttja. Detta tyder på att våtmarken längre tillbaka i tiden varit en
sjö, troligen en tidigare vik till Snogeholmssjön (muntligen Anna Broström).
I våtmarken finns flera små holmar av morän som går i dagen, och som kan
ha varit öar i den forna sjön. Våtmarken omges i samtliga väderstreck av
mer eller mindre markerade branter, som troligen är rester av den gamla
strandlinjen/strandnära zoner. Den nyttjas idag som betesmark och ligger
till stora delar inom vilthägn, medan de före detta strandnära områdena
liksom holmarna ute i mossen, huvudsakligen är trädbevuxna.
Erfarenheter från andra liknande miljöer, i närområdet representerat av
Ellestadsjön och norra delen av Snogeholmssjön, visar på en mycket hög
potential för spår efter stenåldersboplatser i och kring våtmarken. Trots
Figur 9. Översiktskarta över den arkeologiska utredningens samlade resultat, med
utsnitt av fastighetskartan som bakgrund. Skala 1:15 000.
20 Väg 13 vid Assmåsa
Sövde 286
Sövde 29
0
Hägnad 203
Sövde 48:1
Sövde 288
Sövde 56:1
6
Snogeholmssjön
7
Fyndplats 202
5
Sövd
e 35
9
Sövde 295
2
Sövde 297
3
Gränsmärke 201
Sövde 6:1
Sövde 326
Sövde 323
4
Sövde 49:1
Sövde 298
1
Assmåsabäcken
Sö
vd
e
29
6
Sövde 66:1
Assmåsa
Sövde 55:1
Sövde 72:1
Sövde 73:1
10
e
vd
Sö
Sövde 74:1
1
27
Sövde 270
8
Hägnad 205
Färdväg 204
Sövde 50:1
9
Gårstomt 206
Sövde 330
Sövd
e 27
2
Sövde 58:1
Gårdslägen 1688
Vägsträckning 1672
274
Registrerad fornlämning,Sövde
punkt
Registrerad fornlämning, linje
Registrerad fornlämning, yta
FMI-enhet, punkt
FMI-enhet, linje
FMI-enhet, yta
1–10 Utredningsområden, Assmåsa
Undersökningsområde
Väg 13
Sövde 376
Sövde 68:1
Sövde 69:1
dåliga besiktningsförhållanden för ytfynd inom området, framkom vid fältinventeringen fynd av slagen flinta i en sådan strandnära zon (se område 7).
Det kulturhistoriska värdet består dels av det potentiella vetenskapliga
arkiv i marken som troligen döljer sig i och kring våtmarken. Men miljön
har också ett stort upplevelsevärde, genom sin speciella topografi med den
centrala flacka våtmarken, omgiven av branter och småholmar, som fortfarande låter betraktaren ana den sjö eller träskmark som funnits längre
tillbaka i tiden.
Assmåsa gård
Som framgår av beskrivningen ovan i avsnittet Assmåsa by och ladugård, är
den kulturmiljö vi möter i Assmåsa idag huvudsakligen från 1800-talet. Miljöns kulturhistoriska värde består främst i dess upplevelsevärde, där gården
med sina stora ekonomibyggnader och anslutande lantarbetarbostäder utgör
ett bra exempel på tidens godsmiljö som då var vanlig i denna del av Skåne.
Vilken ny kunskap förväntas vid AU2?
Vid nästa steg i den uppdragsarkeologiska processen, arkeologisk utredning
steg 2, förväntar vi oss främst påträffa under mark dolda lämningar i form av
spår efter förhistoriska boplatser. Beroende på vilka topografiska lägen inom
vägutredningsområdet som kommer att bli föremål för sökschaktsgrävning,
kan även förhistoriska gravar och offerfynd komma att påträffas.
Möjligheten att träffa på lämningar efter den gamla byn norr om Assmåsabäcken får anses som begränsade med tanke på de stora markingrepp
som skett där under senaste århundradena. Vid en eventuell breddning av
nuvarande riksväg 13 finns dock vissa förutsättningar att finna lämningar av
den gamla byns gårdar som legat söder om bäcken. Vid kan spår efter äldre
medeltida bebyggelselägen finnas i området kring Sövde 66:1.
Vidare finns i den ovan nämnda våtmarken, belägen i vägutredningsområdets centrala norra delar, mycket goda förutsättningar för paleoekologisk
undersökning. Resultat från geotekniska undersökningar, utförda 2008
och 2011, visar på att våtmarken består av torv som mot djupet övergår
till gyttja. Mäktigheten av organisk jord inom har i de centrala delarna ett
största djup på upp till 5–6 meter. Undersökningarna visar att moränens
överyta varierar och att det finns flera uppstickande öar av morän samt
lokala, ytliga lager av postglacial lera (se Trafikverket 2013:35, fig. 18 & 19).
Uppgiften om förekomster av gyttja under torvlagren är intressant, då detta
tyder på att våtmarken ursprungligen varit en sjö som sedermera växt igen
till mosse. Denna information är från en arkeologisk synvinkel värdefull, då
stenålderns människor ofta valde att förlägga sina bosättningar i närheten
av öppet vatten.
Det framgår inte av de geotekniska undersökningarna om våtmarken
innehåller en komplett lagerföljd som går fram i nutid, eller om de översta
lagren är skadade av till exempel torvtäkt. Även om de övre lagren skulle
vara bortgrävda, visar undersökningen att torvlagren rymmer mycket goda
förutsättningar för paleoekologisk undersökning med pollenanalys, i syfte
att rekonstruera landskapets växtlighet och människornas markanvändning.
22 Väg 13 vid Assmåsa
En sådan undersökning med provtagning för pollenanalys kan genomföras
stegvis i samband med arkeologisk utredning steg 2 och vid arkeologisk
förundersökning, det vill säga på liknande sätt som i undersökningarna för
väg E22 förbifart Linderöd och Sätaröd–Vä (Broström 2013),
Förslag till åtgärder
I följande avsnitt ges en detaljerad redovisning av utredningens resultat med
förslag till åtgärder. För att underlätta användandet av resultaten i såväl den
fortsatta vägplaneringsprocessen som uppdragsarkeologiska processen, har
vi valt att presentera resultaten i tre kartuppslag (I–III) (fig. 10, 13 och 16)
med tillhörande text, bilder och tabeller. De tre kartuppslagen följer från
norr mot söder. En samlad beskrivning av resultaten med åtgärdsförslag för
forn- och kulturlämningar respektive områden föreslagna för arkeologisk
utredning steg 2 (AU2) återfinns även i bilaga 1 och 2 sist i rapporten.
Väg 13 vid Assmåsa 23
!
!
!
Kartuppslag I
!
!
!
!
!
!
Förslag till utredningsområden
Fem områden inom vägutredningsområdets norra del (fig. 10) föreslås bli föremål för arkeologisk utredning
steg 2. Dessa är område 2, 3, 5, 6 och 7 (fig. 11).
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
0
!
Sövde 29
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Hägnad 203
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Väg 13
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Sövde 48:1
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Sövde 288
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
6
!
Snogeholmssjön
!
!
!
!
!
!
!
7
!
P
P
!
P
!
P
!
!
Fyndplats 202
P
!
P
P
!
P
P
359
!
Sövde 295
!
P
P
!
P
!
de
Söv
Vägsträckning 1672
Registrerad fornlämning, punkt
Registrerad fornlämning, linje
Registrerad fornlämning, yta
FMI-enhet, punkt
FMI-enhet, linje
FMI-enhet, yta
Utredningsområden, Assmåsa
Undersökningsområde
P
!
Assmåsa
P
!
P
P
!
P
P
!
5
!
!
P
P
!
!
!
!
!
!
3
!
P
!
!
!
!
!
!
!
!
!
1
!
!
P
P
!
!
Sövde 6:1
!
!
!
!
!
!
!
!
!
4
!
!
!
!
!
!
!
!
!
P
!
P
!
!
P
!
!
!
P
!
!
!
!
Figur 10. Karta över vägutredningsområdes norra del med utredningsresultaten markerade. Skala 1:8000.
P
P
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
P
P
P
!
P
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
P
P
P
P
P
P
!
!
!
!
24 Väg 13 vid Assmåsa
PP
PP
P
!
P
P
! !
!
!
P
Gränsmärke 201
!
1–6
P
P
!
!
P
!
!
P
!
!
P
!
P
!
!
!
!
Sövde 297
P
!
!
2
!
!
!
!
!
Område
Storlek m2
Beskrivning
Åtgärdsförslag
2
64 500
Potential för stenåldersboplatser på holmar och i strandnära zoner invid äldre våtmark, f.d.
sjö. I strandnära zoner i våtmarken även potential för utkastlager med organiskt material
(trä och ben). Brukas som betesmark som är mycket vattensjuk. De ”strandnära” zonerna är
skogmark, beväxt med lövträd och granskog. Samtliga holmar är beväxta med stora lövträd
(ekar). Inventering av ytfynd begränsade, pga marktäckande vegetation. Avverkning innan
AU2.
AU2 sökschaktsgrävning samt
djupschaktning i våtmarken
3
27 650
Potential för förhistoriska gravar och boplatser, närmast våtmarken (f.d. sjö) främst stenålder.
Brukas som åkermark vid inventeringen beväxt med raps. Längst i norr fortsätter området ut
i betesmark som gränsar mot våtmarken. Inventering av ytfynd begränsade, pga gröda och
gräs.
AU2 sökschaktsgrävning
5
6 200
Potential för stenåldersboplats. Holmen i äldre våtmark f.d. sjö), beväxt med stora lövträd.
Våtmarken nyttjas som bete för dovhjortar innanför hägn. Ej tillgängligt för besiktning vid
inventering. Avverkning innan AU2.
AU2 sökschaktsgrävning
6
25 000
Potential för stenåldersboplatser. I strandnära zoner i våtmarken även potential för utkastlager med organiskt material (trä och ben). Våtmarken används som betesmark för dovhjortar
i hägn. Marken är vattensjuk. Slänterna ner mot våtmarken ligger i halvöppen betesmark,
medan marken högre upp ligger i skogsmark, glest beväxt med stora lövträd (ek och bok).
Inventering av ytfynd begränsade, pga marktäckande vegetation. Avverkning innan AU2.
AU2 sökschaktsgrävning samt
djupschaktning i våtmarken
7
34 400
Mycket hög potential för stenåldersboplatser utifrån söderläge invid äldre våtmark (f.d.
sjö) och ytfynd. Mycket hög potential för utkastlager med organiskt material (trä och ben)
i strandnära zoner i våtmarken. Våtmarken används som betesmark som är vattensjuk.
Branten och den södra delen av den strandnära zonen ligger i halvöppen betesmark, medan
marken längre upp från branten ligger i skogsmark, med blandad lövskog och granskog.
Vid inventeringen påträffades tre bitar slagen flinta av sydskandinavisk typ (jfr FMIS-202)
i sydslänt ner mot våtmarken. Inventering av ytfynd begränsad pga gräs och lövtäcke.
Avverkning innan AU2.
AU2 sökschaktsgrävning samt
djupschaktning i våtmarken
Forn- och kulturlämningar
Fem kulturlämningar är belägna i vägutredningsområdets norra del (fig. 10). Dessa utgörs av:
Sövde 297: Brunn/kallkälla. Källa, stenskodd med ränna 5×2 meter (NNV–SSÖ) och 0,4–1,0 meter djup
(källa: FMIS).
Åtgärdsförslag: övrig kulturhistorisk lämning. Inga åtgärder föreslås.
Sövde 359: Färdväg bestående av hålväg, Cirka 225 meter lång, 1,5–2 meter bred och 0,4 meter djup
(källa: FMIS).
Åtgärdsförslag: övrig kulturhistorisk lämning. Inga åtgärder föreslås.
FMI-201: Gränsmärke, bestående av cirka 1,0 meter hög rest sten med tresidigt tvärsnitt. Intill och öster
om stenen finns fem lagda stenar (fig. 12). Läget sammanfaller med ägogräns på laga skifte karta över
Assmåsa från 1833.
Åtgärdsförslag: övrig kulturhistorisk lämning. Eventuell flyttning om stenen berörs av exploatering.
FMI-202: Fyndplats för tre bitar slagen flinta, ett avslag, ett avfall (bränt) och ett fragment av en kärna,
samtliga av sydskandinavisk flinta. Datering: troligen mesolitikum.
Åtgärdsförslag: fyndplatsen ligger inom område 7, som föreslagits som utredningsområde för AU2.
FMI-203: Hägnad bestående av en 0,2–0,4 meter hög jordvall, som inom vägutredningsområdet kan följas på en längd av 210 meter. Ligger i skogsmark mellan markskiften med bok- och granskog. Markerad på 1833 år laga skiftes karta över Assmåsa. Utgör bygräns, troligen fortfarande i funktion.
Åtgärdsförslag: övrig kulturhistorisk lämning. Inga åtgärder föreslås.
Väg 13 vid Assmåsa 25
Figur 11. Vy över den strandnära zonen i område 7 med fyndplats FMI-202 markerad. Bilden tagen mot väster. Foto: Anne
Carlie.
26 Väg 13 vid Assmåsa
Figur 12. Gränsmärket FMI-201, beläget i södra kanten av utredningsområde 2. Bilden tagen mot väster. Foto: Anne Carlie.
Väg 13 vid Assmåsa 27
!
!
!
!
Kartuppslag II
!
!
!
Tre områden inom vägutredningsområdets mellersta del vid Assmåsa gård föreslås bli föremål för arkeologisk
utredning steg 2. Dessa är område 1, 4 och 10 (fig. 13).
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
6
!
P
P
!
!
!
!
P
P
!
!
!
P
P
P
!
7
P
P
P
!
!
Fyndplats 202
P
P
!
!
359
P
P
P
!
de
Söv
!
Sövde 295
!
P
!
Väg 13
P
!
P
!
P
P
P
!
P
P
P
!
5
P
P
!
P
PP
P
P
2
P
!
PP
Sövde 297
!
P
P
!
!
3
P
P
P
! !
Gränsmärke 201
P
!
!
!
!
!
!
Sövde 294
!
!
!
!
!
!
!
!
P
P
!
P
P
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
P
!
!
!
P
!
!
Sövde 6:1
!
!
P
P
!
P
!
!
P
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
4
!
!
!
!
!
!
P
P
!
!
P
!
!
!
P
!
Snogeholmssjön
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
P
P
Sövde 49:1
P
P
P
P
P
P
P
P P
P
P
P
P
Assmåsabäcken
Sövde 73:1
P
P
P
P
P
P
P
P
27
1
P
Assmåsa
Sövde 66:1
10
Gårdslägen 1688
Vägsträckning 1672
Registrerad fornlämning, punkt
Registrerad fornlämning, linje
Registrerad fornlämning, yta
FMI-enhet, punkt
FMI-enhet, linje
FMI-enhet, yta
1–10 Utredningsområden, Assmåsa
Undersökningsområde
Sö
vd
e
P
P
P
P
1
Figur 13. Karta över vägutredningsområdets mellersta del vid Assmåsa gård med utredningsresultaten markerade.
Skala 1:8000.
28 Väg 13 vid Assmåsa
Område
Storlek m2
Beskrivning
Åtgärdsförslag
1
313 150
Bra topografiska lägen för förhistoriska boplatser och gravar. Potential för äldre bebyggelselägen i anslutning till Assmäsa bytomt (Sövde 66:1). Potential för lämningar efter äldre
färdväg. Består av en manifest höjdrygg i N-S med utsikt i väster mot Snogeholmssjön.
Höjdryggen sluttar brant mot N och V, medan sluttningarna åt Ö och S är mindre branta.
Öster om Assmåsa gård finns en utlöpare av höjden som sträcker sig åt sydost.
I områdets östra del är fyndplats för stenyxor (Sövde RAÄ 49:1). Enligt historiska kartor har
en äldre färdväg (föregångare till väg 13) löpt över höjdryggen från Assmåsa tomt till byn
Vasen. Brukas som åkermark. Möjligheter till inventering av ytfynd begränsade pga gröda
och vall.
AU2 sökschaktsgrävning
4
21 750
Område med potential för stenåldersboplatser och offer/rituella nedläggelser av keramik
och ben. Består av delar av äldre våtmark, som utgjort en del av en vik i Snogeholmssjön.
Inom området finns flacka förhöjningar som kan ha utgjort små öar.
Strax väster om vägutredningsområdet finns en registrerad fyndplats för ett lerkärl från
trattbägarkultur och ett överarmsben av häst (Sövde 6:1), påträffade vid dikning, ca 20 meter från den gamla stranden. Fynden av P. Karsten (1994:310) tolkade som ett offerfynd.
Liknande lägen som för Sövde 6:1, i en förmodad äldre strandnära zon, finns inom utredningsområdet. Våtmarken används idag som betesmark som var vattensjuk. Möjligheter till
ytinventering begränsade pga gräs.
AU2 sökschaktsgrävning
samt djupschaktning i
våtmarken
10
22 700
Bra topografiska lägen för förhistoriska gravar och boplatser. Potential för äldre bebyggelselägen i anslutning till Assmåsa bytomt (Sövde 66:1) Består av framträdande höjdläge som
sluttar åt söder, väster och norr. Brukas som åkermark som vid inventeringen var beväxt
med gröda. Inga möjligheter till ytinventering pga gröda.
AU2 sökschaktsgrävning
Forn- och kulturlämningar
Två fornlämningar är registrerade i vägutredningsområdets mellersta del (fig. 13). Dessa består av:
Sövde 49:1: Fyndplats för lösfynd av stenyxor (källa: FMIS).
Åtgärdsförslag: Fyndplatsen ligger inom område 1, som föreslagits som utredningsområde för AU2.
Sövde 66:1: Bytomt/gårdstomt: Assmåsa gamla bytomt. Cirka 220 meter i diameter enligt den äldsta lantmäterikartan. Äldsta namnbelägg är från år 1501 (LÄU 16:17) (källa: FMIS).
Åtgärdsförslag: Bevakningsobjekt. Om bytomten berörs av exploatering föreslås arkeologisk förundersökning.
Figur 14. Vy från det manifesta höjdläget norr om Assmåsa
gård (område 1) mot Snogeholmssjön och område 4. Bilden
tagen från öster. Foto: Anne Carlie.
Figur 15. Vy mot Assmåsa gård från område 4. Bilden tagen
mot sydost. Foto: Anne Carlie.
Väg 13 vid Assmåsa 29
P
P
P
P
P
P
Kartuppslag III
P
P
P
P
P
P
P
P
Två områden inom vägutredningsområdets mellersta del söder om Assmåsa gård föreslås bli föremål för
arkeologisk utredning steg 2. Dessa är område 8 och 9 (fig. 16).
P
P
P
P
P
P
P
Sövde 66:1
1
10
Assmåsa
Väg 13
Assmåsabäcken
Hägnad 205
Färdväg 204
Sövde 271
Sövde 50:1
8
9
Gårdstomt 206
de
Söv
330
Gårdslägen 1688
Vägsträckning 1672
Registrerad fornlämning, punkt
Registrerad fornlämning, linje
Registrerad fornlämning, yta
FMI-enhet, punkt
FMI-enhet, linje
FMI-enhet, yta
1–10 Utredningsområden, Assmåsa
Undersökningsområde
g
g
Figur 16. Karta över vägutredningsområdets södra del söder om Assmåsa gård med utredningsresultaten markerade.
Skala 1:8000.
g
g
30 Väg 13 vid Assmåsa
g
g
Område
Storlek m2
Beskrivning
Åtgärdsförslag
Område 8
108 900
Bra topografiska lägen för förhistoriska gravar och boplatser.
Består av markant höjdläge med avsats-/platålägen både åt norr och söder. I anslutning till
området väster om vägen finns ett lösfynd av en skafthålsyxa registrerad (Sövde 50:1).
Brukas som åkermark som vid inventeringen var beväxt med höstsådd. Inga möjligheter
till ytinventering pga gröda.
AU2 sökschaktsgrävning
Område 9
70 900
Bra topografiska lägen för förhistoriska gravar och boplatser.
Består av markerat höjdläge med avsats-/platålägen åt söder. Inom området finns ett lösfynd av en skafthålsyxa registrerad (Sövde 50:1).
Brukas som åkermark som vid inventeringen var beväxt med gröda. Inga möjligheter till
ytinventering pga gröda.
AU2 sökschaktsgrävning
Forn- och kulturlämningar
Fyra forn- och kulturlämningar ligger i vägutredningsområdets södra del (fig. 16). Dessa utgörs av:
Sövde 50:1: Fyndplats för lösfynd av en skafthålsyxa av bergart (källa: FMIS).
Åtgärdsförslag: Fyndplatsen ligger inom område 9, som föreslagits som utredningsområde för AU2.
FMI-204: Färdväg, vägbank, cirka 3,0 meter bred, kan följas inom vägutredningsområdet på en sträcka
av cirka 80 meter (NO–SV), väster om nuvarande väg 13. Belägen i brant nordsluttning. Skogsmark.
Markerad på 1833 års Laga skifteskarta över Assmåsa by. Färdvägen är ej i bruk.
Åtgärdsförslag. Övrig kulturhistorisk lämning. Inga åtgärder föreslås.
FMI-205: Hägnad, bestående av en låg 2,5 meter bred tvåskiktad stenmur, som inom vägutredningsområdet följas på en sträcka av cirka 98 meter. Belägen i brant norrsluttning. Skogsmark (fig. 18). Sammanfaller med ägogräns på 1833 års Laga skifteskarta över Assmåsa by.
Åtgärdsförslag. Övrig kulturhistorisk lämning. Inga åtgärder föreslås.
FMI-206: Gårdstomt, läget för Fogstorps gård enligt Skånska rekognosceringskartan 1815 och Fogstorps
ägor enligt Laga Skifteskarta 1833. På Häradsekonomiska kartan 1916 är Fogstorp försvunnen, så
gården bör endast ha legat på platsen under en begränsad tid.
Åtgärdsförslag. Bevakningsobjekt. Om tomten berörs av exploatering föreslås arkeologisk utrednings steg
2 eller arkeologisk förundersökning.
Väg 13 vid Assmåsa 31
Figur 17. Vy över norra delen av område 9, belägen strax söder om en naturlig trädbevuxen brant, som skärs av riksväg 13.
Bilden tagen mot nordnordväst. Foto: Anne Carlie.
Figur 18. Del av hägnaden FMI-205 belägen i den naturliga branten norr om område 9 väster om riksväg 13. Bilden tagen
mot väster. Foto: Anne Carlie.
32 Väg 13 vid Assmåsa
Konsekvensbedömning och rekommendationer till
Trafikverket
Kulturmiljölagen är en bevarandelag och de åtgärdsförslag som presenteras i
rapporten gäller endast då forn- och kulturlämningar liksom utredningsområden berörs av exploatering. Även tillfällig användning såsom arbetsområde,
materialupplag och liknande kan likställas med exploatering.
Vi föreslår därför att angivna områden där under mark dolda fornlämningar kan förväntas, liksom tidigare registrerade forn- och kulturlämningar
och nyregistrerade FMI-enheter, så långt möjligt undantas från exploatering
och/eller tillfällig användning som arbetsområde.
I den mån detta inte är möjligt föreslås de tio utredningsområdena
(Område 1–10) liksom Assmåsa bytomt (Sövde 66:1) och Fogstorps tomt
(FMI-206) bli föremål för arkeologisk utredning genom sökschaktsgrävning
alternativt förundersökning (FU).
Inför kommande steg i den uppdragsarkeologiska processen föreslås även
paleoekologiska insatser med pollenanalys för att möjliggöra en rekonstruktion av landskaps- och vegetationsförändringar i området. Dessa insatser
förslås genomföras stegvis i samband med arkeologisk utredning steg 2 och
förundersökning.
Fyra områden (Område 2, 5, 6 och 7) är helt eller delvis trädbevuxna samt
ligger innanför vilthägn med högt stängsel. Skulle någon av dessa lokaler bli
föremål för arkeologiska insatser, måste skogen på de berörda ytorna först
avverkas och forslas bort från platsen. Vidare får djur, på grund av risk för
skador, inte vistas inom de ytor som berörs av arkeologi.
Fyra områden ligger helt eller delvis inom arealer med sankmark och
torvjord alternativt mycket fuktiga markförhållanden (Område 2, 4, 6 och
7). Om någon av dessa lokaler skulle bli föremål för arkeologiska insatser,
kan olika säkerhetsåtgärder behöva vidtas vid djupsschaktning.
Nio områden (Område 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 9 och 10) samt Assmåsa tomt
(Sövde 66:1) ligger till delar närmare än tio meter från den befintliga
sträckningen för väg 13, varför särskilda skyddsanordningar kan komma
att behövas för arkeologin, om Trafikverket väljer alternativ breddning av
befintlig väg.
I det aktuella vägprojektet finns ännu inte något beslut om vilka åtgärder
som är bäst lämpade för att höja vägens trafiksäkerhet, framkomlighet och
bärighet. Detta innebär att det ännu inte är fastställt huruvida vägen ska bli
föremål för begränsade utbyggnadsåtgärder i befintlig sträckning, eller om
en helt ny vägsträckning med större ombyggnadsåtgärder som tar ny mark
i anspråk är att föredra. I Trafikverkets ställningstagande (2013-06-25) i
samband med den förstudie för vägprojektet som togs fram 2013, framgår att
man i den fortsatta planläggningsprocessen avser att jämföra tre alternativ:
ombyggnad i befintlig sträckning samt alternativ öster respektive väster om
Assmåsa gård.
Den arkeologiska utredningen steg 1 visar att det inom vägens utredningsområde kan förväntas förekomma under mark dolda fornlämningar
inom relativt stora arealer, cirka 69,5 hektar, vilket utgör 53,5 % av hela vägutredningsområdet på 130 hektar). Nästa steg i den uppdragsarkeologiska
Väg 13 vid Assmåsa 33
processen, arkeologisk utredning steg 2, genomförs vanligen i form av en
sökschaktsgrävning med maskin. Annan dokumentation, till exempel kartering kan komma att aktualiseras. Då det är oklart vilket av de tre åtgärdsalternativen som bäst lämpar sig i vägprojektet, föreslår vi att Trafikverket
inte går vidare med en arkeologisk utredning steg 2, förrän ett förslag till
vägplan har upprättats. Därigenom kan sökschaktsgrävningen riktas mot
exakt de ytor som kommer att bli föremål för exploatering, varigenom såväl
markingrepp som kostnader kan begränsas.
Vi föreslår också att man i samband med arkeologisk utredning steg 2, då
kunskapen om fornlämningssituationen inom exploateringsområdet blivit
mer nyanserad, identifierar områden som under byggprocessen är olämpliga
för mellanlagring av massor, uppställning av bodar, maskiner etc.
Referenser
Broström, A. 2013. Paleoekologi vid väg E22 förbi Linderöd: Rekognoscering av våtmarker lämpliga för landskapsrekonstruktion baserat
på pollenanalys. I Carlie, A. m.fl. Väg E22 – sträckan förbi Linderöd.
Arkeologisk utredning steg 1 2012. Riksantikvarieämbetet UV Rapport
2013:19.
Det Skånska Landsbygdsprogrammet. Ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv. Skåne i utveckling 2007:10. Länsstyrelsen i Skåne län.
Ingers. I. 1972. Nedlagda byar och gårdar i Skåne. Ale 1971:3.
Karsten, P. 1994. Att kasta yxan i sjön. En studie över rituell tradition och
förändring utifrån skånska neolitiska offerfynd. Stockholm: Almkvist
och Wiksell International.
Kjellberg, S. T. 1966. Slott och herresäten i Sverige, Skåne 2, Malmöhus län.
Allhems förlag Malmö.
Länsstyrelsen i Malmöhus län. 1984. Kulturminnesvårdsprogram för Skåne.
Del Malmöhus län. Vinslöv.
Trafikverket 2013. Förstudie Riksväg 13 förbi Assmåsa, Sjöbo kommun,
Skåne län. Objekt 107830. Framtagen av Atkins Sverige AB.
Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning, Kävlingeåns
avrinningsområde, Skåne län. Delrapport inom Kulturmiljö och
vattenförvaltning – planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt. Arbetsmaterial. Nedladdad 2015-01-15 från www.vattenmyndigheterna.se
34 Väg 13 vid Assmåsa
Muntliga källor
Anna Broström, paleoekolog, Statens Historiska Museer, Arkeologiska
uppdragsverksamheten, Lund.
Digitala Arkiv
Riksantikvarieämbetet FMIS: http://www.fmis.raa.se/
Lantmäteriets historiska kartor: Lantmäteristyrelsen: http://historiskakartor.lantmateriet.se/
Sveriges Geologiska undersökningar (SGU): http://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100-tusen-sv.html/
Länsstyrelsen i Skåne: Kulturmiljöprogram för Skåne: http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/
Institutet för språk och folkminnen (SOFI): http://www2.sofi.se/SOFIU/
topo1951/_cdweb/index.htm
Kartunderlag
Ekonomiska Kartan. Blad: 2D1d, 2D1e, 2D2d, 2D2e. 1973
Förenklad Jordartskarta. SGU
Häradsekonomiska kartan. Blad: Baldringe 1916
Geometrisk karta 1688. Sövde 1. Lantmäterimyndigheten.
Laga skifteskarta 1833 Assmåsa nr. 1–5. Lantmäteristyrelsen
Skånska Rekognosceringskartan 181. Blad: IWÖ207
Väg 13 vid Assmåsa 35
Administrativa och tekniska uppgifter
SHMM:s dnr: 5.1.1-129-2015
Riksantikvarieämbetets dnr: 3.1.1-3985-2014.
Länsstyrelsens dnr: 431-24065-2014.
Riksantikvarieämbetets projektnummer: 12967.
Undersökningstid: 16–17 december 2014.
Projektgrupp: Anne Carlie och Kennet Stark
Underkonsulter: AVIS, Elanders Sverige AB
Exploateringsyta: 130 hektar.
Undersökt yta: 130 hektar
Läge: GSD-Fastighetskartan, blad 2D1d, 2D1e, 2D2d och 2D2e.
Koordinatsystem: Sweref 99 TM.
Höjdsystem: Rikets, RH 00.
Digital dokumentation som förvaras på UV:s datalagringsserver RAÄ, Gotland: Intrasisprojekt med nummer UV2014:197.
36 Väg 13 vid Assmåsa
Bilagor
Bilaga 1. Forn- och kulturlämningar inom vägutredningsområdet
RAÄ nr/
FMI-enhet
Lämningstyp
Beskrivning
Antikvarisk
bedömning
Åtgärdsförslag
Sövde 49:1
Fyndplats
Lösfynd av stenyxor (FMIS)
Övrig kulturhistorisk
lämning
Inom AU2-område 1
Sövde 50:1
Fyndplats
Lösfynd av en skafthålsyxa av bergart (FMIS)
Övrig kulturhistorisk
lämning
Inom AU2-område 9
Sövde 66:1
By-gårdstomt
Assmåsa gamla bytomt. Cirka 220 meter i diameter enligt den äldsta lantmäterikartan. Äldsta namnbelägg är
från år 1501 (LÄU 16:17) (FMIS)
Bevakningsobjekt
Arkeologisk förundersökning
Sövde 297
Brunn
Källa, stenskodd med ränna 5×2 meter (NNV–SSÖ)
och 0,4–1,0 m dj. Belägen invid och under en stenmur.
Överliggare i form av en 0,9×0,3 meter stor (NNV–SSÖ)
sten över en öppning i muren (FMIS).
Övrig kulturhistorisk
lämning
Inga åtgärder föreslås.
Sövde 359
Färdväg
Hålväg, Cirka 225 meter lång, 1,5–2 meter bred och 0,4
meter djup. Skålad eller tämligen flackt bottenplan.
Markväg? (FMIS).
Övrig kulturhistorisk
lämning
Inga åtgärder föreslås.
FMI-201
Gränsmarke
Rest sten med tresidigt tvärsnitt, cirka 1,0 meter hög
och upp till 0,8–0,9 meter bred vid basen. Intill och öster om stenen finns fem lagda stenar, varav fyra ligger
på rad. Stenarna är 0,5–0,6 meter stora. Ligger i skogsmark. Läget sammanfaller med ägogräns på laga skifte
karta över Assmåsa från 1833.
Övrig kulturhistorisk
lämning
Eventuell flyttning
FMI-202
Fyndplats
Fyndplats för tre bitar slagen flinta, ett avslag, ett avfall
(bränt) och ett fragment av en kärna, samtliga av sydskandinavisk flinta.
Påträffades nedanför kraftig slänt och sydsluttning till
våtmark, troligen äldre strandkant/strandzon till f.d. sjö.
Datering: troligen mesolitikum.
Bevakningsobjekt
Inom AU2-område 7
FMI-203
Hägnad
Jordvall, 0,2–0,4 meter hög, som inom vägutredningsområdet följas på en längd av 210 meter. Ligger i
skogsmark mellan markskiften med bok- och granskog.
Markerad på 1833 år laga skiftes karta över Assmåsa,
utgör bygräns. Troligen fortfarande i funktion.
Övrig kulturhistorisk
lämning
Inga åtgärder föreslås.
FMI-204
Färdväg
Vägbank, kan följas inom vägutredningsområdet på
en sträcka av cirka 80 meter (NO– SV), väster om nuvarande väg 13. Vägbanken är cirka 3,0 meter bred och
tydligt uppbyggd i förhållande till omgivande mark.
Färdvägen är ej i bruk. Belägen i brant nordsluttning.
Skogsmark. Markerad på 1833 års laga skifteskarta över
Assmåsa by.
Övrig kulturhistorisk
lämning
Inga åtgärder föreslås.
FMI-205
Hägnad, stenmur
Hägnad, bestående av en låg stenmur. Muren kan inom
vägutredningsområdet följas på en sträcka av cirka 98
meter, men fortsätter i väster utanför området. Muren
är cirka 2,5 meter bred och uppbyggd av 0,4–0,9 meter stora stenar lagda i ett till två skikt. Belägen i brant
N-sluttning. Skogsmark. Sammanfaller med ägogräns
på 1833 års laga skifteskarta över Assmåsa by.
Övrig kulturhistorisk
lämning
Inga åtgärder föreslås.
FMI-206
Bytomt/
gårdstomt
Gårdstomt, FMI-enhet 206: Gårdstomt, läget för
Fogstorps gård enligt Skånska rekognosceringskartan
1815 och Fogstorps ägor enligt Laga Skifteskarta 1833.
Tidigare låg gården ett par hundra meter väster om
Assmåsa by, men flyttades sannolikt i samband med
att Assmåsa blev ladugård under Sövdeborg 1776. På
Häradskartan 1916 är Fogstorp försvunnen, så gården
bör endast ha legat på platsen under en begränsad tid.
Bevakningsobjekt
Arkeologisk utredning
steg 2 eller arkeologisk
förundersökning
Väg 13 vid Assmåsa 37
Bilaga 2. Förslag till områden för arkeologisk utredning steg 2
Område/
(Intrasis ID)
Storlek m2
Beskrivning
Åtgärdsförslag
1
(1000008)
313 150
Bra topografiska lägen för förhistoriska boplatser och gravar. Potential för äldre bebyggelselägen i anslutning till Assmåsa bytomt (Sövde 66:1). Potential för lämningar efter
äldre färdväg.
Består av en manifest höjdrygg i N-S med utsikt i väster mot Snogeholmssjön.
Höjdryggen sluttar brant mot N och V, medan sluttningarna åt Ö och S är mindre branta.
Öster om Assmåsa gård finns en utlöpare av höjden som sträcker sig åt sydost.
I områdets östra del är fyndplats för stenyxor (Sövde 49:1). Enligt historiska kartor har en
äldre färdväg (föregångare till väg 13) löpt över höjdryggen från Assmåsa tomt till byn
Vasen.
Brukas som åkermark. Möjligheter till inventering av ytfynd begränsade pga gröda och
vall.
AU2 sökschaktsgrävning
2
(1000010)
64 500
Område med potential för stenåldersboplatser på holmar och i strandnära zoner. I
strandnära zoner även potential för utkastlager med organiskt material (trä och ben).
Består av den östra och södra delen av äldre våtmark, f.d. sjö och äldre vik av
Snogeholmssjön. Längs södra och östra kanten finns flacka förhöjningar och ”uddar”
med ställvis markerade branter, vilkas tolkas som äldre strandkanter/strandnära zoner. I
våtmarken finns också flera mindre förhöjningar eller ”holmar”.
Våtmarken brukas som betesmark som är mycket vattensjuk. De ”strandnära” zonerna är
skogmark, beväxt med blandade lövträd och granskog. Samtliga holmar är beväxta med
stora lövträd (ekar). Möjligheter till inventering av ytfynd begränsade, pga marktäckande
vegetation.
Avverkning innan AU2.
AU2 sökschaktsgrävning
samt djupschaktning i
våtmarken
3
(1000012)
27 650
Område med potential för förhistoriska gravar och boplatser, närmast våtmarken främst
stenålder.
Består i söder av en markerad höjd med krönläge som mot norr övergår i sluttning
med platåläge. Längst i norr gränsar platåläget mot en våtmark, f.d. sjö och äldre vik av
Snogeholmssjön.
Området brukas som åkermark vid inventeringen beväxt med raps. Längst i norr fortsätter området ut i betesmark som gränsar mot våtmarken. Möjligheter till inventering av
ytfynd begränsade, pga gröda och gräs.
AU2 sökschaktsgrävning
4
(1000014)
21 750
Område med potential för stenåldersboplatser och offer/rituella nedläggelser av keramik
och ben.
Består av delar av äldre våtmark, som utgjort en del av en vik i Snogeholmssjön. Inom
området finns flacka förhöjningar som kan ha utgjort små öar. Strax väster om vägutredningsområdet finns en registrerad fyndplats för ett lerkärl från trattbägarkultur och
ett överarmsben av häst (Sövde 6:1), påträffade vid dikning, ca 20 meter från den gamla
stranden. Fynden av P. Karsten (1994:310) tolkade som ett offerfynd. Liknande lägen
som för Sövde 6:1, i en förmodad äldre strandnära zon, finns inom utredningsområdet.
Våtmarken används idag som betesmark som var vattensjuk. Möjligheter till ytinventering begränsade pga gräs.
AU2 sökschaktsgrävning
samt djupschaktning i
våtmarken
5
(1000016)
6200
Område med potential för stenåldersboplats.
Består av en större förhöjning eller holme i våtmark, f.d. sjö och äldre vik av
Snogeholmssjön. Holmen beväxt med stora lövträd. Våtmarken nyttjas som bete för dovhjortar innanför hägn. Ej tillgängligt för besiktning vid inventeringen
Avverkning innan AU2.
AU2 sökschaktsgrävning
6
(1000018)
25 000
Område med potential för stenåldersboplatser. I strandnära zoner i våtmarken även
potential för utkastlager med organiskt material (trä och ben). Består av äldre strandkanter/strandnära zoner längs med den norra kanten till en våtmark, f.d. sjö och äldre vik av
Snogeholmssjön. Branterna vetter dels mot söder dels åt väster.
Våtmarken används som betesmark för dovhjortar i hägn. Marken är vattensjuk.
Slänterna ner mot våtmarken ligger i halvöppen betesmark, medan marken högre upp
ligger i skogsmark, glest beväxt med stora lövträd (ek och bok). Möjligheter till inventering av ytfynd ytterst begränsade, pga marktäckande vegetation.
Avverkning innan AU2.
AU2 sökschaktsgrävning
samt djupschaktning i
våtmarken
7
(1000020)
34 400
Område med mycket hög potential för stenåldersboplatser utifrån söderläge och ytfynd. Även mycket hög potential för utkastlager med organiskt material (trä och ben) i
strandnära zoner i våtmarken. Består av äldre strandkanter/strandnära zoner längs med
den norra kanten till en våtmark, f.d. sjö och äldre vik av Snogeholmssjön. inventeringen
påträffades tre bitar slagen flinta av sydskandinavisk typ (jfr FMI-202) i slänten nedanför
branten, i jord som exponerats pga grävande djurs aktiviteter. I övrigt inga möjligheter
till inventering av ytfynd pga gräs och lövtäcke. Våtmarken används som betesmark som
är vattensjuk. Branten och den södra delen av den strandnära zonen ligger i halvöppen
betesmark, medan marken längre upp från branten ligger i skogsmark, med blandad
lövskog och granskog.
Avverkning innan AU2.
AU2 sökschaktsgrävning
samt djupschaktning i
våtmarken
38 Väg 13 vid Assmåsa
Område/
(Intrasis ID)
Storlek m2
Beskrivning
Åtgärdsförslag
8
(1000022)
108 900
Bra topografiska lägen för förhistoriska gravar och boplatser.
Består av markant höjdläge med avsats-/platålägen både åt norr och söder. I anslutning
till området väster om vägen finns ett lösfynd av en skafthålsyxa registrerad (Sövde 50:1).
Brukas som åkermark som vid inventeringen var beväxt med höstsådd. Inga möjligheter
till ytinventering pga gröda.
AU2 sökschaktsgrävning
9
(1000024)
70 900
Bra topografiska lägen för förhistoriska gravar och boplatser.
Består av markerat höjdläge med avsats-/platålägen åt söder. Inom området finns ett lösfynd av en skafthålsyxa registrerad (Sövde 50:1). Brukas som åkermark som vid inventeringen var beväxt med gröda. Inga möjligheter till ytinventering pga gröda.
AU2 sökschaktsgrävning
10
(1000026)
22 700
Bra topografiska lägen för förhistoriska gravar och boplatser. Potential för äldre bebyggelselägen i anslutning till Assmåsa bytomt (Sövde 66:1). Består av framträdande höjdläge som sluttar åt söder, väster och norr. Brukas som åkermark som vid inventeringen var
beväxt med gröda. Inga möjligheter till ytinventering pga gröda.
AU2 sökschaktsgrävning
Totalt
695 500
Väg 13 vid Assmåsa 39