Lokaleko Nummer 2 I 2015 Kalmar distrikt Information från Skogsstyrelsen Ledare. Therese Nilsson, distriktschef Mycket på gång i skogen i Kalmar I det här numret av Lokaleko kommer vi ha lite extra fokus på röjning. En aktuell skötselåtgärd hos många. N är du röjer din ungskog skapar du de förutsättningar du vill ha för ditt framtida bestånd. Det är vid röjningen du har valmöjligheter. Ta vara på dem i tid, antingen du väljer att hänga på dig röjsågen själv eller att anlita en röjningsentreprenör. SAFT deltagare vid resterna av krutkällaren från stenhuggarepoken i Vånevik. Förra året inledde Skogsstyrelsen en rundtur hos alla företag som köper skog i Kalmar län. Vi kommer fortsätta att träffa alla lokala aktörer under året. Bland annat diskuterar vi hur de arbetar med skogsvård, miljöhänsyn och målbilderna. Ett särskilt fokus läggs i år på hanteringen av kulturmiljöer. Hur läget är med hänsyn till våra kulturmiljöer i skogen kan du läsa mer om här i Lokaleko. Under året kommer vi också att träffa ett 80-tal virkesköpare och entreprenörer, aktiva i Kalmar län. Vi träffas på ett hygge, i en röjning eller i en plantering som de gjort och för en dialog om åtgärderna. De träffar vi haft hittills har varit mycket uppskattade och vi har lärt oss mycket tillsammans. Förra året inventerades 6 av 10 ÄFO (älgförvaltningsområden) i Kalmar län i den nya älgbetesinventeringen, Syd-ÄBIN. Resultaten visar oroväckande siffror. Rönn, asp, sälg och ek saknas eller är hårt betad på cirka 73 procent av provytorna, vilket indikerar ett högt betestryck från klövvilt. Färska skador på tall uppgår till cirka nio procent. 44 procent av tallmarksarealen (lingontyp eller sämre) föryngrades med annat trädslag än tall. Enligt en enkät i projekt Mera tall är det främsta skälet till att skogsägare väljer bort tallen att de är rädda för viltbetesskador. Har du upptäckt Mina sidor på Skogsstyrelsens hemsida? Där finns väldigt bra kartmaterial över din fastighet och möjlighet att både planera åtgärder och skicka in avverkningsanmälan. Om du vill veta mer om hur du kan använda Mina sidor eller har en fråga som rör din fastighet, så hör av dig till oss så hjälper vi dig att komma igång. Du kan välja att ge en av våra skogskonsulenter tillfälliga rättigheter att se dina Mina sidor så att ni båda samtidigt kan titta på samma kartor och underlag på din fastighet direkt när ni pratar i telefonen. Just nu är vi mitt inne i avslutningen av det stora arbetsmarknadsprojektet SAFT som Skogsstyrelsen drivit tillsammans med Arbetsförmedlingen de senaste åren. I Kalmar län har vi haft ett 70-tal anställda i projektet. Goda samarbeten med kommuner, Sveaskog, länsstyrelsen, Station Linné, hembygdsföreningar med flera har möjliggjort denna satsning. Arbetslagen i projektet har utfört många samhällsnyttiga landskapsvårdsinsatser. Förutom de fina resultaten i naturen, är det glädjande att ett antal av de tidigare långtidsarbetslösa personerna gått vidare till nya anställningar. SAFT har varit ett stort nationellt projekt. Nu satsar vi på att försöka få igång några lokala projekt med intresserade parter från Kalmar län. Hoppas vi möts i skogen! ” Jag hade under några år planerat för en satsning på skogens kulurmiljövärden på gården. Foto: Jerry Svennson Kolarplats fick nytt liv med Nokås-stöd Är det möjligt att en gammal kolarplats kan få nytt liv? Ja, absolut! Fråga Jerry Svensson i Locknevi som fick ekonomiskt stöd bland annat för att restaurera en kolarkoja på sina marker. J erry Svensson sköter sin fastighet med inriktning på natur- och kulturmiljöer. Tack vara ett eget stort intresse och med hjälp av pengar från Nokås-stödet har han gett en gammal kolarplats nytt liv. Jerry delar gärna med sig om hur han gick till väga för att nå målet att i möjligaste mån återskapa den skogliga kulturhistoriska miljön och på så vis ge en extra dimension till platsen. Hur gjordes restaureringen av kolarkojan? – Restaureringen har utförts med äldre kolarkojor som modell. Kolarkojan har därför byggts av resta granslanor som täckts med jord och grästorv. I kolarkojans bakre del finns en kallmurad kolarugn som initialt restaurerades innan själva byggnationen. För att göra kolarkojan motståndskraftig mot röta har långsidornas granslanor täckts med en platonmatta innan täckningen med jord och grästorv skedde. Restaureringen av kolarkojan var en del i återställande av en hel kolningsmiljö där förutom kolarkojan även en kolmila iordningsställdes och kolades under hösten 2014. Hur fick du kännedom om Nokås-stödet? – Dels genom mitt arbete på Länsstyrelsen i Kalmar med EU-stödrelaterade frågor, där jag samarbetat med Skogsstyrelsen vid ett flertal tillfällen. Dels genom Skogsstyrelsens hemsida. Vad fick dig att söka stödet? – Jag hade under några år planerat för en satsning på skogens kulturmiljövärden på gården för att komplettera den natur- och kulturmiljöinriktade skötsel som bedrivs på fastighetens jordbruksmark. Detta sammanföll med att jag på olika sätt kom i kontakt med Nokås-stödet. Tanken slog mig då att testa ett landskapsvårdsinriktat stöd som en annan myndighet administrerar än de EU-inriktade bidrag till jordbruksmark som jag tidigare haft erfarenhet av via min tjänst på Länsstyrelsen. Var det något som var krångligt när det gäller till exempel regelverk eller handläggningstid? – Jag har inte uppfattat något som direkt besvärligt. Handläggningstiden var snabb och ett fältbesök från Skogs- styrelsen under ansökansprocessen, erbjöd goda möjligheter till bra diskussioner om projektets genomförande. Vad tycker du man ska tänka på när man söker stödet? – Att man inte genomför några insatser före beslut om stöd beviljas, samt att försöka vara noggrann i arbetet med att beräkna projektets kostnader som ska anges i ansökan. Tycker du det var värt att söka stödet? – Absolut! Med 70 procent av kostnaderna i bidrag blev projektet en inte alltför stor utgiftspost för egen del. Möjligen skulle ersättningsnivån för eget arbete kunnat vara något högre för att bättre motsvara en faktisk arbetskostnad. Skulle du rekommendera andra att söka stöd? – Det skulle jag utan tvekan göra då min uppfattning är att Nokås är ett mycket väl fungerande stöd för natur- och- kulturmiljövårdsinsatser i landskapet med snabb handläggning innan beslut. Dessutom täcker stödet en ganska stor del av projektkostnaden. Det var en trevlig erfarenhet att söka ersättning via Skogsstyrelsen, något som gav mersmak inför framtida projektidéer jag funderar på. Text: Krister Havskog Stora skador på lämningar i skogen Skadorna på forn- och kulturlämningar i samband med skogsbruk är mycket stora. Nästan hälften av de kända lämningarna skadas eller påverkas, visar uppföljningar som gjorts. U nder flera år har Skogsstyrelsen i samarbete med Riksantikvarieämbetet inventerat hänsynen till kulturmiljöer. Inventeringen utförs årligen på cirka 400 avverkningar i landet och i hänsynsuppföljningen inventeras endast kända och registrerade forn och kulturlämningar, 3 år efter avverkningen. Skadenivåerna är fortsatt alarmerande höga och ingen förbättring har skett. Resultaten visar att nästan hälften av alla kända forn och kulturlämningar påverkas eller skadas i samband med föryngringsavverkning och föryngringsåtgärder. Av dessa var cirka 50 procent skadade eller grovt skadade. Då det finns många okända och oregistrerade kulturlämningar i skogen och inventeringen bara görs efter föryngringsavverkning, kan man utgå från att det i verkligheten skadas ännu fler forn- och kulturlämningar än vad inventeringen visar. Det är många led och personer involverade i skogens brukande och ingen kedja är starkare än dess svagaste länk. Det kan till exempel vara brister i kommunikation och rutiner som gör att hänsynen i en del fall inte blir som planerat. Andra orsaker kan vara att man inte har rätt kompetens och utbildning för att kunna ta rätt hänsyn till skogens kulturmiljöer. För att komma till rätta med problemen finns en rad olika åtgärder som kan bidra till att minska skadorna på våra forn- och kulturlämningar. Ett utvidgat samarbete mellan Skogsstyrelsen och länsstyrelserna och en fördjupad dialog mellan myndigheterna och markägarna/skogsbrukets aktörer är exempel på sådana åtgärder som planeras. Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Kalmar län kommer under året att genomföra en gemensam tillsynskampanj där vi följer upp handläggningen och hänsynen i fält på länets avverkningar. Text: Martin Lundgren Foto: Cecilia Ulfhielm Fornlämningar är tillkomna före 1850 och regleras av Kulturmiljölagen med Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet. Kulturlämningar är tillkomna efter 1850 och regleras av skogsvårdslagen med Skogsstyrelsen som tillsynsmyndighet. Kulturstubbar skyddar kulturlämningarna. Några tips för en god hänsyn reda på om och var det finns forn- och kulturlämningar. • TaPlanera avverkningen på barmark. • Beskriv vilken • mälan. hänsyn som är tänkt att ta i avverkningsantill att traktdirektivet når alla i avverkning/föryngrings• Searbetet. 1,3 meter höga ”kulturstubbar” runt lämningarna som • Ställ markering. • Lämna inte träd på eller i närheten av lämningarna. Personal – pensioneringar Två av medarbetarna på Skogsstyrelsens kontor i Vimmerby har gått i pension. Ingalill Claesson, som haft administrativa uppgifter, samt Eddie Sturesson som sedan 1987 jobbat som skogskonsulent på Skogsstyrelsen. Eddie har främst jobbat med naturvårdsfrågor och bland annat fungerat som nyckelbiotopsinventerare. Foto:Therese Nilsson Både roligt och nyttigt att röja Röjning är en mycket viktig skötselåtgärd i skogen. Och det kan faktiskt även vara roligt att röja! Det menar i alla fall skogsägare IngBritt Säll. I ngBritt Säll bor tillsammans med sin familj i Ekeby strax utanför Högsby. Gården består av 69 hektar skog och cirka 20 hektar övrig mark. Ingbritt och familjen röjer vanligen själva, men lejer bort röjningen på skiften som ligger långt från gården eller om de inte hinner med allt själva. – Det är viktigt att röja i tid, säger IngBritt. Om man röjer själv är det en stor fördel att ta röjsågskörkort eller åtminstone gå en kurs i röjning. Man lär sig både att sköta sågen och en bra arbetsteknik som underlättar jobbet betydligt. Hon tycker att det är roligt att röja och se hur fint det blir och även se att skogen reagerar snabbt på röjningen. Men det gäller att röja rätt oavsett om man röjer själv eller lejer bort arbetet. Spara rönn, sälg, ek och asp för att gynna den biologiska mångfalden och för att skapa viltfoder. Gynna även tallen där den finns, det är bra med blandbestånd på de flesta marker utom de allra torraste och de mest bördiga. Om man lejer bort röjningen är det viktigt att tala om hur man vill ha det. Röjning är lönsamt – det är faktiskt den enda skogsbruksåtgärd som man själv har möjlighet att få en ekonomisk avkastning av det jobb man gör. Redan i förstagallringen betalar sig en väl genomförd röjning genom högre diameter och lägre avverkningskostnader. Text & Foto: Ove Arnesson Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida www.skogsstyrelsen.se/kalmar Redaktör: Ove Arnesson www.skogsstyrelsen.se Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand