Strategisk kompetensförsörjningsplan 2015-2018

Strategisk kompetensförsörjningsplan
2015-2018
Humanistisk fakultet
14 april 2015
Dnr FS 1.1-578-15
1
Humanistisk fakultet
1. Inledning
Humanistisk fakultet befinner sig i en utvecklingsfas med dels ökad andel externa forskningsmedel
(erhållna externa bidrag under 2014 uppgick till 65 mkr vilket var en ökning från tidigare år med 7
procent), dels minskad undervisningsvolym. År 2014 tvingades institutionen för kultur- och
medievetenskaper att genomföra en övertalighetsprocess som baserats på både minskade externa
medel och underskott i undervisningen. För år 2016 kan ytterligare övertaligheter uppstå vid
institutionen för språkstudier, institutionen för estetiska ämnen samt Humlab.
Alla universitetslektorer och professorer är tillsvidareanställda. Anslag för forskning- och
forskningsmedel beslutas av humanistiska fakultetsnämnden enligt nedan. Det föreligger inga planer
på att dramatiskt omfördela resurserna.
-
Fakulteten finansierar forskning motsvarande femtio procent för sexton professorer. Uppdraget
för dessa är att leda verksamheten inom de sexton forskarutbildningsämnen som bedrivs vid
fakulteten. Uppdraget löper i första hand över fyra år och regleras av ett kontrakt som skrivs med
dekanen. Uppföljningssamtal hålls varje år.
-
Övriga professorer har tjugo procent forskningstid i sin anställning via anslagsmedel.
-
Alla universitetslektorer och professorer kan dessutom söka medel ur en rörlig forskningsresurs
som fram till 2015 baserats på en analys av de senaste fyra årens publikationer samt förbrukade
externa medel. I snitt över tid har medel från denna pott delats ut till ca tio anställda varje år. Den
summa som varje år avsätts för detta ändamål kan variera.
-
Delfinansiering av universitetsstyrelsens Humaniorasatsning – åtta biträdande lektorat (fram till
2016-12-31).
-
Forskarskola med 20 doktorandanställningar som utlyses vartannat år.
-
Medel för doktorandhandledning (100 timmar) finansieras särskilt av fakulteten genom
schablonbelopp som överförs till institutionen.
-
Medfinansiering av extern forskning ca 5 mkr under 2015 (summan varierar mellan åren).
Förändrade prioriteringar kan i någon form äga rum. Fakultetsnämnden har exempelvis möjlighet
minska doktorandutrymmet eller att minska den resultatbaserade potten, för att skapa utrymmen för
karriärvägar för disputerade lärare. Ökade anslag kan ge substantiellt stöd till särskilda
forskningssatsningar.
Utbildningsanslagets fördelning till institutionerna har successivt förändrats över tid. När
universitetet fått utökat utrymme för utbildning har väl sökta huvudområden inom utbildningen
kunnat utvidga sin ram, vilket också lett till anställningar av fler universitetslektorer. De senaste årens
minskade ram (26 procent sedan 2010) har bidragit till att fakultetsnämnden tagit fram en modell för
att prioritera vilka utbildningar som måste anses vara mer omistliga i fakultetens samlade
utbildningsutbud. Exempel på mål är att utbildningar på avancerad nivå ska öka till 10 procent av
utbildningsvolymen, samt att programutbildningar i höpgre grad ska finnas på grund- eller avancerad
nivå.
2
Humanistisk fakultet
Ett antal av fakultetens huvudområden har ekonomiska problem som baseras på ett alltför litet antal
helårsstudenter/helårsprestationer (hst/hpr). Universitetsstyrelsens språkstöd hjälper till att
bibehålla huvudområden med liten studerandevolym som finska, ryska och tyska. Konstvetenskap är
idag ett mycket litet ämne och behöver i betydande grad fler studenter. Dessutom finns ytterligare ett
antal huvudområden som pendlar mellan 40-60 hst. Några av dessa uppbär språkstöd medan andra
klarar sig pga. att få lärare involveras i undervisningen eller att de lärare som engageras i
undervisningen även har läraruppdrag inom andra huvudområden. Fakultetens viljeinriktning är att
bibehålla utbildningsbredden i dess nuvarande form, men fakulteten måste med öppna ögon ha en
viss beredskap för en oönskad utveckling.
2. Prioriterade mål
Professorer
Basen i fakultetens kompetensförsörjning inom forskning utgörs av den nuvarande satsningen på
sexton professorsutrymmen med långsiktig forskningsfinansiering. Alla dessa professorer är kopplade
till en forskarutbildningsmiljö som de också leder. De närmaste tre till fem åren kommer det, med ett
par undantag, att finnas minst en professor inom varje forskarutbildningsmiljö som kan axla
professorsansvaret. Två professorer måste dock rekryteras, dels en professor inom fältet
arkeologi/miljöarkeologi, dels en professor i språkdidaktik. Fakulteten ska dessutom undersöka
möjligheten av att rekrytera professorer med särskilt fokus på pedagogiska uppdrag. Rekrytering av
professor ska i vanlig ordning föregås av en genomgripande verksamhetsanalys som inbegriper
områdets verksamhet och omfattning inom avancerad nivå och forskarutbildningsnivå.
Institutionernas kompetensförsörjningsplaner visar att ytterligare pensionsavgångar kommer att äga
rum de kommande tre till fem åren. Innan beslut om ytterligare professorsrekrytering fattas, måste en
genomgripande analys göras för respektive område. I de fall där mycket små huvudområden har
behov av professorskompetens bör det diskuteras om inte docentmeritering i första hand bör
övervägas.
I fakultetens arbete med att utveckla forskningsinriktningar inom området Globala utmaningar kan
det visa sig vara viktigt med ytterligare professorskompetens för att utveckla någon särskild
forskningsinriktning. Ett första steg är att fakulteten identifierar ett antal forskningsfält av
tvärvetenskaplig karaktär med fokus på globala utmaningar. Detta arbete kan vara avslutat tidigast i
slutet av år 2015.
Fakulteten når inte upp till målet att minst 30 procent av professorerna är kvinnor. I all rekrytering
ska detta mål särskilt beaktas.
Docenter
Docentkompetens är viktigt för alla forskningsfält. Inte minst är docentkompetens viktigt när det
kommer till handledning av doktorander. I normalfallet krävs också docentkompetens för att kunna
agera som avhandlingsopponent. Fakulteten behöver fler lärare med docentkompetens inom
institutioner som inte har ett större antal professorer inom respektive forskarutbildningsämne,
framför allt inom institutionen för språkstudier (inom områdena moderna språkens litteratur med
inriktning mot franskspråkig, spanskspråkig och tyskspråkig litteratur, mot språkdidaktik och
pedagogiskt arbete samt språkvetenskap med inriktning mot finska, franska, spanska och tyska), samt
institutionen för estetiska ämnen. Även institutionen för kultur- och medievetenskaper behöver
ytterligare docentkompetens, framför allt inom medie- och kommunikationsvetenskap. Fakulteten
3
Humanistisk fakultet
behöver också fler kvinnliga docenter i det långsiktiga arbetet att fler kvinnliga lärare blir meriterade
till att kunna söka anställning som eller befordras till professorer. En särskild satsning för
docentmeritering tas fram av fakulteten år 2016.
Universitetslektorer
Utlysning av lektorat är beroende av institutionernas ekonomi och studerandetillströmning. På lång
sikt är detta svårt att prognostisera. Rekrytering kommer också att krävas på grund av
pensionsavgångar eller av andra skäl.
Institutionerna för idé- och samhällstudier, språkstudier samt estetiska ämnen, kommer de närmaste
åren att anställa ett antal universitetslektorer med anledning av pensionsavgångar. Innan
anställningar utlyses begärs fördjupade analyser som tar hänsyn till områdets utveckling inom
framför allt studerandetillströmning. Detta inbegriper en analys av vilken lärarkategori som krävs för
att bedriva befintlig undervisning (kandidatnivå och avancerad nivå). En särskilt hanteringsordning
vid fakulteten tas fram för att underlätta detta arbete.
Fakulteten ska också närmare undersöka möjligheten att genom forskarutbildning (både licentiat- och
doktorsexamen) höja adjunkternas vetenskapliga kompetens, särskilt inom institutionen för estetiska
ämnen och institutionen för språkstudier.
Strategiskt viktigt för estetiska ämnen och konsthögskolan är att rekrytera universitetslektorer på
konstnärligt grund. Fakulteten har inlett ett strategiskt arbete för att ge möjlighet för
universitetadjunkter att befordras till universitetslektor på konstnärlig grund.
Rekrytering av universitetslektorer sker i normalfallet genom utlysning.
Universitetsadjunkter
Det råder anställningsstopp gällande adjunktanställningar. Men det finns ett visst behov av
adjunktanställningar inom de utbildningsområden som har stort behov av yrkesprofession. Två
inriktningar kan framför allt utpekas: lärarutbildningarna och områden som bedriver konstnärlig
utbildning. För den senare inriktningen rekryteras universitetsadjunkter som vilar på konstnärlig
grund. Inför varje rekrytering tar respektive institution fram en genomgripande verksamhetsanalys
om behovet av att rekrytera en adjunkt och om framtida meriteringsmöjligheter för adjunkterna
genom licentiat- eller doktorsexamen. En särskilt hanteringsordning vid fakulteten tas fram för att
underlätta detta arbete.
Postdoktorsanställning och biträdande lektorat
Fakulteten finansierar för närvarande inte några postdoktorsanställningar. Innan fakulteten beslutar
om att avsätta särskilda medel för postdoktorsanställningar ska utfallet av tidigare satsningar
granskas närmare. Frågan utreds inför 2016 års budget. En preliminär slutsats är att fakulteten
lyckats rekrytera ett antal internationellt sett lovande unga forskare, men också att
postdoktorsanställningarna inte gett tillräckligt stort avtryck i utvecklingen av fakultetens
forskningsmiljöer.
Men humanistisk fakultet har fortfarande ett antal postdoktorer som finansieras dels med medel som
vi erhållit från Baltic donationsfond, dels med andra externa medel. Det bör påpekas att fakultetens
doktorer kan söka externa medel postdoktorsmedel från ett antal forskningsråd, för
postdoktorsvistelse vid andra universitet.
4
Humanistisk fakultet
Fakulteten har ett stort antal biträdande lektorat där åtta av dem är finansierade med stöd av
universitetsstyrelsen i den så kallade Humaniorasatsningen fram till 31 december 2016. Framtida
medel för rekrytering av biträdande lektorat ska i första hand gå till huvudområden inom
undervisningen som har svårt att rekrytera meriterade disputerade lärare, något som gäller för
rekryteringar av universitetslektorer inriktade mot lärarutbildningarna inom estiska ämnen och
språkstudier. Med en större ekonomisk ram för forskning- och forskarutbildning har fakulteten pekat
ut ett antal forskningsområden, där rekrytering av en biträdande lektor skulle bidra med substantiell
forskning. En förutsättning är dock även här att biträdande lektorer efter forskningsperioden med
säkerhet ska kunna erbjudas ett universitetslektorat.
Doktorandanställningar
Fakulteten utlyser vartannat år ca tjugo doktorandanställningar. Doktoranderna deltar i en
forskarskola med ett antal för alla gemensamma och obligatoriska delar och påbörjar sin anställning 1
september. År 2014 antogs med olika medfinansieringar 30 doktorandanställningar varav 10
doktorander med inriktning mot digital humaniora men med bas i befintliga
forskarutbildningsämnen. Inför kommande utlysningar behöver fakulteten ta särskild hänsyn till
tidigare nämnda rekryteringsproblem för universitetslektorer med inriktning mot lärarutbildningen
(institutionerna för estetiska ämnen och språkstudier) och enskilda huvudområden som svenska.
Estetiska ämnen har omfattande pensionsavgångar av universitetslektorer och professor de närmaste
åren som måste beaktas redan i detta skede av meriteringstrappan. Doktorandanställningarna kan
framgent mer än tidigare användas till att förstärka särskilda forskningsfält, vilket inte traditionellt
varit fallet vid fakulteten. Fortsatt satsning på digital humaniora är ett sådant område. Ett antal
doktorandanställningar kan komma att utlysas mot kommande forskning inom definierade
subområden inom globala utmaningar.
Administrativ personal
Inga större pensionsavgångar äger rum de närmaste fem åren. Innan rekryteringar av administrativ
personal görs, ska fördjupade analyser göras. Om expertkompetens är omöjlig att anställa inom
ramen av en heltidsanställning, ska analysen visa på om det är möjligt att dela en anställning med
andra institutioner och enheter. Vid rekrytering av ekonomisamordnare ska alltid hög formellt
kompetens efterfrågas.
3. Särskilda problem
När det kommer till kompetensförsörjning och karriärvägar finns ett antal särskilda problem som på
sikt måste lösas.
-
Universitetslärare med anställning på centrumbildningar och arbetsenheter har inte en tydlig
karriärbana på samma sätt som övriga universitetslärare. De har i regel små möjligheter att få del
av pedagogisk meritering pga. universitets regelsystem för enheter och centrumbildningar.
Arbetsenheter och centrumbildningar bidrar också av andra anledningar till att universitetslärare
har svårare att ta del av en akademisk karriärbana.
-
Det finns åtminstone teoretiskt en motsättning mellan hög externfinansierad forskning och trygga
anställningar med långsiktig forskning. Mer extern forskning binder upp större andel
medfinansiering för fakulteten, vilket minskar utrymmet för satsningar på doktorander eller
5
Humanistisk fakultet
postdoktorer eller biträdande lektor eller den rörliga resurs som fakultetens resultatbaserade
resurs utgör. En paradox kan uppstå där större framgångar med externa medel enbart blir möjliga
med större anslagsfinansiering. Fakulteten måste de närmaste åren hitta ett proaktivt sätt att
hantera denna fråga.
-
I normalfallet har fakulteten ett kvantitativt och kvalitativt bra söktryck när läraranställningar
utlyses. Det kan dock däremot ibland vara svårt att hitta kompetenta sökande av båda könen.
Inom en del inriktningar är så inte fallet, som framgått ovan. Där måste fakulteten i första hand
bygga underifrån, med doktorandanställningar och meriteringsanställningar som biträdande
lektorat, för att erhålla kompetenta universitetslektorer.
-
Satsningar på att meritera universitetslektorer till docenter kan vara en utväg för
kompetenshöjning inom ett antal mindre huvudområden som inom de närmaste fem åren
kommer att tappa kompetenser.
-
Det finns stora behov av kompetensutveckling inom inte minst institutionen för kultur- och
medievetenskaper som nyligen genomgått en omfattande övertalighetsprocess.
Bilagor
-
Strategisk kompetensförsörjningsplan, Institutionen för estetiska ämnen
Strategisk kompetensförsörjningsplan, Institutionen för idé- och samhällsstudier
Strategisk kompetensförsörjningsplan, Konsthögskolan
Strategisk kompetensförsörjningsplan, Institutionen för kultur- och medievetenskaper
Strategisk kompetensförsörjningsplan, Institutionen för språkstudier
Strategisk kompetensförsörjningsplan, Bildmuseet
Strategisk kompetensförsörjningsplan, Vaartoe – Centrum för Samisk forskning
6
Humanistisk fakultet