Språkröret December 2014 Nr 7 Årgång 14 Informationsblad för språkvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet. Red. Gunilla Ransbo, tel. 471 14 37. Utg. fakultetens kansli, Box 256, 751 05 Uppsala. Dekanus har ordet Den som sår är inte alltid den som får skörda. Bland många uppgifter är Annas och min roll att vara goda och synliga ambassadörer för fakulteten. Stabila kontaktytor med andra fakulteter och vetenskapsområden lägger grunden för framgångsrika samarbeten. Vi lyfter fram våra starka sidor och dödar myter och skrock. ”Jo, språk- och litteraturvetenskap är vetenskaper”, ”Jo, språkstudier är ytterst krävande till sin natur”, ”Jo, vi har högt söktryck”, ”Jo, vi har också forskargrupper”, ”Jo, vi klarar av att hålla bredden”, ”Jo, vi rekryterar internationellt, ”Jo, vi har samarbeten inom och utanför området”…”Jo, jo, jo…”, och nu kan vi också tillägga ”Jo, vi har radikalt ökat andelen externfinansiering”. Det är lätt att vara ambassadör. Och lite orättvist att den nuvarande fakultetsnämnden får visa upp skörden eftersom den såddes under tidigare mandatperioder. Dessa rader är alltså för att tacka ‒ ordentligt och med fast handslag ‒ Björn och Anette, den tidigare nämnden och föregående års arbetsgrupper, för det enträgna arbete som genomförts. Så medan den nya nämnden och arbetskommittéerna sår nya frön för framtiden, fortsätter Anna och jag att lyfta fram fakultetens starka sidor och döda myter och skrock. För som den allvetande Nalle Puh hävdar: ”Om personen du talar med inte tycks lyssna, var tålmodig. Det kan helt enkelt vara så att han har lite ludd i ena örat.” Så småningom: en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År. Och ett varmt tack för allas ansträngningar, tålamod och energi. Coco Norén Rudbeckmedaljen till Henrik Williams Professor Henrik Williams, Inst. för nordiska språk, har belönats med universitetets Rudbeckmedalj. Medaljen delas ut ”för utomordentligt framstående insatser inom vetenskapen och förlänas i första hand för sådana förtjänster eller resultat vunna vid Uppsala universitet”. Spanskt doktorandmöte Ett nationellt symposium för doktoranderna och handledarna i spanska hölls vid Institutionen för moderna språk den 5 december. Symposiet ägde rum på initiativ av spanskämnet i Uppsala. Syftet var att förbättra forskningsmiljön inom Forts. på sid. 2 Spanskt  Roundtrip to Hades Att besöka dödsriket och återvända med livet i behåll är ett ämne som fascinerat mänskligheten i många kulturer genom tiderna. I den europeiska traditionen går temat tillbaka till den grekiska antiken och Odysseus arketypiska besök i Hades i OdysForts. på sid. 2 Hades  Sommaruniversitetet 20 år Våren 1994 publicerade universitetet en broschyr med titeln ”Uppsala sommaruniversitet”. Omslaget hade milda pastellfärger och en stiliserad sol lyste i ena hörnet. Efter ett inledande citat ur en av Wennerbergs Forts. på sid. 4 Sommar   Forts. från sid. 1 Spanskt  Forts. från sid. 1 Hades spanska genom att helt enkelt göra den större. Det finns flera små miljöer runtom i Sverige, så idén var att samla alla vid ett symposium. Alla doktorander hade fått skicka in en text med en beskrivning av avhandlingsprojektet och de problem de ville diskutera vid detta tillfälle. Fokus låg på diskussion snarare än presentation av resultat, vilket avspeglades i seminarieformen: 10 minuter presentation och 20 minuter diskussion för varje doktorand. Det blev ett mycket lyckat arrangemang där doktorander och handledare från Göteborg, Lund, Stockholm och Uppsala deltog. Idén är att hålla ett sådant symposium en gång om året. Nästa gång kommer Stockholm att stå värd. Symposiet är tänkt att vara ett första steg i ett mer långtgående och permanent samarbete som ska inkludera handledning och nätbaserade doktorandkurser. séens 11:e sång, som sedan i sin tur gett åtskilliga ekon i Fernando Bermúdez          Gott nytt år 2015!          Doktorandkurs i litteraturhistoria Vid Litteraturvetenskapliga institutionen kommer kursen ”Medeltid, Renässans, Barock” att ges under senare delen av vårterminen. Den är öppen även för doktorander och masterstudenter vid språkvetenskapliga fakulteten. Kursen omfattar 7,5 hp och börjar den 8 april. Anmälan görs senast den 22 januari till [email protected]. både konsten och litteraturen. Sådana resor till dödsriket beskrivs, parodieras och parafraseras genom hela den grekiska och bysantinska traditionen, men de kan också utskiljas i materiella lämningars utformning. Det gäller då inte bara konst och inskrifter, utan även föremål och platser som gravar och helgedomar. Konferensen ”Roundtrip to Hades. Visits to the Underworld in the Eastern Mediterranean Tradition” genomfördes den 9‒12 oktober som ett samarbete mellan Grekiska (Ingela Nilsson) och Antikens kultur och samhällsliv (Gunnel Ekroth) och med ambitionen att sammanföra forskare som arbetar med materiell respektive textuell kultur i den grekiska traditionen. Syftet var att utforska besöket i underjorden så brett som möjligt genom att lyfta fram och diskutera texter av olika slag, ikonografi och materiell kultur. Huvudfokus låg på antikens Grekland och det medeltida Bysans, men föregångare i Främre Orienten diskuterades i en inledande föreläsning, och två bidrag behandlade tidigmoderna framställningar av underjorden i opera respektive satir. Som väntat gav ämnet upphov till en rad frågeställningar, både ur synkrona och diakrona perspektiv. Genom deltagarnas bidrag fick vi följa hur ett antikt – och troligen förantikt – ämne togs upp, överfördes och omformades under århundraden, och hur dess kärna både bevarades och bearbetades under influens av olika kulturer och religioner. En central fråga är förstås hur denna process reflekterar vad människor i olika tider och kulturer funnit betydelsefullt, samt det antika arvets relevans i tillblivelsen av vår gemensamma europeiska berättelse. Konferensens bidrag gav svar på många av dessa frågor, men väckte också nya. Dessa kommer att diskuteras vidare inom ramen för en gemensam publikation. Konferensen genomfördes med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala och Helge Ax:son Johnsons Stiftelse. Ingela Nilsson Forskningsfinansiering från EU Gustav Sigeman, projektkoordinator vid områdeskansliet, besöker i dagarna språkinstitutionerna för att informera om möjligheterna att söka forskningsfinansiering från EU. Inom vårt vetenskapsområde finns för närvarande projekt med stöd från ERC (European Research Council) endast vid den samhällsvetenskapliga fakulteten. Möjlighet finns också att registrera sig som expert hos EUkommissionen. Man åtar sig då att utvärdera 5‒10 ansökningar inom sitt specialområde och får därigenom god erfarenhet av hur man skriver en framgångsrik ansökan. Kontakta gärna [email protected] /Red.          God jul!          Studentbesök på stadsteatern Studenterna på Italienska C har besökt Uppsala stadsteater med sin litteraturlärare. Där ges under hösten 1700-talspjäsen ”Två herrars tjänare” av Carlo Goldoni med Özz Nûjen i huvudrollen. Besöket rapporteras ha varit mycket uppskattat! /Red. Miljonregn över språkvetare i Uppsala! Fortsättning från Språkröret nr 6 Som redan meddelats har Vetenskapsrådet och Riksbankens Jubileumsfond beviljat drygt 31 miljoner kronor till forskare vid språkvetenskapliga fakulteten. Åtta nya projekt har fått medel, varav de flesta presenterades i Språkröret nr 6. Med de båda projektbeskrivningarna nedan är listan nu komplett: Michael Boyden, Engelska inst. Projekttitel: Amerikanska litterära responser på utländska revolutioner under det långa artonhundratalet (1776‒1989) Beviljat belopp (VR): 2 520 000 kr (2015‒2018) Projektbeskrivning: Detta projekt fokuserar på hur amerikanska artonhundratalsförfattare påverkades av revolutioner och politiska omvälvningar i andra delar av världen. Genom att kombinera kvantitativa analyser av stora korpusar med närläsningar av utvalda texter skapar detta projekt ett bredare perspektiv på artonhundratalets amerikanska litteratur. Således belyser projektet hur författare aktiva under republikens tidiga år formulerade sin vision om ett demokratiskt Amerika i relation till fenomen som tidigare setts som marginella i relation till USA:s självbild. Anders Jørgensen, Engelska inst. Projekttitel: Nya perspektiv på fransk ljudhistoria – vad lånord i bretonskan kan berätta Beviljat belopp (VR): 4 260 000 kr (2015‒2018) Projektbeskrivning: Mitt projekt kommer att undersöka språkkontakten mellan franska och det keltiska språket bretonska under perioden 400‒1650 e.Kr. Eftersom bretoner och fransmän har levt sida vid sida i Bretagne så pass länge finns det här en unik möjlighet att undersöka båda språkens historia parallellt. Särskilt kan vi få insyn i hur 400-talets senlatin utvecklades genom århundradena till fornfranska. Det är nämligen så att bretonskan är starkt påverkad av franskan; det märker man särskilt på de många låneorden som kommit från franskan till bretonskan. Dessa låneord har inte ändrats mycket sedan de lånades in. Därför kan man nästan säga att bretonskan har fungerat som ett slags ”frysbox” där urgamla senlatinska/ fornfranska ordformer har bevarats nästintill oförändrade. /Red. Kalendariet 2015  Vinterpromotionen 30/1 Vinterpromotionen äger rum i universitetsaulan. Fakultetens promotor är professor Joakim Nivre, Inst. för lingvistik och filologi. Fakultetens hedersdoktorer är professor Peter Austin, University of London, och professor David Konstan, New York University. Samtidigt äger universitetets prisceremoni rum, vid vilken Rudbeckmedaljen delas ut till professor Henrik Williams, Inst. för nordiska språk. Mer information kommer senare.  Diplomeringshögtider 3/6 Universitetets masterdiplomering kl. 17 12/6 Språkvetenskapliga fakultetens kandidatdiplomering kl. 13.15  Konferenser 12/2 Resultatrapport från ämnesdidaktiska studier Forum för ämnesdidaktiska studier inbjuder till en halvdag med redovisningar av ämnesdidaktiska forskningsaktiviteter. Tid och lokal: kl. 13.15‒17 i Betty Pettersson-salen, Blåsenhus. 5‒6/3 Swearing in Scandinavia Nätverket SwiSca inbjuder till symposium i Uppsala om svärande och svordomar. Sista datum för abstracts är den 15 januari. Kontakter: [email protected], [email protected]. 24/4 Organisation och långsiktiga strategier Fakultetsledningen kommer att inbjuda till en heldagskonferens för hela fakulteten. Inbjudan och program sänds ut senare. 28‒29/5 Le Théâtre (co)signé Dumas : espace et généricité Vid Inst. för moderna språk arrangeras ett symposium i fransk litteraturvetenskap med deltagande av ett tjugotal internationella specialister. Kontakt: [email protected]. 1‒2/6 International workshop on linguistic fieldwork in South Asia Vid Inst. för lingvistik och filologi arrangeras en workshop om lingvistiskt fältarbete och språkbeskrivning. Sista datum för abstracts var den 30 november. Kontakt: [email protected]. 16‒19/6 International Conference on Iranian Linguistics – ICIL 6 Med Inst. för lingvistik och filologi som medarrangör äger ICIL 6 rum i Tbilisi. Sista datum för abstracts är den 10 december. Kontakt: [email protected]. Aktuella namn Claire Barel-Moisan, CNRS/UMR LIRE Université Lyon 2, är gästforskare i fransk litteratur vid Inst. för moderna språk den 9‒16 december med stöd av ett TOR-stipendium från Institut français de Suède. Hon kommer att arbeta i projektet ”Échos et dialogues entre fiction romanesque et fiction théâtrale dans les romans d’anticipation au XIXe siècleˮ. Maria Eklund Heinonen är ny studierektor vid Inst. för nordiska språk med ansvar för svenska som andraspråk och alla kurser för utländska studenter. Lise Horneman Hansen ansvarar fortsättningsvis för svenska/nordiska språk och avancerad nivå. Shoe stories Den 22 november öppnade utställningen ”Shoe stories. Berättelser om skor” på Upplandsmuseet i Uppsala. Utgångspunkterna för utställningen är två: dels Upplandsmuseets stora samling av skor, dels boken Skor är huvudsaken (red. C. Eriksson Lindvall m.fl., Uppsala universitet 2013). Boken innehåller 17 kvinnliga universitetsforskares essäer om skor ur olika perspektiv. Bland andra medverkar språkvetenskapliga fakultetens dekanus Coco Norén och professor Dessislava Stoeva-Holm, Inst. för moderna språk. Utställningen pågår till den 20 september 2015. /Red.          God jul!                   Gott nytt år 2015!           Forts. från sid. 1 Sommar Gluntar gjorde rektor Stig Strömholm reklam för både studentstaden och kursutbudet som erbjöd ”en möjlighet både för universitetets egna studenter och för andra, som uppfyller de gällande behörighetskraven, att lägga in en extra termin – ett värdefullt alternativ, med studiemedel i vanlig ordning, både till sommarjobb, till förlängda studier vid senare tidpunkt och självfallet också till sysslolöshet.” Alla fakulteterna medverkade och utbudet utgjordes av över 80 kurser, varav en fjärdedel vid den språkvetenskapliga. Här erbjöds fackspråkliga kurser och examensarbeten, men också t.ex. runkunskap, isländska och Sprache-Literatur-Geschlecht. Själv hade jag en distansvariant av Juridisk EG-franska (5 p) med tre möten samt insändningsuppgifter (till min sommaradress!) och en avslutande skrivning. Undervisningen ägde rum i det sommarsömniga HSC (nuvarande Ekonomikum) där dörrarna var låsta och kaffeautomaterna avstängda. Detta var dock inte första gången som universitetet erbjöd sommarkurser. Det skedde redan år 1893. Då inbjöd en organisationskommitté bestående av professorerna Harald Hjärne, Adolf Noreen och J.A. Lundell till föreläsningar av framstående vetenskapsmän i de mest skiftande ämnen, bl.a. fixstjärnorna, modersmålets grammatik, Uppsala domkyrka, däggdjurens liv, buddhismen i Indien och minnets psykologi. Initiativet var inspirerat av den svenska arbetarrörelsen och det engelska folkbildningsarbetet. Universiteten borde ”på sitt särskilda sätt deltaga i samtidens sträfvanden för den allmänna bildningens förkofran”, enligt Hjärne.* Sommarkursen blev en succé. Över 300 deltagare (långt mer än de 50 planerade) – mest lärare och lärarinnor, men även andra intresserade – deltog i det två veckor långa programmet som även innefattade experiment, exkursioner och diskussioner. Snart kom sommarkurser att hållas i Lund, Stockholm och Göteborg, och även i Helsingfors och Kristiania. De svenska högskoleorterna turades om att arrangera dem ända till 1931 då den sista kursen ägde rum i Göteborg. Och 101 år senare återupptogs de alltså i Uppsala, varför vi i år har kunnat fira ett tjugoårsjubileum! Gunilla Ransbo *Uppgifterna om de första sommarkurserna är hämtade ur C. Frängsmyr, Uppsala universitet 1852‒ 1916, volym 2:1, sid. 304‒309. LILAe – nätverk för litteraturvetare Nätverket för litteraturvetare vid språkvetenskapliga fakulteten har fått ett nytt namn: LILAe (Litterae et Linguae). Från och med 1 januari 2015 kommer LILAe att ledas av Ingela Nilsson, professor i grekiska, ssk bysantinsk grekiska. Nätverket har funnits i ca två år. Syftet är att stärka forskningsmiljön för litteraturspecialister vid fakulteten med särskilt fokus på doktoranderna. Nätverket arbetar bl.a. med planering och samordning av forskningsseminarier, symposier och workshops för litteraturintresserade forskare och doktorander. Julie Hansen