Vård av patienter med trakealkanyl på IVA, IVA Sunderby sjukhus

Vård av patienter med
trakealkanyl på IVA, IVA
Sunderby sjukhus
Berörda enheter
Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhusn.
Behandling
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Akuta åtgärder vi trakealkanylstopp
Komplikationer
Allmän beskrivning av trakealkanyl
Vanliga trakealkanyler med specifikt handhavande
Vård av patient med trakealkanyl
Åtgärder vid utskrivning från IVA.
1. Akuta åtgärder vid stopp i eller dislokering av
trakealkanyl
Vid stopp i trakealkanylen är den första åtgärden att ta ur innerkanylen
– Sug rent
Kontrollera att patienten kan andas – Vb. ge andningshjälp
Kalla på hjälp och larma läkare
OBS vid svårighet att ventilera patienten efter att innerkanylen avlägsnats måste extratachealt läge av kanylen misstänkas och omedelbart försök till byte av kanylen alternativt reintubation göras
Vid dislokerad trackealkanyl:
Avlägsna kanylen
Håll upp stomat med nässpeculum eller Carlens hakar
För in ledare i trachea
Ny kanyl av en storlek mindre sätts in över ledare
Överväg reintubation oralt
Andningshjälp
Med ventilator/andningsblåsa kopplad till trakealkanylen som då
måste ha uppblåst kuff.
Med mun-näsmask, kuffen måste vara tom och kanylen försedd med
propp för att luften ska kunna passera förbi trakealkanylen och ner till
lungorna.
Huvudprocess
Respiratorbehandling
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Dan Lind
1 av 8
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
Per Marcusson
CAREACTNSU-3-874
2015-11-16
Sida
4.0
Om kanylen är fenestrerad måste ny vit innerkanyl sättas in vid andningshjälp.
2. Komplikationer vid tracheostomi
Blödning dygnet efter trackeostomioperation är vanligt
Infektion, vid stomat och till lungorna via kanylen
Torr luftväg, slempropp
Tryckskador av kuffen eller en kanyl som ligger snett
Aspiration
Risk för att trachealkanylen glider ur läge föreligger alltid, speciellt
om patienten har obesitas eller stor hals av annan anledning.
Har man en traketomerad patient skall det i anslutning till patientplatsen alltid finnas tillgång till det man behöver vid ev. komplikationer.
Dit hör:
– hakar, nässpeculum, sax, ledare och extra kanyl
– sugutrustning
– andningsballong med andningsmask
– anslutning för syrgas
– kuffspruta, kufftrycksmätare, ev. propp till kanylen
– ledare
3. Allmän beskrivning av trakealkanyl
Är en plastkanyl som läggs in i patientens luftstrupe via ett hål på halsen. Detta är ett operativt ingrepp, som vanligtvis utförs på IVA när
det gäller en IVA-patient.
Trackealkanyl används när patienten behöver en längre tids hjälp med
sin andning via ventilator, vid urträning från ventilator, för att komma
åt att suga sekret, hålla fri luftväg. En trakealkanyl är lättare att acceptera för en vaken patient och munvård blir lättare att utföra än med
endotrackealtub.
På IVA ska i första hand trakealkanyl med innerkanyl och kuff, utan
fenestrering användas. Innerkanyl minskar risken för fatalt stopp i kanylen. Kanyl utan fenestrering tillåter bronkoskopi under pågående
respiratorbehandling.
Vid lång urträningsfas kan man med fördel byta till fenestrerad kanyl
med innerkanyl och kuff. Fenestreringen minskar andningsmotståndet
vid spontanandning och underlättar användning av talventil.
Huvudprocess
Respiratorbehandling
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Dan Lind
2 av 8
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
Per Marcusson
CAREACTNSU-3-874
2015-11-16
Sida
4.0
4. Vanliga trakealkanyler på IVA.
Portex Blue Line ultra med kuff och innerkanyl Suctionaid
Sugkanal
Innebär att det finns ett extra lumen som slutar med en öppning ovanför kuffen. I slangens yttre ände sitter en luerfattning som passar till
inj.spruta. Denna lumen gör det möjligt att suga rent ovanför den
uppblåsta kuffen vilket minskar risken för att sekret ska passera kuffen
vid t.ex. lägesändringar och orsaka aspiration.
Gör så här: använd en 10 ml spruta. Långsam aspiration ger bästa
utbytet. Gör detta var till varannan timme så länge kuffen är uppblåst.
Får man inget utbyte kan man försiktigt spruta igenom kanalen med i
första hand luft. Prova att växla mellan aspiration och spruta in luft.
Om detta inte ger effekt spruta in 1-2 ml Nacl, och aspirera.
Sugkanalen behöver vanligen inte användas när kanylen är urkuffad.
Kuff
är den ballong som sitter runt kanylens nedre del. Den ska blåsas upp
med luft för att täta mellan kanylen och insidan av trackea. Förbindelsen till ballongen är den tunna blå slangen med luftkudde och ventil
Gör så här: använd en 10 ml inj.spruta för att fylla och tömma ballongen. Lyssna med stetoscop och aspirera försiktigt tills du hör läckage, fyll då luft tills det blir tyst + lite till. Då vet du att kuffen är lagom fylld.
Kufftrycket ska kontrolleras av ssk varje arbetsshift, och även inför
munvård, vändning o.dyl. Det är vid dessa tillfällen kuffen rubbas och
risken för läckage och aspiration till lungorna ökar.
Kufftrycket bör även kontrolleras med en kufftrycksmätare kopplad
till ventilen. Den mäter trycket i kuffen och visar det på en tryckmanometer, därutöver kan kuffen både fyllas och tömmas med den.
Mätaren visar hur högt trycket är, bra för att undvika tryckskador.
MEN man kan inte vara säker på att kuffen är tät utan att lyssna med
stetoskop över kuffen.
Kuffen ska alltid vara fylld när patienten är sederad och / eller är
kopplad till ventilator.
När patienten är vaken och har återfått sväljförmågan kan kufftrycket
minskas – tömmas. Testa patientens sväljförmåga genom att låta
denne dricka vatten.
När kuffen är tömd kan luft vanligtvis passera utanför kanylen och
upp över stämbanden, patienten kan andas genom mun och näsa. Då
kan man använda talventil. Men det kan också vara så trångt att luft
Huvudprocess
Respiratorbehandling
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Dan Lind
3 av 8
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
Per Marcusson
CAREACTNSU-3-874
2015-11-16
Sida
4.0
inte passerar utanför kanylen. Då blir talventilen ett andningshinder
och får inte användas.
Innerkanyl
Är en extra kanyl som passar att föra ned i ytterkanylen. Tryck till lätt
så att den snäpper fast. Den har en lös ring upptill som används när
den skall avlägsnas ur ytterkanylen. Innerkanylen skall alltid sitta i
ytterkanylen. OM innerkanylen sätts igen av sekret kan den snabbt
avlägsnas och luft kan fritt passera i ytterkanylen.
Portex Blue Line Ultra med kuff, innerkanyl och
fenestrering
Fenestrering
Är ett antal små hål i kanylens vägg ovanför kuffen. Dessa hål underlättar luftpassage förbi kanylen, över stämbanden och ut genom munnen.
Två innerkanyler hör till denna kanyl
en rosa med fenestreringshål motsvarande ytterkanylens och
en vit utan fenestrering
Fungerar så här:
Med fenestrerad innerkanyl och tömd kuff kan patienten andas både
genom mun-näsa och genom trackealkanylens hål. I detta läge kan
man använda talventil.
Med en ej fenestrerad innerkanyl blir trackealkanylen jämförbar med
en ofenestrerad kanyl. Luft kan inte passera genom hålen i kanylen
och upp över stämbanden. Luft kan dock passera förbi utanför kanylen
om kuffen är tömd och om det inte är för trångt, i övrigt som föregående beskrivning.
Uni Perc Adjustable Flange Tracheostomi Tube
Trackealkanyl som är extra lång med en sjusterbar krage för att kunna
anpassas kanylens läge efter patientens halsdjup. Den öppnas och sjusteras genom att att dra i den blå armen.
Trackealkanylen har kuff och en inner kanyl.
Fungerar så här:
I förpackningen ligger kanylen så att kuffslangen är på samma sida
som den blåa armen.
För att kanylen ska komma rätt i förhållande till hudplattan och i
trackea måste den vridas så att kuffslangen ligger på vänster sida och
sden blå armen på höger sida när du ser patienten framifrån.
Huvudprocess
Respiratorbehandling
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Dan Lind
4 av 8
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
Per Marcusson
CAREACTNSU-3-874
2015-11-16
Sida
4.0
Vid trackeotomi skruvas kanylen fast i hållaren när den är i rätt läge.
Kanylens storleks- och djupmarkering är då på baksidan mot patientens hals.
Ökad risk för komplikation med adjustable flange:
Trackealkanylen är rörlig i förhållande till hudplattan och kan därför
öppnas spontant, och kanylen kan vridas ur läge eller åka upp och ner,
detta kan orsaka skador på trackea och även stopp i kanylen
Förebygg detta genom att:
– när kanylen är på plats markera med tusch vid cm-angivelsen ovanför hållaren så ser du om kanylen glider upp eller ner
– kontrollera ofta att den sjusterbara kragen är stängd.
– kontrollera ofta att kanylen sitter rakt. När du ser patienten rakt
framifrån ska kuffslangen ligga på vä sida sida tillsammans medans
den blå armen är på den högra.
Kanylen är längre än standardkanyler. Den har en innerkanyl: Det är
viktigt att byta innerkanyl en gån var 8h/ 1 gg/ skift, eller oftare vid
behov. Det är viktigt att vid sugning gå tillräckligt långt ner för att
undvika att sekret ligger kvar i böjen och torkar fast.
Tubstopp har inträffat pga. detta.
Sugdjup med sugkatetern 1 cm nedanför innerkanylen: Mät efter innerkanylens längd
5. Vård av patient med trakealkanyl
Trakealkanylen hålls på plats med ett trakealband som ska sitta så hårt
att kanylen inte rubbas ur sitt läge. Det får finnas plats för ett finger
mellan bandet och huden.
Vid vändning eller förflytning av patient skall trakealbanden först
kontrolleras och sedan fixeras kanylen manuellt för att förhindra
dislokation. Särskild observans om patienten har obesitas eller stor
hals av annan anledning.
Vid misstanke om dåligt kanylläge skall läkare tillkallas för bedömning om fiberskopikontroll skall göras.
Kontrollera stomat dagligen, området skall hållas rent och torrt och
täckas med slitskompress.
Rengör runt stomat med öronpinnar och/eller kompresser fuktade med
NaCl. Desinficera vb med klorhexidinsprit.
Rengör även halsen med tvål och vatten.
Slitskompress och band byts vb.
Rengöring av innerkanyl ska göras minst 2 ggr/dygn.
Huvudprocess
Respiratorbehandling
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Dan Lind
5 av 8
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
Per Marcusson
CAREACTNSU-3-874
2015-11-16
Sida
4.0
Borste för detta medföljer. Om patienten hostar upp sekret behövs tätare rengöring.
Gör så här: Låt kanylen ligga i blöt i steril NaCl, borsta försiktigt insidan så att kanylen inte repas, skölj efter med NaCl. Låt den lufttorka
och förvara torrt, rent och dammfritt. Rengör borsten med NaCl.
Befuktning
Inandningsluften ska alltid befuktas vid behandling med ventilator.
Vi använder HME eller aktiv värmebefuktare.
HME tar värme och fukt från patientens utandning och ger en del tillbaka med inandningsluften. Detta räcker vid kort tids ventilatorbehandling.
Blir behandlingstiden längre än två dygn behövs en effektivare befuktning. Det får vi med en aktiv värmebefuktare. Den ger - som vår
näsa - 37 gr varm och maximalt fuktmättad luft till patienten.
Aktiv befuktare ska användas kontinuerligt så länge patienten har endotrackealtub/trackealkanyl eller tills patienten lämnar IVA. Den ska
användas även under urträningsfasen, då kopplad till trackealmask.
Tillförsel av O2(syrgas)
Syrgas kan tillföras via ventilator, befuktare, HME och talventil.
Syrgas som tillförs är kall och helt torr.
Inhalation
Endast på ordination.
Atrovent och Combivent torkar pga. dess antikolinerga effekt ut slemhinnan i luftvägen.
Talventil SPIRO
Är som namnet anger en ventil. I locket sitter ett membran som öppnar och stänger vid in- och utandning. Talventilen placeras direkt på
trackealkanylens mynning.
Det är ventilfunktionen som gör det möjligt för patienten att tala. När
luften inte kan passera ut genom ventilen tar den i stället vägen utanför kanylen och över stämbanden. Och patienten kan efter lite övning
tala.
Talventilen ska endast användas när patienten ska prata.
Ökad risk för komplikation med talventil:
Ventilen tillåter luft att passera in, men inte ut genom trackealkanylen.
Därför MÅSTE TRAKEALKANYLENS KUFF ALLTID VARA
TÖMD innan man placerar talventilen.
Huvudprocess
Respiratorbehandling
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Dan Lind
6 av 8
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
Per Marcusson
CAREACTNSU-3-874
2015-11-16
Sida
4.0
Kontrollera alltid att patienten tycker det går bra att andas när talventilen är på plats. Om kanylen är stor i förhållande till trackea kan det
upplevas som för jobbigt att pressa luft förbi kanylen även om kuffen
är tom, det blir då svårt att använda talventil.
Skötsel, gör så här:
Talventilen har ett litet filter, främst för att rena luften. Det ger ingen
befuktning.
På talventilen finns en nippel där man kan koppla in O2 vb.
Har patienten aktiv befuktare kan den användas tillsammans med
trackealmask samtidigt som talventilen används, då får patienten O2
via befuktaren.
Ventilens membran kan klibba fast av sekret och tappar då sin ventilfunktion, då går det inte att andas in genom den. Kontrollera detta
ofta, rengör med NaCl 9mg/ml dagligen.
Filtret skall bytas 1 gång varje dygn, oftare om det behövs.
Ventilhuset byts var 14:e dag.
Separata informationsblad med skötsel och användningsråd kan rekvireras från Smiths, e-post: [email protected]. Tele: 08-594 772
50
Förråd av trakealkanyler
De tre modeller av trakealkanyl som används på IVA finns i IVA´s
sterilförråd.
OP-avd. fyller på sin vagn för tracketomi från IVA´s förråd.
På den vagnen finns även det enda förrådet av trackealkanyler för
barn, storlek 3,0 – 3,5 - 4,0 – 4,5 – 5,0.
Alla övriga trackealkanyler finns på öronmottagningen.
6. Åtgärder vi utskrivning från IVA
I första hand bör fenestrerad kanyl väljas.
Rutin för skötsel av trakealkanyl på vårdavdelning ska alltid skickas
med.
Remiss till ÖNH kliniken med begäran om fortsatt uppföljning skall
skrivas.
Referenser
Handbok för hälso- och sjukvård: Traceostomi.
Huvudprocess
Respiratorbehandling
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Dan Lind
7 av 8
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
Per Marcusson
CAREACTNSU-3-874
2015-11-16
Sida
4.0
Produktbeskrivningar för trackealkanyler och talventil.
Cooper RM. Use and safety of percutaneuous trackeostomy in intensive care. Report of a postal survey of ICU practice. Anaesthesia
1998:53:1209-1212
Woodrow P. Managing patients with a tracheotomy in acute care.
Nurs Stand. 2002;16:39-46
Alagar R, Garuccio J, m.fl. “Heated humidification reduces saline instillations, nebulized therapy and cost in long term ventilated patients.”American Journal
of Respiratory Crit. Care Med. 2000;161(13):A552
Williams R, Rankin N, m.fl. “Relationship between the humidity and
temperture of the inspired gas and the function of the airway mucosa.”
Critcal Care Medicine 1996;24(11):1920-1929.
Paul De Leyn, Lieven Bedetrt, mfl. “Tracheostomy: clinical review
and guidelines”. European Journal of Cardio-thoracic Surgery 32
(2007) 412-421.
Huvudprocess
Respiratorbehandling
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Dan Lind
8 av 8
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
Per Marcusson
CAREACTNSU-3-874
2015-11-16
Sida
4.0