Sammanställning av inkomna svar
1(106) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Björn Thews Tel: 010-698 16 75 Bjorn.Thews @Naturvardsverket.se REMISSAMMANSTÄLLNING 2015-06-11 Ärendenr: NV-08607-11 Remissammanställning – förslag till nya föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel samt föreskrifter om spridning av vissa biocidprodukter, som ersätter Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel 1. Syfte Denna remissammanställning syftar till att på ett översiktligt sätt redovisa de synpunkter som har inkommit på rubricerade föreskriftsförslag. Sammanställningen utgör vidare ett analysredskap för Naturvårdsverket i det fortsatta arbetet med att ta fram slutliga föreskrifter. 2. Remissförfarandet Remissen har översänts till sammanlagt 45 remissinstanser. Remissen skickades ut den 25 februari 2015 med sista svarsdatum den 10 april 2015. Remissinstanserna består av berörda myndigheter samt ett urval av kommuner och miljöförbund, bransch- och intresseorganisationer, samt företag.1 I urvalet av kommuner och miljöförbund har eftersträvats en spridning över landet, samt en blandning av såväl större som mindre kommuner som särskilt berörs av de nya föreskrifterna.2 I urvalet av bransch- och intresseorganisationer har en bedömning gjorts av de organisationer som särskilt kan tänkas beröras av de nya föreskrifterna. Vissa enskilda företag som bedriver skadedjurssaneringsverksamhet har omfattats av remissutskicket, vilket har att göra med att det saknas en branschförening för skadedjurssanerare. Vidare har remissen publicerats på Naturvårdsverkets hemsida, med upplysning om att det finns möjlighet att lämna synpunkter på föreskriftsförslagen. 1 2 Se missiv till remissutskicket med sändlista i bilaga 1 till remissammanställningen. Sveriges kommuner och landsting har bistått Naturvårdsverket i detta urval. BESÖK: STOCKHOLM – VALHALLAVÄGEN 195 – FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: 106 48 STOCKHOLM T E L : 0 1 0 -6 9 8 1 0 0 0 F A X : 0 1 0 -6 9 8 1 0 9 9 E-POST: [email protected] INTERNET: WWW.NATURVARDSVERKET.SE ÖSTERSUND NATURVÅRDSVERKET 2(106) 3. Sammanfattning av remissinstansernas inställning till föreslagna förskrifter 37 av 45 remissinstanser har svarat på remissen. Därutöver har ytterligare fyra yttranden inkommit med anledning av remissen. Utfallet av remissvaren kan sammanfattas enligt följande. 3.1 Förslag till föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel Avstår från att yttra sig: Anticimex, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige (IKEM), samt Sveriges Färgfabrikanters Förening (Sveff). Tillstyrker/inga synpunkter/ingen erinran/motsätter sig inte: Folkhälsomyndigheten, Göteborgs stad, Livsmedelsverket, Stockholms stad, samt Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund. Tillstyrker/motsätter sig inte, men har synpunkter i någon del: Dricksvattenutredningen, Föreningen Sveriges Spannmålsodlare, Generalläkaren, Halmstads kommun, Havs- och vattenmyndigheten, Hudiksvalls kommun, Hushållningssällskapens förbund, Hållbar idé AB, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Kristianstads kommun, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Lidköpings kommun, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Malmö stad, Miljösamverkan Östra Skaraborg, Oskarshamns kommun, Regelrådet, Skogsstyrelsen, Svenska Golfförbundet, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenskt Vatten, Svenskt Växtskydd, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Söderåsens miljöförbund, Trafikverket, Vattenmyndigheten Södra Östersjön, samt Örnsköldsviks kommun. 3.2 Förslag till föreskrifter om spridning av vissa biocidprodukter Avstår från att yttra sig: Dricksvattenutredningen, Föreningen Sveriges Spannmålsodlare, Generalläkaren, Hushållningssällskapens förbund, Jordbruksverket, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Lidköpings kommun, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Skogsstyrelsen, Svenska golfförbundet, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenskt Växtskydd och Sveriges geologiska undersökning (SGU). Tillstyrker/inga synpunkter/ingen erinran/motsätter sig inte: Havs- och vattenmyndigheten, Hudiksvalls kommun, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige (IKEM), Livsmedelsverket, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Miljösamverkan Östra Skaraborg, Oskarshamns kommun, Stockholms stad, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund, Trafikverket, samt Örnsköldsviks kommun. Tillstyrker/motsätter sig inte, men har synpunkter i någon del: Anticimex, Folkhälsomyndigheten, Göteborgs stad, Halmstads kommun, Hållbar idé AB, Kemikalieinspektionen, Kristianstads kommun, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Skåne län, Malmö stad, Regelrådet, Svenskt Vatten, Sveriges Färgfabrikanters Förening (Sveff), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Söderåsens Miljöförbund, och Vattenmyndigheten Södra Östersjön. NATURVÅRDSVERKET 3(106) 4. Sammanfattning av remissvar 4.1 Förslag till föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel §i remitterat förslag Generellt Generellt Generellt Generellt Remissinstans Synpunkt Generalläkaren: När det gäller de alternativa lösningar som presenteras i konsekvensutredningen, förordar Generalläkaren det föreslagna alternativet att nya föreskrifter tas fram och befintliga föreskrifter upphävs. Göteborgs stad: Förslaget till nya föreskrifter i stort är bra. De är bättre anpassade efter förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel (bekämpningsmedelsförordningen) och vilken användning som finns vilket gör dem lättare att förstå och tillämpa både för myndigheter och för verksamhetsutövare. Halmstads kommun: Kommunen bedömer att de föreslagna föreskrifterna inte innehåller krav som kommer att öka arbetsbördan för kommunen såsom tillsynsmyndighet. Havs- och vattenmyndigheten: Föreskrifterna överlag är tydliga och väl avvägda. Generellt Hudiksvalls kommun: Bedömer att de föreslagna föreskrifterna inte innehåller krav som kommer att öka arbetsinsatsen för kommunen som tillsynsmyndighet. Generellt Hållbar idé AB: En koppling till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021 är önskvärd. Bedömning Beaktad Ingen åtgärd krävs. - Ingen åtgärd krävs. - Ingen åtgärd krävs. - Ingen åtgärd krävs. - Ingen åtgärd krävs. - Naturvårdsverket är i egenskap av remissinstans aktivt deltagande vid framtagandet av vattenmyndigheternas respektive åtgärdsprogram för perioden 2015-2021. Föreskrifterna är i överens- - NATURVÅRDSVERKET 4(106) stämmelse med de åtgärder som föreslås för att begränsa spridning av rester av bekämpningsmedel i miljön. Generellt Jordbruksverket: 1. Vägledningen för tillämpning och tolkning av föreskrifterna får inte bli till ett ”allmänt råd” som i framtiden kan användas för att ange nivåer i tolkningen av föreskrifterna. 1. Författningskommentarerna kommer att utgöra grunden vid framtagande av vägledningsmaterial för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Vägledningen kommer inte att utgöra ett allmänt råd. 2. För att göra läsningen av föreskrifterna enklare föreslår Jordbruksverket att definitioner som endast rör en paragraf läggs i den paragrafen och 2. Naturvårdsverket anser att föreskrifterna ska följa definitioner som rör flera paragrafer läggs i 2 kap. i föreskrifterna. den systematik som finns i bekämpningsmedelsförordningen. I förordningen återfinns defini3. Konsekvensutredningen är bristfällig. Det gäller framför allt de delar som tioner endast i de gemensamma bestämmelserna i berör hur enskilda företag kan påverkas av de nya föreskrifterna. Växthusförordningens 1 kap. företag har tidigare inte omfattas av spridningsföreskrifterna, då endast spridning utomhus reglerades. I konsekvensutredningen har alltför mycket vikt lagts på det vägledningsprojekt som genomfördes av Kemikalieinspek- 3. Föreskrifterna om spridning och viss övrig tionen och Naturvårdsverket 2010-2011. Endast ett fåtal växthusföretag hantering av växtskyddsmedel kompletterar fick ett tillsynsbesök under projekttiden. När projektet genomfördes hade bekämpningsmedelsförordningen när det gäller inte växthusföretag något krav på sig att dokumentera sina behandlingar i vilka försiktighetsåtgärder som behöver vidtas till en sprutjournal. Det är oklart hur många växthusföretag som idag kan skydd för människors hälsa och miljön. De uppfylla de föreslagna kraven på utspädnings-, blandnings-, och påfyllbestämmelser som är tillämpliga på hantering i ningsplatser samt lagringsutrymmen. Växthusföretagens situation behöver växthus är bestämmelserna om utspädning, genomlysas bättre. blandning och påfyllning m.m. i 4 kap. 1 § och förvaring i 5 kap. 1 § i föreskrifterna. 4. Det behövs en analys över hur företag som behöver göra åtgärder för att leva upp till de nya föreskrifterna ska klara av detta. Det kan behövas Bestämmelsen om utspädning, blandning, påfyllövergångsbestämmelser för att ge företagen tid att uppnå rätt nivå. Även ning och rengöring av utrustning i 4 kap. 1 § i om hanteringen på gårdsnivå ser väldigt bra ut i de flesta fall har Jordföreskrifterna innebär att sådan hantering ska ske bruksverket erfarenhet av att variationen mellan olika företag är stor. på en plats som är lämplig för ändamålet. Sådan hantering får inte ske på vägområden, samt på grusytor och andra mycket genomsläppliga ytor eller på ytor av asfalt eller betong eller andra hårdgjorda material på vilka det inte finns möjlighet till uppsamling av växtskyddsmedlet. Möjlig- Beaktas i vägledning Nej Kompl. av konsekvens utredning NATURVÅRDSVERKET 5(106) het till uppsamling innebär att förekommande spill ska kunna samlas upp och inte får ledas ut på avloppsnätet eller släppas ut i omgivande miljö. Bestämmelsen om förvaring av växtskyddsmedel i 5 kap. 1 § i föreskrifterna innebär att växtskyddsmedel ska lagras i ett invallat utrymme eller invallad behållare med möjlighet till uppsamling av läckage eller spill. Naturvårdsverket gör bedömningen att de företag som idag inte uppfyller dessa krav bör kunna vidta relativt enkla åtgärder för att säkerställa regelefterlevnad. Med anledning av Jordbruksverkets synpunkt har konsekvensutredningen kompletterats med en närmare bedömning av konsekvenserna av föreskrifterna för växthusföretag. Vidare har konsekvensutredningen kompletterats när det gäller påverkan på lantbruksföretag. Generellt Kemikalieinspektionen: Kemikalieinspektionen välkomnar förslagen från Naturvårdsverket och uppskattar den beredning med informations- och referensgruppsmöten som föregått remissutskicket. Kemikalieinspektionen har följande generella synpunkter. 1. Kemikalieinspektionen anser att Naturvårdsverket har möjlighet att föreskriva om kombinationseffekter vid användning av flera växtskydds- 4. Naturvårdsverket gör bedömningen att de föreslagna bestämmelserna inte innebär så ingripande konsekvenser för berörda företag att övergångsbestämmelser är nödvändiga. Emellertid har konsekvensutredningen kompletterats med uppgifter om, och bedömning av, hur företagen ska kunna efterleva de krav som ställs i föreskrifterna. Kompl. av konsekvens utredning 1. Naturvårdsverket delar uppfattningen att det är angeläget att hantera problemet om spridning av olika växtskyddsmedel med samma verksamma ämne samt spridning av olika växtskyddsmedel med samma verkningsmekanism. Emellertid saknas i bekämpningsmedelsförordningen bemyndigande för Naturvårdsverket att hantera Nej NATURVÅRDSVERKET 6(106) medel med samma verkningsmekanism på en och samma yta. Kemikalieinspektionens föreslår att det i föreskrifterna införs en bestämmelse som reglerar spridning av olika växtskyddsmedel med samma verksamma ämne, enligt följande. detta problem i nu aktuella föreskrifter. Naturvårdsverket avser ändå att aktivt arbeta för att åstadkomma en lämplig lösning på detta problem och kommer inom ramen för detta arbete att samverka med bl.a. Kemikalieinspektionen. ”Den som sprider flera växtskyddsmedel som innehåller samma verksamma ämne på samma yta ska se till att dosen och antal behandlingar 2. Inte heller beträffande denna fråga finns bemyndigande för Naturvårdsverket att reglera inte överskrider de villkor för dos och antal behandlingar som gäller för ett frågan i nu aktuella föreskrifter. Naturvårdsverket av dessa växtskyddsmedel.” är dock berett att samverka med bl.a. Kemikalieinspektionen för att åstadkomma en lämplig 2. Av samma skäl som Naturvårdsverket föreslår bestämmelser om fasta och lösning för hanteringen av denna fråga. anpassade skyddsavstånd anser Kemikalieinspektionen att en bestämmelse om obehandlade bevuxna skyddszoner bör införas i föreskrifterna, enligt 3. Föreskrifterna överensstämmer i form med övriga följande förslag. föreskrifter som Naturvårdsverket utfärdar. ”Vid spridning av växtskyddsmedel som förenats med särskilda villkor i produktgodkännandet som kräver åtgärder till skydd mot förorening av vatten genom markavrinning ska en obehandlad skyddszon om minst 10 meters bredd hållas. Skyddszonen ska anpassas efter omständigheterna på platsen för användningen, varvid särskild hänsyn ska tas till jordart och markstruktur samt markens lutning mot omgivningen på den plats där spridningen avses ske. Skyddszonen ska vara permanent bevuxen och vara anlagd minst 1 år före behandlingen. Skyddszonen ska bestå av gräs eller gräs i blandning med örtväxter. Den markanpassade skyddszonen ska räknas från strandlinjen för högvattenytan eller strandbrinkens överkant och ska hållas gentemot de vatten eller vattendrag som är utmärkta på topografiska kartan eller som är vattenförande hela året. Genom ett undantag från första stycket kan en mindre skyddszon om minst 2 meter gälla om det, på grund av jordvallar eller andra fysiska hinder på platsen är uppenbart att en mindre zon räcker.” Alternativt. ”Om produktgodkännandet för ett växtskyddsmedel innehåller krav på åtgärder för att skydda vatten från förorening till följd av markavrinning ska skyddszonen vid spridning vara minst 10 meter bred. Skyddszonen ska Nej Nej NATURVÅRDSVERKET 7(106) vara permanent bevuxen med gräs eller gräs i blandning med örtväxter och vara anlagd minst ett år före spridningen. Den markanpassade skyddszonen ska räknas från strandlinjen för högvattenytan eller strandbrinkens överkant. Genom ett undantag från första stycket kan skyddszonen minskas om det finns fysiska hinder på platsen som förhindrar markavrinningen till vatten. Skyddszonen får dock inte understiga 2 meter.” 3. Är det mot bakgrund av att det rör sig om relativt få bestämmelser nödvändigt att indela bestämmelserna i föreskrifterna i olika kapitel? Generellt Kristianstads kommun: 1. Förslaget till nya föreskrifter är bra, välformulerat och täcker alla relevanta 1. Ingen åtgärd krävs. områden. De nya föreskrifterna bör förenkla vid tillsynen och innebär en 2. Naturvårdsverket kommer att ta fram vägledtydligare reglering som är anpassad till hur det huvudsakligen fungerar ningsmaterial för tillämpning och tolkning av praktiskt. föreskrifterna samt kommer att informera om innehållet i de nya föreskrifterna. Författnings2. De ökade krav som föreslagna föreskrifter medför bedöms i huvudsak som kommentarerna kommer att utgöra grunden för rimliga, dock krävs stora informationsinsatser samt ny tillsynsvägledning detta arbete. I samband med detta kommer Naturunder året för att effektiv tillsyn ska kunna bedrivas under kommande år. vårdsverket att beakta synpunkten om behovet av Tillsynsvägledningen bör omfatta all reglering avseende användning av bedömningsgrunder för tillståndsprövning vid växtskyddsmedel då användningen regleras genom flertalet förordningar användning av växtskyddsmedel. och föreskrifter varav flertalet saknar tillsynsvägledning. En del som är viktig i kommande tillsynsvägledning är bedömningsgrunder för tillståndsNaturvårdsverket har inte möjlighet att ta fram prövning vid användning av växtskyddsmedel. tillsynsvägledning inom andra områden än de som Naturvårdsverket har ansvar för enligt miljötillsynsförordningen (2011:13). Att notera är t.ex. att Jordbruksverket har tillsynsvägledningsansvaret för bl.a. verksamheter inom jordbruksoch trädgårdsområdet. Emellertid delar Naturvårdsverket synpunkten om behovet av en heltäckande tillsynsvägledning när det gäller användning av växtskyddsmedel och kommer söka samverka med andra myndigheter i att uppnå detta mål. Beaktas i vägledning NATURVÅRDSVERKET Generellt 8(106) Lantbrukarnas riksförbund (LRF): 1. Undrar varför författningskommentarerna inkluderas i respektive föreskrift. 1. För att underlätta läsningen remitterades förslaget till föreskrifter med författningskommentarer som LRF förordar att dessa kommentarer helt läggs i vägledning/allmänt råd innehåller motiv för bestämmelserna samt i releutanför föreskrifterna. vanta delar information om hur bestämmelserna är tänkta att tolkas och tillämpas. Detta framgick i 2. LRF anser att konsekvensutredningen saknar centrala delar vilket är missiv till remissutskicket. De beslutade allvarligt eftersom förslagen påverkar företagen. Att införa fasta skyddsföreskrifterna innehåller inte författningskomavstånd i föreskrifter innebär att företagen omfattas av tvärvillkor och mentarer. riskerar sanktioner och regelkrångel på ett helt annat sätt än enligt nu gällande regelverk. Författningskommentarerna kommer dock att utgöra grunden vid framtagande av vägledningsEnligt en beräkning LRF låtit genomföra gällande dräneringsbrunnar finns material för tillämpning och tolkning av föreskrifuppskattningsvis 250 000 - 300 000 dräneringsbrunnar i det svenska terna. åkerlandskapet. Av dessa bedöms ca 25 % (ca 75 000 st) vara nedgrävda. 2. Som följer av bedömningen under JordbruksEn annan viktig del i förslaget till föreskrifter är påverkan på växthusverket i detta avsnitt (punkten 3 och 4) har företagen där kraven skärps. LRF menar att de investeringar växthusNaturvårdsverket kompletterat konsekvensföretagen behöver göra kan bli omfattande, tvärtemot det Naturvårdsverket utredningen såvitt avser frågan om påverkan av skriver. föreskrifterna på lantbruks- och växthusföretag. 3. LRF uppskattar Naturvårdsverkets hantering av arbetet med nya När det gäller frågan om tvärvillkor, vill föreskrifter då detta har präglats av öppenhet och möjligheter för Naturvårdsverket framhålla att föreskrifterna inte deltagande i ett tidigt skede. LRF hoppas på fortsatt samarbete kring per automatik innebär att företag kommer att utformning av de slutliga reglerna samt utvecklande av vägledningen. omfattas av tvärvillkor. Detta är ett beslut som fattas inom ramarna för systemet med tvärvillkor. vilket Jordbruksverket ansvarar för. De nya föreskrifterna syftar till att åstadkomma ett regelverk som är bättre anpassat for den användning växtskyddsmedel som finns, och de miljöoch hälsoskyddsproblem som användningen kan orsaka. Dessutom syftar de nya föreskrifterna till att reglerna ska bli lättare att förstå och tillämpa för myndigheter och verksamhetsutövare än vad som är fallet idag. Det finns inte skäl att avstå - Kompl. av konsekvens utredning NATURVÅRDSVERKET 9(106) från införande av nya föreskrifter enbart p.g.a. den problematik som eventuellt kan uppstå med nya tvärvillkor. 3. Ingen åtgärd krävs. Generellt Generellt Generellt Generellt Livsmedelsverket: Naturvårdsverkets förslag till rubricerade föreskrifter har remitterats i en form där varje paragraf i föreskrifterna följs av en författningskommentar. I kommentarerna finns dock inslag av allmänna råd eller överväganden till Naturvårdsverkets förslag till föreskrifter, vilket skapar oklarhet kring kommentarernas betydelse för tolkning av dessa föreskrifter. En del av de kommentarer som Livsmedelsverket betecknar som allmänna råd skulle eventuellt kunna ersättas av mer precist formulerade föreskrifter. Livsmedelsverket förordar därför att författningskommentarerna ses över, om Naturvårdsverket har för avsikt att offentliggöra dem i anslutning till föreskrifterna. Livsmedelsverket föreslår att dessa kommentarer inte kommer att utgöra en integrerad del av föreskrifterna när dessa ska träda i kraft. I övrigt har Livsmedelsverket inte några synpunkter på förslagen. Länsstyrelsen i Skåne län: Länsstyrelsen ser överlag positivt på Naturvårdsverkets förslag till nya föreskrifter, men har synpunkter på vissa av bestämmelserna. Länsstyrelsen i Västmanlands län: Föreskrifterna innehåller nitton paragrafer varav nio stycken har fått siffran 1, eftersom föreskrifterna är indelade i nio kapitel. Naturvårdsverket bör överväga att i stället för kapitelindelning enbart använda rubriker. Länsstyrelsen tror att detta skulle göra föreskrifterna mer lättlästa. Länsstyrelsen i Västra Götalands län: Länsstyrelsen förordar att författningskommentarerna ersätts av allmänna råd eller liknande i slutversionen så att det skapas en förståelse och förutsättningar att på bästa sätt tillämpa syftet med föreskriften. - Se bedömningen under Lantbrukarnas riksförbund (LRF) i detta avsnitt (punkten 1). - Ingen åtgärd krävs. - Se bedömningen under Kemikalieinspektionen i detta avsnitt (punkten 3). Nej Se bedömningen under Lantbrukarnas riksförbund (LRF) i detta avsnitt (punkten 1). Beaktas i vägledning NATURVÅRDSVERKET Generellt Generellt Generellt 10(106) Malmö stad: Föreskrifterna är generellt bra. Det är positivt med separata föreskrifter för växtskyddsmedel respektive biocidprodukter. Författningskommentarerna är till stor hjälp för tolkningen. En önskan finns om att någon form av vägledningsmaterial framöver tas fram som innehåller fler praktiska och konkreta exempel från verkligheten, bilder, FAQ och liknande. Oskarshamns kommun: Förslaget till nya föreskrifter bedöms i sin helhet vara positivt, ge ett gott skydd för människors hälsa och miljön samt uppnå syftet att begränsa spridning utanför användningsområdet. Bedömningen är även att skyddet för ytoch grundvatten förstärks. Exempel på detta är att fasta skyddsavstånd införs och gäller alla användare för att minska oavsiktlig spridning till omgivningen. Föreskrifterna ökar möjligheten att nå miljömålet Giftfri miljö genom att begränsa riskerna i omgivningen och ökar säkerheten för allmänheten vid användande av bekämpningsmedel. Se bedömningen under Jordbruksverket i detta avsnitt (punkten 1). Beaktas i vägledning Ingen åtgärd krävs. - Regelrådet: Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ 1. Med anledning av Regelrådets synpunkt har konsekvensutredningen kompletterats med en förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. närmare bedömning av storleken på berörda företag. 1. Naturvårdsverkets beskrivning av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch saknar en uppskattning av storleken på de berörda företagen. Inte 2. Den föreslagna begränsningen i tillståndsplikten heller finns någon angivelse om varför en sådan uppgift inte har inkludeför användning av växtskyddsmedel i vattenrats. Utan att ifrågasätta det antal företag som i konsekvensutredningen skyddsområden, kan endast föranleda minskade anges berörs efterfrågas vidare viss källkritik då uppgifter från SCB och administrativa kostnader för företagen. Det finns Jordbruksverket från år 2007 respektive 2008 används. Naturvårdsverkets dock inte tillräckligt underlag för att kvantifiera beskrivning bedöms därmed vara bristfällig. de ekonomiska konsekvensera t.ex. av att generell tillståndsplikt inte längre kommer att gälla i 2. I konsekvensutredningen anges att det föreslås en begränsning i tillståndstertiär zon av ett vattenskyddsområde. plikten så att endast vissa zoner av ett vattenskyddsområde omfattas. Vad detta innebär för de företag som berörs av just denna förändring framgår Med anledning av Regelrådets synpunkt har inte av konsekvensutredningen. Regelrådet finner beskrivningen av hur de konsekvensutredningen ändå kompletterats med administrativa kostnaderna för företagen påverkas som bristfällig. en redogörelse avs. det ovanstående. 3. Regelrådet finner att det skördebortfall som det innebär att skyddsavstånd Kompl. av konsekvens utredning Kompl. av konsekvens utredning NATURVÅRDSVERKET 11(106) 3. Konsekvensutredningen har kompletterats med görs obligatoriskt inte på ett tillräckligt sätt beskrivits i konsekvensutreduppgift om vad förändringen i skyddsavstånd i ningen. Angivelsen om 20-25 miljoner kronor i potentiellt skördebortfall förhållande till dräneringsbrunnar innebär för p.g.a. skyddsavståndet till sjöar och vattendrag innebär att viss information företagens skördebortfall. ges men Regelrådet saknar liknande information om vad förändringen i skyddsavstånd till öppna diken, dagvattenbrunnar och dräneringsbrunnar När det gäller öppna diken och dagvattenbrunnar innebär för företags skördebortfall. Då det dessutom är en ökning av finns det, såvitt Naturvårdsverket har kännedom skyddsavstånd, omfattas – såvitt Regelrådet förstår det – samtliga lantom, inte någon kartläggning av hur många diken bruksföretag och inte bara de som hittills inte tillämpat allmänna råd och eller dagvattenbrunnar det finns i anslutning till branschrekommendationer. Vidare saknar Regelrådet beskrivningar av hur eller inom områden där det idag sprids växtde skogsföretag, växthusföretag och golfbanor som Naturvårdsverket pekar skyddsmedel på jordbruksmark, skogsmark eller i ut som berörda, påverkas ekonomiskt. Regelrådet finner redovisningen av anslutning till vägområden och banvallar. Det är andra kostnader och förändringar i företagens verksamhet som bristfällig. därför svårt att kvantifiera konsekvenserna av det obligatoriska skyddsavståndet på två meter till 4. I konsekvensutredningen finns en bedömning om att regleringen inte öppna diken och dagvattenbrunnar. bedöms innebära någon ändring i gällande konkurrensförhållanden. Regelrådet finner det anmärkningsvärt att det inte framkommer mer Såvitt avser öppna diken bör enligt i Naturvårdsinformation om hur förslaget påverkar konkurrensen än det korta konstaverkets allmänna råd om tillämpning av föreskrifterande som konsekvensutredningen innehåller. Ett exempel på en aspekt terna SNFS 1997:2 (AR 97:3) ett skyddsavstånd som Regelrådet saknar är hur de föreslagna reglerna påverkar konkurrensen på en meter hållas och bestämning av vindanpasmellan konventionellt jordbruk kontra ekologiskt. Regelrådet finner sade skyddsavstånd med verktyget Hjälpredan ger beskrivningen i konsekvensutredningen som bristfällig. ett skyddsavstånd om minst två meter till diken. Naturvårdsverket gör bedömningen att ett skydds5. Det framgår av konsekvensutredningen att det inte har behövts tas hänsyn avstånd på en till två meter till diken i de flesta till små företag vid reglernas utformning. Då konsekvensutredningen fall redan hålls och att konsekvenserna av saknar uppgift om storleken på de berörda företagen anser regelrådet att regleringen därför bör bli begränsade. Naturvårdsverkets bedömning inte är tillräckligt underbyggd. Regelrådet finner därför beskrivningen i konsekvensutredningen av om särskilda Beträffande påverkan på växthusföretag se hänsyn har behövts tas till små företag, som bristfällig. bedömningen under Jordbruksverket i detta avsnitt (punkten 3). När det gäller skogsföretag berörs endast en halv procent av de svenska företagen, vilket framgår av konsekvensutredningen. Beträffande golfbanor är det ungefär hälften som i någon utsträckning använder växtskyddsmedel, vilket även det Kompl. av konsekvens utredning NATURVÅRDSVERKET 12(106) framgår av konsekvensutredningen. Mot bakgrund av att den användning av växtskyddsmedel som sker inom skogsbruket och på golfbanor främst är behovsanpassad finns det inte något tillförlitligt underlag att tillgå för att göra en bedömning av de ekonomiska konsekvenserna av aktuella föreskrifter. Med anledning av Regelrådets synpunkt har konsekvensutredningen kompletterats med en redogörelse avs. det ovanstående. 4. Föreskrifterna utgör en del av det svenska genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om hållbar användning av bekämpningsmedel (bekämpningsmedelsdirektivet). Direktivet innebär att samtliga EU:s medlemsstater ska genomföra åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. I Sverige har försiktighetsåtgärder funnits på plats sedan SNFS 1997:2 trädde ikraft, d.v.s. redan innan direktivet började gälla. Eftersom övriga medlemsstater är skyldiga att införliva motsvarande åtgärder gör Naturvårdsverket bedömningen att de nya föreskrifterna inte innebär någon ändring i konkurrensförhållanden för svenska företag som agerar på den gemensamma marknaden. Med anledning av Regelrådets synpunkt har konsekvensutredningen kompletterats med ovanstående uppgifter. När det gäller konkurrensförhållandena till ekologiskt jordbruk, vill Naturvårdsverket framhålla att det av föreskrifterna inte följer Kompl. av konsekvens utredning NATURVÅRDSVERKET 13(106) någon skyldighet att använda växtskyddsmedel. Eftersom föreskrifterna inte heller uppställer något hinder mot ekologiskt jordbruk, kan Naturvårdsverket inte se att de nya föreskrifterna påverkar konkurrensförhållandet mellan de lantbruksföretag som bedriver ekologiskt jordbruk och de som inte gör detta, d.v.s. de som använder växtskyddsmedel. 5. Som framgår av punkten 1 ovan har Naturvårdsverket kompletterat konsekvensutredningen med uppgifter om storleken på berörda företag. Mot bakgrund av det underlag som har tagits fram i denna del gör Naturvårdsverket bedömningen att de kostnadsmässiga konsekvenser som kan uppstå till följd av regleringen, t.ex. till följd av skördebortfall, är proportionerliga till företagens storlek och att särskild hänsyn till små företag därför inte behöver tas vid framtagande av föreskrifterna. Kompl. av konsekvens utredning Med anledning av Regelrådets synpunkt har konsekvensutredningen kompletterats med ovanstående uppgifter. Generellt Stockholms stad: 1. Ingen åtgärd krävs. 1. Förslaget till föreskrifter är bra då kraven på hållbar användning av växtskyddsmedel förtydligas. Vidare är förslaget till föreskrifter väl avvägt och 2. Ingen åtgärd krävs. motiverat. - 2. Staden bedömer att de föreslagna föreskrifterna inte nämnvärt kommer att påverka arbetsbelastningen. Generellt Svenska Golfförbundet: Förslaget till nya föreskrifter är i grunden bra. Dock finns få konkreta åtgärder i förslaget som anknyter till hur IPM i nya direktivet ska efterlevas. Naturvårdsverket har inte givits bemyndigande att utfärda föreskrifter rörande de allmänna principerna om integrerat växtskydd. Emellertid har Jordbruks- Nej NATURVÅRDSVERKET 14(106) verket i bekämpningsmedelsförordningen givits just ett sådant bemyndigande. I de delar föreskrifterna anknyter till frågor om integrerat växtskydd kommer Naturvårdsverket att söka samverka med Jordbruksverket inom ramen för vägledning för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Generellt Svenska Naturskyddsföreningen: 1. I bekämpningsmedelsdirektivet framkommer tydligt att implementeringen 1. Föreskrifterna innebär i flera avseenden en väsentligt förhöjd skyddsnivå jämfört med vad ska minska riskerna med användningen och öka skyddet för hälsa och som har gällt enligt SNFS 1997:2. I de nya miljö. Trots det framgår att Naturvårdsverkets intention varit att ta fram föreskrifterna införs t.ex. krav på fasta bestämmelser som motsvarar nuvarande skyddsnivå som gäller idag. skyddsavstånd till angivna skyddsobjekt Vidare anger verket att föreskrifterna i de flesta fall inte medför några (bestämmelsen i 3 kap. 1 § respektive 4 kap. 2 §), konsekvenser som inte redan följer av nu gällande reglering, men att de nya vilket tidigare endast har varit rekommenderade föreskrifterna kommer underlätta tillsynen. Naturskyddsföreningen anser skyddsavstånd. Dessutom införs i föreskrifterna att de senaste årens ökade risker för miljön gör att det finns behov av att ett krav på säker förvaring av växtskyddsmedel ytterligare reglera användningen av växtskyddsmedel. Stöd för utökat (bestämmelsen i 5 kap. 1 §), vilket över huvud skydd finns i direktivet samt i den nationella handlingsplanen för hållbart taget inte har reglerats i SNFS 1997:2. växtskydd, de svenska miljömålen samt regeringens utpekade fokus på miljögifter. Naturskyddsföreningen ställer sig frågande till varför Till detta kommer att de nya föreskrifterna syftar Naturvårdsverket inte använder det utrymme som nu ges till att öka till att åstadkomma ett regelverk som är bättre skyddet för hälsa och miljö. anpassat för den användning av olika typer av bekämpningsmedel som finns, och de miljö- och 2. I prover på dricksvatten hittas ofta flera olika växtskyddsmedel där alla kan hälsoskyddsproblem som användningen kan vara under respektive gränsvärde. Det leder till ökade risker med både orsaka. Dessutom syftar de nya föreskrifterna till additiva- och kombinationseffekter av dessa växtskyddsmedel. Dessa att reglerna ska bli lättare att förstå och tillämpa effekter är idag inte reglerade i lagstiftningen men blir allt mer för myndigheter och verksamhetsutövare än vad uppmärksammade. Därför finns ett uppenbart behov av att reglera användsom tidigare har varit fallet. ningen av flera växtskyddsmedel med samma verksamma ämne som används på samma fält. I referensgruppen till framtagandet av nya Mot bakgrund av att de nya föreskrifterna innebär föreskrifter har det lyfts fram två färdiga förslag på ökad reglering. Det ena en förhöjd skyddsnivå samtidigt som de ska gäller obehandlade bevuxna skyddszoner till skydd mot förorening av kunna vara enkla att tillämpa både vid användvatten och det andra begränsar användningen av flera medel med samma ning och vid tillsyn, bedömer Naturvårdsverket verksamma ämne på samma fält som överskrider gränsvärdet som är - NATURVÅRDSVERKET 15(106) att föreskrifterna kommer att vara ett effektivt godkänt för ett enskilt av dessa medel. Naturskyddsföreningen anser att styrmedel i att åstadkomma ett ökat skydd för skyddet av vårt dricksvatten måste öka och att obehandlade bevuxna människors hälsa och för miljön. skyddszoner likt det förslag som presenterats av Kemikalieinspektionen bör införas i föreskrifterna. Naturskyddsföreningen anser vidare att föreskrifterna bör innehålla regler som begränsar användningen av flera medel med 2. Se bedömningen under Kemikalieinspektionen i detta avsnitt (punkten 1 och 2). samma verksamma ämne på samma fält som överskrider vad som är godkänt för ett enskilt av dessa medel, likt det förslag som presenterats av 3. Naturvårdsverket vill framhålla att detta är en Kemikalieinspektionen. avgörande faktor när det gäller att åstadkomma ett ökat skydd för människors hälsa och miljön. 3. Naturskyddsföreningen anser att det är bra att kraven på hantering och Ingen åtgärd krävs. spridning blir tydliga och att tillsynen underlättas. Generellt Generellt Svenskt Vatten: Det är bra att SNFS 1997:2 uppdateras, men förändringen får inte innebära att skyddet för vattentäkter försämras. Vattenskyddet måste ses i ett flergenerationsperspektiv. Då behöver skyddet både förhindra föroreningar från verksamheter och förhindra en fysisk planering vars konsekvenser hotar att förstöra eller förorena täkten. Svenskt Växtskydd: 1. Flera växtskyddsmedel registreras idag med bevuxna skyddszoner, till skydd mot ytavrinning, som användningsvillkor. För att förenkla både för användare och registreringsmyndighet, kunde det kanske vara lämpligt att anläggning och skötsel av sådana skyddszoner som krävs enligt användningsvillkoren beskrivs i dessa föreskrifter eller i kommande vägledning. Själva kravet på skyddszon och metertalet för zonens storlek bör dock fortfarande framgå av användningsvillkoret för ett visst växtskyddsmedel. På sikt bör kanske en särskild Hjälpreda för bevuxna skyddszoner kunna utvecklas. Föreskrifterna innebär i flera avseenden en väsentligt förhöjd skyddsnivå för vattentäkter jämfört med vad som har tidigare har gällt. Se bedömningen under Svenska Naturskyddsföreningen i detta avsnitt (punkten 1). 1. Se bedömningen under Kemikalieinspektionen i detta avsnitt (punkten 2). 2. Författningskommentarerna kommer att utgöra grunden vid framtagande av vägledningsmaterial för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Naturvårdsverket tillvaratar synpunkter på innehållet i vägledningsmaterial genom de yttranden som har inkommit som svar på denna remiss och genom att inhämta synpunkter på utkast till vägledningsmaterial från utvalda 2. Anser att det är bra att Naturvårdsverket förbereder en utförlig vägledning i aktörer. hur dessa föreskrifter ska tillämpas. Eventuellt vill Svenskt växtskydd återkomma med kommentarer till vägledningen. 3. Naturvårdsverket delar denna synpunkt. Naturvårdsverket har bl.a. mot bakgrund av detta 3. För att förskrifterna ska få den eftersträvade effekten är det viktigt att strävat efter att åstadkomma föreskrifter som är användare av växtskyddsmedel förstår motiven för regelverket, och känner Nej - - Nej - - NATURVÅRDSVERKET 16(106) ansvar för sin verksamhet och ägarskap för eventuella problem i samband med denna. Därför bör föreskrifterna vara precis så omfattande som behövs för skyddet, och anpassade till den praktiska verksamhet som bedrivs. Det innebär bland annat att när det inte finns vetenskaplig grund för ett visst metertal bör praktiska hänsyn som moduler i arbetsbredder på redskap m.m. tas. bättre anpassade för den användning av olika typer av bekämpningsmedel som finns och de miljö- och hälsoskyddsproblem som användningen kan orsaka, samt som är lättare att förstå och tillämpa för myndigheter och verksamhetsutövare än vad som tidigare har varit fallet. 4. Det är viktigt att det tydligt framgår i texten vad som gäller all användning respektive vad som är begränsat till yrkesmässig användning. 4. Samtliga bestämmelser i föreskrifterna gäller vid yrkesmässig hantering av växtskyddsmedel. 5. Det är önskvärt med hög kompetens hos de miljö- och hälsoskyddsinspektörer som sätts att utöva tillsyn av efterlevnaden av växtskyddsregelverket. Med kompetens menar vi då inte enbart regelkunskap utan också kunskap om odling och växtskydd. I vissa bestämmelser anges att de endast gäller vid yrkesmässig hantering. Dessa bestämmelser är följaktligen inte tillämpliga vid icke yrkesmässig hantering. Därutöver finns bestämmelser som hänvisar till andra bestämmelser i bekämpningsmedelsförordningen eller i dessa föreskrifter, vilka i sin tur endast gäller vid yrkesmässig hantering. Detta innebär att även hänvisningsbestämmelserna endast är tillämpliga vid yrkesmässig hantering. De bestämmelser i föreskrifterna som endast gäller yrkesmässig hantering är: 3 kap. 2-3 §§, 5 kap. 1 §, 6 kap. 1 § och 7 kap. 1 §. Övriga bestämmelser ska tillämpas såväl vid yrkesmässig som vid icke yrkesmässig hantering av växtskyddsmedel. Naturvårdsverket anser inte att detta behöver göras tydligare i föreskriftstexten, utan kommer i stället att beakta synpunkten i vägledning för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Beaktas i vägledning NATURVÅRDSVERKET 17(106) 5. Inom ramen för det ansvarsområde som Naturvårdsverket har, kommer verket sträva efter att bidra med lättillgängliga och effektiva informationsinsatser samt tillsynsvägledning. I detta arbete kommer Naturvårdsverket även att söka samverka med de andra myndigheter som har ett utpekat ansvar för växtskydd. Generellt Sveriges geologiska undersökning (SGU): Det är svårt att förstå varför grundvattnet har undantagits från att skyddas i föreskrifterna. En stor del av den totala volymen vatten i våra ytvattendrag har varit grundvatten en, eller till och med flera gånger. SGU anser att förslaget alltför ensidigt pekar ut ytavrinning, vinddrift till eller direkt genom olyckor i vattendrag eller dricksvattenbrunnar som föroreningsvägar. Grundvattnet som tas upp vid en uttagsbrunn för dricksvatten kan transporteras flera kilometer innan den når brunnen, och SGU anser därför att det som händer med vattnet på vägen till brunnen också bör uppmärksammas. I stort sett handlar de nya föreskrifterna endast om att skydda ytvattnet och dricksvattenbrunnar från att bli förorenat med bekämpningsmedel. Det är i sammanhanget helt avgörande att ha en bättre förståelse för hur grundvatten och ytvatten interagerar. SGU anser att de föreslagna föreskrifterna inte i tillräckligt stor utsträckning tar hänsyn till följande miljömålspreciseringar som berör kvaliteten på grundvatten: - Grundvattnets kvalitet: Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning. - God kemisk grundvattenstatus: Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status. - Kvaliteten på utströmmande grundvatten: Utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav. I förhållande till vad som har gällt enligt SNFS 1997:2, innehåller föreskrifterna flera bestämmelser som syftar till att skydda grundvattnet från förorening av växtskyddsmedel. Dessa bestämmelser utgör adekvata styrmedel som direkt svarar mot de miljömålspreciseringar som SGU nämner. I föreskrifterna införs exempelvis krav på att utspädning, blandning och påfyllning av växtskyddsmedel samt utvändig rengöring av utrustning ska ske på en plats som är lämplig för ändamålet (bestämmelsen i 4 kap. 2 §). Vidare förbjuds sådan hantering bl.a. på vägområden, samt på grusytor och andra mycket genomsläppliga ytor. Dessutom införs i föreskrifterna ett krav på säker förvaring av växtskyddsmedel (bestämmelsen i 5 kap. 1 §), vilket över huvud taget inte har reglerats i SNFS 1997:2. Naturvårdsverket har mot bakgrund av detta svårt att förstå synpunkten att grundvattnet har undantagits från att skyddas i föreskrifterna. Det ska vidare nämnas att det i bekämpningsmedelsförordningen finns bestämmelser om - - NATURVÅRDSVERKET 18(106) tillstånds- samt anmälningsplikt för användning av växtskyddsmedel på särskilt angivna områden, vilket tidigare har reglerats i SNFS 1997:2. Enligt 2 kap. 40 § första stycket 6 och 7 bekämpningsmedelsförordningen krävs exempelvis tillstånd för yrkesmässig användning av växtskyddsmedel vid planerings- och anläggningsarbeten samt på vägområden, grusytor och andra mycket genomsläppliga ytor. Vidare är enligt 2 kap. 41 § första stycket 2 yrkesmässig användning av växtskyddsmedel på banvallar, underkastad anmälningsplikt. Även dessa bestämmelser innebär ett direkt skydd för grundvattnet. När det gäller just spridning av växtskyddsmedel ska vidare framhållas att Naturvårdsverket i bekämpningsmedelsförordningen inte har givits bemyndigande att föreskriva om generellt förbud mot användning av växtskyddsmedel i alla lägen då det finns risk för oavsiktlig spridning till grundvattnet. I detta sammanhang kan vidare anmärkas att gränsen för grundvattenförekomster som används, eller som planeras att användas, för uttag av dricksvatten, och anknytande zoner, endast kan vara föremål för lokal bedömning. Det är mycket svårt att införa effektiva bestämmelser som skyddar dessa grundvattenförekomster i generella föreskrifter. Till detta kommer att sådana generella föreskrifter skulle innebära ett avsteg från målsättningen att användning av växtskyddsmedel på sikt endast bör regleras i skyddsföreskrifter för vattenskyddsområden eftersom denna ordning leder till ett mer ändamålsenligt och behovsanpassat skydd för de vattentäkter som utnyttjas eller kommer att utnyttjas NATURVÅRDSVERKET 19(106) för dricksvattenförsörjning. Generellt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL): 1. Förutom synpunkter i vissa delar har SKL inget att erinra mot förslaget till nya föreskrifter. 2. SKL vill framhålla betydelsen av adekvat tillsynsvägledning i frågorna, d.v.s. att vägledningen har ett ändamålsenligt innehåll, en bra utformning och att den kommer i anslutning till regelförändringarna. Generellt anser SKL att författningskommentarerna innehåller bra information och bör utvecklas till tillsynsvägledning. Generellt 1. Ingen åtgärd krävs. - 2. Se bedömningen under Kristianstads kommun i detta avsnitt (punkten 2). Beaktas i vägledning Sveriges lantbruksuniversitet (SLU): 1. Instämmer i konsekvensutredningens slutsats att det är motiverat att ta fram 1. Ingen åtgärd krävs. nya separata föreskrifter för växtskyddsmedel respektive biocider och 2. Ingen åtgärd krävs. upphäva de befintliga föreskrifterna. - 2. Instämmer i bedömningen att det är lämpligt att de nya föreskrifterna träder i kraft 1 november 2015, d.v.s. efter att årets odlingssäsong avslutats, för att på bästa sätt hinna informera alla berörda om de nya föreskrifterna innan nästa års odlingssäsong. Generellt Generellt Generellt Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund: Önskar att det kommer tillsynsvägledning om hur kontroll av spridning av växtskyddsmedel ska utföras. Att informera om lagstiftningen på inspektion är inget problem men att följa upp hur verksamhetsutövarna agerar i verkligheten medför en annan problematik som de vägledande myndigheterna gärna får kommentera. Söderåsens miljöförbund: Är i huvudsak positivt inställda till de nya föreskrifterna, men ser behov av att föreskrifterna kompletteras med en tydlig vägledning. Trafikverket: 1. Stödjer det i konsekvensutredningen föreslagna alternativet att nya före- Se bedömningen under Kristianstads kommun i detta avsnitt (punkten 2). Beaktas i vägledning Se bedömningen under Kristianstads kommun i detta avsnitt (punkten 2). Beaktas i vägledning 1. Ingen åtgärd krävs. - NATURVÅRDSVERKET 20(106) skrifter tas fram och befintliga föreskrifter upphävs. Tillämpning och tolkning av regelverk underlättas avsevärt vid val av detta alternativ. Fördelarna med att dela upp växtskyddsmedel och biocidprodukter i separata kapitel i bekämpningsmedelsförordningen är flera, och Trafikverket har gjort samma uppdelning i exempelvis förbudslistan för kemiska produkter. 2. Ingen åtgärd krävs. 3. Naturvårdsverket har förståelse för Trafikverkets synpunkt. Frågan om behörig operativ tillsynsmyndighet för bekämpning på banvallar, är emellertid inte något som Naturvårdsverket äger hantera inom ramen för arbetet med att ta fram 2. Syftet att förenkla tillämpningen av regelverket och anpassa regelverket till nya föreskrifter om spridning och viss övrig dagens bekämpningsmedelanvändning och de miljö- och hälsoskyddshantering av växtskyddsmedel. problem som användningen medför är positivt. - 3. Tillsynsmyndighet för kemisk bekämpning på banvallar bör ändras från kommun till länsstyrelse. Idag finns ca 220 kommuner som är tillsynsmyndighet och för att förenkla administrationen och få en mer likartad bedömning över landet är det mer logiskt att länsstyrelsen är tillsynsmyndighet, vilket är fallet i övriga Europa. Generellt 1 kap. 1 § 1 kap. 1 § Vattenmyndigheten Södra Östersjön: Föreskrifterna är överlag mycket tydliga och lättlästa, men för många paragrafer är den bifogade tolkningen av bestämmelserna nödvändiga för att förstå den totala innebörden. Det är därför viktigt med en vägledning till föreskrifterna. Havs- och vattenmyndigheten: Med nuvarande formulering så omfattar föreskrifterna kemiska och biologiska växtskyddsmedel med undantag för växtskyddsmedel som innehåller nematoder, insekter eller spindeldjur. Utformningen av föreskrifterna är i övrigt väldigt inriktade på kemiska bekämpningsmedel. För att undvika oklarheter bör Naturvårdsverket överväga om inte författningskommentarerna behöver utvecklas i vissa delar för att även täcka in frågor som kan tänkas uppstå vid användning av sådana biologiska växtskyddsmedel som inte är undantagna? Jordbruksverket: Formuleringen ”viss övrig hantering” är otydlig. Det är inte bra om det definieras i vägledningen eftersom den inte är en del av föreskriften. Se bedömningen under Kristianstads kommun i detta avsnitt (punkten 2). Beaktas i vägledning Naturvårdsverket kommer att överväga detta i samband med framtagande av vägledningsmaterial för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Beaktas i vägledning Den hantering som regleras i föreskrifterna framgår av bestämmelserna i föreskrifterna och kommer inte Nej NATURVÅRDSVERKET 21(106) Jordbruksverkets förslag är att följande står med i föreskriften i stället för ”viss övrig hantering”: ”[…] utspädning, blandning och påfyllning av växtskyddsmedel samt rengöring av spridningsutrustning och förvaring av växtskyddsmedel”. 1 kap. 1 § Lantbrukarnas riksförbund (LRF): LRF uppfattar att spridning, utspädning, blandning, påfyllning, rengöring samt förvaring av växtskyddsmedel omfattas av föreskrifterna. Vad gäller för betning av utsäde? LRF uppfattar inte att betning omfattas av begreppet spridning. att definieras i vägledningsmaterial. Mot bakgrund av detta anser Naturvårdsverket att det saknas skäl att ändra föreskriftstexten i denna del. Bestämmelserna om spridning av växtskyddsmedel i 3 kap. föreskrifterna är endast tillämpliga på spridning som sker utomhus. Detsamma gäller för bestämmelserna om skyddsavstånd vid utspädning, blandning och påfyllning av växtskyddsmedel samt rengöring av utrustning som används för spridning av växtskyddsmedel, i 4 kap. 2 och 3 §§ i föreskrifterna. Dessa bestämmelser bör följaktligen inte aktualiseras vid betning av utsäde. Beaktas i vägledning Emellertid är bestämmelsen i 4 kap. 1 § i föreskrifterna om att utspädning, blandning och påfyllning av växtskyddsmedel samt rengöring som används för spridning av växtskyddsmedel, tillämplig vid sådan hantering av växtskyddsmedel som sker inomhus. Bestämmelsen gäller även vid betning av utsäde. Även bestämmelsen i 5 kap. 1 § i föreskrifterna om förvaring av växtskyddsmedel omfattar växtskyddsmedel som används för betning av utsäde. Naturvårdsverket kommer att överväga behovet av att förtydliga detta i vägledning för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. 1 kap. 1 § Malmö stad: I föreskrifterna skiljer man inte på kemiska, fysikaliska och biologiska växtskyddsmedel utan bestämmelserna omfattar alla växtskyddsmedel. Detta betyder att t.ex. kraven på skyddsavstånd, information till allmänheten och information vid en olyckshändelse även omfattar icke kemiska preparat. Är Ja, i bekämpningsmedelsförordningen görs ingen åtskillnad mellan exempelvis kemiska växtskyddsmedel och andra typer av växtskyddsmedel. I enlighet med vad som gäller enligt bekämpnings- - NATURVÅRDSVERKET 22(106) detta avsikten? medelsförordningen bedömer Naturvårdsverket att det inte finns skäl att i dessa föreskrifter göra åtskillnad mellan olika typer av växtskyddsmedel. Föreskrifterna är följaktligen tillämpliga på alla typer av växtskyddsmedel förutom sådana som innehåller nematoder, insekter eller spindeldjur, vilket följer av den aktuella bestämmelsen. Bestämmelser som reglerar användning av växtskyddsmedel som innehåller nematoder, insekter eller spindeldjur finns i förordningen (2006:1010) om växtskyddsmedel som innehåller nematoder, insekter eller spindeldjur. 1 kap. 1 § 2 kap. 1 § 2 kap. 2 § Sveriges lantbruksuniversitet (SLU): Anser att det bör framgå i de nya föreskrifterna om de gjorts tillämpliga för alla växtskyddsmedel (både kemiska och mikrobiologiska) eller om de är framtagna baserat specifikt på egenskaper hos de kemiska medlen. Om de mikrobiologiska medlen avses inkluderas behövs en komplettering av föreskrifterna där man i denna text utformar föreskrifter som tar hänsyn till mikroorganismernas specifika egenskaper. Jordbruksverket: Vill att definitionen av ”yrkesmässig användare” förs in i föreskrifterna. Definitionen finns i bekämpningsmedelsdirektivet men bör även föras in i svenskt regelverk. Det är svårt att hitta definitionen annars och den har en avgörande betydelse för förståelsen av föreskrifternas tillämpning. Jordbruksverket: 1. Definitionen av ”biobädd” är viktig. Om användningen av en biobädd innefattar utvändig rengöring är det viktigt att poängtera att den måste Se bedömningen under Havs-och vattenmyndigheten och Malmö stad i detta avsnitt. Nej Naturvårdsverket anser att föreskrifterna ska följa den systematik som finns i bekämpningsmedelsförordningen. I förordningen har uttrycket ”yrkesmässig användare” en central plats, men har uttrycket ändå inte definieras annat än genom hänvisning till förordning (EG) nr 1107/2009 (EU:s växtskyddsmedelsförordning) som i sin tur hänvisar till definitionen av yrkesmässig användare i art. 3 i bekämpningsmedelsdirektivet. Nej 1. Naturvårdsverket delar Jordbruksverkets synpunkt och kommer att beakta den i samband Beaktas i vägledning NATURVÅRDSVERKET 23(106) kunna belastas med stora vätskevolymer utan att det leder till läckage eller störd funktion (anaerobitet) i biobädden. Jordbruksverket kan även se ett problem för den som bedriver tillsyn i hur man ska bedöma en biobädds funktion. 2. ”Invallad behållare” och ”invallat utrymme”. Hur stor del av det samlade lagret ska rymmas inom invallningarna? Är det skillnad på produkter i pulver-, tablett- och vätskeform? med framtagande av vägledningsmaterial för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Även om det kan föreligga problem med att tydligt bedöma i vilken utsträckning en biobädd uppfyller dess funktion innebär ändå definitionen av biobädd att det över huvud taget ställs krav på funktionen. Detta ger en ram för tillsynen och utesluter t.ex. lösningar där det tydligt finns en otillräcklig funktion. 3. ”Punktbehandling”. Jordbruksverket inser att begreppet är svårt att definiera och kvantifiera. Det kan röra både ytor, antal individer och delar av detta. Jordbruksverket föreslår att Naturvårdsverket antingen håller kvar 2. Definitionerna av ”invallad behållare” och ”invallat utrymme” har betydelse vid tillämpning vid vad som anses vara punktbehandling i Allmänna råd 97:3 vilket är av bestämmelsen om förvaring av växtskyddsinarbetat eller utvecklar föreslagen definition, t.ex. enligt följande: medel i 5 kap. 1 § i föreskrifterna. Av denna bestämmelse framgår att läckage eller spill av Punktbehandling: Behandling med syfte att skilja ut och enbart behandla växtskyddsmedel ska kunna samlas upp. Hur stor målobjekt inom en yta eller ett bestånd. del av det samlade lagret som generellt ska rymmas inom invallningarna hanteras inom I vägledningen kan Naturvårdsverket påpeka att bedömningen av vad som ramen för vägledning för tillämpning och är punktbehandling ska vara restriktiv och i linje med integrerat växtskydd tolkning av föreskrifterna, men bör även vara (SJVFS 2014:42). föremål för en bedömning från fall till fall utifrån aktuell lagringslösning. Föreslagen definition ”[…]växtskyddsmedel inte sprids utanför det avsedda objektet” kan riskera att tolkas fel och det flyttar problemet till att i stället för att definiera punkt så blir det i stället att objekt behöver definieras. För 3. Definition av ”punktbehandling” motsvarar i huvudsak vad som anges i vägledningen i AR den som arbetar på en maskinstation och har många beställningar, objekt, 97:3. Naturvårdsverket anser att den föreslagna att hantera kan exempelvis en vetegröda (ett helt fält med vete) vara ett definitionen tillsammans med löpande vägledning objekt, och då alltså en punktbehandling. Ett annat exempel är företag med om tillämpningen av denna utifrån olika betesdjur som använder växtskyddsmedel längs med hela elstängslet för att omständigheter, innebär ett mer ändamålsenligt inte växtlighet ska komma upp och kortsluta systemet. Är detta att betrakta miljö- och hälsoskydd än enligt Jordbruksverkets som punktbehandling? förslag. Vidare bedömer Naturvårdsverket att den föreslagna definitionen är tydligare både för Termen används i era författningskommentarer till denna paragraf (stycke användare och vid tillsyn än Jordbruksverkets 5) och även i författningskommentarerna till 3 kap. 4 § (stycke 3). Det är förslag. olyckligt om det blir uppräkningar i vägledningen som avgör detta. Beaktas i vägledning Nej NATURVÅRDSVERKET 24(106) Jordbruksverket ser även en risk att en detaljerad definition kan bli hämmande för ny teknik, t ex målsökande bekämpning i syfte att minska bekämpningsmedelsanvändningen. Det har betydelse för hur kraven på skyddsavstånd ska tillämpas. 2 kap. 2 § 2 kap. 2 § Kemikalieinspektionen: Kemikalieinspektionen anser att det behövs definitioner av följande begrepp: - Dagvattenbrunn, - Oskyddad dräneringsbrunn, - Bostadstomt, - Sjöar och andra vattendrag (kan öppna diken vara vattendrag? här finns f.ö. en i annan lagstiftning fastställd definition. Kan Naturvårdsverket lyfta in den eller göra en hänvisning till lagen? - Vattenskyddsområde, - Vattentäkt. Naturvårdsverket delar synpunkten att föreskrifterna bör innehålla en definition av uttrycket ”vattendrag”, vilket uttryck följaktligen definieras i föreskrifterna. Delvis/ Beaktas i vägledning Naturvårdsverket noterar att en del av de uttryck som Kemikalieinspektionen önskar definitioner av, inte ingår i förslaget till föreskrifter som översänts på remiss. När det gäller övriga uttryck som återfinns i föreskrifterna kommer synpunkten att beaktas i samband med framtagande av vägledningsmaterial för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Lantbrukarnas riksförbund (LRF): 1. När det gäller uttrycket ”yrkesmässig användare”, 1. Det vore bättre om definitionen av ”yrkesmässig användare” skrivs in se bedömningen under Jordbruksverket i avsnitt under denna bestämmelse i stället. I missivet till rubricerad remiss fram2 kap. 1 § ovan. Som framgår i denna bedömning hålls vikten av de nya föreskrifterna ska vara lättare att förstå och då är har uttrycket ”yrkesmässig användare” inte defidetta ett sätt att underlätta för läsaren. Samma resonemang gäller uttrycken nierats i bekämpningsmedelsförordningen annat ”växtskyddsmedel”, ”växter” samt ”kommunal nämnd”. än genom hänvisning till EU:s växtskyddsmedelsförordning. Motsvarande gäller för uttrycken 2. I författningskommentaren nämns punktbehandling med referens till SNFS ”växtskyddsmedel” och ”växter”. Naturvårds1997:2 vilket känns märkligt då föreskriften och vägledningen ska ersätta verket avser inte att i dessa föreskrifter frångå den SNFS 1997:2 och AR 97:3. Skriv hellre ut i nya vägledningen det som står systematik som finns i bekämpningsmedelsangivet i AR 97:3 angående punktbehandling. förordningen. När det gäller uttrycket ”kommunal nämnd” kan konstateras att detta definieras i 1 kap. 4 § bekämpningsmedelsförordningen. Uttrycket har Nej NATURVÅRDSVERKET 25(106) samma betydelse i dessa föreskrifter, vilket följer av bestämmelsen i 2 kap. 1 § i föreskrifterna. 2. Författningskommentarerna innehåller bl.a. motiv för bestämmelserna, vilket framgick i missiv till remissutskicket. Synpunkten kommer att beaktas i samband med framtagande av vägledningsmaterial för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. 2 kap. 2 § Länsstyrelsen i Skåne län: 1. Naturvårdsveket har sökt åstadkomma en defini1. Definitionen av punktbehandling bör tydliggöras redan i bestämmelsen tion av punktbehandling som är teknikneutral och med att det avser behandling av blad, stam, stubbe eller ett rotsystem i taget som i stället tar sikte på själva funktionen. Det är genom fickning, pensling/strykning eller annan liknande metod. Länsväsentligt att definitionen av punktbehandling styrelsen anser vidare att det ska finnas tydligare ramar för hur stor yta som inte begränsas till vissa metoder, om även andra kan räknas som punktbehandling. Nuvarande definition är fortfarande för metoder har samma precision. Definitionen av luddig och kan skapa stora osäkerheter. punktbehandling har vidare utformats för att inrymma behandling av växter för vilka behand2. Uttrycket ” andra vattendrag” bör definieras i bestämmelsen. ling av en växtdel i taget inte är praktiskt genomförbar (t.ex. fläckar av kvickrot eller tistel). Mot bakgrund av att storleken på det objekt som behandlas beror på vilken växt det är fråga om, anser Naturvårdsverket varken att det är möjligt eller lämpligt att i definitionen ange en gräns för hur stor en behandlad yta får vara för att användningen ska utgöra punktbehandling. En sådan begränsning finns i stället genom det ytterligare kriterium för undantag från skyddsavstånd som finns i bestämmelserna i 3 kap. 4 § och 6 kap. 2 § i föreskrifterna, nämligen att behandlingen ska ha en sådan begränsad omfattning att människors hälsa och miljön inte riskerar att skadas. Motsvarande begränsning uppställs i bestämmelsen i 2 kap. 42 § bekämpningsmedelsförord- Beaktas i vägledning Beaktas i vägledning NATURVÅRDSVERKET 26(106) ningen. Detta bör i regel innebära att behandling som utförs mot ett stort antal växter inom ett område vid ett tillfälle eller flera tidsmässigt näraliggande tillfällen inte omfattas av aktuella undantag, exempelvis fläckvis behandling runt skogsplantor över ett helt hygge eller bekämpning över hela greener inom en golfbana. Synpunkten kommer emellertid att beaktas i vägledning för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. 2. Se bedömningen under Kemikalieinspektionen i detta avsnitt. 2 kap. 2 § 2 kap. 2 § Länsstyrelsen i Västra Götalands län: Länsstyrelsen anser att det är rimligt att ställa samma krav på verksamheter som sprider växtskyddsmedel som för olika typer av små och stora industrier, kommunala verksamheter m.m. Förslaget till bestämmelse bör därför kompletteras med följande text ” Underlaget ska vara beständigt för produkten och den invallade behållaren eller utrymmet ska ha möjlighet till uppsamling av hela volymen läckage eller spill. Vid förvaring utomhus ska skydd finnas för påkörning”. Alternativt kan definitionerna av ”invallad behållare” och ”invallat utrymme” ändras på motsvarande sätt. Skogsstyrelsen: Utformningen av definitionen av punktbehandling återspeglar inte vad som faktiskt sker vid en punktbehandling. Det går inte att garantera att inte något växtskyddsmedel sprids utanför det avsedda objektet. Detta verkar i och för sig Naturvårdsverket självt vara medvetet om med hänsyn till författningskommentaren till 3 kap. 4 § där det anges att det inte går att utesluta att visst spill kan förekomma. Mot denna bakgrund anser Skogsstyrelsen att skrivningen bör ses över. Skogsstyrelsen anser för övrigt att punktbehandling innebär att man behandlar ”punkter” på en yta. Vad som är en punktbehand- Ja Kravet på säker förvaring av växtskyddsmedel i bestämmelsen i 5 kap. 1 § i föreskrifterna innebär en väsentlig skärpning i förhållande till vad som har gällt enligt SNFS 1997:2. I sistnämnda föreskrifter har frågan om förvaring av växtskyddsmedel över huvud taget inte reglerats. Naturvårdsverket kan f.n. inte se att en ytterligare skärpning – jämfört med förslaget i den aktuella bestämmelsen – är motiverad med tanke på de konsekvenser en sådan skärpning kan medföra för berörda företag. Nej Definition av ”punktbehandling” motsvarar i huvudsak vad som anges i vägledningen i AR 97:3. Nej Definitionen av punktbehandling får betydelse vid tillämpning av bestämmelserna i 3 kap. 4 § och 6 kap. 2 § i föreskrifterna samt, i fråga om annan användning av växtskyddsmedel än användning på skogsmark, vid tillämpning av bestämmelsen i 2 NATURVÅRDSVERKET 27(106) ling bör avgöras utifrån hur mycket som påverkas på den yta där behandlingen sker. kap. 42 § bekämpningsmedelsförordningen, vilket följer av bestämmelsen i 2 kap. 3 § dessa föreskrifter. Bestämmelserna i 3 kap. 4 § och 6 kap. 2 § i dessa föreskriftet respektive 2 kap. 42 § bekämpningsmedelsförordningen innebär undantag för annars angivna krav vid användning av växtskyddsmedel som har karaktär av punktbehandling (t.ex. undantag från tillstånds- och anmälningsplikt eller undantag från skyddsavstånd). Utöver att det ska vara fråga om användning som har karaktär av punktbehandling, krävs emellertid – för att undantagen ska vara tillämpliga – att behandlingen ska ha en sådan begränsad omfattning att människors hälsa och miljön inte riskerar att skadas. Att användningen – för att undantagen ska vara tillämpliga – ska ha karaktär av punktbehandling innebär att endast de metoder som kan inrymmas i definitionen av punktbehandling i 2 kap. 2 §, omfattas av undantagen. Det är riktigt att det vid användning av dessa metoder inte i alla lägen går att utesluta att visst spill kan förekomma. För att omfattas av undantagen är det dock en förutsättning att eventuellt spill har en sådan begränsad omfattning att människors hälsa och miljön inte riskerar att skadas. Mot bakgrund av hur definitionen av punktbehandling aktualiseras vid tillämpning av aktuella bestämmelser i dessa föreskrifter samt i bekämpningsmedelsförordningen, kan Naturvårdsverket inte se att det finns skäl att ändra definitionen av punktbehandling. NATURVÅRDSVERKET 2 kap. 2 § 28(106) Svenskt Växtskydd: 1. Innefattar definitionen av ”invallad behållare” en påfyllningsplats i form av 1. Nej. Definitionen av ”invallad behållare” är behållare som är utformad så att läckage eller en tät platta med uppsamling? spill inte kan spridas till omgivningen. 2. Innefattar definitionen av ”invallat utrymme” en påfyllningsplats i form av En påfyllningsplats är inte en behållare. en tät platta med uppsamling och tak? 2. Det beror på. Definitionen av ”invallat utrymme” är utrymme under tak där golvet är tätt och saknar anslutning till avlopp, samt där anslutning mellan golv och vägg är så tät att läckage eller spill inte kan spridas vidare till omgivningen. - - Av definitionen följer bl.a. att golvet ska vara tätt samt att det ska finnas en tät anslutning mellan golv och vägg som förhindrar att läckage eller spill kan spridas till omgivningen. Om en påfyllningsplats samtidigt kan uppfylla denna funktion faller den under definitionen och kan därmed användas för lagring av växtskyddsmedel. 2 kap. 2 § 2 kap. 3 § 2 kap. 3 § Söderåsens miljöförbund: Föreskrifterna skulle bli mer lättlästa om alla viktiga definitioner fanns samlade i föreskrifterna. Detta gäller exempelvis definitionen av ordet ”yrkesmässig”. Se bedömningen under Jordbruksverket i avsnitt 2 kap. 1 § ovan. Nej Nej ”Den i 2 § angivna definitionen av punktbehandling gäller för samtliga bestämmelser i förordning (2014:425) som rör punktbehandling.” Naturvårdsverkets förslag till bestämmelse är tydligare än Kemikalieinspektionens förslag och dessutom anpassat efter det bemyndigande som Naturvårdsverket har getts i bekämpningsmedelsförordningen. Naturvårdsverket anser därför inte att det finns skäl att justera den aktuella bestämmelsen. Lantbrukarnas riksförbund (LRF): Innebörden av bestämmelsen är svår att överblicka. Vägledningen behöver här Naturvårdsverket kan inte se att synpunkten Beaktas i Kemikalieinspektionen: Kemikalieinspektionen föreslår en bestämmelse med tydligare koppling mellan bestämmelserna i bekämpningsmedelsförordningen och definitionen av punktbehandling i föreskrifterna, enligt följande förslag. NATURVÅRDSVERKET 29(106) bli tydligare. Ett alternativ är att i vägledningen till bestämmelsen i 3 kap. 4 § i föreskrifterna beskriva varje situation där punktbehandling kan utgöra undantag. 2 kap. 3 § 3 kap. 1-4 §§ 3 kap. 1-4 §§ Länsstyrelsen i Norrbottens län: Länsstyrelsen tillstyrker innebörden i bestämmelsen men anser att den bör formuleras på ett tydligare sätt så att eventuella missförstånd undviks så långt som möjligt. Jordbruksverket: Jordbruksverket ser inte att föreskriftsförslaget innehåller så stora förändringar jämfört med SNFS 1997:2 att det behöver leda till en ändring av de inarbetade termerna mark- och vindanpassade skyddsavstånd. En ändring från markanpassade och vindanpassade skyddsavstånd till fasta och anpassade skyddsavstånd i detta förslag innebär praktiskt även att mycket skrivet kurs- och rådgivningsmaterial måste göras om. Svenska Golfförbundet: Inom golfen är en av de viktigaste åtgärderna inom IPM arbetet, att verka för att gräsytorna hålls torra och därmed minska risken för skadesvampar. Skugga och dåligt dränerade ytor är de enskilda faktorer som gynnar skadesvampangrepp mest och därmed indirekt leder till behov av kemiska och biologiska växtskyddsmedel. I arbetet med torra ytor ingår sanddressning och olika typer av dränering, bl a ytvattenbrunnar. Svenska Golfförbundet förstår risken för påverkar innehållet i föreskriftstexten, men kommer att beakta synpunkten i samband med framtagande av vägledningsmaterial för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. vägledning Naturvårdsverket har sökt åstadkomma en bestämmelse som är så tydlig som möjligt. För att ändå undvika eventuella oklarheter kommer Naturvårdsverket i vägledningsmaterial för tillämpning och tolkning av föreskrifterna att ägna särskilt fokus åt att redogöra för innebörden av bestämmelsen. Beaktas i vägledning Det är missvisande att behålla termen markanpassade skyddsavstånd i fråga om de fasta skyddsavstånd som återfinns i bestämmelsen i 3 kap. 1 § respektive 4 kap. 2 § i föreskrifterna. Detta eftersom någon anpassning inte ska göras av skyddsavstånden i 3 kap. 1 § respektive 4 kap. 2 § i föreskrifterna utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Naturvårdsverket bedömer att det är tydligare att benämnda dessa skyddsavstånd som fasta skyddsavstånd (3 kap. 1 § och 4 kap. 2 § i föreskrifterna) och de skyddsavstånd som är ska anpassas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet som anpassade skyddsavstånd (3 kap. 2 § i föreskrifterna). Nej Naturvårdsverket kan inte se att synpunkten påverkar innehållet i föreskriftstexten. Ingen åtgärd krävs. - NATURVÅRDSVERKET 30(106) ökad felmarginal med stora sprutor, 24 m och bredare på stora fält. Inom golfen används främst mindre sprutor, < 12 m bredd (ofta försedda med skyddskjolar och/eller avdriftsreducerande munstycken) varför manövrerbarheten är bättre och felmarginalerna bör vara mindre. 3 kap. 1-4 §§ 3 kap. 1 § Örnsköldsviks kommun: Vid spridning av bekämpningsmedel bör särskilt hänsyn tas till bin och andra pollinerande insekter. Skyddsobjekten i föreskrifterna bör utökas ytterligare till att omfatta även biodlingar. För växtskyddsmedel som kan innebära risk för skada på bin och andra pollinerande insekter, fastställer Kemikalieinspektionen – i användarvillkoren för respektive växtskyddsmedel – begränsningar i hur dessa får användas för att undvika sådan skada. Mot bakgrund av detta anser Naturvårdsverket inte att det finns skäl att i dessa föreskrifter införa bestämmelser om generella skyddsavstånd eller försiktighetsåtgärder i förhållande till exempelvis biodlingar. Föreningen Sveriges Spannmålsodlare: 1. Föreningen frågasätter motivet till att utöka skyddsavståndet från en till två 1. Motivet för att utöka skyddsavståndet från en meter till två meter i förhållande till öppna diken meter till öppna diken och dräneringsbrunnar. Föreningens uppfattning är och till dagvattenbrunnar eller dräneringsbrunnar att precisionsjordbruket har minskat riskerna och att de skyddsavstånd som är att marginalen för fel eller misstag är gäller idag är inarbetade hos föreningens medlemmar och ger ett fullgott förhållandevis liten vid ett skyddsavstånd på skydd. Tekniken för delavstängning av rampen gör att det redan i dag endast en meter. Detta har påpekats bl.a. vid en lämnas större avstånd. Ett ökat skyddsavstånd till öppna diken påverkar vetenskaplig granskning av vägledningen i AR dessutom den effektiva odlingsarealen påtagligt eftersom det rör sig om 97:3 som Sveriges lantbruksuniversitet har långa sträckor. genomfört. De skäl som Föreningen Sveriges Spannmålsodlare har framfört ändrar inte 2. Möjligheten att undanta anlagda vattensamlingar såsom märgelgravar och Naturvårdsverkets ställningstagande i denna del. bevattningsdammar från kravet på fasta skyddsavstånd bör övervägas. 2. I föreskrifterna har införts en definition av uttrycket ”vattendrag”. Ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt har Naturvårdsverket inte funnit skäl att från denna definition undanta småvatten som utgörs av anlagda vattensamlingar. För att det ska vara fråga om ”vattendrag” Nej Nej Nej NATURVÅRDSVERKET 31(106) gäller dock den begränsningen att det ska vara fråga om småvatten eller våtmark som ständigt eller under en stor del av året håller ytvatten eller en fuktig markyta. 3 kap. 1 § 3 kap. 1 § Göteborgs stad: Det är bra att införa fasta skyddsavstånd i föreskrifterna. Det leder till ett tydligare och bättre skydd för miljön. Halmstads kommun: Beträffande de kommunala vattentäkterna, saknas i de föreslagna föreskrifterna sådana särskilda åtgärder som medlemsstaterna enligt art. 11 2c) i bekämpningsmedelsdirektivet ska vidta för att skapa säkerhetszoner för ytvatten och grundvatten som används för uttag av dricksvatten, där bekämpningsmedel inte får användas eller lagras. Ingen åtgärd krävs. - När det gäller spridning av växtskyddsmedel innehåller 3 kap. i föreslagna föreskrifter bestämmelser om fasta skyddsavstånd resp. anpassade skyddsavstånd till öppna diken, sjöar och vattendrag samt dricksvattenbrunnar. Nej Även när det gäller utspädning, blandning och påfyllning av växtskyddsmedel samt rengöring av utrustning som använts för spridning av växtskyddsmedel innehåller 4 kap. i föreslagna föreskrifter bestämmelser om fasta skyddsavstånd till öppna diken, sjöar och vattendrag samt dricksvattenbrunnar. I nu nämnda avseenden innehåller föreslagna föreskrifter således zoner där växtskyddsmedel inte får användas eller där användningen annars är begränsad. När det gäller lagring av växtskyddsmedel se bedömningen under Dricksvattenutredningen i avsnitt 5 kap. 1 § nedan. 3 kap. 1 § Havs- och vattenmyndigheten: I författningskommentaren till denna bestämmelse framgår att uttrycket ”andra vattendrag” regelmässigt bör anses innefatta ”småvatten och våtmark i jord- För att i möjligaste mån undvika otydligheter när det gäller vad som innefattas i de båda uttrycken Ja NATURVÅRDSVERKET 32(106) bruksmark” såsom detta definieras i bilaga 1 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Den sistnämnda definitionen omfattar bl.a. öppna diken och högst två meter breda naturliga bäckfåror. Emellertid finns det särskilda bestämmelser om skyddsavstånd till öppna diken och till naturliga bäckfåror och det blir därför otydligt om dessa företeelser också omfattas av definitionen av andra vattendrag. Definitionen kanske därför bör omarbetas i detta avseende. 3 kap. 1 § ”öppna diken” och ”vattendrag”, har definitioner av dessa uttryck införts i föreskrifterna. Hushållningssällskapens förbund: 1. Det finns behov av att kunna anpassa skyddsavstånd efter förutsättningarna 1. Införande av fasta skyddsavstånd innebär en förhöjd skyddsnivå jämfört med vad som gäller på platsen. Det är därför inte lämpligt med fasta skyddsavstånd i enligt Naturvårdsverkets befintliga föreskrifter föreskrifter. Samma mål kan nås även om skyddsavståndens storlek inte om spridning av kemiska bekämpningsmedel regleras i detalj i föreskrifterna, t.ex. genom kompletterande åtgärder. Med (SNFS 1997:2). Den förhöjda skyddsnivån är ett visst mått av flexibilitet ges ofta en lösning som är bra ur miljösynpunkt motiverad med hänsyn till den risk för oavsiktlig och anpassad till gårdens fysiska och ekonomiska förutsättningar. Att spridning som finns vid användning av växtreglera storleken på fasta skyddsavstånd i föreskrifter innebär i princip att skyddsmedel. Om skyddsavstånden inte införs det blir straffbart även med små avsteg från föreskrivet avstånd. Det är som föreskrift finns det en risk att mindre därför mycket viktigt att storleken på skyddsavstånden valts utifrån ett skyddsavstånd än nödvändigt iakttas eller att alls vetenskapligt underlag som visar på nyttan. inget skyddsavstånd iakttas. Införande av fasta skyddsavstånd överensstämmer med vad som 2. Många väljer att anlägga en permanent skyddszon inom de skyddsavstånd anges i art. 11 2c) bekämpningsmedelsdirektivet. som rekommenderas enligt gällande allmänna råd. Den miljöersättning som har funnits för detta har också varit mycket populär i områden med intensiv växtodling och medfört att de ekonomiska konsekvenserna mildrats. Utan 2. För att i möjligaste mån undvika otydligheter när det gäller vad som innefattas i uttrycket denna ersättning blir det en stor ekonomisk konsekvens för lantbruket. Den ”vattendrag”, har en definition av detta uttryck omfattning av uttrycket vattendrag som föreslås i föreskrifterna är bredare införts i föreskrifterna. Ur miljö- och än den som använts för miljöersättningarna. Villkoret för miljöersätthälsoskyddssynpunkt har Naturvårdsverket inte ningarna har varit vattenområden utmärkta på den topografiska kartan eller funnit att det finns sakliga skäl att från denna vattenförande hela året. I den aktuella bestämmelsen innefattas dock även definition undanta vissa småvatten och våtmarker. mindre småvatten och våtmarker som ständigt eller under en stor del av För att det ska vara fråga om ”vattendrag” gäller året håller ytvatten eller en fuktig markyta. Med tanke på den ekonomiska dock den begränsningen att det ska vara fråga om konsekvens det innebär för jordbruket är det mycket viktigt att storleken på småvatten eller våtmark som ständigt eller under de skyddsavstånd som regleras i föreskrifterna är valda utifrån ett en stor del av året håller ytvatten eller en fuktig vetenskapligt underlag som visar på nyttan. markyta. Nej Nej NATURVÅRDSVERKET 33(106) Ang. behovet av fasta skyddsavstånd, se vad som har anförts i bedömningen under punkten 1. 3 kap. 1 § Jordbruksverket: 1. I punkt 2 behöver ”andra vattendrag”, ”högvattenyta” och ”strandbrink” förtydligas. I stycke 5 i författningskommentarerna finns en definition på andra vattendrag som eventuellt kan tas med i bestämmelsen. Den är dock skriven på ett sätt som är svårt att förstå/tolka och måste förenklas. 2. För högvattenyta och strandbrink behöver även förtydligas att det gäller den högsta av dessa två, om det är så som menas. Jordbruksverket vill att Naturvårdsverket förtydligar om högvattenyta ska bestämmas vid själva bekämpningstillfället eller om det ska göras när högvattenytan är som högst under året. Det är inte helt ovanligt att fält i närheten av vatten översvämmas på vårarna och just då har en högvattenlinje som går ovanför strandbrinken. 3 kap. 1 § Kemikalieinspektionen: 1. Det finns problem med användning av växtskyddsmedel på timmervältor som bör hanteras. 1. Ang. uttrycket ”vattendrag”, se vad som har anförts under Länsstyrelsen i Skåne län i avsnitt 2 kap. 2 § ovan (punkten 2). Delvis/ llas och vägledning När det gäller uttrycken ”högvattenyta” och ”strandbrink” motsvarar dessa uttryck vad som anges i vägledningen i AR 97:3. Naturvårdsverket bedömer inte att det finns skäl att justera föreskriftstexten med anledning av Jordbruksverkets synpunkt, men kommer att beakta synpunkten i samband med framtagande av vägledningsmaterial för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. 2. Kravet i punkten 2 aktuell bestämmelse är att skyddsavståndet ska räknas från strandlinje för högvattenyta eller strandbrinkens överkant. Användaren uppfyller följaktligen kravet om skyddsavståndet antingen iakttas räknat från strandlinje för högvattenyta eller strandbrinkens överkant, och användaren får välja vilket av dessa som är mest lämpligt att utgå från i det enskilda fallet. När det gäller frågan om vilken tidsperiod/ tidpunkt som högvattenytan ska bestämmas, kommer synpunkten att beaktas i samband med framtagande av vägledningsmaterial för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Beaktas i vägledning 1. Naturvårdsverket har inte identifierat användning av växtskyddsmedel på timmervältor som ett sådant särskilt problem som behöver regleras i Nej NATURVÅRDSVERKET 34(106) 2. Även ”angränsande bostadstomter” bör omfattas av punkten 1. 3. Kan ett öppet dike vara ett vattendrag? Kemikalieinspektionen efterlyser fler definitioner för att tydliggöra detta. 3 kap. 1 § generella föreskrifter. Naturvårdsverket avser följaktligen inte införa bestämmelser om generella skyddsavstånd eller andra försiktighetsåtgärder i förhållande till timmervältor, vid användning av växtskyddsmedel. 2. Naturvårdsverket har efter övervägande inte funnit att det föreligger skäl att lägga till bostadstomter som ett sådant skyddsobjekt till vilket fasta skyddsavstånd ska hållas. Detta ställningstagande grundar sig delvis på att anpassade skyddsavstånd, enligt bestämmelsen i 3 kap. 2 § i föreskrifterna, ska hållas bl.a. till bostadstomter. Nej 3. Se bedömningen under Havs- och vattenmyndigheten i detta avsnitt. Ja Lantbrukarnas riksförbund (LRF): 1. Synpunkten kommer att hanteras inom ramen för 1. Eftersom byte av benämning av skyddsavstånden föreslås, vilket LRF i vägledning för tillämpning och tolkning av föregrunden stödjer, vore det ändå bra att skriva ”Fasta skyddsavstånd skrifterna. (markanpassade skyddsavstånd)” då detta skulle underlätta övergången från de gamla reglerna till de nya. Alternativet är att mycket tydligare än nu i 2. Som framgår i bedömningen under Havs- och vägledningen beskriva skiftet av benämning. vattenmyndigheten, har uttrycket ”öppna diken” – för undvikande av otydligheter – nu definierats i 2. När det gäller ”öppna diken” invänder LRF mot detta begrepp. Öppna föreskrifterna. I definitionen innefattas diken som diken är något annat och mycket mer omfattande än vattenförande diken. är vattenförande under någon del av året, vilket Det finns många diken i åkerlandskapet som sällan och enbart under syftar till att förebygga risken för oavsiktlig vinterhalvåret innehåller vatten varför två meter fast skyddsavstånd till alla spridning av växtskyddsmedel. öppna diken inte är relevant och dessutom innebär stort ingrepp i pågående markanvändning. Ett förslag är att istället skriva ”vattenförande öppna 3. När det gäller uttrycken ”öppna diken” och diken” osv. I AR 97:3 beskrivs det tydligt vad som avses med diken – ”vattendrag”, se vad som har anförts under Havs”diken i jordbruksmark som ständigt håller vatten eller en fuktig markyta”. och vattenmyndigheten i detta avsnitt. Detta behöver justeras i förslaget och också beskrivas mer i vägledningen. 3. Mer information behövs i vägledningen gällande vad som avses med När det gäller övriga uttryck kommer synpunkten att beaktas i samband med framtagande av Beaktas i vägledning Nej Beaktas i vägledning NATURVÅRDSVERKET 35(106) begreppen i den aktuella bestämmelsen. 4. Att flytta de fasta skyddsavstånden från allmänt råd till föreskrift innebär en stor förändring eftersom AR 97:3 ger utrymme för andra avstånd om t.ex. andra försiktighetsåtgärder vidtagits eller om avstrykare används. Vår hållning är att det förefaller orimligt att göra de fasta skyddsavstånden till föreskrift om 93-99% av användarna redan följer reglerna. vägledningsmaterial för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. 4. Ang. behovet av fasta skyddsavstånd, se vad som har anförts i bedömningen under Hushållningssällskapens förbund i detta avsnitt (se punkten 1). Nej Om skyddsavstånden inte införs som föreskrift finns det en risk att mindre skyddsavstånd än nödvändigt iakttas eller att alls inget skyddsavstånd iakttas. Motsvarande bör vara fallet om det i föreskrifterna medges undantag från de fasta skyddsavstånden beroende på förhållandena på platsen för spridning. I detta sammanhang ska dock framhållas att generellt undantag från de fasta skyddsavstånden gäller vid användning som har karaktär av punktbehandling och som har en sådan begränsad omfattning att människors hälsa och miljön inte riskerar att skadas, vilket framgår av bestämmelsen i 3 kap. 4 § i föreskrifterna. Det finns situationer i jordbruksmarken där t.ex. kanten av en sjö eller ett vattendrag skyddas av annan vegetation så som träd och buskar eller en dräneringsbrunn som skyddas av material eller växtlighet runt omkring. Vad gäller då? Om Naturvårdsverket, trots att de flesta följer reglerna, vidhåller att fasta skyddsavstånd ska finnas i föreskrift, vill LRF se en annan skrivning som möjliggör undantag från ska-kravet när vissa särskilda förutsättningar råder – ”Den som sprider växtskyddsmedel utomhus ska hålla följande minsta skyddsavstånd….2, 6, 12 meter. Ett mindre skyddsavstånd kan hållas intill nämnda objekt om det i anslutning finns barriärer som hindrar läckage av växtskyddsmedel.” Vägledningen kan härefter hjälpa till att beskriva vad dessa barriärer kan vara. LRF deltar gärna i ett arbete att utarbeta kriterier för möjliga undantagssituationer enligt ovan. LRF menar att undantag är fullt möjliga enligt 2 kap. 35 § 5. De fasta skyddsavstånden överensstämmer med bekämpningsmedelsförordningen. vad som har anvisats i AR 97:3 och de som används inom praktiskt jordbruk. Som KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel (CKB) påpekade i sin genomgång av AR 97:3 år 2011 saknas evidens för att de angivna, fasta skyddsavstånden är de rätta för att förhindra läckage av växtskyddsmedel. Detta är ytterligare ett skäl att verka för åtminstone att undantag ska kunna medges då förutsättningarna är sådana att kraven är överdrivna. - 5. Allmänt bör gälla att olika avstånd krävs bör anpassas efter de som används inom praktiskt jordbruk, dvs. 6, 12 meter som är vanligt förekommande. 3 kap. 1 § Länsstyrelsen i Norrbottens län: Länsstyrelsen tillstyrker förslaget till fasta skyddsavstånd (minimiavstånd) till Ingen åtgärd krävs. - NATURVÅRDSVERKET 36(106) de angivna skyddsobjekten. Länsstyrelsen delar Naturvårdsverkets argument för de föreslagna avstånden och ser också mycket positivt på att skyddsavstånden ska gälla för alla användare, d.v.s. även för icke yrkesmässiga användare. 3 kap. 1 § Länsstyrelsen i Skåne län: 1. Länsstyrelsen anser att det är klokt att höja det markanpassade skyddsavståndet till diken och dräneringsbrunnar till två meter samt att här även innefatta dagvattenbrunnar. 2. I tidigare förslag fanns det med markanpassat skyddsavstånd till tomter på två meter vilket länsstyrelsen anser vore bra och lämpligt eftersom det redan idag används av många och är ett enkelt sätt att förhindra att växtskyddsmedel hamnar på fel ställe. Det finns en klar problematik med att fastslå var fältet slutar och tomten börjar i en del fall men om det är möjligt att på ett klart och enkelt sätt definiera vad som menas med en tomtgräns skulle detta troligen kunna öka acceptansen till konventionellt lantbruk, minska osäkerheter och förhindra grannfejder med ett införande på fast skyddsavstånd till tomter. 1. Ingen åtgärd krävs. - 2. Se bedömningen under Kemikalieinspektionen i detta avsnitt (punkten 2). Nej 3. Se bedömningen under Föreningen Sveriges Spannmålsodlare i detta avsnitt (punkten 2). Ja 3. Länsstyrelsen ifrågasätter varför det inte finns något skyddsavstånd till bevattningsdammar då vattnet från dessa ofta leds ut i närliggande vattendrag när det finns för mycket vatten i bevattningsdammen. Dessutom är det många bevattningsdammar som är konstruerade för att gynna fältvilt m.m. vilket gör dem till miljöer där vattnet bör skyddas om så är möjligt. Därför anser länsstyrelsen att det ska finnas ett skyddsavstånd på sex meter till bevattningsdammar. 3 kap. 1 § Länsstyrelsen i Västmanlands län: 1. Länsstyrelsen anser att det är bra att det nu införs fasta skyddsavstånd i 1. Ingen åtgärd krävs. föreskrifterna. Det är bra att all användning av växtskyddmedel omfattas av krav på skyddsavstånd och inte bara den yrkesmässiga. Det finns stora 2. Se bedömningen under Regelrådet i det generella risker att allmänheten överdoserar och användningen sker ofta på avsnittet ovan (punkten 3). genomsläpplig mark (grusgångar) och på hårdgjorda ytor där läckagerisken är stor. 3. Se bedömningen under Havs- och vattenmyndig- Kompl. av konsekvens utredning Ja NATURVÅRDSVERKET 37(106) 2. Av konsekvensutredningen framgår att Naturvårdsverket inte har sådan information att man kan uppskatta hur stora arealer som påverkas av att hålla skyddsavstånd till öppna diken. Detta anser Länsstyrelsen bör utredas. Länsstyrelsen befarar att en ökning av skyddsavståndet från 1 till 2 meter kan få stora konsekvenser för odlingen i skogs- och mellanbyggd där skiftena kan vara smala och med liten areal per skifte. I dessa bygder förmodas det ökade skyddsavståndet påverka en procentuellt mycket större areal av odlingen än i slättbygd. I skogs- och mellanbyggd är användningen av växtskyddsmedel också oftast betydligt mindre än i slättbygd, vilket innebär att risken för att skadliga halter av växtskyddsmedel hamnar i vattendragen är mindre och därmed behovet av en bredare skyddszon mindre. heten i detta avsnitt. 3. Länsstyrelsen önskar att Naturvårdsverket förtydligar skillnaden mellan ”öppna diken” och ”andra vattendrag”. I 11§ Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd regleras skyddsavstånd vid spridning av gödsel: ”Gödsel får inte spridas på jordbruksmark närmare än två meter från jordbruksmarkens kant som gränsar till vattendrag eller sjö.” I föreskriften finns i 3§ följande definition ”Vattendrag”: Bäck, å, flod, älv, kanal eller damm. Länsstyrelsen anser att det är viktigt för både verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter att samma terminologi användas i olika föreskrifter som berör liknande frågor. 3 kap. 1 § Länsstyrelsen i Västra Götalands län: 1. Länsstyrelsen anser att rubriceringen ”fasta skyddsavstånd” bör ersättas av 1. Se bedömningen under Jordbruksverket i avsnitt 3 kap. ovan. ”markanpassade skyddsavstånd” då det är ett inarbetat och välkänt begrepp på framför allt behörighetsutbildningarna som genomförs i länsstyrelsens 2. Se bedömningen under Kristianstads kommun i regi. det generella avsnittet ovan (punkten 2). 2. När det gäller punkten 1, är länsstyrelsen positivt inställd till kombinationen av att ett minsta skyddsavstånd på två meter ska hållas till dagvattenbrunnar och att bestämmelsen omfattar alla som sprider växtskyddsmedel. Dock vill länsstyrelsen påpeka vikten av att reglerna kommuniceras med berörda personer inom framförallt i tättbebyggda områden där det finns dagvattenbrunnar för att bestämmelserna ska få avsedd effekt. Nej Beaktas i vägledning NATURVÅRDSVERKET 3 kap. 1 § 3 kap. 1 § 38(106) Malmö stad: 1. Se bedömningen under Havs- och vattenmyndig1. Det är lite otydligt vad som menas med begreppen ”öppna diken” heten i detta avsnitt. respektive ”andra vattendrag”. Författningskommentaren känns rörig och det blir inte mycket tydligare varför man valt olika skyddsavstånd för dessa Med tanke på de ekonomiska konsekvenser i skyddsobjekt. Det skulle bli mycket tydligare för verksamhetsutövaren om form av skördebortfall som ett utökat skyddsskyddsavståndet var detsamma för samtliga skyddsobjekt, d.v.s. att ett sex avstånd till öppna diken skulle innebära för meters skyddsavstånd skulle gälla även för öppna diken som håller vatten lantbruksföretag, finns det inte skäl att införa ett en mindre del av året. Syftet med ett dike är att avvattna mark oavsett om skyddsavstånd om sex meter till öppna diken det håller vatten längre eller kortare perioder. enbart i syfte att åstadkomma ökad tydlighet. Naturvårdsverket kan i övrigt inte se att det finns 2. Enligt bestämmelsen innefattas inte dammar för bevattningsändamål. Ska tillräckliga skäl att utöka skyddsavståndet till detta tolkas som att det inte krävs något skyddsavstånd alls till dessa? öppna diken till sex meter. Sådana dammar är ju inte alltid täta (risk för läckage till grundvatten). De kan även ha ett ”överfyllnadsavslopp” till naturliga vattendrag. Det är inte 2. Se bedömningen under Föreningen Sveriges heller ovanligt att skyddsvärda arter som t.ex. paddor dras till dessa Spannmålsodlare i detta avsnitt (punkten 2). dammar. Det är därför motiverat med ett skyddsavstånd även till dammar för bevattningsändamål. Miljösamverkan Östra Skaraborg: De olika skyddsavstånden till skyddsobjekten (diken, dagvattenbrunnar, sjöar, dricksvattenbrunnar etc.) är väl inarbetade i de flesta sprutförares medvetande och då det inte redovisas några särskilda skäl finns det ingen orsak att ändra dem. Med undantag för skyddsavstånden i punkten 1 i bestämmelsen (öppna diken, dagvattenbrunnar och dräneringsbrunnar), motsvaras skyddsavstånden av vad som anges som rekommenderade skyddsavstånd i vägledningen i AR 97:3. Ja Ja Delvis När det gäller skälen för att utöka skyddsavståndet från en meter till två meter i förhållande till öppna diken och till dagvattenbrunnar eller dräneringsbrunnar, se bedömningen under Föreningen Sveriges Spannmålsodlare i detta avsnitt (punkten 1). 3 kap. 1 § Svenskt Vatten: 1. Minsta skyddsavstånd till dricksvattenbrunnar anges till tolv meter. Detta är alldeles för kort. Är det en grävd brunn riskerar den definitivt att 1. Genom denna bestämmelse överförs den vägledning om s.k. markanpassade skyddsavstånd Nej NATURVÅRDSVERKET 39(106) förorenas, men även en bergborrad brunn kan förorenas om avståndet till berg är litet från den odlade ytan. 2. I de föreslagna föreskrifterna, avseende de kommunala vattentäkterna, saknas de särskilda åtgärder som medlemsstaterna enligt art. 11 2c) i bekämpningsmedelsdirektivet ska vidta för att skapa säkerhetszoner för ytvatten och grundvatten som används för uttag av dricksvatten, där bekämpningsmedel inte får användas eller lagras. Svenskt Vatten föreslår att särskilda åtgärder för att skapa dessa säkerhetszoner införs i föreskrifterna. 3 kap. 1 § Svenskt Växtskydd: 1. Motivet för att i punkten 1 öka skyddsavståndet från en till två meter med hänvisning till marginal för fel eller misstag kan kanske vara motiverad kring dagvattenbrunnar och dräneringsbrunnar. Utmed öppna diken finns däremot körspår och sådrag att följa som i kombination med precisionen i spridningsutrustning bör innebära att en meter fast skyddsavstånd är tillräckligt. Information/utbildning om vikten av precision i sprutarbetet kan ytterligare förbättra säkerheten. Teknik finns, och då inte bara GPS och spårföljning, utan också kantspridningsmunstycken m.m. Vilket skyddsavstånd som krävs till öppna diken får ofta stor påverkan på den effektiva odlingsarealen, eftersom det rör sig om långa sträckor. 2. Öppna diken regleras enligt författningskommentaren både i punkten 1 och punkten 2. I det ena fallet med krav på två meters skyddsavstånd och i det andra fallet med krav på sex meters skyddsavstånd. Det är oklart för oss när det ena respektive det andra ska gälla. 3. Svenskt Växtskydd anser att märgelgravar i likhet med anlagda bevattningsdammar borde kunna undantas från kravet på fasta skyddsavstånd. vid spridning som finns i AR 97:3 till bestämmelser om fasta skyddsavstånd. Utifrån tillgänglig kunskap inom området finns, såvitt Naturvårdsverket har kunnat utröna, inget som talar för att ytterligare skyddsavstånd generellt utgör ett effektivt försiktighetsmått när det gäller att förebygga risken för oavsiktlig spridning till aktuella skyddsobjekt. Naturvårdsverket anser därför inte att det finns skäl att förlänga det fasta skyddsavståndet till dricksvattenbrunnar utöver vad som nu anges i bestämmelsen. 2. Se bedömningen under Halmstads kommun i detta avsnitt, samt bedömningen under Dricksvattenutredningen i avsnitt 5 kap. 1 § nedan. Nej 1. Se bedömningen under Föreningen Sveriges Spannmålsodlare i detta avsnitt (punkten 1). De skäl som Svenskt Växtskydd har framfört ändrar inte Naturvårdsverkets ställningstagande i denna del. Nej 2. Se bedömningen under Havs- och vattenmyndigheten i detta avsnitt. Beaktas i vägledning 3. Se bedömningen under Föreningen Sveriges Spannmålsodlare i detta avsnitt (punkten 2). Nej NATURVÅRDSVERKET 3 kap. 1 § 40(106) Sveriges geologiska undersökning (SGU): 1. Skyddsavstånden är för små. SGU har under 2008 i remiss till dåvarande Jordbruksverket framfört att 25 meter är ett lämpligt skyddsavstånd. SGU vidhåller denna uppfattning eftersom analyser av grundvatten fortfarande visar spår av bekämpningsmedel i stor utsträckning, vilket delvis kan indikera att det skyddsavstånd på tolv meter som har rekommenderats i Naturvårdsverkets allmänna råd inte har varit tillräckligt. 1. Se bedömningen under Svenskt Vatten i detta avsnitt (punkten 1). 2. I föreskrifterna införs bestämmelser om fasta skyddsavstånd till bl.a. dagvattenbrunnar, dräneringsbrunnar och dricksvattenbrunnar (bestämmelserna i 3 kap. 1 § och 4 kap. 2 § i föreskrifterna). Naturvårdsverket har efter övervägande 2. Det saknas en hänvisning till att även andra brunnar kan transportera inte funnit skäl att lägga till även andra brunnar bekämpningsmedel till grundvattnet (d.v.s. det vatten som blir dricksvatten som sådana skyddsobjekt till vilka fasta skyddsoch ytvatten). Enligt SGU:s mening är det olämpligt att det i föreskrifterna avstånd ska hållas. Motivet för detta är att behov enbart hanteras direktföroreningar till faktiska dricksvattenbrunnar. av fasta skyddsavstånd främst föreligger i Användningsområdet för brunnarna kan inte vara styrande för skyddsförhållande till dricksvattenbrunnar (grundvattenbehovet. Brunnar är snabba spridningsvägar oavsett användningsområde. förekomster för uttag av dricksvatten betraktas Innebörden av utformningen av förslaget till de gällande skyddsavstånden som särskilt skyddsvärda och när det gäller dessa medför att bekämpningsmedel i praktiken kan användas intill brunnar med brunnar förekommer inte sällan risk för läckage) användningsområden som inte är angivna i föreskrifterna. Detta gäller för samt till dagvattenbrunnar och dräneringsbrunnar exempelvis energibrunnar (ett fåtal energibrunnar finns i jordbruksmark) (dessa brunnar leder direkt vidare rester av växtoch bevattningsbrunnar (det finns många bevattningsbrunnar i jordbruksskyddsmedel till ytvattenrecipienter och är ofta mark). Även den här typen av brunnar har direktkontakt med grundvattnet. öppna eller har bristfällig täckning). För övriga Därmed är det stor risk att grundvattnet skadas om besprutning sker täckta brunnar för uttag av grundvatten, bedöms närmare än uppskattningsvis inom åtminstone 25 meter från brunnen. risken för spridning till grundvatten inte i någon Dessutom kan det kring vissa brunnar, framför allt bevattningsbrunnar med väsentlig utsträckning skilja sig från den risk för stora uttag, skapas ett närområde med påverkade grundvattennivåer och en spridning till grundvatten som, till följd av ökad grundvattentransport som i sig gör att riskerna blir större för att dränering genom mark, finns vid spridning av bekämpningsmedel inte ska hinna brytas ned innan det når grundvattnet. växtskyddsmedel. 3. SGU vill påpeka att grundvattnet inte är knutet till skyddsobjekt, utan det Det ska emellertid påpekas att det av 2 kap. 35 § finns överallt under jordbruksmarken. SGU förordar ett angreppssätt där 3 bekämpningsmedelsförordningen framgår att grundvatten ses på samma sätt som på ytvatten. SGU anser att det behöver skyddsavstånd alltid ska bestämmas och följas i klargöras och föreskrivas om att bekämpningsmedel inte får spridas i förhållande till grundvatten, vilket bör innefatta områden där bekämpningsmedel riskerar att spridas ned i grundvattnet. alla former av brunnar för uttag av grundvatten. Den grundläggande tanken vid besprutning är att bekämpningsmedel ska tas upp av växterna och brytas ned innan medlet når grundvattnet. Det är 3. Som har redogjorts för under Sveriges geologiska svårt att se att ett sådant scenario kan vara möjligt om det samtidigt finns undersökning (SGU) i det generella avsnittet snabba spridningsvägar som brunnar, makrosprickor etc. Nej Nej Nej NATURVÅRDSVERKET 41(106) ovan, har Naturvårdsverket i bekämpningsmedelsförordningen inte givits bemyndigande att föreskriva om generellt förbud mot användning av växtskyddsmedel i alla lägen då det finns risk för oavsiktlig spridning till grundvattnet. 3 kap. 1 § Sveriges Kommuner och Landsting (SKL): Det är positivt att de fasta skyddsavstånd som redogörs för i AR 97:3 införs i föreskrifterna eftersom detta innebär en förhöjd skyddsnivå jämfört med tidigare bestämmelser. 3 kap. 1 § Sveriges lantbruksuniversitet (SLU): SLU är positivt inställd till att de skyddsavstånden från AR 97:3 förs in i föreskriftstexten. Att hålla ett visst avstånd till känsliga miljöer bidrar till att minska risken för oavsiktlig förorening och det är bra att de får laglig status. 3 kap. 1 § Söderåsens miljöförbund: 1. Föreslår att det införs ett generellt skyddsavstånd mot trädgårdar till bostadshus, och även mot handelsträdgårdar, ekologiska odlingar och liknande. Idag finns ingen säkerhetsmarginal mot att bekämpningsmedel hamnar i trädgårdsland och på barnleksaker i privata trädgårdar vid spridning i vindstilla väder. 2. Ibland uppstår oklarheter om vad som menas med ett dike. Det finns även en viss otydlighet i vilka skyddsavstånd som ska hållas till bevattningsdammar, märgelhål och andra småvatten 3 kap. 1 § Trafikverket: Huruvida de nya skyddsavstånden får konsekvenser får konsekvenser för Trafikverket eller inte beror på hur öppna diken, dagvattenbrunnar och dräneringsbrunnar är definierade. Trafikverket anser att definitionerna är oklara, enligt vad som anges i det följande. Enligt vägledningen i AR 97:3 omfattar det tidigare rekommenderade skyddsavståndet till diken endast diken i jordbruksmark som ständigt håller ytvatten eller en fuktig markyta. Om motsvarande gäller enligt de nya föreskrifterna, Ingen åtgärd krävs. - Ingen åtgärd krävs. - Nej 1. Se bedömningen under Kemikalieinspektionen i detta avsnitt (punkten 2). Motsvarande bedömning gäller även för handelsträdgårdar, ekologiska odlingar och liknande objekt. 2. Se bedömningen under Havs- och vattenmyndigheten i detta avsnitt. Det finns ingen begränsning i tillämpningsområdet av denna bestämmelse till att den endast omfattar skyddsobjekt som är belägna i jordbruksmark. Tvärtom omfattar bestämmelsen angivna skyddsobjekt oavsett var dessa är belägna. Ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt finns det inte heller sakliga skäl till att bestämmelsen endast ska omfatta skyddsobjekt i jordbruksmark. Ja Nej NATURVÅRDSVERKET 42(106) tolkar Trafikverket det som att diken utmed banvallar inte omfattas, och i så fall får införandet av de nya föreskrifterna inga konsekvenser för Trafikverket. Om däremot diken även utanför jordbruksmark omfattas, innebär det utökade skyddsavståndet från en meter till två meter att det blir omöjligt att utföra kemisk bekämpning längs minst hälften av banvallarna. Samma synpunkt gäller även för skyddsavstånd till dräneringsbrunnar och dagvattenbrunnar. Trafikverket föreslår därför att regelverket förtydligas med att reglerna avser diken och dräneringsbrunnar i jordbruksmark, samt att effekterna av en vidare definition utreds innan beslut fattas. Den begränsning i tillämpningsområdet av motsvarande bestämmelse i SNFS 1997:2 som Trafikverket menar föreligger, finns inte. Även om det i AR 97:3 hänvisas till en definition av diken som endast tar sikte på diken i jordbruksmark, finns i de allmänna råden uttryckligen angivet hur s.k. markanpassade skyddsavstånd ska bestämmas i förhållande till just banvallar. Det finns därför inte stöd för slutsatsen att skyddsavstånd enligt SNFS 1997:2 bara ska hållas mot skyddsobjekt som är belägna i jordbruksmark. När det gäller uttrycket ”öppna diken”, se vad som har anförts under Havs- och vattenmyndigheten i detta avsnitt. Beträffande övriga uttryck kommer behov av förtydligande att beaktas inom ramen för vägledning för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. 3 kap. 2 § Jordbruksverket: 1. I punkten 2 nämns spridningsområdets utbredning. Hjälpredan förenklades 1. Det avsedda spridningsområdets utbredning i för ett antal år sedan. För att få till förenklingen lades en säkerhetsmarginal vindriktningen är en parameter som verktyget till som gjorde att alla fält fick den tidigare största utbredningen. Denna Hjälpredan tar hänsyn till och som innebär en punkt kan alltså tas bort om Hjälpredan även i framtiden ska vara det extra säkerhetsmarginal vid bestämning av praktiska verktyget för att bedöma vindanpassade skyddsavstånd. Jordskyddsavstånd. Naturvårdsverket anser därför att bruksverket ser Hjälpredan som ett bra verktyg för att i praktiken kunna ta det avsedda spridningsområdets utbredning i hänsyn till vindavdrift. vindriktningen även fortsättningsvis är en omständighet som hänsyn ska tas till vid bestämning av anpassade skyddsavstånd, vilket bör ske 2. Jordbruksverket är lite frågande inför punkt 5 spridningsmetodens genom användning av verktyget Hjälpredan. precision. Avser den de delar som ingår i funktionstest (alltså sprutans grundfunktioner) eller innefattar det även sprutförarens val av munstycken 2. Punkten 5 i aktuell bestämmelse ”den använda och hur sprutan kalibrerats? spridningsmetodens precision” är en grundläggande faktor vid bedömningen av anpassade 3. I författningskommentaren till 3 kap. 2 §, punkt 1, nämns att spridning inte skyddsavstånd och tar sikte på omständigheter bör ske vid nederbörd eller om omfattande nederbörd förutspås dagen efter Nej - NATURVÅRDSVERKET 43(106) såsom exempelvis duschkvalitet, bomhöjd eller spridning. Jordbruksverket håller med om att nederbörd är en viktig faktor användning av särskilt avdriftsreducerande utrustsom påverkar risken för läckage av växtskyddsmedel. Här kan ett problem ning. Samtliga dessa parametrar används för att uppstå på grund av den information som odlarna får med sina växtskyddsbestämma skyddsavstånd enligt verktyget Hjälpmedel. Regnfasthet är ett begrepp som ofta används och som brukar skrivas redan. ut på etiketter som ett antal timmar. Anser Naturvårdsverket att spridning inte får ske om det regnar eller om regn förväntas inom en viss tidsperiod 3. Växtskyddsmedel bör som regel över huvud taget så bör det stå i föreskriften. Då blir företagens rekommendationer om inte spridas när det råder nederbörd. Detta regnfri tid efter behandling onödiga. Alternativt så kan det lämnas därhän framgår av vägledningen i AR 97:3. Naturvårdseftersom odlarna ska följa de instruktioner som finns på etiketter. verket ser inte att det finns skäl att ändra detta ställningstagande och kommer även fortsättningsvis i vägledning framhålla att spridning av växtskyddsmedel inte bör ske när det råder nederbörd. Dock har Naturvårdsverket inte givits bemyndigande att i föreskrifter utfärda förbud mot spridning av växtskyddsmedel vid nederbörd. Beaktas i vägledning När det gäller omfattande nederbörd som förutspås dagen efter spridning av växtskyddsmedel, uttalas i aktuell författningskommentar att spridning inte bör ske om detta kan föranleda ytavrinning och/eller dränering genom mark av växtskyddsmedel. Författningskommentarerna kommer att utgöra grunden vid framtagande av vägledningsmaterial för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Om växtskyddsmedel som används har sådana egenskaper att risk för ytavrinning och/eller dränering genom mark inte föreligger, kan Naturvårdsverket inte se något problem med att de används även när nederbörd förutspås dagen efter spridning. 3 kap. 2 § Kristianstads kommun: När det gäller anpassade skyddsavstånd bör ”omgivande mark” tydligt definieras för att säkerställa att likvärdiga bedömningar görs i tillsynen. Exempellistan i Hjälpredan utgör en god grund för en sådan lista som med Naturvårdsverket uppfattar inte att synpunkten avser innehållet i föreskriftstexten. Synpunkten kommer i stället att beaktas vid framtagande av Beaktas i vägledning NATURVÅRDSVERKET 44(106) vissa tillägg bör finnas med i kommande tillsynsvägledning. 3 kap. 2 § 3 kap. 2 § Lantbrukarnas riksförbund (LRF): Det är troligen inte helt enkelt att förstå sambanden gällande punkterna 1-5 i bestämmelsen. I författningskommentaren till aktuell bestämmelse beskrivs dessa punkt för punkt vilket är bra. Länsstyrelsen i Norrbottens län: Länsstyrelsen tillstyrker förslaget men vill uttrycka en viss tveksamhet kring det faktum att kravet på markanpassat skyddsavstånd tas bort. Länsstyrelsen har förståelse för att ett sådant skyddsavstånd är svårare att fastställa och svårare att utöva tillsyn över än ett fast minimiavstånd. Dock är den faktiska spridningshastigheten av bekämpningsmedel i mark till stor del beroende på markens egenskaper. vägledningsmaterial för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Författningskommentarerna kommer att utgöra grunden vid framtagande av vägledningsmaterial för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Synpunkten kommer att beaktas inom ramen för detta arbete. Beaktas i vägledning Genom bestämmelsen i 3 kap. 1 § i föreskrifterna överförs den vägledning om s.k. markanpassade skyddsavstånd vid spridning som finns i AR 97:3 till bestämmelser om fasta skyddsavstånd. Utifrån tillgänglig kunskap inom området finns, såvitt Naturvårdsverket har kunnat utröna, inget som talar för att anpassade skyddsavstånd baserat på risken för dränering genom mark eller ytavrinning – utöver de fasta skyddsavstånden i 3 kap. 1 § i föreskrifterna – generellt utgör ett effektivt försiktighetsmått när det gäller att förebygga risken för oavsiktlig spridning till aktuella skyddsobjekt. Nej Det är mot denna bakgrund som Naturvårdsverket anser att det saknas skäl till att ta hänsyn till jordart och markstruktur samt markens lutning mot omgivningen, vid bestämmande av anpassade skyddsavstånd. 3 kap. 2 § Länsstyrelsen i Skåne län: Det bör anges att vindanpassat skyddsavstånd ska bestämmas med hjälp av det för ändamålet framtagna verktyget Hjälpredan. Det är riktigt att denna bestämmelse överensstämmer med verktyget Hjälpredan på så sätt att om skyddsavstånd bestäms enligt anvisningarna i Hjälpredan har även skyldigheten att bestämma anpassade skyddsavstånd enligt denna bestämmelse Nej/ Beaktas i vägledning NATURVÅRDSVERKET 45(106) uppfyllts. Dock är Hjälpredan anpassad för spridning av växtskyddsmedel med viss utrustning. Den aktuella bestämmelsen har ett vidare tillämpningsområde än så eftersom den omfattar all yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel, oavsett spridningsmetod. Det är därför inte en lämplig ordning att i bestämmelsen hänvisa till verktyget Hjälpredan. I vägledning för tillämpning och tolkning av föreskrifterna kommer dock framhållas att verktyget Hjälpredan även fortsättningsvis så långt möjligt bör användas. 3 kap. 2 § Länsstyrelsen i Västmanlands län: 1. I den aktuella bestämmelsen anges i punkten 1-5 1. Det inarbetade begreppet ”vindanpassat skyddsavstånd” har ersatts av flera olika omständigheter som ska beaktas vid begreppet ”anpassade skyddsavstånd”. Eftersom de faktorer som anges i bestämmande av anpassade skyddsavstånd. I punktsatserna alla passar in i det gamla begreppet ”vindanpassat skyddspunkten 1 anges exempelvis att hänsyn ska tas till avstånd” anser länsstyrelsen att det bör behållas. Begreppet är väl inarbetat på platsen för spridning rådande temperatur, hos lantbrukarkåren och förekommer också i många beslut om växtskyddsvindförhållanden och övriga väderförhållanden. medel från Kemikalieinspektionen. Narturvårdsverket använder det Eftersom även andra omständigheter än enbart dessutom själv i författningskommentarerna. vindförhållanden ska beaktas, anser Naturvårdsverket att det är missvisande att benämna 2. Länsstyrelsen anser att punkten 2 bör utgå. Visserligen ger varje sprutdrag bestämmelsen i 3 kap. 2 § föreskrifterna för ett tillskott till avsättningen utanför åkern, men detta torde vara av avsevärt vindanpassade skyddsavstånd. Det är mer korrekt mindre betydelse än de faktorer som anges i punkt 1, 4 och 5. I de första att, som enligt förslaget, benämna bestämmelsen versionerna av Hjälpredan för vindanpassat skyddsavstånd fanns denna anpassade skyddsavstånd. parameter med. För många lantbrukare var detta förvirrande. Parametern är sedan många år borta ur Hjälpredan. Om punkten 2 ska ingå i bestämmel2. Se bedömningen under Jordbruksverket i detta sen måste Hjälpredan arbetas om igen. avsnitt (punkten 1). 3. När det gäller punkten 3 bör det i författningskommentarer eller kommande vägledning förtydligas vilka egenskaper som avses och hur användaren ska 3. Naturvårdsverket kommer att beakta synpunkten i samband med framtagande av vägledningsta hänsyn till dessa. material för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Nej Nej Beaktas i vägledning NATURVÅRDSVERKET 3 kap. 2 § 46(106) Länsstyrelsen i Västra Götalands län: 1. Se bedömningen under Länsstyrelsen i 1. Länsstyrelsen anser att rubriceringen ”anpassade skyddsavstånd” ska Västmanlands län i detta avsnitt (punkten 1). ersättas av ”vindanpassade skyddsavstånd”. Det är ett vedertaget begrepp som förekommer i Kemikalieinspektionens registreringskrav och i informationen för vissa preparat förutom att det är ett inarbetat och välkänt begrepp 2. Se bedömningen under Jordbruksverket i detta avsnitt (punkten 1). på framför allt behörighetsutbildningarna som genomförs i länsstyrelsens regi. I de aktuella författningskommentarerna använder dessutom 3. Punkten 3 i aktuell bestämmelse ”växtskyddsNaturvårdsverket själva uttrycket ”s.k. vindanpassat skyddsavstånd”. medlets egenskaper” motsvaras av vad som anges i 6 § SNFS 1997:2. Naturvårdsverket anser att 2. Länsstyrelsen anser att punkten 2 bör utgå. Tillägget sedan föregående detta är en viktig omständighet som hänsyn ska version av utkast till föreskrifter är en tillbakagång avseende regelverket, tas till vid bedömning av anpassade skyddsdå den hänvisar till en gammal version av verktyget Hjälpredan som inte avstånd. Det är dessutom en parameter som använts på många år. Förståelsen för Hjälpredan var sämre då jämfört med verktyget Hjälpredan tar hänsyn till. Naturidag bland annat på grund av att det var en mycket komplicerad faktor att vårdsverket anser därför att växtskyddsmedlets kommunicera. Länsstyrelsen anser att nuvarande version av Hjälpredan egenskaper även fortsättningsvis är en omständigmed kolumnen ”Särskilt reducerande utrustning” (och en separat lista med het som hänsyn ska tas till vid bestämning av godkända munstycken) i kombination med faktorerna vindhastighet, anpassade skyddsavstånd, vilket bör ske genom temperatur, droppstorlek samt bomhöjd sammantaget har större betydelse användning av verktyget Hjälpredan. för beräkningen av vindavdriften jämfört med punkten 2. Länsstyrelsen anser att det blir svårt för användare, rådgivare m.fl. att förstå och tillämpa 4. Ingen åtgärd krävs. syftet med bestämmelsen om hänsyn ska tas till punkten 2 och förordrar därför att den utgår. 3. Länsstyrelsen anser att punkten 3 bör utgå. Verktyget Hjälpredan har redan i sina beräkningar för det vindanpassade skyddsavståndet tagit hänsyn till den negativa egenskapen hos växtskyddsmedel som t.ex. är farliga för vattenlevande organismer och bör därför inte vara en separat punkt för anpassat skyddsavstånd i den aktuella bestämmelsen. Aktuella preparat har dessutom begränsningar i registeringen (alt. får de begränsningar i samband med omregisteringar) med krav på en viss typ av t.ex. avdriftsreducerande utrustning. Om punkten 3 kvarstår i bestämmelsen försvårar det för både användare och föreläsare att kunna förstå och tillämpa syftet med föreskriften. Mot bakgrund av detta förordar Länsstyrelsen att punkten 3 utgår. 4. Länsstyrelsen är positiv till punkten 5 (spridningsmetodens precison) då den är en grundläggande faktor för möjligheterna att påverka det anpassade Nej Nej Nej - NATURVÅRDSVERKET 47(106) skyddsavståndets storlek. Kombinationen av rätt munstycksval och en spruta i god kondition (funktionstestad med rekommenderat intervall) innebär ökade och bättre förutsättningar till ett korrekt anpassat skyddsavstånd och därmed minskad risk för påverkan på känsliga objekt i vindriktningen. 3 kap. 2 § Malmö stad: Det kan vara lämpligt att ange att de vindanpassade skyddsavstånd som räknas fram med verktyget Hjälpredan ska ses som minimiavstånd. Efter dialog med lantbrukare i samband med tillsynsbesök är erfarenheten att vissa lantbrukare anser att skyddsavstånden är något kort tilltagna vid beräkning med verktyget Hjälpredan och att de därför väljer att hålla ett ännu längre skyddsavstånd än vad verktyget anger. 3 kap. 2 § Svenskt Vatten: Här bör man lägga till en punkt som berör markens genomsläpplighet och lutning. Det är olyckligt att detta tagits bort i förslaget. 3 kap. 2 § Svenskt Växtskydd: 1. Det är bra att markanpassade skyddsavstånd i enlighet med Naturvårdsverkets förslag helt och hållet regleras i § 1 som fasta skyddsavstånd. De fasta skyddsavstånden i 3 kap. 1 § i föreskrifterna tillsammans med de anpassade skyddsavstånden i 3 kap. 2 § i föreskrifterna, utgör det minsta skyddsavstånd som den som sprider växtskyddsmedel alltid har en skyldighet att följa. Det finns inget som hindrar att längre skyddsavstånd än så iakttas. Synpunkten kommer att beaktas inom ramen för vägledning för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Beaktas i vägledning Se bedömningen under Länsstyrelsen i Norrbottens län i detta avsnitt. Nej 1. Ingen åtgärd krävs. 2. Se bedömningen under Jordbruksverket i detta avsnitt (punkten 1). 2. Svenskt Växtskydd är konfunderat över att det avsedda spridningsområdets utbredning i vindriktningen tas upp som en särskild punkt i paragraftexten. 3. Naturvårdsverket kan inte se att synpunkten Detta fanns ursprungligen med som en valbar parameter i Hjälpredan för påverkar innehållet i föreskriftstexten, men vindanpassade skyddsavstånd. Eftersom det nu bara finns med som en kommer att beakta synpunkten inom ramen för (osynlig) del i underlaget till Hjälpredan tror Svenskt Växtskydd att det vägledning för tillämpning och tolkning av bara skapar förvirring att ha det i paragraftexten. Det borde istället vara föreskrifterna. tillräckligt att hantera i författningskommentarer och/eller vägledning. 3. Om ängs- och betesmarker generellt ska beaktas enligt punkten 4 bör detta fortsättningsvis tydligt framgå i verktyget Hjälpredan. Nej Beaktas i vägledning NATURVÅRDSVERKET 3 kap. 2 § 3 kap. 2 § 48(106) Sveriges geologiska undersökning (SGU): Anser att det är mycket viktigt att även grundvatten nämns i den aktuella paragrafen. Med den lydelse som föreslås, saknas möjligheter att tillse att vederbörlig hänsyn ges till grundvattnet. Det är direkt felaktigt att ta bort jordart, markstruktur och markens lutning. SGU är införstådd med svårigheterna att efterleva regler och utöva tillsyn där det i reglerna föreskrivs viss jordart, markstruktur och lutning men det innebär inte att sådana krav av den anledningen enbart kan tas bort ur regleringen. Det är viktigt att lantbrukare förstår riskerna med bekämpningsmedel och att kunskap överförs om att t.ex. makrosprickor transporterar föroreningar på ett otroligt snabbt sätt. Det kan röra sig om sprickor som är flera meter djupa och således utgör stora risker för att grundvattnet ska bli förorenat. Saknas regler om detta kommer grundvattnet, och i förlängningen ytvattnet och dricksvattnet, att bli förorenat. Enligt SGU saknas det en tillräcklig övervakning av bekämpningsmedel i grundvattnet i Sverige. I de undersökningar som finns detekteras bekämpningsmedel i var fjärde till var tredje brunn, vilket får anses vara mycket. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU): 1. I bestämmelsen anges att skyddsavstånd ska hållas till vattentäkter. Det är för oss oklart vad som menas med detta och exakt till vad avstånden ska hållas. En grundvattentäkt kan utgöra ett stort område under marken. Många har nog inte kännedom om dess exakta utbredning. Risken för kontaminering av grundvattnet i området är inte beroende av vindavdrift. Menas det egentligen att avståndet ska hållas uttagspunkten för vattentäkten? Eller är det främst ytvattentäkter man syftar på? Dessa täcks väl redan in med begreppen sjöar och vattendrag? Det vore bra om detta förtydligades. Se bedömningen under Länsstyrelsen i Norrbottens län i detta avsnitt. Nej De omständigheter som räknas upp i den aktuella bestämmelsen, och som särskild hänsyn ska tas till vid spridning av växtskyddsmedel, är inte relevanta när det gäller att skydda grundvattnet. Det finns således inte skäl att ange att anpassade skyddsavstånd enligt den aktuella bestämmelsen ska bestämmas och hållas i förhållande till grundvatten. Det ska emellertid påpekas att det av 2 kap. 35 § 3 bekämpningsmedelsförordningen framgår att skyddsavstånd alltid ska bestämmas och följas i förhållande till grundvatten. 1. Den aktuella bestämmelsen innebär en precisering av de omständigheter som ska tas i beaktande vid den bestämning av skyddsavstånd som alltid ska göras vid spridning av växtskyddsmedel enligt 2 kap. 35 § 3 bekämpningsmedelsförordningen. I den sistnämnda bestämmelsen anges att skyddsavstånd ska hållas till vattentäkter och uttrycket vattentäkter återkommer även i bemyndigandet i 2 kap. 36 § 1 bekämpningsmedelsförordningen. Den närmare innebörden av uttrycket ”vattentäkter” kommer att förtydligas i 2. Punkten 3 anger växtskyddsmedlets egenskaper. SLU undrar mer exakt hur vägledning för tillämpning och tolkning av det är tänkt att hänsyn ska tas till dessa? Det saknas ett förtydligande i föreskrifterna. författningskommentaren kring detta. I verktyget Hjälpredan ingår inte krav på kännedom om växtskyddsmedlets egenskaper, endast dess 2. Se bedömningen under Länsstyrelsen i Västra bigiftighet efterfrågas där. Götalands län i detta avsnitt (punkten 3) samt bedömningen under Länsstyrelsen i Västman3. I författningskommentaren till den aktuella bestämmelsen anges att lands län i detta avsnitt (punkten 3). spridning av växtskyddsmedel bör – för att undvika risken för ytavrinning Beaktas i vägledning Beaktas i vägledning NATURVÅRDSVERKET 49(106) och dränering genom mark – över huvud taget inte ske vid nederbörd. Vidare anges att inte heller bör spridning ske om omfattande nederbörd förutspås dagen efter spridning, om detta kan föranleda ytavrinning och/eller dränering genom mark av växtskyddsmedel. Detta är helt korrekt och viktigt, men är inget som framgår av själva paragraftexten vilken ju handlar om skyddsavstånd. Detta skulle kunna föras in i föreskriftstexten. 3 kap. 2 § Söderåsens miljöförbund: Ser gärna att det införs en maximal vindhastighet, över vilken spridning av bekämpningsmedel inte är tillåten. 3 kap. 2 § Vattenmyndigheten Södra Östersjön: Det är särskilt viktigt med en vägledning till denna bestämmelse eftersom utrymmet för individuella tolkningar är mycket stort. 3 kap. 3 § Kemikalieinspektionen: Föreslår en mindre justering av bestämmelsen på så sätt att ordet ”ha” ersätts av ordet ”använda”. 3 kap. 3 § 3 kap. 3 § Lidköpings kommun: I bestämmelsen bör anges ”mäta” vindhastighet i stället för ”bestämma” vindhastighet. Länsstyrelsen i Skåne län: Anser att samtliga som anser sig sprida växtskyddsmedel utomhus om så är 3. Se bedömningen under Jordbruksverket i detta avsnitt (punkten 3). Beaktas i vägledning Växtskyddsmedel ska som regel över huvud taget inte spridas när skyddsavstånd inte kan fastställas eller hållas till följd av stark vind. Detta följer även av vad som anges i AR 97:3. Naturvårdsverket har dock inte givits bemyndigande att i föreskrifter utfärda förbud mot spridning av växtskyddsmedel under vissa vindförhållanden. Nej Se bedömningen under Kristianstads kommun i det generella avsnittet ovan (punkten 2). Beaktas i vägledning Naturvårdsverkets anser att befintlig formulering är tydligare än Kemikalieinspektionens förslag. Det finns därför inte skäl att justera bestämmelsen enligt Kemikalieinspektionens förslag. Nej Formuleringen i denna bestämmelse överensstämmer med vad som anges i 8 § SNFS 1997:2. Naturvårdsverket bedömer inte att formuleringen kan missuppfattas och har därför inte funnit skäl att justera bestämmelsen enligt Lidköpings kommuns förslag. Nej Att bestämmelsen endast är tillämplig vid spridning Nej NATURVÅRDSVERKET 50(106) med bogserad, maskinburen, självgående, eller ryggspruta där vindanpassat skyddsavstånd ska bestämmas, måste ha tillgång till utrustning för att bestämma temperatur, vindriktning och vindhastighet på platsen där bekämpning ska utföras. 3 kap. 3 § 3 kap. 4 § Länsstyrelsen i Västra Götalands län: Länsstyrelsen anser att självgående spruta (som blir allt vanligare på större företag och maskinstationer) ska läggas till som ett alternativ till bogserad och maskinburen spruta samt utrustning som kan användas i fält. Jordbruksverket: I författningskommentarerna stycke 3 tas olika exempel upp på vad som är och inte är punktbehandling. I förordning SFS 2014:425 används ordet punktbehandling utan att det definieras. Det behövs en tydlig definition i dessa föreskrifter, se tidigare kommentar till definitionen i 2 kap. 2 §. Det är olämpligt att diskussionen i författningskommentaren hamnar i en vägledning. 3 kap. 4 § Lantbrukarnas riksförbund (LRF): I författningskommentaren till aktuell bestämmelse nämns skog, vilket är tveksamt. En hänvisning till Skogsstyrelsens föreskrifter och vägledning är väl bättre? 3 kap. 4 § Länsstyrelsen i Västmanlands län: Naturvårdsverket använder ”björnloka” i exempel om punktbehandling. I Jordbruksverkets föreskrift (SJVFS 1998:31) används ”jätteloka”. Det är bra att använda samma begrepp även här. av växtskyddsmedel som sker med bogserad eller maskinburen spruta, motsvarar vad som gäller enligt 8 § SNFS 1997:2. Det är främst genom användning av dessa metoder som växtskyddsmedel sprids i stora volymer. Det bedöms inte vara motiverat att i alla lägen kräva nu aktuell utrustning vid användning av andra metoder. Beaktas i En självgående spruta är i regel att betrakta som en maskinburen spruta och omfattas därför av kraven i vägledning bestämmelsen. Naturvårdsverket kommer emellertid att förtydliga detta i vägledning för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Se bedömningen under Jordbruksverket i avsnitt 2 kap. 2 § ovan (punkten 3). Nej Bestämmelserna i 3 kap. i föreskrifterna gäller vid spridning av växtskyddsmedel även i skogsmark. Det är därför relevant att Naturvårdsverket i vägledning omnämner hur bestämmelsen ska tillämpas och tolkas när det gäller användning av växtskyddsmedel i skogsmark. Nej Naturvårdsverket kommer att beakta synpunkten i vägledning för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Beaktas i vägledning NATURVÅRDSVERKET 3 kap. 4 § 3 kap. 4 § 51(106) Länsstyrelsen i Västra Götalands län: Länsstyrelsen uppskattar exemplet med problemogräset jätteloka (björnloka) i författningskommentaren vilket minskar riskerna för missförstånd och att undantaget missbrukas. Länsstyrelsen vill påpeka att den korrekta benämningen är jätteloka (se vidare i Jordbruksverkets föreskrifter om bekämpning av jättelokan (Heracleum mantegazzianum) SJVFS 1998:31). Malmö stad: Förespråkar punktbehandling i stället för sprutning, men är av den uppfattningen att en punktbehandling till viss del också kan medföra skada på miljön om det sker i väldigt nära anslutning till öppet vatten eller dagvattenbrunn. Dels kan dropp ske vid avstrykning, dels kan det vid nederbörd vara så att växterna inte hunnit ta upp preparatet så att avrinning sker. Därför bör det finnas skyddsavstånd även vid denna teknik, om än kortare. 3 kap. 4 § Skogsstyrelsen: Det är olyckligt att författningskommentaren till 3 kap. 4 § tar upp ett skogligt exempel, eftersom denna bestämmelse om punktbehandling inte kommer att vara tillämplig på skogsmark, jämför 2 kap. 3 § i föreskrifterna. 3 kap. 4 § Svenskt Vatten: Resonemanget i författningstexten kring eventuellt spill visar på vikten av adekvata skyddsavstånd till vattentäkt, vilket återknyter till Svenskt Vattens ståndpunkt att minsta skyddsavstånd till dricksvattenbrunnar är för kort. Se bedömningen under Länsstyrelsen i Västmanlands län i detta avsnitt. Beaktas i vägledning Utöver att det ska vara fråga om användning som har karaktär av punktbehandling, krävs – för att undantaget i bestämmelsen ska vara tillämpligt – att behandlingen ska ha en sådan begränsad omfattning att människors hälsa och miljön inte riskerar att skadas. Motsvarande begränsning uppställs i bestämmelsen i 2 kap. 42 § bekämpningsmedelsförordningen. Syftet med detta är just att förebygga oavsiktlig spridning i miljön även vid användning som har karaktär av punktbehandling. Nej Den begränsning i tillämpningsområdet av denna bestämmelse som Skogsstyrelsen menar föreligger, finns inte. Föreskrifterna gäller även aktuell hantering av växtskyddsmedel i skogsmark såvida det inte uttryckligen framgår av en bestämmelse att användning i skogsmark är undantagen. Det är endast för bestämmelserna i 2 kap. 3 § och för viss del av bestämmelsen 7 kap. 1§ i föreskrifterna som sådant undantag föreligger. - När det gäller det fasta skyddsavståndet till dricksvattenbrunnar, se bedömningen under Svenskt Vatten i avsnitt 3 kap. 1 § ovan. Naturvårdsverket kan inte se att synpunkten påverkar innehållet av föreskriftstexten i den nu aktuella bestämmelsen. - NATURVÅRDSVERKET 52(106) Ingen åtgärd krävs. 3 kap. 4 § 3 kap. 4 § 4 kap. 1 § Svenskt Växtskydd: Svenskt Växtskydd vill understryka behovet av bedömning från fall till fall om användningen har ”en sådan begränsad omfattning att människors hälsa och miljön inte riskerar att skadas”. Till exempel kan (efter)behandling av plantor röra sig om många växter, men totalt en procentuellt mycket liten andel av arealen. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU): I författningskommentaren nämns ett exempel avs. björnloka. För att undvika sammanblandning med en inhemsk art som heter enbart björnloka, bör uttrycket ”björnloka” ersättas av ”jätteloka”. Naturvårdsverket kommer att överväga synpunkten inom ramen för vägledning för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Beaktas i vägledning Se bedömningen under Länsstyrelsen i Västmanlands län i detta avsnitt. Beaktas i vägledning Jordbruksverket: Nej 1. Av bestämmelsen i 4 kap. 1 § i föreskrifterna 1. I författningskommentaren till aktuell bestämmelse sägs att allt utspätt framgår att utspädning, blandning och påfyllning växtskyddsmedel (sprutvätska) som hamnar på sådan yta ska kunna samlas av växtskyddsmedel samt rengöring av utrustning upp. Jordbruksverket vill se en tydligare skrivning av detta redan i föresom används för spridning av växtskyddsmedel skrifterna. Den hanterade volymen kan röra sig om en hel tankvolym på en inte får ske på bl.a. ytor av asfalt eller betong eller stor bogserad spruta vilket kan vara flera kubikmeter. En konsekvensanalys andra hårdgjorda material på vilka det inte finns av detta behöver utföras eftersom det troligen kommer att leda till utökade möjlighet till uppsamling av växtskyddsmedlet. lagringsvolymer på flera gårdar. Av bestämmelsen följer således att växtskyddsmedel (även sprutvätska) som i samband med 2. På biobäddar kan det också bli problem om de inte är byggda för att kunna aktuell hantering hamnar på sådan yta ska kunna ta emot stora mängder sprutvätska. Det finns både en risk för läckage och samlas upp, och att sådan hantering i annat fall får att sprutvätskan ska fylla bädden/rinna över och störa dess funktion ske på annan plats. Bestämmelsen innefattar (anaerobitet). Företagen kan behöva en övergångsperiod för att kunna leva emellertid inget förbud mot annan än ovan nämnd upp till detta. hantering av växtskyddsmedel på sådan yta. Naturvårdsverket har mot bakgrund av detta svårt 3. Att 4 kap. 1 § gäller även i växthus behöver lyftas upp och göras tydligt i att se problematiken i Jordbruksverkets synpunkt. paragrafen. Så som paragrafen är utformad i förslaget är det svårt att läsa ut att platsen för utspädning, blandning och påfyllningen även inomhus ska 2. Varken i bestämmelsen i 4 kap. 1 § i föreskrifNej uppfylla kraven. terna eller i föreskrifterna i övrigt finns det något krav på att här aktuell hantering ska ske på 4. Jordbruksverket frågar sig också om betningsanläggningar och andra typer biobädd. Även när det gäller denna fråga har av innesluten användning av växtskyddsmedel berörs av denna paragraf? NATURVÅRDSVERKET 53(106) Om de omfattas behövs en tydligare beskrivning om hur rengöring (rengöringsrester) av dessa ska hanteras. 4 kap. 1 § Lantbrukarnas riksförbund (LRF): Som LRF framfört tidigare innebär detta krav stora förändringar för många växthusföretag. De studier som gjorts under senare år visar på fynd av rester av växtskyddsmedel som härrör från användning i växthus. De senaste två åren har provtagningar och analyser av jordprover med avseende på rester av växtskyddsmedel gjorts inne i växthus i Sverige. Proverna visar att rester finns i jorden men att halterna är mycket låga. Klimatet i växthus och dess underlag är vanligen mycket torrt med låg mikrobiologisk aktivitet i jorden. Risken för ett allmänt läckage från växthus bedöms därför som mycket lågt. Däremot finns det punktkällor där risken för läckage är större och där åtgärder behöver göras. Naturvårdsverket svårt att se problematiken i Jordbruksverkets synpunkt. 3. Förutom de bestämmelser där så uttryckligen framgår finns ingen begränsning i tillämpningsområdet av dessa föreskrifter till att det ska vara fråga om hantering utomhus. Följaktligen är utgångspunkten att föreskrifterna gäller såväl inomhus som utomhus. Naturvårdsverket kan därför inte se att det finns skäl att ändra i föreskriftstexten, utan kommer i stället att hantera frågan i vägledningsmaterial för tillämpning och tolkning av föreskrifterna samt genom informationsinsatser. Nej/ Beaktas i vägledning 4. Naturvårdsverket kan inte se att synpunkten påverkar innehållet i föreskriftstexten. Frågan om hur kraven på hantering i bestämmelsen 4 kap. 1 § i föreskrifterna förhåller sig till användning av växtskyddsmedel som sker i betningsanläggningar kommer att beaktas inom ramen för vägledning för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Beaktas i vägledning Naturvårdsverket konstaterar att synpunkten inte gäller innehållet i föreskriftstexten. När det gäller konsekvenserna av bestämmelsen för växthusföretag, se vad som har anförts i bedömningen under Jordbruksverket i det generella avsnittet ovan (punkten 3). Kompl. av konsekvens utredning NATURVÅRDSVERKET 54(106) LRF vill återigen framföra att kraven enligt föreskriften kommer kräva informationsinsatser till framför allt växthusföretagen. Här kan Säkert växtskydd fylla en uppgift. LRF menar också att tillsynen (Jordbruksverket) enligt det nya regelverket måste anpassas så att åtgärder och investeringar hinner göras och komma på plats. En försvårande omständighet är att praktiska lösningar saknas för dessa miljöer och tid för utveckling och utprovning måste ges branschen och företagen. 4 kap. 1 § Lidköpings kommun: 1. I jordbruksinformation 9-2008, Säker hantering av växtskyddsmedel, anges: ”Bevuxen mark – bra vid liten användning. Vid liten växtskyddsmedelsanvändning och små arealer kan en plan, odränerad och gräsbevuxen yta med ordentligt matjordslager duga som påfyllningsplats. Sådan mark har som regel relativt hög biologisk aktivitet vilket gynnar nedbrytningen av växtskyddsmedel. Men om platsen blir permanent och används gång efter gång är det bara ett bra alternativ vid mindre växtskyddsmedelsanvändning.” 1. Naturvårdsverket bedömer att det är svårt att effektivt reglera detta problem i dessa föreskrifter. Naturvårdsverket kommer i stället att beakta synpunkten i vägledning för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. 2. Naturvårdsverket har inte givits bemyndigande att i föreskrifter reglera frågor om lämplig plats för uppställning av spridningsutrustning. Naturvårdsverket kommer i stället att beakta synpunkten Detta borde klargöras i föreskrifterna. Det förekommer olämpliga platser inom ramen för vägledning för tillämpning och för påfyllning t.ex. där man har upprepad påfyllning och även parkering av tolkning av föreskrifterna. ej rengjorda sprutor. På dessa platser blir det med stor sannolikhet mycket hög belastning av växtskyddsmedel. 3. Naturvårdsverket har inte givits bemyndigande att i föreskrifter reglera frågor om uttag av vatten för 2. Uppställning av spruta med tillhörande traktor som inte är rengjorda utspädning av växtskyddsmedel. Naturvårdsutvändigt ska inte heller få parkeras på de platser som nämns i 4 kap. 1 §. verket kommer i stället att beakta synpunkten Se mer i ”Identifiering av punktkällor till föroreningar av vatten vid inom ramen för vägledning för tillämpning och hantering av bekämpningsmedel, SLU Alnarp, Rapport 2004:2. tolkning av föreskrifterna. 3. Det bör förtydligas att påfyllning från brunn eller vattendrag inte får ske om inte följande uppfylls: ”separat pump används. Pumpen ska användas så att det inte kan bli baksug. Pumpen och sugledningen får aldrig komma i kontakt med preparatet” (taget från I jordbruks-information 9-2008, Säker hantering av växtskyddsmedel). 4 kap. 1 § Länsstyrelsen i Västmanlands län: Det är bra att tydligt förbjuda hantering av växtskyddsmedel på ytor med stor Ingen åtgärd krävs. Beaktas i vägledning Beaktas i vägledning Beaktas i vägledning - NATURVÅRDSVERKET 55(106) risk för läckage. 4 kap. 1 § Länsstyrelsen i Västra Götalands län: 1. Ingen åtgärd krävs. 1. Länsstyrelsen stödjer förtydligandet jämfört med tidigare föreskrifter om att utspädning, blandning och påfyllning samt rengöring inte får ske på 2. Naturvårdsverket kommer att ta fram vägledgrusytor och andra mycket genomsläppliga ytor. Förslaget är helt i linje ningsmaterial för tillämpning och tolkning av med budskapet på behörighetsutbildningarna, där skyddet av vattnet har en föreskrifterna samt kommer att informera om central roll och en direkt koppling till framförallt miljömålen Grundvatten innehållet i de nya föreskrifterna. I samband med av god kvalitet men även Giftfri miljö. detta kommer Naturvårdsverket att beakta synpunkten om behovet avsärskilda informations2. Då all användning omfattas d.v.s. både utomhus och i växthus vill insatser och vägledning när det gäller aktuell länsstyrelsen speciellt uppmärksamma bestämmelsen i punkten 2, om hantering i växthus. förbud mot aktuell hantering på hårdgjorda ytor om det inte finns möjlighet till uppsamling av växtskyddsmedel, som extra viktig speciellt för växthusföretag. Beaktas i vägledning Rester av växtskyddsmedel har hittats i provtagningar från vatten i närheten av växthus och det har då konstaterats att det förmodligen är recirkulationsvatten som ”läcker”. Den nya inriktningen för användning av växtskyddsmedel ” i och omkring växthus” på behörighetsutbildningen kom till bland annat för att detta uppmärksammats som ett problem i växthusodlingen. En riktad utbildning till växthusanvändarna är en åtgärd för att få en förståelse för problemet. Länsstyrelsen anser att det dessutom kommer att krävas ytterligare informationsinsatser för att nå ut med budskapet och i förlängningen få avsedd effekt till nytta framförallt för miljömålen Grundvatten av god kvalitet men även Giftfri miljö. Länsstyrelsen föreslår att åtgärden dessutom bör lyftas upp som t.ex. ett allmänt råd som ett led i den informationsinsatsen. 4 kap. 1 § Malmö stad: Det bör framgå någonstans att utspädning, blandning och påfyllning av växtskyddsmedel bör undvikas på mark som inte är biologiskt aktiv. Det framgår till viss del av den aktuella bestämmelsen, men en gles gräsmatta eller en jordbruksmark där grödan precis kommit upp kan inte heller räknas som biologiskt aktiv i sådan omfattning att ytorna kan fånga upp ett större spill/ läckage. Det borde därför framgå att utspädning, blandning och påfyllning av Naturvårdsverket bedömer att det är svårt att effektivt reglera detta problem i dessa föreskrifter. Anledningen till detta är att det, såväl vid användning av växtskyddsmedel som vid tillsyn, är svårt att göra en gränsdragning om en yta är biologiskt aktiv eller inte. Naturvårdsverket kommer i stället Beaktas i vägledning NATURVÅRDSVERKET 56(106) växtskyddsmedel bör undvikas på sådana platser. 4 kap. 1 § 4 kap. 1 § 4 kap. 2 § 4 kap. 2 § Sveriges lantbruksuniversitet (SLU): SLU är positivt inställd till att utspädning, blandning m.m. av växtskyddsmedel inte blir tillåtet på genomsläpplig mark eller hårdgjorda ytor. Erfarenhet visar att läckage från användning eller spill på genomsläppliga ytor kan utgöra en stor risk för kontaminering av vattenmiljön, likväl som avrinning från hårdgjorda ytor där ingen nedbrytning eller fastläggning sker. Söderåsens miljöförbund: Det är bra att det blir förbjudet att fylla spridningsutrustning på mycket genomsläppliga ytor och på hårdgjorda ytor utan uppsamlingsmöjligheter. Söderåsens miljöförbund skulle dessutom gärna se ett förbud mot påfyllning på jord helt utan biologisk aktivitet, som exempelvis stampat jordgolv, vilket bl.a. förekommer i växthusodling. Göteborgs stad: Det är bra att införa fasta skyddsavstånd i föreskrifterna. Det leder till ett tydligare och bättre skydd för miljön. Jordbruksverket: När det gäller invändig rengöring lär sig användarna, genom behörighetskurs och rådgivning, att rengöringen ska utföras genom att de fyller på rent vatten, cirkulerar det i sprutan och sedan sprutar ut sköljvätskan över den behandlade ytan. Nyare sprutor (bogserade och maskinburna) är ofta utrustade med automatiserade system som styrs av maskinens dator. Det kan snarare liknas vid spridning av växtskyddsmedel (utspädd sprutvätska) än rengöring. Eftersom skyddsavstånden är olika vid spridning och rengöring i fält bör detta förtydligas. Skyddsavstånden i denna paragraf passar för utspädning, blandning, påfyllning och utvändig rengöring. att beakta synpunkten i vägledning för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Ingen åtgärd krävs. - Se bedömningen under Malmö stad i detta avsnitt. Det ska tilläggas att stampat jordgolv ofta bör vara att anse som en mycket genomsläpplig yta enligt den aktuella bestämmelsen. Naturvårdsverket kommer att överväga att införa ett förtydligande om detta i vägledning för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Beaktas i vägledning Ingen åtgärd krävs. - Naturvårdsverket delar synpunkten att den rengöring som bör regleras i bestämmelsen endast är utvändig rengöring. Bestämmelserna i 4 kap. kommer därför att justeras till att endast omfatta utvändig rengöring. Ja/ Beaktas i vägledning När det gäller invändig rengöring som utförs med en liknande metod som för spridning av växtskyddsmedel, bör denna vara att betrakta som spridning av växtskyddsmedel under förutsättning att det finns ett spridningssyfte. De bestämmelser om skyddsavstånd som återfinns i 3 kap. i föreskrifterna NATURVÅRDSVERKET 57(106) bör därför vara tillämpliga vid invändig rengöring som utförs med ett spridningssyfte. Om rengöringen å andra sidan utgör avfallshantering, är bestämmelserna om hantering av avfall i 15 kap. miljöbalken och i avfallsförordningen (2011:927) i stället tillämpliga. En upplysning om detta återfinns i bestämmelsen i 2 kap. 58 § tredje stycket bekämpningsmedelsförordningen. Naturvårdsverket avser att förtydliga denna fråga i vägledning för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. 4 kap. 2 § Kemikalieinspektionen: Samma synpunkter som Kemikalieinspektionen framfört avseende avsnitt 2 kap. 2 § samt avsnitt 3 kap. 1 § (synpunkt 3), ovan. 4 kap. 2 § Länsstyrelsen i Västmanlands län: 1. Länsstyrelsen anser att det är bra att det nu införs fasta skyddsavstånd i föreskrifterna. 2. Länsstyrelsen önskar att Naturvårdsverket förtydligar skillnaden mellan ”öppna diken” och ”andra vattendrag”. 4 kap. 2 § 4 kap. 2 § Länsstyrelsen i Västra Götalands län: Länsstyrelsen anser att rubriceringen ”fasta skyddsavstånd” bör ersättas av ”markanpassade skyddsavstånd” då det är ett inarbetat och välkänt begrepp på framför allt behörighetsutbildningarna som genomförs i länsstyrelsens regi. Se bedömningen under Kemikalieinspektionen i avsnitt 2 kap. 2 § ovan samt bedömningen under Havs- och vattenmyndigheten i avsnitt 3 kap. 1 § ovan. Delvis 1. Ingen åtgärd krävs. - 2. Se bedömningen under Havs- och vattenmyndigheten i avsnitt 3 kap. 1 § ovan. Ja Se bedömningen under Jordbruksverket i avsnitt 3 kap. 1-4 §§ ovan. Svenskt vatten: 1. Det ska vara krav på skydd mot genomträngning på den yta som brukas vid 1. Kravet på att aktuell hantering av växtskyddsmedel samt rengöring av spridningsutrustning ska hantering av växtskyddsmedel. ske på lämplig plats kombinerat med förbuden mot att sådan hantering på plats som är angiven i 2. Det föreslagna skyddsavståndet vid hantering av växtskyddsmedel är punkten 1 och 2 i bestämmelsen, innebär en samma för både diken och dricksvattenbrunnar. Svenskt vatten anser att det väsentlig skärpning i förhållande till vad som har är rimligt att skyddsavståndet är större för dricksvattenbrunnar än för Nej Nej NATURVÅRDSVERKET 58(106) diken. gällt enligt SNFS 1997:2. I sistnämnda föreskrifter har frågan om aktuell hantering på lämplig plats över huvud taget inte reglerats. Naturvårdsverket kan f.n. inte se att en ytterligare skärpning – jämfört med den föreslagna bestämmelsen – innebärande ett generellt krav på skydd mot genomträngning i mark vid hantering av växtskyddsmedel, är motiverad. Det ska vidare anmärkas att bestämmelsen gör det möjligt att vid tillsyn ställa krav på att aktuell hantering av koncentrerade volymer av växtskyddsmedel ska ske på plats där dränering genom mark inte kan ske. 2. Genom denna bestämmelse överförs den vägledning om markanpassade skyddsavstånd vid tillredning, påfyllning och rengöring av spridningsutrustning som finns i AR 97:3 till föreskrifter om fasta skyddsavstånd. Utifrån tillgänglig kunskap inom området finns, såvitt Naturvårdsverket har kunnat utröna, inget som talar för att ytterligare skyddsavstånd generellt utgör ett effektivt försiktighetsmått när det gäller att förebygga risken för oavsiktlig spridning till aktuella skyddsobjekt. Naturvårdsverket anser därför inte att det finns skäl att förlänga det fasta skyddsavståndet till dricksvattenbrunnar utöver vad som nu anges i bestämmelsen. 4 kap. 2 § Sveriges Kommuner och Landsting (SKL): Det är positivt att de fasta skyddsavstånd som redogörs för i AR 97:3 införs i föreskrifterna eftersom detta innebär en förhöjd skyddsnivå jämfört med tidigare bestämmelser. Ingen åtgärd krävs. Nej - NATURVÅRDSVERKET 4 kap. 2 § 4 kap. 2 § 4 kap. 2-3 §§ 4 kap. 3 § 59(106) Sveriges lantbruksuniversitet (SLU): SLU är positivt inställd till att de fasta skyddsavstånden förs in i föreskriftstexten. Det är alltid en förhöjd risk för att spill med höga koncentrationer förekommer just vid utspädning, blandning och påfyllning vilket gör det motiverat med ett längre skyddsavstånd. Vilket det exakta avståndet bör vara är svårt att motivera vetenskapligt. Det beror på vilka förhållanden som råder på platsen gällande markegenskaper, väderförhållanden som nederbörd etc. Söderåsens miljöförbund: Ibland uppstår oklarheter om vad som menas med ett dike. Det finns även en viss otydlighet i vilka skyddsavstånd som ska hållas till bevattningsdammar, märgelhål och andra småvatten Lantbrukarnas riksförbund (LRF): LRF framför samma invändning kring benämningen, ”öppna diken” och undantag som i synpunkterna under avsnitt 3 kap. 1 § ovan (punkterna 2-4). Det finns företag där anläggningen för hantering är byggd med kortare avstånd än 15 meter men där andra åtgärder vidtagits i form av skydd mot omgivningen. Även i dessa fall bör undantag i särskilda fall medges om säkerheten är god och risken för läckage är minimal. Hushållningssällskapens förbund: Det finns behov av att kunna anpassa skyddsavstånd efter förutsättningarna på platsen. Det är därför inte lämpligt med fasta skyddsavstånd i föreskrifter. Samma mål kan nås även om skyddsavståndens storlek inte regleras i detalj i föreskrifterna, t.ex. genom kompletterande åtgärder. Med ett visst mått av flexibilitet ges ofta en lösning som är bra ur miljösynpunkt och anpassad till gårdens fysiska och ekonomiska förutsättningar. Att reglera storleken på fasta skyddsavstånd i föreskrifter innebär i princip att det blir straffbart även med små avsteg från föreskrivet avstånd. Det är därför mycket viktigt att storleken på skyddsavstånden valts utifrån ett vetenskapligt underlag som visar på nyttan. Bestämmelsen kan orsaka problem för dem som redan gjort investeringar. Säkra påfyllningsplatser innebär oftast en anläggningskostnad, ibland inte Ingen åtgärd krävs. - Se bedömningen under Havs- och vattenmyndigheten i avsnitt 3 kap. 1 § ovan. Ja Se bedömningen under Lantbrukarnas riksförbund (LRF) i avsnitt 3 kap. 1 § ovan (punkterna 2-4). Se LRF, 3 kap. 1 §, punkt 2-4 Se bedömningen under Hushållningssällskapens förbund i avsnitt 3 kap. 1 § ovan. Nej NATURVÅRDSVERKET 60(106) enbart för själva påfyllningsplatsen utan även för andra delar i hanteringskedjan såsom t.ex. sprutförråd och vattenförsörjning. Ett allmänt råd ger ett visst utrymme att se till de specifika förhållandena som råder på platsen vilket i praktiken har inneburit att det idag kan finnas anlagdan säkra påfyllningsplatser med något kortare skyddsavstånd än 15 meter. Allt helt bygga om hela hanteringskedjan är inte alltid ekonomiskt rimligt för mindre lantbruksföretag. Både i rådgivning och i handelsbruk har flexibilitet accepteras. De rekommendationer som har funnits har möjliggjort bra gårdsanpassade lösningar som uppfyller kraven både ur miljösynpunkt och ur praktisk synpunkt. 4 kap. 3 § Jordbruksverket: Denna paragraf mildrar kraven i 4 kap. 2 § för hantering utomhus om rätt försiktighetsåtgärder följs. Formuleringen ”[…] biobädd eller annan liknande plats” bör omformuleras till ”[…] biobädd eller annan plats med motsvarande funktion”. Oavsett hur det formuleras så bör det redan i paragrafen stå att det inte gäller på åkermark. Naturvårdsverket bedömer att Jordbruksverkets förslag till förmulering av den aktuella bestämmelsen, är tydligare än enligt remissförslaget. Bestämmelsen har därför justerats enligt Jordbruksverkets förslag. Ja/ Beaktas i vägledning När det gäller frågan om hantering på åkermark, anser Naturvårdsverket att detta kan hanteras i vägledning för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. 4 kap. 3 § Kemikalieinspektionen: Det är rimligt att det finns regler för hantering av medel som samlas upp (spill). Om det växtskyddsmedel som samlas upp ska användas i yrkesmässig spridning gäller bl.a. bestämmelsen i 5 kap. 1 § i föreskrifterna om säker förvaring även för det uppsamlade växtskyddsmedlet. Om det växtskyddsmedel som samlas upp i stället utgör avfall, är bestämmelserna om hantering av avfall i 15 kap. miljöbalken och i avfallsförordningen (2011:927) i stället tillämpliga. En upplysning om detta återfinns i bestämmelsen i 2 kap. 58 § tredje stycket bekämpningsmedelsförordningen. - NATURVÅRDSVERKET 4 kap. 3 § 61(106) Länsstyrelsen i Västmanlands län: 1. Det är bra att skyddsavståndet halveras vid hantering på ett underlag med uppsamling eller på biobädd. 2. Länsstyrelsen ifrågasätter alternativet ”annan liknande plats”, när åker inte avses. Eftersom ytan ska underhållas för en effektiv nedbrytning så passar ”annan liknande plats” in under begreppet biobädd, som det definieras i 2 kap. 2 § i föreskrifterna. Därmed kan ”annan liknande plats” uteslutas och risken för otydlighet minska. 4 kap. 3 § Svenskt vatten: Det ska vara krav på skydd mot nedträngning på den yta som brukas vid hantering av växtskyddsmedel. Skyddsavståndet på femton meter är inte tillräckligt. 1. Ingen åtgärd krävs. - 2. Med formuleringen ”annan liknande plats” har Naturvårdsverket sökt åstadkomma att även andra platser för aktuell hantering av växtskyddsmedel samt rengöring av spridningsutrustning som har motsvarande funktion som antingen yta där det finns möjlighet till uppsamling av växtskyddsmedel eller biobädd, ska omfattas av undantaget i 4 kap. 3 § i föreskrifterna. Naturvårdsverket har justerat bestämmelsen i 4 kap. 3 § i föreskrifterna så att detta framgår tydligare – se bedömningen under Jordbruksverket i detta avsnitt. Delvis Ang. krav på skydd mot nedträngning på den yta som brukas vid hantering av växtskyddsmedel, se bedömningen under Svenskt Vatten i avsnitt 4 kap. 2 § ovan (punkten 1). Det har inte ansetts motiverat att ha ett skyddsavstånd på 30 meter vid aktuell hantering som sker på s.k. säker plats, d.v.s. på yta där det finns möjlighet till uppsamling av växtskyddsmedel, på biobädd eller på annan liknande plats. Dock kan det även vid hantering på dessa platser förekomma små eller stora oavsiktliga spill med stora koncentrationer av växtskyddsmedel, varför hantering på dessa platser bör omfattas av ett skyddsavstånd på femton meter till de objekt som anges i punkterna 1-3. Ett skyddsavstånd på femton meter vid denna typ av hantering överensstämmer med vad som anges i rekommendationer av Säkert växtskydd. Nej NATURVÅRDSVERKET 5 kap. 1 § 62(106) Dricksvattenutredningen: I art. 11 2c) i bekämpningsmedelsdirektivet anges att bekämpningsmedel inte får lagras inom buffert- och säkerhetszoner. Utredningen vill peka på att frågan om lagring av växtskyddsmedel kan behöva speglas i Naturvårdsverkets föreskrifter för att fullt ut genomföra bekämpningsmedelsdirektivet i svensk lagstiftning. Naturvårdsverkets förslag till bestämmelse innebär generella krav på hur växtskyddsmedel ska lagras som syftar till att helt förebygga läckage oavsett förhållandena på platsen där växtskyddsmedel lagras. Enligt Naturvårdsverkets bedömning innebär förslaget ett mer effektivt miljö- och hälsoskydd, samt till viss del ett utökat miljö- och hälsoskydd, i förhållande till vad som följer av minimikraven i bekämpningsmedelsdirektivet Nej Eventuella tillkommande krav på buffert- eller säkerhetszoner till ytvatten och grundvatten som används för uttag av dricksvatten vid lagring av växtskyddsmedel, bör regleras i skyddsföreskrifter enligt 7 kap. 22 § miljöbalken. Detta bl.a. mot bakgrund av att gränsen för grundvattenförekomster som används, eller som planeras att användas, för uttag av dricksvatten, och anknytande zoner, endast kan vara föremål för lokal bedömning. Detta gör det svårt att införa en effektiv reglering av detta i generella föreskrifter. 5 kap. 1 § 5 kap. 1 § Halmstads kommun: Beträffande de kommunala vattentäkterna, saknas i de föreslagna föreskrifterna sådana särskilda åtgärder som medlemsstaterna enligt art. 11 2c) i bekämpningsmedelsdirektivet ska vidta för att skapa säkerhetszoner för ytvatten och grundvatten som används för uttag av dricksvatten, där bekämpningsmedel inte får användas eller lagras. Havs- och vattenmyndigheten: I art. 11 2c) i bekämpningsmedelsdirektivet anges att säkerhetszoner ska inrättas till skydd för yt- och grundvatten som används för uttag av dricksvatten. En säkerhetszon är en zon där bekämpningsmedel inte får användas eller lagras. Se bedömningen under Dricksvattenutredningen i detta avsnitt. Nej Se bedömningen under Dricksvattenutredningen i detta avsnitt. Nej NATURVÅRDSVERKET 63(106) Med nuvarande anvisningar för lagring så anges att platsen ska vara invallad och att det finns uppsamlingsmöjligheter vid spill. Det finns dock inga angivelser för skyddsavstånd till närmaste brunn. Frågan är om bekämpningsmedelsdirektivet fullt ut kan anses genomfört i svensk rätt med nuvarande utformning av föreskrifterna. Ett förslag skulle kunna vara att använda samma skyddsavstånd som anges i 4 kap. i föreskrifterna och som avser att reglera kritiska moment som utspädning, blandning och påfyllning. Lagringsplatsen är också förknippad med kritiska moment vid exempelvis ut- och omlastning. Risk för exempelvis brand kan heller inte helt elimineras och då är det bra om det finns ett skyddsavstånd till närmaste brunn. 5 kap. 1 § 5 kap. 1 § Jordbruksverket: 1. Bestämmelsen avser att omfatta alla växtskydds1. Paragrafen börjar med ” Växtskyddsmedel som används för yrkesmässig medel som används vid yrkesmässig spridning, spridning…”. Gäller det alla växtskyddsmedel eller bara de som är avsedda även växtskyddsmedel i klass 3. För att undvika för yrkesmässigt bruk? Här kan ett problem uppstå för den som säljer/ ev. oklarheter har Naturvårdsverket justerat distribuerar växtskyddsmedel i klass 3, här kan ju både yrkesmässig bestämmelsen. användning och annan användning vara aktuell. Det behöver förtydligas om även denna grupp ska ha invallade utrymmen/behållare. 2. Se bedömningen under Jordbruksverket i avsnitt 2 kap. 2 § punkten 2, ovan. 2. Hur stor del av den lagrade mängden ska rymmas inom invallningarna? Är det skillnad på torr vara och vätskor? Kan det skilja beroende på 3. Naturvårdsverket har justerat bestämmelsen enligt förpackningsstorlekar? För att underlätta tillsyn bör detta vara definierat. Jordbruksverkets förslag. 3. Förekommande läckage låter som att odlarna har återkommande problem med läckage. Det kan även tolkas som att odlare som inte anser sig ha problem med läckage inte behöver ha någon invallning. Jordbruksverkets förslag är att ordet ”förekommande” stryks. Kemikalieinspektionen: Vad ska den som råkat spilla utföra för handling? Ska det föreligga skyldighet att samla upp spill? Hur ska uppsamlat spill hanteras? Att den som ansvarar för spill av växtskyddsmedel har en skyldighet att samla upp detta följer bl.a. av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken. Naturvårdsverket anser inte att det finns skäl att införa en bestämmelse som reglerar detta i nu Ja Beaktas i vägledning Ja Nej NATURVÅRDSVERKET 64(106) aktuella föreskrifter. När det gäller frågan om hantering av uppsamlat spill av växtskyddsmedel, se bedömningen under Kemikalieinspektionen i avsnitt 4 kap. 3 § ovan. 5 kap. 1 § 5 kap. 1 § 5 kap. 1 § Länsstyrelsen i Västra Götalands län: Länsstyrelsen anser att det är rimligt att ställa samma krav på verksamheter som sprider växtskyddsmedel som för olika typer av små och stora industrier, kommunala verksamheter m.m. Förslaget till bestämmelse bör därför kompletteras med följande text ” Underlaget ska vara beständigt för produkten och den invallade behållaren eller utrymmet ska ha möjlighet till uppsamling av hela volymen läckage eller spill. Vid förvaring utomhus ska skydd finnas för påkörning”. Alternativt kan definitionerna av ”invallad behållare” och ”invallat utrymme” ändras på motsvarande sätt. Svenskt Vatten: I de föreslagna föreskrifterna, avseende de kommunala vattentäkterna, saknas de särskilda åtgärder som medlemsstaterna enligt art. 11 2c) i bekämpningsmedelsdirektivet ska vidta för att skapa säkerhetszoner för ytvatten och grundvatten som används för uttag av dricksvatten, där bekämpningsmedel inte får användas eller lagras. Svenskt Vatten föreslår att särskilda åtgärder för att skapa dessa säkerhetszoner införs i föreskrifterna. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU): Denna bestämmelse gäller endast yrkesmässig användning men SLU anser att det är av stor vikt att även preparat som används privat förvaras på ett säkert sätt och anser inte att regeln ställer orimliga krav på privatpersoner. Begränsningen till att det ska vara fråga om växtskyddsmedel som används för ”yrkesmässig” spridning, bör därför tas bort. Se bedömningen under Länsstyrelsen i Västra Götalands län i avsnitt 2 kap. 2 § ovan. Nej Se bedömningen under Dricksvattenutredningen i detta avsnitt. Nej Kravet på säker förvaring av växtskyddsmedel i denna bestämmelse innebär en väsentlig skärpning i förhållande till vad som har gällt enligt SNFS 1997:2. I sistnämnda föreskrifter har frågan om förvaring av växtskyddsmedel över huvud taget inte reglerats. Nej Naturvårdsverket kan f.n. inte se att det är motiverat att den aktuella bestämmelsen även ska omfatta lagring av växtskyddsmedel som används i icke yrkesmässig spridning. NATURVÅRDSVERKET 6 kap. 1 § 6 kap. 1 § 65(106) Dricksvattenutredningen: Utredningen ser att Naturvårdsverkets förslag kan undanröja den situation som i dag råder med avseende på dubbelreglering av tillståndsplikt genom dels Naturvårdsverkets föreskrifter och de s.k. vattenskyddsföreskrifterna (7 kap. 22 § miljöbalken). Det är dock inte självklart att vattenskyddsområden som revideras per automatik kommer att anses vara nya vattenskyddsområden och därmed omfattas av bestämmelsen. Ska dubbelreglering undvikas, bör även befintliga vattenskyddsområden, som löpande kommer att ses över i framtiden, omfattas av bestämmelsen. Generalläkaren: En tillståndsansökan enligt den aktuella bestämmelsen bör prövas av tillsynsmyndigheten och inte, som anges i bestämmelsen, den kommunala nämnden. Inom exempelvis Vätterns vattenskyddsområde finns det flera olika vattenskyddsföreskrifter. Enligt dessa olika beslut är det i vissa fall en kommunal nämnd och i vissa fall länsstyrelsen som tillstånd ska sökas för spridning av bekämpningsmedel. Om det dessutom är någon av försvarssektorns myndigheter som ska använda växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde så ska verksamhetsutövaren enligt 1 kap. 5 § bekämpningsmedelsförordningen söka tillstånd hos Generalläkaren i de uppgifter som ska fullgöras av den kommunala nämnden. Föreskrifterna har justerats så att undantaget från tillståndsplikten även omfattar de vattenskyddsområden för vilka ändring i skyddsföreskrifterna sker efter i föreskrifterna angivet datum. Ja Av bemyndigandet i bekämpningsmedelsförordningen som ligger till grund för den aktuella bestämmelsen, framgår att bestämmelsen får avse förbud att utan tillstånd från den kommunala nämnden yrkesmässigt använda växtskyddsmedel inom ett vattenskyddsområde. Naturvårdsverket har således inte möjlighet att i dessa föreskrifter ange någon annan myndighet som behörig att pröva tillstånd för yrkesmässig användning av växtskyddsmedel inom ett vattenskyddsområde. Nej Som framgår av bedömningen under Dricksvattenutredningen i detta avsnitt, har föreskrifterna justerats. Därvid har ökad tydlighet i formuleringen av undantagen enligt Havs- och vattenmyndighetens synpunkt, eftersträvats. Ja Användning av växtskyddsmedel inom större dricksvattentäkter, som inte ligger inom beslutade vattenskyddsområden, omfattas inte av anmälningseller tillståndsplikt. Under förutsättning att anmälan eller ansökan inkommer kan tillsynsmyndigheten förelägga om försiktighetsmått. 6 kap. 1 § Havs- och vattenmyndigheten: Önskar ett förtydligande av formuleringen av undantagen från första och andra stycket i denna bestämmelse, enligt följande. Bestämmelserna i första och andra stycket gäller inte för 1. Vattenskyddsområde med föreskrifter som inrättats eller omarbetats efter den 1 januari 2016. 2. Vattenskyddsområde eller de delar av ett vattenskyddsområde som NATURVÅRDSVERKET 66(106) omfattas av föreskrifter meddelade med stöd av 7 kap. 22 § miljöbalken med förbud mot användning av växtskyddsmedel. 6 kap. 1 § Hudiksvalls kommun: 1. Naturvårdsverket anser inte att det, beträffande 1. Intentionen med bestämmelsen, d.v.s. att användningen av bekämpningsvattenskyddsområden som har inrättats efter i medel ska regleras i skyddsföreskrifterna leder till ett mera ändamålsenligt föreskrifterna angivet datum eller där ändring i och behovsanpassat skydd. Kommunen vill dock flagga för risken med skyddsföreskrifterna annars sker efter i detta då begränsningar som görs i skyddsföreskrifterna också kan innebära föreskrifterna angivet datum, är motiverat att ersättningsskyldighet till de som begränsningarna berör. Det kan innebära behålla en generell tillståndplikt för användning ytterligare kostnader för kommunerna men det skulle också kunna innebära av växtskyddsmedel enbart p.g.a. det skälet att det att kommuner undviker vissa begränsningar för att undvika kostnader föranleda ersättningsansvar om mottsvarande vilket skulle kunna resultera i att skyddet för vattentäkterna försvagas krav införs i skyddsföreskrifterna. Till detta jämfört med idag. kommer att en utfasning av den generella tillståndsplikten är i linje med målsättningen att 2. Kommunen ställer sig frågande till om detta förfarande innebär att de användning av växtskyddsmedel på sikt endast särskilda åtgärder som medlemsstaterna enligt art. 11 2 c) i bekämpningsbör regleras i skyddsföreskrifter för vattenskyddsmedelsdirektivet är skyldiga att vidta uppfylls. områden eftersom denna ordning leder till ett mer ändamålsenligt och behovsanpassat skydd för de vattentäkter som utnyttjas eller kommer att utnyttjas för dricksvattenförsörjning. Nej Naturvårdsverket konstaterar dessutom att kommunen är positiv till att användning av växtskyddsmedel på sikt regleras i skyddsföreskrifter för vattenskyddsområden. 2. En utfasning av den generella tillståndsplikten för användning av växtskyddsmedel i vattenskyddsområde i syfte att sådan reglering vid behov i stället ska ske i skyddsföreskrifter innebär, enligt Naturvårdsverkets bedömning, inte något underskott i genomförandet av bekämpningsmedelsdirektivet. Se dessutom bedömningen under Halmstads kommun i avsnitt 3 kap. 1 § ovan, samt bedömningen under Dricksvatten- Nej NATURVÅRDSVERKET 67(106) utredningen i avsnitt 5 kap. 1 § ovan. 6 kap. 1 § 6 kap. 1 § Hushållningssällskapens förbund: Att användningen av växtskyddsmedel i nyare vattenskyddsområden enbart regleras genom vattenskyddsföreskrifter anser Hushållningssällskapens förbund bör vara positivt om detta leder till bättre riskbedömningar utifrån lokala förutsättningar och varje vattentäkts känslighet samt en möjlighet till ersättning för de som berörs. Dagens regelverk har upplevts svårt att överblicka både av oss rådgivare och av lantbrukare, särskilt i de situationer då lantbrukare vill överklaga ett beslut. Ingen åtgärd krävs. Jordbruksverket: 1. Naturvårdsverket kommer att hantera frågan inom 1. Tillståndskravet kommer enligt förslaget endast att gälla för yrkesmässig ramen för vägledning för tillämpning och användning av växtskyddsmedel utomhus. Det är viktigt att det tydligt tolkning av föreskrifterna. framgår av föreskrifterna vad som avses vara inomhus och utomhus. I de villkor för användning som Kemikalieinspektionen anger för växtskydds2. Naturvårdsverket saknar möjlighet att i nu medel specificerar de för vilka typer av växthus villkoren gäller. Det kan aktuella föreskrifter ange en specifik tidpunkt när vara växthus enligt definition i EU:s växtskyddsmedelsförordning, växthus samtliga skyddsföreskrifter för vattenskyddssom inte uppfyller definition i EU:s växtskyddsmedelsförordning och områden ska ha omprövats såvitt avser frågan om tunnelodling (som betraktas som utomhusodling). tillstånd för användning av växtskyddsmedel. När det gäller frågan om skyddsföreskrifter som 2. Jordbruksverket instämmer i att det inte är motiverat att föreskriva om en ändras efter i föreskrifterna angivet datum, se generell tillståndsplikt inom tertiär zon. Jordbruksverket instämmer också i bedömningen under Dricksvattenutredningen i målsättningen att användningen av växtskyddsmedel endast bör regleras i detta avsnitt. vattenskyddsföreskrifter och menar att en sådan förändring bör genomföras så snart som möjligt. Det bör finnas en tidpunkt angiven när samtliga 3. Bestämmelsen med upplysning om innehållet i vattenskyddsföreskrifter ska vara omprövade så att den generella 2 kap. 36 § andra stycket bekämpningsmedelstillståndsplikten helt kan tas bort ur förordning och föreskrift. I förslaget förordningen innebär att det inte krävs tillstånd kommer vattenskyddsområden inrättade efter den 1 januari 2016 inte att för användning av växtskyddsmedel inom vattenomfattas av den generella tillståndsplikten. Det bör även tydligt framgå att skyddsområden eller de delar av ett vattenskyddsde vattenskyddsområden vars skyddsföreskrifter omprövas efter den 1 område där användningen är förbjuden i skyddsjanuari 2016 inte heller ska omfattas av den generella tillståndsplikten. föreskrifterna för området. Inte heller för vattenskyddsområden som har inrättats, eller vars 3. Det är inte säkert att alla vattenskyddsföreskrifter som beslutas eller skyddsföreskrifter annars har ändrats, efter i omprövas framöver kommer att innehålla tillståndskrav för användning av föreskrifterna angivet datum gäller den generella bekämpningsmedel då behovet bedöms utifrån varje enskilt vattenskydds- - Beaktas i vägledning Delvis - NATURVÅRDSVERKET 68(106) område. Med upplysningsbestämmelsen om undantag från kravet på tillstånd, med stöd av nuvarande 2 kap. 36 § bekämpningsmedelsförordningen, skulle det ändå krävas tillstånd för användningen av växtskyddsmedel utom i vattenskyddsområden eller delar därav där förbud meddelats. I princip borde det vara så att när frågan om användning av växtskyddsmedel blir reglerad i vattenskyddsföreskrifter ska den generella tillståndsplikten inte tillämpas. 6 kap. 1 § Kemikalieinspektionen: Kemikalieinspektionen föreslår en justerad skrivning av tredje stycket i denna bestämmelse, enligt följande. ”Bestämmelserna i första och andra stycket gäller endast i fråga om vattenskyddsområden som har inrättats före den 1 januari 2016. Tillstånd för yrkesmässig användning av växtskyddsmedel får inte medges i vattenskyddsområden där det råder förbud mot användning av växtskyddsmedel. Detta gäller endast om föreskrifterna avseende vattenskyddsområdet är meddelande med stöd av 7 kap. 22 § miljöbalken.” Kemikalieinspektionen har svårt att se syftet med bestämmelsen och ifrågasätter hur allmänheten ska veta om föreskrifterna avseende vattenskyddsområdet är meddelade med stöd av 7 kap. 22 § miljöbalken. Bestämmelsen är mycket svår att tillämpa. 6 kap. 1 § Kristianstads kommun: Förbudet mot användning av växtskyddsmedel utan tillstånd föreslås kvarstå i primär och sekundär zon (och i hela vattenskyddsområdet om zonindelning saknas). Detta gäller enbart vattenskyddsområden inrättade innan den 1 januari 2016 – efter detta datum användning av växtskyddsmedel endast regleras i vattenskyddsföreskrifter. Det är positivt att förbudet mot användning av växtskyddsmedel utan tillstånd fortsätter att gälla i vattenskyddsområden som inte har indelats i zoner. Bestämmelsen överensstämmer dessutom med det policybeslut som kommunfullmäktige fattade 2013-03-12 om att kommunen som huvudprincip ska skriva in förbud mot yrkesmässig hantering av kemiska bekämpnings- tillståndsplikten. För övriga vattenskyddsområden gäller dock den generella tillståndsplikten inom primär och sekundär skyddszon. Detta är en upplysningsbestämmelse som återger vad som anges i bestämmelsen i 2 kap. 36 § andra stycket bekämpningsmedelsförordningen. Syftet med den sistnämnda bestämmelsen är att klargöra att tillståndsplikt enligt dessa föreskrifter inte gäller om det i skyddsföreskrifterna för det aktuella vattenskyddsområdet finns förbud mot användning av växtskyddsmedel. Naturvårdsverket avser inte att i dessa föreskrifter frångå den lydelse som bestämmelsen har i 2 kap. 36 § andra stycket bekämpningsmedelsförordningen. Nej Ingen åtgärd krävs. - NATURVÅRDSVERKET 69(106) medel inom primär skyddszon och kräva tillstånd för hantering inom sekundär och tertiär skyddszon. 6 kap. 1 § Lantbrukarnas riksförbund (LRF): 1. LRF är mycket positivt inställda till tillägget i bestämmelsen i 6 kap 1 § tredje stycket första meningen i föreskrifterna samt förtydligandet i författningskommentaren om att användningen av bekämpningsmedel på sikt endast bör regleras i vattenskyddsföreskrifter. 2. LRF håller fast vid att det bör anges att en prövning enligt den generella tillståndsplikten inte ger möjlighet till lika långtgående rådighetsinskränkningar som om frågan regleras i vattenskyddsföreskrifterna. Vid bedömningen av vilka inskränkningar som kan göras ska en proportionalitetsavvägning göras och denna påverkas av om fastighetsägaren har rätt till ersättning. Denna skillnad har inte beaktats av Naturvårdsverket vid framtagandet av tidigare vägledningsmaterial kring växtskyddsmedel och vattenskydd vilket skapar otydlighet och osäkerhet i vattenskyddsarbetet. 3. LRF anser fortfarande att bestämmelsen i 2 kap 36 § andra stycket i bekämpningsmedelsförordningen är otydligt formulerad och att detta kan leda till missförstånd. Genom tillägget i 6 kap 1 § tredje stycket första meningen i föreskrifterna samt begränsningen att den generella tillståndsplikten inte omfattar tertiär zon bör otydligheten inte få någon större praktisk betydelse. 4. Det framgår inte vem som ska söka tillstånd. 6 kap. 1 § Lidköpings kommun: Tanken om ta bort den generella tillståndsplikten för att få ett mer ändamålsenligt och behovsanpassat skydd där möjligheten till ersättning får en mer harmoniserad tillämpning, är helt rätt. Lidköpings kommun anser dock att man kan gå ännu längre och ta bort den generella tillståndsplikten för alla vattenskyddsområden. Huvudmannen för vattenskyddsområdet kan få förslagsvis 35 år på sig att skriva in nya villkor om tillstånd för spridning av bekämpningsmedel i föreskrifterna för vattenskyddsområdet om det krävs för vatten- 1. Ingen åtgärd krävs. - 2. Synpunkten kommer att övervägas inom ramen för vägledning för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Beaktas i vägledning 3. Synpunkten gäller inte innehållet i föreskriftstexten, utan avser bestämmelsen i 2 kap. 36 § andra stycket bekämpningsmedelsförordningen. Synpunkten föranleder ingen åtgärd från Naturvårdsverkets sida. - 4. I bestämmelsen om tillståndsplikt vid användning av växtskyddsmedel på vissa angivna områden i 2 kap. 40 § bekämpningsmedelsförordningen saknas angivelse om vem som ska söka tillstånd. Av bestämmelsen följer dock att den som ska använda växtskyddsmedel måste ha tillstånd för detta. Motsvarande gäller för nu aktuell bestämmelse. Naturvårdsverket har inte funnit att det finns skäl att i föreskrifterna ange vem som ska utverka tillståndet. - Som framgår av bedömningen under Dricksvattenutredningen i detta avsnitt, har föreskrifterna justerats. Justeringen innebär att undantaget från tillståndsplikten även omfattar de vattenskyddsområden för vilka ändring i skyddsföreskrifterna sker efter i föreskrifterna angivet datum. Nej NATURVÅRDSVERKET 70(106) skyddet. Det skulle ge ett visst extra arbete för huvudmannen men får anses vara rimligt i förhållandet till de fördelar det för med sig. 6 kap. 1 § 6 kap. 1 § 6 kap. 1 § 6 kap. 1 § Länsstyrelsen i Norrbottens län: Länsstyrelsen tillstyrker förslaget. Länsstyrelsen ser positivt på att den dubbelreglering som finns idag tas bort från och med den 1 januari 2016. Detta kommer dock troligen medföra att mer vägledning behövs till länsstyrelser och kommuner avseende hur frågan om kemiska bekämpningsmedel ska hanteras i samband med utredning och beslut om nya vattenskyddsområden. Länsstyrelsen i Skåne län: Det bör finnas beskrivet vad som ska ingå i en tillståndsansökan för användning i vattenskyddsområde. Följande punkter, förutom de punkter som anges under 7 kap. 1 § i föreskrifterna, bör ingå i en tillståndsansökan: - konsekvensbeskrivning, - riskminskningsåtgärder, - en utvärdering av alternativa metoder såsom mekanisk, fysikalisk eller biologisk bekämpning och i vilka grödor de skulle kunna användas som ett komplement till växtskyddsmedel, och - kortfattad motivering för användandet av varje sökt ämne. Länsstyrelsen i Västmanlands län: I föreskrifterna regleras inte vad en ansökan om tillstånd för användning inom vattenskyddsområde, som inrättats före den 1 januari 2016, ska innehålla för uppgifter. Det anser länsstyrelsen ska framgå av föreskrifterna, eftersom tillstånd enligt dessa föreskrifter troligen kommer att vara aktuellt i många år. Ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt bedömer Naturvårdsverket att det inte är lämpligt att ta bort den generella tillståndsplikten utan att huvudmannen för vattenskyddsområdet har beretts möjlighet att införa krav på tillståndsplikt för användning av växtskyddsmedel i skyddsföreskrifterna för vattenskyddsområdet. Havs- och vattenmyndigheten har ansvar för tillsynsvägledning när det gäller vattenskyddsområden. Naturvårdsverket kommer söka samverka med Havs- och vattenmyndigheten när det gäller frågan om vägledningsinsatser i anledning av den aktuella bestämmelsen. - Naturvårdsverket har inte givits bemyndigande att föreskriva vad en ansökan om tillstånd att använda växtskyddsmedel i ett vattenskyddsområde, ska innehålla. Synpunkten kommer i stället att beaktas i vägledning för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Beaktas i vägledning Se bedömningen under Länsstyrelsen i Skåne län i detta avsnitt. Beaktas i vägledning Länsstyrelsen i Västra Götalands län: 1. Länsstyrelsen stödjer förslaget med målet att användningen av växtskydds- 1. Ingen åtgärd krävs. medel i vattenskyddsområden på sikt bör vara reglerad genom skydds- - NATURVÅRDSVERKET 71(106) förskrifter meddelade med stöd av 7 kap. 22 § i miljöbalken. Detta innebär 2. Frågan om rätt till ersättning för inskränkningar i vattenskyddsområde, är inte något som Naturatt riskerna för olika rättstillämpning med negativa ekonomiska effekter för vårdsverket äger hantera inom ramen för arbetet företagare som följd minskar. Samtidigt ökar på sikt möjligheterna till en med att ta fram nya föreskrifter om spridning och helhetssyn och säkrare bedömningar när det generella tillståndskravet viss övrig hantering av växtskyddsmedel. succesivt fasas ut till förmån för regleringen genom skyddsföreskrifter. - 2. Då det är av största vikt att den enskilde har en möjlighet att få ersättningsfrågan prövad enligt miljöbalkens bestämmelser så vill länsstyrelsen skicka med frågan om möjligheten till ersättning för inskränkning i ett vattenskyddsområde måste lösas. 6 kap. 1 § Miljösamverkan Östra Skaraborg: Det är en fördel att den generella tillståndsplikten inte gäller för nya vattenskyddsområden. Om användningen av växtskyddsmedel inom ett vattenskyddsområde bara regleras genom vattenskyddsföresskrifter leder det till ett mer ändamålsenligt skydd för vattentäkten. Reglerna blir inte generella utan anpassas till ett specifikt vattenskyddsområde. 6 kap. 1 § Svenska Golfförbundet: Bra att den kommunala nämnden får möjlighet att utföra en specifik bedömning av de lokala förhållandena, som gäller vid varje enskild ansökan, om användning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde. 6 kap. 1 § Svenska Naturskyddsföreningen: Naturskyddsföreningen anser att borttagandet av krav på tillstånd inom den tertiära zonen kräver en djupare analys då det kan försvåra möjligheten att förbättra vattenkvaliten. Ingen åtgärd krävs. - Ingen åtgärd krävs. - Naturvårdsverket konstaterar att samtliga myndigheter som har ett utpekat ansvar för dricksvattenkvaliteten och som har lämnat synpunkter i denna del, inte har framfört någon erinran när det gäller borttagande av den generella tillståndsplikten vid användning av växtskyddsmedel i tertiär zon av ett vattenskyddsområde. Mot bakgrund av bl.a. detta kan Naturvårdsverket inte se att det föreligger behov av att utföra en djupare analys av vad bestämmelsen får för effekter när det gäller vattenkvaliteten. Nej NATURVÅRDSVERKET 6 kap. 1 § 72(106) Svenskt Vatten: 1. Av bemyndigandet i bekämpningsmedelsförord1. Det är väsentligt att det av föreskrifterna tydligt framgår att det alltid är ningen som ligger till grund för den aktuella förbud mot användning av växtskyddsmedel i primär zon. Om inget bestämmelsen, framgår att bestämmelsen får avse generellt krav finns om detta innebär det att alla landets kommuner måste förbud att utan tillstånd från den kommunala införa detta krav i sina lokala vattenskyddsföreskrifter. Risken är stor att nämnden yrkesmässigt använda växtskyddsmedel detta inte kommer att ske, särskilt inte för vattentäkter med ett föråldrat inom ett vattenskyddsområde. Naturvårdsverket föreskriftsinnehåll och sådana som visserligen har ett mera tidsenligt har således möjlighet att föreskriva om generell föreskriftsinnehåll men där länsstyrelsen och VA-huvudmannen har valt att tillståndsplikt enligt bemyndigandet, men kan inte inte reglera växtskyddsmedelsfrågan. Förslaget kan därför knappast förenas förbjuda spridning eller lagring av växtskyddmed Sveriges åtaganden som medlemsstat i EU, nämligen att skydda medel i primär zon av ett vattenskyddsområde. vattnet. 2. I de zoner inom vattenskyddsområdet där tillstånd för spridning av växtskyddsmedel inte fordras, ska den som sprider ändå vara underkastad anmälningsplikt. 2. Av samma skäl som anges i punkten 1 har Naturvårdsverket inte möjlighet att föreskriva om anmälningsskyldighet vid spridning av växtskyddsmedel i tertiär zon. 6 kap. 1 § Svenskt Växtskydd: Anser att kompetenskrav – t.ex. i form av krav på viss utbildning – bör kunna ställas på de kommunala tjänstemän som i enlighet med denna bestämmelse hanterar tillståndsansökningar. 6 kap. 1 § Sveriges Kommuner och Landsting (SKL): 1. Naturvårdsverket delar SKL:s synpunkt, och har 1. Mot bakgrund av pågående dricksvattenutredning, och för att ge samtliga justerat aktuella delar av föreskrifterna i enlighet inblandade parter tydliga förutsättningar, bör den generella tillståndsplikten med detta. tidigast upphöra 1 januari 2018. Nej Nej Frågan om komptenskrav för handläggning av tillståndsansökningar enligt denna bestämmelse är inte något som Naturvårdsverket äger hantera inom ramen för arbetet med att ta fram nya föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel. Se dock bedömningen under Svenskt växtskydd i det generella avsnittet ovan (punkten 4). Det är positivt med förtydligande om att endast vattenskyddsområden som 2. Naturvårdsverket har förståelse för SKL:s synpunkt. Frågan om möjligheten att reglera inrättats före ett bestämt år omfattas av dessa föreskrifter och efter detta år användning av växtskyddsmedel i föreskrifter regleras tillståndsplikten i lokala föreskrifter för inre/primär skyddszon och utfärdade med stöd av 40 § miljö- och hälsosekundär zon i vattenskyddsområden. Det föreslagna årtalet 1 januari 2016 skyddsförordningen, är emellertid inte något som är dock alldeles för tidigt satt. Mot bakgrund av att dricksvattenutredningen Ja - NATURVÅRDSVERKET 73(106) förväntas pågå till juni 2016 bör den generella tillståndsplikten tidigast upphöra 1 januari 2018. Det ger samtliga parter möjligheter att förbereda tillståndsprocesserna efter de ändrade reglerna. Naturvårdsverket äger hantera inom ramen för arbetet med att ta fram nya föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel. 2. Kommunens rätt att reglera användningen av växtskyddsmedel i föreskrifter upprättade enligt 40 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksam- 3. Se bedömningen under Länsstyrelsen i Västra Götalands län i detta avsnitt (punkten 2). het måste förtydligas. - SKL delar uppfattningen att utformningen av det närmare skyddet för vattentäkterna lämpligen bör bestämmas lokalt eller regionalt. Det är dock viktigt att det regleras att kommunen ska ha samma möjligheter att reglera användningen av växtskyddsmedel i föreskrifter upprättade enligt 40 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd som enligt 7 kap. 22 § miljöbalken. Detta för att kunna skydda enskilda vattentäkter (exempelvis samfälligheter) som inte faller under 7 kap. 22 § miljöbalken. 3. De föreslagna ändringarna angående avreglering av de generella bestämmelserna om tillstånd för spridning av växtskyddsmedel kommer inte att möjliggöra att ersättning för intrång i pågående markanvändning kommer att betalas ut i större utsträckning än idag. För att detta ska ske krävs, som SKL ser det, att lagstiftningen ändras på annat sätt. 6 kap. 1 § Sveriges lantbruksuniversitet (SLU): 1. Tillståndsplikten inom vattenskyddsområden bör även innefatta spridning av växtskyddsmedel i växthus. SLU har visat att det kan läcka ut växtskyddsmedel även från växthus, se rapporten ”Bekämpningsmedel i vattendrag från områden med odling av trädgårdsbönor under 2008”. 1. Den aktuella bestämmelsen motsvarar till viss del vad som gäller enligt 14 § SNFS 1997:2, d.v.s. att tillstånd krävs för att yrkesmässigt använda växtskyddsmedel inom ett vattenskyddsområde. Liksom vad som gäller enligt 14 § SNFS 1997:2, anser Naturvårdsverket att bestämmelsen endast 2. Den generella tillståndsplikten föreslås gälla bara för vattenskyddsområden ska omfatta användning som sker utomhus. inrättade före den 1 januari 2016. Efter det ska eventuella restriktioner skrivas in i de lokala skyddsföreskrifterna. SLU ser poängen med att Bakgrunden till detta är att Naturvårdsverket framöver undvika den dubbla regelringen som finns idag, men undrar om samtidigt föreslår en utfasning av den generella det kan finnas risk för att alla nya vattenskyddsområden inte får föreskrifter tillståndsplikten för användning av växtskyddsså att det blir glapp i dricksvattenskyddet p.g.a. detta? Det är viktigt att medel i vattenskyddsområde. Detta är i linje med detta hanteras på ett bra sätt. Nej NATURVÅRDSVERKET 74(106) målsättningen att användning av växtskyddsmedel på sikt endast bör regleras i skyddsföreskrifter för vattenskyddsområden eftersom denna ordning leder till ett mer ändamålsenligt och behovsanpassat skydd för de vattentäkter som utnyttjas eller kommer att utnyttjas för dricksvattenförsörjning. Eftersom den generella tillståndsplikten kommer att fasas ut, anser Naturvårdsverket inte att det finns skäl att i dessa föreskrifter utvidga omfattningen av den generella tillståndsplikten till att även gälla användning av växtskyddsmedel i växthus. Om det på lokal nivå bedöms föreligga ett behov att tillståndsplikt även för användning av växtskyddsmedel i växthus får bestämmelse om detta införas i de skyddsföreskrifter som gäller för vattenskyddsområdet enligt 7 kap. 22 § miljöbalken. 2. Se bedömningen under Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i detta avsnitt (punkten 1). 6 kap. 1 § Söderåsens miljöförbund: 1. Av art 11 2c) i bekämpningsmedelsdirektivet framgår att medlemsstaterna 1. Se bedömningen under Svenskt Vatten i detta avsnitt (punkten 1). ska vidta åtgärder för att skapa säkerhetszoner för ytvatten och grundvatten som används för uttag av dricksvatten. Inom dessa säkerhetszoner ska Jfr även bedömningen under Halmstads kommun enligt direktivet bekämpningsmedel inte få användas eller lagras. i avsnitt 3 kap. 1 § ovan, samt bedömningen under Dricksvattenutredningen i avsnitt 5 kap. 1 § Om den föreslagna tillståndsplikten för användning av växtskyddsmedel i ovan. vattenskyddsområde enligt 6 kap. 1 § i föreskrifterna, i inre skyddszon ersätts av ett förbud mot användning och lagring av bekämpningsmedel, 2. Synpunkten kommer att beaktas inom ramen för kan inre skyddszon utgöra en sådan buffertzon som avses i direktivet. vägledning för tillämpning och tolkning av Ja Nej Beaktas i vägledning NATURVÅRDSVERKET 75(106) 2. Det behöver framgå tydligare vad som gäller för befintliga vattenskyddsområden där användningen av växtskyddsmedel är reglerad men inte helt förbjuden. 7 kap. 1 § Jordbruksverket: 1. För att beskriva spridningsområdets läge (punkten 1) bör fastighetsbeteckning alltid anges. Det underlättar lokaliseringen av en odling för en miljöinspektör. 2. Punkten 7 och författningskommentaren till denna punkt. Det förslag på tidsangivelse som anges i författningskommentaren bör tas bort. En bedömning från fall till fall ses som lämpligare här. Tidpunkt eller tidsperiod för spridning kan i många lägen vara svårt att ange till dag eller vecka, exempelvis i ett flerårigt tillstånd. Lämplig tidsperiod kan även sträcka sig över flera veckor eller vara svår att förutsäga med önskad precision. Här kan även finnas en variation över landet, t.ex. på grund av klimat. 3. Spridningsmetod och dos som ska användas, i författningskommentarerna, stycke sex och sju kan flyttas till föreskriften och definieras. 7 kap. 1 § 7 kap. 1 § Kemikalieinspektionen: Begränsningen i tillämpningsområdet av föreskrifterna till att de inte gäller vid användning i skogsmark bör göras i bestämmelsen i 1 kap. 1 § i föreskrifterna. Lantbrukarnas riksförbund (LRF): Av bestämmelsen framgår inte vem som ska söka tillstånd eller anmäla. föreskrifterna. 1. Naturvårdsverket delar inte bedömningen att fastighetsbeteckningen i alla situationer är relevant. Det saknas därför skäl att ändra föreskriftstexten enligt Jordbruksverkets förslag. Nej 2. Naturvårdsverket kommer att beakta synpunkten i samband med framtagande av vägledningsmaterial för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Beaktas i vägledning 3. Naturvårdsverket bedömer inte att det finns skäl att ändra i föreskriftstexten, utan avser att hantera den närmare innebörden nu aktuella punkter i vägledning för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Nej Den begränsning i tillämpningsområdet av föreskrifterna som Kemikalieinspektionen menar föreligger, finns inte. Föreskrifterna gäller även aktuell hantering av växtskyddsmedel i skogsmark såvida det inte uttryckligen framgår av en bestämmelse att användning i skogsmark är undantagen. Det är endast för bestämmelserna i 2 kap. 3 § och för viss del av bestämmelsen 7 kap. 1§ i föreskrifterna som sådan begräsning i tillämpningsområdet föreligger. Nej Se bedömningen under Lantbrukarnas riksförbund (LRF) i avsnitt 6 kap. 1 § ovan (punkten 4). Nej NATURVÅRDSVERKET 7 kap. 1 § 76(106) Lidköpings kommun: De uppgifter som krävs för att använda MACRO DB steg 2, t.ex. mullhalt, jordart, markens textur, borde vara obligatoriska i en ansökan om tillstånd eller anmälan. Om inte dessa uppgifter ingår så kan man inte göra en helt rättvis bedömning om preparatet kan användas. Detta ger en något mer omfattande ansökan en men å andra sidan blir ansökan bedömd på ett bättre sätt. Dessutom så blir trycket större på kommunerna att använda MACRO DB vid prövningen och därmed får man en mer likvärdig prövning mellan olika kommuner. Naturvårdsverket har inte bedömt att det finns skäl att i den aktuella bestämmelsen ange att en ansökan om tillstånd eller anmälan enligt 2 kap. 40 § respektive 2 kap. 41 § bekämpningsmedelsförordningen nödvändigtvis ska innehålla de uppgifter som krävs för att använda Macro DB. Med tanke på de ökade krav på administration som detta skulle medföra för berörda företag, bedöms det inte vara lämpligt att införa krav på att dessa uppgifter alltid ska ingå i en ansökan om tillstånd eller anmälan. Nej Om den kommunala nämnden bedömer att det krävs ytterligare uppgifter eller underlag för att ta ställning till en tillståndsansökan eller anmälan, föreligger inget hinder för nämnden att begära in kompletteringar. 7 kap. 1 § Länsstyrelsen i Skåne län: Bestämmelsen bör innehålla en punkt om vilka förebyggande åtgärder som vidtagits eller vilka alternativa metoder som kan användas samt motiv till att inte använda dessa. Förebyggande åtgärder kan vara fysiska hinder mot ogräs och alternativa metoder som biologisk, fysikalisk eller mekanisk bekämpning. I bekämpningsmedelsförordningen finns bestämmelser om allmänna försiktighetsåtgärder vid användning av växtskyddsmedel. Av 2 kap. 33 § bekämpningsmedelsförordningen framgår att den som överväger att använda växtskyddsmedel ska, om flera växtskyddsmedel eller metoder finns tillgängliga för samma användningsområde och syfte, så långt det är möjligt välja den metod eller det medel som är minst skadligt för människors hälsa och miljön. Mot bakgrund av att det i bekämpningsmedelsförordningen finns bestämmelser som innebär skyldighet att välja den metod som är minst skadlig för människors hälsa och miljön samt följer en skyldighet att vidta förebyggande åtgärder, har Nej NATURVÅRDSVERKET 77(106) Naturvårdsverket inte funnit skäl att i den aktuella bestämmelsen ange att en ansökan om tillstånd eller anmälan enligt 2 kap. 40 § respektive 2 kap. 41 § bekämpningsmedelsförordningen måste innehålla uppgifter om hur nu nämnda skyldigheter har uppfyllts. Med tanke på de ökade krav på administration som detta skulle medföra för berörda företag, bedöms det inte vara lämpligt att införa krav på att dessa uppgifter alltid ska ingå i en ansökan om tillstånd eller anmälan. Emellertid bör den kommunala nämndens ställningstagande med anledning av en tillståndsansökan enligt 2 kap. 40 § respektive granskning av en anmälan enligt 2 kap. 41 § bekämpningsmedelsförordningen, likväl innefatta en bedömning huruvida ovan nämnda skyldigheter kommer att iakttas. Detta bör som regel kunna vara möjligt baserat på det underlag som en tillståndsansökan respektive anmälan ska innehålla enligt föreslagna punkter i 7 kap. 1 § i föreskrifterna. Om den kommunala nämnden bedömer att det krävs ytterligare uppgifter eller underlag för att ta ställning till en tillståndsansökan eller anmälan, föreligger inget hinder för nämnden att begära in kompletteringar. 7 kap. 1 § Länsstyrelsen i Västmanlands län: 1. Bestämmelsen bör innehålla en punkt avs. uppgifter om växtskyddsmedlets 1. I punkten 4 i den aktuella bestämmelsen anges att en ansökan om tillstånd eller anmälan enligt egenskaper, såsom rörlighet och persistens m.m. 2 kap. 40 § respektive 2 kap. 41 § bekämpningsmedelsförordningen, ska innehålla uppgift om 2. Den som gör en ansökan eller en anmälan enligt 2 kap. 40 resp. 41 §§ växtskyddsmedlets namn och registreringsbekämpningsmedelsförordningen bör redogöra för hur de uppfyller de nummer med upplysning om verksamt ämne. skyldigheter som framgår av 2 kap. 33 och 34 §§ bekämpningsmedelsMed dessa uppgifter är det möjligt att vid behov förordningen. Nej NATURVÅRDSVERKET 78(106) 3. Det tredje stycket i författningskommentarerna bör strykas. En uppgift om fastighetsbeteckning är ofta inte en tillräcklig beskrivning av ett spridningsområde och kan inte ersätta en karta. söka närmare information om växtskyddsmedlets egenskaper. Naturvårdsverket anser därför inte att det finns skäl att i den aktuella bestämmelsen ange att en ansökan om tillstånd eller anmälan enligt 2 kap. 40 § respektive 2 kap. 41 § bekämpningsmedelsförordningen ska innehålla uppgift om växtskyddsmedlets egenskaper. Med tanke på de ökade krav på administration som detta skulle medföra för berörda företag, bedöms det inte vara lämpligt att införa krav på att dessa uppgifter alltid ska ingå i en ansökan om tillstånd eller anmälan. Om den kommunala nämnden bedömer att det krävs ytterligare uppgifter eller underlag för att ta ställning till en tillståndsansökan eller anmälan, föreligger inget hinder för nämnden att begära in kompletteringar. 7 kap. 1 § Malmö stad: 1. Av bestämmelsen bör framgå vem som ska ansöka om tillstånd eller anmäla. I vissa fall kan det vara någon annan än den som ska sprida växtskyddsmedel eller den för vars räkning spridning ska ske. 2. Det bör även framgå av en ansökan om tillstånd eller anmälan vilka alternativa metoder som har prövats innan användning av kemisk bekämpning sker. 2. Se bedömningen under Länsstyrelsen i Skåne län i detta avsnitt. Nej 3. Naturvårdsverket kommer att överväga synpunkten i samband med framtagande av vägledningsmaterial för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Beaktas i vägledning 1. Se bedömningen under Lantbrukarnas riksförbund (LRF) i avsnitt 6 kap. 1 § ovan (punkten 4). Nej 2. Se bedömningen under Länsstyrelsen i Skåne län i detta avsnitt. Nej NATURVÅRDSVERKET 7 kap. 1 § 79(106) Svenska Golfförbundet: Skadetrycket på gräsytorna varierar med årsmån, väder, nederbörd och hur väl man lyckas med sitt förebyggande IPM arbete. Vissa år behövs ingen behandling med kemiska eller biologiska växtskyddsmedel, medan andra år finns ett behov att använda växtskyddsmedel. Man vet inte om eller när en bekämpning kan behöva utföras. Det är ofta med mycket kort varsel en bekämpning bör utföras för bra resultat. Det är viktigt att utföra ev. bekämpning vid gynnsamma förutsättningar med avseende på väder, svampens utveckling och gräsets status. Naturvårdsverket kan inte se att synpunkten påverkar innehållet i föreskriftstexten. Ingen åtgärd krävs. - Naturvårdsverket anser inte att det finns skäl att i den aktuella bestämmelsen ange att en ansökan om tillstånd eller anmälan enligt 2 kap. 40 § respektive 2 kap. 41 § bekämpningsmedelsförordningen ska innehålla uppgifter om markförhållanden. Med tanke på de ökade krav på administration som detta skulle medföra för berörda företag, bedöms det inte vara lämpligt att införa krav på att dessa uppgifter alltid ska ingå i en ansökan om tillstånd eller anmälan. Det är dessutom i många fall inte möjligt att fastställa de exakta markförhållandena under jordytan utan en mer omfattande undersökning. Nej För att en ansökan om tillstånd skall fungera och vara trovärdig måste en preliminär ansökan inlämnas till tillsynsmyndigheten om hur man tror bekämpningsbehovet och ev. växtskyddsmedelsbehovet kommer att bli senare under året. 7 kap. 1 § Svenskt Vatten: Här bör finnas även en punkt 8 om markförhållanden. Det är en fördel om detta finns med redan i ansökan då verksamhetsutövaren sannolikt har bra kunskap om det aktuella området. Visserligen kan den kommunala nämnden begära in kompletteringar men detta kan förlänga handläggningstiden. Om den kommunala nämnden bedömer att det krävs ytterligare uppgifter eller underlag för att ta ställning till en tillståndsansökan eller anmälan, föreligger inget hinder för nämnden att begära in kompletteringar. Den som söker tillstånd eller anmäler får i dessa fall acceptera viss tidsutdräkt. NATURVÅRDSVERKET 80(106) 7 kap. 1 § Sveriges geologiska undersökning (SGU): Saknar begreppen jordart, jorddjup, grundvattennivå och omättad zon i den aktuella bestämmelsen. 7 kap. 1 § Sveriges lantbruksuniversitet (SLU): Författningskommentaren gällande punkten 6 i aktuell bestämmelse bör justeras för att bättre återspegla föreskriftstexten. 8 kap. 1 § 8 kap. 1 § Jordbruksverket: Sista stycket i författningskommentaren. Detta hänger inte ihop med den förslagna föreskriftstexten och bör inte komma med i en eventuell vägledning. Det kan inte förväntas att användarna ska ha kunskap om nedbrytningstider och preparats rörlighet i olika marktyper. En månad anser Jordbruksverket vara en rimlig, generell, tidsperiod. Se bedömningen under Svenskt vatten i detta avsnitt. Nej Naturvårdsverket noterar att det har skett en felskrivning i den aktuella delen av författningskommentaren och kommer att justera detta i samband med framtagande av vägledningsmaterial för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Beaktas i vägledning Naturvårdsverket, kan inte se att synpunkten påverkar innehållet i föreskriftstexten, men vill ändå framhålla att författningskommentaren till den aktuella bestämmelsen överensstämmer med vad som anges i AR 97:3. Nej Kemikalieinspektionen: 1. Undantag för punktbehandling gäller inte för denna bestämmelse eftersom 1. Enligt 2 kap. 45 § andra stycket bekämpningsmedelsförordningen gäller undantag från det inte går att utesluta risk för skada på människors hälsa vid behandling informationsskyldigheten enligt första stycket i av timmervältor. Informationsskyldighet vid behandling på timmervältor är samma bestämmelse, vid sådan spridning som har tvärt om särskilt viktig, vilket bör utvecklas i allmänna råd eller annan karaktär av punktbehandling och som har en vägledning. sådan begränsad omfattning att människors hälsa och miljön inte riskerar att skadas. Det saknas 2. I bestämmelsen anges inte något krav på hänvisning till Giftinformationsdärför grund för påståendet att undantag från centralen på motsvarande sätt som föreslås i föreskrifterna om spridning av informationsskyldigheten inte föreligger vid nu vissa biocidprodukter. nämnd spridning av växtskyddsmedel som sker på timmervältor. 2. När det gäller växtskyddsmedel bedöms det inte föreligga samma hälsoskyddsrisk som gäller vid spridning av aktuella biocidprodukter. Det är därför inte är motiverat att införa krav på hänvisning till Giftinformationscentralen eller krav på Nej Nej NATURVÅRDSVERKET 81(106) information om ev. effekter på människors hälsa i bestämmelsen. 8 kap. 1 § Länsstyrelsen i Norrbottens län: Länsstyrelsen tillstyrker förslaget om skriftlig information till allmänheten. Det framgår dock inte om kravet är att den skriftliga informationen ska lämnas enbart på svenska. Av bestämmelsen bör framgå hur informationen ska lämnas så att även människor som inte kan läsa svenska kan tillgodogöra sig innehållet på ett sådant sätt att både vuxna och barn kan undvika att utsätta sig för onödiga risker. Att tillse att information lämnas på flera språk så att alla kan tillgodogöra sig informationen, bedöms innebära förhållandevis stora administrativa och ekonomiska konsekvenser för berörda företag. Mot bakgrund av detta bedömer Naturvårdsverket inte att det finns skäl att i föreskrifterna inför krav på detta. Beaktas i vägledning I områden där det finns vetskap om att information på svenska inte är tillräckligt för att tillgodose informationsbehovet (t.ex. frekvent besökta turistområden), kan Naturvårdsverket dock se att det finns anledning att lämna information även på andra språk. Naturvårdsverket kommer att beakta denna synpunkt i vägledning för tillämpning och tolkning av föreskrifterna 8 kap. 1 § Länsstyrelsen i Skåne län: 1. När växtskyddsmedel sprids där allmänheten vistas bör det finnas med krav 1. Se bedömningen under Kemikalieinspektionen i detta avsnitt (punkten 2). på att informationen ska innehålla information om vilka hälsoeffekter medlet har på människors hälsa, t.ex. symptom vid hudkontakt eller 2. Ingen åtgärd krävs. inandning. Nej - 2. När det gäller punkten 6 i aktuell bestämmelse instämmer länsstyrelsen i kravet att anslaget bör sitta uppe minst en månad efter utförd åtgärd. 8 kap. 1 § 8 kap. 1 § Länsstyrelsen i Västra Götalands län: Länsstyrelsen stödjer förslaget att ”anslagen ska sitta kvar minst en månad efter spridning”. Oskarshamns kommun: För att effektiv tillsyn över informationsplikten ska kunna utföras behöver Ingen åtgärd krävs. - Skyldigheten att informera om spridning av växt- Nej NATURVÅRDSVERKET 82(106) tillsynsmyndigheten få kännedom om att bekämpning har skett. Det skulle kunna lösas med en kompletterande bestämmelse om underrättelseplikt från verksamhetsutövaren till tillsynsmyndigheten. Det skulle i så fall betyda att om bekämpning sker på en yta understigande 1000 m2 som allmänheten har tillträde till, ska myndigheten underrättas senast i samband med spridningstillfället. Alternativet kan vara att informationsplikten till allmänheten inskränks till anmälning- eller tillståndsåtgärder. Den uteblivna informationen kan i så fall medföra att allmänhetens skydd i viss mån minskar. 8 kap. 1 § 8 kap. 1 § 9 kap. 1-4 §§ 9 kap. 1-3 §§ Skogsstyrelsen: Vid de informations- och referensgruppsmöten som ägt rum har Skogsstyrelsen väckt frågan kring hur t.ex. skogsbruket ska fullgöra informationsplikten till allmänheten. T.ex. var skylten för att informera allmänheten placeras om det är fråga om ett skogsskifte på 10 hektar utan farbara vägar eller egentliga stigar. I författningskommentaren nämns nu att den ska sättas upp väl synligt vid sådana platser där människor kan tänkas passera ett besprutat område, t.ex. vid stigar. Det är ett bra förtydligande, men besvarar dock inte ovanstående fråga. Svenska Golfförbundet: På golfbanan skyltas det vid bekämpning med växtskyddsmedel på delar av fairway ytor (max 10-12 ha). För de mindre greenytorna (< 500 m2) där allmänheten inte har rätt att färdas fritt, borde en information enligt § 1 till golfspelarna vara tillräcklig. Kemikalieinspektionen: Det saknas regler om hantering av spill av växtskyddsmedel. Jordbruksverket: I dessa tre paragrafer är det svårt för en användare att avgöra när tröskeln för skyldighet att underrätta är uppnådd. skyddsmedel på områden där allmänheten får färdas fritt, slås fast i bestämmelsen i 2 kap. 45 § första stycket bekämpningsmedelsförordningen. Bestämmelsen i 8 kap. 1 § dessa föreskrifter anger hur denna skyldighet ska fullgöras. Naturvårdsverket har inte givits bemyndigande att föreskriva om underrättelseplikt vid spridning av växtskyddsmedel som inte är tillstånds- eller anmälningspliktig. Författningskommentarerna kommer att utgöra grunden vid framtagande av vägledningsmaterial för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Naturvårdsverket kan inte se att synpunkten påverkar innehållet i föreskriftstexten, men kommer att söka tydliggöra hur informationsskyldigheten kan uppfyllas inom skogsbruket i vägledning för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Beaktas i vägledning Naturvårdsverket gör ingen annan bedömning i denna fråga än den som Svenska Golfförbundet har gjort. Ingen åtgärd krävs. - Se bedömningen under Kemikalieinspektionen i avsnitt 4 kap. 3 § och avsnitt 5 kap. 1 § ovan. Nej Bestämmelserna i 9 kap. 1-3 §§ motsvarar – med vissa ändringar – vad som gäller enligt 10 § SNFS 1997:2, en bestämmelse som har tillämpats under förhållandevis lång tid. Mot bakgrund av detta samt Nej NATURVÅRDSVERKET 83(106) att det är mycket svårt att formulera bestämmelser om skyldighet att underrätta vid förorening som inte inbegriper en riskbedömning, föranleder Jordbruksverkets synpunkt ingen ändring i föreskriftstexten. 9 kap. 1 § 9 kap. 1 § 9 kap. 1 § 9 kap. 3 § Länsstyrelsen i Skåne län: Länsstyrelsen anser att uttrycket ”en större mängd” är för diffust och behöver förtydligas. Att bara skriva ”en större mängd” skapar osäkerhet och förvirring varav ett förtydligande av vad som menas med ”en större mängd” skulle underlätta för samtliga parter, Länsstyrelsen i Västra Götalands län: Länsstyrelsen anser att det behövs en precisering av begreppet ”större mängd” för att berörda personer, användare, rådgivare m.fl. ska förstå och kunna tillämpa syftet med bestämmelsen. Sveriges geologiska undersökning (SGU): Saknar en definition av begreppet ”större mängd”. Länsstyrelsen i Västmanlands län: Länsstyrelsen har tillsynsansvar för vissa vattenskyddsområden. Av den aktuella bestämmelsen bör därför framgå att även länsstyrelsen ska underrättas vid olycka. Nej Uttrycket ”en större mängd” överensstämmer med vad som anges i bestämmelsen i 10 § SNFS 1997:2. Mot bakgrund av att den aktuella bestämmelsen är tillämplig i händelse av en olycka, bedömer Naturvårdsverket inte att bestämmelsen blir tydligare av att uttrycket ”en större mängd” specificeras. Tvärtom anser Naturvårdsverket att det är mer lämpligt att bedömningen av ”en större mängd”, utgår från den situation som föreligger i det enskilda fallet. Se bedömningen under Länsstyrelsen i Skåne län i detta avsnitt. Nej Se bedömningen under Länsstyrelsen i Skåne län i detta avsnitt. Nej Långt i från varje vattentäkt, sjö eller vattendrag ingår i ett vattenskyddsområde. Mot bakgrund av detta samt att länsstyrelsen inte har tillsynsansvar för alla vattenskyddsområden, anser Naturvårdsverket inte att det är nödvändigt att i bestämmelsen ange att länsstyrelsen ska underrättas. Det får i stället åligga den kommunala nämnden att vid information om en föroreningssituation i ett vattenskyddsområde som länsstyrelsen har tillsynsansvar Nej NATURVÅRDSVERKET 84(106) för, underrätta länsstyrelsen om detta förhållande. 9 kap. 3 § Sveriges geologiska undersökning (SGU): Grundvatten måste anges i den aktuella bestämmelsen. Utesluts grundvattnet står detta i strid med miljömålet Grundvatten av god kvalitet och även med syftet med vattenförvaltningen. Naturvårdsverket har med anledning av SGU:s synpunkt justerat den aktuella bestämmelsen till att även innefatta grundvatten. Ja Bedömning Beaktad Naturvårdsverket har fattat beslut om att föreskrifterna ska träda i kraft den 1 november 2015. Ingen åtgärd krävs. - Ingen åtgärd krävs. - 4.2 Förslag till föreskrifter om spridning av vissa biocidprodukter §i remitterat förslag Generellt Generellt Generellt Remisinstans Synpunkt Anticimex: Det är av praktiska skäl en fördel om föreskriften träder ikraft under vinterhalvåret då skadedjursaktiviteten oftast är något lägre än under sommaren. Detta ger saneringsfirmorna en större möjlighet att hinna utbilda och informera sin personal om de nya föreskrifterna. Göteborgs stad: Förslaget till nya föreskrifter i stort är bra. De är bättre anpassade efter förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel (bekämpningsmedelsförordningen) och vilken användning som finns vilket gör dem lättare att förstå och tillämpa både för myndigheter och för verksamhetsutövare. Halmstads kommun: 1. 1. Kommunen bedömer att de föreslagna föreskrifterna inte innehåller krav som kommer att öka arbetsbördan för kommunen såsom tillsynsmyndighet. 2. 2. Beträffande de kommunala vattentäkterna, saknas i de föreslagna föreskrifterna sådana särskilda åtgärder som medlemsstaterna enligt art. 11 2c) i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om hållbar användning av bekämpningsmedel (bekämpningsmedels- Ingen åtgärd krävs. - Naturvårdsverket konstaterar att bekämpningsmedelsdirektivet f.n. inte är tillämpligt på biocidprodukter. Beträffande växtskyddsmedel hänvisas till bedömningen av Halmstads kommuns remissvar i avsnitt 4.1 ovan. - NATURVÅRDSVERKET 85(106) direktivet) ska vidta för att skapa säkerhetszoner för ytvatten och grundvatten som används för uttag av dricksvatten, där bekämpningsmedel inte får användas eller lagras. Generellt Havs- och vattenmyndigheten: Föreskrifterna är överlag tydliga och väl avvägda. Generellt Hudiksvalls kommun: Kommunen bedömer att de föreslagna föreskrifterna inte innehåller krav som kommer att öka arbetsinsatsen för kommunen såsom tillsynsmyndighet. Generellt Hållbar idé AB: En koppling till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021 är önskvärd. Generellt Kemikalieinspektionen: I 3 kap. 20 § 4 bekämpningsmedelsförordningen anges att Naturvårdsverket får meddela föreskrifter i fråga om skyldighet att informera om spridning av biocidprodukter på en plats som allmänheten har tillträde till. I samband med diskussioner kring tidigare utkast till föreskrifter om spridning av vissa biocidprodukter har Kemikalieinspektionen föreslagit att det även bör finnas krav på anslag i utrymmen efter behandling där allmänheten normalt inte har tillträde (vinds- och källarutrymmen i flerfamiljshus, byggarbetsplatser, personalutrymmen, restaurangkök osv) samt informationskrav vid spridning i privatbostäder. Kemikalieinspektionen är medveten om att "en plats som allmänheten har tillträde till" enligt bemyndigandet i 3 kap. 20 § 4 bekämpningsmedelförordningen begränsar Naturvårdsverkets möjligheter att föreskriva om sådana krav. Kemikalieinspektionen anser emellertid att det nuvarande bemyndigandet är onödigt snävt eftersom det finns ett viktigt behov av information till enskilda även i dessa sammanhang. Kemikalieinspektionen Ingen åtgärd krävs. - Ingen åtgärd krävs. - Naturvårdsverket är i egenskap av remissinstans aktivt deltagande vid framtagandet av vattenmyndigheternas respektive åtgärdsprogram för perioden 2015-2021. Föreskrifterna är utformade i överensstämmelse med de åtgärder som föreslås för att begränsa spridning av rester av bekämpningsmedel i miljön. - Naturvårdsverket har förståelse för Kemikalieinspektionens synpunkt. Naturvårdsverket noterar synpunkten och kommer att behandla den vid ett eventuellt kommande utvidgat bemyndigande av 3 kap. 20 § 4 bekämpningsmedelsförordningen. - NATURVÅRDSVERKET 86(106) vill därför uppmärksamma Naturvårdsverket på denna fråga i händelse att verkets bemyndigande i bekämpningsmedelsförordningen kan komma att ses över. Generellt Generellt Generellt Kristianstads kommun: Att anmälningsplikten tas bort för användning av biocidprodukter är positivt. Under de senaste åren har endast ett fåtal anmälningar avseende användning av biocidprodukter lämnats in till kommunen, trots att ett flertal troligtvis skett, vilket tyder på att nuvarande reglering ställer krav som är svåra att tillämpa i praktiken. Föreslagen dokumentationsskyldighet bör ge goda förutsättningar för tillsyn av användning av biocidprodukter. Livsmedelsverket: Naturvårdsverkets förslag till rubricerade föreskrifter har remitterats i en form där varje paragraf i föreskrifterna följs av en författningskommentar. I kommentarerna finns dock inslag av allmänna råd eller överväganden till Naturvårdsverkets förslag till föreskrifter, vilket skapar oklarhet kring kommentarernas betydelse för tolkning av dessa föreskrifter. En del av de kommentarer som Livsmedelsverket betecknar som allmänna råd skulle eventuellt kunna ersättas av mer precist formulerade föreskrifter. Livsmedelsverket förordar därför att författningskommentarerna ses över, om Naturvårdsverket har för avsikt att offentliggöra dem i anslutning till föreskrifterna. Livsmedelsverket föreslår att dessa kommentarer inte kommer att utgöra en integrerad del av föreskrifterna när dessa ska träda i kraft. I övrigt har Livsmedelsverket inte några synpunkter på förslagen. Länsstyrelsen i Skåne län: 1. Länsstyrelsen ser överlag positivt på Naturvårdsverkets förslag till nya föreskrifter, men har synpunkter i vissa delar. Ingen åtgärd krävs. - För att underlätta läsningen remitterades förslaget till föreskrifter med författningskommentarer som innehåller motiv för bestämmelserna samt i relevanta delar information om hur bestämmelserna är tänkta att tolkas och tillämpas. Detta framgick i missiv till remissutskicket. De beslutade föreskrifterna innehåller inte författningskommentarer. - Författningskommentarerna kommer dock att utgöra grunden vid framtagande av vägledningsmaterial för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. 1. Ingen åtgärd krävs. - 2. Ingen åtgärd krävs. - 2. Länsstyrelsen tycker det är klokt att de som yrkesmässigt sprider biocidprodukter klass 3 i ska omfattas av föreskrifterna. Generellt Länsstyrelsen i Västra Götalands län: Länsstyrelsen anser att det är ett väl genomarbetat utkast till föreskrifter jämfört med tidigare versioner och har i övrigt inga kommentarer. Ingen åtgärd krävs. - NATURVÅRDSVERKET Generellt Generellt Generellt 87(106) Malmö stad: Föreskrifterna är generellt bra. Det är positivt med separata föreskrifter för växtskyddsmedel respektive biocidprodukter. Författningskommentarerna är till stor hjälp för tolkningen. En önskan finns om att någon form av vägledningsmaterial framöver tas fram som innehåller fler praktiska och konkreta exempel från verkligheten, bilder, FAQ och liknande. Oskarshamns kommun: Förslaget till nya föreskrifter bedöms i sin helhet vara positivt, ge ett gott skydd för människors hälsa och miljön samt uppnå syftet att begränsa spridning utanför användningsområdet. Föreskrifterna ökar möjligheten att nå miljömålet Giftfri miljö genom att begränsa riskerna i omgivningen och ökar säkerheten för allmänheten vid användande av bekämpningsmedel. Naturvårdsverket kommer att ta fram vägledningsmaterial för tillämpning och tolkning av föreskrifterna samt kommer att informera om innehållet i föreskrifterna. Författningskommentarerna kommer att utgöra grunden för detta arbete. Beaktas i vägledning Ingen åtgärd krävs. - Regelrådet: Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ 1. Med anledning av Regelrådets synpunkt kommer konsekvensutredningen att kompletteras med förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. uppgift om storleken på berörda företag. 1. Naturvårdsverkets beskrivning av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch saknar en uppskattning av storleken på de berörda företagen. Inte 2. Föreskrifterna innebär att informations- och underrättelseskyldigheten, jämfört med vad som heller finns någon angivelse om varför en sådan uppgift inte har inkludehar följt av SNFS 1997:2, utökas till att omfatta rats. Naturvårdsverkets beskrivning bedöms därmed vara bristfällig. alla platser som allmänheten har tillträde till. I förhållande till SNFS 1997:2 utökas vidare 2. Regelrådet finner att det saknas vissa beskrivningar av de effekter Naturdokumentationskravet till att även omfatta vårdsverkets förslag kan få på berörda företags administrativa kostnader. spridning som sker inomhus och biocidprodukter Den givna informationen, som inte innehåller några kvantifieringar, i klass 3. Mot bakgrund av att det inte finns något innebär att en icke heltäckande bild av kostnadsförändringen förmedlas. tillförlitligt underlag att tillgå när det gäller hur Regelrådet kan ha viss förståelse för att det är svårt att kvantifiera varje många skadedjurssaneringar som årligen utförs på enstaka kostnad men tycker ändå att Naturvårdsverket genom exempel platser som allmänheten har tillträde till, är det hade kunnat ge mer information. Regelrådet finner beskrivningen av hur de mycket svårt att uppskatta vilka kostnadsmässiga administrativa kostnaderna påverkas som bristfällig. konsekvenser som denna förändring innebär för berörda företag. Inte heller finns det uppgifter om 3. I konsekvensutredningen finns en bedömning om att regleringen inte i vilken utsträckning skadedjurssanerare redan bedöms innebära någon ändring i gällande konkurrensförhållanden. idag dokumenterar spridning inomhus eller i Regelrådet finner det anmärkningsvärt att det inte framkommer mer Kompl. av konsekvens utredning Kompl. av konsekvens utredning NATURVÅRDSVERKET 88(106) information om hur förslaget påverkar konkurrensen än det korta konstaterande som konsekvensutredningen innehåller. Regelrådet finner beskrivningen i konsekvensutredningen som bristfällig. 4. Det framgår av konsekvensutredningen att det inte har behövts tas hänsyn till små företag vid reglernas utformning. Då konsekvensutredningen saknar uppgift om storleken på de berörda företagen anser regelrådet att Naturvårdsverkets bedömning inte är tillräckligt underbyggd. Regelrådet finner därför beskrivningen i konsekvensutredningen av om särskilda hänsyn har behövts tas till små företag, som bristfällig. vilken utsträckning de använder biocidprodukter i klass 3. Även när det gäller förändringen av dokumentationskravet är det därför svårt att kvantifiera kostnaderna för berörda företag. Naturvårdsverket kommer emellertid att komplettera konsekvensutredningen med konkreta exempel för att illustrera vad dessa förändringar innebär i fråga om administrativa åtgärder och därmed sammanhängande kostnader. 3. Beträffande konkurrensförhållanden mellan svenska och utländska företag gör Naturvårdsverket bedömningen att, i den mån utländska företag är verksamma på den svenska marknaden, de föreslagna föreskrifterna inte innebär några förändringar. Detta eftersom att även utländska företag som är verksamma i Sverige omfattas av dessa föreskrifter. Naturvårdsverket gör vidare bedömningen att reglerinen inte heller i övrigt innebär några förändringar avseende konkurrensförhållanden mellan företag på den svenska marknaden. Kompl. av konsekvens utredning Med anledning av Regelrådets synpunkt kommer konsekvensutredningen ändå att kompletteras med en redogörelse avs. det ovanstående. 4. Eftersom kraven dokumentation, information till allmänheten och underrättelse till den kommunala nämnden som följer av förslaget till föreskrifter har en direkt koppling till antalet skadedjursbekämpningar som utförs gör Naturvårdsverket bedömningen att kraven är proportionerliga till företagens storlek och att särskild hänsyn till små företag därför inte behöver tas. Till detta kommer att endast finns mellan 30-90 skadedjurs- Kompl. av konsekvens utredning NATURVÅRDSVERKET 89(106) saneringsföretag som f.n. är verksamma i Sverige. Med anledning av Regelrådets synpunkt kommer konsekvensutredningen ändå att kompletteras med en redogörelse avs. det ovanstående. Generellt Stockholms stad: 1. Förslaget till föreskrifter är bra då kraven på hållbar användning av biocidprodukter förtydligas. Vidare är förslaget till föreskrifter väl avvägt och motiverat. 1. Ingen åtgärd krävs. - 2. Ingen åtgärd krävs. - 2. Staden bedömer att de föreslagna föreskrifterna inte nämnvärt kommer att påverka arbetsbelastningen. Generellt Generellt Generellt Svenskt Vatten: I de föreslagna föreskrifterna, avseende de kommunala vattentäkterna, saknas också de särskilda åtgärder som medlemsstaterna enligt art. 11 punkten 2c) i direktiv 2009/128/EG ska vidta för att skapa säkerhetszoner för ytvatten och grundvatten som används för uttag av dricksvatten, där bekämpningsmedel inte får användas eller lagras. Svenskt Vatten föreslår att särskilda åtgärder för att skapa dessa säkerhetszoner skrivs in i de föreslagna föreskrifterna. Sveriges Färgfabrikanters Förening (Sveff): Stöder att föreskrifterna återspeglar de nuvarande reglerna för spridning av kemiska bekämpningsmedel och att man inte avser utöka omfattningen gällande produkttyper. Sveriges kommuner och landsting (SKL): Har ingenting att anföra om förslaget om nya föreskrifter avseende spridning av vissa biocidprodukter. Det är viktigt att Naturvårdsverket förtydligar tillsynsvägledningen om ändringen hur upplysnings/informationsplikt enligt 4 kap. ska ske. SKL vill framhålla betydelsen av adekvat tillsynsvägledning i frågorna, dvs. att vägledningen har ett ändamålsenligt innehåll, en bra utformning och att den kommer i anslutning till regelförändringarna. Generellt anser SKL att författ- Se bedömningen under Halmstads kommun i detta avsnitt (punkten 2). - Ingen åtgärd krävs. - Se bedömningen under Malmö stad i detta avsnitt. Beaktas i vägledning NATURVÅRDSVERKET 90(106) ningskommentarerna avseende båda författningsförslagen innehåller bra information och bör utvecklas till tillsynsvägledning. Generellt Generellt Generellt Generellt Sveriges lantbruksuniversitet (SLU): Instämmer i konsekvensutredningens slutsats att det är motiverat att ta fram nya separata föreskrifter för växtskyddsmedel respektive biocider och upphäva de befintliga föreskrifterna. Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund (SMOHF): Önskar att det kommer tillsynsvägledning om hur kontroll av spridning av biocidprodukter ska utföras. Att informera om lagstiftningen på inspektion är inget problem men att följa upp hur verksamhetsutövarna agerar i verkligheten medför en annan problematik som de vägledande myndigheterna gärna får kommentera. Söderåsens Miljöförbund: Är i huvudsak positivt inställda till de nya föreskrifterna, men ser behov av att föreskrifterna kompletteras med en tydlig vägledning. Trafikverket: 1. Stödjer det i konsekvensutredningen föreslagna alternativet att nya föreskrifter tas fram och befintliga föreskrifter upphävs. Tillämpning och tolkning av regelverk underlättas avsevärt vid val av detta alternativ. Fördelarna med att dela upp växtskyddsmedel och biocidprodukter i separata kapitel i bekämpningsmedelsförordningen är flera, och Trafikverket har gjort samma uppdelning i exempelvis förbudslistan för kemiska produkter. Ingen åtgärd krävs. - Se bedömningen under Malmö stad i detta avsnitt. Beaktas i vägledning Se bedömningen under Malmö stad i detta avsnitt. Beaktas i vägledning 1. Ingen åtgärd krävs. - 2. Ingen åtgärd krävs. - 3. Naturvårdsverket har förståelse för Trafikverkets synpunkt. Frågan om behörig operativ tillsynsmyndighet för bekämpning på banvallar, är emellertid inte något som Naturvårdsverket äger 2. Syftet att förenkla tillämpningen av regelverket och anpassa regelverket till hantera inom ramen för arbetet med att ta fram dagens bekämpningsmedelanvändning och de miljö- och hälsoskyddsnya föreskrifter om spridning av vissa biocidproblem som användningen medför är positivt. produkter. - 3. Tillsynsmyndighet för kemisk bekämpning på banvallar bör ändras från kommun till länsstyrelse. Idag finns ca 220 kommuner som är tillsynsmyndighet och för att förenkla administrationen och få en mer likartad bedömning över landet är det mer logiskt att länsstyrelsen är tillsyns- - 4. Ingen åtgärd krävs. NATURVÅRDSVERKET 91(106) myndighet, vilket är fallet i övriga Europa. 4. Trafikverket har redan idag krav på dokumentation för biocidprodukter och föreskrifterna får därför inga konsekvenser för Trafikverket. Generellt Vattenmyndigheten Södra Östersjön: 1. Föreskrifterna som nu är på remiss är överlag mycket tydliga och lättlästa, men för många paragrafer är den bifogade tolkningen av bestämmelserna nödvändiga för att förstå totala innebörden. Det är därför viktigt med en vägledning till föreskrifterna. 2. Det är en brist att föreskrifteran inte innehåller bestämmelser om tillståndsplikt för användning av biocidprodukter i vattenskyddsområden. 1 kap. 1 § 1 kap. 1 § 1 kap. 1 § Anticimex: Det är positivt att föreskrifterna omfattar användning inomhus. Föreskrifterna tar bättre hänsyn till de faktiska riskerna med användning av biocidprodukter. Kemikalieinspektionen: Det bör förtydligas att endast användning inom produkttyp 8 som rör bekämpning av träskadeinsekter ska omfattas av föreskrifterna. Enligt förslaget omfattas all kurativ bekämpning av angrepp d.v.s. även angrepp som utgörs av svamp, såsom hussvamp. Syftet med att överhuvudtaget inkludera användning av biocidprodukter som omfattas av produkttyp 8 i föreskrifterna var att undvika gränsdragningsproblem mellan insekticider i produkttyp 8 och produkttyp 18, och inte att föreskrifterna ska omfatta all kurativ användning av träskyddsmedel. Detta framgår även av aktuell författningskommentar. Sveriges Färgfabrikanters Förening (Sveff): Stöder att förslaget endast avser att beröra yrkesmässig användning av biocidprodukter inom produkttyp 14 och 18 samt de insektsmedel som faller inom produkttyp 8. Eftersom produkttyp 8 även innefattar träskyddsmedel som t.ex. grundoljor är det mycket viktigt att formuleringen blir korrekt i föreskrifternas tillämpningsområde. 1. Se bedömningen under Malmö stad i detta avsnitt. Beaktas i vägledning 2. Naturvårdsverket har inte givits bemyndigande att föreskriva om förbud att utan tillstånd sprida biocidprodukter inom ett vattenskyddsområde, motsvarande det bemyndigande som har lämnats beträffande växtskyddsmedel. Nej Ingen åtgärd krävs. - Naturvårdsverket delar synpunkten att det, för användning av biocidprodukter som omfattas av produkttyp 8, endast är bekämpnings av träskadeinsekter som ska omfattas av föreskrifterna. Bestämmelsen i 1 kap. 1 § har därför justerats i enlighet med detta. Ja Se bedömningen under Kemikalieinspektionen i detta avsnitt. Ja NATURVÅRDSVERKET 92(106) I författningskommentaren framgår att det bara är biocidprodukter som används för kurativ bekämpning av träskadeinsekter som omfattas, men detta framgår inte av föreskrifterna. Sveff anser att 1 § bör skrivas enligt följande: ”Dessa föreskrifter gäller vid yrkesmässig spridning av biocidprodukter som omfattas av produkttyp 8 och som används för att kurativ bekämpning av träskadeinsekter, samt biocidprodukter som omfattas av produkttyp 14 eller 18...”. Sveff anser att detta förslaget reflekterar vad som skrivs i författningskommentaren på ett bättre sätt, och gör det tydligare vad som avses. Sveff bedömer att 1 § behöver förtydligas för att undvika feltolkningar gällande omfattningen av föreskrifterna hos både kommuner och verksamhetsutövare vid senare tillämpning. 1 kap. 1 § Sveriges lantbruksuniversitet (SLU): Anser att det bör framgå i de nya föreskrifterna om de gjorts tillämpliga för biocider (både kemiska och mikrobiologiska) eller om de är framtagna baserat specifikt på egenskaper hos de kemiska medlen. Om de mikrobiologiska medlen avses inkluderas behövs en komplettering av föreskrifterna där man i denna text utformar föreskrifter som tar hänsyn till mikroorganismernas specifika egenskaper. I bekämpningsmedelsförordningen görs ingen åtskillnad mellan exempelvis kemiska biocidprodukter och andra typer av biocidprodukter. I enlighet med vad som gäller enligt bekämpningsmedelsförordningen bedömer Naturvårdsverket att det inte finns skäl att i dessa föreskrifter göra åtskillnad mellan olika typer av biocidprodukter. Föreskrifterna är följaktligen tillämpliga på alla typer av biocidprodukter förutom sådana som innehåller nematoder, insekter eller spindeldjur, vilket följer av den aktuella bestämmelsen. Bestämmelser som reglerar användning av biocidprodukter som innehåller nematoder, insekter eller spindeldjur finns i förordningen (2003:338) om biocidprodukter som innehåller nematoder, insekter eller spindeldjur. Nej NATURVÅRDSVERKET 2 kap. 1 § 93(106) Anticimex: Definitionen av vad som är ”yrkesmässig användning” tar inte hänsyn till de faktiska risker som hantering av produkter i klass 2 kan innebära. Att en person utför en sanering inom ramen för sitt yrkesutövande medför inte att personen har kompetens att göra en bedömning av riskerna som hanteringen kan medföra. En jämförelse kan göras med växtskyddslagstiftningen som inte tar hänsyn till de skillnader som finns i kunskapsnivå mellan olika yrkeskategorier. Lantbrukare har ofta stor kunskap om kemikaliehantering i stor skala och använder bekämpningsmedel i sin vardag på ett annat sätt än t.ex. personalen på en förskola som tas upp som exempel i författningskommentareren. Informationsspridningen från leverantörer av växtskyddsmedel till användaren är betydligt mer effektiv bland annat beroende på att yrkesgruppen lantbrukare är anslutna till organisationer och förbund varigenom de kan inhämta information. Motsvarande organisation och kanaler för informationsspridning finns inte för leverantörer av biocider. Lantbrukare får även regelbunden tillsyn på sin verksamhet där mycket fokus ligger på kemikaliehantering. Denna skillnad både i kunskapsnivå, informationsspridning och tillsyn mellan olika yrkesgrupper medför att det är stora skillnader mellan de risker som kan uppstå. Det bör även påpekas att de yrkesgrupper som enligt den föreslagna definitionen är yrkesmässiga användare oftast inte kommer att ha kännedom om denna föreskrift och därför inte heller får adekvat tillsyn. 2 kap. 1 § Kemikalieinspektionen: Saknar en definition på yrkesmässig användning. Vissa bestämmelser i bekämpningsmedelsförordningen är endast tillämpliga vid yrkesmässig verksamhet. I förordningen görs dock ingen åtskillnad mellan olika yrkesmässiga verksamheter beroende på vilken kunskapsnivå som finns t.ex. inom en viss bransch. Beaktas i vägledning Naturvårdsverket anser inte att det finns skäl att frångå den systematik som finns i bekämpningsmedelsförordningen. Följaktligen anser Naturvårdsverket att föreskrifterna ska omfatta all yrkesmässig spridning av aktuella biocidprodukter, oavsett kunskapsnivå hos den som sprider biocidprodukter. Naturvårdsverket kommer att ta fram vägledningsmaterial för tillämpning och tolkning av föreskrifterna samt kommer att informera om innehållet i de nya föreskrifterna. Vidare kommer Naturvårdsverket att göra riktade utskick till tillsynsmyndigheter och andra berörda aktörer. I samband med detta kommer behovet av att nå ut med informationen till en bredare krets, att beaktas. Naturvårdsverket anser att föreskrifterna ska följa den systematik som finns i bekämpningsmedelsförordningen. I förordningen har uttrycket ”yrkesmässig användare” en central plats, men har uttrycket ändå inte definieras annat än genom hänvisning till förordning (EG) nr 1107/2009 (EU:s växtskyddsmedelsförordning) som i sin tur hänvisar till definitionen av yrkesmässig användare i art. 3 i bekämpningsmedelsdirektivet. Beaktas i vägledning NATURVÅRDSVERKET 94(106) Naturvårdsverket kommer i stället att beakta synpunkten i vägledning för tillämpning och tolkning av föreskrifterna 2 kap. 1 § 3 kap. 1 och 2 §§ 3 kap. 2 § Söderåsens Miljöförbund: Föreskrifterna skulle bli mer lättlästa om alla viktiga definitioner fanns samlade i föreskrifterna. Detta gäller exempelvis definitionen av ordet ”yrkesmässig”. Vattenmyndigheten Södra Östersjön: Det är särskilt viktigt med en vägledning till dessa bestämmelser eftersom utrymmet för individuella tolkningar är mycket stort. Folkhälsomyndigheten: Föreslår ett tillägg som tydliggör att risken för oönskad förgiftning av vilda djur, husdjur och sällskapsdjur ska tas i beaktande. Vid spridning av biocider utomhus är det i till största delen rodenticider som kan innebära en risk för sekundär förgiftning när djur äter förgiftade gnagare: Hus- eller sällskapsdjur kan även bli primärt förgiftade om de äter eller kommer i kroppskontakt med rodenticider. Spridning av medlet och skyddsåtgärder skiljer sig år beroende på vilken typ av djur som behöver skyddas. Att endast ange att människor och miljö ska skyddas kan uppfattas som att man inte behöver bedöma risker för djur. Se bedömningen under Kemikalieinspektionen i detta avsnitt. Beaktas i vägledning Se bedömningen under Havs- och vattenmyndigheten i det generella avsnittet ovan. Beaktas i vägledning En av de försiktighetsåtgärder som krävs för att uppfylla bestämmelsen är att tillse att utplacering av bekämpningsmedel mot råttor alltid sker så att barn, husdjur, fåglar och vilda djur inte kan komma åt det, vilket även framgår av författningskommentaren. Naturvårdsverket avser att tydliggöra detta i vägledning för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Beaktas i vägledning Mot bakgrund av att spridning av aktuella biocidprodukter är varierad och sker på olika platser, såväl inom som utomhus, bedömer Naturvårdsverket att det inte är möjligt att i föreskriftstexten ange mer Beaktas i vägledning Förslag till ny formulering av aktuell bestämmelse: Den som sprider en biocidprodukt ska vidta de försiktighetsåtgärder som med hänsyn till omständigheterna på platsen behövs för att skydda människors hälsa, vilda djur förutom skadedjur, husdjur, sällskapsdjur och miljön. 3 kap. 2 § Kemikalieinspektionen: Anser inte att paragrafen uppfyller sitt syfte så som det beskrivs i författningskommentaren. Detta konkretiserar inte hänsynsregeln i 2 kap 3 § miljöbalken. Kemikalieinspektionen anser att man behöver lista konkreta exempel i en icke uttömmande lista för att åstadkomma just en konkret bestämmelse. NATURVÅRDSVERKET 95(106) konkreta försiktighetsåtgärder. Till detta kommer att Naturvårdsverket ser en risk att det kan uppfattas som att det inte finns skyldighet att vidta sådana försiktighetsåtgärder som inte omfattas av, eller liknar de i, en lista med exempel. Naturvårdsverket anser att det är mer lämpligt att redogöra för exempel på försiktighetsåtgärder i vägledning. Naturvårdsverket kommer därför i stället att beakta synpunkten vid framtagande av vägledningsmaterial för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Se bedömningen under Folkhälsomyndigheten i detta avsnitt. 3 kap. 2 § Länsstyrelsen i Norrbottens län: Delar Naturvårdsverkets intentioner med denna bestämmelse men anser att den är alltför allmänt hållen för att utgöra en reell konkretisering av försiktighetsprincipen i 2 kap. 3 § miljöbalken. Länsstyrelsen anser därför att bestämmelsen bör konkretiseras ytterligare, gärna med exempel på omständigheter som bör beaktas i enskilda fall. Se bedömningarna under Folkhälsomyndigheten samt Kemikalieinspektionen i detta avsnitt. Beaktas i vägledning Det är bemyndigandet i 3 kap. 20 § 4 bekämpningsmedelsförordningen som ligger till grund för den aktuella bestämmelsen. I bemyndigandet anges att Beaktas i vägledning I författningskommentaren finns en formulering som enligt länsstyrelsen bör lyftas in i paragraftexten i syfte att ytterligare konkretisera denna. Formuleringen lyder: ”Exempelvis ska utplacering av bekämpningsmedel mot råttor alltid ske så att barn, husdjur, fåglar och vilda djur inte kan komma åt det”. Eftersom bekämpningsmedel mot råttor ofta är giftiga även för andra vilda djur och för människor, anser länsstyrelsen att denna upplysning är av stor vikt för att skydda människor och andra vilda djur mot oavsiktlig skada. Därför anser länsstyrelsen att denna mening bör lyftas in i föreskriftstexten så att den därigenom blir bindande för den som sätter ut råttgift. 4 kap. 1 och 2 §§ Söderåsens Miljöförbund: Vad som menas med ”plats där allmänheten vistas” behöver förtydligas. I vissa fall kan de vara oklart om en bredare allmänhet alls har tillträde till en plats. I andra fall kan det vara oklart om utrymmena ska avgränsas, och i vilka NATURVÅRDSVERKET 96(106) delar av en lokal allmänheten ska anses ha tillträde. Naturvårdsverket får meddela föreskrifter i fråga om skyldighet att informera om spridning av biocidprodukter på en plats som allmänheten har tillträde till. Eftersom uttrycket ”på en plats som allmänheten har tillträde till” inte har definierats i bekämpningsmedelsförordningen, anser Naturvårdsverket inte heller att det vare sig är möjligt eller är en lämplig ordning att uttrycket definieras i föreskrifterna. Naturvårdsverket kommer i stället att beakta synpunkten vid framtagande av vägledningsmaterial för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. 4 kap. 1 och 3 §§ 4 kap. 1 § Sveriges lantbruksuniversitet (SLU): Angående författningskommentarerna till de aktuella bestämmelserna: Det är lämpligare i dessa sammanhang att kalla en typ av formulering för ”pulver” och inte ”puder”. Naturvårdsverket kommer att överväga synpunkten i Beaktas i vägledning samband med framtagande av vägledningsmaterial för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Anticimex: 1. Naturvårdsverket delar i stort de synpunkter som För att varningsanslagens syfte, att varna och informera, ska uppfyllas måste Anticimex har framfört beträffande punkten 2 i det vara så tydligt som möjligt. Anticimex vill därför påpeka att vissa av de i den aktuella bestämmelsen. Med anledning av föreskrifterna listade punkterna inte tillför någon egentlig information som detta bedöms det inte vara nödvändigt att kontaktbidrar till att uppfylla anslagens syften. En aspekt i detta är att så lite som möjligt bör skrivas för hand då handskrift är mindre tydligt och bleknar uppgifter till den för vars räkning spridningen sker, ingår i skyldigheten att informera allmänsnabbare än tryckt text. För att göra anslagen så tydliga som möjligt föreslås heten. Naturvårdsverket har justerat att mängden information hålls till ett minimum samt att så mycket som möjligt bestämmelsen i enlighet med detta. kan förtryckas. 2. Syftet med bekämpningen som ska anges på anslagen enligt punkten 3, överensstämmer med den information som ska ingå i den underrättelse som ska lämnas till den kommunala nämnden i)Den som beställt en sanering av ett skadedjur får information i form av ett enligt 4 kap. 2 § i föreskrifterna. Informationen säkerhetsdatablad och övrig skriftlig och muntlig information på plats. bör innefatta det skadedjursproblem som bekämpBeställaren har mycket sällan den kunskap som krävs för att svara på 1. Angående punkten 2, ”kontaktuppgifter till den som utför spridningen av biocidprodukter samt till den för vars räkning spridningen sker”: Ja Beaktas i vägledning NATURVÅRDSVERKET 97(106) frågor när det gäller hälso- och miljörisker med de använda produkterna. ii)Anticimex anser att information om beställaren inte tillför någon relevant information utan endast tar fokus från varningsupplysningar och den kontaktinformation som kan behövas vid ett misstänkt förgiftningsfall. iii)Information om beställarens kontaktuppgifter måste skrivas för hand på varningsanslagen vilket gör informationen mindre lättläst och mindre beständig. ningen avses avhjälpa och vad som ska uppnås med bekämpningen. Informationen behöver inte innehålla mer detaljerade uppgifter t.ex. om artnamn. Synpunkten föranleder inte någon ändring i föreskrifterna men kommer att beaktas i samband med framtagande av vägledningsmaterial för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. 3. Med beskrivning av spridningsmetod avses iv)Anticimex föreslår att i upplysningen om för vems räkning saneringen uppgift om hur spridning sker vilket hänger utförs ska meddelas tillsynsmyndigheten enligt 4 kap. 3 § samt dokumensamman med vilken formulering biocidprodukten teras enligt 5 kap. 1 § i föreskrifterna men utelämnas från varningsanslagen har, d.v.s. om det är en flytande produkt, ett puder och att endast nödnummer och kontaktuppgifter till den som ansvarar för eller ett fast bete. Uppgifter om produktens spridningen anges på anslaget. formulering ska således framgå av anslagen och Naturvårdsverket avser att tydliggöra detta i 2. Angående punkten 3, ”syftet med spridningen”: vägledningen för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Anticimex föreslår att information angående syftet med spridningen dokumenteras med artnamn enligt 5 kap. 1 § i föreskrifterna men på anslagen antingen utelämnas eller anges med generella termer t.ex. ”bekämpnings av insekter” eller ”bekämpning av gnagare”. Att uppge exakt vilken art som bekämpas påverkar inte risken med bekämpningsmedelsanvändningen. Däremot kan känsliga personer komma att känna obehag i onödan om de får denna upplysning. Det är bekämpningsmedlet man ska varna för och inte skadedjuret då dessa sällan utgör en akut risk. Beaktas i vägledning 3. Angående punkten 5, ”beskrivning av spridningsmetod”: Beskrivning av den använda produktens formulering t.ex. puder eller flytande produkt är en mer relevant information. 4 kap. 1 § Folkhälsomyndigheten: I punkten 5 i aktuell bestämmelse föreslås ett tillägg för att tydliggöra att det är viktigt att allmänheten vet var någonstans biociden är utlagd och hur biocidprodukten ser ut. Se bedömningen under Anticimex i detta avsnitt (punkten 3). Nej NATURVÅRDSVERKET 98(106) Förslag till ny formulering av punkten 5 i aktuell bestämmelse: beskrivning av spridningsmetod, vilken form biocidprodukten har spridits ut, var spridning har skett och hur produkten kan kännas igen. 4 kap. 1 § Kemikalieinspektionen: Angående punkten 1, ”uppgift om var spridningen sker”: Informationen bör, för att undvika en nyfiken allmänhet, inte inkludera exakt uppgift om var spridningen sker. Möjligtvis bör punkten 1 i stället ange ”området för spridning” som är lite mer opreciserat. 4 kap. 1 § Länsstyrelsen i Norrbottens län: Länsstyrelsen tillstyrker förslaget om skriftlig information till allmänheten. Det framgår dock inte om kravet är att den skriftliga informationen ska lämnas enbart på svenska. Av bestämmelsen bör framgå hur informationen ska lämnas så att även människor som inte kan läsa svenska kan tillgodogöra sig innehållet på ett sådant sätt att både vuxna och barn kan undvika att utsätta sig för onödiga risker. Information om var spridningen sker ska lämnas enligt punkten 1 i bestämmelsen. Den information som ska lämnas enligt punkten 1 och 5 i aktuell bestämmelse täcker i allt väsentligt den information som Folkhälsomyndigheten anser ska lämnas. Naturvårdsverket anser inte att det finns skäl att justera föreskriftstexten. Synpunkten kommer i stället att övervägas i samband med framtagande av vägledningsmaterial för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Beaktas i vägledning Att tillse att information lämnas på flera språk så att alla kan tillgodogöra sig informationen, bedöms innebära förhållandevis stora administrativa och ekonomiska konsekvenser för berörda företag. Mot bakgrund av detta bedömer Naturvårdsverket inte att det finns skäl att i föreskrifterna inför krav på detta. Beaktas i vägledning I områden där det finns vetskap om att information på svenska inte är tillräckligt för att tillgodose informationsbehovet (t.ex. frekvent besökta turistområden), kan Naturvårdsverket dock se att det finns anledning att lämna information även på andra språk. Naturvårdsverket kommer att beakta denna synpunkt i vägledning för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. 4 kap. 1 § Länsstyrelsen i Skåne län: Vad beträffar skyldighet att informera och underrätta anser länsstyrelsen att även skolor, daghem, privata hem m.fl. ska innefattas av denna bestämmelse Bestämmelsen gäller den som sprider biocidprodukter på en plats som allmänheten har tillträde Beaktas i vägledning NATURVÅRDSVERKET 99(106) när det gäller spridning av biocidprodukter. till. Detta innefattar bl.a. gårdar till förskolor och skolor. Naturvårdsverket kommer att tydliggöra detta i vägledning för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. När det gäller spridning som sker på platser som allmänheten inte har tillträde till, t.ex. privata hem, se bedömningen under Kemikalieinspektionen i det generella avsnittet ovan. 4 kap. 2 och 4 §§ Göteborgs stad: 1. Underrättelseskyldigheten enligt 4 kap. 2 § dessa föreskrifter motsvarar vad som gäller enligt 18 § SNFS 1997:2. Dock innebär den en stor administrativ börda både för myndigheter och verksamhetsutövare i och med att den också innefattar bekämpningsåtgärder som tidigare har behandlats genom tillstånd eller anmälan. I sin tillsynsvägledande roll har Naturvårdsverket tidigare meddelat miljöförvaltningen i Göteborg att regelbundna bekämpningsåtgärder mot till exempel råttor och getingar inte är att anse som hastigt påkallade utan att de snarare ingår i den ordinarie verksamheten. Utifrån detta har Göteborgs stad tagit fram ett arbetssätt som minimerar arbetsbördan både för oss och företagen samtidigt som vi behåller god kontroll och skyddsnivå. Företag som bekämpar skadedjur får söka tillstånd i förväg. Staden gör ett grundligt arbete första gången en verksamhet ansöker om tillstånd och kontrollerar kunskap, rutiner och miljöpåverkan. Staden skriver tillstånd för ett år i taget och har med ett villkor på årsrapport där de ska redovisa spridningsjournal, analysresultat och erfarenheter från spridningen. Årsrapporten ligger sedan till grund för bedömningen av nästa ansökan som då bara behöver bestå av en enkel blankett kompletterad med eventuella förändringar sedan sist. Om allt fungerar bra under ett par års tid kan staden sedan utöka giltighetstiden för tillståndet till två eller fler år för att underlätta hanteringen både för staden och för sökanden. Staden förenklar också genom att tillåta ansökan för spridning inom hela staden i ett och samma ärende. Staden gör då mer 1. De nya föreskrifterna innebär att tillstånds- och anmälningsplikten för spridning av bekämpningsmedel enligt SNFS 1997:2 ersätts med en underrättelseskyldighet som gäller vid spridning av biocidprodukter på en plats som allmänheten har tillträde till. Detta kan leda till ökade administrativa kostnader eftersom det innebär en utökning av vilka områden som omfattas av underrättelseskyldigheten. Samtidigt innebär förslaget att tillstånds- och anmälningsplikten försvinner, vilket enligt Naturvårdsverkets bedömning leder till minskade administrativa kostnader för de kommunala nämnder som hanterar tillståndsansökningar och anmälningar samt för de företag som ansöker om tillstånd eller lämnar anmälan. Att notera är att bestämmelsen inte innebär något hinder mot att underrätta i förväg, samt att underrättelseskyldigheten inte nödvändigtvis föranleder någon åtgärd från kommunens sida. Den föreslagna underrättelseskyldigheten fråntar inte heller den kommunala nämnden möjligheten att ställa krav på försiktighetsmått eller skyddsåtgärder på spridningen med anledning av en Nej NATURVÅRDSVERKET 100(106) systemtillsyn, kontroll av rutiner och kontrollerar om något område behöver undantas i tillståndet för att skydda människors hälsa eller miljön. För att kunna ta bort tillstånds- och anmälningsplikten gäller det att verksamhetsutövarna har rätt utbildning och följer användningsvillkor och övriga regler gällande bekämpning. Det kommer också att krävas tillsynsinsatser för att konrollera användningen. 2. Om Naturvårdsverket vidhåller att tillstånds- och anmälningsplikten ska ersättas av enbart underrättelseskyldighet vore det önskvärt med ett tydliggörande att undantaget i 4 kap. 4 § också kan innebära att myndigheten kan medge månads-, kvartals- eller årsvisa sammanställningar av användningen. underrättelse, t.ex. i fråga om en bekämpningsinsats som pågår över tid. Mot bakgrund av vad som nu har anförts gör Naturvårdsverket bedömningen att kontroll av kunskap, rutiner och miljöpåverkan fortsättningsvis kan genomgöras inom ramarna för tillsynen och att underrättelseskyldigheten kan fungera som ett viktigt underlag för tillsynen. Sammantaget gör Naturvårdsverket bedömningen att de föreslagna bestämmelserna är lättare att tillämpa för både verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter samt innebär ett väl avvägt miljö- och hälsoskydd utifrån den användning av biocidprodukter som sker. Behovet av tillsyn av företag som utför skadedjurssanering ser olika ut i olika kommuner. Genom att införa en underrättelseskyldighet får kommunerna information om de bekämpningsåtgärder som vidtas inom kommunen och kan utifrån denna information utforma tillsynen efter behov. 2. Särskilda skäl för undantag enligt bestämmelsen i 4 kap. 4 § i föreskrifterna bör exempelvis föreligga om den kommunala nämnden har fått del av motsvarande uppgifter på annat sätt, t.ex. genom avtal med saneringsföretag som utför skadedjursbekämpning på kommunens uppdrag. I vägledning för tillämpning och tolkning av föreskrifterna kommer Naturvårdsverket att med ytterligare exempel utveckla vad som bör omfattas av särskilda skäl enligt undantagsbestämmelsen i 4 kap. 4 § i dessa föreskrifter. Beaktas i vägledning NATURVÅRDSVERKET 4 kap. 2 § 4 kap. 2 § 4 kap. 2 § 101(106) Anticimex: Att saneringsfirmorna omedelbart ska meddela den kommunala nämnden ställer krav på att kommunerna kan ta emot informationen elektroniskt t.ex. via e-post, eftersom det åtminstone periodvis kan bli fråga om stora mängder information på kort tid. Det är av praktiska skäl önskvärt att alla kommuner har samma krav på hur de tar emot information eftersom det underlättar de ITanpassningar som krävs från saneringsfirmornas sida så att avrapporteringen ska fungera. Innovations- och kemiindustrierna i Sverige (IKEM): IKEM noterar att tidigare anmälningsplikt och informationsplikt ersatts av en underrättelseskyldighet. Detta ligger helt i linje med vad IKEM framfört i frågan vid tidigare tillfällen och vi tillstyrker därmed förslaget till nya föreskrifter. Kemikalieinspektionen: 1. Behovet att ställa krav på underrättelse vid varje enskild spridning kan ifrågasättas. Det framgår heller inte tydligt av författningskommentarerna vad underrättelserna ska syfta till. Med tanke på den mängd underrättelser det blir tal om bedöms detta krav kräva stora resurser av både utövare och mottagande myndigheter och då krävs det också tydliga behov av omedelbara underrättelser för att kunna motivera detta. Det kan också diskuteras om underrättelsekravet kommer medföra någon minskad administration jämfört med den tidigare anmälnings- och tillståndsplikten som framgår av författningskommentarerna. Den tidigare anmälnings- och tillståndsplikten omfattade endast spridning inom vissa specifika områden, där flertalet inte var särskilt applicerbara för bekämpning av skadedjur. I praktiken kunde därmed en stor del av spridningarna ske utan krav på anmälan eller tillstånd. Föreskriftsförslaget omfattar dock all spridning där allmänheten har tillträde vilket är en avsevärd utökning mot tidigare krav. Kommunerna kan ta emot information via e-post. Hur kommunerna närmare hanterar administrationen kring mottagande av underrättelser, och om kommunerna avser att skapa ett gemensamt system för detta, är emellertid ingen fråga som Naturvårdsverket äger hantera inom ramen för arbetet med att ta fram nya föreskrifter om spridning av vissa biocidprodukter. Nej Ingen åtgärd krävs. - 1. Se bedömningen under Göteborgs stad i avsnitt 4 kap. 2 och 4 §§ ovan. Nej 2. För att kommunerna över huvud taget ska ha möjlighet att kunna utöva tillsyn av spridning av biocidprodukter, är det nödvändigt att de får information om när spridning sker. Skyldigheten att underrätta enligt den aktuella bestämmelsen tillgodoser detta informationsbehov, och det är i detta avseende följaktligen inte tillräckligt med enbart dokumentationsskyldighet. Nej Till detta kommer att kommunen ska ges möjlighet att, i samband med att spridning av biocidprodukter sker, utöva tillsyn så att den som yrkesmässigt sprider biocidprodukter gör så med erforderliga rutiner och tillräcklig kunskap för att undvika risk för skada på människors hälsa och på miljön. Inte heller detta möjliggörs enbart NATURVÅRDSVERKET 102(106) 2. Den information som underrättelsen ska omfatta motsvarar dokumentationskravet i 5 kap 1 § i föreskrifterna. Enligt denna bestämmelse ska dokumentationen om en spridning sparas i tre år och vid begäran redovisas för tillsynsmyndigheten. Underrättelsen blir därmed närmast att betrakta som en dubbelreglering – att utövaren både ska underrätta myndigheten direkt och sedan om myndigheten så kräver kunna redovisa samma uppgifter igen för tillsynsmyndigheten. Ett krav på dokumentationskrav bedöms vara tillräckligt för den spridning som det i detta fall handlar om. Istället sker uppföljningen på tillsynsmyndighetens initiativ. Då kan dokumentationen sammanställas och skickas i en organiserad form av utövarna och myndigheten kan följa upp behovet av bekämpningsinsatser över tid. 4 kap. 2 § Kristianstads kommun: När det gäller kraven på underrättelse även vid användning av klass 3 preparat bedöms kraven vara alltför långtgående. Få underrättelser om hastigt uppkommen bekämpning lämnas idag till kommunen, trots att dagens krav endast gäller yrkesmässig användning av klass 1 och 2 preparat. Genom krav som omfattar användning såväl inomhus som utomhus samt vid användning av klass 1, 2 och 3 preparat bedöms antalet underrättelser kunna bli mycket stort, vilket kan utgöra en stor belastning för såväl verksamheter som tillsynsmyndigheten. Då Kemikalieinspektionen redan bedömt preparaten utifrån påverkan på människors hälsa och miljön, bör klass 3 preparat kunna användas yrkesmässigt utan underrättelse till kommunen. genom dokumentationsskyldighet. När det gäller rodenticider finns det endast ett fåtal godkända produkter i klass 3. För insekticider är de flesta produkter godkända i klass 3 och får därmed användas av var och en. Produkter godkända i klass 3 har vanligtvis lägre koncentration verksamt ämne än produkter godkända i klass 1 och 2 och levereras i regel färdigblandade i förpackningar av begränsad storlek. Detta innebär att den yrkesmässiga användningen av biocidprodukter godkända i klass 3 troligen är begränsad. I den mån biocidprodukter i klass 3 ändå används yrkesmässigt anser Naturvårdsverket att det är rimligt att ställa samma krav oavsett vilken klass den använda produkten tillhör. Detta eftersom omfattningen av den yrkesmässiga användningen kan antas vara större – och riskerna för människors hälsa och för miljön därmed är mer omfattande – i jämförelse med icke yrkesmässig användning. Det kan noteras att detta motsvarar vad som har gällt enligt SNFS 1997:2. I dessa föreskrifter Nej NATURVÅRDSVERKET 103(106) omfattar tillstånds- och anmälningsplikten all yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel, oavsett vilken klass den använda biocidprodukten tillhör. 4 kap. 2 § 4 kap. 2 § 4 kap. 2 § 4 kap. 3 § Malmö stad: Underrättelsen bör göras skriftligt. Idag har de flesta tillgång till mejl i dator eller telefon. Detta gör det lätt att snabbt få iväg en underrättelse till miljöförvaltningen skriftligt. Att enbart underrätta muntligt innebär en risk för missuppfattningar och att vissa uppgifter missas. Oskarshamns kommun: Anser att underrättelseplikten som föreslås är en bra väg för tillsynsmyndigheten att få vetskap om i vilken omfattning skadedjursbekämpning sker. Det ger också tillsynsmyndigheten möjlighet att vidta tillsynsåtgärder för att begränsa skada och spridning av ”ohyra” till andra närliggande fastigheter. Underrättelseplikten från verksamhetsutövaren till tillsynsmyndigheten, innebär att det kan bedrivas tillsyn över hur informationsplikten till allmänheten fullföljs. Stockholms stad: När det är nödvändigt att använda biocidprodukter är behovet i regel hastigt påkallat. Exempelvis kan användning av bekämpningsmedel mot råttor eller ett getingbo fördröjas av ett ansökning- eller tillståndsförfarande med följden att åtgärden blir obsolet eller att skadan blir onödigt stor med miljö- och hälsokonsekvenser som blir större än nödvändigt jämfört med om insatsen hade påbörjats i tid. När det gäller skadedjurssanering så gäller redan idag undantag från tillståndsplikten vid t.ex. hastigt påkallade punktsaneringar, vilket i praktiken lett till underrättelser i efterhand. Naturvårdsverket delar Malmö stads synpunkt, och har justerat den aktuella bestämmelsen så att det tydligt framgår att underrättelsen ska vara skriftlig. Ja Ingen åtgärd krävs. - Ingen åtgärd krävs. - Anticimex: Anser att det bör läggas till uppgifter om för vems räkning saneringen utförs så Naturvårdsverket delar Anticimex synpunkt, och har justerat den aktuella bestämmelsen i enlighet med att den informationen delges tillsynsmyndigheten snarast. Det ger myndigheten en tydligare bild av situationen och de kan på ett enkelt sätt se historiken detta. och identifiera särskilt svåra fall. Ja NATURVÅRDSVERKET 4 kap. 3 § 4 kap. 3 § 104(106) Kemikalieinspektionen: Kemikalieinspektionen anser att även registreringsnummer för den biocidprodukt som används, bör ingå i punkten 3 i den aktuella bestämmelsen. Malmö stad: Av underrättelsen bör det även framgå vilka alternativa metoder som provats innan användning av kemiskt preparat sker. Erfarenheten är att problemen med uppkomst av råttor många gånger beror på trasiga avloppsrör, undermåliga soprum etc. Att placera ut en betesstation med block är många gånger mer ekonomiskt förmånligt för fastighetsägaren än att utföra underhåll på fastigheten. Naturvårdsverket delar Kemikalieinspektionens synpunkt, och har justerat den aktuella bestämmelsen i enlighet med detta. Ja I 3 kap. dessa föreskrifter finns bestämmelser om allmänna försiktighetsåtgärder vid spridning av aktuella biocidprodukter. Av bestämmelsen i 3 kap. 1 § i dessa föreskrifter framgår att den som överväger att sprida en biocidprodukt ska, om flera biocidprodukter eller metoder finns tillgängliga för samma användningsområde och syfte, så långt det är möjligt välja den metod eller det medel som är minst skadligt för människors hälsa och miljön. Nej Mot bakgrund av att det i dessa föreskrifter finns bestämmelser som innebär skyldighet att välja den metod som är minst skadlig för människors hälsa och miljön, samt att det av den aktuella bestämmelsen framgår att de försiktighetsåtgärder som har vidtagits eller kommer att vidtas ska anges, anser Naturvårdsverket inte att det finns skäl att i den aktuella bestämmelsen ange att en underrättelse måste innehålla uppgifter om alternativa metoder som har prövats. Med tanke på de ökade krav på administration som detta skulle medföra för berörda företag, bedöms det inte vara lämpligt att införa krav på att dessa uppgifter alltid ska ingå i en underrättelse. Om den kommunala nämnden bedömer att det krävs ytterligare uppgifter eller underlag med anledning av en underrättelse, föreligger inget hinder för nämnden att begära in kompletteringar. NATURVÅRDSVERKET 4 kap. 4 § 5 kap. 1 § 105(106) Stockholms stad: Möjligheten att ge undantag från bestämmelser om information och underrättelse vid användning av biocidprodukter är motiverad för att anpassa såväl information som tillsynsinsatser till de lokala förhållandena Anticimex: Det är positivt att även information om andra åtgärder än kemiska ska dokumenteras, detta ger tillsynsmyndigheten en bättre bild av företagens arbete med att minska kemikalieanvändningen. 1. Anticimex anser att information om plats samt vem som har utfört saneringen bör dokumenteras. 2. Anticimex anser även att man bör ställa krav på dokumentation om för vems räkning bekämpningen har skett. 5 kap. 1 § Kemikalieinspektionen: Kemikalieinspektionen anser att även registreringsnummer för den biocidprodukt som används, bör ingå i punkten 3 i den aktuella bestämmelsen. 5 kap. 1 § Söderåsens Miljöförbund: Kravet på dokumentation bör gälla även för den som uppdrar åt någon annan att sprida biocidprodukter. Ingen åtgärd krävs. - 1. Plats för spridningen ska dokumenteras vilket framgår av punkten 3. Det är den som sprider biocidprodukter som har en skyldighet att dokumentera enligt den aktuella bestämmelsen. Därigenom framgår vem som har utfört saneringen. - 2. Naturvårdsverket delar Anticimex synpunkt, och har justerat den aktuella bestämmelsen i enlighet med detta. Ja Naturvårdsverket delar Kemikalieinspektionens synpunkt, och har justerat den aktuella bestämmelsen i enlighet med detta. Ja Som framgår i bedömningen under Anticimex i detta avsnitt (punkten 2), har den aktuella bestämmelsen justerats på så sätt att den som sprider biocidprodukter även har en skyldighet att dokumentera uppgift om för vems räkning spridningen har skett. Information om vemsom uppdrar åt någon annan att sprida biocidprodukter kommer således att finnas bland den dokumentation som vid begäran ska redovisas för tillsynsmyndigheten. Nej Mot bakgrund av detta finns det inte skäl att även den som lämnar uppdrag åt någon att sprida biocidprodukter, ska omfattas av dokumentations- NATURVÅRDSVERKET 106(106) skyldigheten.
© Copyright 2025