UDK-urval
för byggsektorn
UDK-talens innebörd kan detaljeras mer utförligt med
hjälp av större UDK-handböcker och denna handlednings
alfabetiska register
Huvudtal
ALLMÄNT
0
kunskap och framsteg, tvärfackliga humaniora mm
sedda på allmän nivå, uttrycks- och utgivningsformer tex
semiotik, årssammandrag
001
intellektuellt arbete mest i organisatoriskt avseende tex
terminologi, forskningsmetodik, rapportutformning
002
dokumentation, tillgängliggörande av dokumentinnehåll
på sätt som medger betydande detaljeringsgrad tex
genom databaser, databanker
006
standardisering som verksamhet och ämnesområde
(som uttryck enbart för resulterande standarders dokumentform och auktoritetsnivå är dock nedan medtaget ett
hjälptal (083.7) samordnande dokument)
016
ämnesbibliografier inkl fylligare litteraturöversikter
eller -hänvisningar och publikationslistor av annan benämning (bibliografier som ej är ämnesvis begränsade
dock under 0)
02
biblioteksväsen, däri innefattat bl a klassifikation, indexeringsspråk, sökmetoder
06
"organisatoriska individer", tonvikt på deras egna individuella kännetecken (verksamhetsresultat mm under
resp ämnesområden): föreningar, organisationer, institutioner utom vissa under 061.6, utställningar, mässor,
företag, firmor
061.3
konferenser inkl möten, kongresser, symposier osv (att
urskilja konferensdokument ger indirekt ledtråd till de
mest diskuterade ämnespunkterna vid viss tid, men
UDK-tal för konferensämnet i dess normala utsträckning
bör alltid tillfogas)
23
061.6
teknisk-vetenskapliga institutioner, forskningsinstitut
och -råd, försöksstationer, provningsanstalter, tekniska
kontroll- och rådgivningsbyråer, informations- och datacentraler
08
"blandat icke redovisat": grupp för bredare verk där det
som inte rör byggfrågor har förbigåtts vid indexering och
klassificering — gruppen samlar den litteratur som kan
löna sig att genomsöka djupare i original beträffande
frågor inom marginella ämnesområden
MÄNNISKANS MEDVETENHET
filosofi, psykologi, uppfattandet och värderandet av
människans värld samt tillhörande specialämnen t ex perception, yrkesetik
religion (kyrko- och kultbyggnaders anpassning till resp
religion endast under 726), för tillämpning på bygglitteratur kan observeras även marginella andakts-, sakral-,
meditations- och missionsanknytningar
SAMHÄLLE
3—05
personkategorier i samhället, för bygglitteratur mest en
tilläggsaspekt för sådant som modifieras konkret när det
har särskild anknytning till barn, ungdomar, åldringar,
handikappade, invandrare od
30
samhället allmänt dvs samhälle-grupper-individer i
växelverkan, allmänt om samhällsvetenskaper och reformdebatt samt specifikt bl a medborgarinflytande, sociologi, sociografi
31
statistik både som verksamhet, resultat och presentationsform (siffersamlingar mest som bevismaterial i försöksserier od kan dock förbigås och underförstås, vissa
metodfrågor kan föras till 51 matematik)
32
politik, ställningstagande och beslutsfattande i statliga
och lokala frågor, maktfördelning, partianknytning,
klassmotsättningar od
330
samhällsekonomi, ekonomiska grundbegrepp t ex nytta,
kapital, konjunkturorsaker, tillväxt osv ur "icke-privata"
synpunkter, nationalräkenskaper, allmän levnadsstandard, nationalekonomiska teorier
24
331
arbetsfrågor, ergonomi, arbets trivsel, arbetskraft, parter
arbetsgivare-arbetstagare, anställning, arbetsmarknad,
sysselsättning, förmåner, konflikter
331.82
arbetsmiljö, arbetsförhållanden i fysiska avseenden inkl
lokalers och anordningars beskaffenhet (principiellt underlag t ex ergonomi dock under 331, särskilda hälsorisker under 613 och säkerhet mot särskilda olycksfallsrisker under 614.8)
332
fast egendom, mark och byggnader ur ekonomisk och
samhällspolitisk synpunkt (oavsett denna grundtolkning
tenderar att här samlas åtskilligt annat om byggnader som
ägda objekt, påverkat av bibetydelserna hos "fastighets-"
i vanligt språk och av otydligt placerade ämnen från det
officiellt strukna UDK 333)
336
offentliga finanser, skatter, samhällets inkomster och
utgifter, kredit-, ränte-, valuta-, bank- och börsväsen (allt
slags försäkringsväsen dock under 36)
338
näringsliv och produktion, ekonomiska kännetecken
vid bestämda tillfällen t ex konjunkturer, priser, produktionsvolymer, samspel myndigheter-näringsliv (i brist på
lämpligare samlingstal kan här innefattas även generella
begrepp som "industri" och "infrastruktur")
339
handel och marknad, branschfrågor och marknadsanalyser både för varor och tjänster, inrikeshandel (både
grosshandels- och butiksnivå), utrikeshandel, tullpolitik,
internationella ekonomiska relationer
34
rättsfrågor m m , juridisk grundläggande teori, straffoch kriminalfrågor, offentliga och internationella rättssystem, angränsande företeelser bl a FN-organisationer,
vissa speciella rättsområden t ex medborgerliga rättigheter, jämlikhet
347
civilrätt, rättshandlingar t ex avtal, sak- och förmögenhetsrätter t ex rörande fastigheter, hy res- och entreprenadkontrakt, ansvar inom civilrätt bl a yrkesansvar, handels-, bolags- och föreningsrätt, upphovsrätt, domstolsväsen inkl rättegångsförfarande och skiljedom
351
offentlig förvaltning (som inte täcks av andra UDK-tal i
urvalet och särskilt inte av de nästa åtta), offentliga egendomar och arbeten, expropriation som ämbetsåtgärd,
offentlig övervakning t ex av ordning och trafik, offentliga ärendens handläggningssätt, administration av affärs25
verk inkl tariffsystem, främjande t ex inom kultursektorn,
övervakning av myndigheters arbete
351.77
samhällsåtgärder för bra bostäder, offentligt stöd till
bostäder och saneringar, bestämmelser för lån och bidrag
till dessa ändamål, hyres- och bostadspolitik, dess förutsättningar i bostadsbestånd och -produktion mm, offentlig sundhetsvård allmänt
351.78
samhällsåtgärder för säkerhet i byggnader, offentlig
allmänkontroll över byggandet (i Sverige genom byggnormkomplexet, byggnadsnämnder osv), ofta utsträckt
till byggbestämmelser som behandlar tekniska lämplighetsfrågor
352
förvaltning på lokal nivå, verksamhet gällande kommuner (primärkommuner i nordisk mening), administrativa
avgränsningar gällande (särskilt utomlands) stad, ort,
distrikt od, dock ej enheter i den privata sektorn
353
förvaltning på regional nivå, läns-, amts-, fylkesverksamhet, sekundärkommuner tex landsting, kommunblock, även delstater i federativa system m m
354
förvaltning på central nivå, staten som nivå i den
offentliga sektorn (hela landet, riksomfattande ansvarsområde)
36
social vård och trygghet, sjukvård, familjepolitik, stöd
till grupper tex åldrings- och barnomsorg, välfärdspåverkande faktorer, frivilliga hjälpformer i samhället, försäkringsväsen tex brand-, social- och ansvarsförsäkringar
37
undervisning och utbildning på alla nivåer och i alla
former, inkl angränsande frågor tex yrkesvägledning,
stipendier, utbildningspraktik
379
fritidsverksamhet, allmänna förutsättningar som möjliggör rekreation, hobbies, friluftsliv, turism od (aktivitetemas ämnesinnehåll uttrycks under 79 mfl och fritid
som tidsbegrepp under '37')
NATURVETENSKAP
5
26
naturvetenskap, på översiktlig nivå om vetenskap mer
allmänt och dessutom på detaljerade nivåer om sådana
vetenskapsgrenar (tex fysikalisk ljus- och färglära) som
inte täcks av de nedan medtagna 5 .. .-talen
naturen i helhetssyn, växelverkan mellan natur och
samhälle, sådana faror, skador och skyddsåtgärder som
har betydelse för ekologisk jämvikt i hela områden bl a
naturkatastrofer, reservat, skydd av naturtillgångar, ekologisk anpassning av teknologi
matematik inkl geometri, finita element, numerisk och
statistisk analys, algoritmer, datorprogrammering mfl
där man går närmare in på formål iserade moment med
matematisk innebörd
geodesi och liknande mätning med anknytning till
jorden och rymden, här särskilt lantmäteri och tillämpningar på bygg- och samhällsmätning och kartografi,
därutöver även tidmätning, astronomi och rymdforskning
fysikalisk mätning, principer, metoder och redovisningsformer för mätning med hjälp av fysikaliska variabler, inkl frågor om mätnoggrannhet mm, även alldagliga fall t ex förbrukningsmätning
allmän mekanik, sammanfattningsvis om all slags
mekanik utom byggnadstillämpad under 624.04 och
624.07 och specifikt om fasta och stela kroppar och
system, därtill även om mätning av geometriska och
mekaniska storheter (här gäller det mer "direkta egna
mått" och under 53.08 mer att utläsa om någonting ur
något annats variationer)
hydromekanik, sammanfattningsvis om hydro- och
aeromekanik och specifikt om vätskors mekanik, inkl
t ex tryckförluster, strömningshastigheter, kapillaritet,
osmos
gasmekanik gällande bl a luft, fukt i ångform och plasma, inkl turbulens mfl luftströmningsfenomen och aerodynamiska tillämpningar på ventilationsdon, läverkan,
vindtunnlar, propellrar, rotorer mm
svängningar (mekaniska, akustiska), ljud, buller,
ultra- och infraljud, vibrationer, deras utbredning, resonans osv med tillämpningar studerade bl a inom teknisk
akustik
värmelära inkl termodynamik, fasomvandlingars teori
osv samt även analyserande avsnitt om praktiskt tillämpade fall av värmeledning, -strålning, -isolering mm
27
elektricitetslära inkl statisk elektricitet, elektromagnetiska fenomen od och här sammanfattningsvis om magnetism även i tekniska tillämpningar (elektricitetens tilllämpningar däremot främst under 621.3)
materialfysik, materiens fysikaliska uppbyggnad och
därav beroende fenomen bl a radioaktivitet, strukturer på
molekylnivå och deras formförändringar, fysikaliska förklaringar tex av hållfasthet och bearbetningsegenskaper,
ibland med konventionella sammanfattningsnamn tex
brottmekanik
kemi, teoretisk, experimentell och analytisk kemi inkl
kristallografi och mineralogi, d v s "ämnena själva",
deras egenskaper och reaktioner mm (även för ej helt
analyserade naturprodukter men utan tonvikt på tillämpningsområden och framställningssätt vilket hör till andra
UDK-tal)
vissa geovetenskaper som ej täcks av de fyra följande
55 . . .-talen, bl a stratigrafi, terrängområdens befintliga
geologiska formationer och deras historia, bergartslära,
fyndigheter av mineral inkl bränslen
geofysik och -kemi med flera hjälpvetenskaper till geologi, innefattande bl a jordbävningar, seismologi, seismiska undersökningsmetoder, geotermisk energi, jordens
radioaktivitet, dess elektricitet och magnetism, prospekteringsmetoder
allmän geologi, jordskorpans rörelser, vulkanism och
inre dynamik, yttre geodynamik tex erosion och sedimentavlagring, resulterande terrängformer, fysisk oceanografi tex havsvatten, tidvatten
meteorologi med klimatologi, utomhusatmosfär, väder,
vindar, åska, solstrålning och diffus strålning, temperatur, klimatzoner, lokal- och mikroklimat tex i städer och
nära byggnader
vatten i naturen, hydrologi, vattnets egenskaper och
kretslopp bl a avrinning, infiltration och grundvatten,
naturliga och reglerade ytvattensystem, sjöar, vattendrag
biologi, företeelser som rör levande organismer utan att
vara uttryckligt hänförda till bestämda växter eller djur,
tex effekter förorsakade av mikroorganismer
58
växter, botanik och dess specialgrenar, även yttre anknytning till bestämda släkten och arter t ex växtval för
plantering
59
djur, zoologi och dess specialgrenar, även yttre anknytning till bestämda släkten och arter t ex anpassning av
djurstallar för viss kategori (ämnet människan som biologisk varelse samlas under 61)
TEKNIK M M
6
teknik allmänt, på översiktlig nivå om vetenskapens
tillämpningar och polyteknisk ingenjörskonst, dessutom
på detaljerade nivåer om uppfinnarverksamhet och patent
samt om militär teknik
61
medicin, människan som biologisk varelse bl a anatomi,
fysiologi, sinnesorgan, allergi, sjukdomar och deras behandlingsmetoder (även veterinärmedicin här), läkemedel och gifter
613
hygien inkl yrkes- och bostadshygien och enskild kroppsoch hälsovård, bl a klimatinflytanden, hälsorisker från
skadliga ämnen och från fysikaliska faktorer, vilobehov,
störningar, överansträngning
614.7
omgivningshygien, luft-, vatten- och markföroreningar
och deras bekämpande, med tonvikt på samhällsåtgärder
och gemensam miljö
614.8
olycksrisker och skyddsteknik (utom hälso- och brandrisker), olycksfall med skador på människor bl a störtning, explosioner, maskin- och fordonsolyckor, frätning
o s v samt förebyggande åtgärder och skyddsutrustning
614.84
brandsäkerhet, brand ur risk-, skydds-, bekämpningsoch skadesynpunkter (dock ej byggnadstekniska åtgärder
som hör till 699.81)
TEKNISKA FORMELLA KATEGORIER
62—03
material, materials tillgänglighet och lämplighet för tekniska ändamål (andra än byggande, ty byggmaterial hör
till 691 . . .-talen och därav utförda konstruktioner till
624.01 . . .-talen ) t ex materialval för solfångarkomponenter
62—037
fibermaterial som formkategori för tekniska ändamål,
inkl byggtillämpningar i armeringsvaror, filtade varor,
textilier m m
29
62—40
strukturformer, här lämpligen reserverat för särskilt utpräglade fall t ex porös inre struktur hos cellplast, ytans
tillstånd hos polerad sten od (underindelning i fast,
flytande och gasformig har ej medtagits eftersom aggregationstillstånd relativt sällan har praktiska alternativ)
62-41
flata former, plattor, skivor, plåt, profilerad plåt, duk,
folier, remsor, även flerskiktskomponenter t ex sandwichelement
62—42
långsträckta former, pelare, balkar, stänger, långa profilvaror (av vilka vissa återkommer även under följande
två tal)
62—46
ihåliga former, slutna eller nästan slutna ihåliga varor
t ex glashålblock, hål- och rännprofiler, konstruktionsrör
(rör för genomströmning dock endast under 621.643)
62—47
tvärgående hål, former med icke längsgående hål t ex
ringar, perforerade skivor och rör, öppna hålblock, konstruktivt betydelsefulla håltagningar t ex i balkliv (samtliga 62—4. . .-tal utnyttjas här att syfta främst på byggkomponenter)
62—49
partikelformer, regelbundna och oregelbundna
mängdvaror t ex pellets, kom, skärv, kross, flis
för
TEKNIK (FORTS)
62—5
automatiska don, anordningar för självreglering eller
fjärrmanövrering bl a start- och stoppanordningar, komponenter i självverkande tekniska system (jämför 68 reglerteknik på systemnivå)
620.1
provning allmänt, sammanfattningsvis om all provning
och specifikt om materialprovningstyper som ej innefattas i de följande två grupperna t ex användningsprov,
bearbetningsprov, metallografi, mikroskopi (brandprovning har ej heller egen grupp men geotekniska undersökningar faller under 624.131)
620.17
hållfasthetsprovning m m , fysikalisk-teknisk materialprovning t ex drag- och tryckprov, hårdhets- och nötningsprov, icke-förstörande provningsmetoder för motsvarande ändamål t ex med genomlysning och ultraljud,
provning för påkänningsanalys t ex spänningsoptik
620.19
materialfel och korrosion, ytdefekter tex gjutfel, missfärgningar, inre materialfel, kemisk-fysikalisk påverkan
30
t ex vittring, korrosionsförlopp, -provning och -skydd,
provning i klimatkammare, beständighet, åldring hos
material
ENERG1BETONAD TEKNIK
620.9
energiförsörjning inkl underlagsdata om energiförbrukning m m , val och nyttiggörande av energikällor
621
maskinteknik, sammanfattningsvis om mekanisk teknologi, dessutom på detaljerade nivåer om ång- och vattenkraftmaskiner inkl turbiner samt om värmekraftmaskiner
inkl förbränningsmotorer
621.0
kärnteknik, alla icke-militära kärntekniska frågor, från
isotoputnyttjande till energiutvinning, kärnkraftverk och
radioaktivt avfall (radioaktivitet som fysikaliskt fenomen
dock under 539)
621.3
elteknik, alla tillämpningsområden från elbyggnad och
elektroteknik för högspänningssystem till elektronik för
telesystem och mikrokomponenter (elektricitetens teori
dock under 537 och elinstallationer som husbyggnadsarbeten under 696.6)
621.5
pneumatisk teknik, tryckluft med kompressorer och
verktyg, vindenergi och vindkraftverk, luftövertryck inkl
för plasthallar och kassuner, luftundertryck inkl för sugtransport, vakuumteknik
621.56
värmepumps- och kylteknik, kyl- och frysanläggningar, kylmaskiner, köldbärare mm och deras omvända
tillämpning i värmepumpssystem
FLUIDTEKNK
621.6
gas- och vätsketransport, fläktar, ventilatorer, flödesstyrande don, pumpar, vattenuppfordringsanordningar,
tekniska frågor kring "fluidtransporter" bl a av fasta partiklar i luft eller vätskor
621.642
lagringsbehållare för gaser, vätskor och kornmaterial
bl a cisterner, tryckkärl, transporttankar, underjordiska
kärl, öppna stationära behållare (ytterligare fall med
byggda behållare ingår i byggnadsverk sedda som helhet
t ex kraftverks-, vattenverks- och avloppsmagasin, simbassänger m m )
621.643
rör och rörledningar inkl rördelar, rännor, slangar,
31
pipelines m m , förbindningar, intags- och avtappningsanordningar od (arbeten med/i ledningsgravar främst
under 624.13 och rörformiga luftkanaler i hus under
697.92)
VERKSTADSTEKNIK M M
621.7
plastisk bearbetning t ex svetsning, lödning, skärning
med låga, valsning, smidning, metallgjutning, värmebehandling, tillhörande Verkstadstekniska frågor bl a toleranser, efterbehandling, förpackning
621.8
mekanisk kraftöverföring bl a (sedda som maskineri:)
kranar, lyftanordningar, transportörer, hissar, miltrappor, schakt- och lastningsmaskiner, mudderverk, maskinelement i allmänhet, fästelement t ex skruvar, klämmer
osv
621.9
mekanisk bearbetning bl a hyvling, slipning, krossning,
siktning, sågning, svarvning, borrning (av verkstadstyp),
vissa spånlösa metoder t ex pressning och plåtbearbetning, även metoder utan eggverktyg t ex strålar för att
uppnå liknande bearbetningsresultat
622
utvinning och sprängning, gruvhantering, mineralutvinning allmänt inkl byggmaterialutvinning i stenbrott och
grustäkter samt utvinningsarbeten för fossila ämnen tex
olja, gas, kol, torv, borrning i berg och mark, sprängningsarbeten allmänt (prospektering dock under 550)
BYGGNADSKONSTRUKTIONER
624
anläggningssektorn, översiktligt eller blandat om civilingenjörskonst, anläggningsbyggande och särskilt om
byggnadskonstruktörernas verksamhetsområden (entreprenöremas däremot i första hand under 69 och 69.00)
624.011
konstruktioner av organiskt material, trästommar och
hela trähus, bärande element av trävirke, av träbaserade
material och av plast m m
624.012
sten- och blockkonstruktioner, "stenhus" sammanfattningsvis samt murverk och bärande delar av natursten,
betong- och lättbetongblock mm (dvs oorganiska stenar
och murningskomponenter andra än tegel- och lermaterial)
32
624.012.3
betongelementkonstruktioner sammansatta av förtillverkade stomelement av betong, spännbetong, porbetong, lättballastbetong (beklädnadskomponenter i första
hand under 666.97)
624.012.4
betongkonstruktioner, sammanfattningsvis om bärande
konstruktioner av betong (därvid oavsett om förtillverkade element ingår) och specifikt om platsgjutna konstruktioner av alla slags betong, med eller utan utfackningar od (innefattande även broar osv, men "betongbyggnadsverk" som grovindelning för statistik osv samlas närmast under 691.32)
624.012.8
ler- och tegelkonstruktioner av alla lerbaserade material
från soltorkad lera och stabiliserade jordblock till bränt
murtegel och keramiska specialprodukter
624.014
metallkonstruktioner, bärande stommar och element av
stål, aluminium m m (gruppen är analog med betongkonstruktioner ovan men inrymmer stora geometriska
variationer t ex lin- och tunnplåikonstruktioner)
624.016
samverkanskonstruktioner där två eller flera material
samspelar i fråga om att ge bärförmågan i de viktigaste
partierna (och med relativt jämställd fördelning så att det
ena materialet inte räknas gå upp i det andra som allmän
armering, förbindningsdetalj eller dylikt)
624.04
konstruktionsberäkningar: helhet, laster såväl bestämbara t ex egentyngd som sannolikhetsberäknade t ex vind,
antaganden om lastkombinationer, systemval för bärverk, bärförmåga i helhetssyn, lastberoende deformationer, säkerhetsfaktor, beräkningshjälpmedel t ex modeller
624.07
konstruktionsberäkningar: del för del, dimensionering
och konstruktiv utformning med tonvikt på detaljnivå
(dock innefattande även fullständiga konstruktioner och
alla formtyper från enaxliga raka element till dubbelkrökta skal), med kontroller mot instabilitet t ex vippning, buckling och med lokala detaljer rörande förbindningar, förankringar, avstyvningar osv
ANLAGGNINGSBYGGANDE
624.1
bergmekanik (därtill ett fåtal specialämnen som inte
täcks av övriga medtagna 624.1 . . .-tal bl a konstruktioner av/mot is, skydd för bropelare od)
33
geoteknik och markarbeten, översiktligt om all geoteknik och detaljerat om diverse markarbeten bl a massförflyttning, schaktning, ledningsgravar, fyllning, släntstabilisering, spontning, spontförankringar, stödmurar,
metoder att öka markens bärförmåga
markegenskaper m m , ingenjörsgeologi, jordarter ur
byggsynpunkt, markundersökningar inkl teknisk-ekonomiska förundersökningar och analys av prover, grundvatten ur geoteknisk synpunkt
geotekniska beräkningar (konstruktions-) och därvid
berörda företeelser bl a undergrundens bärförmåga, jordtryck, markens stabilitet, rörelser, sättningar, skred,
inverkan av vibrationer
grundläggning, alla slags grundläggningsarbeten utom
pålning (ordinär schaktning och spontning hör dock
under 624.13 och husdränering under 696.1), alla byggda
grundkonstruktioner inkl enkla husgrunder, maskinfundament osv, temporära åtgärder under grundläggning bla
fångdammar, länshållning, kassuner, frysning osv, även
förstärkning av befintliga grunder
pålgrundläggning, pålgrunder som konstruktioner och
arbeten, alla slags pålar (sedan de lämnat tillverkningsfabrik), även t ex sådana som gjuts i borrhål på platsen
tunnlar bla trafik-, vatten- och avloppstunnlar genom
berg och jord och under vatten, tunnelbyggnadsarbeten
även för tunnelformiga bergrum (jämför borrning och
sprängning under 622 och bergmekanik under 624.1)
broar, brokonstruktioner, brodelar, brobyggnadsarbeten (materialtyp ur konstruktionssynpunkt under
624.01 . . .-tal, arkitektonisk aspekt under 725 och ett
antal ytterligare aspekter under trafikledsplanering mm)
vida eller höga konstruktioner (andra än broar och
flervåningshus) bla tak och bågar över större hallar,
silor, högreservoarer, tom, master, stora understöttande
hjälpkonstruktioner, höga skorstenar od
järnvägar och spårbanor inkl diverse speciella trafikoch transportbanor utomhus t ex hög-, tunnel-, häng-, linoch kabelbanor, rullande trottoarer
särskilda vägfrågor nämligen vägbane- och spåregenskaper ur fordons- och trafiksynpunkt, resursanknutna
frågor om bindemedel, ballast och maskiner för vägbyggnad, sekundära effekter särskilt trafikbuller och
-damm
625.7
vägar, projektering och byggande av alla typer från
motorvägar till gator, trafikerade öppna platser, cykelvägar, stigar och flygfält, med tillhörande särskilda arbeten inkl linjeföring, underbyggnad, kompletteringar för
dränering och markisolering, säkerhet, markering, belysning o s v
625.8
vägbeläggningar inkl beläggningsarbeten för andra jämförbara utomhusytor enligt föregående indelning
626
vattenbyggnad m m , all slags vattenbyggnad sammanfattningsvis samt specifikt för inlandskanaler, slussar od
och för odlingsändamål t ex bevattning, större områdesdräneringar, fiskodlingsdammar od, dessutom dykararbeten oavsett ändamål
627
hamnbyggnad m m , hamnanläggningar med vågbrytare,
kajer, dockor od, vattenbyggnad för kust- och strandskydd, permanent torrläggning mm, vattendragsreglering inkl enklare regleringsdammar, diverse sjöfartsanläggningar t ex fyrar (jämför rekreationsanläggningar för
fritidsbåtar under 725.8)
627.8
dammbyggnad, större dammar för energiutvinning och
kombinerade ändamål, även sammanfattningsvis om vattenkraftverk som byggda anläggningar
TEKNISK MILJÖVÅRD
628
kommunalteknik, allmänt om teknisk miljövård för
samhällen
628.1
vattenförsörjning för samhällen inkl vattentäkter, utvinning, reservoarer, distributionsnät, förbrukningsmönster
mm (vattenanläggningar för ett fåtal förbrukare under
696.1)
628.16
vattenverksteknik inkl vattenkvalitet, rening mm och
specialfall t ex avsaltning
628.2
avloppssystem för samhällen, både spill- och dagvattenledningar, även utjämningsmagasin osv och underhållsarbeten med rensning mm
628.3
avloppsvattenrening, avloppsverk och behandlingsme35
toder, avloppsvatten, dess sammansättning, behandling
och återförande till naturen (små avloppsanläggningar för
enstaka hus under 6%. 1)
628.4
avfallsbehandling, offentliga toaletter, renhållningsväsen för samhällen och därvid hanterat hushålls-, latrin-,
gatu-, park-, byggnadsavfall, skrot mm, metoder för
transport, separering av återvinningsprodukter, kompostering, förbränning, destruktion
628.5
industriell hygien (I), skydd mest mot yttre olägenheter:
behandling av flytande och fast avfall från verksamheter
och fabriker, lukt, rök och sot, med tonvikt på individuella åtgärder mot föroreningsutsläpp
628.51
industriell hygien (II), skydd mest mot inre olägenheter:
damm, gaser, mikroorganismer, vibrationer, industribuller och andra fysikaliska olägenheter vid verksamheter
TEKNIK M M (FORTS)
628.8
inomhusklimat, komfortkriterier, data för temperatur,
fukt, luftrörelser mm i relation till människan
628.9
belysning, dagsljus (inomhus) och artificiellt ljus, komfortkriterier, ljuskällor och deras belysningstekniska utnyttjande, armaturer och specialbelysning av alla slag
629
fordon, markfordon inkl kärror, bilar, tåg osv, dessutom
fatyg inkl småbåtar, flygplan, raketer m m , fordonsinredningar, fasta anläggningars anpassning till fordon
63
jord- och skogsnäringar, lantbruk, skogsbruk och övriga produktionsodlingar och deras maskin-, mark-, växtoch gödslingslära, jakt, fiske, produktbehandling tex
mejerier, slakterier
631.2
lantbruksbyggnader, även från lantgårdar helt skilda
djurstallar, växthus, maskinstationer, byggnader för
skogsarbeten mm, vissa övriga anläggningar bl a djurstängsel (bostäder integrerade med lantbruk dock under
728)
64
hushåll, familjeekonomi, sammanfattningsvis om konsumentfrågor, även storhushåll tex hotellrörelse, på detaljerade nivåer om matlagning, hushållsapparater, heminredning och möbler, tvätt, disk, bostadsrengöring och
därmed jämförlig lokalvård
36
643
bostadsutrymmen bl a vardagsrum, kök (här även storkök), sovrum, badrum, uterum, förråd, rummens funktioner, vissa gemensamma utrymmen i flerbostadshus
FÖRETAGSFRÅGOR
65
företagsverksamhet m m , målsättning, ledning, rationalisering osv, till företagsadministration praktiskt angränsande frågor tex kontorsteknik, arkivering, duplicering,
sekretess, dessutom (avlägsnare besläktat) teleförbindelser, grafisk industri, bokbranschen
656
transporter, trafik, väg-, spår-, sjö-, luft- och posttransporter (interna transporter dock under 658), dels sammanfattningsvis, dels på detaljerade nivåer med tonvikt
på tekniska frågor och fysiska resultat
656.0
transportorganisation, systemutredningar även om hela
samhällens trafik- och resemönster samt administrativa
åtgärder tex rörande trafikreglering, hållplatser, parkering, taxor
657
räkenskaper, bokföring, kontoplaner, kostnadskalkylering (även för fastighets- och byggkostnader), budgetering, skattehänsyn ur företagssynpunkt
658
företagsekonomi bl a företagsformer, produktionsmedel
och -hjälpmedel inkl anläggningar, deras lokalisering
och försörjning, interntransporter, tillverkningsorganisation i fasta anläggningar (dock byggnadsproduktion mest
under 69.00), personalfrågor, försäljningsformer, handelsteknik
659
publicitet m m , spridningsverksamhet både för neutral
information, forskningsresultat, propaganda och reklam,
special metoder på alla nivåer från massmedia till konsulentverksamhet och hänvisningsskyltning
INDUSTRIGRENAR
66
kemisk teknik, allmänt om kemiska förfaranden vid
produktion, tekniskt utnyttjade kemiska varor, vissa särskilda grenar bl a livsmedels- och petrokemisk industri,
raffinaderier
662
bränsleteknik m m , explosivämnen, bränslen, förbränningslära, eldningsteknik, energifrågor i anslutning till
eldning
37
"brännugnsindustri", glas-, keramik-, porslins-, tegel-, kalk-, kalksand-, gips- och cementindustri od med
tillhörande material och tillsatsämnen
betongindustri (I), allmänt om fabriksbetong och -bruk
och betongvaror, detaljerat om sammansättning hos brukoch betongmassor samt om oarmerade betong- och lättbetongvaror och deras specialfall t ex färgade plattor,
autoklaverade block, centrifugerade rör, ytbehandlade
fasadelement osv
betongindustri (II), betongelementfabriker, tillverkning
av armerade betong- och lättbetongvaror, allmänt om
betong innehållande speciella formvaror som armering
tex spännbetong, ferrocement, stålkärnebetong
färgindustri, pigment, lösnings- och bindemedel i färger, tryck-, rit- och målningsfärger, läcker, övrig färgning tex betsning, industrialiserad målning och lackering
med dess sprutplatser och torkugnar (som byggplatsarbeten dock under 698)
metallurgi, metallers tekniska egenskaper, legeringar,
malmbearbetning, framställning av metaller bl a stål,
olika stålkvaliteter, metallurgisk vidarebehandling tex
förzinkning
industrigrenar bl a plast, metallmanufaktur, läder-,
massa-, pappers-, textil-, plast-, gummi-, stenindustri,
bl a allmänt om plastsorter (byggtillämpningar dock
under 691.17)
träindustri, råvaror, träslag, sågverk, torkning, impregnering osv, tillverkning av trä-, spån-, bark- och korkbaserade material, formade träprodukter tex virke och
snickerier (monteringsfärdiga trähus dock i första hand
under 69.056)
finmekanik och reglerteknik, allmänt om mekanisk
reglering och automatisk styrning, drivna mekanismer
tex ur, precisionstillverkningar tex instrument, finsmide
inkl lås och beslag, hantverksartade grenar bla finsnickeri
datorteknik, allmänt om datorer, datorterminaler, kalkylatorer, räknedosor och ADB, tillämpningsaspekter på
datorprogram, maskinell informationsbehandling, datorstödda metoder, kringutrustning tex för grafisk redovisning
BYGGANDE
69
byggsektorn, sammanfattningsvis för allmänt särskiljande av bygg- och anläggningsvcrksamhet från andra sektorer (byggnader rent konkret sammanfattas under 721)
69.00
byggprocessen, mer ingående om företeelser under
byggnaders och anläggningars tillkomstskedc (de föregående och efterföljande fastighetsskedena är otydliga i
UDK-systemet och kan närmast tolkas in under 332)
BYGGNADSDELAR
69.02
byggdetaljer, sammanfattningsvis eller blandat om
byggnadsdelar, "byggdetaljblad" allmänt, dessutom
endast här om diverse byggnadsdelar ej separat upptagna
nedan bl a nedkast, schakt, kulvertar, utvändiga komplement tex terrängtrappor, detaljer ej preciserade till visst
läge i byggnaden tex fogar (husgrunder som byggnadsdelar, se 624.15)
69.022
väggar allmänt (jfr nedan) inkl grundmurar, bärande
väggar, innerväggar, skärmväggar, fristående murar
69.022.3
ytterväggar, väggar som klimatskydd och fasader, detaljer runt väggöppningar tex smygar, fönsterbalkar, bröstningar, portomfattningar samt utsprång från fasad tex
balkonger, skärmtak, loftgångar
69.024
yttertak inkl terrasser och kupoler samt inkl bärande
delar såväl som beläggningar och komplement tex takräcken, takfönster, lanterniner (avvattningsanordningar
dessutom under 696.1)
69.025
bjälklag inkl plattor på mark och fribärande delar, även
vindsbjälklag, däck, gallerier och invändiga balkonger,
undergolv, inner- och undertak
69.025.3
golvbeläggningar och därmed samverkande komplement
tex skrapgaller, socklar
69.026
trapphus m m , ytter- och innertrappor, fasta stegar,
ramper, hissar och miltrappor (här som byggnadsdelar
men som maskinerier under 621.8)
69.028
dörrar och fönster och därmed jämförbara öppningar
och tillstängningsanordningar (inhägnader hellre under
69.02, dagsljusinsläpp genom tak även under 69.024 och
39
rörliga väggpartier även under 69.022), portar, grindar,
burspråk, fönsterluckor, solavskärmningar och skyddsgaller mm avpassade för dörrar och fönster
BYGGANDE (FORTS)
69.03
särpräglade byggförutsättningar, extrema former eller
dimensioner t ex skyskrapor, höghus med många våningar, demonterbara, omställbara eller transportabla konstruktioner, byggande i särpräglad omgivning och särskilt
på vatten, under mark, i tropikområden, i utland inkl
u-länder, vid kall väderlek
69.05
byggplatsens anordningar, etablering av byggplatsen
och arrangerande av arbetsområdet, utsättning, försörjnings- och skyddsanordningar m m under byggnadstiden
(rationella anordningar för själva byggnadsarbetena mer
under 69.057)
69.056
industrialiserat byggande (I), fabriks förlagda moment,
förtillverkade byggnader som helhet och som byggsystem
t ex lätta eller tunga konstruktioner, elementtillverkning i
stationära anläggningar (för betongelement dock konstruktionsaspekter under 624.012.3 och tillverkningsteknik under 666.98)
69.057
industrialiserat byggande (II), byggplatsförlagda moment inkl förtillverkning i tillfälliga fältfabriker, montering av element med tillhörande frågor om toleranser
m m , rationellt seriebyggande annat än montering, formsättning inkl glidformar och lift-slab, ställningar och
ställningsbyggande, lyft- och transportanordningar od
69.059
byggnadsunderhåll m m , fasadrengöring mfl byggarbetsliknande underhållsåtgärder, byggnaders livslängd,
deras flyttning, lyftning, rivning med eller utan återuppbyggnad
69.059.2
byggfel och reparationer, slitage, sprickbildning, ras,
skadeverkningar och motåtgärder i redan uppförd byggnad
69.059.3
ombyggnad och upprustning, förstärkningsarbeten,
renovering, modernisering, tillbyggnad, anpassning för
ändrad användning av befintlig byggnad
BYGGMATERIAL, BYGGVAROR
691
40
byggmaterial och -varor sammanfattningsvis eller blan-
dat, dessutom mer detaljerat om sådana sak varor t ex
spik, hörnförstärkningar osv som jämställs med "material" utan att indelning efter nedanstående substansgrupper är av något större intresse
organiska byggmaterial andra än de som täcks nedan,
bl a halm, bambu, kork, papper, träfiber, bitumen, asfaltpapp, asfaltbetong, djurhår
trä, egenskaper och varor för bygganvändning inkl träbaserade produkter bl a limträ, lamellträ, faner, plywood,
spånskivor, träullsplattor (träfiberskivor dock under
691.1 och träslags inbördes särskiljande kännetecken
under 674)
plast och gummi, polymerer för bygganvändning (i fast
form med eller utan armering, däremot ej som bindemedel od)
stenmaterial, natursten, obrända mineral i bygganvändning tex bentonit, asbest, vermikulit, allmänt om sand,
grus mfl bergartsmaterial (dock speciellt som vägmaterial under 625.0 och som betongballast under 631.32)
"konststen", bl a gipsskivor, gipskomponenter, kalksandsten, magnesia, imiterad natursten, plastbetong och
övrig icke-cementbetong
betong allmänt, översiktligt eller blandat, med tonvikt
på utnyttjandeaspekter för ordinär cementbetong
oarmerad betong innefattande lättballast- och porbetong
samt användningsaspekter för tyngre oarmerade betongvaror tex block, rör, takpannor, beläggningsplattor
armerad betong, här innefattande mest användningen av
armerade komponenter av betong inkl spännbetong, lättbetong, asbestcement, även armerade med andra material
än stål tex växt- och glasfibrer (stålarmering hänförs
mest till konstruktioner 624.012.4 och fabriksarbeten
666.98 samt platsarbeten 693.5)
tegel och lermaterial, torkade, stabiliserade eller brända
material bl a adobe, jordblock, tegel inkl rör och takpannor, keramiska produkter inkl sanitetsgods
bindemedel m m , kalk, cement, bruk, fyllnings-, avjämnings-, spackel-, fog-, tätningsmassor, kitt, lim (även
sammanfattningsvis om mängdvaror för färdig yta men
färger dock mest under 667)
41
691.6
glas, alla oorganiska sorter för bl a fönsterglas, glasblock, glasull, mineralull, emaljskikt
691.7
icke-järnmetaller bl a koppar, brons, mässing, bly,
zink, aluminium, lättmetall
691.71
stål och andra järnmetaller bl a gjutjärn, rostfritt stål,
smidesjärn (liksom ovan i övriga 691 . . .-tal ligger tonvikten på utnyttjandet för byggnadsdelar dvs ej för lösa
föremål, dock i stället 624.01 . . .-tal så snart utformningen av hela konstruktioner i visst huvudmaterial
beskrivs)
BYGGNADSARBETEN
693
murning m m , egentliga byggnadsarbeten som ej har
egen klassifikationsgrupp i urvalet nedan: naturstens-,
block- och tegelmurning, putsning, plattläggning, byggande av stommar och utfackningar m m (byggnadsdelsanknutna arbeten hänförs dock i första hand till byggnadsdel och resandet av monteringsfärdiga stommar till
69.057)
693.5
betongarbeten (I), översiktligt om alla byggplatsanknutna betongarbeten samt detaljerat om armering, dess
tillpassning, inläggning och förankring, spännmetoder
för före- och efterspänd armering, kabelbetong
693.54
betongarbeten (II), detaljerat om arbeten med platsgjuten betong inkl flyt- och injekteringsbetong mm: blandning, tillsatser, gjutning, pumpning, sprutning, vibrering, härdning och ytbehandling på byggplats, skydd,
formrivning (beträffande betongformar återfinns fabriksgjorda anordningar under 69.057, timmermansarbeten
under 694 och armeringsinläggning under 693.5)
694
träarbeten, timmermans- och snickararbeten på byggplats, utförande av både gamla och moderna trädetaljer
(hela trähus och frågor om dimensionering mm under
624.011 samt fabriksförlagda arbetsmoment under 674
och 69.056)
LEDNINGSINSTALLATIONER
696
42
rörinstallationer m m , på översiktlig nivå om rörledningsarbeten och VA-installationer i och intill hus, på
detaljerade nivåer dessutom om specialinstallationer bl a
gas-, ång-, tryckluft- och sugsystem
696.1
VA-installationer, avfalls-, vatten- (utom varmvatten-)
och avloppsinstallationer samt takävvattning, husdränering, sanitets-, uppsamlings- och reningsutrustning för
enskilda hus
696.4
varmvatteninstallationer för försörjning med tappvarmvatten (varmvattenberedning i kombinerade system dessutom under 697.3 och installationer huvudsakligen för
energilagring under 697.7)
696.6
elinstallationer inomhus, oavsett spänning och ändamål
(även tele m m) men sett ur byggandets synpunkt
UPPVÄRMNING OCH VENTILATION
697
uppvärmning m m , sammanfattningsvis om uppvärmning och luftbehandling i byggnader, bl a när övergripande synpunkter som systemval och energibesparing
ingår
697.1
underlagsdata om värme, värmebehov, de byggnadsegenskaper samt inre och yttre faktorer som inverkar på
värmebalansen, tillhörande beräkningsmetoder (meteorologiska data dock i första hand under 551.5)
697.2
"utplacerad värme", byggnadsuppvärmning med individuella värmekällor i rum bl a eldstäder, öppna spisar,
kaminer, elpaneler, flyttbara varmare
697.3
centralvärme, allmänt om värmeccntraler inkl kombinerade system samt på detaljerade nivåer om värmepannor, kärl, rörsystem, radiatorer m m och deras dimensionering samt motsvarande detaljer för varmluftsystem
(driftaspekter dock i tillämpliga fall under 622 eldningsteknik)
697.34
fjärrvärme inkl värmeverk, ledningar och kulvertar,
distributionscentraler, förbrukningsmätning m m
697.4
värmecirkulation i rör, flödes-, pumpnings-, inreglerings- och resultataspekter på centraluppvärmningssystem med vatten eller andra vätskor (små och stora
system inkl fjärrvärmenät)
697.7
alternativ värme, icke traditionella uppvärmningsmetoder under utvecklingsstadiet bl a sol- och jordvärme,
okonventionella energilagringsanläggningar använda
som värmekällor, eldning med ovanliga bränslen osv
43
697.8
skorstenar och rökkanaler (alla storlekar) ur rökbortledandets och därmed sammanhängande synpunkter, inkl
gnistkamrar, dragreglerings- och askhanteringsanordningar, inspektion, sotning mm
697.9
luftbehandling sammanfattningsvis, principer för luftklimatiseringssystem allmänt, specialfall t ex skydds- och
brandventilation, dessutom detaljerat om industriell fuktkontroll samt om stoftrening mm av förorenad inomhusluft bl a kåpor, punktutsugning
697.92
rumsventilation, naturliga och mekaniska ventilationssystem i snävare bemärkelse, med tonvikt på system för
luftväxling i ordinära rum: underlagsdata, intag, kanaler,
ventiler, deras placering och dimensionering od
697.94
luftkonditionering, kombinationssystem som i komfortsyfte åstadkommer mer än bara luftväxling tex filtrering,
kylning, fuktkontroll av rumsluft i ordinär miljö (till
skillnad från särskilda industritillämpningar mm under
697.9)
697.95
luftcirkulation, strömning i hela luftbehandlingssystem
och särskilt resulterande flödesfördelning och luftrörelser
i rummen samt inreglering av fläktar, tilluftsdon mm för
avsedda ventilationseffekter
697.97
luftvärmning och -kylning främst ur synpunkterna
byggnadsuppvärmning, tekniska metoder för värmning
och kylning av/med luft samt värmeåtervinning i luftbehandlingssystem
SKYDDANDE BYGGNADSÅTGÄRDER
698
målning m m ,
måleribranschens
glasningsarbeten,
ning, förgyllning
699.8
skydd och isolering, sammanfattningsvis om tekniska
åtgärder för skydd av byggnadsverk, samt särskilt om
täthet mot väder och vind, skyddsrum, nödutrymningsanordningar, extra stormskydd, skydd mot insekter, röta
och andra biologiska angrepp, skydd mot fysikaliska
risker bl a åsknedslag, strålning (i samtliga fall avses här
byggnadsåtgärder och inte tex skadeeffekter på människor eller verksamheter)
44
underbehandlingar, behandlingstyper,
ordinära och speciella arbeten bl a
väv- och tapetuppsättning, skyltmålmm
699.81
konstruktioners brandsäkerhet, byggnads- och installationstekniska åtgärder för att motverka brandrisker bl a
materialval, indelning i sektioner med murar, branddörrar osv, fasta installationer t ex sprinkleranläggningar
(krav på utrymningstrappor mm närmast under 351.78
och brandventilation även under 697.9)
699.82
fuktisolering m m , tätskikt, konstruktioners utformning
ur fukt- och vattensynpunkt inkl uttorkning efter uppförandet, avtäckningar, drivvattenrännor mm (teori mest
under 532 och 533)
699.84
ljudisolering m m , konstruktioners utformning ur akustik- och vibrationssynpunkt bl a isolering, dämpning,
rumsakustisk förbättring, detaljutformning mot svängningar och skakningar inkl jordskalv (teori mest under
534)
699.86
värmeisolering m m , konstruktioners utformning ur termisk synpunkt bl a värme- och köldisolering, detaljer mot
termiska rörelser t ex expansionsfogar (teori mest under
536)
KONST M M
7
konstnärliga grenar, estetiskt anknutna ämnen (utom
samhällsbyggnad och arkitektur) bl a konst och musik,
konstnärlig teckning, konsthantverk, möbelkonst, industriell och annan formgivning
SAMHÄLLSBYGGNAD
711
samhällsplanering, allmänt om fysisk planering som
sektor, dess teori, principer och övergripande resultat
711.1
"planeringslinjer", inledningsskede med inventeringar,
prognoser o d , utvecklingstyp i stort tex spontana bebyggelsemönster, omstrukturering osv, allmänt om planeringsprocessen själv
711.13
befolkningsförutsättningar, bl a bosättningens täthet
och fördelning, migration, urbanisering, pendling, utlokalisering
711.14
markförutsättningar, offentliga åtgärder i markanvändningsfrågor, hänsyn till grundförhållanden, ägande,
exploateringslämplighet, jordbruksmark som samhällsresurs m m
45
omdaningsprocesser, fysiska planeringens genomförandeaspekter bl a etappindelning, evakuering, stadsdelsrivning eller punktsanering, ersättande med ny bebyggelse,
slumsanering, förändringsfrågor t ex kontorisering, förtätning
regionplanering på alla nivåer från fysisk riksplanering
med mellanstatlig samordning till strukturering av trakter
eller mindre områden, även vid enstaka lokaliseringsfrågor (t ex för industri) som kräver regionala hänsyn
landsbygdsplanering (kan lämpligen ges generös tolkning vid klassificering så att glesbygdsutveckling ganska
allmänt innefattas)
tätortsplanering, stadsplanering i traditionell mening
och dess anpassning för olika typer av tätorter bl a koncentrerade eller utbredda städer, storstäder, stadsliknande
byar, nya städer, särskilda lägen och funktioner t ex kuststäder, industristäder
stadsmiljö, stadsbyggnadskonst estetiskt och historiskt
sett, helhetssynpunkter på byggd miljö, "townscape",
hänsyn vid om- och nybyggnad till den befintliga omgivningens karaktär
tätortsdifferentiering, övergripande fördelning på zoner
och stadsdelstyper, med tillhörande legala och administrativa åtgärder för att genomdriva viss funktionsfördelning mellan stadsdelar
områdens detaljplanering, enstaka tätortsområden efter
funktionstyper (andra än bostadsområden), främst den
fysiska planeringens slutliga uttryck i plankartor, -motiveringar, -beskrivningar för bl a city-, kontors-, kommunikations-, industri-, sjukhus-, skol-, militär-, rekreationsområden (permanentbostadsartad fritidsbebyggelse
även under 711.58)
bostadsområden, grannskapsenheter med tillhörande
närcentra osv oavsett om låg eller hög bebyggelse, även
slum, exklusiv bebyggelse, temporära läger och mobila
enheter uppställda på visst sätt (växelverkan mellan områdets aktiviteter och dess samhällsomgivning ingår ofta i
beskrivningar av bostadsområden)
bebyggelses dimensioner m m , detaljplaner beträffande
friytor, tomtindelning, husplacering, -höjder och -avstånd, byggnadslinjer, exploateringsgrad, totaltyp tex
tätt-lågt, dessutom inplacering av småkomplement i
byggd miljö
711.7
trafikledsplanering för väg-, spår-, sjö- och flygtrafikleder, särskilt samhällsaspekterna på gatu- och vägplanering
711.8
försörjningsnäts planering, hänsyn till övergripande
faktorer vid förläggning osv av kraftledningar, kulvertsystem, kabelnät mm, gemensamma frågor för olika
tekniska sektorers nät t ex samordnade ledningsstråk i
gator
712
landskapsplanering m m , funktionell och estetisk utformning av markytor och vegetation i såväl offentliga
som privata sammanhang, närmiljö- och grönområdesplanering med tillhörande lek-, parkerings- och rekreationsanordningar mm, trädgårdskonst allmänt, trevnadsanordningar utomhus t ex smådammar, fontäner
719
lokala bevarandefrågor gällande bl a naturscenerier,
äldre stadsmiljö, byggnads- och industriminnen, sammanfattningsvis om kultur- och hembygdsvård
ARKITEKTUR
72
arkitektur som verksamhetsområde och dess utförda
objekt i sammanfattning
72.01
arkitekturteori, upplevelseanknutna frågor om byggnaders allmänkaraktär, arkitekturestetik, miljöperception,
proportionering, monotoni, färgsättning od
72.025
byggnadsvård, förstörelse, vandalisering, ändring, bevarande, restaurering av byggnadsverk (rent byggnadstekniska frågor dock under 69.059 till 69.059.3)
72.03
arkitekturhistoria från äldsta till nyaste tid och arkitekturformernas samspel med allmän stilutveckling (jämför
711.4.0 beträffande hela bebyggelsemiljöer)
72.04
byggd utsmyckning, såväl äldre omamentik som nyare
eller folkligare dekorativa detaljer tex mönstermurningar, fasadur, snickeriverandor (jämför arkitekturstilar
under 72.03, "icke byggda" utsmyckningar och konstnärliga inredningar under 7, heminredning och jämförbart under 64)
47
72.09
arkitekttävlingar inkl idé- och stadsplanctävlingar (dock
inte ekonomi- och byggmetodinriktade anbudstävlingar
od)
721
byggnader, sammanfattning av begreppet hus (för gränsdragning mot andra objekt t ex vägar) och av faktorer som
är gemensamma för flera användningstyper av hus, dessutom här även sådant som representerar hus innan de är
byggda t ex lokalprogram, modeller
721.01
byggnadsutformning särskilt i fråga om "huvudgreppet", med framhållande av något utpräglat drag hos ett
helt byggnadsprojekt tex situationsplan, våningsantal,
husform, våningsplaners struktur, måttsamordning, modulanpassning od
721.05
rumsutformning, husprojektering ur funktionssynpunkt,
anpassning av delar av byggnader för bestämda ändamål
tex entréer, toaletter, förvaringsplatser osv
BYGGNADSTYPER
725
offentliga byggnader bl a förvaltningsbyggnader, kommunalhus, rådhus, post-, tele-, militär-, polis- och fångvårdsbyggnader, dessutom arkitekturaspekten av tekniska byggnadsverk som tex vattenverk, energiverk och
broar samt diverse övrigt tex stadsmurar, monument,
utställningsbyggnader
725.2
kontorshus, butiker m m , kontorsartade administrationsbyggnader allmänt, banker od, försäljnings- och
kundservicelokaler från individuella småbutiker till varuhushallar och övertäckta stråk (ytterligare UDK-tal kan
behöva utnyttjas tex för bostäder i samma hus som
butiker)
725.3
stations- och lagerbyggnader m m , hus anknutna till
trafik, transport och lagring bl a järnvägs-, buss- och
flygstationsbyggnader, kylhus, silor och hamnmagasin,
parkeringshus och service verkstäder (små garage som
bostadskomplement dock under 728)
725.4
industribyggnader (när hus vid industrianläggningar ses
bara som ram för processer hör de till olika UDK-tal för
verksamhetsgrenar, men i övrigt samlas här allt allmänt
om industribyggnader typ fabriker och verkstäder)
725.5
vårdbyggnader, innefattande tre karakteristiska grupper:
(a) egentliga sjukhus och kliniker inkl mentalsjukhus och
48
djursjukhus, (b) hem för långtidsvistelse för gamla, konvalescenter, invalider mfl under viss vård och tillsyn,
(c) barnstugor, daghem od för i allmänhet helt friska barn
725.7
restauranger och bad, alla slags serveringar inkl kiosker, barer, uteserveringar (själva köksdelen dock under
643), badanläggningar både offentliga och privata inkl
simhallar, tävlings- och utomhusbassänger, småpooler,
badstrandsbyggnader, bastulokaler (hygien- och VVSproblem hör till det karakteristiska för denna grupp)
725.8
samlingslokaler m m , byggnader med särskild akustiskvisuell funktion t ex hörsalar, konserthus, teatrar, biografer, konferenslokaler, övriga byggnader för rekreation,
sport och idrott tex tennishallar, isbanor, arenor osv, (för
sammanfattning av fysiska anläggningar även en del
annat än egentliga byggnader:) fritidshamnar, rid-, skjutoch löparbanor, bollplaner osv
726
kyrko- och kultbyggnader, även icke-kristna tex moskéer, sammanfattande om kyrkoägda komplex tex kloster, prästboställen, även gravanläggningar inkl krematorier och kyrkogårdsarkitektur
727
skol- och undervisningsbyggnader för alla nivåer från
grundskolor till universitet och för alla undervisningsämnen inkl fackskolor med övningsverkstäder (förskolor
kan i praktiken betraktas som barnstugor under 725.5 och
laboratorier kan samlas under 727.5)
727.5
vetenskapliga byggnader mm (725.5 tjänar här som
förkortning av 725.5/.9 för att begränsa 727 ovan till
skolor) bl a laboratorier, museer och därmed jämförligt,
konstgallerier, arkiv- och biblioteksbyggnader, inspelnings- och sändningslokaler för TV, radio mm, vetenskapliga observatorier
BOSTADSBYGGNADER
728
bostäder allmänt utan teknisk detaljering (bostadssektorn avgränsad mot andra byggnadstyper mm, dock alla
bostadspolitiska anknytningar under 351.77), dessutom
även på detaljnivå om bostadsbyggnader i särpräglade
sammanhang tex historiska bostäder, herrgårdar, lantgårdar, hyddor osv samt vanliga bostäders uthus, enskilda garage od
728.1
bostadsutformning, boendemiljö inomhus, bostadsarkitektur sammanfattningsvis för följande 728 . . .-tal och
49
särskilt projekterings- och funktionsfrågor gemensamma
för en- och flerbostadshus (men kanske uppdelade efter
annan indelningsgrund, dock hushållens egna heminredningsfrågor under 64 och 643)
728.2
flerfamiljshus,
flerbostadshus med tre och flera lägenheter inkl både hyrda och ägda lägenheter
728.3
småhus, en- och tvåbostadshus, friliggande eller sammanbyggda till parhus, radhus, kedjehus osv (med individuella lägenhetsingångar i markplan, vid gränsfall som
hyresradhus dock mer hänsyn till boendeform än till
ingångar)
728.5
hotellbyggnader, även specialformer tex stugsamlingar,
motell, ungdomshärbärgen, pensionat osv (matsalsdel
under 725.7 och storkök under 643, konferenslokaler
under 725.8 och bostadshotell närmast under 728.2)
728.7
fritidshus disponerade av familjehushåll eller jämförbart
men ej permanent bebodda, inkl mobila bostäder typ
husbåtar, husvagnar (dock nomadbostäder under 728 och
campingtält under 79)
ÖVRIGA ÄMNEN (HUMANIORA MM)
74
grafisk presentation, ritningsteknik och -utrustning,
textning, perspektiv, datorstödd ritning, ritregler, beteckningsstandarder, praktisk hantering av ritningar
77
fotografiska metoder, fotografi och filmning samt tekniska metoder med avbildande strålar tex fotogrammetri
(praktisk användning av kontorskopiering od förs under
65)
79
sport och spel m m, rekreations- och förströelsebetonade
aktiviteter, kroppsövningar från barns lek till vuxnas
idrott, även motorsport osv, ur byggsynpunkt särskilt
mått-, form- och funktionskrav för ytor och inbyggd
utrustning
80
språkfrågor inkl ordböcker, termlistor och allmänna
skrivregler (här avses språk som ämne, men att en text
bara har en viss språkform, tex utgör en översättning,
uttrycks inte här)
(övrigt av UDK 8 nämligen skönlitterära framställningar
kan i byggsammanhang föras till "marginellt" under 0
eller"08 eller 9)
50
9
historia och geografi m m , fornminnen, kulturgeografi,
allmänna beskrivningar av viss ort eller trakt, reseskild
ringar och -guider, kartverk av allmän karaktär, biogra
fier, egentlig historia dvs analyser och förklaringar till
alla slags historiska förlopp
51
Tilläggstal
ALLMÄNNA TILLÄGGSASPEKTER
x.000.93
historisk aspekt, historik, enklare återblickar mest som
bakgrund till beskrivning av aktuella förhållanden
x.001.1
planeringsaspekt, verksamheter av utredande och förberedande art t ex kommunal planering, redovisningar
innehållande program, hypoteser, prognoser (dock överflödigt att markera detta vid 711 . . .-talen och vid projekteringsanknutna ämnen där frågeställningarna mest hör
till planeringsstadiet)
x.001.13
formella förslag, särskilt beträffande lagtexter och andra
genomarbetade fall (under (049) finns möjlighet att samla
mer löst framkastade förslag)
x.001.2
genomförandeplanering tex arbets- och tidplaner med
tillhörande resursberäkningar, säkerhetsbetingelser osv
x.001.24
beräkningar, beräkningsmetoder och -exempel (som
tilläggsmarkering vid ämnen där bara en mindre del av
litteraturen brukar gå in på beräkningsfrågor)
x.001.3
specifikationer, formella uttryckssätt för att klart särskilja vad som avses tex leverans- och byggnadsbeskrivningar, även förebilder därtill tex AMA
x.001.4
kontrollprovningar, dels första utprovning av prototyper, dels löpande tillverkningskontroll samt typprov,
driftprov od med eller utan samband med ändringar
x.001.5
forskning, undersökningar som samlar och analyserar
vetande för att uppnå bättre förståelse av samband (så
snart viss metod kännetecknar undersökningarna hänförs
fallet till någon av de följande grenarna)
x.001.53
laboratorieförsök, undersökningar där det undersökta
inte står i full växelverkan med sitt naturliga yttre sam-
52
manhang (även om man inte nödvändigtvis håller till i ett
särskilt laboratorium)
fältförsök, undersökningar av företeelser när dessa är
kvar i sina ordinära sammanhang (kan anses oberoende
av observationsteknik och tolkas att innefatta även icketeknologiska fältmetoder t ex inventeringar, enkäter,
intervjuserier)
modellförsök av materiell art, dvs på ställföreträdande
objekt som i annat material, annan skala od efterbildar de
originalobjekt som undersökningarna egentligen gäller
(att de i regel även blir laboratorieförsök — i vissa fall i
full skala — kan underförstås och behöver inte markeras
separat)
beräkningsförsök och simuleringar där man genomlöper
en serie matematiska operationer, elektroniska förlopp
od i analoga modeller och studerar utfallet (att utforma
de abstrakta modellerna hör närmast till teorin inom
respektive ämnesområden)
ny utvecklingsförsök, arbeten att från redan vunna insikter komma fram till nya metoder och produkter för mer
allmänt bruk (när benämningarna tål att uppfattas bokstavligt hör provhus i betydelsen industriella prototyper
under x.001.4, vetenskapliga provhus under x.001.5,
experimenthus för praktiska försök här under x.001.6 och
rena demonstrationshus under 659, men enklast är att
sammanföra forskning och utveckling till gemensam
FoU-aspekt som läggs här)
projektering som led i byggprocessen och allmänt som
verksamhetsart mm (men hänsyn vid projektering för
visst projektslag räknas direkt till dettas ämnesområde,
jämför generellare förberedelseaspekt x.001.1 samt arkitektonisk utformning 721.01 och 721.05)
utförandemetoder, produktionsförfaranden, arbetsteknik od, i första hand metoder värda att informera om för
direkt utnyttjande i tillverknings- och byggprocesser
produktionsmaskiner och därmed samverkande anordningar tex hanteringsutrustning vid arbetsmaskiner
verktyg och anordningar, handverktyg även med motordrift, diverse hjälpanordningar (små och stora) begränsade till icke maskinliknande sådana i produktionssammanhang
53
x.002.56
instrument och finmekaniska anordningar i produktionssammanhang
(de tre senaste grupperna kan tillsammans avgränsas så
att laboratorierutiner, geodesi mm kan innefattas i produktion medan experimentella anordningar hellre samlas
under 53.08, tillägg för självregistrering och automatik
görs med 62—5, företagsekonomiska synpunkter med
658 samt hushållsmaskiner och -apparater hålls för sig
under 64)
x.002.6
produktaspekter inkl hur ett visst material kan ingå i
olika varor, hur biprodukter och avfall mm kan användas
osv (dock endast materiella fall, mindre substansbundna
fall som värmeåtervinning kan vara t ex besparing
x.003.1 och anpassbara "intellektuella produkter" hör
närmast under 001)
x.003
ekonomisk synpunkt som viss sida av någon företeelse
vilken i sammanhanget är det primära ämnet (om hela
ämnet kallas X begränsas detta här till vad som språkligt
skulle kallas X-ekonomi, men det finns även ekonomiämnen med egna huvudtal, särskilt samhälls- 330, företags- 658 och hushållsekonomi 64 osv)
x.003.1
besparing o d , försiktighet i resursanvändning ("X-ekonomi" i den snävare betydelsen av X-hushållning,
X-sparande, X-reduktion, X-behovsminskning)
x.003.12
kostnadsdata o d , oftast siffermässigt uttryckta uppgifter
som kan ge konkreta hållpunkter för kostnadsberäkningar, även t ex kapacitets- och förbrukningssiffror,
massberäkningar, proccntfördclningar (kalkyleringsmetoder under 657, ränte-, tull- och skattesatser under 336,
prisorsaker under 338)
x.003.2
finansiell synpunkt, lämpligen tagen i vid bemärkelse
och inte enbart finansieringssätt utan även förfrågningsoch upphandlingsförfarande, val av entreprenadform od
(åtgärder från leverantörers och entreprenörers håll sedda
som försäljnings- och anbudsgivningsfrågor mm hör till
företagsekonomi 658)
x.004
användningssynpunkt, krav, funktionssätt och uppnådda prestationer, dels teori om kravutformning, "performance" och dess redovisningssätt, dels konkreta erfarenhetsbeskrivningar som är sammanfattande eller täcker
andra detaljer än de fyra följande underindelningarna
x.004.12
egenskaper, fylliga eller precisa egenskapsuppgifter t ex
54
tekniska data, uppräkning av för- och nackdelar (dokumentformen (083.1) som innebär rekommendationer av
vissa alternativ framför andra kan sättas som tillägg när
värdeomdömen om egenskaperna är givna)
drift inkl driftmetoder, orienterande scheman, bruksanvisningar, driftresultat (sammanfattning mer allmänt av
drifterfarenheter under x.004 ovan)
underhåll, vård, rengöring, övervakning, att hålla i
oskadat skick (betr byggnader dock hushållsartade rengöringsarbeten under 64 och byggarbetsartade större
åtgärder under 69.059)
skador och motåtgärder, dock ej byggfel och reparationsåtgärder av ordinär byggnadsteknisk art (som täcks
under 69.059.2) utan i första hand olycks- och katastrofskador och deras undanröjande samt frågor som inte rör
hus utan t ex anläggningar och utrustning
personal, de inom ett ämnesområde berörda personernas
antal, utbildning, kompetenskrav, roller od (jämför
arbetsmarknadens allmänna frågor 331, företagens personalfrågor 658)
konsulter, projektorer, arkitekter, rådgivande ingenjörer
osv som särskilt fall av närmast föregående kategori
organisation, organisatoriska synpunkter på ett ämne
(organisationer var för sig som namngivna enheter dock
under 06 och företagsrationaliscring mm under 65)
beslutsfattande i organisatoriskt avseende dvs beslutsprocesser och -organ (befogenheter på samhällsnivå dock
under 32)
ledningsorganisation bl a arbets- och projektledning i
organisatoriskt avseende, styrning i mer abstrakt bemärkelse t ex kostnadsstyrning (teknisk styr- och reglerteknik
under 68, industriell produktionsstyrning i första hand
under 658)
kontrollorganisation, hur kontroll och uppföljning är
ordnad med rapporteringsrutiner, inspektörer, besiktningar od (de tekniska metoderna vid kontroll hör
däremot under x.001.4)
relationer, yttre förbindelser med över- och sidoordnade
organ, underleverantörer, brukare, kunder od innefat-
55
tände olika slags åligganden, leverans- och betalningsförbindelser (även korruption), utpräglade fall av samarbete, konkurrens od (i första hand syftande på företag
och institutioner men även individers myndighetskontakter och grannkontakter od kan ifrågakomma här, den
sociala innebörden av relationer dock under 30)
DOKUMENTKATEGORIER
—05
personanknutet men ej nödvändigtvis levnadsbeskrivande (Byggdoks specialtolkning för samspel med
nyckelord: "egennamn för person ingår bland nyckelorden")
(jämför 9 biografi som ämnesområde)
=02
officiell textversion
(Byggdoks specialtolkning för att i databas kunna urskilja
en kärndel av litteraturen beträffande lagar, bestämmelser
och normbildande skrifter: "originalversion till skillnad
från omnämnanden, sammandrag, uttolkningar, debatt
osv")
(Vid koordinativ klassificering blir normaspekten lättare
att hantera om man bara betraktar den som en viss dokumentform snarare än att låta lagstiftning och normering få
platser som ett antal särskilda ämnesområden. Om varje
dokument i normlitteraturen märks med =02 eller (048)
efter presentationsform och med (094) eller (094.7)
eller (083.1) eller (083.7) efter auktoritetsnivå kan man
ytterligare kombinera detta med indelningar för utgivningsländer och berörda ämnesområden. På så vis kan
man sedan efter önskan ta ut smalare eller bredare urval
ur den stora totalmängden av lag- och normanknutcn
litteratur.)
(0.026)
föränderliga dokumentenheter, lösbladssamlingar od
där kompletteringssatser kan innebära tillägg till och
kanske bortgallring från dokumentomfånget, varvid
innehållets ålder och karaktär också påverkas
(0.062)
lekmannaförståeligt, framställningar som är tänkta eller
lämpade för en betydligt bredare krets än de som i yrket
eller tjänsten sysslar med ämnet
(03)
referensböcker, i första hand systematiskt uppställda
större handböcker med olika avsnitt (jämför (083.1)
handledningar inom ett begränsat ämne och (083.8)
förteckningar t ex adresshandböcker)
(047)
objektpresentationer, framhävda från övrig rapporte-
56
ring som en i byggsammanhang mycket karakteristisk typ
av nyhetsinformation (Byggdoks begränsade tolkning:
"projektbeskrivningar av påbörjade byggnadsarbeten,
objektbeskrivningar av färdigt uppförda byggnadsverk"
så att faktiskt utförda fall kan skiljas från idéförslag mm
som inte helt prövats mot verkligheten)
notiser t ex pressmeddelanden om nyheter (Byggdoks
tillämpning: "tidig ledtråd till dess att fylligare framställning blir tillgänglig")
normpresentationer, sammanfattningar mm här med
begränsad syftning på lagar, bestämmelser och normbildande skrifter t ex presentationsversioner, utdrag, uttolkningar, diskussioner, omnämnanden osv (i Byggdoks
tillämpning markerar de två koderna =02 och (048) tillsammans hela normlitteraturen och indelar den samtidigt
i grundtexter och bearbetningar)
debatt, framställningar där individuella bedömningar
eller gruppers kontroversiella ståndpunkter betonas t ex
som partsinlagor, intervjuer, recensioner, kritik
läromedel, framställningar som särskilt lämpar sig för
undervisning och studier (ej nödvändigtvis på titelbladet
kallade för läroböcker eller kurslitteratur men där man
hittar även de "triviala*'partier som annan facklitteratur
tenderar att hoppa över)
anvisningar, praktiska råd, riktlinjer, handledningar,
rekommendationer, checklistor, beskrivningar för erfarenhetsåterföring mm dvs litteratur som söker urskilja
och framhålla vad som är fördelaktigt och varna för vad
som är olämpligt (här även officiella men inte juridiskt
stadfästa råd och riktlinjer från myndigheter, varvid i
Byggdoks tillämpning görs tilläggsmarkering =02 resp
(048) för sådana som bedöms vara "normbildande")
samordnande regler, standarder, AMA-texter, kvalitetsnormer, utarbetade modelltexter m m med bindande
verkan endast där de inarbetats i ett avtal tex kontraktsformulär, allmänna bestämmelser, branschers leveransvillkor och kollektiva listor, sortcringsregler od (i Byggdoks tillämpning görs tillägg =02 resp (048) för sådana
vilka bedöms fungera som "övriga normbildande dokument")
förteckningar, uppräknande koncentrerade framställningar tex adresslistor, produktregister, marknadsöversikter, kollektiva varukataloger
57
(083.9)
projektförteckningar
(i Byggdoks tillämpning begränsat till sammanställningar
över pågående FoU-projekt)
(084)
bildmässigt, extra väl illustrerat eller med grafiska framställningar av speciell karaktär t ex typritningar, kartor
(085)
kommersiellt, reklamtryck, firmakataloger od utsända
från tillverkare och försäljare (kollektiva kataloger kan
ses som förteckningar (083.8) medan tcxtreklam i tidskriftsartiklar od enklast lämnas omarkerad som "ickefirmatryck')
(088.7)
"märkesidentifierat"
(i UDK-systemet avsett för firma- och varumärken men i
Byggdoks specialtolkning för samspel med nyckelord
tillämpat som samlingsgrupp "egennamn av typ handels-, firma-, varunamn ingår bland nyckelorden" så att
denna begränsade grupp kan avsökas efter namn som
man känner igen så snart man ser dem men inte alltid kan
aktivt erinra sig som sökord)
(094)
lagar, sammanfattningsvis om den auktoritetsnivå som
bl a uttrycks i Svensk författningssamling, här tolkat att
syfta inte bara på själva lagarna och förordningarna utan
även på kommentarer, rättsfall, debatt mm kring dessa
(lagtexter som ännu är på förslagsstadiet ges tilläggsmarkering x. 001.13)
(094.7)
tillämpningsbestämmelser, föreskrifter utgivna av myndigheter med stöd av lagrum i föregående kategori, sammanfattningsvis om "sekundär" auktoritetsnivå där bestämmelser av bindande karaktär ingår, t ex Svensk
Byggnorm, men där straffpåföljder od måste grunda sig
på högre nivå
(jämför förklaringar vid =02 ovan och exempel i alfabetiska registret under "normbildande skrifter" hur lagoch bestämmelsekomplexet underindelas i föreliggande
UDK-urval)
ORTS ANGIVELSER
(1-21)
tätorter, förhållanden berörande tätbebyggelse (jämför
dock 711.4 m fl där tätortsförhållanden bör underförstås
utan särskild markering)
(1-22)
glesbygd, landsbygdsförhållanden (andra än samhällsplanering under 711.3), även glesbebodda naturmiljöer
t ex fjällområden
58
(1-71)
enskild sektor, individ- och kärnfamilj inriktade företeelser tex privatbilism, enskild egendom, familjeföretag od
(1-72)
gemensamhetssektor, kollektiva former (andra än
"samhällsapparaten" under 351 tom 354) tex kollektivtrafik, kooperation, gemensamhetsanläggningar, allemansrätt, samutnyttjande för flera hushåll
(1—77)
u-länder, tonvikt på utvecklingsproblem varvid även
sektorer med hög utveckling kan finnas i samma land
(1—87)
utland som marknad och verksamhetsfält, utrikesdcl till
skillnad från inrikesdel inom handel, företagsetablering,
konsult- och entreprenörsverksamhet od (varvid ett visst
land beskrivs som utgångsland, annars nästföljande fall)
(100)
internationellt, mellanstatligt, sammanfattningsvis för
ett antal berörda länder eller ibland hela världen
(204)
belägenhet under vatten, nedsänkt läge i eller under
vatten som miljöförutsättning för byggnadsverk tex
grundkonstruktioner (därutöver bl a markering 69.03 för
anpassad byggnadsteknik, 626 för dykeri- och undervattensarbeten och 556 för frågor som gäller vattnet mer än
byggnaden)
(213)
varma trakter, tropiska och subtropiska områden
(24)
belägenhet under mark, i jord eller i berg som miljöförutsättning för konstruktioner särskilt om de också är
vanliga över mark tex behållare och arbetslokaler (för
tunnlar mm är undermarksläge automatiskt underförstått)
(26)
belägenhet till havs, i eller på vatten med betydande
avstånd till fast land tex off-shorekonstruktioner och
flytande byggnadsverk, även havsområden i geografisk
indelning tex Östersjön osv
EUROPEISKA OMRÅDEN
(antikens länder under UDK (3) utnyttjas ej som indelning i detta urval utan antika områden anknyts till nutida
länder)
(4)
Europa
(4—11)
Östeuropa, östeuropeiska politisk-ekonomiska blocket
sammanfattningsvis samt enskilt om Östtyskland,
Tjeckoslovakien, Polen, Ungern
59
(41)
Brittiska öarna, Storbritannien inkl översiktligt om
brittiska samväldet, Irland
(43)
Tyskland m m , de nutida staterna Västtyskland och
Österrike samt hela tyska området geografiskt och historiskt sett
(44)
Frankrike, även Monaco
(45)
Italien, även Malta mm
(46)
Spanien, Portugal samt halvöns övriga områden
(47)
Sovjetunionen, här tolkat som helhet utan extra kod för
dess asiatiska del
(48)
Norden oavsett om i sin helhet eller ibland begränsat till
Skandinavien
(48)=0
nordiskt för omvärlden
(av Byggdok använd samlingskod som vid internationellt
informationsbyte kan användas att sortera fram litteratur
om och från Norden på engelska mfl utomnordiska
språk)
(480)
Finland
(481)
Norge
(485)
Sverige
(489)
Danmark
(491)
Island, även Färöarna geografiskt sett
(49)
Europa i övrigt nämligen Nederländerna, Belgien,
Luxemburg (som medlem av Benelux men räknas också
till tyska området), Schweiz, Lichtenstein, Grekland,
Albanien, Jugoslavien, Bulgarien, Rumänien (Turkiet
samlas helst under sin asiatiska del)
UTOMEUROPEISKA OMRÅDEN
(5)
Asien, även enskilt om Afghanistan
(51)
Kina, Korea, Folkrepubliken Kina med Tibet osv,
dessutom Hong Kong mm och båda Korea (men ej
Republiken Kina, se Taiwan under nästa)
60
J a p a n , Taiwan
Arabiska halvön bl a Saudiarabien, båda Jemen, Oman,
Arabemiraten tex Dubai, Kuwait mfl, även kulturell
sammanfattning för arabländer men se vidare (56) mfl
F r ä m r e Indien inkl Republiken Indien, Bhutan, Nepal,
Sri Lanka, Maldiverna, Pakistan, Bangladesh
Iran
Mellanöstern i översiktlig sammanfattning och enskilt
om Turkiet, Cypern, Irak, Syrien, Libanon, Israel, Jordanien samt palestinska frågor
Sydöstasien och enskilt om Burma. Thailand, Malaysia,
Singapore, Kampuchea, Vietnam, Laos, se vidare angränsande områden under (9)
Afrika och enskilt om Madagaskar mfl öar
Tunisien, Libyen
Egypten, Sudan
Etiopien, Eritrea
Marocko, Västsahara
Algeriet
Västafrika m m , översiktligt om Sahara och Sahel samt
enskilt om Mauretanien, Mali, Övre Volta, Niger, Senegal, Sierra Leone, Gambia, Guinea, Guinea-Bissau,
Liberia, Elfenbenskusten, Ghana, Togo, Benin, Nigeria
och några mindre områden
"Mellanafrika" och enskilt om Kamerun, Ekvatorialguinea, Gabon, Kongo, Angola, Centralafrikanska republiken, Tchad, Zaire, Burundi, Rwanda, Uganda,
Kenya, Somalia, Djibouti, Tanzania, Mocambique
Södra Afrika och enskilt om Sydafrikanska republiken,
Botswana, Swaziland, Lesotho, Namibia, Rhodesia/
Zimbabwe, Zambia, Malawi
Canada
61
(72)
Centralamerika, de mellanamerikanska staterna på fastlandet såväl som karibiska/västindiska områden på öar
bl a Mexico, Panama, Cuba, Jamaica osv
(73)
USA
(8)
Sydamerika men inte hela Latinamerika som innefattar
även (72)
(9)
Oceanien m m däribland Indonesien, Filippinerna, Nya
Zeeland, Australien, Papua-Nya Guinea, Fiji och andra
öar i Stilla havet, Arktis och Antarktis (för Grönland
markeras dessutom anknytning till Danmark)
TIDSKÄNNETECKEN
(Inga koder för "inplacerad tid" tex årtal, epoker osv är
medtagna i detta urval eftersom direkttolkade sifferuttryck lika gärna kan betraktas som nyckelord. Skrivsättet
med enkla citationstecken '313' och inte "313" osv är en
anpassning till teckenrestriktioner i datorsystem.)
'313'
framtid, särskilt vid mer fantasikrävande förutsägelser
snarare än rena trendframskrivningar för några få år
framåt (dessa hör under x.001.1)
'324'
vintertid och analogivis om företeelser förorsakade eller
försvårade av kall väderlek (rumsligt sett hör kalla
trakter inkl permafrostområden under (9) bland ortsangivelserna)
'36'
kristid, pågående krigs-, avspärrnings-, konflikt-, katastrof- och farosituationer samt analogivis vidgat till
beredskapsåtgärder och extraordinära förberedelser för
framtida situationer (rent militära ämnen hör dock under
6 och allmän civilförsvarsadministration under 351 bland
huvudtalen)
'37'
sysselsättningstid, tid sedd som ekonomisk resurs bl a
arbets- och övertid, som egenvärde för människor bl a
fritid och som dessa kategoriers "förlorade" ömvändningar bl a frånvaro, spill- och restid, tidsåtgång som
kostnadsfaktor
'4'
tidsmått, viss tidslängd "i sig själv" frånsett inplacering
i tidsföljd tex 28-dygnsprovning oberoende av dag och år
när den utförs (här utan underindelning i korttids- och
långtidsföreteelser och endast de mer utpräglade fallen är
intressanta ur söksynpunkt)
62
'46'
ålder, i byggsammanhang lämpligen begränsat till
"avsevärd ålder hos icke levande objekt" tex gamla hus,
äldre anläggningar och med syftning på deras roll i
aktuell tid (deras historia uttrycks med 9 eller vid enklare
historik med x.000.93 medan levnadsålder hos människor är en kategori under 3 - 0 5 )
'5'
periodicitet när ett regelbundet växlingsförlopp är kännetecknande för saken tex dygns- och säsongrytmer,
inspektions- och åtgärdsintervaller osv, även frekvenstal
och frekvensändringar vid mer ingående studium (däremot ej frekvenser i monotona yttringar, alltså ej tex
månadsstatistik, varvtalsdata)
'7'
tidsinverkan, både irreversibla förlopp tex åldring, utmattning och reversibla tidsöverbryggande förlopp tex
energilagring, värmemagasinering samt företeelsen att
man vid olika punkter i ett tidsförlopp har olika tillstånd
hos saken att påverka eller studera tex tidigt, sent, samtidigt, oregelbundet återkommande osv
'735'
diskontinuerlig tid, avbrott i förlopp tex uppehåll i
arbeten, tidvis urkoppling av anläggningar, intermittent
drift
'742'
obeständig tid som kännetecken för provisoriska byggnader, efemära företeelser, temporära åtgärder, anläggningar ej avsedda att bli permanenta od (övergångsskeden sedda som led i större förlopp hör dock till ' 7 ' och
sammanfattning om byggplatser under byggnadstiden hör
främst till 69.05)
63