ÄLDREOMSORGSPLAN
ÄLDREOMSORGSPLAN FÖR PERIODEN 2015-2024 © Sigtuna kommun, äldre- och omsorgsnämnden 2014-12-16 Reviderad av äldre- och omsorgsnämndens arbetsutskott 2015-03-09 FÖRORD Utvecklingen av äldreomsorgen i Sigtuna kommun är en av framtidens stora utmaningar och en av de politiskt viktigaste frågorna. Därför behövs en långsiktig och hållbar plan för äldreomsorgen som årligen utvärderas och uppdateras. Äldreomsorgsplanen har utarbetats av en blocköverskridande parlamentarisk grupp bestående av fyra politiska representanter och tillsammans med tjänstemän från socialförvaltningen. Intresseföreningar och pensionärsföreningar har vid flera tillfällen inbjudits att lämna synpunkter på innehållet i Äldreomsorgsplanen. Under hösten genomfördes en Äldredialog med dialogmöten för personer 65 år och äldre. Det blev fem dialogmöten där 369 äldre personer deltog. Samtidigt besvarade 3 170 äldre personer en enkät med frågor om framtidens äldreomsorg. Detta gav ett ovärderligt bidrag till vårt arbete och många av synpunkterna har arbetats in i Äldreomsorgsplanen. Jag är glad och stolt över att så många äldre personer deltog i Äldredialogen. Resultatet visade att de ansåg att det är personalen som är den viktigaste resursen inom äldreomsorgen. Personalens kunnande och kompetens samt personalens bemötande är en förutsättning för en bra äldreomsorg. Äldre personer som behöver omsorg och vård är beroende av andra människor. Den personal som ger omsorg och vård ska kunna se den äldres situation utifrån den enskilde personen. För att äldre personer ska känna sig nöjda och trygga med den omsorg och vård de får behöver deras relation med personalen vara god. Äldre personer ska uppleva att de kan leva ett värdigt och tryggt liv trots sjukdom och funktionsnedsättningar. De ska bemötas med respekt och få sina behov av omsorg och vård tillgodosedda. Fungerar inte detta blir den äldre personens liv otryggt och ovärdigt. En mycket väsentlig del är att de äldre personerna som får omsorg och vård, i så stor utsträckning som möjligt, får det av samma personal. Med utgångspunkt från ovanstående viljeinriktning är min övertygelse att vi på ett systematiskt, strukturerat och hållbart sätt kommer att kunna leda utvecklingen av äldreomsorgen i Sigtuna kommun i en riktning med allt högre kvalitet. Alla invånare i vår kommun ska kunna åldras med värdighet och glädje. Sigtuna kommun den 30 mars 2015 Gunilla Johansson Ordförande Äldre- och omsorgsnämnden ÄLDREOMSORGSPLAN 1 Innehåll 1Syfte 4 2 Begrepp- definitioner 6 3 2 INNEHÅLL Vad styr äldreomsorgen – Lagstiftning och styrdokument Lagstiftning och nationella styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen – HSL Socialtjänstlagen- rätten till bistånd 4 kap. Socialtjänstlagen- särskilda bestämmelser för olika grupper 5 kap. Människor med funktionshinder Personer som vårdar eller stödjer närstående Diskrimineringslag (2008:567) Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) De nationella målen för äldreomsorg är att: Nationell värdegrund Prioriterat utvecklingsarbete- nationell och lokal nivå Vård och omsorg vid demenssjukdom Lokala styrdokument Sigtuna kommuns vision 2030 Sigtuna kommuns värdegrund Sigtuna kommuns verksamhetsidé Kommunfullmäktiges mål Sigtuna kommuns tillgänglighetsprogram Äldreomsorgens verksamhetsidé Äldre- och omsorgsnämndens mål 2015 Äldre- och omsorgsnämndens Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinjer för bistånd inom Äldreomsorgen Äldre- och omsorgsnämndens värdegrund Äldreomsorgsplanen 9 9 9 10 10 10 11 11 11 11 11 12 13 13 13 14 14 14 18 19 19 19 20 20 22 4 Äldreomsorgen i Sigtuna kommun 25 5 31 32 32 32 Vad kan vi säga om framtiden? Befolkningsutveckling bland de äldre I Sigtuna kommun Demografisk prognos Sigtuna kommun för 65 år och äldre Befolkningsutveckling 65 år och äldre per kommundelar 6 Utvecklingen i Sigtuna – vad tror vi? Äldre med psykisk ohälsa Behov av särskilt boende Antal/andel invånare över 65 år och personer på särskilt boende i Sigtuna kommun Antal lägenheter på särskilda boenden 2015-2019 Prognos – behov av lägenheter i särskilt boende Behov av hemtjänst 35 35 35 7 Resultat Äldredialog – Nuläge och framtidens äldreomsorg Nuläge – att leva som äldre i Sigtuna kommun Framtid – att leva i Sigtuna kommun som äldre år 2024 Vad är viktigast att utveckla? Prioritering om vad som är viktigt att utveckla 43 43 44 44 45 36 36 37 37 8Utvecklingsområden Utvecklingsområde 1 – Värdegrund Utvecklingsområde 2 – Förebyggande arbete Utvecklingsområde 3 – Anhörigstöd Utvecklingsområde 4 – Demens Utvecklingsområde 5 – Kvalitetsarbete Utvecklingsområde 6 – Personalens kompetens och kontinuitet samt rekryteringsbehov Utvecklingsområde 7 – Språk Utvecklingsområde 8 – Information/kommunikation Utvecklingsområde 9 – Måltider Utvecklingsområde 10 – Social samvaro, aktiviteter och ideella föreningar Utvecklingsområde 11 – Bostäder och lokaler Utvecklingsområde 12 – Teknik för äldre Utvecklingsområde 13 – Valfrihet 47 47 48 48 50 51 58 61 62 64 66 70 71 72 Bilaga 1 Aktivitetsplan 2015 - 2024 74 Bilagor finns att ladda ner på: www.sigtuna.se/aldreomsorgsplan Bilaga 2 Handlingsplan för förbättring av verksamheten inom hemtjänst Bilaga 3 Utredning om behov av korttidsplatser 2014-2018 Bilaga 4 Äldredialog resultatrapport 2014-11-26 Bilaga 5 Prioriteringsordning- sporthallar, utomhusanläggningar, simhallar, Forum ÄLDREOMSORGSPLAN 3 Syfte Äldreomsorgsplanen är ett dokument för att styra och kontinuerligt förbättra kommunens äldreomsorg. Den ska redovisa kommunens ambitioner med uppsatta mål samt konkreta aktiviteter för äldreomsorgen. Grunden utgörs av de politiska målen, visioner och uppdrag som antagits av kommunfullmäktige och äldre- och omsorgsnämnden. Under augusti-september 2014 genomfördes en Äldredialog som mer än hälften av alla personer över 65 år deltog i. Sammanlagt 369 personer var närvarade vid de fem dialogmöten som anordnades i olika kommundelar och 3 170 personer besvarade en enkät angående vad man ansåg vara de viktigaste utvecklingsområdena inom äldreomsorgen. Dialogen visade att deltagarna ansåg att personalen inom äldreomsorgen är det allra viktigaste för att säkra en bra framtida äldreomsorg. Särskild vikt läggs vid personalens kunnande och kompetens samt bemötande. Även byggandet av fler äldreboenden, större möjligheter till sociala fritidsaktiviteter och mat av god kvalitet i äldreomsorgen är viktiga önskemål som framförs i dialogen. Resultaten har involverats i Äldreomsorgsplanen. Sigtuna kommuns pensionärsorganisationer SPF och PRO, Väntjänst, Anhörigföreningen och Märsta Finska Pensionärer har varit inbjudna och har deltagit i arbetet med att ta fram planen. Äldreomsorgsplanen ska under perioden 2015 till 2024 vara vägledande i de politiska och verksamhetsmässiga besluten, men också finnas med i det dagliga arbetet. Planen ersätter inte gällande lagstiftning på området. Äldreomsorgsplanen ska styra verksamheternas utveckling de närmaste åren, med utblick 10 år framåt. Den ska uppdateras med aktuella prognoser om den demografiska utvecklingen och behovet av olika former av äldreomsorg. Äldreomsorgsplanen innehåller en aktivitetsplan som ska revideras varje år utifrån aktuella behovsprognoser. Arbetsgrupp Den parlamentariska gruppen för framtagandet av äldreomsorgsplanen har bestått av följande personer: Ordförande Gunilla Johansson (S), vice ordförande Marcus Brixskiöld (S), andre vice ordförande Sven-Ingvar Holmgren (M) och ledamot Bengt Stapelfeldt (SfS). Utredningssekreterare har varit utvecklingsledare Sara Rahm Pernold och verksamhetschef Birgitta Enblom. 4 SYFTE ÄLDREOMSORGSPLAN 5 BEGREPP – DEFINITIONER Hjälp i hemmet – hemtjänst Personer som har svårigheter att sköta hemmet och/eller sin egen omvårdnad på grund av sjukdom, ålder eller funktionshinder kan få hemtjänst. Hjälp ges till sådant som den enskilde inte klarar själv. I hemtjänsten ingår en servicedel och en omvårdnadsdel. Serviceinsats Hemtjänstens service innebär praktisk hjälp med hemmets skötsel såsom städning, tvätt och inköp. Omvårdnad/omsorg Hemtjänstens omvårdnad/omsorg kan innebära att få hjälp med att äta, dricka och att få hjälp med den personliga omvårdnaden. Man kan erbjudas promenader och ledsagning om man har behov av det. Insatser kan beviljas för att personen ska känna trygghet och säkerhet. I omvårdnad/omsorg ingår också trygghetslarm. Hemsjukvård Sköts av landstinget i ordinärt boende. Genom hemsjukvården kan du få hjälp med vissa sjukvårdsinsatser till exempel medicinering, såromläggning och vård i livets slut. Hembesök erbjuds när du inte själv eller med hjälp kan ta dig till en mottagning på vårdcentral eller sjukhus. Korttidsplats Enligt Socialstyrelsens definition; bäddplats utanför det egna boendet avsedd för tillfällig vård och omsorg dygnet runt. Tillgång till korttidsplats ges som bistånd. Korttidsplatser används för bland annat rehabilitering, omvårdnad, växelvård och avlösning av närstående. Rehabilitering Sköts av landstinget i ordinärt boende. Rehabilitering är ett begrepp inom sjukvården. Syftet med rehabilitering är att hitta ett optimalt sätt för en person att kunna återvända till dagligt liv och återfå en rimlig hälsa efter sjukdom eller skada. Ordinärt boende Vanliga lägenheter, egna hem i olika 6 BEGREPP- DEFINITIONER former eller senior-/trygghetsboende anpassade för äldre. Trygghetsboende Trygghetsbostäder kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. En mångfald kan råda i fråga om ägande, former för upplåtelse, samverkan om drift och verksamhet. Trygghetsbostäder kan upplåtas till personer som har fyllt 70 år. Utöver lägenheter med god tillgänglighet ska det finnas utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation. Trygghetsboende ska bemannas med personal på vissa tider varje dag för att skapa kontakt med de boende, erbjuda gemensamma måltider och erbjuda kulturella aktiviteter. Trygghetsbostäder ska vara planerade så att det är möjligt att bo kvar om man får en funktionsnedsättning som kräver hjälpmedel för förflyttning. Seniorboende Seniorboende är en boendeform för personer som är eller kommer att bli pensionärer inom en snar framtid. På ett seniorboende ordnas ofta gemensamma aktiviteter. Särskilt boende för äldre Boende som tillhandahåller bostäder eller platser för heldygnsvistelse tillsammans med insatser i form av vård och omsorg för äldre personer med behov av särskilt stöd. Man bor i egna lägenheter med gemensamt allrum och kök. Tillgång till personal dygnet runt finns för att tillgodose de behov som de boende har. Gemensamt för alla särskilda boenden är det behövs en ansökan, en behovsbedömning och ett beslut för att flytta dit. Salutogent förhållningssätt Det salutogena perspektivet fokuserar på vilka faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa mer än vad som orsakar sjukdom. Läs mer om vad perspektivet innebär och hur vi arbetar enligt detta förhållningssätt i kapitel 4 Äldreomsorgen i Sigtuna kommun. ÄLDREOMSORGSPLAN 7 8 Vad styr äldreomsorgen – Lagstiftning och styrdokument LAGSTIFTNING OCH NATIONELLA STYRDOKUMENT De viktigaste lagarna för äldreomsorgens arbete är Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Andra lagar som påverkar är bland annat förvaltningslagen, kommunallagen, EU-rätt, arbetsrätt, diskrimineringslagen och Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724). Förutom i lagstiftningen finns de nationella målen uttryckta i riksdagens antagna mål för äldrepolitiken samt i en nationell utvecklingsplan för vård och omsorg. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN – HSL I huvudsak finns det i lagstiftningen en tydlig fördelning av hälso- och sjukvårdsansvaret mellan kommunen och landstinget. Landstingets ansvar är att medicinskt förebygga, utreda och behandla skada eller sjukdom vilket framgår av 1 och 3 § HSL. Kommunen har inom äldreomsorgen hälso- och sjukvårdsansvar för personer på ett särskilt boende, på korttidsboende och vid dagverksamhet. MAS – Medicinskt ansvarig sjuksköterska har till uppgift att upprätthålla god och säker vård i dessa verksamheter. Ansvariga chefer leder det operativa arbetet inom verksamheterna så att en god och säker vård upprätthålls och säkerställer att insatserna hos brukarna är ändamålsenliga. MAS ansvarar för bedömning och anmälan av Lex Maria till IVO-Inspektionen för vård och omsorg. I Sigtuna Kommun har en hälso- och sjukvårdsorganisation skapats och all hälsooch sjukvårdspersonal utgår från denna enhet och gör sina insatser i särskilda boenden för äldre och i dagverksamheter. Kommunen ska tillhandahålla nödvändiga resurser och verktyg för att fullgöra sitt ansvar. Kompetens ska erbjudas upp till sjuksköterskenivå för dessa målgrupper. ÄLDREOMSORGSPLAN 9 SOCIALTJÄNSTLAGEN – RÄTTEN TILL BISTÅND 4 KAP. 1 § Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodo- sedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. 2 § Socialnämnden för det. får ge bistånd utöver vad som följer av 1 § om det finns skäl SOCIALTJÄNSTLAGEN – SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR OLIKA GRUPPER 5 KAP. Äldre människor 4 § Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Lag (2010:427). 5 § Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Lag (2010:427). 6 § Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Kommunen ska planera sina insatser för äldre. I planeringen ska kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. Kommunen ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor. Lag (2009:726). MÄNNISKOR MED FUNKTIONSHINDER 7 § Socialnämnden 10 skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant boende. VA D S T Y R Ä L D R E O M S O RG E N PERSONER SOM VÅRDAR ELLER STÖDJER NÄRSTÅENDE 10 § Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Lag (2009:549). DISKRIMINERINGSLAG (2008:567) Diskrimineringslagens syfte är att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagen ger förbud mot diskriminering och repressalier ibland annat inom arbetslivet, utbildning samt hälso- och sjukvården samt socialtjänsten m.m. Hälso- och sjukvården samt socialtjänsten m.m. Diskriminering är förbjuden i fråga om: 1. hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet, 2. verksamhet inom socialtjänsten, och 3. stöd i form av färdtjänst och riksfärdtjänst och bostadsanpassningsbidrag. Lag (2012:673). LAGEN OM NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK (SFS 2009:724) Lagen innehåller bestämmelser om nationella minoriteter, nationella minoritetsspråk, förvaltningsområden och rätten att använda minoritetsspråk hos förvaltningsmyndigheter och domstolar samt bestämmelser om vissa skyldigheter inom förskola, sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) som kompletterar eller erbjuds i stället för förskola och äldreomsorg. Lagen innehåller också bestämmelser om uppföljning av tillämpningen av lagen. DE NATIONELLA MÅLEN FÖR ÄLDREOMSORG ÄR ATT: • Äldre ska kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende • Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag • Äldre ska bemötas med respekt • Äldre ska ha tillgång till god vård och omsorg (ur regeringens proposition 1997/98:113) NATIONELL VÄRDEGRUND Riksdagen beslöt våren 2010 att anta tre lagförändringar: • En ny bestämmelse, i socialtjänstlagen, om nationell värdegrund. • Äldre ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. • Kommunen ges befogenheter att lämna kompensation till en enskild person. ÄLDREOMSORGSPLAN 11 Alla människor har lika värde och samma rättigheter. Den nationella värdegrunden är den etiska basen för äldreomsorgens och vårdens alla möten. Den ska ligga till grund för de mål som ska styra verksamheten och vara utgångspunkt för utveckling av förhållningssätt, arbetsmetoder och innehåll i omsorg och vård. Särskilt viktigt är att personalen medvetet arbetar med att förverkliga dessa värden i sitt vardagsarbete. Värdegrunden gäller både offentlig och enskild bedriven verksamhet. Den omfattar både handläggning och utförande av insatserna. Syftet är ökat brukarinflytande med följande formulering: Socialtjänstlagens verksamhet, som rör omsorg om äldre, ska inrikta sig på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (SoL 5 kap.4§). PRIORITERAT UTVECKLINGSARBETE – NATIONELL OCH LOKAL NIVÅ Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har arbetat fram sex områden, som prioriteras i utvecklingsarbetet på nationell och lokal nivå. Självbestämmande och integritet Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Helhetssyn och samordning Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Trygghet och säkerhet Trygghet och säkerhet innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparenta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. Tillgänglighet Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och socialförvaltningen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. 12 VA D S T Y R Ä L D R E O M S O RG E N Effektivitet Effektivitet innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten. ”Den nationella värdegrunden är den etiska basen för äldreomsorgens och vårdens alla möten.” VÅRD OCH OMSORG VID DEMENSSJUKDOM Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Syftet med riktlinjerna är att de ska vara ett stöd för beslutsfattare på alla nivåer. De lyfter fram följande områden: • tidig medicinsk utredning (basal utredning) • läkemedelsbehandling • dagverksamhet anpassad för gruppen • särskilt boende anpassad för gruppen • stöd till anhöriga • personcentrerad vård och omsorg – multiprofessionellt teamarbete (ur nationella riktlinjer vid demenssjukdom 2010) Socialstyrelsen har utfärdat en ny föreskrift (SOSFS 2012:12) avseende ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Föreskriften beräknas träda i kraft 31 mars 2015. Den nya föreskriften innebär bland annat: • Varje brukare ska ha beslut som tydligt beskriver vilka insatser denne behöver. • Varje särskilt boende, där en person med demenssjukdom bor, ska vara bemannat på ett sådant sätt att personen får de insatser som beviljats samt att insatserna utförs enligt den genomförandeplan som ska ha upprättats. • Varje särskilt boende, där en person med demenssjukdom bor, ska vara bemannat dygnet runt. • Nämnden ska regelbundet följa upp hur varje enskild person på särskilt boende, där en person med demenssjukdom bor, har det och om personalen räcker till. Föreskrifter som ska gälla alla äldre som bor i särskilda boenden kommer också tas fram. Beslut om att nya föreskrifter ska träda i kraft är dock enligt en ny bestämmelse beroende av regeringens medgivande. LOKALA STYRDOKUMENT För äldre ska det vara lätt att bo och leva i Sigtuna kommun. Nedan presenteras ett urval av lokala styrdokument som påverkar äldreomsorgens arbete. SIGTUNA KOMMUNS VISION 2030 Visionen visar vart kommunen på lång sikt vill befinna sig, dvs. ett önskat framtida tillstånd. Visionen gäller för kommunens samtliga verksamheter men också för Sigtuna kommun som plats. ÄLDREOMSORGSPLAN 13 Detta är visionen: • I Sigtuna kommun kommer invånaren först! • Alla känner sig välkomna och trygga! Här är det lätt att leva! • Vi tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov – socialt, ekonomiskt och ekologiskt! • Våra internationella och nationella framgångar beror på att vi tar tillvara all vår kreativitet och mångfald – är nyfikna och lär av varandra! SIGTUNA KOMMUNS VÄRDEGRUND Sigtuna kommun utvecklas snabbt och starkt, vilket ställer allt högre krav på hur kommunen utför sitt uppdrag och möter kommuninvånarna. Kommunens ansvar och uppdrag berör många delar av människors dagliga liv. Värdegrunden beskriver hur Sigtuna kommuns ledning och medarbetare ser på dem som är berörda och beroende av kommunens verksamhet. Den ger utryck för vår människosyn, vårt förhållningssätt och hur vi ständigt har kvalitet och effektivitet i fokus i det vi åstadkommer. Det här är värdegrunden: • Invånaren först • Allas lika värde • Kvalitet i fokus Invånaren först I Sigtuna kommun arbetar vi för invånarna och ser till att deras behov möts. Det innebär att: • Vi lyssnar på invånarna • Vi utgår från invånarnas behov när vi fattar beslut och ger service • Vi skapar möjligheter för olika former av dialog Allas lika värde Vi respekterar alla individer oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, ålder, etnicitet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Det innebär att: • Vi möter alla med respekt • Vi tar tillvara olikhet och mångfald • Alla ska behandlas likvärdigt 14 VA D S T Y R Ä L D R E O M S O RG E N Kvalitet i fokus Sigtuna kommun bedriver sin verksamhet med ett förhållningssätt som genom hög effektivitet och god service medverkar till ett långsiktigt hållbart samhälle. Det innebär att: • Vi arbetar med ständiga förbättringar • Vi följer upp och redovisar våra resultat • Vi strävar efter helhetsperspektiv • Vi är möjlighetsorienterade, innovativa och långsiktiga • Vår kommunikation är öppen och tydlig Två principer ska styra arbetet och bidra till att utveckla arbetssätten: • Uppdragsgivarens förtroende • Olikheter berikar Uppdragsgivarens förtroende Invånarna är våra uppdragsgivare. Genom att alltid sätta deras intressen främst, får vi invånarnas tilltro. Vårt samhällsuppdrag innebär att vi arbetar för en hållbar framtid som ger invånarna möjlighet till ett bra liv. Olikheter berikar Vi är övertygade om att olikheter skapar en roligare och mer dynamisk arbetsmiljö. Vi drar nytta av det när vi samarbetar, rekryterar och i vår dialog med invånare. Vi säger ja till entusiasm, nyfikenhet och öppenhet. SIGTUNA KOMMUNS VERKSAMHETSIDÉ Verksamhetsidén talar om syftet med verksamheten och svarar på frågan varför den specifika verksamheten finns till. Detta är den övergripande verksamhetsidén: Vi ska ge människor bästa möjliga förutsättningar att leva det liv som de önskar. Detta gör vi genom att erbjuda Sigtuna kommuns invånare service och tjänster utifrån deras behov och på lika villkor. Alla som kommer i kontakt med oss möts med respekt och öppenhet. Vi har som utgångspunkt att invånarnas delaktighet är grunden i vårt utvecklande av välfärden. Med detta som bas skapar vi tillsammans en välfärd i världsklass. KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Mål beskriver ett framtida tillstånd i ett kortare perspektiv än visionen. Ett mål är ett önskat framtida läge eller tillstånd. I Sigtuna kommun finns mål på alla nivåer i verksamheten. Alla mål syftar till att nå kommunfullmäktiges mål. Kommunfullmäktige antar strategier, planer och program som är kopplade till de övergripande målen. Med kommunfullmäktiges mål som utgångspunkt formulerar nämnderna mål för sina respektive områden. ÄLDREOMSORGSPLAN 15 16 Socialtjänstlagens verksamhet, som rör omsorg om äldre, ska inrikta sig på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. ÄLDREOMSORGSPLAN 17 ”Äldre ska, så långt som det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges.” Av Mål och budget 2015-2017 framgår att kommunfullmäktiges fyra inriktningsmål kommer att formuleras inom områdena: ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och demokratisk hållbarhet. En process har inletts för att ta fram målformuleringarna. Denna bedöms vara färdig under våren 2015. I Sigtuna kommun har vi identifierat sex utmaningar som vi behöver arbeta vidare med för att nå ambitionen om ett hållbart samhälle. Dessa handlar om god och jämlik hälsa för invånarna, invånarnas utbildningsnivå och förutsättningar för nya jobb, upplevd trygghet, ansvar för miljön, delaktighet och samhällsbyggande för framtiden. SIGTUNA KOMMUNS TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM I Sigtuna kommun fastställdes ett program för tillgänglighet 2013. Tillgänglighetsprogrammet utgår från de nationella målen. De nationella målen är: • En samhällsgemenskap med mångfald som grund. • Att samhället utformas så att människor i alla åldrar med funktionsnedsätt- ning blir fullt delaktiga i samhällslivet. • Jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning. Det övergripande målet är att Sigtuna kommun skapar möjligheter för personer med funktionsnedsättning att vara fullt delaktiga i samhällslivet. År 2025 räknar man med att ca 20 % av befolkningen kommer att vara 65 år och äldre. Gruppen över 80 år växer mest. Med stigande ålder följer normalt olika funktionsnedsättningar. Prioriterade områden för kommunens arbete med tillgänglighet är: • Ökad fysisk tillgänglighet. • Tillgänglig information (skriftlig och webbaserad). • Krav på tillgänglighet ska ställas vid upphandlingar. • Att all personal har kunskaper om funktionsnedsättning och dess konsekvenser. • Alla kommuninvånare som har funktionsnedsättning ska ha möjlighet till en bostad anpassad efter individens behov. • Tillgänglighetsaspekterna ska säkras vid ny- och ombyggnationerna både när det gäller fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar. • Funktionshinderperspektivet ska integreras i den ordinarie verksamheten inom kultur och idrott samt inom besöksnäringen. 18 VA D S T Y R Ä L D R E O M S O RG E N ÄLDREOMSORGENS VERKSAMHETSIDÉ Verksamhetsidén talar om syftet med verksamheten och svarar på frågan varför den specifika verksamheten finns till. Detta är äldreomsorgens verksamhetsidé Inom nämndens verksamheter arbetar vi utifrån ett professionellt förhållningssätt och ett gott bemötande där vi ser till varje enskild persons behov av stöd, service, vård och omsorg. Vårt bemötande ska ligga till grund för den enskildes möjlighet att utveckla och bibehålla sina förmågor och ge förutsättningar att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Allas lika värde ska respekteras. För att den omsorg och omvårdnad som ges ska hålla en god kvalitet arbetar verksamheterna med ständiga förbättringar. För att kunna se utvecklingsområden ska synpunkter på verksamheterna och avvikelser inom verksamheterna tas emot på ett systematiskt sätt och integreras i det dagliga arbetet. Ansvariga chefer är närvarande och stödjande i sitt ledarskap. Tillsammans med medarbetarna skapar de gemensamt en hållbar kompetensförsörjning och en trevlig och hälsosam arbetsplats. ÄLDRE- OCH OMSORGSNÄMNDENS MÅL 2015 Det är nämnden som beslutar om de mål för verksamheten som ska uppnås. Nämndens mål för 2015 är följande: • Minskad frekvens av biståndsbedömda insatser samt minskat antal externa placeringar • Utökad användning av digital teknik och förbättrade verktyg för uppföljning/ statistik • Förbättrad personalkontinuitet och personalen har rätt kompetens för uppdraget • Förbättrad upplevelse av måltidssituationen samt kosthållning för den enskilde • Ökad tillgänglighet, delaktighet och brukarmedverkan inom nämndens alla verksamhetsgrenar ÄLDRE- OCH OMSORGSNÄMNDENS LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete är det styrande dokumentet för verksamhetens kvalitetsarbete och kvalitetsutveckling. Ett väl fungerande kvalitets- och ledningssystem innebär att det för verksamheten finns en organisatorisk struktur med ett uttalat och tydligt ansvar, dokumenterade rutiner, identifierade processer samt rutiner för uppföljning. Systemet ska vara lättillgängligt för medarbetarna och ett stöd i det dagliga arbetet samt motivera till att utveckla verksamhetens kvalitet. Dokumentationen av hur omsorgen för funktionsnedsatta och äldreomsorgen arbetar med kvalitetsaspekter medför också ökad insyn och öppenhet för verksamhetens arbete hos person, medborgare och andra. ÄLDREOMSORGSPLAN 19 RIKTLINJER FÖR BISTÅND INOM ÄLDREOMSORGEN Riktlinjerna är avsedda att användas som styrdokument för de biståndshandläggare som utreder och fattar delegationsbeslut om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL). Följande biståndsformer kan socialtjänsten i Sigtuna kommun bevilja som bistånd till äldre och vissa funktionshindrade enligt 4 kap.1 § SoL: Bistånd i ordinärt boende • Hjälp i hemmet (hemtjänst) • Egenvård • Matdistribution • Trygghetslarm • Ledsagarservice • Dagverksamhet för demenssjuka • Korttidsplats Särskilda boendeformer • ärskilt boende för dementa • Särskilt boende för somatisk vård Bistånd i särskilda boendeformer • Hjälp i hemmet ÄLDRE- OCH OMSORGSNÄMNDENS VÄRDEGRUND Alla personer ska ges ett bemötande och en service som alltid ska uppfattas om god, individuell och likvärdig. Det är viktigt att alla medarbetare har kunskap om vilka värderingar som Äldre- och omsorgsnämnden står för. Den 15 januari 2013 fattade äldre- och omsorgsnämnden beslut om den värdegrund och de värdighetsgarantier som ska gälla för nämndens alla verksamhetsområden. Värdegrunden och värdighetsgarantierna som införts inom äldre- och omsorgsnämndens verksamheter har arbetats fram i dialog mellan medarbetare, intresseorganisationer inom äldre- och handikappomsorg och äldre- och omsorgsnämnden. Detta är vår värdegrund: Självbestämmande Att själv få bestämma över sitt liv är en rättighet. För oss innebär det att vi respekterar den enskildes värderingar, önskemål och behov. Detta innebär att: • Vi sätter brukarens rätt att själv bestämma främst • Vi arbetar alltid för att individen ska vara aktiv i sin egen genomförandeplan • Vi frågar våra brukare om deras önskemål istället för att förutsätta • Vi respekterar brukarens gränser 20 VA D S T Y R Ä L D R E O M S O RG E N Trygghet Att känna sig trygg är ett grundläggande behov. Vi är tydliga, begripliga och förutsägbara i kontakten med den enskilde. Detta innebär att: • Vi följer de rutiner vi kommit överens om • Vi berättar vad vi kommer att göra och varför innan det sker God kvalitet Att säkerställa kvalitet är en fråga om hur vi utför vårt arbete. Vi tar ansvar för våra prestationer och alla möjligheter att lära oss. Detta innebär att: • Vi blir lite bättre för varje dag • Vi är pålästa och insatta Gott bemötande Alla har en självklar rätt till ett gott bemötande. Det ska synas i våra ögon och höras i vår röst att vi vill lära känna våra brukare som människor. Detta innebär att: • Vi ser våra brukare som unika individer • Vi anpassar oss efter våra brukare, inte tvärt om • Vi är artiga och trevliga • Vi är flexibla i det enskilda mötet ÄLDREOMSORGSPLAN 21 Respekt för privatliv och personlig integritet Inom vår omsorg, värnar vi om den personliga integriteten genom att respektera den enskildes person och privatliv. Detta innebär att: • Vi tänker på att vi träder in i människors hem • Vi lyssnar när våra brukare säger ifrån, ett nej är ett nej Meningsfullhet Vad som ger livet mening varierar från en människa till en annan. Vårt mål är att alla ska ha roligt och känna en meningsfullhet i sina liv. Detta innebär att: • Vi underlättar för våra brukare att odla sina intressen • Vi tar reda på vad som gör livet meningsfullt för våra brukare • Vi möjliggör för våra brukare att hålla kontakt med sitt sociala nätverk Individanpassning och delaktighet I Sigtuna kommun utgår vi från varje individs behov i vårt arbete genom dialogen med den enskilde. Detta innebär att: • Vi tvingar aldrig någon • Vi pratar med våra brukare Värdighetsgarantier Äldre- och omsorgsnämndens värdighetsgarantier bygger på nämndens värdegrund. Värdighetsgarantierna är löftet till dem som är berörda och beroende av vår verksamhet: • Sigtuna kommun garanterar att vi bemöter våra brukare med respekt för den unika individen och brukarens integritet. • Sigtuna kommun garanterar att våra brukare själva kan påverka sin situation, genom individuellt planerade insatser framtagna, i dialog mellan oss och brukaren. Vi garanterar också att vi har kännedom om brukarens behov och önskemål och tar hänsyn till dem. • Sigtuna kommun garanterar att våra brukare känner sig trygga med beslutade, individuellt planerade, insatser. Kommunen garanterar att personer med insatser ska få ett första samtal inom två veckor från det att vi fått kännedom om dennes klagomål. Syftet med samtalet är att hitta en lösning på ett konkret problem, som den enskilde upplever. ÄLDREOMSORGSPLANEN Äldreomsorgsplanen är ett dokument för att styra och förbättra kommunens äldreomsorg. Planen ska styra verksamheternas utveckling de närmaste 10 åren och aktivitetsplanen revideras varje år. 22 VA D S T Y R Ä L D R E O M S O RG E N ÄLDREOMSORGSPLAN 23 24 Äldreomsorgen i Sigtuna kommun I KOMMUNEN GÄLLER kvarboendeprincipen. Det innebär att alla ska ges förutsättningar att bo kvar i det egna hemmet och få den hjälp de behöver där. När kvarboende av olika skäl inte längre är möjligt, exempelvis genom att behovet av stöd och omvårdnad ökat, finns särskilt boende för äldre. För flertalet insatser inom äldreomsorgen krävs en behovsbedömning och ett beslut som fattas av biståndshandläggare. Det salutogena förhållningssättet ska genomsyra alla verksamheter, det vill säga att fokusera på vad som ger god hälsa/se till det friska mer än vad som orsakar sjukdom. Se beskrivning av hur vi arbetar med detta längre ned. Anhörigföreningen Anhörigföreningen vänder sig till den som vårdar en närstående. Den är ansluten till anhörigas riksförbund som ger både stöd och kunskap till föreningarna. Anhörigföreningen arbetar för att tillvarata medlemmarnas intressen beträffande deras speciella situation som anhörigvårdare. Arbetar i kommunen för att få kontakt med anhörigvårdare inom kommunen och för att informera dem om de möjligheter och rättigheter till stöd och hjälp som finns. Anhörigstöd För den som vårdar och stödjer en närstående finns olika former av stöd och avlastning. Stödet kan bestå av insatser från anhörigkonsulent som inte kräver något biståndsbeslut till exempel enskilda samtal, samtalsgrupper, informationsträffar och föreläsningar. Andra stödinsatser, som kräver ett biståndsbeslut och den närståendes samtycke, kan vara korttidsvistelse, dagverksamhet, hemtjänst och avlösning i hemmet. Dagverksamhet för personer med demenssjukdomar För personer med demenssjukdomar som bor i ordinärt boende finns dagverksamhet på två platser i kommunen. Målet är att behålla sina förmågor och fördröja demenssjukdomens utveckling. Det möjliggör även avlastning för anhöriga. ÄLDREOMSORGSPLAN 25 Korttidsplatser Korttidsplats kan beviljas när behovet inte kan tillgodoses i ordinärt boende. Korttidsplats är ett tillfälligt boende där den enskilde får personlig omvårdnad, aktivering och stimulans. Korttidsplats kan erbjudas som avlastning eller för tillfällig vistelse av andra orsaker. Kommunen ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser upp till och med sjuksköterskenivå. I kommunen finns en korttidsenhet samt lägenheter i våra särskilda boenden som används som korttidsplatser. I Utredning behov av korttidsplatser under perioden 2014-2018, finns en utförlig beskrivning av hur behovet av korttidsplatser bedöms se ut under de kommande åren (se bilaga 3). Matenheten Matenheten i Sigtuna kommun lagar mat för våra särskilda boenden och korttidsenhet. Kyld mat till person i ordinärt boende tillagas av extern leverantör. Matsedeln bestäms centralt av Matenheten, men enheten är självklart mottagliga för synpunkter och önskemål. Matsedeln består av ett alternativ som är ”husmanskost” och alternativ två som kan variera mera. Näringsberäkningen sker också centralt, räknat över en period, att näringen blir rätt fördelad över denna. Näringsberäkning följer de råd som finns från livsmedelsverket och av Expertgruppen för samordning av sjukhuskoster (ESSgruppen), som utsetts av Livsmedelsverket för att komma fram till hållbara råd och riktlinjer för mat och näring till sjuka. ESS-gruppen står bakom råden av att dela in kosten i tre grundkoster, uppdelade efter energitäthet: • SNR-kost bygger på Svenska näringsrekommendationer, det vill säga vad genomsnittsbefolkningen behöver. • A-kost, allmän kost, innehåller relativt mer fett och proteiner och mindre fibrer än SNR-kosten och bör vara den vanligaste kosten inom vård och omsorg. • E-kost som är extra energirik och lämplig för den som är undernärd eller på väg att blir det. Maten lagas på traditionellt vis i storkök men kyls direkt ned efter tillagning, för att sedan återupphettas på avdelningen. Potatis, ris och pasta kokas på avdelningen. Sallad, råkost och desserter bereds även de på avdelningarna. Det finns möjlighet att beställa dessert till helgen. För att förbättra kvalitén på såser och grytor värms de upp på spisen. För att kunna ge en individuellt anpassad vård behöver personalen känna personen bakom symtomen, dennes livshistoria, intressen, normer och värderingar. 26 För den som behöver konsistens- och specialkost tillgodoses det behovet. Myndighetsgruppen Myndighetsgruppens biståndshandläggare tar emot ansökningar, utreder, bedömer och beslutar om insatser. De flesta insatser som ges inom äldreomsorgen prövas efter vilket behov som finns. I prövningen tas hänsyn till hela livssituationen. Salutogen omsorg och personcentrerad vård Målet med vård och omsorg är att den enskilde ska må så bra som möjligt. Personalen försöker hitta det som skapar välmående för varje individ trots sjukdom och funktionsnedsättning genom att anpassa utbudet av aktiviteter, samvaro och innehållet i dagen (salutogent synsätt). För att kunna ge en individuellt anpassad vård behöver personalen känna personen bakom symtomen, dennes livshistoria, intressen, normer och värderingar. Alla erbjuds att fylla i en levnadsberättelse men även det som kommer fram i samtal med den enskilde och anhöriga tas tillvara (personcentrerad vård). Människor har olika förmåga att hantera påfrestningar och förändringar i livet. Genom samtal lär personalen känna personens behov och önskemål. Tillsammans utformas sedan vården och omsorgen. Det är viktigt att den enskilde själv är med och utformar sin genomförandeplan och kan påverka hur och när hjälpen ges. Personalen strävar efter en tillitsfull och trygg relation där personen bättre kan förstå det som händer (begriplighet). I en enkel, anpassad miljö klarar personen mer själv. Personalen försöker stödja och motivera personens i aktiviteter och förenkla val för att skapa känslan av att kunna själv. Med personalen stöd kan personen lita på sin egen förmåga (hanterbarhet). Möjligheten att påverka skapar mening. Personalen frågar, hjälper personen att välja och försöker forma dagen såsom personen önskar. Ju mer personalen vet om personen desto bättre kan man anpassa vården och omsorgen (meningsfullhet). Personalen stävar efter att personen ska känna sig trygg och kunna påverka i sin egen vardag. När vården utgår ifrån det den enskilde själv vill och kan, kan det bli lättare för personen att hantera sin livssituation. När den personen känner sig tillfreds med sin vardag ökar välbefinnandet (KASAM). Stöd i hemmet - hemtjänst Den som vill bo kvar hemma och har behov av stöd och hjälp kan få det i form av hemtjänst. Hjälp ges av omvårdnadspersonal dygnet runt alla dagar i veckan. Insatserna kan variera från enklare hushållssysslor till mer omfattande personlig omvårdnad. I Sigtuna kommun finns kundval inom hemtjänstens servicedel. Den person som beviljas hemtjänst kan välja mellan flera utförare av hemtjänstinsatser varav kommunens hemtjänst är ett av de alternativ som finns. ÄLDREOMSORGSPLAN 27 Fixarjouren Fixarjouren är en avgiftsfri tjänst, ett stöd till äldre och som behöver praktisk hjälp i hemmet. Avsikten är att undvika fallolyckor. Det innebär hjälp med enklare tjänster till exempel med att byta glödlampor eller gardiner eller att hämta och bära saker från vind, källare eller skåp. Kommunala pensionärsrådet (KPR) Pensionärsrådet är ett rådgivande organ i kommunen i frågor som gäller kommunens ålders- och förtidspensionärer. Rådet är underställt kommunstyrelsen. Pensionärsrådet består av elva ledamöter och lika många ersättare. Av dessa utses fem ledamöter/ersättare från kommunens nämnder och sex ledamöter/ersättare från pensionärsföreningarna. Rådet fungerar bland annat som länk mellan pensionärernas organisationer och kommunens styrelser/nämnder. Det verkar även för förbättringar av boendemiljö, trivsel- och servicefrågor samt för att pensionärerna får upplysningar om olika vård- och hjälpmöjligheter. Särskilt boende för äldre När man av olika skäl inte längre kan bo kvar i eget boende kan man efter beviljat biståndsbeslut erbjudas lägenhet i särskilt boende. Detta är en boendeoch vårdform där det ges service, omvårdnad och tillsyn. Personal finns tillgänglig dygnet runt. Särskilt boende är ett boende med vanligt hyreskontrakt. Hyresgästen betalar bruksvärdeshyra precis som för en vanlig lägenhet. Utöver hyra betalas för den mat och omvårdnad som mottags. Man möblerar själv sin lägenhet, med undantag av sängen. I ett särskilt boende finns gemensamma samvaroutrymmen avsedda för de som bor där. De ytorna betalar man också hyra för. Det finns boenden i kommunen för personer med fysiska funktionshinder och för personer med demenssjukdom. I Sigtuna kommun finns idag fyra särskilda boenden. Trygghetslarm Ett sätt att öka tryggheten för den som bor kvar i det egna hemmet är att ha ett trygghets- larm. Genom larmet går det att få snabb kontakt med personal. Trygghetslarm kan vem som helst hyra men kan även beviljas som bistånd. Utbildningsäldreboende Arhems särskilda boende ingår i processen att bli ett certifierat utbildningsäldreboende. Det är en långsiktig satsning med syftet att främja kvalitén på vård och omsorg, vårdutveckling, kompetensutveckling och äldreboendenas miljöer för lärande. Detta genom att främja en evidensbaserad praktik, och genom att bedriva forskningsprojekt, utvecklingsprojekt och studentprojekt tillsammans med verksamheterna i samverkan med FOU nu och lärosätena/skolorna. 28 ÄLDREOMSORGEN I SIGTUNA KOMMUN Väntjänst Väntjänsten är en frivillig verksamhet för den som vill ha någon att prata med, få råd om vart man kan vända sig vid tillfälliga svårigheter, eller få sällskap vid promenader, högläsning, hjälp till apotek eller liknande. Väntjänsten bemannar även kommunens mötesplatser för aktivitet och gemenskap för alla pensionärer som finns på tre platser i kommunen samt ordnar underhållning på våra boenden med mera. ÄLDREOMSORGSPLAN 29 30 Vad kan vi säga om framtiden? I SOCIALDEPARTEMENTETS RAPPORT ”Den ljusnande framtid är vård”1 visas hur behovet av vård och omsorg kommer att utvecklas de närmaste 40 åren. Befolkningens medellivslängd har ökat successivt under det senaste århundradet och därmed även antalet personer som uppnår en hög ålder. Den ökade medellivslängden under perioden kommer att innebära att antalet äldre i höga åldrar ökar kraftigt. Fram till 2050 kommer befolkningens åldrande att medföra att det blir färre yrkesverksamma per äldre och yngre samtidigt som kostnaderna för vård och omsorg ökar. Kostnaden för äldreomsorgen väntas stiga med cirka 70 procent till år 2050 och personalbehovet öka med cirka 50 procent. Äldre personer behöver äldreomsorg men också mer sjukvård än yngre. Det är därför en utmaning för samhället att kunna möta den åldrande befolkningens framtida behov av vård och omsorg och det krävs att vi utvecklar våra arbetsmetoder och tar tillvara på medarbetares kompetens på bästa sätt. Ny teknik har betydelse även i äldreomsorgen. Till exempel knä- och höftledsoperationer har gett fler äldre rörelseförmågan tillbaka och minskat behovet av äldreomsorg. Med hjälp av bostadsanpassning, moderna kommunikationer, trygghetslarm och mikrougnar kan fler äldre klara att bo kvar hemma utan hjälp. Många hjälpmedel, till exempel rullatorer, har förbättrat äldres möjligheter att komma ut och leva ett aktivt liv. Det finns en möjlighet att en fortsatt utveckling av avancerade hjälpmedel kommer att öka kvaliteten och/eller minska kostnaderna. Kostnaderna för den åldrande befolkningens behov av äldreomsorg ökar dock snabbare. 1 Socialdepartementet, 2010. Den ljusnande framtid är vård. Delresultat från LEV-projektet. ÄLDREOMSORGSPLAN 31 BEFOLKNINGSUTVECKLING BLAND DE ÄLDRE I SIGTUNA KOMMUN Enligt kommunens program för bostadsbyggande2 framgår följande. Sigtuna kommuns befolkning växer och kommunen har alltjämt en relativt ung befolkning, även om andelen äldre över 65 år ökar. Vid 31 december 2013 utgjorde gruppen över 65 år 14,9 procent av befolkningen och prognosen fram till år 2019 visar att andelen förblir relativt oförändrat på 14,6 procent. Allmänt är också trenden att åldersgruppen över 65 år har allt bättre hälsa och kan bo kvar allt längre i sin ordinarie bostad. Andelen inom åldersgruppen 85 år och äldre ligger stabilt fram till 2019, en större ökning kommer först efter år 2020. Kommunen har haft förebyggande hembesök hos de i åldersgruppen 80 år och äldre, som inte har haft kontakt med socialförvaltningen. I denna grupp framkommer en bild av aktiva och engagerade äldre som upplever sin livssituation som positiv. Antalet invånare s Sigtuna kommun uppgick den 30 juni 2014 till 43 723. Befolkningen i kommunen beräknas uppgå till 50 526 personer år 2019. DEMOGRAFISK PROGNOS SIGTUNA KOMMUN FÖR 65 ÅR OCH ÄLDRE Åldersgruppen 65-84 år • Ökar med 7 % under de närmaste tre åren • Ökar med 10 % de närmaste fem åren • Ökar med 15 % de närmaste åtta åren Åldersgruppen 85 år och äldre • Ökar med 13 % under de närmaste tre åren • Ökar med 25 % under de närmaste fem åren • Ökar med 49 % under de närmaste åtta åren BEFOLKNINGSUTVECKLING 65 ÅR OCH ÄLDRE PER KOMMUNDELAR Tabellen nedan visar på prognoser för befolkningsutveckling fördelat på olika områden i kommunen. 2 Sigtuna kommun, 2014. Program för bostadsbyggande 2015-2019. Ålder År 32 2014 201520162017201820192020202120222023 65-84 år 5973612462236366649065646642674968566981 85- 6636827187517748308679369891049 Totalt 6636680669417117726473947509768578458030 VA D K A N V I S Ä G A O M F R A M T I D E N ? Märsta 65-84 85- 2014 3 555 2019 4 315 397 549 Sigtuna inkl. landsbygd 65-84 85- 1 674 196 Rosersberg inkl. landsbygd 65-84 417 85- 448 41 53 Övr. landsbygd 1 505 200 65-84 327 85- 29 296 28 Tabell: Befolkningsutveckling ålder 65år och äldre (2014 års siffror och prognos för 2019). ÄLDREOMSORGSPLAN 33 34 Utvecklingen i Sigtuna – vad tror vi? FÖR ATT MÖTA behovet av hälso- och sjukvård och äldreomsorg krävs ett strategiskt och målmedvetet arbete. På sikt pekar befolkningsprognosen med all tydlighet på ett ökat behov av bostadsanpassning, hemtjänstinsatser och bostäder i ordinarie bostadsbestånd eller i trygghetsboende. En tendens som funnits ett antal år är att trycket på platser i särskilt boende för personer med demenssjukdom ökat och den trenden ser ut att fortsätta. I Sigtuna bor 3 procent av de äldre 65 år och äldre i särskilt boende och 7 procent har insatser från hemtjänsten. Som framgår av befolkningsprognosen ökar antalet äldre i Sigtuna över 65 år. ÄLDRE MED PSYKISK OHÄLSA Flera rapporter från bland annat Socialstyrelsen visar att äldres psykiska ohälsa är ett eftersatt område och att depression och självmord är vanligt bland äldre. Depression är tre gånger vanligare bland äldre än bland yngre personer. Detsamma gäller flera andra typer av psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsan hos äldre är ofta ett bortglömt problem som förknippas med skamkänslor. Att må psykiskt dåligt och tappa tron på livet är något som kan drabba alla. Det finns fortfarande mycket skam kring psykisk ohälsa som kan bidra till att människor inte vågar eller vill ta kontakt med vården. BEHOV AV SÄRSKILT BOENDE Idag har vi 234 lägenheter varav 8 används som korttidsplatser. Av de 234 lägenheterna används 60 procent, 140 lägenheter till personer med demenssjukdom. I de nationella riktlinjerna angående demens anges att 8 procent av alla som är 65 år och äldre och nästan hälften av alla som är 90 år och äldre har en demenssjukdom. Detta är naturligtvis inte samma sak som att behovet av demensplatser ligger på denna nivå men det ger en indikation på en kraftig ökning av behoven framöver. ÄLDREOMSORGSPLAN 35 Kolumn1 20112012 2013 Invånare 65-79 år, antal 4 839 4 981 5 081 Invånare 65-79 år i särskilt boende, andel (%) 1,3 1,1 0,9 Beräknat antal invånare 65-79 i särskilt boende 63 55 46 Invånare 80+, antal 1 298 1 336 1 374 Invånare 80 och äldre i särskilt boende, andel (%) 11,2 10,3 10,9 Beräknat antal invånare 80 och äldre i särskilt boende 145 138 150 Källa: Kolada ANTAL/ANDEL INVÅNARE ÖVER 65 ÅR OCH PERSONER PÅ SÄRSKILT BOENDE I SIGTUNA KOMMUN Andel invånare 65 år och äldre i särskilt boende minskar enligt trenden som syns nedan. Samtidigt ökar åldersgrupperna i storlek vilket medför att det reella behovet av tillgången till lägenheter i särskilt boende ökar. ANTAL LÄGENHETER PÅ SÄRSKILDA BOENDEN 2015-2019 Idag finns flera särskilda boenden inom Sigtuna kommun såväl i Märsta som i Sigtuna stad, men det finns ett behov av ytterligare lägenheter på grund av en växande befolkning där andelen äldre ökar. Äldre- och omsorgsnämndens planering av särskilt boende de kommande åren framgår av tabellen nedan. Behovet av plats i särskilt boende gäller både personer som har stora somatiska behov och personer med demenssjukdom och där behoven ändras över tid. Nyproduktion bör därför anpassas till att kunna användas av båda grupperna. 2015 2016 2017 20182019 MÄRSTA Ärlinghem 70 70 70 7070 Arhem 44 80 80 8080 Ymer 72 72 72 7272 Summa 186 222 222 222222 SIGTUNA STAD Hemskogen 56 56 56 5656 Sigtuna Stadsängar 0 0 0 40 40 Summa 56 56 56 9696 Totalt 242 278 278 318318 Sammantaget behöver antalet lägenheter på särskilt boende öka under perioden, vilket innebär krav på ny- och ombyggnationer. Man behöver kontinuerligt följa behovet av särskilt boende för äldre, för att få en så god balans som möjligt mellan platser för somatiskt funktionsnedsatta och platser för personer med demenssjukdom. 36 U T V E C K L I N G I S I G T U N A – VA D T RO R V I ? PROGNOS – BEHOV AV LÄGENHETER I SÄRSKILT BOENDE Diagrammet nedan visar på förhållandet mellan behov av lägenheter i särskilt boende samt tillgången till plats fram till år 2023. Uppgifterna för de befintliga lägenheterna bygger på att kommunen följer antagen boendeplanering samt att behovet av platser är att 35 % av alla kommuninvånare över 85 år behöver en plats på ett särskilt boende. Behovet ser ut att täckas väl fram till år 2022. År 2023 saknas det dock tio lägenheter. Detta är dock bara antaganden och det är svårt att på långsikt veta det reella behovet. 350 300 250 200 150 100 50 0 2015 2016 2017 2018 2019 Behov av lägenheter 2020 2022 2023 Befintliga lägenheter BEHOV AV HEMTJÄNST Totalt 7 procent av befolkningen i kommunen inom ålderskategorin 65 och äldre har idag behov av hemtjänst. Ökningen av beviljade insatser inom hemtjänsten är större än vad de demografiska effekterna visar. Detta beror på att den största ökningen inte ligger i flera äldre personer i kommunen, utan i att brukarnas omvårdnadsbehov växer. Den genomsnittliga tiden för varje person ökar för varje år. Äldre väljer allt mer att bo kvar längre i ordinärt boende och där få omsorg av hemtjänstpersonal. Nedan presenteras fyra olika möjliga scenarier för utvecklingen inom hemtjänsten. Självklart finns det en mängd andra möjligheter men dessa visar på möjlig kostnadsutveckling baserat på nedan preciserade antaganden och kommunens demografiska modell avseende framtida behov av hemtjänst i ordinärt boende. Samtliga scenarier bygger på att timpriset ökar med 2 procent per år samt på att hemtjänsten år 2014 hade ett utfall på 210 000 beviljade biståndstimmar. Ytterligare förtydliganden presenteras vid respektive tabell. ÄLDREOMSORGSPLAN 37 Scenario 1 Nedanstående scenario utgår från kommunens gällande timpris, samt årlig indexuppräkning. Det bygger på följande antaganden: • De sista åren i Sigtuna kommun har trenden inneburit en relativ kraftig ökning av antalet beviljade hemtjänsttimmar. • Under 2015 planeras flera lägenheter särskilt boende. Effekt av detta borde ses under hösten 2015 genom en mindre minskning av hemtjänsttimmar. • Helårseffekt av flera lägenheter i särskilt boende borde ses på totala antalet hemtjänsttimmar 2016. • Ökning av hemtjänsttimmar i tabellen utgår från utifrån befolk- ningsprognos och kommunens demografiska modell. Detta leder till en ökad kostnad för hemtjänsten per år från cirka 3,3 till 8,3 miljoner kronor. Totalt sett blir hemtjänsten till och med år 2023 41,9 miljoner kronor dyrare. År Ökning antal timmar Kronor per timma Årsvis kostnadsökning Total kostnad (exkl. nattinsatser, larm) 2015 6 000 344 3 477 840 74 247 840 2016 5 000 351 3 238 031 77 485 871 2017 7 500 358 4 231 921 81 717 791 2018 7 000 365 4 187 813 85 905 605 2019 7 000 372 4 322 639 90 228 243 2020 6 900 380 4 423 230 94 651 474 2021 7 900 387 4 951 175 99 602 649 2022 7 000 395 4 760 997 104 363 647 2023 8 600 403 8 365 014 112 728 660 Total kostnadsökning 38 U T V E C K L I N G I S I G T U N A – VA D T RO R V I ? 41 958 660 Scenario 2 Nedanstående scenario utgår från det timpris som beräknas kunna täcka den faktiska kostnaden för en hemtjänsttimme i Sigtuna kommun, samt årlig indexuppräkning. Det bygger på följande antaganden: • Utökning av lägenheter på särskilt boende under hösten 2015 bidrar till en liten minskning av hemtjänsttimmar. Helårseffekt 2016. • Utökning av hemtjänsttimmar i tabellen utgår från utifrån befolk- ningsprognos och kommunens demografiska modell. Detta leder till en ökad kostnad för hemtjänsten per år med cirka 3,6 till 9,4 miljoner kronor. Totalt sett blir hemtjänsten till och med år 2023, 47,3 miljoner kronor dyrare. År Ökning antal timmar Kronor per timma Årsvis kostnadsökning Total kostnad (exkl. nattinsatser, larm) 2015 6 000 388 3 921 600 83 721 600 2016 5 000 395 3 651 192 87 372 792 2017 7 500 403 4 771 899 92 144 691 2018 7 000 411 4 722 163 96 866 854 2019 7 000 420 4 874 192 101 741 046 2020 6 900 428 4 987 619 106 728 665 2021 7 900 437 5 582 928 112 311 592 2022 7 000 445 5 367 846 117 679 438 2023 8 600 454 9 432 998 127 112 436 Total kostnadsökning 47 312 436 ÄLDREOMSORGSPLAN 39 Scenario 3 Nedanstående scenario utgår från gällande timpris samt årlig indexuppräkning. Det bygger på följande antagande: • En utökning av hemtjänsttimmar i tabellen utgår från att ökningen av timmar inte är så drastisk per år utan ligger på en relativt statisk nivå. Detta leder till en ökad kostnad för hemtjänsten per år med cirka 3,9 till 5,1 miljoner kronor. Totalt sett blir hemtjänsten till och med år 2023 40,9 miljoner kronor dyrare. År Kronor per timma Årsvis kostnadsökning 2015 7 500 388 4 503 000 84 303 000 2016 7 500 395 4 651 200 88 954 200 2017 7 500 403 4 803 527 93 757 727 2018 7 500 411 4 960 086 98 717 813 2019 7 500 420 5 120 987 103 838 800 2020 7 500 428 5 286 339 109 125 138 2021 7 500 437 5 468 479 114 593 617 2022 7 500 445 5 618 635 120 212 252 2023 7 500 454 5 810 259 126 022 511 Total kostnadsökning 46 222 511 ** 2014 års timmar bygger på årsprognos av beviljad tid 40 Total kostnad (exkl. nattinsatser, larm) Ökning antal timmar U T V E C K L I N G I S I G T U N A – VA D T RO R V I ? Scenario 4 Nedanstående scenario utgår från ett timpris som beräknas kunna täcka den verkliga kostnaden för en hemtjänsttimme i Sigtuna kommun samt årlig indexuppräkning. Det bygger på följande antaganden: • Utökning av hemtjänsttimmar i tabellen utgår att ökning av timmar inte är så drastisk per år utan ligger på en relativt statisk nivå. Detta leder till en ökad kostnad för hemtjänsten per år med cirka 4,6 till 5,8 miljoner kronor. Totalt sett blir hemtjänsten till och med 2023 46,2 miljoner kronor dyrare. Total kostnad (exkl. nattinsatser, larm) År Ökning antal timmar Kronor per timma Årsvis kostnadsökning 2015 7 500 344 3 993 450 74 763 450 2016 7 500 351 4 124 880 78 888 330 2017 7 500 358 4 259 970 83 148 300 2018 7 500 365 4 398 813 87 547 113 2019 7 500 372 4 541 506 92 088 620 2020 7 500 380 4 688 148 96 776 767 2021 7 500 387 4 838 838 101 615 606 2022 7 500 395 4 993 681 106 609 287 2023 7 500 403 5 152 782 111 762 069 Total kostnadsökning 40 992 069 ** 2014 års timmar bygger på årsprognos av beviljad tid ÄLDREOMSORGSPLAN 41 42 Resultat Äldredialog – Nuläge och framtidens äldreomsorg Sigtuna kommun har som ett led i att ta fram en Äldreomsorgsplan genomfört en serie dialogmöten med äldre under sensommaren 2014 där totalt 369 personer deltog. Resultaten nedan är en sammanställning av vad som framförts vid Äldredialogen gällande vilka områden som är viktigast att utveckla inom äldreomsorgen. NULÄGE – ATT LEVA SOM ÄLDRE I SIGTUNA KOMMUN Så här beskriver dialogdeltagarna (indelade i totalt 61 grupper) hur det är som äldre att leva i Sigtuna kommun genom att beskriva kommunens styrkor och svagheter. Styrkor Grupperna lyfte framförallt fram Sigtuna kommuns natursköna landskap, den naturnära boendemiljön, närheten till stora orter som Stockholm och Uppsala och initiativet med medborgardialogen som kommunens styrkor. Flera grupper underströk även att de ser fram emot etablerandet av träffpunkten Seniorernas hus, att de uppskattar Väntjänsten och det rika föreningslivet, framförallt i form av pensionärsföreningar såsom PRO och SPF. ”Fixarnissarna” (Fixarjouren) är en styrka som nämndes. Under dialogmötena i Rosersberg och Sigtuna stad framhöll flertalet grupper även värdet av närboendet och den familjära stämningen. Svagheter Genomgående i alla kommundelar framfördes att personalomsättningen inom äldreomsorgen upplevdes som mycket hög, att personaltätheten är för låg och ”I Sigtuna har vi nära till skog och natur, vackra omgivningar, promenadvägar och parker där man kan slå sig ner på bänkar och hälsa och prata med varandra”. ÄLDREOMSORGSPLAN 43 ”Sigtuna är en härlig stad att bo i om man är tillräckligt frisk för att kunna utnyttja den.” att personalens kompetens är bristfällig. Kritik riktas även mot biståndshandläggningen, där dialogdeltagarna upplever att kontakten med handläggarna är undermålig, att de inte lyssnar på de anhöriga i tillräckligt hög utsträckning och att bedömningarna är godtyckliga. Besvikelsen över bristen på aktiviteter för äldre i kommunen är ett tydligt budskap från deltagarna, vilket förklarar varför planerandet av Seniorernas hus lyftes fram som en av de största styrkorna i kommunen. Det framfördes också missnöje med den mat som serveras på särskilda boendena. Särskilda boenden anses vara för få, för utspridda och för dyra. Det finns en upplevd brist på välsorterade och närbelägna mataffärer. Flera grupper tycker att det ”känns otryggt på gator och torg” vilket de förklarar med brist på poliser. Deltagarna på dialogmötet i Rosersberg framförde med en i princip enhällig röst att avsaknaden av en distriktssköterska/distriktsmottagning är den överlägset största svagheten i kommundelen. FRAMTID – ATT LEVA I SIGTUNA KOMMUN SOM ÄLDRE ÅR 2024 Resultatet nedan gäller hur dialogdelatagarna ville att kommunen ska utveckla sin äldreomsorg i framtiden. Vad är det som blivit så bra? Förbättrade kommunikationer är en av de saker som flest önskar ska finnas i Sigtuna kommun om tio år. Saker såsom billigare eller gratis SL-kort, fler avgångar, ringlinje och direktbuss från Stockholm är några av de förslag som nämns. Maten är ett återkommande tema. Den ska vara god och näringsrik men också bidra till social gemenskap. Deltagarna beskriver hur man kanske lagar mat ihop, eller går ut och äter i någon samlingslokal eller restaurang som är anpassad för äldre, både vad gäller pris och tillgänglighet. Önskan om fler gemensamma aktiviteter framförs. Möjligheter för äldre att i högre utsträckning kunna ta del av ett rikt kulturliv och motionera tillsammans är några exempel, där ett återöppnande av Gröna Ladan och ett etablerande av ett aktivitetshus är några av konkretiseringarna. Frågor av mer politisk och organisatorisk karaktär tas upp. Bland annat nämns önskan om ett återinförande av Sigtunamodellen och stopp för vinster i välfärden och bemanningsföretag. VAD ÄR VIKTIGAST ATT UTVECKLA? Dialogdeltagarna förmedlade med tydlighet att ”Personalens kunnande och kompetens” och ”Personalens bemötande” är de viktigaste områdena att utveckla. 44 R E S U LT AT Ä L D R E D I A L O G Därefter kommer ”Dialog med kommunen om behov av stöd” och ”Rätt att komma utomhus varje dag”. När deltagarna själva fick ange om det var något de prioriterade högt som inte fanns med framfördes till exempel ”Hämtning av färdigsorterade sopor”, ”Att få bestämma själv”, ”Handikappanpassat”, ”Möjlighet att utvecklas trots hög ålder” och ”Tillgång till wifi”. PRIORITERING OM VAD SOM ÄR VIKTIGT ATT UTVECKLA När områdena ställs mot varandra, prioriteras till exempel ”fler och bättre träffpunkter” och ”möjlighet till social samvaro varje dag” lågt, framförallt i förhållande till områdena som rör personalen, vilka anges vara det överlägset viktigaste området att utveckla. ÄLDREOMSORGSPLAN 45 46 UTVECKLINGSOMRÅDEN Utvecklingsområden UNDER DETTA AVSNITT lyfts ett antal områden som Äldre- och omsorgs- nämnden anser är viktiga att utveckla under de kommande åren. Vilka områden som valts beror på en sammanvägning av olika resultat och tendenser från lokala och nationella utvärderingar och undersökningar. Bland annat har resultaten från Äldredialogen vägts in. UTVECKLINGSOMRÅDE 1 – VÄRDEGRUND Arbetet i äldreomsorgens verksamheter ska präglas av den nationella värdegrunden, Sigtuna kommuns- och Äldre- och omsorgsnämndens värdegrund, som finns beskrivet under kapitel 3 Vad styr äldreomsorgen- Lagstiftning och styrdokument. Under 2013 och 2014 har samtliga medarbetare deltagit i kommunens värdegrundsspel som syftat till att alla ska ha en gemensam bild om vår värdegrund och dess tillämpning. Resultat Äldredialogen Dialogdeltagarna förmedlar med tydlighet att ”Personalens kunnande och kompetens” och ”Personalens bemötande” är de viktigaste områdena att utveckla. Därefter kommer ”Dialog med kommunen om behov av stöd” DET HÄR VILL VI SATSA PÅ GÄLLANDE VÄRDEGRUNDSARBETE Äldre- och omsorgsnämndens verksamheter kommer fortsätta att prioritera värdegrundsarbetet och bemötande över hela organisationen. Nästa steg är att även de förtroendevalda i Äldre- och omsorgsnämnden spelar värdegrundsspelet. Möjlighet ska ges till ökad delaktighet och inflytande för invånare i all verksamhet i hela organisationen. Syftet är att de ska kunna känna tillit till systemet och de medarbetare de möter. Varje enhet inom Äldre-och omsorgsnämndens område ska årligen följa upp sitt värdegrundsarbete i dialog med brukare, anhöriga och personal. ÄLDREOMSORGSPLAN 47 UTVECKLINGSOMRÅDE 2 – FÖREBYGGANDE ARBETE Genom att förebygga olycksfall kan stort lidande för den äldre personen och stora kostnader för samhället undvikas. Flera studier har visat att förändrade levnadsvanor kan ge positiva effekter högt upp i åldrarna. Hälsofrämjande- och förebyggande insatser handlar om flera olika saker. Det handlar om att möjliggöra och stimulera till hälsosamma val. Det handlar också om att stödja anhöriga som gör stora insatser för att hjälpa och vårda någon närstående och om att skapa förutsättningar för ett rikt socialt liv högt upp i åldrarna. Läs mer om hur stödet för anhöriga ska utvecklas under Utvecklingsområde 3 Anhörigstöd. DET HÄR VILL VI SATSA PÅ GÄLLANDE FÖREBYGGANDE ARBETE Uppsökande hembesök I förebyggande syfte erbjuds alla som fyllt 80 år ett hembesök av kommunen. Vid hembesöket informeras vad kommunen har att erbjuda i form av kommunal service och närliggande verksamhet. Om det finns svårigheter med något i vardagslivet så informeras om hur den enskilde kan få hjälp med detta. Hörselvårdskonsulent En hörselvårdskonsulent kan bistå i arbetet med att utprova individuella hjälpmedel samt anpassningar i gemensamma lokaler och handleda personal och anhöriga. Utökad dagverksamhet Behov finns av fler platser inom dagverksamhet, fler tillfällen att delta och på fler platser i kommunen och behov av differentierad inriktning. Genom att kunna erbjuda relevant dagverksamhet skulle de personer som är i behov av stöd snabbare kunna fångas upp och därmed få adekvata insatser. Det finns ett behov för somatiskt sjuka personer att mötas för att minska den ensamhet som många känner i ordinärt boende och på så sätt kanske fördröja ansökan om särskilt boende. Medicinsk ansvarig för rehabilitering – MAR Medicinskt ansvarig för Rehabilitering- MAR saknas i flertalet kommuner i Stockholms län. Funktionen saknas också i Sigtuna kommun. MAR ansvarar för att patienterna får en säker och ändamålsenlig rehabilitering av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. Denna funktion skapades i kommunerna efter ädelreformen 1992. UTVECKLINGSOMRÅDE 3 – ANHÖRIGSTÖD Anhöriga som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre kan få olika former av stöd. För att uppnå ett gott stöd behöver insatserna vara flexibla, lättillgängliga, hålla en god kvalitet samt verka för trygghet. Sedan 1 juli 2009 finns det inskrivet i Socialtjänstlagen 5 kapitel 10 § att kom- 48 UTVECKLINGSOMRÅDEN munerna ska erbjuda stöd för den som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående med funktionsnedsättning. Den största insatsen i omsorgen av våra äldre gör inte kommunen. Det gör de anhöriga vilkas roll ska uppmärksammas ytterligare och stödet till dem ska utvecklas bland annat genom ett anhörigcentrum (Sigtuna kommun Mål och Budget 2015-2017) Stöd till anhöriga i Sigtuna kommun Den som är anhörig är ovärderlig i sin roll men ibland kan den anhöriga själv behöva stöd och tid för sig själv. Kommunen har stöd till den som ger vård och stöd till personer som har en funktionsnedsättning, som är långvarigt sjuka eller som är äldre. De medborgare som vårdar eller stödjer en närstående har rätt att söka stöd av kommunen. De är viktiga samarbetspartners kring de vård- och omsorgsinsatser som riktas till de närstående. Råd och stöd till dem kan ha stor betydelse för deras välbefinnande och förebygga ohälsa. Kommunen har som mål att så tidigt som möjligt nå den anhöriga/närstående för råd, stöd och information. Sigtuna kommun erbjuder: • Stödsamtal • Anhöriggrupper • Information • Föreläsningar och aktiviteter • Anhörigvårdarkort • Mötesplatser DET HÄR VILL VI SATSA PÅ GÄLLANDE ANHÖRIGSTÖD Anhörigpolicy Det finns behov av att ta fram en anhörigpolicy. Delaktighet i omvårdnaden En god kommunikation med personal på särskilda boenden och hemtjänst samt med biståndshandläggare ger trygghet och anhöriga känner sig betydelsefulla och delaktiga vilket är en stor fördel i omvårdnaden. Vistelse på korttidsplats – vid enstaka tillfällen eller regelbundet återkommande Det ska kännas välkommande och finnas bra information till den äldre personen om vad som gäller för vistelsen; vad som ska tas med dit, vad som finns där, rutiner, mediciner med mera. Det ska finnas personal som tar emot och lämnar av. En bra miljö på boendet, ett trevligt rum som känns ombonat, tavlor, lampor, stolar för besök. Den äldre personen ska erbjudas att delta i aktiviteter på korttidsenheten. Det ska finnas möjlighet att boka korttidsvistelse under några veckor på sommaren så att anhörig kan få ledighet. Avlösning i hemmet Avlösning i hemmet ska finnas med god kvalitet och kontinuitet av personal som har kunnat hälsa på innan första tillfället. För att få avlösning att fungera krävs det god kontakt, tillit och en hel del motivationsarbete. Det krävs personal som har intresse och kompetens för att utföra avlösning. Det ska finnas tydlig information om insatsen. Avlösningen ska planeras så att tid finns för överlämning innan anhörig ska gå. ÄLDREOMSORGSPLAN 49 UTVECKLINGSOMRÅDE 4 – DEMENS Precis som i övriga riket får Sigtuna kommun ett ökat antal personer med demenssjukdom i takt med ökat antal äldre. Risken för att insjukna i demenssjukdom ökar med stigande ålder. I de nationella riktlinjerna anges att 8 procent av alla som är 65 år och äldre, och nästan hälften av alla som är 90 år och äldre, har en demenssjukdom. De senaste åren har insatser gjorts inom kommunen för att förbättra omvårdnadsinsatserna för personer med demenssjukdom. Lokala demensriktlinjer har tagits fram utifrån de nationella demensriktlinjerna. Målet med arbetet är att säkerställa god vård och omsorg till personer med demenssjukdomar och deras anhöriga utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer för demensvård (Ur lokala riktlinjer för demens i Sigtuna kommun 2011-2013). DET HÄR VILL VI SATSA PÅ GÄLLANDE DEMENSOMSORG Djur i vården Husdjur kan i många fall ha en positiv effekt, inte minst för personer med demenssjukdom. Därför ska husdjur, exempelvis demenshund införas som en del av vården. Utökad dagverksamhet Det finns ett ökat behov av dagverksamhet för personer med demenssjukdom i kommunen. Behovet är både fler platser, fler tillfällen att delta, fler platser i kommunen och behov av dagverksamhet med differentierad inriktning. Genom att kunna erbjuda relevant dagverksamhet skulle de personer som är i behov av stöd snabbare kunna fångas upp och därmed få adekvata insatser. Sammanhållen vård vid demens ”Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom” är ett samarbetsprojekt mellan kommunens hemtjänst, biståndshandläggare, anhörigstöd, vårdcentralerna, primärvårdsrehab, minnesmottagningen samt FOU nu. Syftet är att skapa en bättre samverkan kring personer med demenssjukdom samt ge stöd till deras anhöriga. Arbetet har resulterat i en modell. I en modell som beskriver vem som gör vad i vårdkedjan. Modellen visar hur samarbete och stöd kan se ut genom hela sjukdomsförloppet. Från tidiga symtom i hemmet fram till särskilt boende för personer med demens i Sigtuna kommun. Skapa ett demensteam För att möta det ökande antalet personer med demenssjukdom bör ett Demensteam skapas. Det ska vara ett team som har lång erfarenhet av olika former av demenssjukdomar och som ska stötta dem som kommer i kontakt med demensproblematik. Teamet ska bestå av demenssjuksköterska/demensomsorgsutvecklare, undersköterska, sjukgymnast/fysioterapeut och arbetsterapeut. Ett väl fungerande samarbete med läkarorganisationen är en förutsättning för att lyckas med uppdraget. 50 UTVECKLINGSOMRÅDEN UTVECKLINGSOMRÅDE 5 – KVALITETSARBETE Systematiskt kvalitetsarbete Ledningens engagemang och medarbetarnas medverkan är hörnstenar i förbättringsarbete. För att få kvalitet i vardagen ska verksamheterna arbeta med ständiga förbättringar. För att kunna se utvecklingsområden ska synpunkter på verksamheterna och avvikelser inom verksamheterna tas emot på ett systematiskt sätt och integreras i det dagliga arbetet. Synpunkter Synpunkter och klagomål från invånare ska användas i syfte att förbättra och utveckla verksamheterna. Synpunkter tas emot, utreds och besvaras av ansvarig chef. Synpunkterna kan i vissa fall ligga till grund för verksamhetens utvecklingsarbete. Det är angeläget att den politiska ledningen får del av synpunkterna för att kunna styra verksamheterna i rätt riktning. Avvikelser Avvikelser i verksamheten kan leda till att brukarnas behov inte tillgodoses. Avvikelse är såväl en utmaning som en anledning till verksamhetsutveckling. Ett systematiskt arbete ska ske för att upptäcka förekommande brister. Syftet med detta är att förebygga att brister uppstår och lära av misstagen. Ledningen ska verka för ett klimat som uppmuntrar och stödjer denna del av kvalitetsarbetet. Rapportering av avvikelser är en skyldighet och ett ansvar för all personal i verksamheten och utgör en av grunderna för förbättrad patient- och brukarsäkerhet. Det är viktigt att sammanställa och analysera avvikelser och ge återkoppling till medarbetarna liksom att sprida kunskap till andra verksamheter. Nationella jämförelser Undersökningar/inlämningar som rapporteras in till nationella register är bland annat: • Socialstyrelsens Kommun- och enhetsundersökningar • Socialstyrelsens Vad tycker äldre om äldreomsorgen? • Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) • Den årliga servicemätningen som ingår i KKiK • Befolkningsstatistik SCB • SCBs räkenskapssammandrag (lämnas av ekonomer) • Information till alla – granskning av webbsidor av SKL • Registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning Kommun- och enhetsundersökning En gång per år genomförs kommun- och enhetsundersökningen av Socialstyrelsen. Då får uppgiftslämnare för olika verksamheter och kontaktpersoner i kommunen en enkät där de ska svara på frågor om verksamhetens innehåll. Resultatet från undersökningen finns i Äldreguiden och i rapporten Öppna jämförelser – Vård och omsorg om äldre. ÄLDREOMSORGSPLAN 51 Kommunens Kvalitet i Korthet Årligen rapporterar uppgiftslämnare olika kvalitetsnyckeltal i Kommun- och landstingsdatabasen (KOLADA). Insamling av nyckeltalen sker på enhetsoch verksamhetsnivå. Uppdraget kommer från RKA (rådet för främjande av kommunala analyser) som har statens och SKL:s uppdrag att stimulera till kvalitetsjämförelser inom kommunsektorn. Flertalet av nyckeltalen ingår i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Syftet med undersökningen är att ge landets kommuner möjlighet att jämföra sin verksamhet med andras samt att följa utvecklingen över tid. Målsättningen är att fånga in brukarnära objektiva kvalitetsindikatorer som kan komplettera andra kvalitetsmätningar inom äldreomsorgen. I KKiK ingår den årliga servicemätningen via telefon och e-post. Ett externt företag granskar servicenivån som kommunen har via telefon och e-post. Genomförande/insamlande av data: • Initialt skickas anvisningar och rapporteringsmallar till berörda enhetschefer inom myndighetsutövningen och utförare inom kommunal regi samt till entreprenörer. En del i insamlandet avser personalkontinuitet inom hemtjänst. Denna mätning pågår under 14 dagar. Förvaltningens ansvarige uppgiftslämnare träffar varje enskild enhetschef som får besvara frågorna för sin enhet. Ansvarig uppgiftslämnare rapporterar in samtliga resultat i KOLADA. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande enkätundersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden genomförs årligen av Socialstyrelsen. Genomförande/insamlande av data: • Förvaltningens kontaktperson uppdaterar informationen om vilka enheter och utförare som ansvarar för de äldre i kommunen. • Enhetsundersökningen - enhetscheferna besvarar enkäter som rör respektive enhet inom hemtjänst och särskilt boende. • Kommunundersökning – verksamhetschef Myndighetsgrupp besvarar enkät Nationell patientöversikt, NPÖ NPÖ infördes under 2014. Det ger möjlighet till kommunens hälso- och sjukvårdspersonal att ta del av andra vårdgivares dokumentation och gör vården säkrare. Nationell Patientöversikt- NPÖ är en internetbaserad plattform där olika vårdgivare producerar sina dokumenterade insatser och kan ta del av andra vårdgivares dokumentation. Sigtuna kommun är anslutna till NPÖ sedan 2014. NPÖ leder till: • Ökad vårdkvalitet tack vare helhetsbild av vårdtagaren • Mindre kostsamt och tidskrävande dubbelarbete • Bättre planering och samordning mellan olika vårdgivare Vårdtagarens samtycke är nödvändigt för användande. 52 UTVECKLINGSOMRÅDEN Nationella kvalitetsregister Kvalitetsregistren Senior Alert, BPSD och Svenska palliativregistret används i Sigtuna Kommuns särskilda boenden för äldre. De skapar ett systematiskt och preventivt arbete. Detta ökar kvalitén och tryggheten. Det behövs lokala uppföljningar av arbetet med dessa register. BPSD Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens- BPSD är ett kvalitetsregister där målgruppen är vissa personer med demens. Aggressivitet, oro, apati, hallucinationer och sömnstörningar är mycket vanliga symtom hos de flesta personer med demens. Förhållningssättet och tolkningen av dessa personer är viktiga delar i vård och omsorgsarbetet. Sigtuna kommun är anslutna till BPSD. BPSD leder till: • Ökad livskvalité för personen med demenssjukdom • Implementering av de nationella riktlinjerna • Personcentrerad omvårdnad och ett gemensamt språk för personalen • Teamarbete och tydliga mål • Kvalitetssäkring genom ständiga uppföljningar • Att tydliggöra vårdtyngden och bidra till en verksamhetsutveckling Vårdtagarens samtycke krävs. Senior Alert – ett nationellt kvalitetsregister För att höja kvaliteten i vården och omsorgen hos brukarna ska insatserna även vara förebyggande/preventiva. Senior Alert är ett instrument för förebyggande åtgärder. Sigtuna kommun är anslutna till Senior Alert sedan 2012. Senior alert är ett kvalitetsregister som är tillgängligt via webben där varje person, 65 år eller äldre, registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår och munhälsa. Riskområden fall, nutrition, trycksår och munhälsan är särskilt stora hos de äldre. Genom olika verktyg och i respektive område kan riskerna hos brukarna bedömas och åtgärder sätts in i förebyggande syfte. Oavsett var i Sverige man vårdas som äldre så är målet med Senior alert att alla ska kunna känna en trygghet inom följande: • Ni vet om jag har några risker för fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen • Ni gör förebyggande åtgärder för att jag ska må bra • Ni följer upp åtgärderna och vet att de gör skillnad • Ni lyssnar på mina behov, jag känner att det gör skillnad Med hjälp av Senior alert vill kommuner och landsting utveckla nya förebyggande arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg oavsett vem som tillhandahåller den. Åtgärder kan följas upp och värderas i detta kvalitetsregister. Vårdtagarens samtycke är nödvändigt. ÄLDREOMSORGSPLAN 53 ”Vi måste våga ompröva våra rutiner och metoder för att bli bättre.” 54 ÄLDREOMSORGSPLAN 55 Svenska palliativregistret Behovet av god vård och omsorg ska tillgodoses och den enskilde ha ett värdigt slut i sitt liv. För att identifiera behovet ska ett antal områden belysas. Svenska palliativregistret som ett kvalitetsregister innehåller ställda frågor inom ett antal områden som besvaras efter att den enskilde avlidit. Detta innebär att verksamheten som en lärandeorganisation skapar rutiner för insatser i det palliativa skedet och innan döden. Sigtuna kommun är anslutna till Svenska palliativregistret sedan 2012. Registrets värdegrund är: Jag… … och mina närstående är informerade om min situation … är lindrad från smärta och andra besvärande symtom … är ordinerad läkemedel vid behov … år god omvårdnad utifrån mina behov … vårdas där jag vill dö … behöver inte dö ensam … vet att mina närstående får stöd Övrigt lokalt kvalitetsarbete Kvalitetsgranskning hälso och sjukvård Varje år upprättas en patientsäkerhetsberättelse. I den anges genomfört kvalitetsarbetet samt uppföljning av föregående års mål och måluppfyllelse. Nya mål för året för den kommunala hälso- och sjukvården anges. Kvalitetsgranskningar görs av kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska och av extern expertis när det gäller bland annat läkemedelshantering och hälso- och sjukvård. Vårdhygienisk utbildning och granskning utförs av Vårdhygien på beställning av kommun. Brukarundersökningar i hemtjänsten Sigtuna kommun har ett pågående förbättringsarbete i hemtjänsten. Regelbundna brukarundersökningar är en del i arbetet med att följa och förbättra hemtjänstens kvalitet. Mätningen sker löpande varje månad av ett externt företag som med hjälp av slumpen väljer ut fem personer från varje hemtjänstområde. Brukarna rings upp och intervjuas via telefon. Företaget ställer åtta frågor till varje person och deras svar sammanställs i en rapport. Denna systematiska uppföljning ger hemtjänsten möjlighet att omedelbart förbättra sina arbetssätt. Framför allt gäller det sådant som personalen direkt kan påverka. Till exempel vikten av att presentera sig när man kommer. Med hjälp av dessa undersökningar går det att lära sig mycket av varandra. FoU nu, forskning och utveckling FOU nu ägs av kommunerna Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna stad, Upplands-Bro och Upplands Väsby samt av Stockholms läns landsting. Kärnan i FOU nu:s arbete är att integrera ett vetenskapligt förhållningssätt i det vardagliga arbete som sker inom vård och omsorg. Vi måste våga ompröva våra rutiner och metoder för att bli bättre. Brukar- och patientnära forskning och utveckling 56 UTVECKLINGSOMRÅDEN skapar mervärde för personer med funktionsnedsättning och för äldre personer inom hälso- och sjukvården och omsorgen. Framtidskraft och Lean – en utvecklingsprocess Utmaningarna för den offentliga sektorn kommer att öka framöver, med allt högre krav och förväntningar på kvalitet och service. Det gäller därför att kunna få ut det mesta möjliga av de resurser som investeras i verksamheten. Kommunledningen i Sigtuna kommun har beslutat att starta ett långsiktigt utvecklingsarbete i hela organisationen, kallat Framtidskraft, som grundar sig i Leanfilosofin. Utgångspunkten är värdegrunden och principerna i Lean. En viktig princip är att alla medarbetare ska vara delaktiga i utvecklingen av kommunens arbetssätt. Övertygelsen är att små förändringar leder till stora förbättringar. Syftet är att höja kvaliteten och öka effektiviteten för att bättre kunna möta invånarnas behov samtidigt som våra medarbetare utvecklas och känner arbetsglädje i arbetet. Lean handlar sammanfattningsvis om ständiga förbättringar och effektiva behovsstyrda flöden. Synpunkter, både positiva och negativa, är värdefulla och ger kunskap för att förbättra verksamheten. Genom att använda avvikelsehantering, riskanalyser, brukar- och medarbetarenkäter, resultat från nationella kvalitetsregister och synpunktshantering ökar delaktigheten och dessa verktyg ingår i kvalitetsledningsarbetet. Sammanhållen vård vid demens Det har genomförts ett samarbetsprojekt mellan kommunen, landstinget och FOU nu för att skapa en bättre samverkan kring personer med demenssjukdom samt stöd till deras anhöriga. Läs mer under Utvecklingsområde 4 Demens. DET HÄR VILL VI SATSA PÅ GÄLLANDE KVALITET Kvalitetsregister Arbetet med kvalitetsregistren ska inte vara begränsade endast till registreringar av uppgifter. Det ska snarast ändra på arbetssättet och arbetskulturen där insatserna ska vara förebyggande och systematiska. Olika professioner ska ha en fungerande informationsöverföring och samplanering kring enskilda och deras insatser ska ha samma syfte. Informationsöverföringen, samplaneringen, målsättningen, uppföljningen och utvärderingen i teamarbetet resulterar till uppdateringar av genomförandeplaner och vårdplaner. Åtgärder och mål ska följas upp och värderas. FoU nu har ett uppdrag att stödja det fortsatta lokala arbetet med kvalitetsregister. Kvalitetsberättelse Äldre- och omsorgsnämnden vill satsa på att vid delår ett och vid årsbokslutet redovisa en kvalitetsberättelse där verksamheternas kvalitetsarbete sammanfattas och analyseras. Analysen ska användas som utgångspunkt för förbättringar inom äldreomsorgen och revidering i Äldreomsorgsplanen. ÄLDREOMSORGSPLAN 57 UTVECKLINGSOMRÅDE 6 – PERSONALENS KOMPETENS OCH KONTINUITET SAMT REKRYTERINGSBEHOV Ansvariga chefer ska tillsammans med medarbetarna gemensamt arbeta för att skapa ett gott medarbetarskap, hållbar kompetensförsörjning, hälsa i arbetet och en lönestrategi som stödjer medarbetarnas utveckling. Personalens kompetens måste säkerställas, synliggöras, användas och utvecklas. Det ska finnas utvecklingsmöjligheter, goda arbetsvillkor och en god arbetsmiljö. En kartläggning som Previa gjort av arbetsförhållandena inom fyra hemtjänstområden visar på hög arbetsbelastning, tidspress, känsla av otillräcklighet och stress. Detta gäller såväl medarbetargrupperna som enhetscheferna. Det är viktigt att personalens sammansättning motsvarar befolkningens sammansättning bland annat vad gäller kön och etnicitet. Personalen måste vara tydligt insatta i verksamheten och dess målsättningar. Medelåldern bland de tillsvidareanställda inom äldreomsorgen är 44 år (1 november 2014). Pensionsavgångar beräknas under de kommande åren vara 10 personer per år. Andel personal inom äldreomsorgen med grundläggande kompetens motsvarande omvårdnadsprogrammet är 85 procent bland tillsvidare och visstidsanställd personal (2014). Resultat från Äldredialogen Deltagarna i Äldredialogen fick beskriva innebörden av gott bemötande, god kompetens och kontinuitet i relationerna mellan äldre och personal. Vad innebär ett gott bemötande? Flest av dialogdeltagarna tyckte att lyhördhet och respekt är viktigast. Även empati värdesätts högt samt goda kunskaper i det språk som personalen kommunicerar med de äldre på, oavsett om det är svenska eller annat modersmål, så lyfter många vikten av att kunna förstå varandra. Vad innebär god kompetens? Utbildning och kunskap värderas överlägset högst. Även här visade Äldredialogen att språket är viktigt, såväl som personalens förmåga att inge trygghet hos de äldre. Vad innebär kontinuitet i relationerna mellan äldre och personal? Det uppges innebära att personalomsättning ska vara låg, vilket leder till trygghet. Dessa var de två överlägset mest förekommande orden. Kontinuitet beskrivs även kunna leda till relationsskapande, förtroende och personkemi. Arbetsmiljö var också ett vanligt förekommande ord som visar att dialogdeltagarna har förståelse för personalens ibland pressade situation. 58 UTVECKLINGSOMRÅDEN DET HÄR VILL VI SATSA PÅ GÄLLANDE PERSONALEN Dialogen förmedlar som beskrivits ovan med tydlighet att ”Personalens kunnande och kompetens”, samt ”Bemötande” är de viktigaste områdena att utveckla inom äldreomsorgen. Vikten av god kunskap i det språk personalen kommunicerar med de äldre på framkommer också, oavsett om det är svenska eller annat modersmål. Resultaten pekar också på att dialogdeltagarna vill ha mera kontinuitet för att kunna få närmare relation till personalen. Personalen är utan tvekan äldreomsorgens viktigaste resurs. Personalens kompetens måste säkerställas, synliggöras, användas och utvecklas. Det ska finnas utvecklingsmöjligheter, goda arbetsvillkor och en god arbetsmiljö. Med detta som bakgrund ska ett antal personaldialoger genomföras på samma sätt som äldreomsorgsdialogerna har genomförts. Personaldialogerna kommer att genomföras i december 2014. Resultatet från personaldialogerna ska utgöra en grund för ett långsiktigt arbete med att utforma en plan för kompetensutveckling för personalen inom Äldre- och omsorgsnämndens verksamhetsområde. Kontinuitet Medarbetare ska ha rätt till heltid, med deltid som en möjlighet, och delade turer ska så långt möjligt undvikas. Tillfälliga anställningar bör ersättas av fler fast anställda. Personalen ska ha en rimlig arbetsbelastning, vara delaktiga i beslut om verksamheten och ha möjlighet att utforma sin dagliga verksamhet i relation till de behov som brukarna har. Detta gäller såväl medarbetarna som enhetscheferna. Kompetensutveckling För att säkerställa hög kvalitet, god arbetsmiljö och motiverad personal ska resurser avsättas för arbetslags- och kompetensutveckling även för tidsbegränsat anställda. En övergripande kompetensutvecklingsplan ska tas fram för äldreomsorgens medarbetare. ÄLDREOMSORGSPLAN 59 Ledarskap, organisation och medarbetare Chefsuppdraget i Sigtuna kommun ska vara ett tydligt och inspirerande uppdrag. Chefen förväntas genomföra mål och leverera resultat, skapa delaktighet, mening och tillit hos medarbetarna. Chefen ska vara en tydlig ledare genom att vara inspiratör, pröva nya idéer våga leda i förändring, ha ett visionärt synsätt samt leda genom andra och förmåga att informera och kommunicera värderingar. Ansvariga chefer ska tillsammans med medarbetarna gemensamt arbeta för att skapa: gott medarbetarskap, hållbar kompetensförsörjning, hälsa i arbetet och en strategi som stödjer medarbetarnas utveckling. Enhetscheferna ska ha rimligt antal medarbetare och det ska finnas möjlighet för enhetschefer att få handledning i sin ledarroll. På så sätt ges förutsättningar för ett närvarande och coachande förhållningssätt i ledarskapet. Rekryteringsbehov Personalbehovet inom äldreomsorgen i landet kommer att öka med cirka 50 procent fram till år 2050. Befolkningens åldrande medför att det blir färre yrkesverksamma per äldre. Idag har vi i Sigtuna kommun stora svårigheter att rekrytera sjuksköterskor, sjukgymnaster/fysioterapeuter, arbetsterapeuter, biståndshandläggare samt undersköterskor med tillräckliga kunskaper i svenska språket. Språkkompetens Det är viktigt att all personal har goda kunskaper i svenska språket och kunna tala, läsa, skriva och förstå. Vi behöver satsa på att utreda behovet av äldreomsorg på andra språk. Äldre- och omsorgsnämndens satsning på språkområdet kommer i nästa kapitel Utvecklingsområde 7. 60 UTVECKLINGSOMRÅDEN UTVECKLINGSOMRÅDE 7 – SPRÅK Äldreomsorg på andra språk Många äldre invandrare har bristfälliga kunskaper i svenska språket på grund av att man flyttat till Sverige under senare delen av livet. Samtidigt vet vi att språkkunskaperna blir sämre i takt med åldrandet, särskilt om man drabbas av sjukdom. Vårdbehoven varierar men gemensamt för alla är att bra vård är kopplad till möjligheten att kommunicera. Inom äldreomsorgen är en inventering av personalens språkkunskaper gjord. Den visar att vi har 35 olika språkkompetenser inom äldreomsorgen. Denna uppdateras två gånger per år. Tanken är att kunna använda personalens kompetens över hela äldreomsorgen vid behov. Resultat Äldredialogen Som framkom av resultatet från dialogen gällande personalen så värderas goda kunskaper i det språk som personalen kommunicerar med de äldre på högt, oavsett om det är svenska eller annat modersmål. Vikten av att kunna förstå varandra har betydelse både för upplevelsen av ett gott bemötande och av personalens kompetens. Finskt förvaltningsområde Sigtuna är finsk förvaltningskommun. Att ingå i förvaltningsområdet för finska innebär att kommunen ska erbjuda förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på finska. Enskilda medborgare får också möjlighet att använda sitt språk både muntligt och skriftligt i kontakter med kommunen och med myndigheter. DET HÄR VILL VI SATSA PÅ GÄLLANDE SPRÅK Äldre- och omsorgsnämnden vill satsa på att nå alla invandrargrupper samt öka kompetensen hos personalen om transkulturella frågor. Finsk äldreomsorg Att ingå i förvaltningsområdet för finska innebär att kommunen ska erbjuda förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på finska. Eftersom Sigtuna kommun är finsk förvaltningskommun ska kommunen sörja för att personal med finskspråkig kompetens finns. Enskilda finsktalande ska erbjudas information muntligt och skriftligt på finska. Behov bedöms finnas av en finskspråkig avdelning på äldreboende. Planering pågår av när detta ska vara klart. Behov finns av en finskspråkig biståndshandläggare och av finskspråkig anhörigstödjare. Språkkompetens Det är viktigt att all personal har goda kunskaper i svenska språket, tala, läsa, skriva och förstå. Äldreomsorgen ska satsa på att utreda hur behovet ser ut av äldreomsorg på andra språk. ÄLDREOMSORGSPLAN 61 UTVECKLINGSOMRÅDE 8 – INFORMATION/KOMMUNIKATION Tryckt material och webbmaterial Äldre i Sigtuna kommun får information om kommunens verksamheter för äldre både via internet och tryckt material. Socialförvaltningen arbetar för att all information ska vara aktuell, relevant och lättbegriplig. Informationen på webben (www.sigtuna.se) består av fast information om kommunens verksamheter samt av nyheter. Besökare på webben kan lämna synpunkter och framföra klagomål via elektroniska formulär. Sigtuna kommun har också en sida på Facebook där besökare kan ta del av kommunens nyhetsflöde, kommentera och ställa frågor. Den tryckta informationen består av broschyrer, informationsblad samt vid behov riktade brev eller andra utskick till kommunens äldre invånare och annonsering i Sigtunabygden. Det finns också en brukarguide A-Ö. Den är en vägledning till stöd, omsorg och service för äldre och anhöriga i Sigtuna kommun. Medborgarkontoret På medborgarkontoret samlas offentlig service, med tyngdpunkt på kommunal service, på ett gemensamt kontor. Tanken är att det ska bli en samlingspunkt och en bro mellan medborgaren, kommunen och andra samhällsaktörer. Enkelt och under samma tak kan kommuninvånarna få vägledning och information samt utföra tjänster genom besök, telefon, e-post och digitala e-tjänster. Målet med medborgarkontor i Sigtuna kommun är att bidra till: • att invånarna får en ökad service och tillgänglighet till kommunens tjänster. • att utveckla dialogen med invånarna och därmed stärka den lokala demokratin. DET HÄR VILL VI SATSA PÅ GÄLLANDE INFORMATION Äldre- och omsorgsnämnden vill satsa på informationsbrev några gånger per år eller vid behov för att informera om verksamheten för äldre. För den äldre personen ska vara lätt att nå handläggare och tjänstemän därför ska en jourtelefon/ äldretelefon utredas. Att ge information om Äldretelefonen (020-22 22 33 öppen vardagar kl. 10-15). Den vänder sig i första hand till dig som är över 60 år och som mår psykiskt dåligt. Men den är även öppen för anhöriga och för dig som känner dig ensam och vill ha någon att prata med. 62 UTVECKLINGSOMRÅDEN ÄLDREOMSORGSPLAN 63 UTVECKLINGSOMRÅDE 9 – MÅLTIDER Mat är ett av livets glädjeämnen- en höjdpunkt att se fram emot som bidrar till välbefinnande och god livskvalitet. Maten och måltiden är viktig, inte bara för att tillgodose våra behov av energi och näringsämnen utan även för vår livskvalitet. Maten har stor betydelse för hälsa och livsglädje. Att maten och måltiderna anpassas efter den äldres individuella behov, vanor och önskemål är därför av största vikt och förebygger undervikt. Införandet av kvalitetsregistret Senior Alert för sjuksköterskorna i kommunen gör att risken för undernäring minskar. I Socialstyrelsens vägledning Näring för god vård och omsorg uppskattar man att undernäring kan förekomma hos upp till 5 procent av äldre personer som bor hemma. I särskilda boenden bedömer man att andelen ligger mellan tio och trettiofem procent3. Kvaliteten på maten ska vara hög. Att anpassa efter den äldres vanor kan handla om att anpassa valet av livsmedel och måltidsmiljö efter vad den äldre är van vid och tycker om. Det innebär också att tillmötesgå personer som vill äta särskild mat av exempelvis religiösa, kulturella eller etiska skäl eller som vill inta sina måltider i ensamhet. Maten och hela måltidssituationen ska kunna vara dagens höjdpunkter. Ett vackert dukat bord och näringsriktig mat i lugn och trivsam miljö stimulerar aptiten och ökar välbefinnandet. Därför har måltiderna en central betydelse i planering och utformning av äldreomsorgen. Gemenskapen runt en måltid är ofta en viktig del av det sociala innehållet. Förutom att maten ska vara näringsriktig och hålla hög kvalitet ska måltiderna präglas av trivsel där även personalen kan delta som en del av omsorgen. Studier visar att en god måltidsmiljö ökar energiintaget och bidrar till att måltiden blir en trevlig stund på dagen, en positiv upplevelse värd att se fram emot4. Resultat från Äldredialogen Deltagarna i dialogen fick prioritera vilken aspekt som är viktigast att satsa på gällande maten, av social samvaro, matens kvalitet och inflytande. De anser att matens kvalitet är överlägset viktigast. Social samvaro prioriteras lågt när det ställs mot de andra områdena. Men nästan en tredjedel lyckades inte prioritera och signalerar på så vis att de tycker att alla områdena är lika viktiga. 3 Kosttillägg för undernärda äldre, SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2014. Måltidsmiljö inom särskilda boenden och dagverksamheter, Socialstyrelsen 2014 4 64 UTVECKLINGSOMRÅDEN DET HÄR VILL VI SATSA PÅ GÄLLANDE MÅLTIDER Ökad medvetenhet och kunskap hos personalen Äldre- och omsorgsnämnden ska satsa på personalen gällande kunskap och medvetenhet om måltidsmiljöns betydelse. Bordplacering vid måltider, möjligheten för den äldre personen att bestämma portionsstorlek, pedagogiska måltider i särskilda boenden och festligheter efter säsong är exempel på områden att utveckla gällande måltider inom äldreomsorgen. Dietist Nutrition är ett av de kända riskområdena hos äldre personer. Dietister kan både vara rådgivare för sjuksköterskor samt konsulteras för eventuella förskrivningar av hjälpmedel. Denna funktion saknas i Sigtuna och flertal kommuner i Stockholms län. Måltider i gemenskap För att motverka ensamhet och erbjuda social gemenskap för äldre i ordinärt boende finns förslag om möjligheten till biståndsbeslut eller kupongsystem för att få äta sin måltid i vissa skolor eller på särskilt boende. Tillagningskök Tillagningskök finns efterfrågat och möjligheten till detta kan finnas i Sigtuna Stadsängar som står färdigt 2018. Maten lagas idag i varje kök på de olika avdelningarna på Hemskogen. Luncher på Träffpunkten för seniorer på Humlegården Under hösten 2014 öppnade Träffpunkten för seniorer i Sigtuna stad. Träffpunkten är belägen på Humlegården centralt i Sigtuna stad. Under 2014 organiserade pensionärsorganisationerna bland annat luncher. ÄLDREOMSORGSPLAN 65 UTVECKLINGSOMRÅDE 10 – SOCIAL SAMVARO, AKTIVITETER OCH IDEELLA FÖRENINGAR Social samvaro och aktiviteter ska ge äldre förutsättningar att skapa en meningsfull och innehållsrik vardag. Det sociala innehållet i omsorgen om äldre påverkar både hälsa och välmående. Ett bra socialt innehåll skapar en trivsam miljö för både de äldre och personalen och kan också ha en positiv inverkan på de äldres fysiska hälsa. Insatser från frivilliga organisationer kan bryta ensamhet och isolering. Inom särskilt boende erbjuder vi sommarjobb till ungdomar som går på gymnasiet. De har under sin anställning uppgifter som ska medföra aktiviteter såsom promenader, sångstunder, spel och tidningsläsning. Av Sigtuna kommuns Mål och budget 2015-2017 framgår följande. För många äldre är den värsta plågan inte värk eller rörelsehinder, utan ensamhet. Ensamheten kan komma plötsligt, när livskamraten går bort eller när allt färre vänner finns kvar att kontakta. Idag görs stora insatser av pensionärsorganisationer och andra ideella organisationer för att med olika aktiviteter bryta äldres isolering. Stödet till föreningsverksamhet inom nämndens område förstärks kraftigt. Träffpunkter i Sigtuna stad och centrala Märsta Äldre i Sigtuna stad har länge efterfrågat en plats att mötas på, och under hösten 2014 öppnade Träffpunkten för seniorer i Sigtuna stad. Träffpunkten blev möjlig genom ett socialt partnerskapsavtal mellan Sigtuna kommun, Stiftelsen Valjeviken och pensionärsorganisationerna SPF och PRO. Träffpunkten är belägen på Humlegården centralt i Sigtuna stad. Under 2014 organiserade pensionärsorganisationerna luncher och qi-gong. Under de kommande åren är det kommunens avsikt att fortsätta samarbetet för att möjliggöra en utökad verksamhet med till exempel kurser. Syftet är att förbättra livskvalitet och hälsa bland kommunens äldre. Det är Sigtuna kommuns avsikt att en sådan träffpunkt också ska öppna i Märsta. Ett arbete för att hitta en lämplig lösning har redan påbörjats. Resultat Äldredialog I genomförd Äldredialog efterfrågade deltagarna i hög utsträckning ökad social samvaro i kommunen, bland annat genom fler mötesplatser så som restauranger för äldre. Konkreta förslag lämnades som ”Träffpunkt för att hjälpa upp ensamheten även på landsbygden” och ”Social lunch med personal på restaurang som subventioneras av kommunen”. 66 UTVECKLINGSOMRÅDEN DET HÄR VILL VI SATSA PÅ GÄLLANDE SOCIAL SAMVARO Träffpunkter Det finns behov av tillgång till bra och tillräckligt stora lokaler för intresseorganisationer och föreningsliv och det finns ytterligare möjlighet till samutnyttjande av lokaler inom särskilt boende på kvällar och helger. Vi vill också skapa lokaler där möjlighet finns för alla kulturer att mötas. Information om alla samlingslokaler i kommunen kan bifogas äldreomsorgsplanen. Se bilaga Prioriteringsordning bilaga 5. Träffpunkter ska finnas i de olika kommundelarna. Det ska finnas en möjlighet att äta lunch vid besöken. Vilket framgår av Sigtuna kommuns Mål och budget 2015-2017 ska under 2015 träffpunkter för äldre (Seniorernas hus) utvecklas i centrala Märsta samt Sigtuna stad. Syftet är att förstärka gemenskapen, bland annat genom att ge olika typer av föreningar goda möjligheter att bedriva en attraktiv verksamhet. Verksamheten vid träffpunkterna ska vara ett led i att förbättra folkhälsan. Trygghetsboende Äldre- och omsorgsnämnden ser positivt på byggnation av fler trygghetsboende i olika kommundelar och med tillräckligt stora samlingslokaler för olika typer av aktiviteter. Lokaltrafik Äldre- och omsorgsnämnden ser positivt på ett samarbete med SL för utveckling av lokala slingor för att förbättra möjligheten för äldre att ta sig till aktiviteter. ÄLDREOMSORGSPLAN 67 68 ”Vi vill skapa lokaler där möjlighet finns för alla kulturer att mötas.” ÄLDREOMSORGSPLAN 69 UTVECKLINGSOMRÅDE 11 – BOSTÄDER OCH LOKALER Antalet äldre ökar i kommunen och därmed också behovet lägenheter i trygghetsboende och i särskilt boende. En tendens som funnits ett antal år är att trycket på platser i särskilt boende för personer med demenssjukdom ökat och den trenden ser ut att fortsätta. Kommunens planer för byggandet av nya senior- och trygghetsbostäder samt särskilda boenden för äldre framgår av Program för bostadsbyggande som antas av kommunfullmäktige i samband med budgeten. Byggnation av nya seniorbostäder kan komma att möjliggöras inom ett flertal olika projekt i kommunens olika stadsdelar såväl centralt som på landsbygden. Sigtuna kommun har enligt Program för bostadsbyggande en ambition att genom det kommunalägda bostadsbolaget Sigtunahem ytterligare kunna utveckla konceptet med trygghetsbostäder till att bli en slags gemenskapsboende där det bland annat finns tillgång till gemensam mötesplats med plats för samvaro. I Märsta Centrum planeras det för trygghetsbostäder med gemensamhetslokaler som ska kunna användas som ett så kallat Seniorernas Hus. Det är en lokal som kan användas av såväl boende i trygghetsbostäderna som intresseorganisationer som exempelvis pensionärsorganisationer. Äldre(riks)dag Sigtuna kommun har i samverkan med kommunens pensionärsorganisationer vid två tillfällen arrangerat en Äldre(riks)dag. Syftet är att hålla en aktiv dialog med medborgarna. I november 2013 var temat ”boende på äldre dar” och i maj 2014 ”social gemenskap”. Resultat från Äldredialogen Framförallt i Sigtuna och Rosersberg efterfrågas centralt byggda äldreboenden, med närhet till kommunikationer, affärer och samlingspunkter. Deltagarna efterfrågade även i hög utsträckning ökad social samvaro i kommunen, bland annat genom fler mötesplatser så som restauranger för äldre. Centralt byggda äldreboenden hänger samman med detta, då det ger en större närhet till sociala miljöer. DET HÄR VILL VI SATSA PÅ GÄLLANDE BOSTÄDER OCH LOKALER Särskilda boenden för äldre Byggnationer som planeras är Arhem som färdigställs i september 2015 med 36 lägenheter och Sigtuna Stadsängar år 2018 med 40 lägenheter. Äldre- och omsorgsnämnden avser planera för ett finskt boende i Märsta. Det finns behov av boenden med specialutbildad personal som kan möta äldre med intellektuell funktionsnedsättning och de med kognitiv svikt som har ett utåtagerande beteende. 70 UTVECKLINGSOMRÅDEN Trygghetsboenden Äldre- och omsorgsnämnden ser positivt på byggnation av fler trygghetsboende i olika kommundelar och med tillräckligt stora samlingslokaler för olika typer av aktiviteter. UTVECKLINGSOMRÅDE 12 – TEKNIK FÖR ÄLDRE Teknik kan underlätta för att äldre att känna sig trygga i sin vardag. När vi blir äldre det lätt att glömma saker, att ramla när man ska förflytta sig eller att ha problem med att använda telefon, TV och annan elektronik. Men ny teknik finns som underlättar vardagen också om man bor kvar i egna hemmet. Med bättre och mer användarvänlig teknik i bostäder ges bättre förutsättningar för många äldre att långt upp i ålder bo bekvämt och tryggt. Resultat Äldredialogen I Äldredialogen har bland annat tillgång till wifi lyfts fram som utvecklingsområde. Detta påvisar att äldre i Sigtuna kommun efterfrågar möjligheten att använda digital teknik i hemmet. E-hälsa E-Hälsa etablerades av Socialdepartementet 2010 och syftar till att säkerställa rätt information till rätt person i rätt tid för medarbetare inom hälso- och sjukvården samt vård och omsorg. Vidare att möjliggöra delaktighet i vården för invånaren. Befolkningen blir allt äldre och behovet av hjälp och stöd ökar därmed. För att kunna behålla dagens nivå på service måste vi förändra och utveckla våra arbetssätt genom att utöka användningen av teknik som verktyg och hjälpmedel. Satsningen syftar till ett ökat samarbete mellan och inom regioner, landsting, kommuner, privata och ideella utförare. DET HÄR VILL VI SATSA PÅ GÄLLANDE TEKNIK FÖR ÄLDRE Sigtuna kommun har pågående projekt med att säkerställa digital trygghetskedja för personer med trygghetslarm. Införandet av Nationellt patient översikt (NPÖ) och vårdplanering med videoteknik är andra områden som vi satsar på. Äldre- och omsorgsnämnden ska ta fram en långsiktig plan för arbetet med eHälsa. Äldre- och omsorgsnämnden vill även utveckla ett projekt för att involvera teknik för att samordna volontärer och intresseorganisationer och för enskilda att hitta aktiviteter och kontakt med andra personer som delar ens intressen. ÄLDREOMSORGSPLAN 71 UTVECKLINGSOMRÅDE 13 – VALFRIHET Valfrihet inom äldreomsorgen handlar om en rad situationer där det finns möjlighet för äldre att välja. Till exempel möjligheten att välja utförare inom hemtjänsten, välja mellan olika maträtter i särskilt boende och själv välja när man vill gå upp eller lägga sig. Med kundval inom hemtjänsten menas att personen, efter ansökan och biståndsinsats, själv kan välja vem som får utföra de beviljade servicetjänsterna i hemmet utifrån en lista av godkända leverantörer. Kommunens egen hemtjänst är en av dessa utförare och blir automatiskt det alternativ när personen inte kan eller inte vill välja utförare. I den individuella utredning som en biståndshandläggare gör i samband med en ansökan om insatser från kommunen framgår vilka behov av hjälp och stöd som den äldre har för att klara sin vardag. Utifrån de beviljade insatserna gör sedan den äldre tillsammans med personal inom äldreomsorgen en genomförandeplan där det framgår hur den äldre personen vill ha sin hjälp utförd. Hög kvalitet och frihet att välja skapar trygghet såväl för den som är i behov av vård eller omsorg som för anhöriga och närstående. DET HÄR VILL VI SATSA PÅ GÄLLANDE VALFRIHET Revidering av riktlinjer med ökad delaktighet. Med avsikt att låta äldre aktivt delta i utformningen av sina egna insatser ska en översyn av riktlinjer och tillämpningen för bistånd inom äldreomsorgen genomföras. 72 UTVECKLINGSOMRÅDEN Bilaga BILAGA 1 Aktivitetsplan 2015 - 2024 Bilagor finns att ladda ner på: www.sigtuna.se/aldreomsorgsplan BILAGA 2 Handlingsplan för förbättring av verksamheten inom hemtjänst BILAGA 3 Utredning om behov av korttidsplatser 2014-2018 BILAGA 4 Äldredialog resultatrapport 2014-11-26 BILAGA 5 Prioriteringsordning- sporthallar, utomhusanläggningar, simhallar, Forum ÄLDREOMSORGSPLAN 73 BILAGA 1 AKTIVITETSPLAN 2015 – 2024 I planen finns de aktiviteter som startar eller pågår under åren 2014-2024. Planen revideras årligen. År Aktivitet Ansvarig Kommentar Värdegrund 1:1 Förtroendevalda ska spela värdegrundspelet. Äldre- och omsorgsnämnden Ska genomföras under våren år 2015. Värdegrund 1:2 Ökad delaktighet hos enskilda för utformandet av insatser. Äldre- och omsorgsnämnden Se revidering av riktlinjer under 13:2. Värdegrund 1:3 Varje enhet inom Äldre-och omsorgsnämndens område ska årligen följa upp sitt värdegrundsarbete i dialog med brukare, anhöriga och personal. Enhetschefer Cheferna rapporterar till äldreoch omsorgsnämnden. Förebyggande arbete 2:1 Resurs som syn- och hörselkonsulent ska inrättas. Äldre- och omsorgsnämnden Det ska undersökas om tjänsten kan inrättas inom befintlig budget eller om en framställan om medel behöver göras under 2015. Förebyggande arbete 2:2 Dagverksamhet för kroppsligt sjuka ska inrättas. Verksamhetschef äldreomsorgen Behov och förutsättningar ska undersökas år 2015. Förebyggande arbete 2:3 Medicinskt ansvarig rehabiliteringsresurs (MAR) ska inrättas. Verksamhetschef äldreomsorgen Det ska (tillsammans med arbetsterapeut) undersökas om tjänsten kan inrättas inom befintlig budget eller om framställan om medel behöver göras under år 2015. Anhörigstöd 3:1 En anhörigpolicy ska tas fram. Verksamhetschef myndighet Behov och förutsättningar ska undersökas (tillsammans med anhörigkonsulent) under år 2015. Anhörigstöd 3:2 Anhörigstödet ska förbättras. Verksamhetschef myndighet Behov och förutsättningar ska undersökas under år 2015. Demens 4:1 En ny dagverksamhet för personer med demenssjukdom ska planeras. Verksamhetschef äldreomsorgen Ta reda på behov och förutsättningar för hur verksamheten behöver utvecklas under år 2015. Ska ske inom befintlig budgetram. Demens 4:2 Ett demensteam ska inrättas bestående av följande kompetenser: demenssjuksköterska/demensomsorgsutvecklare, undersköterska, sjukgymnast/fysiotera peut och arbetsterapeut. Verksamhetschef äldreomsorgen Ta reda på behov och förutsättningar för hur verksamheten behöver utvecklas under år 2015. Ska ske inom befintlig budgetram. Kvalitet 5:1 Kvalitetsberättelse och analys av resultatet ska lämnas till Äldreoch omsorgsnämnden två gånger per år. Enhetschefer Rutiner och mall ska tas fram centralt på förvaltningen och kopplas till befintliga delår och bokslut. 2014 74 Personal 6:1 En plan för personalens kompetensutveckling ska göras. Förvaltningschef Ska redovisas för nämnden i maj år 2015 och ska gälla minst för 2 år. Personal 6:2 Analys av enhetschefernas verksamhetsområde och antal medarbetare ska göras. Förvaltningschef Ska redovisas för nämnden i maj år 2015. Språk 7:1 Utredning av behovet av äldreomsorg på andra språk. Förvaltningschef Ska genomföras under våren 2015. Språk 7:2 Finskspråkig biståndsbedömare ska finnas. Verksamhetschef myndighet Undersöka förutsättningar och behov under 2015. Språk 7:3 Ett särskilt boende för äldre personer med finsk bakgrund ska planeras i Märsta. Äldre- och omsorgsnämnden Förberedelser ska göras. Preliminär start 1 dec 2015. Information 8:1 Informationsbrev till invånare om äldreomsorgen två gånger per år. Förvaltningschef Beställning till Kommunikationsenheten. Information 8:2 Utredning om behov av jourtelefon/äldretelefon Förvaltningschef Utredning ska genomföras under 2015. Måltider 9:1 Personalen ska delta i måltider inom särskilda boenden. Verksamhetschef äldreomsorgen Undersöka förutsättningar under år 2015 tillsammans med t.ex. MatEn. Måltider 9:2 Måltider för äldre personer som bor i ordinärt boende ska kunna erbjudas inom vissa skolor eller på särskilt boende. Verksamhetschef äldreomsorg Undersöka förutsättningar under år 2015 tillsammans med t.ex. MatEn. Social samvaro och aktiviteter 10:1 Anhörigföreningen och Väntjänsten ska få ökat bidrag Äldre- och omsorgsnämnden Nämnden utökar det sammanlagda bidraget med 70 000 till olika föreningar och detta får dessa föreningar del av. Bostäder och lokaler 11:1 Träffpunkter ska skapas i alla kommunens centrala delar. Äldre- och omsorgsnämnden Undersöka förutsättningar bl.a. gällande lokaler under 2015. Teknik för äldre 12:1 Projekt ska genomföras med Teknikmarknad för att skapa ökat samarbete mellan olika föreningar och våra äldre invånare. Äldre- och omsorgsnämnden Undersöka intresset hos intresseföreningarna för detta projekt under år 2015. Teknik för äldre 12:2 En långsiktig plan för arbetet med eHälsa ska tas fram. Förvaltningschef/ utvecklingsledare Klar våren år 2015. Valfrihet 13:1 Nya Sigtuna-modellen ska genomföras. Äldre- och omsorgsnämnden Avhängigt hur Stockholms Läns Landsting ställer sig. Valfrihet 13:2 Riktlinjer för biståndsbeslut ska revideras med syfte på ökad delaktighet från brukarna. Äldre- och omsorgsnämnden Arbetet påbörjas våren år 2015. ÄLDREOMSORGSPLAN 75 76 Produktion: Windh & Co, Foto: Rosie Alm Dnr ÄON/2015:46 Södergatan 20, 195 85 Märsta Tel: 08-591 260 00 www.sigtuna.se
© Copyright 2024