10. Riktlinjer missbruks- och beroendevård
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johnny Lesseur 0480-450860 2015-09-13 SN 2015/0373.11.01 Socialnämnden Riktlinjer missbruks- och beroendevård Förslag till beslut Socialnämnden fastställer upprättat förslag till riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Bakgrund Socialnämnden har hittills saknat skriftliga riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Det framtagna förslaget till riktlinjer avses utgöra ett övergripande styrdokument för socialtjänstens uppdrag att aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket (5 kap 9 § SoL). Riktlinjerna ska utgöra ett stöd för styrning och ledning, utifrån lagstiftning och Socialstyrelsens nationella riktlinjer, i strävan att ge en kvalitativ god vård och omsorg inom socialförvaltningens missbruksoch beroendevård. Riktlinjerna vänder sig till all personal som arbetar förebyggande, uppsökande, utredande och beviljande av insatser, utför insatser och tillhandahåller serviceinsatser inom socialförvaltningens missbruksvård. Riktlinjerna vänder sig även till övrig personal i samverkan mellan enheterna där den enskilde är aktuell eller har behov av aktualisering utifrån sitt specifika behov samt utifrån ett familjeperspektiv. Arbetet med framtagande av förslaget till riktlinjer har samordnats av verksamhetsutvecklare Lena Jenisch. Johnny Lesseur Verksamhetschef Socialförvaltningen Vc Adress Box 834, 39128 Kalmar │ Besök Nygatan 36 Tel 0480-45 00 00 vx │[email protected] Cecilia Frid Socialchef SN 2015/0373 Bilaga Missbruks- och beroendevård - riktlinjer 2 (2) SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Socialnämnden Dnr Verksamhetschef Johnny Lesseur Datum MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD – RIKTLINJER 1 (15) 2 (15) Innehållsförteckning Syfte ...................................................................................................................... 4 Målgrupper ........................................................................................................... 4 Unga vuxna........................................................................................................ 4 Personer med samsjuklighet ............................................................................. 4 Personer med Substitutionsbehandling............................................................ 4 Kvinnor med beroendeproblematik.................................................................. 4 Hemlösa personer med missbruk ..................................................................... 5 Personer över 65 år........................................................................................... 5 Avgränsningar ....................................................................................................... 5 Spelberoende .................................................................................................... 5 Doping ............................................................................................................... 5 Ungdomar ......................................................................................................... 6 Vistelsebegreppet ............................................................................................. 6 Mål ........................................................................................................................ 6 Lagstiftning ........................................................................................................ 7 Socialtjänstlagen (SoL) ...................................................................................... 7 Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) .............................................. 7 Offentlighets och sekretesslagen ...................................................................... 8 Barnperspektiv .................................................................................................. 8 Jämställdhet ...................................................................................................... 8 Samverkan............................................................................................................. 8 Arbetssätt.............................................................................................................. 9 Övergripande .................................................................................................... 9 Serviceinsatser .................................................................................................. 9 Förebyggande arbete ...................................................................................... 10 Brottsförebyggande ........................................................................................ 10 Nattvandring ................................................................................................... 10 Områdesarbete ............................................................................................... 11 Alkohol/narkotika/doping/tobak (ANDT) ....................................................... 11 3 (15) Handläggning ...................................................................................................... 11 Utredning ........................................................................................................ 12 Beslut .............................................................................................................. 13 Insatser............................................................................................................ 13 Anhöriga .......................................................................................................... 13 Genomförande och individuell uppföljning .................................................... 14 Eftervård ......................................................................................................... 14 Uppföljning på verksamhetsnivå ........................................................................ 15 4 (15) Syfte Riktlinjerna är ett stöd för styrning och ledning, utifrån lagstiftning och Socialstyrelsens nationella riktlinjer, i strävan att ge en kvalitativ god vård och omsorg inom socialförvaltningens missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna vänder sig till all personal som arbetar förebyggande, uppsökande, utredande och beviljande av insatser, utför insatser och tillhandahåller serviceinsatser inom socialförvaltningens missbruksvård. Riktlinjerna vänder sig även till övrig personal i samverkan mellan enheterna där den enskilde är aktuell eller har behov av aktualisering utifrån sitt specifika behov samt utifrån ett familjeperspektiv. Målgrupper Riktlinjerna gäller personer över 18 år med ett risk-/missbruk eller beroende av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, dess anhöriga samt medberoende. Nedanstående grupper ska särskilt uppmärksammas. Unga vuxna Unga vuxna mellan 18-25 år som visar riskbeteende för att hamna i beroende behöver snabbt få en kontakt med socialtjänsten för att tidiga insatser ska kunna erbjudas. Riskbeteende kan vara att bli föremål för LOB (lagen om omhändertagande av berusade). Unga vuxna med beroendeproblem kan förutom individanpassad behandling behöva stöd i flera delar som exempelvis boende, försörjning och utbildning. Personer med samsjuklighet För enskilda med beroendeproblematik och en psykisk ohälsa är det viktigt att båda problemområdena uppmärksammas och att den enskilde får en samordnad vård. Det kan behövas drogfrihet för att en utredning av psykisk ohälsa (till exempel neuropsykiatrisk utredning) skall kunna göras inom Landstingets psykiatriverksamhet. Hur samverkan skall ske ska framgå genom överenskommelse mellan socialförvaltningen och Landstinget. Personer med Substitutionsbehandling Landstingets beroendemottagning utreder och beslutar om Laro-behandling (Läkemedelsassisterad rehabilitering och behandling av opiatmissbrukare). Hur samverkan skall ske ska framgå genom överenskommelse mellan socialförvaltningen och Landstinget. Alla socialförvaltningens insatser i samband med LARO-behandling ska vara behovsprövade och utgöras av biståndsbeslut. Kvinnor med beroendeproblematik Kvinnor med beroendeproblematik lever ofta under större sociala och psykiska svårigheter än män med beroendeproblematik. Dels är det större skam att vara kvinna och beroende, dels lever kvinnor ofta i sammanhang där hon utsätts för våld. Det kan vara svårare för en kvinna att söka hjälp och socialförvaltningen 5 (15) skall ha särskild uppmärksamhet på denna grupp. Insatsernas behandlingsverksamhet bör i möjligast mån vara åtskild mellan kvinnor och män. Hemlösa personer med missbruk Enskilda med en beroendeproblematik löper större risk att bli bostadslös. Genom att bedriva uppsökande verksamhet inom insatsen boendestöd missbruk kan hemlöshet förebyggas. Obetalda hyror eller störningar i boendet kan indikera en beroendeproblematik och bör uppmärksammas inom Mottagning försörjningsstöd. För en person som vistats på institutionsvård är det viktigt att boende är ordnat när behandlingstiden beräknas vara slut. Vård på institution skall ses som en start på ett mer långsiktigt behandlingsarbete som sker i eftervård på hemmaplan. Personer över 65 år När en person över 65 år aktualiseras görs bedömning om handläggare inom äldreomsorgen skall kontaktas. Om anmälan kommer från äldreomsorgen sker utredningsarbetet i samverkan med denne/denna, om det finns samtycke från den enskilde. Avgränsningar Spelberoende Det uttryckliga ansvar för insatser för att motverka missbruk som socialtjänsten har enligt 3 kap. 7 § och 5 kap. 9 § SoL gäller bara alkohol och andra beroendeframkallande medel och inte spelmissbruk. Socialtjänsten har därför inte någon generell skyldighet att arbeta för att förebygga spelmissbruk eller att tillhandahålla behandling för spelmissbruk. Det hindrar dock inte att en person kan ha rätt till behandling för spelberoende som bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL om de allmänna förutsättningarna för rätt till bistånd är uppfyllda, dvs. att den enskilde inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt. Det här resonemanget kommer främst till uttryck i Högsta förvaltningsdomstolens dom i RÅ 2005 ref. 51. (Uppgifter från Socialstyrelsens jurister via Maria Branting 2015-02-03.) Doping Även om ett landsting råkar sakna tillräcklig kompetens för viss hälso- och sjukvård så är inte det ett skäl för att säga att kommunen är ansvarig för sådana hälso- och sjukvårdsinsatser. Om det kan ges någon form av socialtjänstinsats till en enskild för att behandla doping så kan den enskilde i ett enskilt fall ha rätt till det från socialtjänsten. Eventuella hälso- och sjukvårdsinsatser som den enskilde kan behöva på grund av doping är hälso- och sjukvårdens ansvar, även om ett visst landsting på grund av sin organisation saknar kompetens gällande hälso- och sjukvårdsinsatserna. (Uppgifter från Socialstyrelsens jurister via Maria Branting 2015-02-03.) 6 (15) Ungdomar Ungdomar upp till 18 år (i vissa fall upp till 21 år) utreds av barnhandläggare vilka ska beakta dessa riktlinjer samt riktlinjer för barnavården i de fall missbruk förekommer. Insatser som beviljas av barnhandläggare kan verkställas inom öppenvården för missbruk och beroende och/eller öppenvården för barn och familj alternativt externa placeringar. Urinprovstagning ska endast utföras av personal som erhållit intern utbildning för urinprovstagning. Internutbildningen tillhandahålls av öppen- och slutenvårdsinsatserna. Utandningsprover (alkohol) kan utföras av samtlig berörd personal vid behov. Vistelsebegreppet Bestämmelser om ansvarsfördelning mellan kommunerna finns särskilt i kapitel 2 a i socialtjänstlagen. Enligt lagen ska bosättningskommunen ansvara för stödoch hjälpinsatser till den enskilde oavsett om han eller hon vistas i bosättningskommunen eller tillfälligt i en annan kommun. Bosättningskommun är oftast den kommun där den enskilde är folkbokförd. Om den enskilde saknar stadigvarande bostad, kan t.ex. gälla personer som är hemlösa eller som flyttar mellan tillfälliga boenden, ska den kommun till vilken han eller hon har sin starkaste anknytning anses vara bosättningskommun. Vistelsekommun är den kommun där den enskilde befinner sig när han eller hon ansöker om stöd och hjälp eller det på annat sätt framkommer att personen behöver stöd och hjälp från kommunen. Vistelsekommunen har det yttersta ansvaret vid akuta situationer. Mål De insatser som socialförvaltningen erbjuder till enskilda med behov av missbruks- och beroendevård ska ha ett långsiktigt perspektiv d.v.s. insatserna ska leda till att den enskilde kommer ur sitt risk-/missbruk eller beroende helt (alkohol, narkotika och flyktiga lösningsmedel) alternativt minskar (alkohol) sitt missbruk eller beroende och inte längre har behov av mer insatser från något av socialtjänstens ansvarsområden. Arbetet ska genomsyras av ett tydligt familjeperspektiv samt samverkan inom förvaltningen och med externa aktörer. Utförandet (arbetssätt, metoder) av insatserna som tillhandahålls ska ha sin utgång från missbruks- och beroendevårdens nationella riktlinjers rekommendationer i den mån det är möjligt. Insatserna ska vara anpassade till målgrupperna och behov av förändring över tid. I den förvaltningsövergripande kompetensutvecklingsplanen ska området missbruk- och beroende tydligt framgå. Kompetensutvecklingsplanen ska återkommande innehålla intern grundutbildning inom missbruksområdet för nya medarbetare som tillhandahålls av insatserna för missbruks- och beroendevården. 7 (15) Lagstiftning De lagar som främst reglerar verksamheten är socialtjänstlagen (SoL), Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), Offentlighets och sekretesslagen (OSL) och Förvaltningslagen (FL). Socialtjänstlagen (SoL) Rätten till bistånd Den som har behov av stöd och vård kan ansöka om detta i form av bistånd. Biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. (4 kap. 1 § SoL) Enligt socialtjänstlagen har ”kommunen det yttersta ansvaret för att de som bor och vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Kommunens yttersta ansvar omfattar dock inte insatser som åligger annan huvudman” (2 kap. 1 § SoL) Enligt 3 kap 7 § Socialtjänstlagen ska ”socialnämnden arbeta för att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel. Socialnämnden skall genom information till myndigheter, grupper och enskilda och genom uppsökande verksamhet sprida kunskap om skadeverkningar av missbruk och om de hjälpmöjligheter som finns.” Särskilda bestämmelser om hjälp och vård till missbrukare finns i 5 kap 9 § socialtjänstlagen, ”socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen/vården och noga bevaka att planen följs ” Om socialnämnden enligt 12 kap 9 § Socialtjänstlagen ”i sin verksamhet iakttar något som tyder på att nya medel används för missbruksändamål eller att ändringar sker i missbruksmönster av kända medel, ska nämnden utan dröjsmål anmäla detta till Folkhälsomyndigheten”. För eventuell anmälan se Socialnämndens delegeringsbestämmelser. Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Vård till missbrukare ska ges i samförstånd med den enskilde, enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen. Under vissa förutsättningar, som finns angivna i LVM, ska dock vård beredas missbrukaren oberoende av hans eller hennes samtycke. Tvångsvården ska syfta till att motivera missbrukaren till att medverka frivilligt till fortsatt behandling och till att ta emot stöd för att komma ifrån missbruket. (2 § och 3 § LVM) Tvångsvård ska beslutas om (4 § LVM) någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk, vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen eller på något annat sätt och han eller hon till följd av missbruket 8 (15) a)utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, b)löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller c)kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. Beslut om tvångsvård fattas av Förvaltningsrätten (5 § LVM). Offentlighets och sekretesslagen Enligt Offentlighets och sekretesslagen gäller sekretess inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om inte uppgiften kan lämnas ut utan att den enskilde eller någon närstående lider men (26 kap.1 § OSL). Se vidare i Socialstyrelsens handbok Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, kapitel Offentlighet och sekretess. Se även socialförvaltningens rutin Begäran om utlämnande av allmän handling. Barnperspektiv Den överordnade principen i socialtjänstlagen är barnets bästa enl. 1 kap 2 §. Detta innebär att andra principer kan få stå tillbaka om det krävs för barnets bästa. Barnperspektivet ska enligt lagstiftning (SoL, LSS och LVU) finnas med från överväganden och beslut till utförande av insats och planering av verksamhet. Barnets ställning ska stärkas genom att barnets bästa och barnets rätt till information särskilt ska beaktas. Då ett barn berörs och misstänks fara illa av en vuxens missbruk eller beroende ska hänsyn tas och samverkan ske för barnets bästa. I dessa fall ska alltid en intern iakttagelse upprättas och överlämnas till Mottagningsenheten barn och vuxen. Missbrukande gravida kvinnor och blivande fäder ska alltid motiveras till en kontakt med socialsekreterare på barn- och familjeenheten. I pågående missbruksärenden kan kontakt etableras direkt med barn och familjeenheten om samtycke föreligger. Om samtycke inte föreligger görs en intern iakttagelse till mottagningsenheten barn och vuxen. Sekretess kan brytas enl. 25 kap 12 § 3 stycket OSL till förlossning och specialistmödravård. Jämställdhet Som ett led i kvalitetsarbetet ska socialförvaltningen aktivt arbeta för ett medvetet förhållningssätt kring jämställdhet för att säkerställa likvärdig service, resursfördelning och inflytande för kvinnor, män, pojkar och flickor. Det innebär att män och kvinnor kan ha olika behov och detta ska uppmärksammas i handläggningen så att behoven prövas på ett likvärdigt sätt och insatserna utförs utifrån vars och ens egna förutsättningar oberoende av kön. Samverkan En helhetsbedömning av den sökandes behov och förmåga ska alltid göras. Finns det behov av flera typer av bistånd ska samverkan ske inom enheten och med nämndens övriga verksamheter inom socialtjänsten. Samverkan bör också 9 (15) ske med andra samhällsorgan efter samtycke från den enskilde. Om insatser ges till flera i en familj, ska samtliga insatser samordnas. Undantag görs utifrån behov av trygghet och säkerhet för våldsutsatta och barn som bevittnat våld. På uppdrag från arbetsgivare (externt) och Kalmar kommuns kommunhälsa (internt) kan öppenvårdsbehandling erbjudas utan biståndsbeslut då det ska ses som arbetsgivaransvar. När arbetsgivare beställer uppdrag från öppen- eller slutenvården sker debitering enligt särskild rutin. Samverkansrutiner inom socialförvaltningens egna enheter som berör missbruksvården och ska beaktas i allt arbete är; Samordning internt - myndighetshandläggare Smedbacken – Planerad inskrivning i slussboende på Smedbackens Motivationsoch utredningsenhet Intern samverkan vid placering Samverkansöverenskommelser externt som berör missbruksvården och ska beaktas i arbetet är Samverkan – Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län. Samverkan – Samordnad individuell plan Samverkan – Kriminalvård (kontraktsvård gemensamma handläggningsrutiner, rapportering hemlöshet, samordnad individuell plan m m) Alla förvaltningsövergripande och enheters rutiner, processer och tillhörande blanketter samt samverkansavtal/överenskommelser ska finnas tillgängliga i socialförvaltningens verksamhetshandbok. Arbetssätt Övergripande Socialförvaltningen ingår i regionalt samverkansarbete inom missbruks- och beroendevården. Målet är att gemensamt utveckla missbruks- och beroendevården för att den enskilde ska ges bästa möjliga vård. Utgångspunkten är Socialstyrelsens nationella riktlinjer och annan aktuell kunskap inom området. Målsättningen är även att stärka barn- och föräldrastödet i missbruks- och beroendevården. Serviceinsatser Med serviceinsatser menas allmänt inriktade och generellt utformade insatser som exempelvis alkoholrådgivning till enskilda och råd och stöd till anhöriga. Serviceinsatser (utgörs ej av behovsprövad insats) kan erbjudas till enskilda vid maximalt tre tillfällen per enskild individ. En bedömning görs vid andra råd/stöd-tillfället om behov föreligger för behandlingskontakt. Föreligger behov av behandlingskontakt hjälps den enskilde att ta kontakt med Mottagningsenheten barn och vuxen för ansökan om behovsprövad insats. Behandlingskontakten kan vid behov påbörjas direkt utan att missbruksutredningen är klar genom att ta beslut om insats under pågående utredning. 10 (15) Förebyggande arbete Närstående barn (inkluderar barn under 18 år som helt/delvis bor eller har umgänge med enskilda med missbruk eller beroendeproblematik) ska rutinmässigt erbjudas stödgruppsverksamhet i form av Barn i missbruksmiljö (BIMgrupp). Deltagandet utgörs inte av en behovsprövad insats enligt 5 kap 10 § SoL. Vuxna närstående, som anser sig ha en relation till enskilda med missbruk- eller beroendeproblematik skall rutinmässigt erbjudas stödinsatser inom öppenvården. Deltagandet utgörs inte av en behovsprövad insats enligt 5 kap 10 § SoL. Inom sitt uppdrag har boendegruppens personal att arbeta motiverande mot enskilda personer de möter i sin tjänst och som kan ha behov av insatser för missbruk eller beroende och hemlöshet. Boendegruppens personal ska vara den enskilde behjälplig att upprätta kontakt med Mottagningsenheten barn och vuxen och/eller Mottagningsenheten försörjningsstöd för vidare utredning kring den enskildes behov av stöd och hjälp. Enligt socialtjänstlagen ska socialnämnden genom stöd underlätta för dem som vårdar eller stödjer äldre, långvarigt sjuka eller funktionshindrade personer. Detta stöd omfattar socialtjänstens alla målgrupper. Den som vårdar en närstående kan få stöd, råd och avlastning genom kommunen. Visst stöd är i form av service och annat stöd kräver beslut av myndighetshandläggare. Meningen med anhörigstödet är att: synliggöra de anhörigas situation förebygga ohälsa och bryta isolering finna glädje och ork underlätta vardagen ge information om vart man vänder sig för att få råd och stöd informera om olika aktiviteter och vad olika föreningar kan erbjuda stödja genom samtal, individuellt eller i grupp (ej behandlande samtal vilka vid behov ska hänvisas till öppenvården) Brottsförebyggande Socialförvaltningen ingår i Kalmar brottsförebyggande råd för att bevaka och identifiera problemområden i det brottsförebyggande arbetet. Kalmar brottsförebyggande råd utgörs av Socialförvaltningen, Barn- och ungdomsförvaltningen, Serviceförvaltningen, Gymnasieförbundet, Kultur- och fritidsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning samt politiker inom Kalmar kommun Nattvandring Socialförvaltningen administrerar nattvandring för trygghetsskapande. 11 (15) Områdesarbete Det socialt förebyggande utvecklingsarbetet kring drog- och brottsprevention i bostadsområdena sker tillsammans med föreningsliv, företagare, frivilligorganisationer och Svenska kyrkan. Syftet är att stärka området, motverka utanförskap samt främja integrationen. Alla aktiviter som skapas ska vara kostnadsfria för deltagarna. Alkohol/narkotika/doping/tobak (ANDT) Uppdraget syftar till att förebygga kring alkohol, narkotika, doping och tobak i Kalmar kommun inom ramen för Kalmar mot droger. Inom alkoholområdet sker särskilda satsningar mot Kalmars krogar genom ”Ansvarsfull alkoholservering”, föräldrainformation ut mot Kalmars skolor samt med Kalmars s.k. riskkvällar så som skolavslutning, inspark, rugbykväll och ”Fullt ös” på Valborg. Arbete sker också mot föreningslivet för att ta fram alkoholförebyggande policy i föreningar, mot rattfylleri och drogfylleri i samverkan med polisen samt samverkan med landstinget kring gravida kvinnors drogvanor. Inom narkotikaområdet sker särskilda satsningar i form av föräldrainformation kring cannabis/spice till dem vars barn går på högstadie- och gymnasieskolor. Utbildning tillhandahålls personal på krogarna inom nätverket ”Krogar mot knark” samt deltagande i ”Säkert krogliv i Kalmar” (SKRIK) bestående av polis, Kalmar kommun och krogbranschen. Inom dopingområdet medverkar socialförvaltningen i nätverket Prevention av doping i Sverige (PRODIS) som tillhandahåller utbildningsinsatser mot Kalmars träningsanläggningar i samverkan med polis, Smålandsidrotten, Kalmar kommun och den dopingsansvarige från varje träningsanläggning samt tillhandahåller utbildning för gymnasieelever årskurs ett kring doping/kosttillskott. Inom tobaksområdet sker samverkan med landstingets folktandvård i form av tobaksfri duo och på gymnasieskolan årskurs ett, finns ett annat spår med föreläsningar och tobaksanvänjning. Handläggning Inom socialtjänsten kan det inte uteslutas att alkohol eller narkotika kan vara en del av problemet i bl.a. följande fyra situationer: Par-relaterade problem och våld inom familjen. Försummelse av barnen. Kriminalitet, t.ex. rattfylleri och stöld. Upprepade eller långvariga ekonomiska problem För att identifiera riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion ska Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT) användas och för att identifiera personer med drogrelaterade problem ska Drug Use Disorders Identification Test (DUDIT) användas. 12 (15) Utredning När den enskilde tar kontakt med socialtjänsten erbjuds en tid för information om tillgängliga alternativ för hjälp och vård med syfte att komma ifrån sitt missbruk/beroende. Tid för information ska erbjudas inom 4 - 7 dagar (inklusive helgdagar). En anmälan om att någon behöver stöd eller hjälp till följd av missbruk av beroendeframkallande medel ska bedömas så snart detta är möjligt, med hänsyn till faran för personens liv och hälsa. Förhandsbedömning ska vara slutförd senast 10 arbetsdagar efter ankomstdagen. Alla beslut om insatser föregås av ansökan/anmälan och utredning. I familjer med risk/missbruk och/eller beroende hos föräldrar eller annan vuxen ska fokus ligga på helhetssyn utifrån ett familjeperspektiv genom samordnade utredningar och bedömningar av insatser för såväl föräldrar som barn och unga. Den interna arbetsfördelningen utgår från framtagna rutiner och processbeskrivningar som finns i socialförvaltningens verksamhetshandbok. Vid all handläggning ska stor vikt läggas vid den enskildes rätt till delaktighet, inflytande och självbestämmande. Den enskilde ska rutinmässigt; Erbjudas att ha med sig en annan person på möten (t.ex. närstående, stödperson eller kontaktperson). Informeras skriftligt eller muntligt om sina rättigheter att få ta del av sin journal, Informeras om möjligheten att få en samordnad individuell plan samt Informeras om möjligheten att överklaga beslut. Utredningen ska vara tillräckligt omfattande för att ge ett tillfredsställande underlag för beslut, men inte vara mer genomgripande än vad som är nödvändigt för utredningens syfte. Utredning och bedömning ska genomföras i samråd med den som söker insatsen och bygga på en helhetssyn av den enskildes situation. Inom enheten mottagning barn och vuxen används checklista tillhörande rutin Utredning missbruk (vid kortare, maximalt sex månaders behandlingsinsats) samt i särskilda fall (vid begränsad insats som urinprovstagning) en mer begränsad utredning. I samtliga fall skall ifyllande ske av ”ASI bortfall” i ASI-nets databas enligt ASI-plan. Inom enheten utredning vuxen ska utredning som regel göras med hjälp av standardiserade bedömningsinstrument som ASI eller ADAD. Om bedömningsinstrumenten inte är möjliga att använda ska checklista tillhörande rutin Utredning missbruk användas samt ifyllande ske av ”ASI bortfall” i ASI-nets databas enligt ASI-plan. Särskilda grupper där ASI inte bedöms är lämpligt att användas, ska framgå i ASI planen. För att arbeta evidensbaserat samt uppfylla villkoren i en rättssäker handläggning är minimivillkor att dokumentera den enskildes situation före en insats, insatsen i sig och hur den enskildes situation ser ut efter insatsen. 13 (15) Utredningen kan även innehålla vilka nedanstående utredande agerandetyper som använts enligt socialstyrelsens klassifikationssystem. Bedömning Manualbaserat test och samtal Observation Utredande samtal Inhämtning av uppgifter från andra aktörer Utredande aktivitet, annan specificerad eller ospecificerad Beslut Av beslut ska framgå vad den enskilde ansökt om, vad som har beslutats, för vilken tid beslutet gäller samt information om rätten att överklaga. Beslut om avslag ska motiveras skriftligt och lämnas muntligt till den enskilde tillsammas med besvärshänvisning. Vid inkommen överklagan av beslut ska Överklagan/omprövning av beslut – process följas. Delegation för beslut regleras i Socialnämndens delegationsbestämmelser. Alla beslut ska följas upp minst var sjätte månad och alltid omprövas vid förändrade behov. Insatser Vid överväganden om psykosociala och andra stödinsatser som bostad och HVB placeringar ska beslut baseras så långt det är möjligt utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjers vetenskapliga underlag. Öppenvård/bostad För behovsprövade psykosociala stödinsatser till personer med missbruk och beroende tas beslut (i ProCapita) enligt dokument Insatser i Procapita. Placering HVB/familjehem För placering på HVB/familjehem tas beslut (i ProCapita) enligt dokument Insatser i Procapita. Inför längre (över två månader) externa placeringar ska först bedömningsgruppen sammankallas. Bedömningsgruppen består av verksamhetschefen för mottagning och utredning, verksamhetschefen för missbruk och socialpsykiatri, enhetschefen för mottagning barn och vuxen och/eller utredning vuxen samt enhetschefer för insatser missbruk och beroende. Externa placeringar ska följa villkor för Upphandling HVB – vuxna och tillhörande blankett. LVM För tvångsåtgärder enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) tas beslut (i ProCapita) enligt dokument Insatser i Procapita. Anhöriga För behovsprövad individuell behandlingsinsats till anhöriga/medberoende tas beslut (i ProCapita) enligt dokument Insatser i Procapita. Utöver dessa insatser kan andra insatser till anhöriga beviljas i undantagsfall i samråd med ansvarig enhetschef/verksamhetschef. 14 (15) Genomförande och individuell uppföljning Ungdomar 18-21 Inför överflytt av pågående ärende mellan utredningsenheterna barn och familj/placeringsenheten och utredningsenheten vuxen ska ett gemensamt möte bokas tillsammans med den enskilde och aktuella insatser. Vid mötet presenteras den nya handläggaren och aktuell genomförandeplan gås igenom. Om den enskilde vill ansöka om fortsatta insatser aktualiseras en ny ansökan. Tidigare insats och verkställighet avslutas i Procapita. En ny utredning inleds och genomförs av Utredningsenheten vuxen. Beslut tas om samma eller andra insatser utifrån den enskildes behov. Vårdplan Vårdplanen är en sammanställning av de behov som utredningen visar att den enskilde har, och vilka mål för behandlingen som satts upp utifrån dessa behov och slutligen vilka insatser som planeras för att målen skall nås. En vårdplan skall alltid upprättas och medfölja placering på Hem för vård eller boende (HVB). Uppdrag I och med att beslut om insats tas ska ett skriftligt uppdrag överlämnas till insatsen som underlag för upprättande av genomförandeplanen enligt befintlig rutin. Vid fler än en insats internt eller externt, samordnar socialsekreteraren tillsammans med berörda insatser och en intern samordnad individuell plan (ISIP) upprättas, efter medgivande från den enskilde. Genomförandeplan Genomförandeplan ska upprättas enligt Social dokumentation individ- och familjeomsorg - tillämpningsanvisningar. I genomförandeplanen ska framgå vilka individstödjande aktiviteter/insatser som ska genomföras utifrån den enskildes behov. Genomförandeplanen upprättas av insatsen utifrån underlaget i det skriftliga uppdraget/vårdplan och ska vara undertecknad av den enskilde. Uppföljning av insats Uppföljning sker i samtliga ärenden där insatser beviljats. I alla ärenden används rutin för Genomförandeplanering missbruk med tillhörande checklista. I ärenden där utredning skett med hjälp av ASI grund används ASI – uppföljning. ASI-uppföljning kan utföras av insatsen på uppdrag av ansvarig socialsekreterare. Resultatet från ASI- uppföljning förs in i ASI-net. Eftervård Den enskilde ska alltid informeras om och erbjudas eftervård i anslutning till behandlande insatser oavsett om insatsen sker internt eller externt. Eftervården kan bestå av strukturerad gruppverksamhet alternativt utformas för den enskilde individuellt. Hur eftervården är konstruerad ska framgå av insatsernas verksamhetsbeskrivning. Vid återfall inom sex månader från avslutad öppenvårdsinsats ska det ses som beslut om förlängd behandlingstid. Målet med insatsen är att den enskilde ska lära sig hur återfallsprocessen ser ut, vad som startar den, hur signalerna byggs upp för att skapa sig en konkret handlingsplan att kunna möta signalerna på. Handläggningen ska ske enligt fastställd rutin. 15 (15) Vid återfall efter en längre period av nykterhet/drogfrihet (från sex månader efter avslutad insats) ska den enskilde erbjudas ny behovsprövad insats med utredning som grund. Uppföljning på verksamhetsnivå Uppföljning av missbruks- och beroendeverksamheten görs genom; Deltagande i uppföljningen av de nationella indikatorerna inom ANDT-området. Utifrån resultatet för Kalmar kommun tar ledningsgruppen för BRÅ/ANDT ställning till vidare förebyggande arbete som läggs in i målarbetet nästkommande år. Egenkontroller enligt framtagen handlingsplan, Deltagande i Öppna jämförelser och Kommunens kvalitets i korthet (KKIK) enligt kommunövergripande rutin. Resultat gås igenom och analyseras av berörda verksamhetschefer tillsammans med ansvarig verksamhetsutvecklare. Handlingsplan upprättas och prioriterade aktiviteter läggs in i målarbetet nästkommande år. Deltagande i Kostnad per brukare (KPB), resultaten gås igenom och analyseras av ansvarig chef på respektive enhet och grupp. Förbättringsförslag återkopplas till respektive verksamhetschef för vidare prioritering i Socialförvaltningens ledningsgrupp. Mellan 2015-2017 sker deltagande i forskningsprojekt (Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet) för att få kunskap om effekterna av de insatser som beslutas genom användande av insatsmodulen UBÅT i ASI-Net. Regelbunden framtagning av specifika nyckeltal för missbruks- och beroendevården. Årlig sammanställning och analys av uppgifter på gruppnivå från ASIdatabas för ett styrkt underlag om brukarnas behov samt en sammanställning och analys av ASI bortfall för ett styrkt underlag om målgrupper där ASI intervju inte bör genomföras.
© Copyright 2024