1. No category

Kvalitetsredovisning
2015
Habilitering och Hjälpmedel
Tertial 2
Livskvalitet i världsklass
Region Skånes vision
Bakgrund
För att säkerställa en hälso- och sjukvård med god kvalitet använder Region
Skåne ledningssystemet God vård, som har sin utgångspunkt i Socialstyrelsens
föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12). Ett väl fungerande ledningssystem är en förutsättning
för att vårdgivare ska kunna följa upp att kvaliteten, inklusive säkerheten, systematiskt och fortlöpande säkras och utvecklas. Den 1 januari 2012 infördes nya
föreskrifter för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9. I föreskrifterna ställs
krav på dokumentation i form av en kvalitetsberättelse, där det systematiska kvalitetsarbetet som bedrivits under året ska beskrivas. Av kvalitetsberättelsen ska
framgå:



Hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående kalenderår
Vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet
Vilka resultat som har uppnåtts
Föreskriften ska även tillämpas i det systematiska patientsäkerhetsarbete som
vårdgivare ska bedriva enligt Patientsäkerhetslagen, och en patientsäkerhetsberättelse ska årligen upprättas. För Habilitering och Hjälpmedel upprättas en separat
patientsäkerhetsberättelse.
I avvaktan på ett nytt regiongemensamt ledningssystem för kvalitet, kopplat till
den nya föreskriften, gäller fortfarande God vårds sex kvalitetsområden inom
Region Skåne. Varje område i God vård är kopplat till krav på god kvalitet som
regleras i bl.a. Hälso- och sjukvårdslagen och lagen om yrkesverksamhet på
hälso- och sjukvårdens område. Kvalitetsområdena är:






Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård
Säker hälso- och sjukvård
Patientfokuserad hälso- och sjukvård
Effektiv hälso- och sjukvård
Jämlik hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvård i rimlig tid
Region Skåne har lagt till ett sjunde område:

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård
2
Källa: Centrum för verksamhetsplanering och analys, Region Skåne
Systematiskt kvalitetsarbete inom Habilitering och Hjälpmedel
Det systematiska kvalitetsarbetet ska bidra till att alla medarbetare har tillgång till
aktuell kunskap inom sitt arbetsområde, att de insatser som genomförs är de mest
effektiva utifrån den enskilde patientens hälsotillstånd, och att patienten är delaktig i sin habilitering/rehabilitering. Viktiga delar i det systematiska kvalitetsarbetet
är:



Kunskapsstyrning
Prioriteringsarbete
Habiliterings-/rehabiliteringsplanering
Kunskapsstyrning
Målet med kunskapsstyrningen är att uppnå effektiva processer med insatser av
hög kvalitet genom att använda bästa tillgängliga kunskap. Med andra ord ska
divisionens modell för kunskapsstyrning säkerställa att bästa tillgängliga kunskap
om mål, förutsättningar, resultat och effekter används vid de beslut som rör patienten. Ytterst handlar det om att ge alla patienter bästa möjliga insatser. Genom
att lära av våra erfarenheter och ta del av kunskapsunderlagen, kan vi utveckla
insatserna och få bekräftelse på att vi är på rätt väg. Modellen åskådliggörs i
nedanstående bild.
3
Kunskapsstyrningsprocessen
Ansvarig: Verksamhetschefer
Ansvarig: FoU-chef
Ansvarig: FoU-chef
Källa: FoU-enheten Habilitering och Hjälpmedel
Mer om divisionens arbete med kunskapsstyrning finns att läsa på VGI.
Prioriteringsarbete
Habilitering och Hjälpmedels prioriteringsarbete utgår från den nationella modellen för öppna prioriteringar, som är en systematisk metod för att omsätta riksdagens riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvård. Modellen är framtagen av Prioriteringscentrum och Socialstyrelsen i samarbete med flertalet stora
vårdaktörer inom svensk hälso- och sjukvård. Prioriteringsarbetet handlar om att
säkerställa att befintliga resurser används på rätt sätt - att vi gör rätt saker med de
resurser vi har. Modellen innebär att tillstånd-åtgärdspar inom olika hälsotillstånd
bedöms och rangordnas. Arbetet syftar till att vi ska erbjuda de insatser som ger
bäst nytta för patienten, och som samtidigt är kostnadseffektiva. Bedömningen
sker på gruppnivå och har sin grund i WHO:s ”Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa” (ICF). Bedömningsarbetet sker i Skåneövergripande tvärprofessionella arbetsgrupper. Om man arbetar enligt den nationella modellen för öppna prioriteringar säkerställs att man använder de metoder som ger
bäst kostnadseffektivitet, när det finns flera metoder som skulle kunna ge samma
resultat för patienten.
Habiliterings-/rehabiliteringsplanering
Habiliterings-/rehabiliteringsplanering innebär ett flexibelt arbetssätt och ett arbetsredskap för planering utifrån den enskildes behov, i syfte att säkerställa delaktighet, kvalitet och samordning. Samordning innebär att myndigheter och personal
hittar sätt att arbeta där planering och insatser stämmer överens med varandra. De
habiliterande/rehabiliterande insatserna planeras alltid tillsammans med patienten/närstående. Habiliterings-/rehabiliteringsplanering har en gemensam struktur
innehållande:
4





Första planering
Kartläggning utifrån ICF
Mål och handlingsplan
Uppföljning
Delaktighet
Planeringen utmynnar i en överenskommelse med patienten och utgångspunkten
är att patienten ska kunna påverka sitt eget liv.
Kvalitetsredovisning
I enlighet med Region Skånes ledningssystem God vård, och Habilitering och
Hjälpmedels modell för verksamhetsbeskrivning, redovisas Kvalitet utifrån
ovanstående sju kvalitetsområden.
Utöver detta finns också en redovisning av de mått som används för att visa på
resultatet/effekten av de insatser som erbjuds. Kvalitetsaspekter finns i form av
patientens upplevelser av nyttan med insatserna, och om man varit delaktig i habiliteringen/rehabiliteringen. Här redovisas också divisionens interna arbete för att
uppnå god effekt i behandlingsinsatserna.
Begreppet kvalitet kan ha många betydelser, exempelvis ”upplevd kvalitet” och
”medicinsk kvalitet”. Tre olika kvalitetsbegrepp som används inom hälso- och
sjukvård är:1



Resultatkvalitet
Refererar till de värden som skapas för patienten. De kan mätas genom att
fråga patienten eller genom att konstatera att sjukdomen upphört eller lindrats samt att hälsan förbättrats.
Processkvalitet
Handlar om den skicklighet med vilken vården genomför sina insatser. Innefattar hur ändamålsenliga vårdkedjor och vårdprocesser skapas och underhålls. En god processkvalitet är en förutsättning för goda resultat.
Strukturkvalitet
Hit räknas personalens kompetens, organisation, utrustning, lokaler mm.,
dvs. det som måste finnas för att skapa lämpliga vårdprocesser och ett gott
resultat.
I kvalitetsredovisningen ingår mått som ska spegla alla tre områden. Här återfinns
bl.a. mått som avser patientens upplevelser av våra insatser, mått som handlar om
att insatserna ska ge god effekt och vara kostnadseffektiva, och mått som ska
spegla kunskapsinnehållet i de insatser som erbjuds. Redovisningen är en del i
vårt kvalitetsarbete och går ut på att vi med hjälp av kontinuerliga uppföljningar
ska kunna reagera på förändringar, och vid behov sätta in lämpliga åtgärder. Kva1
Källa: Hälso- och sjukvårdens mål och uppföljning av kvalitet och kvantitet, Delrapport 2 i revisionsprojektet ”Kvalitet, kvantitet och samhällsnytta” 2005-11-18, på uppdrag av Region Skånes
revisorer (Ernst & Young)
5
litetsredovisningen ska synliggöra eventuella brister i verksamheten och bidra till
kontinuerliga kvalitetsförbättringar som kommer patienterna till godo. Redovisningen kommer att utvecklas löpande för att uppfylla de krav som ställs i lagar
och föreskrifter och i det ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som används inom Region Skåne.
6
Kvalitetsredovisning tertial 2
I kvalitetsredovisningen för tertial 2 ingår ett antal mått under områdena; kunskapsbaserad, säker, patientfokuserad, effektiv hälso- och sjukvård samt hälsooch sjukvård i rimlig tid. De flesta mått redovisas emellertid endast årligen och de
måtten finns följaktligen inte med i denna redovisning. För områdena jämlik och
hälsoinriktad hälso- och sjukvård samt för resultat/effekt redovisas måtten endast
på årsbasis. För en mer utförlig beskrivning av de olika områdena i God vård, och
samtliga mått som finns i redovisningen, se dokumentet Kvalitetsredovisning –
modell och definitioner som finns på VGI.
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård
Systematisk utvärdering av effekterna av ett stöd eller en insats
FoU-rapport
Titel
2/2015
Smarta telefoner och surfplattor som hjälpmedel för personer med dövblindhet
Föräldrastöd inom Barn- och ungdomshabiliteringen - en utvärdering av
FIQ (Family Impact Questionnaire) som redskap för att rikta insatser till
föräldrar
Webbaserad MBSR vid besvär av tinnitus
3/2015
4/2015
Beskrivning av ett strukturerat arbetssätt för att skapa enhetlighet i verksamheten
FoU-rapport
Titel
1/2015
Habiliteringsprocess för vuxna med Cerebral Visual Impairment i Region
Skåne
FoU-PM
FoU-PM
Titel
1/2015
Läsarundersökning av Skånes Taltidning
2/2015
Utvärdering av Lärande föräldranätverk (LFN) på facebook
7
Säker hälso- och sjukvård
Antal patienter som har konto i Mina vårdkontakter
I nuläget går det ej att få säkra uppgifter om antal konton i Mina Vårdkontakter.
Avvikelser
425 ärenden har registrerats i AvIC inom avvikelseflödena:
 Patient: 331, därav klagomål 66
 Medicinsktekniska produkter: 36
 Leveranser och tjänster: 58, därav IT/telefoni 19
I redovisningen av säker hälso- och sjukvård ingår ej avvikelseflödena sjukresor,
miljö och säkerhet.
Lex Maria anmälningar
Två Lex Maria anmälningar har gjorts:
 Försenad diagnos avseende Cerebral Pares
 Patient med känd äggallergi insjuknade i anafylaktisk reaktion efter måltid
innehållande ägg
Anmälningar till Läkemedelsverket
En anmälan har gjorts till Läkemedelsverket:
 Brukare föll ur elrullstol
Anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) lämnade av privatpersoner
En anmälan har gjorts till IVO:
 Bemötande
Genomförda riskanalyser
Ingen riskanalys har genomförts.
Genomförda händelseanalyser
Tre händelseanalyser har genomförts inom områdena:
 Klagomål avseende behandlingsinsatser
 Orsaker till att diagnosen Cerebral Pares har missats
 Suicid (gemensamt med Psykiatri Skåne)
Patientfokuserad hälso- och sjukvård
Klagomål
Klagomål ingår i AvIC under avvikelser ”patient”, därav 66 klagomål.
Ärenden i Patientnämnden
Fem ärende har avslutats i Patientnämnden inom områdena:


Vård och behandling, 2 st
Kommunikation, 3 st
8
Effektiv hälso- och sjukvård
Uteblivna vårdkontakter, andel
I uteblivna vårdkontakter ingår även sena om- och avbokningar, inom 24 timmar
innan vårdkontakten skulle ha skett. Uppgifterna avser uteblivna vårdkontakter
inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen samt Syn-, hörseloch dövverksamheten inklusive Audionommottagningen i Lund.
Uteblivna vårdkontakter/sena återbud
Antal
2015 jan - aug
Andel av utförda
2015 jan - aug
Andel av planerade
2015 jan - aug
Sena återbud
4 787
4,4%
3,9%
Uteblivna vårdkontakter
7 841
7,1%
6,4%
12 628
11,5%
10,3%
Summa uteblivna vårdkontakter och sena
återbud
Utförda vårdkontakter
109 941
Planerade vårdkontakter, dvs både utförda och uteblivna
122 569
Uteblivna tolkuppdrag, andel
Andelen uteblivna uppdrag uppgick till 7,8 % av beställda uppdrag. I uteblivna
uppdrag ingår både uppdrag där brukaren uteblivit utan att avboka, och sena avbokningar inom 24 timmar innan tolkuppdraget skulle ha utförts.
Brist inom Tolkverksamheten
Tolkverksamhetens uppdrag är vardagstolkning enligt HSL§3 men man åtar sig
även viss tolkning där annan huvudman har ansvar. Redovisningen av brist inom
Tolkverksamheten baseras på samtliga uppdrag som Tolkcentralen åtagit sig. Tolkverksamheten har brustit i att kunna tillgodose behovet av tolk i 3,8 % av fallen.
9
Hälso- och sjukvård i rimlig tid
Antal väntande till 1:a kontakt
Den 31 augusti var det totala antalet väntande till 1:a kontakt 594 personer.
Andel väntande inom 60 dagar
Tillgängligheten är excellent enligt Region Skånes mått och når 80 % för verksamheterna barn- och ungdomshabilitering, vuxenhabilitering, samt syn-, hörseloch dövverksamhet.
Inom Hjälpmedelsverksamheten är utfallet godkänt med 76 %.
10
Andel väntande inom 30 dagar
För barn och unga med autismspektrumtillstånd och ADHD är utfallet den 31 augusti excellent med 86 % för väntande inom 30 dagar.
Tillgänglighet till hörselrehabilitering
För hörselrehabiliteringar, som utförs av de auktoriserade audionommottagningarna, är tillgängligheten den 31 augusti 100 % inom 60 dagar. Tillgängligheten
har varit 100 % under årets alla månader.
Följsamhet till RS riktlinjer för remisshantering2
Ledtid från remissbeslut till ankomst Habilitering och Hjälpmedel, 90 percentil.
Anger ledtiden från remissbeslut hos annan vårdgivare till dess att remisser ankommer till Habilitering och Hjälpmedel. 90 percentilen innebär att 90 % av remisserna har behandlats inom angivet antal dagar. Gäller endast remisser, ej egenanmälan.
Period
Jan – Aug 2015
Antal VB
90 percentil (dagar)
3 407
Max (dagar)
13
164
Ledtid från ankomst Habilitering och Hjälpmedel till granskning, 90 percentil
Anger ledtiden från ankomst till Habilitering och Hjälpmedel till dess att remissen
granskats. Gäller alla typer av vårdbegäran, remiss, egenanmälan samt redan i
verksamheten.
Period
Jan – Aug 2015
Antal granskade VB
6 322
90 percentil (dagar)
Max (dagar)
3
63
2
Uppgifterna avser Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen samt Syn-, hörsel- och
dövverksamheten inklusive Audionommottagningen i Lund.
11