1. No category

Utevistelsen: Miljödidaktik och/eller
rörelseglädje?
Förskolpedagogers syn på utevistelsen.
The time outdoor: Environmental didactics and/or joy of movement?
Preschool-teachers thoughts about the time outdoor.
Viola Jäger
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Förskollärarprogrammet
Grundnivå/15 hp
Handledare: Pia Skoglund
Examinator: Maria Hjalmarsson
Datum: 2015-06-18
Abstract
The purpose with this study was to see how preschool-teachers see on the time outdoors and
the learning it leads to, and also how they use the time outdoors in their educational work.
The questions were as following:

How do preschool-teachers look upon the time outdoors and learning?

How do preschool-teachers use the time outdoors in their educational work?
The concepts of children’s joy of movement and environmental didactics were assumed to
answer the questions in this study.
To answer these questions survey were used as a method. The survey was sent out to most of
the preschools in a municipality. The results of the surveys that came back showed that it’s a
mixture of the both concepts that were used in this study and that the most times at the
playground or in the woods were both planned and unplanned, because the teacher’s assumes
that the children needs both.
Keywords
Children’s joy of movement, environmental didactics, joy of movement, preschool, the time
outdoors.
Sammanfattning
Detta examensarbete handlar om hur pedagoger ser på utevistelse och dess lärande samt hur
de använder utevistelse i sitt pedagogiska arbete.
Frågeställningarna som ställdes var:

Hur ser pedagoger på utevistelse och lärande?

Hur använder de utevistelse i sitt pedagogiska arbete?
Begreppen arbetet utgick ifrån för att kunna svara på frågeställningarna var barns
rörelseglädje och miljödidaktik.
För att ta reda på detta användes enkätundersökning som metod. Enkätundersökningarna
skickades ut till de förskolor i en viss kommun, som förskolecheferna godkände. Resultatet
från enkäterna som skickades ut visade på att det var en blandning mellan de båda begreppen
som användes i denna undersökning. De flesta gångerna förskolorna gick till lekparken eller
skogen var både planerade och oplanerade, då pedagogerna ansåg att barnen behöver båda.
Nyckelord
Barns rörelseglädje, förskola, miljödidaktik, rörelseglädje, utevistelse.
Innehållsförteckning
1.
Inledning ................................................................................................................... 1
1.1 Syfte ................................................................................................................................... 1
1.1.1 Frågeställningar .................................................................................................................................... 1
2.
Tidigare forskning ..................................................................................................... 2
2.1 Miljödidaktik ...................................................................................................................... 2
2.2 Barns rörelseglädje ............................................................................................................. 2
3.
Teoretiska utgångspunkter ........................................................................................ 4
3.1 Miljödidaktiska utgångspunkter .......................................................................................... 4
3.2 Barns rörelseglädje – teoretiska utgångspunkter .................................................................. 4
3.3 Styrdokumenten ................................................................................................................. 5
4.
Metod ....................................................................................................................... 6
4.1 Metodval ............................................................................................................................ 6
4.1.1 Urval ..................................................................................................................................................... 6
4.1.2 Genomförande ...................................................................................................................................... 7
4.2 Forskningsetiska överväganden ........................................................................................... 7
4.3 Reliabilitet och validitet ...................................................................................................... 8
5.
Resultat..................................................................................................................... 9
5.1 Hur använder pedagogerna skogsvistelsen och lekparktillfället, är det oftast strukturerade eller
ostrukturerade tillfällen? ............................................................................................................................. 13
6.
Diskussion ............................................................................................................... 14
6.1 Metoddiskussion .............................................................................................................. 14
6.2 Resultatdiskussion ............................................................................................................ 14
6.2.1 Hur ser pedagoger på utevistelse och dess lärandetillfälle? ............................................................... 15
6.2.2 Hur använder pedagoger utevistelsen i sitt pedagogiska arbete? ...................................................... 16
6.2.3 Slutsats................................................................................................................................................ 16
6.3 Förslag till vidare forskning................................................................................................ 17
7.
Referenser ............................................................................................................... 18
1. Inledning
Detta arbete har som syfte att undersöka hur pedagogerna ser på utevistelsen och dess
betydelse för barns utveckling och lärande. Då jag märkt under den tid jag har vikarierat på
olika förskolor och under mina VFU-perioder att de flesta pedagoger tar en promenad till
skogen eller lekparken och låter barnen springa omkring, under uppsikt av pedagogerna, alltså
en ostrukturerad utevistelse i mina ögon. Därför är det viktigt, inför det kommande arbetet i
förskolan, att få kunskap om vad det är för syfte pedagoger har med utevistelsen och hur man
använder det i det pedagogiska arbetet.
En enkätundersökning skickades ut till pedagoger i en viss kommun, för att ta reda på hur de
förhåller sig till lärandet barnet får utifrån utevistelsen. Enkät valdes som metod då den ansågs
vara den metod som passade in på arbetet, utifrån Brymans (2008) beskrivning om enkät via
e-post.
I läroplanen för förskolan, Lpfö98, skriver Skolverket (2010) om förskolans uppdrag och ett
stycke som handlar om det som undersökningen går ut på är:
Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek
och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen
möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med
både det enskilda barnet och barngruppen. (Skolverket, 2010, s. 6)
Skolverket (2010) skriver även att leken är en viktig del av barns liv och de anser att lärandet
kommer genom samspel med barn och barn, men även barn i samspel med vuxna. Därför är
det viktigt med närvarande och utmanande pedagoger vid barns lek, både i inne- och
utemiljön.
De centrala begreppen i detta arbete är miljödidaktik och barns rörelseglädje. Miljödidaktik
handlar om arbetet kring miljö och natur. Vad, varför, vart och hur man ska arbeta kring detta
är viktigt att planera sedan innan (Sandell m.fl., 2003). Barns rörelseglädje handlar om barn
lär sig praktiskt och har ett stort behov av fysisk rörelse. Genom att kombinera lek och
lärande, trivs barnen samtidigt som deras utvecklingsbehov tillgodoses. (Langlo Jagtøien
m.fl., 2002)
1.1 Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger tänker kring utevistelsen i skogen och
lekparken och det lärandet som finns tillgängligt. Även hur de använder utevistelsen i deras
pedagogiska arbete, ska ta redas på i studien.
1.1.1 Frågeställningar
För att fördjupa och tydligare beskriva syftet med studien har följande frågeställningar valts

Hur ser pedagoger på utevistelse och dess lärandetillfälle?

Hur använder pedagoger utevistelsen i sitt pedagogiska arbete?
1
2. Tidigare forskning
För att kunna använda frågeställningarna som är valda för denna uppsats kopplas dem till
begreppen Miljödidaktik och Barns rörelseglädje. Här presenteras den tidigare forskning som
finns kring dessa begrepp. Det finns sedan tidigare en del forskning kring dessa begrepp,
speciellt kring barns rörelseglädje, men inte hur pedagogerna i förskolan förhåller sig till
begreppen kring utevistelsen.
2.1 Miljödidaktik
Annika Elm (2008) skriver i sin licentiatavhandling lite kort om vikten av didaktiska val kring
arbetssättet, miljöns betydelse, utbudet av material som finns tillgängligt och den sociala
upplevelsen som barn erbjuds i förskolan. Genom att planera vardagliga experiment som
pedagog, menar hon att barn får kunskap om världen de lever i då de får upptäcka och
utforska olika naturvetenskapliga aktiviteter. Hon nämner även att det är viktigt för barnen att
återkomma till samma plats, i exempelvis skogen. Så de har en chans att upptäcka allt som
just den platsen erbjuder och låta dem upptäcka sakerna flera gånger så de får så mycket
kunskaper och erfarenheter av naturens miljö som är möjligt.
För att ge utrymme för barns fantasi- och nyfikenhetsutveckling behöver de, enligt Elm
(2008), få möjlighet att observera, formulera teorier, experimentera och kommunicera om sina
erfarenheter. Hon menar också på att pedagoger ska uppmuntra barn att diskutera om de
nyerfarna kunskaperna tillsammans med sina kamrater, för att utveckla kunskaperna vidare
och träna på den sociala upplevelsen tillsammans med barn.
Jelena Milic och Johanna Wieslander (2007) undersöker miljödidaktik, men väljer att inrikta
sig på perspektivet Hållbar utvecklingslära, eftersom det är just det perspektivet de är mest
intresserade av i sin undersökning. De anser att de personer som har använts sig av hållbar
utveckling i undervisning och forskning är främst de som arbetar i de natur- och
miljövetenskapliga områdena och de menar på att det arbetet behövs redan i barns tidiga
åldrar. De kom fram till att de lärare de valt att intervjua inte riktigt visste vad begreppet
hållbar utveckling innebar, men de ansåg att begreppet ändå skulle få en större plats i
undervisningen. Milic & Wieslander (2007) menar på att det behövs ett personligt intresse och
ett väl fungerande arbetslag för att kunna arbeta kring hållbar utveckling.
2.2 Barns rörelseglädje
Signe Armandsson (2014) valde att undersöka hur pedagoger arbetar med rörelse i förskolan,
då hon anser att det finns många förskolor som använder sig av för lite rörelsestunder i den
dagliga verksamheten. För att ta reda på detta använde hon sig av kvalitativa intervjuer på sex
olika förskolor, där tre var placerade i staden och resterande tre på landet. Hon anser att det
inte har synts på någon strukturerad, alltså planerad och med tillräckligt mycket tid avsatt,
rörelsestund på de förskolor hon har befunnit sig på. Hon nämner även vikten av att ha en
tydlig, nedskriven planering så hela arbetslaget vet vad som ska göras och vad som är syftet
med aktiviteten.
Det är viktigt, enligt Armandsson (2014), att pedagogerna är aktivt närvarande vid barns
fysiska aktiviteter, då det är grunden för barns goda rörelsevanor och att det stärker glädjen
och delaktigheten i rörelseaktiviteten. Hon menar även på att det är genom lek och rörelse
som barn lär sig och får nya kunskaper kognitivt, emotionellt och socialt.
2
Det som Armandsson (2014) kom fram till i sin undersökning var att även den ”fria” leken
ansågs som viktig av pedagogerna eftersom man kan ha spontana rörelsestunder på barnens
initiativ med närvarande pedagoger för vägledning, men även att de tog tillvara på förskolan
lokaler, gymnastiksalar, skog, utemiljön osv. vid de planerade rörelseaktiviteterna.
Huvudsaken med rörelseaktiviteter, enligt pedagogerna Armandsson (2014) intervjuade, är att
barnen ska anse att det är roligt och att de får uppleva känslan av att ”jag kan” och ”jag
lyckades”, som pedagogerna anser att barnen uppnår genom utmaningar från pedagogernas
tydligt planerade verksamhet med syften och mål. Pedagogerna anser att rörelseglädje är
något som sker i gemensamhet, att det är så roligt att det lyser glädje i barnens ögon och att de
inte vill sluta, vilket resulterar i en känsla av att vi är en grupp tillsammans. Det är en viktig
del i förskolan, enligt Armandssons pedagoger, och för att uppnå den känslan krävs det att det
finns pedagoger närvarande som ”bjuder” på sig själva.
Men pedagogerna anser även att det är viktigt att ta sig tid för att observera barns lek, för att
upptäcka deras styrkor och brister så pedagogerna kan göra en bra och givande planering av
rörelse för barns utveckling. (Armandsson, 2014)
Bodil Klingvall (2013) har valt att undersöka hur barn uppfattar begreppet rörelseglädje och
vad det har för innebörd för dem, till skillnad från Armandsson som fokuserade på pedagogers
tankar kring barns rörelseglädje. Klingvall har valt att intervjua barn som metod för att
komma fram till ett resultat till hennes frågeställningar. Hon beskriver ordet rörelseglädje som
”Känsla av upprymdhet och tillfredsställelse genom rörelse av kroppsdelar” (s. 5) genom att
sätta ihop beskrivningarna av orden rörelse och glädje i Svenska ordboken, då rörelseglädje
inte är ett riktigt ord. Genom att göra fysisk rörelse som en positiv upplevelse för barn, skriver
Klingvall har stor betydelse för synen på fysisk aktivitet som vuxen. Hon skriver även att det
inte finns någon garanti på att man som vuxen ständigt kommer att idrotta, utan att man
kommer ha en hälsosam syn på motion.
Klingvall (2013) valde att intervjua sex barn, varav tre var flickor och tre var pojkar, som
ingick i ett hälsoprojekt med en timmes organiserad fysisk aktivitet med ledare som var
studenter. Resultatet av frågan om vad rörelseglädje innebär för barnen fick hon fyra olika
varianter av, nämligen ”ha kul, man blir glad, det är roligt och man gillar att röra på sig” (s.
19). Det visade även på att det var något positivt kring den sociala upplevelsen i
rörelseglädjen. När Klingvall ställde frågan om hur det kändes med rörelseglädje, fick hon
varierande svar. Ett barn hade aldrig känt den känslan, men tyckte ändå att aktivitetstillfällena
var roliga. Hon ställde även frågan om några aktiviteter som barnen kopplade med
rörelseglädje och de flesta svar var sådana aktiviteter som förknippades med hälsoprojektet
som barnen deltog i. Slutligen frågade hon varför det var viktigt med rörelseaktiviteter, där
barnen svarade att det var viktigt med kondition, hålla sig i form, att bli stark och att bli smal.
Ingen av barnen kopplade denna fråga till rörelseglädje.
3
3. Teoretiska utgångspunkter
I detta kapitel bearbetas den litteratur kring Miljödidaktik och Barns rörelseglädje som
används i denna undersökning. Kring Miljödidaktik kommer begrepp som didaktik och
miljödidaktisk kompetensförklaras närmare. Kring Barns rörelseglädje kommer kognitiv,
social och emotionell utveckling att förklaras närmare.
Det kommer även tas upp vad som står i styrdokumenten för förskolan om utevistelse.
3.1 Miljödidaktiska utgångspunkter
Miljödidaktik handlar, enligt Klas Sandell, Johan Öhman och Leif Östman (2003), om
betydelsen av medvetna didaktiska val och de konsekvenser som valen ger istället för
miljövänligt uppförande i förskolan. Deras argument för miljödidaktik är bland annat att om
man inte lär sig grundläggande, demokratiska attityder och intuitioner, bildas ett samhälle som
vi inte skulle vilja leva i och om man inte har en hållbar naturrelation, bildas det inget
samhälle alls på lång sikt. Miljödidaktisk kompetens erhålls genom att samordna kunskap om
miljöfrågor, vetenskaplig kunskap om miljöundervisning och lärandeprocesser med praktisk
kunskap om miljöundervisning.
Sandell m.fl. (2003) beskriver didaktik som undervisningslära och använder sig av frågorna
vad, hur och varför kring undervisningen. Alltså vilket innehåll som ingår i undervisningen,
vilket arbetssätt man använder sig av och vilka ens grunder är, för valet av innehåll och
arbetssätt. Inom didaktik finns det olika forsknings- och kunskapsområden. I just denna
undersökning är miljödidaktik valt eftersom det bearbetar miljöundervisning, där natur och
miljö är centrala begrepp.
Sandell m.fl. beskriver begreppet natur som ett ord som betecknar element och processer i
omgivningen vilket vi människor inte medvetet kontrollerar, medan miljöfrågor och
miljöproblem är sådana problem och frågor där vi människor varit med och påverkat naturen.
Enligt Sandell m.fl. uppnås miljödidaktisk kompetens endast genom praktisk kunskap, som
uppnås genom att utöva yrket under en längre tid. De menar även på att man inte kan lära sig
denna typ av didaktik endast genom att utgå ifrån teori, utan måste testa på kunskapen i
praktiken.
För att sammanfatta så måste man som pedagog ha kunskaper om naturen och miljöproblem,
vetenskapliga kunskaper om miljöundervisning och praktisk kunskap i att undervisa utifrån
miljödidaktiken, för att kunna ses som en pedagog med miljödidaktisk kompetens.
3.2 Barns rörelseglädje – teoretiska utgångspunkter
Greta Langlo Jagtøien, Kolbjørn Hansen & Claes Annerstedt (2002) anser att vi inte ger
barnen de goda livsvillkoren som vi försöker med, och att en av anledningarna för detta är att
vi ständigt försöker göra livet ”lättare” genom att använda oss av olika tekniska hjälpmedel
där kroppens dagliga behov av fysisk rörelse inte tillgodoses tillräckligt. Eftersom barnet både
är fysiskt och psykiskt aktivt, anser de att förskolan ska ta tillvara på barns utvecklingsbehov
och skaparförmåga med fysisk aktivitet invävt. Att tillåta barnen att vara fysiskt aktiva varje
dag på ett eller annat sätt, så alla barn ska trivas och utvecklas både på egen hand och
tillsammans med andra.
Enligt Langlo Jagtøien m.fl. (2002), var Maurice Merleau-Ponty den förste filosof som ansåg
att vi är vår kropp, inte att vi har en kropp. De menar även att Merleau-Ponty ansåg att vi lär
4
genom att använda oss av vår kropp i världen, eftersom vi känner världen genom våra sinnen;
beröring, lukt, smak, syn och hörsel.
Langlo Jagtøien m.fl. skriver att den kognitiva utvecklingen handlar om utvecklingen hos
människans förmåga att tänka, utvärdera och lösa problem, genom att förstå sig själv och sin
omgivning. För att låta barnen lägga grunden för deras begreppsutveckling behöver de få
utforska föremål med sina sinnen så de kan bilda förhållanden mellan dem. Då skapar de
mening och innehåll för begreppet på föremålet. Genom att fortsätta utforska samma föremål
med annorlunda utformning, får barnen en mer nyanserad förståelse för föremålet. Exempel
på detta är att använda sig en blöt och en torr sten, ett grön och ett gult löv osv. Att träna på
detta i tidig ålder hos barn, läggs en god grund för språkutvecklingen och utvecklingen av
tänkandet.
Langlo Jagtøien m.fl. anser att den emotionella utvecklingen sker genom val av
handlingsalternativ. Exempelvis är det något som är roligt så gör man det gärna men är det
något som man anser är tråkigt försöker man undvika det. Allteftersom barnen utforskar
föremål och handlingar fysiskt kopplar de känslor till det, vilket gör att de lär sig att känna
igen en liknande upplevelse utifrån de känslorna som uppstår. De lär sig även att koppla
upplevelser med de känslomässiga reaktioner som vuxna uttrycker.
Genom att låta barn testa sina gränser i fysisk aktivitet, anser Langlo Jagtøien m.fl., att barnen
lägger en grund för den personliga tryggheten. Även att de utvecklar känslan av att det de gör
är något bra och kopplar därför denna aktivitet till en positiv upplevelse känslomässigt.
Med social utveckling syftar Langlo Jagtøien m.fl. (2002) på den process man använder sig av
för att tillgodogöra sig de normer, värden och regler som gäller i det samhälle och den miljö
man vistas i. Detta är något som vi ständigt lär oss, när vi beger oss ut på nya platser med nya
personer runtomkring. I barns tidiga åldrar är det familjens normer, värden och regler som
lägger grunden för kontakten med lekkamrater, lärare och andra personer i barns närhet. Om
barn inte får uppleva sociala kontakter utvecklar de negativa erfarenheter till samvaro med
andra människor och tar själva därför inte gärna social kontakt med andra. Genom att ständigt
använda sig av samarbetslekar osv i förskolan, lägger vi en grund för barns utveckling av
social förståelse och instinkt.
3.3 Styrdokumenten
Skolverket (2013) beskriver läroplanens punkter om utevistelsen som ett tillfälle att lära om
naturen och utvecklas i både planerad miljö och naturmiljö. De nämner även att vissa
förskolor saknar en pedagogisk tanke kring det dagliga lärandet i utemiljön, till exempel med
matematik och språk ute på gården.
Enligt Skolverket (2010) har förskolan som uppdrag att få barn att förstå hur en bättre miljö
utvecklas genom vardagsliv och arbete och även hjälpa till att utveckla förståelsen hos barnen
om deras plats i naturens kretslopp. De skriver även om att barns inflytande till egna
aktiviteter ska tillgodoses, då det är ett tillfälle att träna barns förmåga till att planera och
utveckla deras fantasi och kreativitet. Eftersom förskolan har som uppdrag att anpassa den
dagliga, pedagogiska verksamheten utifrån den aktuella barngruppen och det ska läggas en
stor vikt vid miljö- och naturfrågor är det ett ypperligt tillfälle att använda naturen som
klassrum. Då får man även med utvecklingen av barns respekt för allt levande och lära dem
vårda om sin närmiljö. (Skolverket, 2010)
5
4. Metod
Enkät via e-post ansågs passa bra som undersökningsmetod, eftersom denna undersökning är
till för att få en bredare kunskap om hur pedagoger förhåller sig till utevistelsen, inför det
kommande arbetet i förskolan. Enkätundersökningen är bifogad som bilaga (se Bilaga).
4.1 Metodval
Alan Bryman (2008) jämför enkäter och strukturerade intervjuer med varandra och anser att
den största skillnaden mellan enkäter och strukturerade intervjuer är intervjuaren, eftersom
man som intervjuare inte är med under en enkät på samma sätt som under en intervju. Han
påstår även att det är därför som enkäter enkelt kan bli svåra att bli missförstådda och ger därför tips om att ha många slutna frågor, ha en lättförstådd utformning på enkäten och att den
inte ska vara allt för lång, så respondenten inte hinner tröttna på att svara. Bryman nämner
även att det är smidigare, både tidsmässigt och ekonomiskt, att använda sig huvudsakligen av
enkäter istället för intervjuer, då man skickar enkäten till flera respondenter samtidigt hemifrån istället för att åka runt till flera olika förskolor för intervjuer, vilket skulle ta mycket
längre tid. En nackdel med enkät, om man jämför med strukturerade intervjuer, är att man inte
kan hjälpa de personer man skickar ut enkätundersökningen till, om man inte ger dem sin
mejladress eller mobilnummer. Man kan inte heller ställa lika många öppna frågor som ger
tillfällen för uppföljningsfrågor, vilket gör att man inte får lika djup och ingående kunskap
kring ämnet som med strukturerade intervjuer som metod.
En enkät ska inte ha allt för tät text, t.ex. långt radavstånd istället för kort radavstånd, många
rader istället för få rader osv. Layouten ska vara varierande, men sammanhängande, genom att
exempelvis ha en viss stilform på de öppna frågor man valt att ha med i sin undersökning och
en annan stilform på de slutna frågorna. Enkätundersökningar via e-post, som denna undersökning använde sig av, finns det två versioner av; formulär inskrivna direkt i mejlet och de
med enkäten i ett bifogat dokument. Det som är en fördel med enkät som skickas via e-post
är, enligt Bryman, att det blir enklare för respondenten att skicka tillbaka enkäten och den
enda kunnigheten kring datoranvändning som krävs är att kunna öppna ett bifogat dokument
och hur man skickar tillbaka det.
Bo Johansson och Per Olov Svedner (2010) anser att enkätmetoden verkar vid första anblick
som enkel, men i senare skifte kan den anses som en av de svåraste metoderna av enkät, kvalitativ intervju, observation och textanalys. De anser även att enkät som metod överanvänds och
skulle kunna ersättas av t.ex. intervjuer och observationer i många fall. De hävdar att om man
ska använda sig av enkät som metod ska man vara påläst om sin problemställning och ha samtalat med sin handledare för att komma fram till ett preliminärt syfte och frågeställningar som
anses vara väl preciserade. Även Johansson & Svedner menar, som Bryman, att enkäten ska
vara kortfattad och att man ska använda sig av, i största utsträckning, frågor med fasta svarsalternativ och undvika frågor som kräver öppna svar.
4.1.1 Urval
Eftersom denna undersökning är till för att få mer kunskap om pedagogers tänkande kring
barns utveckling och lärande i utevistelsen, valdes det att skicka ut enkätundersökningen till
så många förskolor som möjligt i en och samma kommun för en större bredd på erfarenheten
från pedagogerna.
6
Om pedagogen var barnskötare eller förskollärare ansågs inte som relevant för denna
undersökning. Det ansågs inte heller relevant hur gammal pedagogen var, av vilket kön eller
hur länge pedagogen hade varit i praktiken. Detta eftersom man som pedagog, man eller
kvinna, gammal eller ung, nyutbildad eller inne på sitt 30e år, ska utgå från förskolans
uppdrag som står i läroplanen för förskolan. I läroplanen står det ”… Utevistelsen bör ge
möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö.” (Skolverket,
2010, s. 7). Detta kan däremot vara relevant att ta upp i fortsatta studier om eventuella
skillnader i resultatet i relation till utbildning, kön, ålder osv.
Antalet pedagoger som var med i undersökningen går inte att räkna ut, då vissa pedagoger
svarade på enkäten tillsammans med sitt arbetslag. Antalet respondenter som skickade in svar
var totalt 66 stycken.
4.1.2 Genomförande
Undersökningen började genom att 8 frågor formulerades utifrån undersökningens syfte och
frågeställningar. Sedan skickades informationsmejl ut till förskolechefer i den valda
kommunen, efter godkännande av handledare, för att få godkännande att skicka
enkätundersökningen till de förskolor som de har hand om. Efter många positiva besked,
skickades ca 500 enkätundersökningar bifogat i individuella mejl ut till pedagogerna.
Medan svaren på enkätundersökningen inväntades, hörde 2 pedagoger av sig som tyckte att
enkäten var för svårt formulerad och svår att förstå. En av de två pedagoger som hörde av sig,
skrev även med i mejlet att hen visste att det var fler på hens arbetsplats som inte riktigt
förstod enkäten. Efter samtal med handledaren framkom det en uppdaterad version av
enkäten, där de svåraste begreppen förklarades lite enklare. Den uppdaterade versionen
skickades ut till förskolecheferna som bads att skicka vidare den till pedagogerna på
förskolorna, ifall det skulle underlätta för dem.
När tidsgränsen för enkätsvaren var kommen var det dags att börja sammanställa de data som
hade kommit in. Antalet enkätsvar som kom tillbaka från den uppdaterade versionen av
enkäten var för litet för att ansågs vara en påverkan på resultatet. Sammanlagt kom det in 66
enkätsvar, varav 8 var från den senare versionen av enkäten.
Inga respondenter valdes bort, utan alla svar sammanställdes och dokumenterades. För att
göra resultatet tydligt för läsaren, gjordes det ett diagram för varje fråga som var med i
enkätundersökningen med alla fyra svarsalternativen. Antal respondenter som hade svarat på
de olika svarsalternativen, antecknades och fördes in i beskrivningen under diagrammet.
4.2 Forskningsetiska överväganden
Johansson och Svedner (2010) anser att man som respondent ska få information om syftet
med undersökningen, gett sitt samtycke till sin medverkan och information om att de
närsomhelst kan avbryta sin medverkan utan att det blir några negativa konsekvenser. Gör
man detta menar de på att man som skribent vinner deras förtroende och ökar deras
motivation till att vara med i undersökningen.
Även Bryman (2008) trycker på kravet om information kring undersökningens syfte och att
deltagarna ska få veta att de är med frivilligt och kan välja att avbryta sin medverkan
närsomhelst. Han menar även på att personuppgifter ska hanteras med försiktighet och att
man måste se till så inte någon annan än den som fått godkännandet har tillgång till dem.
7
Vetenskapsrådet (2011) skriver några rekommendationer inför forskning, bland annat att man
ska tala sanning om sin forskning, att det ska hållas god ordning i forskningen genom
exempelvis dokumentation och arkivering osv. De menar även på att forskningen inte ska
hemlighethållas, utan att den ska publiceras så andra forskare och personer som vill ta del av
forskningen ska få tillgång till arbetet.
Några etiska överväganden som var tvunget att ta hänsyn till var mejladresserna till
pedagogerna jag skickade enkäterna till. För att se till att ingen i min närhet skulle komma åt
dem, raderades mejlen direkt efter att dokumentet med svaren sparades. Personer som
nämndes i undersökningen benämndes med hen, för att inte avslöja kön. Genom att göra
personen ”könlös” är det omöjligt för utomstående att lista ut vem det kunnat vara.
4.3 Reliabilitet och validitet
Valititet handlar om innehåller och formen i arbetet handlar ihop med man vill undersöka. I
detta arbete var det meningen att undersöka pedagogers tankar kring utevistelsens
pedagogiska möjligheter, och för att göra det valdes 8 frågor ut att skickas iväg i en stor
enkätundersökning. Genom att genomföra en stor enkätundersökning för att få en översiktlig
bild av attityder eller liknande hos många personer, kan man uppnå en innehållslig validitet.
Med innehållslig validitet menar Ulf Bjereld, Marie Demker & Jonas Hinnfors (2009) att
innehållet i undersökningen ska motsvara de sätt att se på som tagits upp i syftet.
Reliabilitet handlar om noggrannheten och tydligheten i undersökningen samt i vilken
utsträckning man skulle kunna genomföra undersökningen en gång till och få samma resultat.
För att undersöka reliabiliteten i arbetet skulle man kunna låta en annan forskare genomföra
undersökningen, enligt Bjereld m.fl. (2009). Man kan även visa på att det är trovärdigt genom
de analysverktyg som används, i detta fall enkät via e-post. Kryssfrågornas placering i
enkäten kan ha en påverkan på svaren som skrevs om deras utevistelse. Eftersom svaren i
enkäten har sammanställts flera gånger och resultatet blir det samma, menar de att det anses
som hög intrasubjektivitet och ses därför som riktigt.
Om enkäten varit enklare formulerad innan den skickades ut till pedagogerna, hade kanske
fler pedagoger valt att svara på den. Det kom endast in 8 svar av 66 från den senare versionen,
vilket gör att jag inte kan vara säker på att det resultat som kommit in tidigare är de svar som
jag var ute efter. Däremot skilde sig inte resultaten av den tidigare och senare versionen åt i
någon större grad, vilket får mig att se resultatet som lika.
8
5. Resultat
I enkätundersökningen (se Bilaga) som skickade ut bads respondenterna att besvara hur
viktigt för barns utveckling de anser att de 7 olika begrepp är, som diagrammen tar upp.
Begreppen är framtagna utifrån den litteratur som arbetet utgår ifrån.
De bads även beskriva utevistelser i lekpark och/eller i skogen samt om de tillfällena oftast är
strukturerade eller ostrukturerade, för att få en djupare förståelse kring hur pedagoger
använder utevistelsen i sitt pedagogiska arbete.
Enkäten började med frågan: ”Hur ser du på dessa begrepp i samband med barns utveckling
och lärande under utevistelsen?” för att sedan lista nedanstående begrepp där respondenterna
fick kryssa i ”Mindre viktigt”, ”Viktigt”, ”Mycket viktigt” eller ”Vet ej”.
1. Diskussion av hållbar utveckling
50
45
40
35
30
25
Diskussion av hållbar utveckling
20
15
10
5
0
Mindre viktigt
Viktigt
Mycket viktigt
Vet ej
Diagram 1.
På fråga 1 i enkätundersökningen (se Diagram 1) var det 4 respondenter som svarade ”Mindre
viktigt”, 18 respondenter som svarade ”Viktigt”, 43 respondenter som svarade ”Mycket viktigt” och 0 respondenter som svarade ”Vet ej”. Med diskussion av hållbar utveckling menas
hur viktigt pedagogerna anser det är att samtala med barn om miljöfrågan och om hållbar utveckling. Detta är kopplat till miljödidaktiken, eftersom miljödidaktisk kompetens grundas av
bland annat miljöfrågorna i samhället.
9
2. Etikfokuserad utveckling
40
35
30
25
20
Etikfokuserad utveckling
15
10
5
0
Mindre viktigt
Viktigt
Mycket viktigt
Vet ej
Diagram 2.
På fråga 2 i enkätundersökningen (se Diagram 2) var det 6 respondenter som svarade ”Mindre
viktigt”, 23 respondenter som svarade ”Viktigt”, 36 respondenter som svarade ”Mycket viktigt” och 1 respondent som svarade ”Vet ej”. Med etikfokuserad utveckling menas hur viktigt
pedagogerna anser det är att utveckla barns känsla för rätt och fel, fokuserat på miljöfrågor
och naturen. Detta är kopplat till miljödidaktiken, eftersom miljödidaktik bygger på grundläggande demokratiska attityder och intuitioner.
3. Samhället och miljödidaktiken
35
30
25
20
Samhället och miljödidaktiken
15
10
5
0
Mindre viktigt
Viktigt
Mycket viktigt
Vet ej
Diagram 3.
På fråga 3 i enkätundersökningen (se Diagram 3) var det 3 respondenter som svarade ”Mindre
viktigt”, 27 respondenter som svarade ”Viktigt”, 32 respondenter som svarade ”Mycket vik10
tigt” och 4 respondent som svarade ”Vet ej”. Med samhället och miljödidaktiken menas hur
viktigt pedagogerna anser det är med miljödidaktikens betydelse för samhället. Detta är kopplat till miljödidaktiken, eftersom miljödidaktiken är byggd av vad vi människor är med och
bidrar till miljön.
4. Utveckling av rörelseförmågan
70
60
50
40
4. Utveckling av
rörelseförmågan
30
20
10
0
Mindre viktigt
Viktigt
Mycket viktigt
Vet ej
Diagram 4.
På fråga 4 i enkätundersökningen (se Diagram 4) var det 4 respondenter som svarade ”Mindre
viktigt”, 2 respondenter som svarade ”Viktigt”, 60 respondenter som svarade ”Mycket viktigt”
och 0 respondenter som svarade ”Vet ej”. Med utveckling av rörelseförmågan menas hur viktigt pedagogerna anser det är att barn får träna på sin motorik i skogen eller lekparken. Detta
är kopplat till barns rörelseglädje, eftersom det är en av huvudsakerna i barns rörelseglädje.
11
5. Den kognitiva utveckingen
60
50
40
30
5. Den kognitiva utveckingen
20
10
0
Mindre viktigt
Viktigt
Mycket viktigt
Vet ej
Diagram 5.
På fråga 5 i enkätundersökningen (se Diagram 5) var det 4 respondenter som svarade ”Mindre
viktigt”, 11 respondenter som svarade ”Viktigt”, 50 respondenter som svarade ”Mycket viktigt” och 0 respondenter som svarade ”Vet ej”. Med ”den kognitiva utvecklingen” menas hur
viktigt pedagogerna anser det är att barn tränar på sin förmåga att tänka, utvärdera och lösa
problem. Detta är kopplat till barns rörelseglädje, eftersom det är en viktig del inom barns
rörelseglädje.
6. Den emotionella utvecklingen
50
45
40
35
30
25
6. Den emotionella utvecklingen
20
15
10
5
0
Mindre viktigt
Viktigt
Mycket viktigt
Vet ej
Diagram 6.
På fråga 6 i enkätundersökningen (se Diagram 6) var det 4 respondenter som svarade ”Mindre
viktigt”, 16 respondenter som svarade ”Viktigt”, 46 respondenter som svarade ”Mycket vik12
tigt” och 0 respondenter som svarade ”Vet ej”. Med den emotionella utvecklingen menas hur
viktigt pedagogerna anser det är att barn utvecklar kopplingen mellan känslor och aktiviteter
under utevistelsen. Detta är kopplat till barns rörelseglädje, eftersom det är en viktig del inom
barns rörelseglädje.
7. Den sociala utvecklingen
60
50
40
30
7. Den sociala utvecklingen
20
10
0
Mindre viktigt
Viktigt
Mycket viktigt
Vet ej
Diagram 7.
På fråga 7 i enkätundersökningen (se Diagram 7) var det 4 respondenter som svarade ”Mindre
viktigt”, 6 respondenter som svarade ”Viktigt”, 56 respondenter som svarade ”Mycket viktigt”
och 0 respondenter som svarade ”Vet ej”. Med den sociala utvecklingen menas hur viktigt
pedagogerna anser det är att barn utvecklar samspel genom att socialiseras med andra barn
och vuxna under utevistelsen. Detta är kopplat till barns rörelseglädje, eftersom det är en
viktig del inom barns rörelseglädje.
5.1 Hur använder pedagogerna skogsvistelsen och lekparktillfället,
är det oftast strukturerade eller ostrukturerade tillfällen?
För att få en djupare kunskap om syftet med undersökningen, skrevs en öppen fråga i slutet på
enkäten. Frågan löd: ”Beskriv gärna en utevistelse i skogen eller lekparken. Är det ofta
ostrukturerade eller strukturerade tillfällen?”. Det var många olika svar om hur pedagogerna
såg på dessa tillfällen, 3 skrev att de endast befann sig på gården, 3 skrev att de gick till en
lekpark eller skogen några gånger i månaden och sen fanns det 3 som gick iväg flera dagar i
veckan. Resten av respondenterna skrev inget om hur ofta utevistelserna skedde. Men det som
majoriteten av respondenter var överens om var att lika viktigt med både strukturerade
tillfällen som ostrukturerade, för att låta barnen utforska och utmana sig själva motoriskt,
socialt, kreativt osv. 21 av de som valde att svara på denna fråga, skrev att skogsvistelsen
oftast är planerade sen innan och inkluderar uppgifter med utgångpunkt i naturvetenskap,
matematik, bild, drama, motorik/idrott och språk. Men de flesta ansåg att barnen tränar på det
mesta i de oplanerade tillfällena också. 4 stycken skrev att de kopplade utevistelsen till
läroplanen, genom att både ha planerade lärandeaktiviteter och spontana aktiviteter som
fångas i stunden. Det var totalt 12 respondenter som valde att inte svara på denna fråga.
13
6. Diskussion
I detta kapitel kommer metodval och resultat diskuteras kritiskt utifrån frågeställningarna och
syftet som ställdes i början av denna undersökning. Det kommer även kopplas ihop med den
tidigare forskning och teori som valdes att användas i arbetet.
6.1 Metoddiskussion
Den metod som valdes för detta arbete var enkätundersökning. Metoden valdes för att den
ansågs ge studenten det mest användbara resultatet. Eftersom att syftet med undersökningen
är att få breda kunskaper om pedagogers syn på utevistelsen.
Det var många pedagoger som valde att fylla i den så som de anser sig arbeta efter, vilket
underlättade mitt arbete. Det blev lite missförstånd i informationen hos en del pedagoger,
eftersom enkäten var menad att vara enskild men vissa arbetslag valde att svara på enkäten
tillsammans. Hade jag vetat om detta, och att enkätfrågorna ansågs vara svårformulerad, innan
enkäten skickades ut, kunde formuleringen ändrats innan och fler svar hade kunnat lämnas in.
Detta var något som Bryman (2008) ansåg var en sak som lätt kunde hända i en sådan här
undersökning, eftersom man inte har direkt kontakt med respondenterna som man har i en
intervju. De 8 frågorna som ställdes i enkäten, valdes ut utifrån syftet med arbetet och
litteraturen som arbetet utgick ifrån. Antalet frågor valdes utifrån tidsgränsen och betydelsen
för resultatet. Hade det funnits mer tid, skulle enkäten ha kunnat göras om för att göra den
enklare att förstå. Enkät via e-post har annars fungerat bra som metod, och har gett ett resultat
som är relevant för studien.
En nackdel med att endast använda enkät som metod, är att man inte får se hur det går till i
praktiken. Man får bara respondenternas svar genom text, inte genom att se hur de handlar vid
de aktuella tillfällena. Vid fortsatta studier kan man observera utevistelsen, för att få ut en
djupare kunskap kring hur man gör i praktiken. Observationer valdes medvetet bort i denna
undersökning, då syftet i detta arbete var att få en bredare kunskap om hur pedagoger på flera
förskolor förhåller sig till frågeställningarna.
I de enkätsvar där man inriktade sig på miljödidaktik mer, valde man att sätta ”Viktigt” eller
”Mindre viktigt” på de fyra begrepp som var riktade mot barns rörelseglädje. Medan i de enkätsvar som inriktade sig på barns rörelseglädje valde man att sätta ”Viktigt” eller ”Mindre
viktigt” på de tre begrepp som var riktade mot miljödidaktik. Sedan fanns det en tredje version, där man ansåg att alla sju begreppen var lika viktiga för barns utveckling och lärande
under utevistelsen. Eftersom det är just valen av de planerade aktiviteter och upptäckten av
omvärlden som är grunden till ett miljödidaktiskt tänkande (Elm, 2008), precis som Sandell
m.fl. (2003) antyder i deras bok.
Inga svar på enkäten valdes bort i denna undersökning, då de ansågs vara väsentliga för
resultatet och syftet med undersökningen. De resultat som sammanställdes visar på att det
finns en tanke kring lärande vid utevistelsen i skogen och lekparken, som var den
ursprungliga frågan i undersökningen.
6.2 Resultatdiskussion
Undersökningens syfte var att få en bredare kunskap om pedagogers syn på utevistelsen och
det lärande som finns där och hur de använder utevistelsen i sitt pedagogiska arbete. Eftersom
en bred kunskap låg i fokus, skickades enkäter ut till så många pedagoger som gick. Eftersom
14
utevistelse, miljö, natur och rörelse står med i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010), ska
man som pedagog arbeta med detta.
6.2.1 Hur ser pedagoger på utevistelse och dess lärandetillfälle?
Det var fler respondenter som ansåg sig se utevistelsen som ett tillfälle där man fokuserar mer
på barns rörelseglädje än på miljödidaktik i de slutna frågorna. Men om man jämför med
svaren som de gav i den öppna frågan, ser man att det är fler som tänker miljödidaktiskt. Är
det på grund av okunskap kring miljödidaktik?
Ansåg verkligen de 4 som kryssade i mindre viktigt att diskussionen av hållbar utveckling inte
var en viktig del i förskolan? Eller är det en brist på kunskap om ämnet? Sandell m.fl. (2003)
anser, som tidigare nämnt, att utan kunskaper kring detta kommer det skapas ett samhälle utan
någon hållbar naturrelation som bidrar till inget samhälle alls i längden. I läroplanen står det
att förskolan ska sträva efter att barn utvecklar en förståelse för hur en bättre miljö bildas
utifrån hur vi lever vardagslivet. (Skolverket, 2010)
Om det hade funnit mer tid, kunde frågorna om etikfokuserad utveckling och samhället och
miljödidaktiken ha formulerats på ett annorlunda sätt. Då hade kanske fler pedagoger förstått
vad frågan handlade om lite bättre, eftersom det var 5 respondenter sammanlagt som valde att
kryssa i ”Vet ej” på de frågorna.
De svar som kunde utläsas utifrån enkätundersökningarna som skickades tillbaka från respondenterna ger en tydlig bild på att en större del av pedagogerna ser utevistelsen som ett lärandetillfälle, utan att det måste vara strukturerat. Man fick en insikt i hur pedagoger ser på det
ostrukturerade tillfället, att det var ett tillfälle för barnen att träna på fantasi, samspel, motorik
osv. utan pedagogernas uppmaningar. Detta är en stor del av läroplanen för förskolan, då det
är sådana saker som ska utvecklas hos barnen, enligt Skolverket (2010).
Utifrån de svar som kom fram i denna undersökning kan man utläsa att det är fler pedagoger
som knyter ihop sin utevistelse till barns rörelseglädje än miljödidaktiken i denna kommun.
Hade man valt att göra en liknande undersökning i en annan kommun vid ett annat tillfälle
hade man kanske fått ett annorlunda resultat.
Utifrån ett miljödidaktiskt synsätt kan man utläsa av resultaten att majoriteten av de som
svarade på den 8e frågan arbetar utifrån ett miljödidaktiskt arbetssätt kring utevistelsen.
Däremot så visades det på att det fanns okunskap kring vad det är som ingår i miljödidaktik,
då det var 19 respondenter som skrev om deras utevistelse på ett miljödidaktiskt sätt men
kryssat i det som mindre viktigt än barns rörelseglädje. Till exempel så skrev en respondent
att det är vanligt att det börjar planerat, men slutar utifrån barns intresse då det är det som är
viktigast enligt dem. Enligt Elm (2008) är det just valen av de planerade aktiviteter och
upptäckten av omvärlden som är grunden till ett miljödidaktiskt tänkande, precis som Sandell
m.fl. (2003) antyder i deras bok. Det fanns även de som kryssade i allting som ”Mycket
viktigt” men beskrev sin utevistelse på ett sätt som var mer inriktat mot barns rörelseglädje.
En respondent skrev exempelvis att de har mycket fri lek, med stöttning av pedagoger. För att
kunna arbeta utifrån ett miljödidaktiskt tänkande med fri lek måste den vara noga planerad
och ha ett tydligt syfte (Sandell m.fl., 2003), som den respondenten inte skrivit med i sin
beskrivning. Något som kunde utläsas i de enkätsvar som kom tillbaka var att vissa pedagoger
inte verkade ha så stor kunskap om vad miljödidaktik egentligen betyder. Då de exempelvist
kryssade i ”Viktigt” eller ”Mindre viktigt” på begreppen som kopplades till miljödidaktik och
”Mycket viktigt” på de begreppen som kopplades till barns rörelseglädje, men beskrev sin
15
utevistelse på ett miljödidaktiskt vis. Hade pedagogerna svarat annorlunda om de hade mer
kunskap om miljödidaktik? Det är något som man skulle kunna forska vidare kring, men
utifrån de svar som sammanställdes framkom ett resultat som var relevant för syftet med
undersökningen.
Utifrån ett synsätt utifrån barns rörelseglädje kan man utläsa utifrån resultaten att de som valt
att svara på den 8e frågan anser att det är en viktig sak i utevistelsen. Dock var det respondenter som hade svårt att koppla in den emotionella utvecklingen i utevistelsen, vilket är en stor
del i barns rörelseglädje. T.ex. så kryssade en respondent i ”Viktigt” på den emotionella utvecklingen, men skriver i den 8e frågan att lusten måste finnas där. Lusten att göra något är en
drivkraft för att utföra handlingar, vilket emotionell utveckling handlar om enligt Langlo
Jagtøien m.fl. (2002). Det var 16 respondenter som skrev att de utgick ifrån barnens intressen
under tiden de var i skogen eller lekparken. Cirka hälften av dem skrev att de började med
någon planerad aktivitet för att sedan låta barnen leka med det de ville, med stöd av pedagogerna. Däremot var det ingen respondent som nämnde om barnen ansåg utevistelsen som rolig, tråkig eller kopplades till någon annan känsla.
6.2.2 Hur använder pedagoger utevistelsen i sitt pedagogiska
arbete?
Utifrån svaren på frågan där pedagogerna fick beskriva uteviselsen på deras avdelning, kan
man se att majoriteten av de som svarade arbetar utifrån läroplansmålen i utevistelsen. Men
det var endast 4 stycken som skrev med läroplanen eller läroplansmålen i deras beskrivning.
En av respondenterna valde att skriva med att de tog med allt de gör inomhus till utemiljön,
dock ges inget exempel på vad de använder för material och vad de gör med det.
Det var även 2 respondenter som skrev att de jobbade med Grön Flagg. En av dem skrev att
de även använde sig av appen Runkeeper på sina promenader, för att mäta avstånd och utveckla barnens förståelse för vikten av motion och hälsa.
2 av de respondenter som höll sig endast höll sig på gården av varierande anledningar, skrev
att de ville utveckla utevistelsen på gården från ostrukturerad till strukturerad, genom att börja
använda sig av pedagogiska aktiviteter.
En av respondenterna skrev att de hade oftast ostrukturerade utevistelser för att låta barnen
använda sin fantasi, men att det lätt kan bli ”rörigt” på så vis.
Genom att ha denna kunskap om utevistelsen kan man gå vidare och använda sig av litteratur
som hjälp vid förslag på aktiviteter och experiment som utmanar och stärker förtroende till sig
själva. Till exempel så finns det Soltrappan som är skriven av Agneta Nilsson och Kerstin
Riedel (2013) som ger förslag på enkla undersökningar i biologi. Det ges förslag på material
som är bra att ha, hur man kommer igång med undersökningar, litteratur som man kan använda sig av, undersökningar och experiment med naturmaterial osv.
Nilsson och Riedel (2013) anser att man måste ha kunskap om det man vill undersöka i naturen innan och att man ska låta yngre barn få upptäcka allt som naturen har att upptäcka, som
Sandell m.fl. (2003) anser krävs för att vara en miljödidaktisk kompetent pedagog.
6.2.3 Slutsats
Sammanfattningsvis kan man utläsa från resultatet och resultatdiskussionen att det finns
influenser av både miljödidaktik och barns rörelseglädje i utevistelsetillfällena med förskolan.
16
Det framkom mycket olika svar kring utevistelsen och det är givande för min egen profession
att ha denna kunskap i min ryggsäck.
Det finns mycket kvar att lära om både miljödidaktikstankesätt och tankesättet kring barns
rörelseglädje, som man endast kommer få fram genom att undersöka i praktiken. Genom att
ha denna kunskap om pedagogers syn på utevistelsen, hinner man fundera redan i
utbildningen kring hur man vill arbeta med utevistelsen.
Undersökningen anses som relevant för förskolpedagoger eftersom natur och miljö, motorik,
rörelse, utvecklingen av förståelsen för vikten av hälsa och motion, barns intressen och allt det
som respondenterna svarade i enkätundersökningen är en del av de mål som ingår i läroplanen
för förskolan. (Skolverket, 2010)
Om undersökningen skulle göras igen, skulle enkätfrågorna göras lite enklare från början.
Annars anses resultatet som besvarande av det ursprungliga syftet med undersökningen och
skulle genomföras igen på liknande sätt.
6.3 Förslag till vidare forskning
För att fördjupa sig mer kring detta syfte skulle man kunna observera hur pedagoger arbetar
med utevistelsen i sitt pedagogiska arbete.
Det var några förslag till vidare forskning inom samma område, som väcktes under
undersökningens gång. Exempelvis skulle man kunna undersöka vad barnen anser att de lär
sig under utevistelsen och även jämföra olika åldrar.
Man kan även kika på vad utevistelsen har för betydelse för barn i behov av stöd, t.ex.
rullstolsbundna, blinda, barn med annat modersmål osv.
17
7. Referenser
Armandsson, S. (2014). Hur skapar vi rörelseglädje i förskolan?: En intervjustudie med pedagoger från
sex olika förskolor. Hämtad 2015-05-07 från http://www.divaportal.org/smash/record.jsf?dswid=551&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&sf
=all&aqe=%5B%5D&af=%5B%5D&searchType=SIMPLE&query=r%C3%B6relsegl%C3%A
4dje&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&noOfRows=50&language=sv&pid=diva
2%3A726362&jfwid=551
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Elm, A. (2008). Interaktion och naturvetenskap i en förskola och en förskoleklass. Hämtad 2015-05-08 från
http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A304718&dswid=-7581
Klingvall, B. (2013). Barns uppfattningar av rörelseglädje. Hämtad 2015-05-07 från http://www.divaportal.org/smash/record.jsf?dswid=2589&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&sf=all&aqe=%5B%5D&af=%5B%
5D&searchType=SIMPLE&query=r%C3%B6relsegl%C3%A4dje&sortOrder=author_sort_asc
&onlyFullText=false&noOfRows=50&language=sv&pid=diva2%3A632771&jfwid=-2589
Johansson, B. & Svedner, P O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget
AB.
Langlo Jagtøien, G., Hansen, K. & Annerstedt, C. (2002). Motorik, lek och lärande. Göteborg: Mulicare
Förlag AB.
Milic, J. & Wieslander, J. (2007). Hållbar utveckling – nya dimensioner. Hämtad 2015-05-12 från
http://dspace.mah.se/handle/2043/4180
Nilsson, A. & Riedel, K. (2013). Soltrappan – Enkla undersökningar i biologi. Järfälla: Hands-On Science
AB.
Sandell, K., Öhman, J. & Östman, L. (2003). Miljödidaktik – Naturen, skolan och demokratin.
Studentlitteratur: Lund.
Skolverket (2013). Allmänna råd med kommentarer – Förskolan. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2015-0507 från http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2F
wpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3139.pdf%3Fk%3D3139
Skolverket (2010). Läroplanen för förskolan Lpfö98 (reviderad 2010). Stockholm: Skolverket.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed (Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011). Stockholm:
Vetenskapsrådet.
18
Bilaga
19
20