Samlad kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse

OMVÅRDNAD GÄVLE
Samlad kvalitets- och
patientsäkerhetsberättelse
Omvårdnad Gävle 2014
2015-03-18
Lisa Hartung, MAS
Ulrika Carlsson, MAS
Lena Yngvesson, MAS
Patrik Bergman, kvalitetscontroller
1
INNEHÅLL
Sammanfattning
3
Inledning
4
Disposition
5
Övergripande mål och strategier
6
Organisatoriskt ansvar för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet
7
Systematiskt förbättringsarbete
9
Riskanalys
Omvårdnad Gävles framtida arbete med riskanalyser
9
10
Avvikelsehanteringssystem
Medicinska och sociala avvikelser 2014
Synpunkter och klagomål under 2014
Personalens rapporteringsskyldighet vid vårdskador och missförhållanden 2014
Omvårdnad Gävles framtida avvikelsehantering
10
11
12
13
14
Egenkontroll och uppföljning
Omvårdnad Gävles framtida arbete med egenkontroller
14
15
Utveckling och förbättring
16
Samverkan för att förebygga vårdskador
17
Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete – aktiviteter och åtgärder 2014
18
Avvikelsemodul
18
Läkemedel
18
Kvalitetsregister
Svenska palliativregistret
Senior Alert
BPSD – Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens
18
18
18
19
Samverkan
20
Utbildningsinsatser
20
Övriga aktiviteter och åtgärder
21
Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete – utfall 2014
22
Uppföljning av styrkort
22
Uppföljning av månadsrapporter
24
Socialstyrelsens nationella brukarundersökning
26
Öppna jämförelser äldreomsorg
28
Öppna jämförelser funktionsnedsättning
30
Socialstyrelsens kommun- och enhetsundersökning
35
Nattfasta på vård- och omsorgsboende
39
Kvalitetsrevisioner och avtalsuppföljningar
39
MAS årliga tillsyn och enkätundersökning rörande medicinsk kvalitet och patientsäkerhet
39
Internkontroll 2014
40
Referenser
43
2
Sammanfattning
Enligt Patientsäkerhetslagen (PSL) ska vårdgivare som bedriver verksamhet
enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) årligen upprätta en så kallad patientsäkerhetsberättelse. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om
ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår att även en sammanhållen kvalitetsberättelse bör upprättas utöver patientsäkerhetsberättelsen.
Då patientsäkerheten är en central aspekt av kvaliteten på de tjänster som den
kommunala vården och omsorgen tillhandahåller har Omvårdnad Gävle beslutat
att upprätta kvalitets- och patientsäkerhetsberättelserna i ett och samma
dokument.
Omvårdnad Gävle är en uppdragsorienterad organisation med formulerade
samhällsuppdrag och kunduppdrag. I dessa uppdragsformuleringar beskrivs
vilka krav som ställs på de tjänster som Omvårdnad Gävle tillhandahåller.
Kraven härrör från såväl lagar och föreskrifter som från omvårdnadsnämndens
prioriteringar. Uppföljning av i vilken utsträckning kraven uppfylls sker löpande.
En förutsättning för att kunna leverera god kvalitet och hög patientsäkerhet är
ett systematiskt förbättringsarbete. Detta arbete är uppbyggt kring riskanalyser,
utredning av avvikelser och egenkontroller. Den systematiska uppföljningen av
samhällsuppdraget för år 2014, förvaltningens egenkontroll, omfattade följande:

Uppföljning av styrkort

Månadsrapporter

Redovisning av resultat från Socialstyrelsens kommun- och
enhetsundersökning

Redovisning av resultat från Öppna jämförelser

Redovisning av resultat från Socialstyrelsens nationella
brukarundersökning

Kvalitetsrevisioner

Avtalsuppföljningar

Nattfastemätningar

MAS årliga tillsyn och enkätundersökning rörande medicinsk kvalitet
och patientsäkerhet

Delar av förvaltningens internkontroll
3
Inledning
Den 1 januari 2012 trädde Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om
ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) i kraft. I föreskrifterna framgår hur en så kallad patientsäkerhetsberättelse enligt 3 kap. 10 § i
Patientsäkerhetslagen (PSL) ska vara utformad. Vidare lämnas ett allmänt råd
om att vårdgivare som omfattas av SOSFS 2011:9 utöver patientsäkerhetsberättelsen även bör upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse.
I SOSFS 2011:9 definieras kvalitetsbegreppet som ”i vilken grad uppsatta krav
och mål uppfylls”. Denna kvalitetsdefinition utgör utgångspunkten för
Omvårdnad Gävles syn på kvalitetsbegreppet. Omvårdnad Gävle har valt att ta
fasta på hur kvalitet kan ses i relation till de olika delarna i den så kallade
effektkedjan (se figur 1). Effektkedjan består av fyra steg; resurser, aktiviteter,
prestationer och effekter (Statskontoret 2011).
Omvårdnad Gävle sätter de olika delarna i effektkedjan i relation till tre
huvudsakliga kvalitetsdimensioner; strukturkvalitet, processkvalitet och
resultatkvalitet:

Strukturkvalitet – i vilken grad egenskaperna hos verksamhetens
resurser uppfyller uppställda krav och mål

Processkvalitet – i vilken grad egenskaperna hos verksamhetens
aktiviteter uppfyller uppställda krav och mål

Resultatkvalitet – i vilken grad de egenskaperna hos verksamhetens
prestationer uppfyller uppställda krav och mål samt i vilken mån
effektmålen nås. Skillnaden mellan kvalitet i relation till prestationer
respektive effekter är viktig då det handlar om två olika slags
resultatkvalitet.
Figur 1. Effektkedjan.
Eftersom patientsäkerhet är ett av de viktigare kraven och målsättningarna inom
den kommunala vården och omsorgen är en god patientsäkerhet en
förutsättning för en god kvalitet. En god kvalitet förutsätter dock att även andra
krav och mål uppfylls vid sidan av patientsäkerheten. I linje med detta
konstaterar Socialstyrelsen, i en kommentar till SOSFS 2011:9, att skillnaden
mellan kvalitets- och patientsäkerhetsberättelserna ligger i omfattningen. En
kvalitetsberättelse ska beskriva kvaliteten i vården och omsorgen ur flera olika
aspekter, varav patientsäkerhet är en. Socialstyrelsen konstaterar att en
4
sammanhållen kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse kan upprättas i ett och
samma dokument, förutsatt att de i PSL och SOSFS 2011:9 föreskrivna
uppgifterna går att utläsa (Socialstyrelsen 2012, s 37).
Då patientsäkerheten är en central aspekt av kvaliteten på de tjänster som den
kommunala vården och omsorgen tillhandahåller har Omvårdnad Gävle beslutat
att upprätta kvalitets- och patientsäkerhetsberättelserna i ett och samma
dokument. Det finns vissa krav och råd rörande innehållet i en sådan kvalitetsoch patientsäkerhetsberättelse. Det ska/bör framgå:

hur patientsäkerheten och kvaliteten genom egenkontroll har följts upp
och utvärderats (SOSFS 2011:9 7 kap 2 §; Socialstyrelsen 2012, s 37)

hur ansvaret rörande kvalitets- och patientsäkerhetsfrågor har varit
organisatoriskt fördelat (SOSFS 2011:9 7 kap 2 §; Socialstyrelsen 2012, s 37)

hur patientsäkerhetsarbetet och arbetet med att systematiskt och
fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits
under föregående kalenderår (PSL 3 kap. 10§, SOSFS 2011:9 7 kap 1 §)

vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten och för att
säkra verksamhetens kvalitet (PSL 3 kap. 10§, SOSFS 2011:9 7 kap 1 §)

hur samverkan enligt 4 kap. 6 § har möjliggjorts för att förebygga att
patienter drabbas av vårdskada (SOSFS 2011:9 7 kap 2 §; Socialstyrelsen
2012, s 37)

hur risker har hanterats (SOSFS 2011:9 7 kap 2 §; Socialstyrelsen 2012, s 37)

hur rapporter från personalen rörande patientsäkerhet och kvalitet har
hanterats (SOSFS 2011:9 7 kap 2 §; Socialstyrelsen 2012, s 37)

hur inkomna klagomål och synpunkter som har betydelse för patientsäkerheten och kvaliteten har hanterats (SOSFS 2011:9 7 kap 2 §;
Socialstyrelsen 2012, s 37)

hur många händelser som har utretts enligt 3 kap. 3 § PSL under
föregående kalenderår och hur många vårdskador som har bedömts som
allvarliga (SOSFS 2011:9 7 kap 2 §; Socialstyrelsen 2012, s 37)

vilka resultat som har uppnåtts (PSL 3 kap. 10§, SOSFS 2011:9 7 kap 1 §)
Disposition
Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen är disponerad på följande sätt. Först
beskrivs de övergripande målen och strategierna för Omvårdnad Gävles
verksamhet. Därefter redovisas hur det organisatoriska ansvaret för kvalitetsoch patientsäkerhetsarbetet är fördelat. Efter detta beskrivs hur det systematiska
förbättringsarbetet är uppbyggt inom förvaltningen. I denna beskrivning ingår
redogörelser för hur arbetet med riskanalyser ska ske, hur avvikelser och
klagomål ska hanteras, hur förvaltningen ska arbeta med Lex Sarah och Lex
Maria samt hur strukturen för egenkontroll och uppföljning ska se ut. Vidare
beskrivs hur förbättrings- och utvecklingsarbete bedrivs inom Omvårdnad Gävle
och hur samverkan sker i syfte att förebygga vårdskador.
5
Efter dessa beskrivningar av de strukturer som ligger till grund för kvalitets- och
patientsäkerhetsarbetet vid Omvårdnad Gävle följer en redovisning av vilka aktiviteter, åtgärder och uppföljningar som genomförts under 2014. Avslutningsvis
redovisas vissa underlag från den förvaltningsövergripande egenkontrollen för
2014.
Övergripande mål och strategier
Omvårdnad Gävle är en uppdragsorienterad organisation med formulerade
samhällsuppdrag och kunduppdrag. I dessa uppdragsformuleringar beskrivs
vilka krav som ställs på de tjänster som Omvårdnad Gävle tillhandahåller.
Kraven härrör från såväl lagar och föreskrifter som från omvårdnadsnämndens
prioriteringar. Kunduppdragen är i princip grundade på beslut om bistånd enligt
SoL och/eller beslut om insatser enligt LSS. Dessa beslut fattas av
biståndshandläggare vid myndighetsenheten. Utöver insatser med beslut enligt
SoL och LSS ansvarar Omvårdnad Gävle även för förebyggande verksamhet
inklusive anhörigstöd och, sedan 2014, för hemsjukvårdsinsatser.
Samhällsuppdraget preciseras i nämndens och förvaltningens
verksamhetsplanering. Verksamhetsplaneringen består av olika delar som är
nära relaterade till varandra:

Omvårdnadsnämndens verksamhetsplan (fyraårig).

Internbudget med styrkort på både nämnds- och verksamhetsnivå.
Styrkortet består av mätbara mål för aktuellt år.

Långsiktig strategisk planering i form av olika sektorsplaner till exempel
för boende för äldre och personer med funktionsnedsättning.
I omvårdnadsnämndens verksamhetsplan återfinns övergripande
målformuleringar för Omvårdnad Gävle. Dessa målformuleringar är kopplade
till de fyra perspektiven i omvårdnadsnämndens balanserade styrkort. För 2014
var målen följande:
Medborgare och brukare. Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som
erbjuds god service och möjlighet till inflytande, valmöjlighet och delaktighet.
Medarbetare. Omvårdnad Gävle skall vara en attraktiv arbetsgivare med
motiverade framgångsrika medarbetare som agerar professionellt i sitt arbete.
Ett inspirerande och hälsofrämjande ledarskap ska prägla oss som arbetsgivare.
Hållbart samhälle. Omvårdnad Gävle skall i samarbete med andra främja en
ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar livsmiljö samt en bra livskvalité för
äldre och personer med funktionsnedsättning.
Ekonomi. En ekonomi i balans.
6
Organisatoriskt ansvar för kvalitets- och
patientsäkerhetsarbetet
I detta stycke beskrivs roller och ansvarsfördelning för planering, ledning och
uppföljning av kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet inom Omvårdnad Gävle.
Omvårdnadsnämnden fullgör kommunens uppgifter enligt Socialtjänstlagen
(SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Hälsooch sjukvårdslagen (HSL) när det gäller personer som är 18 år och äldre.
Nämnden har ett övergripande ansvar för att det finns ett kvalitetsledningssystem för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra
kvaliteten i verksamheten. Nämnden fastställer övergripande mål för
verksamheten och följer upp målen inom ramen för balanserad styrning. Som ett
led i detta rapporteras kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen årligen till
nämnden.
Förvaltningschefen fastställer riktlinjer och rutiner kopplade till de mål och
krav som lagstiftningen och omvårdnadsnämnden ställt upp.
Förvaltningsledningen ska ha en god insyn och informeras i det
kvalitetsarbete som bedrivs. Kvalitetsledningssystemet förvaltas av
kvalitetscontrollern som ansvarar för att utveckla det på central nivå och
rapportera systemets prestanda till förvaltningsledningen för granskning och
underlag för förbättringar. Förvaltningsledningen värderar om ledningssystemet
är tillräckligt och effektivt.
Planerings- och utvecklingsenheten har rollen som beställare och
kravställare gentemot såväl utförare i kommunal regi som externa utförare.
Enheten ansvarar för att ta fram underlag för mål och resursfördelning inom
ramen för omvårdnadsnämndens samhällsuppdrag. Dessutom medverkar
enheten vid upphandlingar och genomför kvalitetsuppföljningar.
Inom ramen för omvårdnadsnämndens kunduppdrag utreder och beslutar
myndighetsenheten om insatser till enskilda samt har tillsynsansvar för den
kommunala hälso- och sjukvården. Kunduppdragen följs upp löpande;
exempelvis finns ett löpande uppföljningsansvar för fattade biståndsbeslut.
Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) har rollen som kravställare
gentemot såväl utförare i kommunal regi som externa utförare i den verksamhet
som en kommun bedriver enligt § 18 och 18a i HSL. MAS arbetar fortlöpande
med att upprätthålla, utveckla, styra och rapportera till omvårdnadsnämnden
hur patientsäkerhetsarbetet bedrivs i verksamheterna. Uppföljningen ska ske
löpande och via den årliga kvalitetstillsynen som genomförs av MAS,
verksamhetschef HSL samt kvalitetscontroller vid planerings- och
utvecklingsenheten.
7
Verksamhetschef HSL ansvarar för att tillhandahållna tjänster uppfyller de
målsättningar och krav som ställts upp av omvårdnadsnämnden, lagstiftning och
föreskrifter i den verksamhet som en kommun bedriver enligt § 18 och 18a i
HSL.
Första linjens chef ansvarar för att de tillhandahållna tjänsterna uppfyller de
målsättningar och krav som ställts upp av omvårdnadsnämnd, lagstiftning och
föreskrifter. Verksamheterna genomför löpande egenkontroller för att
säkerställa att beställningar utförs och att genomförandeplaner är uppdaterade.
8
Systematiskt förbättringsarbete
Det ovan beskrivna arbetet med övergripande mål och strategier utgör
utgångspunkten för Omvårdnad Gävles systematiska arbete med
kvalitetsförbättringar. Arbetet i sig är uppbyggt kring riskanalyser, utredning av
avvikelser och egenkontroller. Det systematiska kvalitetsförbättringsarbetet ska
betraktas som en ständigt pågående process.
Nedan beskrivs kortfattat hur Omvårdnad Gävle har arbetat med riskanalyser,
utredningar av avvikelser och egenkontroller under 2014. Då strukturen för det
systematiska förbättringsarbetet inom Omvårdnad Gävle är under utveckling
beskrivs även, under respektive rubrik, strukturen för det framtida arbetet med
riskanalyser, utredningar av avvikelser och egenkontroller.
Riskanalys
I Patientsäkerhetslagen poängteras vikten av preventionsarbete. Riskanalyser
ska därför utföras i förebyggande syfte för att identifiera svagheter och brister
som skulle kunna bidra till att uppställda krav och målsättningar inte uppfylls.
Under 2014 har riskbedömningar på individnivå gjorts efter fastställda
tidsintervall inom ramen för kvalitetsregistren Senior Alert och BPSD.
Sjuksköterska/distriktssköterska inom verksamheten har ansvarat för
genomförandet. Riskbedömningar på individnivå har även gjorts på
förekommen anledning, exempelvis då personal uppmärksammat förändringar i
kunds beteende, sinnesstämning, eller då kund uttryckt konkreta
självmordstankar.
Riskanalyser i samband med verksamhetsförändringar har genomförts i enlighet
med förvaltningens rutin för riskbedömning och konsekvensanalys vid
förändrad verksamhet. Ansvaret för att initiera och genomföra dessa
riskanalyser ligger på berörd verksamhetschef. Riskanalyserna genomförs i
följande steg; (1) precisera den planerade förändringen, (2) gör en
riskbedömning, (3) åtgärda och gör en handlingsplan samt (4) kontrollera
genomförda åtgärder.
På förvaltningsnivå har riskanalyser skett inför det att internkontrollplanen för
2014 upprättades1. De riskanalyser som genomfördes utifrån ett
kvalitetsperspektiv redovisas i tabell 1. Samtliga tre identifierade risker i tabellen
bedömdes vara av sådan art att de skulle följas upp inom ramen för 2014 års
internkontroll. Resultatet av den uppföljningen redovisas i stycket ”kvalitets- och
patientsäkerhetsarbete – utfall 2014”.
1 Internkontrollplanen med fastställdes visserligen i december 2013 (13ON319). Då riskanalyserna är
kopplade till uppföljningsaktiviteter inom ramen för den förvaltningsövergripande egenkontrollen under 2014
redovisas de ändå här.
9
Tabell 1. Risk och väsentlighetsanalys utifrån ett kvalitetsperspektiv inför
upprättande av internkontrollplan för Omvårdnad Gävle 2014.
Bruttorisk
Sann-
Konse-
Risk-
Bedömning
Eventuella
Vad heter
olikhet
kvens/
nivå
av befintliga
kommenterar :
risken?
(A)
påverkan
A*B
kontroller
1-5
(B)
8
Måttligt
Befintliga kontroller
effektiva
sker på förekommen
1-5
Medarbetarna
2
4
känner inte till
relevanta
(och därmed inte
styrdokument
slumpmässigt)
anledning i
anslutning till
kvalitetsrevisioner
Medarbetarna
2
4
8
har inte tillgång
Måttligt
Befintliga kontroller
effektiva
sker på förekommen
till relevanta
(och därmed inte
styrdokument
slumpmässigt)
anledning i
anslutning till
kvalitetsrevisioner
Medarbetarna
2
4
8
följer inte
Måttligt
Befintliga kontroller
effektiva
sker på förekommen
relevanta
(och därmed inte
styrdokument
slumpmässigt)
anledning i
anslutning till
kvalitetsrevisioner
Omvårdnad Gävles framtida arbete med riskanalyser
I samband med den pågående översynen av det systematiska förbättringsarbetet
har Omvårdnad Gävle beslutat att riskanalyser inom Omvårdnad Gävle i
framtiden ska genomföras både på verksamhetsnivå och på förvaltningsnivå.
Förutom de ovan beskrivna riskanalyserna kommer Omvårdnad Gävles
verksamheter i framtiden att genomföra riskanalyser både kring befintliga
processer och i samband med verksamhetsförändringar.
Avvikelsehanteringssystem
Inom Omvårdnad Gävle finns rutiner för att identifiera, dokumentera och
rapportera negativa händelser och tillbud samt fastställa och åtgärda de
bakomliggande orsakerna. De vidtagna åtgärdernas effekt ska följas upp.
Systemet är uppbyggt för att hantera medicinska avvikelser och sociala
avvikelser som rapporterats av personal samt synpunkter och klagomål som
framförts av kunder, närstående, medborgare eller andra externa parter.
Parallellt finns strukturer för att hantera missförhållanden och risker för
10
missförhållanden inom verksamheten (Lex Sarah) samt inträffade allvarliga
vårdskador och risk för allvarliga vårdskador (Lex Maria).
Medicinska och sociala avvikelser 2014
Från och med andra kvartalet 2012 ska verksamheterna registrera och hantera
medicinska avvikelser och sociala avvikelser i en avvikelsemodul i
verksamhetssystemet Treserva. I tabell 2 redovisas avvikelsestatistik för
perioden 2014 01 01-2014 12 31.
En jämförelse mellan 2013 och 2014 års utfall av rapporterade avvikelser visar
att de medicinska avvikelserna minskade medan de sociala ökade. Minskningen
bland de medicinska avvikelserna avser framförallt läkemedel och fall.
Minskningen kan till viss del förklaras med att Omvårdnad Gävle under 2014 har
minskat sina vård- och omsorgsplatser samt korttidsplatser. Inom vård- och
omsorgsboende har även skett ett aktivt arbete under 2014 med att säkra
läkemedelshanteringen och förtydliga omvårdnadspersonalens ansvar vid
hantering av läkemedel. När det gäller ökningen bland de sociala avvikelserna
förklaras detta till stor del med en motsvarande minskning i kategorin ”övrigt”.
Vid en stickprovskontroll av registrerade sociala avvikelser 2012-2014
upptäcktes relativt många medicinska avvikelser hade rapporterats som sociala
avvikelser. Dessutom upptäcktes att en betydande andel av de registrerade
sociala avvikelserna inte borde rapporterats som avvikelse över huvud taget,
utifrån definitionen kvalitetsavvikelse (se sidan 15). Utöver detta finns också skäl
att tro att det finns en underrapportering av framförallt sociala avvikelser i
Treserva. Sammantaget innebär detta att såväl omfattningen av avvikelser som
skillnader mellan år bör tolkas med stor försiktighet. För att komma tillrätta
med detta har Omvårdnad Gävle initierat ett arbete kring avvikelsehanteringen i
framtiden.
11
Tabell 2. Avvikelser registrerade i verksamhetssystemet Treserva under
perioden 2014 01 01-2014 12 31.
Avvikelse
Ordinärt
VoB
BoS
boende
Hem-
PASS
Summa
sjukv.
Medicinska
Läkemedel - ej givet
139
389
54
31
1
614
avvikelser
Läkemedel - felaktig
58
183
21
38
3
303
Läkemedel - kund avstår - risk
23
159
25
18
0
225
1
5
1
0
0
7
12
24
0
6
1
43
3
58
4
6
0
71
Behandling - ej utförd
17
47
2
17
0
83
Vårdrelaterad infektion
1
7
0
0
0
8
Trycksår
2
12
1
1
0
16
70
2334
50
183
20
2657
3
1
0
0
0
4
366
390
135
0
9
900
96
185
42
0
5
328
107
170
108
0
2
387
Hot eller våld av medboende
8
156
75
0
0
239
Avvikelser
Sekretessbrott
4
14
0
0
0
18
som avser
Övrigt
9
33
9
1
0
52
919
4167
527
301
41
5955
Behandling - utebliven
Behandling - felaktig
Behandling - kund avstår - risk
Fall
Självmord/självmordsförsök/
självmordstankar
Sociala
Insats - ej utförd
avvikelser
Insats - felaktigt utförd
Upprepade frånsägelser - risk
både social
och medicinsk
verksamhet
SUMMA
Synpunkter och klagomål under 2014
I tabellerna 3 och 4 redovisas centralt registrerade synpunkter och klagomål,
det vill säga sådana synpunkter och klagomål som är diarieförda hos Omvårdnad
Gävle. Här kan det handla om såväl synpunkter och klagomål rörande individer
som andra mer övergripande synpunkter och klagomål. Det bör dock noteras att
det under 2014 har funnits andra kanaler för att lämna synpunkter och klagomål
på Omvårdnad Gävles verksamheter. Då denna rapportering är mycket
ofullständig redovisas dessa synpunkter och klagomål inte här.
12
Tabell 3. Antal centralt registrerade synpunkter och klagomål (beröm
exkluderat) fördelade efter verksamhet 2014.
Omvårdnad Gävle
Externa utförare
Totalt
Hemtjänst
17
7
24
Vård- och omsorgsboende
23
1
24
Psykiatrin
2
-
2
Boende och stöd
11
1
12
Gemensam verksamhet
10
-
10
Pass
1
-
1
PFV
7
-
7
Ledsagarservice
1
-
1
TOTALT
72
9
81
Tabell 4. Antal centralt registrerade synpunkter och klagomål (beröm
exkluderat) fördelade efter kategori 2014.
Klagomål avseende
Antal
Utförande
24
Bemötande
14
Tillgänglighet
1
Information
5
Annat
19
Personal
11
Policy/regler
6
Taxa/kostander
1
TOTALT
81
Personalens rapporteringsskyldighet vid vårdskador och
missförhållanden 2014
Enligt 13 kap. 2 § SoL och 24 a § LSS är samtliga medarbetare som fullgör
uppgifter inom socialtjänsten och i verksamhet enligt LSS skyldiga att rapportera
missförhållanden och risker för missförhållanden inom verksamheten.
Rapporteringsskyldigheten gäller för alla personer inom nämndens verksamhet
och går konkret ut på att rapportera till närmaste chef. För varje sådan Lex
Sarah-rapport genomförs en Lex Sarah-utredning. I de fall där en Lex Sarahutredning kommer fram till att ett allvarligt missförhållande eller en risk för ett
allvarligt missförhållande har förekommit, upprättar socialt ansvarig
samordnare en Lex Sarah-anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
2014 inkom 72 Lex Sarah-rapporter från Omvårdnad Gävles egenregi, varav 2
resulterade i Lex Sarah-anmälningar till IVO. När det gäller externa utförare
åligger det varje vårdgivare att själv utreda och eventuellt anmäla Lex Sarah till
IVO.
Anmälningsskyldighet enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om
anmälningsskyldighet enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28) samt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) gäller för samtliga verksamheter som bedriver hälso13
och sjukvård inom Omvårdnad Gävle. Inom Omvårdnad Gävle är det medicinskt
ansvarig sjuksköterska som tar beslut om anmälan enligt Lex Maria ska ske till
IVO samt ansvarar för utredning och information till omvårdnadsnämnden.
Under 2014 anmäldes fyra Lex Maria till IVO.
Omvårdnad Gävles framtida avvikelsehantering
I samband med den pågående översynen av det systematiska förbättringsarbetet
har Omvårdnad Gävle beslutat att förtydliga hur avvikelsehanteringen ska
fungera i framtiden.
Omvårdnad Gävles avvikelsehanteringssystem ska hantera kvalitetsavvikelser
inom verksamheterna. Med en kvalitetsavvikelse avses fel eller avsteg från krav,
planerad insats eller förväntat förlopp som har eller kan innebära men, skada
eller olägenhet för kund/er. En kvalitetsavvikelse kan också handla om avsteg
från riktlinjer, rutiner eller instruktioner som direkt eller indirekt kan leda till
sämre kvalitet2. En kvalitetsavvikelse kan avse såväl en aktivitet som en
utebliven aktivitet.
Precis som tidigare ska kvalitetsavvikelser som uppmärksammas av personal
rapporteras. När det gäller synpunkter och klagomål som framförts av kunder,
närstående, medborgare eller andra externa parter ska ansvarig handläggare
bedöma om synpunkten eller klagomålet är att betrakta som en (eller flera)
kvalitetsavvikelser. Om så är fallet ska ansvarig handläggare rapportera
avvikelsen/avvikelserna. En upprättad Lex Sarah-rapport ska alltid parallellt
registreras som en kvalitetsavvikelse. Parallellt med en
utredning/händelseanalys enligt Lex Maria ska, om så inte redan skett,
händelsen registreras som en kvalitetsavvikelse.
Ansvarig chef ska se till att varje enskild avvikelse analyseras. Ansvarig chef ska
även se till att en samlad uppföljning och analys av verksamhetens avvikelser
sker. Syftet med denna sammanställning är att synliggöra eventuella mönster
och/eller trender bland avvikelserna. Liksom på verksamhetsnivån ska en
samlad uppföljning och analys av förvaltningens avvikelser genomföras.
Förvaltningschef ansvarar för att den samlade uppföljningen och analysen
genomförs.
Egenkontroll och uppföljning
Uppföljning och utvärdering inom Omvårdnad Gävle innebär, enligt
förvaltningens principer för ledning och styrning, att verksamheten som helhet
regelbundet utvärderas och att resultat och måluppfyllelse beträffande kunder,
personal, miljö och ekonomi redovisas. Egenkontroll inom Omvårdnad Gävle
handlar om att internt granska i vilken utsträckning verksamheten uppfyller
uppställda krav och mål rörande kund. Övriga uppföljningsområden beskrivs i
andra sammanhang. Egenkontroll ska genomföras inom Omvårdnad Gävles
verksamheter med sådan frekvens och sådan omfattning att verksamhetens
kvalitet kan säkras.
2 Notera att det kan finnas andra typer av avvikelser som inte hanteras inom ramen för detta
avvikelsehanteringssystem, till exempel när det gäller utförda hemtjänsttimmar, avvikelser från budget etc.
14
Under 2014 har månadsvisa uppföljningar av utfallen på indikatorerna i
verksamheternas styrkort på olika nivåer skett. I uppföljningen ingick också
uppföljning av andra nyckeltal och verksamhetsmått som beskriver
trendutveckling på kort och längre sikt.
Under året har resultat från Socialstyrelsens nationella brukarundersökning,
Socialstyrelsens kommun- och enhetsundersökning, Öppna jämförelser och
andra liknande typer av kommunjämförelser följts upp. Vid tre tillfällen har
nattfastan vid Omvårdnad Gävles vård- och omsorgsboenden följts upp.
Medicinskt ansvarig sjuksköterska har genomfört en tillsyn genom
enkätundersökning rörande läkemedelsanvändning vid vård- och
omsorgsboenden samt hemsjukvård. Avslutningsvis har egenkontroller
genomförts inom ramen för förvaltningens internkontroll.
Uppföljningar har också skett av omvårdnadsnämndens värdighetsgaranti,
uppdragsbeskrivningar och avtal i kvalitetsrevisioner och avtalsuppföljningar.
Omvårdnad Gävles framtida arbete med egenkontroller
I samband med den pågående översynen av det systematiska förbättringsarbetet
har Omvårdnad Gävle beslutat att egenkontroller inom Omvårdnad Gävle, precis
som i fallet med riskanalyser, i framtiden ska genomföras både på
verksamhetsnivå och på förvaltningsnivå. Verksamhetens egenkontroll ska
genomföras dels på individnivå dels på verksamhetsnivå. Egenkontroll på
individnivån omfattar medarbetarnas kontroll av det egna arbetet med kund.
Egenkontroll på verksamhetsnivån omfattar den kontroll av den egna
verksamheten som ansvarig chef genomför. Egenkontroll på verksamhetsnivån
innebär:

Egenkontroll avseende strukturkvalitet, exempelvis kontroll av att
verksamhetens lokala instruktioner är ändamålsenliga

Egenkontroll avseende processkvalitet, exempelvis kontroll av att
riktlinjer, rutiner och instruktioner följs i verksamheten

Egenkontroll avseende resultatkvalitet, det vill säga kontroll av
huruvida den egna verksamheten når de mål som ställts upp för
densamma
Förvaltningens egenkontroll ska vara en del av det som kallas för ”ledningens
genomgång”. Underlag för ledningens genomgång kommer vara bland annat de
rapporter och uppföljningar som gjorts enligt nämndens uppföljningsplan och
vissa kontroller som gjorts inom ramen för förvaltningens interna kontroll. Även
resultat från kvalitetsregister, nationella brukarundersökningar och Öppna
jämförelser kan användas som underlag. Egenkontroll på förvaltningsnivån
innebär:

Egenkontroll avseende strukturkvalitet, exempelvis kontroll av att
ledningssystemets riktlinjer och rutiner är ändamålsenliga
15

Egenkontroll avseende processkvalitet, exempelvis kontroll av att
riktlinjer, rutiner och instruktioner följs i de olika verksamheterna

Egenkontroll avseende resultatkvalitet, det vill säga kontroll av
huruvida verksamheterna når de mål som ställts upp för desamma
Utveckling och förbättring
Figur 2 visar i vilken tidsordning ett systematiskt förbättringsarbete normalt sett
genomförs i fyra olika faser; planering, genomförande, utvärdering och
förbättring. Det är dock värt att notera att underlagen till det arbete som sker i
förbättringsfasen kan komma fram direkt under samtliga övriga tre faser.
Exempelvis kan riskanalyser i planeringsfasen direkt ge underlag för ett
förbättringsarbete utan att processen behöver passera genomförande- och
utvärderingsfaserna. Detta illustreras i figuren med de långa streckade pilarna.
Figur 2. Ledningssystemet som ett förbättringshjul.
16
Samverkan för att förebygga vårdskador
För ökad samverkan mellan specialistvård, primärvård och kommunerna finns
en välfärdsgrupp och till denna finns kopplat vårdkedjegrupper för respektive
område (äldre, vuxna och barn).
Inom Gävleborgs län sker deltagande av chefsteam i SKL:s arbete med
Ledningskraft. Denna satsning syftar till att ge stöd till chefer att omsätta den
länsövergripande strategiska handlingsplanen till praktisk vardag. Målgrupp är
socialchefer, divisionschefer i landstinget inom hälso- och sjukvården,
äldreomsorgschefer, primärvårdschefer eller andra strategiskt utvalda
verksamhetschefer.
För läkarmedverkan i vård- och omsorgsboende samt hemsjukvården finns avtal
upprättade där bland annat samverkan för genomförande av läkemedelsgenomgångar ingår. Upprättande av läkaravtal för särskilt boende för personer
med funktionsnedsättning har påbörjats. Även i dessa avtal ingår
läkemedelsgenomgångar.
Utöver den ovan beskrivna löpande samverkan sker samverkan även kopplat till
enskilda projekt och aktiviteter. Hur denna typ av samverkan skett under 2014
beskrivs under stycket ”kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet under 2014 –
aktiviteter och åtgärder”.
17
Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete – aktiviteter
och åtgärder 2014
Nedan redogörs för några av de aktiviteter som genomförts under 2014 i syfte att
nå uppställda krav och mål.
Avvikelsemodul
I Treserva finns en avvikelsemodul som ska säkerställa att den som är med om
en händelse registrerar den. Avvikelsemodulen ska vidare ge stöd att slutföra
processen med åtgärder och fånga upp sådana Lex Sarah/Lex Maria som annars
hade riskerat att förbli oupptäckta. Under 2014 har ett arbete skett med att se
över och kvalitetssäkra avvikelserapporteringen inom omvårdnad Gävle. Detta
arbete kommer att fortgå även under 2015.
Läkemedel
I syfte att minska antalet olämpliga läkemedel inom vård- och omsorgsboende
samt hemsjukvård har MAS genomfört tillsyn i form av enkätfrågor utifrån
Socialstyrelsens indikatorer för olämplig läkemedelsbehandling för äldre.
I de nationella målen för god läkemedelsbehandling för äldre nådde Gävle
kommun samtliga tre nationella mål.
Kvalitetsregister
Svenska palliativregistret
Omvårdnad Gävle håller tillsammans med landstinget i Gävleborgs län en hög
täckningsgrad för svenska palliativregistret. Det gemensamma resultatet visar
viss förbättring under 2014 för tre av de fyra mål för god palliativ vård i den
nationella mätningen. De fyra målen gällde: brytpunktssamtal, smärtskattning,
munhälsobedömning samt ordination av injektionsmedel mot ångest vid behov.
Den genomsnittliga förbättringen inom Gävleborgs län uppgick till 2,8 procent,
vilket inte räckte för att uppnå det nationellt satta målet om 5-10 procents
förbättring som krävdes för att ta del av statliga medel.
Senior Alert
Syftet med Senior Alert är att skapa ett systematiskt arbetssätt för att förebygga
vårdskador genom att bedöma risker, analysera bakomliggande orsaker, sätta in
förebyggande åtgärder samt följa upp dessa. Omvårdnad Gävle uppnådde i den
nationella mätningen 2014 en täckningsgrad i Senior Alert på 95 procent när det
gäller riskbedömningar som var högst 12 månader gamla. Det nationella målet
var att uppnå en täckningsgrad på över 90 procent. Omvårdnad Gävle har
antagit ett eget, mer ambitiöst, mål att uppnå en täckningsgrad på över 90
procent för riskbedömningar som är högst sex månader gamla. Mätt på detta
sätt uppnådde Omvårdnad Gävle en täckningsgrad på63 procent under 2014.
Vid den nationella mätningen 2014 hade Omvårdnad Gävle för andra året i rad
utfört flest riskbedömningar av munhälsa av samtliga kommuner i landet som
deltar i Kvalitetsregistret Senior Alert, 285 kommuner.
18
BPSD – Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid
Demens
Omvårdnad Gävle har fortsatt implementeringen av kvalitetsregistret BPSD,
vilket är ett verktyg för att ge god vård och omsorg vid beteendemässiga och
psykiska symptom vid demenssjukdom. Implementeringen sker i form av att en
handbok tagits fram. Dessutom genomförs utbildningar i team med fokus på
hela patienten samt teamsamverkan. Inom Omvårdnad Gävle registrerades 231
kunder i BPSD under 2014.
Utifrån det nationella målet för sammanhållen vård och omsorg nådde
Gävleborgs län målet för undvikbar slutenvård men inte målet för oplanerade
återinskrivningar. Inom Omvårdnad Gävles hemsjukvård är viktiga koncept att
arbeta med bedömning och planering i hemmet med kund och anhörig,
läkemedelsgenomgångar, teamarbete, samordnad individuell vårdplan (SIP) och
tydliga överrapporteringar till andra vård och omsorgsgivare. Omvårdnad Gävles
hemsjukvårdsenhet arbete med att hitta effektiva samverkansformer med
samarbetspartners, främst hemtjänst och hälsocentraler, fortsätter.
Ett av Omvårdnad Gävles vård och omsorgsboenden deltog i ett nationellt
förbättringsprojekt via SKL samt genomförde ett lokalt förbättringsprojekt inom
ramen för god demensvård/BPSD.
Nutrition
En plan för utökade kvalitetsindikationer för mat och måltider samt förbyggande
av undernäring har påbörjats. Detta är ett led inför implementeringen av nya
riktlinjer 2015 utifrån föreskriften SOSFS 2014:10 Förebyggande av och
behandling vid undernäring. Riktlinjerna ska säkra arbetet för att minska
undernäring samt öka delaktighet och inflytande över måltiden. Dessa riktlinjer
kommer att gälla för personer på vård och omsorgsboenden samt personer med
beviljad hemtjänst och/eller hemsjukvård i ordinärt boende. Riktlinjerna
kommer att tydliggöra vad som ska uppnås samt hur kraven följs upp i
verksamheterna.
Trycksår
Omvårdnad Gävle deltog under våren och hösten 2014 i den nationella
punktprevalens mätningen kring trycksår och fall som genomfördes i samverkan
med kvalitetsregistret Senior Alert. I den nationella mätningen är andelen
kunder med trycksår under våren 9,4 procent och inom Omvårdnad Gävle 11,2
procent. Under höstens nationella mätning är andelen kunder med trycksår 8,9
procent och inom Omvårdnad Gävle 14,7 procent.
Andelen kunder med fall under de senaste två veckorna låg i den nationella
mätningen på 7,8 respektive 7,5 procent och inom Omvårdnad Gävle på 7,0
respektive 7,3 procent.
19
Andel kunder med trycksår inom Omvårdnad Gävle har enligt mätningarna inte
minskat utan snarare ökat. Viktigt att ta med i beräkningarna är att det är olika
vård- och omsorgsboenden som deltagit vid de olika mätningstillfällena.
Analysen av resultatet visar att av de patienter med risk för trycksår samt
patienter som har minst ett trycksår är det endast 50 procent som har bruk av
tryckutjämnande underlag som åtgärd. Detta gäller även åtgärd som
regelbundna lägesändringar.
Som en del i arbetet med att förebygga trycksår kommer samtliga vård- och
omsorgsboenden inom Omvårdnad Gävle att delta i den årliga nationella
punktprevalensmätningen som genomförs i samverkan med kvalitetsregistret
Senior Alert. Vid tidigare mätningar har endast ett urval av vård- och
omsorgsboenden deltagit.
Samverkan
Dietist, utvecklingsledare och landstingets utvecklingsmotorer deltog under
Seniordagarna i länet.
Under 2014 påbörjades ett förbättringsarbete för patienter med hjärtsvikt. Från
Omvårdnad Gävle deltog en sjuksköterska från hemsjukvården. Arbetet sker i
samverkan med slutenvården samt på nationell nivå.
En ökad teamsamverkan mellan yrkesgrupper när det gäller riskbedömningar
enligt Senior Alert har skett. Utvecklingsledaren är ett stöd i arbetet.
Under 2014 har ett omfattande arbete genomförts kring gränsdragningsfrågor
utifrån avtalet för hemsjukvården. Detta har skett i samverkan med länets
kommuner, slutenvård och primärvård. Arbetet har inneburit framtagande och
revidering av riktlinjer och rutiner för informationsöverföring,
hjälpmedelsförskrivning vid byte av vårdgivare samt samordnad vård- och
omsorgsplanering.
På lokal nivå har en samverkansgrupp för gränsdragningsfrågor för
hemsjukvården skapats.
En inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning har
genomförts i samverkan med Socialtjänst Gävle, Näringsliv och arbetsmarknad
Gävle och Utbildning Gävle.
Utbildningsinsatser
Under 2014 beslutade Omvårdnad Gävle att införa ett strukturerat arbetssätt för
svårläkta sår. Till stöd för detta arbete kommer kvalitetsregistret RiksSår att
implementeras. En inspirationsdag med deltagande representanter från
kvalitetsregistret har anordnades.
Grundutbildning för nyanställd omvårdnadspersonal i munhälsa genomfördes i
samverkan med beställarenheten för tandvården.
20
Länets utvecklingsledare och utvecklingsmotorer anordnade en ”Ramla inte! –
kampanj under vecka 40. Under veckan anordnades 107 aktiviteter i länet med
syfte att uppmärksamma bra åtgärder för att förhindra fallolyckor. Inom
Omvårdnad Gävle deltog två vård- och omsorgsboenden, Förebyggande enheten,
dietist samt ett särskilt boende inom socialpsykiatrin.
I samverkan med beställarenheten för tandvård har informationstillfällen för
hemsjukvårdens sjuksköterskor genomförts.
I samverkan med landstingets Vårdhygien har MAS, som en del i tillsynsarbetet,
genomfört hygienronder på vård och omsorgs boenden och särskilda boenden
för personer med funktionsnedsättning. Landstingets Vårdhygien har vidare
utbildat omvårdnadspersonal i basala hygienrutiner. Man har också utbildat
sjuksköterskor/distriktssköterskor samt rehabiliteringspersonal i basala
hygienrutiner och multiresistenta bakterier.
Övriga aktiviteter och åtgärder

Inom boende och stöd har en ny servicebostad om 10 lägenheter samt
tre nya lägenheter inom befintliga servicebostäder respektive tre nya
lägenheter inom befintliga serviceboenden tillkommit.

Ett arbete med att tydliggöra strukturen i ledningssystem för kvalitet har
bedrivits. Kopplat till detta har Omvårdnad Gävle deltagit i SKL:s
nätverk för utveckling av ledningssystem för kvalitet.
21
Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete – utfall 2014
Nedan presenteras en sammanfattning av 2014 års utfall av den
förvaltningsövergripande egenkontrollen. Bland de olika indikatorerna finns
sådana som avser att mäta strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet.
Det bör noteras att vissa indikatorer återkommer på flera ställen bland
resultaten. Exempelvis återfinns vissa indikatorer avseende avvikelser i det
övergripande styrkortet. Indikatorer från Socialstyrelsens brukarundersökning
återfinns även i Öppna jämförelser och äldreguiden.
Uppföljning av styrkort
Den uppföljning av omvårdnadsnämndens styrkort som görs inom ramen
för kvalitetsuppföljning rör två av de fyra perspektiven i styrkortet, nämligen
kundperspektivet och hållbarhetsperspektivet. Det kan konstateras att
Omvårdnad Gävle når upp till målsättningarna inom kund- och
hållbarhetsperspektiven i fem fall av 11. Detta beskrivs i tabell 5.
22
Tabell 5. Styrkort 2014 för Omvårdnad Gävle. Mål och utfall (medelvärden)
för indikatorer inom kund- och hållbarhetsperspektiven.
Perspektiv
Indikator
Mål
Utfall
(medelvärden)
för 2014
Kundperspektiv
Ej verkställda beslut inom
<3
12
< 18
18
≥ 90%
87%
≥ 85%
93%
< 5,0
3
< 1,5
0,5
< 5,0
4,5
= 100%
89%
≥ 92%
80%
Andel miljöbilar
> 80 %
82%
Andelen med en
> 85%
63%
tre månader (SoL)
Ej verkställda beslut inom
tre månader (LSS)
Andel kunder med
aktuella
genomförandeplaner3
Andel nya kunder som
gör ett aktuellt val inom
LOV-systemet
Hållbarhetsperspektiv
Antalet
läkemedelsavvikelser per
100 boende.
Gruppbostäder,
servicebostäder,
gruppboenden och
serviceboenden.
Antalet fallskador per 100
boende – vård- och
omsorgsboende
Antalet
läkemedelsavvikelser per
100 boende - vård- och
omsorgsboende
Andel kunder med
registrerad risk där
förebyggande åtgärd
utförts4
Andel kunder på vårdoch omsorgsboende med
nattfasta kortare än 11
timmar5
dokumenterad
munhälsobedömning
under sista
levnadsveckan
3 Utfallet är baserat på ett urval i avvaktan på ett nytt datasystem. Det innebär en osäkerhet på
uppskattningsvis +/- 5 %.
4 Hänsyn får tas till att andel riskbedömningar med risk för fall, där förebyggande åtgärd planerats uppgår till
88 % i genomsnitt (dvs. är ej 100 %).
5 I styrkortet för 2014 används begreppet säbo när det som avses är vård- och omsorgsboenden.
23
Uppföljning av månadsrapporter
De indikatorer som rör kvalitetsuppföljning i månadsrapporterna är en
detaljerad beskrivning av de indikatorer som finns i styrkortet. Det
genomsnittliga utfallet för dessa indikatorer redovisas i tabell 6. När det gäller ej
verkställda beslut inom tre månader ligger medelvärdet för 2014 sämre än målet
för LSS-boende, psykiatriboende, korttidsvistelse och vård- och omsorgsboende.
När det gäller aktuella genomförandeplaner ligger det ackumulerade resultatet
för 2014 sämre än målet för boendestöd/personligt stöd, hemtjänst och vårdoch omsorgsboende. När det gäller utfallet för hälso- och
sjukvårdsindikatorerna, som återfinns både i tabell 5 och tabell 6, kan det
konstateras att målsättningarna nås i fyra fall av sju.
24
Tabell 6. Mål och resultat (medelvärden) från Omvårdnad Gävles
månadsrapporter för 2014. Enbart indikatorer som rör
kvalitetsuppföljningen.
Verksamhet
Indikator
Mål
Resultat
(medelvärde)
för 2014
LSS-boende6
≥ 90 %
98%
Ej verkställda beslut inom tre månader
< 11
14,3
Andel kunder med aktuella
≥ 90 %
100%
Ej verkställda beslut inom tre månader
<3
3,1
Boendestöd/personligt
Andel kunder med aktuella
≥ 90 %
89%
stöd
genomförandeplaner
Personlig assistans
Andel kunder med aktuella
≥ 90 %
98%
Andel kunder med aktuella
genomförandeplaner
Boende psykiatri7
genomförandeplaner
genomförandeplaner
Kontaktperson
Ej verkställda beslut inom tre månader
<2
0,8
Ledsagare enligt LSS
Ej verkställda beslut inom tre månader
=0
0
Hemtjänst
Andel kunder med aktuella
≥ 90 %
83%
genomförandeplaner
Dagverksamhet
Ej verkställda beslut inom tre månader8
=0
Uppgift saknas
Korttidsvistelse
Ej verkställda beslut inom tre månader
=0
0,2
Vård- och
Andel kunder med aktuella
≥ 90 %
88%
omsorgsboende
genomförandeplaner
Ej verkställda beslut inom tre månader
<4
11,8
Antal fallskador per 100 boende och månad.
< 0,2
0,1
< 5,0
3,0
< 1,5
0,5
< 5,0
4,5
≥ 90 %
88%
≥ 92%
80%
> 85%
63%
Hälso- och sjukvård
Gruppbostäder, servicebostäder,
gruppboenden och serviceboenden
Antal läkemedelsavvikelser per 100 boende
och månad. Gruppbostäder, servicebostäder,
gruppboenden och serviceboenden
Antal fallskador per 100 boende och månad
på vård- och omsorgsboende
Antal läkemedelsavvikelser per 100 boende
och månad på vård- och omsorgsboende
Täckningsgrad
Senior Alert
Andel kunder på vård- och omsorgsboende
med nattfasta kortare än 11 timmar9
Andelen med en dokumenterad
munhälsobedömning under sista
levnadsveckan
6 Avser gruppbostäder och servicebostäder.
7 Avser gruppboenden och serviceboenden.
8 Ej verkställda beslut inom tre månader för dagverksamhet går inte att hämta ur Treserva.
9 I månadsrapporteringen för 2014 används begreppet säbo när det som avses är vård- och
omsorgsboenden.
25
Socialstyrelsens nationella brukarundersökning
I analysen av Gävles resultat i 2014 års brukarenkät, ”Vad tycker de äldre om
äldreomsorgen” (nedan benämnd Socialstyrelsens nationella brukarundersökning) har jämförelser gjorts dels mot rikets snitt, dels mot övriga sex
kommuner som ingår i det så kallade sjustadsnätverket10. Gävle kommuns
resultat ligger i de flesta fall i nivå med rikets snitt. På motsvarande sätt ligger
Gävles resultat väl i nivå med övriga kommuner i sjustadsgruppen. Det kan dock
noteras att Gävles resultat är något sämre än rikssnittet när det gäller huruvida
hemtjänstpersonalen informerar om tillfälliga förändringar och huruvida den
enskilde, vid behov, enkelt kan kontakta hemtjänstpersonalen. Vidare är Gävles
resultat något sämre än riket då det gäller utemiljön kring vård- och
omsorgsboendena samt möjligheten för kunderna på dessa vård- och
omsorgsboenden att komma ut.
Det bör noteras att det finns vissa brister i brukarundersökningen, varför
resultaten bör tolkas med försiktighet. Man bör också ta i beaktande att endast
63 procent av de tillfrågade i Gävle med hemtjänst och 57 procent av de
tillfrågade i Gävle vid vård- och omsorgsboende svarade på enkäterna (jämfört
med 67 respektive 55 procent i riket). I tabell 7 redovisas utfallet för Gävle i 2014
års undersökning11. Notera att jämförelserna mot läns- och rikssnitt i sig inte ger
någon information om huruvida ett resultat kan betraktas som ”bra” eller
”dåligt”:
Tabell 7. Utfall indikatorer i ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen” 2014.
Gävle, Gävleborg och riket.
Hemtjäns
t
Indikator
Gävle
Gävle
-borg
Riket
Andel som anser att handläggarbeslutet är anpassat efter
76%
77%
73%
65%
51%
53%
64%
63%
62%
88%
88%
87%
61%
60%
61%
90%
90%
87%
86%
85%
86%
82%
83%
82%
63%
65%
69%
98%
98%
97%
behov
Andel som uppger att man fått välja utförare av
hemtjänsten
Andel som vet vart de ska vända sig med synpunkter eller
klagomål på hemtjänst.
Andel som uppger att personalen alltid eller oftast tar
hänsyn till åsikter och önskemål.
Andel som uppger att de alltid eller oftast kan påverka
vilka tider de får hjälp av personalen.
Andel som uppger att personalen utför sina arbetsuppgifter
mycket bra eller ganska bra
Andel som uppger att personalen alltid eller oftast brukar
komma på avtalad tid
Andel som uppger att personalen alltid eller oftast har
tillräckligt med tid att utföra arbetet.
Andel som uppger att personalen alltid eller oftast
informerar om tillfälliga förändringar.
Andel som uppger att personalen alltid eller oftast bemöter
dem på ett bra sätt.
10 Förutom Gävle ingår Eskilstuna, Norrköping, Örebro, Södertälje, Västerås och Uppsala i sjustadsnätverket.
11 Notera att vissa bakgrundsindikatorer inte redovisas i tabellen.
26
Indikator
Gävle
Gävle
-borg
Riket
Andel som uppger att det känns mycket tryggt eller ganska
88%
89%
86%
93%
93%
91%
Andel som inte besväras av ensamhet
48%
45%
45%
Andel som uppger att det är mycket eller ganska lätt att vid
68%
68%
69%
58%
58%
56%
71%
82%
80%
89%
91%
89%
91%
91%
88%
Fick plats på önskat äldreboende
85%
90%
88%
Andel som trivs med sitt rum eller lägenhet
77%
76%
75%
Andel som uppger att det är trivsamt i de gemensamma
65%
63%
65%
58%
65%
67%
72%
75%
75%
69%
69%
68%
71%
72%
72%
51%
49%
50%
61%
61%
60%
94%
95%
94%
81%
81%
79%
88%
91%
89%
87%
87%
87%
64%
60%
63%
53%
57%
58%
Andel som inte besväras av ensamhet
40%
34%
34%
Andel som uppger att det är mycket eller ganska lätt att vid
80%
80%
78%
tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten.
Andel som uppger att man känner förtroende för
personalen
behov träffa sjuksköterska.
Andel som uppger att det är mycket eller ganska lätt att vid
behov träffa läkare.
Andel som uppger att det är mycket eller ganska lätt att vid
behov få kontakt med hemtjänstpersonalen.
Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda
med hemtjänsten.
Andel närstående som tycker att samarbete mellan
närstående och hemtjänsten fungerar mycket bra eller
ganska bra*
Vård- och
omsorgsboende
utrymmena på boendet.
Andel som uppger att det är trivsamt utomhus runt
boendet.
Andel som uppger att maten smakar mycket eller ganska
bra.
Andel som uppger att måltiderna alltid eller oftast är en
trevlig stund.
Andel som uppger att personalen alltid eller oftast har
tillräckligt med tid att utföra arbetet.
Andel som uppger att personalen alltid eller oftast
informerar om tillfälliga förändringar.
Andel som uppger att de alltid eller oftast kan påverka
vilka tider de får hjälp av personalen.
Andel som uppger att personalen alltid eller oftast bemöter
dem på ett bra sätt.
Andel som uppger att personalen alltid eller oftast tar
hänsyn till åsikter och önskemål.
Andel som uppger att det känns mycket tryggt eller ganska
tryggt att bo i särskilt boende.
Andel som uppger att man känner förtroende för
personalen på äldreboendet
Andel i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda
med aktiviteterna som erbjuds.
Andel i särskilt boende som uppger att det är mycket eller
ganska bra möjligheter att komma utomhus.
behov träffa sjuksköterska.
27
Indikator
Gävle
Gävle
-borg
Riket
Andel som uppger att det är mycket eller ganska lätt att vid
64%
63%
58%
84%
86%
85%
83%
87%
83%
43%
44%
46%
88%
90%
88%
behov träffa läkare.
Andel som uppger att det är mycket eller ganska lätt att vid
behov få kontakt med personalen.
Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda
med sitt särskilda boende.
Andel som vet vart man vänder sig med synpunkter och
klagomål
Andel närstående som tycker att samarbete mellan
närstående och boendet fungerar mycket bra eller ganska
bra*
* Frågan ställdes endast till närstående/anhöriga hjälpt till att svara på frågeformuläret.
Öppna jämförelser äldreomsorg
Även i analysen av Gävles resultat i 2014 års Öppna jämförelser har jämförelser
gjorts dels mot rikets snitt, dels mot övriga sex kommuner som ingår i sjustadsnätverket. Gävle kommuns resultat ligger i de flesta fall i nivå med rikets snitt.
På motsvarande sätt ligger Gävles resultat väl i nivå med övriga kommuner i
sjustadsnätverket. När det gäller enskilda indikatorer finns indikatorer där Gävle
visserligen ligger i den gula kategorin men där spridningen i resultat är stor
mellan kommunerna och där det således finns en betydande
förbättringspotential. Exempel på detta är andelen avlidna som smärtskattats
under den sista levnadsveckan samt andelen personer som har bedömts ha risk
för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa och där minst en
åtgärd mot riskområdet utförts.
Det bör noteras att ett flertal indikatorer är hämtade från Socialstyrelsens ovan
redovisade nationella brukarundersökning. Öppna jämförelser redovisar dock en
annan del av fördelningen i några av andelsberäkningarna, varför de redovisade
procentandelarna inte alltid överensstämmer med varandra. Utfallet för Gävle i
2014 års Öppna jämförelser redovisas i tabell 8 nedan12. Färgklassificeringen
innebär att de 25 procent ”bästa” resultaten är och de 25 procent ”sämsta”
resultaten är rödmarkerade. De 50 procent däremellan är gulmarkerade. Notera
att den relativa rankingen och färgklassificeringen i sig inte ger någon
information om huruvida ett resultat i absolut mening kan betraktas som ”bra”
eller ”dåligt”.
Tabell 8. Utfall för Gävle i Öppna jämförelser äldreomsorg 2014. Värde,
eventuell förändring samt relativ ranking. SKL:s färgklassificering.
Utfall
Gävle
Indikator
Förän Relativ
dring ranking
ORDINÄRT BOENDE
Andel äldre som uppger att det känns mycket tryggt att bo hemma med stöd
från hemtjänsten 2014.*
Andel personer 65 år och äldre som var mycket nöjda med hur
hemtjänstpersonalen bemöter dem 2014.*
12 Notera att de 14 så kallade ”bakgrundsindikatorerna” inte redovisas i tabellen.
28
46%
↑
105
75%
↑
192
Utfall
Gävle
Indikator
Andel äldre som uppger att hemtjänstpersonalen alltid eller oftast har tillräckligt
med tid att utföra arbetet 2014.*
Andel äldre som uppger att hemtjänstpersonalen alltid eller oftast tar hänsyn
till åsikter och önskemål 2014.*
Andel äldre som uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får
hjälp av hemtjänstpersonalen 2014.*
Andel äldre som vet vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomål på
hemtjänsten 2014.*
Andel äldre som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten
2014.*
Genomsnittligt antal hemtjänstpersonal som hjälper den äldre under 14 dagar
2014.
Förän Relativ
dring ranking
82%
↓
169
88%
-
120
61%
↑
122
64%
↓
99
89%
↓
199
i.u.
i.u.
i.u.
50
137
↑
56
173
↓
71
-
171
81
↑
111
65
-
146
58
↑
196
72
↓
177
68
↓
162
53
↓
186
64
↑
114
61
↓
114
83
↓
141
i.u.
i.u.
i.u.
67
i.u.
84
31
i.u.
60
42
↑
78
SÄRSKILT BOENDE
Andel äldre som uppger att det känns mycket tryggt på vård- och
omsorgsboendet 2014.*
Andel personer 65 år och äldre på vård- och omsorgsboende som var mycket
nöjda med hur personalen på vård- och omsorgsboendet bemöter dem 2014.*
Andel äldre som uppger att personalen på vård- och omsorgsboendet alltid
eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet 2014.*
Andel äldre som uppger att personalen på vård- och omsorgsboendet alltid
eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål 2014.*
Andel äldre som uppger att det är trivsamt i de gemensamma utrymmena på
vård- och omsorgsboendet 2014.*
Andel äldre som uppger att det är trivsamt utomhus runt boendet 2014.*
Andel äldre som uppger att maten på vård- och omsorgsboendet smakar
mycket eller ganska bra 2014.*
Andel äldre som uppger att måltiderna på vård- och omsorgsboendet alltid
eller oftast är en trevlig stund 2014.*
Andel äldre på vård- och omsorgsboende som uppger att det är mycket eller
ganska bra möjligheter att komma utomhus 2014.*
Andel äldre på vård- och omsorgsboende som är mycket eller ganska nöjda
med aktiviteterna som erbjuds 2014.*
Andel äldre som uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får
hjälp av personalen på vård- och omsorgsboendet 2014.*
Andel äldre som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt vård- och
omsorgsboende 2014.*
SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG
Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till
vård- och omsorgsboende 2014.
Andel personer på vård- och omsorgsboende som har bedömts ha risk för
fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa och där minst en
åtgärd mot riskområdet utförts, 2013-2014.
Andel personer i ordinärt boende med hemsjukvård som har bedömts ha risk
för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa och där minst en
åtgärd mot riskområdet utförts, 2013–2014.
Andel av avlidna som smärtskattats under den sista levnadsveckan, 2013–
2014.
29
Utfall
Gävle
Indikator
Andel av avlidna som före döden fått informerande samtal om sin situation,
2013–2014.
Andel av avlidna där närstående erbjudits ett eftersamtal, 2013–2014.
Förän Relativ
dring ranking
70
↑
43
89
↑
45
94
↓
120
54
-
76
849
i.u.
89
63
↑
30
69
↑
98
11,2
↓
206
21,2
↓
163
11,7
↑
171
5,9
↓
118
87
↓
116
Andel avlidna för vilka det fanns ordination för injektion av opioid
(morfinpreparat mot smärta) vid behov, senast ett dygn före dödsfallet, 2013–
2014.
Antal personer med fallskador per 1 000 invånare 80 år och äldre som skrivits
in på sjukhus, genomsnittliga värden för åren 2011–2013.
Antal frakturer bland personer 65 år och äldre på lår och höft per 100 000
invånare för åren 2011–2013.
Andel personer 65 år och äldre i kommunen som tolv månader efter
insjuknandet i stroke uppgett att deras rehabiliteringsbehov var tillgodosedda,
genomsnitt 2011–2013.
Andel personer 65 år och äldre i kommunen som tolv månader efter
insjuknandet i stroke var oberoende av hjälp med förflyttning, toalettbesök
samt på- och avklädning. Genomsnitt för åren 2011–2013.
Andel personer 75 år och äldre som använder tre eller fler psykofarmaka
samtidigt vid mättillfället. 2014.
Andel personer 75 år och äldre som använder tio eller fler läkemedel samtidigt
vid mättillfället. 2014.
Andel personer 75 år och äldre som behandlats med minst ett av fyra
olämpliga läkemedel vid mättillfället. 2014.
Andel personer 75 år och äldre som behandlats med antipsykotiska läkemedel
vid mättillfället. 2014.
Informationsindex för kommunens hemsida för äldreomsorg, sommaren 2014.
Andel av maxpoäng.
* Indikatorer som hämtats från Socialstyrelsens nationella brukarenkät 2014.
Öppna jämförelser funktionsnedsättning
Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning bygger på
enkätundersökningar som Socialstyrelsen genomfört under 2014. Även i detta
fall har jämförelser gjorts dels mot rikets värde, dels mot övriga sex kommuner
som ingår i sjustadsnätverket. I tabellerna 9-11 nedan redovisas Gävles resultat
med riket som referens. Tabellerna 9-10 innehåller resultat från två enkäter som
besvarats på kommunnivå och tabell 11 innehåller sammanställda resultat från
en enkät som besvarats på enhetsnivå.
Det finns exempel på frågor i enkäterna där tolkningsutrymmet är stort. Det
finns således troligtvis frågor där Gävle svarat ”nej”, medan andra kommuner
med likvärdig struktur svarat ”ja”. På motsvarande sätt finns troligtvis också
frågor där Gävle svarat ”ja”, medan andra kommuner med likvärdig struktur
svarat ”nej”. Sammantaget gör detta att resultaten i viss utsträckning blir svåra
att tolka. Positivt är att svarsfrekvenserna i samtliga fall är höga. När det gäller
kommunenkäterna i tabellerna 9 och 10 svarade 96 respektive 98 procent av
kommunerna. När det gäller verksamhetsenkäten i tabell 11 svarade 93 procent
av verksamheterna i riket.
30
Tabell 9. Utfall för Gävle i Öppna jämförelser av stöd till personer med
funktionsnedsättning 2014. Stöd till personer med psykisk
funktionsnedsättning. Utfall för Gävle samt andelen ”ja i riket”.
Andel
”ja” i
Utfall Gävle riket
Indikator
HELHETSSYN OCH SAMORDNING
Aktuella rutiner för intern samordning med barn & unga*
Ja
51%
Aktuella rutiner för intern samordning med ekonomiskt bistånd*
Ja
43%
Aktuella rutiner för intern samordning med hemlöshet*
Ja
44%
Aktuella rutiner för intern samordning med missbruk*
Integrerat**
54%
Aktuella rutiner för intern samordning med LSS*
Integrerat**
55%
Aktuella rutiner för intern samordning rörande våld i nära relationer*
Ja
55%
Aktuella rutiner för intern samordning med äldreomsorg*
Ja
38%
Aktuella överenskommelser för extern samverkan med
arbetsförmedlingen*
Ja
20%
Aktuella överenskommelser för extern samverkan med försäkringskassan* Ja
19%
Aktuella överenskommelser för extern samverkan med landstinget*
Ja
70%
Aktuell rutin för upprättande av individuell plan*
Ja
71%
Funktion för uppsökande verksamhet
Ja
40%
Information via annonser i massmedia
Nej
16%
Information via kommunens webbplats
Ja
80%
Information via informationsblad
Ja
58%
Information via informationsguide
Nej
37%
Ja
86%
Former för brukarinflytande: brukarorganisationer har haft möjlighet att
lämna synpunkter på framtagandet av överenskommelse med landstinget
Ja
75%
Former för brukarinflytande: brukarinflytandessamordnare (Bisam)
Nej
8%
Former för brukarinflytande: råd för funktionshinderfrågor
Ja
90%
Former för brukarinflytande: brukarrevision
Nej
12%
Former för brukarinflytande: brukarundersökningar
Ja
66%
Former för brukarinflytande: personligt ombud
Ja
83%
Meningsfull sysselsättning: strukturerad sysselsättning
Nej
85%
Meningsfull sysselsättning: socialt kooperativ/fontänhus
Nej
33%
Meningsfull sysselsättning: öppen verksamhet
Ja
76%
Arbetsmarknad: arbetslivsinriktad rehabilitering
Nej
35%
Arbetsmarknad: personer har gått från sysselsättningsinsats till
förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden
Ja
30%
TILLGÄNGLIGHET
TRYGGHET OCH SÄKERHET
IT-system som stödjer verksamhetsuppföljning
SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTIGRITET
31
Indikator
Andel
”ja” i
Utfall Gävle riket
Arbetsmarknad: personer har gått från sysselsättning till skyddat arbete
Ja
43%
Boende: "bostad först"
Nej
31%
Boende: samtliga särskilda boenden enligt SoL är fullvärdiga
Nej
50%
Stöd i vardagen: Social färdighetsträning
Ja
47%
Stöd i vardagen: Stöd i föräldraskap
Ja
83%
Behovsinventering
Nej
57%
Handläggares kompetens: Samlad och uppföljd plan för
kompetensutveckling***
Nej
36%
Handläggares kompetens: kontinuerlig ärendehandledning
Ja
74%
KUNSKAPSBASERAD VERKSAMHET
* Med aktuell avses en rutin/överenskommelse som upprättats eller följts upp under det senaste året
vid tidpunkten för datainsamlingen.
** Med integrerat avses verksamheter där samverkansrutin inte är relevant eftersom verksamheterna
bedrivs av samma chef och personal.
** Med uppföljd avses en plan som följts upp under det senaste året vid tidpunkten för
datainsamlingen.
Tabell 10. Utfall för Gävle i Öppna jämförelser av stöd till personer med
funktionsnedsättning 2014. LSS ur ett myndighetsperspektiv. Utfall för
Gävle samt andelen ”ja i riket”.
Andel
Utfall Gävle ”ja” i
riket
Indikator
HELHETSSYN OCH SAMORDNING
Aktuella rutiner för intern samordning med barn & unga*
Ja
47%
Aktuella rutiner för intern samordning med ekonomiskt bistånd*
Ja
34%
Aktuella rutiner för intern samordning med hemlöshet*
Ja
35%
Aktuella rutiner för intern samordning med missbruk*
Ja
43%
Aktuella rutiner för intern samordning med socialpsykiatrin*
Ja
61%
Aktuella rutiner för intern samordning rörande våld i nära relationer*
Ja
47%
Aktuella rutiner för intern samordning med äldreomsorg*
Ja
45%
Aktuella överenskommelser för extern samverkan med
arbetsförmedlingen*
Ja
16%
Aktuella överenskommelser för extern samverkan med försäkringskassan* Ja
17%
Aktuella överenskommelser för extern samverkan med landstingets
barnhabilitering*
38%
Aktuella överenskommelser för extern samverkan med landstingets
vuxenhabilitering*
Ja
Ja
30%
Aktuella överenskommelser för extern samverkan med landstingets
barnpsykiatri*
Ja
50%
Aktuella överenskommelser för extern samverkan med landstingets
vuxenpsykiatri*
Ja
56%
Aktuell rutin för att erbjuda individuell plan*
Nej
37%
TILLGÄNGLIGHET
32
Indikator
Andel
Utfall Gävle ”ja” i
riket
Information om LSS i alternativa format på kommunen/stadsdelens
webbplats. Lättläst svenska
Ja
42%
Information om LSS i alternativa format på kommunen/stadsdelens
webbplats. Inspelat på teckenspråk
Nej
9%
Information om LSS i alternativa format på kommunen/stadsdelens
webbplats. Talad information
Ja
46%
Information om LSS i alternativa format på kommunen/stadsdelens
webbplats. Som textfil
Ja
59%
TRYGGHET OCH SÄKERHET
Andel beslut om bostad med särskild service följs upp inom ett år, i procent 30%
12%
Andel beslut om daglig verksamhet följs upp inom ett år, i procent
30%
14%
Andel beslut om ledsagarservice som följs upp inom ett år, i procent
30%
31%
Ledsagning: kommunen betalar för ledsagares omkostnader
Ja
82%
Ledsagning: den enskilde kan påverka vem som ska ledsaga
Ja
94%
Brukarundersökningar används för att utveckla verksamheten
Ja
51%
Habiliteringsersättning utgår till deltagare i daglig verksamhet
Ja
87%
Personer har gått från daglig verksamhet till förvärvsarbete
Nej
16%
Personer har gått från daglig verksamhet till skyddat arbete
Ja
32%
Rutin för att pröva möjligheten till arbete
Ja
13%
Handläggares kompetens: strukturerad inskolningsperiod för samtliga
nyanställda handläggare
Nej
i.u.
Handläggares kompetens: andel timmar LSS-handläggning utförda av
handläggare som arbetat längre än ett år, i procent
75%
80%
Handläggares kompetens: andel LSS-timmar LSS-handläggning utförda av
99%
handläggare med socionomexamen, i procent
95%
Handläggares kompetens: andel timmar LSS-handläggning utförda av
handläggare med aktuell kompetensutvecklingsplan, i procent
100%
69%
Handläggares kompetens: andel timmar LSS-handläggning utförda av
handläggare som har haft kontinuerlig ärendehandläggning, i procent
100%
81%
Handläggares kompetens: aktuell och samlad plan för personalens
kompetensutveckling*
Nej
26%
SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTIGRITET
KUNSKAPSBASERAD VERKSAMHET
* Med aktuell avses en rutin/överenskommelse/plan som upprättats eller följts upp under det senaste
året vid tidpunkten för datainsamlingen.
33
Tabell 11. Utfall för Gävle i Öppna jämförelser av stöd till personer med
funktionsnedsättning 2014. LSS ur ett utförarperspektiv: bostad med
särskild service. Utfall för Gävle samt andelen ”ja i riket”.
Procentandel ”ja”
Procentandel ”ja”
Gävle
Riket
100%
84%
92%
88%
56%
22%
100%
98%
97%
96%
86%
45%
100%
85%
100%
90%
100%
87%
100%
92%
Kartläggning av personalens utbildning
69%
68%
Kontinuerlig handledning
42%
56%
Skriftlig rutin vid förekomst av våld mellan brukare
94%
73%
89%
60%
83%
54%
44%
53%
Samtliga boende på enheten har en aktuell
genomförandeplan
Samtliga boende på enheten - med aktuell
genomförandeplan - har varit delaktiga i utformningen av
sin genomförandeplan
Förslagslåda eller motsvarande används där de boende
kan lämna synpunkter och önskemål
Samtliga boende har en särskilt utsedd
stödperson/kontaktperson bland personalen
Samtliga boende har tillgång till privat badrum och privat
kök
Gemensamma möten minst en gång i månaden
De boende på enheten har tillgång till gemensamt kök
dygnet runt. Gäller bara gruppbostad
De boende på enheten har tillgång till gemensamt
vardagsrum dygnet runt. Gäller bara gruppbostad
De boende på enheten har tillgång till gemensamt kök
dygnet runt. Gäller bara servicebostad
De boende på enheten har tillgång till gemensamt
vardagsrum dygnet runt. Gäller bara servicebostad
All månadsavlönad personal som varit anställd minst ett år
har en skriftlig, individuell och aktuell
kompetensutvecklingsplan*
Det finns en samlad kompetensutvecklingsplan som
omfattar all personal vid enheten
Enhetens gemensamhetsutrymmen har inventerats ur ett
tillgänglighetsperspektiv**
* En gruppbostad i Gävle har svarat ”inte aktuellt”, vilket innebär att ingen i personalgruppen har varit
anställd minst ett år. Gruppbostaden har exkluderats från beräkningen.
** Sex gruppbostäder och tre servicebostäder i Gävle har svarat ”vet ej”. Dessa har exkluderats från
procentberäkningen.
34
Socialstyrelsens kommun- och enhetsundersökning
Socialstyrelsen har sedan 2007 regeringens uppdrag att utveckla ett nationellt
system för öppna jämförelser av vården och omsorgen om äldre.
I uppdraget ingår bland annat att göra en årlig kommun- och
enhetsundersökning. Syftet med undersökningen är att ge underlag till
Socialstyrelsens webbaserade Äldreguiden som riktar sig till allmänheten och till
öppna jämförelser som används som underlag för verksamhetsutveckling.
Notera att jämförelserna mot rikssnitt i sig inte ger någon information om
huruvida ett resultat kan betraktas som ”bra” eller ”dåligt”. Positivt är, även i
detta fall, att svarsfrekvenserna i samtliga fall är höga. När det gäller
kommunenkäten i tabell 12 svarade 90 procent av kommunerna. När det gäller
verksamhetsenkäterna i tabellerna 13-14 svarade 90 respektive 94 procent av
verksamheterna i riket.
Tabell 12. Utfall indikatorer i kommun- och enhetsundersökningen 2014.
Kommunövergripande indikatorer. Gävle och riket.
Indikator
Andel personer med hemtjänstinsatser i ordinärt boende som fick minst ett
av sina beslut uppföljt mellan den 3 september 2013 och den 3 mars 2014.
Andel personer i särskilt boende som fick minst ett av sina beslut om särskilt
boende/alternativt hemtjänstbeslut i särskilt boende uppföljt mellan den 3
september 2013 och den 3 mars 2014.
Aktuella rutiner (ej äldre än två år) den 3 mars 2014 för samordning mellan
äldreomsorgen och missbruk finns för enskilda ärenden på handläggarnivå.
Aktuella rutiner (ej äldre än två år) den 3 mars 2014 för samordning mellan
äldreomsorgen och funktionsnedsättning finns för enskilda ärenden på
handläggarnivå.
Aktuella rutiner (ej äldre än två år) den 3 mars 2014 för samordning mellan
äldreomsorgen och socialpsykiatri finns för enskilda ärenden på
handläggarnivå.
Aktuella rutiner (ej äldre än två år) den 3 mars 2014 för samordning mellan
äldreomsorgen och hälso- och sjukvård enl 18 § HSL i ordinärt boende.
Aktuella överenskommelser (ej äldre än två år) den 3 mars 2014 för
samverkan i enskilda ärenden mellan äldreomsorgen på handläggarnivå och
hälso- och sjukvård som landstinget ansvarar för i hemmet och som ges av
annan hälso- och sjukvårdspersonal än läkare finns.
Aktuella överenskommelser (ej äldre än två år) den 3 mars 2014 för
samverkan i enskilda ärenden mellan äldreomsorgen på handläggarnivå och
läkarinsatser för hemsjukvård i ordinärt boende finns.
Aktuella överenskommelser (ej äldre än två år) den 3 mars 2014 för
samverkan i enskilda ärenden mellan äldreomsorgen på handläggarnivå och
läkarinsatser i särskilt boende finns.
Kommunen erbjuder 3 mars 2014 avlösning i hemmet med stöd av
biståndsbeslut enligt SoL.
Kommunen erbjuder 3 mars 2014 avlösning i hemmet utan biståndsbeslut
enligt SoL.
Kommunen erbjuder 3 mars 2014 avlösning utanför hemmet med stöd av
biståndsbeslut enligt SoL.
Kommunen erbjuder 3 mars 2014 avlösning utanför hemmet utan
biståndsbeslut enligt SoL.
Rutiner för samarbete med anhöriga till personer som får insatser enligt SoL
finns den 3 mars 2014 i ordinärt boende.
Rutiner för samarbete med anhöriga till personer som får insatser enligt SoL
finns den 3 mars 2014 i särskilt boende.
Det fanns aktuella rutiner (ej äldre än två år) den 3 mars 2014 för hur
handläggare inom äldreomsorgen ska agera vid indikation på att den äldre
personen har utsatts för våld eller övergrepp av en anhörig.
Det fanns aktuella rutiner (ej äldre än två år) den 3 mars 2014 för hur
handläggare inom äldreomsorgen ska agera vid indikation på att den äldre
personen har är beroende av/missbrukar förskrivna läkemedel.
Det fanns aktuella rutiner (ej äldre än två år) den 3 mars 2014 för hur
handläggare inom äldreomsorgen ska agera vid indikation på att den äldre
35
Gävle
Riket
35%
40%
0%
14%
Nej
28%**
Ja
36%**
Ja
36%**
Nej
60%**
Nej
80%**
Nej
60%**
Nej
70%**
Ja
91%**
Nej
21%**
Ja
91%**
Nej
26%**
Ja
44%**
Ja
46%**
Nej
37%**
Nej
10%**
Nej
11%**
Indikator
Gävle
personen har beroende av/missbrukar alkohol eller andra
beroendeframkallande medel (ej förskrivna läkemedel).
Kommunen kan den 3 mars 2014 garantera kontakt när den enskilde i
ordinärt boende använder sitt trygghetslarm.
Kommunen kan den 3 mars 2014 garantera att den enskilde får hjälp vid
konstaterat behov när den enskilde personen har larmat.
Antal personer 65 år och äldre med insatser enligt SoL per heltidsanställd
handläggare för målgruppen med insatser enligt SoL.
Andel handläggare inom äldreomsorgen som slutat arbeta inom
äldreomsorgen det senaste året. Procent.
Andel heltidsarbetande handläggare som arbetat upp till tre år den 1 mars
2014.
Andel heltidsarbetande handläggare som arbetat 3 år eller längre den 1 mars
2014.
Förekomst av en samlad plan för kompetensutveckling för de handläggare
som ansvarar för ärenden enligt SoL för personer 65 år och äldre den 3 mars
2014.
Ja,
inom 1
minut
Ja,
inom
20
minuter
Riket
40%**
55%**
146
134
14%
9%
-*
33%
-*
69%
Ja
47%**
* Uppgiften registreras ej i Gävle kommuns verksamhetssystem Treserva.
** Avser andelen ”ja” i riket.
Tabell 13. Utfall indikatorer i kommun- och enhetsundersökningen 2014.
Indikatorer hemtjänst. Gävle och riket.
Indikator
Gävle
Riket
Andel enheter i offentlig regi enligt svar den 3 mars 2014.
63%
73%
56%
38%
0%
3%
0%
1%
63%
61%
100%
98%
100%
94%
Andel personer med namngiven fast personalkontakt.
94%
79%
Andel personer med aktuell (ej äldre än sex månader) genomförandeplan.
91%
66%
87%
66%
19%
22%
75%
70%
6%
8%
0%
7%
0%
5%
100%*
91%
100%*
96%
100%*
80%
100%*
77%
Andel enheter enligt svar den 3 mars 2014 med möjlighet att tillgodose
behov av vård och omsorg utförd av personal som talar finska.
Andel enheter enligt svar den 3 mars 2014 med möjlighet att tillgodose
behov av vård och omsorg utförd av personal som talar meänkieli.
Andel enheter enligt svar den 3 mars 2014 med möjlighet att tillgodose
behov av vård och omsorg utförd av personal som talar samiska.
Andel enheter enligt svar den 3 mars 2014 med möjlighet att tillgodose
behov av vård och omsorg utförd av personal som talar annat språk än
svenska.
Andelen enheter som erbjuder en fast personalkontakt (kontaktperson) för
frågor om personlig omvårdnad och service.
Andel enheter med rutiner som beskriver kontaktpersonens uppgifter och
ansvar.
Andel personer som varit delaktiga vid utformandet av sin aktuella (ej äldre
än 6 månader) genomförandeplan den 3 mars 2014.
Andel enheter som anger att personerna som får insatser av enheten alltid
kan påverka planeringen vad gäller vid vilka tider enhetens personal ska
komma och utföra de beslutade insatserna. Procent.
Andel enheter som anger att personerna som får insatser av enheten oftast
kan påverka planeringen vad gäller vid vilka tider enhetens personal ska
komma och utföra de beslutade insatserna.
Andel enheter som anger att personerna som får insatser av enheten
ibland eller sällan kan påverka planeringen vad gäller vid vilka tider
enhetens personal ska komma och utföra de beslutade insatserna.
Andel personer med beslut om matlagning av huvudmålet i hemmet.
Andel personer med beslut om matlagning av huvudmålet minst sju gånger
per vecka i hemmet.
Andel enheter som erbjuder en namngiven kontakt med en legitimerad
personal.
Andel personer med hemtjänst och hemsjukvård som har en namngiven
kontakt med en legitimerad personal.
Andel enheter med rutiner som beskriver den namngivna kontaktens
uppgifter och ansvar.
Andel enheter med rutiner som beskriver uppgifter och ansvar för en fast
vårdkontakt enligt 29a§ HSL.
36
Indikator
Andel personer med aktuell (ej äldre än sex månader) vårdplan den 3 mars
2014.
Andel personer som varit delaktiga vid planeringen av sin vård den 3 mars
2014.
Andel enheter enligt svar den 3 mars 2014 med aktuella, skriftliga och på
ledningsnivå fastställda rutiner för hur hemtjänstpersonalen ska agera när
den äldre personen, trots överenskommelse, inte öppnar dörren/svarar på
ringsignal.
Andel enheter enligt svar den 3 mars 2014 med aktuella, skriftliga och på
ledningsnivå fastställda rutiner för hur hemtjänstpersonalen ska agera när
den äldre personen plötsligt uppvisar ett försämrat allmäntillstånd.
Andel enheter enligt svar den 3 mars 2014 med aktuella, skriftliga och på
ledningsnivå fastställda rutiner för hur hemtjänstpersonalen ska agera när
det finns misstanke om att den äldre personen är undernärd eller felnärd.
Andel enheter enligt svar den 3 mars 2014 med aktuella, skriftliga och på
ledningsnivå fastställda rutiner för hur hemtjänstpersonalen ska agera när
det finns misstanke om att den äldre personen har utsatts för våld eller
övergrepp av en anhörig.
Andel enheter enligt svar den 3 mars 2014 med aktuella, skriftliga och på
ledningsnivå fastställda rutiner för hur hemtjänstpersonalen ska agera när
det finns misstanke om eller upptäckt av om den enskilde är beroende
av/missbrukar förskrivna läkemedel.
Andel enheter enligt svar den 3 mars 2014 med aktuella, skriftliga och på
ledningsnivå fastställda rutiner för hur hemtjänstpersonalen ska agera när
det finns misstanke om eller upptäckt av att den äldre personen är
beroende av/missbrukar alkohol eller andra beroendeframkallande medel
(ej förskrivna läkemedel).
Andel enheter enligt svar den 3 mars 2014 med aktuella, skriftliga och på
ledningsnivå fastställda rutiner för schemalagda möten med sjuksköterska.
Andel enheter som anger att de har rutiner för hur enkla
läkemedelsgenomgångar ska genomföras.
Andel enheter som anger att de har rutiner för hur fördjupade
läkemedelsgenomgångar ska genomföras.
Andel personer med hemtjänst och inskrivna i hemsjukvården som fått en
enkel eller fördjupad läkemedelsgenomgång under det senaste året
(mellan den 3 mars 2013 - 3 mars 2014).
Andel personer 75 år och äldre i hemtjänst och i äldreboende med 10 eller
fler läkemedel.
Andel personer 75 år och äldre i hemtjänst och äldreboende med
olämpliga läkemedel.
Andel hemtjänstpersonal som slutat arbeta i hemtjänsten det senaste året.
Gävle
Riket
41%
78%
-**
76%
94%
87%
88%
90%
81%
83%
56%
68%
56%
52%
38%
48%
50%
78%
100%*
66%
100%*
59%
-***
35%
21%
20%
12%
11%
4%
11%
* Dessa frågor besvarades av hemsjukvårdsorganisationen i Gävle.
** Uppgiften registreras ej i Gävle kommuns verksamhetssystemTreserva.
*** Frågan ställdes inte till hemtjänstverksamheterna i Gävle.
Tabell 14. Utfall indikatorer i kommun- och enhetsundersökningen 2014.
Indikatorer vård- och omsorgsboende. Gävle och riket.
Indikator
Gävle
Riket
Andel enheter i offentlig regi enligt svar den 3 mars 2014.
83%
84%
Antal bostäder per enhet.
54
38
44%
41%
6%
3%
0%
1%
61%
71%
50%
46%
100%
99%
Andel enheter enligt svar den 3 mars 2014 med möjlighet att tillgodose
behov av vård och omsorg utförd av personal som talar finska.
Andel enheter enligt svar den 3 mars 2014 med möjlighet att tillgodose
behov av vård och omsorg utförd av personal som talar meänkieli.
Andel enheter enligt svar den 3 mars 2014 med möjlighet att tillgodose
behov av vård och omsorg utförd av personal som talar samiska.
Andel enheter enligt svar den 3 mars 2014 med möjlighet att tillgodose
behov av vård och omsorg utförd av personal som talar annat språk än
svenska.
Andel enheter som erbjuder varje person möjlighet att delta i borådsmöten
enligt svar den 3 mars 2014.
Andel enheter som erbjuder en fast personalkontakt (kontaktperson) för
frågor om personlig omvårdnad och service.
37
Indikator
Gävle
Riket
100%
95%
100%
96%
82%
88%
84%
83%
61%
53%
39%
45%
61%
52%
39%
46%
Andel enheter med rutiner för genomförande av dygnets alla måltider.
89%
72%
Andel enheter med rutiner för genomförande av dygnets alla måltider som
också inkluderar aspekterna i FAMM.
61%
55%
Andel enheter med rutiner för hur omsorgsmåltider ska genomföras.
78%
62%
85%
76%
100%
99%
99%
98%
78%
90%
78%
87%
98%
87%
73%
70%
89%
88%
44%
48%
72%
66%
44%
65%
33%
44%
28%
42%
94%
86%
94%
80%
95%
76%
21%
20%
12%
11%
9%
8%
100%
93%
Andel enheter som har rutiner som beskriver kontaktpersonens uppgifter
och ansvar. Procent.
Andel personer totalt med namngiven fast personalkontakt den 3 mars
2014.
Andel personer totalt med aktuell (ej äldre än sex månader)
genomförandeplan den 3 mars 2014.
Andel personer totalt som varit delaktiga vid utformandet av sin aktuella
(ej äldre än 6 månader) genomförandeplan den 3 mars 2014.
Andel enheter där de äldre alltid har möjlighet att påverka vid vilka tider de
ska gå och lägga sig.
Andel enheter där de äldre oftast har möjlighet att påverka vid vilka tider
de ska gå och lägga sig.
Andel enheter där de äldre alltid har möjlighet att påverka vid vilka tider de
ska gå upp på morgonen.
Andel enheter där de äldre oftast har möjlighet att påverka vid vilka tider
de ska gå upp på morgonen.
Totalt andel personer med aktuell genomförandeplan som innehåller
information om den äldres önskemål och behov i samband med
måltiderna.
Andel enheter som erbjuder en namngiven kontakt med en legitimerad
personal.
Andel personer som har en namngiven kontakt med en legitimerad
personal.
Andel enheter med rutiner som beskriver den namngivna kontaktens
uppgifter och ansvar.
Andel enheter med rutiner som beskriver uppgifter och ansvar för en fast
vårdkontakt enligt 29a§ HSL.
Andel personer med aktuell (ej äldre än sex månader) vårdplan den 3
mars 2014.
Andel personer som varit delaktiga vid planeringen av sin vård den 3 mars
2014.
Andelen enheter som erbjuder tillgång till aktiviteter minst 3 gånger per
vecka.
Andel enheter med tillgång till träningslokal.
Andel enheter som erbjuder styrke- och balansträning minst 1 gång per
vecka.
Andel enheter som den 3 mars 2014 hade aktuella, skriftliga och på
ledningsnivå fastställda rutiner för hur personalen ska agera när det finns
misstanke om att den äldre personen har utsatts för våld eller övergrepp
av en anhörig.
Andel enheter som den 3 mars 2014 hade aktuella, skriftliga och på
ledningsnivå fastställda rutiner för hur personalen ska agera när det finns
misstanke om eller upptäckt av om den enskilde är beroende
av/missbrukar förskrivna läkemedel.
Andel enheter som den 3 mars 2014 hade aktuella, skriftliga och på
ledningsnivå fastställda rutiner för hur personalen ska agera när det finns
misstanke om eller upptäckt av att den äldre personen är beroende
av/missbrukar alkohol eller andra beroendeframkallande medel (ej
förskrivna läkemedel).
Andel enheter som har rutiner för hur enkla läkemedelsgenomgångar ska
genomföras.
Andel enheter som har rutiner för hur fördjupade läkemedelsgenomgångar
ska genomföras.
Andel personer som fått en enkel eller fördjupad läkemedelsgenomgång
under det senaste året (mellan den 3 mars 2013 - 3 mars 2014).
Andel personer 75 år och äldre i hemtjänst och i äldreboende med 10 eller
fler läkemedel.
Andel personer 75 år och äldre i hemtjänst och äldreboende med
olämpliga läkemedel.
Andel personer 65 år och äldre i permanent särskilt boende som
behandlas med kvarliggande urinkateter.
Andel personer 65 år och äldre i permanent särskilt boende med
dokumenterad indikation avseende kvarliggande urinkateter.
38
Indikator
Gävle
Riket
54%
50%
100%
85%
Antal omsorgspersonal per antalet bostäder vid enheten, vardagar.
0,18*
0,29
Antal omsorgspersonal per antalet bostäder vid enheten, helgdagar.
0,15*
0,24
-**
0,04
-**
0,01
Andel omsorgspersonal som slutat arbeta vid enheten det senaste året.
5%
5%
Andel omsorgspersonal med adekvat utbildning, vardagar.
87%
85%
Andel omsorgspersonal med adekvat utbildning, helgdagar.
86%
84%
Andel personer 65 år och äldre i permanent särskilt boende med aktuell
(ej äldre än 12 månader) basal utredning avseende urinläckage den 3
mars 2014.
Andel personer i permanent särskilt boende med individuellt utprovade
inkontinenshjälpmedel den 3 mars 2014.
Antal sjuksköterskor per antalet bostäder plus ev. hemsjukvårdspatienter,
vardagar.
Antal sjuksköterskor per antalet bostäder plus ev. hemsjukvårdspatienter,
helgdagar.
* I en instruktion från Omvårdnad Gävle uppmanades verksamhetscheferna att inte svara på frågan,
då arbetsinsatsen för att få fram underlaget var väldigt omfattande. Sju vård- och omsorgsboenden
valde att hörsamma denna uppmaning. De låga siffrorna för Gävle beror på att Socialstyrelsen valde
att inkludera dessa sju enheter i beräkningen av genomsnittet.
** Några vård- och omsorgsboenden i Gävle svarade inte på dessa frågor. Till skillnad från
ovanstående valde dock Socialstyrelsen i dessa fall att inte beräkna några genomsnitt för Gävle
kommun.
Nattfasta på vård- och omsorgsboende
Ett led i att minska undernäring på Gävles vård- och omsorgsboenden är arbetet
med att minska nattfastan. Målsättningen är att alla personer som behöver ska
erbjudas en nattfasta som inte överskrider 11 timmar, (effektmål 92 %). Arbetet
med att minska nattfastan har pågått systematiskt sedan 2012. Under 2014
genomfördes tre mätningar, april, augusti och november. Resultaten visar att det
sker en successiv förbättring av nattfastan, men att målsättningen ännu inte är
nådd. I november 2014 erbjöds 86 procent av kunderna en nattfasta som inte
överskred 11 timmar.
Kvalitetsrevisioner och avtalsuppföljningar
När det gäller kvalitetsrevisioner och avtalsuppföljningar hänvisas till
originaldokumenten för att ta del av resultaten.
MAS årliga tillsyn och enkätundersökning rörande medicinsk
kvalitet och patientsäkerhet
Denna tillsyn är en kontroll av följsamhet till riktlinjer, rutiner samt en
uppföljning av vidtagna åtgärder utifrån tidigare identifierade risker och
händelser. Under 2014 har tillsyn på tre vård- och omsorgsboende samt sex
boenden för personer med funktionsnedsättning genomförts. Underlaget för
dessa genomgångar har varit resultat från journalgranskningar,
avvikelsestatistik utifrån HSL samt resultat utifrån kvalitetsregistren Senior
Alert och Palliativa registret. I samband med tillsynen har områden för
förbättringsarbete i respektive verksamhet identifierats och handlingsplaner
upprättas.
I tabell 15 redovisas inventeringen av patienters läkemedelsbehandling utifrån
Socialstyrelsens indikatorer för olämplig läkemedelsbehandling. Överlag kan
39
konstateras att resultaten är goda och jämfört med övriga riket ligger
Omvårdnad Gävle under riksnittet.
Det finns dock vissa områden som bör prioriteras vid ett utvecklingsarbete. Ett
exempel är förskrivning av antiinflammatoriska läkemedel, så kallade NSAID
preparat vid vård- och omsorgsboende samt polyfarmaci inom hemsjukvård.
Vid analys och jämförelse med 2013 års resultat ses en minskning av
förekomsten av polyfarmaci inom vård- och omsorgsboenden, det är positivt
eftersom detta varit ett prioriterat utvecklingsområde under 2014. Inom
hemsjukvården ses en ökning av andel patienter som fått en
läkemedelsgenomgång. Också detta har varit ett prioriterat utvecklingsområde
under 2014. Dock krävs ett fortsatt arbete med att säkerställa att samtliga
patienter som är inskrivna i hemsjukvården får en årlig läkemedelsgenomgång.
Inom både vård- och omsorgsboenden och hemsjukvården ses en ökning av
förekomsten av antiinflammatoriska läkemedel samt antidepressiva läkemedel.
Inom hemsjukvården ses även en ökning av patienter med polyfarmaci. Dessa
områden är prioriterade utvecklingsområden under 2014.
Tabell 15. Utfall läkemedelsanvändning vid Gävle kommuns vård- och
omsorgsboenden samt hemsjukvård. 2014.
Vård- och
omsorgsboende
Antal
Bakgrundsinformation
Hög risk för
biverkningar
Polyfarmaci
Olämpliga
läkemedel
Eventuella
bristande
rutiner
Platser
Andel
1006
Hemsjukvård
Antal
Andel
TOTALT
Antal
668
Äldre med i studien
968
96%
Neuroleptika
122
13%
Antidepressiva
476
49%
Lugnande och
sömnmedel
323
33%
2-3 av ovan
250
Mer än 10 medel
150
Mer än 20 medel
1674
52%
1317
79%
27
8%
149
11%
134
38%
610
46%
95
27%
418
32%
26%
61
17%
311
24%
15%
78
22%
228
17%
1
0%
4
1%
5
0%
17
2%
9
3%
26
2%
Laxantia
473
49%
109
31%
582
44%
Årlig
läkemedelsgenomgång
885
91%
267
77%
1152
87%
NSAID
349
Andel
Internkontroll 2014
Under rubriken ”riskanalys” ovan redovisades de riskanalyser som genomfördes
utifrån ett kvalitetsperspektiv i samband med upprättandet av 2014 års
internkontrollplan. Utifrån riskanalyserna beslutades om att de identifierade
riskerna i tabell 1 ovan, inom ramen för förvaltningens internkontroll, skulle
kontrolleras under hösten 2014 genom att syna fem slumpmässigt utvalda
verksamheter.
40
Kontrollmomenten genomfördes genom korta intervjuer med 2-3 slumpmässigt
utvalda medarbetare per utvald verksamhet under oktober-november 2014. I
urvalet slumpades ett vård- och omsorgsboende, en gruppbostad/servicebostad,
ett gruppboende/serviceboende, en PASS-verksamhet och ett
hemsjukvårdsområde fram. Detta för att få en spridning bland olika typer av
verksamheter. Notera att vissa verksamheter såsom trygghetslarm, nattpatrull,
dagverksamhets för äldre, personligt stöd och boendestöd inte kontrollerades
detta år (följsamheten mot styrdokument inom hemtjänsten samt externa
utförare inom särskilt boende har följts upp i andra sammanhang).
Vid fyra av de fem utvalda verksamheterna intervjuades omvårdnadspersonal,
vid fyra av de fem utvalda verksamheterna intervjuades sjuksköterskor och vid
två av de fem utvalda verksamheterna intervjuades rehabiliteringspersonal. MAS
ansvarade för intervjuerna med sjuksköterskor och rehabiliteringspersonal,
medan kvalitetscontroller och utredare ansvarade för intervjuerna med
omvårdnadspersonalen. I ett fall genomförde kvalitetscontroller och utredare
intervjun med sjuksköterska på grund av sjukdom.
För att kunna bedöma om medarbetarna kände till tillämpliga styrdokument
ställdes frågor av typen ”känner du/ni till rutinen/riktlinjen…”. Dess frågor
följdes var och en upp med frågor av typen ”kan du/ni med några nyckelord
beskriva innehållet…”. För varje styrdokument som avhandlades gjordes en
bedömning på en tregradig skala enligt följande princip:
3=
Känner till och kan med några ord översiktligt beskriva innehållet
2=
Känner till men kan inte beskriva innehållet
1=
Känner inte till
För att kunna bedöma om medarbetarna hade tillgång till tillämpliga
styrdokument ställdes följande fråga:
Kan du/ni beskriva hur ni kommer åt de styrande rutiner som vi just berört?
Svaren bedömdes på en tregradig skala enligt följande princip:
3=
Beskriver vart på Ankaret dokumenten finns eller utskrivna
dokument i specificerad pärm.
2=
Beskriver i mer allmänna ordalag; "någonstans på Ankaret" eller
"i någon pärm"
1=
Känner inte till
För att kunna bedöma om medarbetarna följde tillämpliga styrdokument
ställdes följande fråga:
Arbetar du/ni på det sätt som beskrivs i de styrande rutiner som vi just berört?
41
Svaren bedömdes på en tregradig skala enligt följande princip:
3=
Ja.
2=
Delvis.
1=
Nej.
För att kunna presentera ett sammanfattande resultat av internkontrollen
räknades medelvärden av bedömningarna fram för de tre kontrollmomenten.
Eftersom bedömningarna gjordes på en skala 1-3 innebar förfarandet att
medelvärdena hamnade någonstans mellan 1 och 3. Medelvärdena
klassificerades som gröna, gula eller röda enligt följande princip:
Grön > 2,5
Gul 1,5 - 2,5
Röd < 1,5
I tabell 16 redovisas resultat för omvårdnadspersonal, sjuksköterskor och
rehabiliteringspersonal var och en för sig. Därutöver redovisas även
sammanfattande resultat. De sammanfattande resultaten är viktade på så sätt att
de tre yrkeskategorierna alla får samma vikt.
Tabell 16. Sammanfattande resultat av de delar av internkontrollen 2014
som berörde kvalitet.
Risk
Omvårdnadspersonal
Sjuksköterskor
Rehabiliterings-
Samtliga
personal
Medarbetarna
känner inte till
2,7
2,7
2,6
2,7
2,0
3,0
3,0
2,7
3,0
3,0
3,0
3,0
tillämpliga
styrdokument
Medarbetarna har
inte tillgång till
tillämpliga
styrdokument
Medarbetarna följer
inte tillämpliga
styrdokument
Det bör påpekas att resultaten av den genomförda internkontrollen enbart
bygger på intervjusvar; ingen uppföljande kontroll av svaren har gjorts. Det
finns, utifrån svaren under intervjuerna, skäl att tro att det i vissa fall kan vara så
att respondenterna kan berätta översiktligt om innehållet i vissa styrdokument
trots att man i själva verket inte känner till dem. Detta beror naturligtvis på att
innehållet i styrdokumenten sammanfaller med den professionella kunskapen
som finns hos medarbetarna, vilket i sig är någonting bra.
42
Referenser
Lindgren, Lena (2006). Utvärderingsmonstret – kvalitets- och resultatmätning i
den offentliga sektorn. Lund: Studentlitteratur.
Ljungberg, Anders & Larsson, Everth (2012). Processbaserad
verksamhetsstyrning – varför-vad-hur? Andra upplagan. Lund:
Studentlitteratur.
Socialstyrelsen (2012), Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
– handbok för tillämpningen av föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9)
om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Stockholm: Socialstyrelsen.
Statskontoret (2011). Förutsättningar för en samlad och systematisk uppföljning
av kvalitet, produktivitet och effektivitet i offentlig sektor. Rapport 2011:13.
Stockholm: Statskontoret.
43
Omvårdnad Gävle
Box 825
801 30 Gävle
026-17 80 00 (vx)
[email protected]
www.gavle.se
44