1. No category

Program
Gymnasie- gymnasiesärskola/
Vuxenutbildning
12 augusti 2015
Välkommen till en spännande start på läsåret 2015 - 2016!
Även i år vill vi börja läsåret med en inspirerande utbildningsdag för alla skolledare och lärare från
förskoleklass till vuxenutbildning i Örebro. Dagen är obligatorisk för lärare på kommunala skolor.
Friskolorna erbjuds att delta. Fjolårets valbara seminarier och workshops blev en stor succé enligt
utvärderingen. Därför fortsätter vi med dem även i år. Den gemensamma samlingen, med bland annat
utdelning av 2015 års pedagogiska pris, blir en del av 750 års-jubiléet vid scenen som kommer att
byggas vid Örebro slott. Där bjuds du även på en picknick-lunch.
Anmälan
Anmälan görs på pedagog.orebro.se fram till den 5 juni. Där väljer du första-, andra- och tredjehands
val för två seminariepass. Nedan presenteras seminarier och workshops närmare. Lokalernas storlek
och hur anmälningarna fördelas mellan seminarierna kommer att avgöra hur många som får sina första
handsval. Ju tidigare anmälan, desto större chans att du får önskat seminarium. Namnlappar med
tilldelade seminarier skickas ut till rektor på varje anmäld skola den 8 juni. Namnlappen ska bäras synlig
under dagen och kommer att vara din biljett till picknick-kassen.
Välkommen!
Marie Holm, programdirektör, Barn och utbildning
Frågor? Staffan Henningson 019-21 62 54
Örebro kommun
Barn och utbildning
orebro.se
Program
Gymnasie- gymnasiesärskola/
Vuxenutbildning
Valbara seminarier från kl. 8:15. Seminarielokaler meddelas 8 juni.
• A-passet: 8:15-9:45
ex. A:1 är seminarium 1 under a-passet.
• B-passet: 10:15-11:30
ex. B:7 är seminarium 7 under b-passet.
• Du väljer första-, andra och tredjehands val till de båda passen.
• De valbara seminarierna ges både under a- och b-passet. Det finns dock
enstaka seminarier/workshops som kräver mer tid och ges som dubbelpass
och sträcker sig över både a- och b-passet. Väljer du ett dubbelpass
behöver du inte välja något b-pass.
• Alla seminarier ges på Conventum Konferens (Medborgarhuset) eller Virginska
gymnasiet utom A:30, Outside the box som ges på Tekniska kvarnen i Karlslund.
Gemensam samling för alla framför Örebro slott kl. 12:00
•
•
•
Jubileumsprogram
Utdelning av Pedagogiskt pris
Picknick-lunch
Lunchen är tillagad utifrån ekologiska och säsongsanpassade råvaror i enlighet
med Örebro kommuns koncept Smartare mat.
Detta är Smartare mat:
• Vi väljer grönsaker och frukt efter säsong.
• Vi använder mera grönsaker och mindre kött.
• Vi väljer kött med omsorg.
• Vi väljer ekologiska, miljömärkta och rättvisemärkta varor.
• Vi lagar mat från grunden och provar nya recept.
• Vi slänger inte mat i onödan
Eftermiddagens program sker enligt varje skolas planering.
Örebro kommun
Barn och utbildning
orebro.se
Seminarier och workshops
A:1, B:1
Alla har rätt till undervisning – om extra anpassningar
och särskilt stöd för en likvärdig skola!
I skolan ska vi uppfylla kravet att ALLA ska ges möjlighet
att lära och utvecklas mot kunskapskraven i läroplanen.
Med utgångspunkt från Skolverkets "Stödinsatser i
utbildningen" kommer det här seminariet handla om hur
extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram blir
verktyg för lärare så att alla elever, och speciellt de elever
som har funktionsnedsättningar, ges likvärdiga möjligheter.
Kerstin Isaksson, specialpedagog, Centralt skolstöd
A:2, B:2
Hen kan inte redogöra för…! Kan vi pysa?
I skolan möter vi elever som visar att det är svårt för dem
att klara kunskapskrav som handlar om att redogöra. För
att kunna redogöra behöver eleven kunna se orsak –
konsekvens, likheter och skillnader etc. I detta
seminarium går vi igenom vilka riktlinjer som finns kring
undantagsbestämmelsen och vilka extra anpassningar vi
kan göra. Vi ger konkreta tips på arbetssätt som kan
stötta eleverna att utveckla dessa förmågor.
Marie-Anne Angvén, specialpedagog, Resursgrupp
Autism, Centralt skolstöd
Malin Sunesson, specialpedagog, Resursgrupp Autism,
Centralt skolstöd
A:3, B:3
Bedömning för lärande i praktiken på yrkesprogram
Konkreta exempel på hur vi jobbar med bedömning för
lärande med hjälp av It’s learning. Gör vardagen lite
lättare genom att hitta ”metoder” i It’s learning till hjälp
när du ska jobba med t.ex. kamratbedömning,
självskattning, feedback. Exempel på hur du kan jobba
med alla stegen i BFL. ”Hitta helheten” och få en effektiv
inlärning för dina elever. Tag med datorn, vi visar och du
får själv möjlighet att skapa en Exit ticket och
självskattningsformulär i It’s learning.
Max antal deltagare 30 pers.
Sofie Holmqvist, Floristlärare, Virginska gymnasiet
Jörgen Larsen, kärnämneslärare, Virginska gymnasiet
Örebro kommun
Barn och utbildning
orebro.se
A:4, B:4
Att arbeta formativt och elevaktivt i lärplattform
Hur arbetar jag elevaktivt med bedömning för och av
lärande i It´s learning? Under workshopen kommer
Petronella att visa konkreta exempel på hur det är möjligt
att arbeta formativt i It’s learning i syfte att eleven ska äga
och ta ansvar för sitt eget lärande. Hon kommer att visa
funktioner i It’s learning som kan stödja det här arbetet
och under workshopen förväntas du som deltagare att
arbeta med dina egna medtagna kurser inför hösten. Det
är alltså viktigt att du tar med dig kursmaterial och din
bärbara dator att arbeta med under workshopen.
Petronella Ekström, lärare i Svenska, Historia och
Samhällskunskap, Karolinska gymnasiet
A:5, B:5
Formativ undervisning med responssystem i
klassrummet
Elevrespons, feedback och feed forward är tre begrepp
som är glödheta i skolans värld just nu och de handlar alla
om att synliggöra lärandet och kunskapsutvecklingen hos
eleverna samt göra oss lärare uppmärksamma på
kvaliteten på vår egen undervisning. I det här seminariet
utgår jag från Dylan Williams fem nyckelstrategier för
formativ undervisning och du kommer att få konkreta tips
på hur du kan använda digitala responssystem i
undervisningen för att följa upp och utvärdera elevernas
arbeten och kunskapsutveckling. Du kommer även själv
att få på prova på några av de populäraste
responssystemen (Plickers, Socrative samt Kahoot!) som
finns tillgängliga för detta ändamål.
Stefan Karlsson, lärare på Adolfsbergsskolan
A:6, B:6
En föreställning i sär-klass
Citat ur Skollagen gällande Gymnasiesärskolan;
Utbildningen ska utformas så att den främjar social
gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att
självständigt och tillsammans med andra tillägna sig,
fördjupa och tillämpa kunskaper. Hur utformar man
en utbildning som ger eleven möjlighet att utvecklas
så långt som möjligt? Hur ska man klokast använda
skoltiden när det tar längre tid att ”lära för livet”?
Vilken betydelse har ”lust” för lärande?
En redovisning i ord och bild av för- under och
efterarbetet med projekt Schlagervecka på
Tullängsgymnasiets gymnasiesärskola, maj 2015. Årets
evenemang är det elfte i raden av mycket uppskattade
skolgemensamma arbeten. Seminariet kommer även
innehålla samtal i grupp, diskussioner och
erfarenhetsutbyte.
Åke Jennstig, musikpedagog, Emma S-Lund, ped.
samordnare särskola
A:7, B:7
The sky is the limit! - Bedömning för lärande och
utveckling i gymnasiesärskolan
Med elevers kapacitet som fokus samt bedömning som
stöd finns inga gränser. Jag kommer under detta
seminarium visa på konkreta exempel från min egen
undervisning och vilka verktyg jag använder för att mina
elever i grundsärskolan ska nå så långt som möjligt.
Seminariet kommer även innehålla samtal i grupp,
diskussioner och erfarenhetsutbyte.
Jonas Carlberg, Klasslärare Grundsärskolan, Sveaskolan
A:8, B:8
Didaktisk Digital Design
Hur utformar vi uppgifter som stöttar lärande genom hela
arbetsprocessen? Hur kan digitala möjligheter användas
för att nå målen? Hur designar vi FÖR lärande? Med
Learning Design Sequence-modellen (LDS-modellen)
kommer vi att titta närmare på hur en uppgift eller ett
arbetsområde byggs upp.
Emil Jansson IKT-Pedagog
A:9, B:9
Knacka kod i skolan!
Kom och låt Sveaskolans klass 6 visa dig hur du snabbt
och roligt kommer igång med kodning i klassrummet. Vi
kör en pop-up lektion för dig i där du får lära dig koda
med block, testa på programmeringsspråket Scratch och
har möjlighet att ställa frågor. Absolut inga förkunskaper
behövs utan bara en stor nyfikenhet på det digitala
klassrummet. Vi kommer också visa Chromebooks,
Google Apps for Education och Hapara Teacher Dashboard för de som vill veta mer om de verktygen och hur
de kan hjälpa till i lärandet.
Mats Jansson, lärare med elever från Sveaskolan klass 6.
@MatsRJansson, @SveaOrebro
Örebro kommun
Barn och utbildning
orebro.se
A:10, B:10
Visst saknar du några verktyg i din kreativa
verktygslåda?
I skollag och läroplaner har staten av oss lärare beställt
elever som är ”kreativa individer och medborgare”. Hur
skapar lärare miljöer där elevers kreativitet kan utvecklas
och blomma ut? Och vad är egentligen kreativitet? Under
2012-14 har jag läst pedagogik och skrivit uppsats på Coch D-nivå om kreativitet i skolan. Den psykologiska
forskningen har många begrepp, modeller och teorier om
kreativitet. Och ur dem går det att utvinna många idéer
för att främja både sin egen och elevers kreativitet.
Ta gärna med en lektionsplanering och ett problem från
din verksamhet som vi kan jobba med.
Ta en kreativ vecka! Gör något kreativt sju dagar och skriv
dagbok. Vad gjorde du och varför var det kreativt.
Tjuvkika gärna på innehållet:
https://omkreativitet.wordpress.com/jag-forelaser/
Calle Palm, lärare, Navets skola
A:11, B:11
Vad gör unga på nätet och hur påverkar det oss inom
skolan?
Vi lever idag i ett informationssamhälle där ungdomar rör
sig allt tidigare ut på nätet. De är idag inte enbart
konsumenter av internet utan många ägnar mycket tid åt
att skapa nytt innehåll som publiceras på nätet. Vad får
dem att spendera all denna tid åt t.ex. sociala medier,
spel och video? Är allt bara positivt eller finns det även
risker? Dessa frågeställningar diskuterar vi under
seminariet och kombinerar detta med fakta från
rapporter, undersökningar och forskning inom området.
Tillsammans tar vi oss närmare svaret på den viktiga
frågan - Hur bör vi som skola förhålla oss till ungdomars
vanor på internet och dra nytta av deras ökande intresse
för att bidra till det digitala samhället?
Peter Ellwe, IKT-pedagog på Wallerska skolan, Närkes Kils
skola och Mellringeskolan
A:12, B:12
När ryggsäcken är full av skam, skuld och oro kan det
vara svårt att få plats med läxböcker!
Statistik visar att 3-4 barn i varje klass är nära anhörig till
någon som dricker för mycket, använder narkotika eller
missbrukar medicin. Detta är ofta en familjehemlighet.
Det krävs kunskap och mod att upptäcka och hjälpa dessa
barn. Under seminariet kommer vi att prata om
beroende, hur barnen påverkas och hur vi tillsammans
kan göra bättre plats i ryggsäcken.
Marit Äng och Mia Alfredson Hero, kuratorer på Sputnik,
Förebyggande enheten
A:13, B:13
Fokustaktik - ”Age of Distraction”
Ungdomar har aldrig blivit mer störda i sina liv än nu.
Skolarbete är utsatt för hög konkurrens: mobiltelefoner,
facebook, youtube, tv-serier etc. Låg självkontroll och
prokrastinering kan leda till: missade deadlines, stress,
sämre resultat, skolk, låg självkänsla, depression, avhopp
och hemmasitteri. Seminariet belyser låg skolmotivation,
prokrastinering och självkontroll. Jag kommer att dela
med mig av konkreta redskap och strategier som är lätta
att ta till sig för att lyfta elever. En stund med nya tankar,
igenkänning och reflektioner. ”Konsten att bestämma sig
och göra det man bestämt” FokusTaktik har sin grund i
KBT, är utmejslad ur praktiskt elevarbete i skolans värld,
inspirerat av Walter Mischel och Richard Wisemans
forskning.
MathsArne Ekström Socionom/skolkurator/terapeut;
Risbergska gymnasiet
A:14, B:14
Hur får du dina elever att mår bättre? Tänk som dina
elever, tänk normkritiskt!
Vad kan du göra för att kunna vara normkritisk i just ditt
tänk, i din undervisning? Vad kan du som lärare göra för
just dina hbtq-elever? För att inte dra alla över en kam
och hur kan du inkludera alla personer som du utbildar,
barn som ungdomar. Under seminariet blir det utrymme
för både frågor och samtal. Vi lovar att du kommer få en
tankeställare kring normer och beteende och hur de
hänger ihop.
Cristian Rehn, ordförande i RFSL Örebro och Joachim Illena
Bouveng, Kurator på RFSL Örebro
A:15, B:15
Det kan väl inte va´ så farligt, det kommer ju från
naturen!
Skolans styrdokument är skollagen, läroplaner samt olika
ämnes- och kursplaner. De ligger till grund för skolans
ANDT-uppdrag och tobak och narkotika omnämns i
texterna endast på ett fåtal ställen, och handlar då i stor
utsträckning om att ge eleverna kunskap om
skadeverkningar. Det drogförebyggande arbetet är en
viktig samhällsfråga och påverkar barn och ungdomars liv.
Att ge eleverna bra argument att säga nej till droger är
därför värdefull kunskap som ni pedagoger kan bidra
med. I denna workshop får du förslag på hur du kan lägga
upp din undervisning kring ANDT, med särskilt fokus på
tobak, cannabis och spice.
Maria Lindborg, Planerare, Hållbar utveckling,
Kommunledningskontoret, Örebro kommun samt fältare
på förebyggande enheten, socialtjänsten, Örebro
kommun
Örebro kommun
Barn och utbildning
orebro.se
A:16, B16
Familjer i olika länder" - Familjens integrationsprocess"
Mahdi ger en bild av vilka processer som en familj
genomgår i alla faser av en migration, före, under och
efter. Vad är det som sker i familjens strukturer och hur
påverkas de olika individerna, och gruppen, av att lämna
allt känt och landa i det okända? I seminariet ges
utrymme för frågor och samtal.
Mahdi Mohamud, Mångfaldsutvecklare Språk och
framtid
A:17, B:17
Passar jag in? Nyanländas möte med idrottsundervisning
Hur kan vi organisera undervisningen i Idrott och Hälsa för
att på ett bra sätt möta nyanländas behov av
undervisning i ämnet? Vilka begränsningar men
framförallt möjligheter finns det?
Seminariet inleds med en presentation av en
licentiatuppsats (Huitfeldt, 2015) och övrig tangerande
forskning i ämnet. Uppsatsens empiri är sex ungdomars
berättelser om sin relation till fysisk aktivitet i hemlandet
och i Sverige. Ungdomarna är 17-19 år gamla och har
studerat på introduktionsprogrammet. Exemplen är
hämtade från idrott och hälsa på ett
introduktionsprogram, men omsättningsbara i alla
skolformer och ämnen. Utifrån seminariedeltagarnas
egna erfarenheter av undervisning kopplat till
presentationen diskuteras möjligheter att utifrån
kursplanen organisera undervisningen på ett för
ungdomarna relevant sätt.
Åke Huitfeldt, lärare i idrott och matematik, Umeå samt
filosofie licentiat, Örebro Universitet
A:18, B:18
”Måste jag lämna det goda för att slippa det onda”.
Idag lever alltför många barn och ungdomar i en
hederskontext där de begränsas i sitt livsutrymme och i
sina livsval. Två unga kvinnors berättelse om vad strävan
efter att själv få forma sitt liv kan innebära. En oerhörd
rädsla finns i hederskulturer för att det kollektiva
systemet skall krackelera genom unga människors
frigörelse. Hur agerar kollektivet, hur yttrar sig klanens
makt när den ifrågasätts och rubbas i sina grundvalar?
Under seminariet får ni, i berättelsens form, följa dessa
unga kvinnor, ta del av deras vånda och tvivel på sig själva
men också en frihetslängtan och ett stort mod och
personlig styrka. Deras frågor återkommer under
seminariet – till er.
Peter Strand, kurator, Virginska gymnasiet
A:19, B:19
Ingen föds till extremist!
Cirka 20 unga människor från Örebro har rest till Syrien
för att kriga. Några är idag döda! Hur förebygger vi
radikalisering? Hur ser vi tecken på radikalisering? Vilka
åker iväg? Varför åker man? Hur ska vi agera och reagera?
Vad gör Örebro kommun konkret? Hur arbetar vi med de
som återvänder? Det är några av de frågor som kommer
upp under seminariet.
Thomas Gustafsson, Verksamhetschef för Partnerskap
Örebro och Fredrik Malm, Polis har jobbat med dessa
frågor i två år
A:20, B:20
Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv – vad säger
forskningen och hur ska vi arbeta i praktiken?
Örebro kommun har motsvarande 210 fulla skolklasser
med barn i ekonomiskt utsatta hushåll, eller rättare sagt
4189 barn. Dessa barn har generellt en tendens att må
psykiskt sämre än andra barn. Familjens ekonomiska
situation skapar en stress och oro i vardagslivet och
barnen har, både nu och i framtiden, en större risk för
missbruk, självmordsförsök och mortalitet. Familjens
ekonomiska situation begränsar också ofta barnens
sociala vardagsliv. Tillsammans påverkar detta barnen
negativt vilket får genomslag i skolan och i skolarbetet.
Workshopen består av ett föreläsningspass om
barnfattigdom och dess konsekvenser på barns
vardagsliv. Sedan följer ett pass där vi gemensamt
diskuterar vilken roll skolan har och hur man i det
praktiska arbetet skulle kunna att underlätta för barn i
ekonomiskt utsatta hushåll.
Anders Trumberg, fil.dr, strategisk planerare, Enheten för
hållbar utveckling, Kommunledningskontoret
A:21, B:21
Va?! Udda tal? Vad är det för konstigt med de talen?
Språket – ett fantastiskt verktyg! Men som ger oss
utmaningar i klassrummet. Är du som pedagog medveten
om språket i just ditt ämne? Undrar du också hur du kan
synliggöra skillnad och bygga broar mellan vardagsspråk
och skolspråk? Har du, precis som vi, funderat på om du
förstår vad det är du inte förstår? Under seminariet
kommer vi att ge en kort teoretisk bakgrund för att sedan
arbeta praktiskt med ovanstående frågor. Syftet med
seminariet är att öka medvetenheten om språket i alla
ämnen.
Annika Walter, lärare på Virginska gymnasiet,
kvalitetsutvecklare i Örebro kommun
Jennypher Löfgren, lärare på Vivallaskolan,
kvalitetsutvecklare i Örebro kommun
Örebro kommun
Barn och utbildning
orebro.se
A:22, B:22
Språk, lärande och undervisning
I alla klasser finns elever med olika bakgrund, kunskaper
och kanske med olika erfarenheter. Hur ger vi alla dessa
elever likvärdiga möjligheter att lyckas? Vad är det nu vi
skolan och lärare behöver lära oss? Och hur gör vi det?
Seminariet utgår från egna erfarenheter, aktuell
skolforskning och sociokulturell syn på lärande. Lärande
förutsätter även aktivitet, engagemang och en
lärandemiljö som erbjuder såväl höga förväntningar
som stöttning och centralt är språket som ett
grundläggande verktyg för att tänka, kommunicera och
lära. Josefin ger konkreta exempel på hur vi lärare kan
aktivera och stötta alla elever i deras lärande, men ger
också möjlighet till samtal och eftertanke kring och
förutsättningar för lärares eget professionella lärande i
relation till elevernas behov.
Josefin Nilsson, lärare och skolutvecklare /
kvalitetsutvecklare i Örebro kommun
A:23, B:23
Användning av datorer utmanar skrivandet
Skiftet från papper och penna till dator och skärm betyder
mer för elevernas skolskrivande än bara byte av
skrivredskap. Det digitala skrivandet är komplext och kan
ses som en ny skrivprocess, som dessutom sker i en miljö
där sociala medier har stor inverkan på skrivandet. Flera
elever kan inte alls skriva i skolan men några elever
använder sociala medier för att finna hjälp i skrivandet.
Eleverna positionerar sig i skrivroller i spänningsfält där
elevernas deltagande, aktiviteter och språkande är
nycklar i lärandet.
Marie Nordmark, Universitetslektor, Örebro universitet
A:24, B:24
Att skriva sig till läsning – erfarenheter från
vuxenutbildningen
När elever saknar skolbakgrund och inte kan läsa eller
skriva på modersmålet är utmaningen stor när man
studerar och lär sig svenska. Hur kan man göra för att lära
sig svenska tillsammans när man har begränsade
förutsättningar? Sedan hösten 2013 har vi på Språk och
framtid (sfi) utvecklat ett arbetssätt med lärplattor som
verktyg för att lära våra elever att läsa genom att skriva.
Arbetssättet bygger på iWTR-metoden (integrated Write
to Read), och genom arbetssättet upplever vi att eleverna
blivit mer engagerade. De kan också i högre grad arbeta
självständigt jämfört med tidigare arbetssätt.
Upplägget:
• Pedagogiken i centrum – Lärplattan ett verktyg. Prova
praktiskt.
• Samtal om möjligheter och svårigheter med iWTR-
metoden (ASL/STL, att skriva sig till läsning) och lärplattor
i undervisningen
• Appar och hur de används i undervisningen.
Exemplen är hämtade från vuxenutbildning, men är
omsättningsbara i alla skolformer.
Annika Skeppar och Malin Green, SFI-lärare Språk och
framtid
A:25, B:25
Språkverkstan – en hjälp på vägen för att lättare nå
målen!
Hur gör man när elever inte kommer framåt eller när
grunderna i svenskan inte är befästa? Kom och låt dig
inspireras av Språkverkstan. Vi vill dela med oss av våra
erfarenheter. Innehållet kommer att kretsa kring:
Det pedagogiska rummet. Kan ett rum öka lärandets
effekt och hur skapar man en sådan miljö? Ni får se ett
exempel på en lärmiljö som har utformats utifrån en
pedagogisk tanke.
Eleven i centrum. Hur får man det att lossna för eleven?
Hur hittar man varje elevs sätt att lära? Ni får ta del av
material, metoder och verktyg som möjliggör
individualisering. Vi diskuterar bemötande, förväntningar,
återkoppling och hur vi kan få eleven att ta ett större
ansvar för sitt eget lärande. Exemplen är hämtade från
vuxenutbildning, men är omsättningsbara i alla
skolformer.
Britt-Marie Gunnarsson och Petra Olsson, SFI-lärare,
Språk och framtid
A:26, B:26
Internationalisering – från engångsföreteelse till
livslångt lärande
Hur skapar man ett internationellt samarbete som
fungerar mer än vid ett enstaka besök? Hur kan det bidra
till dina elevers utveckling och lärande? Hur skapas
bestående kunskap om, och förståelse för, såväl andras
som den egna kulturen?
Under seminariet delger vi lärdomar och erfarenheter
från vårt mångåriga samarbete med Santa Fe College i
Florida. Genom praktiska workshops kommer reflektioner
och erfarenhetsutbyten ge er konkreta förslag på
samarbetsformer i den egna vardagen.
Nigel Smith-MacGowan och Magnus Riseby, lärare
Tullängsgymnasiet
A:27, B:27
Att vara förstelärare - att förlänga och förstärka rektors
ledarskap - så här gör vi!
I samband med förstelärarnas intåg i skolan tog vi
chansen att kasta upp alla organisationens pusselbitar
Örebro kommun
Barn och utbildning
orebro.se
och lägga dem på nytt. Detta resulterade i en helt ny inre
organisation, utan arbetslag och arbetslagsledare. Vi
jobbar nu istället utifrån kommunens
processledningsmodell med 10 utvecklingsprocesser där
förstelärarna är en given del i ledningsteam och
processledning. En av de tre förstelärarna fick dessutom
ett utökat uppdrag med ansvar för kvalitetsutveckling.
Med exempel från vår verksamhet hoppas vi inspirera
och ge konkreta tips på hur skolutveckling kan se ut i en
intensiv och utmanande vardag som rektor och
förstelärare.
Anders Adamson rektor och Anna-Eva Olsson
förstelärare/kvalitetsutvecklare, Riksgymnasiet för döva
och hörselskadade, Tullängsgymnasiet
A:28, B:28
Vad skall jag använda det här till? – om att undervisa i
matematik på ett studieförberedande program
Programinfärgning var en självklarhet när jag undervisade
på ett yrkesprogram och att matematiklärarna på
Naturprogrammet kan hitta kopplingar mellan matematik
och fysiken faller sig alldeles av sig själv. Att undervisa på
ett studieförberedande program blev inte som jag
föreställt mig. I karaktärsämnen på ekonomiprogrammet
är eleverna motiverade och högpresterande, men de
finner ofta matematiken irrelevant och meningslös. Jag
har utarbetat ett arbetssätt för att förändra deras sätt att
tänka kring matematik. I detta seminarium är exemplet
matematik och ekonomiämnena, men tankarna fungerar
så klart i andra kombinationer också. Målet för mig blev
att systematisera den röda tråd som kopplar samman
matematik med ekonomiämnet. Tillsammans med
ekonomilärarna har vi enats kring gemensamma begrepp
och samarbetsområden. Nyckeln är att hämta inspiration
från ekonomins kontext så ett intresse för matematik
väcks.
Bodil Holmström matematik- och förstelärare på
Rudbeckgymnasiet.
A:29, B:29
Berättelser om en hoppfull framtid! - Framtidsveckan
Många unga upplever idag oro och ångest inför
framtidens utmaningar. Att känna mening, hopp och
handlingskraft är livsviktigt för att kunna delta i
skolarbetet och i livet. Detta seminarium handlar om att
skapa nya hoppfulla berättelser som visar lokala lösningar
på globala kriser. Det är också syftet med Framtidsveckan
som pågår under vecka 40, tillsammans med Miljövänliga
veckan. Genom att integrera veckan i skolarbetet lär sig
eleverna hur de kan vara med och påverka med olika
uttrycksmedel som sprider de goda exemplen – ett
berättande som inger hopp och stärker
förändringskraften! Läs mer på framtidsportalen.se
Niklas Högberg, Omställningscoach, ROS-gruppen
(Regional Omställning i Samverkan)
Ankie Rauséus, samordnare av ROS-gruppen
A:30, Kretsloppslandet, Tekniska kvarnen
"Outside the box" – spelet som kan förändra ditt liv
Tid: 8:15-11:15 (dubbelpass)
Outside the box är ett värderingsspel som vänder sig till
gymnasiegrupper eller en grupp pedagoger. Spelet
handlar om att tänka nytt och annorlunda. Att slå sig lös
från vanliga föreställningar. Då kan det som tidigare
betraktats som dåligt bli bra och tråkigt bli roligt. Spelet
och filmen Outside the Box vill ge inspiration och idéer till
hur vi med små åtgärder kan göra vår konsumtion mer
hållbar och på samma gång få det lite roligare. Örebro
kommun/tekniska förvaltningen är övertygade om att vi
når en hållbar utveckling med kunskap! Under läsåret
erbjuder vi kostnadsfria lektioner i en interaktiv
utställning; Kretsloppslandet. All vår verksamhet utgår
från skolans styrdokument och mål.
Max antal: 30
Patrik Evald och Greta Åström, Teknik- och
miljöpedagoger, Kretsloppslandet, Tekniska kvarnen
Örebro kommun
Barn och utbildning
orebro.se