1. No category

Program
Grund- och grundsärskola/
Vuxenutbildning
12 augusti 2015
Välkommen till en spännande start på läsåret 2015 - 2016!
Även i år vill vi börja läsåret med en inspirerande utbildningsdag för alla skolledare och lärare från
förskoleklass till vuxenutbildning i Örebro. Dagen är obligatorisk för lärare på kommunala skolor.
Friskolorna erbjuds att delta. Fjolårets valbara seminarier och workshops blev en stor succé enligt
utvärderingen. Därför fortsätter vi med dem även i år. Den gemensamma samlingen, med bland annat
utdelning av 2015 års pedagogiska pris, blir en del av 750 års-jubiléet vid scenen som kommer att
byggas vid Örebro slott. Där bjuds du även på en picknick-lunch.
Anmälan
Anmälan görs på pedagog.orebro.se fram till den 5 juni. Där väljer du första-, andra- och tredjehands
val för två seminariepass. Nedan presenteras seminarier och workshops närmare. Lokalernas storlek
och hur anmälningarna fördelas mellan seminarierna kommer att avgöra hur många som får sina första
handsval. Ju tidigare anmälan, desto större chans att du får önskat seminarium. Namnlappar med
tilldelade seminarier skickas ut till rektor på varje anmäld skola den 8 juni. Namnlappen ska bäras synlig
under dagen och kommer att vara din biljett till picknick-kassen.
Välkommen!
Marie Holm, programdirektör, Barn och utbildning
Margareta Borg, förvaltningschef, Förskola och skola
Frågor? Staffan Henningson 019-21 62 54
Örebro kommun
Barn och utbildning
orebro.se
Program
Grund- och grundsärskola/
Vuxenutbildning
Förmiddagens program sker enligt varje skolas planering.
Gemensam samling för alla framför scen vid Örebro slott kl. 12:00
•
•
•
Jubileumsprogram
Utdelning av Pedagogiskt pris
Picknick-lunch
Lunchen är tillagad utifrån ekologiska och säsongsanpassade råvaror i enlighet
med Örebro kommuns koncept Smartare mat.
Detta är Smartare mat:
• Vi väljer grönsaker och frukt efter säsong.
• Vi använder mera grönsaker och mindre kött.
• Vi väljer kött med omsorg.
• Vi väljer ekologiska, miljömärkta och rättvisemärkta varor.
• Vi lagar mat från grunden och provar nya recept.
• Vi slänger inte mat i onödan
Valbara seminarier/workshops. Seminarielokaler meddelas 8 juni.
•
•
•
•
A-passet: 13:30-15:00
ex. A:1 är seminarium 1 under a-passet.
B-passet: 15:30-16:45
ex. B:7 är seminarium 7 under b-passet.
Du väljer första-, andra och tredjehands val till de båda passen.
De valbara seminarierna ges både under a- och b-passet. Det finns dock
enstaka seminarier/workshops som kräver mer tid och ges som dubbelpass
och sträcker sig över både a- och b-passet. Väljer du ett dubbelpass
behöver du inte välja något b-pass.
Örebro kommun
Barn och utbildning
orebro.se
Seminarier och workshops
A:1, B:1
Alla har rätt till undervisning – om extra anpassningar
och särskilt stöd för en likvärdig skola!
I skolan ska vi uppfylla kravet att ALLA ska ges möjlighet
att lära och utvecklas mot kunskapskraven i läroplanen.
Med utgångspunkt från Skolverkets "Stödinsatser i
utbildningen" kommer det här seminariet handla om hur
extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram blir
verktyg för lärare så att alla elever, och speciellt de elever
som har funktionsnedsättningar, ges likvärdiga möjligheter.
Kerstin Isaksson, specialpedagog, Centralt skolstöd
A:2, B:2
Hen kan inte resonera! Kan vi pysa?
I skolan möter vi elever som visar att det är svårt för dem
att klara kunskapskrav som handlar om att resonera. För
att kunna resonera behöver eleven kunna se orsak konsekvens, likheter – skillnader etc. I detta seminarium
går vi igenom vilka riktlinjer som finns kring
undantagsbestämmelsen och vilka extra anpassningar vi
kan göra. Vi ger konkreta tips på arbetssätt som kan
stötta eleverna att utveckla dessa förmågor.
Marie-Anne Angvén och Malin Sunesson, specialpedagog,
Resursgrupp Autism, Centralt skolstöd
A:3, B:3
Formativ undervisning med responssystem i
klassrummet
Elevrespons, feedback och feed forward är tre begrepp
som är glödheta i skolans värld just nu och de handlar alla
om att synliggöra lärandet och kunskapsutvecklingen hos
eleverna samt göra oss lärare uppmärksamma på
kvaliteten på vår egen undervisning. I det här seminariet
utgår jag från Dylan Williams fem nyckelstrategier för
formativ undervisning och du kommer att få konkreta tips
på hur du kan använda digitala responssystem i
undervisningen för att följa upp och utvärdera elevernas
arbeten och kunskapsutveckling. Du kommer även själv
att få på prova på några av de populäraste
responssystemen (Plickers, Socrative samt Kahoot!) som
finns tillgängliga för detta ändamål.
Stefan Karlsson, lärare på Adolfsbergsskolan,
kvalitetsutvecklare i Örebro kommun
Örebro kommun
Barn och utbildning
orebro.se
A:4, B:4,
The sky is the limit! - Bedömning för lärande och
utveckling i grundsärskolan
Med elevers kapacitet som fokus samt bedömning som
stöd finns inga gränser. Jag kommer under detta
seminarium visa på konkreta exempel från min egen
undervisning och vilka verktyg jag använder för att mina
elever i grundsärskolan ska nå så långt som möjligt.
Seminariet kommer även innehålla delar av diskussioner
och erfarenhetsutbyte.
Jonas Carlberg, Klasslärare, grundsärskolan, Sveaskolan
A:5, B:5
Grej of the day – Starta lektionerna med lite kunskap
”Det är viktigt att starta dagen med en bra frukost – då
blir resten av dagen bra” har vi hört i årtionden. I skolan
säger vi nu ”Det är viktigt att starta dagen med lite
kunskap – då blir resten av skoldagen bra”. Grej of the
day (GOTD) gör just detta. Fångar eleverna omedelbart
och lockar fram nyfikenheten, lusten och förmågan att
anteckna, diskutera, dra slutsatser och reflektera. Allt
inom loppet av 15 minuter.
I seminariet kommer vi visa exempel på Grej of the day,
diskutera effekterna och ställa frågan: Vad vill du göra en
grej av? Syftet är att väcka intresse och förstärka
pedagogens förmåga att göra kunskap till något som
intresserar, utvecklar och trollbinder eleverna med hjälp
av IKT.
Robert Fahlström och Elenor Nordén, lärare på Nya
Karlslundsskolan
A:6, B:6
”Tyst i klassen, glöm det!”
Gör dina elevers röster hörda, eller varför inte din egen,
och börja med poddradio (Radiosändning via Internet). Vi
berättar hur vi jobbar med poddsändningar i
undervisningen och du får lära dig att komma igång med
att sända egna poddar. Efter workshopen får du med dig
lathundar och videoguider hur man går tillväga.
Detta får du med dig från vår workshop
Vilken utrustning, program/appar krävs, Fullständig guide
på hur man går till väga (lathundar, videoinstruktioner,
online-hjälp), Inspelningsmiljö- fallgropar och möjligheter,
Audacity – att tänka på, Upphovsrätt – var finns
musik/ljudeffekter jag får använda mig av, Skapa ett
konto på Soundcloud. Skapa en logga till ditt program.
Ta med: dator och/eller Ipad, laddare.
Martin Frisén och Martin Tesell lärare & IKT- pedagoger
på Navet skola
A:7, B:7
Didaktisk Digital Design
Hur utformar vi uppgifter som stöttar lärande genom hela
arbetsprocessen? Hur kan digitala möjligheter användas
för att nå målen? Hur designar vi FÖR lärande? Med
Learning Design Sequence-modellen (LDS-modellen)
kommer vi att titta närmare på hur en uppgift eller ett
arbetsområde byggs upp.
Emil Jansson IKT-Pedagog
A:8, B:8
Knacka kod i skolan!
Kom och låt Sveaskolans klass 6 visa dig hur du snabbt
och roligt kommer igång med kodning i klassrummet. Vi
kör en pop-up lektion för dig i där du får lära dig koda
med block, testa på programmeringsspråket Scratch och
har möjlighet att ställa frågor. Absolut inga förkunskaper
behövs utan bara en stor nyfikenhet på det digitala
klassrummet. Vi kommer också visa Chromebooks,
Google Apps for Education och Hapara Teacher Dashboard för de som vill veta mer om de verktygen och hur
de kan hjälpa till i lärandet.
Mats Jansson, lärare med elever från Sveaskolan klass 6.
@MatsRJansson, @SveaOrebro
A:9, B:9
Pekplatta + Pedagogik = Paddagogik
Hur kan pekplattan bli ett stödjande och kraftfullt redskap
i den pedagogiska verksamheten?
Anpassningar, kompensation, inspiration och motivation
ökar möjligheter för alla att lyckas mer.
Pedagogisk dokumentation där elever är aktiva
medskapare i att synliggöra sitt lärande, och som
underlag till kollegialt lärande.
Jag visar exempel på appar och pekplattans möjligheter
att öka tillgängligheten och möjligheten att lyckas för alla.
Lars-Olov Ågren, Special-/IKT Pedagog på Digitalt
Lärcentrum, Centralt skolstöd
A:10, B:10 Kulturskolan, Vasagatan 9
Skapa med Ipad, kortfilmer om språk, stava, uttala
Tillsammans med Kulturpedagoger skapar ni en stopmotion-film med tema språk, stava och uttala.
Örebro kommun
Barn och utbildning
orebro.se
Kulturpedagoger från verksamheten i Vivalla visar hur de
arbetat med temat.
Kulturpedagoger på Kulturskolan
A:11, B11, Kulturskolan, Vasagatan 9
Drama - övningar med fokus på relationer
Vi visar hur vi tänker och jobbar med drama. Med leken
som utgångspunkt kan samarbetsövningar, teambuildning, värderingsuttryck gestaltas och upplevas.
Kulturpedagoger på Kulturskolan
A:12, B:12, Kulturskolan, Vasagatan 9
Rörelsemetodik - Dans i skolan
Linnea Törnblom som möter elever i åk 1 på grundskolan,
visar och låter er prova på Dansen. Linnea beskriver också
varför och vad syftet är med de olika övningar, t.ex om
rumsuppfattning, kroppskontroll eller samarbetsövningar.
Linnea Törnblom, Kulturpedagog, Kulturskolan
A:13, B13
Estetiska läroprocesser, kultur i skolan eller är det något
mer?
I Lgr 11 står det att eleverna ska stimuleras att med
kreativitet och nyfikenhet lösa problem och omsätta idéer
i handling. Efter att ha gått utbildningen Estetiska
läroprocesser på Karlstads Universitet så har vi fått nya
arbetsredskap att arbeta med kultur i skolan. En helt ny
kunskapsväg med ett lustfyllt lärande för både elever och
lärare. Vi kommer under seminariet visa hur en estetisk
läroprocess kan gå till, och du kommer att få pröva. Detta
kommer bli ett seminarium, där du gör inte bara hör! Jag
tillsammans med tre andra lärare kommer att arbeta
tillsammans med dig. Vi hoppas du kommer få inspiration
att använda det du får under seminariet i ditt arbete, med
det bästa som finns, kultur.
Elenor Sollerman, kulturutvecklare på Viktoriaskolan
A:14, B:14
Visst saknar du några verktyg i din kreativa
verktygslåda?
I skollag och läroplaner har staten av oss lärare beställt
elever som är ”kreativa individer och medborgare”. Hur
skapar lärare miljöer där elevers kreativitet kan utvecklas
och blomma ut? Och vad är egentligen kreativitet? Under
2012-14 har jag läst pedagogik och skrivit uppsats på Coch D-nivå om kreativitet i skolan. Den psykologiska
forskningen har många begrepp, modeller och teorier om
kreativitet. Och ur dem går det att utvinna många idéer
för att främja både sin egen och elevers kreativitet.
Ta gärna med en lektionsplanering och ett problem från
din verksamhet som vi kan jobba med.
Ta en kreativ vecka! Gör något kreativt sju dagar och skriv
dagbok. Vad gjorde du och varför var det kreativt.
Tjuvkika gärna på innehållet:
https://omkreativitet.wordpress.com/jag-forelaser/
Calle Palm, lärare, Navets skola
A:15, B:15
Vad gör unga på nätet och hur påverkar det oss inom
skolan?
Vi lever idag i ett informationssamhälle där barn
och unga rör sig allt tidigare ut på nätet. Cirka 50 % av
våra tvååringar har redan använt internet och frekvent
användande av teknik och internet kryper allt längre ner i
åldrarna. Barn och unga är idag inte enbart konsumenter
av internet utan många ägnar mycket tid åt att skapa nytt
innehåll som publiceras på nätet. Vad får dem att
spendera all denna tid åt t.ex. sociala medier, spel och
video? Är allt bara positivt eller finns det även risker?
Dessa frågeställningar diskuterar vi under seminariet och
kombinerar detta med fakta från rapporter, undersökningar och forskning inom området. Tillsammans tar vi
oss närmare svaret på den viktiga frågan - Hur bör vi som
skola förhålla oss till barn och ungdomars vanor på
internet och dra nytta av deras ökande intresse för att
bidra till det digitala samhället?
Peter Ellwe, IKT-pedagog på Wallerska skolan, Närkes Kils
skola och Mellringeskolan
A:16, B:16
Hur får man eleverna att lyckas? Hälsoarbete ur ett
vidare perspektiv
Eva och Magnus har arbetat tillsammans under många år
på Stora Mellösa skola. Skolan har under mer än tio år
haft en hälsoprofil – hälsa och lärande i samspel. Denna
profil står för en syn på hälsa som är betydligt bredare än
den gängse normen. Skolans hälsoarbete kan snarast
betecknas som ett värdegrundsarbete där kärnan är att
samtliga elever ska känna att de lyckas. Det här är
berättelsen om vår resa, såväl som människor som
pedagoger. Det här blir samtidigt ett tillfälle där du får
möjlighet att reflektera över din syn på elever, hälsa och
värdegrund - vilka av dina givna sanningar behöver
omprövas?
Eva Påhlsson, förstelärare, Stora Mellösa skola
Magnus Brolin, förstelärare, Stora Mellösa skola och
kvalitetsutvecklare i Örebro kommun
Örebro kommun
Barn och utbildning
orebro.se
A:17, B:17, Fabriksgatan 5
När ryggsäcken är full av skam, skuld och oro kan det
vara svårt att få plats med läxböcker!
Statistik visar att 3-4 barn i varje klass är nära anhörig till
någon som dricker för mycket, använder narkotika eller
missbrukar medicin. Detta är ofta en familjehemlighet.
Det krävs kunskap och mod att upptäcka och hjälpa dessa
barn. Under seminariet kommer vi att prata om
beroende, hur barnen påverkas och hur vi tillsammans
kan göra bättre plats i ryggsäcken.
Marit Äng och Mia Alfredson Hero, kuratorer på Sputnik,
Förebyggande enheten
A:18, B:18
Fokustaktik- ”Age of Distraction”
Ungdomar har aldrig blivit mer störda i sina liv än nu.
Skolarbete är utsatt för hög konkurrens: mobiltelefoner,
facebook, youtube, tv-serier etc. Låg självkontroll och
prokrastinering kan leda till: missade deadlines, stress,
sämre resultat, skolk, låg självkänsla, depression, avhopp
och hemmasitteri. Seminariet belyser låg skolmotivation,
prokrastinering och självkontroll. Jag kommer att dela
med mig av konkreta redskap och strategier som är lätta
att ta till sig för att lyfta elever. En stund med nya tankar,
igenkänning och reflektioner. ”Konsten att bestämma sig
och göra det man bestämt” FokusTaktik har sin grund i
KBT, är utmejslad ur praktiskt elevarbete i skolans värld,
inspirerat av Walter Mischel och Richard Wisemans
forskning.
MathsArne Ekström Socionom/skolkurator/terapeut;
Risbergska gymnasiet
A:19, B:19
Hur får du dina elever att mår bättre? Tänk som dina
elever, tänk normkritiskt!
Vad kan du göra för att kunna vara normkritisk i just ditt
tänk, i din undervisning? Vad kan du som lärare göra för
just dina hbtq-elever? För att inte dra alla över en kam
och hur kan du inkludera alla personer som du utbildar,
barn som ungdomar. Under seminariet blir det utrymme
för både frågor och samtal. Vi lovar att du kommer få en
tankeställare kring normer och beteende och hur de
hänger ihop.
Cristian Rehn, ordförande i RFSL Örebro och Joachim Illena
Bouveng, Kurator på RFSL Örebro
A:20, B:20
Utsatta elevers situation och normer som styr
En god lärmiljö präglas bland annat av trygghet och
studiero men också av en nolltolerans mot all form av
kränkande handlingar. Dessvärre är det inte alltid så.
Seminariet vill belysa hur bland annat normer formar
positioneringar och grupperingar i skolklasser och hur
detta kan påverka klassrumsmiljön. Utgångspunkten tas
ur resultat från kartläggningar gjorda i klasser där
ansatsen varit att förbättra skolklassens sociala samvaro.
Exempel på frågeställningar som kommer beröras: Hur
kan man förstå och förbättra utsatta elevers situation?
Hur kan man förstå fenomenet antipluggkultur? Varför
underpresterar vissa elever? Hur kan man skapa normer
som bidrar till en kultur där elever upplever att lärandet
är viktigt? Seminariet riktar sig till grundskollärare.
Hélène Jenvén, doktorand Örebro universitet och
Högskolan i Skövde
A:21, B:21
Det kan väl inte va´ så farligt, det kommer ju från
naturen!
Skolans styrdokument är skollagen, läroplaner samt olika
ämnes- och kursplaner. De ligger till grund för skolans
ANDT-uppdrag och tobak och narkotika omnämns i
texterna endast på ett fåtal ställen, och handlar då i stor
utsträckning om att ge eleverna kunskap om
skadeverkningar. Det drogförebyggande arbetet är en
viktig samhällsfråga och påverkar barn och ungdomars liv.
Att ge eleverna bra argument att säga nej till droger är
därför värdefull kunskap som ni pedagoger kan bidra
med. I denna workshop får du förslag på hur du kan lägga
upp din undervisning kring ANDT, med särskilt fokus på
tobak, cannabis och spice.
Maria Lindborg, Planerare, Hållbar utveckling - Ekonomi
och hållbarhetsavd. – Kommunledningskontoret samt
fältare på förebyggande enheten, socialtjänsten
A:22, B:22
Familjer i olika länder" - Familjens integrationsprocess"
Mahdi ger en bild av vilka processer som en familj
genomgår i alla faser av en migration, före, under och
efter. Vad är det som sker i familjens strukturer och hur
påverkas de olika individerna, och gruppen, av att lämna
allt känt och landa i det okända? I seminariet ges
utrymme för frågor och samtal.
Mahdi Mohamud, Mångfaldsutvecklare Språk och
framtid
Örebro kommun
Barn och utbildning
orebro.se
A:23, B:23
Passar jag in? Nyanländas möte med idrottsundervisning
Hur kan vi organisera undervisningen i Idrott och Hälsa för
att på ett bra sätt möta nyanländas behov av
undervisning i ämnet? Vilka begränsningar men
framförallt möjligheter finns det?
Seminariet inleds med en presentation av en
licentiatuppsats (Huitfeldt, 2015) och övrig tangerande
forskning i ämnet. Uppsatsens empiri är sex ungdomars
berättelser om sin relation till fysisk aktivitet i hemlandet
och i Sverige. Ungdomarna är 17-19 år gamla och har
studerat på introduktionsprogrammet. Exemplen är
hämtade från idrott och hälsa på ett
introduktionsprogram, men omsättningsbara i alla
skolformer och ämnen. Utifrån seminariedeltagarnas
egna erfarenheter av undervisning kopplat till
presentationen diskuteras möjligheter att utifrån
kursplanen organisera undervisningen på ett för
ungdomarna relevant sätt.
Åke Huitfeldt, lärare i idrott och matematik, Umeå samt
filosofie licentiat, Örebro Universitet
A:24, B:24
”… Jag får inte ens äga mina egna tankar”
”De varken slår eller hotar mig, men har kontroll över
mig. Jag får inte ens äga mina egna tankar” berättar 14
åringen som sitter mitt emot mig. Många barn och
ungdomar liver i en hederskontext och begränsas i sina
liv. Under seminariet får ni följa en ung högstadieelevs
tappra försök att skapa ett livsutrymme som kan
innehålla både rätten till ett liv i frihet men också
personlig säkerhet. Vad kan vi i skolans värld göra för att
underlätta hennes process? Var går gränsen mellan
skolans ansvar och socialtjänstens? Vad förväntas det av
en pedagog i en likande situation?
Azita Iranipour, kurator, Centralt skolstöd, Örebro
kommun/ länets resursgrupp mot hedersvåld och förtryck
A:25, B:25
Ingen föds till extremist!
Cirka 20 unga människor från Örebro har rest till Syrien
för att kriga. Några är idag döda! Hur förebygger vi
radikalisering? Hur ser vi tecken på radikalisering? Vilka
åker iväg? Varför åker man? Hur ska vi agera och reagera?
Vad gör Örebro kommun konkret? Hur arbetar vi med de
som återvänder? Det är några av de frågor som kommer
upp under seminariet.
Thomas Gustafsson, Verksamhetschef för Partnerskap
Örebro och Fredrik Malm, Polis har jobbat med dessa
frågor i två år
A:26, B:26
Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv – vad säger
forskningen och hur ska vi arbeta i praktiken?
Örebro kommun har motsvarande 210 fulla skolklasser
med barn i ekonomiskt utsatta hushåll, eller rättare sagt
4189 barn. Dessa barn har generellt en tendens att må
psykiskt sämre än andra barn. Familjens ekonomiska
situation skapar en stress och oro i vardagslivet och
barnen har, både nu och i framtiden, en större risk för
missbruk, självmordsförsök och mortalitet. Familjens
ekonomiska situation begränsar också ofta barnens
sociala vardagsliv. Tillsammans påverkar detta barnen
negativt vilket får genomslag i skolan och i skolarbetet.
Workshopen består av ett föreläsningspass om
barnfattigdom och dess konsekvenser på barns
vardagsliv. Sedan följer ett pass där vi gemensamt
diskuterar vilken roll skolan har och hur man i det
praktiska arbetet skulle kunna att underlätta för barn i
ekonomiskt utsatta hushåll.
Anders Trumberg, fil.dr, strategisk planerare, Enheten för
hållbar utveckling, Kommunledningskontoret
A:27, B:27
The Big Five – ett verktyg för att synliggöra och arbeta
med förmågor, utifrån grundskolans läroplan
”Fem förmågor är allra vanligast i grundskolans nya
styrdokument. Om lärare i alla ämnen fokuserar på dessa
"big 5" kommer elever lättare att nå målen, skriver Göran
Svanelid i sin bok ” De fem förmågorna i teorin och
praktiken”. Dessa rader från Pedagogiskt magasin väckte
mitt intresse av att veta mer. Blir även du nyfiken på att
utvecklas i ditt pedagogiska arbete kan en strukturerad
undervisning utifrån The Big Five vara en väg framåt.
Under seminariet presenteras de fem generella
kompetenserna. Jag kommer dela med mig, och vi
kommer samtala om, hur jag som pedagog utvecklar
klassrumsarbetet utifrån arbete med de Big Five och ett
stöttande ramverk.
Max antal: 30
Sofia Hafdell, förstelärare i skolår 4-6 på Almby skola
A:28, B:28
Systematisk problemlösning enligt EPA-modellen
Seminariet kommer att översiktligt behandla EPAmodellen samt hur den kan användas för ett systematiskt
problemlösningsarbete. EPA står för enskild, par och alla.
Örebro kommun
Barn och utbildning
orebro.se
Frågeställningar som seminariet tar en utgångspunkt
kring är: Hur kan man organisera problemlösningsarbetet
enligt EPA-modellen? Var kan man hitta bra problem?
Hur kan man tänka när man designar egna problem? Hur
kan jag förbereda mig inför arbetet med eleverna?
Seminariet avslutas med att deltagarna ska designa ett
eget problem kring ett visst centralt innehåll och i grupp
göra det förarbete som behövs inför arbetet med
eleverna.
Magnus Windefelt, lärare, Lillåns skola,
matematiklyftshandledare i Örebro kommun
A:29, B29
Skriftspråkande i förskoleklass och skolans tidiga år
Ett av skolans viktigaste uppdrag är utveckla elevernas
läs- och skrivförmåga, eftersom den är central för
lärandet i skolans alla ämnen. Australiensisk literacyforskning visar att barn behöver få arbeta som kodknäckare, textskapare, textbrukare och textutforskare för
att utveckla sin läs- och skrivförmåga. Men hur ser
samspelet mellan funktion, innehåll och form ut i den
tidiga läs- och skrivundervisningen? Och hur ger vi
eleverna verktyg för att bli goda textbrukare och textskapare som vill, kan och vågar uttrycka sina åsikter?
I seminariet ges en bild av dessa frågor utifrån svensk och
internationell forskning. Seminariet riktar sig primärt till
lärare som arbetar i förskoleklass och grundskolans tidiga
år.
Marianne Skoog, universitetslektor, Örebro universitet
A:30, B:30
Att skriva sig till läsning - varför det?
För att ge alla barn (pojkar/flickor, svenska/nysvenska,
språksvaga/språkstarka o.s.v.) samma chans att lära sig
läsa, har vi på Brickebackens skola under 10 år valt att
jobba med ASL (att skriva sig till läsning) i åk F-3.
Under seminariet berättar jag om bakgrunden till vårt val
och hur vi, på ett framgångsrikt sätt, arbetar med ASL.
Du får en del konkreta tips och möjlighet att diskutera
fördelar/nackdelar utifrån erfarenhet och forskning.
Kersti Thelin Ringqvist 1-3 lärare på Brickebackens skola
A:31, B:31
Att skriva sig till läsning – erfarenheter från
vuxenutbildningen
När elever saknar skolbakgrund och inte kan läsa eller
skriva på modersmålet är utmaningen stor när man
studerar och lär sig svenska. Hur kan man göra för att lära
sig svenska tillsammans när man har begränsade
förutsättningar? Sedan hösten 2013 har vi på Språk och
framtid (sfi) utvecklat ett arbetssätt med lärplattor som
verktyg för att lära våra elever att läsa genom att skriva.
Arbetssättet bygger på iWTR-metoden (integrated Write
to Read), och genom arbetssättet upplever vi att eleverna
blivit mer engagerade. De kan också i högre grad arbeta
självständigt jämfört med tidigare arbetssätt.
Upplägget:
• Pedagogiken i centrum – Lärplattan ett verktyg. Prova
praktiskt.
• Samtal om möjligheter och svårigheter med iWTRmetoden (ASL/STL, att skriva sig till läsning) och lärplattor
i undervisningen
• Appar och hur de används i undervisningen.
Exemplen är hämtade från vuxenutbildning, men är
omsättningsbara i alla skolformer.
Annika Skeppar och Malin Green, SFI-lärare Språk och
framtid
A:32, B:32
Språkverkstan – en hjälp på vägen för att lättare nå
målen!
Hur gör man när elever inte kommer framåt eller när
grunderna i svenskan inte är befästa? Kom och låt dig
inspireras av Språkverkstan. Vi vill dela med oss av våra
erfarenheter. Innehållet kommer att kretsa kring:
Det pedagogiska rummet. Kan ett rum öka lärandets
effekt och hur skapar man en sådan miljö? Ni får se ett
exempel på en lärmiljö som har utformats utifrån en
pedagogisk tanke.
Eleven i centrum. Hur får man det att lossna för eleven?
Hur hittar man varje elevs sätt att lära? Ni får ta del av
material, metoder och verktyg som möjliggör
individualisering. Vi diskuterar bemötande, förväntningar,
återkoppling och hur vi kan få eleven att ta ett större
ansvar för sitt eget lärande. Exemplen är hämtade från
vuxenutbildning, men är omsättningsbara i alla
skolformer.
Britt-Marie Gunnarsson och Petra Olsson, SFI-lärare,
Språk och framtid
A:33, B:33
Va?! Udda tal? Vad är det för konstigt med de talen?
Språket – ett fantastiskt verktyg! Men som ger oss
utmaningar i klassrummet. Är du som pedagog medveten
om språket i just ditt ämne? Undrar du också hur du kan
synliggöra skillnad och bygga broar mellan vardagsspråk
och skolspråk? Har du, precis som vi, funderat på om du
förstår vad det är du inte förstår? Under seminariet
Örebro kommun
Barn och utbildning
orebro.se
kommer vi att ge en kort teoretisk bakgrund för att sedan
arbeta praktiskt med ovanstående frågor. Syftet med
seminariet är att öka medvetenheten om språket i alla
ämnen.
Annika Walter, lärare på Virginska gymnasiet,
kvalitetsutvecklare i Örebro kommun
Jennypher Löfgren, lärare på Vivallaskolan,
kvalitetsutvecklare i Örebro kommun
A:34, B:34
Kan skolrestaurangen bidra till skolans arbete med
hållbar utveckling?
”Hållbar utveckling i undervisningen handlar om att få
barn, ungdomar och vuxna att förstå förutsättningarna
för hållbar utveckling, enligt läroplanernas och
kursplanernas kunskapskrav”.
”Undervisning i hållbar utveckling ska bedrivas på ett sätt
som förbereder eleverna på ett aktivt deltagande i
samhället och som utvecklar deras förmåga att ta ett
personligt ansvar för sitt handlande”(hämtat från
Skolverkets hemsida).
Skolrestaurangerna har påbörjat arbetet med att göra
maten mer klimatsmart bl.a. genom att använda en stor
andel ekologiska råvaror. I seminariet kommer vi berätta
hur vi arbetar med Örebro kommuns koncept ”Smartare
mat”. Vi kommer också samtala om skolrestaurangens
möjlighet att bidra till skolans arbete med hållbar
utveckling.
Carina Andersson, Patrice Graner, Barbro Johansson, Åsa
Sandholm, kostchefer i Örebro kommun och Elsa Fries
planerare, klimat- och matfrågor, Hållbar utveckling,
Kommunledningskontoret, Örebro kommun
A:35, B:35
Berättelser om en hoppfull framtid! - Framtidsveckan
Många unga upplever idag oro och ångest inför
framtidens utmaningar. Att känna mening, hopp och
handlingskraft är livsviktigt för att kunna delta i
skolarbetet och i livet. Detta seminarium handlar om att
skapa nya hoppfulla berättelser som visar lokala lösningar
på globala kriser. Det är också syftet med Framtidsveckan
som pågår under vecka 40, tillsammans med Miljövänliga
veckan. Genom att integrera veckan i skolarbetet lär sig
eleverna hur de kan vara med och påverka med olika
uttrycksmedel som sprider de goda exemplen – ett
berättande som inger hopp och stärker
förändringskraften! Läs mer på framtidsportalen.se
Niklas Högberg, Omställningscoach, ROS-gruppen
(Regional Omställning i Samverkan)
Ankie Rauséus, samordnare av ROS-gruppen
A:36
Ekologi på skolgården (Målgrupp åk 1-6)
Tid: 13:30 – 16:45 (dubbelpass) Samling utanför Komtek,
Tullängsgatan 4
Finns det natur på skolgården? Javisst! Här går det också
att studera ekologi! Vi gör en fältstudie i närmiljön –
alldeles utanför knuten - och undersöker vad som lever
där. Hur hänger allt ihop? Vilka arter finns och hur ser
deras förutsättningar för liv ut? Vad händer om vi
förändrar någonting? Vi bearbetar våra upptäckter
genom lekar och övningar. Vi avslutar med att skapa egna
små ekosystem. Artbestämning, sortering och gruppering,
näringskedjor, ekologiska samband, ekosystemtjänster,
fotosyntes, samband mellan organismer och den icke
levande miljön samt människans beroende av och
påverkan på naturen, är kursplanedelar i naturkunskap
och biologi som berörs.
Det blir en praktisk workshop med övningar du direkt kan
använda tillsammans med dina elever!
Örebro naturskola
A:37
Mot målen med kreativ teknik
Tid: 13.30 – 16.30 (dubbelpass) Möjligheternas hus,
Tullängsgatan 4
Här får du möjlighet att skapa och arbeta med teknik med
fokus på ämnesintegrering mellan teknik, fysik och kemi.
Du får flera olika byggen och teman att välja på och du
hittar varianter som knyter an till kursplanernas innehåll
för alla elever från åk 1 till åk 9.
Komteks metodik vilar på ett entreprenöriellt
förhållningssätt, där utforskande, upptäckarglädje,
samarbete och nyfikenhet utgör nyckelord. Det handlar
om problemlösning, uppmuntran, att se möjligheter och
våga prova nya vägar. Genom att bland annat arbeta med
praktiska och kreativa övningar utan färdiga lösningar så
kommer tanken på vad som är rätt och fel inte i fokus.
Max antal: 30
Pedagoger på Komtek
A:38
Teknik och naturvetenskap – inside a box
Tid: 13.30 – 16.30 (dubbelpass) Möjligheternas hus,
Tullängsgatan 4
Komtek har ett uppdrag att utveckla och ta fram Naturoch tekniklådor som grundskolor ska kunna abonnera på.
Örebro kommun
Barn och utbildning
orebro.se
Lådorna ska möta upp pedagogernas behov gällande
material, vardagsanknytning, läroplanskoppling,
bedömning, progression, ämnesintegrering, tid och i
förlängningen leda till ökad måluppfyllelse, ett ökat
intresse för teknik och naturvetenskap samt hjälpa till att
skapa en mer likvärdig skola. Konceptet kommer att se ut
så här:
1. Pedagogerna går en halvdagskurs kring temat för
lådan. Kursen är en blandning av teori och praktik och
innehåller även diskussioner kring formativ och summativ
bedömning av de aktuella undervisningsmetoderna.
2. Pedagogen plockar själv ihop sin låda med allt
nödvändigt material till sin klass, utifrån kursens olika
byggen och övningar; och med tanke på sina elevers ålder
och förutsättningar.
3. Efter att ha jobbat med eleverna en tid kommer
pedagogerna tillbaka för ett nytt kurstillfälle med fina
möjligheter till kollegiala utbyten.
Dagens workshop presenterar konceptet utifrån
en ”testlåda” på temat ”Kraft i luft”. Vi jobbar praktiskt
med fysik, teknik, krafter och kraftöverföring, luft, egna
konstruktioner, teknikutvecklingsarbete och bedömning
av praktiska arbetssätt. Välkomna till en kreativ och
tankeväckande workshop med praktiska byggen för alla
från åk 1 till åk 9.
Max antal: 15
Pedagoger på Komtek
A:39
Miljölektion i Kretsloppslandet
Tid: 13.30 – 16.30 (dubbelpass) Kretsloppslandet,
Tekniska kvarnen
En interaktiv upplevelse i fantastiska lokaler i Tekniska
kvarnen! Vi börjar i Välkomstrummet, för att sedan bli
nedspolade i avloppsröret till utställningen. Ni kommer
att få testa på lektionsupplägg för F-3, 4-6 alternativt 7-9.
Vi har bl.a. en talande skräphög och olika sorteringsspel.
Dessutom kan man spela toabasket eller köra ”bajsrace”.
Örebro kommun/tekniska förvaltningen är övertygade
om att vi når en hållbar utveckling med kunskap! Under
läsåret erbjuder vi kostnadsfria lektioner i en interaktiv
utställning; Kretsloppslandet. All vår verksamhet utgår
från skolans styrdokument och mål.
Max antal: 30
Patrik Evald och Greta Åström, Teknik- och
miljöpedagoger, Kretsloppslandet, Tekniska kvarnen