1. No category

Z tlieto rom ansk a sp rå k ets d ialek ter.
Tredje Delen
som med vidtberö m da F ilos. Fakulte tens tillstånd
under inseende
^
af
« ao. CARL W I L H E L M H Ö T T I G E K
E . O. Profe sso r i Moderna Litteratu ren,
En a f de Aderton i Sven sk a Akademie n in. m,
kommer att offentligen fdrsvaras
af
LUDVIG ALEXA \'DEM ROSEXKR VNTZ B A L C IM
S u d . N e r.
S lip
S p a rfe lt.
på Ekonomi ska Lårosalen d. 2 0
Nov. 4 8 5 3
p. v . t. f. m.
UPSALA
YV a h I s t r ö m A
7
C.
I8U3.
af
RESrONDENTEJf .
I.
Gin det a ena sidan är e lt fel o 11 i svensk skrift onodigtvis inblanda främmande ord , för hvilka vart eget språk
äger fullt motsvarande u ttr y c k , så är det å andra sidan en
dårskap alt numera ur vårt modersmål vilja utm önstra alla
ord, som ej aro af inhemskt ursprung.
II.
Flera sädana finnas, som redan blifvit med värt språk
s» införlifvade, att de ej mera der kunna umbäras och i
hvarje svensk ordbok böra få ett rum.
III.
Våra emhets- och lä roverk, äfvensom de vid dem tjenslgörande, hafva till största delen osvenska benämningar. En
ändring bäruli vore Önsklig, men b lefv e, fullständigt g e n o m ­
förd , en förvirring.
T ill a n d r a
konjug atione n räkna vi de v er b e r,
som ändas i praes. infin. på er ocli i praet. partic
.
på w, t. ex. ven der (lat. vender e) , vendu (lat. v e n
­
ditus).
I öfrigt sam m anfalle r dess typ nära med den
första konju gation ens. H os några a f de hithör ande
verbcr na märke s en anoma l böjnin g a f praet. p artie.,
d els på s , dels på t , äfvcns om ett af dem böjer
några tem pora efter tredje konjug atione n.
T ill t r e d j e konju gation en höra de verber , som
både i praes. infin. och i praet. partic. ändas på
t,
t. ex. d o rm i (lat. dorm ire) . T ill denna typ hör iniperf. ind. på iv e , fut. på r ä 9 praes. part. på iang:
sålede s d o rm iv o , d o rm irà , dormia ng. Från denna
konju gation ens hufvu dform finnes dock ett större an­
tal i m er eller mindr e mån afvika nde verber.
U n d er dessa trenne konjug atione r låta nu alla
verber hänfö ra s ig , med undan tag a f några få i praes.
infin. enstaf viga på o eller m, som bilda en särskilt
anom al klass utan gemen sam typ.*
* Jem fö r nian dessa konjug ationst yper med de
öfriga
romans ka språke ns, sa finner man dem i italiens kan
motsva ­
ras af infìniti v-form erna pà a r e , e r e , ir e . (eller apokop
eradc :
a r , e r , i r ) , i portug isiskan , spanska n ocli Graubi
inder-r omanska n på a r, er, er, i provcn zalskan på a r, re,
ir 1. ir e ,
oeh i dakoro manska n på a r e , e r e , i r e , bvarvid
dock anm ärk es, alt dessa fulla ändelse r sällan här förekom
ma annat
än i p o e s i , emedan W a la c h e n eljest föredra ger
de apokoperade former na på « , e och t ( c è n ta , fa c e , auzi
i st. f. ceri'
ta r e , fa c e r e , a u zirc).
Fransy skan i sin närvarande g esta lt
är af alla de romans ka språken d e t , som , i fråga
om v e t '
berna, mest afvikit från den gemens amma urtypen
. Don är
dock äfven d e r , ehuru skym d , icke oigeukä nlig.
F örsta Konjugationen.
Praesens.
Conjunct.
In d ica t,
a in C
ames
am a
ame
amcs
am e
am ong
ameis
ama
among se
ameise
ame
Imperf.
am ove
am oves
am ova
ames
amesses
ames
am an g
am oves
am ova
am essang
am esseis
ames 1. amesa
Perfect.
ebbe \
ebbes }
ebbe f
am a
la m a
ongsei
eise \
ebbe >
Plusquam perf.
es
esses
es
ove
o ves,
ova
iam a
ang
oves
ova
lam a
assang |
assais
es
Futurum (i b egge modi)
am erà
a m e r iis
a m e r ii
am eron g
a m ere is
a m erà
In fin ti.
P articip.
praes. am è
praet. a v à i am a
praes, nm anq
piaci, am ii*
F rån denna typ afvika, såsom näm ndt, år fö l­
jande verba:
F c göra.
I)
Prats.
I m p e rf.
fe fe
fefes
fa fave
fafoves
f a f ova
Futurum
f a r ii
fa r à s
f a r ii
fafanq
fafais
fafova
fa ro n q
fa reis
fa r à
M
fafan g
fafcis
M
P a rticip.
procs. fa fa n g
2) D e gifva.
praet. fa t.
5) S t é stå.
D essas ändelser äro lika som det föregående ver­
b e ts , utom i tredje person singui. och plur. a f praes.
indicai, der de liafva dn 0 eh sta.
* Om prajf. psrticipiuin sl ä r adjektift hän fördt til) ett feminint
su b sta n tivu m , får d et, i f.ill det förut är flersfaf.vigt, ändeisen crfrt,
t. ex. cn älskad qvinna na f ä n n a am eda (icke atnä). A r det åter för­
ut e n s t a f f i g t , så tillägges blott ändeisen fl, t. ex. en gifven sak na
cosa d a t a (icke dat). A t t pluralbildningen i beggc genera sker efter
camma typ soju adjektivernas, d r cn r eg el, s o m gäller för praet. parti­
cip. a f a l l a kinjungationcr.
4) T ré draga.
P r as.
tire
tires
tira
Irafong
trafeis
lira
Im perf.
Futurutn.
trafove
trafoves
trafova
tr a r ä
tr a r ä s
tr a r ä
trafan g
trafoves
trafova
tr a ro n g
tr a re is
tr a r ä
Particip.
praes. tra\an g l. tra n g
pract. tra t
A f den p a s s i v a form en är här blott prait. par­
ticip. anfordt. D et är med dettas tillägg till hjelpverbet vöjte r, som de öfriga formerna bildas: så­
ledes indic, praes, song am'à, imperf. foe a m a , perf.
song ftat a m a , plusquam perf. fo e ftat am'à, futur. sarà
am'à o. s. v. Infinit. praes. viifter a m a , pract. vò\ter
ftat am'à.
Pà enahanda sätt bildas passivum i de an­
dra konjugation erna.
Exem pel på reguliera verber a f forsta konjugationen: gustò frukostera, mar'àndé äta m id d ag, c'óné
äta qvällsvard, pause h v ila , sommié dröm m a, vöellé
vaka, lavé tvätta, lövé u pp stå, toffé lu k ta , tgianté
sju n ga, spudé sp o lla , k ridlé r o ssla , sué sv etta s, toké
röra, im paré lära (af andra), insognò lära (andra),
copie afskrifva, scomäncé b eg y n n a , fm é slu ta , vaseline
ta la , domande fråga, confessò bekänna, p iste b ik ta,
accusò anklaga, nötjhc neka, proé försöka, p rö é bedja,
y id ik é dom ine, condannò fördöm m a, perdonò fö r lå ta ,
laudò beröm m a, disprözé förakta, saltidé hels a , con­
solò Irösla, stimò värdera, ponsò tänka, sparò h o p -
jias, b ii tié önska, dubitò l villa, sm ilé sm ickra, bossé
k y ssa , rubé stjäla, skivé undvika, n w né fora, tum é
h op vik a, passé gå fö rb i, mande sk ic k a , a\pötté vän­
ta , giatté finna, laorc arbeta, za rré slita sö n d er,
compre k ö p a , m ertgiadé liandla, m ösuré m äta, pösé
väga, im prösté lå n a , davagnc vinna, fortjen a, tcmpösté störtregn a, tauné åska, tarlujé b lixtra, cröé
sk apa,
curnandc b efa lla , ballé dansa, stortgé störta
om k u ll, salé sa lta ,
torné svarfva, ziplé tälja, zum-
p rc tim ra, sänké snickra, arpé harfva, sane så , sä~
f té sk örd a, söé meja h ö , sivé gärd sia , loé b inda,
sofie b lå sa , jiblé h v issla , bru\é bränna, dä\tudé släck a,
gravò gräfva, sgolò flyga, la\é upphöra, sarò läsa
ig en , litighé p rocessa, m. 11.
Andra Konjugatione n.
Praesens :
In dicat.
Conjunct.
v en d e
vendes
vend
ven de
vendes
ven de
vendon y
vendeis
vend
vendongse
vendeis
ven de
Imperi'.
vendove
vendoves
vendova
vendes
vendessea
vendes
ven d a n y
vendoves
vendova
ven dassu n y
ven dassais
ven des
Con ju nct.
ebbe ven d u
in. m.
In d ic a t.
e vcm ln
in. m .
Plusquam perf.
es vendu
ove v e n d u
m. m.
m. m .
Futuram (i begge modi).
v e n d e rà
ven d erä s
ve n d e rà
ven deron g
ven d ereis
v e n d erà
Particip.
In /in it.
praes, v e n d e r
praes. a v à i ven d u
praet. ven dan g
praet. v e n d u *
P å enahanda sätt böjas: rö\puendc r svara, tYitä n d e r förstå, cono\er känna, p iä rd er fö r lo r a , viver
lefv fl, /ajer ly s a , batter s lå , m. fl. Andra äro ano­
mala i prait. particip, som dels ändas på <, t. ex.
rom per b ryta, prait. part. rot (icke rom pu) , /löjer
lä s a , liö tj m uever röra, m uctj dels på s , t. ex. cor­
r e r lö p a , cors-y m order b ita, mors. Ilo m p er böjer
dessutom sitt imperf. och futurum indicat, efter tre­
dje konjugati onen,
således ro m p ive,
rotnpirä (icke
rom povc, rom perà).
* I denna konjugation Lar praet. partic. den feminina ändeisen
u d a , således v e n d u , v e n d u d a , p e r d u , p e r d u d a (n a cosa p e r d u d a
vom j d o n g rä r g i u t e d a , en förlorad sak b lifv er sällan funnen). D c
anomala prsct. part. på t bilda sitt femininum genom tillsa ts af a ,
således l i ö l , liöta.
T redje Konjug alionen .
Praesen s :
Indicat,
C o n ju n ct.
dorm e
d o r mes
d o rm
d orm e
dorm es
dorm e
dorm ion g
dorm ieis
d orm
dorm iongse
dorm iö ise
dorm e
Imperf.
d o rm ive
d o rm ives
d o rm iva
dorm is
dorm isses
dorm is
d o rm ia n g
dorm ives
do rm iva
dorm issang
dorm issais
dorm is
Perfect .
e donni
ebbe dorm i
m. m.
Plusqua inperf.
ove d o rm i
ro. ro.
es d o rm i
Futuru m (i beggc modi).
dorm irli
d orm ir iis
dorm irli
d o rm ir ong
dorm ir eis
dorm irli
ln fin i.
praes, d o rm i
pra;t. a v iii do rm i
1‘articijt.
prael. dorm ian g
praet. d o rm i*
* I denna boujugati on har praet. part. den feminina ändelsen
ida,
således a u d i , a n d id a . D e anomala prajt p a rtic. på « bilda
sitt femi­
ninum på n d a , dc på t blott genom tillsats a f ett a.
På samma sätt böjas au di h ö ra ,
m enti ljuga,
cttfi s y , tossi h o sta , m. il.
Anomala äro: I. alla
de verber,
som näst fore *
liafva en v o k a l, t. ex. ud'ài s e , praet. part. udii. P o ­
llai kunna, praes. ind. p o sse, imperf. p od o ve. H a i
vilja, praes. ind. v o , v iic s , v u c lj imperf. ulove$ praet.
part. ulti. M osiii (det tyska miissen)', praes. rimesse,
imperi*,
m ossove,
praet. part.
muessii.
S a v ä i vela,
praes. s ä , sä s, s a , savon ij, sa ve is, sa', im perf. savove
praet. part. saptt. C rai tr o , praes. cr ä t, c rä is, c r a i,
ken lon g, k erd eis, crätj imperf. k e rd o v e ', praet. part.
kerdii. P a la i g ä lla , praes. u äfe, v ä le s , v ä l , valon g ,
v a le is, v ä l •, imperf. v a lo v e ', praet. part. u a/ä. P lu ä i
regna, imperf. p lu v o v e ', praet. part. plu ct. J\Öväi
snöga,
n ò v o v e ; praet. part. nóvet.
imperf.
T om ài
frukta, praes. tó m e, imperf. täimove, praet. part. ta­
mii, m. il.
II.
alla enstafvig a ord på
di sä g a , indicat, praes. d tft, dtfes, dif, di\ong, ili\öis, dt(.
imperf. d i\o v e - v e s - v a , di\ang, di\oves, rfifova.
futur.
d trä , d träs, d ir a , d iro n g , direis, d ir a .
partic. praes. d i\a n g , praet. dtf.
Art sö k a , indic, praes. k ie r i, k ie re s, k ie r , kierong 1.
k rio n g , krìcs, kier.
im perf. k r iv e - v e s - v a , k riva n g , k ria is, kriva.
futur. Årträ, -r ä s , - r a , k riro n g , - r e is , -r a .
part. praes. k ria n g , praet. Art.
lÄrt sk rifva, ri skratta, ft gå ((tue, firä, (art^f, fitj m. fl.
III.
några andra i en och annan form
afvikan de verber: capi forstå, praes. capeffej sa m t, i
analogi d erm ed , servì tjena och p a ti lida. Ugni k om ­
m a,
praes. v a g iti,
vägnes, vän g, ugnong , ungneis ,
v ä n g ,’ im perf. ugnivej praet. part. «</»«. Form k läd a,
praes. fo rn e fe.
G iaföi
ligga, praes. giä fe, imperf.
(fia\ove , praet. part. gia\u. M o ri d ö , praet. part. morL
A n o m a l a verber, som ej till någon af de före­
gående konjug ationer na låta sig hänföra :
T o taga, indie, praes. to lc, ioles, tol, tulong, tuleis, tol.
im perf. tu lo v e -v c s , -v a , talang, tulais, tulova,
fut. tu r a , - r ä s , -vài, turong, tureis, turä.
part. praes. tulan g, praet. tolt.
S tlu tillslu ta , praes. stia fe, imperf. stlu \ove, praet. part.
s tlu t, m. fl.
Partiklarne.
Bland dessa må här anföras :
I. A d v e r b i e r n a : jt j a , no n ej, nia alls icke,
d a n z , segur visserli gen , insi, iliet så , forsi kanske.
A n c o i i d a g , enjärn i g å r, dantjär n i förgår, dotnang i m orgon , dodom ang i öfvermo rgon, iard sent
(tidigt uttryck es med a bon dura), däscng nu* drädäseng ju st n u , d u ra r 1. dongrär sällan , sov m g o fta ,
m ài ald rig, ogn’àur a alltid , d a tra i stundom , dakang
1. dang d a via fordom , p rä st 1. [hö// hastigt, f«
redan.
T io här,
derifrå n, dlonk
i/o d er,
da tio härifrån , da ilo
allestäd es, nio ingenslä des, m za o l
O la ? liva res t, cang? når, pertgé? hvarfö r e , con tyc? hvarm ed, hvanne delst ( = con tye ma­
n ie ra , con tge m itle?) o. s. v. F ör öfrigt nyttjas de
flesta adjektiv er iifven adverb ialiter, men deras plats
är då e f t e r verbum , t. ex. skri bòli skrifva vackert,
någonst ädes.
rnajé häng äta v ä l, laoré ert arbeta strängt . I lik­
het med italiens kan begagn ar ock Grödue rdialekt en
adjektiv ets omskrif ning med partike ln da för att ut­
trycka något adverbi alt.
2.
Prmpositionerna:
p e r gen om ,
pro v i
do efter, bakom , contra em ot, soura öfver, zenza
utan. D essa sättas med accusat ivus. D creinot sällas
med ablativu s: dedite inu ti, dedora utanför , sott un­
d er, samt da a f, con m ed, su* p å , te u ti, livilk a,
på enahan da sätt som i italiens kan, samman smälta
med den bestämd a artikeln .
5. K o n j u n k t i o n e r n a :
y o c h , anche o ck så,
b ä n g -b ä n g 1. b ä n g - y så väl so m , rnu m en, se o m ,
po derp å, dedo än dtligen , m äi kä e lje st, p iirl dels,
mo — mo b åd e, m. fl.
4. I n t e r j e k t i o n e r n a : A h , occa ack , kcka fy,
tge inai livad nu! m. fl. De flesta affekter uttryck as
genom pronom en tge ( = tg iö ) framför nomina t. ex.
tge spavent hu då!
D å detta är det första fö r sö k , som blifvit gjordt
att gramm atikalis kt bestämm a och i tryck qvarhå lla
* I stället för su kör man stundom sung eller sa.
denna folk dialek ts sväfvan de former , m åste förf. på­
räkna läsaren s öfverse ende för ett eller annat m iss­
tag, som lättelig en kunnat äga rum så väl i ljudens
uppfat tning som beteckn ing. Ilan liar likväl i begge
dessa afseend en sökt ställa sig till noggra nn efter­
rättelse de upplys ningar och råd kan erhålli t dels
under sin vistelse på stä llet, dels sederm era genom
skriftli ga m eddelan den a f en infödd Grödue rbo. *
D et på stä llet gälland e
stafvels esättct har han a f
lätt b egrip liga skäl ansett sig böra tills vidare bi­
b eh ålla,
ehuru åtskilli gt mot dess konseq vens kan
vara att anmärk a. Några språkp rof, dem han varit
i tillfälle att sam la, skola på ett annat ställe med­
delas. D e äro upptec knade ur folkets mun och ut­
göras a f några lokalsa gor oeh en enda folkvisa .
5$.
B a d i o t i sk a n ( Ennebe r(jer-di alekten ) .
Denna
andra tyroler -ladins ka munart är i sina
form böjnin gar, der dessa med någon visshet låta sig
bestäm m a, så foga afvikan de från Grödne rdialek ten,
att en särskil t redogö relse för dem här vore öfverflödig. D erem ot är dess ordförr åd i någon mån
skiljak tigt.
F öljan de uppstä llning af spridda ord
kan tjcna till p rof så väl på de begge T yrolerd ia* För den
kunnat hekandl a
sk a n , stär han i
villig litteratö r i
grad af u tförligh et, h varmed förf. här
denna hittills okända gren af rbetorom ansärskilt förbinde lse Los en nitisk och v ä l­
W i e n , Herr K a rl O berlcitne r.
lektern as förhåll ande sins emellan som på deras g e­
mensam ma ställnin g till Graubiindens b egge hulfvud dialekt cr. Hvad dessa sednar e beträff ar, bafva bär* med
flit orden b lifvit valda så , alt de bär förekom irjandc
ladinsk a äro gemens amma i begge underd ialekte rna
(med den ringa olikbet en a f verbal- ändelse n a r i unterenga dinskan oeb er i oberen gadins kan), sanut alt
äfvenså de bär förekom mande rom onska äro gem en ­
samma
fo r både oberlän dska och ob erhalb steinsk a
dialekt erna :
T yrolen
■■
i ^
Graubi inden
—
* ■.
Ladinska .
B a d io tisk a. Grödners pråket.
ltomonsl ka.
sera.
afton.
sere.
söira.
saira.
barn.
creatur a,
pitel.
infant, infaunt. uffont, affon.
blixt.
treunde .
leita.
cbalave rna.
cameg»
blov.
blau.
bäk.
buocb 1. bock.
bucc.
fra.
frar 1. frer.
frar.
piet.
pett.
brusi.
ual.
bruni.
blå.
bock.
becc.
broder. fre.
bröst.
dant.
picte.
bäck.
ru.
ruf.
ovel 1. aguail.
dag.
dé.
di.
di.
ilo.
der.
dimma. cliiera,
tgiera.
dä
dörr.
fader.
rnivel
la 1. lo.
lou.
tscbier a.
tschagj cra.
( in terra.
inloata .
uf.
usch.
pere.
in allura.
lura.
iiseh.
iscb.
bap.
bab.
Iladiotis ka. Grödner språhet.
Ladinska .
Homonsk a.
finger.
deitg.
döit.
daint.
dett.
fa rfa r.
neue.
nöine.
bapseg ner.
tatt.
farm or. a.
ava.
n en.
crepp.
creppe s. crippe l.
flicka.
muttä.
multa.
fogel.
ava.
tatta.
grippa.
malta.
vitsch ell.
u c o l.
utsché .
utscbi.
fot.
p iscb.
pö.
pé.
pei.
få r .
bische .
biösa.
biscbia .
nuorsa.
pulede r.
pulein.
folung e.
pulerig n.
gem a.
g 'ang-
gugien t 1. bugiend.
get. cliore, tgiore. tgiäura . chavra ,chevra . caura.
gräs.
vierlä.
jerba.
erba.
erva 1. iarva,
gubbe.
vedel.
vödl.
gå.
S d i­
scili.
gbiel.
i går.
inir.
gul.
Iiafre.
hagel.
haka.
fienjiirn .
even ii.
greni-
tämpe-
schore s.
sta.
mantu ng.
s ii ni a il­
vegl.
giall.
niellcn.
ir.
ber.
ier.
avaiua .
aveina.
teuipei sta.
tempiasta.
rnintun.
mentun.
io ng.
hata.
purte sen. desenn é. odiar-e r.
him mel, tscbi, pe-
d o l.
tscbel.
hasslar.
tscbiel.
reiscb.
hufvud . elie, tgia.
cba, tgiö.. cbeu, elio.
cbiau.
htiml.
tgiang.
chiaun.
chang.
clian,
llmdiotiska. Grödnerspråket.
hunger.
fang.
huru.
CO.
co.
hvissla, scliiuré.
cliasa 1. chesa. casa.
innua.
nua.
fiblt*.
scbiivlar-er.
scliivlar.
ilo.
quilò.
cou.
eliaval.
cavaigl.
fain.
fein.
olà.
hvarest.
fom m.
fam.
tgiesa.
cliase.
hus.
Rom onska.
Ladinska.
här.
chelò.
hast.
cbavail 1. tgiaval.
hö.
feign.
fäng.
höna.
gerinc.
giallina. giglinna.
höra.
aldi.
audi.
gaglinna.
udir.
ingenstädes, innio. nio.
ningiir.
nigliu.
p o l .sebe. (i.
jo jungfru. sebone 1. sunsele.
sebi.
gie.
juvna.
giuvantschella .
kalf.
videi.
vadöl.
vdè.
vadi.
kall.
frcit.
fräid.
fraid.
freid.
kam ­
combra.
cliammene. majong. cliambra.
mare.
katt.
ko.
pantaganii. giat.
vaclia 1. vatgia.
korn. orde, form entoug.
kraft.
forzä.
ktdle.
col.
källare, cb en ö ,
ligga.
poné.
vaeca.
buerdi.
dum ieg.
colligna,m iioti. crest,b o lt.
eule.
scliier, mu-
tscbalè.
riilseb.
viver.
vive.
vaeba.
forza.
tgienò.
lefva.
galt.
giatt.
viver.
giasebair.
sclier.
B a d io tisk a. Grudncrsprå ket.
lukta.
toflfé.
Ladinska.
Bom onska.
odurar-er .
lär.
cosse.
cuessa.
fardar.
cossa 1. coassa. queissa.
läpp.
custeis.
räppes.
leiv.
lev.
lärka.
lerscb.
larscb.
lariscli.
mage.
magong.
stomi.
magun.
man.
om.
uem.
bom.
bum.
m oder.
umä.
oma.
mamma.
mumma.
barba.
aug.
anda.
onda.
doman.
damaun.
m orbror.
berba.
moster, mede.
morgon.
anda.
dumang.
natt.
not.
nuot.
nott, noat.
noig.
nej.
na.
no.
nabriea.
na.
näsa.
näs.
nes.
oxe.
bo.
panna.
uffrunt.
bouv.
gvinna. föm ene.
regn.
nas 1. nes.
fenna.
bov.
frunt.
femma 1. femna.
plövgia.
plievgia.
sejal.
segel.
surriitscb a. surica.
mur.
meur, mi
udei.
vair.
ver.
cbantar-e r.
cantar.
boscb.
uault.
p l° je-
råg.
siarè.
rä tta ,
se.
siella.
sjunga, cbenté.
skog.
tgianté.
bosk.
skrika,
scrajé.
slå.
peté.
batter.
batter.
picchiar.
snö.
nei.
nöif.
naiv.
neiv.
sulaigl.
suleigl.
sol.
sebvaié.
suredel.
cridar I. sbragir.
Graubiinden
T yrolen
Radiotiaba. Grödnerspråket.
stå
sté.
svettas.
sujé
Lodiiisba.
ilomonsba.
siar 1. ster.
siiar-er.
su ar.
svin.
purtschi.
p u rcol.
piicrch.
piercli.
syster.
so.
sor.
sour.
sora.
tala.
raschoné. rusehné. radschunar-er . ruschanar.
adiim.
tillhopa.
läng.
leign.
träd.
gial.
tupp.
seit.
sei.
törst.
gross dlä jamä.
vad.
chaud.
varm.
tg ia u t,
insembel.
ansembel.
lain.
lenn.
giall.
ch ied , cod.
sait.
seit.
vantrigl.
vantrill.
chaud, chod.
cauld.
tgialt.
rabgia 1. gritta.
vrede.
senn.
vädur.
bagolt.
yngling. sunsel.
schoon.
indà.
återigen.
gr eg.
annigl.
juven, giuven.
giuven.
da pe.
pusclipci.
öga.
jod li.
uedl.
ögl.
egl.
öra.
oredle.
uräella.
uraiglia.
ureiglia.
T ill ytterligare jem förelse m ellan Ennebergeroch G rödner-dialekterna samt bevis på b egges nära
likhet, må de badiotiska räkneorden sammanställas
med d em , som å föregående sida 28 b lifvit ur Grödnerspråket anförda. V i anmärka härvid, att de skrifkunnigc i Enneberg ick e, såsom deras grannar i Gröden, för ljuden sch och tsch använda något särskilt
skriftecken.
Ung 1. u n , d u i,
tr e i, c a te r,
tsching 1.