- Arkeologikonsult
Tegelbruket och tegelslagarens torp i Viksäng Arkeologisk förundersökning av lämningar utan särskilt nummer i FMIS, Västerås 1:128, Öster Mälarstrand, Domkyrkoförsamlingen, Västerås kommun Arkeologisk förundersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2015:2914 Åsa Berger Arkeologikonsult Optimusvägen 14 194 34 Upplands Väsby Tel: 08-590 840 41 www.arkeologikonsult.se Omslagsbild: Del av den kallmurade tegelugnen (105). Foto från öster. Allmänt kartmaterial: © Lantmäteriet Dnr: 50007066_140003 © Arkeologikonsult 2015 Tegelbruket och tegelslagarens torp i Viksäng Arkeologisk förundersökning av lämningar utan särskilt nummer i FMIS, Västerås 1:128, Öster Mälarstrand, Domkyrkoförsamlingen, Västerås kommun Åsa Berger Arkeologisk förundersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2015:2914 ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ( ! ! Norberg ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! !! ! ! ! ! ! ( Fagersta ! ! ! ! ( Sala ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Skinnskatteberg ! ( ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Surahammar ! Västerås ( Viksäng ! (! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ( ! ! ( Arboga ! Kungsör ! ! ! ! ( ! ! ! Köping ! ! ! ! ! ! ( ! ! ! Hallstahammar ! ! ! ! ( ! ! ! ! ! ! ! ! Sammanfattning Inför Västerås kommuns detaljplanearbete utfördes en arkeologisk förundersökning på den plats i stadsdelen Viksäng där ett tegelbruk uppförts under 1600-talets slut. Enligt äldre kartor fanns tegelugn, tegellada och flera andra byggnader i området. Dessutom fanns ett torp där tegelslagaren bodde. Den enda lämningen som var synlig vid undersökningens början var tegelugnen. Delar av området var kraftigt påverkat av markingrepp och påförda jordlager. Vid schaktning påträffades enstaka anläggningar som eventuellt skulle kunna knytas till tegelbruket så som ett stolphål och en stenpackning. Längst i norr påträffades grunden för Viksängstorpet och vad som tolkats som dess fähus. Lämningarna var delvis skadade av senare vägbyggen. Torpet och området kring tegelugnen har registrerats som fornlämningar. Innehållsförteckning Sammanfattning..............................................................................................................4 Inledning............................................................................................................................7 Områdesbeskrivning.....................................................................................................7 Utförande.........................................................................................................................7 Viksängs historia.......................................................................................................... 8 Kort om tegelbruk....................................................................................................... 8 Arbetet på ett tegelbruk..................................................................................................... 8 Äldre kartmaterial...................................................................................................... 9 Torpet i kyrkböckerna.............................................................................................. 13 Resultat.......................................................................................................................... 13 Inventering..................................................................................................................... 13 Sökschaktning................................................................................................................ 13 Torplämningen................................................................................................................ 15 Tegelbrukslämningen...................................................................................................... 16 Fynd.............................................................................................................................. 19 Slutsats.......................................................................................................................... 20 Referenser.....................................................................................................................21 Otryckta källor.................................................................................................................21 Äldre kartmaterial............................................................................................................21 Tekniska och administrativa uppgifter...............................................................22 Bilagor............................................................................................................................ 23 Bilaga 1. Schakttabell..................................................................................................... 23 Bilaga 2. Kontexttabell.....................................................................................................24 ± 0 1 2 km Fig 1. Förundersökningsområdet markerat på Terrängkartan, skala 1:50 000. ± 0 100 200 m Detaljplaneområde Förundersökningsområde Fig 2. Förundersökningsområdets utbredning markerat på Fastighetskartan, skala 1:5 000. Inledning Arkeologikonsult har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län genomfört en arkeologisk förundersökning inom fastigheten Västerås 1:128, Öster Mälarstrand (fig 1). Anledningen var att kommunen planerade en ny detaljplan för att möjliggöra bygg- nation av ny skola, bostäder och idrottsytor. Inom området fanns synliga lämningar efter en tegelugn och äldre kartmaterial visade på att ytterligare byggnader funnits kring denna. Lämningen var inte registrerad i FMIS sedan tidigare. Områdesbeskrivning Området bestod främst av parkmark med gångsti- gropar som sannolikt kan härdedas till den tid då gar. I väster fanns en asfalterad väg som skar om- området fungerade som exercisplats för militären rådet i två delar. Längst i söder fanns en bergknalle. från 1904 och framåt. Bäcken som löpte i nordOmrådet var mycket tätt beväxt med stora träd och sydlig riktning och fungerade som dagvattendike buskage. På många platser låg ris och trädstammar från bostadsområdet Viksäng i norr tillkom under kvar från tidigare gallring. Eftersom kommunen pla- 1960-talet och marken i anslutning till denna var nerade att bevara delar av området som parkmark påverkad. även i framtiden kunde inte marken i dessa delar Undersökningsområdet hade beräknats till ca 16 000 röjas från träd. m2 utifrån det äldre kartmaterialet. Delar av ytan i Området var mycket påverkat av olika marking- sydväst fungerade som parkering för byggarbetsplatrepp. Geologiska undersökningar hade redan ut- sen intill och flera vägar löpte genom området. Unförts inom den aktuella ytan och gropar hade grävts dersökningsområdet var i själva verket ca 13 000 m2 på ett flertal ställen. Längst i norr fanns flera större (fig 2). Utförande Undersökningen inleddes med att det äldre kartmaterialet rektifierades och analyserades för att få en uppfattning om eventuella lämningars placering inom området. Med kartorna som grund gjordes en fältinventering inom det aktuella området. Med utgångspunkt i det som kartstudierna och inventeringen visat utfördes sedan sökschaktning på utvalda platser. Vid sökschaktningen togs hänsyn till befintliga gångstigar och större träd. Planen var att sökschakten skulle vara 3 x 15 meter. Detta var inte alltid möjligt på grund av växtlighet och terräng. Därför grävdes flera mindre schakt i stället. Påträffade konstruktioner rensades fram för hand och fyndförekomsten noterades. Enstaka daterande fynd tillvaratogs och mättes in med totalstation. Schakt och påträffade lämningar dokumenterades i text och bild samt mättes in. Efter avslutad undersökning lades schakten igen. 7 Viksängs historia Den 27 juli år 1646 donerade drottning Kristina mark i Viksäng strax utanför Västerås till staden för att de skulle uppföra ett tegelbruk. Detta för att ”Staden må blifva bebygd medh warachtige stenhuus”. Målet var att stormakten Sverige skulle ha städer med stenhus, raka gator och torg efter europeiskt mönster (Annuswer m.fl. 1990). Vi vet när markdonationen sker men när själva tegelbruket kom till stånd är oklart. Möjligen kan en fördjupad arkivstudie ge bättre besked om detta i framtiden. Viksäng hade fram till donationen utnyttjats som betesoch ängsmark av stadens borgmästare och rådmän. Denna användning fortsatte även under tegelbrukets tid eftersom endast en del av området upptogs av tegelbruket och torpet. På 1735 års karta uppges en av byggnaderna vara Borgmästarens lada. År 1895, 249 år efter den kungliga donationen, återlämnades Viksäng till staten som planerade ett regemente. Mellan 1904 och 1927 fanns Västmanlands regemente I18 på platsen. Efter nedläggningen tog Första flygkåren över byggnaderna. Under 1960-talet köpte Västerås stad tillbaka marken och påbörjade en exploatering av områdets norra del med bostäder, butiker och skola (Västmanlands läns tidning 2011a). Den yta som är aktuell i föreliggande rapport blev kvar orörd och är en del av den så kallade Mälarparken. Kort om tegelbruk Även om tegel använts ända sedan medeltid börjar regelrätta tegelbruk dyka upp i Sverige först under 1600-talet. Innan dess byggdes tillfälliga ugnar ofta upp på den plats där en tegelbyggnad, exempelvis ett slott eller en kyrka, skulle uppföras. Tegelugnen var då en del av den byggnadshytta som hörde till byggarbetsplatsen. Under 1700-talet började många herrgårdar tillverka tegel för sin egen byggnation. På flera av gårdarna utvecklades sedan mer industriella tegelbruk. Under 1800-talet då täckdikning med tegelrör blev vanligt fick tegelindustrin ett uppsving och som störst var den i mitten av 1900-talet (Almström m.fl. 1998). Arbetet på ett tegelbruk Inledningsvis måste leran grävas upp ur marken vilket bör ha varit det tyngsta arbetet. Ibland lämnades leran ute över vintern så att den frös sönder vilket gjorde den mer lätthanterlig. Därefter knådades leran 8 i en lerbråka så att den blev smidig, lerbråkan drevs ofta av en djurvandring. Leran slogs i träformar av tegelslagaren och lades för att torka direkt på marken eller i en torklada. Torktiden var ungefär en månad beroende på väder och vind. De torra tegelstenarna brändes sedan i en ugn. Ugnarnas konstruktion kunde variera, i den äldsta varianten bestod själva ugnen av de tegelstenar som skulle brännas. Dessa staplades med luft emellan och täcktes sedan med torv. Senare fick ugnarna mer permanent karaktär med murar och skorstenar. Ugnen eldades med ved som fylldes på med en och en halv timmas mellanrum i ungefär tio dagar för att sedan svalna en vecka. Den som ansvarade för eldningen sov i en kammare vid ugnen. Beroende på brukets storlek kunde upp till 200 000 tegel produceras under ett år. Under tillverkningsperioden sysselsattes 7–8 man. Tegelslagaren var experten medan övrig personal var hantlangare, ofta kvinnor och barn (Holmberg 1812, Olsson 1987, Almström m.fl. 1998). Äldre kartmaterial Nedan följer en kort genomgång av det kartmaterial som användes i projektet och de iakttagelser som gjorts i samband med rektifieringen. Geometrisk avmätning 1688 (T72-1:13): Tegelladan och ytterligare en byggnad, sannolikt torpet, är utsatta (fig 4). Ingen förklarande text på själva kartan. Kanske finns ytterligare information i kartans Geometrisk avmätning 1688 (T72-1:12): Två punk- beskrivning som är mycket omfattande. Kartan är ter är utsatta på kartan. Den ena uppges vara tegel- schematisk och har inte kunnat rektifieras. ladan medan den andra markerats med T: vilket sannolikt står för torp (fig 3). Fig 3. Geometrisk avmätning över Västerås stad 1688 (utsnitt ur akt T72-1:12). På kartan syns ett T (se pil) vilket sannolikt markerar förekomsten av ett torp. Kartan har inte kunnat rektifieras. Fig 4. Geometrisk avmätning över Västerås stad 1688 (utsnitt ur akt T72-1:13). Tegelladan och torpet (se pil) har endast märkts ut schematiskt. Kartan har inte kunnat rektifieras. 9 1735 års karta: På kartan finns åtta byggnader utsatta; tegelugn, tegellada, tegelbod, med kvarn, torpstuga, fähus och lada (fig 5). Torpstugan uppges bestå av ”tvenne stufor och ett litet kök”. Till torpet hör också en liten humletäppa. Längst i norr finns en byggnad som betecknas som Borgmästarens lada. Dessutom är lergrop och blekplats utmärkta. Det täcktes då med halm och vid kraftigt regn lades plankor över teglet (Holmberg 1812). På blekplatsen uppges också finnas ett litet pörte men någon byggnad som kan utgöra detta pörte finns inte med på kartan. Vilken funktion pörtet hade är okänt. Ordet pört eller pörte har främst associerats med de skorstenslösa byggnader av finsk typ som togs till Sverige av skogsfinnarna. Ordet har också använts om rökbastun för torkning av t.ex. spannmål eller kött. Vid Vadstena kloster omtalas ett stenhus som tidigare varit ”pörthe och mältehuus” i en text från 1552 (SAOB). Den kvarn som omnämns har oklar funktion. Det finns inget vattendrag som kan driva den och det lär inte röra sig om en väderkvarn då läget inte lämpar sig för en sådan. Möjligen innehåller byggnaden en så kallad lerbråka som användes för att bearbeta leran som skulle slås till tegel. Placeringen precis vid 1768 års karta: På kartan finns fem byggnader utsatta; lergropen talar för denna funktion. tegelugn, tegellada, lada samt i väster två mindre byggTermen blekplats verkar inte förekomma i samband nader där texten tyvärr är oläslig (fig 6). Den utsatta med tegel. En blekplats verkar snarare ha med tex- ladan är den som på 1735 års karta benämns som tiltillverkning att göra då tyg lades ut för att torkas/ Borgmästarens. Det tidigare torpet nämns inte alls. blekas i solen (Dalin 1830). Möjligen kan ordet också betyda plats där man lägger ut tegel för att Generalstabskartan 1868: Området redovisas som torka. I en beskrivning från 1812 sägs det att ”I brist naturmark (fig 7). Inga byggnader finns markerade. af lador, kan man utan serdeles olägenhet, äfven under bar himmel, på släta marken, utbreda teglet…”. Ljunggrens atlas 1854: Området redovisas som naturmark. Inga byggnader finns markerade. ± 0 50 100 m Förundersökningsområde Fig 5. Laga delning, Västerås stad 1735. Tegelbruket med tegellada (1), ugn (2) och övriga byggnader samt torpet och Borgmästarens lada längst i norr. Skala 1:2 000. 10 ± 0 50 100 m Förundersökningsområde Fig 6. Laga delning, Västerås stad 1768. Tegelbruket med sina olika byggnader och Borgmästarens lada längst i norr. Torpet finns inte längre kvar. Skala 1:2 000. ± 0 0,5 1 km Fig 7. Generalstabskartan från 1868 där området för förundersökningen (se pil) redovisas som naturmark, skala 1:20 000. 11 ± 0 100 200 m Förundersökningsområde Fig 8. Undersökningsområdet utmärkt på Häradskartan från 1905-11, skala 1:5 000. ± 0 100 200 m Förundersökningsområde Fig 9. Undersökningsområdet utmärkt på Ekonomiska kartan från 1961. Fiskartorpet (Fiskarstugan) längst i söder. Skala 1:5 000. Häradskartan 1905–11: På kartan finns ett bostadshus med omkringliggande trädgård och ett mindre uthus nedanför bergknallen i områdets sydöstra del (fig 8). Fram till bostadshuset löper en väg från norr med något annorlunda sträckning, lite längre mot öster, än dagens väg. Norr om byggnaderna finns en åkeryta. Ekonomiska kartan 1961: På kartan finns ett torp som benämns Fiskartorpet med ett eller möjligen två uthus på bergknallen i områdets södra del (fig 9). 12 Fram till torpet löper en väg. Torpet, som också kallas Fiskarstugan (Västmanlands läns tidning 2011b) verkar inte vara samma hus som finns på Häradskartan. Placeringen och storleken stämmer inte överens. I norr finns en odlad yta, en liten rest av åkermarken från Häradskartan. På denna karta har också bäcken som löper i nord–sydlig riktning genom området tillkommit. Torpet i kyrkböckerna I husförhörslängderna kan man följa Viksängstor- inte heller här finns någon anteckning om när de pet under nästan hela 1700-talet. Eftersom kyrk- flyttat in. År 1722 uppges mäster Mattsons dotter böckerna är mindre systematiska under 1600-ta- Anna och hennes man Knut Jönsson flytta in. År let har den översiktliga analysen inte räckt till för 1744 flyttar tegelslagaren Peter Friskop in med sin att finna några uppgifter från denna tid. Under hustru Maria, en son och en piga. Uppgifter om 1700-talets början bor mäster Mattson och hans när de lämnar torpet saknas. År 1755 flyttar tegelhustru Margareta i torpet. Den första daterade an- slagaren Lars Ingeberg och hans hustru Maria Jansteckningen är från 1717 då sonen Pelle uppges ha dotter in. Den sista anteckningen som har kunnat dött. Det finns dock ingen uppgift om när familjen hittas gäller pigan Stina Persdotter som flyttar år flyttat in. År 1719 flyttar soldat Mats Jonson och 1774. Detta stämmer inte med kartmaterialet där hans hustru Margareta Eriksdotter från torpet men ju torpet saknas på 1768 års karta. Resultat Inventering slänten längst i sydöst låg stora mängder sopor från 1900-talet (glas- och plåtburkar, kapsyler osv.). Det Den täta växtligheten i området gjorde inventerings- hade varit önskvärt att schakta mer i södra delen i arbetet svårt. Förutom tegelugnen som var mycket anslutning till tegelugnen men denna yta var del av tydlig syntes inga husgrunder eller liknande på de det som planerades kvarstå som parkmark och träplatser som pekats ut genom rektifieringen av de den stod relativt tätt. Själva ugnen var så pass tydlig äldre kartorna. Dock påträffades en enkel husgrund att ingen schaktning krävdes för att bestämma dess och ett kraftigt stolphål strax utanför det område funktion. Därför lämnades denna yta inför en evensom markerats som förundersökningsområde uti- tuell framtida undersökning. Sammanlagt schaktafrån det äldre kartmaterialet. I övrigt syntes inga des en yta av 390 m2 vilket utgjorde ca 3% av understrukturer ovan mark. På bergknallen längst i söder sökningsområdet (fig 10, sid 14). där två bostadshus legat under 1900-talet fanns en del sopor och skräp samt kulturväxter som sy- Längst i norr, strax utanför det område som markeren, schersmin och krollilja. Den humletäppa som rats som förundersökningsområde baserat på det äldnämns på 1735 års karta kunde inte återfinnas. re kartmaterialet, påträffades två syllstensrader (101). Dessa bestod av 0,2–0,6 meter stora stenar och var ca 4 meter långa. De utgjorde sannolikt kortsidorna Sökschaktning på en enkel byggnad. Långsidorna var mycket otydSchakten förlades dels till de ytor där det äldre liga och en ungefärlig sträckning har markerats på kartmaterialet visade att det funnits byggnader. Ef- planen. Vid handrensning kring syllarna påträffades tersom en rektifiering alltid är en smula osäker la- endast ett par bitar av moderna dricksglas. Anläggdes schakten med god marginal i förhållande till ningen sammanfaller inte med någon byggnad som de utpekade målen. Bitvis var marken omrörd och är känd från de äldre kartorna. Strax intill den södra urgrävd medan jord hade påförts i andra delar. På syllraden fanns ett stort, recent stolphål som sannovissa platser var det svårt att få grepp om vad som likt hört till en elstolpe eller en mast av något slag. var den ursprungliga markytan. I områdets mitt Även i detta fanns moderna glasbitar varför man kan bestod marken av byggsopor i form av asfalt, grus, anta att stolphålet och husgrunden är av relativt sent sand, betong, gatsten och liknande ned till ett djup datum och inte ingår i tegelbruksmiljön. Snarare av minst 1,5 meter. Vid schaktning invid bergknal- kan de knytas till den militära verksamheten i områlen i söder framkom moränen direkt under torven. I det under 1900-talets början. 13 ± 1020 1016 1017 1019 1018 1012 1009 1013 1015 1008 1010 1007 1014 1011 1005 1006 1004 1001 1002 1003 Stig Husgrund (101) Tegelugn (105) Störning (10001) 1022 Schakt med indikation Schakt utan indikation 0 20 1021 40 m Förundersökningsområde Fig 10. Schaktplan med höjdkurvor 1 meter ekvidistan markerade på Fastighetskartan, skala 1:1 000. 14 Torplämningen I nordväst, strax intill den moderna vägen, påträffades syllen till bostadshuset på Viksängstorpet och ytterligare en byggnad som sannolikt är fähuset (fig 11 och 12). Ingen av husgrunderna syntes ovan mark innan schaktning. Båda husgrunderna skärs av vägen i öster men är till största delen bevarade. Torpgrunden avgränsades mot väster medan fähusgrunden var allt för överväxt för att detta skulle kunna göras. Sluttningen i väster var dock så pass brant att en relativt tydlig avgränsning ändå kunde göras. Fähusgrunden (114) i norr hade skadats genom att sten och jord lagts ovanpå och massor grävts ned i anslutning till grunden, sannolikt då vägen anlagts. Äldre material som rödgods och kritpipsfragment var blandade med asfalt och betong. Den kvarvarande delen av grunden beräknas vara ca 10 x 8 m stor (Ö–V) och ca 0,3 m hög. Delar av orörda kulturlager påträf- Fig 11. Fähusets norra syllstensrad. Foto från söder. fades främst i anslutning till syllstenarna. Lagret som innehöll rödgods, krossat tegel, kritpipsfragment och enstaka järnföremål, var mellan 0,1 och 0,2 m djupt och den bedömda omfattningen av det kvarvarande lagret inne i huset är ca 10 m2. ± 114 114 589 162 112 6 608 289 1019 112 6 608 299 589 191 1020 Fähuset Torpstugan 112 113 Sten Konstruktion Spisröse Påförda massor Störning 0 5 10 m Schakt med indikation Förundersökningsområde Fig 12. Plan över torplämningen med vad som tolkats som fähuset i norr och torpstugan i söder, skala 1:200. Översikt med Fastighetskartan skala 1:10 000. 15 Grunden för bostadshuset (112), som var bättre be- 1735 års karta. Denna yta upptas helt av den moderna varad, mätte ca 7,5 x 3 m (Ö–V) och var upp till 0,3 vägen. Eventuella rester av själva ladan har sannolikt m hög (fig 13). I sydväst framkom berg strax utanför förstörts av den väg som syns på Häradskartan från husgrundens hörn. I sydöst, närmast vägen, fanns 1901. Inga spår hittades heller av det som markerats en 2,15 x 1,0 m stor utbyggnad med lagt tegelgolv som Borgmästarens lada. (113). Detta skulle kunna vara det som beskrivs som ”ett litet kök” på 1735 års karta. I östra delen av huset Tegelbrukslämningen låg en flat stenhäll, 0,5 x 0,76 m stor. Denna kan ha Den enda tydliga lämningen efter tegelbruket är utgjort delar av, eller stöd för, golvet. ugnen. Övriga byggnader bör ha varit enkla och Inne i husgrunden fanns bevarade kulturlager med har kanske inte lämnat så många spår. Lergropen rödgods, järnföremål och stora mängder krossat te- kunde inte lokaliseras eftersom området har fyllts gel. Det krossade teglet antas komma från ett spisröse ut med stora mängder byggsopor. och täckte stora delar av ytan. Inga konstruktionsdetaljer eller bränt material påträffades vid rensningen. Vid sökschaktningen i området där tegelladan leKulturlagret kring spisröset inne i huset visade sig gat enligt de äldsta kartorna påträffades ett stolpvid rensning innehålla sparsamt med rödgods av hål (110), en stenpackning (109) och ett möjligt 1700-talstyp och enstaka järnföremål. Dessutom stenfundament (111) (fig 14). Stolphålet var 0,96 fanns små mängder bevarat trä, möjligen golvrester. x 0,63 m stort (fig 15). Inga ytterligare stolphål hitLagret var mellan 0,1 och 0,2 m djupt och upptog ca tades i omkringliggande schakt och det var omöjligt att bredda schaktet runt det påträffade stolp20 m2 inklusive spisröset. hålet på grund av flera stora träd och en gångstig. En yta på ca 15 m2 togs upp söder om husgrunden Stenpackningen var 3,95 x 1,73 m stor och bestod och här visade sig kulturlagret vara mycket sparsamt, av 0,1–0,3 m stora stenar och enstaka tegelstenar endast enstaka glas och rödgodsbitar förekom samt (fig 16). Vid framrensningen påträffades rödgods av 1700-talstyp, kritpipsfragment och järnföremål en del av en lie. Lagret var ca 0,1 m djupt. som hästskor och spikar. Packningen utgör sannoGårdsplanen bör ha legat i öster mellan de nu påträf- likt ett golv eller en ramp av något slag och kan ha fade husgrunderna och det som antas vara en lada på tillhört tegelladan. Fig 13. Torpstugans grund med spisröset i bildens övre högra del och den lilla utbyggnaden som kan vara ett kök nere till vänster. Foto från öster. 16 ± 1014 1011 6 608 242 1005 589 277 111 1006 1004 1002 1001 1003 109 Konstruktion Tegelugn (105) Störning (10001) Schakt med indikation 589 193 Stolphål (110) 107 6 608 180 Schakt utan indikation 108 0 10 20 m Förundersökningsområde Fig 14. Plan över de lämningar som antas tillhöra tegelbruket, skala 1:800. Översikt med Fastighetskartan skala 1:10 000. Fig 15. Stolphålet (110) som möjligen kan ha varit en del av tegelladan. Foto från norr. Fig 16. Stenpackningen (109) som kan ha utgjort ett golv i tegelladan. Foto från söder. 17 Det möjliga stenfundamentet (111) bestod endast av två stenar och var mycket osäkert (fig 17). Stenarnas placering tätt intill varandra och deras fyrsidiga form talar dock för att de kan vara medvetet placerade och utgöra stöd för en konstruktion av något slag. De ligger också i det område där en kvarn finns markerad på 1735 års karta. Stenarna låg under en påförd jordhög som var upp till 1,0 meter hög. Denna kan eventuellt ha tillkommit då diket/bäcken i öster grävts. Stolphålet, stenpackningen och det möjliga stenfundamentet kan ha ingått i tegelladans konstruktion. Enligt båda 1700-talskartorna är byggnaden ca 55 x 10 meter. Trots sin storlek bör den ha varit relativt enkel eftersom dess enda funktion var att skydda teglet från fukt. Exempel finns på att torklador endast bestått av ett tak som vilade direkt på marken eller bars upp av stolpar (t.ex. Bältarbro tegelbruk, Hedemora). Ytan där tegelladan ska ha legat är uppodlad enligt 1901 års karta och eventuella stödstenar eller stolphål kan ha tagits bort. Längst i norr på den tidigare odlade ytan var ploglagret endast 0,15 m djupt (schakt 1004). Tegelugnen bestod av en cirkelformad vall av jord och krossat tegel (fig 18), ca 18 m i diameter, 6 m bred och 1,5 m hög med en öppning i öster som förstärkts med kallmurar (fig 19). Kallmurarna bestod av 0,4–0,7 m stora naturstenar som lagts med en flatare sida in mot öppningen. I väster vilade vallen mot en bergknalle. I fördjupningen i mitten fanns stora mängder sopor från 1900-talet (skor, grytor, taggtråd och liknande). Dessa härrör sannolikt från Fiskarstugan som låg på bergknallens topp vid 1900-talets mitt. Den öppna ytan innanför vallen, där teglet bränts, var ca 4 x 5 m stor. Eftersom tegelugnen inte undersöktes genom grävning kunde dess konstruktion och storlek inte bestämmas närmare. Enligt Holmbergs bok om tegeltillverkning i liten skala från 1812 skulle en ugn för 12 000 tegelstenar vara 8 alnar och 6 tum lång och 8 alnar bred (Holmberg 1812). Detta innebär ett mått på ungefär 4,7 x 4,85 m. Även om måtten på vår tegelugn inte är fastställda kan detta ge en indikation på hur stor produktionen kan ha varit. I en industriugn vid 1900-talets början kunde 150 000 tegel brännas åt gången (Olsson 1987). 18 Fig 17. Två fyrsidiga stenar som eventuellt varit fundament till en byggnad (111). Foto från öster. Fig 18. Tegelungnen. Vallens norra del med stora mängder krossat tegel. Foto från norr. Fig 19. Tegelugnen. Kallmur vid öppningens södra kant. Foto från öster. 5 cm Fig 20. Glas, rödgods, porslin och kritpipsfragment från 1700-talet som hittades i anslutning till torplämningen. Fynd Endast ett fåtal fynd påträffades. Vid rensningen kring byggnadslämningarna vid torpet hittades främst rödgods, järnföremål, glas och enstaka kritpipsfragment (fig 20). Endast en av kritpiporna hade huvud och den kunde dateras till 1700-tal. Även rödgodset var av en typ som kan härledas till 1700-tal. Vid stenpackningen (109) vid läget för tegelugnen påträffades liknande material men också en del djurben. Fynden dokumenterade genom fotografering men togs inte tillvara. 19 Slutsats Två områden med fornlämning har påträffats vid förundersökningen. En torplämning i norr och tegelugnen med tillhörande byggnader i söder (fig 21). Med utgångspunkt i kart- och fyndmaterial har båda lämningarna registreras som fornlämning. Vid denna rapports tryckning hade ärendet ännu inte handlagts. Den yta som upptas av torplämningen med de två husgrunderna och kringliggande kulturlager avgränsas av vägar i norr och öster och av en relativt brant slänt i väster och sydväst och har beräknats till ca 500 m2. Kulturlagrets beskaffenhet i väster och norr kunde inte avgöras på grund av den täta vegetationen och kraftiga träd. Den beräknade ytan är därför en maxyta bedömd utifrån topografin. Området med tegelugnen och indikationer på byggnader i form av ett stolphål, en stenpackning och ett eventuellt stenfundament utgör en yta på ca 2 200 m2. Även här har en avgränsning gjorts utifrån topografin eftersom schaktnings inte kunde utföras inom hela ytan. ± Stig Torplämning Tegelbrukslämning Störning (10001) Detaljplaneområde 0 20 40 m Förundersökningsområde Fig 21. Plan med de områden som registrerats i FMIS, torplämningen i norr och tegelbrukslämningen i söder. Fastighetskartan med höjdkurvor 1 meter ekvidistans, skala 1:1 500. 20 Referenser Annuswer, B. m.fl. 1990. Västerås. 1000 år i centrum. Riksantikvarieämbetet. Byrån får arkeologiska undersökningar. Västerås kulturnämnds skriftserie nr 23. Stockholm. Holmberg, J.W. 1812. Fullständig beskrifning om murtegels tillwerkning samt bränning under bar himmel, utan murade ugnar, med stor besparing av wed, tid och arbete; jemte nådiga ritningar på lerbråkor, tegelstaplar och ugnar. Stockholm Almström, I. m.fl. 1998. Tegelindustrins historia i Sverige. En lägesbeskrivning. Tegelindustriprojektet. Projektrapport. Luleå tekniska universitet. Dalin A.F. 1830. Ordbok öfver svenska språket. Förra delen. A-K. Stockholm Olsson, L-E. 1987. Tegelbruk. Riksantikvarieämbetet. Sveriges Tegelindustriförening. Jönköping. Otryckta källor Västmanlanda läns tidning 2011a, Excersisfältet blev bostäder. http://vlt.se/nostalgi/arosiana/1.1481004-exercisfaltetblev-bostader Västmanlands läns tidning 2011b. En skomakare i herrskapens paradis. http://vlt.se/nostalgi/arosiana/1.1481071-en-skomakarei-herrskapens-paradis Äldre kartmaterial LMS T72-1:12 Västmanlands län, Västerås stad Västerås stad Geometrisk avmätning 1688 LMS T72-1:13 Västmanlands län, Västerås stad Västerås stad Geometrisk avmätning 1688 LMS T72-1:19 Västmanlands län, Västerås stad Västerås stad, Viksäng Laga delning 1735 LMS T72-1:28 Västmanlands län, Västerås stad Västerås stad, Viksäng Laga delning 1768 RAK J243-74-1 Västmanlands län Generalstabskartan, 1868 Blad J243-74-1 - Västerås RAK J112-74-2 Västmanlands län Häradsekonomiska kartan, 1905–11 Blad J112-74-2 - Västerås RAK J133 Västmanlands län 11G1I63 Ekonomiska kartan, 1961 Blad 11G1i - Elba LMS = Lantmäteristyrelsens arkiv RAK = Rikets allmäna kartarkiv Svenska akademiens ordbok http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ 21 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr:431-1867-2015 Arkeologikonsults projektnummer: 2914 Beställare:Västerås kommun Typ av undersökning:Arkeologisk förundersökning Utförande fältarbete: Juni 2015 Län:Västmanland Landskap:Västmanland Kommun:Västerås Socken:Västerås domkyrkoförsamling Koordinatsystem:SWEREF99 TM Berörda fornlämningar:Undersökningsområdets storlek: 16 000 m2 (13 000 m2 tillgängliga) Schaktad yta:390 m2 Projektledare:Åsa Berger Fältarkeologer: Åsa Berger, Johan Klange Rapportansvarig:Åsa Berger Kvalitetssäkring:Kenneth Svensson Planer, kartor och layout:Ida Söderström Fynd:Inga fynd tillvaratogs 22 Bilaga 1. Schakttabell Schaktnr Storlek (m) Djup (m) 1001 13 x 2 1002 Grästorv djup (m) Undergrund Beskrivning 0,5–0,7 0,20 Brunorange lerig silt Schakt utan indikation upptaget i Ö/V riktning. I schaktet påträffades fynd av rödgods. Delvis i odlingsyta, 1901 års karta. 9 x 3,5 samt 8x2 0,30 0,20 Brunorange lerig silt Schakt med indikation upptaget i Ö/V riktning. KK 110 fortsatte in under den södra schaktkanten. I odlingsyta, 1901 års karta. 109, 110 1003 5x2 0,25 0,15 Gulbrun sand Schakt utan indikation upptaget i VNV/OSO riktning. I odlingsyta, 1901 års karta. - 1004 14,5 x 2 0,25– 0,3 0,15 Orangebrun lera Schakt utan indikation upptaget i NV/SO riktning. I odlingsyta 1901 års karta. - 1005 10 x 2,5 0,3–0,7 0,30 Orangebrun lera Schakt med indikation upptaget i NO/SV riktning. I påförd jordhög. 111 1006 14 x 2 0,3– 0,5 0,20 Orangebrun lera Schakt utan indikation upptaget i N/S riktning. Nedgrävda byggsopor längst i N. 10001 1007 6,5 x 2 0,5–0,7 0,20 Orangebrun lera Schakt utan indikation upptaget i Ö/V riktning. Nedgrävda byggsopor i V halvan, elledning i södra kanten. 10001 1008 5,5 x 2,5 0,50 0,20 Orangebrun lera Schakt utan indikation upptaget i Ö/V riktning. Nedgrävda byggsopor längst i V. 10001 1009 6,5 x 2,5 0,45 0,15 Orangebrun lerig silt Schakt utan indikation upptaget i NO/SV riktning. - 1010 8,5 x 2 0,8–1 0,15 Orangebrun lera Schakt utan indikation upptaget i N/S riktning. Nedgrävda byggsopor. 10001 1011 12 x 2 1,2–1,5 0,15 Schakt utan indikation upptaget i N/S riktning. Störning 10001 (byggsopor) fortsatte ned under schaktdjupet. 10001 1012 4,5 x 2,5 0,20 0,10 Gråbrun siltig lera Schakt utan indikation upptaget i NV/SO riktning. Hårdgjord yta, väg 1901 års karta? 1013 3,5 x 2 0,50 0,20 Orangebrun lera Schakt utan indikation upptaget i N/S riktning. Nedgrävda byggsopor. 10001 1014 3x2 0,30 0,20 Orangebrun lera Schakt utan indikation upptaget i NV/SO riktning. Nedgrävda byggsopor. 10001 1015 2 x 1,5 0,40 0,15 Orangebrun lera Schakt utan indikation upptaget i N/S riktning. Nedgrävda byggsopor. 10001 1016 6,5 x 2 0,30 0,15 Brunorange lera Schakt utan indikation upptaget i ONO/VSV riktning. Hårdgjord yta, väg 1901 års karta? - 1017 7,5 x 1,5 0,3–0,7 0,15 Brunorange lera Schakt utan indikation upptaget i NV/SO riktning. Hårdgjord yta, väg 1901 års karta? 1018 3x2 0,3– 0,5 0,10 Brunorange lera Schakt utan indikation upptaget i Ö/V riktning. 1019 16 x 2 samt 5,5 x 3,5 0,3– 0,5 0,15 Gråbrun siltig lera Schakt med indikation upptaget i Ö/V riktning. KK 112 fortsatte 112, 113 in under den östra schaktkanten och KK 113 in under den södra. 1020 6,5 x 4,5 0,40 0,15 Gråbrun siltig lera Schakt med indikation upptaget i Ö/V riktning. KK 114 fortsatte in under den västra schaktkanten. 114 1021 6x3 0,3– 0,4 0,10 Brungul morän Schakt utan indikation upptaget i NV/SO riktning. - 1022 7,5 x 2 0,2– 0,45 0,10 Brungul morän Schakt utan indikation upptaget i Ö/V riktning. - - Kontexter - 23 Bilaga 2. Kontexttabell Anläggningsnr Typ Storlek (m) Höjd/djup/ tjocklek (m) Beskrivning 101 Konstruktion -stensyll 10 x 4 0,2 Möjlig stensyll bestående av två parallellt liggande stenrader löpande i Ö/V riktning, stenstorlek 0,2–0,6. Stenraderna bör ha utgjort syllens kortsidor. 105 Lager -vall 17,6 x 17,6 1,5 Jordvall tillhörande tegelugnsanläggning bestående av siltig sand och tegelkross. 107 Konstruktion -grundmur 4,85 x 1,42 1 Kallmurad grundmur tillhörande tegelugnsanläggning. Muren utgör den norra av två murar som skapar en ingång genom jordvallen 105. Stenmuren som bevarats i upp till två lager består av 0,4–0,7 meter stora naturstenar som lagts med en flatare sida mot insidan av muren. Vinkelrätt mot muren ligger ytterligare två stenar. 108 Konstruktion -grundmur 5,39 x 1,58 0,8 Kallmurad grundmur tillhörande tegelugnsanläggning. Muren utgör den södra av två murar som skapar en ingång genom jordvallen 105. Stenmuren som bevarats i upp till två lager består av 0,4–0,7 meter stora naturstenar som lagts med en flatare sida mot insidan av muren. 109 Konstruktion -stenpackning 3,95x1,73 0,1 Lätt rundad oregelbunden stenpackning bestående av 0,1–0,3 m stora naturstenar samt enstaka tegelstenar. I anslutning till stenpackningen påträffades fynd av rödgods, hästskor, fönsterglas, djurben samt en kritpipa. 110 Stolphål 0,96 x 0,63 - 111 Konstruktion -syllrest? 1,57 x 0,61 0,4 Två fyrsidiga stenar lagda intill varandra. Oklar funktion. Möjlig rest av syll eller stenfundament. 112 Konstruktion -stensyll 7,5 x 3,0 0,3 Husgrund av 0,15 x 0,20–0,6x0,6 m rundade och skarpkantade naturstenar. Skadad av modern väg i Ö, ej helt framtagen mot NV. Bostadshus. 113 Konstruktion -stensyll 2,15 x 1,0 0,15 Utbyggnad mot söder på husgrunden 112. Stenrad av 0,15 x 0,15–0,28 x 0,5 meter stora stenar i väster samt en yta av tegel som förefaller vara lagd i öster. Ej helt framtagen, begränsas av väg i öster. Möjligt kök enligt 1735 års karta. 114 Konstruktion -stensyll 10,0 x 8,0 0,3 Husgrund av 2,2 x 2,0–0,5 x 0,8 m stora stenar, dels rundade naturstenar och dels några delvis huggna, fyrsidiga. Delvis skadad i Ö och övertäckt med fyllnadsmassor i S. Fähus? 10001 Lager - 0,3–1,5 Påfört lager bestående av svartbrun siltig lera innehållande stora mängder raseringsmaterial från 1900-talet. 24 Stenskott stolphål med oval form i plan. Stenarna var 0,2–0,3 m stora. I anslutning till stolphålets östra sida låg även en 0,6 x 0,4 m stor sten. Rapporter från Arkeologikonsult 2015:2914
© Copyright 2024