1. No category

07:1 ersätter PER:s Branschregler 99:1
BBV
Byggkeramikrådets branschregler
för våtrum
Branschregler för kakel och klinker i våtrum. Reglerna är framtagna av
Byggkeramikrådet med hänsyn till myndighetskraven i Boverkets
byggregler, BBR, BFS 1993:57 med ändringar till och med 2006:12
© Byggkeramikrådet 2007
ISBN-978-91-972895-4-2
Juni 2007
Produktion: Byggkeramikrådet
Redaktör: Stig Lodén
Grafisk form: 2LK Kommunikationsbyrå AB/HP Grafiska AB
Illustrationer: Stig Lodén/Lönegård & Co
Tryck: Åsö-Kopia AB
Byggkeramikrådet, Högbergsgatan 27, 116 20 Stockholm
Tel 08-6412125 · Fax 08-7022015
e-post [email protected] · www.bkr.se
2
INNEHÅLL
Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Förslag till standardtext . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1. Reglernas tillämpning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2. Krav på vattentäthet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3. Typkonstruktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4. Monteringsanvisningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5. Underlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6. Tätskikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7. Fästmassor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8. Fogmassor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9. Keramiska plattor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10. Reglernas krav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11. Kvalitetsdokument (Bilaga A) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12. Tillämpliga standarder och normer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4
5
6
7
7
8
8
8
11
14
15
15
15
17
18
3
FÖRORD
När Svensk Byggnorm, SBN ersattes av funktionskrav i Boverkets nybyggnadsregler 1988, och
1994 av Boverkets byggregler BBR, uppstod behov av branschregler, bland annat för golv- och
väggkonstruktioner i våtrum.
Byggkeramikbranschens dåvarande enda branschorganisation Plattsättningsentreprenörers
Riksförening, PER, skapade 1988, i samarbete med ledande tillverkare och leverantörer, regler för
keramiska väggkonstruktioner: ”PER:s branschregler.”
Sedan entreprenörer och leverantörer bildat Byggkeramikrådet, BKR, 1989 övergick ansvaret för
reglerna till Byggkeramikrådet, nya regler togs fram enligt information på sid 6. Namnet PER:s
branschregler fick tills vidare leva kvar eftersom det var etablerat och välkänt.
I föreliggande reviderade version av reglerna har ett nytt namn införts, ”Byggkeramikrådets
Branschregler för våtrum, BBV”. Liksom tidigare står både entreprenörer och leverantörer bakom
reglerna, genom Plattsättningsentreprenörers Riksförening, PER, och Kakelföreningen, KAF.
Reglerna gäller hela golv- och väggytor
Byggkeramikrådets Branschregler för våtrum, BBV, utgåva 07:1 har tillkommit genom branschsamverkan mellan Plattsättningsentreprenörers Riksförening, PER och Kakelföreningen, KAF
genom Byggkeramikrådets Tekniska Kommitté med ledamöter från PER, KAF och Byggkeramikrådet.
Reglerna är baserade på de kunskaper och erfarenheter som var kända inom den svenska
byggkeramikbranschen 2007. Reglerna är generella och förutsätter arbeten i badrum och
utrymmen med liknande påverkningar i bostadsmiljö eller motsvarande. De utgår från arbeten med godkända tätskiktssystem på hela golv- eller väggytor vid nyproduktion eller renovering. Särskilt vid renovering kan situationer uppstå då generella regler inte alltid kan tillämpas i
sin helhet utan speciella lösningar skapas med hänsyn till omständigheterna på platsen. Sådana lösningar bör endast göras efter överenskommelse mellan entreprenör och beställare samt
efter samråd med tätskiktstillverkaren. Dokumenteras i Bilaga A.
Reglerna kan normalt inte appliceras på arbeten med delar av ytor vid reparationer, åtgärdande av felutföranden, skador och liknande där tätskikt har skadats eller måste brytas. Däremot kan sådana åtgärder göras fackmässigt med utgångspunkt från att funktionskrav enligt
Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum, BBV, skall uppnås. Entreprenören tar ansvar för
arbetet och kan lämna garanti enligt överenskommelse mellan parterna.
4
FÖRSLAG TILL STANDARDTEXT
När beställare/byggherre skall utföra våtrumsarbeten enligt Byggkeramikrådets Branschregler för
våtrum, BBV, (tidigare namn PER:s Branschregler), och upprättar bygghandlingar baserade på
AMA, kan standardtext enligt följande förslag tas in i AF-delen:
AMA AF 07
Utförandeentreprenader:
AFC.21 Underentreprenörer
Totalentreprenader:
AFD.21 Underentreprenörer
Keramiska beklädnader och beläggningar i våtrum
Arbeten med keramiska beklädnader och beläggningar skall utföras enligt Byggkeramikrådets
Branschregler för våtrum, BBV, (tidigare namn PER:s Branschregler*)
Tätskiktssystem skall vara provade och godkända enligt BBV. Arbetet skall utföras av behörig plattsättare, anställd i ett behörigt företag. Behörighet utfärdas av Byggkeramikrådet. Se www.bkr.se
Godkända konstruktioner/tätskiktssystem framgår av BBV:s Bilaga C.
Behöriga företag framgår av BBV:s Bilaga D (finns endast på www.bkr.se).
Byggkeramikrådets Branschregler för våtrum, BBV, med bilagor kan rekvireras från Byggkeramikrådet, tel 08-641 21 25, fax 08-702 20 15, e-post [email protected]
Reglerna finns även på www.bkr.se
* PER = Plattsättningentreprenörers Riksförening
5
INLEDNING
Föreliggande version av Byggkeramikrådets Branschregler för våtrum, BBV, 07:1, gäller från
2007-07-01 och ersätter PER:s branschregler 99:1.
Tidigare utgivna PER:s branschregler för väggar (1988) utfärdades 1988-01-09 och upphörde att
gälla 1996-08-01.
Tidigare utgivna PER:s branschregler för golv och väggar (95:01) utfärdades 1995-10-01.
En ny version (96:1) utfärdades i juni 1996. Denna ersattes 1999 av ny version (99:1).
I utgåva 07:01 har följande större förändringar införts:
– Sid 7:
Krav på tätskikt på golv i tvättstugor, utrymmen med varmvattenberedare samt toalettrum (BBR 6.5331)
– Sid 7:
Tätskikt skall inte läggas direkt på golvunderlag av skivmaterial
– Sid 8:
Kartongklädda gipsskivor skall inte användas i våtrum
– Sid 9:
Lutning på golv. Nya regler för golvlutning mot golvavlopp (BBR 6.5335)
– Sid 11: Ånggenomgångsmotstånd på tätskikt skall vara enligt BBR 6.5331
– Sid 17: Kvalitetsdokumentet (verifieringen) kompletteras och förtydligas
Information och förtydliganden
Texter inom de röda rutorna är av karaktären allmän information, förklaringar och
förtydliganden.
Fackmässighet – utförande av behörig entreprenör
Av byggbranschens allmänna bestämmelser (AB/ABT) och av Konsumenttjänstlag 1985:716
framgår att näringsidkare skall utföra arbetet fackmässigt. Fackmässighet innebär bland annat
att entreprenören ansvarar för att tjänsten utförs på ett sätt som man kan kräva av en normalt
kunnig och skicklig fackman.
För keramiska golv- och väggkonstruktioner i våtrum är Byggkeramikrådets Branschregler för
våtrum, BBV (tidigare namn PER:s branschregler, första utgåva 1988), inom hela ”byggsverige”
ansedda som riktlinjer för fackmässighet inom området.
För att uppnå fackmässighet enligt Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum, BBV, krävs:
• att arbetet utförs enligt BBV och att reglerna följs
• att ett tätskiktssystem som är godkänt av Byggkeramikrådet används enligt godkänd monteringsanvisning
• att arbetena utförs av ett företag som är behörigt enligt BBV
• att tätskiktsarbetet utförs av plattsättare som har behörighet enligt BBV, är anställd i ett
behörigt företag och kan uppvisa giltig fotolegitimation utfärdad av Byggkeramikrådet
• att Kvalitetsdokument, bilaga A, fylls i och överlämnas till beställare och nyttjare/boende,
tillsammans med ett exemplar av monteringsanvisningen för det godkända tätskiktssystemet.
Gör-det-självarbeten
För privatpersoner som avser att göra arbeten med kakel och klinker i egen fastighet gäller
normalt att försäkringsbolagen accepterar sådana arbeten, under förutsättning att det utförs
med utgångspunkt från funktionskraven i gällande branschregler och enligt tätskiktstillverkarens godkända monteringsanvisning. Byggkeramikrådet avråder dock från gör-det-självarbeten
i våtrum, om man inte har god kännedom och vana inom området.
6
1. REGLERNAS TILLÄMPNING
Reglerna gäller för funktion och applicering
av tätskiktssystem på olika underlag då kakel,
klinker eller mosaik skall utgöra ytskikt på golv
och väggar i våtrum, såsom badrum och
duschrum i privata bostäder eller utrymmen
med motsvarande vattenbelastning.
Reglerna tillämpas även för golv i toaletter
och för golv i tvättstugor samt för golv i
utrymmen med varmvattenberedare (ej våtrum), där tätskikt dras upp min. 50 mm på
vägg. (BBR 6:5331)
Både nyproduktion och renovering
omfattas av reglerna.
Reglerna gäller för ytskikt med keramiska
plattor monterade med fästmassa, bearbetad
med tandspackel till angiven tjocklek enligt
tunnskiktsteknik, alternativt andra fästmedel i
tunna skikt. Underlag kan vara av betong,
lättbetong, puts, mineraliskt bundet spackel
eller skivmaterial.
För vatten- och avloppsinstallationer skall
reglerna i VVS-installatörernas branschregler
Säker Vatteninstallation tillämpas.
Se www.sakervatten.se
2. KRAV PÅ VATTENTÄTHET
2.1 Branschreglernas krav
Branschreglerna avser detaljutförande med
hänsyn till myndighetskrav i Boverkets byggregler, BBR,BFS 1993:57 med ändringar till
och med BF 2006:22.
Enligt föreliggande branschregler skall samtliga golv- och väggytor i ett våtrum förses med
tätskiktssystem under den keramiska beklädnaden/beläggningen. Som våtrum betraktas ut-
rymmen där golv- och väggytor helt eller delvis utsätts för vattenspolning, vattenspill eller
kan utsättas för utläckande vatten. I toaletter,
tvättstugor och utrymmen med varmvattenberedare avses endast golv, om inte dessa
rum är våtrum enligt ovanstående.
Med vattentäta skikt, enligt Boverkets
byggregler BBR, avses i dessa branschregler
kakel- eller klinkerplattor monterade enligt
tunnskiktsteknik på tätskikt enligt ett tätskiktssystem som är godkänt av Byggkeramikrådet.
Då golv- och väggytor, utan underligggande/utvändig värmeisolering, står i direkt
markkontakt och där inträngning av
vatten/fukt kan förekomma, medger reglerna
undantag från ovanstående krav, se fig 1. Tätskiktets utbredning kan här begränsas till
golv- och väggytor med kraftig vattenbelastning, till exempel duschplats. På övriga ytor
med direkt markkontakt appliceras normalt
inte tätskikt. Undantag föreskrivs i bygghandlingarna. Detta förutsätter att golv- och väggmaterial i sin helhet består av mineraliskt
material som tål fuktpåverkan.
Fördelning av ytor, med eller utan tätskikt,
bedöms i det enskilda fallet beroende på
konstruktionens utformning. Bedömning av
fackman kan vara nödvändig. Denna frågeställning är vanlig vid renovering av äldre hus.
2.2 Täthetsklasser
VAg = vattenavvisande golvkonstruktioner
(fig 3)
VTg = vattentäta golvkonstruktioner (fig 4)
VAv = vattenavvisande väggkonstruktioner
(fig 5)
VTv = vattentäta väggkonstruktioner (fig 6)
Tätskikt
Tätskikt endast lokalt
vid duschplats etc.
FIGUR 1. Om golv och väggar med direkt markkontakt saknar underliggande/utvändig värmeisolering kan tätskikt normalt uteslutas om golv och
väggmaterial i sin helhet består av mineraliskt
material. Eventuell fuktinträngning kan då fritt ske
genom konstruktionerna utan att stoppas upp
och anhopas under/framför tätskiktet. Dock bör
tätskikt utföras lokalt på golv och vägg vid duschplats eller liknande för att undvika onödig nedfuktning av konstruktionerna.
Värmeisolering
Kapillärbrytande skikt
FIGUR 2. När golv och väggar har underliggande/ utvändig värmeisolering skall tätskikt
utföras på golv och väggar i våtrum. Eventuell
fuktinträngning kan då stoppas upp i isolerskiktet. Detta förutsätter att värmeisoleringen har tillräcklig tjocklek samt att ett kapillärbrytande skikt
för dränering finns utanför ytterväggar och under
golv.
Bedömning av enskilda fall kan behöva göras av byggteknisk fackman.
7
3. TYPKONSTRUKTIONER
Keramiska plattor
Keramiska plattor
Fogmassa
Fästmassa
Underlag
Fogmassa
Fästmassa
Tätskikt
Underlag
FIGUR 4. VT golv (VTg).
FIGUR 3. VA golv (VAg).
Keramiska plattor
Keramiska plattor
Fästmassa
Fästmassa
Tätskikt
Fogmassa
Fogmassa
Underlag
Underlag
FIGUR 5. VA vägg (VAv).
4. MONTERINGSANVISNINGAR
Tätskiktsarbetet skall utföras med godkänt
tätskiktssystem och enligt materialtillverkarens
monteringsanvisning. Tätskiktssystem och
monteringsanvisning skall vara godkända av
Byggkeramikrådet. Godkända system finns
förtecknade i reglernas bilaga C.
5. UNDERLAG
5.1 Generella krav
Vägg- och golvunderlag som avses utgöra
underlag för montering av keramiska plattor i
våtutrymmen skall i första hand vara av icke
fuktkänslig karaktär d.v.s. ha formstabilitet
efter nedfuktning. Om så inte är fallet skall
underlaget bytas ut till, eller kompletteras
med, icke fuktkänsligt material.
Kartongklädda gipsskivor skall inte användas i våtutrymmen. Gäller golv och vägg.
Skivkonstruktioner kan förekomma som
underlag för tätskikt på våtrumsväggar i
8
FIGUR 6. VT vägg (VTv).
bostäder och lokaler med liknande belastning. På golv skall skivor inte utgöra underlag
för tätskikt. Dock kan skivmaterial vara underliggande konstruktion för avjämningsmassa/
spackel som underlag för tätskikt.
Underlag skall vara bärkraftiga, torra, rengjorda och fria från lösa partiklar innan tätskiktsarbeten påbörjas. Eventuell formolja,
spackelrester, färgspill och liknande skall
avlägsnas.
Fukthalten i underlag skall generellt alltid
hållas på lägsta möjliga nivå. Speciellt är
detta av betydelse för nygjuten betong. För
applicering av tätskikt ställer dock branschreglerna, BBV, inga specifika krav på underlagets relativa fuktighet. Se tätskiktstillverkarens monteringsanvisning för aktuellt underlag. Generellt gäller att underlaget skall vara
yttorrt och att möjlighet finns för uttorkning
av kvarvarande fukt.
Material och underlag får inte ha lägre
temperatur än +5°C. Se tätskiktstillverkarens
monteringsanvisning.
5.1.1 Golvlutning
Golvlutning mot golvavlopp skall utföras
såväl i underlaget för tätskikt som i ytskiktet.
Lutning skall förekomma i sådana delar av
utrymmet som helt eller delvis kommer att bli
utsatta för vattenspolning, vattenspill eller
kan utsättas för utläckande vatten.
Golvlutning skall utföras i intervallet
1:100–1:200, (10 mm/m–5 mm/m) i de delar
av utrymmet som delvis blir utsatta för vattenbegjutning eller vattenspill. Bakfall får inte
förekomma i någon del av utrymmet.
På golvytor som regelmässigt utsätts för
vattenbegjutning, i anslutning till golvbrunnen, i duschdelen och under badkar skall
golvlutning utföras i intervallet 1:50–1:150
(20 mm/m–6,7 mm/m). Alternativ golvlutning kan avtalas vid fasta installationer, såsom
t.ex. duschvägg.
Där golvmonterad wc-stol eller bidé skall
monteras krävs en rektangulär, plan monteringsyta, minst 300×400 mm. Monteringsytan
skall vara fri från golvvärmeinstallationer. Vatten-, avlopps- och elledningar får dock förläggas på större djup än 60 mm under färdigt
golv.
Alternativ golvlutning
Alternativ golvlutning kan avtalas vid fasta
installationer t.ex. duschväggar, vid beläggningar med storformatiga plattor eller
då krav på handikappanpassning föreligger. Vid alternativ golvlutning kan kvarstående vatten förekomma på ytskiktet.
Golvbeläggning i våtrum av plattor
med stora format (t.ex. 300×300 mm och
större) innebär svårigheter att uppfylla
myndighetens och branschreglernas krav
på golvlutning med acceptabelt resultat
beträffande fogsprång och andra ojämnheter. När stora plattor valts bör möjligheten att övergå till mindre format närmast
golvavlopp övervägas.
5.2 Befintliga ytskikt vid renovering
Grundregeln är att befintliga ytskikt skall
avlägsnas.
För ytskikt som applicerats på sandspackel
gäller att både det befintliga ytskiktet och
sandspackelskiktet först skall avlägsnas.
Befintliga ytskikt i form av asfaltprodukter,
plastmattor, våtrumstapeter, lim eller målningsbehandlingar inklusive väv och
liknande, skall avlägnas.
På golv- och/eller väggytor där befintligt
ytskikt inte helt kan avlägsnas utan svårighet,
kontrollerats och, efter samråd med beställaren och tätskiktstillverkaren, bedömts vara
lämpligt att utgöra underlag för nytt tätskiktssystem, kan montering dock utföras.
Applicering på befintligt ytskikt är ett
avsteg från grundregeln och skall noteras i
kvalitetsdokumentet, Bilaga A, se sid 17.
5.3 Betong
5.3.1 Väggar
Betong skall vara gjuten mot slät form.
Ojämnheter, sprickor och håligheter skall
spacklas med spackelmassa enligt 5.6 nedan.
Eventuell cementhud, formolja och andra
föroreningar skall avlägsnas.
Betongens deformation på grund av
krympning och krypning skall beaktas. Se 6.3.
5.3.2 Golv
Betongyta skall ha brädriven ytstruktur eller
motsvarande. Eventuell cementpasta, som
arbetats upp till ytan vid stålglättning eller
annan behandling, skall avlägsnas. Toleranskrav enligt tillämplig tabell i Hus AMA
skall uppfyllas. Sprickor, toppar, grader och
andra ojämnheter skall spacklas med spackel/avjämningsmassa enligt 5.6 nedan,
och/eller slipas.
Betongens deformation på grund av
krympning skall beaktas. Se 6.3.
5.4 Lättbetong
Golv- och väggytor av lättbetong skall spacklas eller putsas.
5.5 Puts
Putsbruk skall vara kalkcementbruk. Ytjämnhet skall motsvara struktur 2–3 enligt fotobilaga putsstrukturer, i Hus AMA.
Alternativt kan gipsbundna putsbruk som
uppfyller grundkraven i aktuell standard* för
gipsputser användas. Vatten och/eller finmaterial som arbetats upp i ytskiktet vid efterbehandling skall avlägsnas. Gipsputstillverkarens
anvisningar beträffande torktid etc. skall följas.
Underlagets buktighet får inte överskrida
krav enligt tabell 44.C/-1 i Hus AMA.
Kalkputs är ej lämpligt underlag för tätskikt
och keramisk beklädnad.
5.6 Spackel/avjämningsmassor
Spackel- och avjämningsmassor avsedda för
golv och väggar skall vara mineraliskt bundna,
cementbundna (CT) eller gips/anhydritbundna (CA) och av tillverkaren rekommenderade som underlag för tätskikt och keramiska plattor i våtutrymmen, samt uppfylla
krav enligt aktuell standard*.
Ytjämnheten vid spackling av väggar skall
minst motsvara struktur 1–2 enligt fotobilaga,
putsstrukturer, i Hus AMA. Avjämning av golv
skall vara fri från noppor, blåsor och håligheter.
För att undvika risk för skadlig kemisk reaktion mellan gips och cement (ettringitbildning) skall inte direktkontakt finnas mellan
gipsbundna och cementbundna produkter i
situationer där fukt/vatten kan förekomma.
* Samtliga standarder som hänvisas till i Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum, BBV, är förtecknade
på sid 18.
9
5.7 Skivkonstruktioner
Skivkonstruktioner är vanliga som underlag
för keramiska plattor.
Skivor/skivkonstruktioner avsedda för väggar och golv skall enligt tillverkaren vara
dokumenterat lämpade/avsedda som underlag för tätskiktssystem och keramiska plattor i
våtutrymmen samt vara monterade enligt tillverkarens anvisningar.
Kartongklädda skivor av gips skall inte
användas i våtrum. Gäller både golv och
väggar.
Övergångstid
BBV:s krav att kartongklädda gipsskivor inte
skall användas i våtrum träder i kraft den
1 juli 2008.
Om kartongklädda gipsskivor ingår i
konstruktioner under övergångstiden krävs
att fuktsäkerhetsprojektering gjorts eller att
tätskiktstillverkaren angivit tillräckligt ånggenomgångsmotstånd för den aktuella
konstruktionen. Se BBR 6:5331.
5.7.1 Väggar
Träbaserade skivor skall inte användas i keramiska väggbeklädnader.
Skivväggar skall uppfylla toleranskraven
enligt tabell 44.C/-1 Hus AMA.
Konstruktion av infästningar och genomföringar skall utföras enligt skivtillverkarens
anvisningar. Tätning av infästningar och
genomföringar redovisas i tätskiktstillverkarens monteringsanvisningar.
I ytterväggar skall skivor vara av icke fuktkänslig karaktär.
Om skivväggar omges av våtutrymmen på
båda sidor skall skivor och reglar vara av icke
fuktkänslig karaktär. Utrymmet mellan skivorna skall ventileras. Kan inte detta ske skall
massivkonstruktion av mineraliskt, icke fuktkänsligt material väljas.
Böjstyvhet
Skivornas dimensioner och antal skall vara
anpassade till aktuellt centrumavstånd mellan reglar för tillräcklig böjstyvhet enligt skivtillverkarens anvisningar.
5.7.2 Golv
Skivkonstruktioner på golv består vanligen av
22 mm golvspånskivor på reglar med c-av-
10
stånd mellan 300 och 600 mm. Skivkvalitet
bör vara typ P5, enligt aktuell standard (motsvarar V 313). Träbjälklag kräver anpassning till
en keramisk beläggning så att denna inte kan
skadas av fuktrörelser och/eller av nedböjning
i underlaget mellan reglar.
Oavsett regelavstånd, dock max. 600 mm,
skall förstärkning av böjstyvhet och åtgärd för
att förhindra att fuktrörelser överförs till det
keramiska skiktet utföras. Förstärkning kan
göras med avjämningsmassa enligt nedanstående exempel på konstruktionsprincip.
Förstärkningar med motsvarande effekt kan
uppnås med andra konstruktioner enligt
ansvarig projektör/tillverkare.
Vid regelavstånd större än 600 mm skall
bjälklaget förstärkas med kortlingar, centrumavstånd 300 mm.
Dimensionering av bjälklagsförstärkning
kan i specifika fall göras enligt Boverkets Konstruktionsregler 5:323, men med krav på max.
1 mm svikt vid 1 kN/m2 ökad egenlast.
Förstärkning med avjämningsmassa
Avjämningsmassa skall vara cementbunden
eller gips/anhydritbunden enligt aktuell produktstandard*, av tillverkaren avsedd för
användning på träunderlag och ha böjstyvhetsförbättrande egenskaper. Skikttjocklek
min. 12 mm vid golvbrunnen.
Armering skall utföras i underkant avjämningsmassa med punktsvetsat, korrosionsskyddat stålnät, tråddiameter min. 2,5 mm
och maskvidd 50–100 mm eller med armering av alternativt material med likvärdiga
egenskaper. Armeringen skall utföras för eliminering av sprickrisk i övergångsskiktet mellan trä och avjämningsmassa. Skarvning av
stålnätet utförs med överlapp enligt tätskiktstillverkarens anvisning.
Golvbrunnens läge i höjdled måste justeras eftersom anslutning av tätskikt och försegling mot golvbrunn skall ske i nivå med
underlag för tätskikt.
Alternativa lösningar
Andra lösningar kan förekomma och skall
vara redovisade i konstruktion/monteringsanvisning från ansvarig projektör/tillverkare.
* Samtliga standarder som hänvisas till i Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum, BBV är förtecknade
på sid 18.
6. TÄTSKIKT
Tätskikt skall vara enligt respektive tillverkares
av Byggkeramikrådet godkända tätskiktssystem. I systemet har samtliga ingående komponenter (ev. förbehandling, tätskikt, förseglingar och fästmassa) provats tillsammans
enligt branschreglernas krav.
Tätskiktet appliceras enligt tillverkarens
godkända monteringsanvisning och skall vara
avsett och rekommenderat för det aktuella
underlaget.
Ånggenomgångsmotstånd
Tätskikt skall vid nyproduktion och/eller tillbyggnad av bostäder ha ånggenomgångsmotstånd som är större än, eller lika med det
gränsvärde som anges i Boverkets byggregler
BBR, 6:5331, ”Vattentäta skikt”. Gränsvärdet
enligt BBR skall uppnås av det vattentäta skiktet om det inte vid fuktsäkerhetsprojektering
påvisats att annat ånggenomgångsmotstånd
kan användas utan risk för fuktskador.
Enligt Branschreglerna, BBV, gäller detta
även vid renovering.
6.1 Deformationsupptagande förmåga
Deformationsupptagande tätskikt i godkända
system är av olika slag.
Branschreglerna, BBV, ställer inga krav på
typ/material för tätskikt. De nu (2007), förekommande alternativen kan komma att kompletteras med ytterligare system, under förutsättning att kravvärden vid provningar uppnås.
Tätskikt skall monteras med de metoder
och den mängd som anges i tätskiktstillverkarens godkända monteringsanvisning, det vill
säga som systemet provats enligt Branschreglerna, BBV, och godkänts av Byggkeramikrådet.
6.1.1 Deformationsupptagande tätskikt
Deformationsupptagande tätskikt kan vara:
– tjocka tätskikt, tjockflytande massor, som
appliceras med minst den mängd som
anges i monteringsanvisningen, normalt
genom rollning, pensling, spackling eller
sprutning. Beroende på produktens densitet/torrhalt och valt appliceringsverktyg,
kan antalet behandlingar för att uppnå
föreskriven mängd variera. Systemet skall
vara deformationsupptagande och uppfylla
kraven för deformationsklass 2 eller 3 enligt
Bilaga B.
– tätskikt av flexibla folier/mattor/dukar eller
liknande, som har en specificerad tjocklek
och vikt per m2 och appliceras med metod
enligt tätskiktstillverkarens monteringsanvisningar.
Systemet skall vara deformationsupptagande
och uppfylla kraven för klass 2 eller 3 enligt
Bilaga B.
6.1.2 Icke deformationsupptagande tätskikt
Icke deformationsupptagande tätskikt kan
vara:
– tunna tätskikt, vanligen uppbyggda av
tunnflytande dispersioner.
– vattentäta skivor med skarvförsegling.
6.2 Val av tätskiktssystem
6.2.1 Väggar
På väggunderlag av betong, puts och spackel
skall deformationsupptagande tätskikt
enligt 6.1.1 väljas.
På väggunderlag av formstabila skivor kan
deformationsupptagande tätskikt enligt 6.1.1
väljas. Alternativt kan tunna dispersioner
enligt 6.1.2 väljas. Konstruktion kan också
bestå av tätskiktssystem med skarvförseglade,
vattentäta skivor.
6.2.2 Golv
På samtliga godkända golvunderlag enligt
kapitel 5. väljs deformationsupptagande tätskiktssystem enligt 6.1.1.
6.3 Underlag av betong
System skall väljas med hänsyn till kvarvarande deformation i underlaget. Betongens
krympning och krypning skall beaktas. Om
betongens ålder (från gjutning till plattsättning) är mindre än två månader skall plattsättning normalt inte utföras. Tätskiktssystemens deformationsklass framgår av bilaga C,
Godkända konstruktioner.
Nedanstående tabell ger vägledning om
val av tätskiktssystem på betongunderlag
med olika betongålder.
Betongens ålder,
månader
0– 2
2– 6
6–12
>12
Tätskiktssystemets
deformationsklass
Plattsättning utförs som regel ej
Klass 3
Klass 2
Klass 1
Betonghärdning
Tabellen bygger på förutsättningen att
betingelserna vid betongens härdning vanligen inte är optimala. Vid gynnsamma förhållanden kan plattsättning tidigare än två
månader övervägas. Beslutet skall föregås
av en ingående analys av förhållandena på
objektet. Exempel på faktorer som påverkar
möjligheterna för plattsättning gynnsamt är:
– Optimala betingelser vid och efter gjutningen av betongen d.v.s. temperatur,
fuktighet och möjlighet till uttorkning av
kvarvarande fukt.
– Av tillverkaren anvisad, speciell fästmassa
eller VT system av klass 3 föreskrivs efter
analys av objektets betingelser.
11
6.4 Förseglingar
Förseglingsmaterial kan vara täta i sig själva
eller bäddas in i flera lager av tjockflytande
tätskikt. Förseglingsmaterial med samtliga tillhörande detaljer skall vara enligt tillverkarens
av Byggkeramikrådet godkända monteringsanvisning.
Samtliga förseglingsmaterial skall vara
märkta med tätskiktssystemets namn eller på
annat sätt vara möjliga att identifiera som tillhörande aktuellt system. (Gäller från 1 juli
2008).
Förseglingar, täta i sig själva
I golv/vägg-vinkeln vid träbjälklag skall försegling göras med material som är vattentäta i sig själva.
I vägg/väggvinkeln där någon av vägggarna består av skivor på reglar, skall försegling göras med material som är vattentäta i sig själva.
6.4.1 Väggar
Förseglingar skall utföras vid:
Massivväggar: Övergång mellan olika material,
eller skarvar mellan element samt
övergång mellan tätskikt på golv och vägg.
Skivväggar: Övergång mellan tätskikt på golv
och vägg. Väggvinklar, hörn, skivskarvar och
skruvrader då tunna tätskikt används.
Spalt vid golv/väggvinkel eller andra hålrum
skall ilagas.
Försegling
Tätskikt
FIGUR 9. Skarv i skivvägg.
Försegling
Tätskikt
FIGUR 10. Skruvrad i skivvägg.
Försegling
Försegling
Tätskikt
Tätskikt
FIGUR 7. Vinkel i skivvägg.
FIGUR 11. Materialbyte i vägg.
Tätskikt
Försegling
Plastmatta
Försegling
FIGUR 8. Hörn i skivvägg.
12
Tätskikt
FIGUR 12. Anslutning mot plastmatta, golv.
Tätskikt, vägg
Försegling
laren om hur avslutning eller uppvik av tätskikt mot tröskel skall utföras.
Tätskiktets nivå vid dörröppningen skall
vara min. 20 mm över golvavloppets överkant.
Tätskikt, golv
FIGUR 13. Tätskikt golv/vägg.
6.4.2 Golv
Förseglingar skall utföras vid:
Anslutning mot golvbrunn, trösklar och i
golv/väggvinkel. För att tätskikt och försegling
skall anslutas mot tröskel krävs att dörrkarm,
tröskel eller eventuell blindtröskel är monterade.
Spalt mellan karm och vägg skall ilagas så
att försegling kan utföras kontinuerligt mellan
tröskel, karm och vägg.
Uppviket av förseglingen skall utföras till
nivå för färdig golvbeläggning.
Försegling mot tröskel skall ske genom
uppvik av tätskikt och tillhörande försegling
mot tröskeln. Krav på förseglingens minsta
höjd anges inte eftersom förseglingen inte
kan gå högre upp än till färdig golvyta.
Om tröskel saknas, eftermonteras eller är
lägre än 20 mm, bör avtal träffas med bestäl-
6.4.3 Försegling mot rör och genomföringar
På golv i våtrum, får inga andra rörgenomföringar finnas än avlopp och golvbrunn. På
väggar får endast genomföringar för blandare
finnas vid plats för dusch eller badkar. Rör
skall vara fixerade vid genomföringar. Högst 2
mm hålrum mellan vägg/golvskiva och rör.
Avstånd mellan rör, samt mellan rör och
vägg/golv, skall vara minst 40 mm. Utstick
från golv/vägg skall vara vinkelrätt mot
golv/vägg, minst 100 mm och förseglas mot
golv- eller väggkonstruktionens tätskikt.
Vid genomföringar av "rör-i-rörsystem"
skall försegling utföras mot skyddsröret som
skall sticka ut från väggen vinkelrätt och minimum 100 mm. Se ”Säker vatteninstallation”.
Om skyddsröret saknas eller är kapat i liv med
väggkonstruktionen skall tätskiktsarbeten inte
utföras förrän detta är åtgärdat av ansvarig
rörentreprenör.
Försegling skall utföras med av tätskiktstillverkaren anvisat material och enligt det
av Byggkeramikrådet godkända tätskiktssystemet. Förseglingar skall även utföras
mot tomrör för el.
Brunnsfläns
Försegling
Försegling, brunnsmanschett
Tätskikt
Tätskikt
Avjämningsmassa
Avjämningsmassa
Klämring
Brunn
Brunn
FIGUR 14. Anslutning mot golvbrunn med
klämring.
Mjukfog
Keramisk platta
Försegling
Fästmassa
Tätskikt
FIGUR 16. Avslutning mot tröskel.
FIGUR 15. Anslutning mot golvbrunn med
membranfläns.
Kakel
Fästmassa
Försegling
Tätskikt
Mediarör
Skyddsrör
FIGUR 17. Väggenomföring med rör-i-rörsystem.
13
6.4.4 Efterkommande installationer
7. FÄSTMASSOR
Infästningar skall förseglas enligt tätskiktstillverkarens monteringsanvisning.
Alla skruvinfästningar skall göras i massiv
konstruktion, såsom betong, murverk, reglar
eller särskild konstruktionsdetalj. Skruvinfästningar skall inte göras i enbart golv- eller
väggskiva. Reglerna gäller infästningar för wcstol, bidé, urinal, tvättställ, blandare, duschanordning, duschväggar och badrumstillbehör
samt för klammer vid montering av rör.
Vid krav på handikappanpassning gäller
speciella regler.
Fästmassa/fästmassor i tätskiktssystem skall
uppfylla kraven enligt gällande standard*,
vara provade enligt reglernas krav, ingå i tätskiktstillverkarens godkända system samt vara
angivna i monteringsanvisningen.
Tätskiktstillverkarens blandnings- och
appliceringsanvisningar skall följas för att tillgodose egenskaper uppnådda vid provning.
Angiven öppentid skall inte vid något tillfälle
överskridas. Vid montering av keramiska platttor skall fästmassa appliceras på golv eller
vägg i sådan mängd att full täckning av plattans baksida uppnås.
Vid arbeten med mosaik, speciellt glasmosaik eller annat genomsynligt material,
måste särskild hänsyn tas vid val av fästmassa.
Följ anvisningar från tillverkare/leverantör.
6.4.5 Golvbrunnar
Golvbrunn skall vara typgodkänd enligt aktuell standard* och vara fast monterad i golvbjälklaget så att inbördes rörelser inte kan
uppstå mellan avlopp, underlag, tätskikt och
golvbeläggning. Se golvbrunnstillverkarens
monteringsanvisning. Eventuell förhöjningsring skall vara typgodkänd tillsammans med
golvbrunnen enligt aktuell standard*.
Golvbrunnen skall vara monterad vågrätt
och så att anslutning av tätskiktet mot golvbrunnen kan göras i nivå med underlaget för
tätskikt.
Tätskiktstillverkaren skall i monteringsanvisningen ange om tätskiktsanslutningen är
avsedd för anslutning mot golvbrunn med
klämring och/eller mot fläns. Fläns skall vara
tillräckligt bred för anslutning av tätskikt.
För vissa typer av tätskikt kan minimiavstånd mellan vägg och fläns krävas. Se golvbrunns- och tätskiktstillverkarens monteringsanvisningar.
Fungerande, befintliga golvbrunnar med
bibehållen klämringsfunktion eller intakt
membranfläns, som är typgodkända efter
1990, kan behållas vid renovering. Golvbrunnar tillverkade före 1990 skall alltid bytas. Vid
tveksamheter kring befintlig golvbrunns
fabrikat, ålder eller funktion rekommenderas
byte till ny, typgodkänd* brunn.
14
* Samtliga standarder som hänvisas till i Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum, BBV är förtecknade
på sid 18.
8. FOGMASSOR
9. KERAMISKA PLATTOR
Fogmassor ingår inte i det provade och godkända tätskiktssystemet. Fogmassor skall vara
avsedda för aktuell typ av keramiska plattor
och av respektive tillverkare rekommenderade för aktuellt system samt uppfylla kraven i
gällande standard.*
Vid arbeten med mosaik, speciellt glasmosaik eller annat genomsynligt material,
måste särskild hänsyn tas vid val av fogmassa.
Följ anvisningar från tillverkare/leverantör för
information.
9.1 Produktstandarder
Kakel- och klinkerplattor skall vara av första
sortering samt uppfylla kraven enligt gällande
Svensk Standard/Europa Norm*.
Mjukfogar
För rörelsefogar i ytskiktet skall fogmassa avsedd för mjukfogar i våtutrymmen användas.
Byggtekniska rörelsefogar utförs normalt i
ytskiktet vid materialövergångar i underlaget
och i nyproduktion där risk finns för rörelser i
underlaget.
Mjukfogar eller ej?
Mjukfogar skall endast utföras där de är
konstruktivt motiverade på grund av väntade rörelser. I möjligaste mån bör mjukfogar undvikas då de normalt inte är helt
mögelresistenta eller underhållsfria.
Mjukfogning skall bland annat normalt
utföras:
– I hörn och vinklar där underlaget på
båda sidor är betong, gjuten mindre än
ett år före plattsättning.
– I nyproduktion då risk för rörelser i
underlaget kan väntas. Till exempel vid
väggvinkel då skivkonstruktion möter
betongvägg, eller skivkonstruktion möter
skivkonstruktion.
– Vid övergång till andra material i väggar
såsom dörrfoder, fönsterkarm, dörrkarm
och tröskel.
Mjukfogning skall inte utföras:
– I underkant keramisk väggbeklädnad
som överlappar uppvik av plastmatta på
golv.
– Vid fog mellan keramiska golvplattor och
klinkerram, ”slukrist”, intill golvbrunn.
– I normalfallet golv/väggvinkel.
Det är en fördel om entreprenör och
beställare går igenom och kommer överens om var mjukfogar skall förekomma
innan arbetet påbörjas.
9.2 Keramiska golvplattor
Keramiska plattor för golv med golvvärme
skall ha vattenabsorption E≤6%.
* Samtliga standarder som hänvisas till i Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum, BBV är förtecknade
på sid 18.
10. REGLERNAS KRAV
En vattentät golvbeläggning eller väggbeklädnad är utförd enligt Byggkeramikrådets
Branschreglerför våtrum, BBV, under förutsättning att kraven enligt 10.1 och 10.2 är uppfyllda.
10.1 Tätskiktssystem
Ett tätskiktssystem för golv eller vägg skall
vara provat enligt Branschreglernas provningsmetoder och krav. Efter provning kan
godkännande utfärdas av Byggkeramikrådet.
Tätskiktstillverkarens monteringsanvisning
skall vara granskad och godkänd av Byggkeramikrådet innan godkännande av tätskiktssystem kan utfärdas.
Godkända konstruktioner framgår av Branschreglernas bilaga C.
Tillverkare av godkända tätskiktssystem
har rätt att använda symbolen ”Vattentäta
Våtrum” i trycksaker och på produktförpackningar.
10.2 Arbetsutförande
Vid entreprenader krävs för godkänt arbetsutförande enligt Branschreglerna, BBV, att
företag/näringsidkare inom plattsättningsbranschen har behörighet utfärdad av Byggkeramikrådet och att anställda plattsättare,
som utför tätskiktsarbete, har genomgått
kurser enligt 10.2.1 och kan uppvisa behörighetslegitimation utfärdad av Byggkeramikrådet.
10.2.1 Behörighet för tätskiktsutförande
Behörighet kan tilldelas företag, efter genomgångna kurser med godkända prov. Företagen skall ha plattsättningsentreprenader som
etablerad och fortlöpande verksamhet.
15
För behörighet enligt branschreglerna
anordnas tre olika kurser:
Kurs 1. Tätskiktskurs, teorikurs. En dag. (Arrangeras och genomförs av Byggkeramikrådet).
Kurs 2. Behörighetskurs för företagen. En dag.
(Arrangeras och genomförs av Byggkeramikrådet).
Kurs 3. Kurs i praktisk tillämpning av godkända konstruktioner. Vanligen 2–3 timmar.
Genomförs av tillverkare/leverantörer av godkända tätskiktssystem. Kursinnehåll enligt
överenskommelse med Byggkeramikrådet.
För vissa system krävs utbildning hos resp.
tillverkare. Se Bilaga C.
Deltagare väljer själv tillverkare. Genomgången kurs medför ingen förpliktelse vid val
av tätskiktssystem för deltagare.
Kurser
– Plattsättare som utför tätskiktsarbete går
kurs 1 och 3 för behörighet
– Arbetsledare och/eller företagsledare går
kurs 1 och 2 för företagets behörighet
– Enmansföretagare går kurs 1, 2 och 3 för
företagets och egen behörighet
– Kurserna 1 och 2 innehåller ett skriftligt
prov. För behörighet för företag respektive plattsättare krävs godkänt resultat
på proven.
Förteckning av behöriga företag finns i bilaga
D till Branschreglerna, BBV, på www.bkr.se.
Minst en våtrumsansvarig arbetsledare på
företaget skall ha genomgått Byggkeramikrådets kurs 1 och 2. Om det behöriga företaget har säte på flera orter skall våtrumsansvarig arbetsledare, som gått kurs 1 och 2,
finnas på varje ort.
Plattsättare som utför tätskiktsarbeten
enligt Branschreglerna skall ha genomgått
Byggkeramikrådets kurs 1 och 3 samt vara
anställd i behörigt företag. Behörighetsbevis
för plattsättare i form av fotolegitimation,
utfärdad av Byggkeramikrådet skall kunna
uppvisas vid anmodan och bör bäras på
arbetskläder.
Företag som fått behörighet registreras
och blir föremål för Byggkeramikrådets
kvalitetsöversyn enligt 10.2.3 nedan.
Behörighet kan återkallas vid uppenbara
avvikelser från branschreglerna.
Behörighetsavgift erläggs årligen.
16
10.2.2 Kontroll och dokumentation
Kontroll och dokumentation av att arbetet
utförs enligt branschreglerna och enligt
aktuella monteringanvisningar, sker genom
egenkontroll av den person som utfört
arbetet och är anställd i det behöriga företaget. Dokumentation sker genom ifyllande
av Kvalitetsdokument, bilaga A, enligt 11.
Sid 17.
10.2.3 Kvalitetsöversyn
Företag med behörighet, som utför våtrumsentreprenader enligt branschreglerna,
genomgår Byggkeramikrådets kvalitetsöversyn genom besök av Byggkeramikrådets kvalitetskonsulter. Vid översyn granskas dokumentation från genomförda våtrumsarbeten samt
pågående arbetsutföranden i praktiken.
För företag som upprepade gånger blivit
underkänt vid kvalitetsöversyner, eller inte
ställt sig till förfogande för kvalitetsöversyn
återkallas behörigheten. Behörigheten kan
också återkallas om entreprenören gör sig
skyldig till felaktiga arbetsutföranden eller
andra avsteg från Branschreglerna.
11. KVALITETSDOKUMENT
(Bilaga A)
Kvalitetsdokument enligt reglernas Bilaga A, skall utfärdas av behörig entreprenör och överlämnas
till beställare och nyttjare/ boende efter färdigställt arbete. Dokumentet skall vara undertecknat
av våtrumsansvarig arbetsledare. Det skall tillsammans med aktuell monteringsanvisning för det
godkända tätskiktssystemen överlämnas till beställare och nyttjare/boende när arbetet är slutfört.
Kopia av kvalitetsdokument och monteringsanvisning för det av Byggkeramikrådet godkända tätskiktssystemet arkiveras för egen dokumentation och för att kunna uppvisas i samband med
kvalitetsöversyn enligt 10.2.3.
Kvalitetsdokument enligt BBV skall vara upprättat på formulär Bilaga A till BBV.
11.1
Vid entreprenader som avser hyresrätter, hotel och liknande där den boende inte själv tecknar
fastighetsförsäkring, kan ett gemensamt kvalitetsdokument för samtliga våtrum upprättas enligt
överenskommelse med beställaren.
V
O
PR
17
12. TILLÄMPLIGA STANDARDER OCH NORMER
I branschreglerna hänvisas på olika ställen till aktuella standarder och normer med asterisk *.
Nedan följer förteckning över de standarder som det finns hänvisning till i reglerna. Av dessa
framgår de minimikrav som ställs på det enskilda materialets egenskaper inom Europa och globalt
om det är en ISO-norm. Samtliga standarder kan beställas från SIS Förlag AB.
18
Fästmassor för keramiska plattor
Definitioner och krav
SVENSK STANDARD
SS-EN 12004 utgåva 1
Fästmassor för keramiska plattor
Bestämning av tvärdeformation hos
cementbundna fästmassor och fogmassor
SVENSK STANDARD
SS-EN 12002 utgåva 2
Fogmassor för keramiska plattor
Definitioner och krav
SVENSK STANDARD
SS-EN 13888 utgåva 1
Keramiska plattor – Definitioner,
klassificering, egenskaper och
märkning
SVENSK STANDARD
SS-EN 14411:2007
(ISO 13006:1998, modifierad)
Golvmaterial – Avjämningsmassor – och
beläggningsmassor baserade på
cement, gips, magnesit, bitumen eller
härdplaster – Egenskaper och krav
SVENSK STANDARD
SS-EN 13813 utgåva 1
Avlopp – Golvbrunnar för byggnader –
Del 1: Krav
SVENSK STANDARD
SS-EN 1253-1 utgåva 2
Gipsbindemedel och gipsbaserad puts –
Del 1: Definitioner och krav
SVENSK STANDARD
SS-EN 13279-1:2005 utgåva 1
Spånskivor – krav i olika användningar
SVENSK STANDARD
SS-EN 312:2004
Byggkeramikrådet
Högbergsgatan 27, 116 20 Stockholm
Tel: 08-641 21 25 • Fax: 08-702 20 15
[email protected] • www.bkr.se