Studiehandledning för VFU T2, ht 15
Studiehandledning Hälsa och förebyggande av ohälsa II, 30 hp HT 15 2015-08-30 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmän information ................................................................................................................................4 Undervisningsformer och examinationer .............................................................................................5 Tabell 1. Obligatoriska moment/examinationer i Hälsa och förebyggande av ohälsa II .................8 Portfolio med självvärdering ............................................................................................................... 11 Farmakologi 2 .......................................................................................................................................12 PBL-seminarier: basgruppsarbete med utgångspunkter .................................................................14 Dokumentation .....................................................................................................................................23 Smärta och smärtbehandling ..............................................................................................................24 Sårvård ..................................................................................................................................................25 Ögonvård...............................................................................................................................................26 Nutrition: gerontologi och geriatrik ...................................................................................................27 Nutrition: metabola syndromet ...........................................................................................................28 Gerontologi och geriatrik.....................................................................................................................30 Palliativ vård .........................................................................................................................................31 Mikrobiologi och immunologi 2 – Klinisk mikrobiologi ...................................................................33 Vetenskaplig metod 2 ...........................................................................................................................34 Kommunikation ....................................................................................................................................38 Motiverande samtal ..............................................................................................................................39 IPL – Patient- och anhörigbemötande ................................................................................................41 Etik.........................................................................................................................................................43 Diskrimineringsgrunder – Lika villkor ..............................................................................................44 Våld i nära relation 2: Våld mot äldre................................................................................................46 Yrkesmässig handledning ....................................................................................................................47 Medicinsk rätt 2 ....................................................................................................................................49 Hjärt- och kärlsjukdomar ...................................................................................................................50 Diabetes .................................................................................................................................................52 Osteoporos .............................................................................................................................................55 Pre- och postoperativ vård samt sond, sug och syrgasbehandling och transfusionsmedicin – Förberedande kunskaper inför termin 3 ............................................................................................56 Medicinsk teknik, allmän information ...............................................................................................57 Allmän omvårdnad...............................................................................................................................58 Blodtrycksmätning och benlindning ...................................................................................................59 Förflyttningsteknik ...............................................................................................................................59 Kateterisering .......................................................................................................................................60 Kapillärprovstagning ...........................................................................................................................60 Perifer venkateter .................................................................................................................................61 Praktiskt prov .......................................................................................................................................61 2 Verksamhetsförlagd utbildning, allmän information........................................................................62 VFU i T2 ................................................................................................................................................63 Praktiskt genomförande, VFU ............................................................................................................66 Peer Learning under VFU ...................................................................................................................67 Samtalsuppgift, VFU ............................................................................................................................70 VFU-observationer ...............................................................................................................................72 Nutrition 2: gerontologi och geriatrik ................................................................................................73 Bilaga. Förtydliganden i AssCE, anpassad till T2 ............................................................................76 3 VÄLKOMMEN TILL KURSEN! ALLMÄN INFORMATION Uppsala universitet Från Uppsala universitets hemsida kan du få allmän och viktig information för dig som är student. Här kan du bland annat söka alla personer som är knutna till universitetet, hitta institutioner, läsa om senaste nytt inom Uppsala universitet. Under rubriken student finns allt om studenters rättigheter, information om studentaktiviteter mm. Kursplan och utbildningsplan I kursplanen finns information om kursens mål och innehåll. Du kan hämta den i Studentportalen. Utbildningsplanen beskriver mål för hela sjuksköterskeprogrammet och du hittar den på programsida för sjuksköterskeprogrammet. Programsida för sjuksköterskeprogrammet Här finns översiktsplaner för de olika terminerna, blanketter, information om VFU och annan information som berör samtliga programstudenter. Här annonseras även meddelanden som berör samtliga programstudenter, kontrollera därför programmets anslagstavla dagligen. Ett viktigt dokument är Studiehandbok för sjuksköterskeprogrammet 180hp. I detta dokument hittar du information om bl.a. spärregler, vaccinationer och försäkringar. Allmän studieinformation finner du på universitetets hemsida under Student. Kursadministration Om du behöver ställa frågor angående poäng eller behöver stämplat intyg kontakta kursadministrationen på BMC, A10:1 eller personal i receptionen, campus Gotland. Här hämtar du också skrivna tentor. Blanketter för ex tillgodoräknande, reseersättning mm kan du själv hämta på Studentportalens programsida för sjuksköterskeprogrammet. Post till lärarna kan läggas i trälådan utanför kursadministrationen eller skickas via internpost via receptionen på campus Gotland. OBS! viktigt att du skriver lärarens namn på ditt dokument. Kontaktuppgifter Kontaktuppgifter till kursledare, examinator, lärare och kursadministratör finns på respektive kurssida i Studentportalen under kursledning alternativt lärarlistor. Information från kursledningen Meddelas framförallt på Studentportalens anslagstavla, kontrollera därför kursens anslagstavla dagligen. Mycket brådskande information skickas även ut via e-post. Schema Aktuellt schema finns länkat i Studentportalen på respektive kurssida. Observera att universitetets centrala lokalbokning kan byta lokal med kort framförhållning vilket gör att du bör titta på onlineversionen av schemat. Det går att prenumerera på schemat så det kan läsas i kalenderprogram, se under meny på schemats sidhuvud. 4 Arbetsformer Den övergripande pedagogiska grundsynen i sjuksköterskeprogrammet är en studentaktiverande pedagogik, vilket innebär förutom att inhämta ämneskunskaper och öva färdigheter också en träning i att formulera problem, att självständigt söka kunskap samt att kunna presentera resultatet av ett sådant kunskapssökande. I studiehandboken för sjuksköterskeprogrammet hittar du information om den pedagogiska grundsynen och en översikt av de arbetsformer som du kommer att möta under utbildningen Icke godkända kurser/Spärregler/Fortsätta på nästkommande termin Läs i studiehandboken för sjuksköterskeprogrammet samt på Studentportalens programsida för sjuksköterskeprogrammet om vilka regler som gäller för att få gå vidare på sjuksköterskeprogrammet. Internationalisering Sjuksköterskeutbildningen har en omfattande internationell verksamhet. Studentutbytena sker genom avtal där utbildningsinstitutioner i olika länder samverkar. Den internationella lärargruppen respektive internationella studentgruppen anordnar seminarier, gästföreläsningar, välkomstmiddag för inkommande studenter och temadagar. Samtliga studenter på sjuksköterskeprogrammet är mycket välkomna att delta i dessa aktiviteter. På hemsidan för internationalisering hittar du bland annat information om kriterier för att kunna genomföra del av VFU utomlands, seminarietider och reseberättelser författade av studenter som genomfört utlandspraktik. Se programsida för sjuksköterskeprogrammet. UNDERVISNINGSFORMER OCH EXAMINATIONER Kursen är uppdelad i olika moment som varvas och blandas med varandra. Under andra terminen kommer du att ha sammanlagt sex veckors verksamhetsförlagdutbildning (VFU) som varvas med teoriperioderna. En sammanställning av kursens examinationsformer återfinns i Tabell 1. Utöver studiehandledningen finns en momentöversikt tillgänglig i Studentportalen. Kursen består av ett antal "provkoder” som ger poäng. När du läser dina resultat i framsteg på Studentportalen kan du se dina poäng. För att få ut poängen för helkurs ska du ha godkänt på samtliga delmoment. Provkoderna presenteras i separat dokument i Studentportalen. Värt att notera är att respektive provkod är värd ett visst antal poäng som inte alltid har direkt koppling till momentets omfattning i kursen. Till exempel är sluttentamen omfattande och inkluderar merparten av kursens moment. Basgrupp I varje basgrupp är ni mellan 8-10 studenter. Basgruppsarbetet leds av en basgruppshandledare som även har en examinerande roll vid basgruppsseminarier och flertalet inlämningsuppgifter. 5 PBL-seminarium i basgrupp Vid den första basgruppsträffen skall ett kontrakt för basgruppens arbete upprättas. I kontraktet skall det framkomma hur deltagarna uppfattar ansvarsförhållanden, t.ex. vid sen ankomst, frånvaro, val av lämpligt arbetssätt osv. Aktuella mobilnummer/hemnummer skall helst stå på kontraktet. Basgrupper byts varje termin, och basgruppskontrakt skrivs varje gång. Obligatorisk närvaro Basgruppsseminarier ges för utgångspunkterna Basal omvårdnad, KOL och Cancer Problembaserat lärande (PBL), vid introduktionstillfället sätter gruppen upp inlärningsmål och gör frågeställningar vilka sedan besvaras till uppföljningstillfället. För godkänd närvaro krävs aktivt deltagande i diskussionen. Om frånvaro vid ett uppföljningstillfälle ska du besvara basgruppens gemensamma frågeställningar skriftligt. Dessutom ska du söka en vetenskaplig artikel som är relevant för det aktuella patientfallet, artikeln ska ha en omvårdnadsinriktning. Därtill ska du göra en sammanfattning av artikeln samt beskriva relevansen och kopplingen till patientfallet. Är du frånvarande vid mer än ett uppföljningstillfälle av utgångspunkterna måste du delta i motsvarande undervisning i en kommande termin. Problemlösningsprocessen Problemlösningsprocessen är användbar i uppstart för gemensamma arbeten och tillämpas vid basgruppsseminarier med PBL. Ni kan välja om ni vill använda PBL-cirkeln eller problemlösningsprocessen presenterat som lista. De innehåller samma information. Ta med den som passar dig bäst till basgruppsträffarna. De olika modellerna finns att hitta i Studentportalen. Obligatoriska moment i kursen Ett obligatoriskt moment kan vara föreläsning, seminarium, inlämningsuppgift i grupp eller individuellt, dugga eller skriftlig tentamen i skrivsal eller via Studentportalen eller som hemtentamen, klinisk färdighetsträning, examination av klinisk färdighet/praktiska moment och VFU. Med dugga menas en tentamen av ett delmoment. Delmomentet examineras oftast även senare, i andra examinationsformer. Vilka moment som är obligatoriska i denna kurs presenteras i Tabell 1. De icke obligatoriska moment som är inplanerade i kursen finns för att underlätta inläsning av kurslitteratur, ge ytterligare perspektiv på ämnet samt för att underlätta inlärning av praktiska moment. Det rekommenderas att du deltar även vid dessa tillfällen för att optimera dina möjligheter att bli godkänd vid kommande examinationer. Frånvaro vid obligatoriskt seminarium eller praktiskt moment Är du frånvarande vid ett obligatoriskt seminarium eller praktiskt moment måste du delta i motsvarande undervisning i en kommande termin. I vissa fall kan det bli aktuellt med en skriftlig inlämningsuppgift efter bedömning av ansvarig lärare. 6 Tentamina Skriftlig individuell salstentamen i farmakologi: läkemedelräkning Skriftlig, obligatorisk, individuell salstentamen 100% rätt krävs för godkänt Tre timmars tentamenstid Vid examinationer avseende läkemedelsräkning krävs alltid 100% rätt för godkänt. Skriftlig individuell hemtentamen Skriftlig, obligatorisk, individuell hemtentamen (gerontologi och geriatrik) Mer information om tentamensformen ges separat senare Skriftlig individuell tentamen i mikrobiologi och immunologi Skriftlig, obligatorisk, individuell salstentamen (klinisk mikrobiologi) 70% rätt krävs för godkänt Tre timmars tentamenstid Skriftlig individuell tentamen i statistik Skriftlig, obligatorisk, individuell salstentamen 70% rätt krävs för godkänt Två timmars tentamenstid Individuell skriftlig sluttentamen Skriftlig, obligatorisk, individuell salstentamen 70% rätt krävs för godkänt. Omfattar två patientfall från områden som du har läst i kursen (allmän omvårdnad, KOL och cancer). Tentamen inbegriper även (ingående i patientfallen eller fristående) nutrition, farmakologi, hjärtsjukdomar, smärta, palliativ vård, osteoporos, diabetes, sårvård, ögonvård, medicinsk rätt samt medicinsk teknik. Tidigare förvärvad kunskap kan ingå (T1). Fyra timmars tentamenstid Tentamensanmälan - för salstentamina Du ska själv anmäla dig till tentamen via Studentportalen. Tänk på att göra det minst 12 dagar före skrivdatum, därefter stängs möjligheten för anmälan. I samband med anmälan får du en kod via e-post som du behöver ha med dig till tentamenstillfället. Läs noga de ordningsregler som gäller vid tentamen (finns på programsidan: Student vid UU/Regler och rättigheter/Tentamen). Läs även ”Övriga föreskrifter” i kursplanen om vad som gäller avseende tentamen. Är du anmäld till tentamentillfället men inte kommer dit så har du inte använt ditt tentamentillfälle. Vid frågor kontaktas kursadministratören. Inlämningsuppgifter Inlämningsuppgifter såsom vissa hemtentor, essäer och PM ges möjlighet till komplettering om godkänt inte uppnåtts vid den första inlämningen. Två tillfällen till komplettering ges under innevarande termin om inget annat anges. Sedan rättas nästa komplettering påföljande termin. 7 TABELL 1. OBLIGATORISKA MOMENT/EXAMINATIONER I HÄLSA OCH FÖREBYGGANDE AV OHÄLSA II Provkoder (bokstavsordning, gult fält) och områden/moment (tidsordning) Obligatoriska moment/examinationer Individuell/grupp Deadline Tomt = se schema Portfolio * Reservation för enstaka förändringar Farmakologi 2 (2hp; två provkoder nedan): Seminarium (0,5hp) Seminarium Basgrupper v 47-48 Skriftlig individuell tentamen (1,5hp) Läkemedelsräkning i skrivsal Individuell 20/11 Hälsa och folksjukdomar 2 (3,5 hp) Basgrupp - Basal omvårdnad - KOL inkl. sårbara grupper - Cancer Utgångspunkter med patientfall, PBL-seminarier Introduktion/uppföljning Introduktion/uppföljning Introduktion/uppföljning En/två basgrupp En/två basgrupp En/två basgrupp Smärta Smärta, e-post frågor inför föreläsning 29/12 Basgrupp 22/12 Inlämningsuppgift (datainsamling -VFU) Seminarium nutrition Inlämningsuppgift (svar på frågor) Metabola syndromet, kamratåterkoppling Facit för egen rättning, inför seminariet Seminarium metabola syndromet Individuell Basgrupp Individuellt Grupp Individuellt 4 basgrupper 28/12 v2 Seminarium palliativ vård Basgrupp v 1-2 Nutrition 2: - Geriatrik och gerontologi - Metabola syndromet Palliativ vård Ja v 1-2 8 Provkoder (bokstavsordning, gult fält) och områden/moment (tidsordning) Obligatoriska moment/examinationer Individuell/grupp Deadline Tomt = se schema Portfolio * Medicinsk teknik 2 (1,5 hp) Examination Obs! Motsvarande webbdugga måste vara godkänd innan färdighetsträning: Webbdugga om KAD/RIK Webbdugga om PVK Kapillärprovtagning/blodsocker Basal omvårdnad Kateterisering (KAD/RIK) Förflyttningsteknik Perifer venkateter (PVK) Examination KAD/PVK Individuell Individuell 2 basgrupper 2 basgrupper Basgrupp Basgrupp Basgrupp Individuell Öppen v 36-37 Öppen v 36-37 v 36 v 37 v 37 v 37 v 42 v1 Ja Mikrobiologi och immunologi 2 (4 hp; två provkoder nedan): Demonstration (0,5hp) Laboratoriedemonstration 3 grupper v 45-46 Skriftlig individuell tentamen (3,5 hp) Tentamen i skrivsal; klinisk mikrobiologi Individuell 27/11 Skriftlig individuell hemtentamen (1,5 hp) Hemtentamen i Gerontologi och geriatrik Individuellt v 44 Bedömning, AssCe Klinisk övning Individuell Individuell v40/49; v51 VFU-period 1 Datainsamling Inlämningsuppgift Inlämningsuppgift Seminarium (se Nutrition) Individuell Individuell Basgrupp VFU-period 1 VFU-period 1 8/1 v2 Webbduggor Färdighetsträning Verksamhetsförlagd utbildning (9 hp; två provkoder nedan): VFU – praktiskt genomförande 7,5 hp VFU – teoretiskt genomförande 1,5 hp - Nutritionsobservation - Samtalsuppgift - VFU-observationer a-d) - VFU-seminarium Ja 9 Provkoder (bokstavsordning, gult fält) och områden/moment (tidsordning) Vårdvetenskap 2 (4,5 hp) Professionsutveckling 2: - Yrkesmässig handledning - IPL: Patient- och anhörigbemötande Kommunikation 1 - Motiverande samtal (MI) Vetenskaplig metod 2 - Bibliotekskunskap - PM omvårdnad/teori Obligatoriska moment/examinationer Individuell/grupp Deadline Tomt = se schema Handledning: Handledning 1 Handledning 2 Handledning 3 Handledning 4 (ej Gotland) Inlämningsuppgift Seminarium Grupp Grupp Grupp Grupp IPL-grupp 4 program v 38 v 40 v 50 v 51 21/10 5/11 eller 10/12 Inlämningsuppgift Metodövning Individuell Grupp meddelas v 41 och 43 Sökteknik och sökning av artiklar inför PM Två basgrupper 2-3 studenter Basgrupp v 42-43 - PM-seminarium - Diskrimineringsgrunder Handledning i grupp Inlämning till handledare Portfolio * Ja v 43 Bestäms vid mötet v 43, ska ske senast v 48 - Inlämning färdigt PM Seminarium (presentation och diskussion) Basgrupp 11/1 v2 Seminarium Seminarium ½ basgrupp x 6 basgrupp v 43 (50) v (50) 1-2 VFU-observation beskäftigt tvång Ingår i skriftlig individuell sluttentamen Tentamen i skrivsal, innehåll se tentamina i Studiehandledningen (se VFU) Etik 2 - Etik Våld i nära relation 2: - Våld mot äldre Medicinsk rätt 2 Skriftlig individuell sluttentamen (2,5 hp) Statistik (1,5 hp) Tentamen i skrivsal, innehåll se Vetenskaplig metod/statistik i Studiehandledningen Individuell 15/1 Individuell 23/10 Ja 10 PORTFOLIO MED SJÄLVVÄRDERING Ingår i flera provkoder/moment Introduktion Portfolio är studentens portfölj på Studentportalen. Den är kopplad till inlämningsuppgifter och följer med genom hela sjuksköterskeprogrammet, oavsett kurs. Du kan välja ”portfölj” i menyn, och där får du upp alla samlade uppgifter. Syfte Syftet är att du på ett enkelt sätt ska kunna följa din egen utveckling i vissa uppgifter. Genom att fylla i en självvärdering som är kopplad till varje får du reflektera över uppgiften, och hur du löst den. Du får också reflektera över vad du ska tänka på till nästa gång. Uppgift Det är läraren som väljer vilken/vilka typer av självvärderingar som ska fyllas i för varje uppgift. Vad som gäller för varje uppgift står studiehandledningen för respektive moment, samt i tabellen för obligatoriska moment. Självvärderingen finns för närvarande i fem typer: Skriftlig Muntlig Grupp Klinisk färdighetsträning VFU Genom att gå in på inlämningsuppgiften och klicka på Självvärdering kommer frågorna upp, och svaren skrivs i tillhörande ruta. Om en inlämningsuppgift ska kopplas till portföljen gäller det oftast den godkända slutversionen. Du markerar med ett kryss att du vill att den version du lämnar in ska kopplas till portföljen. Det görs på den vanliga sidan för inlämningsuppgifter. Ibland kan självvärderingen i portföljen gälla ett moment utan att en inlämningsuppgift är knuten till uppgiften (till exempel för färdighetsträning i medicinsk teknik). I de fallen kommer alltså självvärderingen att vara ifylld, men inlämningsuppgiften kvarstå som ”ej inlämnad”. Portföljen kan av tekniska skäl endast kopplas till individuella uppgifter. Det innebär att en gruppuppgift kan komma att lämnas in av samtliga deltagare i gruppen, för att kunna kopplas till respektive studentportfölj, och till en självvärdering för grupparbetet. Examination Kriterier för godkänt är ifylld självvärdering med relevant innehåll för uppgiften. När det står ”klar” i inlämningsuppgiften så är din reflektion tillräcklig. Kursmål som examineras ”Värdera sitt behov av ytterligare kunskap och visa strategi för fortlöpande utveckling av sin kompetens” Ansvarig för momentet Mona Pettersson [email protected] 11 FARMAKOLOGI 2 Ingår i samtliga utgångspunkter samt VFU Syfte Farmakologin går som en strimma genom hela utbildningen och olika kunskapsbitar byggs på efter hand. På termin 2 bygger vi vidare på de basala kunskaper om hur läkemedel utövar sina effekter som gavs termin 1 och utökar även kunskapen om hur man använder FASS. En stor del av farmakologin under T2 är att lära sig de vanligaste läkemedlen som används vid behandling av våra folksjukdomar. På terminens föreläsningar, utgångspunkter och seminarier tas följande sjukdomar upp: Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom, epilepsi, ångest och depression, smärta, hjärt-kärlsjukdomar, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), diabetes, osteoporos och cancer. Till dessa sjukdomar ges läshänvisningar i Farmakologiboken (se dokumentet T2 Läshänvisningar till läroboken Norlén & Lindström ”Farmakologi”, 3:e upplagan). ”Ryggraden” i farmakologin under hela utbildningen är Läkemedelshäftet, som kan sägas vara en kort sammanfattning av det som står om de vanligaste läkemedelsgrupperna i läroboken i Farmakologi. Innehållet i Läkemedelhäftet kommer således att byggas på allt eftersom, men det ökar allra mest på termin 2 (från 6 läkemedelsgrupper på T1 till 27 st på T2). I det kliniska arbetet är FASS den viktigaste kunskapskällan inom farmakologi. Det är därför viktigt att lära sig hitta i FASS och förstå vad som står där. Mål Målet är att du ska kunna: • Läkemedelshäftet: 27 vanliga läkemedelsgruppers indikationer, verkningsmekanismer och biverkningar, första bokstaven för varje ATC-grupp, vanliga substanser i varje grupp samt gemensamma orddelar i läkemedelsgruppernas substansnamn. • Utifrån kursboken förstå och redogöra för de termer och begrepp som tas upp på det sammanfattande dokument ”Basala termer och begrepp i farmakologi” som läggs ut i Studentportalen. • Förstå och kunna förklara de termer och begrepp som tas upp på Per Hellströms föreläsning ”Farmakologi”, som ingår i FASS webbkurser ”Kort om läkemedel”. • Utifrån en patients läkemedelslista och med hjälp av FASS-rubrikerna Indikationer, Kontraindikationer, Biverkningar, Farmakodynamik och Farmakokinetik kunna ge patienten relevant läkemedelsinformation. • Utifrån Farmakologiboken och det som tas upp på farmakologiseminariet kunna förklara irreversibel COX-hämning, COX-hämningens effekter på magsäcken samt varför statiner i regel tas till kvällen (sid 219, 227 och 254). Innehåll Webbföreläsningen ”Guide till FASS” http://fass.luvit.se/guiden/player.htm?cid=f4c43eca-118b-471e-b8d6-2ccd8f451554 12 Webbföreläsningen ”Farmakologi”, som finns under FASS webbkurser ”Kort om läkemedel” http://www.fass.se/LIF/shortaboutmedicine Seminarieuppgifter Undervisningsform Föreläsningar/frågestund, litteraturstudier. Examination Individuell skriftlig tentamen i läkemedelsräkning. För godkänt krävs 100% rätt Ingår i skriftlig individuell tentamen Kursmål som examineras ”Förklara grundläggande farmakologiska begrepp och principer, verkningsmekanismer och biverkningar vid läkemedelsbehandlingar av folksjukdomar samt kunna tillämpa läkemedelsräkning” samt delar av ”analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod” Litteratur FASS: Vårdpersonal. Stockholm: FASS-verksamheten, uppdateras kontinuerligt, se länksamling i SP Hagren, B. (2011). Läkemedelsräkning: med interaktiva övningsuppgifter. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Lindström, E. & Norlén, P. (red.) (2014). Farmakologi. (3. uppl.) Stockholm: Liber. Läkemedelshäfte”27 vanliga läkemedelsgrupper”, se Studentportalen Läkemedelsverket. Läkemedelsboken; webbmaterialet uppdateras kontinuerligt, se länksamling i SP Sammanfattande dokumentet ”Basala termer och begrepp i farmakologi” Ulfvarson, J. & Bergqvist, M. (2014). Omvårdnadsaspekter vid läkemedelsbehandling. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. (ss. 729-754) Lund: Studentlitteratur Se Länksamling Medicinsk vetenskap/Farmakologi Ansvarig lärare för momentet Mårten Fryknäs: [email protected] Håkan Melhus: [email protected] 13 PBL-SEMINARIER: BASGRUPPSARBETE MED UTGÅNGSPUNKTER Introduktion Tre delmoment i denna kurs använder utgångspunkter med patientfall som metod. Utgångspunkter kallas ofta ”patientfall”. Introduktionen av utgångspunkterna går oftast till på samma sätt varje gång. Utgångspunkterna är alltid lärarhandledda. Den första gången är läraren med basgruppen hela tiden, men andra gånger kan läraren gå mellan två basgrupper och handleda båda samtidigt. Utgångspunkterna följer den pedagogiska modellen för Problembaserat lärande (PBL). Det finns en webbföreläsning om PBL, som ger en kort teoretisk bakgrund av modellen, men framför allt en praktisk genomgång av hur det går till, och vad du förväntas göra, se Studentportalen under Länksamling/Vårdvetenskap. Varje utgångspunkt har ett syfte som kan omfattas av flera olika kursmoment. Du kan därför behöva gå till studiehandledningen för de relevanta kursmomenten och titta på deras syfte för att se vilka mål som är relevanta för utgångspunkten. I studiehandledningen för varje kursmoment hittar du också aktuell undervisning som kan vara till hjälp, samt kurslitteratur som rekommenderas. Kunskapsinhämtning för utgångspunkterna Till hjälp för arbetet med utgångspunkterna har ni föreläsningar, via videokonferens, live, eller webb, samt kurslitteratur. Det är inte säkert att alla resurser ligger schemalagda i direkt anslutning till utgångspunkten, men du ser i schema och studiehandledning vilka delar som är relevanta, och ni kommer tillsammans vid utgångspunkten att gå igenom i basgruppen var ni hittar material och undervisning. Läraren hjälper er att fokusera på syftet i utgångspunkten så att ni når målet. Uppföljning av utgångspunkterna Uppföljning av patientfallet sker i seminarieform. Till uppföljningen av utgångspunkten ska du klara av att lösa patientfallet. Patientfallen redovisas och diskuteras tillsammans med den egna och en annan basgrupp, men kommer även att examineras vid andra tillfällen, t.ex. skriftlig tentamen. Inför uppföljningsseminariet ska du ha besvarat de frågeställningar som ni kom fram till vid introduktionen av utgångspunkten, samt gått igenom svaren tillsammans med basgruppen. Uppföljningsseminariet (se särskild instruktion för varje utgångspunkt) sker tillsammans med en annan basgrupp. Du ska inte lämna in något skriftligt, men det förväntas att du deltar aktivt i diskussionen, kan svara på frågor, samt att du kan redogöra för litteratur. Litteratur Almås, H., Stubberud, D. & Grønseth, R. (red.) (2011). Klinisk omvårdnad. del 1. (2., [uppdaterade] uppl.) Stockholm: Liber. (Kapitel 4, 11, 16) Almås, H., Stubberud, D. & Grønseth, R. (red.) (2011). Klinisk omvårdnad. del 2. (2., [uppdaterade] uppl.) Stockholm: Liber. (Kapitel 28, 30, 32-34) Benzein, E. (red.) (2014). Att möta familjer inom vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur. Bjuväng, A. (2014). Klinisk kemi och klinisk fysiologi: analyser och undersökningar. (4. [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur 14 Edberg, A. & Wijk, H. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 3-5, 7-21) Ehrenberg, A., Wallin, L. & Edberg, A. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 2-4) Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.(Kapitel 7,11-12) Kirkevold, M., Brodtkorb, K. & Hylen Ranhoff, A. (red.) (2010). Geriatrisk omvårdnad: god omsorg och vård till den äldre. Stockholm: Liber. Lindström, E. & Norlén, P. (red.) (2014). Farmakologi. (3. uppl.) Stockholm: Liber. Sand, O. (2007). Människokroppen: fysiologi och anatomi. (2. uppl.) Stockholm: Liber. Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Övrig kurs- och resurslitteratur Examination För godkänt krävs: Deltagit i basgrupp med utgångspunkt samt aktivt deltagit vid uppföljningen. Kursmål som examineras Samtliga 15 Utgångspunkt- basal omvårdnad Syftet är att du ska kunna tillämpa Basal omvårdnad, så att patientens olika behov kan tillgodoses. Du ska kunna översiktligt beskriva uppkomsten av och symtom på orörlighetskomplikationer som trombos, blodtrycksfall, pneumoni, kontrakturer, trycksår, osteoporos, obstipation, urinvägsinfektion och psykisk ohälsa, samt hur du kan förebygga dessa. Du ska även inhämta grundläggande kunskaper i ögonvård, sårvård, samt smärta och smärtbehandling. Du ska vidare känna till och kunna tillämpa viktiga principer som rör patientens personliga hygien, nutrition (matning) och munhälsa samt rutiner kring bäddning. Du ska kunna konkretisera användningen av VIPS-sökorden kommunikation, kunskap/utveckling, andning/cirkulation, nutrition, elimination, hud/vävnad, aktivitet, sömn, smärta/sinnesintryck, sexualitet/reproduktion, psykosocialt, andligt/kulturellt, och välbefinnande. Du ska kunna förutse och konkretisera omvårdnadsproblem, samt utföra omvårdnadsåtgärder utifrån olika tänkbara orsaker men oberoende av diagnos. Du ska kunna skilja mellan ANAMNES och STATUS. I utgångspunkten basal omvårdnad ligger fokus på vilka omvårdnadsproblem du ser och vilka omvårdnadsåtgärder som kan vara tänkbara oberoende av vilken eller vilka medicinska förklaringar som kan finnas. Patientfall man- skrivs ut av basgrupperna A, I, H, C, G, D, L Du arbetar eftermiddagspass på en vårdavdelning på Akademiska sjukhuset och träffar Josef, 26 år för första gången. Josef kom till Sverige för tre år sedan och bor i norra Sverige. Josef har vänner i många länder och håller kontakten med alla via Internet. Sedan han kom till Sverige har han läst svenska och tagit körkort. Han tycker om att snickra och arbeta med sina händer. Hans dröm är att få jobb som snickare. På grund av sin sjukdom har Josef ofta svårt att hinna till toaletten i tid, vilket resulterar i att kläderna blir blöta. Josef har inte haft avföring på flera dagar. De sista dagarna har hans aptit blivit sämre och han dricker dåligt. På dagarna ligger Josef mest på sängen. Han har ont i huvudet, och han vill inte gå ut i dagrummet och äta med de andra längre. Som barn var han med i en stor bilolycka och förlorade ett antal tänder. Han har nu delprotes. Nattpersonalen har rapporterat att han har svårt att somna och sover oroligt, samt att han har börjat få trycksår i sacrum och på hälarna. När du pratar med honom så får du irrelevanta svar. Du ser också att han har blivit röd och irriterad i ett öga. Josef delar rum med två andra patienter. 16 Patientfall kvinna – skrivs ut av basgrupperna B, E, K, J, N, F, M Du arbetar eftermiddagspass på ett äldreboende och är omvårdnadsansvarig för Agnes, 89 år. Hennes man dog för många år sedan och hon har efter hans död bott tillsammans med sin hund Hubert i huset som hon och hennes man byggde själva på 40-talet. Agnes har alltid älskat att pyssla i trädgården, koka sylt och baka. Hon har god kontakt med sina två barn och barnbarnen trots att de bor långt borta, vilket gör att de inte kan hälsa på så ofta. Agnes har alltid tyckt om att läsa, både tidningar och böcker, men under sista tiden har det blivit allt svårare att se. Hon har glaukom sedan många år. Hörseln har börjat bli sämre. Agnes flyttade in på äldreboendet då det blev för svårt att klara sig själv och barnen hade inte möjlighet att hjälpa till. Agnes har svårt att hinna till toaletten i tid, vilket resulterar i att kläderna blir blöta. Agnes har inte haft avföring på en vecka. De sista dagarna har hennes aptit blivit sämre och hon dricker dåligt. Hon sätter lätt i halsen. Agnes har en löstagbar tandprotes i överkäken. På dagarna ligger Agnes mest på sängen. Hon har ont i ryggen och i benen. Benen är svullna, och hon har fått ett sår på underbenet, där huden även är något missfärgad. Hon vill inte gå ut i dagrummet och äta med de andra längre. Nattpersonalen har rapporterat att hon har svårt att sova. Vid ett tillfälle har hon ramlat ur sängen. Seminarium i basal omvårdnad Innan seminariet ska alla frågor vara besvarade av varje enskild student och tillsammans ska ni i basgruppen ha diskuterat igenom era svar. Du ska också, tillsammans med din basgrupp, ha sorterat in vad som ska dokumenteras under anamnes och under status. Introduktion 8.15-8.30 (13.15-13.30) Tvärgruppsarbete (inklusive fikapaus) Ca 8.30-9.40 (13.30-14.40) Det ska vara minst en student från varje patientfall (d v s en från kvinna och en från man) i varje grupp. Det blir 2-3 studenter/grupp. Ni ska diskutera igenom fallen parallellt från anamnes och sedan sökord för sökord: Vad har ni för problem under sökordet? Vilka omvårdnadsåtgärder har ni kommit fram till? Referera till använd litteratur/källor Diskutera eventuella likheter och olikheter i omvårdnaden av de två patienterna samt vad det kan bero på Diskutera/repetera vilka sänglägeskomplikationer era patienter kan riskera att drabbas av samt hur ni konkret kan förebygga det Prata också om hur det skulle bli om ni bytte ålder, etnicitet och kön på era patienter. Behöver ni vara uppmärksamma på andra omvårdnadsbehov? Förändras omvårdnadsåtgärderna? 17 Skriv om sökordet Ca 9.40-10.00 (14.40-15.00) Varje grupp blir här tilldelad ett område att redovisa för övriga gruppen. Detta får ni skriva ner i punktform på blädderblock. Sex grupper fördelas på: Kommunikation + ögonvård, Nutrition, Elimination, Sömn + smärta, Aktivitet + sårvård och Anamnes + sänglägeskomplikationer. Redovisning och diskussion Ca 10.00-10.50 (15.00-15.50) Varje grupp redovisar sitt område, utifrån det som man kom fram till vid tvärgruppsarbetet. Tyngdpunkten bör ligga på problem, omvårdnadsåtgärder samt likheter och skillnader. Övriga grupper kommer med synpunkter och eventuella tillägg efter varje redovisning. Alla i gruppen måste delta i den muntliga redovisningen för att kunna examineras. Om din medverkan inte visar dina kunskaper tillfredsställande får du komplettera med en skriftlig redovisning enligt anvisningar från basgruppshandledaren. Avslutning/Utvärdering Ca 10.50-11.00 (15.50-16.00) 18 Utgångspunkt KOL/Sårbara grupper Inom området studeras obstruktiva lungsjukdomar. Särskilt fokus ligger på KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom. I detta moment ges även en första introduktion till Jämlik/ojämlik hälsa. Studierna ger kunskap om patofysiologi, symtom, diagnostik samt den principiella behandlingen vid KOL, kunskap om omvårdnaden av patienter med KOL, samt om vårdteamets betydelse och funktion för att ge en optimal vård och behandling. Även smärta, oro och ångest inkluderas. Du ska kunna redogöra för relevant anatomi och fysiologi, samt relevanta läkemedel, deras verkningsmekanismer och biverkningar. Kim Karlsson, 58 år, sökte akuten på grund av dyspné till följd av en luftvägsinfektion med feber och hosta. Hen besväras även av huvudvärk och smärta i höger axel. Kim fick diagnosen KOL för 4 år sedan, röker 10 cigaretter om dagen och är nu motiverad till att sluta röka. Hen är gift sedan 30 år och förtidspensionerad. Kim står på inhalationer med glukokortikoider och antikolinergika. Hen fick på akuten l L O2/ min utan någon större förbättring. Behandlades då med Beta2 stim och Bi-PAP och klarar sig nu bra på 1L O2/min på näsgrimma. Kim har under tidigare sjukhusvård upplevt Bi-PAP behandlingen jätte jobbig. Kim är helt slut, har andnöd, läppcyanos, upplever att hen långsamt håller på att kvävas. Hen sitter upp med uppskjutna axlar, spända hals- och nackmuskler och är orolig och ångestfylld. Har fortfarande ronki bilaterat, kompenserad respiratorisk acidos, känner sig kraftlös och har problem med att orka äta. Kim kommer nu till din avdelning och du är ansvarig sjuksköterska. Kontroller och prover efter behandling: SAT Andningsfrekvens Blodtryck Puls Temp BMI 95% 1L O2 32/min 180/100 mmHg 120 slag/min 37,9 grader 18.4 Artärgas B-pH B-pCO2 B-pO2 B-BE B-Laktat 7,43 5.8 kPa 9.39 kPa 4.4 mmol/l 1.6 19 Tillägg 1- sårbar grupp invandrare Kim är en kvinna som är 70 år gammal. Hon föddes i forna Jugoslavien och flydde till Sverige under kriget. I Sverige har hon bott i 15 år tillsammans med sin man och sina barn. De yngsta barnen går i skolan och pratar bra svenska. Kim umgås mestadels med kvinnor från sitt hemland, men har sista tiden fått svårt att orka med något umgänge. Tillägg 2 - sårbar grupp äldre Kim är en man på 82 år. Han bor i en villa tillsammans med sin fru, som är några år yngre. De har varit gifta i nästan 60 år. Inget av barnen bor kvar i Sverige, de fick jobb utomlands efter studier och Kim och hans fru träffar sällan barn och barnbarn. Tillägg 3 - sårbar grupp ensamstående Kim är en kvinna som nyss fyllt 50 år. I flera år levde hon i ett förhållande som tog slut för några år sedan. Ingen av dem ville ha barn, något Kim tänker ofta på nu när hon är ensam. Förhållandet fungerade bra, tills sjukdomen diagnosticerades. Kim slutade röka vid diagnosen, men tycker ändå att luftvägsinfektionerna kommer tätare och blir värre. Tillägg 4 - sårbar grupp ungdom som anhörig Karl är 50 år, och bor med sin fru och sin son i en lägenhet i innerstan. Han diagnosticerades med KOL för fem år sedan. Tyvärr har han inte lyckats sluta röka helt efter diagnosen trots at han vet att det är nödvändigt och han har försökt oräkneliga gånger. Sonen är 15 år, och går i nionde klass. Karl och hans fru tycker att sonen förändrats under de sista åren. Han vill inte ta hem kompisar längre och har även blivit tystlåten och lättirriterad hemma. De är oroliga för sena kvällar ute på stan, och för att betygen rasar i skolan. Seminarium Patientfallen i KOL följs upp i ett seminarium för två basgrupper. Du får ha dina anteckningar med dig, men ska vara påläst så att du kan svara på frågor, ställa frågor, och delta flytande i diskussionen. Alla i gruppen måste delta i den muntliga redovisningen för att kunna examineras. Om din medverkan inte visar dina kunskaper tillfredsställande, får du komplettera med en skriftlig redovisning enligt anvisningar från basgruppshandledaren. I fyra grupper har varje basgrupp läst in sig på fyra olika fall av KOL. I seminariet arbetar basgrupperna tillsammans, i fyra grupper som utgörs av respektive tillägg – sårbar grupp. 20 Grupperna lottas till ett område att redovisa: - Lungans anatomi/fysiologi- sårbar grupp - KOL patofysiologi – sårbar grupp - Omvårdnadsåtgärder – sårbar grupp - Farmakologi – sårbar grupp Varje delgrupp får 30 minuter på sig att förbereda sin presentation (blädderblock), och får sedan redovisa sin del av sjukdomen/fallet, samt sin egen sårbara grupp (ca 15 minuter). Efter varje redovisning ges möjlighet till diskussion/frågor. Alla i gruppen måste delta i den muntliga redovisningen för att kunna examineras. Om din medverkan inte visar dina kunskaper tillfredsställande får du komplettera med en skriftlig redovisning enligt anvisningar från basgruppshandledaren. 21 Utgångspunkt- Cancer Inom området studeras onkologiska/hematologiska sjukdomar som bröstcancer, prostatacancer, malignt melanom och leukemi. Studierna ska ge kunskap om patofysiologi, symtom, diagnostik samt den principiella behandlingen vid onkologiska sjukdomar. Studierna ska ha störst fokus på omvårdnadsproblem och omvårdnadsåtgärder hos patienter med onkologiska sjukdomar i relation till symtom av sjukdom samt biverkningar av behandling, samt inkludera vårdteamets betydelse och funktion för att ge en optimal vård och behandling. Du ska kunna redogöra för relevant anatomi och fysiologi, samt relevanta läkemedel, deras verkningsmekanismer och biverkningar. Du arbetar dagpass och har hand om Alex Andersson, 45 år. Hen insjuknade i cancer för tre år sedan. Det fanns då en spridning i kroppen. Hen opererades och fick besvär efter operationen. I samband med operationen fick Alex strålbehandling samt cytostatikakurer. Inför cytostatikabehandling fick hen också en subcutan venport. Hen drabbades av ett flertal biverkningar av cytostatika och strålning. I efterförloppet har hen haft en lång period av fatigue, matleda och smärta. Vid ett återbesök för sex månader sedan upptäcktes ett recidiv och då konstaterades att sjukdomen hade spridit sig. Därefter har Alex nu behandlas med cytostatika igen, men tyvärr har ännu inte önskad effekt av behandlingen uppnåtts. Hen har nu nytillkommen pleuravätska som gör att hen andas tungt och det gör ont vid djupandning. Alex är fortfarande förstoppad efter senaste cytostatikabehandlingen. Hen är djupt oroad över sitt återfall samt hur familjen ska klara sig. Tillägg 1 basgrupperna D1, N1, A1, C1, E1, H1, L1 – Bröstcancer Tillägg 2 basgrupperna D2, N2, A2, C2, E2, H2, L2 - Prostatacancer Tillägg 3 basgrupperna F1, G1, B1, J1, I1, K1, M1 – Malignt melanom Tillägg 4 basgrupperna F2, G2, B2, J2, I2, K2, M2 - Leukemi Seminarium Patientfallen i cancer följs upp i ett seminarium för två basgrupper tillsammans. Du får ha dina anteckningar med dig, men ska vara påläst så att du kan svara på frågor, ställa frågor, och delta flytande i diskussionen. I halva basgrupper har ni tillsammans förberett fyra olika fall av cancer. Gruppen ska tillsammans förbereda en information om det viktigaste med fallet, för att vid seminariet undervisa resten av gruppen (gärna en ppt-presentation som ni kan dela med er av till gruppen). Alla i gruppen måste delta i den muntliga redovisningen för att kunna examineras. Om din medverkan inte visar dina kunskaper tillfredsställande, får du komplettera med en skriftlig redovisning enligt anvisningar från basgruppshandledaren. 22 DOKUMENTATION Ingår i utgångspunkt basal omvårdnad, nutritionsuppgift samt som uppgift i VFU Syfte Syftet med denna uppgift är att integrera praktiska erfarenheter med teoretiska kunskaper genom att belysa allmän omvårdnad utifrån omvårdnadsprocessens delar och dokumentation Undervisningsform Webbföreläsning och litteraturstudier Uppgift Se utgångspunkt basal omvårdnad, nutritionsuppgift samt i olika moment i VFU, framförallt i peer-learning moment C. Examination Nutritionsuppgift samt individuell skriftlig tentamen. Litteratur Ehrenberg, A., Wallin, L. (Red.) (2014). Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 2, 3 och 4) 23 SMÄRTA OCH SMÄRTBEHANDLING Ingår i samtliga utgångspunkter Introduktion Smärta är vanligt förekommande vid de flesta sjukdomstillstånd. Smärta är ett obehagligt, subjektivt sinnesintryck som innehåller både kroppsliga och själsliga komponenter. Det grundläggande målet med all smärtbehandling är att minska lidandet. Inom området studeras smärttillståndens: tidsförlopp (övergående-, akut-, långvarig smärta), sjukdomsbakgrund (postoperativ/posttraumatisk, cancerrelaterad, långvarig icke-malign smärta uppkomstmekanism (nociceptiv, neurogen, psykogen, idiopatisk smärta). För att tillgodose patientens behov av smärtlindring behöver sjuksköterskan insikt i smärtupplevelsens natur med det psykiska, sociala, existentiella och kulturella aspekter. Syfte Studierna skall ge kunskap om smärtfysiologi, olika metoder att bedöma smärta samt den principiella behandlingen vid olika smärttillstånd. Du skall kunna förstå och redogöra för den farmakologiska behandling som patienter med olika typer av smärta får, samt redogöra för den verkningsmekanism och eventuell biverkan av givna farmaka, liksom upptagnings-, fördelnings- och utsöndringsfasen. Du skall även skaffa dig kunskap om omvårdnaden av patienter med olika typer av smärta samt förstå vårdteamets betydelse och funktion för att ge en optimal omvårdnad till patienter med olika smärttillstånd. Du skall förstå och kunna redogöra för samt konkritisera innebörden av sjuksköteskans omvårdnadsåtgärder i samband med olika smärttillstånd. Undervisningsform För att tillgodogöra dig kursens undervisning bör du repetera smärtfysiologi. Litteraturstudier samt webbföreläsning med uppföljande föreläsning i föreläsningssal. Uppgift Inför uppföljningsföreläsningen ska basgrupperna skicka in frågor till föreläsaren från Smärtcentrum. Detta görs via Inlämningsuppgift i Studentportalen (se deadline i Tabell 1) och frågorna vidarebefordras av kursledare. Uppföljningsföreläsning baseras på inskickade frågor. Examination Ingår i individuell skriftlig tentamen Litteratur Bergh, I. (2014). Smärta. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. (ss. 421-437) Lund: Studentlitteratur Berntzen, H., Danielsen, A. & Almås, H. (2011). Omvårdnad vid smärta. I H. Almås, D-G. Stubberud & R. Grønseth (Red.). Klinisk omvårdnad del 1. (ss. 351-390). Stockholm: Liber Lindström, E. & Norlén, P. (red.) (2014). Farmakologi. (3. uppl.) Stockholm: Liber. Länksamling/medicinsk vetenskap Ansvarig för momentet Christine Lantz [email protected] 24 SÅRVÅRD Ingår i utgångspunkten basal omvårdnad Syfte Syftet med denna uppgift är att få kunskap om omvårdnad vid sår. Undervisningsform Föreläsning Litteraturstudier, inklusive repetition av anatomi och fysiologi Uppgift Detta moment ingår i Utgångspunkt basal omvårdnad - patientfall Examination Ingår i individuell skriftlig tentamen. Litteratur Ingebretsen, H. & Storheim, E.(2011). Omvårdnad vid hudsjukdomar och hudskador. I H. Almås, D-G. Stubberud & R. Grønseth (Red.). Klinisk omvårdnad del 2. (ss. 343-379). Stockholm: Liber (lästips: ej fokus på hudsjukdomar, hudinfektioner och eksem) Lindholm, C. (2014). Omvårdnad vid sår. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. (ss. 495-523) Lund: Studentlitteratur Länksamling/Medicinsk teknik Ansvarig för momentet Christine Lantz [email protected] 25 ÖGONVÅRD Ingår i utgångspunkten basal omvårdnad Syfte Syftet med denna uppgift är att få kunskap om ögonsjukdomar och ögonvård. Undervisningsform Litteraturstudier, inklusive repetition av anatomi och fysiologi Uppgift Detta moment ingår i Utgångspunkt basal omvårdnad - patientfall Examination Ingår i individuell skriftlig tentamen Litteratur Sæland, M. & Thorstad, A. (2011). Omvårdnad vid sjukdomar och skador i ögat. I H. Almås, D-G. Stubberud & R. Grønseth (Red.). Klinisk omvårdnad del 2. (ss. 283-309). Stockholm: Liber Länksamling/Medicinsk teknik Ansvarig för momentet Christine Lantz [email protected] 26 NUTRITION: GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Syfte Syfte med momentet är att du utifrån sjuksköterskans perspektiv ska förstå komplexiteten runt mat och måltider för äldre och skilja på rekommendationer för den friska, den sköra och den multisjuka äldre och kunna ge adekvat förslag på åtgärder på individnivå. Detta moment är en teoretisk uppgift där datainsamling sker under VFU. För specifik information om momentet, se under VFU. För flödeschema, se Figur 1 nedan. Förberedelser ‐ föreläsningar under teoriavsnittet, se schema 1. Under VFU‐period 2 ‐ datainsamling ‐ litteraturstudier 2. Under VFU ‐ teoretiskt genomförande , period 2 alternativt efter VFU ‐ inlämningsuppgift Deadline, se Tabell 1. 2. Under VFU ‐eventuell återkoppling till omvårdnads/patientansvarig sjuksköterska 4. Inför seminariet ‐ inläsning av basgruppens inlämningsuppgifter Seminarium, se schema Figur 1. Flödeschema för Nutritionsuppgift under både teori och VFU Ansvariga lärare för momentet Anja Saletti, [email protected] Kerstin Lugnet, [email protected] 27 NUTRITION: METABOLA SYNDROMET Introduktion Kosten har betydelse för fetmarelaterade sjukdomar som typ 2-diabetes, hjärt–kärlsjukdom och metabola rubbningar. Dessa s.k. kardiometabola sjukdomarna är starkt livsstilsrelaterade, och kosten kan ha stora effekter på hälsostatus, om kosten följs. En »osund« kost har beräknats kunna förklara ca 30 procent av alla hjärtinfarkter. Kostförändringar kan minska den totala dödligheten. De rekommenderade kostmönstren baseras på Nordiska näringsrekommendationerna (NNR) 2012 och består av en allsidig kost rik på frukt, grönsaker, baljväxter, fullkornscerealier, fisk, fågel, magra mjölkprodukter och vegetabiliska fetter från oljor och nötter, medan de innehåller begränsade mängder transfetter, rött kött och charkprodukter, mättat fett, socker, salt, snabbmat, processad (halvfabrikat) och friterad mat. Momentet ger en fördjupning och en progression av nutrition och folkhälsoarbete, termin 1. Syfte Syftet med momentet är att du utifrån sjuksköterskans perspektiv ska förstå och börja tillämpa evidensbaserad kunskap om nutritionens betydelse för metabola syndromet på grupp- och individnivå. Undervisningsform Föreläsningar, inklusive webbföreläsningar. Litteraturstudier: kurslitteratur samt två vetenskapliga texter Inlämningsuppgift med kamratåterkoppling Seminarium Inlämningsuppgift 1. Besvara frågorna (se länksamlingen). 2. Lägg upp svaren på frågorna i Studentportalen, se nedan (individuell inlämning). 3. Läs sedan kamraters inlämnade svar på frågor i halva basgruppen och ge varje person i halva basgruppen några återkopplande kommentarer/reflektioner, återkopplingen till varje person är max en halv A4-sida. Gör samtliga reflektioner i ett dokument - hänvisa till studenternas respektive namn. 4. Lägg ut återkopplingen i Studentportalen, se nedan (gruppinlämning). 5. Facit till frågorna kommer sedan att läggas ut en vecka innan seminariet för egenrättning. Vid behov av handledning kontaktas Afsaneh Koochek. Inlämning av skriftlig inlämningsuppgift Den individuella inlämningen och återkoppling på frågor görs via Studentportalen/Inlämning under Metabola syndromet, individuell inlämning resp. gruppinlämning. För deadline, se Tabell 1. Examination Godkänd inlämning och kamratåterkoppling. Aktivt deltagande i seminarium med mentometer, både individuellt och i grupp. Sen inlämning och/eller utebliven närvaro på seminariet renderar en kompletteringsuppgift. 28 Kursmål som examineras Del av ”analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument i relation till omvårdnad, organisation, ledarskap, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod” Litteratur Skolin, I. (2010). Näringslära för sjuksköterskor: teori och praktik 1. uppl. Stockholm: Norstedt. (Speciellt kapitel 6) Westergren, A. (2014). Nutrition och ätande. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. (ss. 495-523) Lund: Studentlitteratur Artiklar/text, se Länksamling - Nutrition Förslag på resurslitteratur: Abrahamsson, L. (red.) (2013). Näringslära för högskolan: från grundläggande till avancerad nutrition. (6., utök. och uppdaterade uppl.). Stockholm: Liber. Ansvariga lärare för momentet Afsaneh Koochek, [email protected] Ulf Holmbäck, [email protected] 29 GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Introduktion Studierna ger kunskap om patofysiologi, symtom, diagnostik, behandling samt den specifika omvårdnaden vid det normala åldrandet, samt vissa av åldrandets sjukdomar. Syfte Syftet är att du ska kunna orsak, symtom, diagnostik och behandling vid Stroke och Epilepsi, Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom/demens och Depression hos äldre. Du ska även kunna den specifika omvårdnaden som kan bli aktuell vid ovan nämnda tillstånd. Vidare ska du kunna resonera om närståendes betydelse för patientens situation. Undervisningsform Föreläsningar, inklusive webbföreläsningar, och litteraturstudier. Examination Hemtentamen Kursmål som examineras Flertalet Litteratur Almås, H., Stubberud, D. & Grønseth, R. (red.) (2011). Klinisk omvårdnad. Del 2. (2., [uppdaterade] uppl.) Stockholm: Liber. (Ex. Kapitel 26, 27) Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, B. (red.) (2012). Att möta familjer inom vård och omsorg. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur (passande avsnitt) Edberg A-K. & Wijk H. (Red.). (2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur (Kapitel 15, 21, 22, samt ev. andra relevanta kapitel, se register) Friberg, F. & Öhlén, J. (Red.). (2014). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 5, samt ev. andra relevanta kapitel, se register) FASS: Vårdpersonal. Stockholm: FASS-verksamheten; uppdateras kontinuerligt, se länksamling i SP Kirkevold, M., Brodtkorb, K. & Hylen Ranhoff, A. (red.) (2010). Geriatrisk omvårdnad: god omsorg och vård till den äldre. Stockholm: Liber. Lennéer-Axelson, B. (2010). Förluster: om sorg och livsomställning 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur Läkemedelsverket. Läkemedelsboken; webbmaterialet uppdateras kontinuerligt, se länksamling i SP Se även länksamlingar i SP: Medicinsk vetenskap Ansvarig för momentet Christine Lantz [email protected] 30 PALLIATIV VÅRD Introduktion Inom de flesta sjukvårdande verksamheter förekommer dödsfall. Du ska som sjuksköterska kunna bedriva professionell omvårdnad i livets slutskede och i samband med dödsfall. Som sjuksköterska kommer du att möta både väntade och oväntade dödsfall där du ska kunna hjälpa både patienten och dess anhöriga. För att kunna vara ett stöd för de människor du möter behöver du tänka över din egen syn på döden. Syfte Syftet är att du ska kunna förstå innebörden av professionell omvårdnad i livets slutskede, vid palliativ vård och i samband med dödsfall. Syftet är också att du ska reflektera över specifika omvårdnadssituationer vid livets slutskede och dödsfall. Undervisningsform Föreläsning om kristeori Webbföreläsningar, webbfilmer Litteraturstudier Uppgift Svara på angivna frågor tillsammans med basgruppen. På seminariet lottas frågorna bland deltagarna som ska kunna diskutera dem, och även delta i diskussionen på övriga frågor. Examination Närvaro och aktivt deltagande i seminariet. Momentet ingår i individuell skriftlig tentamen Kursmål som examineras ”analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument i relation till omvårdnad, organisation, ledarskap, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod”; ”analysera människans utveckling och hälsa ur ett livscykelperspektiv” Litteratur Almås, H., Stubberud, D. & Grønseth, R. (red.) (2011). Klinisk omvårdnad. del 2. (2., [uppdaterade] uppl.) Stockholm: Liber. (Kapitel 28, 30, 32-35) Edberg A-K. & Wijk, H. (red). (2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur. (Ex. Kapitel 10, 14, 26) Friberg F, Öhlén J (Red). (2011) Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 6, 9, 10 samt ev. andra relevanta kapitel, se register) Lennéer-Axelsson, B. (2010). Förluster: om sorg och livsomställning. Stockholm: Natur och Kultur Strang, P. & Beck-Friis, B. (red.) (2012). Palliativ medicin och vård. (4., rev. uppl.) Stockholm: Liber. (Kapitel 1,2,4,19,22,23,24,25,27, 36,50-55; läs i första hand det som rör omvårdnad) Länkar till lagar och andra kunskapsunderlag, se Länksamling i SP/Medicinsk vetenskap/Palliativ vård Länksamling – Medicinsk vetenskap – Palliativ vård (se bland annat Nationellt kunskapsstöd vid palliativ vård (Socialstyrelsen) och Nationellt vårdprogram för palliativ vård (Regionalt cancercentrum) 31 Frågor om palliativ vård Vad innebär professionell omvårdnad i samband med livets slut? Vilka symtom och besvär är vanliga i livets slut, de sista 1-2 veckorna? Diskutera omvårdnadsåtgärder i livets slutskede. WHO har definierat vad palliativ vård är. WHO betonar fyra dimensioner vilka ska beaktas i palliativ vård. Vilka är dess? Kommentera kort något om varje dimension. WHO har också formulerat fyra palliativa hörnstenars som fungerar som redskap när man arbetar med de fyra dimensionerna. Vilka är dessa fyra hörnstenar och resonera om vad de innebär. Den palliativa vårdens värdegrund kan sammanfattas i fyra ledord; närhet, helhet, kunskap och empati. Diskutera hur sjuksköterskan kan använda dessa ledord i sitt arbete. Beskriv vad ett brytpunktssamtal är och vilka som ska finnas med vid och i samtalet (syftet, vilka som deltar, vad som tas upp). Diskutera tydlig och ärlig information kontra patientens vilja att ha ett hopp. Kulturperspektiv? Professionella hjälpare ska kunna härbergera känslor. Diskutera möjligheten att bli tårögd/gråta inför familj/patient. Diskutera skillnader/likheter mellan Bowlbys sorgemodell, Cullbergs krisstadiemodell och Pendlingsmodellen (Stroebe och Schut). Diskutera relevans till sjuksköterskans arbete. Dödsfall ska konstateras enligt indirekta eller direkt kriterier. Ange de indirekta kriterierna som ska vara uppfyllda vid den kliniska undersökningen I lagen finns reglerat vem som får konstatera dödsfall. Beskriv av vem det görs och vad för administrativa åtgärder som ska göras i anslutning till dödsfallet och var du kan läsa om detta. Beskriv hur du omhändertar avliden person. Se litteraturlista i studiehandledningen, avsnitt: Hälsa och folksjukdomar 2 – gerontologi, geriatrik och palliativ vård: palliativ vård 32 MIKROBIOLOGI OCH IMMUNOLOGI 2 – KLINISK MIKROBIOLOGI Syfte Syftet med uppgiften är att du ska fördjupa dig i ämnet klinisk mikrobiologi, hur olika mikroorganismer sprids och orsakar sjukdomar i samhället och på våra sjukhus samt hur infektioner kan förebyggas och behandlas. Detta för att du på ett säkert sätt ska kunna vårda patienter med infektioner eller fynd av mikroorganismer som går under smittskyddslagen utan att bli smittad eller smitta andra. Du ska också ha tillräckligt med kunskaper för att kunna ge infektionsförebyggande råd och instruktioner till medarbetare på vårdavdelningen och till allmänheten vid behov. Du ska kunna: redogöra för: förekomst, smittvägar samt sjukdomsbilder av kliniskt viktiga bakterier, virus, svampar och parasiter begrepp som normalflora, kontamination och kolonisation uppbyggnaden av bakterier och virus samt begrepp som kapsel, hölje, grampositiv, gramnegativ, sporer och toxiner vad virulens är och hur samarbetet mellan mikroorganismer och infektionsförsvar leder fram till organpåverkan och klinisk bild livshotande infektioner som meningit och sepsis samt de vanligaste orsakande mikroorganismerna biofilmer och deras betydelse inom sjukvården hur man kan förebygga infektioner genom vårdhygieniskt arbete och vaccinationer begrepp som basala hygienrutiner, höggradigt rent, desinfektion och sterilitet hur antimikrobiella substanser (antibiotika och biocider) verkar och hur mikroorganismer utvecklar resistens mot dessa substanser känna till: diagnostiska strategier och vanliga metoder som används vid mikrobiologiska laboratorier vid de vanligaste infektionssjukdomarna smittskyddslagen och dess omfattning, anmälningsplikten samt individens skyldigheter och rättigheter immunsystemets uppbyggnad och funktion vid infektion och vaccination tillämpa: de basala hygienrutinerna i den dagliga omvårdnadssituationen samt vid såromläggningar, katetersättning, olika typer av provtagningar, blodsmittor, gastroenteriter och luftvägsinfektioner Undervisningsform Föreläsningar, frågestunder/seminarier, obligatorisk laboratoriedemonstration Examination Aktivt deltagande i laboratoriedemonstration och Individuell skriftlig tentamen i mikrobiologi Kursmål som examineras ”Tillämpa kunskaper i klinisk mikrobiologi och immunologi för att förhindra smittspridning och vårdrelaterade infektioner” samt del av ”särskilja olika sjukdomstillstånd samt förklara patofysiologi, diagnostik och behandling”; ”analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument i relation till omvårdnad, organisation, ledarskap , utveckling och lärande samt vetenskaplig metod” Litteratur Melhus, Å. (2013). Klinisk mikrobiologi för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur. Länksamling – Medicinsk vetenskap Ansvariga lärare för momentet Åsa Melhus: [email protected] Eva Tano: [email protected] 33 VETENSKAPLIG METOD 2 Introduktion Enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) ska hälso- och sjukvårdspersonal utföra arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, som så långt som möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten. Detta kallas evidensbaserad vård. Vetenskap kännetecknas av ett sökande efter sanning genom systematik och kritiskt tänkande. Man arbetar utifrån metoder där data inhämtas, organiseras och bearbetas systematiskt. Frågeställningar om människors upplevelser av hälsa och sjukdom och deras möten med hälso- och sjukvården besvaras vanligen med kvalitativa forskningsmetoder. För att besvara frågeställningar om mätbara fenomen används kvantitativa metoder där datainsamlingen genererar siffror som behandlas med deskriptiv eller analyserande statistik. För att kunskaperna från empiriska undersökningar ska kunna bidra till både en mer generell och fördjupad kunskapsutveckling inom det vetenskapliga ämnet kopplas forskning ofta till en teori. Teorianknytning innebär att anknyta den egna undersökningen till en mer principiell frågeställning. Inom vårdvetenskap används omvårdnadsteorier, men också lånade teorier från psykologi, sociologi etc. För mer information om teorier läses kapitel ett i Jörgensen och Steenfeldt (2012) Omvårdnadsteori som referensram och kapitel åtta i Polit och Beck (2013) Essentials of nursing research. Syfte Det övergripande syftet är att du ska förstå och träna på att värdera vetenskapliga resultat, något du behöver kunna göra både under din utbildning och i arbetet som sjuksköterska. Syftet med kursmomenten är att du ska: kunna beskriva vad kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder är och vilken typ av kunskap som kan genereras utifrån de olika ansatserna fördjupa din kunskap i ett vetenskapligt strukturerat arbetssätt genom att söka, läsa, granska och dra slutsatser av vetenskapliga artiklar samt skriva PM kunna förklara och ge exempel på grundläggande statistiska begrepp och bivariata analyser kunna identifiera och tolka grundläggande statistisk information i vetenskapliga artiklar känna till olika typer av litteraturstudier kunna beskriva begreppet evidensbaserad omvårdnad reflektera över hur man kan dra nytta av resultat från vetenskaplig litteratur i omvårdnadsarbetet, samt få kunskap om omvårdnadsteorier och analysera dessa i relation till omvårdnad som profession och vetenskap 34 Undervisningsformer Föreläsningar, webbmaterial samt litteraturstudier. Grupparbete med inlämningsuppgift och seminarium samt salstentamen i statistik. Uppgifter Statistik I momentet ingår två föreläsningar om statistik samt självstudier inför salstentamen. Se instuderingsmaterial under Kursmaterial/Vetenskaplig metod samt under Länksamling Vetenskaplig metod. PM i omvårdnad PM skrivs i grupp, se Figur 2 för flödesschema. Det ska vara två-tre deltagare i varje PMgrupp från samma basgrupp. Basgrupp om 10 personer delar sig 3+3+2+2, basgrupp om nio personer delar sig 3+3+3; ni delar in er själva och kommer överens om ett nummer/grupp, ex A1, A2, A3, A4. I efterföljande seminarium kommer fokus att ligga på omvårdnadsteorierna. Därför ska olika omvårdnadsteorier väljas av de olika PM-grupperna inom en basgrupp. Välj ett omvårdnadsproblem med inriktning mot allmän omvårdnad, dvs INTE ett medicinskt problem. Omvårdnadsproblemet kan exempelvis utgå från de sökord som återfinns under status: kommunikation, nutrition, elimination, sömn eller aktivitet, eller från sänglägeskomplikationerna. Välj gärna en avgränsad, konkret omvårdnadssituation som någon av er varit med om under VFU. Skriv bakgrund och inkludera en passande omvårdnadsteori till ert valda problem. Formulera ett syfte i relation till er bakgrund, som styr er sökstrategi. Sökningen påbörjas/genomförs vid undervisningen i sökteknik (se schema). Resultatet i PM ska grunda sig på tre originalartiklar, som ni söker fram i databaser för vetenskapliga artiklar. Resultat ska svara på ert formulerade syfte. Skriv klart bakgrund, metodavsnitt, sammanställ ert resultat och diskutera/analysera detta mot er bakgrundslitteratur, inklusive vald omvårdnadsteori. PM ska omfatta ca 7-9 sidor inklusive försättssida och referenslista och struktureras enligt riktlinjerna för PM på sjuksköterskeprogrammen. Referera korrekt både i löpande text och i referenslista, enligt APA. Utgå från Uppsala sjuksköterskeutbildnings APA-manual. Referenslistan behöver inte stå på enskild sida i arbetet. En formatmall finns med specifika instruktioner för detta PM, se Länksamling – Vetenskaplig metod i Studentportalen. Här finns även en granskningsmall för självgranskning och lärargranskning, riktlinjer för PM på sjuksköterskeprogrammen samt APA-manual. Samma material återfinns även under Kursmaterial/Vetenskaplig metod. 35 Föreläsning PM‐introduktion, se schema Litteratursökning med bibliotikarie, se schema Dela in er i grupper Bestäm omvårdnadsteori Bestäm omvårdnadsproblem Grupphandledning med basgruppshandledare/annan namngiven person: Syfte, röd tråd och PM‐struktur? Se schema/Tabell 1 PM‐skrivande Inlämning av PM‐utkast till handledaren, datum bokas med handledaren vid grupphandledning, Feedback från handledaren, se schema/Tabell 1 se Tabell 1 Korrigeringar utifrån handledarens feedback Inlämning av reviderat PM samt granskningsmall i inlämningsuppgifter, 1 PM/grupp, Förberedelser inför PM‐ seminarium se Tabell 1 PM‐seminarium, se schema Feedback från PM‐ examinator Ev. kompletteringar Självvärdering samt ev. inlämning av godkänt PM till portfölj Figur 1. Flödesschema för PM i omvårdnad 36 Inlämning av PM Utse en av er som inlämningsansvarig. Samma person ska lämna in original samt eventuella kompletterade uppgifter. Lämna in ert färdiga PM i studentportalen, se Tabell 1 för deadline. I dokumentets namn ska basgrupp och nummer framgå. Inför er inlämning: granska er egen uppgift med hjälp av granskningsmallen, vilken lämnas in ifylld tillsammans med PM, se Länksamling – Vetenskaplig metod i Studentportalen (eller filarean för Kursmaterial). Seminarium PM Seminariet är obligatoriskt. Du ska delta aktivt på seminariet vid presentationen och i efterföljande diskussion. Presentation: Varje studiegrupp inleder seminariet med en beskrivning av sin teori, på valfritt sätt under ca 10 min./grupp. Olika pedagogiska hjälpmedel är tillgängliga: white-board alt. dator med projektor. Behövs annan utrustning, kontakta seminarieansvarig lärare. Diskussion: Efter presentationerna diskuteras valda omvårdnadsproblem/behov utifrån de olika teoriernas perspektiv. Utgå ifrån metaparadigmen människa, hälsa, miljö och omvårdnadshandling. Examination Momentet statistik examineras med individuell skriftlig tentamen. PM i omvårdnad examineras med godkänt PM enligt instruktion samt godkänt deltagande vid seminarium. Kursmål som examineras Del av ”Analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument i relation till omvårdnad, organisation, ledarskap, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod” Litteratur Bahtsevani, C., Stoltz, P. & Willman, A. (2011). Evidensbaserad omvårdnad (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur (Kapitel 1-9, 11; utbytbart till: Ejlertsson, G. (2003). Statistik för hälsovetenskaperna; Kapitel 1-10). Jörgensen, B. B. & Steenfeldt, V.B. (2012). Omvårdnadsteori som referensram i forskning och utveckling. Stockholm: Liber. Leksell, J. & Lepp M. (2013). Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber. (Kapitel 2 och 10) Polit, D.F. & Beck, C.T. (2013) Essentials of Nursing Research – Appraising Evidence for Nursing Practice (8:e uppl) Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Länksamling – Vetenskaplig metod Resurslitteratur till den omvårdnadsteoretiska förankringen i PM Alligood, M. R. & Tomey, A. M. (2009). Nursing theorists and their work. (7: uppl) Mosby Kristoffersen, N. J. (2006). Teoretiska perspektiv på omvårdnad. I N. J. Kristoffersen, F. Nordvedt & EA. Skaug (Red.). Grundläggande omvårdnad del 4. Stockholm: Liber. Ansvarig lärare Mariann Hedström, [email protected] (Statistik och PM) Ulrika Pöder, [email protected] (PM) 37 KOMMUNIKATION Verbal och icke-verbal kommunikation kan ses som en förutsättning för god omvårdnad. I detta moment ingår ett moment i teoretisk kurs (Motiverande samtal) och ett moment i VFUavsnittet (Samtalsuppgift). Kommunikation ingår även som del all VFU. Kunskapen i detta avsnitt är även intressant vid diskussionen av vissa aspekter i kursens övriga moment, bland annat IPL- Patient och anhörigbemötande samt utgångspunkternas patientfall. Syfte, uppgifter och examination, se respektive uppgift. Kursmål som examineras Del av ”Analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument i relation till omvårdnad, organisation, ledarskap, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod”; ”tillämpa informations- och kommunikationsteknik”; ”visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper” Litteratur Edberg, A. & Wijk, H. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 15) Eide, H. & Eide, T. (2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation: relationsetik, samarbete och konfliktlösning. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kapitel 2. Grundbegrepp inom omvårdnadsorienterad kommunikation; Kapitel 7. Icke-verbal kommunikation; Kapitel 9. Att strukturera ett samtal) Fossum, B. (red.) (2013). Kommunikation: samtal och bemötande i vården. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (Kapitel: Kommunikation och bemötande; Kapitel: Mötet och samtalet) Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 12, 19) Länksamling Vårdvetenskap/Kommunikation för webbföreläsningar; Föreläsningar om kommunikation, se schema 38 MOTIVERANDE SAMTAL Introduktion Målet för omvårdnadsprocessen är hälsa. Sjuksköterskans förmåga att se patientens möjligheter att påverka hälsan samt sjuksköterskans handlingsberedskap för att aktivt stödja patienten att påverka hälsan utgör kärnan i omvårdnadsprocessen. Motiverande samtal eller Motivational Interviewing (MI) är en evidensbaserad samtalsmetod som stärker sjuksköterskans handlingsberedskap att se och stödja patientens egen förmåga. Metoden används bland annat vid rådgivning kring livsstilsförändringar, följsamhet vid behandling och rehabilitering. Samtalsmetodens viktigaste byggsten utgörs av aktivt lyssnande, ett så kallat patientcentrerat förhållningssätt. Samtalet har en given struktur och syftar till beteendeförändring. Utgångspunkten i beteendeförändring är patientens egen motivation till förändring. Motivationsbedömning hjälper dig som sjuksköterska att bedöma var i förändringsprocessen patienten befinner sig och det kan ge svar på vilket stöd patienten behöver för att komma vidare till nästa steg i processen. Syfte Syftet är att du skall förstå, redogöra för samt tillämpa ett kort motiverande samtal som syftar till att starta förändringsprocess hos patienten och stärka patientens motivation till förändring. Du skall förstå, redogöra för förändringsprocessens olika faser samt tillämpa lämpligt stöd/handlingsberedskap i denna process. Undervisningsformer Webbföreläsning om metoden och litteraturstudier. Skriftlig individuell uppgift och metodövningar i dubbla basgrupper. Uppgifter A. Skriftlig individuell inlämningsuppgift 1. Redogör vad som utmärker ett motiverande samtal, genom att presentera: MI andan Centrala processerna Kommunikationsfärdigheterna 2. Vilka personliga reflektioner har du kring motiverande samtal? 3. Redogör vad som utmärker de olika stadierna i förändringsprocessen (t ex. Stages of Change), samt hur du som sjuksköterska med utgångspunkt från motiverande samtal bör samtala med klienten/patienten kring de olika stadierna i förändringsprocessen. Skriftlig individuell inlämningsuppgift skall omfatta minst 3 sidor, 1,5 radavstånd plus försättsblad och referenslista och lämnas in via studentportalen. 39 B. Metodövning Sker i metodgrupp se metodgruppindelning och schema Övningarna utgår från fallbeskrivningar där du som student får möjlighet att träna grunderna för ett motiverande samtal. Examination För godkänt krävs godkänd skriftlig individuell inlämningsuppgift samt aktivt deltagande vid metodövning. Litteratur Miller, W.R. & Rollnick, S. (2013). Motiverande samtal: att hjälpa människor till förändring. (3., rev. och utök. utg. [dvs 4 svenska utg.]). Stockholm: Natur & kultur. Alternativ litteratur Folkhälsomyndigheten/SOMRA, se Länksamling Vårdvetenskap/Kommunikation Folkhälsomyndigheten/Hiv portalen/motiverande samtal, se Länksamling Vårdvetenskap/Kommunikation Ansvarig lärare för momentet Cecilia Arving, [email protected] 40 IPL – PATIENT- OCH ANHÖRIGBEMÖTANDE IPL = interprofessionellt lärande Målsättningen med detta moment är att du ska känna dig bättre förberedd ute i den kliniska verksamheten inför mötet med både patienter och anhöriga. För att öka patientsäkerheten och öka kvaliteten på patientens omvårdnad är det viktigt att vi inom sjukvården lär oss av, med och om varandras kunskap och kompetens. Denna uppgift ger möjlighet att träna på att planera och samarbeta med andra professioner inom vård och omsorg samtidigt som det gör dig mer rustad att möta bl.a. anhöriga. Undervisningsformer Undervisningsmomentets båda delar (gruppuppgift och seminarium) är obligatoriska (se Framsteg). Uppgiften består av tre delar: egen förberedelse, grupparbete i grupper med studenter från andra vårdutbildningar och ett avslutande seminarium. Under grupparbete och seminarium arbetar ni tillsammans i små grupper tillsammans med andra yrkesprofessioner. Observera att ni själva som studenter har stort ansvar att både planera och genomföra detta undervisningsmoment. Tidplan för arbetet ligger i Studentportalen. Förberedelse innan grupparbetet: 1) Börja med att läsa igenom materialet, fall inklusive frågor, som ligger på Studentportalen i mappen ”Patient- och anhörigbemötande” under Filareor, Kursmaterial. 2) Du ska även titta på det inspelade materialet, se Länksamling/Vårdvetenskap/IPL. Det är fyra filmer. 3) Läs anvisade kapitel i kursboken ”Att möta familjer inom vård och omsorg” Förberedelse inför seminariet 4) Du anmäler dig till en av fyra tider via Studentportalen. Se till att de synkroniseras med ditt övriga schema. Uppgifter Grupparbete Varje grupp har representanter från de olika professionsutbildningarna för att ni ska kunna få syn de olika professionernas infallsvinklar. Titta på gruppindelningen som kommer att finnas på Studentportalen i mappen ”Patient- och anhörigbemötande” och ta kontakt med övriga gruppdeltagare som du ska samarbeta med. De som inte har synlig e-postadress måste kontakta övriga i gruppen. 1) Ni kommer i gruppen att bearbeta 4 fall med tillhörande frågor. Diskutera dessa frågor och skriv ner era svar och funderingar. 2) Ni ska även tillsammans formulera en fråga eller ett problem som ni mött under diskussionen eller under er verksamhetsförlagda utbildning. Har ni olika åsikter inom gruppen beroende på yrkeskategori – belys gärna detta. 3) Förutom att lösa uppgiften tillsammans ska ni även utvärdera hur arbetet i gruppen har fungerat. Bifoga en kort sammanfattning av hur samarbetet gått. 41 Gruppens svar skickas in till lärare (se Deadline i tabell 1): [email protected]. Svaren och de problem ni formulerar kommer att ligga till grund för det avslutande seminariet- se nedan. Observera att endast de som bidragit i gruppdiskussionen ska rapporteras på det inskickade dokumentet genom att deltagarnas initialer och gruppens nummer skrivs i dokumentet och i ämnesraden. Seminarium Interprofessionellt med Läkarprogrammet, Sjuksköterskeprogrammet, Fysioterapeutprogrammet samt Biomedicinska analytikerprogrammet Målsättning med detta seminarium är att du ska tillsammans med studenter i de andra professionsprogrammen förbereda dig på möten med både patienter och anhöriga. För att öka säkerheten och kvalitén på vården är det viktigt att vi inom alla professioner som har kontakt med patienter och anhöriga lär oss av med och om varandras kunskap och kompetens. Detta seminarium syftar till att rusta dig inför möten med patienter och anhöriga som kan innehålla både underlättande och försvårande faktorer som du behöver kunna ta hänsyn till för att hålla god säkerhet och kvalitet i ditt professionella yrkesutövande. Seminariet bygger på grupparbetet enligt tidigare instruktioner. 1) Kort introduktion 2) Vi lyssnar till en berättelse om erfarenheter vid en anhörigs sjukdom. 3) Genomgång av de frågor/problem som bifogats inlämningsuppgifterna. Studenter och lärare diskuterar tillsammans svar på frågor och förhållningssätt. 4) Öppet för frågor och kommentarer under hela seminariet. Avslutning: summering av lärarna från de olika programmen. Ansvariga för momentet Karin Björkegren, Mona Pettersson, Ann Sundbom och Eva Hagforsen Examination Genomförande av specificerade moment Kursmål som examineras Del av ”analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument i relation till omvårdnad, organisation, ledarskap, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod”; ”tillämpa informations- och kommunikationsteknik”; ”Visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper” Litteratur Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, B-I. (Red.). (2012). Att möta familjer inom vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur. Carlsson, C. & Wennmann-Larsen, A. (2014). Ideellt engagemang och närståendes insatser. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.). Omvårdnadens grunder:ansvar och utveckling. (ss. 197-220) Lund: Studentlitteratur Länksamling – Vårdvetenskap 42 ETIK Syfte Syftet med undervisningen i etik är att fördjupa kunskapen om etiska begrepp och teorier som introducerats i termin 1 samt att ytterligare träna upp förmågan att resonera omkring etiska dilemman i vården, med fokus på autonomi och lika villkor. Undervisningsform Litteraturstudier Webbfilmer (visas vid seminariet) Uppgift Vid seminariet visas filmerna en i taget och diskuteras ur etiska perspektiv. Tydliggör den etiska problematiken i filmen genom att identifiera vilka värde - och intressekonflikter som finns för de inblandade aktörerna. Ta hjälp av inläst litteratur. Diskutera hur vårdpersonalen skulle kunna arbeta för att optimera omvårdnaden i dessa patientfall. Diskutera olika handlingsalternativ utifrån olika etiska principer och teorier. Ta även här hjälp av inläst litteratur. Examination Närvarande och aktivt deltagande i seminariet. Kursmål som examineras Del av ” analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument i relation till omvårdnad, organisation, ledarskap, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod” Litteratur Sandman, L & Kjellström S. (2013). Etikboken – Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 1, 2, 6, 7, 8) Svensk sjuksköterskeförening. (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Länksamling – Vårdvetenskap/Etik Ansvarig för momentet Anna Höglund, [email protected] 43 DISKRIMINERINGSGRUNDER – LIKA VILLKOR Syfte Du ska få en grundläggande kunskap om jämlik/ojämlik hälsa och kunna konkretisera hur ett individuellt förhållningssätt används i mötet med patienten genom att utgå från dennes specifika livssituation och kulturella bakgrund. Du ska även få kunskap om diskrimineringsgrunderna, dvs. kön, könsidentitet- eller uttryck, sexualitet, etnicitet, religion, funktionshinder och ålder, samt visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av mänskliga rättigheter. Undervisningsform Föreläsning om jämlik/ojämlik hälsa Webbföreläsningar, se Länksamling Vårdvetenskap - Diskrimineringsgrunder Grupparbete Uppgifter Jämlik hälsa- sårbara grupper Ingår i utgångspunkten KOL Diskrimineringsgrunder Varje basgrupp delar in sig i arbetsgrupperna 1 och 2. Varje arbetsgrupp fördjupar sig i tilldelad diskrimineringsgrund och arbetar enskilt med presentationen. Gotlandsgrupperna G och N delar in sig i sex grupper och fördelar diskrimineringsgrunderna mellan sig. A: Sexualitet B: Kön C: Fysiskt/psykiskt funktionshinder D: Könsidentitet- eller uttryck E: Etnicitet/Religion F: Ålder M: Sexualitet H: Kön I: Fysiskt/psykiskt funktionshinder J: Könsidentitet- eller uttryck K: Etnicitet/Religion L: Ålder Uppgiften innebär att beskriva diskrimineringsgrunden och att söka information om det aktuella läget avseende denna. Konkretisera med en relevant situation i vården eller i arbetslivet. Utgå från rapporter, debattartiklar och forskningsresultat. Ge förslag på hur man som sjuksköterska/kollega kan undvika att en sådan situation uppstår, eller förslag på hur man kan agera för att situationen ska förbättras. Ert arbete ska presenteras muntligt med hjälp av Powerpoint på ett seminarium. Vid varje seminarium deltar sex grupper. Varje arbete behandlas under max 20 minuter, 15 minuter för presentation och 5 minuter för frågor och diskussion. Examination Aktivt deltagande i grupparbete och seminarium. 44 Kursmål som examineras Del av ”Analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument i relation till omvårdnad, organisation, ledarskap, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod” Litteratur Länksamling – Vårdvetenskap/Diskrimineringsgrunderna Vetenskapliga artiklar inom valt område Övrig, självvald litteratur som riktar in sig mot ert område Ansvarig för momentet Mariann Hedström [email protected] Mona Pettersson [email protected] 45 VÅLD I NÄRA RELATION 2: VÅLD MOT ÄLDRE Undervisningsform Observation och Föreläsningar: - Våld mot äldre från Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) - Beskäftigt tvång Uppgift Se VFU-observation, beskäftigt tvång Examination Se VFU-observation, beskäftigt tvång Kursmål som examineras Del av ” analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod” Litteratur se VFU Ansvarig för momentet Lena Hedlund [email protected] 46 YRKESMÄSSIG HANDLEDNING Introduktion Att bli sjuksköterska – professionell och personlig utveckling och växt Yrkesmässig handledning i omvårdnad är en arbetsform som syftar till att integrera teoretisk och klinisk kunskap. Det initierar och skapar förutsättning för studenten att utveckla sin yrkesprofession främst genom att utveckla självkännedom och inlevelseförmåga samt öka handlingsberedskapen för ett etiskt förhållningssätt. Yttersta målet är att säkerställa och vidareutveckla kvaliteten inom omvårdnad. I Högskoleförordningen (SFS 1993:100) finns bland annat angivet att studenten skall utveckla självkännedom, empatisk förmåga och visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående. Enligt utbildningsplanen för sjuksköterskeprogrammet är ett av lärandemålen att studenten ska visa förmåga till reflektion över den professionella identitetsutvecklingen. I Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) betonas den professionella utvecklingen och dess betydelse för utvecklandet av den egna professionen. I yrkesmässig handledning i omvårdnad är ett reflekterande förhållningssätt grunden för kunskapsutveckling. För att kunna integrera teoretisk och klinisk kunskap samt utveckla yrkesprofessionen krävs reflektion över värderingar och förhållningssätt. Reflektion innebär att analysera egenupplevda omvårdnadssituationer. Studier har visat att yrkesmässig handledning i omvårdnad bland annat medverkar till att sjuksköterskan ökar känsligheten för att uppmärksamma patientens behov och att se varje människas unika värde. Vidare framgår det att genom att dela erfarenheter med varandra i handledning bekräftas deltagarna, därmed stärks deltagarnas mod och förmåga att ta ansvar för sig själva, för arbetskamrater och för god omvårdnad. Undervisningsform I detta delmoment ingår en webbaserad obligatorisk föreläsning om yrkesmässig handledning. Yrkesmässig grupphandledning i omvårdnad är en arbetsform som ingår i kursen. Arbetsformen innebär obligatorisk handledning i grupp med 8-10 studenter. Grupperna träffas fyra gånger under terminen. Se schema för tid och lokal. Samma handledare följer samma grupp under hela handledningsperioden. Förberedelse inför första handledningstillfället Ta del av webbföreläsningen i Studentportalen, under länksamling Vårdvetenskap Yrkesmässig handledning Läs kapitel 9 i Sjuksköterskans kärnkompetenser (Severinsson, 2013), ”Omvårdnadshandledningens betydelse för sjuksköterskans profession och samverkan i vårdteam”. 47 Fundera över hur du vill presentera dig själv för gruppen. 1. Vad önskar jag av gruppen? 2. Vad kan jag tillföra gruppen? 3. Vad har jag för förväntningar på handledaren? Tänk på ett positivt möte med en person där du blev bekräftad och som gjorde att din självtillit stärktes, så att du kände att du växte på ett personligt plan. Berätta om detta möte vid första handledningstillfället. Inför varje kommande handledningstillfälle ska du ta med dig en omvårdnadssituation från din VFU som du vill reflektera över i handledning. Examination Riktlinjer för godkänt i grupphandledning är: 100 % närvaro Kursmål som examineras Del av ” analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod”; ”visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper”; ”visa självkännedom och empatisk förmåga”; ”värdera sitt behov av ytterligare kunskap och visa strategi för fortlöpande utveckling av sin kompetens” Litteratur Severinsson, E. (2013). Omvårdnadshandledningens betydelse för sjuksköterskans profession och samverkan i vårdteam. I J. Leksell & M. Lepp (Red.). Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber. Länksamling . Vårdvetenskap 48 MEDICINSK RÄTT 2 Ingår i samtliga utgångspunkter samt VFU (AssCE-mål nr 12, 16, 20). Syfte Syftet är att du skall få kunskap om vissa delar av hälso- och sjukvårdens regelverk, så att en god och säker patientvård tillgodoses. Du skall kunna tillämpa författningar som handlar om läkemedelshantering, delegering, sekretess, journalhantering och sjuksköterskans yrkesansvar. Du skall känna till lagar och författningar som gäller anmälningar av fel som begås i vården, lex Sarah och lex Maria. Som instuderingshjälp, fundera över vilka lagar/författningar som är relevanta för beskrivna patientfall i studiehandledningen. Undervisningsform Föreläsning Självstudier Uppgift Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28) Basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. (SOSFS 2007:19) Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6) Delegeringar av arbetsuppgifter inom hälso-och sjukvården och tandvård (SOSFS 1997:14) Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) HSL, Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) Lex Sarah (SOSFS 2011:5) LPT, lag om psykiatrisk tvångsvård (SFS 1991:1128) LSS, lag om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) Läkemedelshantering i hälso-och sjukvården (SOSFS 2000:1) OSL, Offentlighets -och sekretesslagen (SFS 2009:400) Patientdatalag (SFS 2008:355) Patientlagen (SFS 2014:821) ny f ro m 1 januari 2015 PSL, Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) Smittskyddslag (SFS 2004:168) SoL, Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) Examination Ingår i individuell skriftlig tentamen Kursmål som examineras Del av ” analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod” Litteratur Ehrenberg, A. & Wallin, L. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 6, 14) Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) och Svensk författningssamling (SFS), se i Länksamling – Vårdvetenskap i Studentportalen Ansvarig lärare Mona Pettersson [email protected] 49 HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Introduktion Inom området studeras cirkulatoriska sjukdomar som hypertoni, förmaksflimmer, kärlkramp, hjärtinfarkt (ST-höjningsinfarkt och icke ST-höjningsinfarkt), vänster- och högerkammarsvikt (akut och kronisk) och trombossjukdomar. Studierna ger kunskap om patofysiologi, symtom, diagnostik samt den principiella behandlingen vid hjärt- kärlsjukdomar. Studierna ger vidare kunskap om omvårdnaden av patienter med hjärt- och kärlsjukdomar, samt om vårdteamets betydelse och funktion för att ge en optimal vård och behandling. Undervisningsformer Föreläsningar och eget arbete med patientfall. Patientfall hjärt- och kärlsjukdomar Rune, 64 år, har haft 3 hjärtinfarkter som gett honom hjärtsvikt och han har nyligen gjort ett ultraljud hjärta som visar att hans hjärtfunktion har försämrats ytterligare och han har nu fått utökad medicinering. Tidigare har han orkat en hel del men blir nu trött på en gång. Han har svårt att gå i trappor och blir andfådd vid minsta ansträngning. Hans underben har börjat svullna rejält på kvällarna men han har även svårt att få på sig skorna på mornarna. På insidan av ena underbenet har huden mörknat och där har nu Rune fått ett sår som vätskar. Distriktssköterskan har precis börjat lägga om såret. På nätterna har Rune haft minst 2 kuddar under huvudet den senaste tiden. Han har också varit tvungen att gå på toaletten och kissa flera gånger per natt. 1. Vad kan förutom hjärtinfarkt ge hjärtsvikt? 2. Vilka är symtomen vid högerkammar- respektive vänsterkammarsvikt? 3. ACE-hämmare (eller angiotension II-blockerare om biverkningar av ACE-hämmare) är bland de första läkemedel som sätts in vid konstaterad hjärtsvikt. Varför är det så bra? 4. Vilken vanlig biverkan kan leda till att angiotensin II-blockerare (ARB) ges istället? En natt vaknar Rune med svår dyspné. Han upplever att han inte får tillräckligt med luft och han sätter sig upp och ber frun öppna fönstret. Frun ringer efter ambulans som snabbt infinner sig hos Rune. Ambulanspersonalen tar puls (140, oregelbunden puls), BT (180/100) och saturationen (81%). Rune har inga bröstsmärtor men EKG skickas till HIA (Hjärtintensiven). EKG tyder inte på någon hjärtinfarkt men han har ett nytillkommet förmaksflimmer. Rune får CPAP-behandling, Nitroglycerin sublingualt, Morfin samt urindrivande läkemedel intravenöst efter att en PVK satts och kontakt med läkare tagits. I ambulansen åker Rune sittande med CPAPen till akutmottagningen. 50 5. Varför ska man sitta i hjärtsängläge vid lungödem? 6. Vad är ”saturation” och vad är en normal saturation på en frisk person? 7. CPAP-behandlingens effekter vid lungödem? 8. Varför är Nitroglycerin så bra vid hjärtsvikt? 9. Vad är ”sublingualt”? 10. Får ni använda automatisk BT-mätare på Rune? Motivera. Rune hamnar på HIA där han får en KAD med timdiurespåse kopplad. Snart har han kissat över 2000 ml och är klart förbättrad med en saturation på 95%. Hjärtrytmen har åter blivit regelbunden. CPAP:en kan avvecklas och han får en mask. Läkaren ordinerar 8 liter O2/minut på masken. 11. Vilka kontroller gör du på en patient med akut lungödem? 12. Hur många procent syrgas blir det i inandningsluften (ca) när du sätter på 8 liter O2/minut? 13. Vilket blodprov måste kontrolleras när patienten kissar mycket och varför? Nästa dag är Rune helt återställd och behöver ingen syrgas. Läkaren justerar medicinen ytterligare och Rune får bl a mer urindrivande. Läkaren ber dig ha ett utskrivningssamtal med Rune och hans fru där du tar upp egenvården kring hans sjukdom och hur han kan förebygga försämringar samt märka om han blir försämrad och vad han då kan göra. Läkaren vill även att du ska förklara för Rune och hans fru varför Rune fått ett venöst bensår och vad som är viktigt vid behandling av bensåret. 14. Lista upp allt du behöver ta upp med honom. 15. Vilka är de vanligaste läkemedlen vid kronisk hjärtsvikt? 16. Vad är skillnaden mellan akut och kronisk hjärtsvikt? Varför har Rune fått ett venöst bensår? 17. Vad är en viktig del i behandlingen (ej medicinsk)? 18. Vad är det för skillnad på venöst och arteriellt bensår? 19. Varför blir huden ofta mörk vid stället för venös insufficiens? Nästa dag åker Rune hem och han mår bra och är nöjd med den information han fått. Förhoppningsvis kan han nu upptäcka symtom i tid och slippa åka in akut med lungödem igen. Examination Individuell skriftlig tentamen Litteratur Eikeland, A., Haugland, T. & Stubberud, D-G. (2011). Omvårdnad vid hjärtsjukdomar. I H. Almås, D-G. Stubberud & R. Grønseth (Red.). Klinisk omvårdnad del 1. (ss. 207-240). Stockholm: Liber Strömberg, A. (2014). Cirkulation. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. (ss. 201-230) Lund: Studentlitteratur Webbföreläsningar (se Länksamling/Medicinsk vetenskap) HT 15 2015-08-30 DIABETES Introduktion Inom området studeras diabetes typ 1 och diabetes typ 2. Studierna ger kunskap om patofysiologi, symtom, diagnostik samt den principiella behandlingen vid diabetes, samt kunskap om omvårdnaden av patienter med diabetes och om vårdteamets betydelse och funktion för att ge en optimal vård och behandling. Undervisningsform Föreläsning och eget arbete med patientfall. Patientfall Diabetes typ 1. Lovisa, 18 år, har under våren känt sig allt tröttare och gått ned åtta kg i vikt under två veckor. Hon har svårare att hänga med i skolan och upplever stark törst och har stora urinmängder. Hon tycker att hon ser suddigt också. Hon är dessutom väldigt muskelsvag. Innan sommarlovet beställer Lovisas mamma en läkartid på vårdcentralen dit hon får komma inom några dagar. På vårdcentralen tog läkaren en ordentlig anamnes och blodprover. Eftersom Lovisa hade den anamnesen och luktade aceton misstänkte läkaren diabetes typ 1. Prover som togs visade: Blodsocker: 26 mmol/l HbA1c: 68 mmol/mol Natrium 134 mmol/l, kalium 5,1 mmol/l, kreatinin 110 mikromol/l Urinsticka visar +++ för glukos. Keton i urin +++ Lovisa remitterades genast in till närmsta sjukhus för inläggning. Där togs även en artärgas som visade en metabolisk acidos. Hon blev inlagd på en vårdavdelning. På grund av sitt höga blodsocker sattes ett glukosdropp med insulin. När blodsockret normaliserats gavs natriumklorid i dropp för att minska vätskeförlusten. Blodsockret mättes flera gånger per dag under vårdtiden. Både diabetesläkare och diabetessköterska besökte Lovisa på vårdavdelningen och informerade om hur insulinet skulle tas, blodsockerkontroller med mätare samt symtom vid hypoglykemi. De flesta nyupptäckta diabetiker är i chock och därför ges enbart den viktigaste informationen vid vårdtillfället. Blodsockret blev stabilt och Lovisa fick åka hem för att följas upp på diabetesdagvården. Där får hon under en vecka mer ingående information om sin sjukdom, behandling och egenvård och träffar flera ur teamet. 52 1. Vad är diabetes typ 1? 2. Vilka av Lovisas symtom talar för diabetes? 3. Vad tror vetenskapen i dagsläget kan bidra till att utlösa diabetes typ 1? 4. Vilka prover tas för att försöka utreda orsaken till sjukdomen? 5. Vilka olika insulinsorter har dessa patienter oftast och var administreras de (subcutant)? 6. Du ska som sjuksköterska berätta för Lovisa a) symtom på hypoglykemi, b) varför det är farligt och c) hur hon och närstående ska handla vid detta tillstånd. 7. Vad behöver Lovisa veta om insulinbehandling och alkoholintag? 8. Varför har hon ett högt kreatinin? 9. Vad händer med elektrolyterna när blodsockret sänks med insulin? 10. Hur påverkas synen av högt blodsocker? 11. Hur ska du informera henne om insulinbehandlingen och fysisk aktivitet? 12. Diabetes typ 1 är en livslång sjukdom. Vilka ingår i diabetesteamet som kan stödja Lovisa? Patientfall Diabetes typ 2. Gunnar, 64 år, arbetar 3-skift på en industri och har ett stillasittande arbete. Han har oregelbundna mattider och svårt att aktivera sig på fritiden eftersom han är trött när han kommer hem och det har förvärrats sista tiden. Dessutom har han gått upp i vikt vilket också försvårar för honom att aktivera sig. Han äter mycket snabba kolhydrater och tycker mycket om gräddiga såser och pommes frites. Trots flera försök har Gunnar inte lyckats sluta röka. Den senaste tiden har han varit väldigt törstig och haft stora urinmängder. En calciumhämmare, Amlodipin, sattes in förra året på grund av högt blodtryck och sen dess har blodtrycket legat under 130/80. Vid senaste blodtryckskontrollen på vårdcentralen berättade Gunnar om sina problem och ett fasteblodocker och HbA1c tas. Blodsockret är 9,0 mmol/l och HbA1c 80 mmol/mol. Dessutom har hans blodfetter ökat och han har nu ett totalkolesterol på 7,8 mmol/l. Blodtrycket ligger dock bra. Läkaren frågar om det finns någon diabetes i släkten och både Gunnars far och mor hade diabetes typ 2. Han får nu läkemedelsbehandling för sin diabetes och tid hos en diabetessköterska för uppföljning. 1. Vad är diabetes typ 2? 2. Vilka definitioner finns? 3. Vilka livsstilsförändringar bör Gunnar göra? 4. Vilka kostråd ger du honom? 5. Hur lång tid (ungefär) tar det att utveckla diabetes typ 2? 6. Vad händer med insulinproduktionen över tid? 7. Vilken läkemedelsgrupp är oftast förstaval vid diabetes typ 2? Hur verkar den? 8. Vilka andra verkningsmekanismer finns för diabetesläkemedel? 53 9. Neuropati är en senkomplikation till diabetes. Beskriv hur det kan yttra sig. 10. Diabetespatienter går på kontroller hos en diabetesköterska och läkare. Vilka blodprover tas och vilka kontroller är viktiga att följa? 11. Vad är glukosbelastning och vilka blodsockervärden är gränsen för prediabetes och diabetes efter denna belastning? 12. Varför är blodsockergränsvärdet olika för kapillärt och venöst taget prov? 13. Vad är prediabetes? Behandling av dessa? 14. Vilka senkomplikationer finns vid diabetes? 15. Vid kontraströntgen sätts Metformin ut. Hur länge och varför? Examination Individuell skriftlig tentamen Litteratur Almås, D-G. Stubberud & R. Grønseth (Red.). (2011). Klinisk omvårdnad del 1. Stockholm: Liber Edberg A-K. & Wijk H. (Red.).(2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur (Kapitel 2 samt andra passande kapitel) Lindström, E. & Norlén, P. (red.) (2014). Farmakologi. (3. uppl.) Stockholm: Liber. Ulfvarson, J. & Bergqvist, M. (2014). Omvårdnadsaspekter vid läkemedelsbehandling. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. (ss. 729-754) Lund: Studentlitteratur Webbföreläsningar (se Länksamling i Studentportalen/Medicinsk vetenskap) 54 OSTEOPOROS Syfte Studierna ger kunskap om patofysiologi, symtom, diagnostik samt den principiella behandlingen vid osteoporos. Studierna ger vidare kunskap om omvårdnaden av patienter med osteoporos, samt om vårdteamets betydelse och funktion för att ge en optimal vård och behandling. Undervisningsform Föreläsning. Litteraturstudier Examination Individuell skriftlig tentamen Litteratur Almås, D-G. Stubberud & R. Grønseth (Red.). (2011). Klinisk omvårdnad del 2. Stockholm: Liber Edberg A-K. & Wijk H. (Red.).(2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur (Kapitel 12 samt andra passande kapitel) 55 PRE- OCH POSTOPERATIV VÅRD SAMT SOND, SUG OCH SYRGASBEHANDLING OCH TRANSFUSIONSMEDICIN – FÖRBEREDANDE KUNSKAPER INFÖR TERMIN 3 Fördjupas och examineras i termin 3 Syfte Inför VFU på kirurgisk- och medicinsk avdelning i T3 behövs en grundläggande kunskap i ämnet. Uppgift Repetera anatomi och fysiologi Webbföreläsningar Litteratur Brentzen, H., Almås, H., Gran Bruun, A-M., et. al. (2011). Perioperativ och postoperativ omvårdnad. I H. Almås, D-G. Stubberud & R. Grønseth (Red.). Klinisk omvårdnad del 1. (ss. 269-328). Stockholm: Liber Boman, L. & Wikström, C. (2014). Medicinsk teknik: teori, planering och genomförande. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur alt. Björkman, E. & Karlsson, K. (2014). Medicinsk teknik för sjuksköterskor: material, metod, ansvar. (4. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Edberg, A. & Wijk, H. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 6 och 25) Lindström, E. & Norlén, P. (red.) (2014). Farmakologi. (3. uppl.) Stockholm: Liber. Se länksamling/Medicinsk teknik samt Medicinsk vetenskap 56 MEDICINSK TEKNIK, ALLMÄN INFORMATION Syfte Socialstyrelsens kompetensbeskrivning föreskriver att legitimerad sjuksköterska bör ha förmåga att hantera medicinska produkter enligt gällande föreskrifter och säkerhetsrutiner, samt ha förmåga att självständigt utföra eller medverka i undersökningar och behandlingar. Undervisningsformer Litteraturstudier, webbfilmer, webbduggor. Färdighetsträning och praktiskt prov kommer att ske på KTC på Akademiska sjukhuset i Uppsala och på KTC på Visby lasarett. Undervisningen sker delvis på Kliniskt träningscentrum (KTC) som finns på Akademiska sjukhuset, kulvertplan ing. 61, samt på Visby lasarett, källarplan. Kartor över Akademiska sjukhuset finns på Akademiska sjukhusets hemsida. Till KTC är du som student välkommen att träna de moment du fått undervisning i. Varje tisdag kl.17-20 är det öppet hus på KTC, Akademiska sjukhuset, för egen träning och du behöver inte boka tid i förväg. Vill du boka en annan tid på KTC, gå in på KTC:s hemsida för kontaktuppgifter. KTC på Visby lasarett: nyckel finns att låna vid receptionen. Ytterligare information ges av lärare, första kursveckan. Gruppindelning/Byte av grupp Meddelas via Studentportalen när den är klart. Du kan inte delta i en annan grupp än den du blivit tilldelad, däremot är det fritt att byta grupp med annan student. Egna byten behöver inte meddelas kursledningen. Uppgift Allmän omvårdnad; Blodtrycksmätning och benlindning, Kapillärprovstagning; Förflyttningsteknik, Kateterisering, Perifer venkateter, se separata beskrivningar. Litteratur/media Boman, L. & Wikström, C. (2014). Medicinsk teknik: teori, planering och genomförande. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur alt. Björkman, E. & Karlsson, K. (2014). Medicinsk teknik för sjuksköterskor: material, metod, ansvar. (4. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Elektroniskt material/filmer, se Webbsidor/Medicinsk teknik Övrig kurslitteratur av relevans 57 ALLMÄN OMVÅRDNAD Syfte Syftet är att du efter färdighetsträningen ska kunna ge en patient bra allmän omvårdnad vad gäller personlig hygien, munhälsa och kunna arbeta på ett patientsäkert sätt. Undervisningsform Litteraturstudier inkl. webbmaterial. Färdighetsträningen kommer att ske på Metodenheten på BMC och på KTC på Visby lasarett. Uppgift Förberedelse För att kunna tillgodogöra dig färdighetstärningen bör du ha läst om patientens personliga hygien, munhälsa, nutrition, hörselnedsättning, basala hygienrutiner, arbetsteknik, smutstvätt, vårdbädden och sänglägeskomplikationer i kurslitteraturen och rekommenderade länkar (under webbsidor länksamling medicinsk teknik). OBS! Ta med handduk, yoghurt eller liknande, sked, tandborste och tandkräm till undervisningstillfället. Färdighetsträning Ni kommer att vara tre studenter i varje grupp (vid ojämnt kan några vara två). En ska vara patient genom alla moment, en sjuksköterska och en student som observerar vad som sker. Sedan byter ni roller. Alla ska ha varit sjuksköterska och patient. Studenten/”observatören” observerar följande vid varje moment som sen också diskuteras i varje grupp: Vårdhygien Integritet Autonomi Ergonomi Sänglägeskomplikationer Fundera också på vad som kan vara svårigheter och vilka lösningar som kan finnas. Prova olika lösningar samt olika sätt att utföra arbetet på ex borsta tänder hårt/löst, sitta/stå och mata, att patienten blundar eller/och inte orkar gapa, skillnaden på att sitta upprätt eller ligga nerhasad i sängen vid matning Patienten bestämmer vilken sjukdom/skada som är orsaken till att han/hon behöver hjälp med alla moment i sängen. Patientens tillstånd och önskemål styr i vilken ordning de olika momenten utförs. Tvättning: Tvätta ansikte, händer på ”patient”. Bädda säng/ Byt skjorta: Bädda sängen med ”patient” i sängen, byt lakan. Byt skjorta på ”patient”. Matning: Ge ”patient” frukost. Patienten behöver bli matad. Munvård: Borsta tänderna på ”patient” Bädda tom säng då alla är klara. 58 OBS! Vik ihop lakan som går att återanvända, övrigt läggs i smuts, släng sopor, ställ i ordning. Avslutande diskussion Ni kommer att delas upp i tvärgrupper. Varje tvärgrupp får ett moment att diskutera (ex matning) utifrån Vårdhygien, Integritet, Autonomi, Ergonomi, Sänglägeskomplikationer, svårigheter som kan uppstå samt för och nackdelar med olika sätt att utföra momentet på. Ni ska också diskutera hur ni upplevde att vara patient. Detta redovisas sedan för övriga vid en gemensam genomgång. Examination För godkänt krävs att du har deltagit aktivt i färdighetsträning och avslutande diskussion på Metodenheten/KTC. BLODTRYCKSMÄTNING OCH BENLINDNING Ni kommer att få träna/repetera blodtrycksmätning på varandra. Undervisning i blodtrycksmätning har ni fått under termin 1. Ni kommer också att få träna benlindning med elastisk binda Examination För godkänt krävs att du har deltagit aktivt i färdighetsträning på Metodenheten/KTC. FÖRFLYTTNINGSTEKNIK Syfte Syftet är att ge en grundläggande kunskap i belastningsergonomi och minska risken för att utveckla belastningsskador. Undervisningen innehåller såväl praktiska som teoretiska moment. Du får kunskap om vanliga risksituationer samt vilka åtgärder som kan vidtas för att förebygga och minska risken för belastningsskador. Undervisningsform Litteraturstudier inkl. webbmaterial. Färdighetsträningen kommer att ske på KTC på Akademiska sjukhuset/Metodenheten på BMC och på KTC på Visby lasarett. Uppgift Förberedelser För att kunna tillgodogöra dig undervisningen bör du ha läst avsnittet Arbetsteknik och förflyttningskunskap i Vårdhandboken (under webbsidor länksamling medicinsk teknik). Lämpligt är att vara klädd i långbyxor. Färdighetsträning Under övningarna kommer du att arbeta i din basgrupp med att analysera några vanliga förflyttningsmoment och även träna på att vara hjälpare. Examination För godkänt krävs att du har deltagit aktivt i färdighetsträning på KTC/Metodenheten. 59 KATETERISERING Syfte Syftet är att sätta KAD med ren teknik och att kunna använda tappningskateter. Undervisningsform Litteraturstudier inkl. webbmaterial och webbdugga. Färdighetsträningen kommer att ske på KTC på Akademiska sjukhuset i Uppsala och på KTC på Visby lasarett Uppgift Förberedelser och färdighetsträning Inför träning i katetersättning ska du ha repeterat urinvägarnas anatomi och veta vad du ska observera och dokumentera. Du ska införskaffat teoretiska kunskaper om hur du praktiskt gör vid både ren intermittent kateterisering (RIK) och vid sättning av Kateter à Demeure (KAD), finns i kurslitteraturen och rekommenderade länkar (under webbsidor länksamling medicinsk teknik). Vid färdighetsträningen kommer fokus att vara på aseptik, teknik och patientsäkerhet. OBS! På grund av att momentet ligger tidigt i terminen får du delta i undervisningen även om du inte har hunnit få 100 % rätt på duggan om PVK/KAD. Duggan rekommenderas dock inför momentet då det bygger på kurslitteraturen och länkarna; finns i Studentportalen under testsamlingar. Examination För godkänt krävs att du har deltagit aktivt i färdighetsträning på KTC. KAPILLÄRPROVSTAGNING Syfte Syftet är att du ska kunna beskriva och praktiskt utföra kapillärprovtagning. Du ska kunna tillämpa momenten på ett patientsäkert sätt genom god hygien och med rätt genomförd teknik. Patientsäkerhet innefattar förberedelser, genomförande, dokumentation och id-koll samt visa kunskap i de författningar, föreskrifter och allmänna råd som rör de aktuella områdena. Undervisningsform Litteraturstudier inkl. webbmaterial. Färdighetsträningen kommer att ske på KTC på Akademiska sjukhuset i Uppsala och på KTC på Visby lasarett. Uppgift Förberedelser och färdighetsträning För att kunna tillgodogöra dig undervisningen bör du ha läst avsnittet kapillärprovtagning i litteraturen och rekommenderade länkar (under webbsidor länksamling medicinsk teknik). Vid färdighetsträningen kommer fokus att vara på aseptik, teknik och patientsäkerhet. Examination För godkänt krävs att du har deltagit aktivt i undervisning/färdighetsträning på KTC. 60 PERIFER VENKATETER Syfte Syftet är att du efter kursen ska kunna förstå och redogöra för samt konkretisera innebörden av omvårdnad i samband med perifera venkateter. Du ska också praktiskt kunna hantera en perifer infart på ett säkert och korrekt sätt, samt hantera intravenösa injektioner. Du skall även kunna hantera envägs- och tvåvägsventiler samt trevägskranar. I omvårdnaden av PVK ingår att du kan: Definition av PVK; Vilket material som används, indikationer på inläggning och val av vener; Förebyggande av komplikationer som t.ex. tromboflebit; Skötsel och visa kunskap i de författningar, föreskrifter och allmänna råd som rör det aktuella områdena samt dokumentation. Undervisningsform Litteraturstudier inkl. webbmaterial och webbdugga. Färdighetsträningen kommer att ske på KTC på Akademiska sjukhuset i Uppsala och på KTC på Visby lasarett Uppgift Förberedelser och färdighetsträning För att kunna tillgodogöra dig träning på KTC krävs att du kommer väl förberedd. Du ska ha läst på om PVK och intravenösa injektioner i litteraturen och rekommenderade länkar (under webbsidor länksamling medicinsk teknik). Vid färdighetsträningen kommer fokus att vara på aseptik, teknik och patientsäkerhet. OBS! För att få delta i undervisningen ska du ha gjort duggan, PVK/KAD med 100 % rätt som bygger på kurslitteraturen och länkarna. Finns i Studentportalen under testsamlingar. Examination Att du har aktivt deltagit aktivt i färdighetsträning på KTC samt har godkänd dugga. PRAKTISKT PROV På schemat finns angivet vilka dagar som är avsatta för praktiska prov. Exakta tider för praktiskt prov (ca 15 minuter/student) kommer senast tre veckor innan proven genomförs. KAD och PVK Du kommer genom lottning att bli tilldelad ett av momenten KAD eller PVK som du ska visa upp för en lärare. Provet genomförs individuellt. Examination För godkänt krävs att du har godkänd dugga och godkänt praktiskt prov. Läraren använder momentspecifika checklistor för bedömning av genomförandet. 61 VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, ALLMÄN INFORMATION Praktisk information Ansvar Platsen för verksamhetsförlagda utbildning (VFU) är en stor resurs i din utbildning genom att du får möjlighet att använda dina teoretiska kunskaper i praktiken. Du som student ansvarar för ditt eget lärande. Ett stöd för lärande är de uppgifter som finns i kursen. Du kommer att skriva en egen loggbok där du reflekterar över dina nya erfarenheter under VFU:n. Att skriva ner upplevelser och reflektioner är ett effektivt redskap i inlärningen. Uppgifter under VFU Beskrivningar av de uppgifter som ska göras under VFU återfinns nedan. Arbetet med att lösa uppgifterna kommer i hög grad integreras i ditt arbete med patienterna. Sekretess I termin 1 läste du om sekretess och tystnadsplikt. Om du är osäker ska du repetera vad lagar och riktlinjer säger. Läs gärna igenom den information som finns i Vårdhandboken. Vårdhygien och stickskador Det är ett krav att du som student använder dig av basala hygienrutiner. För att undvika stickskador ska du arbeta lugnt och säkert och använda de hjälpmedel som finns för att förebygga stickskador. Du har alltid tillgång till KTC för att öva praktiska moment. Studerandeförsäkring Vid stickskador gäller följande: Arbetsskadeanmälan görs i anslutning till incidenten och ska skrivas under av vårdenhetschefen/närmaste arbetsledare/skyddsombud (se lokala riktlinjer för aktuell arbetsplats). Studenten tar i Uppsala kontakt med mottagning 2 vid infektionskliniken, Akademiska sjukhuset för blodprovstagning. vx. 018-611 00 00; på Gotland kontaktas infektionsjouren, Visby lasarett, tel: 0498-268053. Skadeanmälan ska även göras till Kammarkollegiet, försäkringsinformation och blanketten om skadeanmälan finns på Kammarkollegiets webbsida. Formuläret ska skrivas under av studenten samt av representant för sjuksköterskeprogrammet, Uppsala universitet. Medicinsk teknik Använd din checklista över de medicintekniska momenten som du ska träna under programmet. Checklistan hittar du på sjuksköterskeprogrammets startsida, under VFU, i Studentportalen. Kläder Vid VFU får du låna arbetskläder på avdelningen/vårdboendet. På Enköpings lasarett får du information om klädhanteringen av din handledare. På Visbys lasarett få du kläder vid introduktionen. Kliniska adjunkter och lärare som du träffar under VFU Till respektive VFU-plats finns en klinisk adjunkt/lärare knuten som kommer besöka dig under VFU:n, antingen på plats eller via Adobe connect/Skype. Ansvarig VFU lärare tar kontakt under första VFU veckan och är din kontakt mot universitetet och den som ansvarar för bedömning. 62 VFU I T2 Syfte Terminens verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har fokus på omvårdnadsprocessen. Syftet är att du som student använder dina teoretiska kunskaper i den kliniska omvårdnaden. För att utvecklas mot sjuksköterskans profession är det viktigt att du tidigt i utbildningen får en inblick i sjuksköterskans arbetsområden. De första två veckorna går du tillsammans med undersköterska, så kallad omvårdnadsguide, om inte handledande sjuksköterska arbetar i basal omvårdnad. Från VFU-vecka två till tre (beroende på tidigare erfarenhet) har du en till tre patienter som ”dina” och utför både basal omvårdnad varje morgon (självständigt eller med omvårdnadsguide) och specifik omvårdnad med handledande sjuksköterska. Patienter väljs ut i samråd med handledande sjuksköterska. Examination Godkänd slutbedömning, godkänt utförande av praktiska och teorianknutna uppgifter under VFU, se specifik information nedan. Den skriftliga, individuella inlämningsuppgiften ”Nutrition 2: gerontologi och geriatrik” med tillhörande seminarium ingår inte i betyget för VFU, utan examineras inom provkoden Vårdvetenskap (teoretisk kursdel). Dock bidrar uppgiften till uppfyllande av AssCE mål 6. ”Bedöma patienters behov av omvårdnad”. Då datainsamling sker under VFU beskrivs uppgiften här. Kursmål som examineras Samtliga 63 Inför VFU 1. Logga in i www.klippupp.net (klinisk praktisk placering) och se på vilken arbetsplats du ska göra VFU. 2. Kontakta snarast din VFU-plats för schema och för att planera din VFU-start. 3. Skicka/maila snarast Studerandeprofil till handledare/huvudhandledaren. 4. Formulera dina lärandemål, se nedan, mall finns på sjuksköterskeprogrammets hemsida, se länksamling i studentportalen (SP). Mallen bör vara preliminärt ifylld när du träffar din handledare. Diskutera dina lärandemål med handledare/huvudhandledare så snart som möjligt och med din klinikansvariga lärare från universitetet (VFU-lärare) på mittbedömning. Lärandemål Du ska skriva egna lärandemål inför och under VFU samt utvärdera dessa. Att formulera lärandemål tränar upp förmågan till självkännedom och tränar förmågan att reflektera över egna värderingar, attityder och beteenden i samspel med patienter. Tänkt SMART dvs. Specifikt, Mätbart, Realistiskt och Tidsbegränsat. Förberedelser? Hur gick det? Hur gjorde du? Vad fungerade bra/mindre bra? Vad hade du kunnat göra annorlunda? Vad har du lärt dig? Vad bör du tänka på till nästa gång? Schema VFU på arbetsplatserna ska utgöra 32 tim/vecka. Resterande 8 timmar/vecka är avsatta för inläsning och inlämningsuppgifter. Rutiner för schemaläggning ser olika ut på olika VFUplatser, ta kontakt med huvudhandledaren/handledaren för specifik information. Kvälls- och helgtjänstgöring kan förekomma. Schemat ska inom kommunernas vårdboenden, så långt det är möjligt, följa sjuksköterskans. Ledighet för exempelvis semester och andra studier kan inte beviljas under perioder för verksamhetsförlagd utbildning. Under VFU Loggbok Du ska skriva loggbok under VFU, för att notera situationer och observationer som ska användas i reflektion med handledare, till uppgifter under VFU samt i yrkesmässig omvårdnadshandledning. Loggboken ska inte lämnas in eller granskas. Dokumentation Studenter i T2 har ingen egen inloggning till journalsystem, utan dokumentation sker under överinseende av sjuksköterska, alt. sjuksköterskan dokumentera i journalsystemet. Yrkesmässig handledning i omvårdnad Under VFU-perioden har du tre (Gotland) fyra (Uppsala) obligatoriska handledningstillfällen med yrkesmässig handledning i omvårdnad, dessa tillfällen räknas in i de 32 kliniska VFUtimmarna. Mitt- och slutbedömning Under VFU vecka 3 eller 4 genomförs mittbedömning med lärare, student och handledare. Ansvarig VFU-lärare bokar tid för den. Innan mittbedömning ska klinisk övning vara gjord samt bedömningsformuläret AssCe vara ifyllt av student och handledare var för sig. Handledande sjuksköterska ska gå igenom delegeringsförfarandet med dig så att du bedöms 64 vara redo att ta emot en läkemedelsdelegering; du ska inte få en delegering. Vid slutbedömning går student och handledare samt eventuellt lärare igenom bedömningsformuläret AssCe igen. Student ger även konstruktiv kritik till handledaren om VFU-placeringen. Lathund, uppgifter Skriv under sekretessblankett på VFU-platsen Delta i patientnära aktiviteter och träna basal omvårdnad. Detta görs varje morgon tillsammans med undersköterska/ sjuksköterska/ självständigt och diskuteras med handledande sjuksköterska/huvudhandledare varje eftermiddag för att få rätt yrkesperspektiv Arbeta utifrån basala hygienrutiner Träna förflyttning av patient, sårvård, medicintekniska moment som hittills examinerats i utbildningen, t.ex. blodtryck, temperaturtagning, venprovtagning, spolning av KAD, insulingivning mm Efter VFU vecka 2-3 (beroende på erfarenhet) självständigt ansvara för 1-3 patienter, utför basal omvårdnad ev. med undersköterska eller självständigt och specifik omvårdnad tillsammans med sjuksköterska. Genomför uppgifter, se nedan Genomför studieuppgifter, se nedan, beräknat till ca 8 av 40 tim/vecka Gå igenom lärandemål med handledande sjuksköterska varje vecka Du förväntas under VFU att: Visa ett professionellt, kritiskt och reflekterande förhållningssätt till kunskap och i handling samt visar en öppenhet för konstruktiv kritik Komma i tid och hålla tider Ta ansvar för att göra hela arbetsdagen meningsfull. Visa vilja till egen utveckling och eget ansvarstagande. Samarbeta aktivt i peer learning-moment 65 PRAKTISKT GENOMFÖRANDE, VFU AssCe AssCe används både vid mitt- och slutbedömning. Alla mål ska vara uppfyllda för betyget godkänd på verksamhetsförlagd utbildning, VFU. Studenten förväntas även omsätta sin kunskap från tidigare kurser i programmet, under VFU. Vid mittbedömningen får studenten återkoppling och kan därefter träna mera på delar som är svagt utvecklade samt förstärka de delar som är väl utvecklade. Vid slutbedömningen ska alla mål vara uppfyllda (God måluppfyllelse). Klinisk övning Innan mittbedömningen ska du under observation av handledande sjuksköterska/huvudhandledare, självständigt utföra personlig omvårdnad på sängbunden patient, bl.a. övre och nedre toalett, munvård samt i samband med detta samla information till omvårdnadsstatus, agera för att förebygga trycksår och göra en Modifierad Nortonbedömning. Handledande sjuksköterska/huvudhandledare fyller i mallen för klinisk övning basal omvårdnad termin 2 (erhålls av student- finns i studentportalen; kursmaterial; VFU). Efter detta moment görs en återkoppling med genomgång av mallen och kan ligga som grund för mittbedömning. Ifylld mall ska efter utförd klinisk övning lämnas in till ansvarig VFU-lärare efter genomförd VFU, samtidigt med den påskrivna sista sidan i bedömningsformuläret AssCe. Användning av mätinstrument Senior Alert – Nationellt Kvalitetsregister för förebyggande vård och omsorg Du ska på minst en av ”dina” patienter utföra riskbedömningsinstrumenten nedan och planera, tillsammans med patienten, omvårdnadsåtgärder utifrån det som framkommer i bedömningen (del i AssCE Omvårdnadsprocessen; 6-7) Mini nutritional assessment (MNA) Downton fallriskindex Modifierad Nortonskala Revised Oral Assessment Guide (ROAG) Eventuellt Riskbedömning blåsdysfunktion (inkontinens) Nicola. Litteratur Ehrenberg, A., Wallin, L. & Edberg, A. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 14) Senior Alert: http://plus.rjl.se/senioralert (Se även länksamling/VFU) 66 PEER LEARNING UNDER VFU Peer learning betyder att lära i samspel med jämbördig, t ex studenter emellan (Topping, 2005). Nyckelord för peer learning är samverkan, stöd, reflektion, kritiskt tänkande och återkoppling. Viktigt i samverkan är att studenterna ska träna och ge varandra återkoppling på utförda omvårdnadsuppgifter. Syftet med peer learning är att studenterna ska träna i att ge och ta emot återkoppling, reflektera över varierande omvårdnadssituationer och att utveckla ett kritiskt tänkande. När sker peer learning? Under VFU-vecka 1 sker ingen peer learning utan du utför basala omvårdnadsuppgifter och lär känna patienter och avdelning. Under VFU-vecka 2-6 utför du basal- och specifik omvårdnad enskilt/under handledning samt genom peer learning. Du och en annan student ska genomföra peer learning på minst 2 patienter var/vecka (motsvarar två förmiddagar i veckan). Studentparet ska ha samma schema dessa dagar. Hur sker peer learning? Se beskrivning av specifika peer learning-moment nedan. Fler peer learning-moment kan ske på initiativ av studenter eller handledare. Efter varje moment sker en reflektion. Moment med peer-learning Peer learning moment A: Studentparet förbereder och planerar omvårdnaden, innan de tillsammans går in till patienten. En student utför omvårdnaden, vid behov i samarbete med undersköterska, medan den andra observerar och skriver ner iakttagelser beträffande kommunikation, bemötande och utförande av omvårdnaden både allmän och specifik omvårdnad. Därefter förbereder och planerar studentparet omvårdnaden av nästa patient, innan de tillsammans går in. Där byter de roller, den som tidigare observerade ansvarar nu för omvårdnaden, vid behov i samarbete med undersköterska. Studenten som tidigare utfört omvårdnad observerar nu sin studiekamrat enligt ovan. Studenterna ska ge varandra återkoppling på genomförd morgonomvårdnad beträffande kommunikation, bemötande och praktiskt utförande. Vid lämpligt tillfälle efter morgonens omvårdnadsarbete träffas studenterna och ger varandra återkoppling, samt reflekterar enligt Gibbs reflektionscykel, se nedan. Handledaren ska delta och aktivt lyssna 1-2 gånger när studenterna ger återkoppling till varandra i början, för att säkerställa att båda studenterna kommer till tals. Sedan ska studenter reflektera självständigt utan handledare. 67 Peer learning moment B: Studenterna ger rapport till varandra om en av ”sina” patienter. Rapporten ska även innehålla effekter och biverkningar av de läkemedel patienten står på. Detta kan begränsas till de läkemedel som studenterna under utbildningen studerat teoretiskt. Studenterna ska träna på att koppla läkemedel till aktuell medicinsk diagnos. Den som lyssnar observerar att effekter, biverkningar och medicinsk diagnos är med. Den som tar emot rapporten observerar om rapporten är strukturerad och tillräcklig för att mottagande student ska kunna arbete utifrån rapporten. Vid oklarheter om läkemedel läser studenterna efter rapporten tillsammans på FASS.se samt vid behov i Läkemedelsboken.se. Vid behov diskuterar studenterna läkemedlen med handledande sjuksköterska. Peer learning moment C: Studenterna ska träna på att formulera omvårdnadsplaner på ”sin” patient, vilket görs för hand på papper, inte i elektronisk journal. När studenterna dokumenterat enligt omvårdnadsprocessen, se kurslitteratur, för ”sin” patient, byter de dokumentationspapper med varandra och ger varandra återkoppling utifrån kurslitteratur på utförd dokumentation. Vid eventuella frågor om dokumentationen vänder de sig till handledande sjuksköterska. Gibbs reflektionscykel Gibbs reflektionscykel (Gibbs, 1988) är en enkel modell för reflektion (se Figur 3). Den består av sex steg som genomförs i en dialog mellan student och student exempelvis i peer learning-situationer. Modellen används företrädelsevis även mellan handledare och student i andra situationer som inkluderar reflektion. Vid reflektion i samband med peer learning används Gibbs reflektionscykel enligt nedan: 1. Studenten som utfört peer learning-situationen börjar beskriva vad som hände och fortsätter att berätta enligt alla steg i reflektionscykeln. 2. Observerande student beskriver samma situation ur sin synvinkel och fortsätter runt hela reflektionscykeln. Litteratur Florin, J. (2014). Omvårdnadsprocessen. Ehrenberg, A., Wallin, L. & Edberg, A. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling. (2. Uppl., s.47-77). Lund: Studentlitteratur) Gibbs, G. (1988). Learning by doing: A guide to teaching and learning methods. Further Education Unit, Oxford Polytechnic, Oxford Topping, KJ. (2005). Trends in peer learning. Educational Psychology, 25, 631-645. 68 Figur 3. Gibbs reflektionscykel 69 SAMTALSUPPGIFT, VFU Syftet är att du ska fördjupa sina kunskaper om medicinska sjukdomstillstånd och om interaktion mellan dig och patienten genom att under VFU samtala med patienter med olika sjukdomstillstånd. Under VFU-perioden görs minst fyra samtal med patient som har hjärtsjukdom, smärta, diabetes och osteoporos. Fråga handledaren om lämpliga patienter utifrån varje sjukdomsgrupp. Samtala med patienten vilka symtom som patienten och hur hen upplever att leva med sin sjukdom. Varje samtal ska vara minst 15 min, ha gjorts i patientens rum eller annan avskild plats. Utgå ifrån reflektionsfrågorna nedan. Ett av samtalen redovisas i inlämningsuppgift. Är du är på demensboende skall samtalens innehåll utgå ifrån det som patienten vill prata om (behöver inte vara om någon sjukdom). Istället ska du som vårdar personer med demenssjukdom observera symtom och beskriva omvårdnadsåtgärder på respektive sjukdomsgrupp hjärtsjukdom, smärta, diabetes och osteoporos. Ett av dessa samtal samt observation och omvårdnadsåtgärder för en av sjukdomsgrupperna ska lämnas in i inlämningsuppgift. Inlämningsuppgift Ett av samtalen väljs ut för en skriftlig rapport utifrån reflektionsfrågor kring patientsamtalen, se nedan. Alla frågor ska relateras till kurslitteratur om kommunikation. Använd APA referenssystem, se SP, Kursmaterial/Vetenskaplig metod för ”APA-mall för ssp UU”. Uppgiften lämnas in via Studentportalen/Inlämning. Före inlämning ska en annan student gå igenom ditt dokument och ge kommentarer. Dessa kommentarer bifogas längst ner i det inlämnade dokumentet. Studenten som kommenterar ska namnges. Dokumentet behöver inte ändras efter kommentarerna. Arbeta två och två så att alla får möjlighet att kommentera en inlämningsuppgift. Deadline, se Tabell 1. Reflektionsfrågor kring patientsamtalen Vad handlade samtalet om/ vilken sjukdom samtalade ni om? Beskriv hur du startade, fullföljde och avslutade samtalet. Hur beskrev patientens sin upplevelse av sin sjukdom? Vad var särskilt bra med samtalet? Vad var mindre bra med samtalet? Ge exempel på icke-verbala uttryckssätt som framkom i ditt samtal. Vad har Du lärt Dig av samtalen? Vilka skillnader fanns mellan dina samtal? Examination Individuell inlämningsuppgift med peer review. Det ska tydligt framgå att studenten har läst kapitlen. 70 Litteratur Edberg, A. & Wijk, H. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 15) Eide, H. & Eide, T. (2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation: relationsetik, samarbete och konfliktlösning. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 2, 7, 9) Fossum, B. (red.) (2013). Kommunikation: samtal och bemötande i vården. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (Kapitel: Kommunikation och bemötande; Kapitel: Mötet och samtalet) Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 12, 19) Föreläsningar om kommunikation, se schema och Länksamling Vårdvetenskap/Kommunikation för webbföreläsningar 71 VFU-OBSERVATIONER Förutom peer learning har du som student flera uppgifter att göra. A) Aktivitet – stimulans på äldreboenden/bland äldre Observera stimulans/aktivitet av de boende där du gör din VFU. Beskriv kort hur det fungerar och ge förslag på hur det kan förbättras. Vilka effekter kan det få för sömn, nutrition, förebyggande trycksår och depression? Andra hälsofrämjande effekter? Använd den teoretiska kunskap du fick i patientfallet om Basal omvårdnad. Referera till valfri litteratur. B) Beskäftigt tvång Delta vid föreläsningen om beskäftigt tvång, fysiska begränsningsåtgärder. Repetera lagar och författningar i relation till problemet. Momenten ingår i Våld i nära relation 2; våld mot äldre Observera en händelse med beskäftigt tvång/antydan till beskäftigt tvång där du gör din VFU. Beskriv vad som hänt och ge förslag på åtgärder. Inkludera relevanta lagar och författningar. C) Risk/riskprevention Fall/trycksår/nutrition/förväxling. Observera en händelse av risk där du gör VFU, t.ex. fall, trycksår, nutrition eller förväxling. Inkludera relevanta bedömningsinstrument: Mini nutritional assessment (MNA, Downton fallriskindex, Modifierad Nortonskala, Revised Oral Assessment Guide (ROAG), Riskbedömning blåsdysfunktion (inkontinens) Nicola. Ge förslag på förbättringsåtgärder. D) Handledning med inriktning på den egna handledningen Observera en situation där du själv blir handledd på din VFU. Det kan vara ett teoretiskt moment eller ett praktiskt moment. Beskriv hur handledningen gick till, och beskriv även din egen upplevelse av att bli handledd. Referera till valfri litteratur. Examination Observationerna ovan skrivs ner i ett Worddokument (1 sida per observation) och lämnas in i Studentportalen/Inlämningar. VFU seminarium som genomförs i basgrupp med basgruppshandledare, se schema. Vid VFU-seminariet lottas vem som ska presentera vilka observationer. Varje student får redogöra för sitt perspektiv på en observation. Litteratur Ehrenberg, A., Wallin, L. & Edberg, A. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 6,10,12,14) Edberg A-K. & Wijk H. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. (ss. 75-101) Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 3,12) Leksell J. & Lepp M. (red.) (2013). Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber (Kapitel. Patientsäkerhet) Se Länksamling i Studentportalen/Vårdvetenskap samt VFU Vetenskaplig/a artiklar om beskäftigt tvång tillkommer Övrig kurs- och resurslitteratur av relevans för valt problemområde 72 NUTRITION 2: GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Uppgiften har introducerats tidigare i studiehandledningen och presenteras här mer specifikt. Inom gruppen äldre finns en stor heterogenitet då gruppen både inkluderar friska, sköra och sjuka äldre. Dessa olika utgångspunkter innebär olika rekommendationer när det gäller mat och måltider utifrån den enskilda personens/patientens specifika förutsättningar. Mat och måltider har olika betydelse för olika personer, för vissa ett nödvändigt ont för andra en höjdpunkt på dagen. Som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal är det vår uppgift att screena och bedöma behov runt mat och måltider. För att sedan kunna erbjuda/förslå åtgärder för att personen ska återfå/bibehålla hälsa så långt som möjligt men också för att stimulera lusten och nöjet att äta. Syfte Syfte med momentet är att du utifrån sjuksköterskans perspektiv ska förstå komplexiteten runt mat och måltider för äldre och skilja på rekommendationer för den friska, den sköra och den multisjuka äldre och kunna ge adekvat förslag på åtgärder på individnivå. Undervisningsformer Introduktionsföreläsning med presentation av momentets olika delar och inspelade föreläsningar. Litteraturstudier, observationsuppgift samt skriftlig individuell inlämning. Förberedelser Delta i videokonferenser och se de föreläsningar som finns tillgängligt via Länksamling Nutrition och gerontologi och geriatrik på studentportalen. Läs Kapitel 10 och 11 i Omvårdnadens grunder – Hälsa och ohälsa. Läs även kapitel 4, 5, 6 (om undernäring) 7, 8, 9 i Näringslära för sjuksköterskor. Uppgift Uppgiften som ingår i momentet består av fyra delar (se även Figur 1): 1) Insamling av data under VFU. 2) Skriftlig individuell inlämning av patientfall utifrån insamlade data. 3) Återkoppling till omvårdnads-/patientansvarig sjuksköterska, PAS/OAS. 4) Läs de individuella inlämnade uppgifter från de övriga i din basgrupp och förbered dig inför det obligatoriska seminariet. 1. a) Välj en person med stöd av handledande sjuksköterska och genomför en screening för undernäring. b) Göra måltidsobservation enl protokoll (se länksamlingen) på matsal där personen äter. c) Gör ätobservation enl Minimal Eating Observation Form (MEOF)(se länksamlig). d) Gör mat- och dryckesregistrering enligt protokoll (se länksamlig) på en person i tre dygn och beräkna ungefärligt intag av kalorier, protein och vätska. För att genomföra matoch dryckesregistreringen behövs hjälp från omvårdnadspersonalen. e) Gör en utredning/bedömning utifrån insamlade data enligt omvårdnadsprocessen och formulera omvårdnadsåtgärder med fokus nutrition. 73 2. Lämna in individuellt, skriftligt, max 5 sidor exklusive försättssida och referenslista, referera till kurslitteratur. I den skriftliga inlämningsuppgiften som formuleras som en omvårdnadsplan ska ingå; a) Omvårdnadstatus Utifrån mat och dryckesregistrering och besvara följande frågor: Hur många måltider per dag äter patienten oftast? Huvudmål och mellanmål/fika? Äter patienten upp allt på tallriken? Om inte vad lämnas kvar? Hur stora portioner äter patienten vanligen (jämför m bilden nedan)? Vad består mellanmålen vanligen av? Hur många glas/koppar dricker patienten per dag vanligen? Vad väljer patienten att dricka vanligen? Resultat från MEOF Resultat från måltidsobservationen kopplat till patienten Övrigt som behöver inkluderas i bedömning t.ex. vikthistoria, nutritionsrelaterade diagnoser, polyfarmaci, skattat behov av kalorier, protein och vätska etc. b) Omvårdnadsdiagnos, t.ex. för lågt energi- och näringsintag i förhållande till behov relaterat till små portioner pga av stomatit c) Omvårdnadsmål (mätbart, tidsbegränsat) d) Omvårdnadsåtgärder (vad, när, hur, vem) e) Kort sammanfattning av måltidsobservation med beskrivning av de styrkor – svagheter som du uppfattade i just denna måltid. Återkoppla gärna resultatet till patient ansvarig sjuksköterska/ omvårdnadsansvarig sjuksköterska (PAS/OAS) på VFU. 74 EFTER VFU 3. Läs de individuella inlämningsuppgifterna från övriga i din basgrupp och reflektera själv över frågorna nedan så att du är väl förberedd till det obligatoriska seminariet: a. Tänk igenom tre fördelar och tre svårigheter med att genomföra en ätobservation. b. Vilka fördelar finns med att göra en mat- och dryckesregistering, vad tycker du är det viktigaste som man kan man läsa ut av en mat- och dryckesregistrering, försök komma på fem saker c. Vilka svårigheter har du stött på med att göra en mat- och dryckesregistrering och hur skulle du kunnat lösa de svårigheterna? d. Lyft fram tre bra och tre mindre bra saker som du observerat under genomförd måltidsobservation och förslag på förbättringar. Vid behov av handledning kontaktas Anja Saletti, [email protected] eller Kerstin Lugnet, [email protected] Inlämning av skriftlig inlämningsuppgift Den individuella inlämningen görs via studentportalen under Nutrition och geriatrik och gerontologi, individuell inlämning, se Tabell 1 för deadline. Examination Godkänd skriftlig, individuell uppgift och väl förberett och aktivt deltagande under seminariet. Med aktivt deltagande menas att man ska kunna redovisa sina reflektioner utifrån frågeställningar. Litteratur Skolin, I. (2010). Näringslära för sjuksköterskor: teori och praktik 1. uppl. Stockholm: Norstedt. Läs även kapitel 4, 5, 6 (om undernäring) 7, 8, 9 i Näringslära för sjuksköterskor. Westergren, A. (2014). Nutrition och ätande. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. (ss. 265-301) Lund: Studentlitteratur Andersson, P. (2014). Munhälsa. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. (ss. 301-330) Lund: Studentlitteratur Artiklar/text, se Länksamling – Nutrition Förslag resurslitteratur Abrahamsson, L. (red.) (2013). Näringslära för högskolan: från grundläggande till avancerad nutrition. (6., utök. och uppdaterade uppl.). Stockholm: Liber. Ansvariga lärare för momentet Anja Saletti, [email protected] Kerstin Lugnet, [email protected] 75 BILAGA. FÖRTYDLIGANDEN I ASSCE, ANPASSAD TILL T2 AssCE - Assessment of Clinical Education, Version III © Anna Löfmark, Gunilla Mårtensson, Ingrid Thorell-Ekstrand, Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle, 2014-10-22; Modifierad av Uppsala universitet, efter tillåtelse,för att passa termin 2; senast 2015-05-25; tidigare VT15/2015-01-12/CN Endast de mål som har en extra förklaring är medtagna nedan. Bedömningen sker utifrån originalet av AssCE, återfinns i SP samt i KliPP. I. Kommunikation och Undervisning 1. Kommunicera och bemöta patienter Otillräcklig måluppfyllelse Tar ej initiativ till kontakt med patienterna inom ramen av kunskapsnivån. God måluppfyllelse Mycket god måluppfyllelse Mål i kursplanen Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Visa respekt och empati. T2: Kan självständigt skapa en tillitsfull relation och samtala med patienten. Tar egna initiativ till kontakt inom ramen av kunskapsnivån. Anpassa kommunikationen efter patientens förutsättningar t ex vid kommunikationssvårigheter. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. ‐ visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper ‐visa självkännedom och empatiskt förmåga 2. Kommunicera med och bemöta familj och närstående Otillräcklig God måluppfyllelse Mycket god måluppfyllelse måluppfyllelse Tar ej initiativ till Kommunicera och lyssna in Skapa dialog med familjen och kontakt med familjens och närståendes närstående och bemöta deras närstående inom synpunkter. Visa respekt och synpunkter med respekt. ramen av empati. kunskapsnivån. Mål i kursplanen ‐ visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper ‐visa självkännedom och empatiskt förmåga 76 II. Omvårdnadsprocessen 6. Bedöma patienters behov av omvårdnad Otillräcklig måluppfyllelse Identifierar ej individuella omvårdnadsbehov i samband med praktiskt vårdarbete. Brister i användning av relevanta instrument. God måluppfyllelse (Godkänd) Identifiera individuella problem, resurser och risker (omvårdnadsbehov) Tillämpa intervjumetodik. Använda relevanta mätinstrument; i T2 t ex Norton, ROAG, MNA, Downton fallriskindex, VAS, MEOF, Måltidsobservation, kost‐ och vätskeregistrering Mycket god måluppfyllelse Mål i kursplanen Bedöma patientens behov av omvårdnad i komplexa situationer, även med begränsad information och i relation till resurser och risker. ‐ analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument i relation till omvårdnad, organisation, ledarskap, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod ‐självständigt planera och utföra anpassade basala omvårdnadsåtgärder samt under handledning planera och utföra anpassade specifika omvårdnadsåtgärder ‐ särskilja olika sjukdomstillstånd samt förklara patofysiologi, diagnostik och behandling Använda olika källor för datainsamling. Reflektera över använda metoder. ‐ tillämpa kunskaper i klinisk mikrobiologi och immunologi för att förhindra smittspridning och vårdrelaterade infektioner Ta hänsyn till patientens upplevelser av sin situation i samband med praktiskt vårdarbete 7. Planera och prioritera omvårdnadsåtgärder Otillräcklig måluppfyllelse Brister i reflektion av omvårdnads‐ åtgärder och hur de ska utföras (prioritering). God måluppfyllelse Analysera och reflektera över vad som behöver göras. Planera patientens vård i enlighet med problem, behov, risker och resurser tillsammans med patienten. Mycket god måluppfyllelse Mål i kursplanen Planera och diskutera nödvändiga prioriteringar med patienten. Diskutera omvårdnadsplanen med handledare och övrig vårdpersonal. ‐självständigt planera och utföra anpassade basala omvårdnadsåtgärder samt under handledning planera och utföra anpassade specifika omvårdnadsåtgärder Förklara varför åtgärder sätts in. T2: Utifrån individens omvårdnadsbehov (problem, resurser, risker) görs en plan för basala omvårdnadsåtgärder, hur och när det ska utföras (prioriteringar). 77 8. Utföra omvårdnadsåtgärder Otillräcklig måluppfyllelse Utför basal omvårdnad endast under ledning av andra. God måluppfyllelse På egen hand utföra planerade åtgärder. Ge omvårdnad kunnigt och omtänksamt. Omsätta teoretiska kunskaper i praktiska situationer. Anpassa vårdåtgärder till patient‐ Brister i omsättning situationen. av teoretiska kunskaper i T2: På egen hand utföra basal praktiska omvårdnad för 1‐2 patienter situationer. utifrån omvårdnadsprocessen vid okomplicerade tillstånd. Brister i tillämpning av basala Tillämpa basala hygienregler. hygienregler. Mycket god måluppfyllelse Mål i kursplanen Ta egna initiativ till anpassade åtgärder. Relatera omvårdnadsåtgärder till både beprövad erfarenhet och forskning. Reflektera över tidigare utförd omvårdnad och föreslå alternativ vid behov. ‐ analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument i relation till omvårdnad, organisation, ledarskap, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod ‐självständigt planera och utföra anpassade basala omvårdnadsåtgärder samt under handledning planera och utföra anpassade specifika omvårdnadsåtgärder ‐ tillämpa kunskaper i klinisk mikrobiologi och immunologi för att förhindra smittspridning och vårdrelaterade infektioner 9. Följa upp behov/problem och omvårdnadsåtgärder Otillräcklig måluppfyllelse Brister i uppföljning av utförda omvårdnadsåtgärd er. God måluppfyllelse Fråga patienten hur det har gått. Mycket god måluppfyllelse Mål i kursplanen Systematisk följa upp given omvårdnad genom att fråga patienten hur det har gått och hur det känns och ta initiativ till åtgärder vid behov. ‐ självständigt planera, utföra anpassade basala omvårdnadsåtgärder samt under handledning planera och utföra anpassade specifika omvårdnadsåtgärder Följa upp omvårdnadsstatus, Reagera snabbt på tecken på förändring eller stabilitet och resultat av utförda förändringar. åtgärder. Ge förslag till ändrad plan vid förändring. T2: Följa upp omvårdnadsstatus och resultat av utförda omvårdnadsåtgärder. ‐ särskilja olika sjukdomstillstånd samt förklara patofysiologi, diagnostik och behandling 10. Rapportera, dokumentera och föra journal Otillräcklig måluppfyllelse Uttrycker sig osakligt. Brister i rapportering till handledare om egna iakttagelser i samband med omvårdnad av patient. God måluppfyllelse Vara saklig och korrekt i tal och skrift. Redogöra för patientens situation och relatera åtgärder till patientens situation. Ta del av journalhandlingar. T2: Uttrycker sig sakligt i tal och skrift. Rapporterar till handledare om egna iakttagelser i samband med omvårdnad av patient. Mycket god måluppfyllelse Mål i kursplanen Se samband och reflektera över patientens önskemål om vård, ut‐ arbetade omvårdnadsmål och utförd omvårdnad. ‐ analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument i relation till omvårdnad, organisation, ledarskap, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod ‐ självständigt planera, utföra, anpassade basala omvårdnadsåtgärder samt under handledning planera och utföra anpassade specifika omvårdnadsåtgärder ‐tillämpa informations‐ och kommunikationsteknik Rapportera adekvat och dokumentera väsentligheter. Använda datorer och dokumentera information från olika källor snabbt och säkert. 78 III. Undersökningar och behandlingar 11. Medverka vid och genomföra undersökningar och behandlingar Otillräcklig måluppfyllelse Brister i aseptik och/eller korrekt utförande i moment inom medicinsk‐ tekniska åtgärder som studenten tränat/examinerats på. Brister i kontroll av ID God måluppfyllelse Planera, övervaka och följa upp patientens vård i samband med undersökningar och behandlingar. Hantera material och utrustning med säkerhet och aseptik inom medicintekniska åtgärder som studenten tränat/examinerats på under utbildningen; T2 t ex bltr, puls, andningsfrekvens, sc och im injektioner, kapillär‐ och venprovtagning, katetrisering av urinvägar. Mycket god måluppfyllelse Mål i kursplanen Planera och ta ansvar för att undersökningar och behandlingar genomförs på ett för patienten ändamålsenligt och skonsamt sätt. ‐självständigt planera, utföra, anpassade basala omvårdnadsåtgärder samt under handledning planera och utföra anpassade specifika omvårdnadsåtgärder ‐ särskilja olika sjukdomstillstånd samt förklara patofysiologi, diagnostik och behandling Anpassa genomförandet av undersökningar och behandlingar efter patientens situation och behov. Hantera material med insikt och aseptik. Visa kunnighet Bevaka patientens trygghet och beträffande tillvägagångssätt välbefinnande. T2: Försäkrar sig och nödvändiga om att det är ”rätt patient” (ID‐ försiktighetsåtgärder. kontroll) ‐ tillämpa kunskaper i klinisk mikrobiologi och immunologi för att förhindra smittspridning och vårdrelaterade infektioner 12. Handha läkemedel Otillräcklig måluppfyllelse Har ej reell kompetens för att kunna ta emot läkemedels‐ delegering God måluppfyllelse Visa kunnighet och noggrannhet i hantering av läkemedel. Informera patienten om läkemedlens effekter och biverkningar. T2: Har reell kompetens för att kunna ta emot läkemedelsdelegering. Har tagit del av föreskriften om delegering av läkemedel inom hälso‐ och sjukvård, dvs. SOSFS 1997:14 Delegering av arbetsuppgifter inom hälso‐ och sjukvård och tandvård; SOSFS 2000:1. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso‐ och sjukvården, kap 4 Mycket god måluppfyllelse Mål i kursplanen Visa förmåga att systematiskt följa upp och värdera läkemedelsbehandling. ‐ analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument i relation till omvårdnad, organisation, ledarskap, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod ‐ förklara verkningsmekanismer och biverkningar vid läkemedels‐ behandlingar av olika sjukdomstillstånd samt kunna tillämpa läkemedelshantering. Informera patienter om läkemedlens effekter och biverkningar på ett för patienten adekvat sätt. ‐ särskilja olika sjukdomstillstånd samt förklara patofysiologi, diagnostik och behandling 79 IV. Arbetsledning och samarbete 14. Samarbete Otillräcklig måluppfyllelse Visar ej medvetenhet om de demokratiska grundreglerna. Har svag kännedom om de olika yrkesgruppernas arbetsuppgifter. Beskriver praktiska arbetsuppgifter men ej ansvarsområden. God måluppfyllelse Visa positiv inställning till lagarbete. Samarbeta med olika yrkesgrupper. Lyssna på olika personers synpunkter. Mycket god måluppfyllelse Mål i kursplanen Visa förmåga till dialog och att i samverkan utveckla arbetet med andra yrkesgrupper. ‐ analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument i relation till omvårdnad, organisation, ledarskap, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod. ‐ visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper ‐ visa självkännedom och empatiskt förmåga T2: Samarbetar med deltagare inom arbetslaget. Kan ge exempel på/beskriva arbetsuppgifter/uppdrag för de olika yrkesprofessionernas olika kompetenser som förekommer i vårdarbetet, t ex undersköterska, sjuksköterska, läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, chef. Visa medvetenhet om demokratiska grundregler. 15. Handlingsberedskap Otillräcklig måluppfyllelse Tar ej egna initiativ till att utföra handlingar inom kunskapsområdet i oväntade situationer. Behöver direktiv från andra för att vårda. Ser ej vad som behöver/kan göras. God måluppfyllelse Ta egna initiativ. Handla adekvat i oväntade situationer. Anpassa arbetstakt efter arbetsuppgifter. T2: Hjälpa patienten beroende på situation, vara närvarande. Agerar genom att t ex tillkalla hjälp. Mycket god måluppfyllelse Mål i kursplanen Skaffa information, hantera och agera i komplicerade, akuta och oväntade situationer. ‐självständigt planera, utföra, anpassade basala omvårdnadsåtgärder samt under handledning planera och utföra anpassade specifika omvårdnadsåtgärder ‐ särskilja olika sjukdomstillstånd samt förklara patofysiologi, diagnostik och behandling Visa förmåga att i samverkan med andra i efterhand utvärdera erfarenheter. ‐ visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper ‐ värdera sitt behov av ytterligare kunskap och visa strategi för fortlöpande utveckling av sin kompetens 16. Säkerhetsmedvetande Otillräcklig måluppfyllelse Brister i reflektion av arbetsrutiner och rådande föreskrifter om vårdhygieniska principer. Brister i säkerhets‐ medvetande vid God måluppfyllelse Visar förmåga att tillämpa sitt kunnande i att hantera situationer som kan riskera säkerheten, t ex fallrisk, smittrisk, förväxlingar. Mycket god måluppfyllelse Mål i kursplanen Visa aktuella kunskaper beträffande vårdskador och anmälningar inom specialiteten. T2: Tillämpar basala hygienrutiner. Behärskar förflyttningsteknik, Redogöra för och kunna tillämpa gällande författningar och känna till säkerhetsaspekter ‐ analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument i relation till omvårdnad, organisation, ledarskap, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod. ‐ tillämpa kunskaper i klinisk mikrobiologi och immunologi för att förhindra smittspridning och vårdrelaterade infektioner 80 förflyttning, basala hygienregler, ID IV. hygienföreskrifter, rutiner för att undvika förväxlingar lokalt och nationellt. Professionellt förhållningssätt 17. Vetenskaplig medvetenhet Otillräcklig måluppfyllelse Brister i att integrera den teoretiska kunskapen i det praktiska arbetet. God måluppfyllelse Visa en reflekterande och analytisk förmåga. Visa vilja att ta reda på och sprida ny kunskap. Visa intresse för att använda resultat från forskning och utvecklingsarbete inom aktuell verksamhet. T2: Integrerar den teoretiska kunskapen i det praktiska arbetet. Kan inför handledaren beskriva vad hen lärt sig i förhållande till vad som utförs i vården. Analyserar och reflekterar över t ex blodtrycksvärde, Hb‐värde, mätvärden. Felvärden? Mycket god måluppfyllelse Mål i kursplanen Visa kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkes‐ utövningen. Visa ett strukturerat arbetssätt, utvärdera och ompröva tankar, idéer och åtgärder. ‐ analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument i relation till omvårdnad, organisation, ledarskap, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod ‐ förklara verkningsmekanismer och biverkningar vid läkemedelsbehandlingar av olika sjukdomstillstånd samt kunna tillämpa läkemedelhantering ‐ särskilja olika sjukdomstillstånd samt förklara patofysiologi, diagnostik och behandling ‐ tillämpa kunskaper i klinisk mikrobiologi och immunologi för att förhindra smittspridning och vårdrelaterade infektioner 18. Etisk medvetenhet Otillräcklig måluppfyllelse Brister i etiskt och professionellt förhållningssätt relaterat till patienten eller omvårdnadssituatio nen. God måluppfyllelse Mycket god måluppfyllelse Visa omsorg och respekt för patientens självbestämmande, integritet, sociala och kulturella situation. Visa öppenhet, mod och hänsyn till olika värderingar. T2: Visar respekt för patientens integritet, autonomi, kulturella bakgrund och värdighet, t ex genom att omtala patienten på ett respektfullt sätt. Ger exempel på etiskt och professionellt förhållningssätt relaterat till patient eller omvårdnadssituation. Mål i kursplanen ‐visa självkännedom och empatiskt förmåga 81 19. Självkännedom Otillräcklig måluppfyllelse Ser inte sina svagheter och styrkor. Tar inte ansvar för sitt eget lärande. God måluppfyllelse Ha förmåga till självkritik. Inse egen styrka och begränsning. Visa ansvar för eget lärande och utveckling. Är medveten om och kan formulera egna styrkor och svagheter i samband med omvårdnadssituationer. Mycket god måluppfyllelse Mål i kursplanen Visa förmåga att se sig själv med distans och att arbeta med egen styrka och begränsningar relevanta för yrkesutövningen. Visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap. ‐ visa självkännedom och empatiskt förmåga ‐värdera sitt behov av ytterligare kunskap och visa strategi för fortlöpande utveckling av sin kompetens Visar förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap. Formulera och diskutera egna lärandemål med handledaren. 20. Noggrannhet, pålitlighet och omdöme Otillräcklig måluppfyllelse Saknar argument för sitt handlande. Genomför uppgifter utan att vara klar över väsentliga fakta. Brister i utförande. God måluppfyllelse Ta rätt på och följa föreskrifter och styrdokument ‐ Inhämtar information om och kan arbeta efter muntliga och skriftliga instruktioner. Visa noggrannhet och omdöme i planering och genomförande av vårdarbetet och i kontakterna med patienter, närstående och andra yrkes‐ grupper. Prioritera och slutföra åtaganden. Innebörd i T2: Utför ålagda uppgifter med omdöme och noggrannhet. Mycket god måluppfyllelse Mål i kursplanen Visa stor noggrannhet, omdöme och insikt i hur vårdarbetet skall genomföras. Samtliga I yrkesutövandet vara ett föredöme för andra. 21. Självständighet Otillräcklig måluppfyllelse Tar ej egna initiativ till att utföra handlingar inom kunskapsområdet. God måluppfyllelse Visa insikt och ta initiativ inom det egna ansvarsområdet. Ansvarar för egna handlingar genom att ställa frågor vid osäkerhet. Argumentera och motivera sitt handlande. Mycket god måluppfyllelse Mål i kursplanen Visa mod att stå för och arbeta i enlighet med aktuell kunskap och egna ställningstaganden. ‐ självständigt planera, utföra, anpassade basala omvårdnadsåtgärder samt under handledning planera och utföra anpassade specifika omvårdnadsåtgärder Visa förmåga att vilja bidra till utveckling av yrket och verksamheten och att ta initiativ till samarbete med andra yrkesgrupper. 82 83
© Copyright 2024