1. No category

~
OSBY
KOMMUN
VA-ÖVERSIKT
OSBY KOMMUN
VA-plan
UPPDRAGSNUMMER 1260253100
VA-ÖVERSIKT
2015-09-15
LOVISA LARSSON
LINNEA LARSSON
THERES SÖDERBERG
•
SWECO~
VA-översikt för Osby kommun
Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)
förmedlade av Länsstyrelsen i Skåne.
Arbetsgrupp
Arbetsgruppen har bestått av tjänstemän från Osby kommun, SBVT och Sweco. Sweco
har varit projektledare för uppdraget och har sammanställt större delen av det material
kommunen inkommit med.
Beställare: Anna Lyhagen (ersatte Maria Ljunggren).
Osby kommun: Annika W ijk, miljöinspektörer, Oddbjörn Aaswold och Julius Prytz.
SBVT: Lars Svensson och Matilda Johansson .
Sweco: Lovisa Larsson, Linnea Larsson och Theres Söderberg. Granskad av Malin
Magnusson.
Omslagsbild
Osbysjön.
Källa: Osby kommun, 2015.
© Osby kommun 2015. Detta dokument får användas och spridas av Länsstyrelsen och
andra aktörer. Hänvisning till källa ska alltid anges.
VA-ÖVERSIKT
2015-09-15
VA-plan
Sammanfattning
Följande VA-översikt är den första delen av Osby kommuns VA-plan. VA-planen består
av VA-översikt, VA-strategi och VA-åtgärdsplan.
Syftet med VA-översikten är att samla den kunskap som finns idag om
vattenförekomsternas status och den påverkan som vatten- och avloppshanteringen
utgör i Osby kommun. VA-översikten ska vara ett underlag för framtida samhällsplanering
i Osby kommun och utöver detta även vara ett underlag för framtagande av VA-strategi
och VA-åtgärdsplan.
VA-översikten innehåller en nulägesbeskrivning av den allmänna och enskilda VAförsörjningen inom kommunen, dvs. försörjningen både inom och utanför kommunens
verksamhetsområde. VA-översikten bör revideras vart 4:e år för att vara fortsatt aktuell.
Inom kommunen ligger orterna Osby, Lönsboda, Killeberg, Hökön och Visseltofta inom
verksamhetsområde för allmän VA-försörjning. Här distribuerar kommunen dricksvatten,
avleder och renar spillvatten samt avleder dagvatten. Länsstyrelsen har tillsynen att
kommunen uppfyller gällande lagkrav på VA-försörjning inom verksamhetsområde.
Vattenförekomster (ytvatten och grundvatten) påverkas av VA-försörjning. Ytvattnet
påverkas av utsläpp från avloppsreningsverk, enskilda avloppsanläggningar och från
dagvatten. När ledningsnätet eller avloppsreningsverket är överbelastat kan även
avloppsvatten ledas orenat till sjöar, diken eller vattendrag. Påverkan från VAförsörjningen kan medföra att vattenförekomsterna drabbas av övergödning och att
miljögifter sprids.
Statusen på större vattenförekomster såsom sjöar, vattendrag och grundvatten har
bedömts utifrån ekologisk status (endast ytvatten), kemisk status och kvantitativ status
(endast grundvatten). Statusbedömningarna finns samlade i VISS
(VattenlnformationsSystem Sverige) tillsammans med åtgärder för förbättrad status.
I Osby kommun finns ett större antal sjöar och vattendrag. Sjöarna är främst påverkade
av brunifiering och försurning. Skräbeån och nedre delen av Drivån bedöms vara
påverkade av övergödning. Skeingesjön är viktig för kommunen eftersom den används
för dricksvattenproduktion till Osby tätort vid Maglaröds vattenverk. De enskilda
närliggande avloppsanläggningarna utgör ett hot mot dricksvatten kvaliteten eftersom det
kan ske utsläpp av patogener (sjukdomsframkallande ämnen och organismer) från
anläggningarna. Kommunen arbetar för att finna en lösning på detta. Osbysjön är en
grund sjö som är recipient av utgående avloppsvatten från Osby avloppsreningsverk (via
Helge å) och dagvatten från tätorten. Bedömningen från kommunen är att sjön främst
påverkas av dagvattnet. Det saknas en plan för hur detta ska åtgärdas.
Det finns några större grundvattenförekomster inom kommunen, framför allt i
grusformationer som är skapade av inlandsisen. I dagsläget används inte de större
grundvattenförekomsterna för dricksvattenproduktion i större skala. Lönsboda, Killeberg,
Hökön och Visseltofta får sitt dricksvatten från grundvatten liksom samtliga enskilda
vattenanläggningar. Hoten mot grundvatten är främst ett för stort uttag och att
VA-OVERSIKT
2015-09-15
VA-plan
föroreningar sprids till grundvattnet. Uttagskapaciteten i grundvattenförekomsterna i
kommunen är endast översiktligt studerade. Kommunens egen bedömning är att tidigare
täktverksamhet kan ha begränsat uttagskapaciteten i de större
grundvattenförekomsterna. En fördjupad studie vid Loshult stärker denna bedömning.
Förorenad mark vid Sibbarp gör att grundvattenuttag inte är lämpligt eftersom detta ger
en ökad spridning av föroreningarna. Kommunen arbetar med att finna en lösning på
permanent vattenförsörjning för området. Råvattnet från en av borrarna i Lönsboda kräver
rening av aktivt kol för att avlägsna föroreningar.
Länsstyrelsen har tillsyn över de två större avloppsreningsverken i Osby och Lönsboda.
Miljö- och byggenheten har tillsyn över de tre mindre avloppsren ingsverken, fyra
vattenverk samt över de enskilda avloppsanläggningarna. En inventering pågår för att de
anläggningar som inte uppfyller kraven på rening ska åtgärdas. Kommunen har enligt
vattentjänstlagen skyldighet att ordna med allmän VA-försörjning till de områden som det
med hänsyn till människors hälsa och miljön behöver ordnas i ett större sammanhang .
Sedan tidigare har kommunens Miljö- och byggenhet bedömt att Brunkelstorp, Sibbarp
samt Östra Genastorp är områden där allmänt VA behöver ordnas. Inom kommunen finns
det även andra områden som kan vara aktuella för VA-utbyggnad. En utbyggnadsplan
kommer att tas fram inom arbetet med VA-planen.
Framtida utmaningar för Osby kommun angående den allmänna VA-anläggningen är
bland annat åldrande ledningsnät, vattenverk och reningsverk. Osby kommun har som
målsättning att ledningsnätet ska ha en förnyelsetakt på 100 år. Förnyelsetakten har varit
betydligt lägre än så under flera år och stora behov på ledningsrenovering väntar. SBVT
har gjort en statusbedömning på reningsverk, vattenverk och pumpstationer. Statusen
varierar mellan olika anläggningar, men generellt sett finns det stora renoveringsbehov.
Det förväntas komma striktare krav på slamhantering från reningsverk. Osby kommun har
via SBVT inlett ett samarbete med kringliggande kommuner för att hitta en gemensam
lösning på framtida slamhantering.
Framtida utmaningar för Osby kommun är även de förväntade klimatförändringarna. Med
klimatförändringar förväntas tidvis ökade flöden i vattendrag och ökade regnmängder,
vilket ställer höga krav på VA-försörjningen och samhällsplaneringen i stort. Delar av
området kring Osbysjön är utsatt för översvämningsrisk vid högt vattenstånd. Det finns
även områden intill dikningsföretag som är extra utsatta för översvämningsrisk. Vid kraftig
nederbörd kan även andra områden drabbas av översvämning.
VA- ÖVER SIKT
2015-09-15
VA- PLAN
Innehållsförteckning
1
1
Inledning
1.1
Bakgrund
1.2
Syfte
1
1.3
Avgränsningar
2
2
Lagstiftning och miljömål
3
2.1
Lagar
3
2.2
Baltic Sea Action Plan
4
2.3
Nationella miljömål
4
2.4
Lokala miljömål
4
2.5
Svensk vattenförvaltning
5
3
Beskrivning av Osby kommun
6
3.1
Befolkning och befolkningsutveckling
7
3.2
Landskap och geologi
7
4
Vattenförekomster
8
4.1
Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster
8
4.2
Statusbedömning av vattenförekomster
8
4.3
Ytvattenförekomster
9
4.4
Mindre ytvatten som inte är bedömda i VISS
11
4.5
Status ytvattenförekomster
11
4.6
Grundvattenförekomster
13
4.7
Sammanställning åtgärdsförslag i VISS med anknytning till VA-planering i Osby kommun
14
5
Nuvarande VA-försörjning inom verksamhetsområde
15
5.1
VA-verksamheten
15
6
Vattenförsörjning
19
6.1
Vattenverk och vattenskyddsområden
19
6.2
Odebiterbart vatten
21
6.3
Ställningstagande om vattenförsörjning enligt ÖP
21
7
Spillvattenförsörjning
22
7 .1
Ledningsnät (spillvatten)
22
7.2
Reningsverk
22
7.3
Slamhantering
25
7.4
Ställningstagande om avloppvatten enligt ÖP
26
VA-ÖVERSI KT
20 15-09-15
VA- PLAN
8
Dagvatten hantering
27
8.1
Recipientpåverkan
27
8.2
Lokalt omhändertagande.av dagvatten, LOD
28
8.3
Dikningsföretag
29
8.4
Ställningstagande om dagvatten enligt ÖP och lokala miljömål
31
9
Nuvarande VA-försörjning utanför verksamhetsområde
32
9.1
Lagen om allmänna vattentjänster
32
9.2
Enskild avloppsförsörjning
32
9.3
Åtgärder för enskilda avlopp
33
10
Översvämningsrisk
37
11
Förorenade områden
39
11 .1
Påverkan på vattenförekomster
39
11 .2
Aktuella områden
39
12
Klimatförändringar
40
13
Sammanfattning behovsanalys VA
41
13.1
Frågor som är högst prioriterade (4)
41
13.2
Frågor som är prioriterade (3)
42
14
Uppföljning
44
15
Referenslista
45
Bilagor
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Bilaga 5
Bilaga 6
Bilaga 7
Bilaga 8
Bilaga 9
Bilaga 10
VA- ÖVERSIKT
2015-09-15
VA-PLAN
Översiktlig markanvändning
Fördjupad översiktsplan
Miljöpåverkan på ytvattenförekomster
Ekologisk status ytvattenförekomster
Grundvattenförekomster
Översikt verksamhetsområden
Utökat verksamhetsområde
Förorenade områden
Behovsanalys befintliga anläggningar
Ordlista
1
Inledning
1.1
Bakgrund
För att uppnå en hållbar samhällsutveckling i en kommun krävs det en strategisk och
långsiktig planering av t.ex. VA-försörjningen. Med hjälp av en VA-plan fås en helhetsbild
av VA-frågorna i hela kommunen. Med kommunal VA-plan menas ett styrdokument som
beskriver hur kommunen ska lösa VA-försörjningen i hela kommunen , d.v.s. både inom
och utanför kommunalt verksamhetsområde.
Vattenmyndigheterna har gett kommunerna i uppdrag att utföra ett antal åtgärder för att
uppnå de miljökvalitetsnormer som har fastställts för vattendistrikten s vattenförekomster.
Enligt en av dessa, åtgärd 37, behöver kommunerna utveckla vatten- och
avloppsvatten planer.
Föreliggande VA-översikt är en del av den VA-plan som ska upprättas för Osby kommun .
I VA-planen ingår förutom VA-översikten även VA-strategi och VA-åtgärdsplan (Figur 1).
[
VA-pla n
)
A
(
....
r
"
r
"
Steg 1:
Steg 2:
Steg 3:
VA-översikt
VA-strategi
VA-åtgärdsplan
'-
~
'-
r
"
'
Implementering
och uppföljning
~
'-
~
Figur 1: Översikt över kommunal VA-planering i tre steg.
1.2
Syfte
Syftet med VA-översikten är att samla den kunskap som finns idag om
vattenförekomsternas status inom kommunen och den påverkan som vatten- och
avloppshanteringen utgör på dessa.
VA-översikten ska vara stöd vid framtida strategiska beslut som ska fattas i kommunen
gällande markanvändning, utbyggnad av VA-nätet och underhåll av den befintliga VAanläggningen . Den ska även utgöra ett underlag för framtagande av VA-strategi och VA1 (46)
VA-ÖVERSIKT
2015-09-1 5
VA-PLA N
åtgärdsplan. VA-översikten är ett levande dokument som bör uppdateras varefter ny
information och kunskap tillkommer för att vara fortsatt aktuell som underlag.
1.3
Avgränsningar
I Figur 2 nedan visas en översikt av vilka delar som behandlas i VA-översikten och hur de
påverkar varandra. Pilarna visar i vilken riktning påverkan, som också kan vara en
begränsning , sker. Exempelvis är avloppsförsörjning en begränsande faktor när nya
områden ska planeras och bebyggas samtidigt som befintliga och planerade områden
påverkar hur avloppsförsörjningen måste ordnas. I följande VA-översikt beskrivs varje del
mer ingående.
Dagvattenhantering
\
----~
Förorenad mark
Figur 2: Översikt över de områden som behandlas i VA-översikten. Pilarna illustrerar
områdenas inbördes påverkan på varandra.
2 (46)
VA-ÖVERSIKT
20 15-09-15
VA-PLAN
2
Lagstiftning och miljömål
Det kommunala VA-arbetet styrs av ett antal mål och lagkrav som listas nedan
(Länsstyrelsen, 2009) (se även Figur 3):
Lagkrav
Miljömål, nationella, regionala och lokala
Atgärdsprogram inom Svensk Vattenförvaltning
Genomförandeplaner till följd av Baltic Sea Action Plan (BSAP)
Lagkrav
Vatterrtjänstlagen
Anläggningslagen
PBL
Miljöbalken
Mål
Nationella
miljömål
Regionala mål
~
KOMMUNEN
Kommunala
mål
Genomförande·
planer
BalUcSea
Action Plan
i
Svensk
Vattenförvaltn lng
Åfgårdsprogram
Figur 3: Faktorer som styr den kommunala VA-planeringen.
2.1
Lagar
De lagar som är aktuella vid VA-planering är följande:
•
Miljöbalken (1998:808)
•
Plan- och bygglagen (2010:900)
•
Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412)
•
Lagen om särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (1998:812)
•
Anläggningslagen (1973:1149)
•
Livsmedelslagen (SFS 2006:804)
•
Jordabalken (1970:994)
3 (46)
I
VA-ÖVERSIKT
2015-09·15
VA-PLAN
2.2
Baltic Sea Action Plan
Baltic Sea Action Plan, BSAP, är ett handlingsprogram för att uppnå en god ekologisk
status i Östersjöns marina miljö till år 2021, som Sverige har antagit. I BSAP är målen
bland annat att Östersjön inte ska vara påverkad av övergödning och giftiga ämnen.
Avloppshantering är ett viktigt förbättringsområde inom Östersjöns avrinningsområden för
att uppnå målen (Havet.nu, 2014).
2.3
Nationella miljömål
Sverige har antagit 16 miljömål
nationella miljömål:
•
•
•
•
•
•
•
2.4
varav kommunal VA-planering främst berörs av följande
Giftfri miljö
Ingen övergödning
Levande sjöar och vattendrag
Grundvatten av god kvalitet
God bebyggd miljö
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Myllrande våtmarker
Lokala miljömål
Osby kommun har tagit fram lokala miljömål 2009. De lokala miljömål som främst är
tillämpbara för VA-planering är följande:
Mål
Kategori
De förorenade omräden som kommunen ansvarar för ska utredas och
Giftfri miljö
åtgärdas. Utredningen ska vara genomförd senast 2010.
Senast år 2015 ska förekomsten av kemiska bekämpningsmedel och
deras nedbrytningsprodukter vara nära noll i Osbys sjöar och vattendrag
och vara så låga att växter, djur eller människors hälsa inte skadas.
Giftfri miljö/
Levande sjöar och
vattendrag
Kemiska bekämpningsmedel eller deras nedbrytningsprodukter ska inte
kunna påvisas i grundvattnet.
Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon
Ingen övergödning/
negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk
Levande sjöar och
mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.
vattendrag
Lokalt omhändertagande av dagvatten i form av anläggande av våtmark
genomförs vid nyexploatering och befintlig bebyggelse där så är lämpligt.
Alla kommuninvånare ska ha tillgång till dricksvatten av god kvalitet.
Levande sjöar och
vattendrag/
Myllrande våtmarker
Grundvatten av god
kvalitet
Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och
framtida vattenförsörjning skall senast år 2015 ha ett långsiktigt skydd
Grundvatten av god
kvalitet
4 (46)
VA-ÖVERSIKT
2015-09-15
VA-PLAN
mot exploatering som begränsar användning av vattnet.
2.5
Grundvatten av god
Trygga dricksvattenförsörjningen i första hand via kommunens
grundvattentäkter.
kvalitet
Verka för att grundvattnet inte påverkas negativt av olika verksamheter
inom kommunen .
Grundvatten av god
kvalitet
Kemisk bekämpning inom skyddsområde för de kommunala
vattentäkterna ska upphöra
Grundvatten av god
kval itet
Svensk vattenförvaltning
Sedan år 2000 finns ett EU-direktiv, "Ramdirektivet för vatten" (2000/60/EG), vilket binder
samtliga EU-länder att arbeta på ett gemensamt sätt med vattenfrågor. Ar 2004 infördes
vattendirektivet i svensk lagstiftning genom bland annat vattenförvaltningsförordningen.
Arbetet i Sverige utgår från fem vattendistrikt som är indelade efter vattnets
avrinningsområden. En länsstyrelse i varje distrikt är utsedd till vattenmyndighet och
ansvarar för beslut och samordning. Osby kommun ingår i Södra Östersjöns vattendistrikt
med Länsstyrelsen i Skåne län som vattenmyndighet.
Vattenmyndigheten i Södra Östersjön har tagit fram ett åtgärdsprogram för de
vattenförekomster som inte bedöms uppnå, eller riskerar att inte uppnå god status 2015.
Atgärdsprogrammet riktar sig mot kommuner och myndigheter.
Enligt åtgärd 37 gäller följande (Vattenmyndigheten Södra Östersjön, 2010):
"Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och
avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller
riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status och god kvantitativ
status."
5 (46)
VA-ÖVERSI KT
20 15-09-15
VA-PLAN
3
Beskrivning av Osby kommun
Osby kommun ligger i nordöstra Skåne. Angränsande kommuner är Hässleholm, Östra
Göinge, Kristianstad , Ä lmhult och Olofström . Figur 4 visar en kartbild från ÖP över Osby
kommun och Figur 5 visar kommunens placering i regionen.
Osby k o1111111111
A1's/å11de1 111ellro1 l"iislra
och ös/ra spelse11 lir 50 km
Figur 4: Kartbild över Osby kommun (Osby kommun, 2010).
Figur 5: Osby kommuns placering i regionen (Osby kommun, 2010) .
6 (46 )
VA-ÖVERSIKT
2015-09-15
VA- PLAN
3.1
Befolkning och befolkningsutveckling
Befolkningen i kommunen är cirka 12 700 personer. I Osby tätort bor cirka 7000
personer, i Lönsboda knappt 2000 personer och i Killeberg knappt 600 personer. Det
finns även tre mindre orter; Hökön, Visseltofta och Loshult.
Enligt en befolkningsprognos från 2010 kommer befolkningen att minska något fram till år
2029. I översiktsplanen görs dock en mer optimistisk bedömning att befolkningen kommer
att växa lill 13 500 år 2025. Översiktsplanen är utformad för att även en kraftigare tillväxt
ska vara möjlig.
I Bilaga 1 visas en översiktlig karta med tänkt markanvändning från ÖP 2010. Det finns
även en fördjupad översiktsplan för Osby tätort som återfinns i Bilaga 2.
3.2
Landskap och geologi
Osby kommun är rik på skogar, myrar, sjöar och vattendrag. Skogen är både barr- och
blandskog och även restbiotoper av bokskog. Jordbruket är litet i omfattning och är
framför allt småskaligt. Berggrunden består främst av gråröda gnejser, i dagligt tal urberg,
och marken är till stor del urbergsmorän. I de östligaste delarna av kommunen finns ett
område med den så kallade Karlshamnsgraniten. Den innehåller relativt hög halt uran,
vilket ka ge upphov till förhöjd radonavgång. Inom kommunen finns det flera typer av
isälvsavlagringar, såsom rullstensåsar med omgivande ryggar och kullar, samt
småkuperade områden eller plana avlagringar (Osby kommun, 2010).
7 (46)
I
VA-ÖVERSIKT
2015-09-15
VA-PLAN
4
Vattenförekomster
I följande kapitel redovisas de större vattenförekomster som finns i Osby kommun. En
vattenförekomst för ytvatten kan till exempel vara en sjö, ett magasin, en å, eller en
kustvattensträcka. En grundvattenförekomst är en avgränsad volym grundvatten (Havsoch vattenmyndigheten, 2014).
4.1
Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster
I vattenförvaltningen används begreppet "miljökvalitetsnormer, MKN" för att beskriva den
status en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt (Vattenmyndigheten Södra
Östersjön, 2009).
Miljökvalitetsnormer är styrande för myndigheter och kommuner när de tillämpar lagar
och bestämmelser, till exempel vid tillståndsprövning och planeringsförfaranden .
I Figur 6 visas hur miljökvalitetsnormer används för att bestämma vilken ekologisk status
en ytvattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt.
MIUÖKVALITETSNORM
EKOLOGISK STATUS
Håg status
Hög status 2015
God status
God status 2015
Måttlig status
God status .201 5
Åtgärdsanalys
--+
/
Här bedöms behovet _______._
av undantag frdn att ---,.
nd god status 2015
Dålig status
'\.
God status 2021
Måttlig status 2015
Figur 6: Beskrivning av hur miljökvalitetsnormer ansätts (Vattenmyndigheten Södra
Östersjön, 2009).
4.2
Statusbedömning av vattenförekomster
Ytvattenförekomsternas status bedöms efter kemisk och ekologisk status av respektive
vattenmyndighet (enligt Naturvårdsverkets föreskrifter). För bedömning av ekologisk
status kontrolleras förekomsten av olika arter, pH och näringsämnen. En bedömning görs
även över huruvida vattenförekomsten är fysiskt förändrad genom till exempel rätning och
rensning. Den kemiska bedömningen av ytvattenförekomster görs efter olika prioriterade
kemiska ämnen och ämnesgrupper (VISS, 2014 a).
Grundvattenförekomsterna bedöms efter kemisk och kvantitativ status tillsammans med
en riskbedömning enligt SGU:s klassificeringsföreskrifter. För kvantitativ status bedöms
uttaget av grundvatten i förhållande till nybildningen . För kemisk bedömning kontrolleras
8 (46)
VA-ÖVERSIKT
20 15 -09-15
VA-PLAN
koncentrationen av förorenande ämnen, såsom nitrat, metaller och rester av
bekämpningsmedel (Sveriges geologiska undersökning, 2008).
Den nuvarande statusbedömningen av vattenförekomster gjordes 2009. Under 2014
pågår ett arbete med att uppdatera bedömningen av vattenförekomsternas status samt
av åtgärdsprogrammen . I följande rapport används de statusbedömningar som är på
remiss för beslut 2015.
4.3
Ytvattenförekomster
Inom Osby kommun finns delar av två huvudavrinningsområden , Helge å och Skräbe å,
vars utbredning i förhållande till kommungränsen framgår av Figur 7. Den röda linjen
markerar gränsen mellan avrinningsområdena för Helge å och Skräbe å.
Huvudavrinningsområden
"'""\
~
...
,./
16 000
6 000
0
6
000 Meters'
'
Figur 7: Bilden visar huvudavrinningsområdena för Helge å och Skräbe å.
4.3 .1 Helge ås avrinningsområde
Helge å har en total längd på cirka 190 km . Den har sin upprinnelse på det småländska
höglandet och sitt utlopp till Östersjön vid Yngsjö. Avrinningsområdet är ca 4 725 km 2 och
består av 55 % skog, 15 % åker, 7 % betesmark, 5 % vattenyta och 19 % övrig mark
(Helgeåns Vattenråd, 2014).
Inom Helge å-systemet finns inom kommunen tre större sjöar (> 10 ha), vilka är
Osbysjön, Örsjön och Skeingesjön. Anslutande vattendrag till Helge å inom kommunen är
9 (46)
VA-OVERSI KT
2015-09-15
VA-PLAN
Vieån och Simontorpsån via Skeingesjön, Drivån och Krusån via Osbysjön, Kilingaån
som ansluter till Helge å i närheten av Broby i östra Göinge kommun och Bivarödsån
som ansluter till Helge å norr om Kristianstad. Övriga större sjöar och anslutande
vattendrag inom avrinningsområdet men utanför kommunen är Araslövssjön,
Hammarsjön, Almaån och Vramsån.
Örsjön
2
Örsjön är en vattenförekomst med en sjöyta på 3,95 km , ett största djup på 11 m och
som är belägen på 105 meter över havet. Sjön ligger i Älmhults och Osby kommuner
inom Helge ås huvudavrinningsområde. Örsjön finns inom delavrinningsområdet Utloppet
av Örsjön och med en yta på ca 31,25 km 2 (VISS, 2014 b).
Skeingesjön
Skeingesjön är en vattenförekomst med en sjöyta på 2,7 km2 , ett största djup på 7 meter
och som är belägen på 76 meter över havet (VISS, 20 14 c). Sjön ligger i Hässleholms
kommun och Osby kommun . Osby kommun använder Skeingesjön för vattenförsörjning
till Osby tätort.
Osbysjön
Osbysj ön ligger inom Helge ås avrinningsområde vid tätorten Osby. Sjön ligger på 71,5
2
meter över havet, arean är 5 km och sjön är grund med ett medeldjup på 1,4 meter och
ett maxdjup på 5,5 meter. Tillrinningsområdet består till största delen av löv och barrskog .
Det stora tillrinningsområdet till sjön gör att vattnet har en snabb omsättningstid (VISS,
2014 d).
4.3 .2 Skräbe ås avrinningsområde
Skräbeån är ett mindre vattensystem med sjöarna lmmeln och Farlången inom Osby
kommun. Avrinningsområdet består av ca 63 % skog, 9 % åkermark, 4 % betesmark, 14
% sjöyta, 3 % tätort och 7 % övrig mark (Osby kommun , 2010). Anslutande vattendrag till
Skräbeån är Vilshultsån, Strönhultsbäcken, Farlångebäcken och Bivarödsån
Farlången
Farlången är en mindre sjö nordväst om lmmeln. Den är cirka 1 km 2 stor och den räknas
som en grund sjö (VISS, 20 14 e).
lmmeln
lmmeln ligger i nordöstra Skåne, några kilometer väster om Olofström . Största delen av
sjön ligger i Östra Göinge och Kristianstad kommun . Norra sjöspetsen sträcker sig in i
Osby kommun medan den nordöstra delen når in i Olofström kommun i Blekinge. Sjön
ligger 81 meter över havsnivån och är Skånes tredje största sjö med en area på 22,43
2
km . Medeldjupet är 7,2 meter och maxdjupet är 28 meter. lmmeln är en näringsfattig
skogssjö med många öar, uddar och värdefulla strandskogar. Vattenståndet regleras
genom en fördämning vid utloppet till Edreström i nordost. Tillrinningsområdet är till
största delen täckt av löv- och barrskog (V ISS , 2014 f).
10 (46)
VA-ÖVERSIKT
20 15 -09-15
VA-PLAN
4.4
Mindre ytvatten som inte är bedömda i VISS
Även mindre vatten som inte är tillräckligt stora för att bedömas i VISS (Vatteninformation
Sverige) kan ha höga naturvärden och rekreationsvärden. Mindre åar och sjöar är mer
känsliga för utsläpp eftersom det blir mer koncentrerat i dem .
4.4 .1 Vesljungasjön
Vesljungasjön är en mindre sjö på cirka 0,56 km 2 i kommunens nordvästra del som är en
del av Helge ås avrinningsområde (VISS, 2014 g). Sjön är inte tillräckligt stor för att
bedömas i VISS. Sjön har ett stort frilufts- och rekreationsvärde och det ligger en del
bebyggelse kring sjön , främst fritidshus.
4.5
Status ytvattenförekomster
Statusen för samtliga större vattenförekomster bedöms i VISS. Det gäller både åar, sjöar
och grundvatten. I följande kapitel beskrivs ytvattenförekomsterna i Osby kommun, dess
status samt de åtgärdsförslag som är relevanta för kommunens VA-planering (både de
allmänna och enskilda anläggningarna). I VISS finns utförlig information kring varje
enskild vattenförekomst, där information kring påverkanskällor och åtgärdsförslag är
listade.
För ytvattenförekomster bedöms både kemisk och ekologisk status. Samtliga ytvatten i
Skåne bedöms inte uppnå god kemisk status på grund av höga halter kvicksilver (som
beror på atmosfärisk deposition). Därmed visas inte kartan för kemisk bedömning här. Vid
bedömning av kemisk status exklusive kvicksilver, så uppnår samtliga ytvatten i Osby
kommun god kemisk status. En sammanställning av den miljöpåverkan och
påverkanskällorna för respektive ytvattenförekomst finns i Bilaga 3.
Bedömningen för ekologisk status för ytvatten, (preliminär bedömning för 2015), kan ses
nedan i Figur 8 (och även i Bilaga 4).
11 (46)
VA-ÖVERSIKT
20 15-09 -15
VA-PLAN
N
Å
o--.. .
~...i...............
. Gocl .........
Dllit•*'ll••.u.
.............
m~
0..-• .,...., . . . . . . . . . . . . ...,.
D CMiv1.....,•••··-
/
16000
8000
0
~000 Meter
'•
Figur 8: Sammanställning av den ekologiska statusbedömningen över ytvatten i VISS i Osby
kommun (VISS, 2014 h).
Samtliga ytvatten inom kommunen bedöms ha liknande påverkan, vilket är främst
försurning och brunifiering . Omfattande åtgärder i form av kalkning görs inom kommunen
för att minska effekterna av försurning.
Brunifieringen av ytvatten innebär att vattenfärgen ökar. Att vattenfärgen ökar beror
framförallt på att organiska ämnen ökar i vattnet. Brunifiering gör att siktdjupet minskar,
vilket innebär att ljuset inte tränger så djupt ner i vattnet. Växter kan då inte växa så djupt
som tidigare och fiskar och andra smådjur påverkas av detta då de inte kan utnyttja
dessa som skydd och födokälla. De organiska ämnena som orsakar brunifiering måste
dessutom brytas ner och denna process kräver syre, vilket kan ge syrebrist i ytvattnet.
Ökat färgtal på vatten som används för dricksvattenförsörjning innebär mer en mer
kostsam reningsprocess.
Ingen av vattenförekomsterna bedöms vara påverkade av övergödning, förutom
Skräbeån och nedre delen av Drivån. Enligt kommunens egen bedömning är även övre
Drivån påverkad av övergödning, framför allt av kväve från Älmhults reningsverk som har
Drivån som recipient.
Skillnaden i statu sbedömning för de olika vattenförekomsterna beror främst på hur
justerade sjöarna och åarna är (rätning, rensn ing, vandringshinder, användning för
markavvattning samt reglering av vattenstånd). Olikheten i bedömning beror även på
skillnad i artrikedom.
12 (46)
VA·ÖVERSIKT
2015-09-15
VA-PLAN
4.6
Grundvattenförekomster
SGU gjorde på uppdrag av Osby kommun en undersökning 2006 för att kartlägga
grundvattenförekomsternas jordlager och bedöma grundvattentillgången och
sårbarheten. Undersökningen omfattade tolkningar av flygbildstolkningar, fältkontroll ,
grundvattenmätningar och intervjuer. Enligt denna underökning har området från
Skeingesjön och Osbysjön via Loshult och upp mot Älmhults kommun flera
isälvsavlagringar som utgör de viktigaste grundvattenmagasinen i kommunen. (Se Figur 9
nedan.) Älmhultsåsen bedöms i denna rapport ha den största uttagskapaciteten i
kommunen på cirka 25-1251/s (SGU, 2006).
Under 2007 lät Älmhults kommun göra en fördjupad studie över Älmhultsåsen vid Loshult
för att bedöma möjligheterna att använda grundvattenförekomsten som reservvatten för
Älmhults kommun. Resultatet från provborrningarna och beräkningarna visade då att den
naturliga uttagbara grundvattenkapaciteten låg på 6-8 Ils, vilket är lägre än vad som
bedömdes i SGU:s undersökning (WSP, 2007).
Det finns om råden i kommunen där det finns goda uttagsmöjligheter av grundvatten även
i berggru nden. Det gäller främst ett område kring Lönsboda och ett område kring Osby
och Osbysjön. I dessa områden bedöms uttagsmöjligheten vara mycket god (6 000 20 000 l/h) (SGU, 2006).
Nedan i Figur 9 (och även i Bilaga 4) visas de större grundvattenförekomsterna i
kommunen som bedömts i VISS. Samtliga bedöms ha god kvantitativ och kemisk status .
~ ,,.
Förklafi ngar
-
N
A
Osby kommungrins
God kvantitativ grundvattenstatus
•• t:=::::m•C:::::m••••••
/)/
16 000
8 000
0
\
l) 000 Meter '•
USG~.
v "'?d User Community
Figur 9: Kvantitativ status grundvatten, preliminär bedömning för 2015 (VISS, 2014 h).
13 (46)
VA· ÖV ERSIKT
201 5-09- 1 5
VA-PLAN
1
Sou1<:e11: Esrl, H ERE, Ot:Lorme, Tom Tom, tntermap, lncrement P Corp, GEBCO,
"'
FAO. NPS NRCAN, Geo8•S<!. IGN, K• d• sler NC:. Ordnance St.w\'ey, E•• J• pan. METI. Estl
0 111 China (Hong Kong). swtsslopo. Mlpmylnch , Cl OpenStreetM~ conlributcrs, and lhe GIS
4.7
Sammanställning åtgärdsförslag i VISS med anknytning till VA-planering i
Osby kommun
För varje vattenförekomst finns åtskilliga åtgärdsförslag för att sjön/vattendraget ska
uppnå "god ekologisk status". Endast de åtgärder som kan relateras till kommunens VAförsörjning visas i Tabell 1 nedan.
Tabell 1: Atgärdsförslag för ytvattenförekomster som är kopplade till VA-planering.
Atgärdsförslag enligt VISS
Plats
Kommentar från Osby kommun
Anläggande av
dagvattendammar
Osbysjön, Krusån.
Drivån, Helge å,
Kilingaån (KilingaånOsbysjön)
Dagvattendammar vid Osbysjön är
prioriterat. Det finns endast
ströbebyggelse kring Kilingaån eller
Helge å inom Osby kommun.
Dagvattendammar är ej prioriterat
där.
Installera fosforrening på
bräddat vatten från
reningsverket i Osby
Osbysjön och
vattenförekomster
nedströms
Det sker inte mycket bräddning från
reningsverket.
Upprättande av
vattenskyddsområde
Hökön och Killeberg
Vattenskyddsområde finns, en
uppdatering av vattenskyddsområdet
och föreskrifterna ska ut på remiss
under hösten 2015.
Åtgärdande av enskilda avlopp
till normal skyddsnivå alt. från
normal till hög skyddsnivå
beroende på placering
Hela kommunen för
skydd av samtliga
ytvattenförekomster
Pågående arbete med detta.
Ökad rening av fosfor till 0, 1
mg/I vid Osby
avloppsreningsverk
Osbysjön
Miljönyttan böra vägas mot
kostnaden.
Efterbehandling av miljögifter,
f.d. kemtvätt Sibbarp
Osbysjön
Ansökan om finansiering för sanering
har gjorts. Naturvårdsverket vill ha en
förtydligande av hur saneringsmetod
ska gå till samt kostnadsbedömning.
14 (46)
VA-ÖVERSIKT
2015-09-15
VA-PLAN
5
Nuvarande VA-försörjning inom verksamhetsområde
För att uppnå hållbar samhällsplanering krävs medvetenhet kring vatten- och
avloppsförsörjningens begränsningar. Samhället är beroende av att dessa funktioner
fungerar och tar ofta för givet att det ska fungera. För dricksvattenförsörjning finns det
flera kritiska steg i kedjan från vattenkälla till konsument. Avloppsvattenhanteringen
måste fungera från invånare till recipient för att minimera miljöpåverkan och för att inte
skapa olägenheter. Påverkan från enskilda avloppsanläggningar och kommunala
reningsverk är stor på recipienter, inte bara närliggande utan även hela vägen från Osby
kommun till Östersjön. Dagvatten (regn- och smältvatten) kan orsaka översvämningar,
förändrar flödesförhållandena i sjöar och vattendrag och ökar mängden föroreningar i
recipienter.
Samhället har investerat stora belopp i ledningssystem, vattenverk och reningsverk. För
att upprätthålla eller förbättra statusen på VA-anläggningar krävs det ekonomiska
resurser och planering.
5.1
VA-verksamheten
5.1.1 SBVT
Osby kommun ingår i ett driftbolag för VA, Skåne Blekinge Vattentjänst AB, SBVT. SBVT
är ett gemensamt driftbolag vars uppgift är att hålla i driften för VA-anläggningarna i
Bromölla, Olofström, Osby och östra Göinge. Tillsammans har de fyra kommunerna drygt
51 000 invånare och ca 14 000 hushåll är anslutna till de vatten-och avloppsanläggningar
som SBVT sköter. SBVT bildades 2014 och har sitt huvudkontor i Bromölla. Osby
kommun är fortfarande huvudman för den allmänna VA-anläggningen. I Osby kommun är
cirka 3 400 kunder anslutna till den allmänna VA-anläggningen (hushåll, industri och
verksamheter).
5.1.2 ABVA
ABVA står för Allmänna bestämmelser för VA. Bestämmelserna reglerar förhållandet
mellan fastighetsägare inom verksamhetsområde för VA och huvudmannen för VAanläggningen, det vill säga kommunen. I ABVA anges bestämmelser kring till exempel
inkoppling till och användning av den allmänna VA-anläggningen. I Osby kommun antogs
den gällande ABVA 2009. Den gjordes tillsammans med kommunerna Bromölla,
Hässleholms, Hörby, Kristianstads, Osby, Perstorps och östra Göinge kommun. Syftet
med samarbetet var att skapa samma regelverk och närmare samarbete mellan de
närliggande kommunerna.
5.1.3 Verksamhetsområden för VA
I Osby kommun finns det verksamhetsområden för VA enligt Figur 10 nedan. Samtliga
markerade områden är verksamhetsområde för spillvatten, dagvatten och vatten.
Verksamhetsområdet ligger idag i orterna Osby, Lönsboda, Killeberg, Hökön och
Visseltofta. Kommunen har skyldighet att bygga ut kommunalt VA inom
15 (46)
I
VA-ÖVERSIKT
2015-09-15
VA-PLAN
verksamhetsområde när fastighetsägare önskar detta. Fastighetsägare har också
skyldighet att betala anläggningsavgift för VA när kommunen upprättar förbindelsepunkt
vid fastighetsgräns inom verksamhetsområde.
Kommunen kan välja att upprätta verksamhetsom råde för både spillvatten , dagvatten och
vatten eller för bara en eller två av dem. Se befintliga verksamhetsområden i Figur 10 och
Bilaga 6.
FÖRKLARING
VERKSAMHETSOMÅDE FÖR VA
OSBY KOMMUN
Figur 10: Bild över det nuvarande verksamhetsområdet för VA inom Osby kommun.
Det finns även mindre områden i Lönsboda och Osby där VA-ledningar är dragna och
hushållen anslutna utanför verksamhetsområde för VA. I Figur 11 nedan visas dessa
områden.
16 (46)
VA-ÖVERSIKT
2015-09- 15
VA-PL AN
Lönsboda
. . . . ANSLllTNA FASTUHmt VAmN
...... ANSLllTNA FASTI!Hml SPl.l., VATTEN
.........- OtH DAGVAmN
Figur 11 : Befintliga verksamhetsområden oc h områden där fast igheter utanför
verksamhetsområd e är anslutna till allmänt VA.
5.1.4 VA -ekonomi
Avgifterna för VA är uppdelade i anläggningsavgift och brukningsavgift för spillvatten,
vatten och dagvatten . För dagvatten är brukn ingsavgiften uppdelad för omhändertagande
av dagvatten från fastighet och för allmän platsmark.
17 (46)
VA-OVERSIKT
2015-09-15
VA-PLAN
VA-taxan är konstruerad så att VA-kollektivet ska finansiera kostnaderna för den
allmänna VA-anläggningen (investeringar, drift och underhåll), enligt Lagen om allmänna
vattentjänster.
Enligt Lagen om allmänna vattentjänster kan särtaxa bli aktuellt att tillämpa. Enligt 31 §
gäller följande:
"Avgifterna skall bestämmas så att kostnaderna fördelas på de avgiftsskyldiga enligt vad
som är skäligt och rättvist.
Om vattenljänsterna för en viss eller vissa fastigheter på grund av särskilda
omständigheter medför kostnader som i beaktansvärd omfattning awiker från andra
fastigheter i verksamhetsområdet, skall avgifterna bestämmas med hänsyn till
skillnaderna."
5.1.5 Ledningsnät
Det allmänna ledningsnätet för VA i Osby kommun består av cirka 125 000 meter
vattenledning, 120 000 meter spillvattenledning och 115 000 meter dagvattenledning.
Ledningarna som ligger inne på fastigheter är inte medräknade, eftersom de ägs av den
enskilda fastighetsägaren. Till ledningsnätet finns även pumpstationer för spillvatten (25
st) och för dagvatten (4 st) samt tryckstegringsstationer (1 st) för vatten.
Nyanskaffningsvärdet för ledningarna beräknas vara cirka 270 miljoner kronor. Till detta
kommer även värdet för pumpstationer, tryckstegringsstationer och övriga anordningar
som krävs på ledningsnätet.
För beräkning av nyanskaffningsvärde har följande antaganden har gjorls:
Spillvattenledningarna är av dimension 110 mm och material PP, vattenledningarna är av
dimension 90 mm och material PE, dagvattenledningarna är av dimension 300 mm och
material betong. Ledningarna har lagts på 2 m djup i en gemensam schakt pa tolv mil. I
kostnaden ingar ledningar, schaktning med maskin, anläggningsarbetare, kringfyllning
samt transporl med lastbil. Ett pa/ägg av 10 % projekteringskostnad och 20 % kostnad för
byggledning har lagts pa det framräknade beloppet i KP System. Kalkylen är gjord i
oktober 2014.
Ledningar har olika livslängd beroende på material, läggningssätt och typ av mark.
Vanliga material på VA-ledningar är betong, plast gråjärn och segjärn. Medianlivslängden
på VA-ledningar bedöms ligga på 85 år, men det varierar mycket beroende på när
ledningarna lades ner (Svenskt Vatten Utveckling, 2011 ).
Osby kommun har som målsättning att ha en förnyelsetakt på 100 år. Stort fokus har
legat på att byta ut gamla ventiler så att man säkert kan stänga av vattenförsörjningen vid
framtida byte och renoveringar av vattenledningar.
18 (46)
VA-ÖVERSIKT
2015-09-15
VA-PLAN
6
Vattenförsörjning
Dricksvatten räknas som ett livsmedel och Livsmedelsverket är central tillsynsmyndighet
för dricksvatten från kommunens allmänna anläggningar. Livsmedelsverket ger ut
föreskrifter, väg ledningar och råd. Dricksvattenföreskrifterna bygger på EG-direktivet
(98/83/EG) om dricksvatten. Även övriga anläggningar kan omfattas av
dricksvattenföreskrifterna på grund av storlek eller på grund av att verksamheten är
kommersiell eller offentlig . Storleksgränsen då föreskrifterna gäller då anläggningar
försörjer 50 personer eller fler, eller producerar 10 kubikmeter dricksvatten eller mer per
dygn i årsmedelvärde (Svenskt Vatten, 2014).
6.1
Vattenverk och vattenskyddsområden
Osby kommun har fem vattenverk, Osby, Lönsboda, Killeberg , Hökön och Visseltofta.
Varje vattentäkt har ett vattenskyddsområden knutet till sig. I Figur 12 nedan visas en
karta över placeringen på vattenskyddsområdena. Holma vattenskyddsområde är knutet
till Holma vattenverk som inte längre är i drift.
, ., _. , , ,,, ~ r •f
I
I l<lSl'led,1
Förklaringar
l
I
/
oto
I
t
,
l
1
-.... Osby kommungräns
~ Vattenskyddsområde
\
Figur 12: Vattenskyddsområden inom Osby kommun (VISS, 2014 h).
6 .1.1 Maglaröd vattenverk
Dricksvatten till Osby tätort produceras i Maglaröd vattenverk . Vattenverket har byggts
om och moderniserats genom om- och tillbyggnad, vilket färdigställdes 1997. I Maglaröd
19 (46)
VA- ÖVERSIKT
2015-09-15
VA- PLAN
producerades cirka 520 000 m 3 vatten under 20 13. Normalt produceras cirka 1350
m 3/dygn och maximala kapaciteten är 2400 m 3/dygn.
Råvatten tas från Skeingesjön och renas först genom silgaller, flockning och filtrering.
Kritaslurry och koldioxid tillsätts för att höja alkaliniteten i vattnet. Efter filtreringen leds
vattnet till en infiltrationsreservoar och vidare till tre infiltrationsbassänger. Vattnet
infiltrerar marken (en grusformation) och därefter avskiljs järn och mangan genom luftning
och tillsatts av kaliumpermanganat. Vattnet filtreras därefter och pH-justeras med lut
innan det leds till en lågreservoar för vidare distribution till konsumenterna.
6.1.2 Lönsboda vattenverk
Lönsboda vattenverk byggdes 1959-1960 och byggdes om 2003. Vattenverket
producerade cirka 140 000 m3 vatten under 2013. Produktionen ligger på drygt 300
3
m /dygn och den maximala kapaciteten är 490 m 3/dygn.
I Lönsboda produceras dricksvatten genom att råvatten pumpas från Tommabodatäkten
och "lndustriborran" till vattenverket. Vattnet från industriborran renas först genom ett
aktivt kol-filter. Till inkommande råvatten doseras kaliumpermanganat och lut innan
vattnet leds till en oxidationstank för luftning. Därefter filtreras vattnet genom tre
parallellkopplade sandfilter för att sedan behandlas med lut för efterjustering av pH . Det
färdigbehandlade vattnet rinner till en lågreservoar där det sedan pumpas ut på
distributionsnätet.
6.1.3 Killeberg, Hökön och Visseltofta vattenverk
Hököns vattenverk tar vatten från två stycken grundvattenborrar och vattnet renas genom
kemisk fällning och sandfilter. Verket är ombyggt 1991 . Produktionen ligger på drygt 20
3
3
m /dygn och den maximala kapaciteten ligger på 30 m /dygn.
Killebergs vattenverk är byggt på 1970-talet och det byggdes om 1992. Råvattnet
kommer från fyra grundvattenborrar och det renas via kemisk fäll ning och sandfilter.
Produktionen ligger på 100 m 3/dygn och den maximala kapaciteten ligger på 150
3
m /dygn.
Visseltofta vattenverk byggdes under 1970-talet och det byggdes om 2013. Råvattnet
kommer från en grundvattenborra och det renas via sandfilter och kolfilter.
Vattenproduktionen är cirka 15 m 3/vecka och den maximala kapaciteten ligger på cirka 20
3
m /dygn för Visseltofta vattenverk.
6.1.4 Sammanställning status på vattenverken
I Figur 12 nedan visas den statusbedömning SBVT har gjort på vattenverken i februari
2015. Statusbedömningen har gjorts enligt en ska la från 1-10. Tio poäng innebär att
statusen är hög och ett poäng innebär att statusen är låg.
20 (46)
VA-ÖVERSIKT
2015-09-15
VA- PLAN
Tabell 2: Statusbedömning och behov vid vattenverken i Osby kommun.
Vattenverk
Statusbedömning
Behov
(1-10)
Maglaröd
8
Skydd av vattentäkt måste revideras. UV-ljus ska installeras
pga. myndighetskrav. Slamhanteringen ska rationaliseras.
Lönsboda
7
Skydd av vattentäkt måste revideras, reservattenstäkt saknas
och UV-ljus saknas.
Killeberg
7
Skydd av vattentäkt måste revideras, reservattenstäkt saknas
och UV-ljus saknas.
Hökön
7
Skydd av vattentäkt måste revideras, reservattenstäkt saknas
och UV-ljus saknas.
Visseltofta
7
Skydd av vattentäkt måste revideras och reservattenstäkt
saknas.
6.2
Odebiterbart vatten
Mängden odebiterbart vatten ligger på cirka 25 % i Osby kommun. Odebiterbart vatten är
vatten som producerats vid vattenverket, men som inte debiterats någon kund. Det kan
bero på läckor, men också på spolning av att ledningsnät och brandposter eller på
bevattning av parker. Mängden odebiterbart vatten i Osby kommun ligger nära
medianvärdet för de kommuner som rapporterat driftstatistik till branchorganisationen
Svenskt vatten (Svenskt Vatten, 2013).
6.3
Ställningstagande om vattenförsörjning enligt ÖP
•
Dricksvattnet i kommunen är av god kvalitet och vattenförsörjningen är väl
dimensionerad i förhållande till planerad expansion i kommunens tätorter - med
undantag för Lönsboda och Killeberg, där nya brunnsalternativ kommer att
utredas.
•
Stråket från Osbysjön och upp till Älmhult med goda tillgångar av grundvatten i
marklager fredas från åtgärder som kan hota framtida vattenuttag.
•
I samband med etablering av nya verksamheter eller bebyggelse som inte
försörjs av kommunalt vatten ska frågan om vattenförsörjning utredas.
21 (46)
~-ÖVERSIKT
2015-09-15
VA-PLAN
7
Spillvattenförsörjning
Spillvatten är det avloppsvatten som brukas i hushåll och industrier. Spillvatten från
hushåll består av klosettvatten (WC) samt bad-, disk- och tvättvatten.
Spillvattenförsörjning består av ledningsnät med pumpstationer och reningsverk.
I Osby kommun finns reningsverk med tillhörande ledningsnät i Osby, Lönsboda,
Killeberg, Hök ön och Visseltofta.
7.1
Ledningsnät (spillvatten}
Spillvatten kan ledas antingen med hjälp av självfallsystem eller med trycksystem.
Ledningsnätet i Osby kommun består av cirka 12 mil ledningar och 22 pumpstationer för
spillvatten. Ledningsnätet är nästan uteslutande duplikatsystem, vilket betyder att
spillvatten och dagvatten leds i separata ledningar.
På pumpstationerna och ledningsnätet finns det bräddavloppsystem som gör att vatten
leds bort orenat (mot diken, sjöar eller åar) när belastningen på systemet blir för högt.
7.1.1 Tillskottsvatten
Tillskottsvatten är det vatten som leds till reningsverken men som inte har debiterats av
någon kund. Det kan I.ex. bero på att gamla uttjänta ledningar läcker in vatten men också
på att dagvatten från felkopplade stuprör och dagvattenbrunnar är kopplade på
spillvattenledningar. Tillskottsvatten ger en större belastning på reningsverken, högre
energi- och kemikalieförbrukning, sämre reningseffekt och även större risk för bräddning
från reningsverk och ledningsnät. Andelen tillskottsvatten (medel under åren 2011-2013)
vid reningsverken visas i Tabell 3: Andelen tillskottsvatten (medel under åren 2011-2013).
I statistiken från Sveriges kommuner från 2013 är medianvärdet på andelen
tillskottsvatten drygt 50 % (Svenskt Vatten, 2013).
Tabell 3: Andelen tillskottsvatten (medel under åren 2011-2013).
Tillskottsvatten (%)
(procent av det totala inkommande
spillvattnet)
7.2
Osby reningsverk
43
Lönsboda reningsverk
69
Killeberg reningsverk
65
Hököns reningsverk
77
Reningsverk
Osby kommun finns del sammanlagt fem reningsverk, som ligger i Osby, Lönsboda,
Killeberg, Hökön och Visseltofta. Länsstyrelsen har tillsyn över Osby och Lönsboda
reningsverk, eftersom de har en belastning som är högre än 2000 pe. Enheten pe står för
22 (46)
VA-ÖVERSIKT
2015-09-15
VA-PLAN
personekvivalenter och är ett mått på hur stor belastning av organiska ämnen
reningsverket tar emot. Miljö- och byggenheten har tillsynen över de tre mindre verken.
Inget av reningsverken har krav på kväverening, eftersom belastningen ligger under
10 000 pe. Om belastningen skulle överstiga 10 000 pe skulle kväverening krävas (15
mg/I som årsmedelvärde), enligt Föreskriften om rening av avloppsvatten från
lälbebyggelse (SNFS1994:7) som är en implementering av EG-avloppsdirektiv
(91/271/EEG) i svensk lagstiftning.
7.2.1 Osby reningsverk
Osby reningsverk tar emot avloppsvatten från Osby tätort. Reningsverket byggdes 1954
och byggdes om 1973. Reningsverket har en belastning på cirka 6000 pe enligt 2013 års
miljörapport. Det renade vattnet leds till Helge å, nära utloppet till Osbysjön.
Avloppsvattnet renas först via mekanisk rening (via galler och sandfång), därefter via
biologisk behandling enligt aktivslamprincipen, sist renas vattnet med kemisk behandling
där kemikalie tillsätts för fällning av fosfor. Det finns möjlighet att desinficera det utgående
vattnet. Det bildade slammet från reningsprocesserna behandlas med polymer och
skumdämpare och awattnas sedan med centrifug. Osby reningsverk tar även hand om
slammet från Lönsboda och Killebergs reningsverk. Slammet mellanlagras och används
sedan som jordförbättring på jordbruksmark (Envisys, 2013).
Osby reningsverk är dimensionerat för och har tillstånd för 11 000 pe. Om belastningen
skulle öka och närma sig taket finns det möjlighet att höja kapaciteten i reningsverket
med rimliga investeringar. Osby reningsverk ligger i ett attraktivt område för expansion av
Osby tätort enligt ÖP, men tidigare lukt- och bullerproblem i reningsverkets närhet har
försvårat detta.
Enligt tillståndet för Osby reningsverk får mängden organiska ämnen och fosforhalterna
inte överstiga 10 mg BOD 7 och 0,3 mg totalfosfor per liter utgående vatten (gränsvärde
beräknat som medelvärden för kalenderår respektive riktvärde beräknat som
medelvärden för kalenderkvartal). Inga analyserade värden har under 2013 överstigit
dessa värden (Envisys, 2013).
7.2.2 Lönsboda reningsverk
Lönsboda reningsverk byggdes 1954 och verket tar emot en belastning på cirka 850
3
m /dygn. Maximal kapacitet ligger på 3000 m 3/dygn. Spillvattnet renas via mekanisk
rening, biologisk och kemisk behandling. Det renade vattnet leds ut till Flybodabäcken.
Reningsresultatet för utgående vatten från Lönsboda reningsverk var 0, 12 mg/I fosfor
som årsmedelvärde och 2,56 mg/I BOD 7 .
Belastningen för reningsverket visas i Tabell 4 nedan.
Tabell 4: Belastningen för Lönsboda reningsverk.
Producerad vattenmängd i verksamhetsområdet under året:
140 000 m
3
23 (46)
VA-ÖVERSIKT
2015-09-15
VA· PLAN
3
Mängd ovidkommande vatten till reningsverket:
320 000 m
Behandlad mängd spillvatten:
460 000 m 3
7.2.3 Killebergs reningsverk
Killebergs reningsverket byggdes om 1998 och verket består av slamavskiljare, biorotor,
3
kem isk fällning samt två polerdammar. Verket renar cirka 350 m /dygn och har en
3
maximal kapacitet på 1200 m /dygn).
Det renade avloppet leds till Drivån. Resthalterna i utgående vatten ska inte överstiga 10
mg BOD 7/I samt 0,3 mg fosfor/I såsom medelvärde för kalenderår. Detta villkor uppfylldes
2013. (Årsmedelvärdet för BOD 7 4,63 mg/I och för fosfor 0, 1 mg/I.) (SBVT, 2013).
Belastningen för reningsverket visas i Tabell 5.
Tabell 5: Belastningen för Killebergs reningsverk.
3
Producerad vattenmängd i verksamhetsområdet under året:
40 783 m
Mängd ovidkommande vatten till reningsverket:
65 320 m3
Behandlad mängd spillvatten:
106 103 m 3
7.2.4 Hököns reningsverk
Hököns reningsverk är ombyggt 1982 och verket består av slamavskiljare, biorotor samt
3
två polerdammar. Hököns reningsverk tar emot och behandlar cirka 100 m /dygn och har
3
en maximal kapacitet på 300 m /dygn.
Det renade vattnet leds ut till Svartån som är ett biflöde till Rönnebodaån. Tillståndet för
reningsverket är från 1982 och villkoren för reningsverket ska ses över under 20 15.
Belastningen för reningsverket visas i Tabell 6
Tabell 6: Belastningen för Hököns reningsverk.
Producerad vattenmängd i verksamhetsområdet under året:
7 105 m3
Mängd ovidkommande vatten till reningsverket:
24 387 m
3
Behandlad mängd spillvatten:
31 492 m
3
7.2.5 Visseltofta reningsverk
Visseltofta reningsverk är ett litet reningsverk som byggdes på 1980-talet. Reningen sker
via trekammarbrunn , infiltrationsbädd och efterfällning. Recipient för det renade vattnet är
Lillån.
24 (46)
VA-ÖVERSIKT
2015-09-15
VA-PLAN
7.2.6 Sammanställning status
I Tabell 7 nedan visas den statusbedömning SBVT har gjort på reningsverken och
pumpstationerna. Bedömningen gjordes i februari 2015. Statusbedömningen har gjorts
enligt en skala från 1-10. Tio poäng innebär att statusen är hög och ett poäng innebär att
statusen är låg.
Tabell 7: Statusbedömning av reningsverk och pumpstationer.
Anläggning
Osby ARV
Status (1-10)
4
Behov
Omfattande problem med skum, hög energiförbrukning,
gamla betongstrukturer och åldersstigen utrustning,
personalkrävande pga. låg automatiseringsgrad.
Lönsboda ARV
4
Krav från Länsstyrelsen att åtgärda bräddningar. Gamla
betongsstrukturer och personalkrävande pga.
låg
automatiseringsgrad.
Killebergs ARV
8
Hög andel lillskottsvatten. Renstvätten är resurskrävande på
grund av ålder.
Hököns ARV
5
Översvämmas lätt vid höga flöden i bäcken.
Visseltofta ARV
3
Byggnad sammanbyggd med slamavskiljare är i mycket
dåligt skick pga. svavelväte. Ska fler hus byggas i Visseltofta
måste en ny anläggning planeras och byggas för att möta
miljökrav.
Pumpstationer
7.3
2
Stora underhållsbehov föreligger, med få undantag.
Slamhantering
Slam från avloppsreningsverk är en betydande källa och resurs för fosfor. Slammet från
reningsverk innehåller även skadliga ämnen såsom metaller och organiska ämnen som
kan anrikas i åkermark.
Det förväntas komma striktare krav på slam hantering från reningsverk. Osby kommun har
via SBVT inlett ett samarbete med kringliggande kommuner för att hitta en gemensam
lösning på framtida slamhantering.
Naturvårdsverket fick ett uppdrag från regeringen att göra en utredning över hållbar
återföring av fosfor till kretsloppet. I rapporten har Naturvårdsverket tagit fram föreslagna
gränsvärden för vissa metaller och organiska ämnen som ska tillföras åkermark. I
tabellen nedan visas de föreslagna värdena och de värden som är uppmätta i slammet
från Osby reningsverk. Värdena för Osby reningsverk är beräknade utifrån uppgifter i
Miljörapporten för Osby reningsverk 2013. (TS står för torrsubstans)
25 (46)
VA-ÖVERSIKT
2015-09-15
VA-PLAN
Tabell 8: Föreslagna gränsvärden (Naturvårdsverket, 2013) samt resultat för Osby ARV för
vissa metaller och organiska ämnen för slam som ska återföras till åkermark.
Resultat Osby
Föreslaget krav
Föreslaget krav
Föreslaget krav
reningsverk
år 2015
år 2023
år 2030
2013
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
mg/kg TS
Bly
11,5
35
30
25
Kadmium
1,9
1
0,9
0,8
Koppar
354
600
550
475
Krom
23,9
60
45
35
Kvicksilver
0,96
1
0,8
0,6
Nickel
11,5
40
35
30
5
4
3
800
750
700
Dioxin
20
15
10
PFOS
0,07
0,05
0,02
Klorparaffiner
4
3
2
PCB7
0,06
0,05
0,04
BDE-209
0,7
0,5
0,5
Silver
Zink
7.4
519
Ställningstagande om avloppvatten enligt ÖP
•
Systemen för transport och rening av avloppsvatten är idag dimensionerade så
att tätorterna har goda expansionsmöjligheter.
•
På sikt måste de buller- och luktproblem som då och då förekommer i anslutning
till Osby reningsverk lösas.
26 (46)
VA-ÖVERSIKT
2015-09-15
VA-PLAN
8
Dagvatten hantering
Dagvatten är benämningen på regn- och smältvatten som rinner på ytan och som leds
bort. Även dräneringsvatten räknas som dagvatten. När naturmark exploateras och ytor
blir hårdgjord a (till exempel gator, stenläggningar och tak) förändras de hydrologiska
förutsättningarna . Regnvatten som tidigare infiltrerades ner i marken rin ner nu på ytan
och måste ledas bort fö r att inte skapa översvämning. Traditionellt har dagvatten avletts
snabbt via ledningar till närmaste recipient. Denna hantering innebär att föroreningar (från
ytor såsom gator, parkeringar och tak samt från luften) transporteras till recipienterna
(diken, åar och sjöar). Dagvatten kan ofta vara förorenat av framför allt slam , partiklar,
näringsämnen, metaller och petroleumprodukter.
När dagvatten leds via ledningar innebär det också att recipienterna får ta emot stora
flöden vid kraftig nederbörd. Detta kan innebära problem för till exempel diken som i flera
fall inte är dimensionerade för att avleda de stora mängderna vatten (läs mer i kapitel 8 .3
om dikningsföretag). I flera fall begränsar ledningsnätet mängden dagvatten som kan
ledas bort. Vid kraftiga regn hinner vattnet inte rinna undan och det bli översvämning på
markens lågpunkter (till exempel vid viadukter) och i källare.
-
()
6
~..6..:. --:~~~~--6
Figur 13: Bilden till vänster visar hur regnvattnet infiltrerar marken och renas innan det leds
till diket. Bilden till höger visar hur regnvattnet snabbt avleds till diket och att ingen rening
sker av dagvattnet innan avledning. Illustrationer: Lillemor Larsson, december 2014.
8.1
Recipientpåverkan
Dagvattnet i Osby kommun leds orenat till recipienter, det vill säga diken, åar och sjöar.
Detta är ett problem främst fö r Osbysjön, eftersom sjön tar emot mycket dagvatten frå n
Osby tätort samtidigt som den är väldigt grund. Sjön har dessutom ett stort värde för
kommunen med flera badplatser som används av både invånare och turister.
Medborgare har gjort anmälan mot att förorenat dagvatten släpps i Osbysjön. Dagvattnet
är enligt anmälan fä rgat och sjön påverkas av att siktdj upet försämras (Dnr 2015.0872
422).
Dagvatten kan renas med hjälp av till exempel oljeavskiljare och filter i brunnar. Genom
trög avledning, så kallat lokalt omhändertagande av dagvatten, sker det även en rening
27 (46)
VA-ÖVERSIKT
201 5-09- 15
VA-PLAN
av dagvattnet (se kapitel 8.2). I ABVA för Osby kommun finns det inga krav på hur
dagvatten ska renas inne på fastigheterna . Enligt Boverket gäller dock följande:
"6:642 Installationer för dagvatten
Dagvatteninstallationer ska kunna avleda regnvatten och smältvatten så att risken för
översvämning, olycksfall eller skador på byggnader och mark begränsas.
Allmänt råd
Installation för regnvatten kan projekteras enligt SS-EN 12056-1 och 12056-3.
Dagvatteninstallationer ska ha anordningar för avskiljning eller behandling av sådana
ämnen som kan störa funktionen eller medföra skador på installationen,
avloppsanläggningen eller recipienten.
Allmänt råd
Avskiljare bör anordnas om dagvattnet kan innehålla mer än obetydliga mängder av
petroleumprodukter, slam eller fasta partiklar. (BFS 2014:3)"
8.2
Lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD
Lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD innebär att dagvatten förd röjs genom olika
system och att dagvattenavledningen blir "trög". Istället för att dagvattnet avleds på
traditionellt vis, det vill säga genom snabb avledning i ledningar, får det avledas ytligt via
gräsytor och andra genomsläppliga material, diken och dammar. På detta vis tillåts
dagvattnet infiltrera marken och via fördröjningar kan utflödet regleras . Dagvatten kan
renas genom att det får filtrera genom gräs- eller grusytor och via fördröjningar kan
partiklar renas genom sedimentation.
Lokalt omhändertagande av dagvatten kan även motverka översvämningar. Lågt
liggande ytor kan planeras för att vara översvämningsytor dit dagvatten kan ledas vid
kraftig nederbörd.
För att lokalt omhändertag ande av dagvatten ska vara möjlig vid nyexploatering krävs det
att frågan lyfts i ett tidigt planskede och att ytor kan användas för ändamålet. Diken ,
dammar och gröna översvämningsytor kan vara ett positivt inslag i stadsbilden . Det krävs
underhåll i driftsskedet för att reningseffekten ska behållas och för att till exempel
dagvattendammarna inte ska bli igenväxta.
Figur 14 och Figur 15 nedan visar exempel på lokalt omhändertagande av dagvatten.
Cykel- och bilparkeringar kan ha genomsläpplig beläggning , dagvatten kan ledas via
diken istället för via ledn ingar, en gräsyta kan anläggas lågt för att dagvatten ska kunna
sam las där vid kraftig nederbörd istället för att rinna mot husen.
28 (46)
VA-ÖVERSIKT
20 15-09-15
VA- PLAN
Figur 14: Genomsläppliga beläggningar på cykel- och bilparkeringar. (foto: Sweco)
Figur 15: Avledning av dagvatten via diken och en lågt liggande gräsyta som fungerar som
översvämningsyta. (foto: Sweco)
8.3
Dikningsföretag
För att skapa od lingsbar mark gjordes utdiktningar under senare delen av 1800-talet fram
till mitten av 1900-talet. Ofta gick flera markägare samman och bildade så kallade
dikningsföretag för att torrlägga åkerm ark . Ett öppet dike eller en kulvert i ett
dikningsföretag är en vattenanläggning en ligt 11 kap. 3 §miljöbalken. Idag bildas det
nästan inga nya dikningsföretag, men bestämmelser i äldre företag gäller tills de officiellt
har upphävts.
Det är idag vanligt att dagvatten från bebyggda områden har letts till diken som är
dikningsföretag, utan att dimensioneringen av diket har kontrollerats. Dikena
29 (46)
VA-ÖVERSIKT
2015-09-1 5
VA- PLAN
dimensionerades från början för att ta hand om avrinning från åkermark där
översvämning tilläts med ett visst intervall. När istället regn och smältvatten från
bebyggda områden med mycket hårdgjorda ytor kopplas på diket blir flödet mycket större
samtidigt som dikets funktion blir viktigare för att motverka översvämning
Kapaciteten i dikningsföretagen kan påverkas av hur de sköts. Ett dikningsföretag ska ha
en styrelse och/eller en syssloman som ansvarar för underhåll av dikningsföretaget.
Styrelsen har ett ansvar för att den fastställda dimensioneringen av dikena hålls, vilket
kan innebära rensning i vattendrag och underhåll av kulvertar. Länsstyrelsen är
tillsynsmyndighet för att dikningsföretagen uppfyller sina förpliktelser.
Till varje dikningsföretag är ett båtnadsområde kopplat. Båtnadsområdet var den
åkermark som ofta stod under vatten och som blev odlingsbar när dikningsföretaget
bildades. Att bygga inom ett båtnadsområde kan betyda större risk för översvämningar,
särskilt om diket inte är dimensionerat för de flöden som uppstår från det exploaterade
områden eller om det inte hålls efter genom rensning.
Inom Osby kommun finns det ett antal dikningsföretag inom tätorterna. De visas i Figur
16och Figur 17 nedan. (Dikningsföretag och båtnadsområde som betecknas med LM är
de äldre dikningsföretagen där förrättningen skedde innan 1920. LM står för Lantmäteriet
eftersom de ansvarar för de äldre akterna.)
Förklaringar
-
Osby kommungräns
- - Oikningslinje LM
- - Oikningslinje
[.:.,.-:..I Båtnadsområde LM
Båtnadsområde
I ndustr1om r~ de
Vast
Osby
I
I
Figur 16: Dikningsföretag och båtnadsområde inom Osby tätort.
30 (46)
VA -ÖVERSIKT
2015-09 - 15
VA-PLAN
c.,,, 11yt
Förklaringar
- - Osby kommun~ns
- - Diknlngslinje LM
- - Dikningslinje
I.-.-J 8'tnadsomr1de LM
1m 8'tnadsomr1de
Figur 17: Dikningsföretag och båtnadsområde inom Lönsboda tätort.
8.4
Ställningstagande om dagvatten enligt ÖP och lokala miljömål
•
Lokalt omhändertagande av dagvatten i form av anläggande av våtmark
genomförs vid nyexploatering och befintlig bebyggelse där så är lämpligt. (Lokala
miljömål)
•
Dagvattenhanteringen i Osby kommer att utvecklas med utjämningsmagasin och
reningsdammar. (ÖP)
•
I samband med detaljplaner ska det framgå hur lokalt omhändertaga nde av
dagvatten lösas. (ÖP)
31 (46)
VA-ÖVERSIKT
20 15-09-15
VA- PLAN
9
Nuvarande VA-försörjning utanför verksamhetsområde
Utanför kommunens verksamhetsområden för vatten- och avloppsförsörjning har varje
enskild fastighetsägare ansvar att själv ordna med vatten- och avloppsförsörjning. Detta
sker oftast genom enskilda brunnar och avloppsanläggningar, men även
gemensamhetsanläggningar förekommer. Miljö- och byggenheten är tillsynsmyndighet för
de enskilda avloppsanläggningarna.
9.1
Lagen om allmänna vattentjänster
I stora delar av kommunen finns det idag ingen kommunal VA-försörjning. Hur
avgränsningen ska göras där kommunen har skyldighet att ordna med vattentjänster
regleras av Lagen om allmänna vattentjänster 6 § SFS 2006:14 enligt nedan:
"Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas
vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande
bebyggelse. skall kommunen
1.
2.
bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller
vattentjänsterna behöver ordnas,
och
se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i
verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning."
Länsstyrelsen utövar tillsynen att kommunen uppfyller sina skyldigheter enligt 6 §. För att
avgöra om kommunen är skyldig att inrätta ett verksamhetsområde, brukar "större
sammanhang" tolkas som 20-30 fastigheter.
Begreppet "skydd för människors hälsa och miljön" har olika innebörd, beroende på vilken
typ av verksamhetsområde som åsyftas. För vatten anses allmänt att tillgång på rent
dricksvatten kan vara skäl att inrätta ett verksamhetsområde. När det gäller spillvatten
kan förorening av dricksvattentäkter eller förorening av miljön utgöra sådana skäl
(Länsstyrelserna, 2008).
9.2
Enskild avloppsförsörjning
9.2.1 Inventering av enskilda avlopp
I kommunen finns det cirka 1 800 enskilda avlopp. Miljö- och byggenheten i kommunen är
tillsynsmyndighet för de enskilda avloppsanläggningarna. I enlighet med Osby kommuns
miljömål antagna av Kommunfullmäktige (§4 2009-02-09, dnr 2008.0494) driver miljöoch byggenheten ett projekt för att inventera enskilda avloppsanläggningar. Vid
inventeringen kontrolleras avloppsanläggningarnas status för bedömning om de behöver
åtgärdas.
Inventeringen av de enskilda avloppen startade 2010 och fram till och med september
2015 har cirka 1200 avlopp inventerats. Inventeringen har till en börjat skett inom
32 (46)
VA-OVERSIKT
2015-09-15
VA-PLAN
vattenskyddsområden, områden inom 200 m från vissa vattendrag (Drivån samt Helge å)
samt i kommunens östra delar. Naturvårdsverket har tagit fram nya allmänna räd för små
avloppsanordningar (2006:7) samt en handbok (Handbok 2008:3 Utgåva 1 juli 2008) till
de allmänna råden. Havs- och vattenmyndigheten ansvar sedan 2011 för dessa skrifter.
9.2.2 Recipientpåverkan
Enskilda avlopp kan vara ett hot mot grund- och ytvatten. Lokala förutsättningar såsom
geologi och närheten till ytvatten eller grundvatten avgör vilken utformning en
avloppsanläggning bör ha. Spillvatten från hushåll innehåller närsalter såsom fosfor och
kväve samt hushållskemikalier. Beroende på om vattentoalett är ansluten eller ej kan
spridning av bakterier vara ett hot från enskilda avloppslösningar.
Mindre vattendrag eller grundvatten kan påverkas av enskilda avlopp, eftersom
koncentrationen av vatten från avloppsanläggningarna blir högre här än i större
vattenförekomster.
I områden med enskilda avloppslösningar har fastigheterna vanligtvis även enskild
vattenförsörjning. De enskilda avloppsanläggningarna kan då vara ett hot mot
dricksvattenförsörjningen, framför allt om fastigheterna ligger tätt {kort avstånd mellan
vattenbrunnar och avloppsansläggningar). Vid till exempel Brunkelstorp har Osby
kommun bedömt att enskilda avloppsanläggningar är ett hot mot kommunens
dricksvattenförsörjning eftersom de ligger inom vattenskyddsområde, läs mer i kapitel
9.3.2.
En avloppsanläggning kan utformas enligt normal eller hög skyddsklass. Bedömning om
hög skyddsklass görs i varje enskilt fall. Generellt kan dock sägas att Osby kommun har
krävt hög skyddsklass inom vattenskyddsområde, inom dricksvattentäkt eller 50 meter
från vattenförekomst av betydelse.
Näringsämnen frän enskilda avloppsanläggningar transporteras genom hela
vattensystemet ut till Östersjön. Av det kväve och fosfor som inte renas i de enskilda
anläggningarna leds 60-80 % respektive 90-100 % genom bäckar, diken, åar och sjöar ut
i Östersjön (Naturvårdsverket, 2006).
9.2.3 Utformning
Enskilda avlopp utformas oftast med trekammarbrunn och efterföljande
infiltrationsanläggning eller markbädd. Minireningsverk förekommer också. Äldre
anläggningar kan bestå av endast en slamavskiljare och reningsgraden är då cirka 13 %
kväve och 10 % fosfor. Om anläggningen både består av slamavskiljare och
infiltrationsbädd kan reningsgraden vara betydligt större men reningsgraden varierar stort
beroende på anläggningens utformning och ålder.
9.3
Åtgärder för enskilda avlopp
Miljö- och byggenheten i Osby kommun har gjort bedömningen att Brunkelstorp, Sibbarp
och östra Genastorp är så kallade § 6-områden, det vill säga områden där kommunen
33 (46)
VA-OVERSIKT
2015-09-15
VA-PLAN
har skyldighet enligt LAV att ordna vatten- och avloppsförsörjning. I dessa områden har
inga förelägganden gjorts mot de enskilda anläggningar som idag inte uppfyller kraven på
rening.
De områden som har inventerats kan delas in i följande kategorier:
1.
områden som inväntar beslut om kommunal utbyggnad
2.
områden där VA-utbyggnad ska ske
3.
områden där kommunal utbyggnad ej är nära förestående
9.3.1 Områden som inväntar beslut om kommunal utbyggnad
Sibbarp
Sibbarp är beläget intill skyddsvärda Helgeå och Osbysjön, bebyggelsen är i stora delar
samlad med förhållandevis små tomter. Cirka hälften av de 75 enskilda anläggningarna
är inte godkända och inom några år bedöms cirka 2/3 av anläggningarna vara uttjänta på
grund av för hög ålder. På grund av närheten till Helgeå och Osbysjön krävs den högre
skyddsklassen på vissa av de enskilda avloppsanläggningarna. Detta är svårt att lösa på
de mindre fastigheterna eftersom det är svårt att få ett tillräckligt avstånd mellan
avloppshanteringen och den enskilda dricksvattenbrunnen.
Vid fastigheten Sibbarp 2:20 låg det tidigare en kemtvätt som har orsakat stora
föroreningar i marken och grundvattnet i närområdet. På grund av detta har flera
fastigheter som är lokaliserade i närheten av den gamla kemtvätten fått kommunalt
vatten. Denna försörjning är begränsad till endast ett fåtal fastigheter och det är inte en
permanent lösning (vattenledningen har lagts i sjön och sommartid håller vattnet för hög
temperatur). Miljö- och byggenheten avråder från borrning av nya vattenbrunnar i
området runt kemtvätten, eftersom det skulle innebära ökad risk för spridning av
föroreningarna i marken. Fler fastigheter kan inte kopplas på den befintliga kommunala
vattenledningen, eftersom den bara är dimensionerad för de hushåll som är påkopplade.
Möjligheten till god vattenförsörjning är därför i stora delar av Sibbarp mycket begränsad.
Den sammanlagda bedömningen av Sibbarp är att det "med hänsyn till skyddet för
människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större
sammanhang". Enligt en tjänsteskrivelse (Dnr 2014.TT0930) uppmanar tillsyns- och
tillståndsnämnden kommunstyrelsen att inrätta kommunalt vatten och avlopp i Sibbarp.
Östra Genastorp
De enskilda avloppen i Östra Genastorp har inventerats och visat sig ha låg standard.
Området är beläget intill skyddsvärda Helgeå och består av cirka 30 fastigheter. Det har
en samlad bebyggelse med förhållandevis små tomter, där godkända enskilda
avlopps/ösningar i många fall kan vara svåra att åstadkomma, utan att riskera försämrad
kvalitet på grund- och ytvatten. Klagomål på att de enskilda avloppen var undermåliga
inkom 2007.
34 (46)
VA-ÖVERSIKT
2015-09-15
VA-PLAN
Den sammanlagda bedömningen av östra Genastorp är att det "med hänsyn till skyddet
för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större
sammanhang". Tillsyns- och tillståndsnämnden anser att fastigheterna bör anslutas till en
kommunal avloppslösning (Dnr: 2007MB 0669).
Mindre områden nära befintligt verksamhetsområde för VA där utbyggnad är möjlig
De fastigheter som har enskilda avloppsanläggningar och som ligger nära befintligt VAledningsnät kan eventuellt anslutas till det allmänna ledningsnätet. I Figur 18 (och även i
Bilaga 7) visas var detta skulle kunna vara aktuellt. För vissa av områdena skulle en
utbyggnad kunna vara aktuellt i nuläget, medan andra områden endast är aktuella på
lång sikt. Bedömningen baseras på fastigheternas placering i grundkartan.
En bedömning av hur områdena ska prioriteras kommer att göras i åtgärdsplanen (del 3
av VA-planen). Bedömningen kommer att göras utifrån Miljö- och byggenhetens
värdering av var utbyggnad behövs med hänseende på skydd av människors hälsa och
miljön samt SBVT:s bedömning om var det är ekonomiskt och tekniskt hållbart att göra
utbyggnad av allmänna VA-ledningar.
FÖ RKLARING
0
..
VERKSAMHET SOMAOE FOR VA
OS BY KOMM UN
' \ ) BEFINTLIGT VERKSAHfUS(jjHÅOE
~
HÖJUGA OMVANOl.frnSOMRÅOEN FÖR VA
Figur 18: Bild över befintligt verksamhetsområde för VA i Osby kommun med markerade
områden där utökat verksamhetsområde kan bli aktuellt.
9 .3 .2 Områden där en utbyggnad av VA ska ske
Brunkelstorp
Vid Skeingesjön ligger ett område, Brunkelstorp, där fastigheterna har enskilda
avloppsanläggningar som inte blev godkända vid inventering . En del av fastigheterna
ligger inom vattenskyddsområde för Maglaröd vattenverk , som försörjer Osby tätort med
35 (46)
VA-ÖVERSIKT
20 15-09-15
VA- PLAN
vatten. Miljö- och byggenheten har gjort bedömningen att de enskilda
avloppsanläggningarna utgör en risk för Osbys vattenförsörjning då bakterier och
parasiter skulle kunna spridas till råvattnet eller till det vatten som produceras via
konstgjord infiltration.
Kommunfullmäktige tog beslut 2013 att verksamhetsområde för VA ska upprättas vid
Skeingesjöns östra sida utefter vägsträckn ingen Brunkelstorp - Norra Gullarp - Osby.
Föregående utredningar visade att kommunalt VA skulle vara den bästa lösningen både
ur miljö- och investeringsaspekten . Beslut fattades även att särtaxa ska tillämpas för
anläggningsavgifterna, dock inte för brukningsavgifterna. Projektet ska finansieras av
anläggningsavgifterna samt genom en upplåning av 17 miljoner kronor (Osby kommun,
2013).
Kyrkhultsvägen
Området som benämns Kyrkhultsvägen består av ca 10 fastigheter och är beläget i
anslutning till Lönsboda . Arbetet med att ansluta Kyrkhu ltsvägen till kommunalt VA
påbörjas under hösten 2015 .
9 .3 .3 Områden där utbyggnad ej är nära förestående
I de områden där kommunal VA-utbyggnad inte är aktuell på överskåd lig framtid (>5/10
år) får de avloppsanläggningar som inte godkänns vid inventering föreläggande om
åtgärd . Om åtgärd inte sker inom ett år efter föreläggande får fastigheten utsläppsförbud.
Bedömning görs i varje enskild fall om anläggningen behöver ha normal eller hög
skyddsklass.
36 (46)
VA-ÖVERSIKT
2015-09 -15
VA -PLAN
10
Översvämningsrisk
Översvämningar kan påverka viktiga samhällsfunktioner. Det kan bli mycket kostsamt och
få stora följdverkningar. översvämning får stora konsekvenser för VA-system, bland
annat blir ledningssystem med pumpstationer överbelastade och orenat avloppsvatten
riskerar översvämma källare eller ledas orenat ut i recipienter.
För god samhällsplanering behöver översvämningsrisken bedömas i ett tidigt skede vid
planering av nya områden. För befintliga områden kan en bedömning av
översvämningsrisk vara ett bra underlag för prioritering av åtgärder.
Osby kommun lät göra en översvämningsanalys 2012 över området kring Osbysjön, där
konsekvensen av högt flöde i Helge å studerades. I denna analys togs
översvämningskänsliga områden fram med hjälp av en höjdmodell. Områden som skulle
drabbas av översvämning vid ett 100-årsflöde samt vid "högsta dimensionerade flöde"
enligt denna analys visas i Figur 19 nedan (Tyrens, 2012). I figuren visas även de
områden som i FÖP för Osby är utpekade som framtida områden för bostäder, de
områden som är under utredning samt LIS-områden (LIS står för Landsbygdsutveckling i
strandnära lägen). I utredningen finns ytterligare information om områden som kan vara
utsatta för översvämningsrisk på grund av högt grundvatten eller ytlig markavvattning vid
hög vattennivå i Osbysjön.
Översvämning kan också drabba kommunens tätorter av andra orsaker än högt
vattenstånd i åar och sjöar. Exempelvis vid kraftig nederbörd kan lokala låg punkter och
källare bli översvämmade och särskilt båtnadsområden för dikningsföretagen kan vara
utsatta (läs mer i kapitel 8.3).
37 (46)
VA-ÖVERSIKT
2015-09-15
VA-PLAN
N
A
., :.
·~
.
Teckenförklarlng
.'
'·
-
Osbys1ön 100-årsflöde (+72.12)
-
Osbysjön dim högsta ftöde (+73.41)
-
Framtida områ<len
Områden hög prioritet
.. -
Områden mellanprioritet
'i"/.%! Utrednmgsområden
.·
LIS-områden
0
0.5
tkm
Figur 19: Figur över översvämningskänsliga områden vid högt vattenstånd i Helge å samt
Osbysjön.
Ställningstaganden enligt ÖP
10.1.1
•
Ny bebyggelse bör inte placeras inom områden som riskerar att drabbas av
översvämningar.
38 (46)
VA-ÖVERSIKT
2015-09-15
VA-PLAN
11
Förorenade områden
Förorenade områden kan innebära fara för människor och miljön. Gifter som sprids kan
vara ett hot mot yt- och grundvatten. För människor och djur som vistas i området kan
gifterna innebära en hälsofara.
Länsstyrelsen och kommuner arbetar med att identifiera förorenade områden, bedöma
dem enligt fyra riskklasser (klass 1- 4, där klass 1 utgör störst risk) och få dem åtgärdade.
Först identifieras områden genom att bedöma nuvarande och tidigare verksamheter.
Därefter inventeras områdena. I inventeringen vill man ha svar på till exempel vilka
kemikalier som har använts och i vilken mängd, hur stor risk det är att föroreningarna
sprids till mark, grundvatten, ytvatten, sediment och byggnader samt vilken fara det
aktuella området utgör för människor, djur och natur. I de områden som hamnar i
riskklass 1 eller 2 görs miljötekniska undersökningar. De platser som undersökts och
bedöms utgöra en fara för människors hälsa eller miljön behöver åtgärdas. För
miljötekniska undersökningar och åtgärder görs en utredning om vem som är
betalningsansvarig (Länsstyrelsen Skåne, n.d.).
11.1 Påverkan på vattenförekomster
Inom Osby kommun finns det ett par kända områden där förorenad mark påverkar
kvaliteten på dricksvattnet. I Lönsboda upptäcktes trikloretylen 2007 i en av borrarna
(vattenborrhål) och borran stängdes ner 2008. 2014 togs den åter i bruk efter att ett aktivt
kol-filter installerades för att avlägsna föroreningarna. Källan till föroreningen är inte känd.
Vid kemtvätten i Sibbarp har kringliggande fastigheter förorenat dricksvatten i sina
enskilda vattenbrunnar. I detta område har kommunen löst dricksvattenfrågan genom en
temporär dricksvattenledning (läs mer kapitel 9.3.1 ).
Även områden utöver de som är listade nedan kan vara förorenade.
11.2 Aktuella områden
I Osby kommun är drygt 120 misstänkt förorenade områden identifierade. De områden
som efter identifiering och inventering har bedömts efter riskklasserna 1-2 listas i Bilaga
8. Det finns flera aspekter av förorenade områden och vilka åtgärder som ska göras. Här
anges bara vilka risker områdena utgör för vattenförekomster.
VA-ÖVERSIKT
2015-09-15
VA-PLAN
12
Klimatförändringar
Klimatförändringarna som beror på mänsklig påverkan kommer innebära stora
utmaningar för samhällsplanering framöver. Förväntade effekter av klimatförändringarna
är bland annat att extremväder förekommer oftare, årsmedeltemperaturen och
årsmedelnederbörden ökar, havnivån höjs och att kraftiga skyfall förekommer mer
frekvent Osby kommun ligger så högt att den inte påverkas av ökade havsniväer.
Däremot kan extremväder, skyfall och högt flöde i åarna påverka kommunens VAförsörjning och samhällsplanering framöver.
Tecken på klimatförändringar är bland annat att den globala medeltemperaturen har ökat
med 0,7 grader under den senaste 100-årsperioden (1906-2005), Stigande havsnivåer
och förändrade nederbördsmönster är andra tecken. I Europa har det förekommit
översvämningar, värmeböljor och torka. Samhällets infrastruktur har även utvecklats som
gör att och vi blir mer sårbara mot klimatförändringars effekter. I Sverige har det
förekommit flera översvämningar under de senaste 30 åren och tillrinningen har generellt
sett varit hög för sjöar och vattendrag på grund av milda vintrar och mer nederbörd
(SMHI, 2009).
För en långsiktig och robust samhällsplanering måste klimatförändringar tas med i
beaktande. VA-system kan inte dimensioneras på samma sätt som tidigare, skyfall ger
större risk för problem med bräddningar och översvämningar. Viktiga tekniska
installationer måste kanske flyttas eller vallas in. Råvattenkvaliteten kan förändras och
längre perioder av torka kan förändra de hydrologiska förhållandena.
40 (46)
VA-ÖVERSIKT
2015-09-15
VA-PLAN
13
Sammanfattning behovsanalys VA
En workshop hölls tillsammans med arbetsgruppen för VA-plan den 18 november, 2014.
Syftet med detta var att personer från olika enheter tillsammans skulle diskutera vilka
behov kommunen har med koppling till VA-försörjningen. Ett antal frågor gicks igenom
där frågan var "Finns det behov av att utifrån dagens arbete ytterligare ... ".
Arbetsgruppen fick gradera från siffra 1-4 där 1 betyder inget behov och 4 betyder stort
behov. Nedan följer en sammanfattning av det som lyftes fram som viktigast under
workshopen. Samtliga frågor och svar finns i Bilaga 9.
13.1 Frågor som är högst prioriterade (4)
De frågor där det finns störst åtgärdsbehov enligt kommunen är följande:
1.
att uppdatera de aktuella verksamhetsområdena för VA
Läs mer om verksamhetsområde för VA i kapitel 5.1.3. Verksamhetsområdena för VA är
inte uppdaterade på flera år och kommunen har dragit spillvatten- och vattenledningar
utanför det gällande verksamhetsområdet. Länsstyrelsen önskar att
verksamhetsområden ska uppdateras, men politiskt beslut om uppdatering saknas.
(Frågan lyftes av Miljö & Bygg 2008, med bordlades vid det tillfället.) Frågan kommer att
lyftas igen med politikerna i kommunen.
2.
skapa rutin för hantering av VA-frågor i plan- och bygg processen och att
ytterligare utveckla dagvattenpolicy
Läs mer om dagvattenhantering i kapitel 8. Att skapa en rutin för hantering av VA-frågor i
plan- och byggprocessen handlar främst om att bestämma en rutin för hur, när och av
vem dagvattenfrågorna ska behandlas. Även vatten- och spillvattenfrågorna behöver
hanteras i plan- och byggprocessen, men de kräver vanligtvis mindre utredning (likväl
måste frågorna lösas i ett tidigt skede). Att ytterligare utveckla dagvattenpolicy innebär
bland annat att ta fram denna rutin.
I en dagvattenpolicy kan följande beslutas:
•
Rutin för hur, när och av vem dagvattenfrågorna ska hanteras från idestadie,
detaljplan och till byggskede.
•
Krav på renings- och fördröjningsåtgärder vid nyexploatering.
•
Hantering av antagna detaljplaner där det saknas utredning om hur dagvatten
ska omhändertas.
•
Krav på reningsåtgärder i befintliga områden inom fastigheter (främst handelsoch industrifastigheter).
•
Möjliga reningsåtgärder inom allmän platsmark utifrån befintliga förhållanden i
kommunen.
•
Avgränsning för olika enheters ansvar under driftsskedet (till exempel rensning av
rännstensbrunnar och underhåll av dagvattendammar).
41 (46)
VA-ÖVERSIKT
2015-09-15
VA-PLAN
•
Policy för anslutning av felkopplade dagvattenserviser vid duplikatsystem. (Vem
står för kostnaden, VA-kollektivet eller den enskilda fastighetsägaren?)
3.
tydliggöra vilka delar som ingår i drift och investeringsbudget
Idag finns det en otydlighet inom kommunen över vilka delar som räknas som drift och
vad som räknas som investering. Under 2014 har driftsbudgeten övertrasserats, medan
investeringsbudgeten inte är uppnådd. SBVT ansvarar för driftsfrågorna och sköter dessa
frågor löpande. Kommunen ska däremot vara beställare till investeringar (i många fall
krävs det initiering från SBVT, eftersom kunskapen om VA-systemen främst finns där).
Om det tydliggörs vad som ska ingå i drift- och investeringsbudget blir det bättre
förutsättningar att göra en bra budget och det blir även tydligare hur anvarsfördelningen
ser ut mellan SBVT och Osby kommun.
4.
ta fram en förnyelseplan som är samordnad med asfaltsplan och
renovering av övriga ledningar och kablar samt skapa rutin för
samförläggning av ledningar och kablar
Det krävs alltid en kontinuerlig förnyelse av asfalt, VA-ledningar samt övriga ledningar
och kablar. Om detta arbete kan samordnas kan arbetet utföras på ett mer ekonomiskt
hållbart sätt.
En asfaltsplan har tagits fram under 2014, som anger vilka gator som ska läggas om
inom kommunen de kommande åren. Detta arbete ska samordnas med omläggning av
VA-ledningar. Det innebär att en bedömning av ledningars status ska göras i berörda
gator i god tid innan anläggningsarbetets start. De ledningssträckor som är i dåligt skick
by1s ut i samband med att gatan läggs om.
Det saknas samordning vad gäller samförläggning med övriga ledningsägare. (Ett beslut
har tagits att tomrör alltid ska läggas ner vid ledningsarbeten, men rutiner om inmätningar
och digitalt införande saknas.) En samordning med övriga ledningsägare kring
samförläggning av ledningar och kablar skulle ge många fördelar (delade kostnader, färre
anläggningsarbeten mm).
Förnyelseplanen för ledningar bör samordnas med både asfaltsplan och övriga
ledningsägares planer. Ledningsplanen bör även samordnas med utbyggnad av vägar,
framför allt gång- och cykelvägar.
Rutinen för uppdateringen av den samordnade ledningsplanen kan ligga på antingen
kommunen eller SBVT, beroende på om kommunen ger uppdraget till SBVT.
13.2 Frågor som är prioriterade (3)
5.
Ta fram en utbyggnadsplan som är samordnad med utbyggnad av vägar.
Denna punkt finns med i beskrivningen under punkt 4.
6.
Uppdatera reningsverkens tillstånd med hänsyn till kommande ökande
belastning eller förändringar på reningsverken.
42 (46)
VA-ÖVERSIKT
2015-09-15
VA· PLAN
----------------- ---·
SBVT har haft periodisk besiktning på reningsverken. Länsstyrelsen och
besiktningsmannen har påpekat att tillstånden för Osby och Lönsboda reningsverk är
gamla och behöver uppdateras. Huvudmannen ansvarar för tillståndsansökan (arbetet
kan läggas på SBVT).
7.
Upprätta eller uppdatera reservvattenplan.
Det finns ingen dokumenterad reservvattenplan och det finns behov av att upprätta en
sådan. Det finns alternativa intagspunkter av råvatten på några ställen i kommunen. De
är förknippade med en viss omställningstid och eventuellt juridiskt arbete. Det är osäkert
om dessa uppfyller alla kriterier för att vara reservvattentäkt.
Ansvaret för att initiera arbetet med reservvattenplan ligger hos kommunen (arbetet kan
läggas på SBVT).
8.
Tydliggöra driftsansvaret för olika delar av VA-anläggningar. (till exempel
rännstensbrunnar)
Denna punkt finns med i beskrivningen under punkt 4 ovan.
9.
Göra en genomgång av dikningsföretagen i kommunen.
Dikningsföretag beskrivs under kapitel 8.3. Osby kommun är delägare till flera av
dikningsföretagen. Med detta ägandeskap kommer ett ansvar att rensa dikena med ett
visst intervall. Om detta inte sker ökar risken för översvämning för uppströms och
intilliggande områden. Osby kommun har varit skonade från stora översvämningar de
senaste åren, men med klimatförändringarna väntas mer intensiv nederbörd, som kan
orsaka problem med högre flöden och översvämningar.
I Osby kommun har dikningsföretag i sydöstra industriområdet i Lönsboda rensats
nyligen. Marklundabäcken ska rensas nästa år. Kruseåns avrinningsområde har på
sistone fått mycket hårdgjorda ytor och kulvertar vilket ökar flödestopparna till diket.
Sammantaget krävs det en genomgång av vilka diken kommunen är delägare i och som
behöver rensas, samt vilka diken som har påkopplat dagvatten från stora hårdgjorda ytor.
Ansvaret för dikningsföretagen ligger på kommunen.
10. Skapa en policy för anslutning av dagvattenserviser vid duplikatsystem?
Denna punkt finns med i beskrivningen under punkt 4 ovan.
43 (46)
VA-ÖVERSIKT
2015-09-15
VA-PLAN
14
Uppföljning
VA-översikten är en nulägesbeskrivning av kommunen. För uppföljning av VA-översikten
föreslås en genomgång och eventuellt revidering vart 4:e år. Arbetet bör planeras efter en
ny mandatperiod startat, vilket skapar en naturlig dialog mellan politiker och tjänstemän
avseende VA-planeringen.
44 (46)
VA-ÖVERSIKT
2015-09-15
VA-PLAN
15
Referenslista
Envisys, (2013 ). Miljörapport för Osby reningsverk. (reviderad 2014-05-14)
Havet.nu, (2014 ). Ostersjösamarbete. Hämtat från
http://www.havet.nu/index.asp?d=3238 den 2014-09-10.
Havs- och vattenmyndigheten, (2014). Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:1.
Helgeåns Vattenråd, (2014). Fakta. Hämtat från http://helgean.se/?page_id=80 den 201409-10.
Länsstyrelsen i Stockholms län, (2009). Kommunal VA-planering- Manual med tips och
checklistor Rapport 2009:07.
Länsstyrelsen Skåne, (n.d). Frågor och svar om förorenade områden.
Länsstyrelserna, (2008). Planera vatten och avlopp. Vad lagen säger och hur den
kommunala planeringen kan gå till.
Naturvårdsverket, (2006). Rapport 5815. Näringsbelastning på Ostersjön och
Västerhavet.
Naturvårdsverket, (2013). Hållbar återföring av fosfor, Rapport 6580.
Osby kommun, (2010). översiktsplan för Osby kommun. Utgiven 2010-10-15.
Osby kommun, (2013). Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige, 2013-11-25.
SBVT, (2013). Miljörapport, Killeberg reningsverk.
SMHI, (2009). Klimatförändringarna märks redan idag. Hämtat från
http://www.smhi.se/kunskapsbankenlklimatlklimatforandringarna-marks-redan-idag1.1510 den 2014-11-28.
Svenskt Vatten utveckling, (2011 ). Rörmaterial i svenska VA-ledningar- egenskaper och
livslängd. Malm, A., Horstmark, A., Larsson, G., Uusijärvi, J., Meyer, A., Jansson, E.,
Rapport 2011-14 (andra revideringen).
Svenskt Vatten, (2013). Driftstatistik 2013 Statistik över kommunala vatten och
avloppsanläggningar gällande 2013. Hämtat från http://www.vassstatistik.se/All/Rapporter.aspx den 2015-01-16
Svenskt Vatten, (2014 ). Uvsrnedelsverket (SL V). Hämtat från
http://www.svensktvatten.se/Vattentjanster/Dricksvatten/Lagar-ochforeskrifter/Livsrnedelsverketl den 2014-12-02
Sveriges geologiska undersökning, (2006). Underlag för bedömning av
grundvattenförhållnaden, grundvattentillgång och sårbarhet. Erlström, M. och Gustafsson,
M. Dnr 08-546/2005.
45 (46)
VA-ÖVERSIKT
2015-09-15
VA-PLAN
Sveriges geologiska undersökning, (2008). Sveriges geologiska undersöknings
föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten. SGU-FS
2008:2.
Tyrens, (2012). Rapport, översvämningsanalys Osbysjön.
Vattenmyndigheten Södra Östersjön, (2010). Förvaltningsplan, Södra Östersjöns
vattendistrikt, 2009-2015. Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt vid
Länsstyrelsen Kalmar län.
VISS, (2014 a). Ekologisk status/potential. Hämtat från
http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/VISS/SV/DETTA-BESKRIVS-lVISS/ST ATUSKLASSN ING/EKOLOGISKSTATUSPOTENTIAL/Pages/ekologisk%20status.aspx den 2014-12-16.
VISS, (2014 b). Örsjön. Hämtat från
http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEU ID=SE626148-138684 den 2014-10-16
VISS, (2014 c). Skeingesjön. Hämtat från
http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEU ID=SE624976-138228 den 2014-10-16
VISS, (2014 d). Osbysjön. Hämtat från
http://www.viss.lansstyrelsen.se/W aters.aspx?waterEU ID=SE624815-138826 den 201410-16
VISS, (2014 e). Farlången. Hämtat från
http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE624511-140583 den 2015-01-15
VISS, (2014 f). lmmeln. Hämtat från
http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE624180-141251 den 2014-10-16
VISS, (2014 g). Vesljungasjön. Hämtat från
http://www.viss.lansstyrelsen.se/W aters.aspx?waterEU ID=NW625666-137364 den 201501-15
VISS, (2014 h). Vattenkartan, Länsstyrelsens WebbGIS. Hämtat från
http://www.viss.lansstyrelsen.se/MapPage.aspx den 2014-10-16
WSP, (2007). Reservvattentäkt för Älmhult, Grundvattenundersökningar vid Loshult,
Lägesrapport 200706, Hempel, U
46 (46)
I VA·ÖVERSIKT
2015-09-15
VA· PLAN
Bilaga 1
,...~... ···-.:.::·-..........
Översiktsplan Osby kommun
l.
f
. ·'Ji
B
Riksintresse natu rvård/Natura 2000
D
Riksintresse friluftsliv
-
-
""·--....... ............
Område i nalurvårdsplan
Naturvårdsplan kärnområde
Övrig mark
2
··-/
!
Område
av belydelse för kulturmiljövård
c::J Kullurmil;östråk
Vandringsled
-
Badplals
~ Område fOr ny fritidshusbebyggelse
-
Skyddsområde för vattentäkt
-
Viktig grundvattentillgång
- - Kraftledning
-~-Järnväg
- - Viktig allmän väg
- - - Framtida. väg
4
-
Nytt verksamhetsområde
-
Ort med detal;plan
c::J Fördjupad översiktsplan
A
B
l:-.:.J
Utredningsområde
-
Störande anläggning
S - skJutbana
T- toivtåkt
G-grLJStälrt
ST - stentakt
5
E
c
G
F
D
1:100 000
- c::=--==-----=====----meler
1 250 2 500
5 000
7 500
10 000
E - vattenkraftverk
ö - kulturreserv at
fil - vägnummer
Fördjupad översiktsplan Osby
Bilaga 2
- - - Gång-cykel väg Osbysjön runt
===== Framtida viktig väg
. . Handel - centrum
-
Allmänna byggnader
-
Befintliga bostäder
CJ Nya bostäder
Bostäder utveckling
~
Utredningsområde
-
Befintlig industri
. . Ny industri
. . Hästgårdar
IIIIllIIllillll Idrott
,..~;:;::;:=::f
,..._...
'
~ Friluftsliv
~
------- Gräns för fördjupad översiktsplan
.,;.-:-"'/'.-
,...-::;."
,,,..,..~..,,,,.
I
/
1
,
~~-
Siffror och bokstäver hänvisar till texten
(fr.o.m. sid 64)
Beträffande park- och grönområden, se sid 67
!
-~.,,.
l
.--
_______; / . /
i.
T/LVJ•h>YB<
/
/'
/
/
/
i
\
\
\
1:30 000
0
250 500
1 000
1 500
2 000
•--=:i-. .=-----=======---• Meter
•
SWECO~
BILAGA 3
Sammanställning av miljöpåverkan på ytvattenförekomster (referens: VISS, Vatteninformation Sverige, 2014-10-16)
Huvudavrinnings-
Övergödning
Förändrade habitat
Främmande
Annan betydande
Påverkanskällor
område
och syrefattiga
genom fysisk
arter
miljöpåverkan
(samtliga vattenförekomster påverkas av
förhållanden
påverkan
Miljögifter
Örsjön
Helge å
Nej
Ja (kvicksilver)
Simontorpså
Helge å
Nej
Ja (kvicksilver)
n
Försurning
atmosfärisk deposition)
Nej
Nej
Nej
Ja (brunifiering)
Ja (kalkning
Ja
Ja
Ja (brunifiering)
Vieån
Helge å
Nej
Ja (kvicksilver)
Ja (kalkning
Ja
Jordbruk, fysiskt förändrad, annan morfologisk
Nej
påverkan
sker)
Skeingesjön
Helge
ä
Nej
Ja (kvicksilver)
Ja (kalkning
Markavvattning, fysiskt förändrad, annan
morfologisk påverkan
sker)
Ja (brunifiering)
Jordbruk
Ja
Ja (brunifiering)
Enskilda avlopp, fysiska förändringar
Ja
Ja (brunifiering)
Reningsverk, urban markanvändning, enskilda
Nej
Nej
sker)
Krusån
Helge å
Nej
Ja (kvicksilver)
Ja (kalkning
sker)
Drivån
Helge å
Ja, i nedre delen
Ja (kvicksilver)
av ån
Ja (kalkning
avlopp, fysiska förändringar, annan morfologisk
sker)
påverkan
Osbysjön
Helge å
Nej
Ja (kvicksilver)
Ja (kalkning
Ja
Ja
Ja (brunifiering)
Kilingaån
Helge å
Nej
Ja (kvicksilver)
Ja (kalkning
sker)
Reningsverk, jordbruk, flödesreglering, fysiskt
förändrad
sker)
Ja
Ja (brunifiering)
Jordbruk, enskilda avlopp_ fysiska förändringar,
annan morfologisk påverkan
1 (3)
Sweco Environment AB
sweco-8-
Bivarödsån
Huvudavrinnings-
Övergödning
Förändrade habitat
Främmande
Annan betydande
Påverkanskällor
område
och syrefattiga
genom fysisk
arter
miljöpåverkan
(samtliga vattenförekomster påverkas av
förhållanden
påverkan
Helge å
Nej
Miljögifter
Ja (kvicksilver)
Försurning
Ja (kalkning
Ja
atmosfärisk deposition)
Nej
Ja (brunifiering)
Avloppsreningsverk (ej i Osby), jordbruk,
enskilda avlopp, fysiskt förändrad , annan
sker)
morfologisk påverkan
Helge å
Helge å
Nej
Ja (kvicksilver)
Ja
Ja (brunifiering)
Ja
(Osbysjön -
Jordbruk, fysiska förändringar, annan
morfologisk påverkan
Skeingesjön
Helge å-
Helge å
Nej
Ja (kvicksilver)
Ja
Ja
Ja
Ja (brunifiering)
Jordbruk, enskilda avlopp, fysiska förändringar,
annan morfologisk påverkan
Kilingaån Osbysjön
Farlångenbä
Skräbeån
Nej
Ja (kvicksilver)
eken
Farlången
Ja (kalkning
Ja (brunifiering)
Ja
Fysiska förändringar
sker)
Skräbeå n
Nej
Ja (kvicksilver)
Ja (kalkning
Nej
Nej
Ja (brunifiering)
sker)
Strönhultsbä
Skräbeån
Nej
Ja (kvicksilver)
eken
lmmeln
Flödesreglering och morfologiska förändringar
Ja (kalkning
sker)
Skräbeån
Nej
Ja (kvicksilver)
Ja (kalkning
Ja
Ja
Ja (brunifiering)
morfologiska förändringar
sker)
Huvudav rinnings-
Övergödning
område
och syrefattiga
2 (3)
BILAGA 3
F EL I HITTA R INTE REFERENS K Ä LL A.
Miljögifter
Försurning
Enskilda avlopp, flödesreglering och
Föränd rade habitat
Främmande
Annan betydande
Påverkans källor
genom fysisk
arter
miljöpåv erkan
(samtliga vattenförekomster p åverkas av
SWECO~
förhållanden
Vilshultsån
Skräbeån
Nej
påverkan
Ja {kvicksilver)
atmosfärisk deposition)
Flödesreglering och morfologiska förändringar
Ja (kalkning
sker)
Skräbeån
Skräbeån
Ja
Ja (kvicksilver)
(Farlångenbä
Ja (kalkning
Ja
Ja (brunifiering)
Jordbruk, enskilda avlopp, fysiska förändringar,
annan morfologisk p8verkan
sker)
eken)
Skräbeån
Skräbeån
(lmmeln-
Ja
Ja {kvicksilver)
Ja {kalkning
sker)
Ja
Ja (brunifiering)
Jordbruk, enskilda avlopp, fysiska förändringar,
annan morfologisk påverkan
Farlångebäc
ken)
3 (3)
BILAGA 3
FEL! HITTAR INTE REFERENS KÄLLA.
Bil aga 4
Statusklassningar ekologisk status sjöar och vattendrag preliminära 2015 (20140822)
lltl_\ "
N
A
-
God ekologisk status
CJ Måttlig ekologisk status
CJ Otillfredsställande ekologisk status
övrigt vatten vattendrag ekologisk status
c::::J övrigt vatten sjö ekologisk status
C>"E
~1
,,,j
Jjf\\
{/g.,
0
cq . ~
~
~
()
9
0
Q
i
HI\
L
'
~·Ul
~
%
<;;i·
(5
~
'?
'l g,
'l
Bilaga 5
Kemisk status grundvatten
!OtJlttH•-f'_iJ
N
Förklaringar
~
A
Osby kommungrä ns
Kemisk status
~
God kemisk status
202m
....
-1 1«1
0 101 1
' '
0
l•t:
Sources: Esri, HERE, Delorme, TomTom, lntermap, increment P Corp ., GEBCO, USGS,
FAO, NPS, NRCAN, GeoBase, IGN, Kadaster NIL, Ordnance Survey, Esri Japan, METI, Esri
0 • 1 , ~ China (Hong Kong), swisstopo, Mapmylndia, © OpenStreetMap contributors, and the GIS
Gornoe User Community
•
FÖRKLARING
~
0
..
VERKSAMHETSOMRADE FOR VA
OSBY KOMMUN
8EfiN1llG1 VCRKSAMHHSOllHÅDC FÖR VA
I
0
; AMHETSOMADE FOR VA
KOMMUN
V
Vl\ l \ LT\1\11 ~ 1.....J
<=Q
BEFINTLIGT VERKSAM
MOJLIGA OMVANDLING
•
SWECO~
BILAGA 8
Lista över förorenade områden med klassning 1 och 2
Objektnamn
Fastighet
Primär Bransch
Status
F d kemtvätt i Sibbarp,
Osby
Cejn AB f.d. Trio Perfekta
Sibbarp 2:20
Huvudstudie - pågående
1
Förstudie - pågående
2
Fd AB Rosens T rävaror,
Strönhults Sågverk
Strönhult 1:46
Kemtvätt - med
lösninasmedel
Ytbehandling av metaller
elektrolytiska/kemiska
processer
Sågverk med doppning
Inventering - avslutad förstudie ej påbörjad
2 Måttliga
spridningsförutsättningar
Fd Brio barnvagnar, idag
KAK Mekaniska AB
Barnvagnen 1
Inventering - avslutad förstudie ej påbörjad
2
Fd Bröderna Anderssons
Sågverk
Gnubbefälle 1:3
Ytbehandling av metaller
elektrolytiska/kemiska
processer
Sågverk med doppning
Inventering - avslutad förstudie ej påbörjad
2 Stora
spridningsförutsättn ingar
Fd Ohlssons Järn & Trä AB , Visseltofta 4:41
Visseltofta Sågverk
Sågverk med doppning
Inventering - avslutad förstudie ej påbörjad
2 Stora
spridningsförutsättningar
Fd Osby Metall och
Galvano
Tackjärnet 1
Inventering - avslutad förstudie ej påbörjad
2
Järpen 4 , fd Söderlunds
lackering
Järpen 4
Inventering - avslutad förstudie ej påbörjad
2 Små till måttliga
spridningsförutsättningar
KAK mekaniska kv Tången
Tången 3,
Tången 4
Ytbehand ling av metaller
elektrolytiska/kemiska
orocesser
Verkstadsindustri - med
halogenerade
lösninasmedel
Verkstadsindustri - med
halogenerade
lösningsmedel
Inventering - avslutad förstudie ej påbörjad
2
Lönsboda 52 :45,
Lönsboda 52:44
Riskklass
Kommentar
Bedömd fara för
vattenförekomst (källa:
www.oeil.svt.se 141020)
Påverkar enskild dricksvattenförsörjning för
närliaaande fastiaheter
Kommunen har begärt provtagning
1 (2)
Sweco Envl ronme nt AB
SWECO~
Lönsboda gjuteri
Lönsboda 1:324
Järn- och lättmetallgjuterier
Förstudie - pågående
2 Ligger på gränsen till inre
vattenskyddsom råde
Osbypannan
Värmepannan 2
Skrot i Hökön
Fjärkulla 1 :24
Sågverket i Flyboda
Verkstadsindustri - med
halogenerade
lösninQsmedel
Skrothantering och
skrothandel
Inventering - avslutad förstudie ej påbörjad
2
Inventering - avslutad förstudie ej påbörjad
2 Ligger på gränsen för
Sågverk med doppning
Inventering - avslutad förstudie ej påbörjad
Hökön 1:33,
Fjärkulla 1 :66
Sågverk med doppning
Inventering - avslutad förstudie ej påbörjad
2 Måttliga
Lantmätaren 11
Kemtvätt - med
lösningsmedel
Inventering - avslutad förstudie ej påbörjad
2
Inventering - avslutad förstudie avslutad
4 Mycket stora
Västra Flyboda
1:1 00
Sågverket i Hökön
Östra Järnvägsgatan 11, fd
kemtvätt
Fd Gunnar Hanssons
mekaniska verkstad
Bilskrot i Marklunda
2 (2)
BILAGA 8
Marklunda 2:7
Bilskrot
Förstudie avslutad
vattenskyddsområde för
arundvatten
2 Måttliga
spridningsförutsättningar
Kommunen vill exploatera runt denna fastighet.
Detaljplan är fastställd väster om fastigheten.
Ingen åverkan vid prov1agning vid
fastighetsgränsen. (Referens: översik11ig
miljöteknisk undersökning inom kv. Gjutaren i
Lönsboda, Osbv kommun, Tvrens 2011 .l
Kommunen har begärt provtagning
Kommunen har begärt provtagning
Prov1agning kommer att göras
spridningsförutsättn ingar,
närhet till
vattenskvddsområde
spridningsförutsättningar
Förstudie är gjord och fastigheten är numera
omklassad från 1 till 4.
Ej MIFO-klassad. Ligger inom område för möjlig
reservvattentäkt. Området ska eventuellt
planläaaas.
•
SWECO~
BILAGA 9
Behovsanalys
Finns det behov av att utifrån dagens arbete ytterligare ...
(Ange frän 1-4, där fyra innebär stort behov och ett innebär inget behov)
1. Allmänt
•
uppdatera de aktuella verksamhetsområdena för VA?
4
Kommentar: Politiskt beslut saknas men frågan är lyft av Miljö & Bygg, ansvaret ligger
på KF. LST önskar att verksamhetsområden ska uppdateras. Frågan kan lyftas med
politiker i arbetet med VA-policy för att klargöra vilka åtagande kommunen tar på sig när
verksamhetsområden utvidgas.
Ansvar: KF
•
anpassa VA-taxan till nuvarande förhållande?
1
Kommentar: I nuläget (2015) finns ingen politisk vilja att höja VA-taxan.
Ansvar: KF
•
anpassa VA-taxan till ökad förnyelsetakt/planerad utbyggnad? Se ovan
Kommentar: se ovan.
Ansvar: KF
2. Ledningsnät
•
tydliggöra drift- och investeringsbudget?
4
Kommentar: I nuläget går vissa arbeten på drift som borde gå på investeringsbudget.
Drift- och investeringsbudget bör definieras för ökad tydlighet samt planeringsmöjlighet
mellan kommunen och SBVT. Under 2014 har driftsbudget övertrasserats medan
investeringsbudget inte har uppnåtts.
Ansvar: Osby kommun
•
dokumentera befintliga ledningars läge?
2
Kommentar: 90-95% ledningar är dokumenterade (läge, inte status). Uppdatering sker
löpande, gamla arkiverade ritningar ska scannas in framöver och göras digitalt.
Ansvar: SBVT och Osby kommun.
•
dokumentera ledningarnas status?
2
Kommentar: Läckor, avloppsstopp osv. dokumenteras fortlöpande (synkat med
asfalteringsplan ).
Ansvar: SBVT på uppdrag av Osby kommun.
•
dokumentera driftsstörningar?
2
Kommentar: Pågående arbete. Sammanställning kan fås av SBVT på begäran.
Information finns i VA-banken, ur vilken utdrag kan göras.
Ansvar: SBVT (detta ingår i driften).
1 (7)
I Sweeo Environment AB
LL l\sekidfs001 lprojekt\1230\1260253_1ova-ansökan_osby\100 va-plan\ 10 cirbetsmtrl_dok\va-översik\\klara bilagor\bilaga 9 - behovsanalys docx
SWECO~
•
öka förnyelsetakten för spillvatten-,
vatten- och dagvattenledningar?
2
Kommentar: Förnyelsetakt bör vara 100 år, arbetet har precis intensifierats. Arbetet
har börjat med att byta till exempel ventiler. Arbetet sker i egen regi.
Ansvar: Oklart. Ligger detta på drift eller investering? Bör SBVT utföra det på uppdrag
av kommunen?
•
lägga om ledningar för att skapa duplikatsystem?
1
Kommentar: Två gator kvar (loke-/Ymervägen som utförs hösten 2015 och
Kvarngatan i Lönsboda).
Ansvar: SBVT på uppdrag av kommunen?
•
skapa policy för anslutning av dagvattenserviser
vid duplikatsystem?
3
Kommentar: Policy behövs för att tydliggöra hur omkopplingar (vid felkopplingar) ska
finansieras.
Ansvar: Osby kommun (kan ingå i en dagvattenpolicy).
•
utreda och åtgärda problemområden för att
minska mängden tillskottsvatten?
2
(Mäta vattenflöden i spillvattenledningsnätet, analysera mätningar och avgränsa
lämpliga (mest kostnadseffektiva) områden för åtgärder. Ta fram åtgärdsförslag för
utvalda områden. Göra förfrågningsunderlag för föreslagna åtgärder.)
Kommentar: Detta är främst aktuellt i Lönsboda och Killeberg. Undersökningar där är
gjorda, men de behöver kompletteras med "rökning".
Ansvar: SBVT på uppdrag av Osby kommun.
•
göra kapacitetsutredning på befintliga ledningar
och pumpstationer med hänseende till planerade områden?
Kommentar: Otroligt viktigt att del tas upp tidigt i processen med hur man hanterar
framför allt frågan med dagvattenhantering (redan i FÖP).
Ansvar: SBVT på uppdrag av Osby kommun.
•
skapa rutin för både planprocessen och byggprocessen?
Kommentar:
Ansvar: Osby kommun
•
göra kapacitetsutredning på befintliga ledningar och
pumpstationer med hänseende till uppkomna problem
(bräddning från ledningsnätet, källaröversvämningar mm)? 2
Kommentar: Bräddningsvolymer mäts inte idag (men detta beräknas fram genom
uppmätta nivåer) i pumpstationer eller ledningar. Det finns flera okända
bräddningspunkter och nyttan med att mäta bräddningsvolymer på ledningsnätet
ifrågasätts därmed. Om man ska göra det är det viktigt att man gör detta genomgående
på de olika ledningssträckorna. Hårdare krav på att dokumentera bräddning kan komma
framöver.
Ansvar: SBVT.
4
2 (7)
BILAGA 9
LL \\sokidfs001\projckt\ 123011260253_1ova-ansökan__ osby\100_ va-plan\10 arbctsmtrl _dok\11a-oversikt\klara bilagor\bilaga 9 - beho11Sanalys docx
SWECO~
3.
•
uppdatera driftinstruktioner för pumpstationer?
1
Kommentar: Efter en incident på har dessa nyligen uppdaterats. Detta sker även
kontinuerligt.
Ansvar: SBVT.
•
av att ta fram en förnyelseplan för VA som är
samordnad med asfaltsplan och renovering av
övriga ledningar och kablar?
4
Kommentar: Asfaltplan är framtagen som ska samordnas med renoveringsplanen för
VA-ledningar. Renoveringsplanen för VA är däremot inte samordnad med plan för
övriga ledningar och kablar. Det är bestämt att tomrör för fiberoptik ska medförläggas
vid omläggning av VA-ledningar, men inmätning av anslutningspunkter är bristfällig. En
fråga är hur kostnaden ska fördelas vid samförläggning. Bättre samordning med övriga
ledningsägare behövs.
Ansvar: SBVT pa uppdrag av Osby kommun. (Osby kommun tar fram asfaltsplanen,
oklart vem som kontaktar övriga ledningsägare.)
•
skapa rutin för samförläggning av ledningar?
Kommentar:
Ansvar: Ansvarsfrågan bör klargöras.
•
att ta fram en utbyggnadsplan för VA som är
samordnad med utbyggnad av vägar?
3
Kommentar: Idag är det framförallt för cykelvägar som detta samordnas med. SBVT
ser stora fördelar i att detta samordnas bättre i framtiden.
Ansvar: SBVT på uppdrag av Osby kommun. (Osby kommun tillhandahåller planen för
utbyggnad av vägar.)
4
Reningsverk
•
utreda reningskapacitet i reningsverk med hänsyn
till befintlig belastning och till ökande belastning
som planerad bebyggelse medför?
2
Kommentar: Det finns god kännedom om begränsningarna i reningsverken. Den
frågan reds ut vid en eventuell beställning av huvudman (Osby kommun) eller som ett
krav från en tillsynsmyndighet.
Ansvar: SBVT.
•
uppdatera reningsverkens tillstånd med hänsyn
till kommande ökande belastning eller förändringar
på reningsverken?
3
Kommentar: SBVT har haft periodisk besiktning, protokoll sammanställs och kommer
kommuniceras till Länsstyrelsen och huvudmannen. Länsstyrelsen och
besiktningsmannen har påpekat att tillstånden för Osby och Lönsboda reningsverk är
gamla och behöver uppdateras.
Ansvar: Osby kommun (arbetet kan läggas på SBVT).
3 (7)
BILAGA 9
LL \\sekidfs001\projekt\ 123011260253_1ova-ansökan osby\100 _va-plan\10 arbetsrntrl_doklva-övcrsiktlklara bilagorlbilaga 9 - behovsanalys.docx
SWECO~
•
förändra villkoren för de tre mindre reningsverken?
2
Kommentar: För Hökön finns det en tidplanen för genomgång och förändring av
villkoren (kvartal ett under 2015). För Killeberg är tillstånden aktuella. För Vissellotta
finns det inga villkor. Ur arbetsmiljösynpunkt behöver trekammarbrunnen i Vissellotta
reningsverk åtgärdas.
Ansvar: SBVT.
•
utreda för- och nackdelar med att lägga ner
små/gamla reningsverk och bygga överföringsledningar
eller att modernisera gamla reningsverk?
(Skulle även samarbete med andra närliggande
kommuner vara möjligt?)
1
Kommentar: Östanå reningsverk i Östra Göinge kommun behöver byggas om/pumpas
vidare. Ett samarbete angående Östra Genastorp skulle kunna ske mellan Osby och
Östra Göinge kommun. Övriga mindre reningsverk ligger på för långt avstånd för att
överföringsledning skulle vara intressant i dagsläget.
Ansvar: SBVT på uppdrag av Osby kommun.
•
ta fram eller revidera kort- och långsiktig
strategi för avsättning av avloppsslam?
(Hur påverkas strategin av eventuellt kommande
lagstiftning för spridning av avloppsslam?)
2
Kommentar: Samarbete finns mellan åtta kommuner (Osby, östra Göinge, Bromölla,
Olofström, Karlshamn, Ronneby, Hörby, Höör) angående gemensam avsättning för sitt
slam (uppdraget planeras att läggas ut på upphandling för omhändertagande av slam).
Arbetet pågår och har pågått i ca 3 år.
Ansvar: SBVT håller i detta.
•
förändra slamhanteringen med hänsyn till
eventuellt kommande lagstiftning?
(Vad skulle ett hygieniseringskrav innebära?)
Kommentar: Se ovan
Ansvar: Se ovan
2
•
arbeta med uppströmsarbete?
2
Kommentar: Inväntar slamdirektivet samt pågående slamutredning.
Ansvar: SBVT på uppdrag av Osby kommun om önskemål finns framöver.
•
uppdatera driftinstruktioner för reningsverken?
Kommentar: Nyligen gjorda (2013), men kommer snart att
uppdateras, med anledning av omorganisation.
Ansvar: SBVT
•
göra energiutredning för att minska energiförbrukningen? 1
Kommentar: Klart under 2014
Ansvar: SBVT
2
4 (7)
BILAGA 9
LL \\sekidfs001\proiekt\1230\1260253_1ova-ansökan _ osby\100_ va-plan\ 10 arbetsmtrl_dok\va-översikt\kl<ira bilcigor\bilaga 9 - behovsanalys_Cocx
SWECO~
4.
•
utreda möjligheterna till minskad kemikalieförbrukning?
2
Kommentar: Pågående arbete (ekonomisk fråga). Problem med fett i Osby reningsverk
kräver kemikalier. Ett gemensamt projekt om fettavskiljare har startat med SBVTkommunerna. Arbetet rned inventering av fettavskiljare är påbörjat.
Ansvar: SBVT (Arbetet med inventering och föreläggande om fettavskiljare ligger på
respektive kommun)
•
ta fram eller revidera långsiktig underhållsplan
(inkl. kostnader)?
Kommentar: Att ta fram en detaljerad underhållsplan är kostsamt. Hittills har det inte
funnits ekonomiska resurser för detta. Saker byts ut ur energibesparingssynpunkt och
innan de går sönder. SBVT avsätter ett par hundratusen varje år för att göra underhåll
som ger energibesparingar.
Ansvar: SBVT
Dricksvattenförsörjning
•
upprätta eller uppdatera nödvattenplan?
1
Kommentar: Planen uppdaterades senast 2012. Den har använts två gånger för
Lönsboda och den har då fungerat väldigt bra.
Ansvar: SBVT.
•
upprätta eller uppdatera reservvattenplan?
3
Kommentar: Finns ingen reservvattentäkt. Däremot finns del alternativa intagspunkter
av råvatten (förknippat med omslällningstider och eventuellt juridiskt arbete), Osäkert
om dessa uppfyller alla kriterier för att vara reservvattenläkt. Reservvattenplaner finns
inte dokumenterade, behov finns av att sådana upprättas.
Ansvar: SBVT på uppdrag av Osby kommun.
•
upprätta eller uppdatera vattenskyddsområden
med föreskrifter?
2
Kommentar: Maglaröd och Lönsboda är förhållandevis nya, men är i behov av
uppdatering. För Hökön och Killberg finns det nya föreskrifter, men samråd med
berörda och politiska beslut saknas. Föreskrifterna bör göras om för Holma, eftersom
det numera inte används för vattenproduktion och för att marken inte längre ägs av
kommunen.
Ansvar: SBVT
•
upprätta spolplan för vattenledningsnätet?
1
Kommentar: Finns för Osby och Lönsboda. För övriga områden (I.ex. Killeberg)
behöver inte spolplan upprättas eftersom ledningsnätet inte är lika komplext här.
Ansvar: SBVT
•
upprätta hydraulisk modell över vattenledningsnätet?
1
Kommentar: Finns i Osby men inte i övriga områden. Behov finns i Lönsboda för
tillfället (kan ändras i framtiden), men det är en ekonomisk fråga. Fler mätventiler
5 (7)
BILAGA 9
LL l\sckidls001\projckt\123011260253_1ova·ansökan_osby\100_ va-plan\10 arbetsmtrl_dok\va-översiktlklara bilagor\b1laga 9 - bchovsanalys.docx
SWECO~
behövs i Lönsboda innan det är aktuellt att upprätta en modell.
Ansvar: SBVT på uppdrag av Osby kommun.
•
utföra kontinuerlig läcksökning?
1
Kommentar: Läcksökningsutrustning har köpts in nyligen. Sex personer ur personalen
har utbildats inom läcksökning och ska ansvara för detta.
Ansvar: SBVT
•
2
upprätta eller uppdatera mikrobiologisk riskanalys?
Kommentar: Finns inget akut behov, omfattande arbete. Inga indikationer på
bakterietillväxt, men däremot inte sagt att man inte kommer ha problem med det i
framtiden. Vetskap finns om riskerna förknippade med detta.
Ansvar: SBVT på uppdrag av Osby kommun.
•
utöka samarbetet med intilliggande kommuner?
2
Kommentar: I och rned SBVT så har arbetet med detta startat.
Ansvar: SBVT.
5. Dagvattenhantering
•
att ytterligare utveckla dagvattenpolicy?
4
Kommentar: Stort behov av dagvattenpolicy (i planprocessen), finns ställningstagande
i ÖP och miljömålen, men behövs tydliggöras och sammanställas. Både en fråga om
kvantitet och kvalitet (höga flöden och föroreningar). Finns gamla planer, som behövs
ses över. Krav får inte ställas på dagvatten i detaljplanen (Ils/ha). Krav på ytor kan
ställas i detaljplan.
Ansvar: Planfråga. Osby kommun (kan driva frågan men ta hjälp av SBVT.)
•
tydliggöra ansvar och arbetsgång för dagvattenfrågor
vid nyexploatering?
Kommentar: Se ovan.
Ansvar: Se ovan.
4
•
tydliggöra ansvaret för driften av olika delar
av VA-anläggningen såsom till exempel
rännstensbrunnar och dagvattendammar?
3
Kommentar: Hantering av rännstensbrunnar, tydliggör ansvar i en dagvattenpolicy.
Ansvar: Osby kommun.
•
att utreda möjliga reningsåtgärder på befintliga
dagvattensystem?
Se ovan
Kommentar: Länsstyrelsen har påpekat att kommunerna inte kan ställa tvingande krav
på lokalt omhändertagande av dagvatten inom befintliga verksamhetsområden.
Ansvar: Underfråga i dagvattenpolicy.
•
göra en genomgång av dikningsföretagen?
3
Kommentar: Osby kommun är delägare till flera av dikningsföretagen. Med detta
ägandeskap kommer ett ansvar att rensa dikena med ett visst intervall. Om detta inte
6 (7)
BILAGA 9
L L '.\sekidfsOO 1\projekt\1230\1260253_lova-ansökan_ o;;l>y\ 100_va-plan\ 10 arbetsmtrl __dok\va-övers1ktlklara b1lagorlbilaga 9 - behov;;analys.docx
sweco-a
sker ökar risken för översvämning för uppströms och intilliggande områden. Osby
kommun har varit skonade från stora översvämningar de senaste åren . Med
klimatförändringarna väntas mer intensiv nederbörd, som kan orsaka problem med
högre flöden och översvämningar. I Osby kommun har dikningsföretag i sydöstra
industriområdet i Lönsboda rensats nyligen . Marklundabäcken ska rensas nästa år.
Kruseåns avrinningsområde (är det ett dikningsföretag?) har på sistone fått mycket
hårdgjorda ytor och kulvertar vilket ökar flödestopparna till diket. Sammantaget krävs
det en genomgång av vilka diken som behöver ren sas där kommunen är delägare,
samt vilka diken som har påkopplat dagvatten från stora hårdgjorda ytor.
Ansvar: Osby kommun .
6. Hantering av enskilda avlopp
•
göra kostnadskalkyl för utbyggnad i Sibbarp?
Kommentar: Beställning är gjord av huvudman .
Ansvar: SBVT på uppdrag av Osby kommun
1
•
göra kostnadskalkyl för utbyggnad i Östra Genastorp?
1
Kommentar: Bestä llning är gjord av huvudman (2009). Eventuellt kan samordning med
Östra Göinge vara aktuellt.
Ansvar: SBVT på uppdrag av Osby kommun
•
göra utredning och kostnadskalkyl för områden som ligger nära befintligt
verksamhetsområde för VA?
Kommentar:
Ansvar:
•
undersöka möjligheten till samarbete med angränsande
kommuner?
Kommentar: Pågående .
Ansvar: se ovan
1
7 (7)
B ILAGA 9
LL l\sekidfs00 1 ~rojektl1 23011260253_1ova-ans0kan_osby\100_va-plan\ 10 art>etsmtrl_dok\va.Oversikt\klara bilagot'.bilaga 9 - behovsanalys.docx
•
SWECO~
BILAGA 10
Ordlista
Allmän VA-anläggning
En VA-anläggning över vilken en kommun har ett rättsligt
bestämmande inflytande och som har ordnats och används för
att uppfylla kommunens skyldigheter enligt Lagen om allmänna
vattentjänster.
Avlopp
Samlingsnamn för spillvatten, dagvatten samt dräneringsvatten
enligt den definition som finns i lagen om allmänna vattentjänster.
Avrinningsområde
Landområde från vilket all ytvattenavrinning strömmar genom en
sekvens av åar, floder och, möjligen, sjöar till havet vid ett enda
flodutlopp, eller vid en enda flodmynning eller ett enda delta
(2000/60/EG).
BOD
Biochemical Oxygen Demand (Biologisk syreförbrukning)
används som mått på innehållet av lätt nedbrytbart organiskt
material i vatten.
Biologisk syreförbrukning i vatten, bestämd under 7 dygns
laboratorietest.
Brädd avlopp
Anordning som möjliggör avledning från tex magasin,
pumpstation bassäng eller ledning då tillrinningen är större än
anläggningens kapacitet.
Dagvatten
Ytligt avrinnande regnvatten och smältvatten.
Dräneringsvatten
Markvatten och grundvatten som samlas upp och tas om hand i
en dräneringsledning.
Enskild VA-anläggning
En anläggning eller annan anordning för försörjning av vatten
eller avlopp som kommunen inte äger. Enskilda anläggningar kan
finnas för en enskild fastighet, för flera fastigheter tillsammans
eller för samfälligheter och föreningar. En enskild VA-anläggning
kan avse såväl ledningar som en lokal lösning för produktion av
dricksvatten eller rening av avloppsvatten.
Gemensamhetsanläggning
En VA-anläggning som inrättats för två eller flera fastigheter
gemensamt.
Grundvatten
Allt vatten som finns under markytan i den mättade zonen och
som står i direkt kontakt med marken eller underliggande
jordlager (2000/60/EG).
1 (4)
Sweco Environment AB
LL \\sekidfs001\projekt\ 123011260253_1ova-ansökan_ osby\100 va-p!an\10 arbetsmtrl_dok\va-övcrsiktlklara bilagor\bilaga 10 - ordlista.docx
SWECO~
Grundvattenförekomst
En avgränsad volym grundvatten i en eller flera akviferer
(2000/60/EG).
Huvudman
Den som äger en VA-anläggning.
Ledningsnät, spillvatten
Inkluderar både ledningar och pumpstationer, dvs. allt som inte
hör till reningsverket.
Livslängd
Tidpunkten från det att ledningen anläggs till dess att ledningen
behöver ersättas för att dess funktion ska kunna bibehållas.
LOD
LOD (Lokalt omhändertagande av dagvatten) är en typ av
Ekologisk omhändertagande av dagvatten (EOD) där enskilda
fastigheters dagvatten tas omhand helt eller delvis på den privata
tomtmarken. På det sättet belastas det allmänna avloppsnätet i
begränsad utsträckning. Den öppna utjämningen av dagvatten
skiljer sig från LOD, främst genom att den till största del
lokaliseras på allmän mark. LOD-anläggningen klassas därmed
som en enskild VA-anläggning.
Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer, MKN, anger de kvalitetskrav som gäller för
varje vattenförekomst inom vattendistrikten avseende ytvatten
och grundvatten.
Nödvatten
Vatten för dryck, matlagning och personlig hygien som
distribueras under en kort tid utan att nyttja det ordinarie
ledningsnätet. Distributionen kan istället ske med tankar eller
tankbilar.
Odebiterbart vatten
Svinn eller utläckage av vatten från vattenledningsnätet.
Begreppet innefattar inte enbart läckage av vatten, utan även
omätt vattenförbrukning som brandvatten, byggvatten, vatten för
bevattning av parker och idrottsplaner m.m. Kan även innebära
vatten som tas via brandposter.
Omvandlingsområde
Ett fritidshusområde där många väljer att bosätta sig permanent.
Det sker således en omvandling mot permanentboende.
Personekvivalent (pe)
Måttenhet som anger den genomsnittliga mängd föroreningar i
avloppsvatten som en person ger upphov till per dag.
Personekvivalent definieras i Sverige som en BOD 7 belastning av
70 gram per dygn. BOD 7 (Biochemical Oxygen Demand) ger ett
indirekt mått på mängden organiska substanser i vattnet.
Reservvatten
Dricksvatten som distribueras via det ordinarie ledningsnätet men
från annan produktionsanläggning än den ordinarie.
2 (4)
BILAGA 10
LL \\sekidfs001\projekt\1230\ 1260253_1ova-ansökan_osby'1100_va-plan\10 arbetsmtrl_dok\va-översikt\klara bilagor\bilaga 10 - ordlista_docx
SWEco-B
SBVT
Skåne Blekinge Vattentjänst AB (SBVT) är ett gemensamt
driftbolag vars uppgift är att sköta driften av de allmänna VAanläggningarna i Bromölla, Olofström, Osby och Östra Göinge.
Servisledning
Den ledning som sammanbinder en fastighet med en
huvudledning. Kommunen ansvarar för delen från
huvudledningen fram till förbindelsepunkt.
Spillvatten
Vatten från hushåll (toalett, bad/dusch, disk och tvätt) och andra
verksamheter (industrier, biltvättar och dylikt).
Särtaxa
Särtaxa innebär en avvikande anläggningsavgift. Enligt Lagen
(2006:412) om allmänna vattentjänster 31 §ska särtaxa tas ut
när kostnaden att ansluta en fastighet i beaktansvärd omfattning
avviker från de normala kostnaderna inom verksamhetsområdet.
Tillskottsvatten
Det vatten som utöver spillvatten finns i spillvattenledningar.
Tillskottsvatten kan bestå av anslutet dagvatten, anslutet
dräneringsvatten, samt vatten som läcker in från marken om
ledningarna inte är täta. Tillskottsvattnets andel kan i många fall
vara mycket stor, i extrema fall flera gånger större än mängden
spillvatten. Kan även kallas ovidkommande vatten.
VA-anläggning
En anordning för att försörja en fastighet eller bebyggelse med
vatten- och avlopp. I begreppet VA-anläggning ingår både
ledningar och pumpar för transport av vatten och avlopp, samt
anordningar för produktion av dricksvatten och rening av
avloppsvatten.
Vattenförekomst
En vattenförekomst är, enligt vattenförvaltningsförordningen för
vatten, den minsta enheten för beskrivning och bedömning av
vatten. En vattenförekomst är en specifik vattensamling av en
viss geografisk storlek. Den kan vara antingen en avgränsad
volym grundvatten i en eller flera akviferer
(grundvattenförekomst) eller en avgränsad och betydande
förekomst av ytvatten, som kan vara I.ex. hela eller delar av en
sjö, å, älv eller kanal, ett vattenområde i övergångszonen eller ett
kustvattenområde (ytvattenförekomst).
Verksamhetsområde
Ett av kommunfullmäktige fastställt geografiskt definierat område,
inom vilket kommunen är huvudman för vatten- och/eller
avloppsförsörjning. Inom verksamhetsområdet gäller kommunal
VA-taxa.
Ytvatten
Enligt 2000/60/EG definieras ytvatten som inlandsvatten utom
grundvatten; vatten i övergängszon och kustvatten utom när det
gäller kemisk status då det även skall inbegripa territorialvatten.
3 (4)
BILAGA 10
LL \lsekidfs001\projekt11230\1260253_1ova-ansokan _osby\1 OO_va-plan\10 arbt>lsrntrl_dok\va-övers1ktlklara bilagor\bilaga 1O - ordlista.docx
SWECO~
Ytvattenförekomst
En avgränsad och betydande ytvattenförekomst som till exempel
en sjö, ett magasin, en å, flod eller kanal, ett vatten i
övergångszon eller en kustvattensträcka (2000/60/EG).
4 (4)
BILAGA 10
LL l\sekidfs001\projekt\1230\1260253_1ova-ansökan _osby\ 100 va-plan\ 10 arbetsmtrl_dok\va-övers1ktlklara b1lagor\bilaga 1O - ordlista.docx
~
OSBY
KOMMUN
VA-STRATEGI
OSBY KOMMUN
VA-plan
UPPDRAGSNUMMER 1260253100
VA-STRATEGI
2015-09-08
LINNEA LARSSON
THERES SÖDERBERG
•
SWECO~
VA-strategi för Osby kommun
Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)
förmed lade av Länsstyrelsen i Skåne.
Arbetsgrupp
Arbetsgruppen har bestått av tjänstemän från Osby kommun, SBVT och Sweco . Sweco
har varit projektledare för uppdraget och har sammanställt större delen av det material
kommunen inkommit med.
Beställare: Anna Lyhagen (ersatte Maria Ljunggren ).
Osby kommu n: Annika Wijk, miljöinspektörer och Oddbjörn Aaswold .
SBVT: Lars Svensson och Matilda Johansson.
Sweco: Linnea Larsson och Theres Söderberg. Granskad av Malin Magnusson.
Omslagsbild
Osbysjön.
Källa: Osby kommun, 2015.
© Osby kommun 2015. Detta dokument får användas och spridas av Länsstyrelsen och
andra aktörer. Hänvisning till källa ska alltid anges.
VA -STRATEGI
2015-09-08
VA -plan
Innehållsförteckning
1
1
Inledning
1.1
Bakgrund
1.2
1.3
Tidigare strategiska mål
2
Övergripande mål
2
3
Skydd av vattenförekomster
2
4
Dricksvattenförsörjning
2
5
Spillvattenförsörjning
2
6
Dagvattenhantering
3
7
Ledningsnät
3
8
Drift och investeringar
3
9
Dikningsföretag
4
10
Verksamhetsområde för VA
4
11
Enskilda avloppsanläggningar
4
12
Kommunikation och samverkan
5
13
Taxa
5
Ansvarsfördelning inom kommunen
Bilagor
Bilaga 1
VA· STRATEGI
2015-09-08
Ordlista
lvA-STRATEGI
2015-09-08
VA-PLAN
1
Inledning
1.1
Bakgrund
Denna VA-strategi är det andra steget i framtagandet av en VA-plan för Osby kommun.
VA-planens första steg, VA-översikten, är en nulägesbeskrivning av den allmänna och
enskilda VA-försörjningen samt vattenförekomsternas status inom kommunen. Utifrån
VA-översikten och de ställningstaganden som görs i denna VA-strategi ska en VAåtgärdsplan tas fram . Tillsammans utgör dessa tre dokument en VA-plan för Osby
kommun.
[
VA-plan
J
A
(
r
I
.....
r
Steg 1:
Steg2:
VA-översikt
"
VA-strategi
\.
-.., r
r
Steg3:
Implementering
och uppföljning
VA-åtgärdsplan
~
I
'
~
/
Figur 1: Översikt över kommunal VA-planering i tre steg.
Strategin har tagits fram i samverkan mellan kommunen och Sweco utifrån de inriktningar
och avgränsningar som kommunen beslutat.
1.2
Tidigare strategiska mål
I översiktsplanen från 2010 finns bland annat strategiska mål avseende VA-försörjningen.
Dessa har delvis förts in som ställningstaganden i denna VA-strategi, se hänvisningar
nedan.
1.3
Ansvarsfördelning inom kommunen
Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Osby kommun med
Samhällsbyggnad som har beställaruppdraget gentemot SBVT. Huvudmannen ansvarar
för dricksvatten , avlopp samt dagvatten inom det så kallade verksamhetsområdet.
Det kommunala driftbolaget Skåne Blekinge Vattentjänst AB (SBVT) ansvarar för driften
av Osby kommuns VA-anläggningar och detta bekostas av VA-avgifter.
1 (5)
VA-STRATEGI
2015-09· 08
VA-PLAN
2
Övergripande mål
I Osby kommun ska de naturgivna förutsättningarna vara självklara utgångspunkter i allt
planeringsarbete. Värdefulla naturområden ska skyddas och befintliga våtmarker med
höga naturvärden ska värnas och nyskapande av våtmarker uppmuntras. (ÖP)
Osby kommun ska utifrån ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv sträva efter
hållbarhet och resurseffektivitet.
3
Skydd av vattenförekomster
VA-försörjningen i Osby kommun ska bedrivas på ett sådant sätt att renat spillvatten och
utsläpp av dagvatten inte påverkar möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för ytoch grundvatten negativt.
Koncentrationen och belastningen av föroreningar i dagvattnet ska minskas så att
påverkan i Osbysjön minimeras.
Osby kommun ska agera och verka för att grundvattentillgångarna i kommunen skyddas
och att vattentillgången är långsiktig och hållbar. (ÖP)
Avloppsvatten och dagvatten ska tas om hand och hanteras på ett sådant sätt att det inte
förorenar grundvattnet. (ÖP)
4
Dricksvattenförsörjning
I Osby kommun ska alla invånare tillförsäkras tillgång på dricksvatten av god kvalitet.
(ÖP)
Osby kommun ska säkra dricksvattenförsörjningen för framtiden genom god planering
och samverkan med grannkommuner.
1
Osby kommun ska arbeta för att minimera mängden odebiterbart vatten genom
reinvesteringar i ledningsnätet.
5
Spillvattenförsörjning
Spillvatten ska omhändertas på ett sådant sätt att fastställda utsläppskrav uppfylls och
spridning av näringsämnen och andra förorenande ämnen till miljön minimeras.
Osby kommun ska arbeta för att bräddning från ledningsnätet och från reningsverket
minskas. Bräddpunkterna ska så långt som möjligt vara utformade så att bräddning vid
behov kan tas om hand och renas.
Osby kommuns målsättning är att minska mängden dagvatten som avleds till
avloppsreningsverken samt minska inläckaget av grundvatten och nederbörd till
spillvattennätet.
1
Svinn eller utläckage av vatten från vattenledningsnätet.
2 (5)
VA-STRATEGI
2015-09-08
Reningsverkens tillstånd ska vara uppdaterade med hänsyn till kommande ökande
belastning.
Kommunen ska verka för att minimera de luktproblem som tidvis (2-3 ggrlår) förekommer
i anslutning till reningsverket i Osby i samband med omlastning av slam.
6
Dagvatten hantering
Dagvatten ska omhändertas på ett sådant sätt att spridning av förorenande ämnen till
miljön minimeras. Dagvattnet ska där det är möjligt fördröjas i utjämningsmagasin och
renas i dagvattendammar före utsläpp i recipient. Osbysjön är prioriterad på grund av att
den tätortsnära sjön används flitigt för bad, fiske och andra friluftsaktiviteter och har
återkommande problem med utsläpp via dagvattnet.
Kommunen ska arbeta för att dräneringsvatten och dagvatten från fastigheter
omhändertas lokalt alternativt avleds till ledningsnätet för dagvatten.
I samband med detaljplaner ska det framgå hur lokalt omhändertagande av dagvatten
(LOD) löses. (ÖP)
Vid nyexploatering bör fördröjning av dagvatten ordnas så att endast avrinning
motsvarande 1,5 l/s·ha behöver avledas från planområdet. Detta motsvarar naturlig
avrinning från åkermark.
Höjdsättning av mark vid nyexploatering ska utföras så att översvämningar på fastigheter
minimeras.
Nya dagvattensystem ska dimensioneras med en klimatfaktor' på 1,2.
7
Ledningsnät
Osby kommun ska ta fram förnyelse- och underhållsplaner för ledningsnätet som är
samordnade med kommunens asfaltsplan och renovering av övriga ledningar och kablar.
Samordning ska även ske vid utbyggnad av vägar samt gång- och cykelbanor.
Osby kommun ska arbeta för att uppnå en förnyelsetakt på minst hundra år på samtliga
ledningsnät. Uppdatering av kommunens GIS-system med nya och befintliga ledningar
ska göras löpande.
8
Drift och investeringar
Osby kommun ska ha drifts- och investeringsbudgetar där det tydligt framgår vad som
ingår i respektive budget. Detta tydliggör hur ansvarsfördelningen ser ut mellan SBVT och
Osby kommun.
2
En klimatfaktor används vid dimensionering av nya dagvattensystem för att anpassa
dem till ett förändrat klimat med större nederbörds mängder.
3 (5)
VA-STRATEGI
2015-09-08
VA-PLAN
9
Dikningsföretag
De dikningsföretag där kommunen är delägare ska rensas med det intervall som anges i
respektive dikningsföretags akt, för att undvika för höga flöden och översvämningar i
bebyggelse.
10
Verksamhetsområde för VA
Utbyggnad av den allmänna VA-anläggningen ska göras i de områden som Miljö- och
byggenheten samt Länsstyrelsen bedömer vara § 6-områden enligt Lagen om allmänna
vattentjänster.
Utvidgning av verksamhetsområde ska behovsbedömas separat för spillvatten, dagvatten
och dricksvatten.
Verksamhetsområdet ska vara uppdaterat för hur ledningsnätet är utbyggt.
I samband med etablering av nya verksamheter eller bebyggelse som inte försörjs av
kommunalt vatten ska frågan om vattenförsörjning utredas. (ÖP)
Inlösen av enskilda anläggningar som ersätts av kommunal VA-försörjning ska följa en
framtagen rutin.
11
Enskilda avloppsanläggningar
Alla kommunens enskilda avlopp ska vara inventerade och det ska säkerställas att de
uppfyller gällande krav.
Osby kommun ska regelbundet följa upp inventeringen genom att bedriva tillsyn samt
kontinuerligt följa upp äldre anläggningar. Status hos de enskilda avloppen ska därmed
vara känd av såväl fastighetsägare som tillsynsmyndigheten.
Följande policypunkt finns som två alternativ:
Hur snabbt krav på åtgärder ska ställas är en politisk fråga där skäligheten för både
individens ekonomi och riskerna för hälsa och miljö måste tas med i beräkningen. Miljöoch byggenheten önskar att politiken tar ställning till följande förslag:
Alternativ 1 - Med den enskildes ekonomi i centrum
Områden som väntar på utbyggnad av den allmänna VA-anläggningen kan låta sina
enskilda avloppsanläggningar förbli i befintligt skick i de fall då utbyggnaden bedöms ske
inom 10 år.
Alternativ 2 - Med miljön i centrum
Områden som väntar på utbyggnad av den allmänna VA-anläggningen kan låta sina
enskilda avloppsanläggningar förbli i befintligt skick i de fall då utbyggnaden bedöms ske
inom 5 år.
4 (5)
VA-STR ATEGI
2015-09-08
VA -PLAN
12
Kommunikation och samverkan
Osby kommun ska verka för en ökad samverkan med närliggande kommuner.
Samarbetet kring VA-försörjningen ska vara välutvecklat och följas upp kontinuerligt
mellan kommunens planenhet, miljö- och byggenhet samt SBVT.
Osby kommun ska sträva efter en god kommunikation med medborgarna samt en ökad
medvetenhet hos dessa vad gäller VA-försörjningen.
13
Taxa
Osby kommun ska kommunicera nyttan som erhålls för VA-avgiften för
kommuninvånarna.
Särtaxa kan tillämpas för att få erforderlig kostnadstäckning vid anslutning av fastigheter
till kommunalt VA.
Kommunens VA-verksamhet ska ha en robust taxeutveckling som möjliggör att
kommunen kan bedriva verksamheten och fullfölja sitt ansvar för VA-försörjningen i
kommunen.
Anläggningsavgiften ska utvecklas i takt med VA-kollektivets investeringsbehov.
5 (5)
VA-STRATEGI
2015-09-08
VA-PLAN
•
SWECO~
BILAGA 1
Ordlista
Allmän VA-anläggning
En VA-anläggning över vilken en kommun har ett rättsligt
bestämmande inflytande och som har ordnats och används för
att uppfylla kommunens skyldigheter enligt Lagen om allmänna
vattentjänster.
Avlopp
Samlingsnamn för spillvatten, dagvatten samt dräneringsvatten.
Dagvatten
Ytligt avrinnande regnvatten och smältvatten.
Dräneringsvatten
Markvatten och grundvatten som samlas upp och tas om hand i
en dräneringsledning.
Enskild VA-anläggning
En anläggning eller annan anordning för försörjning av vatten
eller avlopp som kommunen inte äger. Enskilda anläggningar kan
finnas för en enskild fastighet, för flera fastigheter tillsammans
eller för samfälligheter och föreningar. En enskild VA-anläggning
kan avse såväl ledningar som en lokal lösning för produktion av
dricksvatten eller rening av avloppsvatten.
Klimatfaktor
En klimatfaktor används vid dimensionering av nya
dagvattensystem för att anpassa dem till ett förändrat klimat med
större nederbördsmängder.
LOD
LOD (Lokalt omhändertagande av dagvatten) är en typ av
Ekologisk omhändertagande av dagvatten (EOD) där enskilda
fastigheters dagvatten tas omhand helt eller delvis på den privata
tomtmarken. På det sättet belastas det allmänna avloppsnätet i
begränsad utsträckning. Den öppna utjämningen av dagvatten
skiljer sig från LOD, främst genom att den till största del
lokaliseras på allmän mark. LOD-anläggningen klassas därmed
som en enskild VA-anläggning.
Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer, MKN anger de kvalitetskrav som gäller för
varje vattenförekomst inom vattendistrikten avseende ytvatten
och grundvatten.
Odebiterbart vatten
Svinn eller utläckage av vatten från vattenledningsnätet.
Begreppet innefattar inte enbart läckage av vatten, utan även
omätt vattenförbrukning som brandvatten, byggvatten, vatten för
bevattning av parker och idrottsplaner m .m. Kan även innebära
vatten som tas via brandposter.
1 (2)
I
Sweco Environment AB
LL
\\s~kidfs001\projekt\ 1230\1260253_1ova-ansökan_osby\100_va-plan\10
arbetsmtrl_dok\va-strategilbilaga 1 - ordlista.docx
SWECO~
SBVT
Skåne Blekinge Vattentjänst AB (SBVT) är ett gemensamt
driftbolag vars uppgift är att sköta driften av de allmänna VAanläggningarna i Bromölla, Olofström, Osby och Östra Göinge.
Spillvatten
Vatten från hushåll (toalett, bad/dusch, disk och tvätt) och andra
verksamheter (industrier, biltvättar och dylikt).
Särtaxa
Särtaxa innebär en avvikande anläggningsavgift. Enligt "Lagen
(2006:412) om allmänna vattentiänster" 31 §ska särtaxa tas ut
när kostnaden att ansluta en fastighet i beaktansvärd omfattning
avviker från de normala kostnaderna inom verksamhetsområdet.
VA-anläggning
En anordning för att försörja en fastighet eller bebyggelse med
vatten- och avlopp. I begreppet VA-anläggning ingår både
ledningar och pumpar för transport av vatten och avlopp, samt
anordningar för produktion av dricksvatten och rening av
avloppsvatten.
Vattenförekomst
En vattenförekomst är, enligt vattenförvaltnings-förordningen för
vatten, den minsta enheten för beskrivning och bedömning av
vatten. En vattenförekomst är en specifik vattensamling av en
viss geografisk storlek. Den kan vara antingen en avgränsad
volym grundvatten i en eller flera akviferer
(grundvattenförekomst) eller en avgränsad och betydande
förekomst av ytvatten, som kan vara t.ex. hela eller delar av en
sjö, å, älv eller kanal, ett vattenområde i övergångszonen eller ett
kustvattenområde (ytvattenförekomst).
Verksamhetsområde
Ett av kommunfullmäktige fastställt geografiskt definierat område,
inom vilket kommunen är huvudman (ägare) för vatten- och/eller
avloppsförsörjning. Inom verksamhetsområdet gäller kommunal
VA-taxa.
2 (2)
BILAGA 1
LL \\sckidfs001\projekt\1230\1260253_1ova.ansökan_ osby\1 OO _va-plan'110 arbetsmtr1 _ dok\va-s:rategi\b1laga 1 - ordlista.docx
~
OSBY
KOMMUN
VA-ÅTGÄRDS PLAN
OSBY KOMMUN
VA-plan
UPPDRAGSNUMMER 1260253100
VA-ÅTGÄRDSPLAN
2015-09-15
LINNEA LARSSON
THERES SÖDERBERG
•
SWECO~
VA-åtgärdsplan för Osby kommun
Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)
förmedlade av Länsstyrelsen i Skåne.
Arbetsgrupp
Arbetsgruppen har bestått av tjänstemän från Osby kommun, SBVT och Sweco. Sweco
har varit projektledare för uppdraget och har sammanställt större delen av det material
kommunen inkommit med.
Beställare: Anna Lyhagen (ersatte Maria Ljunggren).
Osby kommun: Annika Wijk, miljöinspektörer och Oddbjörn Aaswold.
SBVT: Lars Svensson och Matilda Johansson.
Sweco: Linnea Larsson och Theres Söderberg.
Omslagsbild
Osbysjön.
Källa: Osby kommun, 2015.
©Osby kommun 2015. Detta dokument får användas och spridas av Länsstyrelsen och
andra aktörer. Hänvisning till källa ska alltid anges.
VA-ÅTGARDSPLAN
2015-09-15
VA-PLAN
Sammanfattning
Följande VA-översikt är den tredje och sista delen av Osby kommuns VA-plan. VA-planen
består av VA-översikt, VA-strategi och VA-åtgärdsplan. Syftet med VA-åtgärdsplanen är
att ta fram en handlingsplan för att säkra VA-försörjningen i kommunen framöver samt att
bidra till att god status uppnås i vattenförekomsterna.
I VA-åtgärdsplanen beskrivs ansvarsfördelningen inom kommunen samt gentemot
driftsbolaget SBVT. Eventuella framtida samarbetsplaner med grannkommunen Östra
Göinge beskrivs kortfattat.
Atgärdsplaner rörande den allmänna VA-anläggningen tas endast upp mycket
överskådligt eftersom detta är något som kommer att tas fram av SBVT efter det att VAplanen färdigställts.
I VA-åtgärdsplanen konstateras att det finns ytterligare behov av utredningar gällande
dagvatten då det inte finns utrymme för det inom ramen för VA-planen. Dock presenteras
en ansvarsfördelning avseende dagvatten som kan användas för att reda ut
ansvarsfördelningen i olika skeden av exploatering.
Det åtgärdsplanen fokuserar på är utbyggnad av den allmänna VA-anläggningen.
Kommunen är enligt Lagen om allmänna vattentjänster skyldig att utöka det kommunala
verksamhetsområdet där det krävs med hänsyn till människors hälsa eller miljön. Det
finns inom kommunen ett antal områden som skulle kunna vara aktuella för utbyggnad.
För att avgöra vilka områden som skall innefattas i verksamhetsområdet och i vilken
ordning detta skall ske har en modell för bedömning och prioritering använts. I
bedömningen ställs behov och möjligheter mot varandra för varje område. Som resultat
av bedömningen fås en uppdelning av områden i tre kategorier: prioriterade områden,
utbyggnadsområden på sikt och områden som inte kommer att byggas ut.
I de områden där utökning av verksamhetsområdet inte kommer att ske inom en
överskådlig framtid sker planering för fortsatt försörjning genom enskilda VA-anläggningar
och en fungerande tillsyn.
VA-ÅTGARDSPLAN
2015-09-15
VA-PLAN
VA-ATGAROSPLAN
2015-09-15
VA-PLAN
Innehållsförteckning
1
Inledning
1.1
1
Bakgrund
1
12
Syfte
1
1.3
Avgränsningar
2
1.4
Underlag
2
1.5
Gällande lagar och föreskrifter som styr VA-planeringen
2
2
Ansvarsfördelning inom kommunens organisation
3
2.1
Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen
3
2.2
Samhällsbyggnad
3
2.3
SBVT
3
3
Mellankommunala planer
4
4
Planer för den befintliga allmänna VA-anläggningen
6
4.1
Reinvesteringsplaner
6
4.2
Fastställande av verksamhetsområde
6
5
Planer för dagvatten
7
5.1
Bakgrund
7
5.2
Ansvar i olika faser av exploatering
7
5.3
Ytterligare behov av åtgärdsplanering
7
6
Utbyggnadsplan för VA
6.1
Bakgrund
6.2
Prioriteringsmodell
8
8
8
7
Enskilda avlopp
14
7.1
Åtgärdande av enskilda avlopp i utbyggnadsområden
14
7.2
Åtgärdande av enskilda avlopp i områden där utbyggnad ej kommer att ske
14
8
Uppföljning
15
VA-ATGARDSPLAN
2015-09-15
VA-PLAN
Bilagor
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
I
1
2
3
4
5
6
7
VA-ATGÄRDSPLAN
2015-09-15
VA-PLAN
östra Göinge kommuns strategi "Det livsviktiga vattnet"
Verksamhetsområde Osby och Lönsboda
Ansvar och arbetsuppgifter avseende dagvatten i kommunal verksamhet
Befintligt och utökat verksamhetsområde
Prioriterings modell
Riktlinjer för hög skyddsnivå
Ordlista
1
Inledning
1.1
Bakgrund
Atgärdsplanen för VA är det tredje och sista steget i framtagandet av en VA-plan för Osby
kommun (Figur 1). I VA-planen ingår förutom denna VA-åtgärdsplan även en VA-översikt
och en VA-strategi.
(.___
VA
_-_P_la_n_J
--~~~~~~~-A-~~~~~~~--f
'
r
Steg 1:
Steg 2:
Steg 3:
VA-översikt
VA-strategi
VA-åtgärdsplan
Implementering
och uppföljning
Figur 1: Översikt över kommunal VA-planering i tre steg.
1.2
Syfte
Syftet med VA-åtgärdsplanen är att ta fram en handlingsplan för att säkra VAförsörjningen i kommunen framöver samt att bidra till att god status uppnås i
vattenförekomsterna.
I Figur 2 beskrivs processen med att ta fram en VA-åtgärdsplan. Den ska utgå från
förutsättningarna i VA-översikten och från ställningstaganden i VA-strategin.
Atgärdsplanen ska omfatta både den allmänna VA-anläggningen, den enskilda VAförsörjningen och VA-utbyggnad.
1 (15)
I VA· ÅTGÅRDS PLA N
2015-09· 15
VA -PLA N
..
VA-översikt:
Nuläge och
förutsättningar
VA-strategi:
Riktlinjer och
ställningstaganden
~~~~
anläggningen
eE.~
Enskild
VAförsörjning
VA-utbyggnad
Figur 2: Processen med att ta fram en VA-åtgärdsplan.
1.3
Avgränsningar
Denna VA-åtgärdsplan foku serar främst på VA-utbyggnad då det i första hand är där
insatser behövs. Även enskild VA-försörjning berörs.
Åtgärdsplaner rörande den allmänna VA-anläggningen tas endast upp mycket
överskådligt. Det är SBVT som sköter drift och underh åll av den allmänna VAanlägg ningen. Atgärdsplaner beträffande den befintliga an läggningen kommer att tas
fram av SBVT efter det att VA-planen färdigstä llts. Detta eftersom den allmänna
anlägg ningen är beroende av var VA-utbyggnad kommer att ske.
1.4
Underlag
De underlag som använts är framför allt VA-översikten och VA-strategin . VAåtgärdsplanen har arbetats fram utifrån det nuläge och de behov som identifierats i VAöversikten samt de mål och strategier som tagits fram i VA-strategin .
1.5
Gällande lagar och föreskrifter som styr VA-planeringen
Det finns ett antal olika lagkrav, mål och planer som behöver beaktas vid kommunal VAplanering, bland annat krav från EU och svensk lagstiftning , de svenska miljömålen samt
regionala och kommunala planer och mål. Dessa finn s sammanställda i VA-översiktens
tredje kapitel.
2 (15)
I VA· ÅTGÄRD S PLAN
20 15 ·09· 15
VA -PLAN
2
Ansvarsfördelning inom kommunens organisation
Nedan beskrivs ansvaret hos de avdelningar och enheter inom kommunen vars uppgifter
berör vatten och avlopp.
2.1
Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen
Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Osby kommun.
Huvudmannen ansvarar för dricksvatten, avlopp samt dagvatten inom det så kallade
verksamhetsområdet.
Huvudmannen äger den allmänna VA-anläggningen. I begreppet VA-anläggning ingår
både ledningar och pumpar för transport av vatten och avlopp, samt anordningar för
produktion av dricksvatten och rening av avloppsvatten.
2.2
Samhällsbyggnad
Verksamhetsområde Samhällsbyggnad lyder under kommunstyrelsen och tillsyns- och
myndighetsnämnden. Verksamhetsområdet innefattar sex enheter varav två berör vatten
och avlopp. Dessa två beskrivs nedan.
2.2.1 Mark- exploaterings- och driftsenheten
Enheten ansvar bland annat för gator, gång- och cykelvägar, renhållningsfrågor samt
skötsel av park- och grönområden.
Enheten har en beställarroll gentemot SBVT.
2.2.2 Miljö- och byggenheten
Miljö- och byggenheten ansvarar för kommunens tillsyn inom miljö-, bygg- och
hälsoskyddsområdet inklusive naturvård.
Miljö- och byggenheten har miljötillsyn över de tre mindre avloppsreningsverken i
Killeberg, Hökön och Visseltofta samt vattenverken i Lönsboda, Hökön, Visseltofta och
Killeberg. Miljö- och byggenheten har miljötillsyn över ledningsnätet för spill- och
dagvatten. Enheten utför även tillsyn av de enskilda avloppsanläggningama.
2.3
SBVT
Det kommunala driftbolaget Skåne Blekinge Vattentjänst AB (SBVT) ansvarar för driften
av Osby kommuns VA-anläggningar och detta bekostas av VA-avgifter. SBVT är ett
gemensamt driftbolag vars uppgift är att sköta driften av de allmänna VA-anläggningarna
i Bromölla, Olofström, Osby och Östra Göinge. SBVT redovisar sin ekonomi skild från
kommunens övriga verksamhet och får inte gå med vinst utan alla medel skall investeras
tillbaka i VA-kollektivet.
SBVT sköter all dagvattenhantering på uppdrag av kommunen. Här ingår även rensning
av dagvattenbrunnar. Kostnader för dagvattenhantering särredovisas sedan 2011.
3 (15)
VA-ÅTGÄRDS PLAN
2015-09-15
VA-PLAN
3
Mellankommunala planer
Att samarbeta över kommungränserna är en god ide för att säkerställa en långsiktigt
hållbar VA-försörjning. Redundans i dricksvattenförsörjning uppnås enklast och till lägsta
kostnad genom att koppla ihop närliggande ledningsnät så att kommunerna kan hjälpa
varandra vid brist eller annat problem.
I och med sin roll som gemensamt driftbolag fungerar SBVT som en bra länk mellan
kommunerna Bromölla, Olofström, Osby och östra Göinge. I nuläget diskuteras
möjligheter till samarbete i vatten- och avloppstrågor i form av övertöringsledningar med
östra Göinge kommun.
östra Göinge kommun har tagit fram en strategi vid namn "Det livsviktiga vattnet". I
strategin föreslås ett antal överföringsledningar med syfte att koppla ihop flera
anläggningar. Tanken är att detta ska minska sårbarheten för varje enskild by och minska
antalet anläggningar. Två av de föreslagna stråken är av stort intresse för Osby kommun:
•
Osby - ö Genastorp - Östanå - Glimminge - Broby
•
Vilshult - Lönsboda - Boalt - Osby
Dessa stråk knyter samman kommunerna Osby, Olofström, Bromölla, Östra Göinge och
Kristianstad. Ett utdrag ur strategin finns i Bilaga 1. Se även Figur 3 nedan.
4 (15)
VA-ÅTGARDSPLAN
2015·09·15
VA-PLAN
VA-försörjning fram
'
HÅS'J'YEDA
••
1
• Reningsverk /
• Vat~n~-ddsområde/nttem·tt~
...• Resovar för dri~hvat!en RJARL
• Sfmlad bebyggelse
•
- Beii'nd!s.,överloringm.dning fo 1vl
5Valten
- Befintlig ~/öringsledning IOr dricb
••• Framtida o~'!'rlOringsledning I& avlopp \len
• • • Framtida m·erlOn n~edning f<ic drkksv;i n
=t: Framdda regipnalt viktig överföringslednln
.. ..
Figur 3: Tänkbara samarbetsmöjligheter med grannkommunerna med avseende på VAförsörjning. Bild tagen från Östra Göinge kommuns strategi " Det livsviktiga vattnet".
5 (15)
VA-ÅTGÅRDSPLAN
20 15-09-15
VA- PLAN
4
Planer för den befintliga allmänna VA-anläggningen
Kommunens befintliga VA-anläggning kräver kontinuerlig drift och underhåll.
Atgärdsplaner beträffande den befintliga anläggningen kommer att tas fram av SBVT
efter det att VA-planen färdigställts. Detta eftersom den allmänna anläggningen är
beroende av var VA-utbyggnad kommer att ske.
4.1
Reinvesteringsplaner
I nuläget är det alltså oklart var insatser kommer att ske. I SBVT:s reinvesteringsbudget
(Tabell 1) kan den ekonomiska fördelningen ses.
Tabell 1: Reinvestering för den befintliga allmänna anläggningen.
4.2
Lednings nät
10 miljoner per år i 10 år
Nyanläggning nät
5 miljoner per år i 10 år
Vattenverk och avloppsreningsverk
5 miljoner per år i 10 år
Nyexploatering
5 miljoner per är i 10 år
Fastställande av verksamhetsområde
Det finns områden i utkanten av Osby samhälle samt i Lönsboda som byggts ut men som
i nuläget inte innefattas av verksamhetsområdet. Dessa måste fastställas juridiskt. För
karta över områdena, se Bilaga 2.
6 (15)
I
VA-ÅTGÄRDSPLAN
2015-09-15
VA-PLAN
5
Planer för dagvatten
5.1
Bakgrund
I framtagandet av VA-planen har det framkommit att recipienterna, varav främst
Osbysjön, påverkas av föroreningar från dagvatten som till stor del leds orenat till sjön.
Osbysjön tar emot mycket dagvatten från Osby tätort samtidigt som den är väldigt grund.
Sjön har dessutom ett stort värde för kommunen med flera badplatser som används av
både invånare och turister.
5.2
Ansvar i olika faser av exploatering
Dagvattenhantering berör flera olika avdelningar inom den kommunala verksamheten. I
olika faser av exploatering har avdelningarna olika ansvarsområden. I Bilaga 3 ges en
översikt över ansvarsfördelningen i Osby kommun i olika skeden.
5.3
Ytterligare behov av åtgärdsplanering
Det finns inte utrymme i arbetet med VA-planen att gå på djupet i dagvattenproblematiken
och därför rekommenderas kommunen att göra en fördjupad dagvattenplan för att uppnå
målen i VA-strategin. Dagvattenplanen ska innehålla riktlinjer för hantering av dagvatten i
kommunen, LOD och höjdsättning av mark. Planen bör också innehålla förslag till
åtgärder för de områden som är påverkade av förorenande ämnen från dagvattnet, tex.
Osbysjön.
Syftet med dagvattenplanen är att skapa en plan för att minska halterna av de
näringsämnen och föroreningar som dagvatten i Osby kommun transporterar till
närliggande recipienter och till Östersjön. Målet med dagvattenplanen är att hitta hållbara
och kostnadseffektiva åtgärder för att minska utsläppen av näringsämnen och
föroreningar från dagvatten och skapa en strategi för att uppnå en hållbar
dagvatten hantering.
Att göra åtgärder på dagvattenhanteringen i kommunen är i linje med de nationella och
lokala miljömålen nedan:
•
Gifttri miljö
•
Ingen övergödning
•
Levande sjöar och vattendrag
•
God bebyggd miljö
•
Hav i balans samt levande kust och skärgård
•
Myllrande våtmarker
Enligt det framtagna åtgärdsprogrammet i VISS bör dagvattendammar anläggas för att
skydda vattenförekomsterna Osbysjön, Krusån, Drivån, Helge å och Kilingaån. En
dagvattenplan är ett första steg att rätt prioritera var och hur dagvattenåtgärder bör sättas
in.
7 (15)
VA-ATGÄRDSPLAN
2015-09-15
VA-PLAN
6
Utbyggnadsplan för VA
6.1
Bakgrund
Enligt Lagen om allmänna vattentjänster, LAV, (SFS 2006:412) är det kommunens
skyldighet att ordna vattenförsörjning eller avlopp när det måste ordnas i ett större
sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, om det behövs med hänsyn
till skyddet för människors hälsa eller för miljön. Det är kommunen som bestämmer det
verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas.
Vad som menas med ett större sammanhang är något av en tolkningsfråga som beror på
ett flertal aspekter. Dock bör poängteras att ett större sammanhang avser mer
omfattande åtgärder, där ett antal av 20-30 anslutna fastigheter kan anses utgöra ett
riktvärde. Om bebyggelsen ligger så samlad att sanitära synpunkter i högre grad gör sig
1
gällande kan färre antal fastigheter räcka. Även avstånd till befintligt VA-nät, hur känsligt
området är ur miljösynpunkt samt förutsättningarna för enskilda lösningar avgör om ett
verksamhetsområde bör upprättas.
"Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas
vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande
bebyggelse, skall kommunen
1.
2.
6.2
bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller
vattentjänsterna behöver ordnas,
och
se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i
verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning."
Prioriteringsmodell
6.2.1 Syfte
Det finns inom kommunen ett antal områden som skulle kunna vara aktuella för
utbyggnad enligt LAV§ 6. För att på ett transparent och tydligt sätt kunna avgöra vilka
områden som skall innefattas i verksamhetsområdet och i vilken ordning detta skall ske
har en modell för bedömning och prioritering använts.
1
Svenskt Vatten. (2015). Kommunens skyldighet att ordna allmänna vattentjänster.
Hämtat från
http://www.svensktvatten.se/Vattentjanster/Management/Juridik/Vattentjanstlage
n/Kommunens-skyldighet-att-ordna-allmanna-vattentjansterl den 06 02 2014
8 (15)
VA-ÅTGÄRDSPLAN
2015-09-15
VA-PLAN
6.2.2 Potentiella utbyggnadsområden
De områden där allmän VA-försörjning saknas idag och som utifrån beg reppet "större
sammanhang" kan bedömas vara aktuella för VA-utbyggnad listas i Tabell 2. Dessa
områden är således de som ingått i bedömningen av utbyggnadsområdena i
prioriteringsmodellen . (Observera att numreringen i tabellen inte utgör en
prioriteringsordning). En översiktskarta över områdena finns i Bilaga 4.
Tabell 2: Områden som ingått i bedömningen av utbyggnadsområden.
Nummer Område
1
Vesljunga
2
Vesliunaaväaen
3
4
Toftaväqen
5
6
Skönelund
Brunkelstoro/Skeinaesiön
7
Loshult
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
(21)
22
23
24
Broslätt
ö . Killebera
S. Killeberq
Holma/Holmö
Jonstorpsväqen
Skeingevägen
Sibbarosväaen
Ebbarp
östra Genastorp
Duvhult
Västra Flvboda
Tommabodavägen
Tranebodaväqen
Nytebodaväqen/Gisslaboda
(Kyrkhultsväaen)
Stockhult
Hackeboda
östra Flyboda
Området Kyrkhultsvägen togs bort ur bedömningen eftersom utbyggnad redan är
påbörjad där.
6.2 .3 Metod
Prioriteringsmodellen utgår från behov och möjligheter för VA-utbyggnad . Varje område
har bedömts utifrån huruvida allmänt VA behövs för "människors hälsa och miljön" enligt
9 (15)
I VA-ÅTGÅRDSPLAN
20 15 -09- 15
VA-PLAN
LAV§ 6 samt utifrån tekniska möjligheter. Ett antal bedömningsparametrar har använts i
prioriteringsmodellen. Dessa kan ses i Tabell 3.
Tabell 3: Bedömningsparametrar för VA-utbyggnad.
Behov av kommunalt VA
Större sammanhang
A. Antal fastigheter
B. Bebyggelseutveckling
Hälso- och miljöskäl
C. Närhet till vattenskyddsområde
D. Föroreningsrisk på enskild dricksvattenförsörjning
E.
Skyddsvärd recipient
F.
Utsläpp - möjlighet att ordna enskilda avloppsanläggningar
Möjligheter till kommunalt VA
G. Kapacitet avloppsreningsverk
H. Kapacitet ledningsnät
I.
Topografi och markbeskaffenhet
J.
Avstånd till befintligt verksamhetsområde
De potentiella utbyggnadsområdena (1-24) poängsätts för varje bedömningsparameter
(A-J). I bedömningen har viktning använts för att tilldela parametrarna olika värden
gentemot varandra. Exempelvis har parameter J (avstånd till befintligt
verksamhetsområde) getts ett högre värde än övriga möjlighetsparametrar G, H och I.
Därefter summeras behovspoängen respektive möjlighetspoängen separat och plottas
mot varandra i ett diagram. Som bakgrund i diagrammet har en modifierad bild från Havsoch vattenmyndighetens "Vägledning för kommunal VA-planering" använts (Figur 4).
Figuren underlättar vid prioriteringen genom att dela upp diagramytan i olika
områdeskategorier. Dessa kategorier beskrivs i .
Tabell 4 nedan.
10 (15)
VA-ATGARDSPLAN
2015-09-15
VA-PLAN
A. Områden med stort behov
C. Områden med
stort behov och små
möjligheter
B. Områden med stort behov
och vissa möjligheter
D. Områden
med stora
möjligheter
E. Områden med litet behov
Möjligheter
Figur 4: Diagram som åskådliggör förutsättningarna för VA-utbyggnad.
Tabell 4: Beskrivning av områdeskategorier.
A.
Områden med stort behov enligt§ 6 LA V
Om fastigheterna ligger samlade på ett sådant sätt att det innebär ett större
sammanhang bör kommunalt VA anordnas. En nära dialog bör föras med
berörda fastighetsägare för att underlätta för dem och skapa så goda
förutsättningar som möjligt för utbyggnaden.
B. Områden med stort behov och vissa möjligheter
Områden där det finn s ett stort behov av åtgärder för en långsiktigt hållbar VAförsörjning och där det finns vissa möjligheter att ansluta fastigheterna till den
befintliga VA-anläggningen .
c.
Områden med stort behov och små möjligheter
I områden med ett stort behov och små möjligheter till anslutning till den
befintliga anläggningen kan andra typer av lösningar vara aktuella. Att
möjligheterna är små beror på långt avstånd till befintliga anläggningar. En
översiktlig kostnadsberäkning kan komma att behöva göras. Därefter kan en
prioritering av utbyggnad genomföras. Områden som inte kommer att ingå i VAutbyggnadsplanen ska ha hög prioritet för hållbar VA-försörjning. Det kan
innebära att ett kommunalt minireningsverk blir aktuellt.
11 (15)
VA -ÅT GÅR DS PLAN
20 15-09-15
VA· PLAN
D. Områden med stora möjligheter
I områden med stora möjligheter är bedömningen att det är förhållandevis enkelt
att ansluta fastigheterna till den kommunala anläggningen . Dessa områden är
antingen redan beslutade att anslutnas till den kommunala anläggningen eller
ligger nära befintliga verksamhetsområden eller överföringsledningar.
E. Områden med litet behov
I dessa områden finns det i nuläget ett litet behov av större åtgärder för VAförsörjningen . Här sker planering för fortsatt försörjning genom enskilda VAanläggningar och en fungerande tillsyn.
6.2.4 Resultat
Resu ltatet av bedömningen visas nedan i Figur 5. Bedömningen i sin helhet (med större
figur) finns i Bilaga 5.
Prioriteringsmodell
>
0
.
.s:
m
A . Område n med stort behov
• Östra Genastorp
Sibbarpsvägen ! Brunkelstorp/Skeingesjön
• Tommabodavägen
• Ebbarp
C . Områden med
B. O m råde n med stort behov
stort be h ov och små
möj ligh ete r
Duvhult • Nytebodavägen/
Gisslaboda
Vesljunga
och v issa möj l ig h e t er
Ostra Flyboda • Västra FIYl>s>da
Tranebodavägen
• Jonstorpsvägen
•
Holma/ Holmö • Skelngevägefi:f. S~~ de n
Hack: bli&aed s t o ra
möiligheter
• Skönelund
• Broslätt
S. Knlel)erg •
E. Områ den m e d lite t beh o v
ö. Kllleberg
• loshult
Vesljungavägen • Tottavägen
Möjligheter
Figur 5: Resultat av prioriteringsmodellen.
Prioriterade områden
Områdena i kategori A har sedan tidigare bedömts vara § 6-områden av kommunen.
Utbyggnad ska ske i dessa områden inom en 10-årsperiod.
Även området Stockhult (i kategori D) prioriteras för utbyggnad inom en 10-årsperiod på
grund av Länsstyrelsens rekommendationer. Delar av området Stockhult har getts hög
prioritet av Länsstyrelsen på grund av Killebergs vattenskyddsområde.
Enskilda avloppsanläggningar inom kategori A samt Stockhult kan behöva åtgärdas
beroende på utfallet av Kapitel 7 - Enskilda avlopp.
12 (15)
VA -ÅT GÅR DS PLAN
20 15-09-15
VA-PLAN
Utbyggnadsområden på sikt
Några av områdena i kategorierna B, C och D kommer efter den första
utbyggnadsperioden bli aktuella för utbyggnad under en 10-20-årsperiod. Vilka av
områdena som byggs ut är svårt att bedöma i nuläget. Vidare utredningar och
kostnadsbedömningar krävs.
Enskilda avloppsanläggn ingar ska åtgärdas i samtliga områden inom kategorierna B, C
och D.
Områden som inte kommer att byggas ut
Utbyggnad av områden i kategori E kommer ej att ske inom ramen för den här VAplanen. Områden kan dock komma att prioriteras upp om förutsättningarna ändras . VAplanen revideras vart 4:e år och då kan områden komma att omvärderas .
Enskilda avloppsanläggningar inom kategori E ska åtgärdas.
13(15)
I VA·ÅTGÄRDSPLAN
2015-09-15
VA-PLAN
7
Enskilda avlopp
7.1
Åtgärdande av enskilda avlopp i utbyggnadsområden
Hur snabbt krav på åtgärder ska ställas är en politisk fråga där skäligheten för både
individens ekonomi och riskerna för hälsa och miljö måste tas med i beräkningen. Miljöoch byggenheten önskar att politiken tar ställning till följande förslag:
Alternativ 1 - Med den enskildes ekonomi i centrum
•
Områden som avses anslutas till kommunalt avlopp inom 10 år (krav på enskild
åtgärd ställs inte)
•
Områden som avses anslutas till kommunalt avlopp inom mer än 10 år
(utsläppsförbud inom ett år )
•
Områden som inte kommer att byggas ut (utsläppsförbud inom ett år )
I fall där risken för hälsa eller miljö är särskilt stor kan krav ställas även där utbyggnad
förväntas inom kort.
Alternativ 2 - Med miljön i centrum
•
Områden som avses anslutas till kommunalt avlopp inom 5 år (krav på enskild
åtgärd ställs inte)
•
Områden som avses anslutas till kommunalt avlopp inom mer än 5 år
(utsläppsförbud inom ett år )
•
Områden som inte kommer att byggas ut (utsläppsförbud inom ett år )
I fall där risken för hälsa eller miljö är särskilt stor kan krav ställas även där utbyggnad
förväntas inom kort.
7.2
Åtgärdande av enskilda avlopp i områden där utbyggnad ej kommer att ske
I de områden där kommunal VA-utbyggnad inte är aktuell ska icke-godkända
avloppsanläggningar åtgärdas och Miljö- och byggenheten kommer att fortsätta bedriva
tillsyn.
Om åtgärd inte sker inom ett år efter föreläggande får fastigheten utsläppsförbud.
Bedömning görs i varje enskilt fall om anläggningen behöver ha normal eller hög
skyddsklass. Dokumentet "Riktlinjer för hög skydds nivå för enskilda avlopp" (Dnr
2012MB0852 424) ska följas. Dokumentet finns som Bilaga 6.
Inventeringen av enskilda avlopp påbörjades 2010. I september 2015 har 1150 av 1800
avlopp inventerats.
14 (15)
I
VA-ATGÄRDSPLAN
2015-09-15
VA-PLAN
8
Uppföljning
För uppföljning av VA-planen föreslås en genomgång och eventuellt revidering vart 4:e
år. Arbetet bör planeras efter en ny mandatperiod startat, vilket skapar en naturlig dialog
mellan politiker och tjänstemän avseende VA-planeringen.
15 (15)
VA-ATGÄRDSPLAN
2015-09-15
Bilaga 1
VA-försörjning framti
ARKELSTORP
•
• Reningsverk
• Vattenskyddso
..,• Resovar för dri ksvatten BJÄRL
• Samlad bebygg lse
•
- Befilitlig.,.överf9ringsledning för ~vlop svatten
- Befintlig ö:verföringsJedning för pricks tten
• • • Fr~tida Jverf()ringsledning fö avlopps a~en
• • • FramtidöverförrngsJedning fön dricksvat n
aa regionalt vikttg överföringslednin
r vatten och avlopp
3.2.2 Handlingsplan
Över/öringsledningar
Den stora förändringen från nuläge till framtid är
föreslagna överföringsledningar. För en kommun
med flera mindre byar är det en utmaning att i varje
by ha reningsverk, vattentäkt och reservvattentäkt.
I Östra Göinge är det omöjligt på grund av
bristen till vatten att framställa dricksvatten av.
Systemet är inte heller hållbart ur ett ekonomiskt
driftperspektiv. Övcrföringsledningarna syftar till
att minska sårbarheten för varje enskild by och
minska antal anläggningar. Överföringsledningama
Osby (Skeingesjön) - Broby samt Vilshult - Osby
är även viktiga ur ett regionalt perspektiv avseende
dricksvattenförsörjning.
Framtida överföringsledningar undantaget VilshultLönsboda innebär ledning både för dricksvatten
och avloppsvatten. Överföringsledningama kommer
att utgöra verksamhetsområden vilket innebär att
fastigheter längs med överföringsledningama kan
ingå i VA-kollektivet. Överföringsledningama utgörs
av nedanstående stråk:
Osby - Ö Genastorp - Östanå - Glimminge - Brohy
Den viktigaste överföringsledningen avseende
dricksvatten. Ledningen
minskar kommunens
sårbarhet genom att säkerställa tillgång till dricksvatten
från två håll, Osby (Skeingesjön) och Kristianstad.
Ledningen ansluter till befintlig överföringsledning
i Broby - Knislinge - Hanaskog -Kristianstad. Detta
innebär att dricksvatten från Osby och Kristianstad
även utgör reserv åt varandra och att Östanå
vattenverk kan läggas ner. Reservoarkapaciteten
behöver förstärkas för eventuella distributions- och
underhållsuppehåll. Avloppsvatten kan överföras
från Osby till Knislinge och Östanå reningsverk
och Broby reningsverk kan läggas ner. Potential
finns även att i framtiden i Knislinge reningsverk ta
emot avloppsvatten från Osby reningsverk om och
när behov föreligger. I Osby kommun finns samlad
bebyggelse i Östra Genastorp som kan kopplas in
och i Östra Göinge kan Glimminge anslutas till
överföringsledningen.
Bilaga 1
hushållen norr om Hjärsås. Avloppsledning mellan
Hjärsås och Knislinge finns idag men bedöms som
underdimensionerad för tillkommande anslutningar.
Glimåkra - Broby
Påsträckanfinnsöverföringsledningföravloppsvatten.
För att göra Glimåkras dricksvattenförsörjning mindre
sårbar föreslås att överföringsledningen i framtiden
även kompletteras med ledning för dricksvatten vilket
innebär att Glimåkra även får tillgång till vatten från
Osby (Skeingesjön).
Vilshult - l,önshoda - Boalt - Osby
Denna överföringsledning är en viktig regional åtgärd
genom att koppla samman de stora tillgångarna
avseende dricksvatten i stråket BromöllaOsby- Kristianstad. För Östra Göinge skulle
överföringsledningen innebära att vattenverket och
reningsverket i Boalt kan läggas ner. Projektet kan
eventuellt samordnas med utbyggnad av väg 15,
tvärleden.
Dricksvatten
Östra Göinges utmaningar avseende en trygg och
robust dricksvattenförsörjning är stora och innebär
ett beroende av andra kommuners tillgångar. Östra
Göinge behöver vara en del av det storskaliga nätet
och tryggheten som det kan skapa. Beroendet ställer
krav på att hushålla med resurserna och förvalta dem
ansvarsfullt, så väl regionala som lokala resurser.
Strategins föreslagna handlingsplan skapar inte
endast fördelar för Östra Göinge utan utgör även
en styrka för grannkommunerna genom att knyta
samman ledningsnäten för en tryggad långsiktig VAförsörjning i regionen.
För att skapa en trygg och robust dricksvattenförsörjning för Östra Göinge föreslås en överföringsledning från Osby avseende dricksvatten med syfte
att få tillgång till vatten från Maglaröd vattenverk
som framställer dricksvatten från Skeingesjön. Att
få tillgång till Skeingesjön skapar en ökad robusthet
mot beroendet av vatten från Kristianstad samt
att ledningsnätet i framtidens VA-försörjning är
hopkopplatsåattdetvidbehovfinnsvattenattdistribuera
Sihhhult - Hy/ta - Hjärsås - Knislinge
från flera håll. För att säkerställa att kommunen kan
Överföringsledningen syftar till att skapa bättre hantera avbrott i drickvattenförsörjningen behöver
förutsättningar för dricksvattenförsörjningen i reservoar- kapaciteten öka både avseende vatten från
Sibbhult genom att ersätta befintlig vattentäkt med Osby och Kristianstad. Reservoarkapaciteten för
vatten från Hjärsås vattentäkt samt att få tillgång till vatten från Kristianstad är brådskande.
vatten från Kristianstad. Överföringsledningen innebär
att både vattenverket och reningsverket i Sibbhult kan
läggas ner. Överföringsledningen går via Hylta samt
Il
Bilaga 2
Lönsboda
Förklar inq
~
BEF VERKSAMHETSOMRÅDE
~ ANSLUTNA FASTIGHETER VATTEN
........._
..........
ANSLUTNA FASTIGHETER SPILL, VATTEN
OCH DAGVATTEN
Bilaga 3
Planprocessen
Plan
•
•
•
•
•
Mark och exploat ering
(MEX)
•
•
Projektering och bygglovshantering
Vid detaljplaneringsstart:
Planarkitekten inhämtar
information från MEX, Miljöoch bygg, SBVT m.fl.
Beakta estetiska och
rekreativa aspekter
Beakta drift- och
underhållsaspekter (ex
utrymme för ledningar)
Reservera mark och utrymme
för dagvattenhantering i
planen
Beakta erosions- och
översvämningsrisker vid
detaljplaneläggning
Ansvar för
dagvattenutredningen i
samverkan med Miljö- och
byggenheten, och SBVT
Höjdsättning av gator och
annan allmän platsmark i
samband med
detaljplanering
•
MEX är Osby kommuns beställare
gentemot SBVT
Byggskede
Drift och underhåll
Bilaga 3
SBVT
(Driftbolag)
Planprocessen
Projektering och bygglovshantering
Byggskede
Drift och underhåll
Översiktplan :
På uppdrag av MEX
På uppdrag av MEX
•
•
•
•
Tillföra kunskap om
dagvatten och
dagvattensystem
•
Detaljplan:
•
•
•
Informeras om
detaljplanestart och beredas
möj lighet att delta vid
samråd för detaljplaner
Tillföra kunskap och stä lla
krav på dagva ttenhantering
tidigt i planprocessen
Beakta d rift och
underhållsaspekter
•
•
•
•
•
•
•
•
Driften
(kommunen)
Ställa krav på höjdsättning av gator
och annan allmän platsmark i
samband med projektering
Ställa krav när allmänna
dagvattenanläggningar projekteras
Granska och godkänna
projekteringshandlingar
Granska skötselplaner för öppna
dagvattenanläggningar
Upprätta nybyggnadskartor
Ta fram bygglovshandlingar ang .
fö rdröjning och rening av dagvatten
Projektera allm änna
dagvattenanläggningar
Ta fram projekterings- och
bygghand lingar
Yttra sig gä llande skötselplaner för
dagvattenanläggn inga r
Utveckla befintligt ledningsnät i
samband med förnyelse
•
•
•
•
•
Byggprojektsa mordning
Delta i startmöte och
byggmöte för området
Besiktning och
erforderliga
handlingar
Tekniskt samrådsmöte
med byggherre och
kontrol la nsvariguppföljning dagvattenhantering - LOD
Följa upp
dagvattenhantering LOD vid
arbetsplatsbesök och
slutsamråd
Besiktning och
erforderliga
handlingar
•
•
•
•
Ansvar för
dagvattenanläggningars
hydrauliska
funktion
Ansva r fö r skötsel
en ligt
överenskommelse
med MEX
Ansvar för
anläggningar som
enbart avvattnar
vägom råden
(dagva tten) en ligt
överenskommelse
med M EX
Ansvar för
estetiska och
rekreativa
funktioner
Sköt sel vid öppna
dagvattenlösningar enligt
överenskommelse
med MEX
Bilaga 3
Miljö- och
byggenheten
Planprocessen
Projektering och bygglovshantering
Byggskede
Drift och underhåll
Detaljplan:
• Delta i startmöte och samråd
för detaljplan
Ställa krav på
dagvatten hantering i
detaljplanen
Delta i dagvatten utredningen i
samve rkan med MEX och SBV
Informera om kända
föroreningar
• Informera om vattenskydd,
recipienter, känsligt
grundvatten och strandskydd
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Tillsynsansvar i enlighet med
miljöbalken
Kontroll av markundersökningar
Granska höjdsättning i bygglovet
Granska kontrollplanen i
bygglovsskedet
Villkor för hur LOD ska utföras inom
fastighet
Informera sökande om
konsekvensen av att hårdgöra stora
delar av en tomt
Informera om olämpliga
byggnadsmaterial exempelvis zink
och koppar
•
•
Tillsynsansvar i
enlighet med
miljöbalken
Beakta estetiska och
rekreativa aspekter i
samband
med lovgivning
Följa upp
bestämmelserna i
detaljplanen
Tillsynsansvar i
enlighet med
miljöbalken
I
0
;AMHETSOMADE FOR VA
KOMMUN
Vl\l,L r-1 1\11~~
t\Q
<=o
BEFINTLIGT VERKSAM
MOJLIGA OMVANDLING
Bilaga 5
Prioriteringsmodell
>
0
-'=
Qj
al
A. Områden med stort behov
• östra Genastorp
-
,~
--
.
·-
• Tommabodavägen
• Ebbarp
C. Områden med
stort behov och små
möjligheter
B . Områden med stort behov
och vissa möjlig_h eter
Nytebodavägen/
Duv hut
I .
.
G1sslaboda
Veslj unga
-
Sibbarpsvagen • Brunkelstorp/ Skeingesion
Tranebodavägen
•
Ostra Flyboda • Västra Flyboda
• Jonstorpsvägen
Holma/Holmö • Skeingevägert:1. se:fftt~åden
•b11Jed stora
möilighete r
• Skönelund
Hacke oua
s. Killeoerg •
• Broslätt
E. Områden med litet behov
O. Killeberg
• Loshu lt
Vesljungavägen • Toftavägen
Möjlighete r
Bilaga 5
Behov av kommunalt VA
Område
Vi kt
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
Vesljunga
Veslju ngavägen
Toftavägen
Broslätt
Skönelund
Brunkelstorp/Skeingesjön
Loshult
Ö. Ki lleberg
S. Killeberg
Holma/ Holmö
Jo nsto rpsvägen
Skeingevägen
Sibbarpsvägen
Ebbarp
Östra Genastorp
Duvhult
Västra Flyboda
Tommabodavägen
Tra nebodavägen
Nytebodavägen/G issla bada
Kyrkhultsvägen
Stockhult
Hackeboda
Östra Flyboda
A
0,15
2
1
1
1
2
1
1
1
2
3
1
1
3
1
3
2
1
2
1
3
B
0,15
1
1
1
1
1
1
2
2
1
2
2
1
2
2
2
1
2
1
1
1
c
D
0,2
1
1
1
1
1
3
1
1
1
1
3
3
3
3
3
2
3
3
3
2
E
0,15
3
2
2
3
3
3
1
2
2
2
2
1
3
3
3
3
1
1
1
1
F
0,2
2
1
1
2
2
3
2
2
2
2
2
3
3
3
3
1
3
3
3
2
Viktad summa
0,2
1
1
1
1
1
3
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
3
1
1
-
-
-
-
-
-
-
1
1
1
1
1
2
3
1
1
2
2
3
1
1
1
2
3
3
1,9
1,7
2,0
Bedömningsparametrar
Större sammanhang
A. Antal fastigheter
B. Bebyggelseutveckling
Hälso- och miljöskäl
D.
E.
Närhet till vattenskyddsområde
Föroreningsrisk på enskild dricksvattenförsörj ning
Skyddsvärd recipient
F.
Utsläpp - möjlighet att ordna enskilda avloppsan läggningar
C.
1,05
1,7
1,2
1,2
1,6
1,7
2,6
1,4
1,6
1,6
1,9
2,0
1,9
2,6
2,3
2,6
1,7
2,0
2,4
1,9
1,8
Bilaga 5
Möjligheter till kommunalt VA
Område
Vikt
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
Vesljunga
Vesljungavägen
Toftavägen
Broslätt
Skönelund
Brunkelstorp/Skeingesjön
Loshult
ö. Killeberg
S. Killeberg
Holma/Holmö
Jonstorpsvägen
Skeingevägen
Sibbarpsvägen
Ebbarp
Östra Genastorp
Duvhult
Västra Flyboda
Tommabodavägen
Tranebodavägen
Nytebodavägen/G issla boda
Kyrkhultsväge n
Stock hult
Hackeboda
Östra Flyboda
G
H
I
J
Viktad summa
0,2
1
1
1
2
1
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
2
2
2
2
2
0,2
1
2
2
2
2
3
3
3
3
2
2
2
3
3
3
2
2
2
2
2
0,2
1
2
2
1
1
2
2
2
2
1
1
1
2
2
1
1
2
2
2
1
0,4
1
3
3
2
2
2
3
3
3
3
3
3
2
3
1
1
3
3
2
1
1
1
2,2
2,2
1,8
1,6
2,4
2,8
2,8
2,8
2,4
2,4
2,4
2,4
2,8
1,8
1,4
2,4
2,4
2
1,4
-
-
-
-
-
3
2
3
2,6
2
2,4
3
2
2
Bedömningsparametrar
G
Kapacitet avloppsreningsverk
H
Kapacitet ledningsnät
I
Topografi och markbeskaffenhet
Avstånd till befintligt verksa mhetsområde
2
2
2
2
2
2
i:;11aga ö
Sida
fVlOSBY
l6 JKOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sommontrödesdotum
Miljö- och byggnämnden
4
2012-09-20
105 §
Dnr 2012MB0852
Riktlinjer för hög skyddsnlvå för enskilda avlopp
424
Naturvårdsverket har i sina al1männa råd om små avloppsanordningar för husshållsspittvatten
(NFS 2006:7) angivit olika skyddsnivåer för miljö- respektive hälsoskyddet vid
tittståndsgivning. Vilken skyddsnivå som krävs bedöms i det enskilda fallet. Dock underlättas
bedömningen av faststättda riktlinjer.
Beslut
Hög skyddsnivå vid anläggande av små anläggningar för hushåttsspillvatten gäller
• inom vattenskyddsområde
• inom I 00 m från sjöar och vattendrag av någon storlek
• annars när normal skyddsnivå inte anses räcka titt skydd för människors hälsa och
miljö.
Bilaga: Naturvårdsverkets anvisningar om olika skyddsnivåer för avlopp
Expedieras till
miljö- och byggförvaltningen
8
Utdrogsbestyrlconcle
Justerore
012 315 -Cl Copyright KOMMENTUS BLANKETTER
09-04
Utdrag ur NFS 2006:7
Grundkrav
Normal nivå
A. Dag- och dränvatten leds inte till spillvattenanordningen.
B. Avloppsanordningen är, med undantag för eventuell
infi ltrerande del , tät för att hindra in- och utläckage av
vatten.
C. Avloppsanordningens funktion är enkel att kontrollera.
D. Avloppsanläggningen är utfom1ad så att underhåll och
service underlättas.
E. Avloppsanordningen anläggs på ett sådant sätt och på
en sådan plats att dess funktion kan upprätthållas under
anordningens livslängd.
F. Avloppsanordningen åtföljs av en drift- och underhållsinstruktion
från leverantören som innehåller de uppgifter
som behövs för att säkra anordningens funktion. Normalt
bör uppgifter som framgår av bilaga 2 ingå.
G. Avloppsanordningen är. i den mån det behövs, försedd
med larm om det uppstår drift-, eller andra funktionsstörningar.
Ett larm bör alltid fi nnas som varnar innan en
sluten behållare för avloppsvatten har blivit föll.
H. Det fi nns möjlighet att ta prov på det avloppsvatten som
kommer ut från anordningen i annat fall än när avloppsvaltnet
leds till en sluten behållare.
Hälsoskydd
Norn1al nivå
A. Utsläpp av avloppsvatten medverkar inte till en väsentligt
ökad risk för smitta eller annan olägenhet, t.ex.
lukt, där människor kan exponeras för det, exempelvis
genom föroreni ng av dricksvatten, grundvatten eller
badvatten.
B. Den hantering av restprodukter från anordningen som
äger rum på fastigheten, kan skötas på ett hygieniskt
acceptabelt sätt.
Hög nivå
Utöver A- B:
C. Ytterligare skyddsåtgärder utöver den huvudsakliga
reningen i anordningen vidtas. Exempelvis kan det
finnas behov av atl förbjuda vissa uts läpp, att göra utsläppspunkten
mer svårtillgänglig, att öka anordningens
robusthet eller att lägga till reningssteg som ytterligare
reducerar föroreningsinnehå l let, ökar uppebål Istiden,
utjämnar varierande f1 öden eller tar emot eventuellt
bräddat vatten.
Miljöskydd
Normal nivå
tsllaga b
A. Teknik som begränsar användningen av vatten används,
t.ex. vattensnåla annaturer.
B. Fosfatfria tvänmedel och fosfatfria hushålls~kemikalier
används.
C. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 90 %
reduktion* av organiska ämnen (mäll som BOD?).
D. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 70 %
reduktion* av fosfor (tot-P).
E. Avloppsanordningen möjliggör återvinning av näringsämnen
ur avloppsfraktioncr eller andra restprodukter.
F. Åtgärder vidtas för att minimera risk for smitta eller
annan olägenhet för djur.
Hög nivå
Utöver A - C. E och F:
G. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst
90 % reduktion av fosfor (tot-P).
H. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst
50 % reduktion av kväve (tot-N).
•
SWECO~
BILAGA 7
Ordlista
Allmän VA-anläggning
En VA-anläggning över vilken en kommun har ett rättsligt
bestämmande inflytande och som har ordnats och används för
att uppfylla kommunens skyldigheter enligt Lagen om allmänna
vattentjänster.
Avlopp
Samlingsnamn för spillvatten, dagvatten samt dräneringsvatten
enligt den definition som finns i lagen om allmänna vattentjänster.
Avrinningsområde
Landområde från vilket all ytvattenavrinning strömmar genom en
sekvens av åar, floder och, möjligen, sjöar till havet vid ett enda
flodutlopp, eller vid en enda flodmynning eller ett enda delta
(2000/60/EG).
Dagvatten
Ytligt avrinnande regnvatten och smältvatten.
Enskild VA-anläggning
En anläggning eller annan anordning för försörjning av vatten
eller avlopp som kommunen inte äger. Enskilda anläggningar kan
finnas för en enskild fastighet, för flera fastigheter tillsammans
eller för samfälligheter och föreningar. En enskild VA-anläggning
kan avse såväl ledningar som en lokal lösning för produktion av
dricksvatten eller rening av avloppsvatten.
Huvudman
Den som äger en VA-anläggning.
LOD
LOD (Lokalt omhändertagande av dagvatten) är en typ av
Ekologisk omhändertagande av dagvatten (EOD) där enskilda
fastigheters dagvatten tas omhand helt eller delvis på den privata
tomtmarken. På det sättet belastas det allmänna avloppsnätet i
begränsad utsträckning. Den öppna utjämningen av dagvatten
skiljer sig från LOD, främst genom att den till största del
lokaliseras på allmän mark. LOD-anläggningen klassas därmed
som en enskild VA-anläggning.
SBVT
Skåne Blekinge Vattentjänst AB (SBVT) är ett gemensamt
driftbolag vars uppgift är att sköta driften av de allmänna VAanläggningarna i Bromölla, Olofström, Osby och Östra Göinge.
Spillvatten
Vatten från hushåll (toalett. bad/dusch, disk och tvätt) och andra
verksamheter (industrier, biltvättar och dylikt).
VA-anläggning
En anordning för att försörja en fastighet eller bebyggelse med
vatten- och avlopp. I begreppet VA-anläggning ingår både
ledningar och pumpar för transport av vatten och avlopp, samt
1 (2)
J.
sweco Environment AB
LL lb~kidfs001\projekt\ 1230\ 1260253_1ova-ansökan_osby\ 100__va-plan\10 arbetsmtrl_dok\va-åtgardsplan\bilagor\bilaga 7 - ordlista docx
SWECO~
anordningar för produktion av dricksvatten och rening av
avloppsvatten.
Vattenförekomst
En vattenförekomst är, enligt vattenförvaltningsförordningen för
vatten, den minsta enheten för beskrivning och bedömning av
vatten. En vattenförekomst är en specifik vattensamling av en
viss geografisk storlek. Den kan vara antingen en avgränsad
volym grundvatten i en eller flera akviferer
(grundvattenförekomst) eller en avgränsad och betydande
förekomst av ytvatten, som kan vara I.ex. hela eller delar av en
sjö, å, älv eller kanal, ett vattenområde i övergångszonen eller ett
kustvattenområde (ytvattenförekomst).
Verksamhetsområde
Ett av kommunfullmäktige fastställt geografiskt definierat område,
inom vilket kommunen är huvudman för vatten- och/eller
avloppsförsörjning. Inom verksamhetsområdet gäller kommunal
VA-taxa.
2 (2)
BILAGA 7
Ll \\sekidfs001\projekt\ 1230\ 1260253_1ova-ansökan_osbyl 100_va-plcm\10 arbclsmtrl_doklva-ätg<irdsplanlbilagor\bHaga 7 · ordlista.docx