Slutrapport
BoNUS VO Brukar- och Närståendeportal för Uppföljning och Stöd i Vård och Omsorg. Ett projekt inom Vinnovas utlysning Tjänstelyftet. Ingrid von Sydow, Linköpings kommun Malin Bergqvist, SICS East Swedish ICT John Fristedt, Linköpings kommun Magnus Fröberg, Phoniro Systems AB Sture Hägglund, SICS East Swedish ICT Leili Lind, SICS East Swedish ICT Anna Åberg, Phoniro Systems AB Slutrapport, preliminär version mars 2015. BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 Sammanfattning Projektets syfte har varit att studera och utveckla en innovativ arkitektur för informationsförsörjning i vård och äldreomsorg som understödjer effektiv kontakt mellan vårdgivare, brukare och närstående. I detta har ingått att kravställa och designa tjänstelösningar för omsorg och hemsjukvård, att undersöka lämpliga arkitekturer med beaktande av möjligheter att samverka över organisationsgränser med deltagande även av brukare och närstående, samt att visa hur användbarhet och acceptans kan förbättras genom användaranpassade tjänstelösningar. Vårt koncept bygger på studium av en ”polyportal”, som erbjuder ingångar för olika målgrupper till en gemensamt tillgänglig kommunikationsyta / informationsplattform. Ambitionen är att en sådan kommunikationsplattform i lämpliga former ska kunna interagera med verksamhetssystem, personliga hälsokonton och med olika konsumenttjänster tillgängliga som appar. För behovs- och kravanalysen har vi utvecklat metodik och genomfört omfattande användarstudier inom omsorgen med representanter för berörda användargrupper. Prioriterade dellösningar har utvecklats och testats av vår industripartner inom ramen för deras satsning på e-Hemtjänst. Stöd för uppföljning inom avancerad hemsjukvård har involverats genom utvärdering av en hälsodagbok för uppföljning av kroniskt sjuka i hemmet. Vi har möjligen inte nått så långt som vi hade hoppats i fråga om samverkan mellan den kommunala omsorgen och landstingets hemsjukvård. Linköpings kommun och Region Östergötland tar dock med sig projektets resultat i det fortsatta arbete med sin handlingsplan inom eHälsa. Phoniro Systems har inkluderat nya tjänster i sitt koncept för eHemtjänst och hemsjukvård, och forskarna inom SICS East förbereder ytterligare publiceringar av forskningsresultat. Projektets mål har varit att bidra med: Mervärden i erbjudanden och effektivare arbetssätt, som leder till högre lönsamhet och organisatorisk effektivitet hos behovsägare. Vårt bidrag ligger främst i framtagen metodik för intressentsamverkan, kravställande och tjänstedesign i samband med upphandlingar och implementering av IT-stöd för kommunikation och samverkan mellan brukare, närstående, samt vård- och omsorgsgivare. Ökad kommersiell spridning av nya produkter och tjänster. Projektets behovsinventering har redan resulterat i komplettering av deltagande företags produkt- och tjänsteutbud, men också i nyrekrytering av personal med specifik kompetens inom tjänstedesign. Bidrag till en svensk tjänsteforskning genom samverkan med en forskargrupp vid Linköpings universitet med fokus på användarcentrerad kravställning för invånartjänster, kognitionsvetenskapliga studier av äldre brukares förmågor att hantera e-tjänster, samt metodik för värdering av sambandet mellan välfungerande informationsstöd och kostnadsbesparingar genom minskad belastning på den akuta sjukvården. Fortsatt spridning och nyttiggörande av kunskap hos företag och organisationer genom deltagande forskares samarbete med enheten för Invånartjänster vid Stockholms Läns Landsting som arbetar på uppdrag av Inera, samverkan med 2 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 Vinnovas Testbädd LiÖ och den offensiva satsning på ett strategiskt innovationsområde inom eHälsa som görs inom Swedish ICT. Arbetssätt, metodik och resulterande behovs- och kravbilder kopplade till underlag för tjänstedesign finns dokumenterade i en metodrapport och i en resultatrapport från projektets tjänstedesignstudie. Dessa rapporter kommer att göras tillgängliga via projektets webbplats. En kandidatuppsats med behovskartläggning för kommunikation och information mellan omsorgstagare, närstående och utförare som grund till en gemensam kontaktyta planeras att följas upp av ett masterarbete i kognitionsvetenskap. Pågående forskningsstudier avser bl.a. användbarhetskrav för hälsodagbok och flerparts videokommunikation. Projektet har också resulterat i en förstärkt konstellation för samverkan kring tjänsteinnovationer inom vård och omsorg i Region Östergötland med nationell förankring, ny kunskap om hur vårdens tjänsteprocesser kan samordnas med näringslivets behov av bättre och mer innovationsinriktade upphandlingar, nya användarcentrerade arbetssätt och tjänster, både genom innovativa lösningar hos deltagande företag och genom stärkt beställarkompetens inom vård och omsorg, samt ny akademisk kunskap baserad på forskning kring tjänstedesign och användarcentrerad tjänsteutveckling. Denna slutrapport är preliminär i den meningen att en något bearbetad version senare kommer att göras tillgänglig via BoNUS-projektets hemsida: http://www.linkoping.se/Om-kommunen/Organisation/Omsorg-ochaldreforvaltningen/eHalsa/brukar-och-narstaendeportal/ 3 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 1. Inledning En omfattande framtida marknad kan förutses för e-tjänster knutna till vård och omsorg i hemmet, för såväl offentliga som privata utförare, för den enskilda vårdtagaren och för berörda anhöriga/närstående. Projektet BoNUS VO, som finansierats inom Vinnovas programsatsning Tjänstelyftet, syftar till att utifrån konkreta behov hos behovsägare stimulera användningsnära tjänster och erbjudanden. I projektet utgår vi från den effektiviseringspotential och den källa till förbättrad vårdkvalitet och upplevd trygghet som ligger i tillgången till en välfungerande kontakttjänst med IT-stödd informationsförsörjning. Projektet syftar till att utforma och studera en tjänst som dels stödjer vård- och omsorgsgivarens behov av att följa upp brukarnas hälsotillstånd och dagliga situation, att överblicka utförda vård- och omsorgsinsatser samt att samordna personalens aktiviteter, dels samtidigt stödjer brukaren/vårdtagarens och närståendes delaktighet. Tjänsten är tänkt att realisers som en portal, eller snarare en polyportal för tre huvudsakliga kategorier användare, nämligen personal hos olika vård- och omsorgsgivare, brukaren själv respektive närstående. Tjänsten förutsätter en gemensam kommunikationsyta som knyter samman de olika användarkategorierna och som på ett kontrollerat sätt kommunicerar med olika verksamhetssystem och samtidigt administrerar behörigheter för tillgång till information. En motiverande bakgrund till projektet har varit den plattform i form av ett personligt hälsokonto, HälsaFörMig, som är under utveckling och som ska göras tillgänglig för alla medborgare inom en nära framtid. Denna plattform kommer att ställa krav på att olika verksamhets- och journalsystem ska kunna exportera öppna data och att brukarna själva ska ha möjlighet att lagra egen hälsorelaterad information. I konceptet ingår också att uppgifter om tillgänglighet och behörigheter för olika individer ska vara under brukarens kontroll. Vi har i projektet försökt att beakta hälsokontots planerade funktionalitet och vår ambition är att bidra med behovsbilder och insikter som kan underlätta närståendes involvering i olika vårdoch omsorgsaktiviteter. 1.1 Syfte Projektets syfte har varit att studera och utveckla en innovativ arkitektur för informationsförsörjning i vård och omsorg som understödjer effektiv kontakt mellan vårdgivare, brukare och närstående och som inkluderar: att specificera, designa och implementera tjänstelösningar för omsorg och hemsjukvård, med sikte på att brukarnas rapportering av hälsorelaterad information kan följas upp och administreras av vårdgivaren och där anhöriga kan göras aktivt deltagande i planering och uppföljning av omsorgs- och vårdinsatser; att undersöka hur personliga hälsokonton, t ex det kommande HälsaFörMig som ska erbjudas alla medborgare via eHälsomyndigheten, kan nyttjas som en bas för nära kontakt och informationsdelning mellan brukare i hemmet, offentliga/privata vårdoch omsorgsgivare samt anhöriga; att visa hur användbarhet och brukaracceptans kan förbättras genom användaranpassade tjänstelösningar med test av moderna accessterminaler (inkl digital penna och papper, surfplattor, mm) och öppenhet för olika framtida lösningar, t ex med rösteller TV-baserad interaktion; samt att bidra med validerad kunskap om hur en närståendeportal kan medverka till hög upplevd livskvalitet för brukare respektive ett gynnsamt kostnadsutfall för vård och omsorgsgivare. 4 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 I konceptet ingår att beakta möjlig och lämplig koppling till andra relevanta e-tjänster, såsom HälsaFörMig, 1177/Mina vårdkontakter, Din journal på nätet, digital nyckelhantering, matbeställning, färdtjänst, trygghetstjänster, mm. Det utvecklade konceptet definierar en tjänst, som kan ses ur tre olika perspektiv: Ett IT-stöd som medger att brukaren bekvämt och bekymmersfritt regelbundet kan kommunicera med omvärlden om sina behov, sitt hälsotillstånd och sitt välbefinnande, samt som gör denna dokumentation tillgänglig i lämpliga former för berörda vård- och omsorgsaktörer, inklusive närstående. IT-stödet för brukaren måste utformas med hänsynstagande till individuella förutsättningar exempelvis avseende motoriska, perceptuella och kognitiva förmågor och till därmed följande eventuellt begränsade förmågor att hantera teknisk utrustning. Vårdgivarens system för att planera, administrera, dokumentera och följa upp vårdoch omsorgsinsatser på ett sätt som är väl integrerat med verksamhetens ordinarie arbetsprocesser och som stödjer såväl ledning som vårdpersonal på olika nivåer och hos olika utförare. Ett IT-stöd för anhöriga och närstående som på ett kontrollerat sätt ger en vård- och omsorgstagares ”frivilligvårdare” tillgång till relevant information och möjlighet att informera sig om genomförandeplan och överenskomna vårdinsatser, följa upp, delta i samt i övrigt bidra till brukarens välbefinnande och upplevelse av trygghet och omhändertagande i vardagen. En viktig del av projektet har varit att beakta möjligheter till en kraftig ökad digital delaktighet för de äldsta och mest vård- och omsorgskrävande medborgarna. I ljuset av en snabb teknisk utveckling med snabb förnyelse av terminallösningar med prioriteringar som anpassas till behoven hos de yngre snarare än de äldre användarna, finns ett starkt behov av att studera samspelet mellan tjänstedesign och kvaliteter hos olika typer av terminallösningar. Tjänstelösningarna behöver därvid vara anpassade inte bara till dagens utbud (surfplattor, smartphones, digitalpennteknik, vanlig PC, etc) utan också beakta möjligheter i en nära framtid, exempelvis röststyrning, gester, interaktiv TV samt smarta klockor, glasögon etc. Ambitionen har varit att projektet skulle leverera en väl dokumenterad behovs- och kravbild, en arkitektur för en polyportal som knyter samman brukare, närstående och vård- och omsorgsgivare, samt del av den utvecklade lösningen implementerad inom ramen för systemet Phoniro Care. 1.2 Genomförande Behovsägare och huvudman för projektet har varit Linköpings kommun, i viss samverkan med Landstinget Östergötland (numera Region Östergötland). Från kommunen har främst medverkat Ingrid von Sydow som projektledare och samordnare för formulering av behovsbilder och krav samt John Fristedt, IT-utvecklingschef. Som referensgrupp för projektet har eHälsonätverket i Östergötland fungerat. Detta nätverk omfattar landstinget och de tretton kommuner som från årsskiftet bilade Region Östergötland. Inom Linköpings kommun och eHälsonätverket fanns ett önskemål att kunna erbjuda medborgarna en anhörig- och närståendeportal, som i sin tur förutsätter att vård- och omsorgstagares vårdplaner, omsorgsinsatser, hälsotillstånd, mm, kan hanteras digitalt över organisationsgränser och i vardagen. För att en sådan portal ska fungera väl i vardagen, krävs att den är bekvämt åtkomlig och lätt att hantera för brukarna, att olika informationskällor kan göras flexibelt tillgängliga i portalen, samt att behörighet knuten till individer och roller kan hanteras på ett säkert sätt. 5 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 Linköpings kommun har i projektet svarat för behovsstudier och kravställande med avseende på e-tjänster inom äldreomsorgen. Omfattande kunskapsinhämtning, både genom inventering av lösningar och erfarenheter på andra håll och genom en serie workshops med representanter för olika målgrupper och brukarkategorier har genomförts. Resultaten finns dokumenterade i två rapporter1,2.. Nära kopplad till projektet har varit en pågående forskningsstudie som Landstinget i Östergötland genomför tillsammans med Sics East. I denna hanteras en digital hälsodagbok för uppföljning i hemmet av hjärtsvikts- och KOL-patienter. Denna tjänst utgår från att patienterna, som vanligen är gamla och svårt sjuka, med minimal ansträngning och utan tekniska utmaningar dagligen ska kunna rapportera sitt hälsotillstånd via Internet. I projektetet undersöker vi hur man utgående från vårdtagaren också kan ta ett samlat grepp och integrera informationsförsörjning i hemsjukvård med kommunal omsorg och närståendeinsatser i en bredare tjänst för patientkontakt genom en brukar- och närståendeportal integrerad med andra ingångar för andra invånartjänster. I samverkan med den Vinnovastödda testbädden vid Landstinget i Östergötland har vi också genomfört en studie av hur formativa utvärderingar av e-tjänster inom vård och omsorg kan genomföras och dokumenteras med avseende på användbarhet. Ambitionen är att med ett fokus på en användningskontext komplettera traditionell metodik för verifiering av medicintekniska produkter och tjänster genom CE-märkning. Denna metodik utgör en integrerad del av det metodramverk som BoNUS-projektet har resulterat i3. Som industriell partner har Phoniro Systems AB medverkat. Företaget är väl positionerat inom omsorg och hemsjukvård med system som stödjer uppföljning och redovisning av kommunala omsorgsinsatser. Phoniro har också tillsammans med forskare inom Sics East Swedish ICT tidigare utvecklat lösningar för avancerad hemsjukvård i projektet Hälsodagboken. Phoniro har idag ett brett erbjudande inom vård och omsorg och är kunskapsledande inom digital nyckelhantering, mobil dokumentation, tids- och kvalitetsuppföljning samt larm. Allt samlat i den breda IT-plattformen Phoniro Care. Företaget har också påbörjat en framgångsrik internationalisering i Danmark, Norge, USA och Holland. Phoniro har sitt säte i Halmstad men företagets drygt 50 anställda finns också på kontor i Norrköping, Stockholm och Köpenhamn, samt ett antal säljkontor spridda över Sverige. I nära samarbete med stora partners som Anoto, Telenor, Tieto, Pulsen, Ascom och Telia levererar Phoniro produkter som ofta integreras i kundernas verksamhetssystem. Phoniro har medverkat i projektet med ett fokus på utformning av vård- och omsorgstjänster utgående från tjänstedesignen i BoNUSprojektet och från sådana krav och behov som artikulerats från deltagande brukarrepresentanter. För att inte riskera en konflikt med jävsregler i en eventuell kommande upphandling, har behovskartläggningen tillsammans med deltagande kommun- och landstingsaktörer hållits separerad från konceptutvecklingen inom Phoniro. Mot bakgrund av de återkommande önskemålen om bildkommunikation som en möjlighet i BoNUS-portalen har Phoniro inom projektets ram undersökt och utvecklat två nya tjänster, dels tillsynsbesök via videokommunikation som komplement till fysiska besök, dels nattillsyn via video. SICS East Swedish ICT är forskarpartner i projektet, i nära samverkan med forskare vid Linköpings universitet. Sics East ingår i koncernen Swedish ICT, vars satsning på eHälsa nu tydliggjorts genom etablerandet av ett prioriterat affärsområde inom koncernen. För det 1 Malin Bergqvist: xxx. Arbetsrapport SICS East Swedish ICT, 2015. Malin Bergqvist: xxx. Arbetsrapport SICS East Swedish ICT, 2015. 3 Erik Prytz: Användbarhetsutvärdering – Metodramverk för e-tjänster inom vård och omsorg. Arbetsrapport SICS East Swedish ICT, 2015. 2 6 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 aktuella projektet finns synergier främst med det tidigare nämnda projektet Hälsodagboken i samarbete med Landstinget Östergötland och med projektet 1177 Vårdguiden, där vi medverkar i Stockholms Läns Landstings arbete med användarcentrerad utveckling av invånartjänster i samband med framtagning av det nya nationella systemet för sjukvårdsrådgivning, inklusive studier av videostöd för flerpartssamtal vid sjukvårdsrådgivning. Dessa studier har främst avsett medverkan av teckenspråkstolk för döva, men vi ser en stor potential också för närståendes medverkan i samband med tillsyn och andra kontakter med vård- och omsorgstagare. I projektet har ingått fyra olika aktiviteter: Behovsinventering och kravspecifikation. Denna aktivitet har genomförts med användarstudier främst inom omsorgsområdet. Vidare har vi integrerat erfarenheter från pågående arbete med Hälsodagboken inom avancerad hemsjukvård och från användning av produkter inom Phoniro Care i praktisk tillämpning. Dessutom har vi tagit del av erfarenheter från tidigare projektinitiativ och lösningar med relevans för området. Implementeringar. Projektets tids- och ekonomiska ramar har inte medgivit någon mer omfattande implementering av funktionaliteten i en närståendeportal. Huvudfokus har varit på att studera själva portalinteraktionen med hjälp av designstudier och prototyper, samt att inom ramen för Phoniro Care implementera speciellt efterfrågad funktionalitet. Test, utvärdering och designiteration. Det studerade konceptet för en närståendeportal har testats genom att identifiera intressanta scenarier där ett IT-stöd för kommunikation och samverkan mellan olika vårdaktörer bedömts kunna skapa ett mervärde för alla parter. Med hjälp av fokusgrupper och användarintervjuer har vi försökt hitta lämpliga avvägningar mellan olika intressen och skapa välgrundat tjänstekoncept. Dessutom har vi i samarbete med Testbädd LiÖ utvecklat en modell för användbarhetsutvärdering kopplad till kriterier för CE-märkning av produkter och tjänster inom vårdsektorn, samt utvärderat dess tillämpning på Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård. Resultat- och informationsspridning. De insikter och resultat som tagits fram inom projektet kommer att spridas i lämpliga former för att bl.a. kunna fungera som ett stöd vid upphandling och implementering av e-tjänster som förbättrar kommunikationen och involvering av närstående i vård- och omsorgsprocesser. Samtidigt är syftet att stimulera och underlätta enhetlighet och interoperabilitet mellan olika tjänster. Resultaten kommer också att spridas genom Phoniros marknadsföring av sitt i projektet utvecklade koncept för eHemtjänst. I bilaga summeras kommunikativa aktiviteter under projektets gång. Utfallet av dessa aktiviteter presenteras i senare avsnitt i denna rapport. De följande avsnitten presenterar dels vårt tjänstedesignperspektiv och erfarenheter från liknande projekt, dels arkitekturaspekter i samband med vårt BoNUS-koncept. 2. Tjänstekoncept och omvärldsanalys BoNUS-projektet har arbetat med ett tjänstedesignperspektiv utgående från brukarbehov och eftersträvade brukskvaliteter i samband med vård- och omsorgsaktiviteter. Detta perspektiv beaktar givetvis också personalens förutsättningar och behov, liksom övergripande verksamhetsmål avseende effektiv produktion av vård- och omsorgstjänster. Frågor om 7 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 teknikstöd och systemlösningar skjuts upp till en så sen tidpunkt som möjligt, även om tekniska möjligheter spelar en viktig roll som inspirationskälla i samband med behovs- och kravanalys i den innovativ tjänstedesignprocess. Det torde vara allmänt accepterat att processer och system inom vård och omsorg ska utformas med individfokuserade lösningar som tar en utgångspunkt i övergripande patientoch brukarbehov. I praktiken, och speciellt i det svenska systemet med ansvar uppdelat på många olika huvudmän, är det betydande svårigheter förknippade med uppgiften att samordna olika aktörers arbets- och informationsprocesser, inte minst mellan landstings och kommuners ansvarsområden. I en nyligen genomförd studie av Dag Norén med betoning av tjänstedesign och en övergång från insatsfokus till individfokus i vård och omsorg diskuteras behovet av hälso- och sjukvårdens och omsorgens viktiga paradigmskifte4. Studiens analys stämmer väl med BoNUS-projektets ansats. Noréns studie leder fram till ett system för fördjupad behovssegmentering och ett tjänstekoncept som matchar dessa behov. I olika fallstudier dokumenteras möjligheterna att genom informationssamverkan mellan olika aktörer uppnå såväl höjd livskvalitet i vardagen som sänkta kostnader genom minskad belastning på akutsjukvård. Våra studier vid användning av en hälsodagbok i hemsjukvård bekräftar dessa effekter5. Problemet är samtidigt att kostnader och vinster inte uppstår hos samma huvudmän, varför incitament till förändringar av arbetssätt inte finns hos de aktörer som får bära ökade kostnader trots stor potential för besparingar i andra verksamheter. Dessa förhållanden illustreras också väl exempelvis i samband med utskrivningsklara patienter som blir liggande kvar i sjukvården och blockerar vårdplatser som andra är i större behov av i avvaktan på att kunna tas om hand av den kommunala omsorgen. Här kan mycket vinnas genom ett effektivare informations- och kommunikationsstöd för att i samverkan mellan alla berörda organisera övertagandet, samtidigt som det finns uppenbara behov av reviderade ersättningsmodeller och ekonomiska incitament. 2.1 Relaterade initiativ och erfarenheter Inom Linköpings kommun och eHälsonätverket i Östergötland genomfördes inledningsvis förarbeten inriktade mot att kartlägga intresse för en anhörigportal. Rapporter från vård- och omsorgsgivare som redan erbjuder eller har provat olika lösningar i form av anhörigportaler, omsorgsdagböcker, etc., har samtidigt givit bidrag till bilden av närståendes önskemål och synpunkter. Erfarenheter från exempelvis Stockholms stad, Järfälla kommun, Gävleborg och Västerås har varit intressanta att studera. Nedan sammanfattar vi några exempel på relaterade systemlösningar. Omsorgsdagboken Stockholms stad erbjuder en e-tjänst som gör det möjligt för brukare aktuella inom äldreomsorg att över nätet följa upp omsorgsinsatser och även låta närstående ta del av samma information, genom skriftligt samtycke. Informationen som publiceras för åtkomst omfattar den individuella genomförandeplanen, rapporterade utförartillfällen samt viss dokumentation som förs av personal i samband med besöken. Dagboken uppdateras löpande med information, allteftersom omsorgspersonalen dokumenterar mobilt hos den enskilde. Det finns även kontaktuppgifter till omsorgsgivare samt information om hur samtycke till delning med 4 Dag Norén: Hälso- och sjukvårdens och omsorgens viktiga paradigmskifte. Implement Consulting Group, februari 2015. 5 L. Lind, D. Karlsson, Telehealth for "the digital illiterate"—elderly heart failure patients experiences, Stud Health Technol Inform 205 (2014), 353-357. 8 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 närstående fungerar. Mellan 2013-2014 hade Omsorgsdagboken endast 336 unika besökare, men besökarantalet har ökat sedan all omsorgspersonal gick in i mobil dokumentation i juni 2014. Nu planeras en flytt till ny plattform och eventuellt en vidareutveckling av tjänsten. Omsorgsdagboken är en tjänst som främst marknadsförs till närstående och kan ses som ett fönster in i viss information som rör den enskilde brukaren. Tjänsten visar ingen dokumentation inom hälso- och sjukvårdslagen, utan endast händelser av vikt och avvikelser som rapporteras inom ramen för socialtjänstlagen. Tjänsten erbjuder således till viss del stabila informationstjänster (såsom information om samtycke) och delning av individanknuten information för uppföljning. I dagsläget stöder tjänsten ingen interaktion mellan brukare, närstående och omsorgsgivare. Pulsen Combine Combine är ett webbaserat stödsystem för den kommunala socialtjänsten. Systemet knyter samman medborgare, myndighet och utförare. Socialtjänstens arbetssätt görs genom tjänsten mer transparent, vilket ska underlätta för handläggare och ge medborgaren bättre insyn i processen. Systemet utvecklas särskilt för varje kommun och utgår från en processkartläggning. Det har separata vyer för medborgare, myndighet respektive utförare. Som medborgare kan man bland annat se ett samlat utbud av sociala e-tjänster och göra elektroniska ansökningar. Omsorgspersonal kan dokumentera i Combine genom webgränssnittet och systemet kan integreras med andra system som hanterar mobil dokumentation. För medborgare ska tjänsten vara en omfattande och transparent plattform för involvering i de sociala e-tjänster som erbjuds. Den enskilde ska både kunna informera sig och ansöka om tjänster, med möjlighet att elektroniskt följa processerna och kommunicera med myndigheter. Såtillvida bjuder tjänsten in brukare av äldreomsorg att ta en aktiv roll och öka sin delaktighet. Närstående är inte en lika uttalad målgrupp för plattformen. Telia HealthCare Telia lanserar en ny plattform under 2015, en satsning som riktar sig både mot vård- och omsorgspersonal, liksom patienter, närstående och vanliga medborgare. Plattformen omfattar fyra vårderbjudanden: HomeCare är en fysisk låda som står hemma hos den enskilde för att samla data från sensorer (exempelvis pulsmätare och våg). Data kan vidarebefordras till närstående eller vårdpersonal, som då snabbt kan bli larmade om ytterdörren öppnas på natten eller användaren glömt ta sin medicin. Den enskilde bestämmer själv vad HomeCare eventuellt skickar vidare till andra. ProCare används av läkare och annan vårdpersonal. CareGuide ska underlätta medborgare och patienter in i vården genom att tillgängliggöra information. CareView ska tillgängliggöra kommunikationsmöjligheter, information och underhållning för patienter inne i vården. Dessa fyra moduler hålls samman av Care Integrator. 9 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 3. BoNUS VO, arkitektur. BoNUS VO står för Brukar- och Närståendeportal för Uppföljning och Stöd i Vård och Omsorg. Men projektet har egentligen handlat om studium av en polyportal, en vård- och omsorgsportal som erbjuder ingångar för olika målgrupper till en gemensamt tillgänglig kommunikationsyta / informationsplattform: En närståendeportal, som troligen bäst realiseras som en webbtjänst och som appar, beroende på vilka typer av tjänster som erbjuds i portalen. En utförarportal, som integreras med befintliga verksamhetssystem med IT-stöd för att rapportera insatser och för att hämta ut aktuell dokumentation om berörda brukare, vårdplaner/genomförandeplaner. I projektet ingår speciellt att identifiera behov av kompletterande funktionalitet i form av tjänster för personalen och att kartlägga eventuella behov av samverkan mellan olika vård- och omsorgsaktörer. En brukarportal, som vänder sig till vård- och omsorgstagaren och som lämpligen ska ansluta till eller integreras med andra system som erbjuds brukaren, t.ex. Mina vårdkontakter, HälsaFörMig, etc. Närstående i form av sammanboende äldre kan ses som potentiella användare av brukaringången, snarare än gränssnittet för närstående. 3.1 Exempel på funktionalitet i polyportalen Inventering, precisering och prioritering av information och tjänster som kan efterfrågas i en vård- och omsorgsportal, t ex bland följande: allmän information om anhörigstöd möjlighet att i kontrollerade former läsa journal, daganteckningar mm Planering/genomförande, beställningar, upplysningar, etc Dokumentation (journal) hälso- och sjukvård, socialtjänst Samordning mellan vård- och omsorgsgivare, även privata utförare. Kontakter med och mellan närstående, sociala media Nyckelhantering, måltidsplanering, matbeställning, färdtjänst, trygghetslarm, personlig ekonomi inklusive uppföljning av kommunens debiteringar. För den funktionalitet som erbjuds med syftet att underlätta närståendes delaktighet i vårdoch omsorgsprocessen kan man beakta möjliga tjänster och informationsresurser med tre nivåer av komplexitet/dynamik/interaktivitet: Stabila informationstjänster (publicering): Ej individanknuten information som riktar sig till brukare och närstående och som i huvudsak har låg grad av uppdateringsbehov, t.ex. information till den som är anhörig om vilket stöd som finns att få, filmer och beskrivningar av hur andra anhöriga upplever sin situation. Här kan också ingå kalender med aktiviteter, information om matdistributionen, mm, samt diskussionsforum där den som är anhörig ska kunna möta andra i samma situation för att dela erfarenheter och stötta varandra. Exempel: Järfälla kommuns anhörigportal. Delning av individanknuten information (uppföljning): Här erbjuds aktuell information för den individuella brukaren, till exempel beslut, genomförandeplan och 10 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 kontaktinformation. Vidare journalanteckningar, händelser av vikt, avvikelser, rapporterade utförartillfällen, samt information om hur samtycke ges, avbryts och ändras samt vilka personer som getts samtycke. Tillgänglig information hämtas från olika journal- och verksamhetssystem. Exempel: Omsorgsdagboken, Stockholms stad. Interaktiva individanknutna tjänster (kontaktstöd): Medger informationsutbyte mellan brukare, närstående och berörda vårdgivare, t.ex. tidbokning, beställningar, rapportering av hälsodata, (om)planering och samordning av omsorgsinsatser, mm. Sådana tjänster kräver ofta närmare integration med befintliga verksamhetssystem. Exempel: Mina vårdkontakter, Sveriges kommuner och Landsting. Övergripande design av en sådan polyportal och riktlinjer för hur ingångarna för de olika användargrupperna ska utformas har varit en viktig del av projektet. Baserat på de behovsoch kravanalyser som utförts och på erfarenheter från tidigare försök med anhörigportaler kan vi göra följande översiktliga skiss över funktionalitet som kan vara tillgänglig i portalen. Figur 1. Exempel på tjänster och funktionalitet som knyts samman i en närståendeportal där brukare, närstående och utförare kan utbyta information. 11 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 3.2 Tjänsteplattform och tjänstekontrakt Tjänsteplattformen är den tekniska infrastruktur som tar hand om integrationen mellan fler och fler av sjukvårdens system. Vi har utgått från det koncept för tjänsteplattform som har utvecklats inom Sveriges kommuner och landsting (Inera). Denna plattform kan ses som en gemensam yta, där olika ”dörrar” representerar system eller tjänster som är kopplade till själva plattformen. Dörrarna leder till bakomliggande verksamhetssystem eller till appar som skapar tillgänglighet för tredjepartstjänster. Gränssnitten för informationsutbyte beskrivs genom s.k. tjänstekontrakt och är standardiserade med en tydlig beskrivning av vart ”dörrarna” leder och hur de öppnas/stängs. Tjänsteplattformen finns dels på nationell nivå för de kopplingar som är gemensamma för hela landet, men plattformen finns även på regional nivå för att underlätta integration med specifika system i den regionala miljön. Tjänsteplattformen fungerar så att olika tjänster publicerar/prenumererar på information, vilket gör att man inte behöver utveckla skräddarsydda funktioner för att skicka data mellan olika system eller för att publicera dessa direkt för användare. För mer information om tjänsteplattformen – läs vidare på Ineras hemsida här: http://www.inera.se/TJANSTER--PROJEKT/Arkitektur-och-regelverk/ och på Health Innovation Platform (HIP): http://healthinnovationplatform.se/dokumentation/teknisk-overblick/ Tjänstekontrakten består av dokument som beskriver hur olika tjänster är uppbyggda och vilka data som utbyts med hjälp av olika tjänster. Eftersom tjänstekontrakten har en standardiserad uppbyggnad, är det relativt enkelt att förstå hur datautbytet går till och vilka data som är tillgängliga via de olika tjänster som bygger på dessa kontrakt. Ett tjänstekontrakt kan omfatta en eller flera tjänster. För Patientkunskap finns i skrivande stund totalt sex stycken tjänstekontrakt definierade. Tjänstekontrakten inom vården kallas för RIV-kontrakt och deras uppbyggnad presenteras närmare på Google Code i så kallade RIV Tekniska anvisningar. Dessa återfinns på webbplatsen https://code.google.com/p/rivta/. Tjänsteplattformen förutsätts vara uppbyggd med användning av öppna standarder. Information utbyts sedan med hjälp av standardiserade tjänstekontrakt. I BoNUS-projektet har vi alltså valt att inte utveckla någon egen tjänsteplattform för att stödja integration mellan olika informationskällor och tjänster. I stället hänvisar vi till det nationellt samordnade arbete som pågår inom Inera. 3.3 Personligt hälsokonto Som ett led i det ökade intresset för ett tjänstedesignperspektiv med medborgaren i centrum kan personliga hälsokonton spela en viktig roll i framtiden. I ett personligt hälsokonto kan medborgaren själv samla hälsorelaterade data, insamlade från såväl egna mätningar och observationer som uppgifter inhämtade från sjukvårdens system. Särskilt intressant att beakta är utvecklingen av den systemarkitektur som gäller för den standardiserade plattform för medborgarkontakt i form av ett personligt hälsokonto, HälsaFörMig, som ska förvaltas av den relativt nybildade eHälsomyndigheten. Upphandlingen har dock genom traditionella överklaganden dragit ut mycket på tiden. 12 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 Denna plattform ska kunna hantera privata hälsokonton för samtliga svenska medborgare och ska ha ett väldefinierat gränssnitt för export och import av information till bl.a. vårdens lagreglerade journalsystem. Tanken är att olika leverantörer ska kunna implementera tjänster som knyts till denna plattform, ungefär som konsumentmarknadens appar. I den aktuella beskrivningen av detta hälsokonto, ”HälsaFörMig” ingår bl a fokusering på patientcentrering genom involvering av familj och närstående i vården enligt patientens önskemål. Exempel på ingående komponenter inkluderar medicinsk information och en hälsodagbok samt uppgifter om läkemedel, vaccinationer, kroniska sjukdomar, och MVC/BVC som prioriterade områden. En viktig aspekt som betonas i bl.a. planerna för det personliga hälsokontot är att den information som registreras ska kunna ligga utanför den lagreglerade journalföring som sker hos landsting och kommuner och ”ägas” av brukaren. Vårdens journaldata kan exporteras i kontrollerade former till ett personligt hälsokonto, och omvänt kommer vårdgivaren att behöva stöd för validering och kontroll av sådan information som brukaren lämnar ut från sitt hälsokonto. Figur 2. Personliga hälsokontot (HälsaFörMig). Integrering av vårdgivarens e-tjänster för patienter och anhöriga (från CeHis/Ineras rapport ”Din journal på nätet”), med en kontaktyta mellan vårdgivarens lagreglerade informationslagring och annan relevant information som vårdtagaren själv ansvarar för. Utmärkande för det personliga hälsokontot är alltså att den information som där registreras ligger utanför den lagreglerade journalföring som sker hos landsting och kommuner och ”ägs” av brukaren. Vårdens journaldata kan exporteras i kontrollerade former till det personliga hälsokontot, och omvänt kommer vårdgivaren att behöva stöd för validering och kontroll av sådan information som brukaren lämnar ut från sitt hälsokonto i samband med vårdkontakter. Utformning och studium av denna hantering är en viktig del av den tjänstedesign som ska genomföras och utvärderas i projektet. Oavsett vilket genomslag HälsaFörMig kommer att få, torde själva det faktum att journal- och verksamhetssystem måste kunna exportera data till ett personligt hälsokonto och att därmed göra informationen tillgänglig på ett väldefinierat sätt för fristående appar, leda till att realisering även olika funktioner i en närståendeportal kommer att underlättas. Hälsokontot kan antas i första hand innehålla individens egen hälsorelaterade och vårdanknutna information samt dito tjänster. Det är samtidigt naturligt och angeläget, inte minst med tanke på den nyligen kommunaliserade basala hemsjukvården, att även vård- och 13 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 omsorgsgivare skulle kunna dra nytta av tillgången till en sådan kontaktyta för informationsutbyte som kompletterar den lagreglerade journalföringen. Erbjudanden om personliga hälsokonton (eller tjänster med motsvarande funktionalitet) lanseras nu också från olika leverantörer, typ Google, Apple, MicroSoft, etc. I vår lanserar även Telia ett abonnemang för uppkopplade hälsotjänster i hemmet. I erbjudandet ingår att kunna koppla upp olika sensorer och mäta exempelvis blodtryck, EKG, vikt och andning. Informationen skickas automatiskt vidare till ett personligt hälsokonto hos Telia. Hälsouppgifterna kan, om personen så önskar, också göras tillgängliga för en vårdcentral, ett sjukhus eller en anhörig. Informationen som lagras i det personliga hälsokontot ägs även i denna lösning av privatpersonen, medan Telia tillhandahåller infrastrukturen för hälsokontot och ansvarar för säkerhet, integritet och kommunikation. Det är oklart i vilken utsträckning andra leverantörer kommer att kunna utnyttja denna infrastruktur för oberoende tjänster som utnyttja informationen på hälsokontot. Abonnemangskostnaden exklusive mätutrustning i hemmet, exempelvis den elektroniska vågen eller det smarta armbandet, är initialt satt till 50 kr/månad. Tjänsten kan betalas av kommunen eller landstinget, alternativt står konsumenten själv för kostnaden. 4. Behovsinventering och kravspecifikation För att skapa en gemensam användarcentrerad målbild för en tjänst i form av en närståendeportal, har vi inventerat användarsynpunkter inom berörda målgrupper och verksamheter, samt gjort en sammanställning av tidigare studier och erfarenheter. I en inledande behovsstudie / kandidatuppsats6 studerades behovsbilden för en brukar- och närståendeportal för stöd och uppföljning i vård och omsorg inom det kommunala ansvarsområdet, specifikt Linköpings kommun. Uppgiften var att dokumentera en krav- och behovsbild för tjänsten med fokus dels på en brukar- och närståendeportal, dels på utförarportalen (dvs hur omsorgsgivarens personal kan utnyttja och påverkas av tjänsten). Inventering och dokumentation av personalens behov och synpunkter, inkl frågor om riskbedömning, etik, integritet, etc. Inventering av lösningar och erfarenheter på andra håll respektive möjlighet att importera och testa i Linköping. Inventering av tillgänglig information och vilka befintliga verksamhetssystem och etjänster som skulle kunna knytas till portalen (i samverkan med kommunen). Inventering av behov kopplade till samverkan mellan olika organisatoriska enheter, t ex mellan omsorg och basal hemsjukvård, avancerad hemsjukvård, sjukhusvård, privata utförare, socialtjänst, etc. Designförslag till tjänster riktade till närstående respektive till omsorgspersonal. Utvärdering av framtagna designförslag. Summering av erfarenheter och sammanställning av ett metodramverk. 6 Bergqvist, M. (2014) Ökad mobilitet, delaktighet och frihet – IKT-stöd som fyller verkliga behov inom äldreomsorg. Kandidatuppsats i kognitionsvetenskap, Linköpings universitet. 14 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 Ett exempel på tjänster som initialt fördes fram av kommunen var daganteckningar och insatsregistrering (”vem jag har fått hjälp av”). Eventuell integrering med trygghetslarm, även utanför det egna boendet, aktualiserades också. 4.1 Målgruppssegmentering I projektets användarstudier har vi särskilt fokuserat äldre, sjuka och funktionshindrade brukare som utgör huvuddelen av vård- och omsorgskonsumenterna och som jämfört med samhället i övrigt i dagsläget har en mycket låg användning av internet. För dessa grupper är det angeläget att kartlägga viktiga brukskvaliteter och faktorer som bidrar till upplevd trygghet och välbefinnande i vardagen, förmåga att hantera erbjudna e-tjänster och terminaler, samt lämpliga avvägningar mellan personlig integritet och bekväm tillgång till aktuell informations för vårdens aktörer. Vår metodik för detta har utvecklats och testats i ett tidigare projekt.7 Utgående från ett perspektiv av tjänstedesign har vi alltså att göra med tre huvudsakliga målgrupper. Dessa huvudgrupper kan grovt karakteriseras på följande vis: Äldre i hemmet med vård- och omsorgsinsatser som utförs av landsting, kommun, privata utförare, anhöriga. Brukare med låg frekvens av IT-användning Stor variation i kognitiv, motorisk och sensorisk förmåga Förmågor degraderar gradvis eller språngvis med tilltagande ålder Terminaler behöver kunna väljas anpassad till behov för olika brukare: smartphones, plattor, TV, digitala pennor, smarta klockor, glasögon, etc. Denna målgrupp är mycket heterogen och till yttermera visso besvärlig att hantera eftersom den enskilda individens preferenser och förmågor snabbt kan förändras, särskilt vid högre ålder. Samtidigt finns belägg för att generationsberoende teknikattityder påverkar intresset för och förmågan att hantera IT-stöd. Det kan alltså finnas ett behov av att testa betydelsen både av vilken distinkt teknikgeneration en informant tillhör och av faktorer som är fysiskt åldersbetingade, t.ex. sviktande korttidsminne, nedsatt syn, otålighet med avseende på förändringar och krångel, etc. I denna grupp kan också ingå anhörigvårdare med något mer begränsade, men dock ålderbetingade funktionsnedsättningar. Närstående, som typiskt kan vara brukarens barn, men som också kan vara sammanboende, släktingar, grannar, m fl. Användare i aktiv ålder med hög grad av IT-användning i vardagen. (I den mån den närstående är sammanboende maka/make, se föregående målgrupp.) Vill ha koll, men klarar inte kontinuerlig bevakning Ansvarar ofta för seniorens ekonomi mm Samordning mellan flera närstående I det fall den närstående är sammanboende kan en liknande karakteristik som för vårdoch omsorgstagaren gälla. 7 Hult, L. Lind, L and Hägglund, S (2008) Enabling e-Services for All. A User-Centered Design Approach for Audio-Based Information Services. Runner-Up Best Paper Award, Proceedings eChallenges 2008, IOS Press. 15 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 För en IT-stödd närståendeportal bedömer vi att den mest intressanta målgruppen är anhöriga, icke-sammanboende, som endera engagerar sig i omsorgen på distans eller med möjlighet till personliga besök. Vård- och omsorgsgivare inom offentlig eller privat sektor med utförande personal. Användare med blandad erfarenhet och frekvens av IT-användning Låg grad av penetration av smarta telefoner och interaktivt IT-stöd för personal på fältet. Stor variation i utbildnings- och annan bakgrund Personalen bör ej belastas med omotiverade extra krav på dataregistrering. För personal inom den kommunala omsorgen (inkl privata utförare) har bl.a. gjorts en målgruppssegmentering med speciell inriktning på de som dokumenterar. Av speciellt intresse har också varit den nyligen kommunaliserade (basala) hemsjukvården och de möjligheter och problem som aktualiserats i samband med behovet av förändrade och nya arbetsprocesser. Inom omsorgen har vi beaktat både äldre med ordinärt boende (hemtjänst) men även särskilt boende (äldreboende) har beaktats. För äldreomsorgen berörs t.ex.: Biståndsbedömare Enhetschef, som ansvarar för genomförandeplan Omsorgspersonal (utförare närmast brukaren) För den kommunala och den landstingsadministrerade hemsjukvården berörs t.ex. följande kategorier: Läkare (via landstinget, exempelvis epikris som underlag för biståndsbedömning) Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS Sjuksköterska Distriktssköterska Undersköterska Arbetsterapeut Sjukgymnast 4.2 Kravspecifikationer I projektet har vi arbetat med ett övergripande ramverk för generisk beskrivning av den funktionalitet som kan eftersträvas i en närståendeportal som stöd för informationsutbyte och samverkan mellan aktörer involverade i vård och omsorg i hemmet. Ramverket har specifikt använts för användbarhetsutvärdering av tjänster (och produkter) inom vård och omsorg8. Detta ramverk kommenteras också i avsnitt 6 om test och utvärdering ges en översiktlig beskrivning i bilaga. Målsättningen har varit att bidra med en tjänstebeskrivning som syftar till att underlätta behovsinventering, kravställande, samt framställande av underlag för en 8 Erik Prytz: Användbarhetsutvärdering – Metodramverk för e-tjänster inom vård och omsorg. Arbetsrapport SICS East Swedish ICT, 2015. 16 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 eventuell upphandling och implementering av en närståendeportal inom kommuner och landsting. En kravspec omfattar beskrivning av syftet med tjänsten, specifikation av funktionalitet, användare med indelning i berörda målgrupper, krav på användargränssnitt för respektive målgrupp, vård- och omsorgsgivares administration och processtöd, samt gränssnitt för tredjepartsapplikationer. Målbilden för tjänsten bör också inkludera eventuell kvalificering och klassificering, t.ex. som medicinteknisk produkt eller journal underkastad lagkrav. Utöver olika kategorier användare behöver man också beakta användningskontext, t.ex. hemmamiljö, mobil miljö, transport av patient, vårdplats hos vårdgivare, arbetsplats hos vårdgivare, etc. Vidare ingår kvalitetsmodell, riskbedömning, säkerhetsfunktioner samt relevanta regelverk och standarder. För utvärderingsprocess hänvisar vi till avsnitt 6 om test och utvärdering. 5. Implementeringar. Även om BoNUS-projektet inte har syftat till implementera en specifik ny produkt utan i stället prioriterat att ta fram ett generiskt underlag som ska underlätta integration och samverkan mellan olika befintliga och kommande lösningar, har det varit naturligt att i projektet även arbeta med att utveckla prototyper och att testa konkreta tjänster. I projektet har några olika spår inriktade mot konkreta implementeringar av tjänster anknutna till närståendeportalen behandlats. Dessa har samtidigt utgjort underlag för projektets aktiviteter inriktade mot test och utvärdering: Inom ramen för Phoniros koncept för eHemtjänst har utvecklats en speciell tjänst för videosamtal med vårdtagaren. Tillgång till möjligheter att ha videokontakt med brukaren/vårdtagaren i hemmet har i behovsstudierna ofta lyfts fram som ett viktigt önskemål. Både från vårdtagare och närstående som ett medel att skapa en upplevelse av närhet och delaktighet, och från vård- och omsorgsgivare som ett sätt att effektivisera verksamheten genom att kunna ersätta vissa fysiska tillsynsbesök, dagtid såväl som nattetid. Liknande behov har också dokumenterats i tidigare projekt och produkter, t.ex. ACTION, Giraffen och enkla användningar av Skype. I ett relaterat projekt med Stockholms Läns Landsting studerar SICS East flerpartsamtal med videokommunikation. Möjligheten för närstående att medverka i tillsynsbesök via video bör vara av intresse i en närståendeportal. Vi har också utnyttjat en tidigare implementering av en hälsodagbok för att studera digital kontakt mellan vårdtagare och hemsjukvård. Som komplement till en pågående verifieringsstudie tillsammans med Landstinget i Östergötland med daglig uppföljning av KOL- och hjärtsviktspatienter i hemmet, har vi undersökt användbarhetsaspekter för brukarkategorier som berörs av en närståendeportal. Metodiken för detta beskrivs i senare avsnitt. 5.1 Beskrivning av tjänst för videokommunikation Som en del i BoNUS-projektet har alltså Phoniro utvecklat en IKT-lösning med videokommunikation för tillsynsbesök i vård och omsorg. Lösningen är uppdelad i två delar beroende på om lösningen ska användas dagtid eller nattetid. Tjänst för videokommunikation dagtid I den förstudie som föregått projektet har det framkommit att videobaserade kommunikationstjänster är högt prioriterade önskemål hos såväl vårdtagare som anhöriga. Detta kan handla 17 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 om videosamtal mellan vårdtagaren och hemtjänstpersonalen men även om videosamtal mellan vårdtagaren och dennes anhöriga/vänner. Många vårdtagare har flera korta tillsynsbesök per dag. Besöken kan t.ex. gälla påminnelse om medicin. Dessa besök är många gånger kortare än 5 minuter vilket ofta är stressande för såväl vårdtagare som personal. De korta tillsynsbesöken är också enormt belastande för hemtjänstorganisationen eftersom transporttiderna är så betydande. Med många olika vårdtagare utspridda i eget boende är logistiken omfattande, vilket dessutom ofta leder till låg personalkontinuitet. Genom att kunna utföra vissa av tillsynsbesöken som videosamtal kan transporttiden frigöras till att öka den tid som spenderas tillsammans med vårdtagaren. Det är också lättare att planera besöken med hög personalkontinuitet. Kraven på säkerhet och sekretess är förstås mycket höga när det gäller en lösning som hanterar kommunikation mellan vårdgivare och vårdtagare. Den tekniska lösningen måste därför inneslutas i ett vård- och omsorgssystem (Phoniro Care) som borgar för detta och i sin tur är integrerat med vård- och omsorgsgivarens verksamhetssystem (t.ex. Procapita). Flertalet kommuner har idag infört IT-stöd för att säkerställa att planerade hemtjänstbesök faktiskt blir utförda. På samma sätt används ofta även den registrerade besöksinformationen som ersättningsunderlag till vårdgivarna. De besök som nu kan utföras i form av videosamtal måste kunna kvalitetssäkras och följas upp på samma sätt som de fysiska. Likaså här är det viktigt att innesluta lösningen i ett vård- och omsorgssystem (Phoniro Care) som hanterar kvalitetssäkring och tidsuppföljning och kan överföra denna information till kundens verksamhetssystem. Tjänst för videobaserade tillsynsbesök nattetid Under natten utförs mängder med tillsynsbesök hos sovande vårdtagare. Besöken är mycket korta och av säkerhetsskäl utförs de alltid av två personal. Detta gör de nattliga tillsynsbesöken oerhört kostsamma för samhället. Med en videobaserad kommunikationslösning för nattillsyn kan vårdgivaren utföra vissa av tillsynsbesöken via en kamera i vårdtagarens sovrum. Eftersom denna lösning är en envägskommunikation, där vårdgivaren kan ”titta på” vårdtagaren, är kraven på säkerhet och sekretess ännu högre än i lösningen för dagtillsyn. Dels måste naturligtvis själva systemlösningen ombesörja att enbart rätt personal med rätt behörighet kan få tillgång till vårdtagarens kamera. Dels måste det också finnas skydd så att inte någon i fysisk närhet av vårdtagarens bostad kan ”hacka” sig in direkt mot kamera eller router. Såväl videokommunikation under dagtid som nattetid erbjuder stora nyttoeffekter för vårdtagaren. Men det är förstås oerhört viktigt att vårdtagaren fritt får välja om de ska nyttjas eller inte. Annars kommer lösningen upplevas som integritetskränkande och enbart skapa oro. Men om vårdtagarna får ta till sig lösningen i sin egen takt bör nyttoeffekterna succesivt bli tydliga och förankrade. Lösningarna för tillsynsbesök via video redovisas mer i detalj i bilaga 2. 18 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 6. Test och utvärdering Inledningsvis i projektet gjordes en preliminär inventering av behovsbilder för en webbaserad kontaktyta för omsorgstagare, närstående och utförare inom äldreomsorg. För området hemsjukvård har vi främst förlitat oss på samarbete med Landstingets Testbädd LiÖ och på arbetet i projektet Hälsodagboken i samarbete med Linköpings avancerade hemsjukvård. Som ett led i arbetet med test, utvärdering och designiteration har vi också använt oss av mock-ups och prototyper som illustrerar central funktionalitet i BoNUS, även i form av studentprojekt. Ett mål har varit att kunna illustrera tjänster och tillämpningar som på ett så intressant sätt som möjligt inkluderar samverkan mellan brukare, närstående och vård- och omsorgsgivare och som lämpar sig för att stimulera intressanta användarreaktioner. Tester har kunnat utföras både på redan tillgängliga tjänster/system, och på tjänster utvecklade inom projektet (Phoniro Care), Exempel på frågor som varit intressanta att söka svar på i tester och utvärdering är: Finns det problem med att en aktör har stor nytta av tillgång till viss information men att en annan aktör som ska mata in denna information upplever det enbart som en ökad belastning? Hur kan man värdera den samlade nyttan i så fall och kan man hitta en lösning som medför en Win-Win-situation för båda parter? Vilken nivå av involvering av närstående i genomförande och uppföljning av insatser är önskvärd ur personalens synpunkt? Hur kan man kompromissa mellan "en maximalt säker" tjänst och en som i stället är rimligt lättanvänd? Hur hanterar man eventuella motsättningar mellan lagkrav och legalitetsaspekter respektive personlig integritet? Hur designar man de olika ingångarna i polyportalen så att de å ena sidan fungerar på ett naturligt och effektivt sätt för respektive användarkategori, men å den andra också är så transparant som möjligt i termer av alla uppfattar den tillgängliga information på ett enhetligt och ”korrekt” sätt. I samarbete med Landstinget i Östergötland och SICS East genomförs just nu en forskningsstudie – eHälsodagboken - inom den avancerade hemsjukvården i Linköping. I studien rapporterar äldre, svårt sjuka KOL- och hjärtsviktspatienter dagligen symtom och mätvärden från hemmet till ansvarig vårdgivare vid Linköpings Avancerade Hemsjukvård, LAH, med hjälp av en digital penna och pappersformulär. Pennan lagrar det patienten skriver och skickar detta via mobilt internet till en server. Vårdgivarna använder ett webbaserat tekniskt stöd, Hälsodagboken, för att ta del av inkomna patientrapporter och se sammanställningar. Vid avvikande värden och vid utebliven patientrapportering genererar systemet ett larm. Det övergripande syftet är att dokumentera evidens för omfattningen av den kvalitetshöjning och ekonomiska besparing som möjliggörs genom att tidigt identifiera försämringar hos patienterna och därigenom minska antalet inläggningar på sjukhus. Studien bygger på 13 års forskning med flera genomförda patientstudier ledda av institutionen för medicinsk teknik, Linköpings universitet och SICS East Swedish ICT9. Studierna tar särskild hänsyn till äldre IT-svaga grupper, framförallt ”digitala analfabeter”, genom att den 9 L. Lind, D. Karlsson, Telehealth for "the digital illiterate"—elderly heart failure patients experiences, Stud Health Technol Inform 205 (2014), 353-357. 19 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 tekniska lösningen inte kräver användning av dator, pekplatta eller ”smart” mobil. Det förekommer att patienter är för sjuka och svaga för att själva rapportera och i de fallen kan en närstående alternativt hemtjänsten hjälpa till. För att kunna hantera digitalpennan och mätutrustningen (t ex våg, blodtrycksmätare, termometer och syresättningsmätare) på korrekt sätt krävs instruktion av en sjuksköterska på LAH. Men att instruera all hemtjänstpersonal som träffar patienten försvåras av att hemtjänsten och LAH hör till olika huvudmän, är mobila team och jobbar på olika sätt. Att synkronisera och genomföra fysiska träffar mellan LAH, patienten och varje hemtjänstpersonal i patientens hem är en svår, om inte omöjlig, uppgift. Så i de fall personal från hemtjänsten ska hjälpa till skulle LAH-sjuksköterskan kunna ge instruktion via en videoapp i närståendeportalen. På så vis kan patienten/brukaren, närstående, den för tillfället besökande hemtjänstpersonalen samt LAH-sjuksköterskan mötas på ett smidigt sätt. Information och instruktion kan ges vid rätt tidpunkt och LAH-sjuksköterskan kan försäkra sig om att skattning, mätning och rapportering sker på ett korrekt sätt. I anslutning till studiet av eHälsodagboken som en tjänst har vi också intresserat oss för de olika krav som bör ställas på digitaliserade produkter och tjänster inom vård och omsorg, där det traditionellt krävs en CE-märkning för godkännande. Emellertid är goda användbarhetsegenskaper för handhavande också mycket viktiga. I ett samarbete med den Vinnovastödda testbädden vid Landstinget i Östergötland har SICS East utvecklat ett metodramverk för användbarhetsutvärdering av e-tjänster inom vård och omsorg10. Ramverkets struktur och en översiktlig flödesmodell för utvärderingsmetodiken redovisas i bilaga. Metodramverket som använts för att utvärdera användbarhetsegenskaper finns närmare dokumenterat i olika arbetsrapporter, där de olika stegen specificeras närmare. Varje moment i en utvärdering dokumenteras under fem rubriker: Mål, Input, Resurser, Metoder och Output. I det inledande steget i en utvärdering etableras bl.a. en målbild med avsedd användning, identifiering av användare och kontext, frekvent använda funktioner, kvalitetsmodell, samt relevanta lagar och standarder. I nästa steg görs en initial riskbedömning med identifiering av säkerhetsaspekter, faror och formell riskbedömning, samt tas ställning till eventuella krav på beslut om säkerhetsåtgärder. Efter dessa två delsteg dokumenteras en kravspecifikation och man tar ställning till om fortsatt utvärdering ska göras. Utvärderingsprocessen kan sedan föras vidare med utformning av användningsscenarier, användartester, användbarhetsmått, prestationsmått, m.m. För genomförande av användartest bestäms urvalsgrupper, görs rekrytering, etableras testmiljö och datainsamlingskapacitet, etc. Avslutningsvis utvärderas insamlade data med avseende på prestations- och användbarhetsmått, riskanalys och säkerhetsbedömning, samt görs sammanställning av olika rapporter. Som ett led i utvärderingen av såväl ramverkets ändamålsenlighet som olika kategorier användares förmåga att hantera en portal för utbyte av vårdrelaterad information har vi genomfört en serie tester av eHälsodagboken. I försöken med användartest för hemanvändare (patienter, brukare), har vi utforskat följande brukskvaliteter i fingerade användningsfall: Understandability o Hur lätt/svårt är det att förstå systemet? Learnability 10 10 Erik Prytz: Användbarhetsutvärdering – Metodramverk för e-tjänster inom vård och omsorg. Arbetsrapport SICS East Swedish ICT, 2015. 20 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 o Hur lätt/svårt är det att lära upp en ny användare? o Hur lätt/svårt är det som ny användare att lära sig systemet? Fault Tolerance o Hur hanteras fel (främst användarfel) i de olika delarna i systemet? Attractiveness o Hur attraktivt är systemet? Efter genomgången test med användning av systemet följer också en semistrukturerad intervju med öppna frågor. Detta innebär att intervjuaren flexibelt kan styra intervjun, med nedanstående frågor som bas eller inspiration. 7. Resultat- och informationsspridning. Utöver det regionala samarbetet med kommuner och Landsting inom Region Östergötland har vi också under genomförandet etablerat samarbete med andra nationella aktörer med sikte på att resultaten från projektet ska kunna spridas effektivt inom kommuner och landsting. Genom att projektets företagsrepresentant Phoniro Systems redan är etablerad på en internationell marknad underlättas också möjligheten till export och internationell spridning. Denna möjlighet stöds också av att Brukar- och närståendeportalen definieras som ett generiskt tjänstekoncept med minsta möjliga koppling till specifik hårdvara och systemlösning. Ambitionen är att våra erfarenheter och resultat ska kunna tjäna som ett stöd vid utformning av upphandlingsunderlag eller tjänstedesign med kravställande inför implementeringar. På samma sätt som vi planerar att tjänsten ska kunna realiseras med anknytning till personliga hälsokonton, såväl det statliga HälsaFörMig som kommersiella erbjudanden. Värdefullt för spridningen av våra erfarenheter är också det långsiktiga forsknings- och innovationssamarbete som SICS East nu driver med enheten för Invånartjänster inom avdelningen e-hälsa och strategisk IT vid Stockholms Läns Landsting. Bl.a. ingår där ett gemensamt Vinnovastött projekt inriktat mot flerparts videosamtal där sjukvårdsrådgivning via tolkcentral på ett intressant sätt kopplar till vårt studium av tillsynsbesök via video, där närstående skulle kunna involveras som ett stöd. Under projektets gång har projektrepresentanter deltagit i en rad nationella konferenser och även gjort studiebesök hos olika aktörer inom vård och omsorg med egna erfarenheter inom området. Dessa relationer underhålls i uppföljningen av det genomförda projektet. Studieresor har även gjort utomlands, bl.a. annat till Gent som kunnat visa upp en intressant integrerad lösning. Dessutom har erfarenheter inhämtats genom aktiviteter och studiebesök, även internationellt, bl.a. inom europasamarbete i nätverket CASA- Regions for Smart Living. Linköpings kommun har presenterat projektet vid sex olika konferens- och mötesaktiviteter, bl.a. i Almedalen 2014 och vid MVT-mässan i Kista januari 2015. Under 2015 kommer projektet att presenteras bl.a. vid Vitaliskonferensen i Göteborg. I bilaga 4 summeras genomförda aktiviteter med inriktning på samvekran och informationsspridning. 21 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 8. Sammanfattning och slutsatser Projektets målsättning har varit att studera och utveckla en innovativ arkitektur för informationsförsörjning i vård och omsorg som understödjer effektiv kontakt mellan vårdgivare, brukare och närstående. Vårt fokus har varit på att utveckla kunskap som stödjer innovativt kravställande, upphandling, implementering och införande av e-tjänster. Vårt tjänstekoncept bygger på design av en ”polyportal”, som erbjuder ingångar för olika målgrupper till en gemensamt tillgänglig kommunikationsyta / informationsplattform. Ambitionen är att en sådan kommunikationsplattform i lämpliga former ska kunna interagera med verksamhetssystem, personliga hälsokonton och med olika konsumenttjänster tillgängliga som appar. För behovs- och kravanalysen har vi utvecklat metodik och genomfört omfattande användarstudier inom omsorgen med representanter för berörda användargrupper. Prioriterade dellösningar har utvecklats och testats av vår industripartner inom ramen för deras satsning på e-Hemtjänst. Stöd för uppföljning inom avancerad hemsjukvård har involverats genom utvärdering av en hälsodagbok för uppföljning av kroniskt sjuka i hemmet. Vi har kanske inte nått så långt som vi hade hoppats i fråga om samverkan och integration mellan den kommunala omsorgen och landstingets hemsjukvård. Linköpings kommun och den nybildade Region Östergötland tar dock med sig projektets resultat i det fortsatta arbetet med den regionala handlingsplanen inom eHälsa. Nya funktioner, som nu erbjuds till marknaden, har tagits fram av Phoniro Systems som har inkluderat nya tjänster i sitt koncept för eHemtjänst och hemsjukvård. Forskningsmässigt arbetar forskarna inom SICS East vidare med den resulterande kunskapen i nya projekt i samarbete med bl.a. enheten för Invånartjänster vid SLL som arbetar på uppdrag av Inera, i samverkan med Vinnovas Testbädd LiÖ och inom den offensiva satsning på ett strategiskt innovationsområde inom eHälsa som görs inom Swedish ICT. En metodhandbok för behovsanalys och tjänstedesign inom vård och äldreomsorg i hemmet har tagits fram. Ytterligare vetenskapliga publiceringar från projektet förbereds i samarbete med Linköpings universitet. Projektets bidrag ligger främst i framtagen metodik för intressentsamverkan, kravställande och tjänstedesign som förberedelse för upphandling och implementering av IT-stöd för kommunikation och samverkan mellan brukare, närstående, samt vård- och omsorgsgivare. Projektet har också resulterat i en förstärkt konstellation för samverkan kring tjänsteinnovationer inom vård och omsorg i Region Östergötland med nationell förankring, ny kunskap om hur vårdens tjänsteprocesser kan samordnas med näringslivets behov av bättre och mer innovationsinriktade upphandlingar, nya användarcentrerade arbetssätt och tjänster, både genom innovativa lösningar hos deltagande företag och genom stärkt beställarkompetens inom vård och omsorg, samt ny akademisk kunskap baserad på forskning kring tjänstedesign och användarcentrerad tjänsteutveckling. Erfarenheter i projektet har bekräftat tidigare insikter om svårigheten att få genomslag för öppna, standardiserade lösningar där olika tjänster kan samverka. Detta beror både på uppdelningen på många olika huvudmän på beställarsidan och på befintliga kommersiella incitament för leverantörer att leverera proprietära och vertikalt integrerade lösningar som vanligen försvårar för konkurrenter att erbjuda tilläggstjänster. Bland viktiga brukskvaliteter som utkristalliserats i projektet kan nämnas brukarnas behov av kontaktskapande som ett medel för att uppleva trygghet i vardagen, samt användning av enkla, robusta och stabila tekniska lösningar. För vård- och omsorgs personal synes det viktigt att kunna redovisa möjligheter till en påtaglig arbetsbesparing kombinerat med förenkling av berörda arbetsprocesser och lättlärdhet vid handhavande av IT-stöd. Gruppen närstående (möjligen med undantag för äldre sammanboende) torde vara den minst problematiska med 22 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 avseende på tjänstedesignen för en närståendeportal mot bakgrund av att individer i denna grupp i allmänhet redan har stor vana vid att använda appar och tjänster på nätet. Sammanfattningsvis har vi upplevt projektet som mycket lärorikt och med stor potential att kunna bidra till framtida förbättringar av informationsutbyte och kommunikation vid vård och äldreomsorg i hemmet. Personliga hälsokonton har en potential att kunna tillhandahålla en infrastruktur för att hantera icke-lagreglerad brukarrelaterad information tillsammans med exempelvis journaler och genomförandeplaner exporterade under kontrollerade former till hälsokontot. För vårdens och omsorgens egen informationshantering kan det arbete som pågår nationellt inom Sveriges kommuner och landsting med utveckling av tjänsteplattform och tjänstekontrakt tjäna som ett stöd för informationsutbyte mellan olika vårdgivare och kommunal omsorg. Fortsatt forskning krävs för att definiera fungerande interoperabilitet mellan olika system och tjänster. Likaså ställs intressanta utmaningar i samband med möjligheten att delge brukare, patienter och närstående information ur vårdens och omsorgens verksamhetssystem på ett begripligt sätt. Motsvarande utmaning finns också om patienters hälsodata och medicinska status ska kunna levereras in till och valideras för användning i vårdens arbetsprocesser. På leverantörsföretagen bör samtidigt ställas krav på modularitet och öppenhet i upphandlade system, så att man undviker inlåsning i specifika arkitekturer och att exempelvis kommunikations- och datalagringslösningar inte dubbleras mellan olika tjänster som erbjuds till brukare och patienter i hemmet. 23 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 Bilaga 1: Behovsinventering Nedan följer en sammanställning av behovsbilder från inledande behovsinventering med olika kategorier användare genomförd inom Linköpings kommun. Tankar och idéer från en workshop med brukare: att det måste vara enkelt att koppla upp sig till nätet och det får inte bli dyrt för den enskilde att det är få seniorer som använder internet i dag, mindre än 50 % att det är viktigt att få ögonkontakt därför är Skype bra att det finns behov av att hålla ordning på ekonomin att man behöver hjälp med att selektera information att det är bättre att kalla portalen för närstående istället för anhörigportal att det går att dela med sig av underhållning/aktiviteter, mötesplatser genom typ Skype att användaren bygger innehållet efter behov att kontakten med vårdcentralen står högt upp på önskelistan att kunna enkelt kontakta äldreombudsmannen när man inte är nöjd med omsorgen att det skulle kunna finnas en chattfunktion till t ex äldrelots att information om sjukdomar som är aktuella, mediciner, tidsbeställning, blanketter för ansökningar om hemtjänst osv kan finnas på en portal att som närstående kunna följa upp vad som hänt och när han/hon har fått hjälp att kunna följa upp inköp, fakturor osv på boenden för det blir ofta fel att genom portalen få hjälp med roliga aktiviteter att vårdplanering kan ske på distans att det kan finnas åtkomst till journalanteckningar att det kan finnas en medicinapp att det kan finnas levnadsberättelser tillgängliga att kunna spela spel tillsammans med flera samtidigt att kunna följa med när det händer nya saker att det kan ske en kompetensutveckling och lära sig nya arbetssätt via nätet/portalen att kunna ansöka om t ex färdtjänst Förslag från vårdpersonal: Kommunikation mellan kontaktman – närstående – brukare - istället för mejl Genomförandeplanen kopplad till en kalender – ”Min dag” 24 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 Daganteckningar Kommunikation via bild eller text mellan personal och brukare och närstående Information och kommunikation mellan alla aktörer till brukare o anhörig ex. kommunikativa teamet, paramedicinare, sjuksköterskan, verksamhetschefen, volontärer Ekonomi – kostnader för hemtjänst, fickpengar, god man osv Selektera information om t. ex sjukdomar En checklista att klicka i vilka tjänster jag vill ha på portalen Matsedel, boka mat Trygghet med att kunna ”skypa” när man känner sig ensam Beställa tjänster ex. böcker Signera utförda omvårdnadshandlingar Uppföljning av tjänster – det har blivit städat osv Äldreombudsmannen ev länk, chattfunktion Äldrelots, ev länk, chattfunktion Chattfunktion Sensorer som registrerar fall Tid och insatsregistrering Kunna se på bild vem som kommer från hemtjänsten, volontär Kontaktuppgifter Kommunicera med hemtjänsten om förändringar Länk till lokala politiker Information till volontärer t. ex allergier, aktuell sjukdom Föreslagna funktioner för brukare och närstående, utan inloggning: Förklaring av begrepp Info om äldreomsorg Ansökningsblanketter Länkar till nyttiga tjänster o Äldrelots o Äldreombudsman o Anhörigcenter o Färdtjänst o Seniorcenter för daglig verksamhet o Matkasse eller dylik tjänst 25 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. o 1177, FASS etc. o ... Länkar till tjänster med inloggning o Hälsodagboken o Mina vårdkontakter Föreslagna funktioner för brukare och närstående, med inloggning: Videosamtal Adressbok Journal o SoL och HSL o Dagliga anteckningar o Genomförandeplaner o Vårdplaner o Biståndsbeslut ”Blockanteckningar” Kalender o Insatser (äv. ändringar) o Färdtjänst o Vårdbesök Sjukgymnastikvideor Enkel ekonomihantering Selekterad medicininformation Funktioner för omsorgsgivare, associerat till brukare: Mobil dokumentation o SoL och HSL o Dagliga anteckningar o ”Blockanteckningar” Information om brukare o Dokumentation inklusive genomförandeplaner, larmhistorik etc. o Kontaktinformation Schema o Instruktioner o Insatsregistrering 26 2015-03-30 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. Larmhantering Funktioner för omsorgsgivare, intern kommunikation: Möjlighet att kommunicera information till kollegor o Meddelandefunktion för snabb kommunikation inom hemtjänst Möjlighet att kommunicera mellan omsorg och vård o T.ex. gemensam kommunikationsyta för hemtjänst och hemsjukvård 27 2015-03-30 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 Bilaga 2: Beskrivning av tjänst för brukarportal Magnus Fröberg, Phoniro Systems Som en del i BoNUS-projektet utvecklar Phoniro en IKT-lösning för brukare av hemtjänst i form av en brukarportal. Som tillägg till brukarportalen utvecklas även en lösning för videobaserad nattillsyn. Brukarportal Bakgrund Brukarportalen kommer att kunna utgöra en plattform där brukaren erbjuds ett flertal olika tjänster för ökad livskvalitet och självständighet. I den förstudie som föregått projektet har det framkommit att videobaserade kommunikationstjänster är högt prioriterade önskemål hos såväl brukare som anhöriga. Detta kan handla om videosamtal mellan brukaren och hemtjänstpersonalen men även om videosamtal mellan brukaren och dennes anhöriga/vänner. Lösningens nyttoeffekter Ökad vårdtagartid Ökad personalkontinuitet Minskad stress Minskade transporter Ökade sociala kontakter för brukaren Många brukare har flera korta tillsynsbesök per dag. Besöken kan t.ex. gälla påminnelse om medicin. Dessa besök är många gånger kortare än 5 minuter vilket ofta är stressande för såväl brukare som personal. De korta tillsynsbesöken är också enormt belastande för hemtjänstorganisationen eftersom transporttiderna är så betydande. Med många olika brukare utspridda i eget boende är logistiken omfattande, vilket dessutom ofta leder till låg personalkontinuitet. Genom att kunna utföra vissa av tillsynsbesöken som videosamtal kan transporttiden frigöras till att öka den tid som spenderas tillsammans med brukaren. Det är också lättare att planera besöken med hög personalkontinuitet. Kort räkneexempel: En brukare får idag 5 tillsynsbesök á 5 minuter per dag. Transporten från och till brukaren uppgår för varje besök till 15 minuter. Vårdtagartiden summeras då till 25 minuter per dag och transporttiden till 1 timme och 15 minuter. Genom att utföra 4 av besöken som videosamtal frigörs 60 minuters transporttid som istället kan läggas på att förlänga det 5:e besöket till över en timme. 28 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 När brukaren har tillgång till utrustning för videosamtal är det också möjligt att berika lösningen med funktionalitet för att kommunicera med anhöriga och vänner. Detta skapar förstås en betydelsefull möjlighet att minska den sociala isolering som uppstår när brukarens minskade rörelseförmåga begränsar möjligheterna till fysiska besök hos anhöriga och vänner. Lösningens utformning Brukaren har i hemmet en surfplatta för kommunikation med vårdgivare och anhöriga/vänner. Surfplattan kommunicerar via Wi-Fi med en router i hemmet som hanterar kommunikationen med det centrala systemet via 4G/3G. I surfplattan finns en app för videosamtal. Appen är designad för att ur ett kognitivt perspektiv passa äldre personer. Funktionerna i appen är också väl anpassade för ändamålet avseende tillsynsbesök från vårdgivare och sociala kontakter med anhöriga och vänner. Vårdgivaren har i hemtjänstlokalen en eller flera surfplattor som ”utgör andra änden” av videokommunikationslösningen. På dessa surfplattor finns en app med funktionalitet anpassad för vårdgivaren, där de t.ex. enkelt kan söka fram den brukare som de ska (och har rättighet) att ringa upp. Kommunikationen i själva videosamtalet sker direkt mellan enheterna, men det centrala systemet (Phoniro Care) hanterar all säkerhet, administration och loggning. Viktiga egenskaper i lösningen Enkelhet Hög kvalitet Säkerhet och sekretess Kvalitetssäkring och tidsuppföljning I en IT-lösning där brukaren är slutanvändare måste stort fokus läggas på design och användbarhet. Om inte lösningen upplevs som enkel och användbar av brukaren så faller allt annat. Likaså måste lösningen hålla mycket hög kvalitet avseende bild och ljud. Videosamtalen ska utgöra ett substitut för vissa av de korta fysiska besöken och då måste kvaliteten vara så god att detta upplevs som lika bra eller bättre än ett kort fysiskt besök. Kraven på säkerhet och sekretess är förstås mycket höga när det gäller en lösning som hanterar kommunikation mellan vårdgivare och brukare. Den tekniska lösningen måste därför inneslutas i ett vård- och omsorgssystem (Phoniro Care) som borgar för detta och i sin tur är integrerat med kundens verksamhetssystem (t.ex. Procapita). Flertalet kommuner har idag infört IT-stöd för att säkerställa att planerade hemtjänstbesök faktiskt blir utförda. På samma sätt används ofta även den registrerade besöksinformationen som ersättningsunderlag till vårdgivarna. De besök som nu kan utföras i form av videosamtal måste kunna kvalitetssäkras och följas upp på samma sätt som de fysiska. Likaså här är det viktigt att innesluta lösningen i ett vård- och omsorgssystem (Phoniro Care) som hanterar kvalitetssäkring och tidsuppföljning och kan överföra denna information till kundens verksamhetssystem. 29 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 Tjänst för videobaserade tillsynsbesök nattetid Bakgrund Under natten utförs mängder med tillsynsbesök hos sovande brukare. Besöken är mycket korta och av säkerhetsskäl utförs de alltid av två personal. Detta gör de nattliga tillsynsbesöken oerhört kostsamma för samhället. Många brukare upplever dessutom nackdelar med de nattliga tillsynsbesöken. Bl.a. visar larmstatistik att brukare ofta larmar strax efter det att de nattliga tillsynsbesöken har ägt rum. Troligen vaknar brukaren när personalen lämnar lägenheten och känner då förstås oro. Med en videobaserad kommunikationslösning för nattillsyn kan vårdgivaren utföra vissa av tillsynsbesöken via en kamera i brukarens sovrum. Lösningens nyttoeffekter Minskad stress Minskade transporter Mindre risk att störa brukarens sömn Lösningens utformning Brukaren har i hemmet en kamera uppsatt i sovrummet. Kameran skickar bilder via WiFi till samma router som beskrivs i lösningen för dagtillsyn, som i sin tur skickar dessa vidare till det centrala systemet via 4G/3G. Kameran kan bara startas av personal som med rätt behörighet loggat in i surfplattan i hemtjänstlokalen (samma surfplatta som beskrivs i lösningen för dagtillsyn) för att utföra nattillsynen. Kommunikationen i själva videosamtalet sker direkt mellan enheterna, men det centrala systemet (Phoniro Care) hanterar all säkerhet, administration och loggning. Viktiga egenskaper i lösningen Säkerhet och sekretess Integritetshantering Hög kvalitet Kvalitetssäkring och tidsuppföljning Eftersom denna lösning är en envägskommunikation, där vårdgivaren kan ”titta på” brukaren, är kraven på säkerhet och sekretess ännu högre än i lösningen för dagtillsyn. Dels måste naturligtvis själva systemlösningen ombesörja att enbart rätt personal med rätt behörighet kan få tillgång till brukarens kamera. Dels måste det också finnas skydd så att inte någon i fysisk närhet av brukarens bostad kan ”hacka” sig in direkt mot kamera eller router. Lösningen måste också ha starkt stöd för att skydda brukarens integritet. Detta kan t.ex. handla om att kameran tydligt indikerar när den är aktiv. Andra delar i lösningen att det centrala systemet styr vid vilka tider på dygnet som kameran får aktiveras. 30 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 Precis som för dagtillsynsbesöken så måste lösningen hålla så hög kvalitet att de digitala besöken upplevs som fullgoda substitut till de fysiska besöken. När det gäller nattillsyn så är det bl.a. förstås viktigt att kameran har god bildkvalitet även i mörker. På samma sätt som vid dagtillsynsbesök så måste även fjärrbesöken på natten loggas i det bakomliggande systemet för att kvalitetssäkra att de blivit utförda vid rätt tid. Lösningarna måste vara valfria för brukaren Såväl videokommunikation under dagtid som nattetid erbjuder stora nyttoeffekter för brukaren. Men det är förstås oerhört viktigt att brukaren fritt får välja om de ska nyttjas eller inte. Annars kommer lösningen upplevas som integritetskränkande och enbart skapa oro. Men om vårdtagarna får ta till sig lösningen i sin egen takt bör nyttoeffekterna succesivt bli tydliga och förankrade. Marknadspotential Denna typ av lösning har en oerhört stor marknadspotential. Lösningen är attraktiv eftersom den är kostnadsbesparande och kvalitetshöjande på en och samma gång. Den svenska marknaden bedöms vara mycket stor och lösningen är direkt applicerbar på en internationell marknad. Phoniro har med sin plattform Phoniro Care en stor kundbas i svenska kommuner (ca 130 st.) och även ett visst antal kunder i Danmark och Norge. Möjligheterna att sälja lösningen som ett tillägg till plattformen bedöms vara mycket goda. 31 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 Bilaga 3. Användbarhetsutvärdering – Metodramverk för e-tjänster inom vård och omsorg. Erik Prytz, SICS East i samarbete med Testbädd LiÖ Metodramverket som använts för att utvärdera användbarhetsegenskaper hos e-tjänster och produkter inom vård och omsorgs finns närmare dokumenterat i olika arbetsrapporter (Prytz 2015), där de olika stegen specificeras närmare. Varje moment i en utvärdering dokumenteras under fem rubriker: Mål, Input, Resurser, Metoder och Output. Exempel: Steg i utvärderingsprocessen. 1 Etablera målbild 1.1 Specificera syfte och mål med utvärdering Kommentarer Styr omfattning och innehåll av slutrapport. 1.2 Specificera systemets avsedda användning Kommentarer Ingår i flera senare processer, särskilt risk-analys och andra CE-märkningsprocesser. 1.3 Bestäm klass och typ av system Kommentarer Styr CE-märkningsprocessen. Lista typer. Lista klasser. 1.4 Etablera användare och kontext Kommentarer Kontext både i fysisk, situationsbaserad och organisatorisk bemärkelse. 32 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 1.5 Identifiera Frequently Used Functions (FUF) 1.6 Identifiera Primary Operating Functions (POF) 2015-03-30 1.7 Etablera kvalitetsmodell Kommentarer I kvalitetsmodellen ingår bland annat systemets avsedda användning, tänkta användargrupper, användningskontexten, frekvent använda funktioner, samt de mätbara brukskvaliteter som önskas testas. Således motsvarar resultatet av denna process punkterna 6, 7, 10, samt 11 i Usability Engineering File. 1.8 2 Identifiera relevanta lagar och standarder Initial riskbedömning 2.1 Identifiera säkerhetsaspekter 2.2 Identifiera faror 2.3 Riskbedömning Kommentarer Processerna 2.1, 2.2, samt 2.3 motsvarar punkt 9 i Usability Engineering File. 2.4 Beslutspunkt: Krävs säkerhetsåtgärder? Om ja: 2.5, 2.6 Om nej: 3 2.5 Identifiera implementerade åtgärder Kommentarer Motsvarar punkt 5 i Usability Engineering File. 2.6 3 Identifiera nödvändiga men ej implementerade åtgärder Delrapport: Kravspecifikation Denna delrapport innehåller de output som tagits fram i de första två delstegen. 3.1 Beslutspunkt: Ska vidare utvärdering genomföras? Om ja: 4 Om nej: End. 33 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 4 Specificera utvärderingsprocess 4.1 Designa Use Scenarios 4.2 Bestäm användartester 4.3 Bestäm standarder, riktlinjer, och best practices 4.4 Definiera och bestäm användbarhetsmått 4.5 Definiera gränsvärden för användbarhetsmått Kommentarer Med gränsvärden avses etablerade intervaller av värden som ges en betydelse ur användbarhetssynpunkt. Dessa kopplas mot brukskvaliteterna och riskanalysen. 4.6 Definiera och bestäm prestationsmått 4.7 Definiera gränsvärden för prestationsmått Kommentarer Med gränsvärden avses etablerade intervaller av värden som ges en betydelse ur användbarhetssynpunkt. Dessa kopplas mot brukskvaliteterna och riskanalysen. Hela process 3 motsvarar punkt 12 i Usability Engineering File. 5 Användbarhetstest 5.1 Bestäm urvalsgrupp av användare 5.2 Rekrytera användare 5.3 Etablera testmiljö 5.4 Etablera datainsamlingskapacitet 5.5 Utvärdering av SME och utvärderings-team 5.6 Kontrollera standard-överrensstämmelse 5.7 Implementera användartest Kommentarer Punkterna 4.5, 4.6, samt 4.7 kan i mån av tillgång till systemet utföras parallellt. Process 4 motsvarar punkt 14 i Usability Engineering File. 34 2015-03-30 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 6 2015-03-30 Utvärdera data 6.1 Beräkna prestationsmått 6.2 Beräkna användbarhetsmått 6.3 Analysera data utifrån etablerade gränsvärden 6.4 Sammanställ risk- och säkerhetsrelaterad data 6.5 Beslutspunkt: påverkas den initiala riskbedömningen av insamlad data? Om ja: Uppdatera och analysera konsekvensen av de nya data. (Se Process 2) Om nej: Fortsätt till 6.6 6.6 Risk- och säkerhetsrapport 6.7 Delrapport: Behov av klinisk prövning En delrapport skall sammanställas rörande behovet av klinisk prövning av systemet. 6.8 Sammanställ slutrapport 6.9 Sammanställ intern rapport På följande sida visas ett flödesschema över metodramverket och en utvärderingsprocess. 35 BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 Exempel: Användartest hälsodagbok – Hemanvändare Syfte Syftet med användartestet för hemanvändare (patienter, brukare), är att utforska följande brukskvaliteter: o Understandability Hur lätt/svårt är det att förstå systemet? o Learnability Hur lätt/svårt är det att lära upp en ny användare? Hur lätt/svårt är det som ny användare att lära sig systemet? o Fault Tolerance Hur hanteras fel (främst användarfel) i de olika delarna i systemet? o Attractiveness Hur attraktivt är systemet? Metod Deltagare Deltagare från liknande population som tilltänkta patienter: - Äldre (över 80 år) - För närvarande ingen kognitiv nedsättning Material Hälsodagboken, patientens del av systemet o 1 digital penna o 1 mobil (med en app som tar emot penndata och skickar till servern) o Laddare till penna o Laddare till mobil o 4 st Blå blanketter (1 övning, 2 för use scenario, 1 reserv) o 4 st Gula blanketter (1 övning, 2 för use scenario, 1 reserv) “Mät-data”-lappar (se beskrivning) Enkäter o Bilaga 5: Generell enkät Vanlig penna för enkäter Ljudinspelningsutrustning, om nödvändigt Introduktion Introduktionen syftar till att: BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 Presentera närvarande personer: en instruktör (motsvarande en sjuksköterska) och en-två oberoende personer som leder och genomför testet. Presentera syftet med utvärderingen. Det är viktigt att poängtera att det är en utvärdering av en produkt, för att se om den är användbar och hur den upplevs. Det är alltså inte ett test av användaren utan av produkten. Presentera utvärderingen i sig. o Först en introduktion till produkten. o Sedan lite mer information om hur själva utvärderingen kommer att gå till; översiktlig, så kommer användaren att få använda produkten ett par gånger, därefter får användaren besvara enkäter som handlar om produkten och sist genomförs en intervju. Hela processen tar 1-2 timmar. Träning i systemet Efter introduktionen ska användaren få information om systemet samt ges träning i hur man använder systemet. Översikt över utvärdering Instruktion till deltagaren: ”Nu när du fått en liten introduktion till hur systemet fungerar kommer du att få prova att fylla i blanketterna två gånger. Eftersom du inte har KOL eller hjärtsvikt så har vi skrivit en kort historia vi kommer att läsa för dig som beskriver hur du mår idag, på låtsas. Så du får tänka dig att du mår så som det står i historien, så att du har något att skriva på blanketten. Vi har också några medicinska apparater på låtsas; det är de här papperslapparna som det står till exempel ”Blodtrycksmätare” på. När du ska fylla i blodtrycket på blanketten kan du ”använda” den apparaten genom att vända på lappen och se blodtrycksvärdet. Så vi kommer att läsa en kort historia, och sedan får du fylla i blanketterna en gång (en gul, en blå). Sedan läser vi nästa historia, och du får fylla i blanketterna en gång till. Du får gärna ställa frågor under tiden, och tänk gärna högt hur du tänker medan du fyller i blanketterna. Har du några frågor innan vi börjar?” Use Scenario För en patient är det mest frekventa användarscenariot att fylla i och skicka in en skattning, och detta är därför användarscenariot i denna utvärdering. Efter att ha fått instruktion i hur man använder systemet får användaren därför fylla i en gul och en blå blankett. En kort vinjett läses upp innan scenariot, som ger lite information om hur ”patienten” mår idag. Lappar märkta ”Blodtrycksmätare”, ”Våg”, och så vidare läggs också ut, som användaren kan vända på för att få dagens ”mätvärde” för den parametern. Enkäter Efter de två scenarierna får användaren en enkät som ska fyllas i. Intervju När användaren är klar med enkäterna görs en kortare, öppen intervju där användaren får ge övriga synpunkter och åsikter. Dessa intervjuer kan spelas in (endast ljud). Intervjun är en semistrukturerad intervju med öppna frågor. Detta innebär att intervjuaren flexibelt kan styra intervjun, med nedanstående frågor som bas eller inspiration. 1. (Följ upp på saker noterade under användandet, anteckningar i observationsschemat) BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 2. Vad tyckte du, rent generellt? a. Är det något särskilt positivt eller negativt som du vill lyfta fram? 3. Under introduktionen, eller ”träningen”, var det något som var otydligt? Någon del av produkten som var krångligare än övriga delar? 4. Under användandet, var det något särskilt du tänkte på? Någonting som fick dig att haja till eller stanna upp? 5. Om du tänker på personer i din omgivning (närstående, vänner, bekanta, grannar; i din ålder eller yngre), hur skulle de tycka om den här? Skulle den passa bättre eller sämre för vissa av dem? Debriefing Avslutande genomgång med respektive försöksperson. BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 Bilaga 4: Samverkan och informationsspridning Omvärldsbevakning Välfärdsteknologi mässa i Stockholm 4/9 2013 Nationella eHälsodagen 2013 och 2014 World usability day Mjärdevi 2013. Vitalis mässan 2013 och 2014 Kairo future föreläsning framtidsscenario Apeldag Stockholm sept 2014 Din journal på nätet, seminarium Isabella Scandurra Studieresor Genom nätverket CASA och Hälsans Nya Verktyg till Gent. I Gent finns på ett äldreboende en portal för kommunikation, dokumentation och information https://www.youtube.com/watch?v=p_O5A-yXXHE. Veneto i Italien där de också visade olika e-hälsolösningar. Ett antal uppföljningsmöten i Norrköping och Casa nätverket här i Östergötland maj 2014 Omsorgdagboken e-tjänst Stockholms stad och Micasa visningslägenheter Stockholm Föreläsningar om projektet Hälsans Nya Verktyg 10 års jubileum 2014 Operativa gruppen eHälsonätverket i Östergötland Omsorgskontoret, Linköpings kommun Hagdahlska huset – Seniorcenter i Linköping Almedalen 2014 paneldebatt MVT-mässan (Mötesplats välfärdsteknologi) i Kista Kommande presentationer under våren 2015 Vitalis-konferensen i Göteborg. Äldrenämnden i Linköpings kommun. Omsorgskontoret, Linköping. eHälsonätverket i Region Östergötland. BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg. Slutrapport. 2015-03-30 Samverkan och möten Linköpings avancerade hemsjukvård (LAH), bl.a. med test av hälsodagbok Hälsans nya Verktyg/Testmilö Norrköping Innovationsslussen Region Östergötland Affärsansvarig och bitr affärsansvarig kommunala utföraren Äldreombudsman MAS och MAR Visiarc Hammarlyck Rehab, Janne Hammarlyck, sjukgymnast Resurspoolen – volontärverksamhet att stödja sociala innehållet för utsatta grupper/individer Teknikgruppen ”Lust till teknik” LSS området USIFY AB, användsbarhetsspecialister Ann_Christine Larsson testmiljö Norrköping Britt Östlund professor KTH Elisabeth Cedersund Nisal Fredrik Eriksson Linköpings kommun John Wallén IT strateg Region Östergötland Pär Holgersson verksamhetschef Region Östergötland Workshop tjänstedesign IxS Workshop Sex tillfällen 13 deltagare med representation från målgrupperna Referensgrupper Två grupper med ett tillfälle/grupp Styrgruppsmöten Framtidsstrategier/spridning av resultat Möte med Fredrik Eriksson, John Fristedt, Pär Holgersson (Region Östergötland) angående användning av våra resultat.
![Inbjudan till patient/brukarmöte– den [datum] och gemensamt möte](http://cdn3.abcdocz.com/store/data/004035228_1-37fc419352301df2e4682fcf2a4cb8af-250x500.png)
© Copyright 2024