Tryggare äldreomsorg genom en brukar

Tryggare äldreomsorg
genom en brukar- och
närståendeportal?
Vilka nya möjligheter till trygghet i äldreomsorgen
erbjuds av en gemensam yta för information och
kommunikation mellan brukare, närstående samt
vård- och omsorgsutförare?
En delrapport inom Vinnovaprojektet BoNUS VO
Brukar- och Närståendeportal för Uppföljning och Stöd i Vård och Omsorg
Malin Bergqvist
Ingrid von Sydow
Leili Lind
Förord
Om du håller den här rapporten i din hand eller läser den på din skärm, känner du
sannolikt till att befolkningen åldras i en takt som är svår att hantera för den traditionellt
bedrivna äldreomsorgen – kanske är du en av dem som försöker finna nytänkande sätt att
erbjuda stöd för värdigt och tryggt åldrande i en utmanande framtid.
När vi skriver den här rapporten, är vår förhoppning att den ska utgöra ett gott diskussionsunderlag för att fatta informerade beslut om både målsättningar och medel, för
att nyttja de tekniska och organisatoriska förutsättningar som står oss till buds, när vi vill
uppnå riktigt god äldreomsorg. Sådan vi önskar för våra närstående och för oss själva.
Vi som har arbetat med materialet till rapporten har olika bakgrunder - i teknik och informatik; vård och omsorg; humaniora och design. I detta arbete har vi involverat omsorgstagare, patienter, närstående, seniorer, vård- och omsorgspersonal, sakkunniga inom
kommuner och landsting, kommunala beslutsfattare, politiker, innovationsfrämjande
organisationer, teknikföretag, forskare, tjänstedesigners, testmiljöer och e-hälsonätverk.
Denna rapport är menad att synliggöra behov som idag inte blir mötta, samt presentera
gemensamt framtagna tekniska och organisatoriska åtgärdsförslag.
Ett nyckelord i rapporten är trygghet. Att känna oss trygga är kanske en av de mest
grundläggande förutsättningarna för att vi ska må bra. Trygghet är förmodligen även den
viktigaste ingrediensen i en relation, och relationer är centrala för god äldreomsorg. Vi
måste hitta ett sätt att bibehålla dessa relationer, med andra förutsättningar.
Det finns sedan 2010 nationella mål som säger att vi ska ha åtkomst till egen information
för att kunna följa vår hälsa. En brukar- och närståendeportal kan även vara ett verktyg
för att uppnå de mål som är beslutade nationellt, regionalt och lokalt; att det ska finnas
personliga e-tjänster för åtkomst till egen information och för att följa sin hälsa men även
tjänster för kommunikation och interaktion med utförare.
Vi har många frågor kvar att ställa och vi hoppas att du också inspireras att ställa frågor,
när du läst klart.
Malin Bergqvist
Ingrid von Sydow
Leili Lind
Linköpings universitet /
SICS East Swedish ICT
Linköpings kommun
Linköpings universitet /
SICS East Swedish ICT
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Linköping, 6 juni 2015
Sammanfattning
Denna rapport presenterar ett underlag till diskussioner och utredningar inför framtida
upphandlingar av en informations- och kommunikationsyta tänkt för brukare inom äldreomsorg, deras närstående samt utförare av vård och omsorg.
Rapportens introduktion positionerar denna gemensamma yta i förhållande till andra ehälsotjänster som finns idag, samt presenterar en konceptuell skiss av hur en brukar- och
närståendeportal skulle kunna dra nytta av den nationella tjänsteplattformen, en single
sign-on-tjänst samt standardiserande riktlinjer, för att erbjuda ett funktionellt, flexibelt
och tillgängligt gränssnitt gentemot dess tre målgrupper.
Vidare presenteras de aktiviteter som genomförts under projektet och hur de lett fram
till resultatet.
I resultatdelen identifieras ett antal stora hinder för trygghet i äldreomsorgen, som
återkommit under projektets datainsamling. Dessa hinder behandlas i åtta scenarier som
tagits fram gemensamt med brukare, närstående, omsorgspersonal och andra sakkunniga. Scenarierna konkretiserar olika problem, presenterar åtgärdsförslag och sätter dessa
i verkliga sammanhang. Varje scenario tar också upp diskussionspunkter samt eventuella
intressekonflikter som identifierats, och bör beaktas i framtida upphandlingar.
Reflektionskapitlet diskuterar nytta, utmaningar och framtida forskningsfrågor relaterat
till en brukar- och närståendeportal.
Vi kan slutligen konstatera att arbetet synliggjort ett behov av att lösa de hinder som
står i vägen för en tryggare och mer kvalitativ äldreomsorg, och att många av dessa hinder rör just information och kommunikation mellan brukare, närstående och utförare av
vård och omsorg. I vårt samarbete med representanter ur dessa grupper, samt en hel del
andra kloka personer från kommuner, landsting, forskning och verksamheter, känner vi
oss säkra på att en sådan tjänst som beskrivs i denna rapport ligger helt rätt i tiden.
Innehållsförteckning
Del 1.
Introduktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1
Vem bör läsa den här rapporten? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1
Vilka står bakom rapporten? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1
Rapportens syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1
Bakgrund till arbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
Nationella riktlinjer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
Hur ser det ut med e-hälsa i Sveriges kommuner? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
Tjänstedesign och nya sätt att tänka på omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Finns exempel på brukar- och närståendeportaler idag? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Del 2.
Vad har vi gjort? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Förstudie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Omvärldsbevakning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Intervjustudie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
Workshopserie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
Möten med sakkunniga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
Del 3.
Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Stora hinder för trygghet idag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
En skevhet i förväntan om patientcentrerad vård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Olika bilder av närstående som resurs i omvårdnaden av den enskilde . . . . . . . . . . . 13
Brist på samverkan mellan verksamheterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
Information förloras i överrapporteringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
Brist på insikt i andra delar av processen kring den enskilde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Att både värna om den enskildes integritet och få nödvändig information . . . . . . . 14
Personalens integritet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Case: En översikt av Nils hemgångsprocess . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
Scenarier som innefattar en portal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
Scenariernas konstruktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
Del 4.
Reflektion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34
Omsorgspersonalen viktig för individanpassning av portalen . . . . . . . . . . . . . . . 34
Diskussionspunkter i en tidig fas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35
Ett stöd i arbetet med den nationella värdegrunden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35
Bemötande av närstående . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35
Tänkbara ekonomiska vinster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
Att göra omvårdnadsyrket mer attraktivt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37
Utmaningar innan och i samband med införande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38
En portal för folk som vi? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38
Framtida forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39
Exempel på framtida samverkan mellan hemtjänst och landstingsdriven
avancerad hemsjukvård via brukar- och närståendeportal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39
Forskningsfrågor som identifierades i projektets referensgrupper . . . . . . . . . . . . . . . 40
Del 5.
Slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42
Del 6.
Källhänvisningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43
Publikationer som relaterar till projektet BoNUS VO . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43
Publikationer om Hälsodagboken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43
Övriga publikationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
Elektroniska källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43
Existerande tjänster som refereras till i rapporten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43
Projekt som refereras till i rapporten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43
Introduktion
Vem bör läsa den här rapporten?
Denna resultatrapport riktar sig till alla som är intresserade av
förbättrad delaktighet, kommunikation och information mellan
brukare inom äldreomsorg, närstående och vårdgivare. Särskilt
vänder sig texten till beslutsfattare och tjänstemän inom kommun/landsting/regioner, IT-leverantörer och forskare.
Vi har arbetat för att synliggöra behov kring kommunikationsvägar, samarbete mellan organisationer, nya arbetssätt och systemtänk hos kommun och landsting samt individanpassning av informationsteknologi inom äldreomsorgen. I den här rapporten får du
som läsare ta del av resultaten av våra behovsstudier både när det
gäller brukare, närstående och vårdgivare. Tjänstedesign har varit
ett ramverk för projektet och vi har använt oss av designmetoder
både för att utforska och för att förmedla resultaten.
Vilka står bakom rapporten?
BoNUS VO är ett Vinnova-finansierat projekt som drivs av
Linköpings kommun som behovsägare, tillsammans med
forskningsinstitutet SICS East Swedish ICT, Linköpings universitet
och teknikföretaget Phoniro. Namnet BoNUS VO är en förkortning av projektets fokus: en Brukar- och Närståendeportal för
Uppföljning och Stöd i Vård och Omsorg.
Rapportens syfte
BoNUS-projektets övergripande syfte var att studera och utveckla
en innovativ lösning för informationsförsörjning i vård och omsorg som understödjer effektiv kontakt mellan vårdgivare, brukare
och närstående.
Denna rapport ska besvara frågeställningen:
Hur kan vi främja delaktighet och kommunikation
mellan brukare, närstående och vård-/omsorgsgivare
inom äldreomsorg för att uppnå trygghet?
1
Bakgrund till arbetet
Delaktighet och kommunikation mellan ovanstående målgrupper fanns med i handlingsplanen 2013 för eHälsonätverket i Östergötland[1] som genomförde en utredning av behov och möjliga nyttor med en portal för brukare och närstående. eHälsonätverkets undersökning omfattade även att titta på samtida exempel på liknande portallösningar och
på förhållandet till nationella plattformar som Nationell Patientöversikt, Mina vårdkontakter och personligt hälsokonto. Utredningens resultat ledde till en Vinnovaansökan för
ett triple helix-projekt, BoNUS VO, där målgrupperna avgränsades till att omfatta brukare,
närstående och omsorgsgivare inom äldreomsorgen med särskilt fokus på hemtjänst.
En definition av e-hälsa
WHO beskriver e-hälsa som elektronisk förmedling av vårdresurser och sjukvård[2]. Internet erbjuder ett medium för samarbete och interaktion mellan exempelvis vårdgivare
och allmänheten. Definitionen omfattar tre huvudsakliga områden:
1. Överföring av hälsoinformation, för vårdgivare och vårdtagare, över Internet och
telekommunikation.
2. Nyttjandet av IT och e-handel för att förbättra hälso- och sjukvårdsrelaterade tjänster, exempelvis i utbildning av vårdpersonal.
3. Tillämpandet av principer för e-handel i hanteringen av hälso- och sjukvårdssystem.
Nationella riktlinjer
Arbetet inom BoNUS VO grundades i de nationella riktlinjer som tagits fram kring e-hälsa.
I publikationen ”Nationell eHälsa - strategin för tillgänglig och säker information inom vård
och omsorg” från 2010[3] skriver tidigare socialminister Göran Hägglund och tidigare äldre- och folkhälsominister Maria Larsson om e-hälsa:
”En säker och enkel tillgång till relevant information som rör en individ är nyckeln till att
personalen inom hälso- sjukvården och socialtjänsten ska kunna erbjuda insatser av hög
kvalitet. Information är nyckeln till egenmakt och kvalitet. Genom att frigöra potentialen
i den information som samlas in och lagras på otaliga ställen inom hälso- sjukvården och
socialtjänsten kan vi erbjuda individen helt nya möjligheter att få en bättre insyn och delaktighet i de insatser man får.”
Denna syn på hur den enskilde ska kunna öka sin delaktighet genom enkel tillgång till
information innebär nya sätt att tänka inom vård och omsorg, både vad gäller IT-system
och arbetssätt. Rapporten Empati och high tech[4] från Socialdepartementet beskriver
[1]
[2]
[3]
[4]
eHälsonätverket, 2014.
http://www.who.int/trade/glossary/story021/en/, åtkomst 2015-06-06
Socialdepartementet, 2010, s. 4.
Ekholm, 2012, s. 9.
2 – Tryggare äldreomsorg genom en brukar- och närståendeportal?
framtidsscenarier där det blir nödvändigt att tillvarata tekniken för att möta den åldrande
befolkningen och behålla kvaliteten:
”Decentraliserad sjukvård och omsorg ställer stora krav på systemomvandling. Å ena
sidan utförs redan 70 procent av all omsorg av anhöriga. Även en stor del av sjukvården
görs av patienterna själva, så i en mening är omställningen inte så stor. Men det kräver
ett mentalt lappkast hos vård- och omsorgssystemen. Istället för att personer kommer då
de har besvär, och får ett svar och sjukvård, måste förberedelser göras för att tillsammans
utforska problemen och för att stötta patienterna/brukarna i sin vårdsituation.”
e-hälsa ska enligt den nationella strategin vara ett viktigt verktyg för att stötta patienter,
brukare och närstående i vårdsituationen. Svenska Kommuner och Landsting skriver att
eHälsa bland annat bidrar till att öka patienters och brukares delaktighet, självständighet
och trygghet, ger personal i vård och omsorg tillgång till rätt information på rätt plats i
rätt tid samt ger beslutsfattare möjlighet att följa verksamhetens resultat[5].
Hur ser det ut med e-hälsa i Sveriges kommuner?
De senaste åren har ett växande antal kommuner och landsting börjat erbjuda e-tjänster
i vård och omsorg i enlighet med den nationella strategin. Socialstyrelsen rapporterar
2014[6] på uppdrag av regeringen en uppföljning av riktlinjerna från 2010. I rapporten
framgår att ungefär en tredjedel av Sveriges kommuner har någon eller några e-tjänster
som riktar sig antingen till allmänhet eller till socialtjänstens brukare.
Nationell Patientöversikt användes i strax över hälften av landets kommuner, medan
endast sju procent av kommunerna erbjuder elektronisk ansökan om äldreomsorg eller
verksamheter inom LSS-området.
I kommunerna skilde sig e-tjänsternas utbredning lite mellan kommunala och privata utförare. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i kommunala verksamheter hade mobil
åtkomst till de egna verksamhetssystemen i sex procent av kommunerna, medan privata
verksamheter hade mobil åtkomst i åtta procent av kommunerna. Att dokumentera mobilt kunde kommunala verksamheter göra i fyra procent av kommunerna, respektive tre
procent för privata verksamheter.
Socialstyrelsens bedömning var att flertalet kommuner inte kunde redovisa tydliga resultat i sina verksamheter och behövde ytterligare finansiering för att kunna utveckla
kompetens hos beslutsfattare, utvecklingsledare och övrig personal i kommunerna, för
att påskynda utvecklingen av e-hälsa inom socialtjänsten. Kommunerna behövde också
stöd att utveckla organisationen för att kunna tillvarata teknikutveckling på ett bra sätt,
framför allt genom samverkan mellan verksamheter inom kommunen samt mellan kommuner.
[5]
[6]
http://skl.se/halsasjukvard/ehalsa.1067.html, publicerat 2014-11-07, åtkomst 2015-03-04
Socialstyrelsen, 2014.
Introduktion – 3
Tjänstedesign och nya sätt att tänka på omsorg
Tjänstedesign är ett sätt att organisera människor, infrastruktur, kommunikation och materiella komponenter för att utforma och förbättra en tjänst utifrån kundens behov[1]. På
så vis gör man tjänsten konkurrenskraftig och relevant utifrån kundens perspektiv. Tjänstedesign är inte nödvändigtvis förknippat med teknik, men kan användas för att utveckla
lösningar inom e-hälsa. Det finns flera exempel på lyckade förändringsarbeten i organisationer där arbetssättet utformats efter kundens behov med hjälp av designmetodik.
Exempel: Omstrukturering med Skönsmomodellen i Sundsvall
I Sundsvalls kommun har hemtjänstutförarna omstrukturerat sin verksamhet och infört
ett nytt systemtänkande. Medarbetarna utför analys- och förändringsarbete genom en
check-plan-do-cykel. Här har personalens arbetssätt, snarare än förändrad användning av
teknik, varit framgångsfaktorn. Resultatet av omstruktureringen yttrar sig exempelvis i
mycket hög personalkontinuitet för brukarna, vilket i sin tur lett bland annat till färre larm
förknippade med ångest och osäkerhet kring när hemtjänstpersonalen ska komma[2].
Tjänstedesign är inte alltid ett uttalat ramverk i förändringsarbetet, även om det i praktiken innebär ungefär samma tillvägagångssätt. Ett exempel från Linköping är äldreboendet Ekbacken som genomfört ett antal pilotstudier på en avdelning, där man på konkreta
sätt omstrukturerat arbetet för att följa den nationella värdegrunden.
Exempel: Lyhördhet och frukostbuffé på särskilt boende
Avdelningens personal avskaffade dagplaneringen, för att istället vara lyhörda för de
boendes behov under dygnet. Detta frigjorde tid och ökade motivationen för personalen,
samt bidragit till högre livskvalitet och större trygghet för de boende. En frukostbuffé infördes i ett annat projekt, den står framme på kylplattor från klockan sju tills den sista personen ätit klart. Personalen sköter fortfarande serveringen, men nu får de boende välja
sin frukost och äta i lugn och ro. Nu kan personalen sitta ned med de boende och läsa
högt ur tidningen för dem som vill, och såväl nutrition som trivsel har förbättrats.
Det finns olika sätt att omstrukturera omsorgen för att öka välbefinnande och kvalitet för
både omsorgstagare och omsorgsgivare. Eftersom projektet BoNUS VO genomförts inom
ramen för Vinnovas utlysning Tjänstelyftet och behandlar en brukar- och närståendeportal, vill vi föra fram insikter vi fått när vi med ett tjänstedesignperspektiv undersökt hur en
teknisk lösning skulle kunna kombineras med en holistisk omstrukturering av arbetssätt
runt den enskilde för att uppnå ökad trygghet, förbättrad hälsa och goda samhällsekonomiska resultat.
[1]
http://www.service-design-network.org/intro/, åtkomst 2015-03-30
[2]
http://www.sundsvall.se/Kommun-och-politik/Kvalitetskontroll-och-utveckling/Standiga-forbattringar-LEAN/Exempel-pa-Lean-i-socialtjansten/Vanguard/, åtkomst 2015-03-30
4 – Tryggare äldreomsorg genom en brukar- och närståendeportal?
Finns exempel på brukar- och närståendeportaler idag?
Under tiden för projektets omvärldsbevakning upptäcktes ingen tjänst som fyller den
behovsbild vi kartlagt inom BoNUS VO. Det finns emellertid ett flertal tjänster inom Sverige och utomlands som fyller olika delar av de identifierade behoven. Nedan presenteras
några av dessa. Inom projektet[3] har dylika tjänster kategoriserats enligt följande:
1) Stabila informationstjänster (publicering)
Här kan brukare och närstående komma åt allmän information, som i huvudsak har låg
grad av uppdateringsbehov, exempelvis information till närstående om vilket stöd som
finns att få. Här kan också ingå kalender med aktiviteter, information om matdistribution,
samt diskussionsforum där närstående ska kunna möta andra i samma situation för att
dela erfarenheter och stötta varandra.
Anhörigportalen, Järfälla kommun
Anhörigportalen lanserades 2012 och nominerades 2013 till GötaPriset, som uppmärksammar de bästa utvecklingsprojekten inom svensk offentlig sektor.[4] Anhörigportalen
innehåller statisk information för anhöriga som söker stöd och vägledning. Det går till
exempel att gå in och informera sig om hur en ansökan om omsorg går till, vilket beskrivs
stegvis och med länkar till lagtexter. Webbplatsen har samlat länkar till relevanta föreningar och organisationer, publicerat tips på aktiviteter att göra tillsammans med sin
närstående och lagt upp en evenemangssökare där användarna också kan tipsa om aktiviteter i området (denna är dock inaktiv vid datumet för vår åtkomst). En särskild sida
innehåller guider för att exempelvis förstora texten och titta på videoklipp på hemsidan.
“– Vi har samlat viktig
och bra information på
ett ställe så att anhöriga
slipper leta. Nomineringen kan förhoppningsvis
leda till att liknande projekt startas för anhöriga i
hela Sverige.” – Jenny Wilhelmsson,
initiativtagare till
Anhörigportalen
http://www.jarfalla.se/underwebbar/anhorigportalen/valkommen-tillanhorigportalen.html, åtkomst 2015-04-21
[3]
von Sydow et al, 2015.
[4]
http://www.mynewsdesk.com/se/jarfalla/pressreleases/jaerfaella-kommuns-webbplats-foer-anhoeriga-nominerad-till-goetapriset-834761, åtkomst 2015-04-21
Introduktion – 5
Hitta hemtjänst, Stockholms stad
Stockholms stad erbjuder sedan mars 2015 en e-tjänst för att filtrera bland områdets
hemtjänstutförare respektive vård- och omsorgsboenden, för att välja en utförare som
passar den enskildes önskemål. Det går att filtrera på bostadsområde, kundnöjdhet,
språkkompetens, underleverantörer och organisationsform (kommunal eller privat utförare). Presentationer och kontaktuppgifter är kopplade till varje utförare i resultatlistan.
Sidan länkar vidare till en elektronisk ansökan med e-legitimation, samt en steg-för-stegbeskrivning om hur ansökan går till..
http://hitta.stockholm.se/hemtjänst, åtkomt 2015-06-06
2) Delning av individanknuten information (uppföljning)
Här erbjuds aktuell information för den individuella brukaren, till exempel beslut, genomförandeplan och kontaktinformation. Ävem journalanteckningar, händelser av vikt, avvikelser, rapporterade utförartillfällen, samt information om hur samtycke ges, avbryts
och ändras samt vilka personer som fått samtycke. Tillgänglig information hämtas från
olika journal- och verksamhetssystem.
Omsorgsdagboken, Stockholms stad
Sedan 2013 tillhandahåller Stockholms stad för personer aktuella inom äldreomsorgen
en möjlighet att ta del av information knutna till den egna omsorgen, som journalanteckningar styrda av Socialtjänstlagen, händelser av vikt, avvikelser och den senast godkända genomförandeplanen[5]. Med e-legitimation och skriftligt samtycke från den enskilde,
kan även närstående ta del av denna information.
[5]
http://www.stockholm.se/FamiljOmsorg/Aldreomsorg/Annat-stod-och-hjalp/Omsorgsdagboken/, åtkomst 2015-06-06
6 – Tryggare äldreomsorg genom en brukar- och närståendeportal?
Exempelvy i Omsorgsdagboken från bildspel av Stockholms stad, 2014
3) Interaktiva individanknutna tjänster (kontaktstöd)
Medger informationsutbyte mellan brukare, närstående och berörda vårdgivare, till
exempel tidbokning, beställningar, rapportering av hälsodata, (om)planering och samordning av omsorgsinsatser. Sådana tjänster kräver ofta närmare integration med befintliga verksamhetssystem.
Exempel: Mina vårdkontakter, Sveriges kommuner och Landsting.
Mina vårdkontakter har i några landsting vuxit från att vara en tjänst för att sköta
bokningar av vårdtider, till att erbjuda patienter att läsa sin journal på nätet och
kommunicera med vårdgivare.
Vad är det vi saknar?
Något som ingen svensk kommun i dagsläget kan erbjuda sina invånare, och ingen ITleverantör i landet heller kan visa upp i sitt utbud av tjänster, är en samlad och enhetlig
plattform där brukare, närstående och vårdgivare kan komma åt allt som är viktigt för just
dem, kopplade till omsorgen som får vardagen att gå runt.
Vi ser, som många uttrycker det, tjänster som likt “stuprör” tillsammans bildar mer eller
mindre komplexa nät av informationshemsidor och inloggningstjänster kring den enskilde, som inte är garanterad vare sig vägledning i användandet eller ens upplysning om att
tjänsterna existerar.
Vi saknar alltså ett tillgängligt och omfattande stöd för den enskilde, så att vi kan sänka
tröskeln för att engagera sig i sin egen hälsosituation och interagera med vårdgivare.
Vi efterfrågar fler smarta lösningar på problem som länge varit olösta inom äldreomsorgen, men inte fler separata produkter att hålla ordning på.
Introduktion – 7
Till höger presenteras två skisser, som producerats i början respektive slutet av projektet.
Tidigt kunde konstateras att det redan finns en mängd tjänster och funktioner som skulle
kunna samlas i en portal för att bidra till högre livskvalitet för den enskilde. En uppdelning gjordes i allmänna tjänster och utförartjänster, eller tjänster som är öppna och lika
för alla respektive tjänster som är individspecifika och kräver säker inloggning. Genom
bestämda standarder och ett samlande gränssnitt kan alla tjänster få en enhetlighet gentemot användaren.
Den nationella tjänsteplattformen[6], som 2010 sattes i drift av Inera, erbjuder bättre
möjligheter att skapa ett sådant gränssnitt, där brukaren kan samla tjänster, information
och kommunikation. Tjänsteplattformen kan beskrivs som en central accesspunkt, eller en
standardiserande mellanhand, som kan ta emot data från system och skicka vidare denna
data till ett annat system. Varför behövs en sådan mellanhand, när systemen skulle kunna
prata med varandra direkt? Det tillkommer allt fler olika system inom vården, med olika
sätt att behandla data, och det skulle bli alltför komplext att bygga integrationer mellan
alla system så att de kan utbyta data. Istället sätts ett krav på systemen att kunna skicka
data i ett visst format till samma nationella tjänsteplattform, som skickar den vidare till
rätt mottagande system, som i sin tur har ett krav på sig att kunna ta emot data i ett visst
format. Figuren nedan illustrerar hur kommunikationen förenklas på detta sätt:
Bildkälla: http://callistaenterprise.se/erbjudanden/uppdrag/ntjp/, åtkomst 2015-06-07
Den nedre figuren på nästa sida illustrerar en konceptuell lösning där individen kan välja
att logga in i portalen, där hen samlat de tjänster som för tillfället är relevanta att komma
åt enkelt. Inloggningen i portalen skulle innebära att den enskilde kan komma åt alla
dessa tjänster med ett lösenord och interagera med tjänsterna enligt en standard som
portalen erbjuder integrationerna, istället för att logga in i flera separata tjänster, med
olika lösenord och olika gränssnitt att lära sig. Teoretiskt skulle ett oändligt antal olika
tjänster kunna samlas i portalen och dra nytta av varandra genom den nationella tjänsteplattformen.
Vi vill med denna rapport inspirera kommuner till att våga ta ett sådant samlat grepp om
tjänsterna som utvecklas. Vi vill argumentera för att detta skulle underlätta för vårdgivare
att utföra ett gott arbete, liksom för den enskilde och dennes närstående bidra till ett
tryggare, värdigare, trevligare åldrande.
[6]
http://www.inera.se/TJANSTER--PROJEKT/ICC-Integration-Competence-Center/Anslutning-tillTjansteplattformen/, åtkomst 2015-06-07
8 – Tryggare äldreomsorg genom en brukar- och närståendeportal?
En initial skiss av hur möjliga tjänster skulle kunna samlas i portalen. Bergqvist, 2014.
Logga in
Logga in
Logga in
Logga in
…..
Nationella tjänsteplattformen
Allmän hälsoinformation
Tidsbokningar
och kontakter
Min sociala
dokumentation
Filmer
Larm & GPS
Nyckelfria lås
Nattillsyn
Videosamtal
Kontakter
Socialt nätverk
Fallsensorer….
Mina läkemedel
…..
single sign-on
En skiss av hur skilda tjänster med separat inloggning skulle kunna knytas samman i ett enda
gränssnitt, med hjälp av den nationella tjänsteplattformen och single sign-on, en inloggning
för att nå samtliga tjänster som genom gränssnittet får en enhetlighet. Bergqvist, 2014.
Introduktion – 9
Vad har vi gjort?
Nedan finns en översikt av de aktiviteter som genomförts
under projektet. För ökad läsbarhet har vi lagt all metodrelaterad text i en egen rapport[1]. Resultatet finns i kapitel 3.
Förstudie
Den förstudie som ledde till projektansökan omfattade två workshops för idégenerering samt ett antal individuella intervjuer med
omsorgspersonal och seniorer. Syftet med förstudien var att skapa
en initial behovsbild gällande kommunikation och information i omsorgen[2]. Till workshopträffarna rekryterades totalt 22 personer med
den gemensamma nämnaren erfarenhet av äldreomsorg, men med
olika bakgrund: forskare, brukare, personal, närstående, student,
projektledare i eHälsoprojekt och kommunal tjänsteman.
En intervjustudie om trygghet och kommunikation i äldreomsorgen
gjordes i anslutning till förstudien, där det konstaterades att de äldre
som kände sig trygga med sina omsorgsgivare och närstående också
kände mindre behov av att ta del av omsorgsrelaterad information
och hitta nya sätt att kommunicera på[3].
Omvärldsbevakning
Omvärldsbevakning har löpt kontinuerligt genom projektet, med
syftet att följa hur andra projekt, företag, kommuner och länder
använder kommunikation och information för att öka trygghet i
äldreomsorgen. Genom nätverket CASA[4] besöktes ett antal europeiska regioner, där innovativa IKT- tjänster för ökat oberoende implementerats storskaligt. Även ett antal svenska mässor för välfärdsteknologi har besökts, projektet har under olika faser presenterats
på tre utav dessa. Studiebesök har genomförts i visningsmiljön i Micasas fastigheter, samt hos Stockholms stad angående Omsorgsdagboken.
[1]
Bergqvist & von Sydow, 2015 .
[2]
von Sydow, 2013.
[3]
Wirebrand, 2013.
[4]
Consortium for Assistive Solutions Adoption, http://www.casa-europe.eu/
casa/, åtkomst 2015-06-06
2
Intervjustudie
Behovsbilden som påbörjades i förstudien fördjupades i en intervjustudie med 15 personer knutna till såväl kommunal som privat äldreomsorg. Syftet var att nå ökad förståelse
för aktiviteter, mål, värderingar, problem och upplevelser som kan ingå i vardagen för fem
centrala roller inom äldreomsorgen (hemtjänstpersonal, verksamhetschef, sjukgymnast,
brukare och närstående).
Arbetet gav en detaljerad (om än inte heltäckande eller statistiskt undersökt) bild av de
utmaningar som varje roll kan möta i vardagen och delvis även insikter om de processer
där varje roll medverkar[5]. Dessa insikter lade en god grund för nästa fas, där samspelet
mellan flera roller kring den enskilde skulle undersökas.
Workshopserie
Workshopserien genomfördes för att kunna synliggöra processerna runt den enskilde ur
ett holistiskt systemperspektiv. Den multidisciplinära workshopgruppen möjliggjorde
diskussioner där olika perspektiv kunde mötas. Totalt 15 deltagare rekryterades bland
personal, brukare, närstående och seniorer utan omsorgsinsatser, från äldreboenden,
hemtjänst och vårdplaneringsteam på sjukhus. Dessa deltagare var inte samma personer
som rekryterades till intervjustudien.
Workshopen omfattade flera steg, och inleddes med att diskutera hur deltagarna såg på
sin egen kommunikation inom omsorg. Därefter spelade gruppen igenom ett fall (case)
med en fiktiv brukarpersona för att kartlägga kommunikationsvägar och problem i en
komplex situation som involverade många vård- och omsorgsgivare. Metoden Business
Origami valdes som ramverk för caset, då den främjar hög delaktighet bland deltagarna
och innebär visuellt stöd för förståelsen av komplexa informationsflöden.
Nästa steg var att ta fram åtgärdsförslag för de identifierade problemen. Utifrån denna
diskussion producerades ett antal skisser på en möjlig kommunikationsportal, som diskuterades i helgrupp. Under ledning spelade deltagarna igenom en dag för personan
för att se hur förslagen skulle kunna hjälpa honom. Ett antal scenarier ur personans dag
valdes ut för att representeras med bild och text. Dessa reviderades tillsammans med
såväl workshopdeltagarna som två referensgrupper.
Möten med sakkunniga
Under projektets gång har resultat och frågeställningar löpande diskuterats med sakkunniga, bland annat inom äldreomsorg eller IT-frågor inom kommun respektive landsting;
forskare inom interaktions-/tjänstedesign respektive åldrande; yrkesverksamma inom
kommunal såväl som privat äldreomsorg; representanter från innovationsslussen i Region Östergötland respektive en testmiljö i Norrköping; seniorer som besökt Hagdahlska
Huset - Seniorcenter i Linköping samt representanter från större IT-leverantörer inom eHälsa och IT för vård och omsorg.
[5]
Bergqvist, 2014.
Vad har vi gjort – 11
Resultat
I denna del av rapporten vill vi presentera både what is –
alltså lyfta situationer så som de kan se ut idag i äldreomsorgen, och what if – framlägga förslag på hur det skulle
kunna se ut i en äldreomsorg som är mer anpassad efter
de olika intressenterna1.
3
Vi börjar med att lista ett antal avgörande hinder för
trygghet i omsorgssituationer, som kommit fram under
projektets aktiviteter. Vi går sedan vidare med att beskriva ett antal situationer, där vi lägger fram åtgärdsförslag
framtagna tillsammans med brukare, närstående, omsorgspersonal och sakkunniga. En del av dessa lämpar
sig för diskussion och implementation i kommuner och
landsting, medan andra snarare bör lyftas till nationell
nivå.
Stora hinder för trygghet idag
En skevhet i förväntan om patientcentrerad vård
Det framkom frekvent, både i intervjuer och gruppsamtal, att brukare och närstående gått in i olika situationer med en
“...det är många som kommer till
felaktig bild av vad omsorgspersonalen vet om dem och
kortis bara för att de säger att de
hur de förväntas ta till sig nödvändig information.
ska träna. Och så finns det ingen
Särskilt runt förväntningar på korttidsboenden råder det
träning, för det har de tagit bort
osäkerhet både hos personal och brukare. En arbetsterai kommunen. Ja, då skulle de fått
peut som möter äldre som flyttats till korttidsboenden
mer träning om de hade åkt hem.
efter en sjukhusvistelse, ser hur många av dem kommer Jag har ett sånt fall där jag är nu,
dit med den felaktiga uppfattningen att de ska få träna, så att jag träffade henne idag, jag
och upplever sedan vistelsen som meningslös.
tycker det är så sorgsamt. Jättejobbigt tycker jag det är att de inte
En känsla av att ha blivit undanhållen information eller
får komma hem. När de är i en
att fel förväntningar på en situation främst berott på att
fel, alternativt för lite, information förmedlats av vård servicelägenhet där, tycker jag att
de skulle kunna träna.”
eller omsorg, framkom regelbundet i uttalanden från
— Arbetsterapeut 1
1
Liedtka och Ogilvie, 2011. Designing for Growth
brukare och närstående under workshoptillfällena. Sällan talade man om sin brukar- eller närståenderoll som aktivt kunskapsinhämtande, snarare som passiv och beroende av
en vård och omsorg som bör veta “vilken information just jag ska ha för att kunna fatta
informerade beslut”. Idag är det inte så vården fungerar, istället förväntas den enskilde
själv hålla reda på sina rättigheter och läsa på om olika begrepp. Bland deltagarna talade
ingen om erfarenheter av sådan kunskapsinhämtning, men uttryckte önskemål om att få
tillgång till lättförstådda texter om relevanta lagar, begrepp, läkemedel och rutiner hos de
verksamheter den enskilde hade anknytning till.
Olika bilder av närstående som resurs i omvårdnaden av den enskilde
Under såväl intervjuer som workshoptillfällen och referensgrupper nämns närståendes
inblandning och önskemål om delaktighet ofta med en negativ ton.
Att plötsligt befinna sig i en situation där främmande människor tar hand om en närstående
kan vara omtumlande och man vet som närstående inte alltid vad man förväntas göra eller vad man förväntas släppa ifrån sig. En känsla av att vara utestängd kunde infinna sig
när medicinskåpet låstes och man bara fick komma i kontakt med betalningen för den
nya och dyra medicinen. Det kunde vara svårt att förbereda sig på omställningen som
det nya livet innebar. Att omsorgsgivaren dessutom har svårt att se de närstående som en
resurs kan ytterligare öka kommunikationsglappet som
uppstår.
“Vi ska titta på: har någon av de
här personerna hemsjukvård eller inte? Eller behöver de ha det?
Brist på samverkan mellan verksamheterna
Det är ju också viktigt för oss, så
Ett återkommande tema i projektets faser är önskan om
vi vet som personal, när det gäller
ökad samverkan mellan de olika organisationer som har
Agda här – har hon hemsjukvård,
hand om den enskildes omvårdnad. Detta gäller framför
ja då vet vi att då ringer vi till DEN
allt mellan kommun och landsting, men även inom resdistriktssköterskan. Är det Anpektive huvudman.
ders här då, ja han har inte hemDet är inte självklart att verksamheterna känner till varsjukvård och då ringer vi ju till
andras koppling till den enskilde, utan behöver göra eget
vårdcentralen. Och vilken vårdcenundersökningsarbete för att se om den enskilde exemtral ringer vi till då? Det är mycket
pelvis har hemsjukvård utöver hemtjänst.
sådana saker, så det är mycket att
hålla reda på.”
Information förloras i överrapporteringar
— Verksamhetschef för hemtjänst 2
Rutiner som gör det svårt att överlämna viktig information mellan verksamheter kan bidra till minskad kvalitet
på omsorgen. Muntliga överlämningar som går från en sjukgymnast via en vidarebefordrande omsorgspersonal ut till all berörd omsorgspersonal om hur den enskilde ska
träna är ett sådant exempel, där sjukgymnasten inte kan känna trygghet i att instruktionerna efterföljs eller ens når fram.
Resultat – 13
Brist på insikt i andra delar av processen kring den enskilde
Det uppkom vid flera tillfällen att deltagare från sjukhus och hemtjänst nämnde att de
sagt åt andra att göra en uppgift, utan att den blir gjord eller uppföljd. Det talades med
en viss självklarhet om varför det saknas insikt om andras uppgifter – ofta nämns skillnaden på de roller man har som ett hinder, eller gränsen mellan kommun och landsting
som gör det svårt att få inblick genom dokumentationssystem.
Omsorgstagarna själva har mycket liten insikt, om någon alls, i vad som försiggår omkring dem. Två exempel på åtgärder som ska bidra till trygghet men inte alltid gör det
är dels lagen om valfrihet som inte kan tillämpas när den enskilde behöver komma till
ett korttidsboende innan hen får bo hemma igen, och dels att generell information om
korttidsboenden delges den enskilde i förberedelsesyfte, men det är inte möjligt att veta
vilket korttidsboende som blir aktuellt eller hur det ser ut just där. Detta bidrar till en minskad trygghet hos den enskilde, som inte har någon kontroll över situationen.
Att både värna om den enskildes integritet och få nödvändig
information
Främst är det personal som frekvent ger uttryck för oro kring hur en portal skulle kunna påverka den enskildes integritet negativt. Endast få gånger uttalar sig seniorer och
närstående om negativa effekter som skulle kunna uppstå vid användandet av en portal.
Personalens integritet
Brukarens integritet får klart mest uppmärksamhet, men även personalens integritet tas
upp flertalet gånger. Personalens integritet överträds på flera sätt. Att få överflödig information om den enskilde är vanligt när man vill uppdatera sig om den enskildes tillstånd
genom att läsa i journalen innan ett besök. Utöver den information man behöver, får man
ofta ta del av sådant som känns onödigt och till och med olustigt att veta.
Och tvärtom, kan personalen ibland utsättas för hälsorisker genom att inte få veta nödvändig information om den enskilde. Att inte få veta om smittorisker är ett sådant exempel.
14 – Tryggare äldreomsorg genom en brukar- och närståendeportal?
Case: En översikt av Nils hemgångsprocess
Under workshopserien utgick diskussionerna från en hemgångsprocess där vi följde en
gemensamt skapad persona, Nils, på väg in i vardagen efter en sjukhusvistelse. Personor är ett verktyg som ofta används i designmetoder: en fiktiv karaktär vars behov och
förutsättningar är representativa för en verklig målgrupp för en tjänst eller produkt.
Nedan visas den persona som användes som referens för workshopdeltagarna under
övningarna, skapad utifrån intervjumaterial från projektets intervjustudie och lite modifierad av workshopdeltagarna för att den skulle bli lättare att relatera till.
Vår persona Nils hade fallit och larmat hemtjänsten, som åkt med honom in till sjukhuset.
När Nils ska hem, är det många aktörer som involveras i att underlätta hans hemkomst
och rehabilitering. Komplexiteten i caset synliggör processerna för samverkan kring Nils,
då både kommun och landsting parallellt planerar och utför insatser.
” Jag tar gärna reda på vem
som kommer och ska hjälpa
mig på kvällen, det tycker jag
är väldigt skönt att veta. Det
är ju roligare att prata med
någon jag tycker om, men jag
klagar inte annars heller.”
• Åker på onsdagar med färdtjänst på
sopplunch i kyrkan
• Hemtjänst: dusch, mat, inköp, tvätt och städ
• Träffar familj regelbundet
• Läser tidningen varje dag
• Tittar mycket på TV
Mål och drivkrafter
Nils
Närstående: Döttrarna Maria och Annika,
som bor i Linköping respektive Karlstad
Ålder: 87
Bakgrund: Arbetat som lärare i många år.
Förut gift med hustru Sigrid, som gick bort
2009. Nils har hemtjänst sedan två år och är
nöjd med den. Fick en stroke 2013.
Aldrig använt
Aktiviteter
Använder dagligen
•
•
•
•
•
Vara frisk så länge som möjligt
Roligt med besök av barn och barnbarn
Hålla kontakt med vänner
Hålla sig uppdaterad med nyheter
Intresserad av läkemedel
Problem och oro
• Ibland svårt att kommunicera med personal
och hemsjukvård
• Tycker ibland att det är jobbigt när han inte
kan göra saker själv
• Vet inte alltid vad han har för rättigheter i vård
och omsorg
• Oroar sig för att bli en börda för familjen eller
inte längre kunna komma ut på aktiviteter på
grund av försämrad hälsa
Resultat – 15
Whiteboardtavlan nedan användes under workshopserien för att visualisera Nils resa. Totalt identifierades sex verksamheter som är delaktiga i Nils hemgång, samt ett tiotal olika
professionella roller som gör överlämningar till varandra angående olika aspekter av Nils
situation. Utöver dessa omfattade scenariet även Nils döttrar, färdtjänsten och Nils själv.
Pilarna mellan aktörer representerar utbyte av värden, samt vilket kommunikationsmedium som används. De röda postit-lapparna representerar identifierade risker och problem i värdeutbytet, medan de gröna postit-lapparna representerar åtgärdsförslag från
deltagarna.
Diskussionen kring denna visualisering ledde till de åtgärdsförslag i form av scenarier som
följer på de nästkommande sidorna. Alla är inte direkt kopplade till hemgångsprocessen,
utan till problem som identifierades i samband med denna, men genomsyrar äldreomsorgen även i många andra sammanhang.
“...även bland oss personal så är
det just att få förståelsen för hur
viktig kommunikation är. Med
den boende men också anhöriga,
med vårdcentral, med apotek,
med handläggare. För att det är,
som vi säger flera här, att det är
så lätt att det går fel. Och så tolkar man det själv på något sätt
sådär.
Men har man den här kunskapen
eller insikten, att det är så mycket
som krävs av oss för att det ska
bli en bra kommunikation åt alla
håll, så på något sätt så ser man
det klarare.”
- Biträdande verksamhetschef för privat hemtjänstutförare, om visualiseringen av Nils hemgång
16 – Tryggare äldreomsorg genom en brukar- och närståendeportal?
Scenarier som innefattar en portal
Tillsammans med deltagarna i workshopserien togs ett antal scenarier fram, för att föra
mer konkreta diskussioner kring hur en portal skulle kunna adressera problemen som
identifierats i tidigare steg. Dessa scenarier, och ett par tentativa scenarier som lagts till i
efterhand, innehåller en problembild och en målbild. Även intressekonflikter och diskussionspunkter som identifierats finns med.
I rapporten är tanken att dessa scenarier ska kunna inspirera beslutsfattare och leverantörer av IT-tjänster i vård och omsorg att kanske börja med att implementera någon
begränsad funktionalitet i en portal, för att senare utvidga utbudet med sådant som passar den givna målgruppen.
Gemensamt för scenarierna är att de adresserar enklare och säkrare delning av information som skulle underlätta arbetet/vardagen för olika intressenter som idag har svårt att
få rätt information (och dessutom få den i tid).
Scenariernas konstruktion
Hur det kan se ut idag
Vad är önskvärt att uppnå?
En del scenarier inleds med en liten
fiktiv berättelse som handlar om
Nils.
Här presenteras förslag på hur
problembilden skulle kunna lösas
och vad förslagen ska hjälpa till att
uppnå.
Involverade parter
En del scenarier kan involvera flera
olika vård- och omsorgsgivare.
Behovsbild
Här presenteras problem och behov
som uppkommit under projektet.
Detta illustreras med en kort bildserie där exempel ges på hur portalen skulle kunnat förändra situationer för Nils, hans närstående och
den personal som möter honom.
Identifierade intressekonflikter
Här presenteras möjliga intressekonflikter som behöver beaktas
innan utveckling av en lösning.
Identifierade diskussionspunkter
Frågeställningar som bör diskuteras
inför en upphandling av en portal.
Resultat – 17
När jag går och lägger mig på kvällen,
vill jag veta vem som väcker mig på morgonen,
så att jag känner mig förberedd på det mötet.
Hur det kan se ut idag
Nils får hjälp med att ta av stödstrumporna på kvällen, av Marcus
från hemtjänsten. De pratar och hinner inte riktigt avsluta samtalet. Nils frågar om det är Marcus som kommer på morgonen imorgon.
Marcus vet inte riktigt, men tror att det kanske är Sara som kommer.
Nils försöker minnas vem Sara är, men lyckas inte.
Behovsbild
Med hög personalomsättning och många som arbetar på deltid kan det vara svårt för den
enskilde att få god kontinuitet i vilken hemtjänstpersonal som gör hembesök. För många
brukare är det viktigt att veta vem som kommer och när besöket äger rum, för att känna
kontroll över sin vardag och styra över resten av sin tid. Hemtjänstpersonalen får frågan
när de kommer igen nästa gång och vem som kommer på nästa besök. Det finns särskilt
en del besök där det är viktigt att man på förväg vet vem som kommer, exempelvis vid
hjälp med personlig hygien. Om man överraskas av att en ny person ska hjälpa med att
duscha, kan detta vara mycket obehagligt och duschtillfället kan utebli.
Utöver att veta vem man möter när, blir man också tryggare av att veta att de överenskomna tiderna respekteras. Att alltid komma och gå på utsatt tid hos brukarna är en utmaning, eftersom det ofta händer oväntade saker under ett arbetspass - allt från bilköer
till att någon har ramlat hemma och behöver extra hjälp. Hemtjänstpersonalen som intervjuats tidigare i projektet upplever att de flesta brukare har förståelse för de oregelbundna tiderna, men många sitter och väntar på sina besök. Att inte få besöket på rätt tid
kan förstöra den enskildes dagsplanering och orsaka oro.
Ibland ändras en standardtid, så att duschtiden hamnar mycket senare på dagen eller en
helt annan dag. För brukare kan detta kännas som en stor och obehaglig förändring och
man kan uppleva det som hänsynslöst.
Vad är önskvärt att uppnå?
Den enskilde bör ges möjlighet att förbereda sig på det dagliga mötet med hemtjänsten.
Förberedelsen består av flera delar - dels att veta vilka det är man kommer att möta under
dagens olika faser och dels att kunna tänka tillbaka på och skilja mellan dessa personer.
Två saker behövs: möjlighet för den enskilde att ta del av hemtjänstens planering samt
ett stöd för att kunna minnas och tänka kring personalen hen möter. Många brukare använder idag egna minnesstrategier, exempelvis handskrivna listor på köksbordet, med
namn kopplade till attribut som gör att de kan identifiera vem namnet tillhör. Det kan stå
trettio olika namn på en sådan lista. En brukar- och närståendeportal skulla kunna utgöra
ett minnesstöd, där den enskilde kan koppla sina anteckningar till varje planerat besök
18 – Tryggare äldreomsorg genom en brukar- och närståendeportal?
Kommuner
Hur skulle det kunna se ut?
Innan han somnar brukar Nils titta vilken
hemtjänstpersonal det
är som kommer och väcker
honom dagen därpå.
Kalenderöversikten är det
första Nils ser. Där är
besöken vid morgon, lunch
och middag inplanerade
som de ska. Dessutom är
nattillsyn planerad via
videolänk mellan 23-05
under natten.
Nils har ibland svårt att
hålla isär alla namn, så
han brukar skriva någon
rad om dem som kommer,
för att kunna komma ihåg
vem som är vem.
med datum, namn och bild på personalen som besökte. Utöver att minnas vem som var
där, skulle den enskilde kunna ha möjlighet att gå tillbaka och läsa för att minnas vad som
hände i övrigt en särskild dag.
En portal skulle även på olika sätt kunna avstyra problem när schemat blir förskjutet. Om
brukare kunde bli uppdaterade i en sådan situation, kan detta minska oro för den enskilde respektive stress för personalen. Om den enskilde å andra sidan kan dela viss kalenderinformation med hemtjänsten, skulle de kunna göra mer informerade prioriteringar
vid tidsförskjutningar, så att den enskilde inte t.ex. missar andra planerade aktiviteter i
väntan på sitt besök.
Identifierade intressekonflikter
Personalen och den enskilde har olika behov och intressen – det är viktigare för den enskilde att ha koll på vem som kommer och när, än det är för personalen att veta. För brukare och närstående kändes det värdefullt att få se en bild på den personal som kommer,
medan personalen var oroliga för att bilder skulle kunna innebära särbehandling eller
fördomar. Även integritetsfrågor och skyddad identitet för personal behöver beaktas.
Identifierade diskussionspunkter
• Schemat för hemtjänstpersonalen kan ibland ändras tätt inpå besöket och det är
oklart hur sådana ändringar skulle påverka brukaren som tar del av schemat genom
portalen.
•
Kan det skapa oro hos den enskilde att på förhand veta saker om besöket? Man kanske går och oroar sig för att träffa någon i personalen.
•
Workshopdeltagarna var eniga om att det vore bäst att i portalen få skriva egna anteckningar om personalen, så att man skriver upp det som är viktigt för en själv.
•
Denna tjänst förefaller mer relevant för hemtjänst än för särskilda boenden, där den
enskilde i princip träffar samma personer varje dag och kontinuiteten är betydligt
högre.
Resultat – 19
När jag undrar något kopplat till min omsorg, vill jag
enkelt kunna komma i kontakt med rätt person, så att jag
snabbt får kontroll på situationen.
Involverade parter
De som berörs är alla kontakter som är viktiga för den enskilde i dennes vardag. Från äldreomsorgen kan det vara kontaktpersonen, sjukgymnast eller arbetsterapeut, färdtjänst,
äldrelots och äldreombudsman.
Användningen beror på vilka förutsättningar den enskilde har ibland kan det vara en
tjänst mer för närstående eller kontaktperson på hemtjänsten, om den enskilde inte själv
kan sköta all kommunikation.
Behovsbild
Ett behov av att få kontaktuppgifter till aktuella nyckelpersoner inom omsorgen framkom
under studierna. Detta påtalades av såväl brukare och närstående som vårdgivare.
Att enkelt kunna få reda på vem som är kontaktpersonen hos hemtjänsten eller på boendet var ett sådant behov. Flera av brukarna och deras närstående visste inte vem ur personalen som var den enskildes kontaktperson. En brukare var inte säker på att hen hade
en kontaktperson alls. Det finns rutiner för att förmedla vissa viktiga kontakter inom omsorgen, men de efterföljs inte alltid och ibland fungerar de inte. En deltagare vars förälder
var dement, kunde i dennes bostad inte hitta lappen med information om vem som var
kontaktperson.
En verksamhetschef som intervjuades höll just då på med att kartlägga vilka av brukarna
som även hade hemsjukvård, så att personalen skulle kunna få tag på rätt person om
den enskilde behövde hjälp. Detta arbete upplevdes som tidskrävande och hemtjänsten
skulle ha varit hjälpt av att få tillgång till sådan information från den enskilde på ett enklare sätt.
Sjukgymnasterna och arbetsterapeuten upplevde att allt fler närstående vill komma
i kontakt med dem angående den enskildes rehabilitering eller hjälpmedel, och skulle
föredra att de närstående enkelt kunde kontakta dem direkt istället för att ofta gå genom
hemtjänsten. De trodde att detta berodde på att de närstående var osäkra på vem de annars får kontakta.
Sådana vård- och omsorgskontakter bör givetvis vara aktuella, så att det inte uppstår en
falsk säkerhet kring vem som ska kontaktas när.
För hemtjänstpersonalen, som ibland ringer samtal åt den enskilde, skulle det vara praktiskt att ha alla viktiga kontakter samlade på en lättillgänglig plats. Detta gäller även kontaktuppgifter till närstående, frisör, färdtjänst och andra kontakter som är viktiga för den
enskilde.
20 – Tryggare äldreomsorg genom en brukar- och närståendeportal?
Kommuner
Hur skulle det kunna se ut?
I sin kontaktbok har Nils
alla ”nödvändiga” kontakter samlade och kan ringa
dem direkt. När Lotta
från hemtjänsten hjälper
Nils med frukost, ringer
han för att beställa en
frisörtid.
Nils går in i sin kalender för att se vilka
tider som är lediga, samtidigt som samtalet med
frisörsalongen är igång.
I kalendern kan han både
se olika vårdinsatser och
lägga in privata händelser.
Nils har valt att dela
med sig av viss information i kalendern, då det
underlättar samverkan.
Nu kan både hans döttrar
och hemtjänsten se att
han ska till frisören på
onsdag.
Vad är önskvärt att uppnå?
När den enskildes vård- och omsorgskontakter uppdateras, bör denna förändring speglas
i den enskildes portal, så att det blir tydligt vart man vänder sig med frågor och önskemål.
Både från vårdtagar- respektive vårdgivarsidan ville man veta vem det går bra att kontakta i olika situationer.
För personalen är det en trygghet att veta att den enskilde och närstående kan komma
i kontakt med dem de behöver. Det digitala formatet gör att kontakterna (åtminstone
tekniskt) går att dela med varandra, vilket även kan underlätta samverkan. Kan kommunikationen dessutom ske i portalen, medför detta positiva aspekter som att säkerheten
ökar och flera olika kommunikationsvägar skulle kunna erbjudas.
Identifierade intressekonflikter
Omsorgstagarna och deras närstående har förmodligen mer nytta av tjänsten än personalen.
Identifierade diskussionspunkter
• Det är inte självklart hur vårdkontakterna skulle uppdateras, eller vem som ska
göra det om informationen inte kan extraheras ur andra verksamhetssystem. En
möjlighet är att se över kontakterna när den enskildes genomförandeplan upprättas eller
uppdateras.
•
En del kontakter bör även vara möjliga att importera från olika verksamhetssystem
och hemsidor.
•
Vilka samverkansmöjligheter kan främjas inom kommunen (eller mellan huvudmän),
genom att kontaktuppgifter till utförare samt relevanta tidsbokningar för vård och
omsorg kan delas mellan utförare som är delaktiga i Nils vård och omsorg?
Resultat – 21
När jag ställs inför en arbetsuppgift jag inte är så van vid hemma
hos den enskilde, vill jag kunna få tydliga instruktioner om hur
den utförs, så att jag gör rätt.
Behovsbild för omsorgspersonal och närstående
Det är svårt för hemtjänsten att veta hur saker kring den enskilde bör anpassas om personalen antingen är ny på jobbet eller brukaren är ny för hemtjänsten. På bara en vecka
kan det bli många från hemtjänsten som frågar samma sak eller gör fel. Idag kan personal
dela tips med varandra muntligt eller genom att skriva på gemensamma informationsytor, för att hjälpa varandra att ge god individanpassad omsorg.
Den höga personalomsättningen inom äldreomsorgen innebär också att det ofta kommer in ny personal med liten erfarenhet av yrket. De behöver snabbt lära sig att hantera
bland annat liftar, mediciner, städning och inte minst mänskligt bemötande. Det erbjuds
inte alltid så goda möjligheter till fortbildning inom yrket och introduktionen är vanligen
endast några dagar, där man får gå bredvid mer erfaren personal.
När jag ska lämna över ett träningsprogram eller en instruktion
om hjälpmedel, vill jag kunna anpassa den, så att den blir tydlig
för dem som tar över.
Behovsbild för sjukgymnaster och arbetsterapeuter
Hemma hos brukare med sjukgymnastik eller hjälpmedel finns ofta pappersinstruktioner
för den enskilde samt personal och närstående att följa. Det är ett stöd som gör att sjukgymnaster och arbetsterapeuter kan delegera vidare arbetsuppgifter och på så sätt hinna
hjälpa fler. Att ha papper på väggarna eller hängande på rullstolen kan dock upplevas
stigmatiserande och det finns risk för att de kommer bort, särskilt om den enskilde exempelvis har en demenssjukdom.
Sjukgymnaster kan uppleva svårigheter i muntliga överlämningar till omsorgspersonal,
där stor del av personalen kan få instruktioner i andra eller tredje led, vilket lätt kan leda
till missförstånd. Personalen kan behöva fråga extra och sjukgymnaster kan inte vara säker på om instruktionerna verkligen nått fram, förståtts och efterföljts.
Vad är önskvärt att uppnå?
Digital hantering av informationen med ett mobilt arbetsstöd kan underlätta för personalen att lägga till, ändra, ta bort respektive komma åt information om individanpassningen av den enskildes omsorg. Viktig information kan på ett säkrare sätt nå närstående
med den enskildes samtycke att ta till sig.
I digitalt format kan både personal samt brukare och närstående komma åt informationen
utan att den behöver vara framme i rummet. Utöver att detta kan göra att den enskildes
omgivning upplevs som mindre stigmatiserande, innebär detta också en säkrare tillgång
till känslig information, dels eftersom den inte ligger framme för vem som helst att se och
22 – Tryggare äldreomsorg genom en brukar- och närståendeportal?
Kommuner
Hur skulle det kunna se ut?
Nils får nya sjukgymnastikövningar en vecka
efter lårbensbrottet.
Övningarna filmas så att
hemtjänstpersonal eller
närstående lätt kan hjälpa honom att fortsätta.
För lättare övningar
räcker bilder eller texter, men svårare övningar
är bra att kunna se på
film.
dels för att den inte kan komma bort i den enskildes hem.
Digitalt format erbjuder även andra alternativ än text och bilder, till exempel videoinstruktioner eller säker, digital kommunikation. Detta kan ge ytterligare
•
möjlighet för sjukgymnast/arbetsterapeut att själv välja format på instruktioner,
•
möjlighet att öka motivation hos den enskilde genom att kunna visa framsteg,
•
möjlighet att stötta närstående som hjälper med träning,
•
kvalitetshöjning i och med att all personal får samma instruktioner lättillgängligt.
Intressekonflikt
• Bland personal som producerar informationsmaterialet kan det uppstå oro kring huruvida man förväntas utföra ännu fler administrativa uppgifter, vilken inte är önskvärt.
•
Man bör vara uppmärksam på om den enskilde skulle känna obehag inför att personal dokumenterar på plats. Hemtjänsten behöver gå ut med tydlig information till
alla brukare om hur den mobila dokumentationen sker, och erbjuda den enskilde att
vara delaktig.
•
God omsorg utgår ifrån individens behov och vi är alla olika när det kommer till hur vi
vill ha instruktioner, förvara information i hemmet och ta del av dokumentation.
Liknande exempel på existerande tjänster
1177 erbjuder ett bibliotek med videoinstruktioner för träning efter knäoperation. Dessa
filmer är inte individanpassade utan tillgängliga för allmänheten.
http://www.1177.se/Jonkopings-lan/Fakta-och-rad/Behandlingar/Traning-efter-knaprotesoperation/
AKO (Allmänläkarkonsulter) Skåne har ett videotek med instruktionsfilmer för läkare: “ett
digitalt, lättillgängligt komplement till traditionell fortbildning att användas i grupp och/eller
individuellt”.
http://vardgivare.skane.se/kompetens-utveckling/sakkunniggrupper/ako-skane/#22393
Resultat – 23
När jag ska förmedla något till hemtjänsten, vill jag ha
feedback på att meddelandet gått fram, så att jag kan
fokusera på annat.
Hur det kan se ut idag
Innan Lotta går, ber Nils henne att säga till på kontoret att han
äter lunch med sin dotter på stan imorgon och att det inte behöver
komma någon med matkorg från hemtjänsten. Lotta säger att hon ska
säga till. När hon gått, undrar Nils om han ändå inte ska ringa in
och säga till, eftersom han vet att Lotta ibland glömmer bort på
vägen.
Involverade parter
Den enskilde och exempelvis hemtjänsten.
Behovsbild
Personalen behöver ibland göra anteckningar på papper under arbetspasset, trots att det
av sekretess- och säkerhetsskäl inte bör göras. Det händer att man glömmer eller skriver
fel när det gått flera timmar mellan en händelse och dokumentationstillfället.
En annan administrativ syssla som delvis utförs hemma hos brukarna är matbeställning,
som hanteras på flera sätt mellan olika kommuner och enheter. På vissa ställen körs det
till exempelvis ut varsin likadan matkorg till alla brukare varje dag, och på andra ställen
kan varje brukare få en veckomatsedel med tre olika lunchalternativ för varje dag. Då kan
personalen få samla in beställningar från brukarna, vidarebefordra dem och sedan köra
ut maten.
Denna behovsbild knyter an till flera andra behov, som att kunna dela information mellan
omsorgsgivare och närstående, samla och förenkla åtkomsten till information och visa
information om kulturella eller sociala aktiviteter.
24 – Tryggare äldreomsorg genom en brukar- och närståendeportal?
Kommuner
Hur skulle det kunna se ut?
Hemtjänstpersonalens
uppdateringar kan göras
på plats och når Nils
kalender direkt.
Nils beställer lunch
genom portalen och personalen behöver bara kontrollera att det ligger
beställningar inne.
Hemtjänsten kan nu låta
Nils göra fler saker
själv än förut, vilket
stärker honom.
Vad är önskvärt att uppnå?
Det finns goda möjligheter att den enskilde skulle kunna göra fler saker som hen annars
hade behövt överlåta på hemtjänsten, eller som hemtjänsten finner det naturligt att utföra åt den enskilde. Det kan vara ett steg mot självständighet med egen matbeställning
– personalen förlorar inte en arbetsuppgift, uppgiften ändras bara till att vara uppföljande.
Mobil dokumentation som kanske även involverar den enskilde medför troligen större
sannolikhet att dokumentationen faktiskt utförs och att den blir mer korrekt, jämfört med
om den görs flera timmar senare.
Om den enskilde och närstående med samtycke får tillgång till den skrivna dokumentationen, är det en fördel om den kan uppdateras löpande under dagen när personalen är
ute, jämfört med om den uppdateras endast när personalen skriver på kontoret.
Personalen kan spara tid genom att komma åt dokumentation på väg till eller hos den
enskilde, vilket kan ge bättre omsorgskvalitet.
Identifierade diskussionspunkter
• Tjänsten kan öppna upp för nya sätt att beställa mat - kanske genom avtal med
mataffärer och restauranger, eller att beställa mat från vilken omsorgsutförare man
vill. Vilka samarbetsmodeller kan vi se i just vår kommun?
Resultat – 25
När jag är osäker på vad som gäller i min närståendes
omsorgssituation, vill jag snabbt kunna få lättbegriplig
information, för att handla rätt.
Hur det kan se ut idag
Maria kände sig länge otillräcklig när hon inte kunde få ihop vardagspusslet med att också vara så ofta hos pappa Nils som han verkade
behöva. Hon skämdes för att hon inte alltid satte pappa i första
rummet, samtidigt som hon tyckte att deras relation blev allt mer
inriktad på att ta hand om hans vardagliga behov och mindre inriktad
på att bara umgås.
Det tog nästan ett år för Maria att ta kontakt med äldrelotsen
i kommunen, som rådde henne att prata med Nils om att ansöka om
hemtjänst. Maria drog sig lite för detta, eftersom hon inte visste
hur hon skulle initiera samtalet med Nils, som var van att reda sig
själv, och för att hon inte visste hur de skulle gå tillväga med
att välja en bra hemtjänstutförare och så vidare. Hela situationen
kändes tung och främmande.
Involverade parter
Den enskilde eller närstående, omsorgsutförare samt stöd för äldre i kommunen, exempelvis äldrelots eller äldreombudsman.
Behovsbild
Utan god kommunikation med hemtjänsten eller aktivt informationssökande på egen
hand, kan brukare och närstående få gå länge utan rätt information i en ny omsorgssituation. En informant i projektet hade delat läkemedel till sin närstående en längre tid och
haft mycket besvär med detta, utan att veta att hen kunde frånsäga sig det ansvaret, så
att sjuksköterska och hemtjänst kunde ta över uppgiften. Hemtjänsten ansåg att det var
den närståendes ansvar att informera sig om denna rättighet.
Den vanligaste typen av klagomål som inkommer till äldreombudsmannen i Linköpings
kommun rör bemötande, genomförandeplan och otydlighet kring vem kontaktpersonen
är. Andra vanliga klagomål gäller att man inte känner till begrepp och vet inte vad de innebär1.
Det är viktigt att informationen verkar vara uppdaterad och tillförlitlig. Likaså är det underlättande om endast en liten ansträngning krävs för att börja sätta sig in i någonting.
Både den enskilde och dennes närstående kan uppleva det svårt att veta var man ska
börja leta. Det kan upplevas svårt att få en samlad bild av vad äldreomsorg är och hur
man går tillväga för att få rätt stöd.
1
Lindahl, 2013.
26 – Tryggare äldreomsorg genom en brukar- och närståendeportal?
Kommuner
Hur skulle det kunna se ut?
Maria söker på äldreomsorg och hittar brukar- och närståendeportalen på internet. Där kan hon få lättläst information om olika
slags äldreomsorg, se bilder på särskilda boenden, läsa om begrepp
och hur man bemöter en närstående som behöver stöd.
Maria och Nils kan tillsammans videosamtala med en äldrelots som
råder dem att ansöka om hemtjänst. De kan göra detta direkt i
portalen och välja hur de vill bli kontaktade av biståndshandläggaren.
Vad är önskvärt att uppnå?
Såväl brukare aktuella inom äldreomsorgen, som närstående och medborgare som ännu
ej har omsorgstjänster skulle vara hjälpta av enkla och tydliga sätt att informera sig om
rättigheter, begrepp, processer, möjligheter och tillvägagångssätt inom äldreomsorg.
Tröskeln behöver vara lägre än den är i dagsläget, för att fler ska känna att de kan söka
informationen de behöver.
Äldreombudsmannen och äldrelotsar i Linköpings kommun uppger att allt fler personer,
både brukare och närstående, tar kontakt för vägledning eller för att lämna synpunkter.
En sådan tjänst bör fortsätta erbjudas och kan få en framträdande roll i en portal. Det går
även att tänka sig volontärer som chattar, bloggar eller videosamtalar om olika aspekter
av livet som äldre. Seniorcentret Hagdahlska Huset i Linköpings kommun drivs idag av
ett nittiotal seniora volontärer, ett koncept som kanske skulle gå att överföra på en portal.
Identifierade diskussionspunkter
• Vilka informationsmängder bör ingå i en tjänst för just vår kommun?
Liknande exempel på existerande tjänster
Det finns goda exempel på kommuner där processen att informera sig och ansöka om
äldresomsorg. Stockholms stad har processbeskrivningar på sin hemsida, där man kan gå
igenom fyra steg med beskrivningar för att ansöka om hemtjänst. Där finns även bilder
på boendemiljön och informationsrutor. Gränssnittet är grafiskt tilltalande och lättläst.
http://hitta.stockholm.se/hemtjänst
Anhörigportalen i Järfälla har samlad information, både allmän och kommunspecifik, för
närstående. De har även tänkt på det sociala livet och exempelvis lagt in en kalender med
kommande kulturevenemang i kommunen, som kan tänkas intressera målgruppen.
http://www.jarfalla.se/underwebbar/anhorigportalen/valkommen-till-anhorigportalen.
html
Resultat – 27
När jag inte kan hälsa på, vill jag ändå kunna uppdatera
mig om min närståendes tillstånd, så att jag kan göra
annat utan att känna oro eller skuld.
Hur det kan se ut idag
Annika har svårt att njuta av första dagarna hemma efter att hon
hälsat på Nils efter hans sjukhusvistelse. Hon har åkt på en utflykt
med teater tillsammans med några vänner och har dåligt samvete för
att hon inte hört av sig på hela helgen. Hon hoppas att Nils haft
trevliga personer på besök från hemtjänsten och att han fått sina
mediciner ordentligt.
Involverade parter
Den enskilde eller närstående, samt utförare av vård och omsorg, såsom hemtjänst.
Behovsbild
Behovet bland närstående, av att kunna hålla sig uppdaterad om den enskildes omsorg,
påtalades ofta under intervju- respektive workshopstudien. Flera av de närstående kände
sig förbisedda och upplevde kontakten från hemtjänsten, växelvården eller det särskilda
boendet som undermålig, när de fick reda på något av vikt långt i efterhand. Hade den
enskilde blivit undersökt av läkare på det särskilda boendet, kunde det dröja tills en kallelse från hudkliniken kom med posten, innan den enskildes partner fick reda på detta.
En verksamhetschef i intervjustudien betonade vikten av att hålla god kontakt med
närstående som är intresserade, genom att exempelvis skicka bilder på när den enskilde
gjorde saker som hen mådde bra av. Hen trodde att bättre transparens i omsorgsarbetet
skulle minska missförstånd hos en del närstående som saknade insikt i vad hemtjänsten
faktiskt uträttat hos den enskilde.
Vad är önskvärt att uppnå?
Som närstående ville man ha möjlighet att uppdatera sig om den enskildes hälsotillstånd
även då man inte kunde hälsa på, eftersom man kunde slappna av så länge man vet hur
det står till. De skuldkänslor som idag kan uppstå, då det kan kännas som om man överger den enskilde, upplevs minska när man kan få veta att allt är väl. Om man inte behöver
kontrollera den enskildes tillstånd varje gång man tar kontakt med den enskilde alternativt med omsorgspersonalen, kan man istället kommunicera om annat viktigt.
I Steg för steg1 (en arbetsmodell för äldreomsorgen) ges exempel på hur äldreomsorgen kan arbeta för att ta tillvara närstående som en viktig resurs. Utförare bör bemöta
närstående som en naturlig samarbetspartner och använda sig av deras kompetenser
och kännedom om den enskilde, samt att verka för att involvera närstående i omsorgen.
Ett steg är att synliggöra vad som görs i verksamheten, till exempel genom att använda
fotografier eller veckobrev för att visa hur en dag kan se ut.
1
Ajan, 2012.
28 – Tryggare äldreomsorg genom en brukar- och närståendeportal?
Kommuner
Hur skulle det kunna se ut?
Annika öppnar portalen för att se om någon varit hemma hos Nils.
Hon ser att Nils varit ute på promenad och att hon dessutom fått
ett kort skickat till sig av Lottas, Nils kontaktperson. Kortet är
på Nils i rullstol, som sitter i vårsolen. Lotta vet att Annika
blir trygg av att se att Nils mår bra.
Deltagarna i projektets workshopserie upplevde vardagliga arbetsanteckningar från omsorgspersonal som viktigare att läsa, än att bara ta del av händelser av vikt eller avvikelser.
Delad information underlättar samverkan mellan hemtjänst och närstående. Närstående
inkluderas i “loopen” på ett annat sätt. Här är det särskilt praktiskt om även genomförandeplanen och lättförstådd, generell information om äldreomsorg kan delas med
den närstående.
Genom digitalt delad dokumentation kan rutiner synliggöras för den enskilde och
närstående samt tydliggöras för personal.
Identifierade diskussionspunkter
Än så länge är digital dokumentation nyss eller ännu inte införd i flera av landets kommuner. Det är inte i alla verksamheter personalen själv skriver den dokumentation som
slutligen förs in i brukarnas journaler, utan den skrivs av ett fåtal som har samma dokumentationsstil. Det krävs både inlärning och övning innan personalen kan förväntas
dokumentera på ett sätt som inte riskerar att vara oavsiktligt kränkande. I Linköping har
personalen nyligen gått över till att dokumentera digitalt och två verksamhetschefer menade att tiden inte är mogen för närstående att läsa det som skrivs i början.
En annan punkt värd att beakta är att den enskilde, även om samtycke givits till att dela
viss dokumentation, kanske upplever sig förminskad eller kränkt om det känns som om
närstående och hemtjänst börjar pratar med varandra “över huvudet” på den enskilde.
Att alltid prata med och aldrig om den enskilde är idag uttalad praxis i flera av verksamheterna som medverkat i projektet. Detta kan behöva förtydligas ytterligare.
Liknande exempel på existerande tjänster
Omsorgsdagboken i Stockholms stad är ett exempel på en tjänst där viss information
ur den enskildes sociala dokumentation kan delas med dennes närstående, om den enskilde givit skriftligt samtycke till detta.
http://www.stockholm.se/FamiljOmsorg/Aldreomsorg/Annat-stod-och-hjalp/Omsorgsdagboken/
Resultat – 29
När jag ska hämta den enskildes läkemedel på apoteket,
vill jag kunna kontrollera huruvida de finns inne, så att vi
annars kan planera om rätt.
Hur det kan se ut idag
Lotta går fram med sin nummerlapp till kassan på apoteket, visar
Nils legitimation och säger vad hon ska hämta ut för hans räkning.
Kassören ler beklagande och säger att läkemedlet tyvärr inte finns
inne, men att det finns på apoteket i andra änden av stan. Lotta
tackar och går ut igen, tillbaka till parkeringen. Halvtimmen hon
har på sig att hämta ut Nils läkemedel är redan ute, så hon får
försöka igen på torsdag. Hon känner sig irriterad över sådana här
turer som görs i onödan, det måste finnas ett sätt att veta om det
verkligen är lönt att åka till apoteket.
Involverade parter
Den enskilde, den som eventuellt beställer/hämtar den enskildes läkemedel (eller andra
varor/hjälpmedel) och leverantören av dessa varor. Kan exempelvis vara apoteket.
Behovsbild
I dagsläget förekommer det att både omsorgspersonal, brukare och närstående gör onödiga turer till apoteket, där den enskildes läkemedel av olika anledningar inte kan hämtas
ut. Ibland finns inte receptet och ibland finns inte medicinen inne på just det apoteket.
En orsak är att rutiner för läkemedelsförskrivning inte följs av alla - till exempel händer det
att läkaren glömmer att skicka receptet till apoteket, som då inte får lämna ut medicinen.
“Och då kanske hemtjänsten står på apoteket återigen, det är jätteviktigt
och ni måste hämta, det är fredag eftermiddag och så finns det inget recept.”
- Verksamhetschef 4, privat hemtjänstutförare
Den enskilde kan i vissa fall behöva gå utan medicin flera dagar. Det är särskilt svårt för
hemtjänsten att vid sådana tillfällen åka till ett annat apotek eller åka tillbaka en annan
dag, eftersom det inte ingår i vad de får betalt för och de redan har ett pressat schema.
En sjukgymnast och en arbetsterapeut som var med i projektets intervjustudie hade under en pilotstudie på jobbet fått testa att använda en surfplatta ute hos brukare, och upplevde starkt positiva effekter av att kunna göra beställningar av hjälpmedel och kontrollera leveransdatum i samband med hembesöken. Detta frigjorde mer tid och innebar att
brukarna kunde få sina hjälpmedel snabbare. Det vore intressant att genomföra en pilotstudie, där hemtjänsten med samtycke från den enskilde kunde använda sig av apotekets
e-tjänst Mina recept för att mer resurseffektivt sköta läkemedlen åt den enskilde.
30 – Tryggare äldreomsorg genom en brukar- och närståendeportal?
Nationell nivå
Hur skulle det kunna se ut?
Lotta ser att Nils läkemedel finns inne på apoteket Staren. Hon
åker förbi apoteket på vägen hem till Nils och visar upp sin legitimation och Nils personnummer i telefonen. Uttaget loggas och
Nils kan se detta, samt hur många uttag som finns kvar, i sin portal. Där kan han också se hela sin läkemedelslista med alla ordinationer.
Utifrån Nils läkemedelslista kan den medicinskt ansvariga sköterskan skapa signeringslistor som hemtjänsten signerar digitalt när
de hjälper Nils att ta sina läkemedel. När Lotta kommer hem till
Nils och hjälper honom att ta eftermiddagens ordinerade dos, kan
hon signera detta på plats. Både Nils dotter Maria och sjuksköterskan kan se att Lotta signerat och behöver inte oroa sig för att
Nils inte får sina läkemedel.
Vad är önskvärt att uppnå?
• Onödiga resor till apotek och leverantörer av andra varor skulle kunna undvikas om
det fanns möjlighet att låta den enskilde beställa hem detta själv, få hjälp med beställandet eller dela uthämtningsinformation med närstående/personal som hämtar ut.
•
Risken att brukaren blir utan läkemedel i flera dagar minskar då uthämtningen/leveransen kan planeras bättre.
•
Att låta den enskilde själv sköta beställningarna, men med stöd och kontroll av personal, skulle kunna bidra till en större känsla av självständighet hos den enskilde.
•
Att samla information om läkemedel i ett enkelt gränssnitt skulle kunna motivera den
enskilde och närstående att läsa på om de aktuella preparaten.
Identifierade diskussionspunkter
• Hur sker uthämtningen på ett sätt som låter den enskilde känna fortsatt kontroll? Kan
det i portalen exempelvis synas vem som hämtat ut läkemedel vid vilket datum?
Liknande exempel på existerande tjänster
Apoteket lanserade 2006 sin e-tjänst Mina recept, där det går att logga in med e-legitimation för att läsa aktuella recept och beställa läkemedel, som kan levereras direkt till den
enskilde. Det går också att hantera läkemedel för barn, givet att fullmakt finns. Genom
att prenumerera på läkemedlen, finns de med större sannolikhet alltid inne på apoteket.
https://www.apoteket.se/mina-recept/
Det finns en fullmakt för vård och omsorg, som ger anställd vid vårdenhet möjlighet att
sköta beställning och hämtning av läkemedel, samt hämta en översikt av brukarens alla
elektroniskt sparade recept i receptregistret. Denna fullmakt, samt beställning, lagerkoll
och elektroniska läkemedelsöversikt skulle alla kunna samlas i portalen.
http://www.ehalsomyndigheten.se/serviceochvagledning/blanketter/
Resultat – 31
När jag beställer färdtjänst, vill jag ha bekräftelse på
vad jag beställt och kunna lita på att det är vad som
levereras, så att jag kan genomföra min resa.
Hur det kan se ut idag
Nils ska åka med färdtjänsten från sjukhuset. Hans förväntning är
att vara hemma inom 20 minuter, vilket det alltid tagit honom att
köra med bil därifrån. Han blir orolig när det istället tar en timma
och hemtjänsten inte finns på plats när han kommer hem. Han blir
hjälpt in genom dörren, men kan inte gå på toaletten eller äta middag själv när han sitter i rullstolen. Han undrar när hemtjänsten
kommer nästa gång och om de kanske har hunnit glömma bort honom.
Involverade parter
Den enskilde, färdtjänsten och andra omsorgsgivare såsom hemtjänst, vars arbete kan
påverkas av färdtjänsten.
Behovsbild
Bland deltagarna är upplevelsen av färdtjänsten färgad av osäkerhet, mestadels orsakat
av långa väntetider utan uppdateringar som möjliggör omplanering. Ett annat orosmoment är om det verkligen kommer att skickas ett fordon med kapacitet att ta ombord den
enskilde, även om denne på förhand till exempel har angivit att hen färdas med rullstol.
Att inte veta när färdtjänsten kommer eller när man kommer att bli avsläppt vid sin slutdestination innebär en stor otrygghet som förs med från gång till gång. Man vill kunna
planera och lita på att det man beställer också levereras. Andra otydligheter rör var taxin
stannar och huruvida den enskilde har rätt till ledsagning till dörr.
En deltagare kunde uppleva att dennes behov inte blev tagna på allvar, då att hen kände
sig tvungen att redogöra för och överdriva vikten av ärenden för att få rätt restid. Hen
kunde ändå inte vara säker på att bli upplockad på överenskommen tid, utan fick exempelvis efter en av projektets workshops i sen oktober vänta utomhus i två timmar utan
någon uppdatering från färdtjänsten.
Vid hemgång från sjukhus har hemtjänsten svårt att anpassa sig efter ankomsttider som
slår fel på flera timmar, vilket kan innebära att brukaren går miste om mottagandet och
rätt hjälp hemma. Detta är särskilt allvarligt om man inte har rätt till hjälp över tröskeln,
men även när man behöver hjälp med toalettbesök eller matlagning och detta dröjer i
timtal om hemtjänsten inte har möjlighet att planera om efter den nya ankomsttiden.
32 – Tryggare äldreomsorg genom en brukar- och närståendeportal?
Nationell nivå
Hur skulle det kunna se ut?
Lotta får en notis om att Nils färdtjänst kommer att anlända en
timma sent. Hon passar på att åka till Britta innan, som skulle
fått sitt besök efter.
Klockan 17:34 får Lotta en notis om att Nils är framme med
färdtjänsten. Eftersom Lotta kan se att Nils har hjälp över
tröskeln avslutar hon lugnt hos Britta och åker sedan vidare till
Nils.
Innan hon kör iväg, ringer hon upp Nils, hör så att allt är bra
och säger att hon strax är där. Nils känner sig lättad över att få
hjälp med kvällsmaten eftersom han inte kan gå ordentligt än.
Vad är önskvärt att uppnå?
För att öka tryggheten hos den enskilde och förbättra möjligheterna för hemtjänsten att
vara på plats vid rätt tid, behöver färdtjänsten öka transparensen och ge återkoppling
vid oväntade händelser som påverkar ankomsttid eller möjlighet att tillgodose särskilda
behov (som plats för rullstol och andra hjälpmedel).
Den enskilde bör inför färden få en uppdatering om exempelvis rullstolsanpassning i fordonet, preliminär tid för avfärd respektive ankomst. Längden på oväntade väntetider kan
medföra olika problem beroende på bland annat vilket väder som råder, men särskilt under vintern kan långa väntetider utomhus medföra hälsorisker för den enskilde. För att
motverka detta bör den enskilde informeras när tiderna ändras, så att hen kan vara på
plats i rimlig tid, istället för att behöva vänta i osäkerhet. När hemtjänsten ska möta upp
den enskilde efter en sjukhusvistelse, behöver även de få uppdateringar så att de kan
göra informerade prioriteringar för att kunna möta upp.
Kan äldre börja lita på att färdtjänsten fungerar, kan detta minska isoleringen, då tröskeln
för att våga sig utanför hemmet blir mindre när de upplevda problemen minskar.
Intressekonflikt
En tydlig intressekonflikt ligger i de ökade kraven på kommunikation från färdtjänstens
sida. Att hålla brukare och vårdgivare uppdaterade om resans förutsättningar innebär
troligen merarbete för färdtjänstutföraren. Möjligen kan GPS-tracking och standardtider
för upphämtning och avstigning användas för att automatiskt skicka en ungefärlig tid till
brukaren och, givet samtycke, delas med hemtjänsten som ska möta upp brukaren.
Identifierade diskussionspunkter
• Hur ska hemtjänsten få nödvändig information? Kan detta presenteras i brukarens
kalender, som de kan få behörighet att läsa? Eller kanske i deras arbetspass?
•
Hur kan kommunikationen mellan brukare och färdtjänst ske?
Resultat – 33
Reflektion
I denna del av rapporten framförs reflektioner kring resultatet och forskning som relaterar till fynd i projektet.
Det framförs även förslag till framtida forskningsansatser.
Omsorgspersonal viktig för individanpassning av portalen
Något som framkom tydligt under workshopserien var att portalen behöver vara individuellt anpassningsbar med avseende på
både utseende och funktioner, för att kunna användas av såväl
personer med stora kognitiva eller motoriska hinder som personer
med relativt små hinder. En del funktioner som kan bidra med vardagsnytta för en grupp kan innebära stora hälsorisker för andra,
och flertalet deltagare var eniga om att omsorgspersonal behöver
hjälpa till med att hålla portalen uppdaterad
enligt brukarens behov. Detta skulle exempelvis kunna göras av den enskildes kontaktperson i samband med den regelbundna revideringen av den enskildes genomförandeplan.
För brukare skulle detta innebära en trygghet
i att få personlig hjälp av personal på plats och
veta att anpassningen sker utefter en bedömning som görs av personer i samma organisation
som den enskilde vill använda portalen för att
kommunicera med/ta del av information från.
Portalens utformning kan bli flexibel och dynamisk gentemot den enskilde, som kan utforska
i sin takt och efter aktuella förutsättningar.
Som personal kan det innebära en trygghet i att regelbundet
kunna följa upp hur den enskilde påverkas av portalens anpassning och kunna korrigera utifrån ett förändrat behov. Att vara involverad i vad den enskilde använder portalen till ger också mer
transparens för personalen, som annars skulle kunna känna en osäkerhet kring vad den enskilde tar del av.
En intressekonflikt kan uppstå där personalen inte upplever det
4
meningsfullt att stötta med kontinuerlig individanpassning av portalen för den enskilde.
Att investera tid i att hjälpa den enskilde med ett gränssnitt innehållande rätt information
för att möta dennes behov, bör även medföra märkbara positiva effekter för att motivera
personalen.
Diskussionspunkter i en tidig fas
•
Hur sker införandet på så vis personalen upplever nyttan och syftet som tyngre vägande än eventuell oro för att bli ålagda fler ansvarsområden?
•
Vilket ansvar ska personalen ta?
•
Vad kan brukaren själv besluta om?
Ett stöd i arbetet med den nationella värdegrunden
För att den enskilde ska kunna leva ett värdigt liv, krävs att andra respekterar den personliga integriteten, att den enskilde själv får bestämma samt vara delaktig i beslut som rör
denne[1]. Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen infördes 2011 i socialtjänstlagen (SoL 2001:453, 5 kap 4§ ) och ska genomsyra arbetet i all äldreomsorg som bedrivs.
Värdigt liv och välbefinnande är två centrala begrepp i värdegrunden, och innefattar ett
antal ledord, som självbestämmande och individanpassning, delaktighet och trygghet.
Begreppen definieras i Socialstyrelesens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens
omsorg om äldre (SOFS 2012:3).
Värdegrunden tar sig olika uttryck i olika kommuner och är inte väl känd hos alla brukare
och närstående. Alla verksamheter ska arbeta efter den nationella värdegrunden på sitt
vis, men det finns inte likvärdigt stöd för alla att arbeta med den i samma utsträckning.
Ett steg i att lyfta värdegrundsarbetet vore att publicera värdegrunden, samt information om det konkreta värdegrundsarbete som bedrivs i kommunen, i en brukar- och
närståendeportal, så att både brukare och personal kan få samma information. Ännu
bättre vore om portalen genom sin funktionalitet och utformning kunde bidra med att
styra verksamheterna mot ett värdegrundsbaserat arbete.
Bemötande av närstående
År 2000 utfördes 70% av all äldreomsorg av anhörigvårdare[2] och mycket talar för att
denna andel kommer att öka anmärkningsvärt med tiden. Med en växande konkurrens
om den personal som finns i äldreomsorgen kommer fler omsorgstagare och närstående
att behöva verktyg för att själva klara en större del av omsorgen.
Idag är det inte alltid så lätt för närstående att vara delaktiga i omsorgen av den enskilde,
vilket delvis beror på att de inte får ett gott stöd för kunskapsinhämtning vad gäller rättigheter, praxis, kontaktuppgifter till vårdgivare och så vidare. Inte minst är journalinfor-
[1]
[2]
Roos, 2010.
Socialdepartementet, 2008
Reflektion – 35
mationen något som ytterst få närstående idag har möjlighet att läsa. Okunskap gör det
svårt att ge riktigt god omsorg.
“Det är inte det att jag inte får tag i folk, men jag får inte tag i rätt folk. Det
finns inte tillräckligt många som är utbildade undersköterskor. Jag har ju
många här som inte är det, som gör ett bra jobb, men just att få till personal
som kan omvårdnad, det är svårt, det är det som krävs. Tycker vi får svårare
kunder när det gäller psykiatri och missbruk. Inte riktigt det där som det
var förr. Men det jag tror på är väl då att man kan hitta andra lösningar,
socialt och interaktivt.” — Verksamhetschef 1, privat hemtjänstutförare
I en framtid där närstående förväntas dela denna uppgift med hemtjänsten i ännu större
grad, behövs ett mer omfattande, mer lättillgänligt och mer individanpassat stöd för att
mäkta med utmaningen. Inte bara behöver närstående information, utan även en mindre
konfliktfylld relation till utförarverksamheterna.
Mötet mellan äldreomsorgen och närstående till den enskilde som har fått beslut om
stöd kan nämligen också försvåras av de olika försvarsmekanismer som ibland inträder,
när man känner sig otillräcklig, kritiserad eller ovan vid den nya situationen. I litteratur
för handledning i vård och omsorg diskuteras försvarsmekanismernas inverkan på arbetet och hur det går att hantera dem bättre, exempelvis genom att lära sig känna igen
dem[3]. Flera av de närstående som deltagit i projektets olika aktiviteter kunde delge erfarenheter av förnekelse till det nya behovet som uppstått för någon i deras närhet, och
att det var svårt att börja söka hjälp. Även när närstående vant sig vid att dela omsorg
med exempelvis hemtjänstpersonal, kan förnekelse uppstå vid kritik eller fler nya inslag i
vardagen. Känslor av otillräcklighet kan projiceras på andra parter – både av närstående,
brukare och vårdgivare – vilket också motverkar konstruktiv dialog kring omsorgen av
den enskilde.
Att bli inbjuden till att lära sig om äldreomsorgens begreppsliga och rättsliga värld genom
en enkel ingång i portalen, där idealt även den individspecifika omsorgsinformationen
och kommunikationen finns, kan sänka tröskeln för kontakt och minska missförstånd för
alla parter.
Tänkbara ekonomiska vinster
Vinster går att räkna hem på många sätt när vi kan börja använda en portal som förenklar
samverkan och spårbar kommunikation mellan den enskilde och aktörerna runtom. Här
nämner vi några av dem som diskuterats mest under projektet:
•
Det finns tidsvinster att hämta genom att exempelvis ersätta vissa två av fem dagliga
tillsynsbesök med videosamtal, att underlätta uthämtning av läkemedel på apoteket
och att skapa en bättre kommunikationskedja vid hemgångar efter sjukhusvistelser.
•
Mer och lättillgänglig information samlad på portalen kan underlätta för samtliga
[3]
Johansson & Skärgren 2002. Handledning
36 – Tryggare äldreomsorg genom en brukar- och närståendeportal?
parter att fatta underbyggda beslut och minska kommunikationsmissar, när alla istället garanterat får samma information och kan återvända för att läsa igen.
•
I en förlängning skulle samverkan även kunna ske mer effektivt mellan hemtjänst och
närstående genom att koppla andra hjälpmedel som fallsensorer, nattkamera och
GPS-larm till portalen och stödja kommunikation i en olyckssituation.
•
Ökad trygghet genom portalens funktioner kan leda till minskad oro, som i sin tur
leder till minskat användande av trygghetslarmet som en ångestreducerande åtgärd.
•
Genom sammanhållen och spårbar kommunikation kan samverkan ske mer resurseffektivt än idag, då många av överlämningarna sker per telefon och via handskrivna
lappar. Skillnaden mot att som idag använda verksamhetssystem för att skicka meddelanden är att även närstående och brukarna själva kan bli delaktiga.
•
Ökad delaktighet bland närstående genom ett tekniskt stöd kan möjliggöra ökat ansvarstagande på distans för de som bor långt bort och inte annars kan hjälpa till så
mycket.
Att göra omvårdnadsyrket mer attraktivt
Framtidsjobben finns inom vård och omsorg. Vi vet att andelen äldre ökar och det gör
även behoven av välfärd. Välfärdsteknologin kan, utöver ett komplement för att öka
kvaliteten, också vara ett utvecklingsområde för den omsorgsnära personalen.
Detta kan locka andra yrkesgrupper, exempelvis tekniker, eftersom det kommer att krävas nya kompetenser. Det kan också innebära att kompetenshöjningar för redan anställd
vårdpersonal inom området och blir ett led i nya karriärvägar. Nya roller kan även innebära att fler män lockas att intressera sig för yrken inom vård och omsorg. En större
brukarmedverkan genom teknikanvändandet kan ge nya perspektiv och nya samarbetspartners.
I Linköpings kommun arbetas det med kompetensförsörjningsplaner för den kommunalt bedrivna omsorgen och i kommande aktivitetsplaner är kompetensutveckling inom
teknikområdet en given aktivitet för framtiden. Det kommer att bli nödvändigt att kunna
hantera en smartphone för mobil dokumentation, videokommunikation, nattkamera,
digital nyckelhantering, trygghetsklockor med mobila larm och GPS funktioner och så
vidare.
Det finns sedan flera år tillbaka en nationell gymnasiekurs ”IT i vård och omsorg” som
lästs av ett hundratal elever i Linköpings kommun. Kursen är nu med i grundutbudet hos
samtliga utbildningsanordnare som driver Vård- och omsorgsprogrammet. I utbildningen ingår bland annat hur vård i hemmet kan utföras med hjälp av IT och hur tekniken
kan utvecklas till ett verktyg för utveckling inom området, men även etiska frågeställningar diskuteras i samband med olika IT-tillämpningar.
Det kommer med största sannolikhet att utvecklas högre utbildningar inom området
som kvalificerad yrkeshögskoleutbildning.
Reflektion – 37
Utmaningar innan och i samband med införande
Tekniska utmaningar
•
Det måste finnas tillgång till internet
•
Det måste finnas en finansiering av infrastruktur, nät och utrustning
•
För att portalen ska kunna dra nytta av andra IT-system som används inom vård och
omsorg, behöver dessa vara öppna för kommunikation av data, exempelvis via den
nationella tjänsteplattformen
•
Planeringen måste utgå ifrån målbilden med en driftssäker portal, där det inte tar
lång tid att kommunicera och dokumentera.
•
Portalen måste uppfylla villkoren för sekretess.
•
Portalen måste vara mycket användarvänlig och anpassningsbar utifrån individens
behov, även om detta i början innebär endast enkel funktionalitet.
•
Single sign-on är troligtvis en nyckelfaktor för att användarupplevelsen ska bli positiv. Att reducera antalet inloggningar på olika webbtjänster till endast en inloggning
medför en välkommen förenkling för den enskilde.
Organisatoriska utmaningar
•
Det måste i kommunen/landstinget fastställas en tydlig organisation med vem som
gör vad. Detta innefattar exempelvis support, uppdatering och utbildning.
•
Det måste finnas ett tydligt ledarskap som står bakom införandet, för att det ska tas
emot väl av personal. Målet att förbättra den enskildes livssituation måste tydliggöras
och vikten av samverkan mellan huvudmän behöver betonas. Den upplevda nyttan
måste överstiga ansträngningen som följer med ett nytt systeminförande.
•
En informerad upphandling behöver drivas av beställaren. Kanske av en enskild kommun, flera kommuner gemensamt eller av kommun och landsting gemensamt.
•
Vem vågar utveckla en portal? Beroende på kravställningen från kommunen kan en
brukar- och närståenportal te sig som en oöverstiglig utmaning för IT-leverantörer.
Det är viktigt att involvera dessa så tidigt som möjligt för att diskutera görbarhet och
omfattning av ett första version som kan bli en mer mångsidig och anpassningsbar
plattform.
En portal för folk som vi?
Kommer en portal att kunna fylla behoven för alla brukare och närstående inom äldreomsorgen hos en utförare, hos en kommun eller rentav på nationell nivå? Troligtvis inte. Om
ett införande sker inom en överskådlig framtid, kan ett rimligt antagande vara att portalen nås via ett grafiskt gränssnitt på en mobil teknisk enhet, som en surfplatta eller
smartphone. Det kommer givetvis att finnas de som inte kan ta till sig sådan teknik, eller
ens befinner sig i ett sådant tillstånd att det finns intresse av att använda en portal.
38 – Tryggare äldreomsorg genom en brukar- och närståendeportal?
“Design isn’t neutral. Design is a picture of inequality, of systems of
power, and domination both subtle and not.”[4]
Så frågan är vem vi designar för. Vems behov som ska styra. Är det en välbeställd grupp
äldre livsnjutare, som gärna betalar för ett abonnemang av tjänster inom portalen? Det är
lätt att tänka sig trevliga tjänster för aktiva teknikfantaster, men det blir då inte en fråga
om att använda tekniken för att optimera resursanvändningen inom vård och omsorg.
Det är viktigare att portalen är användbar för grupper som har svårt med teknik och behöver det extra stödet, snarare än att den har många bra-att-ha-funktioner som fyller
mindre akuta behov. Tidigare forskning visar på att det är svårare att designa sådana system, för att vi gärna designar för en målgrupp som liknar oss själva[5]. En utredning inför
en upphandling måste alltså vara särskilt noga med att beakta de “svårare” användarnas
förutsättningar och behov.
Framtida forskning
Exempel på framtida samverkan mellan hemtjänst och landstingsdriven avancerad hemsjukvård via brukar- och närståendeportal
Under ledning av Linköpings universitet och SICS East Swedish ICT genomförs just nu en
forskningsstudie – eHälsodagboken – inom den avancerade hemsjukvården i Linköping. I
studien rapporterar äldre, svårt sjuka KOL- och hjärtsviktspatienter dagligen symtom och
mätvärden från hemmet till ansvarig vårdgivare vid Linköpings Avancerade Hemsjukvård,
LAH, med hjälp av en digital penna och pappersformulär. Pennan lagrar det patienten
skriver och skickar detta via en mobiltelefon (som patienten inte rör) och mobilt internet
till en server. Vårdgivarna använder ett webbaserat tekniskt stöd, Hälsodagboken, för att
ta del av inkomna patientrapporter och se sammanställningar. Vid avvikande värden och
vid utebliven patientrapportering genererar systemet ett larm. Det övergripande syftet
är att undersöka om Hälsodagboken möjliggör att tidigt identifiera försämringar hos patienterna och därigenom minska antalet inläggningar på sjukhus.
Studien bygger på 14 års forskning med flera genomförda patientstudier ledda av institutionen för medicinsk teknik, Linköpings universitet och SICS East Swedish ICT[6]. Studierna
tar särskild hänsyn till äldre IT-svaga grupper, framförallt ”digitala analfabeter”, genom att
den tekniska lösningen inte kräver användning av dator, pekplatta eller ”smart” mobil. Det
förekommer att patienter är för sjuka och svaga för att själva rapportera och i de fallen kan
en närstående alternativt hemtjänsten hjälpa till. För att kunna hantera digitalpennan och
mätutrustningen (t ex våg, blodtrycksmätare, termometer och syresättningsmätare) på
korrekt sätt krävs instruktion av en sjuksköterska på LAH. Men att instruera all hemtjänst-
[4]
http://www.psmag.com/health-and-behavior/new-health-app-apples-ios-8-literally-danger-
ous-93176, åtkomst 2015-06-06
[5]
Showell & Turner, 2013.
[6]
Lind et al, 2007; Lind et al, 2008; Lind & Karlsson, 2013; Lind & Karlsson, 2014
Reflektion – 39
personal som träffar patienten försvåras av att hemtjänsten och LAH hör till olika huvudmän, är mobila team och jobbar på olika sätt. Att synkronisera och genomföra fysiska
träffar mellan LAH, patienten och varje hemtjänstpersonal i patientens hem är en svår,
om inte omöjlig, uppgift. Så i de fall personal från hemtjänsten ska hjälpa till skulle LAHsjuksköterskan kunna ge instruktion via videokommunikation i brukar- och närståendeportalen. På så vis kan patienten/brukaren, den för tillfället besökande hemtjänstpersonalen samt LAH-sjuksköterskan mötas på ett smidigt sätt. Information och instruktion kan
ges vid rätt tidpunkt och LAH-sjuksköterskan kan försäkra sig om att skattning, mätning
och rapportering sker på ett korrekt sätt.
Ett annat exempel är projektet E-care @home effektiv vård och omsorg via semantisk interoperabilitet. Det är ett femårigt forskningssamarbete inom KK-stiftelsens program
SIDUS – Starka distribuerade forskningsmiljöer. Projektet leds av Örebro universitet i samarbete med Mälardalens högskola, SICS och SICS East Swedish ICT. Utvecklingen har gått
snabbt när det gäller tekniska lösningar som ger människor trygghet och självständighet
i hemmet, men det finns en lucka mellan teori och praktik som denna distribuerade
forskarmiljö ska överbrygga.
Forskningsfrågor som identifierades i projektets referensgrupper
Hur prioriterar man syfte och önskade effekter?
Denna fråga kräver troligen en utredning i varje kommun som upphandlar en portal, på
grund av varierande geografiska, demografiska och ekonomiska förutsättningar. Frågan
relaterar tillbaka till “vem är det vi designar för” och kommer att vara avgörande för hur
portalen kan bidra till mer effektiv resursanvändning.
Hur tar personalen sin ändrade roll?
Framtiden ser ut att innebära nya roller inom äldreomsorgen. En helpdesk för äldre med
mer utpräglade och sinsemellan olika teknikvanor, inköpare, kravställare och så vidare.
Även om personalens omsorgsarbete underlättas av ett tekniskt hjälpmedel, betyder det
inte alla gånger att de får mindre att göra, utan kanske bara annorlunda saker att göra.
Det är intressant för kommunen att undersöka vilka nya yrkesroller detta kan skapa och
omsorgspersonal blir intressenter i den frågan.
Närstående som resurs?
På vilka sätt kan närstående med bästa resultat bli en fortsatt viktig resurs i omsorgsarbetet, och få bättre stöd i sin situation? Det talas ofta om att närstående arbetar för mycket,
sliter ut sig och inte vågar ställa krav. Hur kan en portal ändra vanor och bidra till ett mer
informerat förhållningssätt till omsorgen av den enskilde?
40 – Tryggare äldreomsorg genom en brukar- och närståendeportal?
Hur hanteras intressekonflikter och dilemman?
Vems röst, makt och inflytande påverkar lösningen? Hur synliggörs värderingar i tjänstedesign och innovation? Finns metodik för att hantera intressekonflikter, eller kanske en
taxonomi för dilemman som uppstår?
Teknisk enhet
Att använda portalen på en dator, surfplatta eller smartphone innebär skilda användarupplevelser, men också olika begränsningar. Hur maximeras nyttan för brukare, närsående
respektive omsorgsutförare?
Behovskartläggning för färdtjänsten
Färdtjänstens logistik är en fråga som vi tyckt är viktig, men inte får rum inom detta projekt utan bör undersökas separat. Färdtjänsten utgör en stor knut i äldreomsorgen runtom i landet och är inte särskilt anpassad efter modern teknik. Frågeställningen inkluderar tjänst och logistik, och skulle lämpa sig som ett samverkansprojekt i skärningspunkten
mellan tjänstedesign och logistik.
Behovskartläggning för kommunikation och delaktighet inom LSS-området
Hur koordinerar vi på bästa sätt brukare, vårdgivare och närstående för personer med
kognitiva och sensoriska funktionshinder? Viktigt bidrag inom design för alla, även kallat universal design. Detta kan bidra till ökat deltagande och empowerment inom LSSområdet. Ett sådant projekt kan vara intressant för en gruppering inom exempelvis ehälsoforskning, handikappsvetenskap och arbetsterapeuter.
Reflektion – 41
Slutsatser
Finns det en betydande efterfrågan och behov av en brukar- och
närståendeportal för stöd och uppföljning i vård och omsorg?
Ja, det vill vi absolut mena.
Vi har under projektets gång sett ett tydligt mönster, som visar
på att den som får sina behov uppfyllda och inte oroar sig över
vardagen upplever sig inte heller behöva en tjänst för uppföljning,
information och kommunikation. De som har god kontakt med
närstående och vårdgivare, känner meningsfullhet och trygghet,
vill bara fortsätta att ha det just så. Det är de som inte upplever
denna trygghet och tillfredsställdhet som istället känner behov av
extra stöd.
När vi ser på hur framtiden verkar komma att te sig för morgondagens äldre brukare, ställer vi prognosen att fler kommer att
befinna sig i en sådan situation att de vill känna ökad trygghet.
Att samla information och kommunikation som rör hälsa och omsorg, men även stöttar sociala aspekter av tillvaron för den enskilde och dennes närstående, kan bidra till ökad livskvalitet och även
mindre isolering bland äldre. På väg upp i åldern är en generation
med flera års erfarenhet av aktivitet på social media och ett annat
förhållningssätt till teknik än vi sett hos tidigare generationer. Det
ger oss nya förutsättningar för att utforska alternativa omsorgsmetoder som kan bli långt mer resurseffektiva och dessutom ge
närstående möjlighet till en annan, mer respekterad och inkluderad roll i omsorgen. Vår prognos innefattar fler sociala nätverk
med stöd för och av äldre, enklare sätt att informera sig om sin situation med avseende på hälsostatus och personliga förutsättningar för omsorgsinsatser.
Vi tror att detta kan möjliggöras genom att samla, förenkla, bjuda
in och kräva en hög standard på system som vill integrera mot ett
gränssnitt anpassat för äldre och att denna information genom
samtycke kan delas med närstående och vårdpersonal.
Vi hoppas att denna rapport kan bidra med referenspunkter och
diskussionsunderlag för att förverkliga denna framtidsprognos.
Då kan vi åldras med trygghet och lugn.
5
Källhänvisningar
6
Publikationer som relaterar till projektet BoNUS VO
Bergqvist, M., 2014. Ökad mobilitet, delaktighet och frihet - IKT-stöd som fyller verkliga behov
inom äldreomsorg. Linköpings universitet.
Bergqvist, M. & von Sydow, I., 2015. Vad har vi lärt oss i framtagandet av riktlinjer för en brukar- och närståendeportal?, Linköping.
Nätverket för eHälsa i Östergötland, 2013. Handlingsplan för eHälsa i Östergötland Innehållsförteckning.
Von Sydow, I. et al., 2015. BoNUS VO Slutrapport, Linköping.
Von Sydow, I., 2013. Förstudie Anhörig / brukarportal, Linköping.
Wirebrand, J., 2013. Trygghet och kommunikation inom äldrevården En intervjustudie av tre
rollers behov. Linköpings universitet.
Publikationer om Hälsodagboken
Lind, L., Karlsson, D. & Fridlund, B., 2007. Digital pens and pain diaries in palliative home
healthcare: Professional caregivers’ experiences. Medical Informatics and the Internet in
Medicine, 32(4), s.287–296.
Lind, L., Karlsson, D. & Fridlund, B., 2008. Patients’ use of digital pens for pain assessment in
advanced palliative home healthcare. International journal of medical informatics, 77(2),
s.129–136.
Lind, L. & Karlsson, D., 2013. Electronic patient-reported symptom assessment in palliative
end-of-life home care. Health Systems, 2(3), s.171–180.
Lind, L. & Karlsson D., 2014. Telehealth for “the digital illiterate” – elderly heart failure patients’ experiences. Studies in Health Technology and Informatics. 205, s.353-357.
Övriga publikationer
Ajan, M., 2012. Steg för steg - för en meningsfull och upplevelserik vardag i äldreomsorgen.
Ekholm, A., 2012. Empati och high tech.
Johansson, R. & Skärgren, L., 2002. Handledning, Liber AB.
Liedtka, J. & Ogilvie, T., 2011. Designing for Growth, Columbia University Press.
Lindahl, M., 2014. Äldreombudsmannens årsrapport.
Nätverket för eHälsa i Östergötland, 2013. Handlingsplan för eHälsa i Östergötland Innehållsförteckning.
Roos, C., 2010. Äldreassistent - om människosyn, värdegrund och bemötande, Vårdförlaget.
Showell, C. & Turner, P., 2013. The PLU problem: Are we designing personal Ehealth for people
like us? Studies in Health Technology and Informatics, 183, s.276–280.
Socialdepartementet, 2010. Nationell eHälsa – strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg.
Socialdepartementet, 2008. Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående.
Socialstyrelsen, 2014. E-hälsa i kommunerna.
Elektroniska källor
World Health Organization, Trade, foreign policy, diplomacy and health. E-Health. URL:
http://www.who.int/trade/glossary/story021/en/ [åtkomst 2015-06-06].
Sveriges Kommuner och Landsting, 2014. E-hälsa. URL: http://skl.se/halsasjukvard/ehalsa.1067.html [åtkomst 2015-03-04].
Service Design Network, Service Design Network. What is service design? URL: http://www.
service-design-network.org/intro/ [åtkomst 2015-03-30].
CASA, CASA. URL: http://www.casa-europe.eu/casa/ [åtkomst 2015-06-06].
EHälsomyndigheten, Blanketter. Fullmakt vård och omsorg. URL: http://www.ehalsomyndigheten.se/serviceochvagledning/blanketter/ [åtkomst 2015-06-06].
Wanenchak, S., 2014, Pacific Standard. The New eHealth App on Apple’s iOS 8 Is Literally
Dangerous. URL: http://www.psmag.com/health-and-behavior/new-health-app-applesios-8-literally-dangerous-93176 [åtkomst 2015-06-06].
Existerande tjänster som refererats till i rapporten
Anhörigportalen, Järfälla kommun
http://www.jarfalla.se/underwebbar/anhorigportalen/valkommen-till-anhorigportalen.
html [åtkomst 2015-04-21]
http://www.mynewsdesk.com/se/jarfalla/pressreleases/jaerfaella-kommuns-webbplatsfoer-anhoeriga-nominerad-till-goetapriset-834761 [åtkomst 2015-04-21]
Hitta hemtjänst, Stockholms stad
http://hitta.stockholm.se/hemtjänst [åtkomt 2015-06-06]
Omsorgsdagboken
http://www.stockholm.se/FamiljOmsorg/Aldreomsorg/Annat-stod-och-hjalp/Omsorgsdagboken/ [åtkomst 2015-06-06]
Tryggare äldreomsorg genom en brukar- och närståendeportal?
Mina vårdkontakter
https://www.minavardkontakter.se/C125755F00329208/p/startpage [åtkomst 2015-0606]
Videoinstruktioner på 1177.se
http://www.1177.se/Jonkopings-lan/Fakta-och-rad/Behandlingar/Traning-efter-knaprotesoperation/ [åtkomst 2015-06-06]
AKO Skåne videotek
http://vardgivare.skane.se/kompetens-utveckling/sakkunniggrupper/ako-skane/#22393
[åtkomst 2015-06-06]
Mina recept
https://www.apoteket.se/mina-recept/ [åtkomst 2015-06-06]
Nationella tjänsteplattformen
http://www.inera.se/TJANSTER--PROJEKT/ICC-Integration-Competence-Center/Anslutning-till-Tjansteplattformen/ [åtkomst 2015-06-07]
Projekt som refererats till i rapporten
Skönsmonmodellen
http://www.sundsvall.se/Kommun-och-politik/Kvalitetskontroll-och-utveckling/Standiga-forbattringar-LEAN/Exempel-pa-Lean-i-socialtjansten/Vanguard/ [åtkomst 2015-0330].
Källhänvisningar