Kommunplan med budget för 2015
Kommunplan med budget för 2015 samt ekonomisk plan 2016-2017 Tidigt i höstas invigdes den sammanbyggda förskolan och skolan i Hishult. Kommunplan och budget för år 2015 samt ekonomisk plan 2016-2017 Innehållsförteckning Planeringsförutsättningar Samhällsekonomin Kommunsektorns ekonomi Ekonomisk utveckling i kommunen Befolkningsutveckling Statsbidrag 3 3 4 4 4 Styrprinciper och direktiv Ekonomi- och verksamhetsstyrning Direktiv och budgetramar 4 5 Budget- och kommunplan Kompensation för avtalsmässiga löner Medel för volymökningar Finansnetto Pensionskostnader Skatteinkomster Utjämning och fastighetsavgift Ekonomiskt resultat Utveckling av kostnader och intäkter Investeringar Upplåningsbehov Förvaltning av pensionsmedel Resultatbudget Finansieringsbudget Balansbudget God ekonomisk hushållning I siffror: Resultatbudget Kassaflödesbudget Balansbudget Sammandrag driftbudget Sammandrag investeringsbudget Projekt investeringar 7 7 7 8 8 8 9 9 9 11 11 11 11 11 12 Vision och mål 20 13 13 14 15 16 17 Kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder Organisationsöversikt Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kultur- och utvecklingsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Socialnämnden Kommunrevision 32 33 33 34 36 36 37 38 Planeringsförutsättningar Samhällsekonomin I stora delar av omvärlden har den ekonomiska utvecklingen varit svag hittills i år. Detta gäller särskilt i euroområdet där BNP knappt ökade alls det första halvåret. Sammanräknat beräknas BNP på Sveriges viktigaste exportmarknader växa 1,9 procent i år. Bedömningen är att den internationella konjunkturen stärks något under nästa år. Exportvägd tillväxt beräknas då öka 2,3 procent. Riskerna för en sämre utveckling dominerar fortfarande, bland annat som en följd av det stora antalet konflikthärdar runt om i världen. Dessutom innebär den höga offentliga skuldsättningen och andra strukturella problem i euroområdet att riskerna för en förnyad skuldkris finns kvar, samtidigt som problemen i banksektorn kan leda till att kreditgivningen stramas åt markant. Sveriges Kommuner och Landsting bedömer att BNP i Sverige kommer att öka med 2,1 procent under innevarande år. Nästa år beräknas utvecklingen bli bättre och BNP växer då med 3,3 procent. Efter en svag inledning på året steg sysselsättningen mer än väntat det andra kvartalet. Framåtblickande indikatorer talar för en fortsatt uppgång i närtid och sysselsättningen ökar med drygt 1 procent i år. Den starkare BNP-utvecklingen 2015−2018 innebär att sysselsättningen fortsätter att öka med 1 procent per år eller något mer och sysselsättningsgraden fortsätter att stiga. Produktiviteten i näringslivet ökar då i ungefär normal takt, efter ett antal svaga år. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. Detta innebär att arbetslösheten under året bedöms ligga kvar på en hög nivå, 8,0 procent. SKL räknar dock med att den sjunker till 7,4 procent under 2015 och 6,8 procent 2016. Den fortsatt höga arbetslösheten håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets nominella tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark, runt 2 procent både i år och nästa år. Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Bedömningen är dock att den underliggande inflationen kommer att stiga för att under nästa år ligga mellan 1,5 och 2,0 procent. I takt med en stigande inflation kommer även räntan att höjas. SKL bedömer att styrräntan i slutet av år 2017 kommer vara uppe i 3 procent. Även långräntorna stiger efterhand. Man bedömer att den tioåriga obligationsräntan, som under början av augusti har legat strax över 1,5 procent, vid slutet av 2017 har stigit till 3,5 procent. Kommunsektorns ekonomi Trots skatteunderlagets starka utveckling bedömer SKL att kommunerna får svårt att få tillräckligt bra resultat de närmaste åren. Det hänger ihop med starkt tryck från den demografiska utvecklingen och urholkning av de generella statsbidragen. Återbetalade premier från AFA Försäkring på nära 8 miljarder kronor gav en kraftig förstärkning av kommunernas resultat 2013. Detta förklarar varför kommunernas samlade resultat bedöms falla från över 15 miljarder 2013 till 6 miljarder i år. De prognostiserade resultatet motsvarar 1,3 procent av skatteintäkter och statsbidrag och kommer att innebära att betydligt fler kommuner än tidigare redovisar underskott i år. I år och nästa år väntas upp mot 70–80 kommuner inte klara balans i sin ekonomi, jämfört med 20–30 de senaste två åren. 3 Ekonomisk utveckling i kommunen Efter två år med försämrade finansiella resultat och stora kostnadsökningar förbättrades resultatet i fjol. Överskottet blev 41,2 mkr. Resultatet i procent av skatteintäkter, och kommunalekonomisk utjämning uppgick till 3,8 procent. Utan vissa större engångsposter hade överskottet dock begränsats till 17,5 mkr. Enligt prognosen för innevarande år kommer nettobudgetunderskottet, för samtliga nämnder, att uppgå till 1,6 mkr. De största avvikelserna redovisar barnoch ungdomsnämnden (+5,0 mkr) och socialnämnden (-4,1 mkr). Om man bortser från de särskilda engångsintäkterna under 2013 ökar nettokostnaderna, enligt årets prognos, med 3,3 procent. Kostnadsökningarna inom verksamheterna har dock varit betydligt lägre under årets första åtta månader än vad som helårsprognosen visar. Resultatet i procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning beräknas i helårsprognosen uppgå till 0,8 procent. I budget uppgick detta resultatmål till 0,2 procent. Befolkningsutveckling Befolkningen ökade i Laholms kommun med 163 personer under det första halvåret för att därmed uppgå till 23 683 invånare. Befolkningsökningen under andra halvåret 2013 förstärktes därmed ytterligare. Ökningen under det första halvåret kan hänföras till ett inflyttningsöverskott, eftersom födelseunderskottet var 2 personer. Nedanstående tabell beskriver prognosen för olika åldersgrupper med utgångspunkt från en årlig befolkningsökning på strax över 120 personer och en befolkning om 25 000 invånare år 2025. Ålder 0 1-5 6 7-12 13-15 16-18 19-44 45-64 65-79 80-84 85-w Summa 2014 237 1 258 246 1 578 731 766 6 597 6 482 4 228 716 802 23 641 2015 2016 2017 242 246 250 1 270 1 277 1 317 263 273 244 1 551 1 584 1 613 796 782 804 730 721 722 6 579 6 574 6 536 6 483 6 431 6 400 4 328 4 477 4 592 714 712 726 809 811 806 23 764 23 888 24 011 Statsbidrag Regeringen har i budgetpropositionen lagt förslag på vissa skattereformer. Nettoeffekten av dessa ger ett tillskott till skatteunderlaget vilket dock regleras genom motsvarande minskning av utjämningsbidraget. Samtidigt ökas bidraget som kompensation för den avskaffade nedsättningen av socialavgifter för unga. I övrigt påverkas det generella statsbidraget endast marginellt av de framlagda förslagen. Vidare föreslås riktade bidrag till bla förskole- och skolområdet och för stärkt bemanning i äldreomsorgen. I propositionen sägs dock inget om den närmare utformningen av dessa riktade bidrag. Styrprinciper, direktiv och ramar Ekonomi- och verksamhetsstyrning Enligt styrprinciperna skall kommun tillämpa målstyrning. Kommunfullmäktiges vision är grunden för de mål som fastställs. Utifrån visionen fastställer kommunfullmäktige inriktningsmål för fyra år framåt. En del av dessa är gemensamma och är styrande för samtliga nämnder, andra är specifika för en nämnds verksamhet. De gemensamma inriktningsmålen syftar till att stärka det kommunövergripande perspektivet i styrningen samtidigt som de utgör mål 4 för god ekonomisk hushållning. Dessa utgår från följande områden: • • • • • • • • Ekonomi i balans Verksamhetsidé Samhällsbyggnad Boende Näringsliv och företagsamhet Hållbar miljö och natur Medborgarskap och trygghet Barn och unga Inriktningsmålen konkretiseras i prioriterade resultatmål. De gemensamma resultatmålen, som gäller för två eller flera nämnder och syftar till att styra en samordnad verksamhet fastställs varje år i kommunplanen. De nämndsspecifika prioriterade resultatmålen beslutas av respektive nämnd i sina nämndsplaner. För resultatmålen gäller att de ska uttrycka förväntade resultat i form av exempelvis medborgarnas och brukarnas nöjdhet, volym, kvalitet eller effektivitet. Vidare ska de vara tydliga och konkreta, mätbara, och realistiska och det ska vara möjligt att avgöra när ett visst resultat är uppnått. Verksamhetsmål ska arbetas fram av verksamheten och ska ingå i verksamhetsplanerna. De ska ange hur verksamheten ska arbeta för att nå beslutade politiska mål. Verksamhetsmålen kan utformas som mål, aktiviteter eller handlingar. Nedanstående bild beskriver målstrukturen. Direktiv och budgetramar Allmänt Kommunstyrelsen beslutade under juni månad om riktlinjer och direktiv för nämndernas arbete med budget och kommunplan. Vidare angav kommunstyrelsens i dessa direktiv de resultatindikatorer som ska kopplas till respektive resultatmål. Under samma månad fastställde kommunfullmäktige definitiva budgetramar och övriga planeringsförutsättningar för 2015. Prisökningskompensation Barn- och ungdomsnämnden, kultur- och utvecklingsnämnden och socialnämnden erhöll kostnadsökningskompensation i sina budgetramar för köp av verksamhet såsom vårdentreprenader, institutionsersättningar, interkommunala eleversättningar och ersättningar till friskolor och förskolor. Kompensationen uppgick till följande belopp: Kultur- och utvecklingsnämnden 1 648 tkr 856 tkr Barn- och ungdomsnämnden Socialnämnden 2 825 tkr Summa 5 329 tkr För övriga typer av kostnader gavs ingen generell kompensation. Inte heller intäkterna uppräknades. Även om nuvarande bedömningar pekar mot en låg inflation under de närmaste åren innebär ändå den uteblivna prisökningskompensation ett generellt minskat ekonomiskt utrymme för verksamheterna. Inget generellt besparingsbeting Den ekonomiska planen förutsatte en resultatförstärkning på 10 000 tkr under 2015. I samband med arbetet med budgetramarna bedömdes det emellertid att den planerade budgetminskningen kunde undvikas. Orsaken till detta ställningstagande var att prognosen över 2015 års 5 intäkter visade på ett bättre utfall än tidigare beräkningar. Det poängterades dock att utrymmet för ytterligare tillskott, utöver de som gavs i budgetramarna, var synnerligen begränsade med de då kända förutsättningarna. Anpassning efter förändrad organisation Med något undantag anpassades budgetramarna efter förändringarna i den politiska organisationen samt överföring av ansvaret för vissa verksamheter. Genom att servicenämnden upphör from 2015 överfördes de ekonomiska resurserna för nämndens verksamhet till kommunstyrelsens budgetram. Vidare överfördes resurser för försörjningsstöd från kulturoch utvecklingsnämnden till socialnämnden. Särskilda tillskott till nämnderna i budgetramarna Allmänt Utöver vissa resursförstärkningar som nämnderna fick i den ekonomiska planen för 2015 erhöll man även tillskott om totalt 14 000 tkr i budgetramarna för samma år. I det följande beskrivs kortfattat dessa tillskott. tenderar att fortsätta gavs nämnden ett tillskott om 1 000 tkr. Socialnämnden I syfte att täcka en förväntad ökad kostnadsnivå inom äldre- och handikappomsorgen avsattes i fjol 5 000 tkr per år i nämndens ekonomiska plan from 2016. Denna förstärkning tillförs redan 2015. För tillkommande kostnader på grund av ökad vårdtyngd inom LSS, personlig assistans och hälso- och sjukvård utökades nämndens budgetram med 2 500 tkr. Utöver befintligt anslag för försörjningsstöd och handläggningen av detta som omdisponerades i budgetramen från kultur- och utvecklingsnämnden tillfördes nämnden ytterligare 2 900 tkr. Budget och kommunplan Allmänt I fjolårets ekonomiska plan avsattes medel under 2015 och åren därefter för kvalitetshöjande satsningar inom en rad olika verksamhetsområden. Utöver dessa tillskott erhöll nämnderna sammanlagt ytterligare förstärkning i budgetramarna. Kommunfullmäktige Budgetramen utökades med 400 tkr för utbildning av förtroendevalda inför den nya mandatperioden. Mot bakgrund av dessa satsningar har därför i det föreliggande budgetförslaget kompensation för volymökningar och kostnadsökningar som är en följd av tidigare fattade beslut prioriterats. Kommunstyrelsen Resurserna till kommunens IT-verksamhet förstärktes med 700 tkr. I det följande beskrivs några av tillskotten i 2015 års. Barn- och ungdomsnämnden Som en följd av beslutet att erbjuda omsorg inom förskolan under obekväm arbetstid tillfördes nämnden 1 500 tkr. På grund av att antalet nyanlända barn ökat markant under de senaste åren och att prognoserna visar på att denna trend Kommunstyrelsens budget förstärks med 2 195 tkr varav huvuddelen avser täcka merkostnader till följd av redan fattade beslut. Som exempel på denna typ av beslut är genomförandet av projektet ”önskad sysselsättningsgrad”, ny livsmedelspolicy med ökade kvalitetskrav och utredning om väghållning i kustområdet. 6 På grund av uppdaterade volymberäkningar av gymnasieverksamheten erhåller kultur- och utvecklingsnämnden, i förhållande till budgetramen, ett tillskott om 321 tkr. För socialnämndens och barn- och ungdomsnämndens direkta kostnader för genomförande av föräldrastödsutbildningar anslås 640 tkr. Anslaget disponeras av socialnämnden. Barn och ungdomsnämndens budget tillförs, för volymrelaterade kostnadsökningar, 1 200 tkr inom skolbarnomsorgen och 280 tkr inom grundskolan. Nämnden ges även anslag om 432 tkr för merkostnader som uppstår genom att driva verksamheten i Ysby skola under vårterminen 2015 samtidigt som det tidigare planerade tillskottet om 410 tkr för ökade skolskjutskostnader inte anslås i budgeten. För att genomföra en ny arbetsmodell för arbetsmarknadsinsatser som syftar till att skapa en hållbar egenförsörjning genom arbete eller studier och därmed minska behovet av försörjningsstöd anslås 1 000 tkr under 2015. För åren därefter avsätts ytterligare 1 000 tkr. Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen VA-verksamhet Kommunstyrelsen Avfallsverksamhet Kultur- och utvecklingsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Socialnämnden Överförmyndarnämnden Revisionen Totalt Kompensationen för avtalsmässiga löneökningar För kompensation för avtalsmässiga löneökningar under år 2015 avsätts ett belopp om 24 000 tkr. Dessutom ingår helårseffekten av 2014 års avtal. I de avsatta medlen ska inrymmas särskilda satsningar för vissa personalkategorier och höjda ersättningar för obekväm arbetstid, jour och beredskap. Medlen kommer att fördelas till nämnderna under nästkommande år. I planen avsätts det ytterligare 23 400 tkr under 2016 och 26 400 tkr under 2017. En procent på kommunens lönekostnader påverkar kostnadsmassan med ca 7,3 mkr. Budget för respektive nämnd Enligt föreliggande budgetförslag uppgår respektive nämnds budget för år 2015 till följande (tkr): Kostnader 2 484 161 213 48 244 25 392 226 774 15 961 415 157 475 220 1 637 1 139 1 373 221 Intäkter 0 29 027 48 244 23 664 45 481 7 739 29 602 64 389 0 0 248 146 Nettobudget 2 484 132 186 0 1 728 181 293 8 222 385 555 410 831 1 637 1 139 1 125 075 Medel för volymökningar Respektive nämnds budget för 2015 har anpassats efter volymförändringar mellan 2013 och 2014. Förändringar under 2015 ska redovisas av respektive nämnd i samband med de två budgetuppföljningarna och i årsredovisningen. Det sker inte någon ytterligare avsättning i 2015 års budget. Däremot avsätts det i planen 4 000 tkr under 2016 och 8 000 tkr under 2017 som har som ändamål att finansiera framtida volymrelaterade tillskott till nämnderna. Finansnettot Finansnettot, som beskriver skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader, beräknas bli positivt under såväl 2015 som 2016 för att under året därefter bli 7 negativt. Samtidigt som räntekostnaderna ökar genom upplåning blir ränteintäkterna lägre som en effekt av mindre likvida medel. Mkr Finansnetto 6 Procent 2014 3,5 2015 4,7 2016 4,9 2017 4,8 Den genomsnittliga skatteunderlagsutvecklingen har under de senaste 10 åren uppgått till 4,0 procent per år. Som framgår beräknas skatteunderlagstillväxten öka under 2015 för att därefter ligga på ungefär oförändrad nivå. 5 4 3 2 Skatteintäktsberäkningarna förutsätter en utdebitering om 20,58 kronor per skattekrona under hela planperioden. 1 0 -1 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Pensionskostnader Pensionskostnaden består i huvudsak av utbetalningar till pensionärer där förmånen intjänats före 1998, årets nyintjänande av förmånsbestämd ålderspension, premien för den avgiftsbestämda delen som uppgår 4,5 procent av lönen för samtliga anställda samt löneskatt. För 2015 beräknas pensionskostnaderna uppgå till 59,6 mkr varav 31,4 mkr avser utbetalningar av årets intjänade pension och 24,5 mkr avser utbetalningar av tidigare intjänade pensioner samt visstidsoch garantipensioner. Samtliga belopp inkluderar särskild löneskatt. Skatteinkomster Laholms kommuns relativa skattekraft (antal skattekronor per invånare i förhållande till riksgenomsnittet) har ökat under 8 av de senaste ökade 10 åren. Den relativa skattekraften uppgår nu till 89,8 procent. Skatteinkomstberäkningarna i budgeten och planen bygger på den av Sveriges Kommuner och Landsting under oktober framtagna skatteunderlagsprognosen för åren 2014 - 2017. Enligt nu gällande prognos uppgår respektive års uppräkning till följande: Utjämning och fastighetsavgift Systemet för kommunal utjämning består av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och regleringsbidrag/avgift. Kommunerna erhåller ett statligt bidrag, inkomstutjämningsbidrag, som beräknas med utgångspunkt från skillnaden mellan garanterad och egen skattekraft. Den garanterade skattekraften uppgår till 115 procent av medelskattekraften. Räcker inte anslagets nivå att finansiera den garanterade nivån justeras detta genom att kommunerna själva får betala en regleringsavgift. Överstiger anslagets nivå den garanterade nivån betalar staten ut ett regleringsbidrag. Bidraget/avgiften kan även användas för att ge extra bidrag utöver uppräkning i takt med skatteunderlaget samt för att hantera ekonomiska regleringar mellan staten och kommuner. Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna de skillnader som orsakas av strukturella faktorer som ligger utanför den enskilda kommunens påverkansmöjlighet, som exempel skillnader i åldersammansättning och social struktur. Kommuner med en ogynnsam struktur får ett bidrag medan kommuner med en gynnsam struktur får betala en avgift till staten. Systemet finansieras i sin helhet 8 genom bidrag och avgifter mellan kommunerna. Utöver ovan beskrivna system finns ett särskilt utjämningssystem för att utjämning av kostnader för stöd och service till funktionshindrade, LAS/LSS. Kommunen har under alla år, sedan LSS-utjämningen infördes, erhållit bidrag från systemet. From 2014 har kommunen emellertid en standardkostnad som är lägre än genomsnittet och måste därför betala till utjämningen. År 2008 infördes en kommunal fastighetsavgift. Utbetalningen till kommunerna under detta år utgick från ett visst antal kronor per invånare. From 2009 tillfaller däremot förändringen av taxeringsvärdet respektive kommun. Den årliga intäktsförändringen adderas till det ursprungliga regleringsbeloppet. Under 2015 beräknas den totala intäkten från fastighetsavgiften uppgå till 52,5 mkr vilket är en ökning med 1,3 mkr i förhållande till 2014. Kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift för åren 2015-2017 beräknas enligt följande (mkr): Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag Strukturbidrag LSS-utjämning Fastighetsavgift Summa 2015 235,2 -20,5 2,2 2,5 -4,3 52,5 267,6 2016 245,6 -20,7 -4,5 2,5 -4,3 53,0 271,6 2017. 256,2 -20,9 -11,1 2,5 -4,4 53,5 275,8 Ekonomiskt resultat Budgeterat resultat för år 2015 uppgår till +15,1 mkr. För de två nästkommande åren är de planerade resultatöverskotten 15,6 mkr och 15,3 mkr. Kommunen har sedan flera år tillbaka haft som målsättning att det finansiella överskottet ska uppgå till ett belopp som motsvarar minst 2 procent av skatte- intäkter, generella statsbidrag och utjämning. För att uppnå ett sådant överskott krävs det ett resultat på ca 23 mkr. Med utgångspunkt från det budgeterade resultatet 2015 sätts det finansiella målet för 2015 till 1,3 procent Som framgår av nedanstående grafik ligger överskottet på ungefär samma nivå under samtliga av de kommande åren. Resultat i förhållande till skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 3,8% 4% 3% 2,3% 2% 1,3% 1,3% 1,2% 2015 2016 2017 0,8% 1% 0% 2012 2013 2014 Utveckling av kostnader och intäkter Nedanstående diagram beskriver utvecklingen av nettokostnader och skatteintäkter, inkl utjämningsbidrag, i förhållande till föregående år. 5% Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter 4% 3% 2% 1% 0% 2013 2014 2015 Nettokostnad (exkl fin.ne tto) 2016 2017 Skatteint.Utjämn.bidrag I diagrammet åskådliggörs hur de budgeterade intäkterna ökar mer än kostnaderna under 2015. Åren därefter förutsätter planen ungefär lika stora årliga intäkts- och kostnadsökningar. Investeringar Enligt prognosen för 2014 beräknas nettoinvesteringarna uppgå till 92,6 mkr. 9 För de tre kommande åren föreslås nettoinvesteringarna uppgå för respektive år till följande: 2015 2016 2017 Summa 86,5 mkr 153,6 mkr 170,8 mkr 410,9 mkr Investeringsvolymen under de närmaste åren åskådliggörs i följande diagram. 180 160 Nettoinvesteringar Mkr således orsaken till den extremt höga nivån under dessa år. Genom att Kommunfastigheter fortsättningsvis svarar för investeringarna i verksamhetsfastigheterna begränsas kommunens investeringsvolym för dessa behov. Bland de större investeringarna som kommer att genomföras i bolagets regi kan nämnas ombyggnad och renovering av Osbecksgymnasiet samt ombyggnad av Knäredsskolan. Inom VA-verksamheten är nedanstående projekt av betydande omfattning. 140 120 100 80 60 40 20 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Investeringarna kan delas upp i följande kategorier: VA och avfall Exploatering Verksamheter Summa 293,8 mkr -2,1 mkr 119,2 mkr 410,9 mkr Fördelningen av kategorier per år framgår av följande diagram: Mkr 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 -20 Fördelning av investeringar Exloateringar VA och avfall Verksamheter 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Som framgår svarar VA-investeringarna för den huvudsakliga delen av kommunens investeringar under de närmaste åren. Detta gäller särskilt under åren 2016 och 2017. De omfattande investeringarna inom VA-verksamheten är För utbyggnad av dagvattensystem i kustområdet avsätts 5,0 mkr per år och totalt under hela planperioden 15,0 mkr. Likaledes avsätts 5,0 mkr per år för förnyelse av befintliga ledningar. Ombyggnad av Skottorps vattenverk ingår i planen med 61,3 mkr. Ett omfattande projekt är utbyggnad av Ängstorps reningsverk med överföringsledning mellan Skummeslöv och Ängstorp. Nettoinvestering för överföringsledningen ingår i planen med 17,2 mkr. För utbyggnaden av reningsverket har det upptagit totalt 96,5 mkr. Tyngdpunkten på detta projekt ligger i slutet av planperioden. För anläggande av vattenledning mellan Skottorp och Laholm och överföringsledning för spillvatten mellan Veinge och Laholm finns totalt 21,7 mkr upptaget i planen. För anläggning av omlastningsstation för hushållsavfall har det upptagits 20,0 mkr i planen. Tyngdpunkten på detta projekt ligger i slutet av planperioden. Planerad exploateringsverksamhet avser i huvudsak exploateringar för industriområden. Detta gäller då utbyggnad av Nyby industriområde. Under 2017 10 beräknas exploateringsverksamheten ge överskott. Nämnderna erhåller investeringsramar som företrädesvis är avsedda för investeringar i utrustning och inventarier. Inom dessa ramar medges nämnderna att disponera medlen efter egna prioriteringar. Samtidigt uppmanas nämnderna att inom dessa ramar avsätta medel för oförutsedda investeringsbehov som kan uppkomma under året. Upplåningsbehov Kommunens totala låneskuld uppgick vid föregående årsskifte till 55 mkr. Under året har ett lån om 25 mkr lösts in. Avsikten är att Kommunfastigheter övertar lån om 30 mkr i samband med förvärvet av kommunens fastigheter. Därefter har kommunen inte någon låneskuld. I takt med att investeringsvolymerna ökar återkommer emellertid upplåningsbehovet. Enligt planen ska det ske en nyupplåning om 10 mkr under 2016 och ytterligare 60 mkr under 2017. 80 Mkr Låneskuld 60 40 20 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Förvaltning av pensionsmedel Vid föregående årsskifte uppgick det bokförda värdet av pensionsförvaltningen till 60,1 mkr medan marknadsvärdet var 73,9 mkr. Enligt nuvarande finansieringsplan sker varken avsättningar eller uttag under planperioden. Förvaltningen ökar endast motsvarande respektive års avkastning. Resultatbudget Resultatbudgeten för 2015 samt planen för 2016 och 2017 bygger på föreliggande budgetförslag samt planerade inkomst- och kostnadsförändringar under de två nästföljande åren. Det finansiella resultatet för 2015 förbättras något i förhållande till föregående år. Resultaten i den ekonomiska planen ligger på ungefär samma nivå. Finansieringsbudget Finansieringsbudgeten visar hur nettoinvesteringen skall finansieras under året samt hur årets drift- och investeringsverksamhet påverkar kommunens finansiella reserver i form av likvida medel. De likvida medlen minskar med ca 56 mkr under planperioden. Denna minskning är en del av finansieringen av de planerade investeringarna. Resterande finansiering sker genom nyupplåning och överskott i kassaflödet från den löpande verksamheten. Balansbudget Balansbudgeten beskriver kommunens finansiella ställning den 31 december för varje år under planperioden. Bl a kan det egna kapitalets förändring utläsas av balansbudgeten. Som framgår utvecklas relationen skulder och eget kapital i förhållande till de totala tillgångarna (soliditeten) i positiv riktning under 2015 och 2016 jämfört med innevarande år. Den huvudsakliga orsaken är att låneskulden under dessa år är minimal. Soliditet 75% 70% 65% 60% 2012 2013 2014 2015 2016 2017 11 God ekonomisk hushållning En förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och åtgärder som säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet I enlighet med vad som förskrivs i kommunallagen ska kommunfullmäktige besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen. Riktlinjerna avser företrädesvis det strategiska och mer långsiktiga perspektivet. Enligt riktlinjerna ska kommunens ekonomiska planering präglas av långsiktig god ekonomisk hushållning som ytterst syftar till att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Verksamheternas mål och krav på ambitionshöjningar måste underordnas de samlade ekonomiska förutsättningarna. Detta kräver regelbundna omprövningar och prioriteringar för att möjliggöra omfördelningar av resurser mellan verksamheter. En grundläggande princip för kommunens finansiella ställning och utveckling är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader får inte över tiden öka i snabbare takt än skatteintäkter och generella statsbidrag. Genom att inte förbruka alla skatteintäkter i den ordinarie verksamheten skapas ett nödvändigt överskott. Ett sådant överskott ger grundläggande förutsättningar för en egenfinansiering av investeringarna samtidigt som det skapar en reserv som ger kommunen möjlighet att möta oförutsedda kostnader och minskade intäkter. Vidare är det av väsentlig betydelse att lånefinansiering av investeringar kan begränsas och att dessa i stället till övervägande del kan finansieras med egna medel. En lånefinansiering av investeringar innebär ökade räntekostnader vilket leder till minskat utrymme för verksamheterna. Kommunens budget ska innehålla finansiella mål och mål för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen ska följas upp och utvärderas i delårsrapporten och årsredovisningens förvaltningsberättelse. 12 Resultatbudget Mkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamheternas nettokostnader Skatteintäkter Statl utjämningsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Bokslut Prognos 2013 2014 270,8 245,8 -1 264,6 -1 292,0 -53,8 -57,2 Budget 2015 233,1 -1 317,7 -64,1 Plan 2016 237,4 -1 355,7 -70,2 Plan 2017 241,0 -1 394,7 -76,6 -1 047,6 -1 103,4 -1 148,7 -1 188,5 -1 230,3 830,2 252,9 14,2 -8,5 861,9 249,6 3,3 -2,1 894,3 267,6 3,7 -1,8 931,4 271,6 3,5 -2,4 970,0 275,8 3,5 -3,7 41,2 9,3 15,1 15,6 15,3 41,2 9,3 15,1 15,6 15,3 Bokslut Prognos 2013 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Extraordinär intäkt Extraordinär kostnader Årets resultat Kassaflödesbudget Mkr Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för avskrivningar Justeringar för ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten Ökning/minskning av exploateringstillgångar Ökning/minskning av kortfr. fordringar och skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggn.tillgångar Försäljn av materiella anläggn.tillgångar Investering i finansiella anl.tillgångar Försäljning av finansiella anl.tillgångar Förändr. kapitalförvaltning pensionsmedel Omklassn. kapitalförvaltning pensionsmedel Kassaflöde från investeringsverksamhet Finansieringsverksamheten Ökning av långfristiga skulder Amortering av skuld Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 41,2 53,8 9,3 57,2 15,1 64,1 15,6 70,2 15,3 76,6 10,6 105,6 -11,1 2,6 69,1 1,9 5,1 84,3 -4,0 6,1 91,9 0,5 7,8 99,7 5,6 46,1 140,6 7,8 78,8 -2,8 77,5 4,1 96,5 4,5 109,8 -116,8 3,2 -94,5 -82,5 30,0 -154,1 -176,4 -113,6 -94,5 -52,5 -154,1 -176,4 5,4 1,0 -25,0 1,0 -30,0 11,0 61,0 5,4 -24,0 -29,0 11,0 61,0 32,4 108,6 141,0 -39,7 141,0 101,3 -4,0 101,3 97,3 -46,6 98,2 50,7 -5,6 52,5 45,1 13 Balansbudget Mkr Tillgångar Anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Bokslut Prognos 2013 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 784,9 784,9 821,2 821,2 808,6 808,6 891,5 891,5 990,3 990,3 166,4 32,7 141,0 340,1 157,5 30,8 101,3 289,6 155,9 34,8 97,3 288,9 154,2 34,3 50,7 241,0 153,3 28,7 45,1 229,8 1 125,0 1 110,8 1 096,6 1 130,7 1 217,4 783,8 793,1 808,2 823,8 839,1 Avsättningar Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar 58,3 7,4 59,1 8,2 62,4 9,0 66,7 9,8 72,7 10,6 Skulder Långfristiga lån Övriga långfristiga skulder Kortfristiga skulder 55,0 27,6 192,9 30,0 28,6 191,8 0,0 29,6 187,4 10,0 30,6 189,8 70,0 31,6 193,4 341,2 1 125,0 317,7 1 110,8 288,4 1 096,6 306,9 1 130,7 378,3 1 217,4 579,0 563,7 554,3 550,0 549,1 Omsättningstillgångar Övriga omsättningstillgångar Exploateringsmark Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Summa avsättningar och skulder Summa skulder och eget kapital Ansvarsförbindelse Intjänade pensionsförmåner före 1998 14 Sammandrag- driftbudget Tkr Kommunfullmäktige/ Partistöd Budget 2015 Intäkt kostnad Plan 2016 Intäkt kostnad Netto Plan 2017 Intäkt kostnad 0 2 484 2 484 0 2 084 0 2 084 Kommunstyrelse 29 027 161 213 132 186 29 027 162 963 29 027 161 968 Kultur- och utvecklingsnämnd 45 481 226 774 181 293 45 781 224 828 45 781 226 616 Miljö- och byggnadsnämnd 7 739 15 961 8 222 7 739 15 961 7 739 15 961 Barn- och ungdomsnämnd 29 602 415 157 385 555 29 602 414 725 29 602 414 725 Socialnämnd 64 389 475 220 410 831 64 389 478 510 64 389 479 470 Överförmyndarnämnd 0 1 637 1 637 0 1 637 0 1 637 Revision 0 1 139 1 139 0 1 139 0 1 139 176 238 1 299 585 1 123 347 176 538 1 301 847 176 538 1 303 600 VA- verksamhet 48 244 48 244 0 51 150 52 857 53 630 59 872 Avfallsverksamhet 23 664 25 392 1 728 24 712 26 118 25 812 26 674 Summa nämnder 248 146 1 373 221 1 125 075 252 400 1 380 822 255 980 1 390 146 Gemensam verksamhet -15 000 -55 500 -40 500 -15 000 -25 100 -15 000 4 500 Summa totalt 233 146 1 317 721 1 084 575 237 400 1 355 722 240 980 1 394 646 Delsumma Specifikation gemensam verksamhet Prisökningskompensation Löneavtal kompensation Arbetsmodell AMI Ökning ferielöneskuld Volymökningar, reserv KS oförutsedda Försäkringspremier personal Pensionskostn. Exkl personalomkostnadspålägg Intern kapitalkostnad Interna poster -15 000 Summa -15 000 5 700 12 000 24 000 1 000 1 000 0 200 0 47 400 2 000 1 000 4 000 200 3 000 73 800 2 000 1 000 8 000 200 3 000 21 600 -88 300 -15 000 21 600 -88 300 0 -15 000 23 100 -96 500 -15 000 -15 000 26 000 -106 500 -15 000 -55 500 -40 500 -15 000 -25 100 -15 000 4 500 24 000 1 000 1 000 200 15 Sammandrag- investeringsbudget Tkr Kommunstyrelse exkl Exploatering Budget 2015 Inkomst utgift Netto Plan 2016 Inkomst utgift Plan 2017 Inkomst utgift 670 22 720 22 050 4 475 31 225 1 625 20 000 3 150 7 100 3 950 12 080 11 600 12 080 6 450 Kultur- och utvecklingsnämnd 0 4 250 4 250 0 11 900 0 3 000 Miljö- och byggnadsnämnd 0 315 315 0 200 0 200 Barn- och utbildningsnämnd 0 7 300 7 300 0 7 300 0 7 300 Socialnämnd 0 3 050 3 050 0 3 700 0 3 600 Delsumma 3 820 44 735 40 915 16 555 65 925 13 705 40 550 Vatten- och avloppsverksamhet 8 400 53 700 45 300 17 400 114 600 0 126 000 Avfallsverksamhet 0 300 300 0 7 000 0 18 000 Summa nämnder 12 220 98 735 86 515 33 955 187 525 13 705 184 550 Kommunstyrelse exploatering 16 Projekt – investeringar Tkr Kommunstyrelsen Räddningstjänsten IT-investeringar Markinköp/försäljning KS oförutsedda investeringar Investeringsram Tillväxtinvesteringar Stationsområde Trulstorp, parkering Laholm parkeringsprojekt Husbilsparkering GC-väg inre Kustvägen i Skummeslöv IT-stöd Budget 2015 Inkomst Utgift 670 500 700 2 000 1 000 10 770 5 300 1 000 150 1 100 Plan 2016 Plan 2017 Inkomst Utgift Inkomst Utgift 2 475 4 000 700 2 000 1 000 12 825 6 000 1 625 4 000 700 2 000 1 000 10 300 2 000 2 000 200 4 000 500 22 720 4 475 31 225 1 625 20 000 Kommunstyrelsen- exploateringsverksamhet Exploatering industri 1 120 Exploatering bostäder 2 030 6 700 400 10 150 1 930 11 600 0 10 150 1 930 5 450 1 000 Delsumma 7 100 12 080 11 600 12 080 6 450 Delsumma Kommunstyrelsen- VA-verksamhet Komplettering vattenverk Styrning vatten Ombyggnad Skottorps vattenverk Vattentäkt Knäred Komplettering reningsverk Utbyggnad Hedhuset/Ängstorp Överföringsledning HedhusetÄngstorp Ombyggnad avloppspumpstation Datoriserat drift o övervaknings syst. Vattenledning Veinge-Kistinge Överföringsledning Veinge-Laholm Överföringsledning Öringe Vattenledning Veinge-Laholm Vattenledning Skottorp-Laholm Kövlinge LTA-system Exploatering bostäder Serviser Exploatering industri Förnyelse av befintliga ledningar Utbyggnad dagvatten Delsumma 200 670 3 150 500 500 37 300 500 300 10 000 500 500 3 800 1 900 300 3 500 8 400 8 400 14 000 600 500 1 000 7 000 200 2 500 3 000 1 000 2 000 400 1 000 5 000 5 000 17 400 53 700 17 400 500 500 20 200 300 83 000 29 000 600 500 600 500 3 750 2 000 1 250 8 000 3 000 400 7 000 5 000 5 000 114 600 3 000 400 7 000 5 000 5 000 0 126 000 17 Budget 2015 Tkr Inkomst Utgift Kommunstyrelsen- Avfallsverksamhet Omlastningsstation Lakvattenshatering 300 Infartsväg (omb bef väg) Delsumma Summa 0 7000 0 18000 12 220 83 820 33 955 164 425 13 705 170 450 Totalt Netto 3 000 1 000 5 000 3 000 250 0 4 250 0 165 100 50 0 315 0 7 300 11 900 0 200 0 200 0 1 300 150 1 600 7 300 3 000 200 0 7 300 7 300 Socialnämnd Investeringsram Inventarier servicebostad LSS Inventarier korttidsboende LSS Utbyte trygghetslarm särskilt boende Summa 3 000 900 3 000 Barn- och ungdomsnämnd Investeringsram enligt plan Summa 2000 300 Miljö- och byggnadsnämnd MiljöR/ECOS2, ärendehanteringssystem AGS arkivsystem Inventarier Summa 16000 4000 2000 1000 0 Kultur- och utvecklingsnämnd Investeringsram Multiarena vid kusten Padeltennisbana Inventarier Vision Osbeck Scen och åhörarområde stadsparken Summa Plan 2016 Plan 2017 Inkomst Utgift Inkomst Utgift 200 7 300 0 7 300 1 300 1 300 800 1 600 700 1 600 0 3 050 0 3 700 0 3 600 12 220 98 735 33 955 187 525 13 705 184 550 86 515 153 570 170 845 18 Specifikation exploateringsbudget Budget 2015 Utgift Inkomst Exploateringsområde industri Nyby industriområde etapp 1 Veinge industriområde, etapp 1 Mellby industriområde etapp 1 Mellby industriområde etapp 2 handelsplats Ängstorp Våxtorps industriområde Hishults industriområde Summa exploatering industri Netto exploatering industri 0 120 500 0 0 0 500 4 650 0 0 0 0 250 1 800 5 200 150 500 500 3 000 300 500 4650 0 0 2000 2450 700 1800 5 200 150 500 500 3000 300 500 0 0 0 3000 2450 0 0 1 120 6 700 5 580 10 150 11 600 1 450 10 150 5450 -4 700 Budget 2013 Inkomst Utgift Exploateringsområde bostäder Ysby bostadsområde etapp 1 Glänninge bostadsområde etapp 1 Glänninge bostadsområde etapp 2 Örelid bostadsområde etapp 2 Veinge öster bostadsområde Veinge Äringsvägen Knäred (Björkeredsområdet) bostadsomr Summa exploatering bostäder Netto exploatering bostäder Plan 2016 Plan 2017 Inkomst Utgift Inkomst Utgift Plan 2014 Inkomst Utgift Plan 2015 Inkomst Utgift 280 200 1 000 350 100 100 400 0 0 0 0 0 280 200 1 000 350 100 0 0 0 0 0 0 0 280 200 1 000 350 100 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 000 2 030 400 -1 630 1 930 0 -1 930 1 930 1 000 -930 19 Vision och mål Kommunfullmäktige har antagit en vision och inriktningsmål för kommunens verksamheter. I detta avsnitt finns de inriktningsmål och prioriterade resultatmål som är gemensamma. I avsnittet som avser nämnderna tas de nämndsspecifika inriktningsmålen från kommunfullmäktige upp. Vision I Laholm vill vi bli fler och bättre för en starkare framtid. Här förenas livskvalitet och tillväxt för en hållbar utveckling. Motivering Laholm ska vara en attraktiv livsplats där laholmarna trivs med att bo och leva och som attraherar nya invånare. Barn och ungdomar är särskilt viktiga för Laholms framtid. Laholm ska ha tydligt fokus på utveckling och tillväxt som främjar befolkningsökning och näringslivsutveckling på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. En ökad befolkning och sysselsättning leder till bättre livskvalitet i kommunen, till ökad skattekraft, mer arbetskraft till näringslivet, ökad mångfald och en mer dynamisk kommun. 1 Ekonomi i balans Kommunens ekonomiska planering ska präglas av långsiktig god ekonomisk hushållning som ytterst syftar till att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Verksamheternas mål och krav på ambitionshöjningar måste underordnas de samlade ekonomiska förutsättningarna. Finansiellt mål 1.1 Årets resultat ska uppgå till minst 1,3 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Kommunen har sedan flera år tillbaka haft som målsättning att det finansiella överskottet över tiden ska uppgå till ett belopp som motsvarar minst 2 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Denna ambition har temporärt sänkts under de senaste åren. Samtidigt har resultaten under de senaste fem åren igenomsnitt uppgått till över 3,7 procent. Indikatorer Resultat i förhållande till skatt o utjämning Egenfinansiering av nettoinvestering Finansiellt mål 1.2 Nettoinvesteringarna, exklusive investeringar som görs inom avgiftsfinansierad verksamhet och exploateringsverksamhet, ska finansieras med egna medel. Målet beskriver att investeringarna skall finansieras med internt tillförda medel, dvs överskottet från driftverksamheten och avskrivningar. Eventuell lånefinansiering av investeringar skall begränsas till verksamheter eller anläggningar som i sin helhet finansieras genom avgifter eller exploateringsinkomster. Med avgiftsfinansierad verksamhet avses, i första hand, VA- och renhållningsverksamhet. Genom att investeringarna till stor del avser den avgiftsfinansierade verksamheten uppfylls målet med stor marginal. Ansvarig mätning KS KS Utfall 2013 3,8 % 100 % Prognos 2014 0,8 % 91 % Budget 2015 1,3 % 100% 20- 2. Verksamhetsidé Laholms kommun ska vara en professionell service- och myndighetsorganisation där en helhetssyn och samverkan, nationellt och internationellt, präglar arbetet för medborgarnas bästa. Medborgarna ska ges möjlighet till deltagande, inflytande och delaktighet i verksamheten. Verksamheten i den samordnade förvaltningen ska präglas Indikatorer av hög kvalitet, god service, effektivitet, utveckling och medborgarfokus. Gemensamt prioriterat resultatmål 2.1 Andelen medborgare och brukare som upplever god tillgänglighet och gott bemötande ska öka. Källa Ansvarig mätning Medborgarnas upplevda nöjdhet med SCB medb.unders KS tillgänglighet och bemötande Kvalitetsfaktor tillgänglighet, Insikt KS myndighetsutövning alla område/näringsliv Kvalitetsfaktor bemötande, Insikt KS myndighetsutövning alla område/näringsliv Andel som har erbjudits plats inom KKIK BUN förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum. Andel elever som känner sig välkomna till Brukarunders BUN skolan, genomsnitt förskoleklass, år 1-3 Andel elever som känner sig välkomna till Brukarunders BUN fritids, genomsnitt förskoleklass, år 1-3 Väntetid till särskilt boende (dagar) ÖJ, socialstyrelsen SON Bemötande särskilt boende ÖJ, socialstyrelsen SON Bemötande hemtjänst ÖJ, socialstyrelsen SON Medeltal för Bemötande Personlig assistans Brukarundersökn. SON SFB (Socialförsäkringsbalken f.d LASS) och LSS kommunal verksamhet Medeltal för Bemötande Gruppbostad, egen Brukarundersökn. SON regi 1) SCB:s medborgarundersökning och SKL:s mätning Insikt görs vartannat år. Utfall 2013 Prognos 2014 Budget 2015 60 1 - 63 73 1 - 75 74 1 - 75 52 % 70 % 75 % 95 % 98 % 99 % 94 % 94 % 95 % 63 60 % 79 % 85 % 45 63 % 82 % 90 % 45 70 % 85 % 90 % 88 % 90 % 90 % Prioriterade förbättringar och utvecklingsområden Kommunstyrelsen ska under 2015 påbörja ett arbete med att ta fram ett ledningssystem som kompletterar styrmodellen med bl a kvalitetsledning och systematik för hållbar utveckling. En översyn av kommunens kvalitetsdeklarationer kommer att göras i samtliga nämnder. Införande av en digital hantering av synpunkter och felanmälan kommer att ske för kommunstyrelsens verksamheter i ett första skede. Även i kultur- och utvecklingsnämndens och socialnämndens verksamheter kommer man att se över möjligheten att införa en digital hantering av brukarsynpunkter. Informationen från synpunkter innebär möjlighet till en bättre uppföljning av verksamheten och kan på sikt skapa en effektivare organisation. Miljö- och byggnadsnämnden och kulturoch utvecklingsnämndens verksamheter kommer att förbättra informationen på Laholms webbplats bl a genom att översätta till flera språk och publicera detaljplaner. Möjligheten att införa bygglov över disk ska utredas under 2015. 21 Gemensamt prioriterat resultatmål 2.2 Under året ska utbudet av e-tjänster öka. Indikatorer Antal e-tjänster Antal e-tjänster Antal e-tjänster Antal e-tjänster Antal e-tjänster Källa Ansvarig mätning Utfall 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Egen mätning Egen mätning Egen mätning Egen mätning Egen mätning KS KUN BUN SON MBN 36 5 1 0 40 11 6 3 1 50 14 6 6 0 Prioriterade förbättringar och utvecklingsområden Arbetet sker efter en långsiktig plan med prioritering efter vilka e-tjänster som är viktigast. E-tjänster ska bidra till ökad service och ökad effektivitet. Inom kulturoch utvecklingsnämndens verksamheter ska minst tre e-tjänster göras tillgängliga under 2015. För kultur och utvecklingsnämndens verksamheter kommer vi att se över den språkliga tillgängligheten i befintliga e-tjänster. De e-tjänster som har satts i bruk under 2014 ska utvärderas och 3. Samhällsbyggnad En aktiv och långsiktig samhällsbyggnad ska garantera en levande landsbygd, en förtätning av Laholms tätort och en utveckling av kustområdet. Samhällsbyggnaden ska bidra till hållbar tillväxt. Attraktiva och efterfrågade områden ska prioriteras. Indikatorer Antal sålda kommunala tomter för småhus Antal sålda tomter, fastighetsmäklare Antal kvm såld industritomt Antal lagakraftvunna detaljplaner som ger möjlighet till flera boendeformer Antal detaljplaner för bostäder som vunnit laga kraft Antal detaljplaner för verksamheter som vunnit laga kraft vidareutvecklas 2015 om behov finns. Barn- och ungdomsnämnden kommer att utveckla de tjänster vi har idag och kommer inte att under 2015 införa några nya e-tjänster. Barn- och ungdomsnämnden kommer istället att arbeta för att de befintliga e-tjänsterna får genomslagskraft och utnyttjas fullt ut av både föräldrar och personal. Mittbygge, d.v.s. e-tjänsten för att ansöka om bygglov kommer att marknadsföras. Gemensamt prioriterat resultatmål 3.1 Skapa förutsättningar för nybyggnation för näringsliv och bostäder med olika boendeformer och upplåtelseformer med särskilt fokus på unga familjer. Källa Ansvarig mätning Utfall 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Egen mätning Egen mätning (årsredovisningen) Egen mätning Egen mätning KS MBN 3 - 7 - 15 - KS MBN 0 3 15 000 3 25 000 4 Egen mätning Egen mätning MBN MBN 3 4 5 1 6 4 22 Gemensamt prioriterat resultatmål 3.2 Byggklar mark för bostäder ska finnas i de områden som efterfrågas. Indikatorer Byggklara tomter för småhus Antal kvm planlagd mark för bostäder Antal kvm planlagd mark för verksamheter Antal detaljplaner för bostäder som vunnit laga kraft Antal detaljplaner för verksamheter som vunnit laga kraft Prioriterade förbättringar och utvecklingsområden Kommunens ska ha en god planberedskap för olika boendeformer och verksamheter i efterfrågade områden. Kommunen ska bli bättre på att informera om byggklara tomter och kommunens mark för verksamheter av olika slag. Detaljplaner för bostäder ska finnas med i alla kommunens tätorter. Under 2015 prioriteras detaljplaner som möjliggör flerbostadshus samt detaljplaner som förtätar Laholms centrum. Vid planläggning ska vikten av de sociala frågorna lyftas särskilt såsom upplevelsen av närområdet, mötesplatser, trygghet mm. 4. Boende, inriktningsmål I Laholm tar vi vara på den gemytliga livsmiljön. Den offentliga miljön ska utvecklas och vårdas så att den är attraktiv, tillgänglig och känns trygg och säker att vistas i. Vi ska erbjuda attraktiva och differentierade boendeformer som attraherar så väl befintliga som nya invånare. Indikatorer Folkmängd Flyttnetto Födelsenetto Medborgarnas upplevelse av kommunen som en attraktiv plats att leva och bo i Medborgarnas rekommendationsbenägenhet av Laholm som boendeort till vänner och bekanta 1) SCB:s medborgarundersökning görs vartannat år. Källa Ansvarig mätning Utfall 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Egen mätning Egen mätning Egen mätning Egen mätning Egen mätning KS KS KS MBN MBN 135 158 000 360 000 3 4 135 160 000 350 000 5 1 125 150 000 300 000 6 4 Detaljplaner för verksamheter ska finnas i alla kommunens tätorter vid planperiodens slut. En aktiv dialog med olika byggaktörer om t ex olika upplåtelseformer kommer att vara en del i planprocessen. En professionell myndighetsutövning med god tillgänglighet och bemötande, bra information på hemsidan, bra samarbete mellan miljö- och byggnadsnämndens och kommunstyrelsens verksamheter samt även andra aktörer, kommer att prioriteras under 2015. Gemensamt prioriterat resultatmål 4.1 Antalet invånare ska öka till 25 000 år 2025 vilket innebär en ökning om 120 invånare per år. Källa Ansvarig mätning Utfall 2013 Prognos 2014 Budget 2015 SCB SCB SCB SCB Medborgarund. SCB Medborgarund. KS KS KS KS 23 517 +56 +3 61 23 695 +142 -19 23 764 138 -16 65 KS 66 1) 70 1) 23 Prioriterade förbättringar och utvecklingsområde Kommunen ska bedriva en bra verksamhet inom förskola och skola liksom en god och tillgänglig service i övrigt. Vidare ska attraktiva bostäder med olika upplåtelseformer erbjudas. Kultur- och utvecklingsnämnden ska under 2015 utveckla och förbättra det strategiska kommunikationsarbetet för bidra till att skapa en attraktiv bild av Laholm hos invånare, besökare och företagare. Kultur- och utveckling ska även förbättra och utveckla möjligheterna att följa upp besökares upplevelse av Laholm. Miljö- och byggnadsnämnden ska arbeta för att öka attraktiviteten i befintliga detaljplaner som inte bebyggs. En bra infrastruktur, med bl a bredband, ska 5. Näringsliv och företagsamhet Laholms kommun ska främja näringslivsutvecklingen för fler och växande företag. Vi ska vidta aktiva åtgärder för att stimulera nya etableringar inom handelsoch tjänstesektorn samt besöksnäringen. Företagsamheten i kommunen ska stimuleras. Entreprenörskap ska främjas genom entreprenöriellt lärande och i samverkan med näringslivet. Indikatorer NKI, myndighetsutövning/näringsliv Placering totalt sett i Svenskt Näringslivs företagsklimatundersökning Placering i Svenskt Näringslivs företagsklimatundersökning avseende företagarnas uppfattning om kommunens service till företagen. Andel av dem som använt Företagslotsen som är nöjda med tjänsten Placering i Svenskt Näringslivs företagsklimatundersökning när det gäller företagarnas uppfattning om kommunens tillämpning av lagar och regler säkerställas vid planläggningen. Arbetet med fördjupad översiktsplan vid kusten prioriteras. Boendes önskemål och erfarenheter ska klargöras med kontinuerliga enkäter. Socialnämnden har antagit en bostadsförsörjningsplan som avser olika boendeformer för samtliga målgrupper inom socialtjänstens ansvarsområde. Socialnämnden ska se till att det finns förutsättningar att bo i kommunen/bo kvar i sin bostad oavsett vilken förändrad situation den enskilde hamnar i eller står inför. Gemensamt prioriterat resultatmål 5.1 Det lokala näringslivet ska även fortsättningsvis uppfatta kommunen som stödjande och med hög servicenivå. Källa Ansvarig mätning Utfall 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Insikt Extern mätning Extern mätning KS KS 69 6 2015: 70 Utfall: 10 70 7 KS 6 Utfall: 7 6 Extern mätning Extern mätning KUN 90 % 90 % 90 % MBN 27 24 20 24 Gemensamt prioriterat resultatmål 5.2 Antal företag inom handels- och tjänstesektorn samt besöksnäringen ska öka. Indikatorer Antal nya företag som startas, per 1000 invånare (nyföretagarcentrum) Antal lagakraftvunna detaljplaner som möjliggör etablering inom handel, tjänstesektorn eller besöksnäringen Antal bygglov för verksamheter i handels- och tjänstesektorn samt besöksnäringen. Prioriterade förbättringar och utvecklingsområden Kontinuerlig utbildning ska genomföras i serviceinriktad myndighetsutövning och ny personal ska alltid introduceras utifrån våra ambitioner om myndighetsutövning. Kommunstyrelsen ska skapa genomarbetade investeringserbjudanden och ta fram en tydlig handlingsplan för hur vi ska öka Laholms marknadsvärde för nya etableringar och investeringar. Vi ska arbeta strategiskt för att öka samverkan med grannkommuner och regionen. Den nya näringslivsstrategin ska implementeras i hela organisationen. Kommunstyrelsens presidie fortsätter sina företagsbesök och tankar finns på att anordna företagsbesök för hela kommunstyrelsen. Den pågående handelsutredningen ska ge bättre underlag för samverkan med näringslivet i Laholm och ge tydligare underlag för beslut och handlingsvägar. Utredningen ska lägga sitt förslag i mars 2015. Vi ska ha tillgång på rätt markområden för etableringar inom prioriterade 6. Hållbar miljö och natur Laholm ska vara en långsiktigt hållbar kommun där vi aktivt arbetar för att minska medborgarnas, näringslivets och den kommunala verksamhetens samlade miljöpåverkan. Kulturmiljön och våra Källa Ansvarig mätning Utfall 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Nyföretagarcentrum Egen mätning Egen mätning KUN 4,8 6,0 5,0 MBN 2 2 2 MBN - - 5 sektorer. Skapa nätverk och kluster för företag i berörda näringar. Företagslotsens tjänst och funktion ska kvalitetssäkras i kvalitetsdeklarationer av kultur- och utvecklingsnämnden i samverkan med kommunstyrelsen och miljöoch byggnadsnämndens verksamheter. Kultur- och utvecklingsnämnden ska under året förstärka stöd och erbjudande till entreprenörer som kan och vill starta nya verksamheter och företag i kommunen. Särskilda utvecklingsområden är insatser för nyanlända, vägledning och coachning samt insatser för att stimulera socialt företagande. En strategi för utvecklingen av ett hållbart fiske och fiskerelaterad besöksnäring ska tas fram. Utveckling av vår samverkan med besöksnäringen för att stötta dem i deras verksamhetsutveckling, paketeringsoch kommunikationsarbete ska fortsätta. Ett annat utvecklingsområde är en fortsatt utveckling av stranden och kustområdet tillsammans med andra berörda verksamheter. unika natur- och miljötillgångar ska vi medvetet vårda och utveckla. I vår vattennära kommun är stranden prioriterad som en naturtillgång och för besöksnäringen. I kommunplanen tas ett prioriterat resul- 25 tatmål med. Inom inriktningsmålet finns det ett flertal styrdokument så som lokala miljömål, energistrategi och klimatstrategi. Uppföljning inom området sker genom de olika styrdokumenten. Kommunen ska arbeta för ett hållbart tänkande som systematiskt genomsyrar alla verksamheter i syfte att uppnå en eko- logisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling. Indikatorer Miljöaktuellts miljöranking, Laholms placering Graden av uppfyllelse av vattendirektivets åtgärdsprogram Andel äldre som behandlas med 10 eller fler läkemedel samtidigt Prioriterade förbättringar och utvecklingsområden Kommunstyrelsens arbete med att ta fram ett heltäckande ledningssystem som inkluderar hållbar utveckling kommer att ge systematik åt miljöarbetet. I samband med införandet av ett ledningssystem kommer såväl personal som förtroendevalda att utbildas. En förvaltningsplan för kustområdet med syfte att bl.a. uppnå kriterierna för Blå Flagg kommer att tas fram. Kommunstyrelsen kommer att i samverkan med Laholmsbuktens VA tillse att en säker spill- och dagvattenhantering byggs ut i kustområdet. Varor och tjänster som upphandlas ska vara energieffektiva och fria från hälsooch miljöfarliga ämnen såväl i produktion som vid användning. Gemensamt prioriterat resultatmål 6.1 Källa Ansvarig mätning Utfall 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Miljöaktuellt Länsstyrelsen Öppna jämförelser KS KS SON 211 20,4 % 64 70% 18,0 % 48 100 % 15,0 % och utvecklingsnämnden En strategi för utvecklingen av ett hållbart fiske ska tas fram under året. För övriga nämnder finns det flera prioriterade förbättringar och utvecklingsområden. Bland annat att möjliggöra praktikplatser och arbetsträningsplatser med inriktad på återvinning av produkter, skolorna kan ansöka om Håll Sverige Rents certifiering Grön Flagg, tydligt hållbarhetsperspektiv i handläggning av detaljplaner och prövning av miljöfarliga verksamheter (t ex enskilda avlopp och Canläggningar) samt arbeta förebyggande i socialnämndens verksamheter för att minska behov av insatser och därigenom minska belastningen på miljön. Ekokommunnätverkets nyckeltal kommer att användas som en indikator från 2015. Som i ett led i verksamhetens hållbarhetsarbete är ett utvecklingsområde för kulturGemensamt prioriterat resultatmål 6.2 Kommunens ska utifrån ett medvetet handlande tillse att påverkan på växthusIndikatorer Energieffektiviseringsåtgärder i kommunens och dess bolags fastigheter (procentuell förändring av förbrukning) Antal/andel fordon med förnyelsebart bränsle i kommunen Antal/andel fordon med förnyelsebart bränsle i kommunens verksamheter effekten minskar. Kommunens verksamheter ska vara fossilbränslefria år 2030. Källa Ansvarig mätning Utfall 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Egen undersökn. Officiell statistik KS -6,5 % -7,5 % -9,0 % KS Egen undersökn. KS 648 st 4,6 % 8 st 6,0 % 662 st 4,5 % 9 st 6,7 % 687 st 4,6 % 9 st 6,7 % 26 Prioriterade förbättringar och utvecklingsområden Nya fordon som köps eller leasas ska i första hand drivas av förnyelsebara bränslen. Kommunen ska uppmuntra till kollektivt åkande genom information och genom en intern resepolicy som styr mot kollektivt åkande. Energieffektiviseringsstrategin ska genomföras enligt plan. Kommunen ska även stimulera och medverka till hållbart byggande. Personalgrupper som kör i tjänsten ska gå kursen ”sparsam körning”. Kultur- och utvecklingsnämnden ska under året vidareutveckla konceptet Gateway Laholm (vid järnvägsstationen) bl a med inriktningen att öka användandet av cykel som kommunikationsmedel. kollektivtrafik och cykel, sortering av avfall mm. I miljötillsynen ska vi särskilt fokusera på åtgärder som minskar växthuseffekten, t ex i samband med olika typer av prövningar. Taxor och policys ska anpassas så att ökad hållbarhet stimuleras. Socialnämndens verksamheter ska arbeta aktivt med ruttoptimering och lokalisering av verksamhetslokaler för att minimera körsträckorna inom verksamheten. Laholmsbuktens VA ska beräkna vaverksamhetens klimatavtryck samt ska till utgången av 2017 minska antalet kemikalieprodukter med 20% jämfört med 2014. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska ta fram ett skriftligt och digitalt informationsmaterial för dem som söker bygglov. I planarbetet ska särskilt fokus läggas på frågor som minskar växthuseffekten t ex förutsättningar för klimatsmart boende, 7. Medborgarskap och trygghet Vi ska stimulera ett aktivt medborgarskap där medborgarna har möjligheten att påverka, ta ansvar, ha inflytande och vara delaktiga. Vi ska, i samverkan med andra, medverka till att livsmiljön i Laholm präglas av goda förutsättningar för invånarnas hälsa, trygghet och säkerhet. Gemensamt prioriterat resultatmål 7.1 Medborgarnas och brukarnas upplevelse av inflytande och delaktighet ska öka. Indikatorer Medborgarnas upplevelse av inflytande över kommunens verksamheter, NII Medborgarnas möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling Andel elever som upplever att deras lärare tar hänsyn till deras åsikter, genomsnitt förskoleklass, år 1-9 Brukarnas upplevelse av hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende Brukarnas upplevelse av hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst Källa Ansvarig mätning Utfall 2013 Prognos 2014 Budget 2015 SCB medborgarund. KKiK KS 41 42 43 KS 58 % 55 % 60 % Egen undersökn BUN 87,5 % 90,0 % Öppna jämförelser, socialstyrelsen Öppna jämförelser, socialstyrelsen SON 88,0 % 77 % 80 % 90 % SON 84 % 90 % 90 % 27 Prioriterade förbättringar och utvecklingsområden Kommunstyrelsen kommer att fortsätta utveckla dialogmöten och har för avsikt att anordna öppna möten inför större och viktigare kommunala planer och beslut. Det nya planeringskontoret kommer under 2015 att utarbeta tätortsvisa utvecklingsplaner baserat på Framtidsplan 2030 för att tydliga kunna delge invånarna kommunens utvecklingsplaner. Miljö- och byggnadsnämndens kommer att låta medborgarna vara delaktiga i verksamheternas frågor genom enkäter i samband med olika evenemang, enkäter på hemsidan etc. Barn- och ungdomsnämnden ska under 2015 säkerställa att det ska finnas ett forum för samråd på respektive enhet. Systemet med kontaktpolitiker ska ses över i syfte att öka dialogen mellan invånare och nämnden. innebär i praktiken att den enskilde ska ges större möjlighet och bättre förutsättningar till inflytande i utredningsarbetet, i genomförandet av insatser och vid uppföljningen. Socialnämndens verksamheter arbetar aktivt för att utveckla samverkan med kommunens och regionens brukar- och anhörigorganisationer. Samarbetet kommer även att omfatta brukarrevisioner och att använda brukare och anhöriga som resurspersoner vid kompetensutveckling. För att utveckla dialogen med fokus på respektive målgrupp ska Laholmsbuktens VA bl a erbjuda möjlighet för studiebesök för vuxna samt ordna öppet hus för allmänheten på avlopps- och reningsverk. Ett av socialnämndens viktigaste inriktningsområden är ”samskapande” som betyder verkligt medskapande och hög grad av brukar-/patientmedverkan. Det Gemensamt prioriterat resultatmål 7.2 Andelen medborgare och brukare som upplever att de är trygga ska öka. Indikatorer Medborgarnas upplevelse av trygghet Andel elever som känner sig trygga i skolan, genomsnitt förskoleklass, år 1-9 Andel elever som känner sig trygga på fritids, genomsnitt förskoleklass, år 1-6 Trygghet, äldreomsorg särskilt boende Trygghet, äldreomsorg, hemtjänst Källa Ansvarig mätning Utfall 2013 Prognos 2014 Budget 2015 SCB medborgarund. Egen undersökn. KS 48 55 60 BUN 96,5 % 96,7 % 98,0 % Egen undersökn. BUN 95,5 % 91,0 % 95,0 % Öppna jämförelser, socialstyrelsen Öppna jämförelser, socialstyrelsen SON 54 % 60 % 60 % SON 58 % 60 % 70 % 28 Prioriterade förbättringar och utvecklingsområden En handlingsplan tas fram varje år i samarbete med polismyndigheten för att utveckla det brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbetet i kommunen. I samband med ombyggnaden av Osbeck är det även prioriterat att se över hur en trygg innemiljö och utemiljö säkerställs och samtidigt genomföras motsvarande arbete kring Folkhälsocentrum. Ett utvecklingsområde för 2015 är att tydligare kommunicera det arbetet som görs i verksamheten utifrån att skapa trygga miljöer för medborgare och brukare. Miljö- och byggnadsnämnden kommer att lägga särskilt fokus på trygghetsfrågor i planarbetet utifrån barn- och ungdomsperspektiv. Enkäter som bl a berör trygghetsfrågor ska genomföras i etablerade bostadsområden som ett underlag i planeringen för att utveckla god boendemiljö ska göras. I samband med planering kommer vi att ge möjlighet att samlokalisera olika kommunala verksamheter. Exempel på detta finns i Hishult där man har samlokaliserat utrymmen för både unga 8. Barn och unga Laholm ska bli en av Sveriges bästa kommuner för barn och unga att växa upp i och leva i. Vi ska ge barn och ungdomar likvärdiga förutsättningar för sitt fortsatta lärande. Vi ska aktivt medverka till att det finns förutsättningar för arbete, inflytande, en sund livsstil samt varierad och stimulerande fritid. Indikatorer Andel elever som är positiva till att växa upp i kommunen, genomsnitt år 4-9 och gamla. Nämnden vill i de fall som det är möjligt skapa förutsättningar för detta i detaljplanerna och på så vis ge tillfälle till naturliga mötesplatser samtidigt som det bör kunna ske på ett kostnadseffektivt vis. Barn- och ungdomsnämndens prioritering för att nå målet är tidiga reaktioner, bra samarbete med hemmet, att skolan följer sin plan mot kränkande behandling. Socialtjänsten arbetar aktivt för att öka brukarnas upplevelse av trygghet från en rättssäker och trygg handläggningsprocess till ett säkert och tryggt genomförande. Det pågår ständig dialog med medborgare, brukare och anhöriga om hur tryggheten kan öka och förbättras kontinuerligt. En del i det är god personalkontinuitet och hög tillgänglighet för att den enskilde ska känna sig trygg. En annan viktig del i kvalitetssäkringen är en rättssäker dokumentation. I övrigt genomförs kvalitetssäkringsarbete inom ramen för verksamhetens rehabiliteringskedjor. Gemensamt prioriterat resultatmål 8.1 Andel unga som är positiva till att växa upp i kommunen ska öka. Källa Ansvarig mätning Utfall 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Egen undersökn. BUN 86 % 75 % 85 % Prioriterade förbättringar och utvecklingsområden Ett utvecklingsområde inom kultur- och utvecklingsnämndens verksamhet är att främja entreprenörskap genom entreprenöriellt lärande och i samverkan med 29 näringslivet och i samverkan med barnoch ungdomsnämnden. Barn- och ungdomsnämnden ska bedriva en bra förskola, skola och fritidshems- verksamhet som ger alla barn och ungdomar möjlighet att nå så långt som möjligt. Gemensamt prioriterat resultatmål 8.2 En utvecklad, individuell och aktiv vägledning ska erbjudas till ungdomar för att bidra till högre måluppfyllelse i skolan Indikatorer Andel elever som bedömer att de vet vad som krävs för måluppfyllelse, genomsnitt åk 1-9 Andel elever med gymnasiebehörighet Genomsnittligt meritvärde åk 9 Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning Ungdomsarbetslöshet och bättre möjligheter till arbete och därmed minska ungdomsarbetslöshet. Källa Ansvarig mätning Utfall 2013 Egen undersökn. BUN 87 % 87 % 88 % Skolverket Skolverket Kolada Arbetsförmedlingen BUN BUN KUN KUN 89,5 % 213,6 14 15,6 88,9 % 215,3 14 15,0 90,0 % 216,0 14 15,0 Prognos 2014 Budget 2015 Prioriterade förbättringar och utvecklingsområden Kultur- och utvecklingsnämnden ska genom samverkan med barn- och ungdomsnämnden skapa en effektivare organisation för att säkerställa skolans uppdrag kring vägledning. Barn- och ungdomsnämnden har under 2014 inlett en satsning på ökad mål. Gemensamt prioriterat resultatmål 8.3 Barn och unga som hamnar i ogynnsam social utveckling, kriminalitet, missbruk Indikatorer Antal placerade barn och ungdomar på institution eller i familjehem Andel barn/unga 0-20 år som var föremål för individuellt behovs prövade öppna insatser Antal barn/unga 0-18 år i familjer som uppbär ekonomiskt bistånd Antal föräldrar som deltagit i föräldrastödsgrupper Antal föräldrar som deltagit på föreläsningar om föräldrastöd uppfyllelse och denna satsning kommer att fortsätta under 2015. Barn- och ungdomsnämnden har ett uppdrag att utveckla arbetet med skola/arbetsliv under 2014 med den modell som Veingeskolan arbetat fram som förebild. Utvärderingen av denna modell blir utgångspunkten för det fortsatta arbetet. eller som drabbas av psykisk ohälsa ska minska. Källa Ansvarig mätning Utfall 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Egen mätning SON 45 50 42 Kolada SON 166 160 160 Egen mätning/Kolada Egen mätning Egen mätning SON 276 280 280 SON SON 0 0 26 500 60 600 30 Prioriterade förbättringar och utvecklingsområden Kultur- och utvecklingsnämnden planerar att ge stimulans till föreningar som engagerar sig extra eller gör speciella insatser inom området ”utanförskap”, samt i en dialog med föreningslivet utveckla utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter för barn och unga. Nämnden prioriterar även ett fortsatt arbete med att utveckla riktade insatser till socioekonomiskt svaga. Barn- och ungdomsnämnden prioriterar utvecklingsarbete med fokus på tidiga reaktioner och ett utvecklat samarbete med andra instanser som socialnämnden och BUP. Kultur- och utvecklingsnämnden stimulerar föreningar som engagerar sig extra eller gör speciella insatser inom området ”utanförskap”. En uppföljning av hr många föreningar det rör sig om kommer att lämnas under 2015. Socialnämnden fortsätter tillsammans med barn- och ungdomsnämnden under 2015 arbetet med föräldrastöd där föräldrar till barn 7-12 år erbjuds ett föräldrastödsprogram. 31 Organisationsöversikt Laholms kommuns politiska organisation består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, krisledningsnämnd och fem nämnder. Kommunstyrelsen och fyra av nämnderna har kontor för det dagliga arbetet. Mandatfördelning för valperioden Arbetarpartiet Socialdemokraterna (S) Moderata Samlingspartiet (M) Centerpartiet (C) Sverigedemokraterna (SD) Miljöpartiet de gröna (MP) Kristdemokraterna (KD) SPI Välfärden Folkpartiet liberalerna (FP) Vänsterpartiet (V) Laholmspartiet (LP) Summa: Kommunfullmäktige 10 9 7 5 3 2 2 1 1 1 41 Kommunstyrelse Beredningsutskott Personalutskott Kommunchef Barn- och ungdomsnämnd Beredningsutskott Kommunledningskontor Kultur- och utvecklingsnämnd Beredningsutskott Barn och ungdom Krisledningsnämnd Kultur och utveckling Miljö- och byggnadsnämnd Beredningsutskott Miljökontor Socialnämnd Beredningsutskott Planeringskontor Valnämnd Räddningstjänsten 41 platser Kommunrevisionen Demokrati- och organisationsberedning Valberedning Helägda företag Laholmshem AB Kommunfastigheter i Laholm AB Delägda företag Hallwan AB 25 % Gemensamma nämnder Laholmsbuktens VA Patientnämnden Halland Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel Nämnden för Överförmyndare i samverkan – Halmstad, Hylte och Laholm Regionala samverkansparter Entreprenörsregionen Samordningsförbundet i Halland Coompanion – Kooperativ utveckling i Halland Samhällsbyggnadskontor Socialtjänsten 32 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande församling. Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen, främst mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, nämndernas organisation och verksamhetsformer samt ansvarsfrihet för nämnderna. Förutom beslutsärenden arbetar fullmäktige med uppföljning av att nämnderna bedriver sin verksamhet enligt de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt den lagstiftning som gäller för verksamheten. Mandatfördelning Fullmäktige har 41 direktvalda ledamöter fr.o.m. mandatperioden den 15 oktober 2014. Mandatfördelningen mellan partierna: (S) 10, (M) 9, (C) 7, (SD) 5, (MP) 3, (KD) 2, (SPI) 2, (FP) 1, (V) 1, (LP) 1. Ekonomi (Tkr) Skattefinansierad Kostnader Intäkter Nettokostnader Budget 2014 2 079 0 Budget 2015 2 484 0 Plan 20165 2 084 0 Plan 2017 2 084 0 2 079 2 484 2 084 2 084 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens främsta verkställande organ ”kommunens regering”. Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamhet. Kommunstyrelsen ska vidare följa frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen har det övergripande personalansvaret. Det innebär att all personal anställs av styrelsen som ansvarar för övergripande personalfrågor och personalpolicy. Inom ansvarsområdet finns även kommunens mark- och planfrågor, vatten- och avloppsverksamhet och samordningen inom kommunen. Kommunstyrelsen har genom beslut i Kommunfullmäktige fått ett utvidgat ansvar från och med 1 januari 2015. Beslutet innebär att kommunstyrelsen ges ansvaret för planering av kommunens samlade lokalbehov, visst fastighetsägar- och förvaltningsansvar, internservicetjänster, avfallshantering, gatu- och väghållningsfrågor och park- och naturverksamhet. Kommunstyrelsen ansvarar för räddningstjänsten och är krisledningsnämnd. Kommunstyrelsens verksamhet är organiserad på följande sätt: • Räddningstjänst • Kommunledningskontor med: personalenhet, ekonomienhet, IT-enhet, kommunikationsenhet, stab och internservice • Planeringskontor med kanslienhet, strategisk enhet och driftenhet 33 Ekonomi (Tkr) Skattefinansieradd Kostnader Intäkter Nettokostnader Nettoinvesteringar Budget 2014 155 280 29 527 125 753 12 590 Budget 2015 161 213 29 027 132 186 26 000 Plan 2016 162 963 29 027 133 936 26 270 Plan 2017 161 968 29 027 132 941 12 745 Vatten – och avloppsverksamhet Kostnader Intäkter Nettokostnader Nettoinvesteringar Budget 2014 47 535 48 045 -510 38 550 Budget 2015 48 244 48 244 0 45 300 Plan 2016 52 857 51 150 1 707 97 200 Plan 2017 59 872 53 630 6 242 126 000 Avfallsverksamhet Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 25 534 23 664 1 870 1 200 25 392 23 664 1 728 300 26 118 24 712 1 406 7 000 26 674 25 812 862 18 000 Kostnader Intäkter Nettokostnader Nettoinvesteringar Inriktningsmål Kommunen ska med tydlig personalpolitik och god arbetsmiljö vara en attraktiv arbetsgivare. Motivering Att bedriva en god personalpolitik innebär tydliga inriktningar inom områden som medarbetarskap, ledarskap, arbetsmiljö och samverkan, kompetensutveckling, arbetstid, friskvård, rehabilitering, lönepolitik samt Kultur- och utvecklingsnämnden Kultur- och utvecklingsnämndens verksamhetsområde omfattar näringslivs- och turismutveckling, kultur, fritidsgårdar och fritidsverksamhet, utbildning, integration samt arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiska insatser. Verksamheten är organiserad på följande sätt: • Verksamhetschefen ansvarar för enheten för näringsliv och turism, enheten för fritid och kulturenheten • Avdelningschef arbete ansvarar för integrationsenheten och enheten för arbetsmarknadsinsatser • Avdelningschef utbildning ansvarar jämställdhet och mångfald. Attraktiviteten som arbetsgivare påverkar såväl vår förmåga att behålla och attrahera personal för framtiden som vår dagliga ekonomi. Medarbetare som upplever Laholms kommun som en bra arbetsgivare och trivs på arbetet presterar bättre och därmed förbättras effektiviteten, resultaten i verksamheten och medarbetarna blir goda ambassadörer. för gymnasieutbildning och vuxenutbildning Inom enheten näringsliv och turism, sker arbete för att främja näringslivet i kommunen och för att utveckla turismen. Enheten för kultur ansvarar för kommunens kulturverksamhet, biblioteksverksamhet, kulturskola, turistbyrån och Teckningsmuseet. Vidare ansvarar enheten för fritid för Folkhälsocentrum och andra anläggningar, för föreningsstöd och för kommunens fritidsgårdar. Inom avdelningen arbete ryms enheten för integration som medverkar i etableringsinsatser för nyanlända invandrare 34 och som ansvarar för ensamkommande ungdomar. Inom avdelningen finns även enheten för arbetsmarknadsinsatser som arbetar med åtgärder för att förebygga arbetslöshet eller minska verkningarna av arbetslöshet. Inom enheten ryms även nämndens ansvar för utförande av daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) från 2015. Inom avdelningen utbildning ryms gymnasieutbildning som omfattar Osbecksgymnasiet och gymnasieutbildning utanför kommunen samt gymnasiesärskolan. Avdelningen ansvarar även för gymnasial vuxenutbildning, grundläggande vuxenutbildning och utbildning i svenska för invandrare. Ekonomi (Tkr) Kostnader Intäkter Nettokostnader Nettoinvesteringar Budget 2014 248 590 45 181 203 409 6 150 Inriktningsmål I Laholm ska det finnas en attraktiv gymnasie- och vuxenutbildning med hög kvalitet på ett samlat kunskaps- och utvecklingscentrum. Motivering Möjligheten och närheten till utbildning av hög kvalitet är en viktig faktor för invånarna men är även av stor vikt för kommunens totala utveckling och attraktivitet. Genom att integrera olika verksamheter som gymnasieskola, lärcentrum, vuxenutbildning och kulturskola i ett centrum skapas en kreativ miljö och ett samlat utbud för invånarna och anställda inom näringslivet. Det skapar en även närmare koppling med det lokala näringslivet. Inriktningsmål 2 Kultur- och utvecklingsnämndens verksamhet ska kännetecknas av en helhetssyn som aktivt främjar och stärker den enskilde individens utvecklingsmöjligheter och för. Budget 2015 226 774 45 481 181 293 4 250 Plan 2016 224 828 45 781 179 047 11 900 Plan 2017 226 616 45 781 180 835 3 000 måga att leva ett självständigt liv. Motivering Möjligheten till ett självständigt liv är en folkhälsofråga. När förutsättningarna och förmågan stärks ökar livskvaliteten både för den enskilde, för dess anhöriga och i samhället. Det innebär även minskade kostnader för samhället. Inriktningsmål 3 I Laholm ska det finnas goda förutsättningar för rekreation, meningsfull fritid och en god hälsa. Vi ska verka för att det ska finnas ett brett och attraktivt kultur- och fritidsutbud. Motivering Möjligheterna och närheten till rekreation, en aktiv fritid och ett brett kulturutbud är faktorer som påverkar hälsan positivt. Det bidrar till en god och levande boendemiljö som är attraktiv för både befintliga och nya invånare. 35 Miljö- och byggnadsnämnd Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet och miljö- och hälsoskyddsområdet. Från och med den 1 januari 2015 blir miljö- och byggnadsnämnden även ansvarig för brandskyddskontrollen av kommunens egna byggnader och anläggningar. Nämnden blir också kommunens trafiknämnd. Verksamheten är organiserad på följande sätt: • Samhällsbyggnadskontor • Miljökontor Samhällsbyggnadskontoret arbetar med kommunens fysiska planeringsarbete. Det så kallade detaljplanearbetet består av utredningar, framtagande av skisser, samråd, granskning och antagande. Inom kontoret hanteras även bygglovsärende enligt planoch bygglagen. Kontoret ansvarar också för kommunens mätnings-, beräknings- och kartverksamhet. Miljökontoret ansvarar för kommunens myndighetsutövning enligt miljöbalken och livsmedelslagen med flera. Viktiga delar i myndighetsutövningen är tillsyn, prövning, rådgivning och information och service till allmänhet och företag. Ekonomi (Tkr) Kostnader Intäkter Nettokostnader Nettoinvesteringar Budget 2014 16 107 7 239 8 868 580 Budget 2015 15 961 7 739 8 222 315 Plan 2016 15 961 7 739 8 222 200 Plan 2017 15 961 7 739 8 222 200 Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämndens uppgifter omfattar förskoleverksamhet som bedrivs i form av förskola och pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Verksamheten finns på 18 kommunala förskolor, pedagogisk omsorg i form av sex familjedaghem och 15 grundskolor med fritidshem. Verksamheten är organiserad på följande sätt: • • • • • Ledning med verksamhetschef och biträdande verksamhetschef. Barn- och ungdomskontor med gemensamma funktioner Enheten för elevhälsa Enheten för flerspråkighet Förskolorna och grundskolorna är uppdelade i tre spår, Veinge, Våxtorp och Lagaholm Ekonomi (Tkr) Kostnader Intäkter Nettokostnader Nettoinvesteringar Budget 2014 404 422 29 602 374 820 6 350 Budget 2015 415 157 29 602 385 555 7 300 Plan 2016 414 725 29 602 385 123 7 300 Plan 2017 414 725 29 602 385 123 7 300 36 Inriktningsmål Inriktningsmål 1 Barn- och ungdomsnämndens verksamhet ska kännetecknas av en hög kunskapsnivå där informations- och kommunikationsteknik är en naturlig del i vardagen. tillvarata barnens och elevernas kunskaper. En ökad användning av IKT som ett pedagogiskt verktyg förväntas bidra till ökad måluppfyllelse. Inriktningsmål 2 Motivering Ökad tillgång till nya verktyg i förskolan och skolan samt spännande lärande på Internet gör att det idag är allt mer intressant att använda datorer i verksamheten. För barn och elever är informations- och kommunikationsteknik (IKT) en naturlig del av deras vardag med obegränsade användningsområden och många besitter också stor kunskap inom området. En hög kunskapsnivå hos medarbetarna är nödvändig för att följa med i utvecklingen och Barn- och ungdomsnämndens verksam het ska utgå från individens behov. Familjen ska uppleva hög tillgänglighet och god service samt ha stor tillit till verksamheten. Motivering Laholm behöver ha en förskole- och skolverksamhet som inbjuder till att bosätta sig i kommunen och som bidrar till att invånarna är nöjda och stolta över verksamheten. Verksamhetens kvalitet är en avgörande faktor i detta avseende. Nyckeltal och verksamhetsmått Antal 2013 1 060 831 2 522 Antal inskrivna barn förskola Antal inskrivna barn fritidshem Antal elever, F-klass, årskurs 1-9 Prognos 2014 1 072 878 2 531 Prognos 2015 1 072 878 2 531 Socialnämnden Socialnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnd. Socialtjänsten arbetar med att ge stöd och omsorg till barn och unga, vuxna och äldre som bor eller befinner sig i kommunen. Socialtjänsten har stort fokus på förebyggande arbete och tidiga insatser. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för följande målgrupper: barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa, personer med missbruks-/ beroendeproblem, personer med psykisk ohälsa, äldre människor med behov av stöd och omsorg, personer med funktionsnedsättning. Verksamheten är organiserad på följande sätt: • Socialchef • Kvalitets- och utvecklingsenhet • Socialkontor (myndighetsutövning) • Resurscentrum (prevention, rehabilitering och sjukvård, äldre, vuxna, barn och unga Ekonomi (Tkr) Kostnader Intäkter Nettokostnader Nettoinvesteringar Budget 2014 443 141 64 389 378 752 3 190 Budget 2015 475 220 64 389 410 831 3 050 Plan 2016 478 510 64 389 414 121 3 700 Plan 2017 479 470 64 380 415 081 3 600 37 Inriktningsmål Inriktningsmål 1 Socialtjänsten ska kännetecknas av en helhetssyn som aktivt främjar och stärker den enskildes utvecklingsmöjligheter och förmåga att leva ett självständigt liv. Socialtjänsten ska, med den enskildes resurser och behov i centrum, präglas av ett förebyggande och rehabiliterade arbetssätt. Medvetet och systematiskt ska socialtjänsten sträva efter att vården utgår från aktuell och beprövad erfarenhet och forskning. Socialtjänsten ska arbeta med hälsoteknik för en ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet för den enskilde. Socialtjänsten ska medverka till en förbättrad livssituation för den enskilde genom samverkan med andra samhällsaktörer. Socialtjänsten ska verka för möjligheter till sysselsättning och fritidsaktiviteter som är anpassade efter den enskildes livssituation. Motivering Servicen och stödet till invånare ska främja Kommunrevision Kommunrevisionens uppdrag är att granska och pröva hur beredningar, styrelser, nämnder samt enskilda förtroendevalda fullföljer det ansvar som kommunfullmäktige ålagt dem. trygghet, livskvalitet och brukarnas självständiga livsföring. På ett flexibelt sätt ska specifika behov och insatser utformas tillsammans med brukaren så att dennes förmåga stärks och/eller återfås. Satsning på förebyggande, rehabiliterande, tidiga insatser och ett aktivt stöd förväntas resultera i att individen långsiktigt kan klara en mer självständig livsföring vilket medför ökad livskvalitet för den enskilde och dess anhöriga samt minskade kostnader för samhället. Frivilligverksamhet, väntjänst och idéburna organisationer är viktiga aktörer i den sociala verksamheten. De är värdefulla för den enskilde samt ett värdefullt komplement till den professionella organisationen. Utökad samverkan resulterar i ökad livskvalitet för den enskilde och kan i det långa loppet medföra minskad belastning på det offentliga stödsystemet. Genom att arbeta mer aktivt med ny tillgänglig hälsoteknik, som underlättar vardagen för den enskilde, förväntas livskvaliteten och tryggheten öka. Kommunrevisionens främsta syfte är att ge kommunfullmäktige underlag för sin prövning och beslut om kommunstyrelsen och andra nämnder ska beviljas ansvarsfrihet för sin verksamhet. Ekonomi (Tkr) Kostnader Intäkter Nettokostnader Budget 2014 1 096 0 1 096 Budget 2015 1 139 0 1 139 Plan 2016 1 139 0 1 139 Plan 2017 1 139 0 1 139 38
© Copyright 2025