1 EKONOMI- OCH VERKSAMHETSPLAN 2016
EKONOMI- OCH VERKSAMHETSPLAN 2016-2018 MED BUDGET FÖR 2016 Enligt beslut i kommunfullmäktige 2015-06-10--11 § 121 20 16 1 Politisk ledning Kommunstyrelsen Byggnadsnämnden Tekniska nämnden Miljönämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Vård- och omsorgsnämnden Utbildningsnämnden Barn- och skolnämnd Lunds stad Barn- och skolnämnd Lund Öster Servicenämnden Renhållningsstyrelsen God ekonomisk hushållning Långsiktig ekonomisk analys Finansiella mål Riktlinjer för ekonomistyrning Resultatutjämningsreserv Ekonomisk redogörelse 04 07 07 07 10 12 13 16 16 17 18 18 19 19 19 20 20 21 21 22 23 24 24 25 26 26 27 BILAGOR Resultatbudget Finansieringsbudget Nämndernas drift- och investeringsramar Noter, reultatbudgeten Finansförvaltningen Pensionsförvaltningen Barn- och skolnämnderna, direkt skolpeng Förändringar i nämndernas nettokostnadsramar 34 35 36 37 38 39 40 49 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Styrmodell Ledningsprocessen Målstyrning Omvärld och nuläge Vision Fokusområden Nämnder och styrelser KOMMUNENS SAMLADE VERKSAMHET Ö Nordrike AB 3 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Lund är en fantastisk kommun med enorma möjligheter. Här finns förutsättningar, kreativitet och nyfikenhet i en riklighet som nästan saknar motstycke i Sverige. Genom ett stärkt samarbete med inte minst medborgarna, universitetet, företag och föreningar kan vi väsentligt bättre ta vara på vårt goda utgångsläge. Lund har goda förutsättningar för att visa handlingskraft och snabbare gå från ord till handling. Samtidigt måste man ha respekt för att en del förändringsarbete kan ta tid och kräva större eftertänksamhet. Det kräver också en stärkt dialog och öppenhet. Inte minst måste strukturer och miljöer vara hållbara över tid och tåla en ordentlig publik granskning. Det är tydligt att läget i den svenska ekonomin fortsatt är dystert. Trots att konjunkturen har börjat vända, så har arbetslösheten bitit sig fast på oroväckande höga nivåer. Antalet arbetade timmar i ekonomin har en alltför svag utveckling och alltför många får inte fullt ut chansen att genom sin kraft och kompetens bidra till samhällets utveckling. Det betyder att skatteintäkterna i hela landet inte ökar i den utsträckning som vore önskvärt. Samtidigt står vi inför utmaningar med stora pensionsavgångar, nödvändiga investeringar och behov av ökad kvalitet och bemanning inom såväl skola och förskola som äldreomsorg. Framtidens utmaningar ställer därför otvetydigt ökade krav på såväl förmåga att prioritera som ett effektivare resursutnyttjande. Lunds kommun kommer därför att omedelbart inleda ett omfattande och systematiskt effektiviseringsarbete. Syftet är att kombinera ökad kvalitet med tydliga prioriteringar och effektivare och smartare arbetssätt. Genom effektiviseringar och kostnadskontroll kan de ekonomiska förutsättningarna stärkas, samtidigt som kvalitet i verksamhet och tjänster kan utvecklas. I detta arbete ska medarbetares kunskap tas till vara. Goda erfarenheter ska spridas inom organisationen och Lunds kommun ska lära av andra framgångsrika och kostnadseffektiva organisationer och verksamheter. För att detta effektiviseringsarbete ska vara framgångsrikt, utan att försämra välfärd och service, måste 4 det ges rätt förutsättningar. Det kräver ett ambitiöst arbete vad gäller dialog och analys. Därför förväntas de riktigt stora effekterna av arbetet ge resultat i ekonomin från 2017 och framåt. SVERIGES BÄSTA SKOLA Lund har under många år varit en av Sveriges bästa kommuner att gå i skolan och fortfarande är skolresultaten jämfört med andra kommuner bra. Men under flera års tid har Lund tappat försprånget. Vi måste bli bättre på att ge alla elever bästa möjliga förutsättningar, oavsett bakgrund. Klasserna har blivit större och lärartätheten har minskat. I förskolan har barngrupperna vuxit vilket har inneburit mindre pedagogisk tid för barnen, en mer stressad situation för de anställda och försämrad kvalitet. I budgeten för 2016 går vi fram med förslag som innebär att barngruppernas storlek ska kunna minska igen för första gången på flera år. Det är en stor men nödvändig satsning för att kunna utveckla kvaliteten. Under 2016 kommer också resursfördelningen för skola och förskola ses över för att stärka alla barns förutsättningar att utvecklas och möjliggöra insatser och stöd så tidigt som möjligt. EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Hela den offentliga sektorn står de kommande åren inför enorma rekryteringsbehov. Allt fler barn och äldre innebär att förskola, skola och äldreomsorg kommer att behöva byggas ut kraftigt. Det ställer stora krav på kommunen som arbetsgivare. Som medarbetare i Lunds kommun har man rätt till goda förutsättningar, men man förväntas också göra ett gott arbete. Inte minst kräver det en bra arbetsmiljö, ett stort inflytande, en konkurrenskraftig lön och ett engagerat och utvecklande ledarskap. Under 2015 kommer kommunen i samverken med de fackliga organisationerna inleda arbetet med att utjämna löneskillnader mellan män och kvinnor. Men även ledarskapet i kommunens verksamheter ska förbättras inom jämställdhetsområdet. Riktade satsningar för att avskaffa delade turer kommer också att genomföras. EN MODERN OCH VÄRDIG ÄLDREOMSORG Under flera år har Lunds äldreomsorg varit i behov av kvalitetssatsningar. Personaltätheten har minskat och kvaliteten behöver därför förbättras. Under 2016 vill vända den utvecklingen genom riktade satsningar. Tillsammans med statliga satsningar i höstens budgetproposition har vi goda förutsättningar att bli Sveriges bästa kommun att åldras i. Ett särskilt arbete med så kallade hemvårdsteam ska startas under året. AKTIV NÄRINGSPOLITIK FÖR FLER JOBB Under våren 2015 kom beskedet om ett stort varsel från Sony Mobile i Lund. Sedan tidigare har även andra företag tagit beslut om neddragningar. Detta ställer krav på ett aktivt arbete med omställningsåtgärder för att säkerställa konkurrenskraften i kommunen under lång tid framöver. Lunds kommun har bestämt att vi ska vara en engagerad part i näringslivspolitiken – såväl lokalt som nationellt. Lund är idag en av Europas starkaste innovationsmiljöer. Men genom tätare dialog och samverkan med näringslivet kan vi ytterligare främja såväl etableringen av nya företag som utvecklandet av befintliga och stärka Lund som nationell jobbmotor. Under 2016 kommer vårt engagemang i Ideon, Lunds Nyföretagarcentrum och andra verksamheter för att stärka jobbpolitiken att ytterligare fördjupas. UTÖKAT SAMARBETE MED LUNDS UNIVERSITET Lunds universitet är Sveriges största och starkaste universitet. Det är nordens största forsknings- och utbildningsinstitution och är med rötter från 1600-talet en av Lunds främsta resurser. Sedan hösten har samarbetet mellan kommunen och universitetet stärkts väsentligt. Aldrig förr har utbytet varit så omfattande. Under 2016 ska vi bygga vidare på det samarbetet och låta arbetet inspirera, influera och utveckla kommunen. LUND VÄXER OCH UTVECKLAS Under 2014 växte Lund med 1 600 personer. Merparten av dessa är nyinflyttade och nyblivna lundabor som kommer hit för att arbeta eller studera. Det är populärt att slå sig ner i vår kommun. När tidnigen Fokus 2015 rankade Sveriges bästa boendekommuner så fick Lund ännu en gång en topplacering. Denna gång en delad andraplats tillsammans med Uppsala. Att Lund växer är glädjande, men ställer också ökade krav på investeringar i bostäder, skolor, infrastruktur och annan service. Bostadsbristen är ett stort och växande problem i vår kommun såväl som i stora delar av landet. I Lund måste vi möta bostadskrisen med förbättrade förutsättningar för byggande, hög planberedskap och med ett aktivt allmännyttigt bostadsföretag. Regeringens bostadspolitik med stöd för att bygga hyresrätter är en mycket angelägen reform. Nu kan vi öka ambitionerna i bostadsbyggandet till upp mot 1 200 nya bostäder per år. Under 2015 fattades det också beslut om en särskild förtätningsstrategi. Tillsammans med ökade ambitioner i den kommande planeringen står vi väl rustade när byggkonjunkturen vänder. OFFENSIV KLIMATPOLITIK Under 2016 kommer Lunds klimat och miljöarbete stärkas ytterligare. Det sker bland annat genom att förstärka kommunens miljöstretagiska kompetens. Lunds kommun ska bedriva ett målinriktat och systematiskt hållbarhetsarbete och leda utvecklingen för hållbar omställning. Det pågående utvecklingsarbetet av LundMats III kommer att innebära att Lund kan ta ytterligare steg framåt i arbetet med att göra kommunens transporter mer hållbara. Uppdateringen av LundaEko II, programmet för ekologiskt hållbar utveckling kommer innebära konkreta åtgärder för att uppnå kommunens ambitiösa klimat- och miljömål. KULTUR I VÄRLDSKLASS Lund fick 2015 sin första vinnare i Eurovision Song Contest. Måns Zelmerlöws nagelbitande uppvisning i Wien inspirerar mängder av unga, inte minst i Lund. Lund har ett rikt kulturliv som förtjänar att värnas och utvecklas. Kulturens villkor i Lund ska därför stärkas. Såväl idrott, musik-, konst-, och teaterverksamhet är beroende av lokaler för sin verksamhet. Under 2016 kommer bland annat arbetet med att restaurera Folkparksbyggnaden på väster och göra om den till ett kulturcentrum att påbörjas. EN BÄTTRE FRAMTID TILLSAMMANS Genom att ännu bättre stå upp för öppenhet och allas lika värde kan Lund under 2016 bli en ännu bättre kommun att leva och verka i. Det kräver högre ambitioner vad gäller integrationsarbetet, att vi motverkar sociala och ekonomiska klyftor och lyfter vår förmåga att tillvara ta på allas utvecklingskraft. Men det behövs också ett ökat samarbete och förmåga att gemensamt ta ansvar, inte minst inom politiken. Tillsammans gör vi skillnad. Anders Almgren (S) Kommunstyrelsens ordförande 5 6 STYRMODELL LEDNINGSPROCESSEN Ekonomi- och verksamhetsplanen är ett övergripande och överordnat styrdokument för nämnder och styrelser. Den kommunövergripande ledningsprocessen innefattar de aktiviteter och det arbete som genomförs för att formulera kommunens vision, fokusområden och mål samt arbetet med att uppnå dessa mål. inte direkt omfattas av kommunfullmäktiges mål genom uppföljning av verksamhetskritiska nyckeltal. MÅLSTYRNING Visionen är utgångspunkten i målstyrningen. Utifrån visionen formuleras med hjälp av omvärlds- och nulägesanalysen ett antal kommungemensamma fokusområden. Med utgångspunkt från dessa fokusområden utarbetas ett antal kommunfullmäktigemål för nämnderna. Nämnderna omsätter därefter kommunfullmäktiges mål samt mål som framkommer av lagstiftning, föreskrifter och annat som är väsentligt för verksamheten till egna mål för nämnden. Nämndens mål bryts ned i mål för avdelningar och enheter för att mynna ut i mål för medarbetaren i den individuella utvecklingsplanen. Ledningsprocessen i Lunds kommun Ledningsprocessen består av delprocesserna: strategiprocess, planeringsprocess och uppföljningsprocess. En omvärldsanalys görs under strategiprocessen. Anledningen är att upptäcka de globala, regionala och lokala förändringar som påverkar Lund och Lunds kommun. Det görs även en nulägesanalys för att få reda på var Lunds kommun befinner sig i förhållande till vision och mål samt i jämförelse med andra kommuner. I strategiprocessens aktiviteter deltar representanter för kommunens samtliga nämnder samt kommunens olika ledningsfunktioner. Resultatet från strategiprocessen mynnar ut i ett antal fokusområden som beskriver kommunens utmaningar och utvecklingsbehov. I planeringsprocessen utgör fokusområdena en viktig utgångspunkt i arbetet med att ta fram kommunfullmäktiges mål och att fördela resurser till kommunens nämnder och styrelser. Det är kommunfullmäktige som fastställer fokusområden, kommunfullmäktiges mål och resursfördelning (ekonomiska ramar) i samband med beslut om ekonomi- och verksamhetsplan (EVP) för kommande treårsperiod, inklusive budget för det kommande året. Under uppföljningsprocessen sker en kontinuerlig uppföljning av måluppfyllelse och ekonomiskt resultat. Det sker även en löpande uppföljning av den basverksamhet som Målstrukturen i Lunds kommun I detta dokument finns ännu inga beslutade kommunfullmäktigemål. Under hösten 2015 kommer kommunstyrelsens arbetsutskott tillsammans med nämndspresidier och kommunens ledningsgrupp att arbeta vidare med att ta fram förslag till kommunfullmäktiges mål med indikatorer för nämnderna. Detta kommer att leda till ett kompletterande beslut när det gäller EVP 2016-2018. OMVÄRLD OCH NULÄGE OMVÄRLDSANALYS En trend- och omvärldsanalys har utarbetats för Lunds kommun. Utgångspunkt för arbetet är Sveriges kommuner och landstings (SKL) verktyg för omvärldsbevakning. 7 Nedan redovisas utdrag ur trend- och omvärldsanalysen i form av fem trender som på olika sätt påverkar Lund. I varje ruta beskrivs trenden kortfattat. OMVÄRLDSANALYS – TRENDER SOM PÅVERKAR LUND Trend 1 Befolkningen förändras vilket ställer förändrade krav på skola, vård och omsorg samt andra välfärdsfunktioner Fyrtiotalistgenerationen är inte den enda stora åldersgruppen i Sverige. En stor grupp är födda mellan 1965 och 1974, en babyboom inträffade i slutet av 1980- talet och i början 1990-talet och nativiteten har under de senaste åtta åren varit relativt hög. Sverige har därför ett antal generationer av medborgare som är förhållandevis många till antalet, medan andra generationer är färre till antalet. Efterfrågan på olika välfärdstjänster varierar därför över tiden, vilket försvårar samhällsplaneringen. Tillsammans med en ökad urbanisering, utöver de positiva konsekvenserna, kan intressekonflikter kring mark, lokaler och bostäder uppstå när efterfrågan ökar, liksom svårigheter att planera för till exempel barnomsorg och skolor. Hur påverkar detta Lunds kommun och vilka anpassningar kan krävas? Trend 2 Lunds attraktivitet och Lunds kommun som arbetsgivare Det sker ett stort generationsskifte i Sverige.Rekordgenerationen har börjat gå i pension, medan yngre generationer med delvis andra värderingar tar över. Rekordgenerationens utträde från arbetsmarknaden kommer ganska väl att kunna kompenseras av att babyboomgenerationen som är född runt 1990 uppnår förvärvsaktiv ålder. Det kan dock uppstå matchningsproblem om den befintliga arbetskraften inte utbildar sig, inte vill ha eller inte vill flytta till de arbeten som fyrtiotalisterna lämnar efter sig. En annan viktig matchningsproblematik, som har koppling till kunskapssamhället och den ökande polariseringen i samhället, är att fler ungdomar har svårt att få jobb. På grund av pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster kommer det att uppstå stora rekryteringsbehov inom välfärdssektorn, framför allt förutspås det bli brist på chefer. Få unga akademiker anger kommunerna eller landstingen som sin drömarbetsgivare och den största anledningen är inte lönen, utan den lägre statusen. Rekryteringen av arbetskraft till offentlig och privat sektor kommer att bli en stor utmaning. Kommunen och andra arbetsgivare kommer att utsättas för stor konkurrens om framför allt utbildad arbetskraft. Trend 3 Platsen Lund – allt viktigare med attraktiv, smart och hållbar stad - Staden blir allt viktigare som motor för utveckling. - Glokala Lund fortsätter vara en ledande plats för kunskapsutveckling i regionen och i Sverige. Genom universitet, näringslivet och Lunds internationella kontakter knyts staden närmare till andra internationella kunskapsnoder i världen som influerar och påverkar Lunds utveckling i en mer internationell riktning. - Stadens ”själ” allt viktigare -Allt fler ställer krav på en inspirerande livsmiljö och väljer (om man kan) att bosätta sig i urbana miljöer med kvalitet. - Nya sätt att använda staden på - Synen på mobilitet ändras - Ökad polarisering även i Lund - Miljöfrågorna fortsatt avgörande för stadens utveckling Hur behöver staden anpassas efter en större befolkning? Vad kan kommunen, tillsammans med invånarna, göra för att utveckla staden? Trend 4 Rådigheten minskar – Lunds kommuns roll ändras - Ökade krav utifrån - Krav från staten och EU ökar. I större utsträckning än tidigare så decentraliseras genomförandet av olika nationella/ EU mål till en aktivitet på kommunalnivå. - Möjligheten till att ställa egna krav minskar - Områden där kommunen tidigare har kunnat ställa egna detaljkrav för att driva utvecklingen i en viss riktning, till exempel i planering och lokala krav, blir allt mer begränsat. - Medborgarnas förväntningar på service och välfärdstjänster ökar - Kommunens roll och rådighet för infrastruktur ändras - Näringslivet och ickeoffentliga aktörer mer delaktiga i samhällsbygget - Mot ett ”öppet” tänk kring utveckling, Allt mer pekar mot att framtidens lösningar ligger i gränslandet mellan traditionella ansvarsområden och mellan aktörer. - Ökad globalisering, nätverk och projekt Trend 5 – Tekniksamhället Arbetsmarknaden för tjänste- och serviceyrken i kraftig förändring. Ständigt uppkopplade människor - Arbetsmarknaden för tjänste- och serviceyrken i kraftig förändring. Den svenska arbetsmarknaden står inför en dramatisk förändring. Automatiseringen och datoriseringen som kraftigt reducerat antal jobb i industrin kommer även att i ökad omfattning att slå mot tjänstesektorn. - Ständigt uppkopplade människor. Möjligheten att interagera med olika informationssystem och andra individer ökar ständigt. På alla platser. Dygnet runt. Året runt. Hur påverkar denna förändring Lunds kommun och stadens olika verksamheter? Är kommunen så tillgänglig som invånarna önskar? Kommunens roll förändras och kräver ett nytt tänkande. Är Lunds kommun redo? Hur påverkar detta Lunds kommun och vilka anpassningar kan krävas? 8 8 Nedan beskrivs trendens konsekvenser och möjligheter för Lund i nära framtid (1-3 år). I varje ruta beskrivs trenden kortfattat. TRENDER SOM PÅVERKAR LUND – KONSEKVENSER OCH MÖJLIGHETER FÖR LUND Trend 1 Befolkningen förändras vilket ställer förändrade krav påskola, vård och omsorg samt andra välfärdsfunktioner • År 2013 ska varje person i yrkesaktiv ålder i Lund (20-64 år), förutom sig själv, även försörja 0,59 personer i den totala befolkningen. År 2025 kommer den siffran att ha ökat till 0,68. Detta beror dock inte på att antalet i yrkesaktiv ålder förväntas minska, utan på att antalet barn, ungdomar och äldre förväntas öka mera. • 2025 förväntas det vara 28 procent fler elever i grundskolan (7–15 år) än 2013, från 10 431 2013 till 13 336. • När allt färre betalar för flera, mindre andel i yrkesverksam ålder, och i kombination med maxtaxor för kommunal verksamhet utsätts kommunens ekonomi för stora utmaningar. • Urbaniseringen (och Lunds särskilda krav på bebyggelse av åkermark) leder till förtätning av staden. Stadsbilden förändras och konkurrensen om mark ökar Trend 2 Lunds attraktivitet och Lunds kommun som arbetsgivare • Generationsskiftet leder till ett stort rekryteringsbehov. Om Lunds kommun ska kunna rekrytera genom att vara en attraktiv arbetsgivare måste organisationen först veta vad det är att vara en attraktiv arbetsgivare. • Rekryteringsbehovet kan leda till ett ökat beroende för Lunds kommun av bemanningsföretag. Det kan leda till lojalitetskonflikter hos personalen. • Bristen på chefer ökar behovet på en medveten ledarförsörjningsstrategi. Det finns behov av att identifiera framtidens ledarroll. Det finns en risk att cheferna för större ansvarsområde än vad de har idag. Det kan i sin tur leda till att ännu färre vill bli chefer. Det kommer att finnas ett behov av ökat stöd till chefer, och/eller hitta nya modeller, till exempel delat ledarskap, för chefer. • Matchningsproblem. Det finns personella resurser i kommunen att matcha mot framtida lediga arbeten. Det finns ett behov hos kommunen att analysera vilka resurser vi har i Lund. Vilka flyttar hit? Vilka invandrar hit? Vilka kompetenser har de? • Det finns en möjlighet att utnyttja generationsskiftet till att få unga, som på något sätt lever i utanförskap, att etablera sig på arbetsmarknaden. Trend 3 Platsen Lund – allt viktigare med attraktiv, smart och hållbar stad • Universitetsstadens miljö blir allt viktigare för studenters val av studieort. Lunds kommun behöver fortsätta arbeta för att Lund ska vara en attraktiv studentstad. • Den fortsatta urbaniseringen och förtätningen sparar åkermark, men medför även att mängden grönytor för rekreation och bilogisk mångfald i staden minskar. Det krävs en idé och tanke hur man kombinerar förtätning och tillgång till grönytor på ett smart sätt. • Kommunen behöver utveckla dialogen med medborgarna och det omgivande samhället i syfte att generera idéer och till exempel socialinnovation, hur involveras ungdomar, föreningar, företag, entreprenörer och kreativa personer i utvecklingen av staden? • Polarisering av stad – mindre orter i östra Lund kan kompenseras genom goda transporter och lokal samhällsservice. Samtidigt är en möjlig utveckling att Lunds tätort kommer att öka i attraktionskraft medan de mindre tätorterna i kommunen kommer tappar i attraktionskraft. Detta medför utmaningar i var och hur samhällsinvesteringar ska göras. • Ett ökat behov av att utveckla stadens ”själ” och ”innehåll” bör ge kreativa näringar och kultur utrymme att bidra till denna utvekling. Stadens innehåll kan inte enbart vila på infrastruktur och fastigheter. ”Livet mellan husen” måste få en möjlighet att utvecklas. Trend 4 Rådigheten minskar – Lunds kommuns roll ändras Trend 5 – Tekniksamhället Arbetsmarknaden för tjänste- och serviceyrken i kraftig förändring. Ständigt uppkopplade människor • Minskat handlingsutrymme och möjlighet till egen lokal anpassning. På kort sikt ökade kostnader för genomförande av nya krav. • Automatiseringen av arbetsuppgifter kan, förutom att arbeten går förlorade, leda till uppstyckning av arbetsuppgifter, minskad möjlighet att styra arbetet, ökad schemaläggning • Det ställer krav på ledarskap och minskat medarbetaroch kompetens som kan klara av inflytande. Å andra sidan skapa nya sätt att arbeta på. arbetsuppgifter som är mer lösa, obestämda och gränslösa och • Förmågan att förstå omvärlden utföras på fler platser. behöver utvecklas samt hur kommunen utvecklar organisa• Med ökad kunskap och ny tionen i en globaliserad värld. teknik ges större möjligheter • Det finns en risk för att kommunen blir mindre relevant för samhällets övriga aktörer i takt med att rådigheten minskar. att leverera mer välfärd, till exempel bota eller lindra sjukdomar. I kombination med en välinformerad och kravställande befolkning, följer dock svårigheter att prioritera. Resurserna kommer inte att räcka till allt. • Möjligheten för kommunen att ställa egna krav på omgivningen minskar, till exempel Miljöbyggprogram Syd och fjärrvärme• Nya e-tjänster som bygger lösningar. på dialog, social nätverk och kommunikationsformer som är • Från att Lunds kommun anpassade efter medborgarnas tidigare har fokuserat på att och samhällsaktörernas behov lösa enskilda samhällsproblem kommer att behöva utvecklas. som till exempel miljöproblem, behöver kommunen framöver • Den ökade teknikanvändi ökande omfattning fokusera ningen kan även medföra att på kombinationer av sociala den nuvarande användningen utmaningar, miljöfrågor, tillväxt av Lunds kommuns fastigheter, och sysselsättning. till exempel kontor och skolor, • Kommunen behöver utveckla kommunikationen och ”produktdeklarera” tydligare vad medborgarna får för sina skattemedel, samt att transparent redogöra kostnader för nya medborgarkrav i syfte att överbygga eventuella förväntningsgap ändras. • Ökat fokus på sociala relationer på nätet kan skapa segregation och utanförskap, men är även en möjlighet att hitta nya vänner och relationer genom gemensamma intressen som förenar. Detta är en utmaning om de sociala problemen ökar, men en möjlighet till exempel för helt nya föreningar och fritidsintressen. 9 9 NULÄGESANALYS Lunds verksamheter i en jämförelse Nulägesanalysen beskriver hur kommunens resultat har utvecklats över tid - tre eller fyra år tillbaka - och hur resultatet utvecklats i jämförelse med landets kommuner. Nulägesanalysen pekar på vilka utmaningar kommunen står inför och är underlag för de prioriteringar som lett fram till de föreslagna fokusområdena. Lund har i jämförelser med andra kommuner många goda resultat. Framförallt inom skolområdet och arbetet med hållbar utveckling. Analysen pekar ut några områden där Lunds kommun står inför utmaningar: • Låg tillgänglighet till kommunen via telefon och e-post kan bidra till att medborgaren uppfattar att kommunen inte har en god servicenivå. • Ökande kostnader för ekonomiskt bistånd. • Hög andel biståndstagare med långvarigt ekonomiskt bistånd. • Lång väntetid för personer i behov av ekonomiskt bistånd. • Relativt lågt mottagande av flyktingar, framförallt barn och unga. • Kostnaden för hemtjänst och särskilt boende är relativt högra i Lunds kommun. • Omsorgstagare inom hemtjänsten möter ett stort antal personal vilket kan leda till ökad otrygghet. • Höga lokalkostnader i förskola och grundskola, vilket kan urholka verksamhetens möjlighet till utveckling och goda resultat. • Senaste mätningen av SALSA-värdet för grundskola visar att Lunds kommun ligger under förväntat resultat. • Förväntat ökat söktryck i gymnasieskolan. • Kompetensförsörjning som en följd av generationsväxling bland personalen och växande verksamheter på grund av befolkningsökning. • Ökande sjukfrånvaro vilket kan påverka verksamheternas möjligheter till goda resultat. • Bostadsbyggandet behöver öka. • Ekonomisk långsiktig hållbarhet är svår att uppnå med dagens ekonomiska förutsättningar. 10 LAGAR, FÖRORDNINGAR, UTREDNINGAR OCH FÖRSLAG SOM HAR BETYDELSE FÖR VERKSAMHETEN 2016 Följande förändringar i lagar, föreskrifter eller andra regelverk som påtagligt påverkar eller kan komma att påverka kommunens verksamhet för planperioden. Diskrimineringslagen Den 1 januari 2015 skärptes diskrimineringslagen. Lagändringen ska ge personer med funktionsnedsättning bättre möjlighet att hävda sin rätt att delta på samma villkor i samhället. Den skärpta lagen gäller samtliga verksamheter. Dataskyddsförordning EU parlamentet har beslutat om en ny dataskyddsförordning som bedöms införas i svensk lag under 2016. Dataskyddsförordningen kommer att ersätta bland annat personuppgiftslagen och förväntas ställa hårdare krav på myndigheters hantering av personuppgifter. LOU Under 2014 antog EU:s ministerråd tre nya direktiv om offentlig upphandling. Direktiven förväntas genomföras i Sverige under 2016. Syftet med direktiven är att skapa ett enklare och mer effektivt upphandlingsregelverk och göra det lättare för små och medelstora företag att konkurrera på EU-marknaden. Ny patientlag En ny patientlag gäller från 2015. Patientlagens intentioner är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja integritet, självbestämmande och delaktighet. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boende är en ny föreskrift som reglerar bland annat personalbemanning, kompetens och arbetssätt i särskilt boende för äldre. Föreskriften skulle träda i kraft den 31 mars 2015 men beslut om ikraftträdande har skjutits upp i avvaktan på regeringens medgivande. Ny betalningsansvarslag I betänkandet av Utredningen om betalningsansvarslagen SOU 2015:20 finns förslag till en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Tillsammans med Region Skåne förbereds för ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal som planeras träda ikraft 2016. Det nya avtalet ska möjliggöra en utveckling av den kommunala hemsjukvården och omfatta insatser som inte enbart är på primärvårdsnivå. Förändringar i socialtjänstlagen Den 1 juli 2015 kommer förändringar i socialtjänstlagen (SoL) och lagen om vård av unga (LVU), vilket innebär: • • Ökade krav på utredning av familjehem och jourhems lämplighet och utbildning Två nya placeringsformer – vilket innebär att efter den 1 juli 2015 är de placeringsalternativ som kan förekomma för barn i socialtjänsten: – Familjehem – Boende för stöd och tillsyn (stödboende) – Hem för omvårdnad och behandling (HOB) som ersätter HVB – Behandlingsverksamhet med familjeboende (behandling i familj) Nationell riktlinje för missbruksområdet Under 2015 kommer socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Budget och skuldrådgivning Förändringar är på gång i lagstiftningen om budget- och skuldrådgivning som bedöms leda till ett utökat uppdrag. 11 NULÄGESANALYS Lunds verksamheter i en jämförelse Nulägesanalysen beskriver hur kommunens resultat har utvecklats över tid - tre eller fyra år tillbaka - och hur resultatet utvecklats i jämförelse med landets kommuner. Nulägesanalysen pekar på vilka utmaningar kommunen står inför och är underlag för de prioriteringar som lett fram till de föreslagna fokusområdena. Visionen för Lunds kommun beskriver bilden av ett framtida önskvärt tillstånd och är utgångspunkt för alla verksamheter. Lund har i jämförelser med andra kommuner många goda resultat. Framförallt inom skolområdet och arbetet med hållbar utveckling. Analysen pekar ut några områden där Lunds kommun står inför utmaningar: • Låg tillgänglighet till kommunen via telefon och e-post LUNDuppfattar – IDÉERNAS STAD kan bidra till att medborgaren att kommunen inte har en god servicenivå. I mötet mellan idéer och handlingskraft skapas framtidens Lund. Här kan du vara • Ökande kostnader dig för ekonomiskt själv och bistånd. utvecklas tillsammans med andra. Lund har en hållbar utveckling med • Hög andel biståndstagare med långvarigt balanserad tillväxt.ekonomiskt Vi är kända för vårt effektiva transportsystem och hushållning bistånd. med energi och resurser. Här finns livskvalitet med god hälsa, trivsel och frihet. • Lång väntetid för personer i behov av ekonomiskt bistånd. • Relativt lågt mottagande flyktingar, framförallt barn lockande och lättillgänglig för alla. Staden och Lundsavstadskärna är levande, och unga. omlandet stödjer varandra i ömsesidig utveckling. Lund är den goda staden – • Kostnaden för hemtjänst boende är relativt trygg och ochsärskilt överblickbar, med en spännande blandning av historia och framtid. högra i Lunds kommun. • Omsorgstagare inom hemtjänsten möter ett stort antal personal vilket kanLund leda till otrygghet.och självklar arena. Här möts idéer, näringsliv och kultur för att ärökad en attraktiv • Höga lokalkostnader i förskola och grundskola, berika varandra. Lund ärvilket ett ledande internationellt centrum för forskning, utbildning kan urholka verksamhetens möjlighet tillLund utveckling och företagande. är en kreativ miljö, där det är lätt att starta och driva företag. och goda resultat. Utbildningen från förskola och skola till universitet är världsledande. • Senaste mätningen av SALSA-värdet för grundskola visar att Lunds kommun ligger under förväntat resultat. I Lund finns naturliga mötesplatser för en levande dialog med delaktighet och på• Förväntat ökat söktryck i gymnasieskolan. verkan. Servicen är av god kvalitet, lättillgänglig och flexibel för att passa skiftande • Kompetensförsörjning som Genom en följd avökad generationsbehov. samverkan mellan kommunen och andra aktörer i regionen, växling bland personalen och växande verksamheter skapas förutsättningar för en attraktiv region. nationellt och internationellt, på grund av befolkningsökning. • Ökande sjukfrånvaro vilket kan påverka verksamheternas möjligheter till goda resultat. Utvecklingen drivs av allas engagemang och ansvar för Lund. Alla kan stå på • Bostadsbyggandet scen behöver öka.också vara publik. Idéernas Lund kännetecknas av öppenhet för nya men • Ekonomisk långsiktig hållbarhet är svår att uppnå intryck, kombinerad med humor och glädje. Här får du vara ung lite längre. med dagens ekonomiska förutsättningar. LAGAR, FÖRORDNINGAR, UTREDNINGAR OCH FÖRSLAG SOM HAR BETYDELSE FÖR 12 FOKUSOMRÅDEN Fokusområdena ska styra våra prioriteringar och satsningar. De är utgångspunkt för kommunfullmäktiges mål och fördelning av ekonomiska resurser. • • • • • • Lund, en attraktiv och kreativ plats Inflytande, delaktighet och service Ekonomisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Långsiktig kompetensförsörjning östra delar ska stimuleras. Alla stadsdelar och tätorter ska vara långsiktigt socialt hållbara med olika bostadsstorlekar och upplåtelseformer. Stadsutvecklingen ska vara hållbar och möta de utmaningar som ett förändrat klimat ställer på samhället. Attraktiviteten i Lunds tätorter ska utvecklas och stärkas. INFLYTANDE, DELAKTIGHET OCH SERVICE LUND, EN ATTRAKTIV OCH KREATIV PLATS I Lund finns naturliga mötesplatser för en levande dialog med delaktighet och påverkan. Servicen är av god kvalitet, lättillgänglig och flexibel för att passa skiftande behov. Genom ökad samverkan mellan kommunen och andra aktörer i regionen, nationellt och internationellt, skapas förutsättningar för en attraktiv region (Vision 2025). Lund ska vara en öppen och internationell stad som välkomnar människor från hela världen. Medborgarens inflytande och delaktighet i det lokala samhällets utveckling är viktigt för att skapa tillit till det demokratiska systemet och för att utveckla ett hållbart samhälle. Vi ska genom samverkan och dialog stärka individens möjligheter till inflytande i det politiska beslutsfattandet. Lundaborna ska ges goda förutsättningar att delta och lundabornas möjlighet till delaktighet och inflytande ska förstärkas. Lund är en attraktiv och självklar arena. Här möts idéer, näringsliv och kultur för att berika varandra. Lund är ett ledande internationellt centrum för forskning, utbildning och företagande. Lund är en kreativ miljö, där det är lätt att starta och driva företag. Utbildningen från förskola och skola till universitet är världsledande (Vision 2025). Lunds centrum ska utvecklas till en livfull, överraskande och intressant plats att mötas på: inte bara en charmfull och mysig medeltida stadskärna, utan också en plats för innovationer och påhitt med internationell atmosfär. Lund ska fortsätta arbeta aktivt för att utveckla näringslivet och för att bidra till att lyfta Skåne som arbetsmarknadsregion. Lund är en del av en allt mer integrerad och expansiv Öresundsregion. Lund försörjer en stor del av regionen med kvalificerade arbetsplatser och har en funktion som regional motor för tillväxt. I Lund finns många idéer och talanger och här skapas innovationer. Innovationsarbetet ska höja effektiviteten och kvaliteten i offentlig verksamhet och bidra till att lösa verksamheternas ökade utmaningar. För att lyckas med utvecklingen ska vi samverka med universitetet, näringslivet, det offentliga, civilsamhället och andra aktörer. Lunds kommun ska fortsätta det framgångsrika arbetet i innovationsplattformen Future by Lund, som etablerats på den nationella arenan. Bostadsbyggandet ska öka. Målsättningen är 900 nya bostäder per år. Lund ska växa främst genom förtätning av staden och tätorterna. Bostadsbyggandet i kommunens Människor förväntar sig i allt högre grad att snabbt, enkelt och säkert kunna sköta sina ärenden och få tillgång till information. En gemensam kontaktväg i ett service- och medborgarcenter för hela Lunds kommun förbättrar tillgängligheten för lundaborna oavsett om de kommer via telefon, e-post, besök eller sociala medier. Arbetet med att skapa en gemensam servicekultur ska stärkas. Medarbetare i Lunds kommun ska ha fokus på lundaborna i allt de gör. Det innebär bland annat att informera klart och enkelt så att alla kan förstå, ta tillvara synpunkter för att förbättra verksamheten och ge ett gott bemötande och god service till lundabor, företagare och besökare. Genom att utnyttja IT och information på ett smart sätt ska servicen förbättras, kvaliteten och effektiviteten höjas, innovationskraften och delaktigheten stödjas. EKONOMISK HÅLLBARHET Lunds kommun ska ha en långsiktigt god ekonomi som präglas av god betalningsförmåga, en hög grad av egenfinansiering av investeringar och en skuldsättning som inte belastar framtida generationer. För att uppnå en långsiktigt god ekonomi krävs att de kommande årens stora investeringsbehov i hög utsträckning kan finansieras med egna medel för att undvika att låneskulden blir så stor att den äventyrar kommunens ekonomi när rän- 13 tenivåerna blir högre än idag. För att uppnå en hög egenfinansiering krävs i sin tur årliga överskott i driftbudgeten. Detta innebär en särskild utmaning då den demografiska utvecklingen, allt annat oförändrat, innebär att nettokostnader ökar i snabbare takt än skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag. För att möta denna utmaning påbörjar Lunds kommun ett långsiktigt arbete med att hitta nya sätt att bedriva verksamhet för att uppnå högre effektivitet och hög måluppfyllelse. Det behövs ett nytt sätt att tänka kring framtida välfärdstjänster. Det gäller exempelvis att ta tillvara på de möjligheter som den tekniska utvecklingen ger, att låta andra aktörer stödja samhällsservicen och att använda kommunens lokaler på ett sätt som gör att utnyttjandegraden blir högre och att resurser därmed frigörs till den direkta verksamheten. Den nya investeringsprocessen kommer att bidra till att det fattas beslut om rätt investeringar och att dessa genomförs till rätt kvalitet och till låg kostnad. EKOLOGISK HÅLLBARHET Lund har en hållbar utveckling med balanserad tillväxt. Vi är kända för vårt effektiva transportsystem och hushållning med energi och resurser (Vision 2025). Lund har ambitiösa mål för en ekologiskt hållbar utveckling. Vi ska arbeta för att skapa god livskvalitet med tillgång till gröna miljöer, att vara förebilder inom områdena hållbar stadsutveckling, förnybar energi, naturvård, hushållning av resurser, minimering av skadliga ämnen, hållbar konsumtion samt ett miljöanpassat transportsystem. Målet är att utsläppen av växthusgaser år 2020 ska ha halverats jämfört med 1990, och att utsläppen ska vara nära noll år 2050. Kommunens arbete för ett hållbart transportsystem i LundaMats III ska bidra till att trafiken minskar samtidigt som energieffektivare fordon och övergång till biodrivmedel håller ner utsläppen. Enligt LundaEko ska följande områden prioriteras: • • • • • • • • Engagera flera Hållbar konsumtion Minskad kemikaliebelastning Minskad klimatpåverkan Klimatanpassning Hållbar stadsutveckling Biologisk mångfald och ekosystemtjänster Friskt vatten och frisk luft SOCIAL HÅLLBARHET Lundabon har goda förutsättningar. Men förutsättningarna fördelas inte jämlikt. Kommunen ska skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vi ska ge förutsättningar för ett gott liv och en god livsmiljö genom hög kvalitet i skola, omsorg, kultur, fritid samt tillgång till boende, god närmiljö, sysselsättning, social och ekonomisk trygghet. Barnperspektivet ska utvecklas så att barns bästa alltid sätts i centrum. Det krävs fortsatta satsningar för att höja medvetenheten hos barn, beslutsfattare och vuxna som arbetar med barn. I Lund finns ett demokratiskt, jämställt och öppet klimat som ger alla möjlighet att upptäcka, förstå och engagera sig i arbetet för att utveckla Lund. Kommunen ska främja interkulturella, internationella och gränsöverskridande kontakter. Lund ska vara välkomnande för alla oavsett etnicitet, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfattning. Vi arbetar mot fördomar och diskriminering. En ny överenskommelse har tecknats mellan kommunen och polisen för det brottsförebyggande arbetet. Gemensamma medborgarlöften ska ge en tryggare, säkrare och mer trivsam miljö i området runt centralstationen. LÅNGSIKTIG KOMPETENSFÖRSÖRJNING Lunds kommun ska upplevas som en attraktiv arbetsgivare som tillvaratar befintlig kompetens, utvecklar och identifierar behov av nya kompetenser och arbetsmetoder. Kommunens personalstrategiska arbete ska bidra till verksamhetens utveckling genom ett tydligt och framåtsyftande ledarskap, samtidigt som medarbetarskapet utvecklas. Kompetensförsörjning är en stor utmaning då det finns färre personer att tillgå på arbetsmarknaden än det faktiska 14 arbetskraftsbehovet inom vissa yrken. Behoven av kompetens i verksamheten förändras samtidigt som konkurrensen om den bästa arbetskraften ökar. Lunds kommun arbetar proaktivt och utvecklar en kommungemensam kompetensförsörjningsstrategi som ska underlätta för kommunens olika verksamheter att säkra kompetensförsörjningen. Att komma som ny medarbetare till Lunds kommun ska bli enklare. Ett gott ledarskap är en förutsättning för att medarbetarna ska vara engagerade och prestera på bästa sätt. En kommungemensam målbild för chef och ledarutveckling har tagits fram som bas för utvecklingsinsatser för samtliga befintliga och kommande chefer. Medarbetare som kan och vill ta mer ansvar ska känna att det finns förutsättningar för detta inom organisationen. Ett pågående arbete tar ansats i att identifiera karriäroch utvecklingsmöjligheter inom Lunds kommun. Ett program för presumtiva chefer har etablerats. Ett projekt med inriktning ”att utveckla förutsättningar för chefer att utöva ett gott ledarskap och att identifiera karriär och utvecklingsmöjligheter” har inletts. Sjukfrånvaron i Lunds kommun ska sänkas. Ett särskilt fokus ska läggas vid kvinnors sjukfrånvaro som alltjämt är högre än mäns. Hög korttidsfrånvaro till följd av sjukdom är kostsam både för arbetstagare och arbetsgivare. Arbetet med aktiva insatser kring arbetsmiljö och hälsa ska fortsätta. Hälsofrämjande och förebyggande arbete ska drivas i kombination med tidiga rehabiliteringsåtgärder och insatser för långtidssjukskrivna. Arbetet med ”Utmärkt hälsofrämjande arbetsplats” ska fortsätta. Lunds kommun har tillsammans med andra kommuner, företag, Region Skåne och universitetet en viktig roll i den regionala utvecklingen. Därför behöver den regionala samverkan utvecklas för att stärka vårt gemensamma arbetsmarknadsområde och därigenom öka förutsättningarna för en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning, särskilt viktigt när det gäller antalet utbildningsplatser och inriktning på utbildningen. 15 NÄMNDER OCH STYRELSER VERKSAMHETSUPPDRAG OCH EKONOMISK RAM Under respektive nämnd och styrelse redogörs kortfattat för det verksamhetsuppdrag som nämnden eller styrelsen har samt den lagstiftning och de föreskrifter som i huvudsak styr verksamheten. Därefter redovisas den ekonomiska ram som kommunfullmäktige har beslutat om för nämnden eller styrelsen. VERKSAMHETSPLAN Med utgångspunkt från de mål och uppdrag som anges i lagstiftning och föreskrifter, samt med utgångspunkt från kommunfullmäktiges beslutade fokusområden och ekonomiska ramar, ska varje nämnd och styrelse ta fram en verksamhetsplan som redogör för nämndens mål och internbudget. Verksamhetsplanen ska tas fram under hösten 2015 och beslutas av respektive nämnd och styrelse. UPPFÖLJNING Nämnder och styrelser ska löpande följa upp och analysera mål och uppdrag som framgår av lagstiftning, föreskrifter och av kommunfullmäktige beslutade fokusområden. Uppföljningen ska även omfatta måluppfyllelse i förhållande till kommunfullmäktiges fokusområden samt ekonomiska ramar. Uppföljningen ska ske på ett sätt som möjliggör att kommunstyrelsen får god insyn i verksamheten. FORTSATT ARBETE KRING KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL FÖR NÄMNDER OCH STYRELSER Under hösten 2015 kommer kommunstyrelsens arbetsutskott tillsammans med nämndspresidier och kommunens ledningsgrupp att arbeta vidare med att ta fram förslag till kommunfullmäktigemål med indikatorer för nämnderna. Detta kommer att leda till ett kompletterande beslut när det gäller EVP 2016-2018. EFFEKTIVISERA MED UTVECKLAD KVALITET För att klara att utveckla kvaliteten i kommunens verksamhet och välfärdens finansiering krävs goda ekonomiska förutsättningar. Från nu och framåt kommer arbetet med att effektivisera verksamheten och stärkt kostnadskontroll att väsentligen intensifieras. Kommunstyrelsen får genom arbetsutskottet, med stöd av kommunkontoret, ett kommunövergripande ansvar att leda arbetet som kommer att omfatta hela kommunens ekonomi och alla verksamhetsområden. Genom effektiviseringar och kostnadskontroll ska de ekonomiska förutsättningarna stärkas, samtidigt som kvaliteten i verksamheten och tjänster kan utvecklas. 16 I detta arbete ska medarbetarens kunskap tas tillvara, goda erfarenheter ska spridas inom organisationen och Lunds kommun ska lära av andra framgångsrika och kostnadseffektiva organisationer och verksamheter. Arbetet syftar till att senast inför budget 2017 presentera väsentliga effektiviseringar där så är möjligt. Effektivare processer, ökad samordning, användandet av ny teknik och tydligare prioriteringar är några av de arbetssätt som kommer att tillämpas. Kommunens investeringar och dess driftskonsekvenser kommer att ägnas ett särskilt fokus i effektiviseringsarbetet. POLITISK LEDNING Under begreppet politisk ledning ingår kommunfullmäktige, valnämnden, överförmyndarnämnden, Habostyrelsen samt Lunds kommuns revisorer. KOMMUNFULLMÄKTIGE Ordförande: Lennart Prytz (S) Uppdrag Kommunfullmäktiges uppgifter är att fastställa mål och riktlinjer för kommunens verksamheter, besluta om kommunens budget och verksamhetsplan, fastställa skattesatsen för utdebitering till kommunen, besluta om kommunens årsredovisning och om ansvarsfrihet för nämnderna samt i övrigt besluta i de frågor som är av grundläggande betydelse för kommunens ekonomi. Kommunfullmäktige har även ansvar för att besluta i frågor som är av principiell betydelse för den kommunala självstyrelsen eller av principiell betydelse för kommunens agerande som myndighet samt att välja ledamöter och ersättare i olika nämnder och beredningar. LUNDS KOMMUNS REVISORER Ordförande: Britt Svensson (S) Uppdrag Kommunrevisionen består av 15 förtroendevalda revisorer som väljs av kommunfullmäktige. Revisionen är kommunfullmäktiges granskningsorgan och ska ge kommunfullmäktige underlag för ansvarsprövningen av kommunstyrelsen, nämnderna och enskilda förtroendevalda. För en trovärdig revision krävs såväl kompetens som oberoende hos dem som reviderar. Varje revisor är självständig i förhållande till övriga revisorer samt utgör en egen myndighet. VALNÄMNDEN HABOSTYRELSEN Uppdrag Uppdrag Ordförande: Gunnar Håkansson (MP) Ordförande: Claes Göran Jönsson (S) Valnämnden är lokal valmyndighet och fullgör uppgifter i enlighet med vallagen. Nämnden ska inom sitt verksamhetsområde se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt. ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Habostyrelsen ansvarar för kommunens del av verksamheten på Habo gård. Habostyrelsen ska driva och utveckla verksamhet med målsättningen att skapa förutsättningar för god livskvalitet för i första hand äldre medborgare och medborgare med olika slags funktionsnedsättningar genom att erbjuda olika aktiviteter i en naturnära och lantlig miljö. Ordförande: Elisabeth Iregren (V) Habostyrelsen är underordnad kommunstyrelsen. Uppdrag KOMMUNSTYRELSEN Överförmyndarnämnden har till uppgift att kontrollera förmyndarskap, godmanskap och förvaltarskap i enlighet med föräldrabalken. Särskilda uppdrag från fullmäktige Utreda möjlig kommunsamverkan angående överförmyndare. Ekonomisk ram Politisk ledning Ordförande: Anders Almgren (S) Kommundirektör: Anette Henriksson Uppdrag Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och har ett övergripande ansvar för utvecklingen av hela den kommunala verksamheten inklusive de kommunala företagen och för kommunens ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och ansvarar för samordningen mellan kommunens företag Plan och mellan företagen och kommunen. Kommun2018 styrelsen övervakar fastställda mål och planerar och ansvarar för löpande förvaltning. Kommun10 806 styrelsen har uppsiktsplikt över nämnderna. Verk19 090 samheten styrs främst av kommunallagen. Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Kommunfullmäktige 10 805 10 806 10 806 Kommunstyrelsen 20 237 19 090 19 090 4 232 4 232 4 232 480 480 480 480 Överförmyndarnämnden 6 685 8 185 8 185 8 185 Habostyrelsen 3 435 3 431 3 431 3 431 Driftram (tkr) Lunds kommuns revisorer Valnämnden Summa driftram (tkr) 45 874 Investeringsram (tkr)* 4 232 46 224 46 224 46 224 709 720 817 870 588 300 Driftramen för 2016-2018 fördelas efter fullmäktiges beslut. * Fr o m budget 2016 har kommunstyrelsen, i enlighet med den nya lokalinvesteringsprocessen, ansvar för investeringsramen för ej påbörjade byggnationer i skolor, förskolor, idrottshallar och boenden. Det innebär i korthet att nämndernas beställningar ska hanteras av kommunstyrelsen i ett tidigt skede. Särskilda uppdrag från fullmäktige • • • • • Utveckla lund.se Utreda outsourcing av företagshälsovården. Utreda kostnadskonsekvenserna av LundaEko II. Utreda konsekvens av att flytta miljöstrategerna från kommunstyrelsen till miljönämnden. Utreda benchmarking av verksamheter. Ekonomisk ram Kommunkontoret Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Driftram (tkr) 168 814 178 888 181 238 180 638 27 675 6 100 3 100 8 100 Investeringsram (tkr) 17 BYGGNADSNÄMNDEN bygglagen samt utövar tillsyn över byggnadsverksamheten och prövar frågor om olovligt byggande enligt plan- och bygglagen och andra lagar som berör byggverksamheten. Under nämnden ligger också bygglovsärendena och kontroll av tekniska egenskapskrav, obligatorisk ventilationskontroller och besiktningar. Ordförande: Björn Abelson (S) Stadsbyggnadsdirektör: Inga Hallén Uppdrag Byggnadsnämnden genomför på uppdrag av kommunstyrelsen den övergripande planeringen i kommunen och tar fram förslag till översiktsplan och fördjupningar av översiktsplanen. Byggnadsnämnden ansvarar för den fysiska planeringen och utarbetar områdesbestämmelser och detaljplaner samt lämnar planbesked. Byggnadsnämnden prövar också frågor om förhandsbesked, bygglov, rivningslov och övriga beslut enligt plan- och Nämnden ansvarar också för fastighetsbildningsärenden enligt fastighetsbildningslagen, förrättningar enligt anläggningslagen samt förrättningar enligt lagen om exploateringssamverkan. Under nämnden ligger också en omfattande teknisk kart- och GIS-verksamhet (geografisk information) samt mätverksamhet. Ekonomisk ram Byggnadsnämnden Budget 2015 Driftram (tkr) Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 22 729 22 788 22 788 22 788 0 0 0 0 Investeringsram (tkr) TEKNISKA NÄMNDEN Ordförande: Emma Berginger (MP) Teknisk direktör: Håkan Lockby Nämndens arbete styrs av lag om nämnder för vissa trafikfrågor och lag om kommunens bostadsförsörjningsansvar. Uppdrag Särskilda uppdrag från fullmäktige Tekniska nämnden är förvaltningsmyndighet för kommunens tekniska förvaltning. Verksamheten är riktad mot, väghållning med trafikmiljö- och trafiksäkerhetsfrågor och trafikplanering, park-, natur- och skogsområden, kommunala frågor rörande kollektivtrafik och färdtjänst, exploatering av bostads- och företagsmark samt förvaltning av kommunens markreserv och bostadsförsörjning. Utreda möjliga cykelstråk till exempel från Håstad till Norra Fäladen. Ekonomisk ram Tekniska nämnden Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Driftram (tkr) 211 661 218 162 231 207 241 924 Skattefinansierade investeringar 32 225 32 275 31 995 20 045 Infrastrukturinvesteringar 44 100 47 300 67 900 117 100 0 0 50 000 106 000 Investeringsram (tkr) Spårvägsinvesteringar Exploatering 18 -14 263 71 057 21 798 -30 976 Strategiska markförvärv 26 000 25 000 25 000 25 000 Summa investeringsram (tkr) 88 062 175 632 196 693 237 169 MILJÖNÄMNDEN tobakslagen, smittskyddslagstiftningen och miljöbalken inklusive tillsynen av strandskyddet samt fullgör i övrigt kommunens uppgifter inom miljöoch hälsoskyddsområdet. Ordförande: Petter Forkstam (MP) Miljödirektör: Björn Berséus Uppdrag Miljönämnden utövar tillsynen i Lunds kommun enligt livsmedelslagstiftningen, strålskyddslagen, Ekonomisk ram Miljönämnden Driftram (tkr) Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 11 991 12 594 13 194 13 194 0 0 0 0 Investeringsram (tkr) KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Ordförande: Joakim Friberg (S) Förvaltningsdirektör: Urban Olsson Uppdrag Kultur- och fritidsnämnden svarar för kultur-, biblioteks-, och idrottsverksamhet samt öppen fritidsverksamhet. Nämnden ansvarar även för arbetet med de kommunövergripande ungdomsfrågorna. Biblioteksverksamheten styrs av bibliotekslagen. Ekonomisk ram Kultur- och fritidsnämnden Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Driftram (tkr) 327 139 333 933 333 768 335 043 27 200 18 000 21 000 17 000 Investeringsram (tkr) SOCIALNÄMNDEN personer i behov av ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadsåtgärder eller rehabilitering samt flyktingar. Till förvaltningen hör också en tillståndsenhet med uppdrag att utfärda utskänkningstillstånd och utöva tillsyn. Ordförande: Sven-Bertil Persson (V) Socialdirektör: Annika Pettersson Uppdrag Nämnden arbetar inom verksamhetsområden som svarar för service, biståndsinsatser och utredningar för barn och ungdomar och deras föräldrar, vuxna med missbruksproblematik, personer med psykiska funktionsnedsättningar, Ekonomisk ram Nämndens arbete styrs av socialtjänstlagen, lagen om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare (LVM). Särskilda uppdrag från fullmäktige Kartlägga bostadssociala projekt enligt lag. Socialnämnden Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Driftram (tkr) 491 749 505 344 505 283 505 283 3 500 3 500 3 500 3 500 Investeringsram (tkr) 19 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Särskilda uppdrag från fullmäktige Ordförande: Ann-Margreth Olsson (S) Vård-och omsorgsdirektör: Seth Pettersson • • Uppdrag Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för vård- och omsorgsinsatser enligt socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Två målgrupper står i fokus för verksamheten; äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Valfrihetssystem enlig lag om valfrihet (LOV) finns inom hemvården, samt för LSS-insatserna avlösar- och ledsagarservice, daglig verksamhet och ickevalsalternativet för personlig assistans. • Göra en översyn av förbehållsbeloppen, enligt de förändringar som regeringens budget 2016 utmynnar i. Utreda vad äldreomsorgens olika verksamheter i Lunds kommun kostar i förhållande till samma verksamheter i andra jämförbara kommuner, samt att, i de fall kostnaderna för äldreomsorg i Lunds kommun markant skiljer sig från jämförbara kommuner, ta fram underlag med förslag på åtgärder eller beslut som vård- och omsorgsnämnden, kommunstyrelsen och eller kommunfullmäktige kan vidta för att jämna ut eventuella kostnadsskillnader. Omförhandla sina hyresavtal med Lunds kommunala fastighets AB i syfte att få lägre hyreskostnader. Ekonomisk ram Vård- och omsorgsnämnden Driftram (tkr) Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 1 590 851 1 692 555 1 719 189 1 749 759 6 940 6 700 13 000 9 150 Investeringsram (tkr) UTBILDNINGSNÄMDEN Ordförande: Anders Ebbesson (MP) Utbildningsdirektör: Stefan Norrestam Uppdrag Utbildningsnämnden har ansvaret för gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare, International School of Lund (ISLK) samt Modersmålscentrum i Lund. Utbildningsnämnden har samordningsansvar för skolhälsovården samt IKT-samordning och systemansvar för verksamhetsprogram för förskole- och skolverksamheten. Utbildningsnämnden är kontaktnämnd gentemot fristående skolor och förskolor. Nämndens arbete styrs av skollagen och förordningar som beslutas av regeringen vilket inkluderar läroplaner och kursplaner. Genom samverkansavtal med andra kommuner har nämnden även ansvar för att erbjuda utbildning i Lund inom gymnasieskola och gymnasiesärskola. Ekonomisk ram Utbildningsnämnden Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Driftram (tkr) 425 497 440 992 444 867 459 213 8 100 7 500 13 600 7 000 Investeringsram (tkr) 20 BARN- OCH SKOLNÄMND LUNDS STAD Särskilda uppdrag från fullmäktige Ordförande: Monica Molin (S) Skoldirektör: Mats Jönsson • Utreda kostnaderna för tillagningskök respektive mottagningskök. Utreda eventuella vinster av samordning och sammanläggning av barn- och skolförvaltningarna. Utreda förutsättningarna, ekonomiskt, personalmässigt och lokalmässigt, för att uppfylla kommunens målsättning för gruppstorlek i förskolan och presentera en plan för hur målsättningen skulle kunna uppfyllas inom innevarande och nästkommande mandatperiod. • Uppdrag Barn- och skolnämnd Lunds stad ansvarar för förskola, grundskola, förskoleklass, skolbarnomsorg och obligatorisk särskola för Lunds kommun förutom de östra kommundelarna. Nämnden har övergripande ansvar för sommarskola och Lunds skolors resurscentrum. • Nämndens arbete styrs av skollagen och förordningar som beslutas av regeringen vilket inkluderar läroplaner och kursplaner. Ekonomisk ram Barn- och skolnämnd Lunds stad Driftram (tkr) Investeringsram (tkr) Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 1 622 968 1 693 865 1 725 834 1 753 242 8 500 8 500 8 500 8 500 BARN- OCH SKOLNÄMND LUND ÖSTER Särskilda uppdrag från fullmäktige Ordförande: Kenth Andersson (S) Skoldirektör: Ann-Britt Wall Berséus • • Uppdrag Barn- och skolnämnd Lund Öster ansvarar för förskola, grundskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg och obligatorisk särskola i den östra delen av Lunds kommun. Nämnden har ett övergripande ansvar för skolskjutsar, regler och avgifter för kommunal förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, samordning av statistik inom förskola och grundskola samt Naturskolan. • Utreda kostnader för tillagningskök respektive mottagningskök. Utreda eventuella vinster av samordning och sammanläggning av barn- och skolförvaltningarna. Utreda förutsättningarna, ekonomiskt, personalmässigt och lokalmässigt, för att uppfylla kommunens målsättning för gruppstorlek i förskolan och presentera en plan för hur målsättningen skulle kunna uppfyllas inom innevarande och nästkommande mandatperiod. Nämndens arbete styrs av skollagen och förordningar som beslutas av regeringen vilket inkluderar läroplaner och kursplaner. Ekonomisk ram Barn- och skolnämnd Lund Öster Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Driftram (tkr) 641 724 659 850 665 560 669 855 3 000 8 500 8 500 8 500 Investeringsram (tkr) 21 SERVICENÄMNDEN Ordförande: Johan Lambréus Mattsson (MP) Servicedirektör: Pål Svensson Servicenämndens verksamhet finansieras via intäkter från övriga nämnder och ingår inte i den skattefinansierade verksamheten. Uppdrag Särskilda uppdrag från fullmäktige Servicenämndens uppgift är att tillgodose kommunens behov av tjänster och lokaler. Verksamheten ska vara kostnadseffektiv, hushålla med resurser och gagna kommunnyttan. Verksamheten bedrivs inom tre affärsområden, Lundafastigheter, Markentreprenad och Måltidsservice som är servicefunktioner för den kommunala verksamheten i Lund. • • Effektivisera fastighetsbeståndet genom utfasning av byggnader i slutet av sin ekonomiska och tekniska livslängd. Utarbeta en plan för underhåll genom ombyggnation av byggnader som är värda att bevara. Servicenämnden Resultatbudget (tkr) Intäkter Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 1 258 700 1 301 400 1 350 500 1 382 800 Kostnader -873 800 -886 603 -897 363 -933 663 Avskrivningar -185 200 -201 000 -224 800 -227 300 Avskrivningar extra tillgångspost -55 100 -55 100 -55 100 -55 100 Verksamhetens nettointäkt 144 600 158 697 173 237 166 737 3 700 2 800 2 800 2 800 -125 000 -131 100 -136 800 -130 300 Resultat före extraordinära poster 23 300 30 397 39 237 39 237 Årets resultat 23 300 30 397 39 237 39 237 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 144 600 158 697 173 237 166 737 Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansieringsbudget (tkr) Årets verksamhet Netto från verksamheten Finansnetto -121 300 -128 300 -134 000 -127 500 Avgår avskrivningar 240 300 256 100 279 900 282 400 Medel från årets verksamhet 263 600 286 497 319 137 321 637 Nettoinvesteringar -692 500 -787 530 -891 610 -649 160 Medel för investeringsverksamheten -692 500 -787 530 -891 610 -649 160 Upplåning 717 000 856 533 1 352 573 1 018 223 Amortering -358 100 -425 500 -850 100 -760 700 0 0 0 0 Medel från finansieringsverksamheten 358 900 431 033 502 473 257 523 Förändring av avräkningsfordran -70 000 -70 000 -70 000 -70 000 Investeringar Finansiering Försäljning av anläggningstillgångar 22 RENHÅLLNINGSSTYRELSEN Renhållningsstyrelsen Ordförande: Emma Nilsson (MP) Renhållningsdirektör: Erik Rånlund Resultatbudget (tkr) Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Intäkter 155 020 157 300 159 600 162 200 Uppdrag Kostnader -133 563 -135 000 -137 800 -138 000 -19 379 -19 796 -19 328 -21 700 2078 2 504 2 472 2 500 50 50 50 50 -1 701 -2 050 -2 050 -2 050 427 504 472 500 Budget 2015 Budget 2016 Renhållningsstyrelsens verksamhet omfattar insamling av allt hushållsavfall och därmed jämförligt avfall i Lunds kommun. Därutöver utförs gångbanerenhållning på uppdrag av fastighetsägare och gaturenhållningen till tekniska nämnden. Avskrivningar Renhållningsstyrelsen ansvarar för information om avfallshantering. Finansieringsbudget (tkr) Verksamheten finansieras av taxor och avgifter för olika uppdrag och ingår inte i den skattefinansierade verksamheten. Netto från verksamheten 2 078 2 504 2 472 2 500 Korrigering avskrivningar 19 379 19 796 19 328 21 700 Verksamhetens nettointäkt Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Årets resultat Plan 2017 Plan 2018 Årets verksamhet Finansnetto -1 651 -2 000 -2 000 -2 000 Medel från årets verksamhet 19 806 20 300 19 800 22 200 Nettoinvesteringar -38 000 -20 000 -19 000 -21 400 Medel för investeringsverksamheten -38 000 -20 000 -19 000 -21 400 Kapitalbindning 18 194 -300 -800 -800 Medel från finansieringsverksamheten 18 194 -300 -800 -800 Förändring av likvida medel 0 0 0 0 Finansieringsbudget (tkr) Avfallssystem för Brunnshög/Lund NE Budget 2015 Budget 2016 Nettoinvesteringar -5 000 Medel för investeringsverksamheten Investeringar Finansiering Plan 2017 Plan 2018 -5 000 -40 000 -15 000 -5 000 -5 000 -40 000 -15 000 Kapitalbindning 5 000 5 000 40 000 15 000 Medel från finansieringsverksamheten 5 000 5 000 40 000 15 000 Förändring av likvida medel 0 0 0 0 Finansieringsbudget (tkr) Anläggning för park- och trädgårdsavfall Budget 2015 Budget 2016 Nettoinvesteringar 0 0 -5 000 -15 000 Medel för investeringsverksamheten 0 0 -5 000 -15 000 Kapitalbindning 0 0 5 000 15 000 Medel från finansierings-verksamheten 0 0 5 000 15 000 Förändring av likvida medel 0 0 0 0 Investeringar Finansiering Plan 2017 Plan 2018 Investeringar Finansiering 23 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING I EVP beslutar kommunfullmäktige om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för Lunds kommun. Dessa innefattar de finansiella målen, nämndsgemensamma riktlinjer för ekonomistyrningen samt hanteringen av resultatutjämningsreserven, RUR. I kommunallagen och i lagen om kommunal redovisning finns ett regelverk för hur kommunerna ska sköta sin ekonomiska förvaltning. Där beskrivs bland annat att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning med mål och riktlinjer för sin ekonomi och verksamhet. Reglerna för det så kallade balanskravet anger hur ekonomiska underskott ska beräknas och regleras. Balanskravet innebär att intäkterna varje år måste balansera kostnaderna. Blir resultatet negativt ska det regleras inom tre år. Som allmän utgångspunkt för god ekonomisk hushållning gäller att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som tidigare generationer har förbrukat. Resultatet måste därför vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå ska kunna garanteras även för nästkommande generation utan att den ska behöva uttaxeras en högre skatt. God ekonomisk hushållning innebär att såväl kommunens finansiella som verksamhetsmässiga mål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt. LÅNGSIKTIG EKONOMISK ANALYS AV LUNDS KOMMUN Dagens förutsättningar pekar sammantaget på att kommunen har en utmaning i att inom det tillgängliga ekonomiska utrymmet anpassa verksamheten till en ökande befolkning. För att få ett mer långsiktigt faktaunderlag har under våren 2015 en rapport tagits fram av PwC: Långsiktiga ekonomisk analys av Lunds kommun. Analysen visar bland annat att befolkningen ökar mer i åldersgrupperna 0-19 år respektive 65 år och äldre, där efterfrågan på kommunal service är som störst, än i åldersgruppen 20-64 år, där den största skattebasen finns. Ett annat sätt att beskriva det på är att ”färre ska försörja fler”. Folkmängdsutveckling, index mäts från startåret 140 135 130 125 120 115 110 105 100 0-19 20-64 Konkret innebär denna demografiska förändring att den sammanlagda kostnaden för kommunens verksamheter kommer att öka mer än skatteintäkterna. Nettokostnaderna beräknas öka med 130 % fram till år 2028 medan skatteintäkterna (inklusive generella statsbidrag och utjämning) under samma period ökar med 100 %, förutsatt att efterfrågan på kommunal service liksom sättet att leverera servicen på är oförändrad jämfört med idag och förutsatt att skattesatsen är oförändrad. Omräknat till pengar innebär det att det kommer att uppstå ett underskott på cirka 900 miljoner kronor (i dagens penningvärde) år 2028, som är sista året i analysperioden. Om underskottet finansieras helt via effektiviseringar innebär det ett årligt effektiviseringsbehov om 0,91 %. Om underskottet finansieras helt via skatten så krävs en höjning av skattesatsen på 3,43 kr. Utveckling av nettokostnader & skatteintäkter, statsbidrag & utjämning 240% 220% 200% 180% 160% 140% 120% 100% 80% Intäkter skatter, stb o utj 24 65- Nettokostnader I takt med att resurserna relativt sett minskar i förhållande till kostnaderna finns det samtidigt stora behov av att investera i mark och verksamhetslokaler. Det är därför svårt att helt finansiera investeringarna med egna medel, och därmed ökar kommunen behov av att låna pengar till att finansiera investeringarna. En ökad låneskuld innebär en risk för att dagens verksamhet får betalas av framtida generationer och det innebär även en risk för att de ökande räntekostnaderna tar ett allt större utrymme av kommunens resurser. Mnkr Nettoinvesteringar 2013-2028 1200 1000 800 FINANSIELLA MÅL För Lunds kommun gäller följande finansiella mål: Resultatmål Årets resultat ska senast år 2018 uppgå till 2 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. En upptrappning ska ske under EVP-perioden enligt följande resultatnivå: • • • +0,5 % 2016 +1,5 % 2017 +2,0 % 2018 600 Skuldsättningsmål 400 Nettolåneskulden ska år 2018 uppgå till högst 60 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. 200 0 Det behövs årliga överskott för att möjliggöra en hög grad av egen finansiering av investeringar och för att kunna hantera framtida räntekostnader. Det behövs dessutom ett ekonomiskt utrymme för att hantera oförutsedda kostnader. Det behövs också ett tak för hur stora skulder som kommunen ska ta på sig för att inte riskera att räntekostnader i framtiden äter upp stora delar av verksamheternas resurser. Om skuldtaket nås bör det leda till överväganden kring om hur investeringar ska finansieras, exempelvis genom hårdare prioritering, större överskott för att finansiera med egna medel eller låta andra aktörer stå för investeringarna. Detta förutsätter: • • +2 % resultat investeringarna håller sig inom föreslagna investeringsramar och avtar från år 2019 Vid denna utveckling är räntekostnaden enligt bedömning mellan 20-100 mnkr högre än idag. Ökade räntekostnader måste finansieras genom ett bättre resultat (kostnadseffektiviseringar eller justering av skattesatsen). 25 NÄMNDSGEMENSAMMA RIKTLINJER FÖR EKONOMISTYRNING Riktlinjerna reglerar den interna styrningen av mål och ekonomi, det vill säga regler för nämndernas budget, uppföljning och redovisning samt åtgärder vid eventuella avvikelser. • • • • • • God budgetföljsamhet ska vara ett prioriterat mål för kommunens nämnder och styrelser. Nämnder och styrelser ska löpande under året följa upp de verksamhetsmässiga och ekonomiska utfallen. Vid befarad negativ budgetavvikelse ska nämnder och styrelser upprätta en åtgärdsplan för hur budgetföljsamhet ska uppnås. Nämnder och styrelser ska ha en tillräcklig intern kontroll. Nämnder och styrelser ska ha en rättvisande och aktuell redovisning. Nämnder och styrelser ska ha ändamålsenlig ekonomimodell samt planerings- och uppföljningssystem. RIKTLINJER FÖR RESERVERING TILL OCH DISPOSITION UR RESULTATUTJÄMNINGSRESERVEN (RUR): Reservering Reservering till resultatutjämningsreserven ska göras i syfte att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. I Lunds kommun ska reserveringar göras i enlighet med kommunallagen 8 kap 3 d § andra stycket det vill säga med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger en procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. RESULTATUTJÄMNINGSRESERV (RUR) Kommuner och landsting har från och med 2013 möjlighet att under vissa angivna förutsättningar reservera medel i RUR för att kunna täcka underskott vid ett senare tillfälle. Kommunfullmäktige har i juni 2013 inrättat en RUR genom att under eget kapital reservera 199 mnkr. Vid samma tillfälle beslutades även om nedanstående riktlinjer för reservering till och disposition ur RUR. I årsredovisningen för 2013 reserverades ytterligare 21 miljoner kronor av 2013 års resultat. I årsredovisningen för 2014 disponerades 5,4 miljoner kronor. Reserven uppgår därmed till 214,6 miljoner kronor. Kommunen kan redan i samband med budgetbeslutet planera för att göra en reservering till eller en disposition ur RUR. Slutligt beslut kan dock tas först i samband med behandlingen av årsredovisningen. Enligt de bedömningar som görs av samhällsekonomin inför planperioden 2016-2018 finns inga möjligheter att disponera medel ur reserven. 26 Disposition Disposition från resultatutjämningsreserven ska endast ske för att täcka underskott (det vill säga om årets resultat efter balanskravsjustering är negativt) som uppstår till följd av en lågkonjunktur. Bedömningen av konjunkturens effekt på intäkterna görs genom att jämföra aktuellt års prognosticerade underliggande skatteunderlagsutveckling med den genomsnittliga underliggande utvecklingen under den senaste tioårsperioden. Om det aktuella årets prognosticerade skatteunderlagsutveckling understiger genomsnittet för de tio senaste åren får disposition göras med ett belopp som motsvarar mellanskillnaden. EKONOMISK REDOGÖRELSE SAMMANFATTNING Skattesatsen är oförändrat 21,24 kronor per hundralapp. Skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning för 2016 beräknas öka med 5,6 procent eller 285 miljoner kronor jämfört med prognosen för 2015. Den beräknade kostnads- och intäktsutvecklingen för 2017 och 2018 pekar på att det krävs nettokostnadsminskningar med cirka 180 miljoner kronor 2017 och 360 miljoner kronor 2018 för att det finansiella målet - ett överskott på 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning - ska uppnås. För att möta denna utmaning påbörjas under 2015/2016 ett långsiktigt arbete med att hitta nya sätt att bedriva verksamhet på för att uppnå högre effektivitet och hög måluppfyllelse. I planen för 2017 har en nettokostnadsminskning lagts in med 90 miljoner kronor och med 190 miljoner år 2018. För 2016 uppgår det budgeterade resultatet till ett överskott med 29 miljoner kronor vilket motsvarar 0,5 procent av skatteintäkte, generella statsbidrag och utjämning. Enligt planen beräknas underskott med -9 miljoner kronor 2017 och -58 miljoner kronor 2018. Den kraftiga befolkningsökningen medför stora investeringsbehov. Nettoinvesteringar för en miljard årligen planeras under 2016-2018. Enligt planen ökar kommunens låneskuld från cirka 1 800 miljoner kronor år 2013 till 4 700 miljoner kronor 2018. EVP-PROCESSEN Processen att arbeta fram kommunens ekonomi- och verksamhetsplan, EVP, är en del av kommunens ledningsprocess. Under höstens strategiprocess genomförs en omvärldsanalys för att identifiera vilka förändringar som sker i omvärlden – såväl globalt som regionalt och lokalt – och som påverkar Lund och Lunds kommun. Det genomförs även en nulägesanalys för att identifiera var Lunds kommun befinner sig i förhållande till vision och mål samt i jämförelse med andra kommuner. I strategiprocessens aktiviteter deltar representanter för kommunens samtliga nämnder samt kommunens olika ledningsfunktioner. Resultatet från strategiprocessen mynnar ut i ett antal fokusområden som beskriver kommunens utmaningar och utvecklingsbehov. I januari får kommunstyrelsens arbetsutskott en uppdatering av omvärldsanalysen, nulägesanalysen och de ekonomiska förutsättningarna. Utifrån detta gör arbetsutskottet en samlad bedömning och utarbetar planeringsanvisningar till nämnder och styrelser inför deras EVP-skrivelser. I samband med att anvisningarna skickas ut i februari anordnas även en Strategidag där politiker och tjänstemän från nämnder och styrelser tillsammans får en bild av förutsättningarna. I april lämnar nämnder och styrelser in sina EVP-skrivelser till kommunstyrelsen. I anvisningarna inför EVP 2016-2018 angavs att nämnderna skulle utgå ifrån mål och ekonomiska ramar i EVP 2015-2017 som beslutades av kommunfullmäktige i november 2014. I skrivelserna redogör nämnderna för hur deras verksamhet påverkas av omvärlds- och nulägesanalyserna. De beskriver även vilka verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar de står inför, vilken måluppfyllelse de bedömer kunna uppnås samt vilka förändringar som eventuellt behöver göras i verksamheten. Konsekvenserna av förändringarna belyses också. Skrivelserna är en del av arbetsutskottets beredningsunderlag inför EVP:n. I samband med beredningen kallas nämnderna till träffar med arbetsutskottet där förutsättningarna diskuteras. Kommunstyrelsen beslutade om ett EVP-förslag den 27 maj och kommunfullmäktige fastställde EVP:n den 10-11 juni 2015. EVP:n kommer under hösten att kompletteras med kommunfullmäktigemål med indikatorer för nämnderna. Då ska även en uppdatering göras utifrån utfallet av de riktade statsbidragen. BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Beräkningarna utgår ifrån de ekonomiska ramarna i EVP 2015-2017. Budgeten är beräknad i 2016 års prisnivå. Planen för 2017 och 2018 är beräknad i fasta priser i 2016 års prisnivå. Antagande om pris- och löneökningar inför 2016 I ramarna för 2016-2018 har nämnderna i olika omfattning getts kompensation för pris- och löneökningar. Kompensationen är beräknad utifrån en schablonmässig fördelning av kostnads- och intäktsstrukturen i respektive nämnds nettokostnadsram. 27 De beräknade pris- och löneökningarna inför helåret 2016 baseras på de antaganden som Konjunkturinstitutet gjort i mars 2015: Personalkostnader Köpta tjänster Övriga intäkter/kostnader 3,20 % 2,43 % 0,63 % För att möta denna utmaning påbörjas under 2015 ett långsiktigt arbete med att hitta nya sätt att bedriva verksamhet på för att uppnå högre effektivitet och hög måluppfyllelse. I planen för 2017 har en nettokostnadsminskning lagts in i budgeten med 90 miljoner och med 190 miljoner kronor för 2018. Övriga satsningar och omprioriteringar i budgeten Volymförändringar till följd av befolkningsutvecklingen Resursfördelningarna inom verksamhetsområdena förskola, grundskola, gymnasieskola samt äldreomsorg har uppdaterats utifrån befolkningsprognosen som är gjord i mars 2015. För gymnasieskolan har även en uppdatering gjorts utifrån gymnasievalen hösten 2014. I förskola och skolbarnomsorg har aktuell efterfrågan beräknats. Berörda nämnders ramar har för åren 2016-2018 justerats för ovanstående effekter. Totalt sett medför volymförändringarna en kostnadsökning 2016 med 53 miljoner kronor jämfört med budget 2015. I planen för 2017-2018 tillkommer ytterligare 60-90 miljoner kronor per år. Dessa framgå av bilagan, förändringar i nämndernas nettokostnadsramar. RESULTATBUDGET Resultatbudget redovisas på sidan 34. Nedan beskrivs och kommenteras de olika delarna i resultatbudgeten. Uppgifterna till och med 2014 avser bokslutssiffror. Siffrorna för 2015 avser utfallsprognosen per den sista mars. Siffrorna från och med 2016 avser budgetsiffor. VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Verksamhetens nettokostnader uppgår till följande: 2014 2015 prognos 2016 budget 2017 plan 2018 plan 5 231 5 495 Riktade statsbidrag I vårändringsbudgeten för 2015 aviserar regeringen stora satsningar i kommunsektorn genom riktade statsbidrag som kommunerna kan söka. Ökad bemanning i äldreomsorgen, lågstadiesatsning och minskade barngrupper i förskolan är några exempel. Lunds kommun förväntas kunna ta del av dessa statsbidrag. 45 miljoner kronor är budgeterade som en intäkt hos kommunstyrelsen. Om statsbidragen uteblir krävs ett nytt ställningstagande kring finansieringen. Detta innebär exempelvis att de fastställda skolpengsbeloppen för förskola och grundskola är preliminära. Budgeten ska kompletteras med slutliga skolpengsbelopp. Efter det att utfallet av de riktade statsbidragen är kända. Effektivisering 2016 Nämnerna har i olika omfattning getts effektiviseringskrav under 2016. På finansförvaltningen finns en ofördelad post avseende effektivisering med 5 miljoner kronor. Ytterligare effektiviseringar 2017 och 2018 Den beräknade kostnads- och intäktsutvecklingen för 2017 och 2018 pekar på att det krävs nettokostnadsminskningar med cirka 180 miljoner kronor 2017 och 360 miljoner kronor 2018 för att det finansiella målet - ett överskott på 2 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning ska uppnås. 28 Nettokostnad 5 722 5 801 5 899 Förändring, tkr +227 +79 +98 Förändring, % +4,1% +1,4% +1,7% Jämfört med prognosen för 2015 ökar nettokostnaderna 2016 med 4,1 procent. I fasta priser medför det en nettokostnadsökning med 1,5 procent. Kostnadsutvecklingen kan främst förklaras av volymökningar i verksamheten till följd av befolkningsökningen, men beror även på ökade räntekostnader som följer med ökad upplåning. Den lägre ökningen mellan 2017 och 2018 är en följd av den nettokostnadsminskning som är budgeterad med 90 miljoner kronor 2017 och 190 miljoner 2018. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Diagrammet på nästa sida visar relationen nettokostnader/ skatteintäkter och statsbidrag. Om nettokostnaderna svarar för mer än 100 procent av skatteintäkterna innebär detta att intäkterna inte fullt ut kan täcka verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar och pensionskostnad. En rimlig nivå bör högst ligga på cirka 96-98 procent, eftersom en stor del av investeringarna bör finansieras med skatteintäkter. Från och med budget 2014 uppgår andelstalen till 100-102 procent per år. En nivå över 100 procent innebär att verksamheten behöver finansieras med överskott i finansnettot. 102 För Lunds del är det 26 miljoner kronor 2016 och 30 miljoner kronor fr o m 2017 som ligger med i budgeten. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag 2009-2018 % 101 I avvaktan på beslut i riksdagen ligger motsvarande kostnadspost på finansförvaltningen för senare fördelning. 100 99 98 97 2014 2015 prognos 2016 budget 2017 plan 2018 plan 96 95 Skatteintäkter 94 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 SKATTEINTÄKTER, GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning är beräknade i enlighet med den bedömning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterade i april 2015. Skatteintäkter Skatteunderlagstillväxten för 2016 beräknas i aprilprognosen till 5,4 procent, 4,3 procent år 2017 och 4,2 procent 2018. Utvecklingen håller därmed på att återhämta sig till nivån på den årliga tillväxt på cirka 5 procent som rådde innan lågkonjunkturen 2008. En tillväxt som blir 1 procentenhet högre eller lägre än vad som kalkylerats i budgetförslaget förändrar resultatet med cirka 57 miljoner kronor. Skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning för 2016 beräknas öka med 5,1 procent eller 275 miljoner kronor jämfört med prognosen för 2015. Skatteintäkterna är i planen för 2017 och 2018 beräknade i fasta priser, vilket reducerar utvecklingstakten med cirka 3 procentenheter per år 2017 och 2018. De minskande statsbidragen är också en del i den svagare utvecklingen. Generella statsbidrag och utjämning Inför 2014 infördes förändringar i det kommunala utjämningssystemet. Förändringarna medför ökade kostnader för Lund med sammanlagt 145 miljoner kronor, vilket är en stor förklaring till att kommunen måste vidta åtgärder för att finna detta utrymme på annat sätt. För att mildra effekten fasas förändringen in under en femårsperiod genom ett införandebidrag. Införandebidraget minskar successivt för att vara helt borttaget år 2018. Regeringen föreslår i vårändringsbudgeten för 2015 att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga slopas och föreslår en kompensation till kommunsektorn för detta genom en ökning av det generella statsbidraget. 4 845 5 084 5 374 5 459 5 530 Generella statsbidrag och utjämning 342 337 322 287 273 Summa skatter, generella statsbidrag och utjämning 5 187 5 421 5 696 5 746 5 803 +4,5 % +5,1 % +0,9 % +1,0 % Total förändring mellan åren, % Storleken på de resurser som kommunen erhåller från eller betalar till staten i utjämningssystemen är beroende av befolkningens storlek. För 2016 är det en prognostiserad befolkning på 117 492 den 1 november 2015 som avgör resursernas storlek. Varje lundabo genererar en nettointäkt för kommunen med cirka 48 000 kronor. En prognosavvikelse på 100 personer förändrar därmed resultatet med cirka 4,8 miljoner kronor. FINANSNETTO Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. De finansiella intäkterna avser borgensavgifter, aktieutdelningar från kommunala bolag samt ränteintäkter för vidareutlåning. Kostnaderna avser räntor på kommunens lån och på avsättningar till pensioner. Diagrammet visar hur finansnettots utveckling under 2009-2018. Mnkr Finansnettots utveckling 2009-2018 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 År 29 Finansnettot är och prognosticeras förbli positivt, det vill säga intäkterna är större än kostnaderna. Dock blir nettot mindre och mindre positivt genom att kommunens räntekostnader ökar som en följd av den ökade upplåningen. Minskningen av finansnettot dämpas till viss del genom att ränteintäkterna för vidareutlåning till bland annat LKF och VA SYD förväntas öka från år 2013 och framåt. Utvecklingen för åren 2015-2018 har även förbättrats med 20 miljoner kronor per år till följd av ökad aktieutdelning från Kraftringen AB. I budgeten finns en ökad aktieutdelning från LKF med 10 miljoner kronor år 2016 och 2017 samt 15 miljoner kronor år 2018. Ser man enbart till räntekostnaderna för kommunens upplåning uppgick de år 2010 till 5 miljoner kronor för att under 2014 öka till 33 miljoner kronor. Räntekostnaderna beräknas 2016 uppgå till 51 miljoner kronor och i slutet av planperioden till 77 miljoner kronor. Under en åttaårsperiod beräknas räntekostnaderna öka från 5 miljoner kronor till 77 miljoner kronor vilket minskar utrymmet för andra kostnader. I dagsläget lånar kommunen till låga räntor men en hög skuldnivå innebär en betydande risk för räntekostnadsökningar under planeringsperioden. En genomsnittlig räntehöjning med en procentenhet skulle medföra en räntekostnadsökning på drygt 34 miljoner kronor för 2016. ÅRETS RESULTAT Årets resultat, reglerat med balanskravsposter, uppgår till följande, miljoner kronor: 2014 2015 2016 2017 2018 Resultat -25 -2 +29 -9 -58 Motsvarar i % av årets skatter, generella statsbidrag och utjämning -0,5 0 +0,5 - 0,2 -1,0 Resultatutveckling Resultatutvecklingen tenderar att bli svagare Nedan redovisas utvecklingen av årets resultat över en tioårsperiod, 2009-2018. Årets resultat 2009-2018 Mnkr 200 150 100 50 0 -50 -100 2009 2011 2013 2015 2017 År För 2010 redovisas ett exceptionellt starkt resultat med +178 miljoner kronor. Främst beror detta på att nämnderna visade stora överskott tillsammans med högre skatteintäkter och lägre pensionskostnader än budgeterat. 2011 års underskott beror främst på en stor uppräkning av pensionsskulden. 2012 och 2013 års överskott beror främst på återbetalning från AFA-försäkringar. För 2014 redovisas ett underskott med 25 miljoner kronor. Enligt budgeten ska 2015 och 2016 års resultat uppgår till cirka +30 miljoner kronor. Prognosen för 2015 visar dock ett underskott med -2 miljoner kronor. Planen för 2017 och 2018 visar negativa resultat. Ett kommungemensamt arbete med syfte att uppnå högre resultatnivåer kommer att påbörjas under 2015. FINANSIERINGSBUDGET Finansieringsbudgeten redovisas på sidan 35. Nedan beskrivs och kommenteras några delar av finansieringsbudgeten. Nettoinvesteringar I resultatet för 2017 och 2018 ligger en budgeterad nettokostnadsminskning med 90 miljoner kronor respektive 190 miljoner kronor. Fram till 2010 investerade kommunen för cirka 500 miljoner kronor per år. Mellan 2011-2015 ökar investeringsvolymen till i genomsnitt cirka 750 miljoner kronor per år. Investeringsbehovet framöver är fortsatt högt, över en miljard kronor per år, vilket till största del är kopplat till kommunens kraftiga befolkningsökning. Investeringsvolymen uppgår till, miljoner kronor: Nettoinvesteringar 30 2014 2015 2016 2017 2018 878 724 1 064 1 202 1 000 Utbyggnad av förskola och skola En betydande del av de avsatta investeringsresurserna, cirka 65 pocent av den totala ramen, avser utbyggnad av förskola och skola. År 2019 behövs mer än 2 000 nya platser i förskola och grundskola jämfört med år 2014. Samtidigt förändras åldersstrukturen på eleverna och framöver är det främst inom årskurs 4-9 som utbyggnaden ska ske. De senaste åren har utbyggnaden skett i förskola och skola årskurs 1-3. Den faktiska utbyggnadstakten sker utifrån aktuella befolkningsprognoser och behovsanalyser vilka kontinuerligt uppdateras. Driftmedel för tillkommande lokalkostnader finns budgeterade hos kommunstyrelsen. I takt med att nya lokaler färdigställs läggs driftkonsekvenserna ut i respektive nämnds driftbudgetram. Från och med 2016 finns i denna budgetpost, i enlighet med den nya lokalinvesteringsprocessen, även medel reserverade för kommunövergripande utredningar/projekteringar. Spårvägsinvesteringar I planen är netto 156 miljoner kronor avsatta för spårvägsinvesteringar åren 2017-2018. Budgetförslaget utgår ifrån den av fullmäktige beslutade avsiktsförklaringen från 2013 mellan Trafikverket, Region Skåne och Lunds kommun där Lunds kommun och staten ska finansiera 50 procent vardera av infrastrukturen. Lunds kommun och Trafikverket har under våren 2015 inlett samtal om att starta förhandlingar avseende s k stadsmiljöavtal. I det fall staten beslutar att förhandlingar ska startas upp förutsätter kommunen 50 procent medfinansiering från staten i enlighet med avsiktsförklaringen. Ny lokalinvesteringsprocess För varje nämnd fastställer kommunfullmäktige en investeringsram inom vilken investeringsbehoven ska prioriteras. Som planeringsunderlag för ramarna ligger en objektsspecificerad investeringsplan. Som ett led i att öka styrning och uppföljning av investeringar har kommunfullmäktige fastställt riktlinjer för en ny lokalinvesteringsprocess som successivt ska implementeras med början 2015. Kommunstyrelsen ska komma in tidigare, redan i planerings- och beställningsprocessen, för att kunna göra prioriteringar utifrån ett helhetsperspektiv. Kommungemensamma riktlinjer för beställningar, standardlokalprogram och liknande håller på att arbetas fram. Det övergripande och yttersta målet är att skapa en investeringsprocess där kommunen genomför rätt investeringar till rätt kvalitet och låg kostnad. Upplåning och låneskuldens utveckling Nettoupplåningen är skillnaden mellan respektive års nyupplåning och amorteringar och beskriver hur låneskulden förändras. Nyupplåningsbehovet beräknas med utgångspunkt från att de likvida medlen ska vara oförändrade. Nettoupplåningen uppgår till, miljoner kronor: Nettoupplåning 2014 2015 2016 2017 2018 493 623 717 869 683 Diagrammet nedan visar hur låneskulden utvecklas. Till följd av kommunens starka befolkningstillväxt finns ett högt tryck på investeringssidan och de årliga investeringarna beräknas uppgå till drygt en miljard kronor under 2016-2018. Avskrivningarna finansierar cirka 300 miljoner kronor av investeringarna. Till följd av planerade svaga driftresultat måste resterande finansieras via nyupplåning och upplåningsbehovet beräknas öka med cirka 750 miljoner kronor per år. Skulden beräknas därmed öka från cirka 1 800 miljoner kronor år 2014 till 4 700 miljoner kronor vid planperiodens slut. Mnkr Låneskuldens utveckling 2009-2018 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 31 UPPFÖLJNING AV FINANSIELLA MÅL Enligt de förutsättningar som är beslutade i EVP:n görs här en uppföljning av de finansiella målen. Resultatmål Skuldsättningsmål Årets resultat ska senast år 2018 uppgå till 2 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Nettolåneskulden ska år 2018 uppgå till högst 60 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. En upptrappning ska ske under EVP-perioden enligt följande resultatnivå: • +0,5 % 2016 • +1,5 % 2017 • +2,0 % 2018 Enligt EVP:n uppgår resultatet till +0,5 procent år 2016, -0,2 procent år 2017 och -1,0 procent år 2018. För att det finansiella målet ska nås krävs en omfattande nettokostnadsminskning eller intäkts-ökning för åren 2017 och framöver. Mnkr 140 120 100 80 60 40 20 0 -20 -40 -60 -80 Det krävs både att resultatet förbättras och att investeringsnivån sänks för att målen ska uppnås. Resultat jämfört målet 2016-2018 116 86 28 28 Mål Resultat -9 -58 2016 2017 Mål 32 Om resultatutvecklingen och investeringsnivå följer planen kommer nettolåneskulden att uppgå till cirka 80 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning år 2018. Resultat 2018 BILAGOR 33 Bilaga RESULTATBUDGET, MNKR Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader* Avskrivningar Bokslut 2014 Skatteintäkter Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 1 386 1 382 1 412 1 433 1 454 -6 370 -6 597 -6 854 -6 944 -7 051 -275 -253 -280 -290 -302 Jämförande poster Verksamhetens nettokostnad Budget 2015 28 0 0 0 0 -5 231 -5 468 -5 722 -5 801 -5 899 4 845 5 089 5 374 5 459 5 530 Generella statsbidrag och utjämning 1 342 354 322 287 273 Finansiella intäkter 2 99 103 121 133 145 Finansiella kostnader 3 -41 -48 -66 -87 -107 14 29 29 -9 -58 Resultat före extraordinära poster Årets resultat 14 29 29 -9 -58 Avräkning mot balanskravet -39 0 0 0 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar -25 29 29 -9 -58 5 90 190 0,5% -0,2% -1,0% * Varav effektivisering med utvecklad kvalitet Årets resultat i % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Finansiellt mål 0,5 % av skatter, generella statsbidrag och utjämning 2016 Finansiellt mål 1,5 % av skatter, generella statsbidrag och utjämning 2017 0,5% 28 86 Finansiellt mål 2,0 % av skatter, generella statsbidrag och utjämning 2018 Nettokostnadsminskning för att nå finansiellt mål 34 116 95 174 Bilaga FINANSIERINGSBUDGET, MNKR Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 14 29 29 -9 -58 284 253 280 290 302 Justering för avsättningar -1 35 39 52 73 Kapitalbindning 73 32 -0 -1 -1 370 350 347 332 316 -856 -924 -1 064 -1 202 -1 000 Värdepapper, pensionsförvaltning 0 -35 0 0 0 Ej verkställda investeringar 0 0 0 0 0 Justeringar för avskrivningar m m MEDEL FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN INVESTERINGAR Nettoinvesteringar Avgår exploateringsverksamhet MEDEL FÖR INVESTERINGSVERKSAMHET 0 -14 0 0 0 -856 -973 -1 064 -1 202 -1 000 1 341 623 717 869 683 -827 0 0 0 0 0 0 0 0 0 514 623 717 869 683 28 0 0 0 0 FINANSIERING Upplåning ./. Amortering Minskning av långfristiga fordringar Försäljning anläggningstillgångar MEDEL FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 35 Bilaga NÄMNDERNAS DRIFT- OCH INVESTERINGSRAMAR DRIFTRAMAR tkr Politisk ledning Plan 2017 Plan 2018 46 224 46 224 46 224 178 888 181 238 180 638 Byggnadsnämnden 22 788 22 788 22 788 Tekniska nämnden 218 162 231 207 241 924 12 594 13 194 13 194 Kultur- och fritidsnämnden 333 933 333 768 335 043 Socialnämnden 505 344 505 283 505 283 1 692 555 1 719 189 1 749 759 440 992 444 867 459 213 Barn- och skolnämnd Lunds stad 1 693 865 1 725 834 1 753 242 Barn- och skolnämnd Lund Öster 659 850 665 560 669 855 Finansförvaltningen, verksamhetskostnader 133 603 142 636 146 106 5 938 798 6 031 788 6 123 269 Kommunkontoret Miljönämnden Vård- och omsorgsnämnden Utbildningsnämnden Summa driftramar INVESTERINGSRAMAR, tkr Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Kommunstyrelsen 715 820 820 970 596 400 Servicenämnden 100 000 97 000 91 000 0 0 0 Tekniska nämnden - skattefinansierade inv. 32 275 31 995 20 045 Tekniska nämnden - infrastrukturinvesteringar 47 300 67 900 117 100 0 50 000 106 000 Tekniska nämnden - exploatering 71 057 21 798 -30 976 Tekniska nämnden - strategiska markförvärv 25 000 25 000 25 000 Kultur- och fritidsnämnden 18 000 21 000 17 000 Socialnämnden 3 500 3 500 3 500 Vård- och omsorgsnämnden 6 700 13 000 9 150 Utbildningsnämnden 7 500 13 600 7 000 Barn- och skolnämnd Lunds stad 8 500 8 500 8 500 Barn- och skolnämnd Lund Öster 8 500 8 500 8 500 20 000 19 000 21 400 1 064 152 1 201 763 999 619 Servicenämnden - fastighetstransaktioner Tekniska nämnden - spårvägsinvesteringar Renhållningsstyrelsen Summa nettoinvesteringar 36 Budget 2016 Bilaga NOTER RESULTATBUDGETEN NOTER RESULTATBUDGETEN Generella statsbidrag och utjämning Not Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 1 Inkomstutjämning Kostnadsutjämning 635,0 683,0 687,0 719,0 -571,0 -563,0 -550,0 -543,0 Strukturbidrag 12,0 12,0 12,0 12,0 Regleringsavgift eller bidrag 21,0 -28,0 -50,0 -80,0 Införandebidrag 89,0 53,0 23,0 0,0 Utjämningsavgfit LSS -4,0 -6,0 -6,0 -6,0 Kommunal fastighetsavgift 172,0 171,0 171,0 171,0 Summa generella statsbidrag och utjämning 354,0 322,0 287,0 273,0 Aktieutdelning kommunala bolag 71,3 83,4 83,7 88,6 Ränteintäkter 21,0 27,1 32,0 34,6 2,9 5,0 12,6 19,2 Finansiella intäkter 2 Externa finansiella intäkter Ränteintäkter, pensionsförvaltningen Borgensavgifter, LKF och Sydvatten Summa externa finansiella intäkter 7,5 5,9 4,3 2,2 102,7 121,4 132,6 144,6 5,0 3,9 4,1 4,3 125,0 131,1 136,8 130,3 4,0 5,2 5,8 6,5 Interna finansiella intäkter Ränta driftmedel Ränteintäkter Lundafastigheter Ränteintäkter, pensionsförvaltningen Summa interna finansiella intäkter Eliminering interna finansiella intäkter Interna intäkter, avskrivning Lundafastigheter Eliminering, avskrivning Lundafastigehter Finansiella kostnader 134,0 140,2 146,7 141,1 -134,0 -140,2 -146,7 -141,1 55,1 55,1 55,1 55,1 -55,1 -55,1 -55,1 -55,1 -83,6 3 Externa finansiella kostnader Räntekostnader -41,4 -58,4 -71,2 Räntekostnader, pensionsförvaltningen -6,9 -7,4 -15,6 -22,9 Summa externa finansiella kostnader -48,3 -65,8 -86,8 -106,5 Räntekostnader, pensionsförvaltningen -4,0 -5,2 -5,8 -6,5 Ränta driftmedel -5,0 -2,8 -2,8 -2,8 Summa interna finansiella kostnader -9,0 -8,0 -8,6 -9,3 9,0 8,0 8,6 9,3 Interna finansiella kostnader Eliminering interna finansiella kostnader 37 Bilaga FINANSFÖRVALTNINGEN FINANSFÖRVALTNINGEN Specifikation verksamhetskostnader, tkr Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Pensionskostnader Kostnader Intäkter -300 800 -325 500 -343 800 -371 500 184 700 191 000 192 000 194 000 Kapitalkostnader Kostnader Intäkter 0 0 0 0 35 900 28 700 28 700 28 700 41 900 41 900 41 900 41 900 0 45 000 45 000 45 000 -69 056 -93 703 -166 436 -244 206 0 -26 000 -30 000 -30 000 Statsbidrag Intäkter, maxtaxa och kvalitetshöjande åtgärder Intäkter, riktade statsbidrag älderomsorg, förskola/skola Reserverade medel Kostnader, specifikation enligt nedan Övriga poster Höjd arbetsgivaravgift för unga Effektivisering med utvecklad kvalitet Summa nettokostnader finansförvaltningen 5 000 90 000 190 000 -133 603 -142 636 -146 106 Plan 2017 Plan 2018 -15 121 FINANSFÖRVALTNINGEN Specifikation reserverade medel, tkr Budget 2015 Till kommunstyrelsens förfogande -15 121 -15 121 -15 121 -2 500 -2 500 -2 500 -2 500 -41 390 -66 762 -102 820 -143 985 -1 000 -1 000 -1 000 -1 000 0 -3 600 -8 800 -13 700 Stöd- och serviceplan, vård- och omsorgsnämnd 0 0 -26 610 -53 455 Nya särskilda boenden vård- och omsorgsnämnd -875 0 -4 865 -9 725 Lokalunderhåll fritidsanläggningar -1 500 -1 500 -1 500 -1 500 Skolors särskilda behov -2 500 -2 500 -2 500 -2 500 Sommarlund -3 450 0 0 0 -720 -720 -720 -720 -69 056 -93 703 -166 436 -244 206 Miljöanslag Driftmedel utbyggnad förskolor och skolor Plan för delaktighet och jämlikhet för personer med funktionshinder Stöd- och serviceplan, socialnämd Samhällsorientering nyanlända flyktingar, socialnämnd Summa nettokostnader reserverade medel 38 0 -107 356 Budget 2016 Bilaga PENSIONSFÖRVALTNINGEN För de pensionsmedel som avser förmånsbestämd pensionskostnad ska särskild förvaltning ske inom ramen för egen redovisningsenhet. Av tabellen nedan framgår resultat- och finansieringsbudget för denna redovisningsenhet. Resultatbudget Pensionsförvaltningen, tkr Finansiella intäkter Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 6 900 7 400 15 600 22 900 -6 900 -7 400 -15 600 -22 900 Resultat före extraordinära poster 0 0 0 0 Årets resultat 0 0 0 0 Budget 2015 Budget 2016 Finansnetto 0 0 0 0 Medel från årets versamhet 0 0 0 0 Värdepapper, ökning -35 000 -40 600 -54 400 -74 700 Medel för investeringsverksamhet -35 000 -40 600 -54 400 -74 700 Årets avsättning, ökning 35 000 40 600 54 400 74 700 Medel från finansierngsverksamhet 35 000 40 600 54 400 74 700 0 0 0 0 Finansiella kostander Finansieringsbudget Pensionsförvaltning, tkr Plan 2017 Plan 2018 Årets verksamhet Investeringar Finansiering Förändring av avräkningsskuld 39 Bilaga BARN- OCH SKOLNÄMNDERNA, DIREKT SKOLPENG TILL FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH SKOLBARNOMSORG Ansvaret för verksamheten inom förskola, grundskola och skolbarnomsorg är fördelat mellan barn- och skolnämnd (BSN) Lunds stad och BSN Lund Öster. Den totala resursen för verksamheten fastställs i budgeten utifrån innevarande års resurser, pris- och löneuppräkning samt volymförändringar. Budgeten för 2016 är upprättad utifrån aktuell befolkningsprognos från mars 2015 (genomsnitt av åren 2015 och 2016) samt en bedömning av efterfrågan i förskolan och skolbarnsomsorgen. Budgeten för 2016 baseras på följande antal barn och elever: Antal barn/elever Förskola BSN Lunds stad BSNLund Öster Totalt Lunds kommun 4 413 1 666 6 079 Grundskola 928 3 762 12 790 Fritidshem/ fritidsklubb 5 281 1 796 7 077 Vid årets slut kompenseras nämnderna för eventuella volymavvikelser i förhållande till sina budgetar. Resurserna till förskola, grundskola och skolbarnomsorg fördelas genom en så kallad direkt skolpeng, till respektive förskole- och skolenhet. Skolpengsbeloppen är framräknade på samma sätt för den enskilda/fristående verksamheten som för den kommunala. Den direkta skolpengen utgörs av grund- och tilläggsresurs och fördelas till respektive skola/förskola utan omräkning i enlighet med de skolpengsbelopp som kommunfullmäktige fastställer i EVP:n. Skolpengsbeloppen för samtliga förskolor och grundskolor återfinns i bilaga på sidan 42-48. Skolpengsbeloppen består av en grundresurs som är lika stor för alla barn/elever samt en tilläggsresurs som varierar beroende på den socioekonomiska strukturen för respektive förskola/skola. Utöver den direkta skolpengens grund- och tilläggsresurs innehåller budgeten även resurser för lokaler, för särskild verksamhet (exemplifieras nedan under avsnitten om förskola respektive grundskola) samt till nämndens förfogande. Avsatta lokalresurser ska användas för att finansiera barnoch skolnämndernas lokalkostnader. 40 Resurser som avsätts för särskild verksamhet ska användas för att finansiera dessa verksamheter. I den mån avsatta resurser inte räcker för att bedriva dessa verksamheter finns möjlighet att disponera medlen som avsatts till nämndens förfogande. Två och en halv (2,5) procent av budgeten för förskola, grundskola och skolbarnsomsorg ställs till nämndens förfogande. Medlen disponeras av nämnden och används bland annat för att finansiera nämnd, förvaltningsledning och nämndens särskilda satsningar, men kan också användas som reserv för oförutsedda behov. Motsvarande betalas ut till den enskilda/fristående verksamheten. DIREKT SKOLPENG - BELOPP FÖR 2016, FÖRSKOLA Den totala resursen till förskoleverksamheten uppgår till 779 miljoner kronor och beräknas räcka till 6 079 platser i förskola och pedagogisk omsorg. 144 miljoner kronor fördelas i form av en lokalresurs och 16 miljoner kronor till särskild verksamhet. Exempel på särskild verksamhet är allergiförskola, språkförskola, öppen förskola, jourförskola och ett så kallat tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd. I budgeten finns ett intäktskrav (föräldraavgifter) på respektive barn- och skolnämnd, totalt 52 miljoner kronor. Resterande medel, 671 miljoner kronor fördelas i form av direkt skolpeng. Skolpengen till förskolan fördelas dels i form av grundresurs (lika för samtliga barn i samma åldersgrupp), dels i form av tilläggsresurs som utgör 1,084 procent eller 7 miljoner kronor av den totala resursen. Tilläggsresurs fördelas utifrån andel barn med utländsk bakgrund på respektive förskola omräknad som tillägg för samtliga barn. Tillägget är detsamma oavsett barnens ålder. Utländsk bakgrund definieras i modellen antingen genom att båda föräldrarna är födda utomlands, eller att barnet är fött utomlands. Andelen barn per förskola med utländsk bakgrund varierar mellan 0 och 76 procent. I genomsnitt ligger andel barn med utländsk bakgrund på 20 procent för kommunen totalt; 25 procent för BSN Lunds stad och 7 procent för BSN Lund Öster. Bilaga Genomsnittsvärden för barn i respektive åldersgrupp, grund- och tilläggsresurs framgår i tabellen nedan: Genomsnittsbelopp i kronor direkt skolpeng, förskolan Grundresurs Tilläggsresurs utländsk bakgrund 1-2 åringar Lunds kommun 131 446 1 165 BSN Lunds stad 131 446 1 421 BSN Lund Öster 131 446 407 Lunds kommun 96 612 1 165 BSN Lunds stad 96 612 1 421 BSN Lund Öster 96 612 407 3-6 åringar För platser i pedagogisk omsorg betalas ett högre grundbelopp ut, 157 736 kronor för en 1-2 åring och 115 927 kronor för en 3-6 åring. DIREKT SKOLPENG – BELOPP FÖR 2016, GRUNDSKOLA Den totala resursen för grundskolan uppgår till 1 516 miljoner kronor, varav 1 298 miljoner kronor avser undervisning och 218 miljoner kronor avser skolbarnsomsorg (fritidshem och fritidsklubb). Av undervisningsresursen fördelas 324 miljoner kronor i form av lokalresurs samt 121 miljoner kronor i form av särskild verksamhet. Exempel på särskild verksamhet är särskola, Lunds skolors resurscentrum (LSR), förberedelseklasser, skolskjutsar, elever i specialskolor samt ett så kallat tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd. Resterande resurser, 853 miljoner kronor fördelas i form av direkt skolpeng. Resursen för föräldrarnas utbildningsnivå har genererats utifrån Utbildningsregistret via körning hos Statistiska Centralbyrån (SCB) och avser 4,8 procent eller 36 miljoner kronor av totalresursen för direkt skolpeng. Fördelningen av resursen görs genom att föräldrarnas utbildningsnivå per skola kartläggs och indelas i två poängsatta kategorier. Högsta poäng (2) får man när föräldrarnas högsta utbildning är förgymnasial eller kortare samt okänd utbildningsnivå. Gymnasial utbildning ger (1) poäng. Tilläggsresursen fördelas utifrån den sammanvägda utbildningspoängen per skola. Ju högre poäng, desto lägre sammanvägd utbildning har föräldrarna på respektive grundskola. Den sammanvägda utbildningsnivån är lägre i BSN Lund Öster än i Lunds stad. Genomsnittsvärden för elever i respektive åldersgrupp, grund- och tilläggsresurs framgår i tabellen: För elever med plats inom skolbarnsomsorg till kommer 41 536 kronor för en plats i fritidshem samt 20 322 kronor för en plats i fritidsklubb åringar. Det finns ingen tilläggsresurs för skolbarnsomsorgen. Genomsnittsbelopp i kronor direkt skolpeng, grundskolan Grundresurs Tilläggsresurs utländsk bakgrund Tilläggsresurs utbildningsbakgrund Skolår F-2 Lunds kommun 55 445 4 093 3 584 BSN Lunds stad 55 445 5 002 3 227 BSN Lund Öster 55 445 1 663 4 538 Lunds kommun 57 345 4 093 3 584 BSN Lunds stad 57 345 5 002 3 227 BSN Lund Öster 57 345 1 663 4 538 Lunds kommun 65 300 4 093 3 584 BSN Lunds stad 65 300 5 002 3 227 BSN Lund Öster Skolpengen till grundskolan fördelas i form av grundresurs (lika för samtliga elever i samma åldersgrupp) och tilläggsresurs som utgör totalt 10,3 procent av den totala resursen. Tilläggsresursen fördelas dels utifrån andelen elever med utländsk bakgrund på respektive skola omräknad som tillägg för samtliga elever och dels utifrån föräldrarnas utbildningsnivå. Tillägget är samma oavsett elevens ålder. 65 300 1 663 4 538 Skolår 3-5 Skolår 6-9 Resursen för utländsk bakgrund uppgår till 5,5 procent eller 47 miljoner kronor av totalresursen för direkt skolpeng. Andelen elever med utländsk bakgrund inom grundskolan är 19 procent för kommunen totalt; 23 procent för barnoch skolnämnd Lunds stad och 8 procent för barn- och skolnämnd Lund Öster. De två internationella IBO-certifierade skolorna International School of Lund Katedralskolan, ISLK samt Lund International School, LIS, får en konceptspecifik ersättning med 22 782 kronor per elev och år. Skolpengspeloppen är preliminära. Budgeten ska kompletteras med slutliga skolpengsbelopp efter det att utfallet av de riktade statsbidragen för förskola och skola är kända. I fastställandet av de slutliga skolpengsbeloppen ska beaktas att de riktade statsbidragen fördelas direkt till respektive huvudman. Detta kan innebära en sänkning i förhållande till de preliminära beloppen. 41 Bilaga BUDGET 2016 - FÖRSKOLOR PRELIMINÄR DIREKT SKOLPENG 1,084 % tilläggsresurs för utländsk bakgrund Beräkningarna baseras på uppgifter från SCB i mars 2015 Förskola Utländsk bakgrund tillägg per barn, kr Barnpeng per barn, kr 1-2 år 3-6 år Pedagogisk omsorg 113 916 158 652 116 843 Almbackens förskola 69 250 131 696 96 862 Annegårdens förskola 97 770 132 216 97 382 Arkens förskola 94 734 132 180 97 346 Backens förskola 68 2 958 134 404 99 570 Barnens Hus 35 657 132 103 97 269 Björkbackens förskola 51 225 131 671 96 837 Blomman 30 0 131 446 96 612 Blåklintens förskola 81 851 132 297 97 463 Blåtunga förskola 68 4 311 135 757 100 923 9 1 916 133 362 98 528 BMSL Pre-school 33 1 219 132 665 97 831 Bokskogen 42 0 131 446 96 612 Bussförskolan Grynmalaregården 16 1 437 132 883 98 049 Bussförskolan Lerbäck 18 0 131 446 96 612 Djingis Khans förskola 52 1 105 132 551 97 717 Duvan 13 1 326 132 772 97 938 Duvkullan 14 1 232 132 678 97 844 Duvungen 17 3 381 134 827 99 993 Enestugans förskola 80 647 132 093 97 259 Fornborgens förskola 32 1 796 133 242 98 408 Forsbergs minne förskola 62 834 132 280 97 446 Framtiden 23 2 249 133 695 98 861 112 2 053 133 499 98 665 Fågelsångs förskola 60 862 132 308 97 474 Färgsolen 33 697 132 143 97 309 Förskolan Freinet 32 180 131 626 96 792 Förskolan Valen Valle 29 396 131 842 97 008 Glada Ankan 11 0 131 446 96 612 Grynmalaregårdens förskola 47 489 131 935 97 101 Gåsatoftens förskola 66 1 655 133 101 98 267 Hagens förskola 95 242 131 688 96 854 Hallonbackens förskola 34 0 131 446 96 612 BMSL Flyinge Fågel Blå förskola 42 Antal barn Bilaga Förskola Antal barn Utländsk bakgrund tillägg per barn, kr Barnpeng per barn, kr 1-2 år 3-6 år Hans och Greta förskola 50 2 874 134 320 99 486 Hedenhös förskola 70 1 396 132 842 98 008 Holkens förskola 86 668 132 114 97 280 Hyddans förskola 50 1 494 132 940 98 106 Hårfagre förskola 43 1 069 132 515 97 681 Häckeberga förskola 94 183 131 629 96 795 5 0 131 446 96 612 Idala förskola 48 0 131 446 96 612 International Pre-School of Lund 25 5 747 137 193 102 359 ISLK 19 5 747 137 193 102 359 Kattfotens förskola 97 178 131 624 96 790 Kobjers förskola 66 348 131 794 96 960 Kossan 19 605 132 051 97 217 Källbystugans förskola 85 1 961 133 407 98 573 100 805 132 251 97 417 Ladugårdsmarkens förskola 65 2 741 134 187 99 353 Lammets förskola 48 718 132 164 97 330 Lantstället 35 0 131 446 96 612 Lasse Liten 13 1 326 132 772 97 938 Lekloftet Montessoriförskolan 25 230 131 676 96 842 Lergökens förskola 75 1 763 133 209 98 375 Lilla Kuben 23 750 132 196 97 362 Lillskolan 28 2 463 133 909 99 075 Lilltrollets förskola 27 851 132 297 97 463 Lingua Montessoriförskolor 45 1 405 132 851 98 017 Lönneberga förskola 68 1 859 133 305 98 471 Lönnens förskola 34 0 131 446 96 612 Mammutens förskola 37 1 087 132 533 97 699 Mandelblommans fsk 22 0 131 446 96 612 Minideon 29 1 784 133 230 98 396 Morkullans förskola 36 2 235 133 681 98 847 Målarstugans förskola 74 1 398 132 844 98 010 Måsens förskola 46 1 749 133 195 98 361 Möllebackens förskola 79 509 131 955 97 121 Nordvästans förskola 16 4 670 136 116 101 282 Norpan 25 0 131 446 96 612 Nyponbackens förskola 67 944 132 390 97 556 Hästskons Allergiförskola Körsbärets förskola 43 Bilaga Förskola Nyvångs förskola Utländsk bakgrund tillägg per barn, kr Barnpeng per barn, kr 1-2 år 3-6 år 73 394 131 840 97 006 Orkesterparkens förskola 100 1 782 133 228 98 394 Ormen Långe 100 1 782 133 228 98 394 Paradiset 23 750 132 196 97 362 Parkstugans förskola 75 230 131 676 96 842 Pingvinen 22 784 132 230 97 396 Piraten 20 862 132 308 97 474 Plåstret 21 0 131 446 96 612 Prenneelvan 17 1 014 132 460 97 626 Prästkragen 15 0 131 446 96 612 Rapphönans förskola 77 896 132 342 97 508 Regnbågens förskola 82 1 682 133 128 98 294 Reveljens förskola 44 653 132 099 97 265 Rida Ranka förskola 34 1 352 132 798 97 964 Rosa Tornet 69 750 132 196 97 362 Rudolf Steiner Lekskola 47 611 132 057 97 223 Röda Stugans förskola 62 1 112 132 558 97 724 S:t Tomas förskola 22 2 612 134 058 99 224 Sagostundens förskola 80 3 808 135 254 100 420 116 2 824 134 270 99 436 Småstad 16 0 131 446 96 612 Snorre 76 2 117 133 563 98 729 Solbackens förskola 32 1 078 132 524 97 690 9 5 747 137 193 102 359 Solstrålens förskola 31 3 708 135 154 100 320 Spelmannens förskola 46 500 131 946 97 112 Stationens förskola 36 479 131 925 97 091 Stinsens förskola 57 302 131 748 96 914 Stormhattens förskola 123 888 132 334 97 500 Studentkårens förskola 52 332 131 778 96 944 Tegelstugans förskola 119 435 131 881 97 047 Tellus 31 927 132 373 97 539 Tirfings förskola 54 2 661 134 107 99 273 Tofsvipan 39 0 131 446 96 612 Tomegårdens Montessoriförskola 24 0 131 446 96 612 Toppens förskola 49 1 642 133 088 98 254 Torna Hällestads förskola 24 718 132 164 97 330 Saltkråkans förskola Solens Flyktingförskola 44 Antal barn Bilaga Förskola Antal barn Utländsk bakgrund tillägg per barn, kr Barnpeng per barn, kr 1-2 år 3-6 år Tornastugans förskola 54 639 132 085 97 251 Triangeln 26 884 132 330 97 496 Trollets förskola 24 718 132 164 97 330 Tunastugans förskola 33 1 393 132 839 98 005 Tvärflöjtens förskola 35 0 131 446 96 612 Tågets förskola 114 151 131 597 96 763 Uardas förskola 34 1 014 132 460 97 626 Ulrikedals förskola 46 2 124 133 570 98 736 Ur och Skur Fröerna 36 0 131 446 96 612 Ur och Skur Solstrålen 18 0 131 446 96 612 Uroxens förskola 70 1 314 132 760 97 926 Waldorfbarnträdgården Solvinden 16 0 131 446 96 612 Waldorff-förskolan Äppellunden 24 479 131 925 97 091 Welins förskola 20 0 131 446 96 612 Vildandens förskola 56 2 874 134 320 99 486 Vipeholms förskola 64 1 078 132 524 97 690 Vresbokens förskola 18 0 131 446 96 612 Väderlekens förskola 52 884 132 330 97 496 Ängslyckans förskola 51 1 578 133 024 98 190 Äpplet 19 907 132 353 97 519 Östertull Montessoriförskola 22 1 829 133 275 98 441 Östra Mölla Gårds förskola 64 629 132 075 97 241 Östra Torn Montessori förskola 30 766 132 212 97 378 Samtliga förskolor genomsnitt 6 253 1 165 varav Lunds stad 4 615 1 421 varav Lund Öster 1 525 407 113 916 varav pedagogisk omsorg Grundresurs kronor per barn och år: 1-2 åringar 131 446 3-6 åringar 96 612 1-2 åringar, pedagogisk omsorg 157 736 3-6 åringar, pedagogisk omsorg 115 927 45 Bilaga BUDGET 2016 - GRUNDSKOLOR PELIMINÄR DIREKT SKOLPENG 5,5061 % tilläggsresurs för utländsk bakgrund, 4,8213 % tilläggsresurs för utbildningsbakgrund Beräkningarna baseras på uppgifter från SCB i mars 2015 Skola Utländsk bakgrund tillägg per elev, kr Skolpeng per elev, kr F-2 3-5 6-9 ISLK 3 584 4 093 63 122 65 022 72 977 Lunds Internationella skola 3 584 4 093 63 122 65 022 72 977 79 1 727 5 502 62 674 64 574 72 529 Backaskolan 342 1 950 5 402 62 797 64 697 72 652 Bilingual Montessori School 288 1 842 7 019 64 306 66 206 74 161 Byskolan F-3 195 3 032 1 338 59 814 61 714 69 669 Byskolan 4-6 128 5 092 1 358 61 895 63 795 71 750 Flygelskolan 153 1 288 2 699 59 432 61 332 69 287 62 2 445 4 557 62 447 64 347 72 302 Fågelskolan F-3 177 4 368 7 736 67 549 69 449 77 404 Fågelskolan 4-9 264 6 833 8 315 70 593 72 493 80 448 Fäladsgården 420 4 042 7 555 67 042 68 942 76 897 Genarps skola 3-5 149 5 188 1 459 62 092 63 992 71 947 Genarps skola 6-9 168 7 398 1 552 64 396 66 296 74 251 Gunnesboskolan F-5 248 4 156 6 222 65 824 67 724 75 679 Gunnesboskolan 6-9 204 6 390 8 310 70 145 72 045 80 000 Hagalundskolan 183 4 638 1 188 61 271 63 171 71 126 Hubertusgården 177 4 796 5 280 65 521 67 421 75 376 26 1 749 2 508 59 702 61 602 69 557 Häckebergaskolan 170 4 637 1 534 61 616 63 516 71 471 Idalaskolan 127 5 371 1 369 62 185 64 085 72 040 Intern. Engelska skolan i Lund 151 3 313 6 621 65 379 67 279 75 234 Järnåkraskolan F-3 123 2 958 3 004 61 407 63 307 71 262 Järnåkraskolan 4-9 395 3 684 3 577 62 706 64 606 72 561 Killebäckskolan 4-6 87 4 007 999 60 452 62 352 70 307 Killebäckskolan 7-9 266 5 357 1 879 62 681 64 581 72 536 Klostergårdskolan 267 6 926 10 013 72 384 74 284 82 239 Kulparkskolan 265 1 430 1 640 58 515 60 415 68 370 Kunskapsskolan 105 2 165 2 484 60 094 61 994 69 949 Ladugårdsmarken 86 4 406 7 835 67 686 69 586 77 541 Lerbäckskolan F-3 204 2 229 2 770 60 444 62 344 70 299 Apelskolan Freinetskolan i Lund Håstads skola 46 Antal elever Utbildningsbakgrund tillägg per elev, kr Bilaga Skola Antal elever Utbildningsbakgrund tillägg per elev, kr Utländsk bakgrund tillägg per elev, kr Skolpeng per elev, kr F-2 3-5 6-9 Lerbäckskolan 4-6 191 2 301 4 552 62 298 64 198 72 153 Lerbäckskolan 7-9 241 2 516 3 337 61 298 63 198 71 153 29 3 136 3 747 62 328 64 228 72 183 Lovisaskolan 158 2 398 4 677 62 520 64 420 72 375 Lunds Montessorigrundskola 159 1 144 1 367 57 956 59 856 67 811 Lunds Waldorfskola 134 2 375 3 082 60 902 62 802 70 757 Maria Montessori skolan 193 2 199 5 631 63 275 65 175 73 130 Munspelet skola 181 1 256 3 963 60 664 62 564 70 519 Mårtenskolan 193 1 414 2 590 59 449 61 349 69 304 Nyvångskolan F-3 244 4 224 1 603 61 273 63 173 71 128 Nyvångskolan 4-6 180 3 368 1 570 60 383 62 283 70 238 Nyvångskolan 7-9 225 4 581 2 222 62 248 64 148 72 103 Oskarskolan 61 0 1 069 56 514 58 414 66 369 Palettskolan 218 2 225 3 190 60 860 62 760 70 715 Revinge skola 35 1 299 3 726 60 470 62 370 70 325 Sankt Thomas Skola 75 3 032 6 955 65 432 67 332 75 287 Skrylleängs Montessori 74 1 844 881 58 170 60 070 68 025 Svaleboskolan F-3 186 6 194 818 62 456 64 356 72 311 Svaleboskolan 4-6 218 5 354 1 296 62 095 63 995 71 950 Svaleboskolan 7-9 176 6 115 1 852 63 412 65 312 73 267 Svaneskolan 245 3 279 4 170 62 894 64 794 72 749 Svenshögsskolan 175 7 882 10 060 73 387 75 287 83 242 53 1 144 2 461 59 050 60 950 68 905 Tunaskolan F-5 313 1 501 3 819 60 765 62 665 70 620 Tunaskolan 6-9 338 762 2 572 58 780 60 680 68 635 Uggleskolan F-3 170 3 210 2 557 61 212 63 112 71 067 Uggleskolan 4-6 114 3 723 1 525 60 693 62 593 70 548 Vallkärra skola 106 2 717 2 255 60 417 62 317 70 272 76 798 858 57 101 59 001 66 956 Vikingaskolan 300 8 792 10 722 74 959 76 859 84 814 Vårfruskolan 356 2 470 2 992 60 906 62 806 70 761 Österskolan 85 3 032 1 790 60 266 62 166 70 121 Östratornskolan F-6 195 2 177 4 235 61 857 63 757 71 712 Östratornskolan 7-9 264 2 182 5 351 62 978 64 878 72 833 Lingua Montessoriskola Torna Hällestads skola Vegaskolan 47 Bilaga Skola Samtliga skolor/genomsnitt Antal elever Utbildningsbakgrund tillägg per elev, kr Utländsk bakgrund tillägg per elev, kr Skolpeng per elev, kr F-2 6-9 11 470 3 584 4 093 63 122 65 022 72 977 varav Lunds stad 8 347 3 227 5 002 63 674 65 574 73 529 varav Lund Öster 3 123 4 538 1 663 61 646 63 546 71 501 Grundresurs, kronor per elev och år: Skolår F-2 55 445 Skolår 3-5 57 345 Skolår 6-9 65 300 Grundresurs för skolbarnsomsorg tillkommer: Fritidshem kr/år/plats 41 144 Fridsklubb kr/år/plats 20 131 Konceptspecifik ersättning för IBO-certifierade skolor utgår med 22 782 kronor per elev och år. Avser: International School of Lund Katedralskolan, ISLK och Lunds Internationella skola, LIS 48 3-5 Bilaga FÖRÄNDRINGAR I NÄMNDERNAS NETTOKOSTNADSRAMAR, TKR Nämnd/Verksamhet 2016 2017 2018 POLITISK LEDNING Av kommunfullmäktige beslutad nettokostnadsram 2014-11-27 -45 874 -45 874 -45 874 -500 -500 -500 Förändringar enligt kommunfullmäktiges beslut 2015-06-10 -- 11: Överförmyndarnämnden, 1,0 handläggartjänst Överförmyndarnämnden, arvoden gode män/förvaltare till faktisk nivå -1 000 -1 000 -1 000 Teknisk justering: Utveckling av medborgarinflytande (flyttas till kommunkontoret) 500 500 500 Slopad jobbkommission 250 250 250 Slopad kunskapskommission 400 400 400 -46 224 -46 224 -46 224 -165 370 -165 370 -165 370 Indexuppräkning medlemsavgifter -1 530 -1 530 -1 530 Future by Lund / The Creative plot -2 000 -2 000 -2 000 Mottagarorganisation -1 200 -1 200 -1 200 Lund Convention Bureau -250 -600 -600 Kongressprojektet -600 -600 0 Projekt: Effektivare kommun -600 -600 -600 Projekt Veberöd / Styrgrupp för östra kommundelarna -800 -800 -800 Uppdrag: Utreda möjlig kommunsamverkan ang överförmyndare Kommunfullmäktiges beslut, nettokostnadsram KOMMUNKONTOR Av kommunfullmäktige beslutad nettokostnadsram 2014-11-27 Förändringar enligt kommunfullmäktiges beslut 2015-06-10 -- 11: Minskad administration på kommunkontoret Socialt företagande Gymnasiala lärlingsanställngar 500 500 500 -200 -200 -200 -2 000 -4 000 -4 000 Föreningarnas Hus verksamhetsbidrag -200 -200 -200 Studentmedarbetare -350 -350 -350 Brottsförebyggande arbete -200 -200 -200 -3 506 -3 506 -3 506 Teknisk justering: hyra Kristallen (Medborgarkontakt i entrén) -143 -143 -143 Teknisk justering: Utveckling av medborgarinflytande (flyttas från KS) -500 -500 -500 61 61 61 -178 888 -181 238 -180 638 Teknisk justering: Medborgarkontor (flyttat från kultur- och fritidsnämnden) Teknisk justering: sänkt internränta Uppdrag: Utveckla lund.se Uppdrag: Utreda outsoucring av företagshälsovården Uppdrag: Utreda kostnadskonsekvenser av LundaEko II Uppdrag: Utreda konsekvens av att flytta miljöstrateger från kommunstyrelsen till miljönämnden Uppdrag: Utreda benchmarking av verksamheter Kommunfullmäktiges beslut, nettokostnadsram 49 Bilaga Nämnd/Verksamhet 2016 2017 2018 UTBILDNINGSNÄMND Av kommunfullmäktige beslutad nettokostnadsram 2014-11-27 -425 960 -427 420 -443 473 -11 148 -11 241 -11 664 6 501 6 591 6 775 Volymförändring, gymnasieskolan -5 822 -5 749 -2 083 Volymförändring, gymnasiesärskolan -2 715 -2 715 -2 715 Konceptspecifik ersättning ISLK och LIS, fler elever -1 200 -1 200 -1 200 0 -750 -2 060 Förändringar enligt kommunfullmäktiges beslut 2015-06-10 -- 11: Full pris- och lönekompensation Effektivisering 1,5 % av nettokostnadsramen Hyra och kapitalkostnader inventarier Katedralskolan/Parkskolan (investeringskonsekvens) Kapitalkostnader inventarier Vipan (investeringskonsekvens) Hyra och kapitalkostnader inventarier Spyken/Källbo (investeringskonsekvens) Teknisk justering: sänkt internränta Kommunfullmäktiges beslut, nettokostnadsram 0 -410 -820 -825 -2 150 -2 150 177 177 177 -440 992 -444 867 -459 213 0 0 0 -20 229 -20 422 -20 638 3 846 3 883 3 924 BARN- OCH SKOLNÄMNDER GEMENSAMT Av kommunfullmäktige beslutad nettokostnadsram 2014-11-27 Full pris- och lönekompensation, förskola (2,62 % i snitt på ramen) Effektivisering 0,5 % av nettokostnadsramen i förskolan Full pris- och lönekompensation, grundskola (2,31 % i snitt på ramen) -29 216 -29 962 -30 579 Effektivisering 1,0 % av nettokostnadsramen i grundskolan 12 539 12 859 13 124 Full pris- och lönekompensation, skolbarnsomsorg (3,26 % i snitt på ramen) -6 784 -6 930 -7 064 2 075 2 119 2 160 Full pris- och lönekompensation, till nämndens förfogande (3,1 % i snitt på ramen) -1 782 -1 812 -1 842 Volymförändring grundskolan -4 389 -4 638 -4 214 Effektivisering 1,0 % av nettokostnadsramen i skolbarnsomsorgen Volymförändring skolbarnsomsorgen, netto -5 498 -5 185 -4 898 Volymförändring förskolan, netto 13 816 15 019 15 263 Lokalbidrag till enskilda förskolor enligt bidrag på lika villkor -2 868 -2 868 -2 868 Lokalbidrag till fristående skolor enligt bidrag på lika villkor -2 493 -2 493 -2 493 2 000 2 000 2 000 Städning på entreprenad Avstämning till nämndens förfogande, 2,5 % av totala resurser till BSN Fördelning till barn- och skolnämnder 489 -558 606 38 494 38 987 37 519 0 0 -0 Uppdrag: Utreda kostnader för tillagningskök respektive mottagningskök Uppdrag: Utreda eventuella vinster av samordning och sammanläggning av barn- och skolförvaltningarna Uppdrag: Utreda förutsättningarna, ekonomiskt, personalmässigt och lokalmässigt, för att uppfylla kommunens målsättning för gruppstorlek i förskolan och att presentera en plan för hur målsättningen skulle kunna uppfyllas inom innevarande och nästkommande mandatperiod. Kommunfullmäktiges beslut, nettokostnadsram 50 Bilaga Nämnd/Verksamhet 2016 2017 2018 BARN- OCH SKOLNÄMND LUNDS STAD Av kommunfullmäktige beslutad nettokostnadsram 2014-11-27 -1 652 372 -1 684 044 -1 712 978 -25 919 -26 216 -24 690 -1 944 -1 944 -1 944 179 179 179 Nya lokalkostnader enligt skolplan, avrop från reserverade medel -7 950 -7 950 -7 950 Lokalbidrag till enskilda förskolor enl bidrag på lika villkor -2 094 -2 094 -2 094 Lokalbidrag till fristående grundskolor enl. bidrag på lika villkor -1 765 -1 765 -1 765 Välkomsten, kommungemensam mottagningsenhet för nyanlända elever -2 000 -2 000 -2 000 -1 693 865 -1 725 834 -1 753 242 -647 757 -653 271 -657 508 Fördelning från gemensamt -7 214 -7 410 -7 468 Resurser för små skolor på mindre orter -2 000 -2 000 -2 000 Grönare skolgårdar -600 -600 -600 Nya lokalkostnader enligt skolplan, avrop från reserverade medel -989 -989 -989 Lokalbidrag till enskilda förskolor enl bidrag på lika villkor -774 -774 -774 Lokalbidrag till fristående grundskolor enl. bidrag på lika villkor -728 -728 -728 Förändringar enligt kommunfullmäktiges beslut 2015-06-10 -- 11: Fördelning från gemensamt Volymförändring, grundsärskolan Teknisk justering: sänkt internränta Kommunfullmäktiges beslut, nettokostnadsram BARN- OCH SKOLNÄMND LUND ÖSTER Av kommunfullmäktige beslutad nettokostnadsram 2014-11-27 Förändringar enligt kommunfullmäktiges beslut 2015-06-10 -- 11: Teknisk justering: sänkt internränta 212 212 212 -659 850 -665 560 -669 855 -22 729 -22 729 -22 729 -1 015 -1 015 -1 015 237 237 237 Miljöstrategiskt arbete -300 -300 -300 Tillgänglighetsguiden -120 -120 -120 11 11 11 Kommunfullmäktiges beslut, nettokostnadsram BYGGNADSNÄMND Av kommunfullmäktige beslutad nettokostnadsram 2014-11-27 Förändringar enligt kommunfullmäktiges beslut 2015-06-10 -- 11: Full pris- och lönekompensation Effektivisering 1 % av nettokostnadsramen Teknisk justering: sänkt internränta Teknisk justering: hyra Kristallen Kommunfullmäktiges beslut slutlig driftbudgetram 1 128 1 128 1 128 -22 788 -22 788 -22 788 -168 795 -171 618 -171 618 -5 101 TEKNISK NÄMND Av kommunfullmäktige beslutad nettokostnadsram 2014-11-27 Förändringar enligt kommunfullmäktiges beslut 2015-06-10 -- 11: Full pris- och lönekompensation -5 083 -5 101 Effektivisering 2 % av nettokostnadsramen 3 427 3 483 3 483 Tillkommande arealer -1 511 -2 299 -2 299 Underhåll lekplatser -1 000 -1 000 -1 000 Ökat underhåll cykelbanor och gångstråk -1 000 -1 000 -1 000 Ökat underhåll av gator, torg och parker -1 500 -1 500 -1 500 51 Bilaga Nämnd/Verksamhet 2016 2017 2018 TEKNISK NÄMND, fortsättning Förbättrad cykelparkering, t ex fler cykelställ Kapitalkostnader Stadsparken (konsekvens av tidigare beslutad investering) Blommor och rehabilitering (investeringskonsekvens enl EVP 2015-2017) -150 -150 -150 0 0 -550 1 055 0 1 055 Centrumlyftet (investeringskonsekvens EVP 2015-2017) 281 562 562 Centrumlyftet (investeringskonsekvens EVP 2016-2018) 0 -178 -356 Cykelkommunen Lund (investeringskonsekvens EVP 2015-2017) 281 668 668 Öppen dagvattenhantering (investeringskonsekvens enl EVP 2015-2017) 264 439 439 Stadsodling (investeringskonsekvens enl EVP 2015-2017) 35 70 70 Teknisk justering: sänkt internränta 465 465 465 Teknisk justering: hyra Kristallen 877 877 877 -173 409 -175 227 -175 955 -54 768 -68 180 -68 180 Kapitalkostnader m m enligt åtaganden enligt tidigare beslut i KS 5 653 7 838 -2 151 Teknisk justering: sänkt internränta 4 362 4 362 4 362 -44 753 -55 980 -65 969 -330 826 -329 034 -329 034 -5 877 -5 866 -5 866 3 955 3 955 3 955 -500 -500 -500 Kulturhusen i Lund, etapp I: Folkparken (verksamhet & investeringskonsekvens) 0 -1 638 -2 275 Idrottshusen i Lund, etapp I: Gymnastik & kampsport (investeringskonsekvens) 0 0 -638 -100 -100 -100 -1 344 -1 344 -1 344 -500 -500 -500 -3 450 -3 450 -3 450 3 506 3 506 3 506 Uppdrag: Utreda möjliga cykelstråk till exempel från Håstad till Norra Fäladen Kommunfullmäktiges beslut, nettokostnadsram TEKNISK NÄMND - INFRASTRUKTUR Av kommunfullmäktige beslutad nettokostnadsram 2014-11-27 Förändringar enligt kommunfullmäktiges beslut 2015-06-10 -- 11: Kommunfullmäktiges beslut, nettokostnadsram KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND Av kommunfullmäktige beslutad nettokostnadsram 2014-11-27 Förändringar enligt kommunfullmäktiges beslut 2015-06-10 -- 11: Full pris- och lönekompensation Effektivisering 1,2 % av nettokostnadsramen Stärkt föreningsstöd Utökade öppettider på Järnåkrabiblioteket Satsning på att behålla biblioteket i Nöbbelöv och Järnåkra Fristad för förföljda författare Teknisk justering: Sommarlund, flyttat från reserverade medel Teknisk justering: Medborgarkontor (flyttat till kommunkontoret) Teknisk justering: sänkt internränta 1 203 1 203 1 203 -333 933 -333 768 -335 043 -1 615 359 -1 641 085 -1 670 881 -49 112 -49 853 -50 720 Effektivisering 0,5 % av nettokostnadsramen 8 077 8 205 8 354 Volymförändring SoL 8 174 7 880 7 823 -43 130 -43 130 -43 130 Kommunfullmäktiges beslut, nettokostnadsram VÅRD- OCH OMSORGSNÄMND Av kommunfullmäktige beslutad nettokostnadsram 2014-11-27 Förändringar enligt kommunfullmäktiges beslut 2015-06-10 -- 11: Full pris- och lönekompensation Stöd- och serviceplan, utbyggnad år 2016 52 Bilaga Nämnd/Verksamhet 2016 2017 2018 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMND, fortsättning Digitala trygghetslarm Teknisk justering: sänkt internränta -1 325 -1 325 -1 325 120 120 120 -1 692 555 -1 719 189 -1 749 759 -492 823 -492 823 -492 823 -12 695 -12 695 -12 695 Uppdrag: Göra en översyn av förbehållsbeloppen, enligt de förändringar som regeringens budget för år 2016 utmynnar i. Uppdrag: Utreda vad äldreomsorgens olika verksamheter i Lunds kommun kostar i förhållande till samma verksamheter i andra jämförbara svenska kommuner, samt att, i de fall kostnaderna för äldreomsorg i Lunds kommun markant skiljer sig från jämförbara kommuner, ta fram underlag med förslag på åtgärder eller beslut som vård- och omsorgsnämnden, kommunstyrelsen och/eller kommunfullmäktige kan vidta för att jämna ut eventuella kostnadsskillnader. Uppdrag: Omförhandla sina hyresavtal med Lunds kommunala fastighets AB i syfte att få lägre hyreskostnader. Kommunfullmäktiges beslut, nettokostnadsram SOCIALNÄMND Av kommunfullmäktige beslutad nettokostnadsram 2014-11-27 Förändringar enligt kommunfullmäktiges beslut 2015-06-10 -- 11: Full pris- och lönekompensation Effektivisering 0,5 % av nettokostnadsramen 2 464 2 525 2 525 Fontänhuset, studentprojekt -200 -200 -200 Ökad medlemsavgift FINSAM -325 -325 -325 Ökat stöd i föräldraskapet -100 -100 -100 Motverka våldsbejakande extremism -300 -300 -300 Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor -750 -750 -750 Familjecentral -250 -250 -250 1 000 1 000 1 000 -750 -750 -750 Uteblivna arbetsmarknasåtgärder Stödgrupper för barn som bevittnat våld/har föräldrar med missbruk Teknisk justering: sänkt internränta Teknisk justering: hyra Kristallen 34 34 34 -649 -649 -649 -505 344 -505 283 -505 283 -11 991 -11 991 -11 991 -391 -391 -391 124 124 124 Uppdrag:: Kartlägga bostadssociala projekt enligt lag Kommunfullmäktiges beslut, nettokostnadsram MILJÖNÄMND Av kommunfullmäktige beslutad nettokostnadsram 2014-11-27 Full pris- och lönekompensation Effektivisering 1 % av nettokostnadsramen Kemikalieplan Teknisk justering: hyra Kristallen Kommunfullmäktiges beslut, nettokostnadsram 0 -600 -600 -336 -336 -336 -12 594 -13 194 -13 194 53 Nämnd/Verksamhet 2016 2017 2018 FINANSFÖRVALTNING Av kommunfullmäktige beslutad nettokostnadsram 2014-11-27 -204 791 -317 111 -317 111 Förändringar enligt kommunfullmäktiges beslut 2015-06-10 -- 11: Övergripande förutsättningar i budgeten: Riktade statsbidrag Höjd arbetsgivaravgift för unga Effektivisering med utvecklad kvalitet 45 000 45 000 45 000 -26 000 -30 000 -30 000 5 000 90 000 190 000 Övrigt finansförvaltningen: Intern pensionsavgift 4 600 3 900 5 900 -15 700 -22 600 -50 300 -7 200 -7 200 -7 200 Teknisk justering: Medel för Sommarlund till kultur- och fritidsnämnden 3 450 3 450 3 450 Nya lokalkostnader enligt skolplan, avrop från barn- och skolnämnderna 8 939 8 939 8 939 Pensioner Teknisk justering: sänkt internränta Reserverade medel: Nya lokalkostnader enligt skolplan 6 489 8 281 -32 884 Stöd- och serviceplan utbyggnad LSS 34 660 43 470 16 625 Nya särskilda boenden äldreomsorgen 11 950 32 435 27 575 Stöd- och serviceplan socialnämnd 0 -1 200 -6 100 -133 603 -142 636 -146 106 Av kommunfullmäktige beslutad nettokostnadsram 2014-11-27 -5 839 415 -6 030 550 -6 109 570 Kommunfullmäktiges beslut, nettokostnadsram -5 938 798 -6 031 787 -6 123 269 -99 383 -1 237 -13 699 30 898 39 738 39 738 Kommunfullmäktiges beslut, nettokostnadsram KOMMUNTOTAL Förändringar enligt kommunfullmäktiges beslut 2015-06-10 -- 11: SERVICENÄMND, resultatkrav Av KF beslutat resultatkrav 2014-11-27 Förändringar enligt kommunfullmäktiges beslut 2015-06-10 -- 11: Teknisk justering: sänkt internränta (avser främst inventarier) Teknisk justering: hyra Kristallen 376 376 376 -877 -877 -877 30 397 39 237 39 237 -99 884 -1 738 -14 200 Uppdrag: Effektivisera fastighetsbeståndet genom utfasning av byggnader i slutet av sin ekonomiska och tekniska livslängd. Uppdrag: Utarbeta plan för underhåll genom ombyggation av byggnader som är värda att bevara. Kommunfullmäktiges beslut, resultatkrav Totala förändringar inklusive servicenämnden 54 Kommunal utdebitering Församling Kommunalskatt Lund Landstingsskatt Region Skåne Begraningsavgift Kyrkoavgift (församlingsavgift och stiftelseavgift) Totalt, inklusive, kyrkoavgift Totalt, exklusive kyrkoavgift Lunds domkyrkoförsamling 21,24 10,69 0,24 1,00 33,17 32,17 S:t Peters Klosters församling 21,24 10,69 0,24 1,00 33,17 32,17 Lunds Allhelgonaförsamling 21,24 10,69 0,24 1,00 33,17 32,17 Norra Nöbbelövs församling 21,24 10,69 0,24 1,00 33,17 32,17 Södra Sandby församling 21,24 10,69 0,22 1,03 33,18 32,15 Dalby församling 21,24 10,69 0,22 1,00 33,15 32,15 Genarps församling 21,24 10,69 0,29 1,13 33,35 32,22 Veberöds församling 21,24 10,69 0,29 1,05 33,27 32,22 Helgeands församling 21,24 10,69 0,24 1,00 33,17 32,17 Lunds östra stadsförsamling 21,24 10,69 0,24 1,00 33,17 32,17 Torns församling 21,24 10,69 0,24 1,00 33,17 32,17 Uppgifterna är hämtade från skatteverket.se. Uppgifterna om skatt till Region Skåne och avgifter till Svenska kyrkan är preliminära vid trycktillfället. Producerad av Lunds kommun, kommunkontoret, juni 2015. Foto: Miriam Preis, Adam Mörk, Johan Wessman samt medarbetare i Lunds kommun. 55 Bilaga 20 16 Lunds kommun Box 41, 221 00 Lund E-post: [email protected] Besöksadress: Stortorget 7 Telefon (vx): 046-35 50 00 www.lund.se 56
© Copyright 2024