Resultatet av 2015 års FoU-enkät

Resultatet av 2015 års FoU-enkät
Christina B. Embretsen
Henrik Karlsson
Martin Åberg
FoU-rapport
Innehåll
Inledning ..................................................................................................................... 1
Resultat ...................................................................................................................... 1
Vilka har besvarat enkäten? .................................................................................... 1
Kontakt och utbyte med FoU-Nordväst under år 2014 ............................................ 2
Digital kommunikation ............................................................................................. 3
Utvecklingsområden för att nå en kunskapsbaserad socialtjänst ............................ 5
Sammanfattning ...................................................................................................... 8
Diskussion .................................................................................................................. 8
Inledning
FoU-Nordväst genomförde under februari och mars månader år 2015 en enkätundersökning i
samtliga nordvästkommuner som riktade sig till alla anställda inom den kommunala individoch familjeomsorgen. Av dem svarade 207 personer. Enkäten besvarades anonymt.
Enkäten konstruerades i det webbaserade databasprogrammet ProofX för att därefter skickas
ut med e-post med en tillhörande webblänk. När respondenterna besvarat enkäten byggde
ProofX upp en databas med svaren. Databasen har därefter bearbetats och analyserats i
statiskprogramvaran Statistical Package for the Social Sciences (SPSS), version 13.0.
Undersökningens syfte var att dels få information om hur FoU-Nordvästs arbete nått ut till
socialtjänsten i kommunerna och dels om arbetet varit till stöd och/eller nytta. Svaren
redovisas i resultatdelen på gruppnivå, med undantag från Upplands-Bro kommun då endast
fyra respondenter därifrån besvarat enkäten.
Resultat
Vilka har besvarat enkäten?
Stapeldiagram 1. Respondenternas arbetsområde och
kommuntillhörighet.
n = 197
Stapeldiagram 2. Respondenternas arbetsområde
och roller.
n = 192
Antal
Antal
Myndighet
Utförarverksamhet
Övrigt (ex. stab)
Ekerö
Järfälla
Sigtuna
Solna
Upplands-Väsby
Sollentuna
Sundbyberg
Socialsekreterare eller behandlare
Chef och/eller arbetsledare
Övrigt (ex. stab)
Myndighet
Övrigt t.ex. stab
Utförarverksamhet
Ekerö: n=6 (3%), Järfälla: n=19 (10%), Sigtuna: n=23 (12%), Sollentuna: n=50 (25%), Solna: n=34 (17%), Sundbyberg: n=24
(12%), Upplands-Väsby: n=41 (21%)
Enkäten har främst besvarats av respondenter inom förvaltningarnas myndighetsavdelningar
(stapeldiagram 1). I Ekerö, Järfälla och i Sigtuna har enkäten inte besvarats av någon anställd
inom en utförarverksamhet. Inom myndighetsavdelningarna är det främst socialsekreterare
som har besvarat enkäten (stapeldiagram 2).
1
Kontakt och utbyte med FoU-Nordväst under år 2014
Stapeldiagram 3. Respondenternas anställningstid och kontakt med FoU-Nordväst.
n = 196
Antal
Nej
1 – 3 år
Mindre än 1 år
Mer än 3 år
De flesta som haft kontakt med FoU-Nordväst under 2014 har arbetat mer än tre år
(stapeldiagram 3). Av de som har arbetat mindre än ett år har relativt få haft kontakt med FoU
under förra året. FoU-Nordväst erbjuder informationsträffar för nyanställda två gånger per
termin. Trots detta är det färre än hälften (42 %) av de nyanställda som haft kontakt med FoU.
I stapeldiagram 4 (nedan) framkommer att endast respondenter från Sollentuna och Upplands
Väsby har deltagit vid informationsträffarna. De aktiviteter som respondenterna deltagit i har
varit föreläsningar, seminarier och/eller workshops. Deltagandet varierar dock mellan
kommunerna.
Stapeldiagram 4. Aktiviteter som respondenterna har deltagit i.
n = 194
Antal
Föreläsning, seminarium eller
workshop (FSW)
FSW och/eller övriga aktiviteter
(ex. nätverksträffar)
Information för nyanställda
Jag deltog inte under år 2014
Sigtuna
Ekerö
Järfälla
Solna
Sollentuna
Upplands-Väsby
Sundbyberg
2
I enkäten fanns det även möjlighet att kommentera vad man tyckte om den/de aktiviteter som
man deltagit i. Av totalt 39 kommentarer var 34 positiva, medan tre personer inte ansåg att de
fått någon ny kunskap vid aktiviteterna. Någon tyckte att det hade varit både bra och dåligt,
medan en annan var osäker då respondenten inte visste om aktiviteten i fråga arrangerats av
FoU-Nordväst eller inte.
Hur har då de som haft kontakt med FoU-Nordväst kommit i kontakt med oss?
Stapeldiagram 5. Kontaktvägar till och information om FoU-Nordväst.
n = 203
Antal
A. Information från
chef/kollegor
B. Aktivitet som FoUdeltog i eller
anordnade
C. Den här enkäten.
D. FoU-Nordvästs
nyhetsbrev
E. Lokalt uppföljningseller
utvärderingsprojekt
F. Minns inte
G. Övrigt
A
B
C
D
E
F
G
Resultatet visar att majoriteten av respondenterna fått information om FoU-Nordväst via
chefer och/eller kollegor. Därefter följer aktiviteter i vilka FoU-Nordväst deltog i eller
anordnade.
Digital kommunikation
Tabell 1. Har du någon gång besökt FoU-Nordvästs hemsida?
n = 203
Antal
Andel
Ja
Nej
Kände inte till hemsidan
Ej svar
81
88
33
1
40 %
43 %
16 %
1%
Totalt
203
100 %
3
Tabell 2. Vad använde du hemsidan till?
n = 169, flera svarsalternativ kunde anges
Antal
Andel
Se nyheter om/från FoU
48
28 %
Läsa/ladda ner rapporter
39
23 %
Se aktiviteter som anordnas av eller i
samarbete med FoU
20
12 %
Anmäla mig till FoU-aktiviteter
20
12 %
Hittat kontaktuppgifter till FoU-medarbetare
13
8%
Ta reda på mer om en specifik ämnesfråga
12
7%
Ta del av konferensdokumentation
9
5%
Ta reda på mer om praktikerprojekt
6
4%
Övrigt
2
1%
Totalt
169
100 %
Resultatet visar att mer än hälften av de svarande aldrig besökt FoU-Nordvästs hemsida (59
%). Flera visste inte ens om att den fanns. De som dock använder hemsidan letar främst efter
nyheter från FoU, läser rapporter eller läser om/eller anmäler sig till FoU-aktiviteter.
Tabell 3. Har du tagit del av FoU-Nordvästs nyhetsbrev?
n = 203
Antal
Andel
Ja
106
52 %
Nej
66
33 %
Kände inte till nyhetsbrevet
27
13 %
Ej svar
4
2%
Totalt
203
100 %
Drygt hälften av respondenterna har tagit del av FoU-Nordvästs nyhetsbrev, men en tredjedel
har dock inte gjort det. Flera respondenter visste heller inte om att det fanns. Att så få känner
till vårt nyhetsbrev är överraskande. Nyhetsbrevet skickas ut via e-post till chefer och FoUrådets medlemmar i syfte att spridas vidare till samtliga anställda, både inom
myndighetsavdelningarna och inom utförarverksamheterna.
Tabell 4. Har du, under de senaste 2 åren, tagit del av innehållet i någon av
FoU-Nordvästs rapporter?
n = 203
Antal
Andel
Ja
Nej
Osäker/vet ej
Ej svar
108
59
34
2
53 %
29 %
17 %
1%
Totalt
203
100 %
Det är emellertid positivt att fler än hälften av de svarande har tagit del av en eller flera FoUrapporter under de senaste två åren.
4
Utvecklingsområden för att nå en kunskapsbaserad socialtjänst
Stapeldiagram 6. Vilket utvecklingsområde på din arbetsplatser tycker du är viktigast för att nå
målet om en kunskapsbaserad socialtjänst?
n = 189
Antal
Systematisk uppföljning av det
dagliga klientarbetet
Tillvarata och nyttiggöra befintlig
forskning
Utökad möjlighet att kunna
reflektera över mitt arbete
Utökade möjligheter för
brukarna att få uttrycka sina
behov
Övrigt
Vet ej
Socialsekreterare
eller behandlare
Chef och/eller
arbetsledare
Övrigt (ex. stab)
Enkätsvaren visar att socialsekreterare/behandlare främst anser att det är viktigt att tillvarata
och nyttiggöra befintlig forskning (36 %). Därefter vill de ha utökade möjligheter att
reflektera över sitt arbete (27 %). Flera uttrycker också behov av ökade möjligheter för
brukarna att få uttrycka sina behov (16 %). Resultatet skiljer sig något från cheferna/
arbetsledarna som anser att systematisk uppföljning av det dagliga klientarbetet är det
viktigaste utvecklingsområdet (39 %).
På nästa sida redovisas vilka utvecklingsområden som anses viktigast i respektive kommun.
Svarsbilderna skiljer sig en del åt mellan kommunerna, men man bör även notera att antalet
respondenter varierar kraftig från kommun till kommun, vilket påverkar resultatet.
5
Stapeldiagram 7. Vilket utvecklingsområde på din arbetsplatser tycker du är viktigast för att nå målet om en
kunskapsbaserad socialtjänst?
n = 195
Ekerö
Sigtuna
Järfälla
43 %
29 %
29 %
44 %
Solna
18 %
Tillvarata och nyttiggöra befintlig forskning
Utökad möjlighet att kunna reflektera över mitt
arbete
22 %
Sollentuna
Systematisk uppföljning av det dagliga klientarbetet
29 %
38 %
Sundbyberg
Utökade möjligheter för brukarna att få uttrycka
sina behov
Övrigt
22 %
22 %
30 %
Vet ej
30 %
38 %
47 %
Upplands-Väsby
26 %
20 %
32 %
32 %
Ekerö: n=7 (4%), Järfälla: n=18 (9%), Sigtuna: n=24 (12%), Sollentuna: n=50 (26%), Solna: n=32 (16%), Sundbyberg: n=23 (12%),
Upplands Väsby: n=41 (21%).
Flera av respondenterna har även valt att utnyttja möjligheten att kommentera sitt svar om de
viktigaste utvecklingsområdena. Nedan redovisas några av dem. De är redigerade och där
flera har uttryckt ungefär samma synpunkter har dessa sammanfattats.

Någon tror att FoU-arbetet behöver vara en mer genuint integrerad del av de kommunala
verksamheterna och att medarbetarna behöver ges reell arbetstid att reflektera kring
kunskapskällorna. Respondenten anser inte att socialsekreterare ges tid att på ett
strukturerat sätt ta del av aktuell forskning och reflektera kring sitt arbetssätt och sitt
förhållningssätt gentemot klienterna på grund av för hög arbetsbelastning och fokusering
på budget. Respondenten anser även att det finns en tyst förväntan att socialsekreterarna
ska ha intresset och göra detta på fritiden. ”Det krävs mer resurser i form av fler händer”.
Självklart behövs också brukarperspektivet utvecklas uttrycker personen vidare.
 En annan av respondenterna anser att socialtjänsten måste få bättre blick för vad man
håller på med. Hen säger att arbetet bedrivs från ena dagen till den andra, utan uppföljning
och utan utvärdering. För att bli bättre behöver socialtjänsten ta fasta på framgångsrika
tillvägagångssätt och arbeta vidare på det. Respondenten menare vidare att det tyvärr finns
det en klyfta mellan forskning/ utbildning och arbetet på "fältet". Hen upplever det som att
det är två parallella discipliner, socialt arbete i verkligheten kontra det intellektuella
sociala arbete, vilket hen tror beror på bristande professionalism. Respondenten förordar
att praktiken under utbildningen slopas och att ”Allmäntjänstgöring” istället införs för
socionomer under två år. Därefter ska socionomer kunna specialisera sig i ytterligare två
år mot till exempel missbruk, socialpsykiatri, barn och unga, ekonomiskt bistånd, etc. Hen
drar parallellen till läkarna som först är AT, sedan ST och därefter specialist. Idag blir
man färdig socionom och förväntas kunna "allt".
6
 En av kommentarerna handlar om hur viktigt det är att kunna diskutera och reflektera så
att man på enheten kan bygga rutiner som säkerställer att alla handläggare gör lika. Den
hjälp man får ska inte bero på vilken handläggare man hamnar hos. Genom diskussioner
kan rutiner, samsyn och tydlighet gentemot brukarna skapas. Man får mer kunskap och lär
sig genom handledning och gruppdiskussioner menar respondenten. Det är även viktigt att
säkerställa att klienten får samma bemötande oavsett vem den möter på arbetsplatsen.
 En av respondenterna önskar att på ett enkelt sätt få information om forskningsrön som
skulle kunna vara till hjälp i utvecklingsarbetet på arbetsplatsen. Som socialsekreterare
behöver man få veta mer om vad som händer i omvärlden. Kunskaperna från
Socialhögskolan kan kännas inaktuella och i utredningar och analyser ska socialsekreterarna hänvisa till aktuell forskning/vetenskap men var, och också när, inhämtas
denna kunskap frågar sig respondenten? En annan respondent anser att de får in så mycket
forskning, men bristen på resurser gör att de inte mäktar med att implementera ens en
bråkdel.
 Många menar att alla utvecklingsområdena är viktiga delar för helhetsbilden och arbetet
med klienterna, och att flera utvecklingsområden är beroende av varandra. Flera
poängterar även att arbetsbelastningen är för hög och att det finns för få möjligheter att
diskutera och reflektera kring arbetet. Den systematiska uppföljningen hinns inte med och
det finns inte heller utrymme att träffa brukarna så mycket som behövs.
 Det är viktigt att ge brukarna mer utrymme men det är samtidigt svårt att få dem att ställa
upp på att delta i exempelvis fokusgrupper skriver någon. En annan nämner att kvalitativa
intervjuer med brukare kring deras upplevelse av kontakten med socialtjänsten skulle vara
ett bra underlag för systematiskt förbättringsarbete i verksamheten. Hen skriver vidare att
det också är angeläget att faktiskt använda de mät- och uppföljningsmetoder som redan är
utvecklade, till exempel ASI, i praktiken.
 En person anser att det är angeläget att granska och utveckla det dagliga arbetet,
exempelvis genom att titta på utredningar, vart socialtjänsten lägger sina resurser och så
vidare. Att på en övergripande nivå bättre tillvarata den uppföljning som görs i
verksamheten och där uppföljning inte görs stödja till uppföljning.
 En annan av kommentarerna handlar om samarbete med andra myndigheter för att främja
att segregering vänds till integrering i bostadsområden med "problem"?
 Avsatt tid för utvecklingsarbete tillsammans med kollegor skriver någon är betydelsefullt.
Hen önskar att relevant forskning inom ett område ska presenteras av någon som gjort en
kunskapsgenomgång och att möjlighet ska ges att diskutera hur socialtjänstens
arbetsmetoder kan utvecklas utifrån denna forskning, samt utifrån den yrkeskunskap som
socialarbetarna har från sitt dagliga arbete. Hen nämner även att stöd och hjälp behövs för
att föra relevant statistik vid uppföljning av förändringar som provas.
 Någon uttrycker önskemål om att det ska ges utrymme att tillexempel kombinera
utrednings-/behandlingsarbetet med forskning, utan att kollegor eller socialsekreteraren
själv blir drabbad genom detta skall göras inom befintlig arbetstid. Respondenten tror att
kombinationer av detta slag skulle kunna generera att medarbetare mår bättre, gör ett
bättre jobb och stannar kvar inom organisationen.
7
 ”Mer inflytande nerifrån och upp”, skriver en annan, och menar att handläggarna själva
ofta vet vilka verktyg de bäst behöver men att de sällan får vara med och påverka beslutsfattandet.
 De flesta respondenter understryker att bristen på tid är det som hindrar utvecklingen inom
socialtjänsten. De nämner också att det behövs arbetsro, ett öppet klimat samt intresserade
och motiverade medarbetare. Mer utbildning och hjälp med struktur och kunskap är andra
saker som tas upp.
 Många poängterar att arbetsbelastningen måste minska så att man hinner reflektera och
diskutera mer, samt ta del av forskning; ”det ska vara en självklar del i mitt arbete att ha
TID till att kunna ta reda på ny kunskap samt få ta del av ny kunskap genom utbildningar,
föreläsningar, rapporter m.m.”, ”Socialarbetare inom myndighet förväntas kunna "veta"
allt och vara pålästa, men arbetsgivaren ger inget tidsutrymme till detta, så det är en
orealistisk förväntning!”
 Att få koncentrera sig på sina arbetsuppgifter och inte ha alltför mycket runt omkring sig i
form av organisationsförändringar och dylikt, samt ha chefer som styr och leder på ett
tydligt sätt, är andra önskemål som framförs. Det finns även en efterfrågan om att
samverka, både mellan enheter och mellan kommuner, att delta i nätverk med andra
kommuner, liksom att FoU-Nordväst ska komma ut på förvaltningarna och presentera sitt
arbete. Att få vara delaktiga i att testa och utvärdera nya metoder och ha tillgång till
databaser nämns också.
Sammanfattning
Enkäten besvarades mestadels av respondenter som arbetade med myndighetsutövning. De
flesta som haft kontakt med FoU-Nordväst har varit anställda längre tid än tre år. Den
vanligaste aktiviteten som respondenterna deltagit i på FoU-Nordväst har varit föreläsningar,
seminarier och/eller workshops. Vanligaste kontaktvägen har varit genom en chef eller
arbetsledare.
En majoritet av respondenterna kände inte till FoU-Nordvästs hemsida. Men de som gjorde
det använde den mestadels till att läsa nyheter, läsa rapporter och/eller anmäla sig till
seminarier. Fler än hälften av respondenterna har under de senaste två åren tagit del av en
eller flera FoU-rapporter.
Bland socialsekreterare och behandlare ansågs det viktigaste utvecklingsområdet för att nå
målet om en kunskapsbaserad socialtjänst vara att tillvarata och nyttiggöra befintlig forskning.
De skilde sig från respondenter som var chefer och/eller arbetsledare, vilka menade att
systematisk uppföljning av det dagliga klientarbetet var viktigast.
Diskussion
FoU-enkäten har främst besvarats av socialsekreterare på myndighetsavdelningen.
Spridningen av enkäten verkar inte ha varit lika stor inom utföraravdelningarna. Eftersom det
är viktigt för FoU-Nordväst att nå ut även till behandlare inom utföraravdelningen får det ses
som ett utvecklingsarbete att se över hur information från FoU sprids till dessa grupper.
Resultatet av enkäten visar att färre än hälften av respondenterna har haft kontakt med FoU
under det senaste året. Exempelvis har endast svaranden från två kommuner deltagit i FoU:s
8
information till nyanställda. Under hösten 2014 var deltagandet vid informationsträffarna lågt
och ett av tillfällena ställdes in på grund av för få deltagare, vilket kan vara en orsak till
resultatet i enkäten. Trenden har dock vänt under våren 2015 då informationsträffarna åter har
lockat många deltagare.
FoU-Nordväst har under det gångna året haft fokus på spridande och nyttiggörande av
kunskap. Resultatet i enkäten visar att så väl kännedomen om FoU:s nyhetsbrev som
kännedomen om FoU:s hemsida behöver öka då dessa är viktiga kanaler för kunskapsspridning. Det är dock positivt att notera att fler än hälften av de svarande har tagit del av en
eller flera FoU-rapporter under de senaste två åren. De flesta som deltagit i någon aktivitet
arrangerad av eller i samarbete med FoU-Nordväst har upplevt det som positivt. Deltagandet i
FoU-aktiviteter skiljer sig åt mellan kommunerna. Detta kan bero på att även svarsfrekvenser
skiljer sig åt mellan kommunerna, men speglar även FoU-Nordvästs bild av att alla
kommuner inte tar lika stor del av vårt arbete.
När det gäller utvecklingsområden visar enkätsvaren att socialsekreterare och behandlare
främst anser att det är viktigast att tillvarata och nyttiggöra befintlig forskning. Därefter vill de
ha utökade möjligheter att reflektera över sitt arbete. Relativt många uttrycker också behov av
ökade möjligheter för brukarna att uttrycka sina behov. Resultatet skiljer sig dock från
cheferna och/eller arbetsledarna som anser att systematisk uppföljning av det dagliga
klientarbetet är det viktigaste utvecklingsområdet. I kommentarerna lyfts bristen på tid upp
som det största hindret för utvecklingen inom socialtjänsten. Många poängterar att
arbetsbelastningen måste minskas till förmån för reflektion och diskussion kring arbetet, samt
för att ta del av forskning. Man vill även ha tydliga ledare, mer samverkan inom och mellan
kommuner, nätverk samt färre organisationsförändringar. Önskemål finns även om att FoUNordväst ska arbeta närmare kommunerna och komma ut och presentera sitt arbete.
9