1. No category

Självständigt arbete
Förståelse av
konventionaliserade uttryck en studie av svenska L1- och L2-elever
Författare: Filippa Rubin
Handledare: Susan Sayehli
Examinator: Emanuel Bylund
Termin: VT15
Ämne: Svenska som andraspråk
Nivå: G2E
Kurskod: 2SS10E
Sammanfattning Uppsatsen beskriver genom en replikationsstudie på Käppen i hjulen (2010) av Julia Prentice
hur gymnasieelever med svenska som modersmål och svenska som andraspråks förståelse för
konventionaliserade uttryck relaterar till deras kunskaper i svenska. Undersökningen
genomfördes genom två enkäter där deltagarna fick göra ett nivåplaceringstest från
Medborgarskolan samt en enkät som testade förståelsen för konventionaliserade uttryck.
Resultatet visar att elever med svenska som förstaspråk hade en större kunskap för
konventionaliserade uttryck än för den allmänna språknivån medan elever med svenska som
andraspråk visade på motsatt resultat. Resultatet visade också att ju högre resultat eleverna
hade på språknivåtestet desto högre resultat hade de på testet av de konventionaliserade
uttrycken.
Engelsk titel: The comprehension of conventionalised expressions: A study on Swedish L1 and
L2 pupils
Nyckelord: Svenska som andraspråk, svenska, konventionaliserade uttryck, kollokationer, idiom, allmän språkförmåga Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Tabeller och figurer 4 1. Inledning 1.1 Syfte 1.2 Problemformulering 5 6 6 2. Bakgrund 2.1 Konventionaliserade uttryck 2.2 Vikten av att förstå konventionaliserade uttryck 2.3 Andraspråkselevers inlärning av konventionaliserade uttryck 2.5 Käppen i hjulen 2.6 Den gemensamma europeiska referensramen för språk 7 7 8 9 11 12 3. Metod 3.1 Deltagare 3.2 Material och metod 3.3 Genomförande 3.3 Analys 14 14 15 16 16 4. Resultat 4.1 Resultat av nivåplaceringstestet 4.2 Resultat av Prentices enkät om konventionaliserade uttryck 4.2.1 Resultat av del A 4.2.2 Resultat av del B 4.2.3 Resultat av del C 4.2.4 Resultat av del D 4.3 Samanställning av nivåplaceringstestet och enkäten 17 17 19 21 21 21 22 22 5. Diskussion 5.1 Diskussion av resultatet av undersökningen 5.2 Diskussion av resultatet utifrån bakgrunden 23 23 24 6. Slutsats 26 7. Referenslista 28 Appendix 29 Bilagor Bilaga A – Språkbakgrundsundersökning Bilaga B – Nivåplaceringstest SVENSKA (Medborgarskolan 2015) 33 33 36 3 Tabeller och figurer Tabell 1: Samanställning av deltagare
s. 14
Figur 1: Sammanställning av resultat på nivåplaceringstest
s. 18
Figur 2: Sammanställning av medelvärdet av resultatet på nivåplaceringstestet
s. 18
Figur 3: Sammanställning på resultatet av enkäten om konventionaliserade uttryck s. 19
Figur 4: Medelvärde av A-D
s. 19
Figur 5: Sammanställning av resultatet av del A på Prentices enkät
s. 20
Figur 6: Individjämförelse av nivåplaceringstest och resultatet på Prentices enkät s. 22
4 1. Inledning Att lära sig ett nytt språk är en lång och slingrig väg. Det finns tusentals ord att lära sig var för
sig men även uttryck, ordspråk och ordkombinationer som är helt ogenomskinliga om inläraren
inte känner till den bakomliggande betydelsen (Lindberg 2004). Vanligtvis är det fackuttrycken
som elever med svenska som förstaspråk (L1) i skolan har svårt att förstå. De förklaras därmed
av läraren och i litteraturen. När det kommer till elever med svenska som andraspråk (L2) är
det istället de konventionaliserade uttrycken, t.ex. att dra alla över samma kam, som ställer till
med problem. Lindberg (2004) beskriver konventionaliserade uttryck som ett slags
”halvfabrikat” med redan formulerade ordkombinationer och uttryck som ofta återkommer i tal
och skrift. I Prentices (2010) rapport Käppen i hjulen undersöks t.ex. uttryck som att tala i
nattmössan eller gå i arv. Problemen med konventionaliserade uttryck gäller även L2-elever
som ligger på en avancerad språklig nivå. L1-elever kan många av de konventionaliserade
uttrycken i sitt passiva ordförråd och kan då förstå ett ord eller uttryck även om det används i
en annan betydelse eller i ett annat sammanhang. När de stöter på ett uttryck i t.ex. en lärobok
hindras dessutom inte deras förståelse av texten av de konventionaliserade uttrycken (Lindberg
2004). Enligt Hyltenstam, Barting och Fant (2014) utgör konventionaliserade uttryck mellan
55-60% av textmassan i tal och skrift. Konventionaliserade uttryck kan då vara allt mellan
ogenomskinliga uttryck till fasta uttryck som att hålla ett föredrag jämfört med att göra ett
föredrag. Enligt en L1-talare är det andra exemplet felaktigt trots att det inte bryter mot några
grammatiska regler eller att det för den delen är felaktigt rent innehållsmässigt (Enström 2010).
Jag har mött elever som är mer förvirrade än någonsin efter att med lexikonets hjälp försökt slå
upp ett uttryck som att dra alla över en kam ord för ord på sitt modersmål. Vad hjälper det? De
förstod troligtvis mer av texten innan de började översätta uttryck som detta.
Denna uppsats är en replikationsstudie till Prentices (2010) rapport Käppen i hjulet som
behandlar behärskningen av svenska konventionaliserade uttryck bland gymnasieelever med
varierande språklig bakgrund. Prentice undersöker de språkliga skillnaderna mellan L1- och
L2-elever i deras kunskaper om konventionaliserade uttryck genom en enkätundersökning.
Prentices rapport väckte mitt intresse då den sätter fingret på en svårighet som
andraspråkstalare troligtvis stöter på mer eller mindre varje dag men som förstaspråkstalare inte
ens reflekterar över att det skulle vara ett problem. Ämnet är också relevant för fler än svenska
som andraspråkslärarna då dessa svårigheter finns i alla ämnen i skolan. I Prentices studie är
dock inte elevernas allmänna färdigheter i svenska någon variabel som tas upp. Genom att låta
deltagarna i denna studie genomföra även ett språknivåtest utökas hennes studie i denna
5 uppsats genom att undersöka om det finns något samband mellan deltagarnas förståelse av
konventionaliserade uttryck och språkbehärskning i övrigt.
Uppsatsen kommer att ta upp vikten av att känna till konventionaliserade uttryck och vilka
svårigheter som kan finnas för en L2-elev i skolan. I bakgrunden presenteras en närmre
beskrivning av vad konventionaliserade uttryck är för något, hur L2-elevers inlärning av
konventionaliserade uttryck ser ut, en presentation av Käppen i hjulen (Prentice 2010) samt en
beskrivning av den gemensamma europeiska referensramen för språk. Efter det presenteras
resultatet av studien som ligger till grund för denna uppsats.
1.1 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska första- och andraspråkselevers
kunskaper av svenska konventionaliserade uttryck relaterar till deras allmänna språkfärdigheter
i svenska. Det jag är intresserad av att undersöka är var kunskaperna skiljer sig åt mellan L1och L2-elever men också att se om det finns några likheter mellan elevgrupperna.
1.2 Problemformulering Problemformuleringen går att sammanfatta i följande två punkter:
• Vilket samband finns det mellan förståelse av konventionaliserade uttryck och
språkbehärskning i övrigt?
•
Finns det skillnader mellan förstaspråkselever och andraspråkselever i sambandet
mellan konventionaliserade uttryck och språkkunskaper i allmänhet?
6 2. Bakgrund I bakgrunden presenteras varför det är viktigt att behärska svenska konventionaliserade uttryck,
hur L1- och L2-talare skiljer sig åt i sin språkanvändning, även på avancerad nivå. Här kommer
också resultatet av Prentices (2010) studie Käppen i hjulen att presenteras. Som avslutning
kommer även den gemensamma europeiska referensramen för språk tas upp då det är en
utgångspunkt för att testa elevernas förmåga i det svenska språket.
2.1 Konventionaliserade uttryck Enström (2010) delar upp de konventionaliserade uttrycken i två underrubriker, kollokationer
och idiom. Först kommer en definition av vad kollokationer är och därefter en definition av
idiom. Som övergripande uttryck används konventionaliserade uttryck.
Nation (2001) beskriver kollokationer som att de är fossilerade grammatiskt och lexikaliskt
vilket gör dem fasta och svårföränderliga. Anledningen till att använda de konventionaliserade
uttrycken är enligt Lindberg (2004) att det frigör tankeutrymme då vi inte behöver koncentrera
oss på att välja ord och på hur vi ska formulera oss (även Nation 2001). Lindberg definierar
kollokationer som ”sekvenser av två eller flera ord som tenderar att förekomma tillsammans
oftare än vad som kan förklaras som slump” (2004:68) (även Enström 2010). Nation (2001)
beskriver även kollokationerna som uttryck som återkommer i kombination med varandra och
som har en viss grad av oförutsägbarhet i kombinationerna. Det är ordkombinationer på mellan
två och fem ord som kombineras och används som fasta uttryck och som enligt Lindberg
(2004) kan användas i upp till 70% av språket runt oss. För att ett uttryck ska betraktas som en
kollokation får inte uttrycket vara allt för generellt (t.ex. en av) och i de striktare definitionerna
utesluts även verbpartiklar. Trots att det inte finns några uttalade regler om vad som är rätt,
finns det ett stort samförstånd bland modersmålstalare om vad som anses vara rätt
kombinationer.
Idiom beskrivs av O´Keeffe, McCarthy och Carter (2007) som lexikaliska ofixerade
flerordskombinationer (även Golden 2004). Golden (2004) menar att det inte går att plocka ut
enstaka ord ur uttrycken. De är inte lika vanligt förekommande som fasta uttryck utan beskrivs
som lågfrekventa. Idiom är inte heller förutsägbara i sina kombinationer, dvs. att det inte går att
läsa ut betydelsen av dem enbart genom att förstå orden i uttrycket (O´Keffe m.fl. 2007,
Golden 2004). O´Keffe m.fl. (2007) beskriver användning av idiom som ett sätt att sätta färg på
7 språket. De är överlag fixerade och fasta i sina formuleringar. Prentice (2010) ger exemplet dra
alla över en kam och menar att det uppfyller kraven för att vara ett idiomatiskt begrepp.
Uttrycket är ogenomskinligt då det inte går att förstå innebörden enbart genom att förstå orden
och orden används inte i sin bokstavliga betydelse. Uttrycket är även oflexibelt då det inte går
att förändra utan att förlora sin betydelse. Enström (2010) menar att om uttrycket ska ändras
måste hela uttrycket bytas ut och ger exemplet ”lägga benen på ryggen” som får bytas ut mot
”att springa” (2010:74). Det går inte att byta ut ett av orden i uttrycket eftersom det då förlorar
hela sin betydelse.
2.2 Vikten av att förstå konventionaliserade uttryck Att uppmärksamma användningen och kunskaperna kring konventionaliserade är något som är
viktigt då det påverkar L2-elevers förståelse av en text. Lindberg (2004) skriver att det
vanligtvis är facktermer som är svåra för en elev att förstå och de förklaras därför i litteraturen.
De konventionaliserade uttrycken förväntas däremot alla elever förstå. L1-elever har ofta de
konventionaliserade uttrycken i sitt passiva ordförråd (det som Enström (2010) kallar receptivt
ordförråd och som är begreppet som kommer att användas i uppsatsen i fortsättningen) och har
då inga problem att förstå dem. Det produktiva ordförrådet är det som enligt Enström (2010)
talaren kommer i kontakt med regelbundet medan det receptiva ordförrådet inte används lika
regelbundet. Det räcker ofta att förstå ett ord på ett ungefär i det receptiva ordförrådet och sen
kunna räkna ut betydelsen ur sammanhanget. För att kunna använda ett ord produktivt behöver
användaren en betydligt större kunskap om begreppet, t.ex. betydelse, ordklass, stavning, uttal
etc.
Lindberg (2004) skriver även att ord används på ett annat sätt i skolspråket då konkreta begrepp
används abstrakt och inte med exakt samma betydelse. Exempel på det är t.ex. verben teckna
eller uppskatta där man t.ex. kan teckna en försäkring eller teckna en bild. Verbet uppskatta
kan man använda i betydelsen att tycka att något är bra, dvs. uppskatta något. En annan
betydelse är dock att gissa, till exempel att uppskatta ett mattetal. Relativt vanliga begrepp kan
också användas på olika sätt inom olika ämnen och på så sätt bli ämnesspecifika samtidigt som
de är vardagliga begrepp. Nation (2001) menar att läraren måste lägga tid på att förklara
konventionaliserade uttryck och utgå från vilka som är mest förekommande i språket i urvalet
av uttryck.
8 Lindberg (2004) menar att det är viktigt att lära L2-användare oanalyserade helfraser för att
underlätta konversationer och ge ett större självförtroende att våga samtala utan att det tar för
lång tid. Det leder då till en motivationshöjande effekt. För en L2-inlärare upplevs många fasta
fraser i en konversation som ett ord där de inte kan utskilja de enstaka orden och inte heller
förstå uttrycket. Även avancerade andraspråkstalare använder färre kollokationer än
förstaspråkstalare även om de talar grammatiskt korrekt i övrigt. Tidigare språkforskning
fokuserade enligt Lindberg (2004) på de oändliga möjligheter en förstaspråkstalare har att
uttrycka sig då denne behärskar den svenska grammatiken och språket. Numera visar
forskningen däremot att talare använder sig till stor del av etablerade uttryck och bryter sällan
mot de outtalade språkliga lexikala regelbundenheter som finns. Det gör språkanvändningen
mer kreativ men också mer betungande då de inte kan vila och använda oreflekterade, fasta
uttryck (Lindberg 2004). Även Nation (2001) diskuterar de konventionaliserade uttrycken då
han menar att språkproduktionen blir mer effektiv om talaren behärskar konventionaliserade
uttryck. Precis som skolan lär ut de mest frekventa orden måste även de mest frekventa
konventionaliserade uttrycken läras ut. Att kunna konventionaliserade uttryck anser Nation
(2001) vara viktigt för att kunna uttrycka sig ”inföddlikt” då ett uttryck kan vara grammatiskt
korrekt utan att vara inföddlika eller accepterade som rätt trots den korrekta grammatiken.
Enligt Hyltenstam m.fl. (2014) koncentrerar sig andraspråksinlärare i första hand på de
betydelsetunga orden i ett uttryck och missar att kombinera dem med orden runtomkring, något
som resulterar i att den fullständiga betydelsen av ett uttryck går förbi dem.
Enström (2010) menar också att kollokationer är språkspecifika och därför inte går att översätta
till andra språk utan behöver översättas som en helhet. Enström tar också upp ett exempel på en
kombination av ordet stark och skriver att ”till exempel kan adjektivet stark kombineras med
substantiv som tyngdlyftare, personlighet, brytning, doft och tyg. I alla dessa fall har adjektivet
stark olika betydelser: ’som stor muskelkraft’, ’som har stor andlig kraft’, ’som har stor
omfattning’…” (2010:68). Det visar på svårigheterna att helt förstå betydelsen av ett ord då det
kan förändras i förhållande till andra.
2.3 Andraspråkselevers inlärning av konventionaliserade uttryck Hyltenstam m.fl. (2014) har undersökt inlärning av fasta uttryck i ett andraspråk. De
undersökte inlärare med tre olika målspråk, franska, italienska och engelska. Alla deltagare
hade svenska som modersmål och låg på en avancerad nivå på målspråket. Metoden de
använde var att analysera samtal där de kommunicerade med deltagarna samt lät dem
9 återberätta filmsekvenser. Gruppen med engelska som målspråk använde sig av en större del
konventionaliserade uttryck än grupperna som hade franska eller italienska som målspråk,
vilket förklarades med att engelska och svenska ligger närmre varandra språkligt och kulturellt,
något som också kan förklara hur bra en andraspråkstalare kan förstå konventionaliserade
uttryck.
Bergman och Abrahamsson (2004) beskriver svenska som andraspråkstalares väg från
nybörjarnivå till en avancerad nivå. Det som skiljer en L2-elev på avancerad nivå mot en L2elev på lägre nivå är att de har förmågan att använda ett mer abstrakt språk samt att den
stilistiska medvetenheten utvecklas. Bergman och Abrahamsson (2004) skriver också att
språket överlag stämmer överens med de svenska kulturella och språkliga referensramarna.
Språket är överlag mer precist och varierat. Hyltenstam och kolleger (2014) skriver att ju mer
avancerade L2-talare är, desto fler lågfrekventa ord används av talarna. De menar att det är
svårt att skilja mellan en L2-talare på nästan infödd nivå och en L1-talare i vardagligt tal och att
det krävs noggrannare analyser för att kunna se språkliga skillnader mellan dem.
Ekberg (2004) har undersökt gymnasieelevers språkproduktion där de ska beskriva bilder och
återberätta olika situationer muntligt. I studien jämför hon resultatet mellan L1- och L2-elever.
Hon menar att det inte är grammatiska fel som är intressanta i första hand, även om de också
förekommer, utan kunna behärska språknormen och använda rätt idiomatiska begrepp. I den
lexikala delen av undersökningen visade det sig att de en- och tvåspråkiga ungdomar hade ett
lika varierat och innehållsrikt språk. Däremot fanns det skillnader i de idiomatiska uttrycken.
L2-eleverna kunder t.ex. göra fel med semantiskt närbesläktade ord som t.ex. prata eller
snacka. Orden är synonymer men med en stil- och gradskillnad. I andra fall handlar det om att
känna till ett uttryck men att inte behärska det fullt ut, t.ex. ”hamna i efterkälke” (2004:267).
Det finns då en förståelse för begreppet men L2-talaren bryter mot de språkliga normerna.
Andra svårigheter som Ekberg (2004) beskriver är att hitta rätt lexikala begrepp för rätt
situation, något som kan tyda på att språket inte är helt automatiserat. L2-eleverna använder
även konkreta omskrivningar för abstrakta begrepp. I tester med fasta uttryck (t.ex. vara i
farten) utmärkte sig L2-eleverna genom att visa på stora svårigheter med att använda dem
korrekt. I undersökningen visade det sig att även L1-elever gjorde samma fel men inte i lika
stor omfattning som L2-eleverna.
10 Ekbergs (2004) studie visar att L1-eleverna använder en idiomatiskt mer korrekt form i
förhållande till den uppgift de skulle göra i testet. L1-eleverna uppfyllde till högre grad de
konventionaliserade regler som fanns då de skulle presentera ny information för lyssnaren.
Ekbergs undersökning visar att L2-elever använder färre komplexa predikat än L1-elever men
de komplexa predikat som används är mer varierade är L1-elevernas. L1-eleverna använder
istället det som Ekberg kallar stereotypa predikat (ett förväntat predikat), som därmed även
borde kunna kallas konventionaliserade predikat. L1-elevernas språkbruk är även mer
homogent. Precis som Lindberg (2007) konstaterar Ekberg (2004) att L2-eleverna har färre
färdiga val (det som Lindberg kallar ”halvfabrikat”) och måste därför förlita sig mer på
grammatiska regler. När Ekberg (2004) jämför de språkliga förmågorna påpekar hon att
bristerna som de avancerade L2-eleverna har inte märks då de t.ex. har en automatiserad
grammatisk förmåga. De språkliga skillnaderna när det kommer till konventionaliserade uttryck
syns inte förrän språket analyseras närmre. Lindberg (2004) beskriver detta som ett mer
kreativt språk men samtidigt också betungande då L2-elever inte kan vila och använda fasta,
oreflekterade uttryck. Bergman och Abrahamsson (2004) menar dock att andraspråkstalare på
avancerad nivå talar mer eller mindre felfritt och idiomatiskt, speciellt så länge eleven själv kan
påverka ämne och svårighetsgrad.
Enligt Nation (2001) lär sig en L2-talare språket bit för bit. En del av inlärningen består av att
lära sig oanalyserade delar (t.ex. hela fraser) som eleven senare kan återgå till att analysera.
Nation (2001) menar att fördelen med att lära sig språket i oanalyserade delar är att det går
snabbare än att lära sig språket genom t.ex. grammatiska regler. Högfrekventa ord och uttryck
är lättare att lära sig som färdiga delar medan lågfrekventa ord behöver grammatik och regler
om andraspråkstalaren ska kunna behärska dem.
2.5 Käppen i hjulen Prentice studie Käppen i hjulen (2010) jämför L1- och L2-elevers förståelse för
konventionaliserade uttryck.
I undersökningen deltar 186 elever från tio olika klasser (varav en jämförelseklass med enbart
L1-elever) fördelat på två olika skolor. Prentice delar upp L2-eleverna i två grupper där hon
skiljer på elever med startålder för inlärningen i svenska upp till sex år och över sex år. L2gruppen med elever som har anlänt till Sverige när de var äldre än sex år delas sedan upp i två
undergrupper där gränsen dras mellan elever som anlänt till Sverige när de var äldre än tio år
11 och som var yngre än tio år när de kom till Sverige. Resultatet på undersökningen överlag visar
på att eleverna förstår konventionaliserade uttryck i mindre utsträckning ju kortare vistelsetid
eleverna har i Sverige.
Enkätundersökningen till Käppen i hjulen (2010) är uppdelad i fyra delar. På del A, där
eleverna får välja mellan fyra färdigformulerade alternativ, presterar eleverna överlag bättre än
där de själva måste formulera ett svar. På del A är inte skillnaderna mellan L1- och L2-eleverna
lika stor som i följande delar. På B-delen ska eleverna utifrån ett kortare stycke text, som ger en
kontext till uttrycket, fylla i ett ord som fattas. I denna del finns det en större variation på
resultaten hos alla deltagare. Samtidigt så är det B-delen som visar på allra största skillnaden
mellan L1-elever och sena L2-elever. På C-delen har samtliga deltagare i undersökningen sitt
sämsta resultat. På den här delen ska eleverna, till skillnad från B-delen, fylla i ett uttryck utan
att få någon hjälp av en beskrivande text. Prentice menar att det beror på att en inlärare här
måste behärska hela uttrycket till fullo då det inte finns något stöd i något sammanhang. Den
sista delen i undersökningen undersöker förmågan att kunna koppla samman kollokationer
utifrån ett antal förvalda förslag. Eleven får åtta förslag till fem exempel och ska därefter välja
vilka ordkombinationer som passar bäst ihop. Även här visar resultatet på en skillnad mellan
L1- och L2-elever. Det som skiljer resultatet åt här jämfört med A-C-delen är att L2-elever som
har anlänt till Sverige när det var äldre eller yngre än sex år visade på ungefär samma resultat.
Dessutom visade undersökningen att ju mer frekvent, dvs. vanligt förekommande, ett uttryck
var, desto bättre förstod eleverna uttrycket i testet. Det fanns dock vissa undantag mot detta
vilket gör att Prentice (2010) anser att frekvensen av ett uttryck bara är en av flera faktorer som
påverkar elevernas behärskning av konventionaliserade uttryck.
2.6 Den gemensamma europeiska referensramen för språk Frågeställningen till uppsatsen är om det finns något samband mellan förståelse för
konventionaliserade uttryck och språkbehärskning. Som utgångspunkt för att undersöka
elevernas språknivå utgår i denna uppsats från ett test utformat utifrån Den gemensamma
europeiska referensramen för språk: lärande, undervisning och bedömning (Skolverket 2009).
Referensramen är utvecklad för att underlätta en likvärdig undervisning och bedömning av
språkkunskaper i hela Europeiska unionen (EU) då det finns många olika utbildningssystem
som arbetar med språkundervisning. De gemensamma referensnivåerna är enligt Skolverket
(2009) uppdelade i tre nivåer, A, B och C, som sedan delas upp i A1, A2, B1, B2, C1 och C2.
12 På A-nivå anses eleven vara en språkanvändare på nybörjarnivå och på B-nivå är eleven på en
nivå som motsvarar en självständig språkanvändning. På C-nivå anses eleven vara en
avancerad språkanvändare. I den här uppsatsen är det C-nivån som är relevant då C-nivån är
jämförbar med att kunna ett språk på en avancerad nivå. L2-eleverna som deltar i studien
studerar svenska eller svenska som andraspråk på gymnasiet och det motsvarar (minst) C-nivå
Därför kommer endast den att beskrivas närmre.
En elev som har nått C1-nivå på målspråket kan enligt Skolverket
… förstå ett brett urval av krävande, längre texter och utskilja underförstådda betydelser. Kan
uttrycka sig flytande och spontant utan att i större utsträckning söka efter ord och uttryck. Kan
använda språket flexibelt och effektivt för såväl sociala som studie- och arbetsrelaterade
ändamål. Kan producera tydliga, välstrukturerade och detaljerande texter om komplexa ämnen.
Kan på ett planerat sätt med olika medel organisera och binda samman en text till en
sammanhängande helhet. Skolverket 2009:24
En elev som har nått C2-nivå på målspråket kan enligt Skolverket
… med lätthet förstå praktiskt taget allt som han/hon hör eller läser. Kan sammanfatta
information från olika muntliga eller skriftliga källor och därvid återge argument och
redogörelser i en sammanhängande presentation. Kan uttrycka sig spontant, mycket flytande och
precist samt därvid skilja mellan finare nyanser även i mer komplexa situationer. Skolverket
2009:24
En L2-talare som har nått en C-nivå utifrån de gemensamma referensramarna anses alltså vara
det som i inledningen beskrevs som en avancerad andraspråkstalare. Senare i texten utvecklar
Skolverket (2009) C2-nivåns kriterier då de menar att en C2-talare inte har utvecklat en
modersmålskompetens i målspråket men ska ändå behärska en språksäkerhet och precision som
innebär att talaren ska kunna använda vardagliga och idiomatiska begrepp samt veta vilka
associationer de ger. Samtidigt ska L2-talaren kunna undvika språkliga problem genom att med
”omformuleringar kringgå svårigheter så smidigt att andra knappast märker det” (Skolverket
2009:36). Det knyter an till det som togs upp under rubrik 2.3, där Ekberg menar att den
mindre andel konventionaliserade uttryck inte märks hos L2-talare förrän språket analyserades
närmare.
13 3. Metod Som nämnts tidigare är denna uppsats en replikationsstudie till Prentices Käppen i hjulen från
2010. I rapporten undersöker hon skillnaden mellan L1- och L2-elevers förståelse för
konventionaliserade uttryck. Däremot undersöker hon inte huruvida elevernas förmåga är i det
svenska språket i övrigt. Denna uppsats ska fortsätta på Prentices undersökning genom att
undersöka om det finns något samband mellan L2-elevers kunskaper i svenska, med hjälp av ett
test från Medborgarskolan, och deras förståelse för konventionaliserade uttryck. Resultatet i det
språkliga testet kommer därefter att ställas mot samma test av konventionaliserade uttryck som
Prentice använde i sin undersökning. 3.1 Deltagare Deltagarna i undersökningen kommer från två olika gymnasieskolor. Den första skolan är en
mellanstor skola med ca 400 elever. Därifrån deltog 25 elever. Den andra skolan som är med i
undersökningen är en mindre skola med ca 200 elever. Därifrån deltog 16 elever. Alla elever
studerade svenska (n=20) eller svenska som andraspråk (n= 21) 1-3, dvs. gymnasienivå, vid
undersökningstillfället för att vara i samma ålder och utbildningsnivå som i Prentices studie.
Hennes studie visar ingen större skillnad mellan årskurs 1-3 på gymnasiet så därför kommer
inte denna studie att dela upp eleverna årskursvis.
Tabell 1: Samanställning av deltagare
Undersökningsgrupper L1 L2 0-­‐6 L2 7-­‐19 Antal elever 20 6 15 Kön 9M/11K 4M/2K 8M/7K Snittålder 16,95 16,83 17,60 Svenskastudier snitt (år) 10,4 10,8 3,27 Tabellen ovan visar en översikt över deltagarna i studien. Deltagarna delas upp i tre grupper, de
med svenska som modersmål (L1), de som är födda i Sverige eller har kommit hit när de var
sex år eller yngre (L2 0-6) och de som har anlänt till Sverige när de var äldre än sex år (L2 7-
14 19). Gruppen med L1-elever består av 20 personer, nio män och elva kvinnor. De är mellan 1619 år. I grupp L2 0-6 deltog sex elever, två kvinnor och fyra män. Tre av dem är födda i
Sverige men har ett annat modersmål. En kom till Sverige som ettåring och de två sista
deltagarna kom till Sverige när de var tre och fem år. De har alltså, precis som L1-eleverna läst
svenska hela grundskolan, 1-2 år på gymnasiet och påbörjat sin inlärning av det svenska
språket innan de började skolan. L2-gruppen består av 15 elever, 7 kvinnor och åtta män. Av
L2 7-19 har alla elever anlänt till Sverige för som längst fem år sedan. Fem av eleverna har
varit i Sverige i fyra år, tre har varit i Sverige i tre år och fem elever har varit i Sverige i två år.
I Käppen i hjulen (2010) delades även L2 7-19 upp i två undergrupper med de elever som
anlänt till Sverige när de var yngre än tio år och de elever som anlänt till Sverige när de var
äldre än tio år. Den indelningen är inte relevant i denna text då alla L2 7-19 har anlänt till
Sverige då de var äldre än tio år, de som anlänt åldersmässigt tidigast var 12 år när de kom till
Sverige (n=2). Tabellen visar inte vistelsetid då det i första hand berör L2 7-19 och deras
vistelsetid och antal år i svensk skola uppgavs vara densamma.
3.2 Material och metod Enkäten som deltagarna i denna studie genomförde består av tre delar. Den första delen består
av en språkbakgrundsundersökning (se bilaga A), den andra delen är ett språkkunskapstest (se
bilaga B) och den tredje delen testar förståelsen av konventionaliserade uttryck (se bilaga C).
Språkbakgrundsundersökningen riktades främst till L2-eleverna där deltagarna fick uppskatta
sin egen språkanvändning på de olika språk de behärskade. De fick t.ex. svara på hur länge de
har studerat svenska, ankomnstålder till Sverige, när och hur mycket de använder respektive
språk.
I studiens andra del mättes deltagarnas språkfärdighet, genom att använda Medborgarskolans
nivåplaceringstest. Medborgarskolan är ett politiskt och religiöst obundet studieförbund som
erbjuder utbildningar i en mängd olika ämnen, t.ex. språkundervisning (medborgarskolan.se
2015). Testet består av läsförståelse, grammatik och uppgifter där eleven själv får uppskatta sin
språkförmåga. Den del av testet som användes är delen för C1/C2-nivå, dvs. avancerad nivå, då
eleverna i undersökningen ska vara på minst på en avancerad språknivå då de studerar på
gymnasienivå. Uppgifter där eleverna själva får uppskatta sin språkförmåga består t.ex. av
”Förstår du följande meningar” och efter det kommer ett antal påståenden av olika karaktär.
Grammatikdelarna testar olika moment, t.ex. satsadverbialets placering i bisatser och
15 participformer av verb. Testet avslutas med en kort text som liknar en tidningsartikel där
eleverna får visa på läsförståelse genom att svara på frågor om texten med hjälp av
flervalsalternativ. Det går att ha maximalt 69 poäng på testet och mellan 35-69 anses man ligga
på en C1-C2-nivå.
Undersökningens tredje och sista del, Prentices test, är uppdelat i fyra olika delar. Del A, har ett
idiom, t.ex. ”fastna för något” med flervalsalternativ som svarsmetod. Del B består av en
mening där eleven själv ska fylla i ett ord som saknas i en exempelmening, eleven får då fylla i
det saknade ordet utifrån en kontext. Del C består även den av uttryck där eleven ska fylla i ett
ord som saknas utan kontext. På del D ska eleven kombinera ord till fasta uttryck.
3.3 Genomförande Enkätstudierna genomfördes under lektionstid då eleverna vanligtvis hade svenska eller
svenska som andraspråk. Tiderna valdes av den undervisande läraren för att passa in i
lektionsplaneringarna. Vanligtvis hade eleverna fått information av sina lärare innan
undersökningen genomfördes så de var inställda på vad de skulle göra. Innan de började svara
på enkäten fick de skriva på ett medgivande till att delta i undersökningen, information om
syftet med undersökningen samt möjligheten att avbryta undersökningen om de så önskade. De
fick också information om att alla test var anonyma och inte skulle påverka betyget eller visas
för den undervisande läraren. Ingen av eleverna avböjde till att delta i undersökningen, däremot
var det tre som lämnade in testet nästintill tomt och som därmed ströks ur undersökningen. Vid
ett av testtillfällena, när ca 15 elever gjorde enkäten samtidigt och då fanns det ingen tillgång
till något klassrum utan eleverna spred ut sig på olika ställen på den mindre av skolorna där de
kunde sitta. Jag fick gå runt på skolan och titta till dem men jag fick därmed inte heller någon
uppfattning om huruvida de samarbetade eller inte. Jag vet heller inte om de hoppade över
frågor pga. okunskap eller att de inte förstod frågan. Det var vid detta tillfälle jag fick de tre
ofullständiga enkäterna inlämnade.
3.3 Analys För att ge ett översiktligt resultat sammanställdes tre grupper: elever med svenska som
modersmål (L1), elever som är födda i Sverige men som har ett annat modersmål eller så har de
anlänt till Sverige när de var mellan 0-6 år (L2 0-6) och den sista gruppen består av elever som
har svenska som andraspråk och som har anlänt till Sverige när de var sju år eller äldre (L2 7-
16 19). Deltagarna var mellan 16-19 år då testet genomfördes. Då Prentice har valt att bortse från
eventuella skillnader mellan män och kvinnor kommer inte heller denna undersökning ta upp
den aspekten.
På Prentices enkät om konventionaliserade uttryck kunde deltagarna nå maximalt 55 p (del a 10
p, del b 10 p, del c 15 p och del d 20 p). Eleverna fick ett poäng för varje rätt svar. På
Medborgarskolans nivåplaceringstest kunde eleverna få maximalt 69 poäng och 35-69 poäng
anses, utifrån Medborgarskolans rättningsmall, visa på att eleven når upp till en avancerad nivå.
Medborgarskolans nivåplaceringstest innehöll även ett facit samt poängbestämmelser för de
olika delarna. För att göra resultaten mellan Prentices test och Medborgarskolans
nivåplaceringstest mer jämförbara kommer även medelvärdena i de olika grupperna att
presenteras i procent.
4. Resultat Här presenteras resultatet från det allmänna språktestet från Medborgarskolan och därefter
resultatet från Prentices enkätundersökning om konventionaliserade uttryck. Under varje rubrik
kommer det att finnas två figurer, en som visar varje deltagares resultat individuellt och en som
visar ett medelvärde av de olika gruppernas resultat för att ge en lättöverskådlig överblick över
resultatet. I appendix finns figurer över deltagarnas resultat individuellt samt medelvärde av
varje del från resultatet från enkäten om konventionaliserade uttryck (A-D).
4.1 Resultat av nivåplaceringstestet Som tidigare nämnts under rubriken för material är nivåplaceringstestet gjort för att testa
andraspråkselevers kunskaper i svenska. Det maximala antalet poäng man kunde ha på testet är
69 p och för att ligga på en avancerad språklig nivå ska testtagaren ha mellan 35-69 p. I figur 2
visas en sammanställning av resultatet för alla deltagare som gjorde testet.
17 Figur 1: Sammanställning av resultat på nivåplaceringstest
70 60 Antal poäng 50 40 L1 L2 0-­‐6 30 L2 7-­‐19 20 10 0 1 3 5 7 9 11 13 Deltagare 15 17 19 Det som går att utläsa av testet är att alla L1-elever ligger på avancerad nivå språkligt. Ingen av
eleverna når dock maximalt poäng. I gruppen Sva 0-6 är det en deltagare som utmärker sig med
att endast nå fem poäng på testet medan de övriga presterar på en nivå som motsvarar L1deltagarna. I gruppen Sva 7-19 är det endast 5 av 16 elever som når upp till avancerad nivå,
dvs. 35 poäng eller högre.
Figur 2: Sammanställning av medelvärdet av resultatet på nivåplaceringstestet
18 Nivåplaceringstest 70,00 Antal poäng 60,00 50,00 40,00 30,00 Snitt 20,00 10,00 0,00 L1 L2 0-­‐6 L2 7-­‐19 Gruppresultat Medelvärdet av nivåplaceringstestet visar att L1-deltagarna har ett medelvärde på 71% av
maxpoängen, L2 0-6 når ett medelvärde på 67,5% av maxpoängen. L2 7-19 hade ett medelvärde på 41,9% (28,88 poäng) av maxpoängen och det innebär att de ligger 6,12 p under den
lägsta nivån (35 p) som enligt Medborgarskolan krävs för att nå en avancerad nivå. De
uppgifter som L1-deltagarna tappade poäng på var vanligtvis rent grammatiska, t.ex.
participformer. Många L1-elever hoppade över dem. L2-eleverna utmärkte sig inte med att
missa på specifika uppgifter utan tappade fler eller färre poäng på alla delar.
4.2 Resultat av Prentices enkät om konventionaliserade uttryck På den här delen kunde deltagarna nå maximalt 55 poäng, något som ingen deltagare nådde upp
till. Först visas resultatet av hela enkäten och därefter presenteras resultatet närmre del för del.
Figur 3: Sammanställning på resultatet av enkäten om konventionaliserade uttryck
19 55 50 45 Antal poäng 40 35 30 L1 25 L2 0-­‐6 20 L2 7-­‐19 15 10 5 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 Deltagarresultat De som presterade bäst var även här L1-gruppen. Det var två elever som nådde 53 poäng och
det var det bästa resultatet på testet. Deltagaren med lägst poäng inom L1-gruppen hade 18
poäng. L2 0-6 hade 42 som bästa resultat medan L2 7-19 hade 25 som bäst på testet.
Figur 4: Medelvärde av enkäten om konventionaliserade uttryck
Antal poäng Medelvärde av konventionaliserade uttryck Snitt L1 L2 0-­‐6 L2 7-­‐19 Gruppreslutat Figur 4 visar tydligt hur medelvärdet skiljer mellan de tre grupperna. L1-eleverna har i snitt
mer än dubbelt så många poäng som L2 7-19-deltagarna. Även gruppen L2 0-6 har ett betydligt
högre resultat än L2 7-19. L1-deltagarna når 75,9% av maxvärdet, L2 0-6-deltagarna når 59,2%
och L2 7-19 når 32% av maxvärdet på testet.
20 I de fyra kommande styckena kommer resultatet per del (A-D) tas upp utifrån
deltagargruppernas medelvärden.
4.2.1 Resultat av del A Del A av Prentices test var den delen där deltagarna fick ett uttryck av typen ”stå i
strålkastarljuset” och sedan flervalsfrågor med tre alternativ. Det fjärde alternativet var öppet
och deltagaren hade möjlighet att själv fylla i en egen förklaring. Det var endast en elev (L1)
som använde sig av den valmöjligheten på en fråga där eleven inte ansåg att det föreslagna
alternativet var tillräckligt tydligt.
På A-delen skiljer det endast 0,6 poäng mellan L1- och L2 0-6-gruppen. Medelvärdet visar att
L1-gruppen når 90% av maxvärdet, L2 0-6 når 84% och L2 7-19 når 56% av maxvärdet på
denna del. Medelvärdet visar att alla de tre grupperna når ett medelvärde på minst 50% av
maxvärdet.
4.2.2 Resultat av del B Del B bestod av att deltagaren skulle fylla i ett ord som fattades i ett idiom utifrån en kontext i form av 2-­‐3 meningar som avslutas med idiomet, t.ex.” _______________ på väggarna”. Här kunde deltagarna nå maximalt 10 poäng. Medelvärdet för grupperna är relativt lågt, något som kan förklaras med det höga antalet
deltagare som fick noll poäng, speciellt i L2 7-19-gruppen (n=7). L1-gruppen når 67% av
maxvärdet, L2 0-6-gruppen når 62% av maxvärdet medan L2 7-19-gruppen endast når 13% av
maxvärdet på denna del. 4.2.3 Resultat av del C Del C bestod av att fylla i ett saknat ord i ett konventionaliserat uttryck, t.ex. ”på rak _______”
utan stöd från en beskrivande kontext som gavs i del B. Det maximala antalet poäng på denna
del var 15 poäng. Ingen av deltagarna når full poäng på denna del. L1-gruppen når 71% av maxvärdet, L2 0-6 når
52% och L2 7-19 når 12% 21 4.2.4 Resultat av del D På den sista delen av testet skulle deltagarna utifrån åtta förslag per del (av fyra delar) välja ut
rätt ordkombination till fem fasta uttryck. Allt som allt fanns det 20 fasta uttryck och 32
ordförslag. Medelvärdet på del D visar att resultatet mellan de båda L2-grupperna ligger betydligt mycket
närmre varandra än i delarna A-C. Däremot ligger L2 0-6 längre ifrån L1-gruppen än tidigare.
L1-gruppen når 76,7% av maxvärdet, L2 0-6 når 51% av maxvärdet och L2 7-19 når 40% av
maxvärdet.
Del A var den del av enkäten som resultatet skiljde minst mellan de tre grupperna. På del B var
det en betydligt större skillnad då flera av L2 7-19-deltagarna inte nådde några poäng på den
delen. L1- och L2 0-6 var däremot relativt likvärdiga. På C-delen låg L 7-19 allra längst från de
två andra grupperna medan D-delen var mer jämn mellan grupperna igen.
4.3 Samanställning av nivåplaceringstestet och enkäten Nedan kommer en tabell som visar hur varje deltagare i testet presterade på nivåplaceringstestet
i korrelation till hur de presterade på enkäten om konventionaliserade uttryck.
Figur 5: Individjämförelse av nivåplaceringstest och resultatet på Prentices enkät
60 Individjämförelse 50 P
er
n 40 t
ic
e 30 t
o
t
a 20 l
t L1 L2 0-­‐6 L2 7-­‐19 10 0 0 10 20 30 40 50 60 70 Nivåplaceringstest 22 Figuren visar att majoriteten av L1-talarna placerar sig i den övre, högra delen av figuren
medan majoriteten av deltagarna i L2 7-19-gruppen placerar sig på den nedre, vänstra delen av
tabellen. L2 0-6 placerar sig mellan de båda grupperna med tre deltagare i vadera del.
5. Diskussion Denna del kommer att inledas med att diskutera varje del av testet närmre för att sedan
diskutera resultatet utifrån den forskning som togs upp i bakgrunden. Diskussionen kommer att
vara allmänt hållen för att sedan knytas ihop i slutsatsen.
5.1 Diskussion av resultatet av undersökningen Nivåplaceringstestet visade att ingen av deltagarna nådde full poäng trots att de allihop,
speciellt L1-gruppen, borde nå höga poäng på testet då alla studerar svenska på gymnasienivå.
L2 7-19 ligger på ett medelvärde av 28,88 poäng och det innebär att de, enligt
Medborgarskolans bedömningsunderlag, inte når upp till en avancerad språknivå (C-nivå enligt
den europeiska referensramen för språk). En anledning till det relativt jämna resultatet på nivåplaceringstestet kan vara att L2-eleverna har läst mer avancerad svensk grammatik än många av
L1-eleverna. När det kom uppgifter på att t.ex. skriva presens particip utifrån ett antal verb var
det många av L1-eleverna som inte hade skrivit något trots att de troligtvis behärskar participformerna, även om de inte känner till benämningen eller grammatiken bakom dem. En annan
ståndpunkt kan vara att det inte finns någon garanti på en hög språklig förmåga endast utifrån
modersmålet eller att de behärskar konventionaliserade uttryck endast för att de har svenska
som modersmål.
Del A visar på ett överlag högre resultat än på de övriga delarna. Det kan bero på
flervalsalternativen då de ställer lägre krav på elevernas produktiva ordförråd och eleverna kan
komma långt på att kunna ett uttryck i det som Enström (2010) kallar receptivt ordförråd. En
annan sak som påverkar resultatet på del A är även möjligheten att chansa. Om eleverna inte
känner till ett uttryck har de tre förslag att chansa på och har då en tredjedels chans att svara
rätt. Om en elev har förmåga eller tur vid ett rätt svar syns inte i resultatet.
Del B ställde högre krav på elevernas produktiva ordförråd då de själva skulle skriva ner rätt
ord. Precis som Enström (2010) skriver ställer det högre krav på att eleverna känner till
uttrycket och då även känner till stavningen och grammatiken runt det för att kunna skriva ner
23 det. På denna del hade ett flertal av L2 7-19 ett nollresultat. På del B är resultatet lägre inom
alla grupper jämfört med A-delen, tydligast blir det hos L2 7-19-gruppen.
Del C visar på liknande resultat som B-delen. Här var eleverna i ännu högre grad tvungna att
använda sitt produktiva ordförråd samt förståelse för begreppen då de inte fick någon kontext
till hjälp med betydelsen av uttrycket eller vilket ord som skulle användas. På både del B och C
når L2 7-19 under två poäng (1,31 resp 1,81 poäng) i medelvärde av 10 resp. 15 poäng på de
båda delarna.
Del D ger, precis som del A, ett större stöd till deltagarna genom de förslag som finns till varje
del. Det gör att deltagarna kan chansa på vilket ord som ska placeras in på den tomma raden.
Här har alla grupper ett högre medelvärde än vad de hade på del B och C.
Överlag presterade alla deltagare bättre på del A och D då det fanns ett underlag med färdiga
exempel till dem att ha som utgångspunkt. När de själva skulle prestera begrepp sjönk resultatet
hos alla grupper och det var tydligast hos L2 7-19. En aspekt som måste förtydligas i denna
diskussion är den stora skillnaden mellan antal år i svensk skola mellan L2 7-19-gruppen och
de två övriga. L2 7-19 har gått i den svenska skolan i snitt 3,27 år medan de övriga deltagande
eleverna har gått hela grundskolan samt ett eller två år på gymnasiet.
5.2 Diskussion av resultatet utifrån bakgrunden Det som inte framkommer av Prentice enkät är det som Enström (2010) beskriver med det
produktiva och receptiva ordförrådet. Ingen del av testet undersökte hur väl testdeltagarna
kunde räkna ut betydelsen (alltså förstå ett uttryck receptivt) av ett konventionaliserade uttryck
ur sammanhanget. Antingen så fick de bara en bakgrund till just uttrycket som i del A, eller så
krävdes det en produktiv förmåga att använda begreppet (del B och C). Enkäten undersöker
alltså inte hur förståelsen är för ett uttryck receptivt om testdeltagarna t.ex. hade fått läsa en text
där uttrycket förekom och kunnat läsa ut betydelsen ur sitt sammanhang.
Enligt Ekberg (2004) så har andraspråkseleverna i hennes undersökning en automatiserad
grammatisk språkförmåga medan deras kunskaper om konventionaliserade uttryck var lägre då
de använde en mindre andel konventionaliserade uttryck än L1-testgruppen. Det stämmer med
resultatet i denna undersökning då båda L2-grupperna nådde ett högre resultat på
24 nivåplaceringstestet än på Prentices test medan L1-gruppen nådde ett något högre resultat på
Prentices test än på nivåplaceringstestet.
En fråga som väcks av att titta på medelvärdena för gruppen L2 7-19 är huruvida de klarar sina
studier på gymnasienivå då de når ett medelvärde på 32% på testet av konventionaliserade
uttryck och 41,9% på nivåplaceringstestet, dvs. långt under medel på båda testen.
Det som Nation (2010) föreslår, att undervisa L2-elever om konventionaliserade uttryck, är en
god tanke då L2-eleverna enligt testen har en lägre förståelse för dem än L1-elever. Om det då,
som Nation (2010) och Lindberg (2004) skriver, innebär att användaren har lättare med både
förståelsen och kommunikationen i målspråket samt att det enligt dem låter användaren vila i
de fasta uttrycken och då inte behöver producera lika mycket av talet/skriften på egen hand,
borde det underlätta mycket för L2-eleverna i skolan. Som Hyltenstam m.fl. (2014) skriver blir
uttrycken även svåra att översätta så länge en elev inte känner igen uttrycken utan istället
koncentrerar sig på de betydelsebärande orden vilket kan leda till en minskad förståelse av
studierna.
En svårighet när det kommer till att läsa ut resultatet är nivån på de felaktiga svaren. Om en
elev får noll poäng på t.ex. del B i Prentice test för att eleven inte har skrivit något alls när nästa
elev får låga poäng för att ha uppgett ett felaktigt svar i form av t.ex. ”inte för 50 öre” (fem öre)
eller ”på rak hand” (på rak arm). Den andra eleven visar ändå på en förståelse och uppfattning
av uttrycken även om de inte är korrekta till skillnad från den första eleven som inte har
bemödat sig med att svara eller inte har någon kunskap i ämnet.
Andra saker som kan påverka resultatet är hur motiverade eleverna är. De deltagande eleverna
visste att testet inte kan påverka deras betyg. En annan sak var att det inte fanns någon
möjlighet att kontrollera alla elever under tiden de genomförde enkäten. Under ett av tillfällena
satt eleverna på flera platser på skolan. Under tiden de skrev enkäten fanns det ingen möjlighet
att kontrollera om de t.ex. talade med varandra under tiden eller inte. I Medborgarskolans
nivåplaceringstest finns det både frågor där eleven själv ska uppskatta till sin språkförmåga
(t.ex. ”Kan du följa med en landsman, som inte kan språket, till polisen och fungera som
tolk?”) och besvara med JA/NEJ. Det finns även frågor där de ska placera in satsadverbial på
rätt plats eller skriva rätt form av en substantivfras. Flera av eleverna uppfattade testet som
sådant att de kunde besvara flertalet av frågorna med ja eller nej istället för att besvara frågan
25 korrekt genom att t.ex. skriva den rätta formen av substantivfrasen. Det gör att resultatet från
nivåplaceringstestet inte alltid står i relation till elevens faktiska språkkunskaper i svenska.
Detta gäller både L1- och L2-elever. Ett flertal av enkäterna har också luckor där uppgifter är
överhoppade helt utan att det framgår om det beror på oförmåga att besvara dem eller ovilja.
När en elev som uppgivit att elevens modersmål är svenska sedan inte besvarar en uppgift där
hen ska göra om substantivfraser till bestämd form i singular och plural borde det inte bero på
okunskap, något som också ger en missvisande bild i resultatsammanställningen. Många elever
upplevde att testet var tidskrävande och det kan vara en anledning till de överhoppade delarna,
t.ex. skrev två av L2 0-6-eleverna noll poäng på den sista delen där de ändå fick förslag på ord
och därmed hade kunnat chansa för att nå poäng. Dessa problem påverkar studiens validitet.
En annan kritik mot resultatet är den låga andel elever i L2 0-6. Av 21 L2-elever vad det bara
sex som representerade L2-elever som var födda i Sverige eller som anlänt till Sverige när de
var sex år eller yngre. Den gruppen visade sig vara intressant då den pendlade mellan att vara
närmst L1 och L2 7-19 resultatmässigt. Det skulle vara intressant att titta närmre på det men nu
är underlaget så litet att det inte går att dra några direkta slutsatser av resultatet utan endast titta
på tendenser.
6. Slutsats Om vi återgår till frågeställningen i inledningen av uppsatsen, går det att se något samband
mellan kunskaper i konventionaliserade uttryck och elevens allmänna språkkunskaper? Och
finns det några skillnader mellan L1-elever och L2-elever i sambandet mellan
konventionaliserade uttryck och språkkunskaper i allmänhet?
Ett resultat för den första delen av frågeställningen som framkommer överlag visar att ju lägre
poäng eleven har på språknivåtestet desto lägre kunskaper har eleven om konventionaliserade
uttryck. Resultatet visar dock på skillnader mellan L1- och L2-elever. Skillnaden mellan L1och L2-elever är att L1-eleverna hade lättare för de konventionaliserade uttrycken medan L2eleverna hade lättare för den allmänna språkförmågan. Kunskapsmässigt visar undersökningen
på ett större kunskapsspann mellan de olika grupperna i Prentices test än på nivåplaceringstestet.
26 Skillnaden mellan de olika grupperna visar att L1-eleverna visade på relativt samstämmiga
kunskaper mellan konventionaliserade uttryck och allmän språkbehärskning. De visar på en
något bättre förståelse för de konventionaliserade uttrycken. Om man tittar på figur 13 så visar
den att det finns en samstämmighet mellan L1-elevernas kunskaper om konventionaliserade
uttryck och allmän språkbehärskning.
Båda L2-grupperna visade på en bättre allmän språkförmåga än förståelse för
konventionaliserade uttryck. De visar på ett lägre resultat på nivåplaceringstestet än L1gruppen och ett betydligt lägre resultat på testet av de konventionaliserade uttrycken, tydligast
är detta hos de sent anlända L2-eleverna. L2-gruppen med tidigt anlända elever visade på ett
mer varierat resultat än de två andra grupperna men då deltagarantalet, som tidigare nämnts, är
så pass litet finns det inte möjlighet att dra för stora antaganden kring deras resultat.
Det finns många sätt att gå vidare med detta resultat. För att rikta sig mot skolan skulle det vara
intressant att undersöka hur detta kan implementeras i undervisningen för att, kanske om tio år,
kunna visa på mindre skillnader mellan elevgrupperna. Vilken metod skulle i så fall vara bäst
för undervisningen?
27 7. Referenslista Bergman, Pirkko och Abrahamsson, Tua (2004). Bedömning av språkfärdigheten hos
andraspråkselever. I Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.). Svenska som
andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur
Ekberg, Lena. Grammatik och lexikon i svenska som andraspråk på nästan infödd nivå. I:
Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk – i forskning,
undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur
Enström, Ingegerd (2010). Ordens värld. Svenska ord – struktur och inlärning. Stockholm:
Hallgren & Fallgren
Golden, Anne (2004). Å gripe poenget. Forståelse av metaforiske uttrykk fra lærebøker i
samfunnskunnskap hos minoritetselever i ungdomsskolen. Unipub förlag: Oslo
Hyltenstam, Kenneth, Barting, Inge och Fant, Lars (2014). Avancerad andraspråksanvändning
– slutrapport från ett forskningsprogram. RJ skriftserie 2 i samarbete med Makadam
förlag.
Lindberg, Inger, (2007). Språkanvändning – kreativt skapande eller förutsägbara mönster? I:
Olofsson, Mikael (red.), Symposium 2003, Arena Andraspråk. Stockholm: HLS Förlag. S
61-81.
Medborgarskolan (2015). Om Medborgarskolan, publ. 2015.05.12 (hämtat 2015.05.15),
http://www.medborgarskolan.se/det-ar-nagot-speciellt-med-vara-kursledare/
Nation, I. S. P (2001). Learning vocabulary in another language. Cambridge: Cambridge
university press.
O´Keeffe, Anne, McCarthy, Michael och Carter, Roland. From Corpus to Classroom:
language use and language teaching. Cambridge: Cambridge university press.
Prentice, Julia. Käppen i hjulen. Behärskning av svenska konventionaliserade uttryck bland
gymnasieelever med varierande språklig bakgrund. Ur: Rapporter om svenska som
andraspråk (ROSA) 2010.
Skolverket (2009). Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och
bedömning. Stockholm
Skehan, Peter (1998). A cognitive approach to language learning. Oxford University Press:
Oxford.
28 Appendix Antal poäng Figur 5: Sammanställning av resultatet av del A på Prentices enkät
10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Del A L1 L2 0-­‐6 L2 7-­‐19 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 Deltagarresultat Figur 6: Medelvärde av del A
Medelvärde av del A Antal poäng 10,00 8,00 6,00 4,00 Snitt 2,00 0,00 L1 L2 0-­‐6 L2 7-­‐19 Gruppresultat 29 Antal poäng Figur 7: Sammanställning av resultatet av del B på Prentices enkät
10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Del B L1 L2 0-­‐6 L2 7-­‐19 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 Deltagarresultat Figur 8: Medelvärde av del B Medelvärde av del B Antal poäng 10,00 8,00 6,00 4,00 Snitt 2,00 0,00 L1 L2 0-­‐6 L2 7-­‐19 Gruppresultat Figur 9: Sammanställning av resultatet av del C på Prentices enkät 30 16 14 Antal poäng 12 10 Del C 8 L1 6 L2 0-­‐6 4 L2 7-­‐19 2 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 Deltagarresultat Figur 10: Medelvärde av del C
Medelvärde av del C 15,00 Antal poäng 13,00 11,00 9,00 7,00 Snitt 5,00 3,00 1,00 L1 L2 0-­‐6 L2 7-­‐19 Gruppresultat Antal poäng Figur 11: Sammanställning av resultatet av del D på Prentices enkät 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Del D L1 L2 0-­‐6 L2 7-­‐19 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 Deltagarresultat 31 Figur 12: Medelvärde av del D Antal poäng Medelvärde av del D 20,00 18,00 16,00 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 Snitt L1 L2 0-­‐6 L2 7-­‐19 Gruppresultat 32 Bilagor Bilaga A – Språkbakgrundsundersökning Datum:
Frågeformulär_språkhistorik
Subj id:
Språkbakgrundsformulär (baserat på Gullberg & Indefrey, 2003)
Följande är standardfrågor i socialpsykologiska experiment. Svara så detaljerat som
möjligt och be om förklaringar så fort du tror att de skulle hjälpa dig att gå vidare.
Födelsedatum (ÅÅ MM DD)
Kön (M/K)
Språkhistorik:
15. Är du född i Sverige?
Ja
Nej
16. Om Ja:
Har du bott i Sverige sedan din födsel?
Ja
Nej
17. Om Nej:
Hur gammal var du när du kom till Sverige?
Hur länge har du bott Sverige?
18. Har du återvänt till och bott i ditt födelseland längre än 6 månader?
Ja
Nej
Om Ja, hur länge?
19. Vilket är ditt/dina förstaspråk:
1
33 Datum:
Frågeformulär_språkhistorik
Subj id:
20. Vänligen lista alla andra språk som du kan nedan. För varje språk, uppskatta hur väl du kan
använda språket på följande skala:
Inte Bra
1
Språk
2
Pratar
3
4
Lyssnar
5
Väldigt Bra
Skriver
Läser
Grammatik
Uttal
1.
2.
3.
4.
21. För de språk du listat ovan, vänligen ange nedan på vilken plats och vid vilken ålder du lärde
dig dem, och om tillämpligt, om du lärde dig dem formellt (t.ex. genom undervisning i skolan
eller i en kurs) eller informellt (t.ex. hemma, på jobbet, av vänner).
Språk
Land
Ålder undervisning
(Ja/Nej)
Varaktighet Informellt Varaktighet av
på
(Ja/Nej)
informell
undervisning
inlärning
1.
2.
3.
4.
22. För de språk du listat ovan, uppskatta hur väl du håller med om följande uttalanden med hjälp
av skalan:
Håller inte med
Språk
1
2
3
Jag tycker om att
tala detta språk
4
5
Jag känner mig
säker på detta
språk
Håller med
Jag tycker det är viktigt att
vara bra på detta språk
1.
2.
3.
4.
23. För de språk du listat ovan, uppskatta hur stor del av tiden du använder varje enskilt språk
(summan ska vara 100%)
Språk
procent
modersmål
1.
2.
3.
4.
Total (100%)
2
34 Datum:
Frågeformulär_språkhistorik
Subj id:
24. För de språk du listat ovan, ange vilket språk du använder med följande människor, under hur
många timmar per dag, för vilken typ av ämne och på vilken plats (hemma, på jobbet, o.s.v.)?
Språk
Timmar
per dag
Ämne
Plats
Mamma
Pappa
Äldre bror/syster
Yngre bror/syster
Barn
Andra familjemedlemmar
Hushållsmedlemmar
Partner
Vänner
Kollegor
25. För de språk du listat ovan, vilket använder du för följande aktiviteter och under hur många
timmar per dag?
Aktivitet
Språk
Timmar per dag
Läser
Ser på TV
Lyssnar på radio
Epost, internet
26. Generellt, hur mycket tycker du om att lära dig nya språk? Ringa in tillämpligt tal
Tycker illa om
1
2
3
4
5
Tycker mycket om
27. Generellt, hur lätt tycker du att det är att lära dig nya språk? Ringa in tillämpligt tal
Svårt
1
2
3
4
5
Lätt
28. Om du har andra kommentarer angående din språkhistoria som du tror kan vara viktiga för
din möjlighet att använda dessa språk, vänligen skriv ner dem här:
3
35 Bilaga B – Nivåplaceringstest SVENSKA (Medborgarskolan 2015) Nivaplaceringstest SVENSKA, @ Medborgars!,oian
10(18)
( /sp)
Test 3 Summa
/z0p
Test 4
Varje rMtt svar ger s ponng.
:i. Kan du...? (Skriv JA/NEJ efter varje mening.)
1.
a) ... f51ja med ell landsman, som inte kan spruet, till polisen och fungera som tolk? Han blev
av med sin vuska/blev riad efc;
b) berutta ganska ingAende om ditt land (geografi, djur och natur, folk, sevMrdheter osv.)?
c) ...hmngamediettdebattprogrampMTV,dmrflerapersonerdeltarochdetiblandblirlite
( /3P)
kaotiskt / h5glj utt / irriterat ?
2.
Kan du perfekt part'cip av f61jande verb?
4
Ex: skriva - skriver - skrev - skrivit - skriven - skrivet - skrima
sfflja
tvinga
tycka om
mua
se
k6pa
(2 p for mr5e helt korrekt verb,
1 p om nAgot ur fel) ( h4 p)
klu pa sig
3. Kan du g5ra bestumd form? (Obs. Mde singular och plural!)
Ex: ell ung kvinna - den unga kvinnan - de unga kvinnorna
ell rod stol
ett litet barn
ell vacker stad
ett dyrt frimurke
(2 p for varje korrekt par,
1 p om nagot # fel) ( /10 p)
ell bra kompis
4. F6rst* du meningen?
a) Minaf6ruldrarhadeinbrottisinviingil6rdags.
b) Tala om vad du hMller pA med!
c) Obeh6riga uga ej tilltrnde.
S%';?
I;?'N ?
L
a
?,??Z -?, -,-l
meaDorgarsKC)Iarl:.51
y..,?<a.,?.6,,??4?!ak,.'??'a?????'??o'
36 Nivaplaceringstest S'slENSKA., @ Medborgarskolan
11(18)
d)
Han struntar i plugget.
e)
Jag tvivlar pM att de har rAd.
o
g)
Niklas rMkade slnnga ell raning i soporna.
Bortskumda ungar nr det vursta jag vet.
h)
Vad man f6redrar ur ell smaksak.
( /8p)
s. Kan du motsatsen till det kurs'werade ordet?
Ex: Den gamla kvinnan var mycket fattig / rik.
a) De gar ofta pA bio.
b) Har du manga viner i Sverige?
c) Jag, gillar ocksa jazz.
4
d) 8att pa lY:n!
e) Du slipper hjipa mig.
f) Han tri'i>s verkligen i G6teborg.
g) HundarMrj6rbjudnaiparken.
( /zp)
6. Sfltt in adverbialet pA rutt plats!
Ex: (gMrna, inte) Eva ville qarna gM pA festen, trots att hon inte var biuden.
a) (tyvMrr) Aven om jag vill kan rag inte himlpa dig.
b) (alltid) Min mormor sa, att hon brukade arbeta Mrt.
c) (redan) Har du mtit eller vill du ha ell macka?
d) (faktiskt, verkligen) Det verkar, som om de ur f5riskade.
e) (absolut) R5r ingenting
( /6p)
7. Vet du vilket ord som fattas?
a) Susannakan tyskaochfranska.
b) Jagser filmpAbioMnpavideo.
c) Han talar aldrig sanning, hall :i ell riktig
d) MariaMrhemsktrMdd
ormar.
e) Hon var gifti trettio ar, men blev
f) Dusertr6ttut.Ochdu
1 SOmras.
ledsenocksA.
( /6p)
8. Kan du den rmtta formen av ordet inom parentes?
37 Nivaplaceringstest SVENSKA, @ Medborgarskolan
12(18)
a) (stnnga) Se upp for d6rrarna! D5rrarna
b) (5ga) Jag har ont i
c) (bjuda)Viblevinte pAderasbr51lop.
d) (gammal)Vadheterv*ldens
mnnniska?
( /sp)
e) (begagnad) bilarbrukarhaengarantipAsexmffiader.
9-
Kan du se vad som % fel?
a)
Vad har du gjort igAr?
b)
Jonathan och sina kompisar brukar spela fotboll.
c)
Om du har inte pengar kan jag lAna dig.
d)
De vill veta, hur mycket kostar ell biobiljett.
e)
Jag gillar inte hennes klnderna.
4
( /sp)
to. Lffis arL'keln.
Postens nya kontor - ell riktig h5jdare!
Postens nya humdkontor har skapat ovmntade problem. Ett tiotal anstilda lider av h5jdskrmck
och tyckte det var jobbigt i nybygget. Ledningen tog personalens besvur pA allvar och anlitade ell
psykolog. Terapin har gett goda resultat, men fortfarande tvekar mffiga att gA for nura kanterna.
Postens kontor ur ell pampig byggnad, belugen iTomteboda, helt i glas och tolv vAningar h5g.
Den futuristiska glaskroppen innehller sAvffl hnngande trappor som gAngbroar, och liknar mest
ell gigantisk farja - men pA land. Huset prnglas av ljus och 6ppna ytor och ska, nur allt Ar klart,
rymma tusen anstilda.
Det gamla huvudkontoret pA Vasagatan var f5r kostsamt, men ffin har man inte lyckats hyra ut de
lokalerna. Det lnr dock finnas ell och annan som lungtar tillbaka!
Lus f61jande pAstAenden och markera
SANT FAISKI' VETEJ
a) Majoriteten aV personalen har drabbats av svindel.
aaa
b) Ledningen struntade iproblemet.
a
a
a
c) Posten trade inte rAd att bo kvar i sina gamla lokaler.
a
a
a
d) Det nya kontoret ur byggt iklassisk stil.
a
a
a
e) Folk gillar inte den nya arbetsplatsen.
a
a
a
( /sp)
w
l!W
??"
-? , -:',
"---. :':-2 -- - -rnedt;6i?gars?qo?an:j
38 Bilaga C – Prentices enkät om konventionaliserade uttryck (2010:135-148)
A
Vad tror du att f61jande uttryck betyder? VMlj det alternativ som
du tycker stMmmer Mst. Markera bara ett alternativ!
Exempel:
ha Mnderna fulla
€ vararik
[X ha mycket att g5ra
€ inte kunna r5ra sig
€ Inget av alternativen stummer, uttrycket betyder 'f61jande:
1 ) prata i nattm5ssan
a prata i s5mnen
a prata otydligt, mumla
a suga dumheter, inte veta vad man talar om
a Inget av alternativen st?mer, uttrycket betyder f61jande:
2) fastna for nAgot
a inte kun?na ta sig loss frAn nAgot, sitta fast
a bli f6rtjust i nAgot och best?ma sig far att t.ex. k5pa det
a inte f8rstA nAgot
a Inget av alternativen st?mer, uttrycket betyder f'61jande:
I37
@ ROSA Institutionen f5r svenska sprmet och f5fattaren, 2010.
39 3) nAgot ur/blir ell ond cirkel
a nur munniskor med onda avsikter bildar ell grupp
a nur ell trAkig Mndelse leder till nusta
a nur nAgon skadar sig gAng pA gAng
a Inget av alternativen stummer, uttrycket betyder f61jande:
4
4) nAgot stAr ell upp i halsen
a nur man ur tvungen att ta hand om nAgot
a nur man inte kan svulja nAgot
a nur man har fatt nog, nur man ur mycket tr5tt pA nAgot
[] Inget av alternativen stummer, uttrycket betyder f61jande:
5) Mlla huvudet h5gt
a gA upprntt
a se ner pA andra munniskor
a beMlla sin stolthet
a Inget av alternativen stummer, uttrycket betyder f61jande:
I38
@ ROSA Institutionen f5r svenska sprMket och f5rfattaten, 2010.
40 6) ha fria tyglar
a vara 15saktig
a fA g5ra precis som man vill
a strunta i nAgot
a Inget av alternativen stummer, uttrycket betyder f61jande:
4
7) ha mage att g5ra nAgot
€ ha den fysiska kraften att g5ra nMgot
a vAga g5ra nAgot som andra kan uppfatta som fruckt
a vara lagom tjock fe5r att g5ra nAgot
a Inget av alternativen st?mer, uttrycket betyder f61jande:
8) sutta farg pA nAgot
a mAla om
a g5ra nAgot treviigare, gladare eller mer intressant
a dela in, kategorisera nAgot med hjnlp av olika farger
a Inget av alternativen stummer, uttrycket betyder f61jande:
I39
@ ROSA Institutionen for svenska spraket och f6rfattaren, 2010.
41 9) stM i rampljuset
o vara i centrum f?5r allmunhetens intresse
a spela teater
a vara blundad av ljus
a Inget av alternativen stummer, uttrycket betyder f'61jande:
10) innan man vet ordet av
€
a nur man inte kommer pA vad man ska suga
a nur nAgot Mnder sM snabbt att man inte him'ier reagera
a nur man aldrig h5rt talas om nAgot
a Inget av alternativen stummer, uttrycket betyder f?jljande:
B
Hmr kommer exempel pA nAgra vanliga uttryck och fraser. Fyll i
det ord som du tycker saknas i de olika uttrycken.
Exempel:
I Expedition Robinson mAste man jobba t6r att 5verleva. Det funkar inte att Aka
Qul:y for dA blir man utr5stad direkt
Samma sak guller dokusApan Farmen. Vill man vara kvar dur sA mAste man ayw
sitt
strA till stacken.
1 ) 'Mr jag misslyckas &s5ker jag alltid att Mlla
uppe
och inte deppa i on5dan.
I40
@ ROSA Institutionen f5r svenska sprAket och f6rfattaren, 201 0.
42 2) Det ur Ar 2003 och alla borde vara jumlika.
Jag vill inte
alla man 6ver ell kam men de flesta vet
nog vad jag pratar om.
3) Jag erkunner, om jag trade makten att undra det f8rflutna eller mitt eller ditt
5de, sA skulle jag nog
fir frestelsen.
4
4) PA Fame Factory fiar deltagarna lura sig hur man agerar pA scen och skriver
egna lAtar. Det ur rner underhAllande un att se mumiiskor isolerade i ett hus
pa vaggarna for att de u uttrAkade.
som
5) Nur jag sedan blev uldre och skulle gA i skolan, fick tiden helt pl5tsligt
betydelse. FrAn att ha blivit k5rd av f8ruldrarna till dagis, skulle jag nu ta mig
till skolan pa egen
och vara dur i tid.
6) Ibland lMter man helt enkelt bli att prata med folk, av rudsla att fi ell riktig
pratkvarn pa
7) G5r din r5st h5rd! FA politikerna att f6rstA att det ur vi, nusta generation, som
ska styra sarnMllet i framtiden, som blir lidande. NAgot mAste hida och det ur
vi ungdomar som mAste ta det firsta
I
I4I
@ ROSA Institutionen f5r svenska spraket och f5rfattaren, 2010.
43 8) Kan det vara sA att vi skjuter upp saker i on5dan och nur det sedan
verkligen
till kritan klagar vi pA att vi har haft for
lite tid for att Astadkomma ett bra resultat?
9) En tolkning av scenen frAn filmen "Moderna tider?, dnr Charlie Chaplin med
vAld vrider tillbaka tiden, skulle kunna vara att Chaplin inte vill f?51ja med i
utvecklingen. Durf5r f?5rs5ker hall bokstavligt talat att satta
4
i hjulen.
10) Ryck upp er alla latmaskar! Ta er i
och b5rja
truna!
C
Fyll i det ord som fattas i uttrycken nedan. Fundera inte for
lffinge pM varje uttiyck utan skriv det som du f6rst kommer att
tMnka pM.
Exempel:
gaanerla?
1) tid ur
2) ta saken i egna
3) som
pA moset
4) av hela mitt
5i
6) livet
nAgon i schack
f?5r nAgon
7) pA rak
8) pA 15pande
9) ha ett
med i spelet
I42
@ ROSA Institutionen f5r svenska sprAket och f5rfattaren, 2010.
44 10) gA bakom
pA nAgon
11 ) inte Br
5re
12) ingen dans pA
13) med nMgot i h5gsta
14) rinna ut i
15) fa upp
fBr nAgot
€
D
Vilka ord passar Mst tillsammans? VMlj det ord som du tycker
passar Mst bland de olika alternativen. Tffink pA att alla de
alternativa orden inte beh6ver anvMndas!
Exempel:
Fyll i det ord som saknas i f81jande uttryck. Vulj bland f?51jande alternativ: bilda, dra, fijra,
Mlla, leda, lagga, spela, ta
avw ell slutsats
Fyll i det ord som saknas i fNljande uttryck. Wlj bland '61jande alternativ: hamna, hoppa,
komma, leva, ligga, sitta, sta
lmai i celibat
Fyll i det ord som saknas i f61jande uttryck. Vulj bland f55ande alternativ: djup, evig, full,
negativ, politisk, stor, svensk, typisk
y4 medborgare
Fyll i det ord som saknas i f61jande uttryck. Wlj bland f?51jande alternativ: djupt, evigt,
exakt, fullt, mycket, stort, sarskilt, typiskt
4 likadan
Fyll i det ord som saknas i f61jande uttryck. Vulj bland f81jande alternativ:
bilda, bryta, dra, pra, ge, kasta, leda, lagga
I43
@ ROSA Institutionen f5r svenska spr5ket och f5rfattaren, 2C)1 0.
45 1)
2).
3)
ell blick
ett exempel
ett beroende
4),
ell unIon
5)
ell suck
4
Fyll i det ord som saknas i f61jande uttryck. Vulj bland fNljande alternativ:
fi3t, ga, hamna, komma, ligga, strava, sta, vara
6)
7)
8)
9?
10)
i uppgift
till nytta
i missbruk
till grund
l arV
Fyll i det ord som saknas i f61jande uttryck. Vulj bland f'61jande alternativ:
allvarlig djup, full, latt, mycket, olika, stark, stor
11)
12)ett
13)
14)en
15)
slags
andetag
fart
sjukdom
betydelse
I44
@ ROSA Institutionen f5r svenska sprAket och f5fattaren, 2C)10.
46 Fyll i det ord som saknas i f81jande uttryck. Vulj bland :61jande altemativ:
Vulj bland: evigt, exakt, hemligt, knappast, lyckligt, negativt, politislct, svart
16)
troligt
17)
sj uk
18)
ovetande
19)
aktiv
20)
tacksam
4
145
@ ROSA Institutionen f5r svenska spraket och f5fattaren, 2C)1 0.
47