1. No category

Bygglagstiftning
har funnits länge i Sverige. Redan
under medeltiden fanns regler för hur
mark skulle användas och hus byggas.
I äldre lagstiftning handlar det ofta om
brandskydd, men det finns också
begrepp som byggnadsskyldighet för
de som brukar annans jord – då ska
man underhålla husen och bygga nytt
om de förfallit.
Den första egentliga planlagstiftningen
i Sverige kom med 1874 års byggnads- och
brand stadga för rikets städer.
”För hvarje stad skall finnas' plan för stadens,
ordnande och bebyggande. Denna plan skall omfatta,
såväl byggnadsqvarter, som gator, torg och andra
allmänna platser.
”Ej må stad byggas i strid mot gällande plan, eller
utsträckas till område, för hvilket faststäld plan ej
finnes.”
”Närmaste inseendet öfver stads bebyggande utöfvas
af en för detta ändamål tillsatt Byggnadsnämnd.”
1907 års stadsplanelag
Byggnadsstadgan fortsatte att gälla,
men kommunerna fick både rätt och
skyldighet att lösa in mark som
skulle användas till gatumark och
mark för allmänna platser.
1947 års byggnadslag
Kommunerna kunde bestämma var
och när planer skulle upprättas och
vad de skulle innehålla.
Det var dock regeringen som
fortfarande skulle fastställa de
kommunala planerna.
Det finns många äldre planer som
fortfarande gäller.
Byggnadsstadga 1959
•
•
•
•
•
•
generalplan
stadsplan
byggnadsplan
enhetliga byggnadsbestämmelser
över riket
beslutanderätten decentraliserad till
byggnadsnämnden
fastställs av länsstyrelsen
”I varje kommun skall finnas en byggnadsnämnd, som har att öva
inseende över hur kommunens område bebygges.”
Särskilt åligger det nämnden att med uppmärksamhet följa den
allmänna utvecklingen inom kommunen och dess omgivning,
ombesörja utredningar rörande planläggning, fastighetsbildning och:
byggnadsväsen samt i dessa ämnen upprätta de förslag och göra de
framställningar som finnas påkallade. …”
Plan- och bygglagen från 1987 (ÄPBL)
Kommunerna:
• skyldiga att upprätta översiktsplaner för hela kommunen
• detaljplan infördes för all planläggning
Staten behöll enbart sitt direkta inflytande över planläggning:
• riksintressen
frågor som berör flera kommuner
frågor som berör människors hälsa och säkerhet
Samtidigt så infördes en helt ny lag med regler för hushållning
med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt,
Naturresurslagen.
1994 reviderades lagen: Ett helt nytt system för lov, tillsyn och
kontroll infördes och ett större ansvar lades på byggherren.
Plan- och bygglagen (2010:900) PBL
ny version av lagen trädde i kraft 2011.
Det är den som gäller nu…
… men det har redan kommit många ändringar sedan dess.
Allmänna och enskilda intressen
En grundbult i tillämpningen av PBL är avvägningen mellan olika
intressen.
Med allmänna intressen menas kommunens eller invånarnas
intressen, dels nu men också för kommande generationer.
Infrastruktur, bostadsförsörjning, natur- och kulturvärden är
exempel på allmänna intressen.
Med enskilda intressen menas de intressen som finns hos
byggherrar, grannar, ägare av byggnadsverk, markägare och
andra berörda.
Ett enskilt intresse kan exempelvis handla om utsikt eller trafik
utanför en bostad.
Detaljplan
En detaljplan reglerar gränser för olika områden och hur
områdena får användas.
Detaljplaner är rättsligt bindande och beslut om antagande kan
överklagas.
En detaljplan gäller tills den ändras, upphävs eller ersätts.
Detaljplanekravet 4 kap. 2§
Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes
lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk och reglera bebyggelse miljöns
utformning för
•
en ny sammanhållen bebyggelse, om där finns många bygglovspliktiga
byggnadsverk
•
för att bevara eller förändra bebyggelse om det ska ske i ett sammanhang
•
för byggnadsverk som får betydande inverkan på omgivningen eller där
det råder stor efterfrågan för bebyggande – gäller inte vindkraftverk eller
om byggnadsverket kan prövas i bygglov eller förhandsbesked och inte
kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
En detaljplan består av en plankarta med bestämmelser.
Som underlag för plankartan ligger en grundkarta.
Det finns inga begränsningar, utom rent praktiska, för hur stor
eller liten en detaljplan får vara.
I en detaljplan ska kommunen bestämma gränser för:
•
Allmän platsmark: en, gata eller väg, en park, ett torg eller ett
annat område som enligt en detaljplan ska användas som är
avsett för ett gemensamt behov
•
Vattenområden
•
Kvartersmark: all annan mark inom detaljplanen
I en detaljplan ska kommunen också bestämma
•
Användning och utformning av allmän platsmark vid
kommunalt huvudmannaskap
•
Användning av kvartersmark och vattenområden
Detaljplanen ska ha en genomförandetid mellan 5 och 15 år.
En detaljplan består av en plankarta med bestämmelser.
Det är den som är bindande.
Utifrån förutsättningarna på platsen bestämmer kommunen vilken
reglering som behövs för att uppnå detaljplanens syfte.
•
För att reglera utformningen av ett område kan
egenskapsbestämmelser användas.
•
Genomförandefrågor kan regleras genom administrativa
bestämmelser.
Planbestämmelserna ska ha stöd i PBL.
Till planen ska det också finnas en planbeskrivning. Där
beskrivs:
•
syftet
•
planeringsförutsättningarna
•
hur planen är avsedd att genomföras
•
de överväganden som har legat till grund för utformningen
•
om planen avviker från översiktsplanen
•
om det gäller bostadsbebyggelse och det finns risk för
omgivningsbuller ska bullerberäkningar redovisas
•
det illustrationsmaterial som behövs för att förstå planen
Utredningar och andra beslutsunderlag
Om genomförandet av detaljplanen kan antas få en betydande
miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram.
Miljöpåverkan – framgår av miljöbalken:
Direkta och indirekta effekter som den
planerade verksamheten eller åtgärden kan
medföra dels på människor, djur, växter,
mark, vatten, luft, klimat, landskap och
kulturmiljö dels med material, råvaror och
energi.
För att få ett tillräckligt beslutsunderlag kan även flera olika typer
av utredningar behöva tas fram under planarbetet.
Exempel på frågor som i vissa fall kan behöva utredas:
•
geoteknik, mark
•
dagvatten
•
kulturmiljö
•
arkeologi
•
trafik, parkering
•
risk (brand, säkerhet)
•
naturvärden
Kanske behöver detaljplanen preciseras?
I en detaljplan får kommunen bland annat bestämma:
•
Markreservat för infrastruktur (trafik, spår, energi, nät och
ledningar) som behövs för allmänna ändamål.
•
Skydd för områden och byggnadsverk som är särskilt värdefulla
ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig
synpunkt.
•
Vegetation, markytans utformning och höjdläge.
•
Skyddsåtgärder för att motverka markföroreningar, olyckor,
översvämning och erosion.
•
Skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen.
Avvägningar i planarbetet
Allmänna intressen:
•
kommunens eller
invånarnas intressen
•
klimat och hälsa
•
kulturmiljö
•
naturvärden
•
bostadsförsörjning
•
infrastruktur
mm
Enskilda intressen:
•
byggherrar
•
grannar
•
fastighetsägare
mm
Utformning och gestaltning
Verka för god byggnadskultur och stads- och landskapsmiljö!
Vad innebär det?
Vill man bevara områdets karaktär? Vill man ha något helt nytt?
Luftigt? Tätt? Naturnära? Variation? Enhetlighet?
Hur mycket ska man få
bygga?
Enkelt eller komplext?
Vill man låsa
användningen?
Vill man möjliggöra
förändringar framöver?
I en detaljplan får kommunen bland annat bestämma:
•
Bebyggandets utformning under och över markytan.
•
Byggnaders användning samt andelen lägenheter och deras
storlek.
•
Placering och utformning av byggnadsverk.
•
Placering och utformning av parkering.
PBL - 1 januari 2015
•
Exploateringsavtal kopplas in i PBL.
•
Ny lag om riktlinjer för markanvisningar.
•
Läs djupare i cirkulär från SKL –
länkar finns här
Plangenomförande
I planbeskrivningen ska framgå de
•
organisatoriska
•
tekniska
•
ekonomiska
•
fastighetsrättsliga åtgärder
som behövs för att planen ska kunna genomföras på ett
samordnat och ändamålsenligt sätt samt vilka konsekvenser dessa
åtgärder får för fastighetsägarna och andra berörda.
Vidare ska det framgå om kommunen avser att ingå
exploateringsavtal, dessa avtals huvudsakliga innehåll och
konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med
stöd av ett eller flera sådana avtal.
När kommunen inte är markägare
Kommunen har rätt att i exploateringsavtal ta ut relevanta
och nödvändiga kostnader för anläggning av allmän platsmark
(gator, parker m.m.) och för utbyggnad av vatten och avlopp.
Kostnaderna ska stå i rimligt förhållande till
byggherrens/fastighetsägarens nytta av planen.
Kommunen ska då ha antagit riktlinjer för exploateringsavtal.
Alternativt ersättning för gatukostnader:
Om kommunen är skyldig att bygga ut eller förbättra allmän
platsmark får kommunen besluta att ägarna till fastigheterna i
området ska betala kostnaderna för detta.
Kostnaderna ska fördelas mellan fastigheterna på ett skäligt
och rättvist sätt.
Avtalsfrågor är viktiga - det handlar inte bara om
pengar
•
När avtalsfrågorna lyfts tidigt i planprocessen kan
finansieringsfrågor och planutformning löpa
parallellt. Viktigt att hitta gemensam målbild!
•
Exempel på viktig ekonomisk fråga: principer för gatunätet
(allmän platsmark kontra kvartersmark – det handlar om
drift, inte bara investering).
•
Exempel på viktig social fråga: trygga stråk och
mötesplatser för alla.
•
Exempel på viktig hållbarhetsfråga: attraktiv kollektivtrafik.
Upphävande av strandskydd
En kommun får enligt plan- och
bygglagen i detaljplan bestämma att
strandskyddet enligt miljöbalken ska
upphävas för ett område om det finns
särskilda skäl.
Intresset av att ta området i anspråk på
ett sätt som avses med planen ska, för
att strandskyddet ska kunna upphävas,
väga tyngre än strandskyddsintresset.
I miljöbalken redogörs för de sju
särskilda skäl som finns för att upphäva
strandskyddet. Det är endast dessa skäl
som är giltiga i bedömningen.
Planprocessen
Standardförfarandet kan tillämpas om
•
förslaget är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens
granskningsyttrande
•
inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av
stor betydelse
•
inte
< kan antas medföra betydande miljöpåverkan
annars utökat förfarande
Antagande av detaljplan
En detaljplan ska antas av kommunfullmäktige, men fullmäktige
får uppdra åt kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden att anta
en plan som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse.
Områdesbestämmelser
Områdesbestämmelser kan upprättas av kommunen inom
begränsade områden som inte har krav på detaljplan, för att
reglera grunddragen i mark- och vattenanvändningen.
Till exempel används områdesbestämmelser för att värna
landsbygdens kulturmiljöer.
Det som skiljer områdesbestämmelser från detaljplan är att de
saknar ett obligatoriskt minsta innehåll och att det inte finns några
regler om hur de ska genomföras.
Områdesbestämmelser ger inte heller någon byggrätt så som en
detaljplan gör.
Bygglov
Bygglov m.m.
- Bygglov
- Tidsbegränsat bygglov
- Frivilligt lov
- Förhandsbesked
- Marklov
- Rivningslov
Anmälningsplikt
9 kap.
När krävs lov?
Nybyggnad
2 § 1 st. 1 p

Uppförande av ny byggnad

Flyttning av tidigare uppförd byggnad till annan plats

Tillbyggnad
Åtgärder som ökar en byggnads volym

Andra ändringar
2 § 1 st. 2 p
3 § 1 st. 3 p
- ändrad användning
- inredning av ytterligare bostad eller lokal för handel etc.
- vissa yttre ändringar inom Dp
Undantag från bygglovplikt
•
Ekonomibyggnad utom plan
•
Särskilda bestämmelser för en- och tvåbostadshus
9 kap. 3-6 §§
- generella undantag från lovplikt; Attefallshus, friggebod, mindre tillbyggnader mur,
plank, skärmtak ej närmare än 4,5 m från gränsen om inte medgivande
- undantag inom Dp; färga om, byta fasadbeklädnad el. byta taktäckningsmaterial om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär
- undantag utanför Dp; uppföra liten tillbyggnad, komplementbyggnad, mur, plank
i omedelbar närhet av bostadshuset ej närmare än 4,5 m från gränsen om inte medgivande
Obs ev. bygglovplikt enl. 8 § 1 st. 2 a el. 3
Bygglovsplikt för andra anläggningar
än byggnader 6 kap. 6 § PBF
1.
Vissa typer av aktivitetsrelaterade anläggningar,
2.
Upplag och materialgårdar,
3.
Tunnlar och bergrum (ej för väg, järnväg, tunnelbana eller
gruvdrift),
4.
fasta cisterner eller andra fasta anläggningar för vissa
produkter/varor
5.
Radio- eller telemaster och torn
6.
Vindkraftverk
7.
Murar och plank
8.
Parkeringsplatser utomhus
9.
Begravningsplatser
Förhandsbesked
9 kap. 17, 18 §§

Lokalisering: ”huruvida en åtgärd som kräver bygglov kan tillåtas
på den avsedda platsen”

Handläggs som ansökan om lov

Bindande för ansökan om lov inom 2 år

Ev. villkor
Förutsättningar för bygglov inom Dp
9:30 PBL
Ansökan om lov skall bifallas om:
1. Fastigheten eller byggnadsverket som åtgärden avser
a. stämmer överens med detaljplan, eller
b. avviker, men avvikelsen godtagits vid bygglovprövning enligt
nya eller gamla bestämmelser
OBS! Vissa enklare åtgärder (2 § 1 st. 3 b och c = ytterligare bostad/lokal, omfärgning
etc.) kan utföras även om fastighet/byggnad inte uppfyller kraven i punkt 1.
2. Åtgärden inte strider mot detaljplan
40
Förutsättningar för bygglov inom Dp
forts.
3. Åtgärden inte måste avvakta genomförandetiden för
detaljplanen, och
4. Åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första
stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ och 8 kap. 1–3, 6, 7,
9–13, 17 och 18 §§.

Undantag för liten avvikelse om syftet med planen inte
motverkas eller begränsad omfattning och nödvändig (9:31 b §)

Efter genomförandetiden – 1. är förenlig med planens syfte och
tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller allmänt intresse
2.innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som
utgör ett lämpligt komplement till den användning som bestämts i
planen.
Förutsättningar för bygglov inom Dp
forts.
Åtgärden ska uppfylla kraven i 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5,
6 § tredje stycket, 8 och 9 §§

Stads- och landskapsbilden samt natur och kulturvärdena och intresset
av en god helhetsverkan (2:6 1 st. p1)

Möjligheterna att hantera avfall (2:6 1 st. p 5)

Bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga
och konstnärliga värden ska skyddas (2:6 3 st.)

Byggnader under mark ska inte försvåra användningen ovan mark (2:8)

Byggnadsverk får inte lokaliseras så att det kan medföra en sådan
påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara
för människors hälsa eller säkerhet eller betydande olägenheter på
annat sätt (2:9)
42
Förutsättningar för bygglov inom Dp
forts.
Åtgärden ska uppfylla kraven i 8 kap. 1–3, 6, 7, 9–13, 17 och
18 §§
 Byggnad ska vara lämplig för sitt ändamål, ha god färg, form och
materialverkan, vara tillgänglig för personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga (8:1)
Vissa undantag finns rörande arbetslokaler, fritidshus och en- och
tvåvåningshus (8:6) samt undantag vid ändring och flyttning
(8:7)
 Krav på tomter (8:9-11)
 Krav på allmänna platser och områden för andra anläggningar än
byggnader (8:12)
 Förbud mot förvanskning (8:13)
 Varsamhetskrav vid ändring och flyttning av byggnader
(8:17 och 18§§)
Förutsättningar för bygglov utanför Dp
9:31
Ansökan om lov ska bifallas om åtgärden:
1. Inte ska föregås av detaljplaneläggning enligt 4:2 eller 4:3
(detaljplanekravet)
2.
Uppfyller kraven i 2 kap. (planmässig prövning)
• Naturresursbestäm. i 3-4 kap. MB
• Övriga bestämmelser i 2 kap. PBL
3.
Inte strider mot områdesbestämmelser
4.
Uppfyller kraven i 8 kap. 1–3, 6, 7, 9–13, 17 och 18 §§ i de
delar som inte har prövats i områdesbestämmelser
44
Tidsbegränsat bygglov

9:33
Kan avse allt som kan kräva lov, men bara ”provisoriska” åtgärder
(RÅ 1994 ref. 13)

Bara på begäran av sökanden
Varför tidsbegränsning och avveckling bör framgå av ansökan

Vanliga handläggningsregler

Prövningen: Lov
- får lämnas om permanent lov inte kan ges
- allmän intresseavvägning måste dock ske
- ska lämnas om åtgärden överensstämmer
med Dp-bestämmelse om tillfällig markanvändning.

Lov för högst 5 år i taget; totalt max 10 år
45
Villkorade lov
 Lov innan beslut om Dp vunnit laga kraft
9:36
- Obs – upplysning att åtgärden inte får påbörjas före laga kraft
 Lov förenat med krav att gatukostnadsersättning betalas 9:37
 Lov som meddelas i efterhand kan förenas med skyldighet att
vidta nödvändiga ändringar
9:38
 Övriga villkor
9:39 p 3
Giltighetstid
9 kap. 43 §

Ett lov upphör att gälla om åtgärden inte har påbörjats inom två
år och avslutats inom fem år från den dag beslutet vann laga kraft

OBS – ”förlängning” av lov
Krav på rivningslov

9 kap. 10 §
Rivningslov krävs för att riva hela eller delar av byggnader
•
inom detaljplan, om annat inte bestämts i planen
•
utanför detaljplan, om kommunen i OB bestämt att
rivningslov krävs.

Rivningslov krävs inte för att riva sådana byggnader som eller
delar av byggnader som får uppföras utan lov såvida kommunen
inte beslutat att rivningslov krävs för sådana åtgärder.
Krav på marklov
9 kap. 11- 13 §§
Inom område med detaljplan krävs marklov för
• schaktning eller fyllning som avsevärt ändrar höjdläget inom en
tomt eller för mark inom allmän plats, om inte annat bestämts i
planen
• trädfällning och skogsplantering, om kommunen bestämt det i
detaljplan
Utanför område med detaljplan
För schaktning, fyllning, trädfällning och skogsplantering inom
områden avsedda för bebyggelse eller i närheten av befintlig eller
planerad anläggning för totalförsvaret, flygplatser, kärnreaktor eller
annan anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde när
K:n bestämt det i områdesbestämmelser.
Byggande
Teknisk kontroll och tillsyn i
byggskedet 10 kap.

Startbesked och möjlighet att ta byggnadsverk i bruk

Kontrollplan

Kontrollansvarig

Tekniskt samråd

Startbesked

Utstakning

Arbetsplatsbesök

Slutsamråd

Slutbesked
Allmän skyldighet m.m.
2§
Om annat inte särskilt anges i denna lag eller i föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen, ska en åtgärd som avser ett
byggnadsverk, en tomt eller en allmän plats genomföras så att
åtgärden inte strider mot
1. det lov som har getts för åtgärden, eller
2. om åtgärden inte kräver lov, den detaljplan eller de
områdesbestämmelser som gäller för området.
Åtgärder som avses i 9 kap. 4 och 5 §§ (en- och två bostadshus) får,
trots första stycket 2, strida mot en detaljplan eller
områdesbestämmelser.
Kontroll av genomförandet
5§

Byggherren är ansvarig för att varje åtgärd (bygg-, rivningsoch mark) som denne utför - eller låter utföra - genomförs i
enlighet med de krav för åtgärden som gäller med lag, föreskrifter
och beslut som meddelats med stöd av lagen.

Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig ska BH se till att den
kontrolleras enligt fastställd kontrollplan.
Kontrollplanen
6-8 §§
•
Byggherren ansvarar för att upprätta kontrollplan
•
Kontrollplanen ska vara anpassad till omständigheterna i det
enskilda fallet och ha den utformning och detaljeringsgrad
som behövs för att säkerställa tekniska egenskapskrav (8 kap. 4
§)
•
Kontrollplanen ska ange i vilken omfattning kontrollen ska utföras
genom byggherrens dokumenterade egenkontroll eller genom
certifierad sakkunnig.
Kontrollansvarig (KA)
9-11 §§

Självständig ställning, kunskap, erfarenhet och lämplighet som
behövs för uppgiften samt bevis om certifiering

Om byggnadsnämnden inte beslutar annat krävs inte
kontrollansvarig vid
1.
små ändringar av en- eller tvåbostadshus eller
2.
andra små åtgärder enligt föreskrifter (PBF)
Kontrollansvarig

forts.
Kontrollansvarigs uppgifter:
- biträda byggherren med att upprätta förslag till kontrollplan,
- se till att bestämmelser följs och nödvändiga kontroller görs
- vid avvikelse informera byggherre och vid behov byggnadsnämnd
- närvara vid tekniskt samråd etc.
- dokumentera iakttagelser inför slutbeskedet
- avge utlåtande som underlag för slutbesiktning
- meddela byggnadsnämnd om uppdraget lämnas
Kontrollansvarig som behöver ersättas

12 -13 §§
KA utför inte sina uppgifter
BH ska underrätta BN
BN ska entlediga KA och underrätta certifieringsorgan samt
utse ny KA på förslag från BH

KA lämnar sitt uppdrag
BH ge förslag på ny KA
BN ska utse ny KA, antagligen på förslag av BH.
Startbesked
3, 23-25 §§

Krävs vid åtgärder som kräver bygglov, rivningslov eller marklov
samt vid anmälningspliktiga åtgärder

Godkännande av att bl.a. krav enl. PBL kan antas uppfyllas och
bevis om byggfelsförsäkring m.m. har visats uppför BN när sådant
krävs

Sanktion om inte iakttas

BN kan avvakta med besked t.ex. om energihushållningskrav inte
tillgodoses

Vägrat startbesked kan överklagas
Startbesked
forts.
 Startbesked ska
- fastställa kontrollplanen,
- ange sakkunniga eller kontrollansvariga,
- bestämma eventuella villkor för att får påbörja åtgärderna,
- lämna bestämmelser om eventuell utstakning,
- bestämma vilka handlingar som ska lämnas till BN inför
slutbesked och
- ge upplysningar om annan lagstiftning, när det behövs.
 Ett startbesked gäller så länge lovet gäller och för
anmälningspliktiga åtgärder i två år.
Slutsamråd

10 kap. 30 – 33 §§
Kallelse till slutsamråd skickas till
- byggherren
- kontrollansvariga
- övriga som bör ges tillfälle att delta

Vid slutsamråd gås följande igenom
-
hur kontrollplan etc. har följts
-
ev. avvikelser
-
kontrollansvariges utlåtande
-
dokumentation över besök på arbetsplatsen + övrig dokumentation
-
behov av andra åtgärder
-
förutsättningarna för ett slutbesked

Protokoll
Slutbesked

10 kap. 4, 34-37 §§
Ett byggnadsverk får inte tas i bruk förrän byggnadsnämnden har
gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat
-Undantag för ngt som redan brukas eller av sociala skäl

BH visar att krav är uppfyllda
- Normalt genom utlåtande av kontrollansvarig

Användningsförbud tills slutbesked meddelats
Slutbesked
forts.
10 kap. 34-37 §§
 Slutbesked ska lämnas om
1. byggherren har visat att alla krav enligt
- lovet, kontrollplanen, startbeskedet, kompletterande villkor
är uppfyllda, och
2. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enl. 11 kap.

Slutbesked med anmärkning om
- försumbara brister
Interimistiskt slutbesked om
- icke försumbar brist ska avhjälpas
- kontroll behöver göras i senare skede
BN prövar möjligheten att ta byggnadsverket i bruk
Slutlig prövning och fråga om ev. ingripande - skyndsamt

Plan- och bygglovtaxa
Måste man
ha en taxa
om man
vill göra
uttag?
Ja!
PBL 12 kap 10 §
[...] Grunderna för hur
avgiften ska beräknas
ska anges i en taxa som
beslutas av kommunfullmäktige
Måste
taxan se
ut på ett
visst sätt?
Nej!
Kommunen
väljer metod
och
upprättar
taxa
Vad säger PBL?
8 § Byggnadsnämnden får ta ut avgifter för
1. beslut om planbesked, förhandsbesked, villkorsbesked,
startbesked, slutbesked och ingripandebesked,
2. beslut om lov,
3. tekniska samråd och slutsamråd,
4. arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen,
5. upprättande av nybyggnadskartor,
6. framställning av arkivbeständiga handlingar,
7. expediering och kungörelse enligt 9 kap. 41–41 b §§, och
8. andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder. Lag (2011:335).
9 § Byggnadsnämnden får ta ut en planavgift för att täcka
programkostnader och kostnader för andra åtgärder som behövs
för att upprätta eller ändra detaljplaner eller
områdesbestämmelser, om
1. nämnden ger bygglov för nybyggnad eller ändring av en
byggnad, och
2. den fastighet som bygglovet avser har nytta av planen eller
områdesbestämmelserna.
Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska
också tillämpas på en anläggning som kräver bygglov enligt
föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §.
10 § En avgift enligt 8 eller 9 § får inte överstiga kommunens
genomsnittliga kostnad för den typ av besked, beslut eller
handläggning som avgiften avser.
Grunderna för hur avgifterna ska beräknas ska anges i en taxa
som beslutas av kommunfullmäktige.
Vad har
SKL för
roll i
detta?
SKL tar fram
underlag till
taxekonstruktion
Underlag för konstruktion
av PBL-taxa 2014
Frågor och synpunkter kring taxeunderlaget?
Kristina Isacsson
08-452 77 80
[email protected]
Mer tillgängligt
upplägg för
beslutsfattare,
sökande och
förvaltning
Tydligare
koppling
till PBL
Tydligare gång för
hur kommunen
ska använda
underlaget och
göra det till sitt
Mindre
koppling
till
objektets
area
Tydligare
koppling till
handläggningen
av ärendet och
kommunens
arbetsinsats
Enklare att
göra fasta
avgifter
Kommunens
genomsnittliga
kostnad
Typ av besked,
beslut eller
handläggning
Underlaget
innehåller en
uppdelning i
typer
Lokalt anpassad
taxa
Kommunen
bedömer sin
genomsnittliga
kostnad för att
handlägga typen
av ärende
I mallen finns en
indelning i ärendetyper.
Kommunen gör en
uppskattning av hur
många timmar som i
genomsnitt går åt för att
handlägga varje
ärendetyp.
5
2
3
4
KF fattar
beslut om
taxan
1
Avgifterna
samlas i en
taxetabell.
Kommunen räknar
fram sin
handläggningskostnad per
timme.
Handläggningskostnaden
per timme multipliceras
med antalet timmar för
varje ärendetyp.
Summan utgör avgiften
för ärendetypen.
Planenlig?
Typ?
Nybyggnad
av ett eneller
tvåbostads
hus
Liten
avvikelse?
Utanför
planlagt
område?
Alla moment
som utförs i
respektive
ärendetyp
Kommunen
bedömer sin
genomsnittliga
kostnad för att
handlägga typen
av ärende
Tids- och
kostnadsuppskattning
Detaljplan
och
planbesked
Skiftar stort
mellan olika
kommuner
Dp med
standardförfarande,
med och utan
program
Dp med
begränsat
förfarande
Upphävande av
dp efter
genomförandetidens utgång
Typ?
Förlängning av
genomförandetid
Dp med utökat
förfarande, med
och utan program
Dp med
samordnat
förfarande
Civilrättsligt
avtal
Avtal med
löpande
självkostnader
Principen ska
framgå av taxan
Tillsyn
Vem ansvarar för tillsynen?
Byggnadsnämnden ansvarar för att övervaka att plan- och
bygglagen och de föreskrifter och beslut som har utarbetats med
stöd av lagen följs. Det innebär att byggnadsnämnden är
tillsynsmyndighet.
Vanligtvis får nämnden kännedom om tillsynsärenden genom att
någon tar kontakt och lämnar frågor eller upplysningar.
Då är nämnden skyldig att utreda om den behöver ingripa.
En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att
tillsynsuppgifter helt eller delvis ska skötas av byggnadsnämnden i
den andra kommunen. Beslutsfattandet kan inte överlåtas,
däremot kan flera kommuner ha en gemensam byggnadsnämnd.
Utvidgad tillsyn – en möjlighet, men inte ett krav
Byggnadsnämnden kan välja att bedriva en utvidgad tillsyn.
Byggnadsnämnden avgör formerna.
De formella kraven på hantering av tillsyn är komplexa och ställer
stora krav på kunnande och administrativa rutiner.
Om byggnadsnämnden väljer att arbeta med utvidgad tillsyn är
det viktigt att först hantera den lagstadgade tillsynen.
Kommunens olika roller
Kommunen kan ha flera andra roller i ett tillsynsärende än
tillsynsmyndighet, till exempel fastighetsägare, byggherre eller
verksamhetsutövare.
Det är viktigt att bevaka att det inte uppstår jävsproblem vid
handläggning och beslutsfattande!
Tillsyn under pågående byggarbeten
Den som bygger för egen räkning kallas byggherre.
Det är byggherren som har ansvaret för att byggnationen
uppfyller alla samhällets krav. Detta ansvar omfattar även kontroll
under byggnationen.
Kontrollansvariga och eventuella certifierade sakkunniga ska
verifiera att de kontroller som bestämts genomförs.
Den tillsyn som byggnadsnämnden utför under pågående
byggarbeten sker genom protokollförda arbetsplatsbesök.
Tillsyn över hissar
Anordningens ägare har normalt ansvar för att den drivs och sköts
så att den är säker.
Om en besiktning visar på brister ska ett exemplar av
besiktningsprotokollet skickas till byggnadsnämnden.
Om det behövs för att säkerställa gällande krav ska
byggnadsnämnden förelägga den ansvarige att se till att
anläggningen kontrolleras.
I vissa fall är det Arbetsmiljöverket som ansvarar för tillsynen.
Tillsyn över ventilation
Det är en byggnads ägare som har ansvaret för att utföra den
obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystem, så
kallad OVK.
Protokoll ska skickas till byggnadsnämnden.
Nämnden upptäcker att någon besiktning inte utförts eller om
ett insänt protokoll visar att ventilationen inte har godkänts:
Nämnden ska ta ställning till eventuellt föreläggande om att
komma in med ett protokoll som visar att ventilationen
uppfyller gällande krav.
Tillsyn över enkelt avhjälpta hinder
I lokaler som allmänheten har tillträde till
och på allmänna platser ska så kallade
enkelt avhjälpta hinder åtgärdas.
Det innebär att enkla åtgärder för att
förbättra tillgängligheten ska utföras om de
inte är alltför kostsamma.
Den som ansvarar för att åtgärda hindren är
den som har ”rättslig rådighet” (till exempel
fastighetsägaren eller den som bedriver
verksamhet) över hindret.
När det handlar om allmän platsmark är det
ofta kommunen som har detta ansvar.
Byggnadsnämnden utövar tillsyn.
Övrig tillsyn
Byggnadsnämnden har även tillsynsansvar
över exempelvis tomter, allmänna platser
och olovlig byggnation.
Olovlig byggnation är till exempel när
någon inte byggt i enlighet med ett lov
eller anmälan, inte följt de villkor som
lämnats eller inte ens sökt lov eller lämnat
in en anmälan.
Tillsynen gäller även byggnadsverk som
kan orsaka trafikfara och i viss
utsträckning andra trafiksäkerhetsåtgärder
gällande stängsel och utfarter.
Vad kan hända vid en överträdelse?
Om någon har begått en överträdelse kan byggnadsnämnden
besluta om olika typer av förelägganden och förbud.
Vissa överträdelser leder till en byggsanktionsavgift.
I lagstiftningen framgår vilka överträdelser som gör det, hur
sanktionsavgifterna räknas ut och när de kan sättas ned.
Den som har begått överträdelsen har möjlighet att göra en
rättelse av förseelsen före nämndens beslut och slipper då
sanktionsavgift.
Vad kan hända vid en överträdelse?
När det är fråga om en olovlig byggnation ger nämnden i ett
föreläggande ägaren möjlighet att inom en viss tid ansöka om lov,
lovföreläggande, om det är sannolikt att lov kan ges. Om det inte
är möjligt att ge lov i efterhand kan nämnden besluta om ett
rättelseföreläggande, att ägaren ska rätta till det som byggts
olovligt.
Om den som begått överträdelsen inte följer beslutet kan
byggnadsnämnden begära att vitet döms ut. Viten tillfaller staten.
utredningsskede
Ärendet initieras
av någon utifrån
eller av BN.
Bekräftelse
skickas till ev.
anmälare.
Information
skickas till
verksamhetsutövaren/
fastighetsägaren.
Information om
möjlighet att
inkomma med
förklaring och
ev. möjliget att
söka bygglov i
efterhand eller
rätta åtgärden.
Förklaring,
besked om
rättelse eller
ansökan om lov
i efterhand
kommer in.
om fara för liv och hälsa: tillsynsbesök direkt
Eventuellt
tillsynbesök.
Utarbetande av
förslag till beslut.
Exempel på process vid
olovlig byggnation
Ev. kommunicering
av förslag till
beslut.
Eventuellt kommer en lovansökan in
först nu. (Då måste den hanteras före
ett eventuellt föreläggande.)
Eventuellt kommer en förklaring in.
Lämna utan åtgärd
(strider inte mot PBL),
Lov i efterhand +
byggsanktionsavgift
Möjligt med lov i
efterhand på insänd
ansökan.
Om ansökan inte
kommit in:
Beslut om
lovföreläggande.
Lov i efterhand med ändring
+
byggsanktionsavgift
Ansökan om
lov kommer in
Ej möjligt med lov i
efterhand:
Ev. lovansökan avslås.
Beslut om
byggsanktionsavgift
+ Ev. beslut om
föreläggande.
Dokumentera status
före beslut. Har rättelse
skett.
Beslutet skickas
till inskrivningsmyndigheten.
Lovansökan avslås +
byggsanktionsavgift+
ev. förelägganden
Har föreläggandets följts?
Om inte:
Nytt föreläggande.
Begäran om utdömande av
ev. vite.
Om vite inte dömts ut ev. ny
sanktionsavgift.
Ev. genomförande på den
försumliges bekostnad
Ev. handräckning av
kronofogdemyndigheten.
Om föreläggandet inte följs:
Samma alternativ som i
steget före.
Om allt är ok:
Underrätta
inskrivningsmyndigheten.
Ärendet avslutas.
Avgifter för tillsyn
Avgifter för tillsynsarbete enligt PBL får enbart tas ut för
arbetsplatsbesök. Ingen annan tillsyn får avgiftsbeläggas.
Sanktionsavgifterna går dock till kommunen som på detta vis kan
få kostnadstäckning för en del av tillsynsarbetet.
Skillnader mellan PBL och miljöbalken
Enligt miljölagstiftningen krävs att tillsynsmyndigheten bland
annat upprättar en samlad tillsynsplan som omfattar
myndighetens ansvarsområde. Något sådant krav finns inte i
byggnadslagstiftningen. Tillsynen enligt miljölagstiftningen får i
stor utsträckning avgiftbeläggas till skillnad från tillsyn enligt PBL.
Överklagande
Överklagande av kommunala beslut (13 kap.)
1 § Följande beslut enligt denna lag får överklagas i den ordning som gäller för
laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900):
1. kommunfullmäktiges beslut om översiktsplan,
2. kommunfullmäktiges beslut om uppdrag åt byggnadsnämnden att anta, ändra eller
upphäva detaljplaner eller områdesbestämmelser,
3. kommunfullmäktiges beslut om uppdrag åt byggnadsnämnden att fatta beslut om
skyldighet för fastighetsägare att betala kostnader för gator och andra allmänna platser
eller att fatta beslut om villkoren för sådan betalning,
4. kommunfullmäktiges eller byggnadsnämndens beslut att inte anta, ändra eller
upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser,
5. kommunfullmäktiges eller byggnadsnämndens beslut om grunderna för skyldighet att
betala kostnader för gator och andra allmänna platser och om generella villkor för sådan
betalning,
6. kommunfullmäktiges beslut om taxa i ärenden hos byggnadsnämnden,
7. ett kommunalförbunds eller regionplaneförbunds fullmäktiges beslut om regionplan,
och
8. kommunens beslut om riktlinjer för exploateringsavtal. Lag (2014:900).
Överklagande av kommunala beslut (13 kap.)
2 § Kommunala beslut enligt denna lag får inte överklagas i den del
de avser
1. avbrytande av ett planarbete,
2. planbesked enligt 5 kap. 2 §,
3. andra frågor om gatukostnader än de som avses i 1 § 5,
4. villkorsbesked enligt 9 kap. 19 §,
5. förlängd handläggningstid enligt 9 kap. 27 §,
6. behovet av kontrollansvarig, särskilt sakkunnig, tekniskt samråd eller
slutsamråd,
7. ingripandebesked enligt 11 kap. 7 §, eller
8. en fråga som redan är avgjord genom en detaljplan,
områdesbestämmelser eller ett förhandsbesked. Att tvister rörande
gatukostnader prövas av mark- och miljödomstol framgår av 15 kap. 10 §.
Överklagande av kommunala beslut (13 kap.)
3 § Andra kommunala beslut enligt denna lag än de som avses i 1 och 2 §§
får överklagas hos länsstyrelsen.
Länsstyrelsens beslut överklagas till mark- och miljödomstolarna
Mark- och miljödomstolarnas beslut överklagas till Mark- och
miljööverdomstolen (Sveas hovrätt). Prövningstillstånd krävs.
Förslag från PBL-överklagandeutredningen att
- detaljplaner och områdesbestämmelser överklagas direkt till markoch miljödomstolarna och att
- överklagande av beslut om bygglov och andra lov och tillsyn
koncentreras till tolv länsstyrelser
Utdömande av vite
95

Prövas av mark- och miljödomstol
(11 kap. 37 § PBL)

Myndigheten avgör om ansökning ska göras

Preskription: adressaten måste delges talan inom två år
från att förutsättning för utdömande uppkom (9 § VL)
politiskt
lagstyrt
Tack för oss!
Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggande:
Carmita Lundin – expert planering
[email protected] tel 08-452 79 54
Anna-Bie Agerberg – sakkunnig planering och byggande
[email protected] tel. 08-452 75 84
Avdelningen för juridik:
Olof Moberg – förbundsjurist
[email protected] tel. 08-452 79 88