Årsredovisning 2014 - Sveriges Domstolar
2014 Årsredovisning I samband med att Svea hovrätt fyllde 400 år hölls i juni 2014 öppet hus på domstolarna på Riddarholmen i Stockholm. Tusentals tog chansen att bevittna rättegångsspel samt vandra runt i 1600-talsbyggnaderna. Syftet med arrangemangen var bland annat att öka allmänhetens kunskapen om Sveriges Domstolar. Foto: Carl Johan Erikson Omslagsbild De senaste åren har Sveriges Domstolar som helhet successivt arbetat ned sina balanser till historiskt låga nivåer. Denna positiva trend fortsatte under 2014 vilket gav kortare väntan för dem som ska få sin sak prövad i domstol. På bilden: Häktningssalen på Rättscentrum i Malmö. Foto: Lars Brundin/Sydsvenskan/TT Producerad av Domstolsverket Tryckt av ARK-Tryckaren AB, Jönköping, februari 2015 Diarienummer 1882-2014 GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET Resultatredovisning Innehåll 1 2 3 4 5 Finansiell redovisning 6 7 8 9 Generaldirektören har ordet .............................................. 6 Organisation ................................................................... 8 2.1 2.2 Detta är Sveriges Domstolar ................................................... 8 Pågående och planerade förändringar ..................................... 10 Mål och resultatutveckling i kärnverksamheten .................... 11 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 3.8 3.9 3.10 3.11 Den totala målutvecklingen ................................................. Verksamhetens mål ........................................................... Tingsrätterna .................................................................. Hovrätterna .................................................................... Högsta domstolen ............................................................. Förvaltningsrätterna .......................................................... Kammarrätterna .............................................................. Högsta förvaltningsdomstolen ............................................... Hyres- och arrendenämnderna .............................................. Rättshjälpsmyndigheten ..................................................... Rättshjälpsnämnden .......................................................... 11 14 28 37 42 46 57 65 69 73 74 Verksamhetsutveckling ................................................... 75 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 Tidsbegränsade utvecklingsinsatser ........................................ Förtroendefrågor.............................................................. Samverkan mellan myndigheter ............................................ Säkerhet ........................................................................ Lokalförsörjning och teknik ................................................. Internationell verksamhet ................................................... 75 82 84 88 89 91 Kompetensförsörjning .................................................... 94 5.1 5.2 5.3 5.4 Attrahera och rekrytera...................................................... 94 Utveckla och behålla ......................................................... 95 Avveckla och omorientera .................................................. 103 Kompetensutveckling........................................................ 104 Ekonomi och produktivitet.............................................. 108 6.1 6.2 6.3 Ekonomisk översikt .......................................................... 108 Ekonomisk uppföljning av RIF-programmet .............................. 111 Produktivitetsutveckling .................................................... 112 Finansiella dokument .................................................... 117 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6 7.7 Sammanställning över väsentliga uppgifter .............................. 117 Resultaträkning .............................................................. 118 Balansräkning ................................................................. 119 Finansieringsanalys .......................................................... 120 Anslagsredovisning ........................................................... 121 Tilläggsupplysningar och noter ............................................. 124 Ersättningar till insynsrådet ................................................ 138 Intern styrning och kontroll ............................................ 139 8.1 8.2 8.3 Utveckling och förbättringar ............................................... 139 Riskhantering ................................................................. 139 Årsredovisningens undertecknande........................................ 141 Bilagor till resultatredovisningen ...................................... 142 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga 1 Verksamhetsmål – Enskilda domstolars resultat ....................... 142 2 Styckkostnader, verksamhetens kostnader ............................. 146 3 Styckkostnader, transfereringar ......................................... 149 4 Sidhänvisning till återrapporteringskrav ................................ 151 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 5 GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET 1 Generaldirektören har ordet Under 2014 fortsatte den positiva trenden med minskade balanser vid Sveriges Domstolar. Det finns ett starkt samband mellan låga balanser och omloppstider – därmed skapar domstolarnas effektivitet i handläggningen av mål förutsättningar för kortare väntetider för dem som ska få sina saker prövade i domstol. Utvecklingen visar sig också i att domstolarna under 2014 har kommit närmare en stor del av de verksamhetsmål rörande omloppstider som regeringen har satt upp för Sveriges Domstolar. Att domstolarna avgör mål i tid är mycket viktigt och bidrar även till allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Samtidigt vill jag betona vikten av att inte enbart ha fokus på effektivitet, balanser och verksamhetsmål. Det är självklart angeläget att domstolarna levererar bra resultat till följd av ökad effektivitet i handläggningen – samtidigt måste vi vara medvetna om de senaste årens stora utmaningar i form av hög måltillströmning och allt fler stora och komplexa mål. Det är mot denna bakgrund helt nödvändigt att domstolarna ges goda förutsättningar för att kunna fortsätta leverera bra resultat med bibehållen kvalitet i dömandet. Vid Domstolsverket planerar vi vår verksamhet utifrån det vi definierar som basuppdrag respektive särskilda utvecklingsinsatser. Basuppdraget är allt det arbete Domstolsverket bedriver inom en rad områden för att ge domstolarna bra stöd och service, för att domstolarna ska kunna bedriva sin verksamhet effektivt och rättssäkert. Särskilda utvecklingsinsatser handlar om satsningar inom områden där Domstolsverket tillsammans med domstolarna ser att gapet är som störst mellan var vi befinner oss och var vi vill vara. Under 2014 prioriterade vi fyra sådana satsningsområden: utveckla den strategiska styrningen, attrahera och rekrytera, digitalisera målhanteringen samt effektivisera administrationen. Förra året påbörjades, genomfördes och avslutades en mängd olika insatser inom respektive satsningsområde, i syfte att förflytta Sveriges Domstolar närmare sin målbild. Varje enskild satsning är självklart viktig och utgör en del i en större helhet, men för att ge några konkreta exempel vill jag kort belysa något av det som har gjorts. När det gäller den strategiska styrningen har Domstolsverket och domstolarna tillsammans formerat det så kallade strategiska rådet. Rådet kommer att bestå av fyra domstolschefer, 6 och har till uppgift att vara rådgivande i Domstolsverkets övergripande verksamhetsplaneringsprocess när det handlar om särskilt strategiskt viktiga frågor. Vi har därmed en grund för hur Domstolsverket och domstolarna ska utveckla verksamheten i särskilt viktiga framtidsfrågor. Det känns oerhört viktigt och spännande. Inom området attrahera och rekrytera kom Sveriges Domstolar under året överens om en gemensam chefspolicy. Policyn är nu grunden för det fortsatta arbetet med att utveckla chefsoch ledarskapet inom Sveriges Domstolar. Detta är prioriterat, eftersom vi ser chefs- och ledarskapet som en nyckelfaktor för såväl nöjda medarbetare och god arbetsmiljö som effektiv styrning mot målen. Vi hade hoppats att under 2014 komma igång med extern adjunktion – alltså att låta erfarna jurister som inte har gått den ordinarie domarbanan få möjlighet att under en tid tjänstgöra som domare – även i underrätt. Efter en dom i Högsta domstolen, rörande jävsfrågor kopplade till extern adjunktion, måste dock formerna för adjunktion ses över. Domstolsverket arbetar nu tillsammans med domstolarna vidare för att hitta lösningar för att fortsatt stödja den öppna domarbanan. Även Domarnämndens roll i rekryteringsarbetet sätts i fokus. Jag ser det som mycket värdefullt och angeläget att domstolarna även framöver kan erbjuda lämpliga jurister utan traditionell domarutbildning en väg in i domaryrket. Denna fråga och frågor i stort kring domarrekryteringen kräver ytterligare överväganden framöver. Digitaliseringen av målhanteringen syftar till att domstolarna ska ha bra verksamhetsstöd som gör att de kan arbeta effektivt med att hantera handlingar digitalt. Kraven och förväntan på fortsatt utveckling inom området är stort – från både domstolarna och omvärlden. Domstolsverket arbetar hårt med att anpassa och utveckla de digitala verksamhetsstöden så att de i betydligt större utsträckning svarar mot domstolarnas egna arbetsprocesser. En central fråga handlar om att bryta ned domstolarnas gemensamma målhanteringssystem, Vera, i moduler för att kunna utveckla systemet så att det bättre svarar mot domstolarnas arbetsprocesser. Samtidigt kräver detta att domstolarna också arbetar betydligt mer likartat. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET Regeringen ställer stora krav på att alla myndigheter ska effektivisera sin administration. Som ett viktigt nav i det fortsatta arbetet har Domstolsverket och domstolarna under 2014 arbetat fram grunden för en gemensam strategi för effektiv administration. Invigningen av den fjärde migrationsdomstolen vid Förvaltningsrätten i Luleå var en viktig händelse under året. Det är särskilt glädjande att verksamheten vid det som nu är Norrlands största domstol har kommit i gång så bra. Domstolsverket hade föreslagit en annan ort som säte för migrationsdomstolen, men Luleå har verkligen visat att man axlat utmaningen på ett föredömligt sätt. Svea hovrätt ordnade under våren ett 400årsjubileum med en mängd intressanta aktiviteter, där man bland annat genom högkvalitativa seminarier och i en särskild jubileumsskrift satte ett mycket viktigt fokus på frågor kring domstolarnas ställning och domarnas yrkesroll. Diskussionen kring dessa frågor fortsatte senare under hösten med stort och genuint engagemang under årets chefsdagar. Temat var Verksamhetsutveckling med domaren i fokus. Under detta tema visade landets domstolschefer med stor drivkraft och skärpa sin vilja att såväl enskilt som i samarbete med andra domstolar samt med Domstolsverket, arbeta vidare med att fortsatt utveckla domstolarna som attraktiva arbetsplatser, som arbetsplatser med väl fungerande inre organisationer och som arbetsplatser med god arbetsmiljö för alla anställda. Regeringen ställer stora krav på att alla myndigheter ska effektivisera sin administration. Som ett viktigt nav i det fortsatta arbetet har Domstolsverket och domstolarna under 2014 arbetat fram grunden för en gemensam strategi för effektiv administration. Invigningen av den fjärde migrationsdomstolen vid Förvaltningsrätten i Luleå var en viktig händelse under året. Det är särskilt glädjande att verksamheten vid det som nu är Norrlands största domstol har kommit i gång så bra. Domstolsverket hade föreslagit en annan ort som säte för migrationsdomstolen, men Luleå har verkligen visat att man axlat utmaningen på ett föredömligt sätt. Svea hovrätt ordnade under våren ett 400årsjubileum med en mängd intressanta aktiviteter, där man bland annat genom högkvalitativa seminarier och i en särskild jubileumsskrift satte ett mycket viktigt fokus på frågor kring domstolarnas ställning och domarnas yrkesroll. Diskussionen kring dessa frågor fortsatte senare under hösten med stort och genuint engagemang under årets chefsdagar. Temat var Verksamhetsutveckling med domaren i fokus. Under detta tema visade landets domstolschefer med stor drivkraft och skärpa sin vilja att såväl enskilt som i samarbete med andra domstolar samt med Domstolsverket, arbeta vidare med att fortsatt utveckla domstolarna som attraktiva arbetsplatser, som arbetsplatser med väl fungerande inre organisationer och som arbetsplatser med god arbetsmiljö för alla anställda. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET Martin Holmgren Martin Holmgren 7 ORGANISATION 2 Organisation 2.1 Detta är Sveriges Domstolar Sveriges Domstolar utgörs av: • de allmänna domstolarna (tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen), • de allmänna förvaltningsdomstolarna (förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen), • hyres- och arrendenämnderna, • Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden, samt • Domstolsverket. Myndighetsförordningen (2007:515) och övriga förordningar (instruktioner) för ovanstående myndigheter är de centrala styrande dokumenten för Sveriges Domstolar. Varje år utfärdar regeringen ett regleringsbrev som är gemensamt för hela verksamhetsområdet. I det anger regeringen målen för verksamheten och vilka anslag som ställs till Sveriges Domstolars förfogande. Domstolsverket ges också särskilda uppdrag i regleringsbrevet. 2.1.1 De allmänna domstolarna Det finns 48 tingsrätter i Sverige. Dessa varierar i storlek från ett tiotal medarbetare upp till nästan 300 medarbetare. Tingsrätten är första instans i brottmål och tvistemål. Hovrätten är andra instans i mål och ärenden som redan har behandlats i tingsrätt, och Högsta domstolen den sista instans överklagande kan ske till. Det finns sex hovrätter: Svea hovrätt i Stockholm, Göta hovrätt i Jönköping, hovrätten över Skåne och Blekinge i Malmö, hovrätten för Västra Sverige i Göteborg, hovrätten för Nedre Norrland i Sundsvall och hovrätten för Övre Norrland i Umeå. Var och en av de sex hovrätterna har sin geografiskt bestämda domkrets. Domkretsarna varierar i storlek och innehåller från 5 tingsrätter till 14 för Svea Hovrätt, som är den med flest underrätter. Högsta domstolen är högsta allmänna domstol. Det finns fem mark- och miljödomstolar samt en Mark- och miljööverdomstol. Mark- och miljödomstolarna är en del av tingsrätterna i Nacka, Vänersborg, Växjö, Umeå och Östersund. Deras avgöranden kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen, som är en del av Svea hovrätt. 8 2.1.2 De allmänna förvaltningsdomstolarna Det finns tolv förvaltningsrätter i Sverige. Förvaltningsrätterna finns på följande orter: Falun, Göteborg, Härnösand, Jönköping, Karlstad, Linköping, Luleå, Malmö, Stockholm, Umeå, Uppsala och Växjö. Förvaltningsrätterna varierar i storlek från ett tjugotal anställda upp till drygt 500 anställda. Förvaltningsrätten handlägger mål som främst rör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Förvaltningsrättens avgöranden kan överklagas till en kammarrätt. Det finns fyra kammarrätter; i Stockholm, Göteborg, Sundsvall och Jönköping. Kammarrätternas domkretsar varierar i storlek och innehåller från två till fyra förvaltningsrätter. Sista instans är Högsta förvaltningsdomstolen, som är landets högsta allmänna förvaltningsdomstol. Migrationsdomstolar finns vid förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå. Kammarrätten i Stockholm är Migrationsöverdomstol. 2.1.3 Hyres- och arrendenämnderna Det finns åtta hyres- och arrendenämnder. Hyresnämnden medlar i tvister som rör bostäder och lokaler. Arrendenämnden handlägger arrendetvister. Hyres- och arrendenämnderna bedriver också upplysningsverksamhet. Beslut av hyresnämnd kan överklagas till Svea hovrätt och beslut av arrendenämnd till den hovrätt inom vars domkrets arrendenämnden är belägen. 2.1.4 Rättshjälpsmyndigheten Rättshjälpsmyndigheten i Sundsvall är en rikstäckande myndighet som fattar beslut i frågor rörande rättshjälp. Myndighetens uppgift är att verkställa en domstols beslut i rättshjälpsfrågor och att fatta beslut om rättshjälp i ärenden som inte handläggs vid domstol. 2.1.5 Rättshjälpsnämnden Rättshjälpsmyndighetens beslut kan överklagas till Rättshjälpsnämnden. Nämndens beslut får inte överklagas. Hovrätten för Nedre Norrland utför administrativa uppgifter åt Rättshjälpsnämnden. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 ORGANISATION 2.1.6 Domstolsverket Domstolsverket är en förvaltningsmyndighet med uppgift att ge administrativt stöd och service åt de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden. Inom verksamhetsområdet ska Domstolsverket, med iakttagande av domstolarTingsrätt (48 st) nas självständighet enligt regeringsformen, i ad Hovrätt (6 st) ministrativt hänseende leda och samordna verkHögsta domstolen samheten för att skapa förutsättningar för en rättssäker verksamhet samt se till(12att Förvaltningsrätt st) den bedrivs effektivt. Domstolsverket har närmare 350 med Kammarrätt (4 st) arbetare1 och myndigheten är placerad i Jönkö Högsta förvaltningsdomstolen ping. Domstolsverket utför även administrativa Hyres- och arrendenämnd (8 st)är en uppgifter åt Notarienämnden. Nämnden egen myndighet som handlägger vissa frågor Rättshjälpsmyndigheten kring notarietjänstgöringen i tingsrätt och för Domstolsverket valtningsrätt. Gällivare Haparanda Luleå Skellefteå Lycksele Umeå 1 Medelantalet anställda 2014, exklusive domare i förstärkningsstyrkan. Östersund Härnösand Sundsvall Hudiksvall Mora Gävle Falun Uppsala Norrtälje Västerås Eksilstuna Örebro Södertälje Gällivare Karlstad Nyköping Norrköping Tingsrätt (48 st) Uddevalla Hovrätt (6 st) Vänersborg Högsta domstolen Förvaltningsrätt (12 st) Alingsås Göteborg Borås Stockholm Skövde – Sollentuna – Solna – Nacka – Huddinge Linköping Jönköping Eksjö Haparanda Visby Luleå Kammarrätt (4 st) Högsta förvaltningsdomstolen Hyres- och arrendenämnd (8 st) Varberg Växjö Halmstad Kalmar Lycksele Rättshjälpsmyndigheten Domstolsverket Helsingborg Hässleholm Karlskrona Kristianstad Lund Malmö Ystad SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 Skellefteå Umeå Östersund 9 Härnösand ORGANISATION 2.2 Pågående och planerade förändringar I rapporten ”Underrättsorganisationen i Stockholms län – förslag till förändringar” har den framtida yttre tingsrättsorganisationen i länet, på uppdrag av Domstolsverket, utretts av en särskild utredare och förslag lämnats till hur organisationen bör utformas. Utredarens förslag skulle bland annat innebära en förändring av vissa domkretsar och en utökning av verksamheterna vid Södertälje och Norrtälje tingsrätter. Rapporten har remissbehandlats. Under hösten 2014 har Domstolsverket fattat ett inriktningsbeslut gällande tingsrättsorganisationen i Stockholms län. Ingen förändring av tingsrätternas domkretsar kommer att göras. För Norrtälje tingsrätt och Södertälje tingsrätt innebär detta att utredarens förslag om en utökning av domkretsar inte kommer att genomföras. Däremot kommer Domstolsverket att tillgodose att båda dessa tingsrätter får mer ändamålsenliga och säkra lokaler med utgångspunkt i dagens verksamhetsbehov. Vad gäller övriga fem tingsrätter i länet kommer Domstolsverket också att, i nära samarbete med berörda domstolar, konkret arbeta vidare för att vidareutveckla tingsrättsorganisationen. Beträffande Förvaltningsrätten i Stockholm delar Domstolsverket utredarens bedömning att någon uppdelning av förvaltningsrätten för närvarande inte bör göras. Målutredningen har förordat att prövningen av konkurrensrättsliga, marknadsföringsrättsliga och immaterialrättsliga mål samlas i en särskild domstol inom ramen för de allmänna domstolarna och att Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen avvecklas (SOU 2010:44). Denna fråga bereds i Regeringskansliet och i en departementspromemoria (Ds 2014:2) föreslås att domstolsprövningen ska ske samlat i en särskild domstol i första instans (Patent- och marknadsdomstolen) och en särskild domstol i andra instans (Patent- och marknadsöverdomstolen). Stockholms tingsrätt ska vara Patent- och marknadsdomstol och Svea hovrätt ska vara Patent- och marknadsöverdomstol. Som en konsekvens av förslaget ska Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen upphöra. Enligt regeringen är avsikten att den nya domstolsorganisationen ska träda i kraft under hösten 2016. Ett enhetligt patentskydd kommer att skapas i 25 EU-medlemsstater. I samband med det inrättas också en enhetlig europeisk patentdomstol. Tillsammans med Estland, Lettland och Litauen kommer Sverige att inrätta en nordisk-baltisk regional avdelning i domstolens första instans. Denna 10 reform kommer indirekt att påverka delar av verksamheten vid Sveriges Domstolar. Avsikten är att den nya domstolen ska kunna vara operativ i Stockholm från och med första halvåret 2016. Vidare bereds i Regeringskansliet frågan om en förändrad instansordning för va-mål (tvister om vatten och avlopp) som i dag handläggs av Statens va-nämnd. Det föreslås att samtliga de mål Statens va-nämnd i dag handlägger ska föras över till mark- och miljödomstol och att målen ska prövas av den mark- och miljödomstol inom vars område den allmänna eller allmänförklarade va-anläggningen i huvudsak är belägen eller är avsedd att vara belägen. Som en följd av detta ska Statens va-nämnd avvecklas. När det gäller konkursförfarandet har Domstolsverket och Kronofogdemyndigheten bedrivit ett projekt med syftet att rationalisera handläggningen av konkursärenden. Under hösten 2013 föreslogs i en rapport till regeringen att domstolens roll renodlas till att fatta beslut om konkurs och utse konkursförvaltare samt till att besluta i tvistiga frågor och om användning av tvångsmedel. Andra delar av handläggningen, som domstolen i nuläget ansvarar för, ska Kronofogden och konkursförvaltaren ta över. Rapporten bereds nu i Regeringskansliet. Hovrätts- och kammarrättspresidenterna har diskuterat vilka förhållanden och faktorer som bör vara vägledande för framtidens hov- och kammarrätter. Diskussionerna resulterade i en promemoria som överlämnades till Domstolsverket. I avsnittet ”Sammanvägning och slutsatser” i promemorian konstateras bland annat följande: Frågan om överrätternas antal, lokalisering och upptagningsområden är ytterst av rättspolitisk art. Den genomgång som gjorts talar för att en bredare översyn av överrättsorganisationen bör göras, där argument som talar i olika riktning får vägas samman. Samtidigt kan konstateras att förutsättningarna för denna organisation kan komma att påtagligt förändras. Generella regler om prövningstillstånd, ändrade regler om nämndemannamedverkan och andra ändringar av den centrala processrätten kan få stora konsekvenser för överrätternas organisation och dimensionering. Det finns ett antal utredningsförslag som behandlar denna typ av frågor som nu bereds i justitiedepartementet. Ett helt eller delvis genomförande av sådana förslag accentuerar behovet av en översyn. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 3 Mål och resultatutveckling i kärnverksamheten I kapitel 3 beskrivs utveckling och förändring på följande sätt: Med förändring avses skillnaden mellan utfallet för helåret 2014 jämfört med helåret 2013. Förändringen uttrycks i absoluta tal (antal eller andel) och/eller relativa tal (procentuell förändring). I löptext uttrycks förändringen både i absoluta/relativa tal och i textform enligt följande: Förändring Uttrycks som att antalet/andelen … ± 0 % ≤ 0,5 % är oförändrat/d ± > 0,5 % ≤ 2 % har ökat/minskat marginellt ±>2%≤4% har ökat/minskat något ± > 4 % ≤ 10 % har ökat/minskat (alt. förstärkt med tydligt/betydligt) ± > 10 % ≤ 25 % har ökat/minskat kraftigt (alt. stor ökning/minskning) ± > 25 % har ökat/minskat mycket kraftigt (alt. mycket stor ökning/minskning) Med utveckling avses normalt utfallet under de fem senaste åren (2010–2014). Även den genomsnittliga förändringen de fem senaste åren redovisas i kapitlets berörda diagram i syfte att sätta den genomsnittliga förändringen i relation till eventuella extremvärden (år där mål- och ärendeutvecklingen avviker märkbart jämfört med andra år). 3.1 Den totala målutvecklingen Diagram 1 Den totala målutvecklingen inkl. migrationsmål samtliga domstolsslag 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Inkomna Avgjorda Balanserade 2010 382 219 370 635 154 915 2011 383 344 390 370 147 833 2012 388 540 398 008 138 242 2013 385 078 387 142 136 052 2014 382 221 388 812 129 488 Genomsnitt (5 år) 384 280 386 993 141 306 På grund av eftersläpningar och rättelser i registreringen av mål, överensstämmer inte alltid skillnaden mellan antalet inkomna och avgjorda mål med balansförändringen under året, till exempel har vissa mål som avgjorts 2013 registrerats först 2014. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 11 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Under den senaste femårsperioden har det i genomsnitt inkommit drygt 384 000 mål per år. Det har under jämförelseperioden varit ett stabilt målinflöde med få variationer mellan åren. Det totala antalet inkomna mål 2014 minskade med en procent jämfört med föregående år. I genomsnitt har knappt 387 000 mål avgjorts per år den senaste femårsperioden. Antalet avgjorda mål var i princip oförändrat mellan 2013 och 2014 och även i förhållande till genomsnittligt antal avgjorda mål under femårsperioden. Det totala antalet balanserade mål minskade under 2014 med drygt 6 500 mål, vilket motsvarar fem procent. Trenden för femårsperioden är minskade balanser och jämfört med 2010 som var det första året i jämförelseperioden har balanserna minskat kraftigt med över 25 000 mål, vilket utgör 16 procent. Tabell 1 Inkomna mål vid domstolarna Utveckling per domstolsslag 2012 2013 2014 Inkomna mål Tingsrätter Hovrätter Högsta domstolen Förändring Förändring 2012-2014 2013-2014 Antal Antal % -4 % -4 500 % -2 % 183 510 180 038 175 538 -7 972 25 459 25 827 26 155 696 3% 328 1% 5 709 6 406 6 215 506 9% -191 -3 % 103 611 105 872 106 001 2 390 2% 129 0% Migrationsdomstolarna 25 772 26 385 27 023 1 251 5% 638 2% Kammarrätter exkl. migration 25 442 22 809 24 226 -1 216 -5 % 1 417 6% Migrationsöverdomstolen 11 717 9 254 10 017 -1 700 -15 % 763 8% 7 324 8 487 7 046 - 278 -4 % -1 441 -17 % 388 544 385 078 382 221 -6 323 -2 % -2 857 -1 % Förvaltningsrätter exkl. migration Högsta förvaltningsdomstolen Summa totalt Vid tingsrätterna och Högsta domstolen minskade antalet inkomna mål med två respektive tre procent medan antalet ökade i hovrätterna med en procent. Vid tingsrätterna var det ett minskat inflöde av brottmål och då framför allt bötesmål. Dessa har minskat kraftigt, 55 procent, sedan måltypen infördes 2010. Under 2014 minskade även tvistemålen, minskningen avsåg samtliga målkategorier. Den ökning av PBL-mål som varit tidigare år, till följd av ökade resurser hos länsstyrelserna för avarbetning av balanser, avstannade och målkategorin visade en minskning om 22 procent under året. Minskningen av PBL-mål syntes även i Mark- och miljööverdomstolen. Antalet inkomna mål vid förvaltningsrätterna var oförändrat jämfört med 2013, medan det på kammarrätterna var en ökning om sex procent. Om socialförsäkringsmål, som rör ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EU, vid Kammarrätten i Stockholm exkluderas visar målutvecklingen på en marginell minskning 12 om en procent jämfört med 2013. Högsta förvaltningsdomstolen hade under året en kraftig målminskning om sjutton procent. Minskningen utgjordes av de två stora målkategorierna skattemål och socialförsäkringsmål. Trenden från tidigare år, med ett ökat antal skattemål och ett minskat antal socialförsäkringsmål, bröts under 2014 vid förvaltningsdomstolarna. Vid migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen ökade antalet mål med två respektive åtta procent under 2014. I migrationsdomstolarna minskade däremot avlägsnandemålen, den största och mest resurskrävande måltypen, med sex procent. Mål om uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning ökade med 18 procent efter föregående års kraftiga minskning. Det motsatta förhållandet rådde i Migrationsöverdomstolen, där avlägsnandemålen ökade med tolv procent och mål om uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning minskade med nio procent. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Tabell 2 Avgjorda mål vid domstolarna Utveckling per domstolsslag 2012 2013 2014 Förändring Förändring 2012-2014 Avgjorda mål Tingsrätter 182 712 181 210 178 871 Hovrätter Högsta domstolen 2013-2014 Antal % Antal % -3 841 -2 % -2 339 -1 % 25 162 25 622 26 728 1 566 6% 1 106 4% 5 893 6 090 6 447 554 9% 357 6% Förvaltningsrätter exkl. migration 108 693 106 784 109 069 376 0% 2 285 2% Migrationsdomstolarna 28 761 25 539 27 737 -1 024 -4 % 2 198 9% Kammarrätter exkl. migration 28 063 23 765 22 233 -5 830 -21 % -1 532 -6 % Migrationsöverdomstolen 11 825 9 697 9 831 -1 994 -17 % 134 1% 6 900 8 435 7 896 996 14 % -539 -6 % 398 009 387 142 388 812 -9 197 -2 % 1 670 0% Högsta förvaltningsdomstolen Summa totalt Tingsrätterna avgjorde något färre mål än föregående år och framför allt var det avgörandet av brottmål som minskade. Vid hovrätterna och Högsta domstolen ökade antalet avgjorda mål med fyra respektive sex procent. Antalet avgjorda mål vid förvaltningsrätterna ökade marginellt under 2014 med två procent. Ökningen avsåg framför allt skattemål. Vid Tabell 3 kammarrätterna och Högsta förvaltningsdomstolen minskade däremot antalet avgjorda mål med sex procent vardera. Den stora minskningen kan tillskrivas avgörandet av skattemål och socialförsäkringsmål. Antalet avgjorda mål vid migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen ökade med nio respektive en procent under 2014. Balanserade mål vid domstolarna Utveckling per domstolsslag 2012 2013 2014 Balanserade mål Tingsrätter Hovrätter Högsta domstolen Förändring Förändring 2012-2014 2013-2014 Antal % Antal % 74 988 73 544 70 004 -4 984 -7 % -3 540 -5 % 5 929 6 128 5 562 -367 -6 % -566 -9 % 1 430 1 742 1 506 76 5% -236 -14 % 37 566 36 790 33 931 -3 635 -10 % -2 859 -8 % Migrationsdomstolarna 4 884 5 752 5 059 175 4% -693 -12 % Kammarrätter exkl. migration 9 161 8 221 10 230 1 069 12 % 2 009 24 % Migrationsöverdomstolen 1 450 1 004 1 190 -260 -18 % 186 19 % Högsta förvaltningsdomstolen 2 837 2 871 2 006 -831 -29 % -865 -30 % 138 245 136 052 129 488 -8 757 -6 % -6 564 -5 % Förvaltningsrätter exkl. migration Summa totalt SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 13 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Balanssituationen vid tingsrätterna förbättrades ytterligare under 2014 och minskningen uppgår till fem procent. Även vid hovrätterna och Högsta domstolen minskade balanserna jämfört med föregående år. Minskningen uppgick till 9 respektive 14 procent. Balanssituationen vid förvaltningsrätterna har förbättrats avsevärt under treårsperioden, under 2014 minskade balanserna med åtta procent. Det är skattemålen som står för den största andelen av den totala balansminskningen. Även vid migrationsdomstolarna minskade balanserna under året, minskningen uppgår till tolv procent. Det motsatta gäller för kammarrätterna och migrationsöverdomstolen, där balanserna ökade med 24 respektive 19 procent. Framför allt var det socialförsäkringsmål vid kammarrätterna som utgjorde ökningen. Balanssituationen vid Högsta förvaltningsdomstolen förbättrades kraftigt under 2014. Minskningen uppgick till omkring 30 procent. 3.2 Verksamhetens mål Det övergripande målet för Sveriges Domstolar är att verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet och vara effektiv. Både kvalitet och effektivitet kan i viss mån mätas i omloppstider för avgjorda mål. För dessa har verksamhetsmål satts upp av regeringen. För den dömande verksamheten uttrycks verksamhetsmålen för 2014 på följande sätt. Huvuddelen (75 procent) av brottmålen, exklusive förtursmål, ska inte ta längre tid än fem månader att avgöra i tingsrätt respektive hovrätt. För tvistemålen, exklusive gemensam ansökan om äktenskapsskillnad, ska huvuddelen inte ta längre tid än sju månader att avgöra i tingsrätt respektive fem månader i hovrätt. För målen i förvaltnings- och kammarrätterna, exklusive förturs- och migrationsmål, ska huvuddelen inte ta längre tid än sex månader att avgöra i respektive instans. 14 För migrationsmålen ska merparten (90 procent) inte ta längre tid än fyra månader att avgöra. För avlägsnandemål avseende ensamkommande barn är dock inriktningen att merparten inte ska ta längre tid än två månader och för verkställighetsmål är inriktningen att merparten inte ska ta längre tid än en månad att avgöra. För migrationsmålen vid Migrationsöverdomstolen ska merparten inte ta längre tid att avgöra än två månader. För den beslutande och rättsvårdande verksamheten ska huvuddelen (75 procent) av ärendena vid hyres- och arrendenämnderna (exklusive ärenden om avstående av besittningsskydd för bostad och lokal samt ärenden om lokalmedling) inte ta längre tid än fyra månader att avgöra. Domstolarna och hyres- och arrendenämnderna ska även i samråd med Domstolsverket sätta egna verksamhetsmål för det närmaste året. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 3.2.1 Tabell 4 Uppfyllelsen av regeringens verksamhetsmål Omloppstider för regeringens verksamhetsmål Domstolsslag/målkategori Omloppstid i månader för avgjorda mål 90:e percentilen för migrationsmål, 75:e percentilen för övriga mål Mål Tingsrätter – Tvistemål exkl. gem. ansökan om äktenskapsskillnad – Brottmål exkl. förtursmål Hovrätter – Tvistemål – Brottmål exkl. förtursmål Förvaltningsrätter – Samtliga mål exkl. förtursmål och migrationsmål Kammarrätter – Samtliga mål exkl. förtursmål och migrationsmål Hyres- och arrendenämnder – Samtliga ärenden exkl. avstående- och lokalmedlingsärenden Resultat 2012 2013 2014 7,0 5,0 7,3 4,9 7,2 4,9 7,0 4,8 5,0 5,0 5,0 7,2 5,6 7,6 6,3 7,5 6,0 8,5 7,0 6,4 6,0 6,8 7,5 7,0 4,0 5,4 7,4 7,5 – Avlägsnandemål, ensamkommande barn 2,0 4,4 3,4 3,4 - – Verkställighetsmål 1,0 1,2 1,1 – Migrationsmål, totalt Migrationsöverdomstolen 4,0 7,7 6,0 1,0 6,8 – Migrationsmål, totalt 2,0 2,5 2,6 2,3 Migrationsdomstolar I den högra kolumnen används pilar och färgmarkering för att ange om verksamhetsmålet uppnås eller inte, samt riktningen för omloppstidens utveckling. En nedåtgående pil visar på förbättring från föregående år, dvs. omloppstiden minskade. En uppåtgående pil visar på försämring från föregående år, dvs. omloppstiden ökade. Ett streck visar på oförändrad omloppstid. En grön pil indikerar att regeringens verksamhetsmål uppnås, medan en röd pil indikerar att verksamhetsmålet inte uppnås. Domstolarnas och nämndernas resultat förbättrades för merparten av regeringens verksamhetsmål 2014. Under året förbättrades resultatet för sju och försämrades för tre av elva verksamhetsmål. Tre av regeringens verksamhetsmål uppnåddes och det var tingsrätterna som uppnådde målet för brottmål och tvistemål samt migrationsdomstolarna som uppnådde målet för verkställighetsmål. Övriga verksamhetsmål uppnåddes inte. Vid tingsrätterna förbättrades resultatet för både tvistemål och brottmål under det senaste året. I hovrätterna försämrades resultatet för tvistemål medan resultatet för brottmål förbättrades under 2014. Förvaltningsrätterna har fortsatt att förbättra omloppstiden för verksamhetsmålet exklusive migrationsmål och närmar sig regeringens målsätt- SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 ning på 6,0 månader. Förklaringen till förbättringen är framför allt det allt bättre balansläget och att arbetet i förvaltningsrätterna har stabiliserats efter förvaltningsrättsreformen år 2010 och den stora måltillströmning som då också skedde. Även i kammarrätterna förbättrades omloppstiden för verksamhetsmålet exklusive migrationsmål. Vid hyres- och arrendenämnderna försämrades omloppstiden marginellt. Omloppstiderna vid migrationsdomstolarna förbättrades marginellt under 2014 för verkställighetsmål medan de försämrades för migrationsmål totalt och var oförändrade för avlägsnandemål avseende ensamkommande barn. Det skedde en förbättring av omloppstiderna vid Migrationsöverdomstolen. Det ska framhållas att regeringens verksamhetsmål är definierade utifrån omloppstiden för den 15 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 75:e percentilen (90:e percentilen för migrationsmålen). Det innebär att 75 procent av de avgjorda målen har en kortare omloppstid än de ovan redovisade resultaten. I regeringens verksamhetsmål är dessutom förtursmålen, som ska avgöras inom givna och korta tidsramar, exkluderade vilket innebär att omloppstiderna beräknas på mål som normalt sett tar längre tid att handlägga. Diagram 2 Antal domstolar och nämnder som uppnår respektive inte uppnår regeringens verksamhetsmål Antal domstolar som klarar verksamhetsmålet Antal domstolar som inte klarar verksamhetsmålet 100% 90% 80% 17 1 19 7 70% 3 60% 6 50% 40% 30% 31 6 0% 4 1 0 0 5 1 0 0 Det finns flera domstolar och nämnder som uppfyller regeringens verksamhetsmål även om domstolsslaget som helhet inte uppnår dem. Fem förvaltningsrätter klarade verksamhetsmålet 2014, vilket kan jämföras med 2013 då fyra förvaltningsrätter klarade målet. En kammarrätt, Kammarrätten i Jönköping, uppfyllde målet. Tre migrationsdomstolar klarade målet avseende verkställighetsmål och två hyresnämnder når vidare regeringens målsättning. Totalt sett uppnår domstolarna och nämnderna marginellt fler verksamhetsmål än under föregående år. Det finns inte några entydiga förklaringar till spridningen i resultatet mellan olika domstolar inom samma domstolsslag. Att det skiljer sig åt i måluppfyllelse mellan olika domstolar kan förklaras av en mängd olika faktorer. Inom varje domstolsslag finns domstolar av olika storlek och med skiftande förutsättningar. Domstolarnas egna förklaringsfaktorer fångades upp i en enkät 16 4 3 29 20% 10% 6 2 0 om måluppfyllelsen, som gick ut till samtliga domstolar i slutet av 2014. I enkätsvaren angav domstolarna de starkast bidragande orsakerna till domstolens utfall i förhållande till regeringens verksamhetsmål 2014. De angav också om några särskilda åtgärder har vidtagits som påverkat utfallet och vilka framtida förväntade effekter det finns av dessa åtgärder. Ett stort antal domstolar framförde som framgångsfaktorer för måluppfyllelsen en effektivare ledning och styrning av verksamheten och åtgärder inom ramen för den inre organisationen. Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete framhölls av flera domstolar. Sådant arbete sker såväl med mer intern inriktning och kan då exempelvis avse arbetsformer, handläggnings- och delgivningsrutiner samt domskrivningsfrågor som med mer extern orientering i form av till exempel bemötandeprojekt och samarbete med andra intressenter. Flera domstolar framhöll också att SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN medarbetarna är kompetenta och lojala vilket återspeglas i ett effektivt och gott internt samarbete. Några domstolar, framför allt tingsrätter, pekade också på en minskad måltillströmning som en underlättande faktor för måluppfyllelsen. När det gäller försvårande omständigheter menade ett antal domstolar att personalomsättning och rekryteringssvårigheter minskade möjligheterna att uppnå verksamhetsmålen. Det var främst domstolar som haft långvariga domarvakanser som pekade på rekryteringssvårigheter men även domstolar som haft svårt att rekrytera beredningspersonal framhåller denna faktor. Även faktorer relaterade till sjukdom, ledigheter och vakanser fördes fram som försvårande. En väsentlig faktor när det gäller måluppfyllelsen är balanssituationen. Det finns ett tydligt samband mellan balansernas storlek, åldersstruktur och omloppstidernas längd. Många domstolar, i första hand sådana som inte uppnår regeringens verksamhetsmål, framhöll att man under 2014 arbetat med balansavarbetningsinsatser, främst av äldre mål, eller att man gjort andra prioriteringar riktade mot vissa måltyper. De totala balanserna vid domstolarna minskade under 2014. Satsningarna på balansavarbetning och det totala balansläget ger bra förutsättningar för att omloppstiderna kan minska under 2015. Målens ökande komplexitet och förekomsten av omfattande mål och mål med lång förhandlingstid angavs i enkätsvaren som försvårande omständigheter för både tingsrätter och hovrätter. Utvecklingen mot att förhandlingstiderna ökar har fortsatt under 2014. Beträffande de allmänna förvaltningsdomstolarna och då främst kammarrätterna framhölls vidare stora grupper av seriemål som en försvårande faktor. Verksamhetsmålen utgör en naturlig utgångspunkt i domstolarnas verksamhetsplanering och måluppfyllelsen följs upp löpande under året. Arbetet med resultatdialoger, som inleddes 2012– 2013, fortsatte under 2014. Sådana dialoger genomfördes med samtliga domstolar och nämnder, bland annat med syfte att få en fördjupad förståelse av vad som påverkar måluppfyllelsen. 3.2.2 Bedömning av måluppfyllelse Resultatet för Sveriges Domstolar förbättrades totalt sett under 2014, även om det finns vissa negativa förändringar under året. Den målökning som ägt rum under en följd av år avtog och det totala antalet inkomna mål minskade under 2013 och 2014. Detta har gett domsto- SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 larna bättre förutsättningar att minska balanserna av mål. Antalet avgjorda mål var i princip oförändrat i förhållande till 2013 men genom att domstolarna avgjorde fler mål än vad som kommer in minskade balanserna. Omloppstiderna minskade för sju av elva av de måltyper som regeringen satt verksamhetsmål för och resultatet mätt i antalet domstolar som klarar verksamhetsmålen var marginellt förbättrat i förhållande till föregående år. Domstolarnas resultat i förhållande till regeringens verksamhetsmål 2014 har påverkats av en mängd olika åtgärder som genomförts under flera år. I en analys av resultatförändringen mellan 2013 och 2014 kan måluppfyllelsen diskuteras med utgångspunkt i arbetsbelastning, produktivitet och insatta resurser. Arbetsbelastningen är främst beroende av antalet inkomna mål, men påverkas även av förekomsten av stora mål, komplexiteten i målen och målbalansens sammansättning. Domstolarnas arbetsbelastning på totalnivå påverkades av den minskade måltillströmningen mellan 2013 och 2014. Mot detta ska vägas att i mål som avgjorts efter förhandling ökade den genomsnittliga förhandlingstiden beträffande tvistemål och brottmål vid tingsrätt och avseende brottmål i hovrätt. Antalet stora mål, definierade som mål med en huvudförhandlingstid över 100 timmar, ökade i dessa domstolsslag och likaså blev huvudförhandlingstiden i dessa mål längre. I hovrätt har förhandlingstiden i dessa mål i det närmaste fördubblats jämfört med 2013. Seriemålen vid allmän förvaltningsrätt påverkar också den totala arbetsbelastningen. Komplexa och inte minst omfattande mål framhålls också i flera domstolars enkätsvar som en försvårande faktor för måluppfyllelsen. Arbetsproduktiviten, det vill säga produktiviteten definierad som antal avgjorda mål per årsarbetskraft, försämrades under året. Det totala antalet avgjorda mål per årsarbetskraft minskade från 73,5 år 2013 till 72,3 år 2014. Antalet avgjorda mål per årsarbetskraft har främst förbättrats vid förvaltningsrätterna och försämrats i kammarrätterna. Produktiviteten definierad som kostnader för avgjorda mål förbättrades svagt på totalnivå under 2014. Den förbättrade produktiviteten kan förklaras av att antalet avgjorda mål ökade, samtidigt som kostnaderna var oförändrade. Jämfört med föregående år minskade styckkostnaden för ett genomsnittligt avgjort mål i flera domstolsslag. 17 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Vid tingsrätterna, kammarrätterna och Högsta förvaltningsdomstolen ökade dock styckkostnaderna något för ett genomsnittligt avgjort mål under det senaste året. Insatta personalresurser vid domstolarna ökade under 2014. Det totala antalet årsarbetskrafter ökade med två procent. Det var framför allt i tingsrätterna och hovrätterna som ökningen skedde. Antalet årsarbetskrafter minskade något vid Högsta förvaltningsdomstolen och i Migrationsöverdomstolen. Det totala antalet årsarbetskrafter 2014 var 5 378, jämfört med 5 267 föregående år. Den ökning som skedde var framför allt hänförlig till icke ordinarie domare och medarbetare inom administrationen. Antalet ordinarie domare ökade, jämfört med 2013, med 29 årsarbetskrafter, vilket dock främst kan förklaras 3.2.3 av att pensionerade domare, som tillfälligt tjänstgör i domstolarna, tidigare redovisades i personalgruppen administration. Det totala antalet avgjorda mål 2014 var i princip oförändrat i förhållande till föregående år. Under den senaste femårsperioden har dock antalet avgjorda mål ökat med fem procent och balanserna av mål har under motsvarande period minskat med 16 procent. När balanserna minskar ökar förutsättningarna på sikt att omloppstiderna blir kortare och det underlättar möjligheten att uppfylla regeringens verksamhetsmål. I de kommande avsnitten om respektive domstolsslag kommer måluppfyllelsen att kommenteras utifrån arbetsbelastning, produktivitet och insatta resurser på motsvarande sätt. Faktorer som påverkat omloppstider Återrapporteringskrav angivet i regleringsbrevet: • Domstolsverket ska särskilt redovisa en analys av vilka faktorer som har påverkat omloppstiderna den senaste tioårsperioden. I det följande redogörs för omloppstidernas utveckling 2005–2014 och tänkbara faktorer som påverkat utvecklingen2. Redogörelsen omfattar tingsrätt, förvaltningsrätt, hovrätt och kammarrätt och fokuserar framför allt på utvecklingen för de totala omloppstiderna per domstolsslag för de av regeringen sex uppsatta verksamhetsmålen3. En utförligare redovisning görs i Domstolsverkets rapport ”Omloppstidens utveckling 2005-2014” 3 Regeringens verksamhetsmål som de i dag används kom 2007. Målsättningarna och sättet att mäta dem har i vissa fall justerats vilket i berörda fall framgår. 2 18 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Omloppstidens utveckling 2005–2014 Diagram 3 Omloppstider tingsrätt 2005–2014 Brottmål exkl. förtur 10,0 9,5 9,1 Tvistemål exkl. gem. ansökan 9,3 8,6 8,0 7,0 6,0 6,0 5,6 5,5 5,5 5,3 7,6 7,9 5,1 5,2 7,3 7,2 7,0 4,9 4,9 4,8 4,0 2,0 0,0 2005 2006 2007 2008 I tingsrätterna har omloppstiden för brottmål exklusive förtursmål de senaste tio åren varierat relativt lite. Efter en uppgång 2005–2007, åren dessförinnan låg omloppstiden kring 5 månader, har omloppstiden minskat och de senaste tre åren stabiliserats på en nivå strax under regeringens målsättning. Omloppstiderna för tvistemål exklusive gemensam ansökan låg kring dryga nio månader i början av mätperioden för att därefter kraftigt minska till sina lägsta nivåer 20094. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Därefter skedde en uppgång som dock bröts och omloppstiden har de senaste tre åren legat stabilt kring regeringens målsättning om sju månader. Värt att påtala i sammanhanget är att handläggningstiden för familjemål delvis styrs av faktorer som domstolarna har svårt att påverka, till exempel tid för genomförande av vårdnadsutredningar. Generellt har också familjemålen betydligt längre omloppstider än dispositiva tvistemål. Från och med 2009 frånräknas betänketiden i mål om äktenskapsskillnad då tingsrätterna ej kan påverka handläggningen under denna tid. Resultatet från 2009 är därmed ej fullt jämförbart med tidigare år. 4 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 19 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Diagram 4 Omloppstider hovrätt 2005-2014 Brottmål exkl. förtur Tvistemål totalt 12,0 10,0 11,0 10,7 9,3 9,2 10,0 9,7 8,9 9,6 8,2 8,0 7,7 7,4 7,2 7,6 7,2 6,0 5,0 6,3 5,6 5,0 4,7 4,0 7,5 2,0 0,0 2005 2006 2007 2008 2009 Vid hovrätterna har omloppstiderna för brottmål exklusive förtursmål och för tvistemål utvecklats relativt lika. Det var en nedåtgående trend fram Diagram 5 2010 2011 2012 2013 2014 till 2010, därefter har omloppstiderna stabiliserats kring dryga 7 respektive 5–6 månader, dock med stigande trend för tvistemålen. Omloppstid förvaltningsrätt 2005–2014 Totalt exkl. förtur o migration 12,0 10,0 10,0 9,7 9,1 8,7 8,1 8,0 8,5 8,1 7,0 6,4 6,0 6,4 4,0 2,0 0,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Vid förvaltningsrätterna har omloppstiden för det av regeringen uppsatta verksamhetsmålet varierat upp och ner under mätperioden. 20 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Diagram 6 Omloppstider kammarrätt 2005–2014 Totalt exkl. förtur o migration 14,0 12,8 12,0 10,9 10,0 10,8 10,0 9,5 9,0 8,0 7,2 7,5 6,8 6,0 7,0 4,0 2,0 0,0 2005 2006 2007 2008 2009 Kammarrätterna har för mätperioden haft en i princip konstant minskning av omloppstiden, dock från en initialt högre nivå jämfört med förvaltningsrätterna. En inbromsning av minskningen har dock skett de senaste åren. Tilläggas kan att omloppstiderna var mycket höga under åren 2000–2004, som högst 18,6 månader 2001. Nedgången har således varit mycket kraftig. Faktorer som påverkat omloppstidens utveckling Vid en jämförelse mellan omloppstidernas förändring vid respektive domstolsslag och utvecklingen för målinflödet respektive målinflödet i förhållande till insatta resurser (årsarbetskrafter5) framkommer en komplex bild. Vid de allmänna domstolarna steg målinflödet under en rad år samtidigt som omloppstiderna minskade. Mer resurser i form av årsarbetskrafter TR/HR: Fastighetsråd, miljöråd, tekniskt råd, pensionerade domare, lagmän utan domstol samt förstärkningsstyrkan ej inkl. Adm. personal vid mark o miljö inkluderade 2000–2010. Fiskaler räknas som 100 procent på grund av att det inte går särskilja fiskaler från övriga icke ord domare för åren 2000–2006. FR/KR: Årsarbetskrafter (Åa) exklusive personal vid migrationsdomstolarna, pensionärer, lagmän utan domstol och förstärkningsstyrka. Antal Åa 2006 reducerade med 100 Åa i förhållande till årsredovisningen, hänsyn tagen till migration. Fiskaler, assessorer och externa adjunkter räknas 1 Åa domare. 5 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 2010 2011 2012 2013 2014 sattes in under åren med kraftig målökning, så även de senaste åren, men då målen steg kraftigt ökade antalet inkomna mål och ärenden per årsarbetskraft, inte minst vid tingsrätterna. Därmed inte sagt att vare sig målinflödet eller resurstillskotten inte påverkat omloppstiderna. Resurstillskotten har varit av stor betydelse för att hålla balanserna nere och har därmed bidragit till lägre omloppstider under perioden. Omloppstiderna har istället snarare minskat även i perioder när målinflödet stigit avsevärt, vilket kan förklaras av dels ökade personella resurser, dels av en produktivitetsförbättring. Ovanstående resonemang är i stora drag giltigt även för kammarrätterna medan det för förvaltningsrätterna åtminstone i början av mätperioden finns en viss samvariation mellan förändring i målinflöde och omloppstider. Antalet årsarbetskrafter har vid förvaltningsdomstolarna legat relativt stabilt. I detta sammanhang har troligen tillkomsten av migrationsdomstolarna 2006 påverkat utfallet för omloppstiderna. Initialt tog reformen resurser och kraft från de berörda domstolarna, men då antalet migrationsmål inte nådde upp till kalkylerade nivåer de första åren kunde medarbetare vid migrationsdomstolarna till viss del avverka andra mål vid förvaltningsdomstolen. Även stöd av förstärkningsstyrkor och pensionerade domare har varit av stor betydelse för domstolarna i arbetet med att minska balanser och sänka omloppstider, inte minst för förvaltnings- 21 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN rätterna i samband med förvaltningsrättsreformen och vid de generella balansavarbetningsinsatserna under framför allt åren 2006–2009. Det bör tilläggas att om målen vid underrätterna viktas6 syns samma mönster. En uppenbart förändrad tyngd i målen som stark påverkansfaktor, det vill säga att målen blivit generellt lättare eller svårare att handlägga och därmed kan ha bidragit till omloppstidernas utveckling, finns det därmed inga klara belägg för. För framför allt kammarrätternas del har en kraftig måltillströmning av enskild måltyp (framför allt under åren 2011–2012 och 2014) potentiellt påverkat utfallet. Att andelen skattemål av totalt inkomna mål minskat har också sannolikt bidragit till kortare omloppstider. Skattemål har i regel lång omloppstid. Sammanfattningsvis korrelerar förändringen, och i många fall förbättringen av omloppstiderna, inte till fullo med externa faktorer som förändrad måltillströmning, att målbalansens sammansättning förändrats (tyngden i målen) eller att de personella resurserna i förhållande till målvolymen förändrats. Perioder av förändrad måltillströmning och resursförstärkningar har varit av betydelse, men kan inte ensamt förklara utvecklingen. Förklaringen till omloppstidens utveckling bör därför även sökas bland interna faktorer som domstolarnas arbetsformer, organisation, ledning och styrning och förändringar i det processuella regelverket och externa organisatoriska förutsättningar. Det vill säga faktorer som ökat domstolarnas produktivitet. Det finns en rad organisatoriska och processuella förändringar som i vissa fall uppenbart haft påverkan på omloppstiderna och i andra fall potentiellt kan ha haft inverkan. Den första är tillkomsten av verksamhetsmålen som de idag är utformade. Detta skedde 2007, och utöver justeringar av målsättningarna för hovrätterna, är de detsamma idag. Före 2007 fanns ett större antal verksamhetsmål som inte enbart fokuserade uttalat på omloppstider. Hur domstolen styr och arbetar med uppföljning av dessa varierar och det kan vara en påverkansfaktor för utfallet. En rad organisatoriska förändringar har skett såsom en kraftig minskning av antalet tingsrätter under framför allt åren 1999–2006, förändringen av organisationen för Stockholmstingsrätterna 2007, tillkomsten av migrationsdomstolarna 2006 samt mark- och 6 Samma vikter som vid resursfördelningen 2014 22 miljödomstolarna 2011 och slutligen förvaltningsrättsreformen 2010. År 2011 flyttades dessutom vissa ärendetyper från tingsrätt för att renodla verksamheten, något som möjligen påverkat omloppstiderna i mer begränsad utsträckning. Utöver detta har EMR-reformen som trädde i kraft den 1 november 2008 medfört avsevärt kortare omloppstider, framför allt för tvistemålen. Detta är naturligt eftersom reformen bland annat innebar att samtliga tvistemål omfattas av prövningstillstånd. Utöver dessa mer uppenbara förändringar som potentiellt kan ha haft inverkan finns en rad faktorer som dels lyfts fram i olika utredningar, dels lyfts fram av Domstolsverket i olika rapporter och slutligen betonas av domstolarna själva i bland annat den av Domstolsverket årligen återkommande enkäten i samband med årsredovisningen. I Statskontorets rapport ”Domstolarnas inre arbete – en utvärdering” (2009:20), Ernst & Youngs rapport ”Översyn av ordinarie domares och hyresråds arbetssituation” och i det av Domstolsverket genomförda erfarenhetsutbytet (ERFA) lyfts det faktum att det inte finns en bästa organisationsform. Denna bör anpassas efter lokala förhållanden. En förändrad yttre (exempelvis färre domstolar) och inre organisation har gett en bättre grund och förutsättning att sänka omloppstider, något som i många fall också skett. Detta kräver dock att även arbetssätt och rutiner förändras inom domstolen, det vill säga inte bara ”ramarna” utan även ”innehållet” ändras. Man talar om att en ”kulturförändring” är nödvändig för att uppnå önskvärd effekt. Vidare lyfts, både av externa utredningar7 och domstolarna själva, problematiken kring rekrytering av domare och den inom en rad yrkeskategorier höga personalomsättningen. Detta kan potentiellt vara en faktor som påverkat omloppstiderna vid vissa domstolar och under begränsad tid. Bemötandefrågor bedöms som viktiga för att öka effektiviteten och därmed påverka omloppstiderna8. Att berörda parter förstår förutsättningarna och vad som förväntas av dem, domskrivning, bemötande, skriftväxling, ses som en viktig del för att öka effektiviteten. Se ex. ”Att överklaga till förvaltningsrätten – handläggningstider och information till enskilda” (Riksrevisionen 2014:6) 8 Se ex. ”Bemötande i domstol” (BRÅ 2013:11) 7 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Något som framkommit vid bland annat genomförda enkätundersökningar är att det är svårt att rangordna olika faktorers vikt och påverkan på omloppstiderna. Dock bedöms i ett flertal interna och externa rapporter 9 att ledning och styrning, genom sin påverkan på många övriga faktorer på domstol, är en nyckelfaktor. Samband mellan bland annat goda NMI-tal, samt hög grad av delegering och låga omloppstider har konstaterats. Ledning och styrningsfrågor ses där som en mycket viktig faktor. Vikten av detta har potentiellt också vuxit i betydelse när allt fler domstolar gått över från rotel- till en mer eller mindre renodlad beredningsorganisation. Det har också gått att se ett visst samband mellan kortare omloppstider och domstolar där personalen är nöjd med ledningen. Det har även konstaterats att korta omloppstider för brottmål tenderar att ge korta omloppstider för tvistemål, framtagna och efterlevda rutiner för brottmål spiller över på tvistemålshanteringen. Domstolarna är i många fall skiftande i storlek och geografisk placering, men i grunden är påverkans- och framgångsfaktorerna mer eller mindre desamma. Sammantaget är det dock svårt att lyfta fram en enskild faktor som styrt eller varit viktigare än andra. Att särskilja enstaka faktorer och påvisa hur mycket av omloppstidernas förändring de ligger bakom låter sig inte göras. Omloppstidernas utveckling har styrts av ett antal faktorer, både externa och interna, som i sin tur samverkar och påverkar varandra. Genom att ha en fungerande intern organisation kan potentiella förändringar i omvärlden hanteras på ett bättre sätt. Se ex. Statskontorets rapport ”Domstolarnas inre arbete – en utvärdering” (2009:20) 9 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 23 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 3.2.4 Åtgärder för snabbare hantering av ungdomsmål Återrapporteringskrav angivet i regleringsbrevet: • Domstolsverket ska särskilt redovisa handläggningstider i mål där personer under 21 år står åtalade samt vilka åtgärder som har vidtagits för att korta handläggningstiderna i dessa. Domstolsverket genomförde i november 2013 ett erfarenhetsutbyte mellan nio tingsrätter som bland annat syftade till att stödja domstolarna i att korta handläggningstiderna. Gemensamt identifierade deltagande tingsrätter ett antal faktorer som särskilt främjar en effektiv hantering med hög kvalitet av ungdomsmålen. Under 2014 sammanställde Domstolsverket slutsatser från erfarenhetsutbytet och tillhandahöll dessa för samtliga domstolar. Slutsatserna har fokus på vilka faktorer och åtgärder som särskilt påverkar domstolarnas omTabell 5 loppstider i brottmål där den tilltalade är 18–20 år och hur en strukturerad samverkan med externa aktörer bidrar till en effektiv hantering med hög kvalitet av ungdomsmålen. Under 2014 fortsatte domstolarna att arbeta med olika åtgärder för att korta handläggningstiderna. Exempel på sådana åtgärder är att det har skapats särskilda rutiner för ungdomsmålen, utsetts särskilda ungdomsdomare och ungdomshandläggare samt bestämts riktlinjer för när mål med tilltalade mellan 18 och 20 år ska sättas ut till huvudförhandling eller avgöras på handlingarna. Det kan förväntas att fler domstolar kommer att sätta egna tidsmål för att tydligare definiera innebörden av skyndsam hantering av ungdomsmål. Under 2014 togs också fasta statistikrapporter fram, så att domstolarna kontinuerligt kan följa omloppstiderna för ungdomsmål. Omloppstider för ungdomsmål (månader) 2012 2013 2014 Tingsrätter Antal avgjorda ungdomsmål 11 581 10 339 9 710 Medianomloppstid 1,6 1,6 1,6 Omloppstid för 75:e percentilen 3,0 3,1 3,0 Hovrätter Antal avgjorda ungdomsmål 1 244 1 071 1 033 Medianomloppstid 1,9 2,0 1,7 Omloppstid för 75:e percentilen 4,3 4,6 4,1 Omloppstiderna i mål där den tilltalade är mellan 15 och 17 år var betydligt kortare än i mål där den tilltalade är mellan 18 och 20 år. Medianomloppstiden i tingsrätt 2014 för den förstnämnda gruppen var 0,6 månader, vilket kan jämföras med 2,3 månader för den andra gruppen. Detta är naturligt eftersom det i gruppen 15–17 år finns en andel förtursmål. I de fall där det aktuella brottet kan ge fängelse i mer än sex månader ska huvudförhandlingen hållas inom två veckor från det att åtal väckts. Även i hovrätt var det stor skillnad på omloppstiderna för de olika grupperna. Mål där den tilltalade är mellan 15 och 17 år hade en medianomloppstid om 1,3 månader medan mål där den tilltalade är mellan 18 och 20 år avgjordes inom 3,4 månader. 24 Förändringarna av omloppstiden vid tingsrätterna var marginella medan omloppstiderna minskade i hovrätterna under året. 3.2.5 Balansavarbetningsinsatser Arbetet med att minska långa handläggningstider och stora balanser vid Sveriges Domstolar fortsatte under 2014. Dessa åtgärder fick en god effekt. Den totala överbalansen minskade med knappt 4 000 mål och uppgick vid årets slut till endast 2 000 mål vilket är den lägsta siffran sen begreppet överbalans infördes 2007. Balansavarbetningsinsatser leder ofta inledningsvis till längre omloppstider eftersom äldre mål avgörs, men har i förlängningen positiva effekter även på omloppstiderna. I det följande redovisas en del av de åt- SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN gärder som vidtogs vad gäller balansavarbetning under 2014 samt hur balanserna utvecklades. Den utökade förstärkningsstyrkan, som varit i gång sedan juli 2012, bestod under 2014 i snitt av 15 domare inklusive kanslichefen. Målsättningen är att utöka styrkan till ca 20 domare. Förstärkningsdomarna anlitas på kontrakt som löper över två år i taget. Under året förnyades ett antal kontrakt samtidigt som ett par domare avgick med pension. Under hösten gjordes ett par ersättningsrekryteringar och inför 2015 består styrkan av 16 domare. Tre av dessa är domare från förvaltningsdomstol. Syftet med förstärkningsstyrkan är att kunna täcka upp tillfälliga behov av ökad domararbetskraft hos domstolarna. Behoven kan till exempel uppstå när en domstol har en domare som genomgår utbildning vid Domstolsakademin, vid långvarig sjukfrånvaro, för att minska stora balanser eller vid handläggningen av större mål. Planering och prioriteringar av förstärkningsstyrkans insatser görs regelbundet av kanslichefen i samråd med Domstolsverket. Förstärkningsstyrkan gjorde insatser i sammanlagt 36 domstolar under året. Det var en stor spridning i storleken på insatserna, någon domstol fick hjälp av två förstärkningsdomare större delen av året medan andra fick hjälp någon enstaka dag. Behoven och orsakerna såg också mycket olika ut. Eftersom förstärkningsdomarna i många fall täcker upp vid vakanser är det svårt att i statistiken se att insatserna gett direkta effekter i minskat antal mål i balans. I vissa fall kan det vara så att balanserna ökat trots insatsen, men det är troligt att antal mål i balans hade ökat i än större omfattning om domstolen inte fått hjälp av förstärkningsstyrkan vid exempelvis en vakans eller sjukskrivning. Vid förvaltningsrätterna i Stockholm och Härnösand var insatserna från förstärkningsstyrkan omfattande. Syftet vid dessa domstolar var balansavarbetning. I Stockholm bedrevs ett särskilt avarbetningsprojekt för de så kallade lärarlegitimationsmålen. Även tingsrätterna i Södertälje och Malmö fick omfattande hjälp från förstärkningsstyrkan. Här handlade det om förstärkning vid avgörandet av stora mål. Det finns även lagmän som inte längre är myndighetschefer och som tjänstgör i olika domstolar som förstärkning. Dessa har dock blivit färre genom åren till följd av att de uppnått pensionsålder. Under 2014 fanns endast tre anställda i denna grupp. Utöver förstärkningsstyrkan och SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 nämnda lagmän anlitar många domstolar pensionerade domare för att klara sin verksamhet. Totalt arbetade 61 årsarbetskrafter pensionerade domare vid domstolarna under 2014, vilket var en liten minskning sedan 2013 då sammanlagt 64 årsarbetskrafter pensionerade domare anlitades. Domstolarna tilldelades även under 2014 ekonomiska resurser för att göra tillfälliga insatser för att minska målbalanserna och korta omloppstiderna. I huvudsak handlade det om att i förtid generationsväxla medarbetare genom dubblering av anställningar under en period och genom tillfälligt anställda medarbetare. Särskilda överenskommelser, som bland annat innehåller en plan och målsättning för balansavarbetningsprojekten, upprättades mellan Domstolsverket och de domstolar som fick särskilda medel för balansavarbetning. Dessa överenskommelser innefattade även en tät uppföljning av resultaten. Budgeterade medel för balansavarbetning uppgick under 2014 till cirka 17 mnkr. Medel fördelades till elva domstolar med relativt stora överbalanser eller många äldre mål i balans. Drygt hälften av de extra budgetmedlen fördelades till tingsrätter och resterande till förvaltningsrätter. Effekten av insatserna kan inte mätas isolerat från den ordinarie verksamheten, bland annat beroende på att medel i vissa fall gavs i samband med organisationsförändringar samt att en del medel inte kunde utnyttjas för avsett ändamål. Av de domstolar som fick balansavarbetningsmedel minskade alla sina balanser, med undantag av Förvaltningsrätten i Falun. Vid några av dessa domstolar minskade balanserna kraftigt. Göteborgs tingsrätt är den domstol som fick mest extra medel för att avarbeta balanser. Domstolen minskade kraftigt sina balanser av både brottmål och tvistemål men uppnådde inte målsättningen att helt arbeta bort sin överbalans. Anledningen till detta var att man inte lyckades sätta ut tillräckligt många mål till förhandling. Tingsrätten har därför valt att väsentligt omorganisera sitt kansli. Sundsvalls, Södertälje, Umeå och Västmanlands tingsrätter hade också svårt att uppnå sina målsättningar men förbättrade även de sina resultat. Solna och Södertälje tingsrätter sticker ut särskilt med mycket kraftiga minskningar av sin överbalans. Förvaltningsrätterna i Falun, Linköping och Uppsala är de förvaltningsrätter som fick mest medel för att arbeta ner balanser. Förvaltningsrätterna i Linköping och Uppsala minskade sina balanser men uppnådde inte sin målsättning. 25 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Det beror bland annat på att insatserna kom igång senare än beräknat samt på grund av tjänstledigheter. Förvaltningsrätten i Falun försämrade under året sin balanssituation vilket till viss del kan förklaras av att erfarna medarbetare slutat. Förvaltningsrätten i Härnösand uppnådde sin målsättning vid halvårsskiftet, men på grund av personalomsättning ökade balanserna igen under andra halvåret. Förvaltningsrätten i Diagram 7 Umeå uppnådde som enda domstol sitt mål med balansavarbetningen. De sjunkande balanserna i domstolarna med extra medel för balansavarbetning, berodde i vissa fall på en låg måltillströmning. I några fall fick de extra resurserna inte avsedd effekt på antalet avgjorda mål i domstolen. Åldersstrukturen för domstolarnas totala balans per den sista december 2014 redovisas nedan. Andelen balanserade mål äldre än 6, 12 och 24 månader vid domstolarna 2012-2014 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Äldre än 6 månader Äldre än 12 månader Äldre än 24 månader 2012 32,4% 10,6% 2,8% 2013 31,3% 10,2% 2,7% 2014 31,9% 10,0% 2,6% Andelen balanserade mål äldre än 6 månader uppgick till 32 procent 2014, vilket var en marginell ökning jämfört med föregående år. Andelen mål äldre än 12 månader och 24 månader var i princip oförändrad jämfört med föregående år. Antalsmässigt minskade dock de äldre balanserade målen precis som den totala balansen. Domstolarnas totala balans kan också, med hjälp av en beräkningsmodell, delas upp i en så kallad arbetsbalans och överbalans. Med arbetsbalans avses det antal mål i balans som statistiskt är förenligt med en normal handläggning av målen. Om balansens storlek inte överstiger denna 26 nivå kan i princip regeringens verksamhetsmål uppnås. Det antal mål som överstiger arbetsbalansen definieras som överbalans och det är den som bör avarbetas. Vid utgången av 2012 uppgick den totala överbalansen till 6 692 mål. Vid utgången av 2013 minskade siffran till 5 817 mål och vid utgången av 2014 var den totala överbalansen 1 982 mål. I diagram 8 visas utvecklingen av överbalanserna per domstolsslag under de tre senaste åren. För Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen och Migrationsöverdomstolen har ingen beräkning gjorts av arbetsbalans eller överbalans. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Diagram 8 Sammanställning av överbalanser 2012, 2013 och 2014 8 000 6 692 7 000 5 817 6 000 5 000 Antal 4 000 1 982 3 000 2 000 1 000 0 -1 000 -2 000 20121231 20131231 20141231 Fr migration -459 41 -547 Fr övrigt 4 410 2 911 11 Kr 765 694 2 235 Tr 1 232 1 332 -207 Hr 744 839 490 Överbalanserna fortsatte att minska under året och är nu utraderade vid underrätterna. Samtliga domstolsslag inklusive migrationsdomstolarna redovisade lägre överbalans per den 31 december 2014 jämfört med ett år tidigare. Kammarrätterna var dock ett undantag då deras överbalanser ökade med drygt 1 500 mål. Förvaltningsrätterna, tingsrätterna och migrationsdomstolarna hade ingen överbalans alls eller en så kallad underbalans. Förvaltningsrätterna är det domstolsslag som uppvisade antalsmässigt störst minskning det senaste året. Fem av förvaltningsrätterna minskade sina överbalanser med mellan 15 och 20 procent. För Förvaltningsrätten i Stockholms del berodde det bland annat på att de fick in och av- SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 gjorde ett stort antal mål rörande ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Förvaltningsrätten i Linköping avgjorde ett stort antal mål rörande ROT och RUT, medan de andra förvaltningsrätterna hade en relativt hög avgörandetakt samtidigt som antalet inkomna mål var oförändrat. De lägre överbalanserna innebär goda förutsättningar för att omloppstiderna kan minska ytterligare under 2015. Det finns ett tydligt samband mellan balansernas storlek, åldersstruktur och omloppstidernas längd. Men detta samband har ofta en viss tidsförskjutning på så sätt att minskade balanser först på sikt leder till kortare omloppstider. 27 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 3.3 Tingsrätterna Återrapportering i avsnittet som bedöms följa av 3 kap. FÅB, myndighetens instruktion eller annat regeringsbeslut: • Totala antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål och ärenden. • Fastställda verksamhetsmål och måluppfyllelsen per domstol. • Skillnader i resultat mellan olika domstolar. • Överklagande- och ändringsfrekvenser. • Totala andelen balanserade mål äldre än sex respektive tolv månader. • Genomsnittlig styckkostnad för avgjorda mål redovisas i bilaga 2 och 3. Tabell 6 Tingsrätterna Antal tingsrätter Antal årsarbetskrafter Avgjorda mål per årsarbetskraft 2012 2013 48 48 2014 48 2 685 2 754 2 830 68 66 63 Genomsnittlig förhandlingstid för samtliga brottmål (timmar per mål) 1,2 1,2 1,2 Genomsnittlig förhandlingstid per brottmål som avgjorts efter förhandling (timmar per mål) 2,0 2,1 2,2 Genomsnittlig förhandlingstid för samtliga tvistemål exkl. gemensam ansökan (timmar per mål) 0,7 0,8 0,8 Genomsnittlig förhandlingstid per tvistemål som avgjorts efter förhandling (timmar per mål) 2,2 2,3 2,4 Andelen brottmål som avgjorts genom dom 75 % 73 % 70 % Andelen tvistemål exkl. gemensam ansökan som avgjorts genom dom 41 % 43 % 43 % Andelen förtursmål (mål med häktad eller tilltalad under 18 år) 13 % 12 % 13 % – Brottmål 10 % 11 % 11 % – Tvistemål 4% 4% 4% 14 % 14 % 15 % – Brottmål 38 % 37 % 36 % – Tvistemål 21 % 21 % 23 % – Totalt 24 % 23 % 23 % Överklagandefrekvens (andelen mål som överklagats till hovrätt) – Totalt Ändringsfrekvens (andel mål som ändrats av hovrätt) 28 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 3.3.1 Målutvecklingen Diagram 9 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid tingsrätterna 2010-2014 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Inkomna Avgjorda Balanserade 2010 181 343 178 631 77 102 2011 178 322 180 679 74 461 2012 183 510 182 712 74 988 2013 180 038 181 210 73 544 2014 175 538 178 871 70 004 Genomsnitt (5 år) 179 750 180 421 74 020 Den 1 juli 2014 höjdes ansökningsavgifterna för mål och ärenden vid tingsrätterna. Vid samma tillfälle infördes också en tilläggsavgift för ansökningar om betalningsföreläggande och vanlig handräckning som har inletts hos Kronofogdemyndigheten och som har överlämnats till domstolen för vidare handläggning. Det är ännu alltför tidigt att dra några slutsatser om de nya ansökningsavgifterna påverkar målinflödet till tingsrätterna. Under den senaste femårsperioden har tingsrätterna haft ett genomsnitt på ca 180 000 in- SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 komna respektive avgjorda mål per år. Under 2014 minskade antalet inkomna mål med två procent jämfört med året innan och antalet låg på en nivå som var två procent lägre än genomsnittet för femårsperioden. Även antalet avgjorda mål minskade i förhållande till föregående år och låg på en lägre nivå än genomsnittet för femårsperioden. Antalet balanserade mål fortsatte att minska och jämfört med 2010 som var det första året i jämförelseperioden har balanserna minskat med över 7 000 mål, vilket är en minskning med drygt nio procent. 29 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Tabell 7 Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid tingsrätterna 2012-2014 Utveckling per målkategori 2012 2013 2014 Inkomna mål Förändring Förändring 2012–2014 2013–2014 Antal % Antal % FT-mål 22 952 21 790 21 199 -1 753 -8 % -591 -3 % Gemensam ansökan 22 953 23 381 22 497 -456 -2 % -884 -4 % Övriga familjemål 17 149 18 184 17 779 630 4% -405 -2 % Övriga tvistemål 25 160 25 287 24 783 -377 -1 % -504 -2 % Summa tvistemål 88 214 88 642 86 258 -1 956 -2 % -2 384 -3 % Brottmål 89 823 85 543 83 699 -6 124 -7 % -1 844 -2 % Miljömål 2 323 2 276 2 475 152 7% 199 9% Fastighetsmål 1 071 1 145 1 212 141 13 % 67 6% PBL-mål 2 079 2 432 1 894 -185 -9 % -538 -22 % 183 510 180 038 175 538 -7 972 -4 % -4 500 -2 % Antal % Antal % FT-mål 22 472 22 178 21 595 -877 -4 % -583 -3 % Gemensam ansökan 21 929 23 412 22 718 789 4% -694 -3 % Övriga familjemål 16 840 18 158 18 519 1 679 10 % 361 2% Övriga tvistemål 25 276 25 743 26 292 1 016 4% 549 2% Summa tvistemål 86 517 89 491 89 124 2 607 3% -367 0% Brottmål 90 732 86 083 83 887 -6 845 -8% -2 196 -3 % Miljömål 2 335 2 285 2 502 167 7% 217 9% Fastighetsmål 1 094 1 072 1 311 217 20 % 239 22 % Summa totalt Avgjorda mål PBL-mål Summa totalt 2 034 2 279 2 047 13 1% -232 -10 % 182 712 181 210 178 871 -3 841 -2 % -2 339 -1 % Antal % Antal % 6 059 5 569 5 108 -951 -16 % -461 -8 % Balanserade mål FT-mål Gemensam ansökan 9 543 9 317 8 907 -636 -7 % -410 -4 % Övriga familjemål 11 128 11 291 10 716 -412 -4 % -575 -5 % Övriga tvistemål 14 406 14 015 12 573 -1 833 -13 % -1 442 -10 % Summa tvistemål 41 136 40 192 37 304 -3 832 -9 % -2 888 -7 % Brottmål 30 690 29 967 29 582 -1 108 -4 % -385 -1 % Miljömål 1 670 1 668 1 649 -21 -1 % -19 -1 % Fastighetsmål 754 826 728 -26 -3 % -98 -12 % PBL-mål 738 891 741 3 0% -150 -17 % 74 988 73 544 70 004 -4 984 -7 % -3 540 -5 % Summa totalt 30 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Under 2014 minskade antalet inkomna mål till tingsrätterna med två procent i förhållande till 2013, vilket motsvarar 4 500 mål. Minskningen avsåg samtliga målkategorier, förutom miljömål och fastighetsmål. Under 2014 hade 30 av totalt 48 tingsrätter en i olika utsträckning minskad måltillströmning. Övriga 18 tingsrätter hade en ökad eller, i fyra fall, en oförändrad tillströmning av mål. De som uppvisade störst procentuell minskning var Gotlands, Norrtälje och Uddevalla tingsrätter, medan de största ökningarna återfanns vid Hässleholms, Luleå och Ångermanlands tingsrätter. Det kan vidare framhållas att tillströmningen av mål vid de sju tingsrätterna i Stockholms län, totalt sett, minskade med knappt fem procent medan den vid Göteborgs tingsrätt ökade med en procent och vid Malmö tingsrätt minskade med en procent. Under åren 2000–2010 var det en konstant ökning av inkomna brottmål. Åren 2011–2014 minskade dock antalet inkomna brottmål och i förhållande till 2010 minskade brottmålen 2014 med drygt nio procent. Totalt sett under åren 2000–2014 ökade emellertid tillströmningen av brottmål med 34 procent. Tingsrätterna registrerar brottmålen uppdelade på fem kategorier: bötesmål, brott mot person, förmögenhetsbrott, ekonomisk brottslighet och övriga brottmål. Mellan 2013 och 2014 minskade antalet inkomna mål beträffande bötesmål och förmögenhetsbrott. För bötesmålen, som ofta avgörs på handlingarna och som normalt sett inte är så resurskrävande, var minskningen mycket kraftig eller 28 procent. Störst ökning skedde beträffande ekonomisk brottslighet med drygt 13 procent. Under 2014 minskade inkomna tvistemål något, eller med knappt tre procent. Minskningen kan hänföras till samtliga kategorier av tvistemål. Vid mark- och miljödomstolarna ökade antalet inkomna miljömål, medan fastighetsmål och PBL-mål minskade. Beträffande PBL-målen var SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 minskningen hela 22 procent, vilket motsvarar knappt 540 mål. Antalet avgjorda mål minskade under 2014 med omkring en procent, motsvarande cirka 2 300 mål. I jämförelse med 2013 ökade tingsrätterna antalet avgjorda familjemål och övriga tvistemål. Antalet avgjorda FT-mål, gemensamma ansökningar och brottmål minskade däremot. Antalet avgjorda brottmål minskade med omkring 2 200 mål, eller knappt tre procent. Antalet avgjorda miljömål och fastighetsmål ökade med 9,5 respektive 22,3 procent, medan antalet avgjorda PBL-mål minskade med omkring 10 procent. Sammanfattningsvis återspeglar antalet avgjorda mål, fördelat på de olika målkategorierna, väl antalet inkomna mål. Den 1 november 2008 genomfördes reformen ”En modernare rättegång”, EMR. Den medförde bland annat utökade möjligheter att avgöra brottmål med enbart skriftlig handläggning. I förhållande till 2008 har andelen brottmål som avgjorts efter förhandling sjunkit från 83 procent till 56 procent under 2014, vilket sannolikt till stor del kan hänföras till EMR. Även andelen brottmål som avgjorts genom dom har minskat under senare år. Andelen sådana mål har mellan 2012 och 2014 minskat från 75 procent till 70 procent. De mål som inte avgörs genom dom avgörs huvudsakligen genom slutligt beslut, där den vanligaste utgången är avskrivning. Tingsrätterna avgjorde under 2014 fler mål än vad som kom in och den totala balansen av mål minskade med knappt fem procent, vilket motsvarar omkring 3 500 mål. Vad gäller tvistemålen minskade balanserna för samtliga målkategorier. Totalt sett minskade balansen av tvistemål med drygt sju procent. Även balansen av brottmål minskade jämfört med 2013. Minskningen var marginell och uppgick till drygt en procent, eller 385 mål. I mark- och miljödomstolarna minskade balansen av miljömål marginellt, medan balansen av fastighetsmål och PBL-mål minskade kraftigt med omkring 12 respektive 17 procent. 31 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Diagram 10 Andelen balanserade mål äldre än sex och tolv månader vid tingsrätterna 2012-2014 40% Åldersstrukturen för balanserade mål försämrades marginellt beträffande mål äldre än sex månader jämfört med 2013. För mål äldre än tolv månader är åldersstrukturen oförändrad. Tingsrätternas samlade målbalans var vid årsskiftet 40 procent av det årliga målinflödet vilket, jämfört med 2013 då andelen var 41 procent, var en marginell förbättring. 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andelen balanserade mål > 6 månader Andelen balanserade mål > 12 månader 2012 35% 14% 2013 34% 13% 2014 35% 13% Tabell 8 Inkomna, avgjorda och balanserade ärenden vid tingsrätterna 2012-2014 2012 Ärendekategori 2013 2014 Domstolsärenden Förändring Förändring 2012-2014 2013-2014 Antal % Antal % Inkomna domstolsärenden 41 800 43 885 44 360 2 560 6% 475 1% Avgjorda domstolsärenden 44 226 43 194 44 513 287 1% 1 319 3% 9 074 9 661 9 455 381 4% -206 -2 % Antal % Antal % Balanserade domstolsärenden Konkurser Inkomna konkursansökningar Avslutade konkurser Balanserade konkurser 1 11 324 11 217 10 292 -1 032 -9 % -925 -8 % 7 001 7 923 7 922 921 13 % -1 0% 9 217 9 368 8 992 -225 -2 % -376 -4 % 1Balanserade konkurser avser öppna ärenden där beslut om försättande i konkurs meddelats. Balansen går inte att sätta i relation till inkomna konkursansökningar eftersom balansen endast avser konkurser som meddelats men ännu inte avslutats. Genom en reform som genomfördes i oktober 2011 överfördes vissa ärendetyper, bland annat registrering enligt äktenskapsbalken och dödande av handling, från allmän domstol till olika förvaltningsmyndigheter. Reformen genomfördes som ett led i strävandet att renodla domstolarnas verksamhet. Antalet inkomna domstolsärenden minskade fram till och med 2012, i förhållande till tiden innan reformen genomfördes. Under 2014 ökade antalet inkomna domstolsärenden, totalt sett, marginellt. Jämfört med 2013 ökade antalet inkomna utsökningsärenden, skuldsaneringsärenden och miljöärenden, medan antalet inkomna företagsrekonstruktioner och övriga domstolsärenden minskade. Även antalet avgjorda domstolsärenden har ökade något under 2014 och balanserna mins- 32 kade med drygt två procent eller cirka 200 ärenden jämfört med 2013. Antalet inkomna konkursansökningar minskade i förhållande till 2013. Antalet avslutade konkurser var oförändrat i förhållande till 2013, medan antalet balanserade konkurser där beslut om försättande i konkurs har meddelats minskade med fyra procent, motsvarande knappt 400 ärenden. 3.3.2 Verksamhetsmål och skillnader i resultat mellan olika domstolar Regeringens verksamhetsmål för tingsrätterna är att huvuddelen av brottmålen (exklusive förtursmål) inte bör ta längre tid än fem månader och tvistemålen (exklusive gemensam ansökan om SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN äktenskapsskillnad) inte bör ta längre tid än sju månader att avgöra. Resultatet 2014 för tingsrätterna totalt var 4,8 månader för brottmål och 7,0 månader för tvistemål. Båda verksamhetsmålen uppnåddes därmed och beträffande tvistemålen var 2014 det första år som målet uppnåddes. I förhållande till 2013 förbättrades resultatet för såväl brottmål som tvistemål. För brottmålen var förbättringen 0,1 månader och för tvistemålen var förbättringen 0,2 månader. Om familjemålen exDiagram kluderas från beräkningen, avseende tvistemål, kan noteras att omloppstiden 2014 var 5,4 månader. Det var jämfört med 2013 en förbättring med 0,3 månader. Omloppstiden för familjemålen styrs delvis av faktorer som domstolarna har svårt att påverka, till exempel tid för genomförande av vårdnadsutredningar. De enskilda tingsrätternas resultat redovisas i bilaga. Tingsrätternas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål 2014 10,0 9,0 Tvistemål totalt exkl gem ansökan 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 Brottmål exkl förtursmål Variationen mellan tingsrätterna var beträffande brottmålen 1,5–7,2 månader och när det gäller tvistemålen 2,4–9,0 månader. I förhållande till 2013 minskade spridningen mellan längsta och kortaste omloppstid för brottmålen, 5,7 månader jämfört med 6,4 månader. Även för tvistemålen minskade spridningen från 6,8 till 6,6 månader. En så liten spridning som möjligt i omloppstider mellan olika domstolar har ett egenvärde. Ur ett SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 rättssäkerhetsperspektiv bör det inte variera alltför mycket i tid för att få sin sak prövad i domstol beroende på var i landet man bor. Att spridningen för brottmålen minskade kan delvis förklaras av en förbättring av resultatet vid Sundsvalls tingsrätt, från 8,3 månader till 6,5 månader. Den minskade spridningen för tvistemålen har främst sin grund i att resultatet för ett antal tingsrätter förbättrades något. 33 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Tabell 9 Antal tingsrätter som uppfyller regeringens verksamhetsmål Verksamhetsmål 2012 2013 2014 Brottmål 29 32 31 Tvistemål 25 23 29 Uppfyller båda verksamhetsmålen 22 20 26 Uppfyller inget verksamhetsmål 16 13 14 År 2014 uppnådde 26 av 48 tingsrätter regeringens verksamhetsmål för såväl brottmål som tvistemål. Bland dessa föreligger en övervikt av små eller medelstora tingsrätter, medan det bara var en av de fem största tingsrätterna, nämligen Södertörns tingsrätt, som uppnådde båda verksamhetsmålen. 14 tingsrätter uppnådde inte något av regeringens verksamhetsmål. Jämfört med 2013 var det 2014 fler tingsrätter som klarade båda verksamhetsmålen och det var ytterligare en tingsrätt som inte klarade något av verksamhetsmålen. Att 29 tingsrätter uppnådde verksamhetsmålet för tvistemål måste bedömas som en mycket positiv utveckling. Spridningen av resultatet mellan landets 48 tingsrätter är svår att entydigt förklara. En omständighet som måste framhållas är givetvis de skiftande förutsättningar som gäller för olika tingsrätter där antalet inkomna mål varierar mellan cirka 560 och 14 200 per år. Några av de tingsrätter som hade de kortaste omloppstiderna hade också mer resurser i förhållande till målvolymen än övriga tingsrätter. Det beror på att de är små tingsrätter, som behöver ha en viss lägsta nivå på bemanningen för att verksamheten ska fungera. De 26 tingsrätter som 2014 uppnådde regeringens verksamhetsmål för såväl brottmål som tvistemål framhöll i enkäten om måluppfyllelse ett antal orsaker som underlättade måluppfyllelsen under året. En majoritet av dessa tingsrätter pekade på en effektivare ledning och styrning av verksamheten och åtgärder inom ramen för den inre organisationen som underlättande faktorer. Exempel på sådana åtgärder är att tydliga mål sätts upp, systematiskt utvecklings- och kvalitetsarbete, mer gemensamma handläggningsrutiner och förbättrade delgivningsrutiner. Omkring en tredjedel av de tingsrätter som uppnådde båda verksamhetsmålen betonade vidare ett gott internt samarbete och att medarbetarna är kompetenta och lojala. Vissa tingsrätter menade också att de varit lyckosamma i de rekryteringar som skett under året eller att personalomsättningen 34 varit låg. Externt samarbete med till exempel polis, åklagarmyndigheten och socialtjänsten framhölls också. Den minskade tillströmningen av mål nämndes också av några tingsrätter ha bidragit till måluppfyllelsen. Av de 26 tingsrätter som uppnådde båda verksamhetsmålen var det endast två tingsrätter som hade en överbalans. Försvårande faktorer som framhölls av de 14 tingsrätter som inte uppfyllde något av regeringens verksamhetsmål kan sammanfattas enligt följande. Drygt hälften av dessa tingsrätter pekade på att man under året arbetade med balansavarbetning, främst av äldre mål vilket leder till längre omloppstider, eller att det gjordes andra riktade prioriteringar mot vissa måltyper. Vidare framhölls målens komplexitet och storlek samt att förhandlingstiden i de mål som avgjorts efter förhandling blivit längre. Rekryteringssvårigheter beträffande såväl domare som beredningspersonal anfördes också av omkring en tredjedel av dessa tingsrätter. Otillräckliga personella resurser orsakade genom sjukdom, ledigheter och vakanser poängterades också av ett antal tingsrätter som en försvårande faktor. Av de 14 tingsrätter som inte uppnådde något verksamhetsmål var det hela tio tingsrätter som hade en överbalans. Övriga åtta tingsrätter som uppfyllde ett av regeringens två verksamhetsmål pekade sammanfattningsvis på i stort sett motsvarande faktorer i positiv eller negativ bemärkelse för måluppfyllelsen. Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete pågår såväl vid tingsrätter som uppfyllde regeringens verksamhetsmål som vid tingsrätter som inte uppnådde verksamhetsmålen. Arbetet sker i vissa fall gemensamt för grupper av domstolar, till exempel genom systematiskt erfarenhetsutbyte mellan domstolar. Andra åtgärder sker lokalt vid den enskilda domstolen. Inriktningen av åtgärderna kan se olika ut beroende på hur problembilden ser ut vid olika tingsrätter. Till exempel kan det vara fråga om kvalitets- och verksamhetsutveckling genom bemötandeprojekt, processkartläggningar och översyn av rutiner och arbetssätt, balansavarbetnings- och förstärkningsinsatser samt uppbyggnad av en SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN ändamålsenlig beredningsorganisation. Av enkäten framgick också att ett antal tingsrätter har varit inriktade på kvalitets- och utvecklingsåtgärder för att förbättra tvistemålshanteringen. Återrapporteringskrav angivet i regleringsbrevet: • Domstolsverket ska särskilt redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att korta handläggningstiderna vid Mark- och miljödomstolarna av tillståndsmål enligt miljöbalken respektive mål enligt plan- och bygglagen, samt hur de ökade resurserna som har tillförts genom budgetpropositionen för 2013 i övrigt har bidragit till en effektivare hantering av dessa måltyper. Mark- och miljödomstolsreformen genomfördes den 1 maj 2011. Redovisningen av ovanstående återrapporteringskrav sker här samlat för markoch miljödomstolarna samt Mark- och miljööverdomstolen. Tabell 10 Omloppstider i mark- och miljödomstolarna samt Mark- och miljööverdomstolen Omloppstider (mån) 75:e percentilen 2012 2013 2014 Mark- och miljödomstolarna Fastighetsmål 11,2 9,3 9,8 Miljömål 8,9 9,1 9,0 PBL-mål 5,7 6,1 7,2 Mark- och miljööverdomstolen Fastighetsmål 3,1 3,5 3,1 Miljömål 2,8 3,3 3,2 PBL-mål 2,1 2,6 2,4 I mark- och miljödomstolarna minskade omloppstiden för miljömål marginellt i förhållande till 2013 medan omloppstiderna för fastighetsmål och PBL-mål ökade. I Mark- och miljööverdomstolen minskade samtliga omloppstider något vid en jämförelse med 2013. Inom mark- och miljödomstolsorganisationen vidtogs ett antal åtgärder i syfte att förkorta handläggningstiderna för bland annat tillståndsmål enligt miljöbalken och PBL-mål och för att få till stånd en effektivare handläggning av dessa måltyper. Mark- och miljööverdomstolen har initierat kontinuerliga möten med de fem mark- och miljödomstolarna där olika gemensamma frågor diskuteras. Inom ramen för detta samarbete inleddes ett SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 arbete med att skapa gemensamma verksamhetsmål avseende handläggningstider samt förslag till förändringar av nuvarande processbestämmelser för att förenkla handläggningen av de olika måltyperna. Det finns vidare ett nätverk för mark- och miljödomstolarna som består av mellancheferna på respektive domstol. Ett motsvarande nätverk finns för domstolshandläggarna. Inom ramen för dessa nätverk tas frågor upp om handläggning av olika måltyper. Under hösten 2014 påbörjades, med Domstolsverkets hjälp, ett erfarenhetsutbyte mellan domstolarna. Representanter från respektive domstol kommer att träffas i början av 2015 och ha ett erfarenhetsutbyte när det gäller handläggningen av tillståndsmål och mål enligt planoch bygglagen. I det sammanhanget har också en brukarundersökning avseende bemötande- och domskrivningsfrågor genomförts. Undersökningen har lett till ett stort antal synpunkter som tas om hand i erfarenhetsutbytet. Mark- och miljööverdomstolen har särskilt fokus på handläggningstider i det utvecklingsarbete som domstolen bedriver vad gäller organisation och arbetssätt. Hanteringen av verksamheten vid Mark- och miljööverdomstolen är mycket resurskrävande. Domstolen bevakar detta förhållande noggrant och gör kontinuerliga överväganden när det gäller bemanning och resurser. För Mark- och miljödomstolen i Nacka tilldelades särskilda budgetmedel för hantering av mycket omfattande och komplexa tillståndsmål enligt miljöbalken, till exempel slutförvaret av kärnbränsle och vägprojektet Förbifart Stockholm. Utöver det genomför domstolen olika åtgärder inom ramen för den tilldelade budgeten för att säkerställa och korta handläggningstiderna för alla måltyper. Antalet inkomna PBL-mål fördubblades under hösten 2013, vilket ledde till kraftiga överbalanser som domstolen håller på att arbeta ned. Markoch miljödomstolen i Umeå var i stort behov av att åtgärda många stora tillståndsmål både såvitt avsåg första tillståndsansökan som prövotidsredovisningar. Domstolen avdelade en beredningsjurist för att bara handlägga prövotidsredovisningarna och driva fram dessa till ett deldomsavgörande. De ökade resurserna användes för att kunna dubblera den tekniska kompetensen i de stora målen. Detta medförde att domstolen kunde arbeta effektivare med dessa stora mål och korta handläggningstiderna jämfört med vad som hade varit möjligt utan resurstillskott. Därtill kommer att domstolen ökade kvaliteten i dömandet genom att ha en bättre och bredare kompetens i de stora må- 35 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN len. Domstolen har under de två senaste åren deltagit aktivt i Länsstyrelsens i Västerbottens län arbete för att korta hela handläggningstiden för miljömålen. Mark- och miljödomstolen i Vänersborg har för PBL-målens del haft möjlighet att anställa, dels tillfälligt ett ytterligare tekniskt råd med kompetens bland annat inom PBL-lagstiftningen, dels en extra beredningsjurist. Beredningsorganisationen har därmed fått utrymme för viss specialisering genom att det finns en specialiserad beredningsjurist per avdelning. Vid Mark-och miljödomstolen i Växjö har förstärkningar skett av beredningsorganisationen medan man i motsvarande mån minskat antalet tekniker. Åtgärderna ledde, enligt domstolen, till minskade balanser. Mark- och miljödomstolen i Östersund har under 2014 haft ytterligare två beredningsjurister och har därför kunnat fördela vissa mål direkt till domare eller tekniker, mål som annars hade fördelats till beredningsorganisationen. 3.3.3 En bedömning av tingsrätternas resultat Tingsrätterna totalt uppnådde regeringens verksamhetsmål för såväl brottmål som tvistemål. I 36 förhållande till 2013 förbättrades resultatet 2014 för både brottmål och tvistemål. Måltillströmningen till tingsrätterna minskade något under 2014, jämfört med 2013. Arbetsbelastningen påverkades men mot detta ska vägas det faktum att förhandlingstiderna i såväl brottmål som tvistemål som avgjorts efter förhandling ökade. Under 2014 minskade antalet avgjorda mål marginellt, eller med drygt en procent. Arbetsproduktiviteten försämrades under året. År 2014 avgjordes 63 mål per årsarbetskraft, medan det under 2013 avgjordes 66 mål per årsarbetskraft. Det totala antalet årsarbetskrafter 2014 var 2 830, jämfört med 2 754 föregående år. Det skedde således en höjning av antalet årsarbetskrafter som var hänförlig till ordinarie domare, icke ordinarie domare, notarier, beredande personal och administration. Antalet ordinarie domare ökade, jämfört med 2013, med tolv årsarbetskrafter. Antalet domstolssekreterare var, jämfört med föregående år, oförändrat 2014. Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål i tingsrätt var något högre 2014 jämfört med 2013. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 3.4 Hovrätterna Återrapportering i avsnittet som bedöms följa av 3 kap. FÅB, myndighetens instruktion eller annat regeringsbeslut: • Totala antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål. • Fastställda verksamhetsmål och måluppfyllelsen per domstol. • Skillnader i resultat mellan olika domstolar. • Överklagandefrekvenser. • Totala andelen balanserade mål äldre än sex respektive tolv månader. • Genomsnittlig styckkostnad för avgjorda mål redovisas i bilaga 2 och 3. Tabell 11 Hovrätterna 2012 2013 2014 636 646 668 40 40 40 Genomsnittlig förhandlingstid för samtliga brottmål (timmar per mål) 2,5 2,5 2,8 Genomsnittlig förhandlingstid per brottmål som avgjorts efter förhandling (timmar per mål) 4,0 4,1 4,6 Genomsnittlig förhandlingstid för samtliga tvistemål (timmar per mål) 0,9 1,0 1,0 Genomsnittlig förhandlingstid per tvistemål som avgjorts efter förhandling (timmar per mål) 6,7 7,7 6,8 Andelen brottmål som avgjorts genom dom 68 % 68 % 70 % Andelen tvistemål som avgjorts genom dom 22 % 22 % 25 % Andelen förtursmål (mål med häktade eller tilltalad under 18 år) 25 % 23 % 24 % - Brottmål 18 % 20 % 18 % - Tvistemål 12 % 12 % 12 % - Totalt 23 % 25 % 23 % Antal årsarbetskrafter Antal avgjorda mål per årsarbetskraft Överklagandefrekvens (andelen mål som överklagats till Högsta domstolen) SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 37 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 3.4.1 Målutvecklingen Diagram 11 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid hovrätterna 2010-2014 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Inkomna Avgjorda Balanserade 2010 24 227 24 294 5 615 2011 24 492 24 465 5 631 2012 25 459 25 162 5 929 2013 25 827 25 622 6 128 2014 26 155 26 728 5 562 Genomsnitt (5 år) 25 232 25 254 5 773 Under de senaste fem åren har hovrätterna haft ett genomsnitt på drygt 25 000 inkomna respektive avgjorda mål. 2014 var det år i den femåriga jämförelseperioden då det inkom och avgjordes flest mål. Det var också det år i femårsperioden då antalet balanserade mål var som lägst. Antalet inkomna mål 2014 ökade med drygt en procent i jämförelse med föregående år och var antalsmässigt på en nivå som var närmare fyra procent högre än genomsnittet för femårsperioden. För målkategorierna brottmål, tvistemål och PBL-mål minskade antalet inkomna mål jämfört med föregående år, övriga målkategorier visade på en ökning. Måltillströmningen varierade mellan hovrätterna. Svea hovrätt var den enda av hovrätterna som hade en marginell målminskning medan övriga hovrätter hade en ökning av inkomna mål under 2014. Hovrätten för Nedre Norrland, Hovrätten för Övre Norrland och Hovrätten över Skåne och Blekinge hade procentuellt sett den största målök- 38 ningen. De resterande två hovrätterna hade endast en marginell målökning. Mellan 2013 och 2014 ökade antalet avgjorda mål med fyra procent, vilket motsvarar 1 106 mål. Under 2014 avgjordes närmare sex procent fler mål än det årliga genomsnittet för femårsperioden. Antal avgjorda mål ökade för samtliga målkategorier förutom brottmål och PBL-mål. Samtliga hovrätter förutom Hovrätten över Skåne och Blekinge avgjorde fler mål jämfört med föregående år. Göta hovrätt och Hovrätten för Västra Sverige avgjorde tolv respektive elva procent fler mål 2014 än föregående år. Antalet balanserade mål minskade med 566 mål eller nio procent. Balanserna minskade för samtliga målkategorier förutom miljömål och fastighetsmål. Dessa målkategorier finns endast på Svea hovrätt. Hovrätternas totala överbalans minskade kraftigt och uppgick vid utgången av 2014 till 490 mål, att jämföra med 839 mål vid motsvarande tidpunkt 2013. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Tabell 12 Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid hovrätterna 2012-2014 Utveckling per målkategori 2012 2013 2014 Förändring Förändring 2012-2014 Inkomna mål Antal 2013-2014 % Antal % Tvistemål 2 824 2 945 2 821 -3 0% -124 -4 % Brottmål 9 344 9 204 8 823 -521 -6 % -381 -4 % Övriga mål 11 476 11 707 12 491 1 015 9% 784 7% Miljömål 786 780 834 48 6% 54 7% Fastighetsmål 279 289 316 85 13 % 27 9% PBL-mål 750 902 870 120 16 % -32 -4 % 25 459 25 827 26 155 816 3% 328 1% Antal % Antal % Summa totalt Avgjorda mål Tvistemål 2 805 2 831 2 996 191 7% 165 6% Brottmål 9 228 9 209 9 126 -102 -1 % -83 -1 % Övriga mål 11 392 11 625 12 589 1 197 10 % 964 8% Miljömål 772 782 816 44 6% 34 4% Fastighetsmål 281 287 314 33 12 % 27 9% PBL-mål 684 888 887 203 30 % -1 0% 25 162 25 622 26 728 1 566 6% 1 106 4% Antal % Antal % Summa totalt Balanserade mål Tvistemål 946 1 052 870 -76 -8 % -182 -17 % Brottmål 3 318 3 307 2 993 -325 -10 % -314 -9 % Övriga mål 1 258 1 348 1 278 20 2% -70 -5 % 182 180 195 13 7% 15 8% 76 77 78 2 3% 1 1% Miljömål Fastighetsmål PBL-mål Summa totalt 149 164 148 -1 0% -16 -10 % 5 929 6 128 5 562 -368 -6 % -566 -9 % Sedan den 1 november 2008, då reformen EMR trädde i kraft, är det krav på prövningstillstånd från tingsrätt till hovrätt för alla överklagade domar och beslut i tvistemål och domstolsärenden. Till hovrätterna inkommer dock, inom målkategorin tvistemål, vissa mål som inte kräver prövningstillstånd, exempelvis ansökan om resning, klagan över domvilla samt klander av skiljedomar. Under 2014 krävdes det prövningstillstånd i 91 procent av tvistemålen och i 43 procent av övriga mål. Prövningstillstånd beviljades i 37 procent av dessa tvistemål, med en variation mellan SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 de enskilda hovrätterna på 31–42 procent. För övriga mål beviljades prövningstillstånd i 28 procent av målen, med en variation mellan hovrätterna på 18–33 procent. Som en följd av kravet på prövningstillstånd minskade den genomsnittliga förhandlingstiden för samtliga avgjorda tvistemål i förhållande till 2008 med 0,4 timmar och uppgick under 2014 till 1 timme. Andelen tvistemål som avgjorts genom dom förändrades från 52 procent 2008 till 25 procent 2014. Även överklagandefrekvensen för tvistemål minskade, från 21 procent 2008 till drygt 12 procent 2014. 39 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Diagram 12 Andelen balanserade mål äldre än sex och tolv månader vid hovrätterna 2012-2014 Andelen balanserade mål äldre än sex månader uppgick till 25 procent 2014, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Andelen balanserade mål äldre än tolv månader minskade från fem till fyra procent. Den totala balansen i förhållande till det årliga målinflödet uppgick till drygt 21 procent 2014, vilket var en minskning med tre procentenheter jämfört med 2013. 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andelen balanserade mål > 6 månader Andelen balanserade mål > 12 månader 2012 26% 5% 2013 25% 5% 2014 25% 4% 3.4.1 Verksamhetsmål och skillnader i resultat mellan olika domstolar Regeringens verksamhetsmål för hovrätterna 2014 är att huvuddelen (75 procent) av brottmålen (exklusive förtursmål) och tvistemålen inte bör ta längre tid än fem månader att avgöra. År 2014 var resultatet för hovrätterna 7,5 månader för brottmål och 6,3 månader för tvistemål. Resultatet för brottmål förbättrades med 0,1 månader och resultatet för tvistemål försämrades med 0,7 månader under 2014. Ingen av hovrätterna uppnådde regeringens verksamhetsmål. Resultatet för hovrätterna varierade mellan 5,3 och 8,5 månader för brottmål och mellan 5,2 och 10,5 månader för tvistemål. Jämfört med 2013 var spridningen mellan olika hovrätters uppfyllelse av verksamhetsmålen oförändrad för brottmål. Spridningen ökade med 1,5 månader för tvistemål. Den större spridningen för tvistemål var resultatet av att en hovrätt stack ut med ett resultat på 10,5 månader. Det kan konstateras att fyra av sex hovrätter hade ett resultat i intervallet 5,2–5,8 månader för tvistemål. I enkäten som domstolarna besvarade angående måluppfyllelsen ställdes frågor om vilka som var de starkast bidragande orsakerna till hovrättens utfall i förhållande till regeringens verksamhetsmål samt om några särskilda åtgärder vidtagits som påverkat utfallet i förhållande till regeringens verksamhetsmål 2014. Svea hovrätts resultat påverkades av måltillströmningen och målens komplexitet. Fler tvistemål beviljades prövningstillstånd vilket påverkade omloppstiderna negativt och för brottmål hade hovrätten 40 haft flera extremt stora och komplicerade mål som tog mycket resurser i anspråk. Hovrätten har initierat ett brottmålsprojekt för att få till en ändamålsenlig handläggning av dessa mål. Hovrätten över Skåne och Blekinge hade under året en tung arbetsbörda gällande brottmål med flera stora och komplicerade mål, samtidigt hade hovrätten brist på tf. assessorer. Det ledde till att utsättningen av mål påverkades. Vakanser och nyrekryteringar påverkade också verksamheten. Hovrätten fördelade om resurser från tvistemål till brottmål vilket ledde till att omloppstiderna för brottmål sänktes samtidigt som omloppstiderna för tvistemål blev längre. Göta hovrätts omloppstider påverkades av ökad måltillströmning, att målen var mer komplicerade med ökad förhandlingstid samt en del vakanser och nyrekryteringar under året. Hovrätten fokuserade på att arbeta ner målbalansen och att minimera antalet mål äldre än tolv månader. Detta var framgångsrikt och kommer under 2015 generera att inkommande mål kan sättas ut snabbare till förhandling. Hovrätten för Västra Sverige hade en fortsatt hög måltillströmning och en del stora och komplicerade mål med lång förhandlingstid. Under året hade domstolen även vakanser bland såväl dömande som administrativ personal. Hovrätten arbetade proaktivt med organisationsförändringar för att möta det ökade målinflödet. Arbetet med organisation och arbetsformer fortgår. Hovrätten för Nedre Norrland kortade omloppstiden med cirka två månader för tvistemål SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN och är nu nära regeringens mål. Ändrade rutiner vid föredragningar av prövningstillstånd ledde till mycket snabbare handläggning. För brottmålen ökade omloppstiden marginellt. Detta kan förklaras av att hovrätten totalt sett hade en målökning samt att stora och komplicerade mål belastade hovrätten. Domstolen hade även vakanta domaranställningar och anlitade de extra domare som var möjliga att tillgå, för att täcka upp vakanserna. Hovrätten för Övre Norrland fokuserade under 2014 på att avgöra äldre tvistemål samt att effektivisera brottmålsprocessen. Detta fick på kort sikt omloppstiderna för tvistemål att öka, men i ett längre perspektiv kommer omloppstiden för tvistemål att sjunka. För brottmål blev effekten att hovrätten är mycket nära att Diagram 13 uppfylla regeringens mål. Hovrätten har en tydlig målsättning att samtliga verksamhetsmål ska uppfyllas under 2015. I regleringsbrevet har regeringen satt upp ett återrapporteringskrav avseende vilka åtgärder som vidtagits för att korta handläggningstiderna vid mark- och miljödomstolarna avseende vissa typer av mål. Redovisningen av återapporteringskravet sker samlat för mark- och miljödomstolsorganisationen under tingsrättsavsnittet (se avsnitt 3.3.2). Vid Mark- och miljööverdomstolen var omloppstiden 2014 för fastighetsmål, miljömål och PBL-mål 3,1, 3,2 respektive 2,4 månader. Motsvarande uppgifter för 2013 var 3,5, 3,3 respektive 2,6 månader. Omloppstiderna förbättrades för samtliga målkategorier. Hovrätternas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål 2014 12,0 HovR för Övre Norrland 10,0 Tvistemål totalt 8,0 Svea HovR HovR över Skåne och Blekinge 6,0 HovR för Västra Sverige HovR för Nedre Norrland Göta HovR 4,0 2,0 0,0 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 Brottmål exkl. förtursmål 3.4.2 En bedömning av hovrätternas resultat Ingen enskild hovrätt uppfyllde något av regeringens verksamhetsmål för brott- eller tvistemål. Förra året klarade två hovrätter regeringens mål för tvistemål. Den totala omloppstiden för brottmål förbättrades dock jämfört med föregående år. Arbetsbelastningen bedöms vara oförändrad under året eftersom måltillströmningen ökade endast marginellt. Den genomsnittliga förhandlingstiden för mål som avgjorts efter förhandling ökade för brottmål och minskade för tvistemål. Förhandlingstiden för brottmål som avgjorts efter för- SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 handling ökade med drygt tolv procent och förhandlingstiden för tvistemål som avgjorts efter förhandling minskade med nästan tolv procent. Antalet avgjorda mål ökade med drygt fyra procent och antalet årsarbetskrafter ökade med drygt tre procent sedan 2013. Antalet avgjorda mål per årsarbetskraft är dock oförändrat mellan åren. Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål var 156 kr lägre 2014 jämfört med föregående år. Arbetsproduktiviteten vid hovrätterna har därmed ökat mellan 2014 och 2013. 41 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 3.5 Högsta domstolen Återrapportering i avsnittet som bedöms följa av 3 kap. FÅB, myndighetens instruktion eller annat regeringsbeslut: • Totala antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål. • Fastställda verksamhetsmål och måluppfyllelsen. • Totala andelen balanserade mål äldre än sex respektive tolv månader. • Genomsnittlig styckkostnad för avgjorda mål redovisas i bilaga 2 och 3. Tabell 13 Högsta domstolen10 2012 2013 2014 Antal årsarbetskrafter 87 84 85 Avgjorda mål per årsarbetskraft 68 72 76 3.5.1 Målutvecklingen Diagram 14 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid Högsta domstolen 2010-2014 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Inkomna Avgjorda Balanserade 2010 6 010 6 107 1 318 2011 6 004 5 706 1 614 2012 5 709 5 893 1 430 2013 6 406 6 090 1 742 2014 6 215 6 447 1 506 Genomsnitt (5 år) 6 069 6 049 1 522 Lagrådet har ett eget kostnadsställe och ingår i Högsta domstolens budget. Lagrådet har till uppgift att yttra sig om lagförslag. I Lagrådet ingår domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Lagrådets verksamhet uppgår årligen till cirka tio mnkr. 10 42 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Under den senaste femårsperioden har Högsta domstolen haft ett genomsnitt på ca 6 000 inkomna respektive avgjorda mål per år. Under 2014 minskade antalet inkomna mål med tre procent efter en kraftig målökning året dessförinnan. Men även om inkomna mål minskade under 2014 i förhållande till föregående år så var nivån högre än genomsnittet för femårsperioden. Tabell 14 Antalet avgjorda mål ökade med sex procent jämfört med 2013 vilket också var den högsta nivån under femårsperioden. Antalet balanserade mål har fluktuerat under de senaste fem åren. Till följd av ökad målavverkning och minskad måltillströmning minskade målbalanserna kraftigt under 2014. Antalet balanserade mål minskade med 16 procent jämfört med 2013. Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid Högsta domstolen 2012-2014 Utveckling per målkategori 2012 2013 2014 Inkomna mål Tvistemål Brottmål 340 1 650 345 1 862 358 1 665 Antal 18 15 % 5% 1% Antal 13 -197 % 4% -12 % Övriga mål 3 719 4 199 4 192 473 11 % -7 0% Summa 5 709 6 406 6 215 506 8% -191 -3 % Antal % Antal % 348 367 353 5 1% -14 -4 % Brottmål 1 737 1 807 1 761 24 1% -46 -3 % Övriga mål 3 808 3 916 4 333 525 12 % 417 10 % Summa 5 893 6 090 6 447 554 9% 357 6% Antal % Antal % Tvistemål 168 149 154 -14 -9 % 5 3% Brottmål 307 359 263 -44 -17 % -96 -37 % Övriga mål 933 1 234 1 089 156 14 % -145 -13 % 1 430 1 742 1 506 76 5% -236 -16 % Avgjorda mål Tvistemål Balanserade mål Summa Antalet inkomna brottmål till domstolen minskade kraftigt under 2014. Antalet inkomna tvistemål ökade något medan övriga mål (Ö-mål) i princip var oförändrade jämfört med 2013. Totalt sett minskade antalet inkomna mål till Högsta domstolen något under 2014 jämfört med föregående år. Under 2008 infördes krav på prövningstillstånd i alla tvistemål i hovrätt. När tillståndsfrågan överklagas till Högsta domstolen blir detta ett mål inom kategorin Ö-mål. Det skedde en tydlig ökning av antalet avgjorda Ö-mål under SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 Förändring 2012-2014 Förändring 2013-2014 2014 medan antalet avgjorda tvistemål och brottmål minskade något. Totalt sett avgjorde Högsta domstolen betydligt fler mål under 2014 jämfört med föregående år. Till följd av minskad måltillströmning minskade antalet balanserade brottmål mycket kraftigt under 2014. Balansen av Ö-mål minskade kraftigt efter ökad målavverkning medan antalet balanserade tvistemål var i princip oförändrat. Totalt sett hade Högsta domstolen en kraftig balansminskning under 2014 jämfört med föregående år. 43 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Tabell 15 Avgjorda mål vid Högsta domstolen 2012-2014 Mål som har beviljats PT Mål som ej har beviljats PT Mål som ej omfattas av PT (resningar m.m.) Summa avgjorda mål Av de mål som Högsta domstolen avgör är målen som avgörs efter beviljat prövningstillstånd i de allra flesta fall de mest arbetskrävande. Dessa mål är knutna till Högsta domstolens viktiga uppgift som prejudikatsinstans. Trots att dessa mål utgör en liten del av det totala antalet mål har de stor betydelse för domstolens arbetsbelastning och för verksamhetens resultat. Under 2014 avgjordes 120 Diagram 15 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% Andelen balanserade mål > 6 månader Andelen balanserade mål > 12 månader 2012 21% 6% 2013 21% 6% 2014 36% 8% 3.5.2 2014 152 158 120 4 897 4 966 5 344 844 966 983 5 893 6 090 6 447 mål efter beviljat prövningstillstånd, vilket var en kraftig minskning jämfört med 2013. För antalet avgjorda mål som omfattas av krav på prövningstillstånd, men inte beviljats prövningstillstånd i Högsta domstolen, skedde en ökning mellan 2013 och 2014 med 378 mål. Under 2014 ökade antalet avgjorda mål som inte omfattas av krav på prövningstillstånd marginellt. Åldersstrukturen för balanserade mål försämrades under 2014. Andelen balanserade mål äldre än sex månader ökade kraftigt och uppgick till 36 procent av den totala balansen. För andelen balanserade mål äldre än tolv månader skedde en ökning med två procentenheter. Det totala antalet balanserade mål i förhållande till det årliga målinflödet var 24 procent 2014, vilket jämfört med 2013 utgjorde en viss förbättring då nivån det året var 27 procent. Högsta domstolen hade som tidigare nämnts en kraftig balansminskning under 2014 vilket hade betydelse för åldersstrukturen då andelen balanserade mål i respektive ålderskategori sätts i relation till den totala balansen. Verksamhetsmål Högsta domstolen ska årligen sätta egna verksamhetsmål. Mål sätts för medianomloppstiden, omloppstiden för 75:e percentilen och för antalet avgjorda mål uppdelat på brottmål, tvistemål och Ö-mål. Målsättningen 2014 var densamma som 2013. Högsta domstolen uppfyllde sex av sina nio verksamhetsmål för 2014, vilket var samma resultat som 2013. När det gäller verksamhetsmålen som rör omloppstider uppnåddes median 44 2013 Andelen balanserade mål äldre än sex och tolv månader i Högsta domstolen 2012-2014 40% 0% 2012 och 75:e percentilen för tvistemål och median för Ö-mål. Däremot uppnåddes inte verksamhetsmålen som rör omloppstider för brottmål och inte heller 75:e percentilen för Ö-mål. När det gäller verksamhetsmålen som avser antalet avgjorda mål uppfyllde Högsta domstolen samtliga verksamhetsmål. Resultatet för den 75:e percentilen per målkategori åskådliggörs i diagrammet nedan och övriga verksamhetsmål redovisas i bilaga. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Diagram 16 Högsta domstolens uppfyllelse av verksamhetsmål 2014 (75:e percentilen) Månader 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 2012 5,0 2013 4,0 2014 3,0 2,0 1,0 0,0 Brottmål exkl förtursmål Mål 3,5 mån Tvistemål Mål 9 mån Högsta domstolen fortsatte under 2014 att förbättra resultatet för tvistemål medan omloppstiden för brottmål och Ö-mål försämrades. Under 2014 avgjordes brottmål exklusive förtursmål inom 5,2 månader, tvistemål inom 6,6 månader och Ö-mål inom 4,8 månader. Verksamheten påverkades under första halvåret av ett omfattande organisationsförändringsarbete och underbemanning av främst justitiesekreterare, men även domstolssekreterare. I den enkät som Högsta domstolen besvarade kring måluppfyllelsen av verksamhetsmål nämndes god bemanning av justitiesekreterare som en grundförutsättning för att kunna nå goda verksamhetsresultat. Högsta domstolen gjorde under året framgångsrika rekryteringsinsatser och det sista kvartalet var bemanningen av justitiesekreterare god. Högsta domstolen har en ny organisation och nya arbetsformer sedan maj 2014. I enkäten nämndes också att den nya ordningen ännu inte var utvärderad men sett till omloppstider och balanser hade perioden efter förändringen varit framgångsrik. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 3.5.3 Övriga mål Mål 4 mån En bedömning av Högsta domstolens resultat Högsta domstolen uppnådde som tidigare nämnts sex av sina nio egna uppsatta mål, vilket var samma antal som under 2013. Mot bakgrund av att målstillströmningen minskade med tre procent mellan 2013 och 2014 bedöms arbetsbelastningen ha minskat något i Högsta domstolen. Antalet mål som avgjorts efter beviljat prövningstillstånd minskade kraftigt 2014 i jämförelse med föregående år. Dessa mål är en liten andel av det totala antalet mål men är i de flesta fall de mest arbetskrävande. Arbetsproduktiviteten definierad som antalet avgjorda mål per årsarbetskraft förbättrades under 2014. Högsta domstolen ökade antalet avgjorda mål med sex procent samtidigt som antalet årsarbetskrafter var oförändrat. Antalet avgjorda mål per årsarbetskraft ökade från 72 mål år 2013 till 76 mål år 2014. Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål i Högsta domstolen var betydligt lägre 2014 jämfört med föregående år. 45 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 3.6 Förvaltningsrätterna Återrapportering i avsnittet som bedöms följa av 3 kap. FÅB, myndighetens instruktion eller annat regeringsbeslut: • Totala antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål. • Fastställda verksamhetsmål och måluppfyllelsen per domstol. • Skillnader i resultat mellan olika domstolar. • Överklagandefrekvenser och ändringsfrekvenser. • Totala andelen balanserade mål äldre än sex respektive tolv månader. • Genomsnittlig styckkostnad för avgjorda mål redovisas i bilaga 2 och 3. Tabell 16 Förvaltningsrätterna exkl. migrationsmål 2012 2013 2014 12 12 12 1 309 121 1 286 119 1 300 125 Andelen mål som avgjorts med muntlig förhandling 15 % 15 % 16 % Andelen avgjorda förtursmål 16 % 17 % 18 % -Skattemål 38 % 38 % 33 % -Socialförsäkringsmål 34 % 28 % 35 % -Totalt 23 % 21 % 22 % 25 % 24 % 34 % Antal förvaltningsrätter Antal årsarbetskrafter Avgjorda mål per årsarbetskraft Överklagandefrekvens (andel mål som överklagats till kammarrätt) Ändringsfrekvens (andel överklagade mål som ändrats av kammarrätt) -Skattemål -Socialförsäkringsmål 9% 14 % 13 % -Totalt 14 % 16 % 17 % 46 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 3.6.1 Målutvecklingen Diagram 17 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid förvaltningsrätterna 2010-2014, exklusive migrationsmål 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Inkomna Avgjorda Balanserade 2010 107 539 95 173 49 506 2011 103 256 110 222 42 570 2012 103 611 108 693 37 566 2013 105 872 106 784 36 790 2014 106 001 109 069 33 931 Genomsnitt (5 år) 105 256 105 988 40 073 I detta avsnitt redovisas målutvecklingen i förvaltningsrätterna exklusive migrationsmål. Målutvecklingen i migrationsdomstolarna beskrivs i ett separat avsnitt, se 3.6.4. Under den senaste femårsperioden har förvaltningsrätterna haft ett genomsnitt på ca 105 000 inkomna respektive avgjorda mål per år. Antalet inkomna mål har förändrats marginellt under den senaste femårsperioden. Dock har det för vissa målkategorier och vid vissa förvaltningsrätter varit kraftiga förändringar mellan åren. Även antalet avgjorda mål har, utöver 2010, varit relativt stabilt. Under samtliga de fyra sen- SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 aste åren var avgjorda mål dessutom fler än de inkomna vilket medförde sjunkande balanser för vartdera året. Den främsta orsaken till denna utveckling går att knyta till förvaltningsrättsreformen som genomfördes 2010. Under 2009 och 2010 minskade antalet avgjorda mål och balanserna ökade i samband med planeringen och genomförandet av organisationsförändringen. Under åren därefter har de nya organisationerna succesivt blivit inarbetade och en stor majoritet av förvaltningsrätterna drog nytta av genomförda förändrings- och förbättringsarbeten. Antalet balanserade mål 2014 ligger på den lägsta nivån under den femåriga jämförelseperioden. 47 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Tabell 17 Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid förvaltningsrätterna 2012–2014 Utveckling per målkategori 2012 2013 2014 14 841 15 960 14 663 Inkomna mål Skattemål Trängselskattmål Förändring 2012-2014 Antal % -178 -1 % Förändring 2013-2014 Antal % -1 297 -8 % 229 357 489 260 114 % 132 37 % Socialförsäkringsmål 16 593 12 075 13 881 -2 712 -16 % 1 806 15 % Mål enl. socialtjänstlagen 24 399 26 098 25 086 687 3% -1 012 -4 % Psykiatrimål 13 215 12 959 13 790 575 4% 831 6% LVU-mål 3 605 3 688 4 046 441 12 % 358 10 % LVM-mål 1 139 1 236 1 421 282 25 % 185 15 % LOU-mål 3 262 3 200 3 502 240 7% 302 9% Mängdmål11 9 283 9 550 10 578 1 295 14 % 1 028 11 % Övriga mål Summa exkl. migrationsmål Migrationsmål Summa inkl. migrationsmål 17 045 20 749 18 545 1 500 9% -2 204 -11 % 103 611 105 872 106 001 2 390 2% 129 0% 25 771 26 385 27 023 1 252 5% 638 2% 129 382 132 257 133 024 1% Avgjorda mål Skattemål Trängselskattmål 13 537 14 253 17 016 3 642 3% 767 Antal % Antal % 3 479 26 % 2 763 19 % 278 264 616 338 122 % 352 133 % Socialförsäkringsmål 21 611 14 941 14 029 -7 582 -35 % -912 -6 % Mål enl. socialtjänstlagen 24 662 25 687 25 975 1 313 5% 288 1% Psykiatrimål 7% 13 242 12 942 13 836 594 4% 894 LVU-mål 3 544 3 761 4 074 530 15 % 313 8% LVM-mål 1 126 1 222 1 422 296 26 % 200 16 % LOU-mål 3 038 3 295 3 565 527 17 % 270 8% Mängdmål 9 008 9 846 9 298 290 3% -548 -6 % Övriga mål 18 647 20 573 19 238 591 3% -1 335 -6 % 108 693 106 784 109 069 376 0% 2 285 2% 28 760 25 539 27 737 -1 023 -4 % 2 198 9% 137 453 132 323 136 806 -647 0% 4 483 3% Antal % Antal % -398 -4 % -2 193 -20 % -83 % Summa exkl. migrationsmål Migrationsmål Summa inkl. migrationsmål Balanserade mål Skattemål Trängselskattmål 9 424 11 219 9 026 59 152 26 -33 -56 % -126 Socialförsäkringsmål 9 745 6 878 6 738 -3 007 -31 % -140 -2 % Mål enl. socialtjänstlagen 6 700 7 108 6 224 -476 -7 % -884 -12 % Psykiatrimål 281 293 236 -45 -16 % -57 -19 % LVU-mål 571 501 473 -98 -17 % -28 -6 % LVM-mål 51 64 62 11 22 % -2 -3 % LOU-mål Mängdmål Övriga mål Summa exkl. migrationsmål Migrationsmål Summa inkl. migrationsmål 739 649 594 -145 -20 % -55 -8 % 2 354 2 063 3 345 991 42 % 1 282 62 % 7 642 7 863 7 207 -435 -6 % -656 -8 % 37 566 36 790 33 931 -3 635 -10 % -2 859 -8 % 4 884 5 752 5 059 175 4% -693 -12 % 42 450 42 542 38 990 -3 460 -8 % -3 552 -8 % Gruppen mängdmål innefattar fastighetstaxerings-, folkbokförings-, kriminalvårds-, körkorts- och studiestödsmål. Dessa mål anses i regel vara mindre resurskrävande. 11 48 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Antalet skattemål minskade efter de två senaste årens målökningar. En majoritet av förvaltningsrätterna uppvisar ett minskat inflöde av skattemål. Störst är minskningen av mål rörande mervärdesskatt då inflödet av de så kallade tryckerimomsmålen avtog under 2014. Målen började komma in i stor omfattning 2012 efter att momssatsen för tryckeritjänster förändrats från 25 procent till 6 procent efter ett europarättsligt beslut, vilket medfört efterbeskattning som i vissa fall överklagats. Däremot fortsatte mål rörande ROT- och RUTavdrag att öka. Dessa mål avgörs vid Förvaltningsrätten i Linköping. Den enskilt största måltypen, inkomsttaxering, har haft en nedåtgående trend under flera år. Minskningen fortsatte men avtog 2014 och antalet mål ligger på historiskt sett låga nivåer. Antalet inkomna socialförsäkringsmål ökade kraftigt 2014. Ökningen är dock en följd av en tillfälligt stor måltillströmning om 3 600 mål vid Förvaltningsrätten i Stockholm av mål rörande ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EES. Exkluderas dessa mål fortsätter trenden med kraftigt minskat antal inkomna socialförsäkringsmål, en minskning med 15 procent. Minskningen syns vid samtliga förvaltningsrätter och de två största måltyperna; sjukpenning respektive sjuk- och aktivitetsersättning fortsätter minska kraftigt. Antalet inkomna mål enligt socialtjänstlagen minskade med fyra procent efter att 2013 ha nått sin högsta nivå under 2000-talet. Potentiellt har en något stärkt konjunktur i omvärlden, dess effekt på svensk ekonomi och en något förbättrad situation på arbetsmarkanden bidragit till det. Vad avser de mål som betecknas som förtursmål, LVM-, LVU- och psykiatrimål, uppvisar samtliga ovanligt kraftiga ökningar och når var för sig de högsta antalen under 2000-talet. Psykiatri- och LVM-målen har de senaste åren legat relativt stabilt medan LVU-målen har en sedan flera år stigande trend som tilltog 2014. LOU-målen, mål enligt lagen om offentlig upphandling, ökade åter 2014. Ökningen har till stor del skett vid Förvaltningsrätten i Falun. Målkategorin mängdmål innehåller en blandning av olika arbetsmässigt enklare måltyper. Under 2014 steg antalet mängdmål med nio procent. Den starkast bidragande orsaken är en kraftig ökning av antalet mål rörande fastighetstaxering efter 2014 års uppdatering av taxeringsvärden för småhus. Samtidigt har den största SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 målgruppen, körkortsmålen, åter vänt nedåt något efter de senaste årens uppgång efter flytten av körkortsåterkallelser till Transportstyrelsen. Antalet mål inom målkategorin övriga mål minskade kraftigt 2014. Främsta skälet är att antalet mål rörande behörighet och legitimation för lärare och förskollärare minskade efter mycket stor tillströmning under 2013. Den enskilt största måltypen, bistånd till enskilda, ökade dock. Detta bland annat på grund av ett ökat antal mål rörande mottagande av asylsökande samt mål rörande färdtjänst. Antalet avgjorda mål ökade med två procent trots den oförändrade måltillströmningen. Ökningen kan framför allt härledas till ett kraftigt ökat antal avgjorda skattemål, 19 procent. Dock är det endast två förvaltningsrätter, förvaltningsrätterna i Linköping och Stockholm, som ökat målavgörandet, 18 respektive 13 procent. För Linköpings del handlar det till stor del om en kraftig ökning av mål rörande ROT och RUT. Även i Stockholm ökade antalet avgjorda skattemål mycket kraftigt, bland annat momsmål. En hög andel av det totala antalet avgjorda momsmål ändrades sedan i kammarrätt, något som starkt bidragit till den höga ändringsfrekvensen för skattemål 2014. Framför allt bidrog dock antalet socialförsäkringsmål av ovan nämnda måltyp till ökningen. Övriga förvaltningsrätter minskade sitt målavgörande med mellan drygt en till knappt tio procent. I många fall skedde minskningen från höga nivåer orsakade av tidigare års balansavarbetning. Trots att ökningen av antalet avgjorda mål inskränkte sig till ett par förvaltningsrätter översteg åter antalet avgjorda mål de inkomna vilket medförde minskade balansnivåer. Samtliga måltyper utöver mängdmålen uppvisade minskat antal mål i balans och precis som på avgörandesidan stack skattemålen ut antalsmässigt. Åtta av tolv förvaltningsrätter minskade sina balanserade mål och mest minskade de vid Förvaltningsrätten i Stockholm, med drygt 18 procent. Fyra av förvaltningsrätterna hade fortsatt överbalanser vid utgången av 2014 att jämföra med sex stycken vid utgången av 2013. Förvaltningsrätten i Linköping minskade sin överbalans mest, 20 procent, medan förvaltningsrätterna i Stockholm, Umeå, Härnösand och Uppsala minskade sin överbalans med 15–18 procent. Förvaltningsrätterna ligger nu sammantaget i princip på optimal arbetsbalans då överbalansen minskade med drygt 3 000 mål. 49 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Diagram 18 Andelen balanserade mål äldre än sex och tolv månader vid förvaltningsrätterna 2012-2014 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andelen balanserade mål > 6 månader Andelen balanserade mål > 12 månader 2012 33% 8% 2013 30% 8% 2014 30% 7% 3.6.2 Balansens åldersstruktur förändrades marginellt under 2014. Andelen balanserade mål äldre än sex månader uppgår fortsatt till 30 procent av den totala balansen. Andelen mål äldre än ett år minskade dock något och uppgår numera till sju procent. Antalsmässigt minskade dock de äldre balanserade målen kraftigt precis som den totala balansen. Den samlade målbalansen uppgick till knappt 32 procent av antalet inkomna mål 2014, att jämföra med 35 procent 2013. Verksamhetsmål och skillnader i resultat mellan olika domstolar Regeringens verksamhetsmål för förvaltningsrätterna är att huvuddelen av samtliga avgjorda mål (exklusive förtursmål och migrationsmål) inte bör ta längre tid än sex månader att avgöra. 2014 var resultatet för förvaltningsrätterna 6,4 månader, vilket är en förbättring med 0,6 månader. Omloppstiderna har minskat tre år i rad och med totalt 3,6 månader sedan högsta noteDiagram 19 ringen 2011. Ytterligare en förvaltningsrätt, Stockholm, klarade det av regeringen satta verksamhetsmålet 2014, utöver Göteborg, Karlstad, Malmö och Växjö som uppnådde målet redan 2013. Förvaltningsrätterna i Falun och Jönköping hade dessutom omloppstider mycket nära sex månader. Sju av tolv förvaltningsrätter kortade sina omloppstider 2014. Förvaltningsrätternas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål 2014 12,0 FR Linköping 10,0 FR Härnösand 8,0 Månader FR Falun 6,0 4,0 FR Umeå FR Uppsala FR Luleå FR Jönköping FR Stockholm FR Växjö FR Malmö FR Göteborg FR Karlstad 2,0 0,0 Totalt exkl förtursmål och migrationsmål 50 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Resultatet för de enskilda förvaltningsrätterna varierade mellan 5,1–11,2 månader. Spridningen mellan förvaltningsrätterna minskade betydligt jämfört med tidigare år. Skillnaden mellan kortaste och längsta omloppstid minskade även den markant jämfört med 2013. Främsta orsaken är att förvaltningsrätten med längst omloppstid 2013, Falun, halverade sin omloppstid till 6,3 månader. Domstolen gick in i 2014 med ett betydligt gynnsammare balansläge än tidigare år efter att aktivt, bland annat med hjälp av förstärkningsstyrkan, arbetat ned sina balanser. Av de förvaltningsrätter som ökat sin omloppstid når Karlstad, Malmö och Växjö fortsatt regeringens målsättning. Förvaltningsrätten i Linköping ökade sin omloppstid 1,4 månader, till 11,2 månader. Arbetskrävande energimål och vakanser under 2013 fick balanserna att öka kraftigt. Domstolen hade under 2014 stöd av förstärkningsstyrkan och arbetade utifrån ett balansavarbetningskontrakt ned sina balanser och avgjorde en hel del äldre mål vilket påverkat omloppstiden. Förvaltningsrätten i Luleå ökade sin omloppstid från 6,4 till 7,3 månader. Ett stort arbete lades ner efter uppstarten av landets fjärde migrationsdomstol, något som även påverkade övrig verksamhet. Förvaltningsrätten avgjorde även en del äldre mål bland annat rörande TV-licens. Domstolen höll under 2014 målavverkandet uppe och hade fortsatt en underbalans vid utgången av året. Av enkätsvaren om måluppfyllelsen framgår att i princip samtliga har klarat av de initiala problem som uppstod kring förvaltningsrättsreformen och dess påverkan på organisationerna. De förvaltningsrätter som har en bit kvar till regeringens målsättning pekar framför allt på problem kring hög personalomsättning men även på vakanser. Vissa lyfter även en fortsatt balansavarbetning som en viktig påverkansfaktor. De förvaltningsrätter som når regeringens målsättning hänvisar framför allt till faktorer kring ledning och styrning samt kompetent och duktig personal. Ett antal domstolar pekar också på ge- SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 nomförda förändringar vad avser inre organisation och arbetssätt som fallit väl ut, men också sådana förändringar som bedöms få effekter under 2015. Detta tillsammans med ett gott balansläge borgar för en stabilisering av omloppstiderna kring regeringens målsättning. 3.6.3 En bedömning av förvaltningsrätternas resultat Förvaltningsrätterna uppnådde inte regeringens verksamhetsmål men resultatet förbättrades ytterligare under året. Följderna av förvaltningsrättsreformen, och den stora måltillströmningen som inträffande samtidigt, har förvaltningsrätterna tagit sig igenom. Många av domstolarna arbetar nu vidare med att ytterligare förfina arbetsformer och organisation samt effektivisera arbetssätten. Samtidigt har domstolar med sämre resultat arbetat vidare med stöd av extra balansavarbetningsresurser och i vissa fall med assistans av förstärkningsstyrkan. Detta visade sig i ytterligare sänkta balansnivåer under året. Mot bakgrund av måltillströmningen bedöms arbetsbelastningen totalt vid förvaltningsrätterna ha varit relativt oförändrad mellan 2013 och 2014. En viss del av måltillströmningen utgjordes dessutom av enskilda måltyper till enstaka domstolar och av arbetsmässigt relativt enkla mängdmål. Som motvikt var ökningen av förtursmålen stor. Det bör även betonas att ett flertal förvaltningsrätter startade året med lägre andel balanserade mål, något som underlättat arbetsbelastningen jämfört med de senaste åren. Antalet årsarbetskrafter 2014 var i paritet med 2013. Förändringarna för respektive personalkategori var också små, med en viss ökning bland icke ordinarie domare och en minskning av notarier. Arbetsproduktiviteten definierad som antalet avgjorda mål per årsarbetskraft förbättrades något, 125 avgjorda mål per årsarbetskraft 2014 jämfört med 122 föregående år. Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål på förvaltningsrätt minskade 2014 jämfört med 2013. 51 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 3.6.4 Migrationsdomstolarna Tabell 18 Förvaltningsrätterna migrationsmål 2012 2013 2014 3 424 4 410 4 426 68 62 65 Andelen mål som avgjorts med muntlig förhandling 12 % 10 % 8% Överklagandefrekvens (andelen mål som överklagats till Migrationsöverdomstolen) Ändringsfrekvens (andelen mål som ändrats av Migrationsöverdomstolen) Genomsnittlig handläggningstid för avlägsnandemål i månader 41 % 36 % 36 % 0,8 % 0,8 % 0,8 % 4,7 3,4 3,7 48 % 64 % 61 % Antal förvaltningsrätter Antal årsarbetskrafter Avgjorda migrationsmål per årsarbetskraft Andelen avlägsnandemål som avgjorts inom fyra månader Förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå är migrationsdomstolar. Projektet som bedrivits för att starta den fjärde migrationsdomstolen vid Förvaltningsrätten i Luleå lämnade sin slutrapport i mars 2014. Under hösten 2014 kunde domstolen lämna sina tillfälliga lokaler och flytta in i de om- och tillbyggda lokalerna. Antalet inkomna migrationsmål fortsatte att öka något under 2014. Avlägsnandemålen, som är den största och mest resurskrävande måltypen, minskade dock med sex procent. Antalet mål om uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning, ökade återigen efter förra årets kraftiga minskning. De avgjorda målen ökade med nio procent under 2014. Avverkningen av avlägsnandemål ökade kraftigt, med tolv procent, medan antalet avgjorda mål om uppehållstillstånd utan sam- 52 band med avvisning eller utvisning ökade med tre procent. Av de avgjorda målen avgjordes 2 176 mål, eller 8 procent, efter muntlig förhandling. Andelen har minskat för varje år under treårsperioden. Av de mål som avgjordes efter muntlig förhandling var den övervägande delen avlägsnademål, 1 929 st. Det finns en variation mellan migrationsdomstolarna i vilken utsträckning som muntlig förhandling förekommer i avlägsnandemål, på totalen avgörs dock nära 17 procent av avlägsnandemålen efter muntlig förhandling, vilket visar hur arbetskrävande dessa mål är. Den totala balansen av migrationsmål minskade kraftigt under 2014 efter förra årets ökning. Balansminskningen uppgår till nära 700 mål eller 12 procent. Samtliga måltyper utom målen om uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning minskade. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Tabell 19 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid migrationsdomstolarna 2012-2014 Utveckling för migrationsmål 2012 2013 2014 Inkomna mål Avlägsnandemål Förändring Förändring 2012-2014 2013-2014 Antal % Antal % 10 027 11 206 10 526 499 5% -680 -6 % 9 082 10 150 9 267 185 2% -883 -9 % 340 384 434 94 28 % 50 13 % 1 574 1 490 1 634 60 4% 144 10 % 5 768 4 731 5 597 -171 -3 % 866 18 % 1293 1 329 1 044 -249 -19 % -285 -21 % Tvångsåtgärder 1 395 1 531 1 506 111 8% -25 -2 % Övriga migrationsmål 5 715 6 098 6 716 1 001 18 % 618 10 % 25 772 26 385 27 023 1 251 5% 638 2% Antal % Antal % varav asylmål varav asylmål, ensamkommande barn Verkställighetsmål Uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning Svenskt medborgarskap Summa migrationsmål Avgjorda mål Avlägsnandemål 12 231 10 229 11 422 -809 -7 % 1 193 12 % varav asylmål 11 260 9 176 10 140 -1 120 -10 % 964 11 % 357 378 432 75 21 % 54 14 % 1 617 1 480 1 645 28 2% 165 11 % 6 590 5 021 5 147 -1 443 -22 % 126 3% 1 298 1 256 1 220 -78 -6 % -36 -3 % 1 404 1 528 1 519 115 8% -9 -1 % 5 621 6 025 6 784 varav asylmål, ensamkommande barn Verkställighetsmål Uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning Svenskt medborgarskap Tvångsåtgärder Övriga migrationsmål Summa migrationsmål 1 163 21 % 759 13 % 28 761 25 539 27 737 -1 024 -4 % 2 198 9% Antal % Antal % Balanserade mål Avlägsnandemål 2 594 3 578 2 688 94 4% -890 -25 % varav asylmål 2 242 3 222 2 357 115 5% -865 -27 % 44 49 51 7 16 % 2 4% 40 51 41 1 3% -10 -20 % 1 642 1 360 1 824 182 11 % 464 34 % 218 291 112 -106 -49 % -179 -62 % 17 20 7 -10 -59 % -13 -65 % 373 452 387 14 4% -65 -14 % 4 884 5 752 5 059 175 4% -693 -12 % varav asylmål, ensamkommande barn Verkställighetsmål Uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning Svenskt medborgarskap Tvångsåtgärder Övriga migrationsmål Summa migrationsmål SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 53 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Diagram 20 Andelen balanserade migrationsmål äldre än sex och tolv månader vid migrationsdomstolarna 2012-2014 Av den totala balansen var elva procent äldre än sex månader, en minskning sedan 2013. Andelen balanserade mål äldre än tolv månader var i stort sett obefintlig. Den totala balansen i förhållande till inkomna mål under året förbättrades något och var vid årsskiftet strax under 19 procent. Motsvarande siffra för 2013 var 22 procent. 15% 10% 5% 0% Andelen balanserade mål > 6 månader Andelen balanserade mål > 12 månader 2012 9% 0% 2013 12% 0% 2014 11% 1% 3.6.5 Verksamhetsmål och skillnader i resultat mellan olika domstolar Regeringens inriktning av verksamhetsmålen för migrationsdomstolarna var för 2014 densamma som förra året. Merparten (90 procent) av målen ska inte ta mer än fyra månader att avgöra. För avlägsnandemål avseende ensamkommande barn är målsättningen att merparten av dessa inte ska ta längre tid än två månader att avgöra. Merparten av verkställighetsmålen ska avgöras inom en månad. Sammantaget nådde migrationsdomstolarna regeringens verksamhetsmål för verkställighetsmålen, men inte för migrationsmålen totalt eller för avlägsnandemål avseende ensamkommande barn. För migrationsmålen totalt försämrades resultatet under året. Förvaltningsrätten i Stockholm kortade dock sina omloppstider för avlägsnandemål avseende ensamkommande barn och migrationsmål totalt. Förvaltningsrätten i Göteborg förbättrade sina omloppstider för verkställighetsmålen. Tabell 20 Förvaltningsrätten i Luleå fick sina första inkomna mål i oktober 2013 och har därför inte haft samma förutsättningar som de andra domstolarna. Av förklarliga skäl hade inget inkommit eller avgjort mål nått en ålder av fyra månader vid årsskiftet 2013–2014. Omloppstiderna för avgjorda mål 2013 var därmed mycket korta. Under 2014 arbetade domstolen vidare med rekrytering och utbildning av de nya medarbetarna. Resurser gick också åt för att genomföra flytten till nya lokaler under hösten 2014. Viss rekrytering kvarstår ännu innan verksamheten är fullt bemannad. De enskilda domstolarnas resultat gentemot regeringens olika verksamhetsmål återfinns i bilaga. I tabellen nedan redovisas andelen mål som avgjorts inom regeringens målsättningar. En viss försämring skedde avseende avlägsnandemål med ensamkommande barn och för migrationsmålen totalt. Regeringens verksamhetsmål migrationsmål Regeringens Andel mål som avgjorts inom målsättningen verksamhetsmål (månader) 2012 2013 2014 Avlägsnandemål, ensamkommande barn 2 45 % 59 % 56 % Verkställighetsmål 1 88 % 89 % 90 % Migrationsmål, totalt 4 67 % 76 % 74 % 54 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN I mål med ensamkommande barn krävs det att en god man förordnas. Ofta saknas ett sådant förordnande när målet kommer in till domstolen, vilket innebär att domstolen inte kan kontrollera ombudets fullmakt. Detta är en förklaring till varför så stor andel av målen med ensamkommande barn har en handläggningstid som överstiger två månader. Liksom i andra avlägsnandemål är det vanligt i mål med ensamkommande barn att det kommer in ramöverklaganden och begäran om anstånd att utveckla grunderna. Även detta medför fördröjningar i handläggningen. Andelen avlägsnandemål avseende ensamkommande barn som kunnat avgöras inom målsättningen minskade under 2014. I den enkät som domstolarna besvarat kring måluppfyllelsen nämns bland annat att fluktuationen i tillstömningen av migrationsmål begränsar förutsättningarna att klara verksamhetsmålen. Den politiska och ekonomiska turbulensen i världen förändrar snabbt tillstömningen av migrationsmål liksom Migrationsverkets omorganisationer, prioriteringar och avverkningsprojekt. Ett par domstolar menar också att verksamhetsmålen avseende avlägsnandemål är och kommer att vara mycket svåra att nå, beroende på avlägsnandemålens karaktär och den handläggning som bedöms nödvändig för rättssäkra avgöranden. Även arbetet med uppbyggnaden av migrationsdomstolen vid Förvaltningsrätten i Luleå inverkade till viss del på möjligheterna att nå regeringens verksamhetsmål. I Luleå pågår fortfarande rekryteringen för att uppnå optimal arbetsstyrka. Domstolen ökade målavverkningen i takt med att fler anställda kom på plats under 2014. Förvaltningsrätten i Stockholm är den migrationsdomstol som har de kortaste omloppstiderna för migrationsmålen totalt. I enkäten rörande måluppfyllelsen lyfter domstolen fram det förbättrade och utvecklade arbetssättet, med bland annat strukturerad inkorgsanalys, och det goda ledarskapet som viktiga framgångsfaktorer för den ökade måluppfyllelsen. Domstolen har utarbetat mer enhetliga rutiner och har en tydlig ansvarsfördelning inom beredningsorganisationen. Ett utökat samarbete mellan domstolens avdelningar och enheter där alla haft gemensamma prioriteringar bidrog också. Även Förvaltningsrätten i Malmö nämner att domstolens ständiga utvecklingsarbete påverkat möjligheten att uppfylla verksamhetsmålen i positiv riktning. Under 2014 var bland annat utveckling av yrkesrollerna, ledarskapsfrågor och SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 kunskapsöverföring i fokus. En faktor som dock påverkat resultatuppfyllelsen negativt var den fortsatt stora personalomsättningen bland framför allt föredragande jurister. Personalomsättningen tas upp som en försvårande faktor även hos Förvaltningsrätten i Göteborg. Domstolen upplever också problem att rekrytera nya medarbetare med rätt kompetens, vilket givetvis påverkar måluppfyllelsen. Domstolen är den enda som handlägger viseringsmål. Dessa mål ökade kraftigt från ca 4 500 under 2013 till nära 5 500 mål under 2014. Målen är av enklare karaktär men är samtidigt, på grund av sitt stora antal och då de måste hanteras relativt skyndsamt och med prioritet, av sådan art att de påverkar avgörandet av övriga migrationsmål. Domstolen planerar förändringar i sin organisation som förväntas få positiv effekt på verksamhetsmålen framöver. Ett särskilt fokus kommer att ligga på att ta fram rutiner för handläggningen av avlägsnandemål avseende ensamkommande barn samt mål som avgörs med nämnd men utan muntlig förhandling. Utvecklingen för antalet balanserade migrationsmål var positiv under 2014. Balanserna minskade kraftigt på totalen, med 12 procent, vilket motsvarar ca 700 mål. Balansminskningarna skedde vid Förvaltningsrätterna i Göteborg och Stockholm och bestod nästan uteslutande av avlägsnandemål. I Stockholm halverades balanserna av avlägsnandemål under året och i Göteborg var minskningen 36 procent. I Malmö och Luleå skedde istället balansökningar. I Malmö var ökningen liten och avsåg främst mål om uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning. Vid Förvaltningsrätten i Luleå ökade avverkningstakten under året men nådde inte upp till antalet inkomna mål. Cirka hälften av de inkomna migrationsmålen till Förvaltningsrätten i Luleå var avlägsnandemål, den måltyp som anses mest arbetskrävande och där målen i större omfattning än övriga migrationsmål avgörs efter muntlig förhandling. Överklagandefrekvensen, liksom ändringsfrekvensen, redovisas i ledet mellan migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Av migrationsmålen överklagades totalt 36 procent från migrationsdomstol till Migrationsöverdomstolen. För avlägsnandemålen var andelen högre, 56 procent. Båda överklagandefrekvenserna var oförändrade sedan 2013. Migrationsöverdomstolen ändrade migrationsdomstolarnas domar i 0,8 procent av fallen, även det oförändrat sedan förra året. 55 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 3.6.6 En bedömning av migrationsdomstolarnas resultat Migrationsdomstolarnas resultat gentemot verksamhetsmålen gick i olika riktningar under 2014. Domstolarna klarar nu målsättningen för verkställighetsmål medan omloppstiden för migrationsmål totalt blev längre. Omloppstiden för avlägsnandemål avseende ensamkommande barn var oförändrad. Ålderstrukturen försämrades något vad gäller mål äldre än tolv månader även om det antalsmässigt rör sig om få mål. Ökningarna av antalet inkomna mål fortsatte. De relativt resurskrävande avlägsnandemålen uppvisade dock en tydlig minskning. Mot bakgrund av detta bedöms arbetsbelastningen vara relativt oförändrad mellan åren. Domstolarna avgjorde betydligt fler mål under 2014 jämfört med 2013. Detta ledde till kraftigt minskade ba- 56 lanser i så gott som alla måltyper. Det förbättrade balansläget kan underlätta arbetsbelastningen framöver och ge kortare omloppstider. Antalet avgjorda mål har ökat med nio procent sedan 2013. Även antalet årsarbetskrafter har kunnat öka till följd av utökade budgetar för migrationsdomstolarna. Det totala antalet årsarbetskrafter ökade med nära fyra procent mellan 2013 och 2014 i och med uppbyggnaden av migrationsdomstolen vid Förvaltningsrätten i Luleå. Antalet avgjorda mål totalt per årsarbetskraft ökade från 62 mål 2013 till 65 mål 2014. Arbetsproduktiviteten ökade därmed. Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål minskade betydligt under 2014. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 3.7 Kammarrätterna Återrapportering i avsnittet som bedöms följa av 3 kap. FÅB, myndighetens instruktion eller annat regeringsbeslut: • Totala antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål. • Fastställda verksamhetsmål och måluppfyllelsen per domstol. • Skillnader i resultat mellan olika domstolar. • Överklagandefrekvenser. • Totala andelen balanserade mål äldre än sex respektive tolv månader. • Genomsnittlig styckkostnad för avgjorda mål redovisas i bilaga 2 och 3. Tabell 21 Kammarrätterna exkl. migrationsmål Antal årsarbetskrafter Avgjorda mål per årsarbetskraft Andelen mål som avgjorts med muntlig förhandling Andelen avgjorda förtursmål 2012 2013 2014 421 419 421 87 74 68 7% 8% 8% 10 % 12 % 15 % Överklagandefrekvens (andel mål som överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen) - Skattemål 28 % 49 % 30 % - Socialförsäkringsmål 20 % 35 % 35 % - Totalt 26 % 36 % 32 % 3.7.1 Målutvecklingen Diagram 21 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid kammarrätterna 2010-2014, exklusive migrationsmål 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Inkomna Avgjorda 2010 21 022 23 382 8 473 2011 26 592 23 446 11 740 2012 25 442 28 063 9 161 2013 22 809 23 765 8 221 2014 24 226 22 233 10 230 Genomsnitt (5 år) 24 018 24 178 9 565 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 Balanserade 57 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN I detta avsnitt redovisas målutvecklingen vid kammarrätterna exklusive migrationsmål. Målutvecklingen vid Migrationsöverdomstolen beskrivs i ett separat avsnitt, se 3.7.4. Under den senaste femårsperioden har kammarrätterna haft ett genomsnitt på ca 24 000 inkomna respektive avgjorda mål per år. Antalet inkomna mål har under femårsperioden tydligt fluktuerat och illustrerar effekterna av förvaltningsrättsreformen med de balansavarbetningsinsatser som genomförts men också de mängdmål av mer tillfällig karaktär som inkommit till kammarrätterna under femårsperioden. Bland annat inkom drygt 4 000 socialförsäkringsmål som rör sjuklön, regressersättning till sjömän, till Kammarrätten i Göteborg under 2011 och 2012 och avgjordes under 2012. Dessutom inkom drygt 600 skattemål med snabb handläggningstid till Kammarrätten i Stockholm under 2012, och drygt 1 700 socialförsäkringsmål som rörde ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EU inkom till Kammarrätten i Stockholm i slutet av 2104. 58 Målstatistiken har också påverkats av att ett stort antal skattemål avseende tryckerimoms inkom till samtliga kammarrätter under 2013. Kammarrätterna handlade dessa ärenden olika då vissa mål avgjordes under 2013 och 2014 medan andra balanserades i avvaktan på avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen. Mål som avgjorts har under 2014 återförts till kammarrätterna. Vid tre kammarrätter ligger en stor del av målen balanserade och kommer avgöras under 2015. Vid kammarrätterna i Jönköping och Sundsvall har målstatistiken också påverkats av tillfälliga så kallade elmål respektive kupongskattemål. Jämförs antalet inkomna mål 2014 med ett genomsnitt av inkomna mål de fem senaste åren har de ökat marginellt. Antalet avgjorda mål minskade tydligt 2014 från att ha legat på en relativt konstant nivå under femårsperioden bortsett från 2012. Balansen ökade kraftigt med 2 009 mål 2014 eftersom antalet avgjorda mål understeg antalet inkomna mål. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Tabell 22 Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid kammarrätterna 2012-2014 Utveckling per målkategori 2012 2013 2014 5 141 5 350 5 662 Inkomna mål Skattemål Förändring 2012-2014 Förändring 2013-2014 Antal % Antal % 521 10 % 312 6% 31 57 96 65 210 % 39 68 % Socialförsäkringsmål 7 371 4 125 4 924 -2 447 -33 % 799 19 % Mål enl. socialtjänstlagen 2 019 2 195 2 116 97 5% -79 -4 % Psykiatrimål 1 229 1 282 1 502 273 22 % 220 17 % LVU-mål 1 196 1 310 1 469 273 23 % 159 12 % LVM-mål 196 256 295 99 51 % 39 15 % LOU-mål 771 778 798 27 4% 20 3% Mängdmål 1 410 1 435 1 544 134 10 % 109 8% Övriga mål 6 078 6 021 5 820 -258 -4 % -201 -3 % Summa exkl. migrationsmål 25 442 22 809 24 226 -1 216 -5 % 1 417 6% Migrationsmål 11 714 9 254 10 017 -1 697 -14 % 763 8% Summa inkl. migrationsmål 37 156 32 063 34 243 -2 913 -8 % 2 180 7% Antal % Antal % 4 971 5 448 4 772 -199 -4 % -676 -12 % Trängselskattmål Avgjorda mål Skattemål 34 47 100 66 194 % 53 113 % 10 099 4 896 3 622 -6 477 -64 % -1 274 -26 % Mål enl. socialtjänstlagen 2 019 2 195 2 088 69 3% -107 -5 % Psykiatrimål 1 241 1 281 1 508 267 22 % 227 18 % LVU-mål 1 233 1 313 1 421 188 15 % 108 8% LVM-mål 198 242 303 105 53 % 61 25 % LOU-mål 716 818 802 86 12 % -16 -2 % 1 352 1 468 1 567 215 16 % 99 7% Trängselskattmål Socialförsäkringsmål Mängdmål 6 200 6 057 6 050 -150 -2 % -7 0% Summa exkl. migrationsmål 28 063 23 765 22 233 -5 830 -21 % -1 532 -6 % Migrationsmål 11 825 9 697 9 831 -1 994 -17 % 134 1% Summa inkl. migrationsmål 39 888 33 462 32 064 -7 824 -20 % -1 398 -4 % Antal % Antal % Övriga mål Balanserade mål Skattemål 3 737 3 639 4 524 787 21 % 885 24 % 2 12 8 6 300 % -4 -33 % 2 271 1 503 2 806 535 24 % 1 303 87 % Mål enl. socialtjänstlagen 470 470 499 29 6% 29 6% Psykiatrimål 112 113 108 -4 -4 % -5 -4 % LVU-mål 161 158 206 45 28 % 48 30 % LVM-mål 23 37 29 6 26 % -8 -22 % LOU-mål 182 142 138 -44 -24 % -4 -3 % Mängdmål 354 321 297 -57 -16 % -24 -7 % Övriga mål 1 849 1 826 1 615 -234 -13 % -211 -12 % Summa exkl. migrationsmål 9 161 8 221 10 230 1 069 12 % 2 009 24 % Migrationsmål 1 447 1 004 1 190 -257 -18 % 186 19 % 10 608 9 225 11 420 812 8% 2 195 24 % Trängselskattmål Socialförsäkringsmål Summa inkl. migrationsmål SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 59 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Under det senaste året ökade antalet inkomna mål till kammarrätterna med sex procent. Om socialförsäkringsmål som rör ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EU vid Kammarrätten i Stockholm exkluderas är minskningen av inkomna mål marginell, en procent. Socialförsäkringsmålen har fortsatt att minska vid samtliga kammarrätter om ovannämnda måltyp exkluderas. Nedgången det senaste året är 23 procent eller drygt 900 mål. Psykiatrimålen och de resurskrävande LVU- och LVM-målen fortsatte att öka kraftigt. Ökningen det senaste året låg mellan 12 och 17 procent i denna grupp av mål, eller drygt 400 mål. Skattemålen ökade kraftigt vid Kammarrätten i Stockholm vilket delvis var en effekt av återförvisade tryckerimomsmål. Samtidigt minskade skattemålen kraftigt vid kammarrätterna i Göteborg och Sundsvall vilket delvis var en effekt av ett stort antal inkomna tryckerimomsmål 2013. LOU-målen ökade kraftigt vid Kammarrätten i Sundsvall samtidigt som två av fyra kammarrätter hade en kraftig minskning av dessa mål. Antalet avgjorda mål har minskat i samtliga kammarrätter sedan 2013. Totalt var minskningen Diagram 22 Andelen balanserade mål äldre än sex och tolv månader vid kammarrätterna 2012-2014 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andelen balanserade mål > 6 månader Andelen balanserade mål > 12 månader 2012 34% 10% 2013 35% 7% 2014 36% 10% 3.7.2 Diagrammet visar andelen balanserade mål i olika ålderskategorier i förhållande till det totala antalet balanserade mål. En klar försämring av andelen balanserade mål äldre än 12 månader märktes under året. Orsaken till detta är att de skattemål som inte kunnat avgöras, i väntan på avgörande av liknande frågor i Högsta förvaltningsdomstolen, blivit äldre. Andelen mål äldre än 6 månader ökade med en procentandel även detta år. Det finns två orsaker som skulle kunna förklara ökningen, dels ökade ett flertal arbetskrävande måltyper i antal och påverkade kammarrätternas utrymme att avarbeta mål, dels hade en av kammarrätterna vakanta domaranställningar under året. Den totala målbalansen i förhållande till antalet inkomna mål ligger på 42 procent. Åren 2012 och 2013 var andelen lägre, 36 procent. Verksamhetsmål och skillnader i resultat mellan olika domstolar Regeringens verksamhetsmål för kammarrätterna är att huvuddelen av samtliga avgjorda mål (exklusive förtursmål och migrationsmål) inte bör ta längre tid än sex månader att avgöra. 2014 var omloppstiden 7,0 månader. Omloppstiderna har förbättrats suc- 60 sex procent. Störst minskning, 10 procent eller 808 mål, hade Kammarrätten i Stockholm vilket bland annat beror på att domstolen avgjorde ett stort antal skattemål under 2012–2013. Den totala målbalansen i kammarrätterna ökade kraftigt under 2014, med 24 procent eller knappt 2 000 mål. Om socialförsäkringsmål som rör ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EU vid Kammarrätten i Stockholm exkluderas, ökade balansen något eller med tre procent. Den övervägande delen utgjordes av skattemål, tryckerimomsmål, som förväntas avgöras under 2015. Balanserna ökade vid två kammarrätter och minskade vid två. Kammarrätten i Göteborg stod för den största minskningen med 27 procent eller 874 mål som en följd av att de flesta tryckerimomsmål kunnat avgöras under 2014. Balansen av LVU-mål ökade genomgående för samtliga kammarrätter. Balansen av skattemål och socialförsäkringsmål ökade kraftigt vid kammarrätterna i Stockholm och Jönköping. cessivt under perioden 2010–2014. Kammarrätternas balanser och även omloppstider har påverkats av fluktuationen i periodens antal inkomna mål samt väntan i avvaktan på prejudicerande avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Omloppstiden för socialförsäkringsmål minskade på totalen. Vid två kammarrätter ökade dock omloppstiderna. Omloppstiden för skattemål var förhållandevis lång på samtliga kammarrätter. Kammarrätten i Jönköping var den enda kammarrätten som nådde regeringens verksamhetsmål. Resultatet för de enskilda kammarrätterna varierade mellan 6,0 och 8,2 månader i omloppstid. Spridningen mellan kammarrätterna minskade under 2014. I den enkät som skickades ut till domstolarna om måluppfyllelsen av verksamhetsmålen angav kammarrätterna att de stora serier med sambandsmål, framför allt de så kallade tryckeri- momsmålen som varit vilandeförklarade i avvaktan på avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen, inverkade negativt på omloppstiderna. En kammarrätt anger att de relativt höga omloppstiderna gällande skattemål beror på att man under 2014 prioriterat att avgöra äldre skattemål för att förbättra åldersstrukturen. Två kammarrätter angav att årets målökning tillsammans med förändringen i målsammansättningen, innebärande att antalet mål som är mer tids- och resurskrävande ökat, påverkade måluppfyllelsen. En kammarrätt angav att vakanser inneburit en lägre domarbemanning än normalt. Diagram 23 Kammarrätternas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål 2014 8,5 8,0 Kr Göteborg 7,5 7,0 Månader 6,5 Kr Stockholm Kr Sundsvall 6,0 Kr Jönköping 5,5 5,0 4,5 4,0 Totalt exkl förtursmål och migrationsmål 3.7.3 En bedömning av kammarrätternas resultat Vid bedömning av det totala resultatet för kammarrätterna bör hänsyn tas till socialförsäkringsmålen vid Kammarrätten i Göteborg under 2011 och 2012, skattemålen vid Kammarrätten i Stockholm 2012 och socialförsäkringsmålen som inkom till Kammarrätten i Stockholm i slutet av 2014. Det totala resultatet för kammarrätterna har även påverkats av att ett stort antal skattemål avseende tryckerimoms inkom till samtliga kammarrätter under 2013. Några av dessa mål avgjordes under 2013 och 2014 medan andra vilandeförklarades i avvakten på avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen. Antalet inkomna mål 2014 ökade marginellt jämfört med ett genomsnitt av de fem senaste SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 åren. Antalet avgjorda mål minskade tydligt 2014 från att ha legat på en konstant nivå under femårsperioden bortsett från 2012. Balansen ökade kraftigt under 2014, med 24 procent eller 2 009 mål. Om socialförsäkringsmål som rör ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EU vid Kammarrätten i Stockholm exkluderas ökade balansen något, tre procent. Den övervägande delen utgjordes av skattemål, tryckerimomsmål, som förväntas avgöras under 2015. Kammarrätterna nådde inte regeringens verksamhetsmål under 2014. Omloppstiderna förbättrades medan åldersstrukturen försämrades. 61 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Mot bakgrund av de faktorer som angetts ovan är det svårt att bedöma hur arbetsbelastningen förändrats. Det kan noteras att de arbetskrävande LVU-målen respektive LVMmålen ökade samt att skattemålen ökade i antal och bedöms, av kammarrätterna, ha blivit svårare till sin karaktär. 3.7.4 Antalet årsarbetskrafter mellan 2013 och 2014 ökade marginellt. Med ett minskat antal avgjorda mål försämrades arbetsproduktiviteten. Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål ökade med 1 020 kr mellan 2013 och 2014. Även detta kan till stor del förklaras av ett minskat antal avgjorda mål. Migrationsöverdomstolen Tabell 23 Kammarrätterna migrationsmål Antal årsarbetskrafter 2012 2013 2014 96 98 95 Avgjorda avlägsnandemål per årsarbetskraft 123 99 103 Genomsnittlig handläggningstid för avlägsnandemål i månader 1,5 1,4 1,3 Kammarrätten i Stockholm är migrationsöverdomstol. De inkomna målen till Migrationsöverdomstolen ökade med åtta procent mellan 2013 och 2014. Den största måltypen, avlägsnandemålen, ökade med 12 procent, motsvarande knappt 700 mål. Antalet inkomna asylmål med ensamkommande barn fortsatte att öka. 2014 ökade måltypen med 14 mål motsvarande fem procent. Mål om uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning fortsatte att minska, med nio procent. Denna måltyp ökade kraftigt under 2011 men har nu sjunkit tre år i rad. Utvecklingen av inkomna mål följer avgjorda mål på migrationsdomstolarna. 62 Antalet avgjorda mål i Migrationsöverdomstolen ökade med en procent under året. Av de olika målkategorierna ökade avgjorda tvångsåtgärder med 14 procent medan mål om uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning fortsatte att minska, med 16 procent. Antalet mål i balans ökade med 19 procent hos Migrationsöverdomstolen under 2014. Vid Migrationsöverdomstolen kräver i princip alla migrationsmål prövningstillstånd. Under året beviljades 69 mål, varav 42 avlägsnandemål, prövningstillstånd. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Tabell 24 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid Migrationsöverdomstolen 2012-2014 Utveckling för migrationsmål Inkomna mål Avlägsnandemål varav asylmål varav asylmål, ensamkommande barn Verkställighetsmål Uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning Svenskt medborgarskap Tvångsåtgärder Övriga migrationsmål Summa migrationsmål Avgjorda mål Avlägsnandemål varav asylmål varav asylmål, ensamkommande barn Verkställighetsmål Uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning Svenskt medborgarskap Tvångsåtgärder Övriga migrationsmål Summa migrationsmål Balanserade mål Avlägsnandemål varav asylmål varav asylmål, ensamkommande barn Verkställighetsmål Uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning Svenskt medborgarskap Tvångsåtgärder Övriga migrationsmål Summa migrationsmål 2012 2013 2014 Förändring Förändring 2012-2014 2013-2014 Antal % Antal % 7 837 5 764 6 440 -1 397 -18 % 676 12 % 7 387 5 272 5 908 -1 479 -20 % 636 12 % 233 266 280 47 20 % 14 5% 649 591 644 -5 -1 % 53 9% 1 764 1 380 1 250 -514 -29 % -130 -9 % 223 220 220 -3 -1 % 0 0% 473 446 509 36 8% 63 14 % 954 771 853 11 717 9 254 24 % 101 12 % -15 % 763 8% Antal % Antal % 3% 7 694 6 132 6 334 -1 360 -18 % 202 7 303 5 607 5 815 -1 488 -20 % 208 4% 232 275 267 35 15 % -8 -3 % 661 592 636 -25 -4 % 44 7% 2 002 1 439 1 207 -795 -40 % -232 -16 % 213 230 207 -6 -3 % -23 -10 % 482 443 506 24 5% 63 14 % 773 861 941 168 22 % 80 9% 11 825 9 697 9 831 -1 994 -17 % 134 1% Antal % Antal % 1 127 759 861 -266 -24 % 102 13 % 1 021 684 773 -248 -24 % 89 13 % 42 33 45 3 7% 12 36 % 22 20 28 6 27 % 8 40 % 208 146 192 -16 -8 % 46 32 % 24 13 26 2 8% 2 5 8 6 300 % 3 67 61 75 8 12 % 14 23 % 1 450 1 004 1 190 -260 -18 % 186 19 % Inriktningen i regeringens verksamhetsmål för Migrationsöverdomstolen är att merparten (90 procent) av målen inte ska ta mer än två månader att avgöra. Migrationsöverdomstolens resultat 2014 var 2,3 månader, vilket var en förbättring med 0,3 månader jämfört med 2013. Andelen mål som avgjordes inom två månader var 86 procent under året, en förbättring med fem procentenheter sedan 2013. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 183 10 017 -1 700 13 100 % 60 % I den enkät som skickades ut till domstolarna om faktorer som påverkat omloppstiden påpekade Migrationsöverdomstolen att omloppstiden, som inkluderar även mål som beviljats prövningstillstånd, inte är relevant eftersom uppsläppta mål inte kan avgöras inom två månader. Dessa mål motsvarar i dagsläget knappt en procent av alla inkomna mål, varför de har en relativt liten påverkan på resultatet för 90:e 63 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN percentilen. De migrationsmål vari prövningstillstånd beviljats har dock generellt sett längre omloppstider än andra migrationsmål. Domstolens möjlighet att uppfylla regeringens verksamhetsmål gällande migrationsmålen påverkas om antalet beviljade prövningstillstånd skulle öka ytterligare. Domstolen arbetar därför med en effektivisering av arbetsformerna och rutinerna gällande hanteringen av de mål vari prövningstillstånd beviljats. Om omloppstiderna istället hade beräknats från att målen kommer in till dess att frågan om prövningstillstånd är avgjord ger det en omloppstid om 2,1 månader vilket ligger nära regeringens verksamhetsmål. Diagram 24 Andelen balanserade migrationsmål äldre än sex och tolv månader vid Migrationsöverdomstolen 2012-2014 Både andelen balanserade mål äldre än sex månader och äldre än tolv månader minskade under 2014. Den totala balansen i förhållande till antalet inkomna mål uppgick till 12 procent 2014. I jämförelse med 2013 var det en försämring med en procentenhet. 2,0% 1,0% 0,0% Andelen balanserade mål > 6 månader Andelen balanserade mål > 12 månader 2012 1,3% 0,6% 2013 2,3% 0,8% 2014 1,5% 0,4% 3.7.5 En bedömning av Migrationsöverdomstolens resultat Migrationsöverdomstolen uppnådde inte regeringens verksamhetsmål 2014. Omloppstiden förbättrades med 0,3 månader i förhållande till 2013. Balansen ökade med knappt 200 mål eller 19 procent. Måltillströmningen ökade med drygt åtta procent på totalen och de mer resurskrävande avlägsnandemålen med 12 procent, vilket medfört en ökning av arbetsbelastningen vid domstolen. 64 Antalet årsarbetskrafter minskade något mellan 2013 och 2014. Antalet avgjorda mål ökade marginellt med 1 procent eller 134 mål vilket förklarar att antalet avgjorda mål per årsarbetskraft ökade. Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål minskade 2014 jämfört med föregående år. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 3.8 Högsta förvaltningsdomstolen Återrapportering i avsnittet som bedöms följa av 3 kap. FÅB, myndighetens instruktion eller annat regeringsbeslut: • Totala antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål. • Fastställda verksamhetsmål och måluppfyllelsen. • Totala andelen balanserade mål äldre än sex respektive tolv månader. • Genomsnittlig styckkostnad för avgjorda mål redovisas i bilaga 2 och 3. Tabell 25 Högsta förvaltningsdomstolen 2012 2013 2014 Antal årsarbetskrafter 77 79 75 Antal avgjorda mål per årsarbetskraft 89 107 105 3.8.1 Målutvecklingen Diagram 25 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid Högsta förvaltningsdomstolen 2010-2014 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Inkomna Avgjorda Balanserade 2010 7 719 8 313 2 442 2011 8 070 8 058 2 440 2012 7 324 6 900 2 837 2013 8 487 8 435 2 871 2014 7 046 7 896 2 006 Genomsnitt (5 år) 7 729 7 920 2 519 Antalet inkomna mål till Högsta förvaltningsdomstolen minskade med 17 procent jämfört med 2013. Måltillströmningen har de senaste fem åren varierat kraftigt och är nu på den lägsta nivån under denna period. I jämförelse med genomsnittet under femårsperioden var antalet inkomna mål 700 mål eller 9 procent lägre under 2014. Det var de två stora målkategorierna skattemål och socialförsäkringsmål som minskade mycket kraftigt, både i jämförelse med 2013 och i ett längre perspektiv. Antalet inkomna SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 skattemål minskade med 28 procent under 2014 jämfört med genomsnittet de senaste fem åren och socialförsäkringsmålen minskade med 22 procent. De övriga målkategorierna ökade eller var i princip oförändrade. Den allra största målkategorin, övriga mål, har endast uppvisat marginella förändringar de senaste fem åren. Antalet avgjorda mål minskade med sex procent under året och ligger nu på en nivå nära genomsnittet för femårsperioden. Antalet avgjorda mål var däremot betydligt fler än antalet in- 65 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN komna mål under året och balanserna minskade därför kraftigt. Balanserna uppgår nu till drygt 2 000 mål, en minskning med 30 procent, vilket Tabell 26 till viss del beror på minskat antal inkomna mål men också tack vare ett aktivt arbete med att avgöra gamla mål. Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid Högsta förvaltningsdomstolen 2012-2014 Utveckling per målkategori 2012 2013 2014 Inkomna mål Skattemål Trängselskattmål Socialförsäkringsmål Förändring 2012-2014 Antal % Förändring 2013-2014 Antal % 1 412 2 667 1 432 20 1% -1 235 -46 % 12 20 30 18 150 % 10 50 % 2 050 1 710 1 283 -767 -37 % -427 -25 % Mål enl. socialtjänstlagen 475 516 483 8 2% -33 -6 % Psykiatrimål 192 229 280 88 46 % 51 22 % LVU-mål 309 328 390 81 26 % 62 19 % LVM-mål 13 25 29 16 123 % 4 16 % LOU-mål 218 222 236 18 8% 14 6% Mängdmål 376 410 498 122 32 % 88 21 % Övriga mål 2 267 2 360 2 385 118 5% 25 1% Summa totalt 7 324 8 487 7 046 -278 -4 % -1 441 -17 % Antal % Antal % 514 36 % -438 -18 % Avgjorda mål Skattemål Trängselskattmål 1 443 2 395 1 957 15 23 29 14 93 % 6 26 % 1 715 2 129 1 548 -167 -10 % -581 -27 % Mål enl. socialtjänstlagen 523 454 522 -1 0% 68 15 % Psykiatrimål 198 227 282 84 42 % 55 24 % LVU-mål 323 323 389 66 20 % 66 20 % Socialförsäkringsmål LVM-mål 13 19 34 21 162 % 15 79 % LOU-mål 216 233 229 13 6% -4 -2 % Mängdmål 391 376 375 -16 -4 % -1 0% Övriga mål 2 063 2 256 2 531 468 23 % 275 12 % Summa totalt 6 900 8 435 7 896 996 14 % -539 -6 % Antal % Antal % 616 883 357 -259 -42 % -526 -60 % Balanserade mål Skattemål Trängselskattmål 3 0 1 -2 -67 % 1 - 1 045 623 358 -687 -66 % -265 -43 % Mål enl. socialtjänstlagen 81 144 105 24 30 % -39 -27 % Psykiatrimål 16 18 16 0 0% -2 -11 % LVU-mål 40 45 46 6 15 % LVM-mål 0 6 1 1 LOU-mål 35 24 31 -4 -11 % Socialförsäkringsmål 1 2% -5 -83 % 7 29 % Mängdmål 76 106 229 153 201 % 123 116 % Övriga mål 925 1 022 862 -63 -7 % -160 -16 % 2 837 2 871 2 006 -831 -29 % -865 -30 % Summa totalt 66 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Tabell 27 Avgjorda mål vid Högsta förvaltningsdomstolen 2012-2014 Mål som har avgjorts slutligt efter att ha beviljats PT (Dispenserade mål) Mål som ej har beviljats PT (Ej beviljade dispenser) Mål som ej omfattas av PT (Resningar mm) Summa avgjorda mål Antalet mål som avgjordes slutligt efter beviljat prövningstillstånd uppgick till 513 vilket är en mycket kraftig ökning i jämförelse med tidigare år. Förklaringen är att ungefär 400 av målen härrör från en serie tryckerimomsmål som beviljats PT. Antalet avgjorda mål som inte beviljats prövningstillstånd minskade kraftigt medan avgjorda mål som inte omfattas av prövningstillDiagram 26 2013 2014 125 119 513 6 231 7 756 6 647 544 560 736 6 900 8 435 7 896 stånd ökade mycket kraftigt mellan 2013 och 2014. Av de inkomna målen krävdes prövningstillstånd i 92 procent. I de mål där domstolen har tagit ställning till om prövningstillstånd ska meddelas eller inte, meddelades prövningstillstånd i sju procent av målen, vilket är högt historiskt sett och beror på nämnda tryckerimomsmål. Andelen balanserade mål äldre än sex och tolv månader vid Högsta förvaltningsdomstolen 2012-2014 Åldersstrukturen för balanserade mål förbättrades avsevärt under året avseende balanserade mål äldre än sex månader. Balanserade mål äldre än tolv månader förbättrades från sex till tre procent under 2013 och denna nivå har domstolen behållit under 2014. Den totala balansen i förhållande till inkomna mål har förbättrats de senaste åren och uppgår nu till 28 procent. 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andelen balanserade mål > 6 månader Andelen balanserade mål > 12 månader 2012 30% 6% 2013 29% 3% 2014 21% 3% 3.8.2 2012 Verksamhetsmål Högsta förvaltningsdomstolen ska årligen sätta egna verksamhetsmål. För 2014 fastställde domstolen ett nytt mål som grundar sig på omloppstiden för ett måls inkommande fram till beslut om prövningstillstånd ska medges eller ej. Målet som domstolen har satt är att 75 procent av målen får ta högst sex månader att avgöra fram till PT-beslutet. Högsta förvaltningsdomstolen hade tidigare fyra verksamhetsmål som grundade sig på ett måls inkommande fram till att det avgjorts, SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 men i en analys som domstolen gjorde under 2013 avseende verksamhetsmålen för omloppstider, var slutsatsen att dessa målsättningar inte var fullt ut relevanta. Domstolen anser att kärnverksamheten, att skapa prejudikat, måste ta den tid som fordras. I de mål där prövningstillstånd inte beviljas är snabbheten i att komma till detta avgörande en väsentlig rättssäkerhetsaspekt medan denna aspekt inte har samma tyngd i de mål som prövas i sak. 67 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Diagram 27 Högsta förvaltningsdomstolens uppfyllelse av verksamhetsmål 2014 10,0 I diagrammet visas de tre senaste årens omloppstid för 75:e percentilen avseende målens inkommande fram till beslut om prövningstillstånd. Domstolen uppnådde sitt mål om sex månader. Måluppfyllelsen redovisas också i tabellform i bilaga 1. Månader 5,0 3.8.3 0,0 75 percentil omloppstid (PT inkom -> beslut) 2012 4,6 2013 6,0 2014 6,0 En bedömning av Högsta förvaltningsdomstolens resultat Arbetsbelastningen minskade under året på grund av den kraftigt minskade måltillströmningen. Antalet avgjorda mål 2014 minskade också jämfört med föregående år men inte i samma utsträckning som inkomna mål och balanserna är på en historiskt mycket låg nivå. Jämfört med föregående år minskade antalet årsarbetskrafter vid Högsta förvaltningsdomstolen med fyra. Omsättningen av justitiesekreterare var fortsatt hög. Tolv stycken rekryterades 2014 till skillnad från 2013 då det var nio rekryteringar. Antalet årsarbetskrafter justitiesekreterare var 33 68 stycken 2014 och 35 under 2013 vilket innebär att omsättningen var 36 respektive 26 procent. Antalet avgjorda mål per årsarbetskraft var 105 under 2014 vilket i princip var oförändrat jämfört med 2013. Arbetsproduktiviteten kan därför bedömas vara oförändrad. I likhet med 2013 har domstolen haft seriemål och arbetat aktivt med att få ner balanserna som nu är historiskt låga. Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål ökade marginellt jämfört med 2013. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 3.9 Hyres- och arrendenämnderna Återrapportering i avsnittet som bedöms följa av 3 kap. FÅB, myndighetens instruktion eller annat regeringsbeslut: • Antalet inkomna, avgjorda och balanserade ärenden. • Fastställda verksamhetsmål och måluppfyllelsen per hyres- och arrendenämnd. • Skillnader i resultat mellan olika nämnder. • Genomsnittlig styckkostnad för avgjorda ärenden redovisas i bilaga 2 och 3. Tabell 28 Hyres- och arrendenämnderna 2012 Antal årsarbetskrafter Antal avgjorda ärenden per årsarbetskraft Av landets åtta hyres- och arrendenämnder är de fem minsta nämnderna administrativt knutna till tingsrätten på samma ort och lagmannen vid tingsrätten är chef även för hyres- och arrendenämnden. De tre största hyres- och arrendenämnderna ligger i Stockholm, Göteborg och Malmö. De är administrativt självförsörjande och har egen chef. Lagmannen vid Göteborgs tings3.9.1 2013 2014 78 80 81 373 387 374 rätt är för närvarande tidsbegränsad chef för Hyres- och arrendenämnden i Göteborg och tingsrätten och nämnden har även ett administrativt samarbete. De åtta nämnderna är sinsemellan olika och skiljer sig åt vad gäller storlek, geografiskt verksamhetsområde och ärendetyper, bland annat beroende på hur hyres- och arrendemarknaden ser ut i olika delar av landet. Ärendeutvecklingen Diagram 28 Inkomna, avgjorda och balanserade ärenden vid hyres- och arrendenämnderna 2010–2014 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Inkomna Avgjorda Balanserade 2010 27 191 26 938 6 259 2011 27 117 26 623 6 626 2012 29 778 29 071 7 479 2013 29 775 30 824 6 279 2014 30 827 30 295 6 714 Genomsnitt (5 år) 28 938 28 750 6 671 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 69 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Under den senaste femårsperioden har hyresoch arrendenämnderna haft ett genomsnitt på knappt 29 000 inkomna respektive avgjorda ärenden per år. Under 2014 ökade antalet inkomna ärenden med fyra procent, drygt 1 050 ärenden och var på den högsta nivån under femårsperioden. Det var främst ärenden avseende bostadsavståenden och bostadsarrenden som utgjorde ökningen. Förändringarna i antalet inkommande ärenden mellan de olika hyres- och arrendenämnderna var relativt små jämfört med föregående år. Nämnderna i Göteborg och Sundsvall avvek dock och hade störst ökning av ärenden, medan Hyres- och arrendenämnden i Umeå minskade mest. Av det totala antalet inkomna ärenden 2014 kom 73 procent av ärendena till de tre största nämnderna. Under 2014 minskade avgjorda ärenden marginellt men var på en högre nivå än genomsnittet Tabell 29 för femårsperioden. Den största minskningen avsåg bostadsarrenden som minskade med 43 procent. Under 2013 avgjordes dock extremt många bostadsarrenden vilket medförde att balanserna avseende dessa ärenden minskade med knappt 60 procent eller 1 036 ärenden. Antalet avgjorda ärenden 2014 var färre än antalet inkomna, varpå balanserna i förhållande till 2013 ökade med 435 ärenden, motsvarande närmare sju procent. Av de balanserade ärendena var 33 procent äldre än sex månader vilket var en minskning med åtta procentenheter sedan förra årsskiftet. Förbättringen avsåg främst en kraftig minskning av ärenden äldre än tre år, minskningen uppgick till 90 procent. Huvuddelen av dessa äldre ärenden bestod, likt tidigare år, av ärenden enligt tolfte kapitlet Jordabalken och lokalmedlingsärenden. Inkomna och avgjorda ärenden vid hyres- och arrendenämnderna 2012–2014 Utveckling per ärendeslag 2012 2013 2014 Inkomna ärenden Förändring Förändring 2012–2014 2013–2014 Antal % Antal % Arrendenämndsärenden 2 767 1 945 2 261 -506 -18 % 316 16 % Ärenden enl. 12 kap. JB 25 622 26 485 27 240 1 618 6% 755 3% Ärenden enl. hyresförhandlingslagen 694 552 510 -184 -27 % -42 -8 % Övriga hyresnämndsärenden 695 793 816 121 17 % 23 3% 29 778 29 775 30 827 1 049 4% 1 052 4% Antal % Antal % Arrendenämndsärenden 2 330 3 013 1 842 -488 -21 % -1 171 -39 % Ärenden enl. 12 kap. JB 25 047 26 344 27 150 2 103 8% 806 3% 968 653 535 -433 -45 % -118 -18 % Summa Avgjorda ärenden Ärenden enl. hyresförhandlingslagen Övriga hyresnämndsärenden 726 814 768 42 6% -46 -6 % 29 071 30 824 30 295 1 224 4% -529 -2 % Antal % Antal % Arrendenämndsärenden 2 030 938 1 328 -702 -35 % 390 42 % Ärenden enl. 12 kap. JB Summa Balanserade ärenden 4 898 4 911 4 935 37 1% 24 0% Ärenden enl. hyresförhandlingslagen 373 272 245 -128 -34 % -27 -10 % Övriga hyresnämndsärenden 178 158 206 28 16 % 48 30 % 7 479 6 279 6 714 -765 -10 % 435 7% Summa 70 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 3.9.2 Verksamhetsmål och skillnader i resultat mellan olika nämnder Regeringens verksamhetsmål är att huvuddelen, 75 procent, av ärendena vid hyres- och arrendenämnderna, exklusive ärenden om avstående av besittningsskydd för bostad och lokal samt ärenden om lokalmedling, inte bör ta längre tid än fyra månader att avgöra. Omloppstiden för samtliga hyres- och arrendenämnder för 75:e percentilen uppgick till 7,5 månader under 2014, vilket var en försämring med 0,1 månader jämfört med 2013. Ökningen av avgjorda äldre bostadsarrenden, som har lång handläggningstid, var en förklaring till försämringen. Detta har dock totalt sett förbättrat åldersstukturen. Resultatet för de enskilda nämnderna varierade mellan 3,2 till 17,8 månader. Hyres- och arrendenämnderna i Göteborg, Jönköping samt Linköping förbättrade sina resultat jämfört med föregående år. Endast Hyres- och arrendenämnden i Linköping och Malmö uppfyllde regeringens mål för 2014. Nämnden i Umeå hade en omloppstid som var 13,8 månader längre än målsättningen, en försämring med 6,6 månader jämfört med föregående år. Att nämnden hade långa omloppstider förklaras dels av en kraftig ärendeökning om ca 33 procent från 2011 till 2013, dels underbemanning till följd av personalomsättning av hyresråd under 2013. Inför 2014 ökades bemanningen för att kunna möta ärendeökningen och för att arbeta ner balanserna. Satsningen gav ett gott resultat. Balanserna mer än halverades, främst av- SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 seende äldre mål, vilket förklarar den försämrade omloppstiden. Variationen mellan nämndernas resultat kan till viss del förklaras av olikheter mellan nämnderna beträffande storlek, geografiskt verksamhetsområde och ärendesammansättning. Ytterligare en förklaring är det proaktiva och omfattande arbete nämnderna lägger på medling, vilket minskar antalet instämda tvister, men till viss del påverkar omloppstiderna då insatserna är tidskrävande. Ändringen av regeringens verksamhetsmål, som genomfördes 2011, genom att även lokalmedlingsärenden är exkluderade, i kombination med skärpt tidskrav har gjort att arrendenämndsärenden får stor påverkan på resultatet. Detta eftersom en stor andel av dessa ärenden har en längre omloppstid. Antalet inkomna arrendenämndsärenden ökade dessutom kraftigt mellan 2011 och 2012, medan de därefter minskat. Ökningen har dock haft fortsatt effekt på årets omloppstider då balanserna avseende de äldre målen över ett år arbetades ned med 60 procent, 212 ärenden, under 2014. Den genomsnittliga omloppstiden för dessa ärenden uppgick till 12,1 månader. Av enkäten om måluppfyllelse framgick att faktorer som personalomsättning, sjukdom, ökning av ärendetillströmningen samt ärendenas komplexitet var faktorer som påverkade måluppfyllelsen negativt. Den omfattande medlingsverksamheten var generellt försvårande för måluppfyllelsen men var framgångsrik i sig. 71 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Månader Diagram 29 Hyres- och arrendenämndernas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål 2014 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 HN Umeå HN Stockholm HN Göteborg HN Jönköping HN Sundsvall HN Västerås HN Malmö HN Linköping Totalt exkl. avstående- och lokalmedlingsärenden 3.9.3 En bedömning av hyres- och arrendenämndernas resultat Totalt sett uppfyllde inte hyresnämnderna regeringens verksamhetsmål för 2014. Resultatet låg i nivå med föregående år. Den huvudsakliga förklaringen till att måluppfyllelsen inte nåddes är att arbetsbelastningen ökade till följd av de senaste årens betydande ärendeökning samt den balansökning som detta medförde. Antalet avgjorda ärenden per årsarbetskraft 72 minskade något jämfört med föregående år till följd av färre avgjorda mål. Antal årsarbetskrafter var i princip oförändrat och arbetsproduktiviteten minskade därmed. Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort ärende återgick till samma nivå som 2012 efter att ha minskat föregående år med drygt fem procent. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 3.10 Rättshjälpsmyndigheten Återrapportering i avsnittet som bedöms följa av 3 kap. FÅB, myndighetens instruktion eller annat regeringsbeslut: • Antalet inkomna och balanserade ärenden. • Under budgetåret behandlade återkravsärenden. • Andelen ärenden som överklagats till Rättshjälpsnämnden. Rättshjälpsmyndigheten är samadministrerad med Sundsvalls tingsrätt och Hyres- och arrendenämnden i Sundsvall. Rättshjälpsmyndigheten handlägger ansökningar om rättshjälp. I rättshjälpsärenden som beslutas av domstol eller hyres- och arrendenämnd hanterar Rättshjälpsmyndigheten utbetalningar och avräkningar mot biträde och sökande. Avräkningen innebär att myndigheten, till den rättssökande och biträdet, redovisar kostnaderna för rättshjälpen samt hur mycket som den enskilde ska betala själv. Rättshjälpsmyndigheten kräver också in betalning när domstol beslutat om återbetalningsskyldighet i rättshjälpsärenden eller avseende kostnader i brottmål för exempelvis offentlig försvarare. Slutligen handlägger Rättshjälpsmyndigheten ärenden i vilka rättsliga biträden yrkar ersättning från staten för lämnad rådgivning. Sådan ersättning kan utgå när den enskilde av ekonomiska skäl inte själv behöver betala hela kostnaden för lämnad rådgivning. Rättshjälpsmyndighetens överklagbara beslut prövas av Rättshjälpsnämnden. Tabell 30 Inkomna och balanserade ärenden 2012 Antal inkomna ärenden 199 53 192 Det totala antalet inkomna ärenden ökade något under 2014. Till största delen berodde ökningen på att antalet återkrav i brottmål ökade. Ärendena kan delas upp i följande grupper: inkomna ärenden om rättshjälp, avräkningsärenden, återkravsärenden och begäran om ersättning för nedsatt rådgivningsavgift. Tabell 31 Antalet till Rättshjälpsmyndigheten inkomna ansökningar om rättshjälp Antal inkomna ärenden 2012 2013 2014 1 191 1 149 1 154 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 Tabell 32 Avräknade ärenden i vilka rättshjälp beviljats av Rättshjälpsmyndigheten respektive domstol 2012 2013 2014 Avräknade ärenden–RHM 1 024 Avräknade ärenden–domstol 6 945 7 181 7 212 812 740 Avräkning görs när ärendet avslutats. Antalet avräknade ärenden där rättshjälp beviljats av Rättshjälpsmyndigheten har fortsatt att minska. Minskningen uppgick till nära nio procent mellan 2013 och 2014. Antalet ärenden följer, med viss eftersläpning, antalet inkomna ansökningar om rättshjälp till Rättshjälpsmyndigheten. Antalet avräknade ärenden vari rättshjälp beviljats av domstol var i stort sett oförändrat under året. Sammanlagt minskade antalet avräkningar marginellt sedan 2013. Tabell 33 Återkravsärenden Antal ärenden 2013 2014 27 773 29 684 30 597 Antal balanserade ärenden Antalet ansökningar som inkommit till Rättshjälpsmyndigheten var i stort sett oförändrade sedan 2013. Antal Mnkr betalningar Mnkr Tvistemål 2012 270 6,3 127 2,7 2013 321 7,6 132 2,6 2014 318 7,4 148 3,4 2012 13 600 53,4 6 658 30,8 2013 14 967 56,1 7 647 36,5 2014 15 509 59,1 7 405 36,1 Brottmål Under 2014 var antalet framställda återkrav i tvistemål oförändrade från föregående år vilket kan förklaras med att antalet avräknade ärenden också varit oförändrat. Avgörande för i vilken mån domstolarna beslutar om återkrav är vilken typ av mål som domstolarna avgör. I familjemål förekommer sällan återkrav. 73 MÅL OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Återkrav i brottmål fortsatte att öka. Mellan 2013 och 2014 var ökningen nära fyra procent. En anledning kan vara att domstolarna i allt större utsträckning beslutar om återbetalningsskyldighet enligt 31 kap 1§ rättegångsbalken. Återbetalningsskyldigheten har fr.o.m. den 1 juni 2010 utökats till att också omfatta kostnaderna för urinprovstagning och urinundersökning. Antalet återkrav beror på hur många brottmål som domstolarna avgör och beslutar om återbetalningsskyldighet. Tabell 34 Inkomna ärenden angående ersättning för nedsatt rådgivningsavgift Antal nedsatta rådgivningar Överklaganden till Rättshjälpsnämnden (procent av totalt antal ärenden) 2012 2013 2014 Andel överklaganden 6,8 2012 2013 2014 4 743 5 254 5 664 7,6 6,3 Andelen överklaganden minskade sedan förra året. Totalt inkom 80 överklaganden. Tabell 36 Omloppstider beträffande ansökningar om rättshjälp Antal arbetsdagar Antalet inkomna ärenden avseende begäran om ersättning för nedsatt rådgivningsavgift har fortsatt att öka, mellan 2013 och 2014 uppgick ökningen till nära åtta procent. 3.11 Tabell 35 2012 2013 2014 8 10 10 Omloppstiden beräknas i de ärenden där beslut fattas av Rättshjälpsmyndighetens jurister och är ett medianvärde. Verksamhetsmålet i fråga om en rättssäker och effektiv handläggning får anses uppfyllt. Även det interna verksamhetsmålet om kortare handläggningstid än tio dagar är uppfyllt. Rättshjälpsnämnden Återrapportering i avsnittet som bedöms följa av 3 kap. FÅB, myndighetens instruktion eller annat regeringsbeslut: • Antalet inkomna, avgjorda och balanserade ärenden. • Andelen ärenden där nämnden gjort någon ändring. Rättshjälpsnämnden har till uppgift att pröva överklaganden enligt 44 § andra stycket rättshjälpslagen (1996:1619). Nämndens beslut får inte överklagas. Tabell 37 Hovrätten för Nedre Norrland utför administrativa uppgifter åt Rättshjälpsnämnden och tillhandahåller sammanträdeslokaler för nämnden. Inkomna, avgjorda och balanserade ärenden 2012–2014 2012 2013 2014 Antal inkomna ärenden 82 90 74 Antal avgjorda ärenden 78 83 76 8 15 10 Antalet ändrade beslut (inklusive återförvisade ärenden) 14 16 9 Ändringsfrekvens i procent (inklusive återförvisade ärenden) 17 19 11 Antal balanserade ärenden Antalet inkomna och avgjorda ärenden minskade jämfört med 2013. Av de under året avgjorda ärendena överklagade Justitiekanslern inte i något fall. Att ärenden som nämnden återförvisat till Rättshjälpsmyndigheten jämställs med ändrade beslut beror på att nämn- 74 den – när nämnden inte godtagit Rättshjälpsmyndighetens avslagsgrund – oftast återförvisat ärendet till Rättshjälpsmyndigheten för prövning av om övriga förutsättningar för rättshjälp är uppfyllda. Rättshjälpsnämnden sammanträdde vid elva tillfällen under året. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 VERKSAMHETSUTVECKLING 4 Verksamhetsutveckling Enligt instruktionen i förordning (2007:1073) ska Domstolsverket: • i administrativt hänseende leda och samordna verksamheten för att skapa förutsättningar för en rättssäker verksamhet och se till att den bedrivs effektivt, • åstadkomma en ändamålsenlig resursfördelning, • vara en drivande och stödjande kraft i utvecklings- och kvalitetsarbete, • arbeta för god tillgänglighet och information när det gäller verksamheten, • arbeta för god samverkan inom Sveriges Domstolar och med andra berörda myndigheter, • och ansvara för utveckling av rättsinformation. 4.1 Tidsbegränsade utvecklingsinsatser Domstolsverket har för 2014 fastställt att tidsbegränsade utvecklingsinsatser ska ske inom följande satsningsområden: • • • • Utveckla den strategiska styrningen Attrahera och rekrytera Fortsätta digitalisera målhanteringen Fortsätta effektivisera administrationen Utöver dessa fyra områden sker även vissa övriga tidsbegränsade utvecklingsinsatser. Dessa kan vara regeringsuppdrag eller insatser som måste genomföras på grund av till exempel lagkrav. 4.1.1 Utveckla den strategiska styrningen En utveckling av den strategiska styrningen ska säkerställa att Domstolsverket möter domstolarnas och medborgarnas behov. Detta satsningsområde har varit prioriteterat sedan ett par år tillbaka och är en fortsättning av den verksamhetsöversyn som Domstolsverket genomförde under 2011–2012. En viktig del i detta arbete är att utveckla dialogen med domstolarna i strategiska frågor, men det är också viktigt att utveckla Domstolsverkets organisation och styrmetoder så att Domstolsverkets uppdrag kan genomföras så effektivt som möjligt. Utvecklad dialog med domstolarna Ett utvecklat och närmare samarbete mellan Domstolsverket och domstolarna har både från domstolarna och från Domstolsverket lyfts upp som en angelägen fråga att arbeta med. Under Chefsdagarna 2013 diskuterades frågan om att bilda ett strategiskt råd bestående av domstolschefer med syfte att åstadkomma en ökad samverkan mellan domstolarna och Domstolsverket i den övergripande verksamhetsplaneringsproSVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 cessen. Efter chefsdagarna bildades en arbetsgrupp med domstolschefer som tillsammans med Domstolsverket fört diskussioner om hur ett strategiskt råd skulle kunna utformas. Arbetsgruppen presenterade under våren ett förslag om ett strategiskt råd bestående av fyra domstolschefer med beskrivningar av roll och mandat för rådet samt regler om hur rådet ska utses. Samtliga domstolschefer ställde sig bakom förslaget om ett strategiskt råd. Under hösten utsågs, enligt den process som lades fast för utseende av ledamöterna i strategiska rådet, fyra domstolschefer till ledamöter. Domstolverkets generaldirektör beslutade därefter att ett strategiskt råd ska bildas per den 1 januari 2015 enligt det av domstolscheferna framtagna förslaget. Det strategiska rådet kommer att ha en rådgivande funktion till Domstolsverkets generaldirektör i den övergripande verksamhetsplaneringsprocessen. Rådets funktion kan därutöver komma att utvecklas vidare efter hand. Implementering av DU-grupp I enlighet med tidigare fattat beslut bildades i början av 2014 en Domstolsutvecklingsgrupp på Domstolsverket. DU-gruppen har som uppgift att driva och stödja domstolarnas verksamhetsutveckling genom att kartlägga, systematisera och analysera deras behov samt att utifrån analyserna ta fram förslag till utvecklingsåtgärder. DU-gruppen leds, samordnas och administreras av enheten för verksamhetsutveckling. DUgruppens uppgift är att analysera frågeställningen eller behovet utifrån ett helhetsperspektiv och föreslå åtgärder för att på bästa sätt möta domstolens behov. Samverkan sker också med befintliga specialistfunktioner på Domstolsverket. DU-gruppens inrättande innebar dessutom en kompletterande kontaktväg till Domstolsverket 75 och möjligheter till samordning i och med att varje domstol nu har en kontaktperson utsedd vid enheten för verksamhetsutveckling. Till kontaktpersonen kan domstolen vända sig med frågor som rör verksamhetsutvecklingsbehov avseende inre organisation och arbetsformer, andra verksamhetsutvecklingsbehov eller övriga frågor där det är otydligt till vem inom Domstolsverket domstolen ska vända sig. Ett samarbete har etablerats mellan verksamhetsutvecklingsfrågorna och budgetprocessen med strävan att utvecklingsperspektivet och frågor om bland annat organisation och arbetssätt tas med i domstolarnas budgetarbete. Genom att verksamhetsutvecklingsfrågor tas med i budgetoch resultatdialoger ges även möjlighet för DUgruppen att se tendenser, göra strategiska överväganden, lyfta gemensamma frågeställningar och få bättre underlag för prioriteringar. DU-gruppens sammansättning och arbetsformer utvärderades under hösten och organisationen och sammansättningen kommer att utvecklas löpande för att syftena ska kunna uppfyllas på bästa sätt. Utveckling av styrmodell för Domstolsverket I december 2014 fattades beslut om en styrmodell för Domstolsverket. Syftet med arbetet har varit att bland annat stärka planerings- och uppföljningsprocesserna, utveckla målarbetet och därigenom få en bättre samlad styrning och en ökad kvalitet i uppföljningen och därmed också en ökad effektivitet. Styrmodellen innehåller en översiktlig beskrivning av Domstolsverkets uppdrag samt en sammanställning av hur verksamheten planeras, leds och följs upp. Som ett led i arbetet med styrmodellen fattades också beslut om en ny arbetsordning för Domstolsverket som, i förhållande till tidigare arbetsordning, bland annat har förtydligat mandat och beslutsfattande för olika roller inom organisationen. Framtagning av beställar–utförarmodell Behovet av en tydligare modell för samverkan mellan verksamhetutveckling och framtagande av IT-stöd för verksamheten lyftes upp under den verksamhetsöversyn som Domstolsverket genomförde för ett par år sedan. Modellen ska innehålla beskrivningar av processer, roller, mandat och forum för att Domstolsverket ska kunna säkerställa en verksamhetsdriven, ända- 76 målsenlig och kostnadseffektiv utveckling av ITstöd till verksamheten inom Sveriges Domstolar. Arbetet med att utveckla modellen kommer genomföras i projektform och under 2014 genomfördes en planeringsfas inför starten. Projektet kommer att genomföras under 2015. Översyn av DUP – metodik för systemutveckling En översyn och utvärdering av metoden för systemutveckling inom Domstolsverket är genomförd. Arbetet resulterade i en bättre tillämpning och en fortsatt utveckling av arbetsmetoderna för systemutveckling mot agila metoder. Ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) Arbetet med att ta fram den första versionen av ledningssystem för informationssäkerhet färdigställdes under 2014. Ledningssystemet innefattar tio huvudområden. Syftet med den första versionen av LIS är att skapa ett grundläggande säkerhetsramverk som kan nyttjas oberoende av vilket informationssystem (IT-system) som används inom Sveriges Domstolar. Arbetet med att ta fram ledningssystemet medför att Sveriges Domstolar följer den föreskrift (2009:10) som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap reglerar. Därtill åtgärdar Domstolsverket de synpunkter som Riksrevisionen angav i sin revisionsrapport ”Granskning av intern styrning och kontroll samt Sveriges Domstolars årsredovisning 2011”. Resursfördelningen mellan domstolarna Grunden för fördelning av medel till respektive domstol baseras på resursfördelningsmodeller. Utöver tillämpning av resursfördelningsmodeller görs analyser i samband med budgetarbetet. För andra året i följd genomfördes en särskild analys av resursfördelningen mellan domstolskategorierna. Analysen baseras på en metod som togs fram 2012 av utredningen ”Översyn av resursfördelningen mellan domstolskategorierna”. Inför 2014 tillfördes de allmänna domstolarna medel som ett led i resursomfördelningen mellan domstolsslagen. Årets budgetarbete medförde att förvaltningsdomstolarnas budgetramar minskades ytterligare inför 2015. Strategiskt nyhetsarbete Domstolsverket har inrättat en nyhetsredaktion som ska identifiera sådant som är strategiskt särskilt viktigt att kommunicera. I uppdraget ligger också att planera för och producera nyheter i såväl muntliga som skriftliga kanaler. Det handlar om SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 VERKSAMHETSUTVECKLING omvärldsnyheter, viktiga övergripande budskap och målbilder, och även ren information som är av särskild strategisk vikt att olika målgrupper kan ta till sig och förstå. Redaktionen är bemannad av press- och internkommunikatörer som arbetar tätt tillsammans med Domstolsverkets kommunikationschef, utifrån ledningens målsättningar och prioriteringar. Under 2014 fokuserades arbetet på att höja kvaliteten på nyheter som går ut till samtliga medarbetare inom Sveriges Domstolar respektive internt på Domstolsverket. Det har också handlat om att skapa förutsättningar för nyhetsredaktionen att arbeta mer strategiskt och långsiktigt, bland annat genom rutiner för att kommunikationsplanera systematiskt tillsammans med Domstolsverkets avdelningar och därigenom identifiera strategiskt viktiga nyheter. Utveckla projektkontor Det under 2013 inrättade projektkontoret inom Domstolsverket har i år haft fokus på stöd till chefer och ledning inom området instyrning och portföljstyrning av Domstolsverkets tidsbegränsade utvecklingsinsatser. Inom ramen för denna prioritering gjordes under våren 2014 en pilot på ett urval av pågående projekt med syfte att finna lämpliga gemensamma projektindikatorer, arbetssätt, process och verktyg för rapportering. Denna rapportering låg därmed som underlag för test av en övergripande månatlig portföljrapport i syfte att utvärdera lämpligt format på innehåll, analys och kommunikation till ledning och andra beslutsfattare. Slutrapport för denna pilot lämnades sommaren 2014. Portföljstyrning kommer succesivt införas i verksamheten för alla pågående och nya tidsbegränsade utvecklingsinsatser för att under 2015 fullt ut vara infört. 4.1.2 Attrahera och rekrytera En prioritering av området attrahera och rekrytera ger ökade förutsättningar för Sveriges Domstolar att klara av en långsiktig kompetenförsörjning. Särskilda satsningar har pågått under en tid och har till mål att ge ökade möjligheter att vara, och även externt uppfattas, som en attraktiv arbetsgivare samt att stärka chef- och ledarskapet. Satsningarna bedrivs i en utvecklad dialog mellan domstolarna och Domstolsverket. Sveriges Domstolars arbetsgivarerbjudande Genom att definiera ett arbetsgivarerbjudande är det möjligt för en organisation att bli tydligare i SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 sin kommunikation som arbetsgivare. Det bidrar i sin tur till att det blir lättare att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare. Arbetsgivarerbjudandet utgör en samlad bild av de arbetsuppgifter, avtal och arbetsvillkor, karriärmöjligheter och den kultur som organisationen erbjuder sina medarbetare. Den bild av verkligheten man väljer att kommunicera i arbetsgivarerbjudandet är därtill den som är attraktiv för nuvarande och potentiella medarbetare samt är särskiljande i förhållande till organisationens konkurrenter. Sveriges Domstolar har under året bedrivit ett projekt för att definiera sitt arbetsgivarerbjudande. Denna definition har gjorts utifrån information som har samlats in externt och internt och som visar vad Sveriges Domstolar erbjuder samt vad av det som är attraktivt och särskiljande. Under kommande år kommer domstolarna att börja använda sig av arbetsgivarerbjudandet för att tydliggöra sig som arbetsgivare. Försöksverksamhet, extern adjunktion i underrätt I rapporten ”Rekrytering av ordinarie domare” lämnades ett förslag om inrättande av försöksverksamhet med extern adjunktion i underrätt. Syftet med en sådan verksamhet är att öka intresset för Sveriges Domstolar hos andra jurister än de som genomgått den särskilda domarutbildningen, och att få dem att söka ordinarie domaranställningar. Efter synpunkter från domstolarna lämnades ett förslag på författningsändringar till Justitiedepartementet om utformning av försöksverksamheten. Förslaget remissbehandlades under hösten 2013. Under 2014 meddelade Högsta domstolen ett beslut vilket starkt begränsar möjligheter för främst åklagare att adjungera i domstol. I dagsläget har regeringen inte tagit ställning till de förslag som Domstolsverket har presenterat. En moderniserad domarutbildning Under 2012 inledde Domstolsverket en översyn av den särskilda domarutbildning som bedrivs vid landets domstolar i dag. Ett antal förslag på utvecklingsområden presenterades 2013 i rapporten ”Moderniserad domarutbildning” (dnr 7722012). Domarutbildningen är en viktig grund för framtida rekrytering av ordinarie domare, men också för att unga jurister ska uppleva Sveriges Domstolar som en attraktiv arbetsgivare. Under 2014 inleddes arbetet med att modernisera domarutbildningen enligt rapportens för77 slag. Det handlar bland annat om en översyn av Domstolsverkets centrala utbildningsplan för fiskaler, att införa regelbundna utvecklingsdialoger mellan Domstolsverket och domstolarna om fiskalsfrågor, samt att ta fram en gemensam kravprofil och stödmaterial för domstolarnas rekrytering av fiskaler. Under 2014 togs det även fram riktlinjer för handledning av notarier och fiskaler. Materialet är tänkt att vara ett stöd för det lokala arbetet med handledning. Chefspolicy Projektet ”Chefstrategi inom Sveriges Domstolar – med fokus på ledarskap” genomfördes med deltagande av chefer på olika nivåer inom Sveriges Domstolar. Arbetet avslutades under året. I projektets leveranser ingick förslag till chefspolicy, förslag till handlingsplan och om förutsättningar för chefsrörlighet. Projektets referensgrupp identifierade en rad utvecklingsområden med tillhörande aktiviteteter. Dessa beskrivs i förslaget till handlingsplan. Resultatet av projektet kommer att påverka till exempel framtagande av olika chefsutvecklingsinsatser, former och metoder för chefsutbildning, medarbetarundersökning och arbetsgivarerbjudande. Ett omfattande arbete väntar de närmaste åren för att resultatet av projektet ska uppnå de avsedda effekterna. Reformerad notarieantagningsprocess Den nuvarande processen för antagning av notarier bygger i huvudsak på en manuell hantering av uppgifter som de sökande lämnar till Domstolsverket. Denna process stöds inte av modern teknik. Under 2014 inledde Domstolsverket ett arbete för att åstadkomma en mer modern och effektiv antagningsprocess. Exempel på förbättringar för den sökande är elektronisk ingivning av ansökningshandlingar och förtydligande av regelverket för antagning. Arbetet beräknas fortsätta under 2015. Nämndemannakampanjen På uppdrag av regeringen genomförde Domstolsverket under hösten informationsinsatser inför nämndemannavalet 2014. Uppdragets mål var att åstadkomma en föryngring av nämndemannakåren genom informationsinsatser till nominerande och väljande organ samt till presumtiva nämndemän. En målsättning var också att färre nämndemän skulle avsluta sina uppdrag i förtid på grund av att de inte känt till eller för78 stått förutsättningarna. Slutligen skulle de nominerande organen uppmanas att rekrytera nämndemän utanför den partipolitiska kretsen. För att nå målen genomfördes ett flertal informationsinsatser. Navet i kommunikationen var den nya webbplatsen www.blinämndeman.se, med fakta, film, intervjuer och frågeformulär. Till lokalt verksamma partier sändes dels ett brev och dels en mapp med pedagogiskt stöd inför nomineringsarbetet, som till exempel foldrar att dela ut till presumtiva nämndemän. Också samtliga kommun- och landstingsfullmäktige fick information om valet och uppdraget, liksom befintliga nämndemän. För att skapa intresse inför valet marknadsförde Domstolsverket uppdraget, främst genom annonsering i digitala dagstidningar, i appar samt via Facebook. Marknadsföringen bidrog till att över 70 000 personer besökte webbplatsen under september och oktober 2014, och att över hundra personer ställde frågor om uppdraget via webbplatsens frågeformulär. Resultatet av informationsinsatserna ska återrapporteras till regeringen senast den 15 mars 2015, då statistik över de nytillträdda nämndemännen finns tillgänglig. 4.1.3 Fortsätta digitalisera målhanteringen En fortsatt digitalisering av målhanteringen handlar om att säkra Sveriges Domstolars behov av effektiva verksamhetsstöd. Utvecklingsinsatserna inom området ska säkerställa att verksamheten utnyttjar de möjligheter till effektivisering, förenkling och kvalitetsförbättring som ny teknik ger. Utveckling i Vera Domstolsverket driftsatte under 2014 två nya versioner av Vera, som är Sveriges Domstolars verksamhetsstöd för målhantering. Den första som genomfördes i maj innebar en driftsättning av arbetet som bedrivits inom ramen för etapp 1 av RIF-arbetet. Den andra genomfördes i november, och är den första av flera versioner som har som huvudsyfte att dela upp Vera i moduler. Detta för att på sikt förenkla och effektivisera utvecklingen. Denna version innehöll även flera viktiga delar av verksamhetsfunktionalitet såsom exempelvis stöd för att enklare kunna lämna ut allmänna handlingar. Fjärråtkomst till Vera Inom ramen för fortsatt digitalisering av målhantering har aktiviteten Fjärråtkomst till Vera påSVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 VERKSAMHETSUTVECKLING gått under 2014, vars syfte är att göra det möjligt att använda Vera utanför domstolarnas lokaler. Fjärråtkomsten bidrar till att effektivisera målhanteringen men också till domstolarnas attraktivitet som arbetsgivare genom att underlätta för personal i de fall de behöver arbeta från en annan plats. Under våren 2014 genomfördes aktiviteter för att bereda ett genomförande och under hösten 2014 genomfördes en implementation. Vid årsskiftet inleddes en lansering av stödet vilket initialt riktar sig till chefer inom domstolarna. Allmänna handlingar När det gäller att lämna ut allmänna handlingar är arbetsbördan för domstolarna alltjämt hög. Mot denna bakgrund avslutade Domstolsverket nyligen ett arbete vars syfte varit att ta fram förslag på lösningar när det gäller såväl juridiska som tekniska stöd för att underlätta utlämnandet. Arbetet resulterade bland annat i reviderade avgiftsriktlinjer, en skrivelse som skickats till Regeringskansliet med önskemål om ändringar i avgiftsförordningen, en sammanställning över vanligen förekommande frågor och svar samt ändrad funktionalitet i Vera. Förbättrat stöd realiserades i Vera i november 2014 och ytterligare stöd kommer vara med i de nästkommande releaserna under 2015. Stöd för att hantera digitala handlingar Domstolsverket påbörjade under året ett omfattande arbete som i förlängningen ska leda till en övergång från pappersakten till en helt digital akt. I ett första steg syftar arbetet till att identifiera och dokumentera domstolarnas behov kring hantering av elektroniska handlingar. I detta inledande skede inriktar sig arbetet endast på processen i allmän förvaltningsdomstol. Vid sidan av detta har även ett arbete påbörjats som bland annat syftar till att skapa en gemensam begreppsapparat som ska användas i samband med all utveckling inom målhanteringsprocessen som rör övergången från papper till system som primär informationsbärare. Arbete med anledning av ny domstolsdatalag Under 2013 lämnades ett förlag om en domstolsdatalag som ska reglera behandlingen av personuppgifter inom Sveriges Domstolar (DS 2013:10). Lagen föreslås bli en ramlag som ska fyllas ut med en domstolsdataförordning och myndighetsföreskrifter. Av grundlagen följer att bestämmelser om personuppgiftsbehandling senast 2016 ska finnas i lag och inte i förordSVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 ning. Nuvarande reglering för domstolarna finns i förordning och Domstolsverket räknar därför med att domstolsdatalagen kommer träda i kraft den 1 januari 2016. Under 2014 har Domstolsverket fortsatt dialogen med Justitiedepartementet om lagens närmare utformning. I dialogen har stor vikt lagts vid konsekvenserna för Sveriges Domstolar om vissa delar av förslaget genomförs. Förberedelser och planering för lagens ikraftträdande i praktiken har också skett. Arbetet med detta kommer bli förhållandevis omfattande och kräver därför noggrann planering. Den planering som påbörjats är bland annat arbeten med att anpassa Vera till domstolsdatalagen, att ta fram tydligare instruktioner och utbildning till domstolarnas personal samt att ta fram de föreskrifter som ska ges med stöd av domstolsdatalagen. Nämndemannastöd Nämndemannastöd är en aktivitet inom fortsatt digitalisering av målhanteringen med syfte att effektivisera hanteringen av nämndemän på domstolarna. Genom ett verksamhetsstöd ska den idag manuella hanteringen av nämndemän minska. Aktiviteten pågick under hösten 2014 med inriktningen att ta fram ett beslutsunderlag för realisering. Utgångspunkten var att om möjligt anskaffa och sprida ett av de system som i dag används på domstol, alternativt att anskaffa ett standardsystem. Under 2014 samlade Domstolsverket in domstolarnas behov och kartlade såväl befintliga system på domstolarna som standardsystem på marknaden för ändamålet. Baserat på detta underlag kommer Domstolsverkets ledning fatta beslut om hur anskaffningen ska genomföras under 2015. Ett nämndemannastöd ska förenkla hanteringen av nämndemän genom funktioner som registrera, planera, schemalägga, i daglig hantering informera och kalla nämndemän samt följa upp utnyttjandet av nämndemän. I det längre perspektivet kommer nämndemannasystem även kunna användas för underlag vid ersättning till nämndemän. Strategi för bevarande av elektroniska handlingar I enlighet med föreskrift från Riksarkivet (RA-FS 2009:1) ska myndigheter upprätta en strategi för bevarande av elektroniska handlingar. Domstolsverket ska upprätta en sådan strategi som ska omfatta samtliga elektroniska handlingar som myndigheten ansvarar för. Strategin ska säkerställa att de elektroniska handlingarna bevaras 79 och hålls tillgängliga och läsbara både i dag och i framtiden. Under 2014 påbörjades arbetet med att ta fram denna strategi och målsättningen är att den ska färdigställas under 2015. Straffprocessutredningen – konsekvensanalys Under året deltog Domstolsverket tillsammans med domare och domstolshandläggare från flera tingsrätter i en konsekvensutredning avseende Straffprocessutredningens betänkande Brottmålsprocessen (SOU 2013:17). Syftet med uppdraget var att ta fram underlag för de praktiska, organisatoriska och ekonomiska konsekvenserna av att förslaget genomförs. Domstolsverket deltog i workshops och möten där det tillsammans med företrädare för utredningen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsmyndigheten, Brottsoffermyndigheten och Sveriges advokatsamfund diskuterades vilka åtgärder som behöver vidtas om förslaget genomförs. Det som behandlades var bland annat nya arbetssätt och rutiner samt anpassningar av de tekniska verksamhetsstöden. 4.1.4 Fortsätta effektivisera administrationen En fortsatt effektivisering av administrationen syftar till att ge ett starkt och tydligt stöd till kärnverksamheten i Sveriges Domstolar. Detta inkluderar även en effektiv ansvarsfördelning mellan Domstolsverket och domstolarna. Målet för satsningsområdet är att Sveriges Domstolar har administrativa processer som är ändamålsenliga, effektiva och som möter omvärldens krav och att administrativa arbetsuppgifter utförs där det är mest effektivt. Strategi för en effektivare administration Domstolsverket påbörjade i mars 2014 projektet ”Strategi för effektiv administration”. Syftet med projektet är att ta fram en strategi för en effektivisering av administrationen inom Sveriges Domstolar. Strategin ska leda till att effektiviteten och kvaliteten i den administrativa verksamheten inom Sveriges domstolar ökar och dessutom bidra till en tydligare ansvarsfördelning mellan Domstolsverket och domstolarna beträffande olika administrativa uppgifter. Projektet bedrevs i nära samarbete med en referensgrupp från domstolarna. Projektets första del resulterade i en delrapport vilken innehåller en beskrivning av nuläget, omvärldsanalys, inventering av domstolarnas behov, projektets om80 fattning och avgränsning samt beroenden. Delrapporten utgör underlag och förutsättningar för det fortsatta arbetet som innebär att utforma själva strategin. Strategin ska beskriva vad som ska åstadkommas och hur vägen dit ser ut. Den innehåller också förslag till vilka prioriteringar som ska ligga till grund för framtagande av handlingsplaner och fortsatt hantering för att implementera och genomföra strategin. Strategin kommer att presenteras för domstolschefsgrupperna och för alla chefsadministratörer eller motsvarande under våren 2015. Därefter fattar GD beslut om strategin. Central fakturahantering En åtgärd för att uppnå målet om en effektiv administration är samordningen av fakturahanteringen inom Sveriges Domstolar. Under 2014 överfördes ansvaret för kontering av fakturor successivt från domstolarna till Domstolsverket. Arbetet pågick planenligt under 2014 och slutfördes under november månad. Då kontering av fakturor samordnats har en effektivisering skett och resurser har frigjorts till kärnverksamheten. Samordningen har också lett till ökad kvalitet och enhetlighet genom ökad rutin och säkerhet i utförandet. Därmed kommer Sveriges Domstolar att än bättre leva upp till kraven på god intern styrning och kontroll. Ny redovisningsplan och budgeteringsmodell samt utveckling av ekonomisystemet I takt med en mer omfattande verksamhet och större organisatoriska enheter har den redovisningsplan som hittills använts inom Sveriges Domstolar vuxit i omfattning, vilket har medfört att den blivit svåröverskådlig. Under året togs därför en ny redovisningsplan fram. Målet med den nya redovisningsplanen är att den ska vara ändamålsenlig, tydlig och överskådlig samt att den ska ge goda förutsättningar för en rättvisande redovisning. Den ska också ge tillräcklig ekonomisk information för styrning, uppföljning och kontroll. Den nya redovisningsplanen föranleder också en ny budgeteringsmodell. Budgeteringen kommer i huvudsak att kopplas till vilken typ av verksamhet som bedrivs, men det blir även möjligt att budgetera på olika personalkategorier och övergripande förvaltningskostnader. I samband med arbetet med den nya budgeteringsmodellen utvecklas ett nytt IT-verktyg för budgetering. Under 2015 planeras en ny version av ekonomisystemet Agresso att driftssättas. Sveriges SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 VERKSAMHETSUTVECKLING Domstolar kan på så sätt dra nytta av den vidarutveckling av ekonomisystemet som leverantören genomfört. Den nya versionen kommer också att underlätta införandet av den nya redovisningsplanen och budgeteringsmodellen. Gemensam identitetshantering (IDM) IDM infördes under maj 2014 och innebär att domstolarnas administration av användarkonton minskar och förenklas genom att information används från personalsystemet. Utveckling av nya KIM (kostnader i mål) har förenklats genom att använda behörighetstilldelning i IDM. Arbetet med IDM forsätter för att ytterligare automatisera manuella rutiner och ansluta fler IT-system till IDM. Verksamhetsstöd för utbetalningar av ersättningar i mål (KIM) Ett utvecklingsarbete har bedrivits för att ta fram ett nytt, modernt och ändamålsenligt stöd för betalningar i den dömande verksamheten. Arbetet bedrevs i olika etapper i nära samarbete med en referensgrupp från ett antal domstolar. Resultatet blev ett helt nytt verksamhetsstöd som driftsattes enligt plan vid årsskiftet 2014– 2015. Det nya KIM har skapats i ett mer användarvänligt gränssnitt och är konstruerat i syfte att uppnå så gemensamma arbetssätt som möjligt för samtliga domstolar. Som exempel kan nämnas färre och mer renodlade roller samt förbättrade möjligheter att hämta information från Vera. Systemadministratörsrollen har ersatts av att behörigheten sätts direkt i IDM, vilket ger en säkrare användarhantering. Utbetalning till uppdragstagare sker numera via lönesystemet, vilket innebär samma rutin för samtliga uppdragstagare inom Sveriges Domstolar. Bättre stöd i granskning och möjlighet att betala ut ersättning med kontantkort är andra exempel på förbättringar. Ansökningsavgifter på webben Under året bedrevs ett utvecklingsarbete för att realisera ett verksamhetsstöd som möjliggör betalning av ansökningsavgifter via externwebben. Ett syfte med stödet är att tillhandahålla en modernare betalningslösning för medborgarna. Stödet syftar också till att effektivisera den löpande administrationen av ansökningsavgifter vid domstolarna genom att matchningsproblemen mellan ansökan och betalning minskar. Även hanteringen vid Domstolsverket effektiviseras och antalet plusgirokonton reduceras, vilket leder till minsSVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 kade kostnader. Enligt plan skulle verksamhetsstödet ha varit klart under 2014 men på grund av resursbrist har det inte att kunnat färdigställas. Utveckling av elektroniskt beställningsstöd Beställningsportalen är ett elektroniskt beställningsstöd för inköp av varor och på sikt även tjänster. Projektet med e-beställning genomfördes utifrån regeringens beslut att statliga myndigheter ska införa elektroniska beställningar och övergick under hösten 2013 i förvaltning. Genom att införa elektroniska beställningar har förutsättningar för effektivare inköp, enklare fakturahantering samt bättre uppföljning och bättre kontroll skapats. Arbetet med att utveckla det elektroniska beställningsstödet fortsatte under 2014 och främst handlar det om att utöka sortimentet i Beställningsportalen samt öka användandet. För närvarande finns det tre avtal kopplade till Beställningsportalen men ytterligare tre avtal är på väg in. I och med införandet av en uppgraderad version av ekonomisystemet, planerar Domstolsverket att under våren 2015 även kunna få in tjänstebeställningar i Beställningsportalen. Informationsinsatser för att öka användandet har genomförts och responsen har i huvudsak varit god. Rättshjälpsmyndighetens verksamhetsstöd Under året genomfördes förändringar i Rättshjälpsmyndighetens verksamhetsstöd Räven som en följd av kommande versionsbyte av ekonomisystemet. I detta arbete har värdefulla erfarenheter dragits och tillsammans med de kunskaper som plattformsbytet av KIM gett finns förutsättningar att påbörja ett förstudie- och utvecklingsarbete kring Räven under 2015. Kompetensportalen I och med implementeringen av Kompetensportalen i Sveriges Domstolar har kompetensfrågorna hamnat i ett mer strategiskt sammanhang. Chefer får i dag en god överblick över medarbetarnas kompetensutveckling både på individ- och gruppnivå. Kompetensportalen används för utbildningsadministration men ger även förutsättningar för medarbetare och chefer att i högre grad kunna planera och följa upp olika kompetensutvecklingsinsatser på ett effektivt sätt. Kompetensportalen underlättar även möjligheten att få fram kvalitetssäkrad statistik. Under året togs det till exempel fram en ny statistikrapport som förbättrar uppföljning och möjliggör för bland annat chefen att få fram an81 tal unika deltagare som genomfört utbildning. Kompetensportalen är även en plattform för elärande. Under året omförhandlades avtalet och avtalstiden förlängdes. Löneadministration och löne- och personalsystem Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2015 att Statens servicecenter ska ta över löneadministrationen för alla myndigheter under regeringen och att anslutningen av myndigheterna formellt ska regleras i en förordning. För att säkerställa en effektiv anslutningsprocess kommer enligt regeringen myndigheterna att anslutas under perioden 2015–2019. Enligt Domstolsverkets instruktion ska Domstolsverket bland annat ge administrativt stöd och service åt domstolarna. Stora delar av Domstolsverkets kärnverksamhet är att utföra administrativa uppgifter åt domstolarna. Alldeles oavsett vad som händer i frågan om löneadministrationen är Domstolsverket redan ett servicecenter för domstolen i olika administrativa frågor, utbildning, IT etc. Sveriges Domstolar har utgående avtal av de system som hanterar löne- och personalredovisningen samt för resor och utlägg. Under året genomfördes en förstudie i syfte att utreda konsekvenserna av ett systembyte. Med hänsyn till regeringens avisering om att Statens servicecenter ska ta över all lönehantering och de oklarheter som i dagsläget finns angående vilken roll Domstolsverket ska ha i en framtid, kommer Domstolsverket att avvakta frågan om ett nytt löne- och personalsystem. 4.1.5 Övriga utvecklingsinsatser av handlingar på förvaltningsdomstolarna. Det beror bland annat på att den föreskrift som reglerar detta inte kontinuerligt har uppdaterats men även på att många myndigheter går mot en mer elektronisk hantering, vilket inte reglerna är anpassade för. Under 2013 och 2014 genomfördes en omfattande utredning med ett stort antal deltagare från förvaltningsrätter och kammarrätter som bidragit med att ta fram ett grundmaterial för vidare bearbetning och analys inom Domstolsverket. I oktober 2014 lämnades ett förslag till ny föreskrift om arkivering, gallring och återlämnande för de allmänna förvaltningsdomstolarna till Riksarkivet. Föreskriften föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. Inställda förhandlingar I april 2011 trädde en lagändring i kraft som innebär att anställda vid auktoriserade delgivningsföretag har samma delgivningsbefogenheter som offentliga stämningsmän. Domstolsverket genomförde efter lagändringen en samordnad upphandling avseende stämningsmannadelgivningstjänster åt myndigheterna inom Sveriges Domstolar. Avtalet började löpa under slutet av 2012. Domstolsverket följer sedan 2013 upp hur avtalet fungerar. Det finns ett samband mellan arbetet med delgivningar och inställda förhandlingar. Domstolsverket har därför under 2014 inom ramen för uppföljningsarbetet av avtalet försökt att verka för att både leverantören och domstolarna arbetar än mer aktivt med delgivningsfrågor och därmed gemensamt skapar bättre förutsättningar för fler lyckade delgivningar. I förlängningen kommer detta att kunna bidra till att färre förhandlingar ställs in. Ny föreskrift om arkivering, gallring och återlämnande Det har under senare år varit svårt att tillämpa reglerna för arkivering, gallring och återlämnande 4.2 Förtroendefrågor Återrapporteringskrav angivet i regleringsbrevet: • Domstolsverket ska särskilt redovisa åtgärder som vidtagits för att öka allmänhetens förtroende för domstolarna, inklusive åtgärder som vidtagits för att säkerställa att parter, målsäganden och vittnen får ett bra bemötande och relevant information. 82 4.2.1 Åtgärder för att öka allmänhetens förtroende Allt arbete för att förbättra kvalitet och effektivitet i Sveriges Domstolars verksamhet bidrar också till ett ökat förtroende för verksamheten hos allmänheten. För att vinna medborgarnas förtroende räcker det inte med att verksamheten SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 VERKSAMHETSUTVECKLING bedrivs med en hög professionell kvalitet, det krävs dessutom att det som faktiskt görs i domstolarna motsvarar allmänhetens förväntningar på vad domstolarna ska göra. Det finns med andra ord också en pedagogisk utmaning att göra domstolarnas roll och uppgift i samhället väl känd. Därutöver måste den löpande verksamheten kommuniceras på ett effektivt sätt. Ur förtroendesynpunkt kan kvalitet i domstolsverksamhet definieras som i vilken utsträckning som det utförda arbetet tillgodoser de förväntningar och krav som domstolens intressenter har på verksamheten. Med detta synsätt följer att domstolens intressenter har en ledande roll när det gäller att utvärdera domstolens arbete och föreslå förbättringar. Enligt den enkät som domstolscheferna besvarade i slutet av 2013 arbetar 62 av Sveriges 75 domstolar med bemötande- och domskrivningsfrågor. Inom ramen för detta arbete har domstolarna bland annat genomfört över 2 000 kvalitativa intervjuer med parter och vittnen, haft möten med professionella aktörer, anordnat domskrivningsdiskussioner och språkgranskat domar och beslut. Resultaten från intervjuerna och mötena har gett domstolarna många exempel på vad som upplevs som ett gott bemötande, bra information och begripliga domar och beslut. Mot bakgrund av detta har 50 domstolar tagit fram egna riktlinjer för bemötande och/eller rekommendationer för domskrivning. Konkret innebär detta exempelvis att domstolarna nu tillhandahåller mer information om domstolsprocessen, förser dem som är kallade till domstolen med information om praktiska frågor inför förhandlingen och undviker ord och uttryck som upplevs som svåra. Det stöd som domstolarna hittills erbjudits i arbetet med bemötande och domskrivning har bestått i seminarier om metod för arbetet och möjligheten att använda sig av moderatorer som finns inom Sveriges Domstolar. Flera domstolar har använt sig av dessa vid uppstartsmöten eller vid möten med professionella aktörer. Utöver detta har några domstolar tagit hjälp av interaktiv teater som stöd för uppstartsmöten och för att presentera resultaten av exempelvis intervjuundersökningarna. Vidare har ekonomiskt stöd för domskrivningsprojekt beviljats de domstolar som har ansökt om det. Under 2014 har också två pilotomgångar av metodstöd för kollegial återkoppling erbjudits några domstolar. Metoden syftar till att följa upp och utvärdera reSVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 spektive domstols arbete med bemötande- och domskrivningsfrågor. Förutom åtagandet att stötta domstolarna i detta arbete åligger det också Domstolsverket att vart femte år genomföra en nationell enkätundersökning om förtroende och bemötande med allmänheten. Under 2014 genomfördes därför ”Förtroendeundersökning med allmänheten”. Resultatet visar att drygt sju av tio har förtroende för Sveriges Domstolar. Av undersökningen framgår också att tre områden är särskilt viktiga när det gäller allmänhetens förtroende för domstolarna: kompetens, rättvisa och bemötande. 4.2.2 Strategier för bemötande Sedan 2013 ansvarar Domstolsverkets förtroendesamordnare för att driva, utveckla och samordna arbetet med bemötande- och domskrivningsfrågor tillsammans med en referensgrupp från domstolarna. Referensgruppen har sammanträtt tre gånger och synpunkterna från gruppen har varit vägledande för Domstolsverkets arbete med förtroendefrågor under 2014. Vidare har gruppen tagit fram ett förslag till en ny gemensam handlingsplan för Sveriges Domstolars arbete med bemötande- och domskrivningsfrågor. Handlingsplanen bygger på de erfarenheter som gjorts i arbetet med frågorna hittills och syftar till att på ett enkelt sätt beskriva hur domstolarna fortsättningsvis kan arbeta med frågorna på ett systematiskt sätt och som en integrerad del av domstolarnas övriga verksamhetsutveckling. Den nya handlingsplanen börjar gälla 2015. 4.2.3 Mediestrategiskt arbete Sedan 2011 har Sveriges Domstolar en gemensam mediestrategi som anger hur domstolarna vill arbeta i mötet med massmedia. För att domstolarna ska kunna bedriva och utveckla sitt arbete gentemot massmedia i linje med mediestrategin finns olika stöd framtagna. Bland stöden finns checklistor, tips och annat stödmaterial på intranätet, en mediemanual med konkreta råd för domstolens mediekontakter, utbildningspaket för samtliga personalkategorier, ett workshopskoncept för bland annat planering inför uppmärksammade mål och en presstjänst, som bemannas av Domstolsverkets pressinformatörer. Sedan lanseringen av Sveriges Domstolars nya intranät i början av 2014 har varje domstol också tillgång till ett domstolsspecifikt mediebevakningsflöde. 83 Presstjänsten samordnar gemensamma medieaktiviteter mellan domstolarna och Domstolsverket och erbjuder direkt stöd och råd till domstolarna i deras mediekontakter, exempelvis planering av mediehantering inför uppmärksammade mål, framtagande av pressmeddelanden och medieträning inför intervjuer. Presstjänsten hjälper också journalister att hitta information och kontaktpersoner inom Sveriges Domstolar. Förfrågningarna till presstjänsten har stadigt blivit fler – både från domstolar och från journalister. Under 2014 märks inte minst ett ökat massmedialt intresse för frågor som Domstolsverket ansvarar för. Detsamma gäller den statistik som verket tillhandahåller. Massmedias intresse väcks ofta i samband med andra myndigheters rapporter och granskningar. Domstolarnas mer aktiva arbete gentemot massmedia märks även i att antalet pressmeddelanden per år har ökat stadigt under de senaste åren. Under 2014 har drygt 320 pressmed- delanden från Sveriges Domstolar publicerats, vilket kan jämföras med drygt 60 pressmeddelanden 2009. Domstolarna använder ofta pressmeddelande som kommunikationsmedel i samband med att en dom meddelas. I pressmeddelandet ges en nyhetsmässig sammanfattning av domen och genomslaget i massmedia är påtagligt – domstolarnas pressmeddelanden används och citeras ofta i medierapporteringen. I linje med mediestrategins intentioner har domstolarna också börjat använda sina webbplatser och pressmeddelanden i fler situationer än i samband med dom. Flera domstolar kommunicerar numera genom hela processen när det gäller uppmärksammade mål och några domstolar använder pressmeddelanden och är aktiva gentemot massmedia även i frågor som inte rör enskilda mål – till exempel kring verksamhetsutvecklingsprojekt och andra aktiviteter som domstolen vill att allmänheten ska känna till. 4.3 Samverkan mellan myndigheter 4.3.1 Samverkan inom Sveriges Domstolar Den sedan ett flertal år tillbaka etablerade samverkansstrukturen för arbetsgivarfrågor och andra centrala verksamhetsfrågor i domstolschefsgrupperna har fortsatt under året. Grupperna har träffats vid fyra tillfällen och har vid dessa samverkat med Domstolsverket eller med varandra i ett antal olika frågor. Under året diskuterades bland annat lönebildningsfrågor, förslag till chefspolicy och arbetsgivarerbjudande för Sveriges Domstolar. I grupperna diskuterades också det förslag om ett strategiskt råd som tagits fram av en mindre grupp av domstolschefer. Några av domstolschefsgrupperna utvecklade under året sin samverkan till att även involvera domstolarnas chefsadministratörer och frågor som rör den kretsen av medarbetare. Till följd av ett regeringsuppdrag arbetade Domstolsverket under 2011 och 2012 med projektet ”Erfarenhetsutbyte mellan domstolar i frågor som rör inre organisation och arbetsformer”. Uppdraget gick bland annat ut på att skapa förutsättningar för ett regelbundet erfarenhetsutbyte mellan domstolarna i dessa frågor. Efter att projektet slutfördes våren 2013 har Domstolsverket arbetat vidare med erfarenhetsutbyten för att stödja domstolarna i deras verksamhetsutveckling. 84 Våren 2014 arrangerade Domstolsverket ett erfarenhetsutbyte som vände sig till medarbetare och chefer som ansvarar för ledning och organisering av målkansliernas verksamhet hos Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen samt hovrätter och kammarrätter. Temat för utbytet var ledning, styrning och organisering av målkansliernas verksamhet med ett särskilt fokus på frågan om chefsansvaret för domstolshandläggare. Syftet med utbytet var att domstolarna sinsemellan skulle utbyta fördjupad information, lära av varandra, reflektera individuellt och domstolsvis. Deltagande domstolar skulle också få inspiration och idéer till möjliga förbättringar i den egna domstolen och dra gemensamma slutsatser kring framgångsfaktorer och goda exempel. Erfarenhetsutbytet avslutades med att varje domstol påbörjade arbetet med att utforma en handlingsplan för det fortsatta arbetet. Under året följde Domstolsverket upp de erfarenhetsutbyten som arrangerades under hösten 2013 då elva tingsrätter genomförde ett erfarenhetsutbyte kring hanteringen av dispositiva tvistemål och nio tingsrätter kring hanteringen av ungdomsmål. Deltagande domstolar har fått besvara frågor om genomförda förändringar i verksamheten efter erfarenhetsutbytet. DomstolsverSVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 VERKSAMHETSUTVECKLING ket konstaterar att flertalet deltagande tingsrätter gjort justeringar i organiseringen av arbetet eller tagit fram rutiner alternativt ändrat i befintliga som en effekt av deltagande i erfarenhetsutbytet. Domstolsverket har också sammanställt slutsatser från de tre erfarenhetsutbyten som nämns här ovan och tillhandahållit dessa för samtliga domstolar i olika former via det gemensamma intranätet. I regleringsbrevet för 2014 finns ett krav på återrapportering där Domstolsverket särskilt ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att korta handläggningstiderna vid mark- och miljödomstolarna av tillståndsmål enligt miljöbalken respektive mål enligt plan- och bygglagen. Med det som utgångspunkt har Domstolsverket erbjudit de fem mark- och miljödomstolarna stöd för verksamhetsutveckling i form av ett erfarenhetsutbyte som kommer att äga rum i januari 2015. För att ta fram underlag till utbytet har respektive domstol genomfört en förberedande analysdag där domstolens processer för de olika måltyperna beskrivits och analyserats. Analysen omfattar upplevda problem med tillhörande orsaker och förslag till förbättringar. Med bidrag från varje enskild domstol kommer såväl gemensamma utvecklingsområden att identifieras som utvecklingsområden för varje enskild domstol. Mark- och miljödomstolarna kan sedan samarbeta för att lösa gemensamma problem och utforma gemensamma lösningar. Det senare främjar också ett mer enhetligt bemötande mot externa parter. Genom att lära och inspireras av varandra och tillsammans hitta lösningar på upplevda problem i handläggningsprocesserna kommer nya arbetsformer att utvecklas. De nya arbetsformerna ska bidra till kortare handläggningstider. 4.3.2 Samverkan i nätverk På flera håll i landet genomförs regelbundet nätverksträffar mellan olika grupper av medarbetare i domstolarna i syfte att utbyta erfarenheter. Domstolsverket stödjer ekonomiskt ett 60-tal nätverk inom Sveriges Domstolar som är organiserade utifrån ett professionellt intresse där deltagarna har gemensamma utvecklingsbehov med verksamhetsanknytning. Vissa av de nätverk som erhåller stöd samlar en viss yrkeskategori med likartade arbetsuppgifter, såsom chefsadministratörer, beredningssekreterare eller registratorer, medan andra samlar specialister inom ett visst SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 rättsområde. Stödet innebär en möjlighet för nätverken att träffas två gånger per år. Under 2014 arbetade Domstolsverket aktivt med att implementera den så kallade ERFAmodellen i nätverken. Modellen är en metod för ett mer strukturerat erfarenhetsutbyte där lärandet sker genom jämförelser mellan de deltagande domstolarna, vilket i sin tur ska öka förutsättningarna för att åstadkomma resultat på den egna domstolen. Modellen ska alltså säkerställa att nätverksträffarna bidrar till ett lärande som kommer nätverksdeltagarnas hela domstolar till godo. 4.3.3 Samverkan mellan Sveriges Domstolar och andra myndigheter Domstolsverket deltar i ett prognossamarbete med Brottsförebyggande rådet, Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Kriminalvården i syfte att bedöma det framtida ärendeflödet genom hela rättskedjan. Myndigheterna presenterar prognoserna i en gemensam årlig rapport till regeringen. Ett liknande prognossamarbete finns mellan Domstolsverket och Migrationsverket för att bedöma det framtida ärendeflödet inom asylprocessen. Två gånger per år träffas en samverkansgrupp med representanter från Sveriges Domstolar och Åklagarmyndigheten. Gruppen bestod under året av tre tingsrättslagmän, en överåklagare, två kammarchefer och en enhetschef från Domstolsverket. Gruppen diskuterar gemensamma frågeställningar där fokus ligger på praktiska handläggnings- och förfarandefrågor. Syftet med diskussionerna är bland annat förbättrade rutiner. Under året har gruppen diskuterat frågor som elektronisk kommunikation, säkerhetsfrågor och beredskap. Många av de frågor som diskuteras i gruppen lyfts sedan för vidare diskussion i domstolschefsgrupperna. Statskontoret har ett regeringsuppdrag att överväga och föreslå åtgärder som syftar till att domstolarna bättre kan utnyttja befintliga tolkoch översättarresurser. Domstolsverket är samrådsmyndighet och eftersom frågorna är mycket viktiga för domstolarna har Domstolsverket tagit aktiv del i arbetet med uppdraget. Domstolsverket och Statskontoret har bland annat gemensamt ordnat seminarier för domstolarna där problemen med det nuvarande systemet och möjliga lösningar diskuterats. Statskontorets uppdrag ska redovisas till regeringen senast den 1 mars 2015. 85 4.3.4 Rättsinformation Domstolsverket är samordningsmyndighet för de cirka 100 informationsansvariga myndigheter som ska integrera sina rättskällor i Sveriges offentliga rättsinformationssystem. Systemet regleras av rättsinformationsförordningen (1999:175) och omfattar i dag bland annat lagar och förordningar, olika typer av förarbeten, domstolars vägledande avgöranden och myndigheters föreskrifter. Syftet med rättsinformationssystemet är att ge offentlig förvaltning och enskilda tillgång till grundläggande rättsinformation via internet. Ingång till systemet är webbplatsen lagrummet.se, som i dag fungerar som en länkportal. I kommande versioner blir det möjligt att direkt från webbplatsen söka i rättskällorna i takt med att informationsansvariga myndigheter gör dem tillgängliga för systemet. Under 2014 har Domstolsverket fortsatt att stötta Regeringskansliet i arbetet med att integrera Svensk författningssamling i det nya system som ska göra rättskällan sökbar. Samtidigt har tekniken bakom byggts upp och säkrats. 4.3.5 Arbete som bedrivits inom Rådet för rättsväsendets informationsförsörjning (RIF-rådet) Återrapporteringskrav enligt särskilt regeringsbeslut: • Domstolsverket ska redovisa det arbete som bedrivits inom Rådet för rättsväsendets informationsförsörjning. Domstolsverket deltar i det myndighetsgemensamma arbetet som bedrivs inom Rådet för rättsväsendets informationsförsörjning (RIF), ett arbete som styrs och hålls samman av Justitiedepartementet. I arbetet deltar utöver Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, Brottsförebyggande rådet, Polisen, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen. Arbetet som bedrivs etappvis syftar till att utveckla ett elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheterna i brottmålsprocessen till stöd för den operativa verksamheten. Det digitaliserade utbytet syftar även till ett förbättrat statistikuttag när det gäller brottsligheten liksom bättre förutsättningar för uppföljning av verksamheten. Genom en överenskommelse i RIF-rådet i juni 2013 bestämdes att en ny rapportering av brottmålsavgörande, som möjliggör en utfasning av Polisens RI-system, skulle skjutas på framtiden. I 86 stället för att som planerat genomföras inom ramen för den första etappen av arbetet, kommer den nya rapporteringen att vara på plats tidigast i slutet av den andra etappen av arbetet. Domstolsverket har dock fortsatt arbetet med att anpassa tingsrättsfunktionaliteten i brottmål till RIF-standarden. Domstolsverket driftsatte i maj 2014 en ny version av Vera med stöd för att elektroniskt ta emot och bearbeta strukturerad information i åtal från åklagarna. Den nya versionen innebär att tingsrätterna kan återvinna information om brott till att skapa domslut i brottmål. Den nya versionen var initialt anpassad för att införa ny nomenklatur i domslut, till exempel skulle ett modernare språk ha införts i vissa delar och nomenklaturen skulle även ha anpassats så att den skulle kunna användas även i hovrätt. En förutsättning för att kunna genomföra denna förändring var att Polisens RI-system kunde anpassas till förändrad nomenklatur. Det visade sig dock att det inte var möjligt för Polisen att genomföra en sådan förändring. Detta medförde i sin tur att Domstolsverket fick backa till gällande nomenklatur både i system och i regleringen i DVFS. Domstolsverket har även internt sett över hur vi på bästa sätt kan ta hand om och säkerställa att vi kan uppfylla de krav som ställs inom RIFsamarbetet. Detta interna arbete handlar om att se över helheten i behoven inom brottmålsområdet snarare än att fokusera på enskilda leveranser av funktionalitet. Syftet med arbetet är att långsiktigt säkerställa en god leveransförmåga. Tidigare leveranser har varit inriktade på att tillgodose begränsade behov vid givna tidpunkter och det har inte varit möjligt att analysera effekterna i ett längre perspektiv. Det interna arbete som nu bedrivs är tänkt att resultera i att nya krav på leveranser enklare ska kunna tas om hand eftersom de behov som leveranskraven bygger på redan ska vara analyserade. Hittills har brottmålsfunktionaliteten i Vera primärt byggts för att klara av rapportering till RI-systemen. I och med driftsättningen av den senaste versionen har Vera anpassats för att ta hand om ett inflöde av strukturerade elektroniska åtal. Den pågående interna analysen kommer att helt byta fokus från ett utflödesbaserat synsätt till ett inflödesbaserat synsätt. I detta ligger även att ta hänsyn till flödet i flera instanser och att beakta eventuella tillkommande krav från Straffprocessutredningen (SOU 2013:17). SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 VERKSAMHETSUTVECKLING Arbetet fortsätter i en andra etapp Regeringen beslutade redan hösten 2012 att RIFmyndigheterna skulle fortsätta arbetet med att samordna informationsförsörjningen i brottmålsprocessen i en andra etapp av arbetet. Sedan överenskommelsen i RIF-rådet i juni 2013 bedrivs nu det myndighetsgemensamma arbetet enbart inom ramen för etapp 2. När etapp 2 inleddes var dess huvudsakliga syfte att ytterligare förbättra kvaliteten i det utbyte som redan utvecklats. Det var framför allt fråga om att säkerställa spårbarheten av enskilda brott i hanteringen genom rättskedjan. Denna möjlighet är av grundläggande betydelse för den fortsatta utvecklingen av informationsutbytet i brottmålsprocessen. Syftet kvarstår, men etapp 2 innebär framför allt att hovrätterna, på samma sätt som tingsrätterna, kommer att ingå i det strukturerade informationsutbytet. En integrering mellan instanserna kommer att genomföras, och domstolarna kommer att rapportera sina brottmålsavgöranden till övriga myndigheter. Därmed kommer Polisens RI-system att kunna fasas ut. Under 2014 har Domstolsverket tillsammans med övriga RIF-myndigheter fortsatt arbetet med att identifiera och prioritera vad som ska ingå i nästa etapp. En planering för arbetet ska därefter tas fram. Med hänsyn till att Polisen beslutade att avveckla utredningsstödet Pust/Siebel och återgick till sina tidigare system som inte var RIFanpassade, har arbetet kommit att dra ut på tiden. Själva genomförandet beräknas därför starta under senare delen av 2015, men den preliminära planeringen att etappen ska vara genomförd tidigast i mitten av 2018 kvarstår. Utifrån dessa tidramar talar mycket för att etappen kommer att ha en begränsad omfattning och hållas väl avgränsad. Men med hänsyn till den omorganisation som Polisen för närvarande genomgår är deras utvecklingsplaner mycket ovissa när det gäller annan utveckling än sådan som är kopplad till just omorganisationen. Parallellt med arbetet i etapp 2 har en förstudie om tvångsmedelshantering bedrivits och Domstolsverket har deltagit i denna förstudie. Det SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 kommer även att bedrivas ytterligare förstudier inom ramen för etapp 2 för att utreda kommande utvecklingsområden och därmed innehållet i de etapper som följer. Det rör områden som digital bevisning och kunskapshöjande återkoppling till brottsutredande myndigheter. Domstolsverket kommer att delta även i dessa förstudier tillsammans med övriga RIF-myndigheter. RIF-juridik Domstolsverket ingår i den rättsliga samrådsgrupp som Justitiedepartementet (SI-enheten) startade under 2013. Inom ramen för gruppens arbete görs rättsliga analyser av den informationshantering som myndigheterna har som målsättning att utveckla inom ramen för RIF-arbetet. Domstolsverkets bidrag i detta arbete har varit omfattande och har förutom hanteringen i domstolarna även avsett hanteringen inom RIF i stort. Bland annat har en analys gjorts av de behov som framställts av alla RIF-myndigheter inom ramen för etapp 2. En sammanställning har också gjorts av de lagar och förordningar som kan påverkas av och eventuellt behöva ändras med anledning av RIF-samarbetet. Därmed har de rättsliga förutsättningarna för arbetet klarlagts och detta har bidragit till en kvalitetshöjning av arbetet. De utvecklingsinsatser som genomfördes av RIF-myndigheterna under den första etappen av RIF-arbetet har fastslagits i förordningen (2014:1085) om rättsväsendets informationshantering, som träder i kraft den 1 januari 2015. Förordningen ålägger myndigheterna att använda de nya förutsättningar som har skapats genom utvecklingsarbetet och innehåller bland annat bestämmelser om åklagarnas överföring av uppgifter till domstolen när ansökan om stämning ges in. Domstolsverket har tagit fram nya föreskrifter som har publicerats i Domstolsverkets författningssamling (DVFS). Föreskrifterna reglerar hur mål ska registreras och domar utformas i Vera. Omarbetningen och uppdateringar i föreskrifterna har föranletts bland annat av det förändrade sättet att registrera domslut i brottmål i tingsrätt som infördes i Vera i maj. 87 4.4 Säkerhet Återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet: • Domstolsverket ska särskilt redovisa åtgärder som vidtagits för att öka skyddet och säkerheten för de anställda i domstolen, för parter och andra som deltar i en rättegång samt för övriga personer som besöker domstolarna. Domstolsverkets säkerhetsarbete omfattar person-, egendoms- och informationssäkerhet. När det gäller informationssäkerhet har Domstolsverket föreskriftsrätt, i övriga säkerhetsfrågor har Domstolsverket en mer rådgivande roll. Under senare delen av 2014 har nio tingsrätter12 haft så kallad fast säkerhetskontroll, dvs. daglig säkerhetskontroll som omfattat alla besökare till domstolen. Erfarenheter visar att domstolar som fattat beslut om fast säkerhetskontroll fortsatt bedömer att det behovet finns vid de omprövningar av beslutet som görs enligt lag. Det finns i dag inga skäl att tro att antalet domstolar med fast säkerhetskontroll kommer att minska, tvärtom kommer antalet att öka. Från januari 2015 kommer tio tingsrätter att ha fast säkerhetskontroll. Säkerhetskontrollerna, som genomförs med såväl egna anställda som inhyrda ordningsvakter, är resurskrävande och beroende på hur många personer som ska passera in på domstolen går det åt olika antal ordningsvakter. Ett sätt att optimera resurserna kan vara att anställa egna ordningsvakter i stället för att hyra in. Dessa kan då arbeta med andra arbetsuppgifter då in och utpassering sker i begränsad omfattning. En grov uppskattning av kostnaden för säkerhetskontroller vid Sveriges Domstolar under 2014 kan göras genom att lägga samman kostnaden för inhyrda ordningsvakter med rapporterad tid för säkerhetsarbete av domstolsanställda. Merparten av kostnaderna kommer från de nio tingsrätter som hade fasta säkerhetskontroller 2014 men utöver dessa genomförde 22 domstolar säkerhetskontroll vid behov. Kostnaden för inhyrda ordningsvakter uppgår totalt till drygt 20 mnkr och det som kan utläsas av redovisad tid visar på att säkerhetsarbete sysselsatt omkring 50 årsarbetskrafter anställd domstolspersonal under 2014 till en bedömd kostnad om 23 mnkr. Lunds, Malmö, Helsingborgs, Göteborgs, Södertälje, Örebro, Stockholms, Södertörns och Solna tingsrätter. 12 88 Stockholms tingsrätt, Malmö tingsrätt och Göteborgs tingsrätt disponerar säkerhetssalar som utnyttjas av flera domstolar i respektive region. Kostnaden för att driva dessa säkerhetssalar går utöver tingsrätternas egen budget och har 2014 tillsammans kostat drygt 5 mnkr, vilket är utöver ovan nämnda kostnader. För att snabba på inflödet i säkerhetskontrollerna vid de större domstolarna har röntgenutrustning börjat användas. I dagsläget använder Göteborgs tingsrätt och Malmö tingsrätt röntgen och under nästkommande år kommer det att installeras även på Stockholms tingsrätt och Södertörns tingsrätt. Domstolsverket har haft i uppdrag att utvärdera säkerheten i domstol för målsägande och vittnen. I en rapport som lämnades till regeringen i oktober 2014 har säkerheten utvärderats inom en rad olika områden. Det gäller till exempel domstolarnas lokaler, vilken teknik som finns på domstolarna, säkerhetskontroller, antalet ordningsvakter och informationen till målsäganden och vitten. Domstolsverkets slutsats i rapporten är att säkerheten för målsägande och vittnen allmänt sett är god, men att det på vissa områden kvarstår en del förbättrings- och utvecklingsarbete. Domstolsverket lämnar även flera förslag, bland annat att varje tingsrätt på sikt ska utrustas med säkerhetskontroll. Det pågår omfattande lokalförändringar inom Sveriges Domstolar. Vid sidan av organisatoriska skäl ligger krav på högre säkerhet som den starkaste drivkraften bakom om- och nyproduktion av domstolslokaler. Domstolsverket har tillfört medel för att möjliggöra dessa investeringar i ökad säkerhet. Vid planering av nya lokaler utreds alltid olika möjligheter, utifrån ett systematiskt förbättringsarbete, att åstadkomma lösningar som innebär att målsäganden och vittnen inte ska behöva möta tilltalade i anslutning till förhandling. Alla nya domstolslokaler förses med omfattande säkerhetsteknik såsom överfallslarm och kameraövervakning. Under 2014 fick flera tingsrätter i Stockholmsområdet sina entréer anpassade för att kunna genomföra säkerhetskontroller och där implementerades även andra säkerhetshöjande åtgärder. Domstolsverket har i stor omfattning arbetat med information och utbildning i säkerhetsfrågor. Under 2014 genomförde cirka 1 000 medarbetare SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 VERKSAMHETSUTVECKLING någon av de säkerhetsutbildningar som Domstolsverket erbjuder. Särskilda utbildningsinsatser har fortsatt genomförts för anställda med ordningsvaktsförordnande där bemötandefrågor, säkerhetskontroll och akutsjukvård har ingått. Domstolsverket har under 2014 mottagit 339 incidentrapporter. Rapporterna har innehållit allt från mindre ordningsstörningar och stölder till mycket allvarliga incidenter. Exempelvis har två sprängattentat skett vid Malmö tingsrätts entré till Rättscentrum i Malmö. Den senare sprängningen medförde stora materiella skador på såväl Rättscentrum som kringliggande byggnader. Under 2014 rapporterades även 14 bombhot. I två fall krävdes utrymning av tre domstolar med stora kostnader för samhället som följd. Under 2014 inrapporterades 36 hot och 19 trakasserier mot medarbetare. Två incidenter innehållandes våld mot anställd har också rapporterats. I det ena fallet krävdes läkarvård. Antalet medarbetare med ordningsvaktsförordnande fortsätter att öka. Den 1 jan 2015 fanns 154 medarbetare med ordningsvaktsförordnande i Sveriges Domstolar, vilket är 30 fler än vid samma tidpunkt föregående år. Tre domstolar har ingen egen anställd ordningsvakt men hyr in från externt bevakningsföretag. I samtliga tre fall finns alltid en ordningsvakt i tjänst under domstolens öppethållande. 14 domstolar saknar helt tillgång till en ordningsvakt. Domstolsverkets målsättning är att alla domstolar ska ha minst en anställd med ordningsvaktsförordnande. Efterfrågan och beläggningen av videokonferenssystem var fortsatt hög även under 2014. De investeringar som genomförts under året på ett flertal domstolar har gett ökade möjligheter till en bättre säkerhet för inblandade parter i samband med förhandlingar och förhör när hot eller säkerhetsrisker har förekommit. Domstolsverkets generaldirektör fastställde under 2014 den första versionen avseende ledningssystem för informationssäkerhet (LIS). Att arbeta enligt LIS är ett krav som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ställer på myndigheter. En ny e-utbildning inom informationssäkerhet har tagits fram. Utbildningen riktar sig till alla medarbetare inom Sveriges Domstolar. Syftet med utbildningen är att skapa en större medvetenhet kring informationssäkerhetsfrågor. Eutbildningen är obligatorisk för alla medarbetare inom Sveriges Domstolar. Exempel på ämnen är mobilt arbete, lösenordshantering samt användning av så kallade molntjänster. Domstolsverket har utfört ett flertal säkerhetsgranskningar under 2014. Detta för att säkerställa den tekniska informationssäkerheten vilket är nödvändigt för att upprätthålla en säker och stabil IT-miljö. Säkerhetsgranskningarna utfördes främst av externa konsulter med spetskompetens inom de olika granskningsområdena. Säkerhetsgranskningarna har medfört att Sveriges Domstolars IT-miljö ytterligare har förstärkts med säkerhetsåtgärder för att avvärja olika typer av antagonistiska IT-säkerhetshot. Informationssäkerhet är väsentlig för Sveriges Domstolars verksamhet. Mot bakgrund av ökad digitalisering har ett aktivt arbete bedrivits kring kravställning och rådgivning av teknisk och administrativ informationssäkerhet. För att säkerställa mandat och ansvarsområden kring informationssäkerhet har informationssäkerhetschefens roll förtydligats. 4.5 Lokalförsörjning och teknik 4.5.1 Lokalförsörjning Sveriges Domstolar genomgår stora förändringar med omstruktureringar och alltmer skärpta krav på effektivisering. Eftersatt underhåll, krav på tillgänglighet och god arbetsmiljö samt säkerhetsfrågor är faktorer som föranleder lokalförändringar. Hög måltillströmning samt införande och uppdatering av säkerhets- och teknikinstallationer bidrar till ett utvidgat behov av ny-, om- och tillbyggnader. Målen tenderar att bli större, längre och med allt fler tilltalade. Detta genererar brist SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 på förhandlingsyta och skapar behov av större salar, säkerhetssalar samt salar med förhöjd säkerhet. Till detta kan fogas säkerhetshöjande åtgärder i entréer, publika ytor och i salar. Externa brukares behov bör även tillgodoses så långt det är möjligt. Under året har Domstolsverket bedrivit ca 50 lokalprojekt vid drygt 40 domstolar och då i huvudsak om- och tillbyggnader. Det övergripande målet har varit att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för Sveriges domstolar. 2014 präglades till 89 stor del av en rad större och mindre projekt avseende eftersatt underhåll på domstolarna rörande säkerhet, tillgänglighet och ytskiktsförbättringar. Underhållsbehovet är fortsatt stort, varför detta arbete kommer att fortgå ett antal år framöver. Under hösten 2014 flyttade Mark- och miljööverdomstolen in i nya lokaler på Riddarholmen. Lokalytan på ca 3 000 kvadratmeter totalrenoverades under perioden 2012–2014 med anpassning till dagens krav och funktioner, bland annat när det gäller tillgänglighet, teknik och energiförbrukning. Renoveringen föregicks av en antikvarisk utredning säkerställd av Riksantikvarieämbetet. Det har krävts en omsorgsfull avvägning mellan gammalt och nytt, att bevara byggnadens historia och ändå skapa den funktion som behövs med moderna lösningar och traditionellt hantverk. Lokalerna för domstolarna i Luleå har genomgått en omfattande om- och tillbyggnad. Färdigställandet skedde etappvis med den sista inflyttningen och verksamhetsstart under hösten 2014. Lokalytan inrymmer i dag tingsrätt samt förvaltningsrätt med den nya migrationsdomstolen. Det totala antalet anställda i Luleå har i det närmaste dubblerats till att i dag vara ca 120 medarbetare. Den nybyggda delen inrymmer en tillgänglig entré till domstolen med god säkerhet samt öppna och trivsamma allmänna utrymmen. I tillbyggnaden finns bland annat kontorslokaler samt nya förhandlingssalar, varav en sal med förhöjd säkerhet. Efter färdigställande har domstolarna fått elva salar mot tidigare sju salar samt en ny del för Kriminalvården med säkra utrymmen och god logistik till förhandlingssalar. Generellt sett är säkerheten efter iordningställandet mycket högre än tidigare. Bland övriga ombyggnader som färdigställts under 2014 kan noteras Mora tingsrätt som försetts med ändamålsenliga och säkra lokaler. Mora tingsrätt är den första domstolen som helt fått digital teknik och tre förhandlingssalar är i dag utrustade med teknik i framkant. Domstolsverkets lokalkontor i Stockholm flyttade efter sommaren in nya lokaler inrymda i samma byggnad som utbildningslokalerna. Medarbetarna sitter nu i en öppen flexibel arbetsyta med tillgång till tysta rum och mötesrum. Ändringarna i lagen om säkerhetskontroll i domstol har inneburit att många domstolars entréer har behövt anpassas för den tekniska utrustning som installerats. Under året har ombyggnader med införande av säkerhetsentréer iordningställts vid tingsrätterna i Malmö, Solna, Attunda, Södertörn och Stockholm. 90 Även oförutsedda insatser kom att prägla det gångna året. Vid två tillfällen inträffade det kraftiga explosioner utanför entrén till Malmö tingsrätts lokaler vid Rättscentrum i Malmö. Explosionerna orsakade stora materiella skador och årets slutskede dominerades av ett återuppbyggnadsarbete för att skyndsamt få i gång verksamheten. 4.5.2 Teknik i rättssal Teknik i rättssal har sedan införandet av ”En modernare rättegång” reformerat och effektiviserat förhandlingsprocessen och ökat rättssäkerheten. Tillförlitlig och väl fungerande teknik är i dag en viktig del och ett stöd i den dömande verksamheten. Tekniken är just nu inne i en strukturomvandling, bland annat vad gäller bildoch ljudhantering. Den befintliga analoga tekniken ersätts successivt med digitalt gränssnitt och med nya bildformat som har högre bildupplösning. Utredningsmaterial som presenteras i förhandlingar utgörs i en allt ökande grad av HDinspelat material, vilket betyder att utbyte måste ske för att möta behovet. Den snabba utvecklingen av nya produkter och nya standarder gör att livslängden på teknik och reservdelar är förhållandevis kort. Uppgraderingar och utbyten måste därför genomföras allt oftare. Under 2014 har underhåll och uppgradering skett fortlöpande. Domstolsverket har även under året fortsatt byta ut och uppgradera den teknik som installerades i samband med införandet av ”En modernare rättegång”. Införandet av den nya tekniken har resulterat i högre bildkvalitet, enhetligare tekniska lösningar och enklare handhavande. För att inte störa förhandlingar i alltför stor utsträckning skedde utbytet successivt. Några domstolar uppgraderades under året helt till den digitala tekniken. Arbetet planeras fortgå under de närmaste åren. 4.5.3 Trådlösa nätverk Digital målhantering påverkar arbetssätt och rutiner. Teknikstöden måste vara ändamålsenliga och ge möjlighet till mobilitet och flexibilitet för att klara framtida förändringar. Som ett led i utvecklingen av den digitala målhanteringen påbörjades under året installation av trådlösa nätverk på domstolarna. Genom dessa installationer skapas möjligheter till fortsatt effektivisering och reformering av domstolsprocessen. I kombination med bärbara enheter skapar nätverken även ökade möjligheter till moSVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 VERKSAMHETSUTVECKLING bilt arbete. Arbetet påbörjades under 2013 och planeras fortgå under 2015. 4.5.6 Teknisk säkerhet Den mer och mer digitaliserade målprocessen har ökat kraven på driftsäkerhet och tillgänglighet till de tekniska stödsystemen. För att minska risken för störningar och elavbrott, har redundanta lösningar och avbrottsfria kraftförsörjningar införts på vissa centrala tekniknav. Införandet har skett i begränsad omfattning och endast för direkt kritiska utrustningar. För dessa system har risken för störningar vid korta avbrott minskat. Arbetet med att öka säkerheten och tryggheten vid domstolarna pågår sedan några år tillbaka. Domstolsverket har fortsatt installera kameraövervakning, larm och metalldetektorbågar på domstolarna. Vid vissa domstolar har även bagageröntgensystem installerats. Under året påbörjades införandet av ett centraliserat larmöverförings- och larmmottagningssystem. Den nya centrala lösningen kommer att effektivisera och standardisera funktionen samt avlasta domstolarna från denna hantering. Arbetet beräknas vara klart till halvårskiftet 2015. 4.5.5 4.5.7 4.5.4 Driftsäkerhet Videokonferens i förhandling I samband med förhandlingar används videokonferenstekniken frekvent. Användningen fortsatte att öka under året som gått. Även bristen på kvalificerade tolkar har inneburit att videokonferenstekniken i allt större utstäckning utnyttjas. Med nuvarande videokonferensteknik är dock endast konsekutiv tolkning möjlig. Det saknas i dag teknik för simultantolkning på distans vid domstolarna. Efterfrågan av och tillgång till fler utrustningar är fortsatt stor, framför allt från de allmänna domstolarna. Domstolsverket har ökat tillgången på videokonferenssystem vilket underlättar planeringen av förhandlingar. I dagsläget har närmare 300 förhandlingssalar tillgång till tekniken. Utbyggnaden planeras fortgå under de kommande åren. Telefoni Domstolsverket har påbörjat införandet av en ny centraliserad teknisk telefoniplattform som beräknas vara klar under 2015–2016. Syftet med projektet är att etablera en enhetlig teknisk lösning med förbättrad tillgänglighet, ökad möjlighet till samverkan och effektivisering. Dagens teknikplattform har så olika lösningar och standard att förvaltning av tekniken inte kan hanteras på ett tillräckligt effektivt och ekonomiskt sätt. Tillgängligheten till tekniken är i vissa fall bristfällig vilket kan leda till allvarliga störningar för verksamheten, allmänheten och företagen. Efter införandet kommer nya tjänster och funktioner kunna erbjudas alla domstolar vilket ökar möjligheten till effektivisering, förbättrad och mer behovsanpassad service. 4.6 Internationell verksamhet Återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet: • Domstolsverket ska redovisa omfattningen av och kostnaden för respektive internationellt biståndsfinansierat uppdrag samt kortfattat analysera resultatet, också från ett rättskedjeperspektiv, avseende prestationer, effekter och vunna erfarenheter. • Domstolsverket ska redovisa åtgärder vidtagna för att genomföra den nationella handlingsplanen för FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet 2009–2015. Redovisningen enligt ovan ska i tillämpliga delar vara uppdelad utifrån kön. Sveriges Domstolars internationella verksamhet initieras och samordnas av Domstolsakademin i Domstolsverket. Den internationella verksamheten består av utvecklingssamarbete, civil krishantering och samverkan, varav de två förstnämnda är biståndsfinansierade. Verksamhetens SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 inriktning styrs av Sveriges och EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, som bland annat kommer till uttryck genom regleringsbreven, samt av ett av Domstolsverket beslutat inriktningsdokument som omfattar perioden 2011–2016. Inriktningsdokumentet innehåller bland annat övergripande och interna mål, riktlinjer för val av länder för verksamheten, arbetsmetod och metoder för utvärdering och erfarenhetsutbyte. För utförande av aktiviteter i den internationella verksamheten har en expertbas upprättats med personal som har kompetens för internationella uppdrag. Härutöver använder verksamheten resurser från domstolarna, till exempel när studiebesök anordnas i Sverige. Detta sker alltid efter överenskommelse med berörd domstolschef och Domstolsverket bedömer att samarbetet är gott och att domstolarna gärna ställer upp och bidrar. 91 Den nationella handlingsplanen för FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet år 2009–2015 poängterar vikten av att kvinnor deltar i såväl beslutsfattande som på operativ nivå för att säkerställa att kvinnors rättigheter uppmärksammas i internationellt arbete i konfliktområden. I Sveriges Domstolars biståndsfinansierade verksamhet är målsättningen en jämn fördelning mellan kvinnor och män i projektens styrgrupper. För närvarande är 33 procent av ledamöterna kvinnor. Härutöver är just nu 66 procent av projektledarna kvinnor. Även vid utsändande av experter, för såväl utvecklingssamarbete som fredsfrämjande arbete, eftersträvas en jämn könsfördelning. En av totalt tre utsända experter under 2014 var kvinna. I samtliga samarbetsprojekt är utvecklingen av kvinnors rättigheter en del av målsättningen. 4.6.1 Utvecklingssamarbete med andra länder Under 2014 har bilaterala utvecklingssamarbeten bedrivits med Turkiet och Ryssland, båda huvudsakligen finansierade av Sida. Många experter från Sveriges Domstolar har medverkat i dessa samarbeten. Utvecklingssamarbetet med Turkiet har pågått sedan 2007, med övergripande fokus på mänskliga rättigheter och genusperspektiv, och har omfattat fem samarbetsområden; inrättandet av kammarrätter i förvaltningsdomstolskedjan, stärkande av förtroendet för domstolsväsendet, support av en reform avseende inrättande av hovrätter, omstrukturering av uppgifter och ledning/förvaltning av domstolar samt ungdomsbrottslighet och våld i hemmet, inklusive sexualbrott. Under första halvåret 2014, som präglats av turbulens inom både den turkiska regeringen och rättsväsendet, har samarbetet varit mer begränsat än tidigare och fokus har legat på att slutföra projektet. Den senaste projektperioden löpte nämligen ut den 30 juni 2014. Under första halvåret genomfördes totalt sju aktiviteter, varav ett styrkommittémöte, en workshop i Turkiet och fem studiebesök i Sverige. I månadsskiftet juni/juli 2014 kom Domstolsverket och Sida dessutom överens om att ägna hösten åt utvärdering av det hittillsvarande projektet och planering inför en eventuell fortsättning. För att utvärdera projektet anlitade Sida ett konsultteam, som i oktober 2014 lämnade in sin slutrapport. Deras övergripande slutsats var att projektet överensstämt med Sveriges mål att stödja Turkiets anslutningsprocedur till EU och 92 att projektet stött rättsstatsprincipen genom att positivt bidra till Turkiets strategi för att reformera domstolsväsendet. För att planera inför en fortsättning av projektet kom Domstolsverket och Sida i juni 2014 överens om att fram till utgången av februari 2015 bedriva ett planeringsprojekt som Sida finansierar. Syftet är att få fram ett nytt, flerårigt och kvalitetssäkrat projekt mellan Domstolsverket och Turkiets justitieministerium, med hänsyn tagen till den gjorda utvärderingen. Under andra halvåret genomfördes tre aktiviteter i planeringsprojektet; ett studiebesök och en workshop i Turkiet samt ett möte för de tänkta svenska styrkommittéledamöterna under nästa projektperiod. De totala kostnaderna för utvecklingssamarbetet med Turkiet har under 2014 uppgått till ca 1,9 mnkr. Utvecklingssamarbetet med Ryssland initierades 2004. Den nuvarande projektperioden löper under 2012–2014. Det huvudsakliga syftet med projektet är att stärka respekten för mänskliga rättigheter i ryska domstolar. I huvudsak handlar samarbetet om att stärka rätten till domstolsprövning och berör förtroendefrågor, domstolarnas relation till massmedia, domskrivning och målhantering. Under 2014 har fem aktiviteter genomförts i projektet, varav två styrkommittémöten, två seminarier i Ryssland och ett studiebesök i Sverige. Samarbetet betraktas som betydelsefullt av alla intressenter och därför har under året förts diskussioner om en fortsättning. Kostnaderna för utvecklingssamarbetet med Ryssland har under 2014 uppgått till ca 1,0 mnkr. 4.6.2 Fredsfrämjande verksamhet Sveriges Domstolar bidrog under det första halvåret 2014 med två utsända i EU:s rättsstödsinsats EULEX i Kosovo. De utsända, en brottmålsdomare och en legal officer, återvände under året hem efter slutförd tjänstgöring. Deras erfarenheter vittnar om att svenska domare, både ordinarie och de som är under utbildning, har mycket att bidra med i missionen. Härutöver har tjänstgöringen lett till en breddad och fördjupad kompetens hos de utsända, inte minst med avseende på förståelsen för andra europeiska länders rättssystem och för hur vårt eget rättssystem står sig i en internationell jämförelse. Ytterligare en medarbetare i Sveriges Domstolar påbörjade under november månad en ettårig tjänst som legal officer i EULEX. Som ett led i strävan att delta även SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 VERKSAMHETSUTVECKLING i andra insatser har Sveriges Domstolar härutöver nominerat en domare till chefs- och kärnfunktionstjänster i EU-insatserna: Crisis Response Team och EU Advisory Mission i Ukraina. Nomineringarna resulterade dock inte i att vederbörande fick någon tjänst. Könsfördelningen gällande utsända inom civil krishantering var under året en kvinna och två män. Kostnaderna för den fredsfrämjande verksamheten uppgick 2014 till ca 1,8 mnkr, varav ca 25 000 kr avsåg insatsnära verksamhet och ca 0,4 mnkr avsåg förvaltningskostnader. I september 2014 beslutade regeringen om en resultatstrategi för internationell civil krishantering (UF2014/56358/UD/SP) att gälla 2014–2017. Domstolsverket har påbörjat arbetet med dess genomförande och den kommer att beaktas bland annat vid slutförande av nyrekryteringen till Domstolsverkets expertbas (se vidare avsnitt 5.2.2). Strategin och dess genomförande har även diskuterats av myndigheterna i Rådet för myndighetssamverkan om internationell fredsfrämjande verksamhet och i Nationella kontaktgruppen för säkerhetssektorreform (SSR). Domstolsverket har avslutningsvis övervägt och funnit tveksamt om vi uppfyller det strategin föreskriver om att alla experter som sänds ut ska vara utbildade i och ha kunskap om kvinnors och mäns behov och roller i konflikt- och postkonfliktsituationer. För att säkerställa att så är fallet har frågan lyfts in i verksamhetsplanen för 2015. 4.6.3 Samarbete med andra myndigheter tagit fasta på att det i myndigheternas regleringsbrev anges att vi, utifrån ett rättskedjeperspektiv, ska samverka kring internationell civil krishantering och utvecklingssamarbete. Myndigheterna har därför tillsammans utarbetat en modell för gemensamma internationella biståndsfinansierade uppdrag avseende utvecklingssamarbeten. Modellen, som går ut på att hela eller delar av rättskedjan deltar, har presenterats för Sida och väckt stort intresse. Myndigheterna har också planerat för ett gemensamt pilotprojekt i Albanien och avser att göra en gemensam resa dit tidigt under 2015 för att kontrollera förutsättningarna för ett långsiktigt utvecklingssamarbete. Domstolsverket har härutöver under året deltagit i flera olika organ för myndighetssamverkan, bland annat i rådet för myndighetssamverkan och i rättsväsendets samarbetsgrupp. Myndigheterna i rådet för myndighetssamverkan har under året arbetat gemensamt för att skapa bättre förutsättningar för effektiv samverkan avseende internationell fredsfrämjande verksamhet som kan leda till konkreta mervärden. Myndigheterna har en gemensam syn på formerna för samverkan. Rådets roll och en ny samverkansstruktur möjliggör samverkansresultat i enlighet med regeringsbeslutet. Härutöver har Domstolsverket under året, vid flera internationella studiebesök i Sverige, samarbetat med andra myndigheter, till exempel Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och Kronofogdemyndigheten, för att ge besökarna insikter i hela rättskedjan. Domstolsverket, Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården har under året Tabell 38 Resursåtgång internationell verksamhet 2014 Annan domstolspersonal Domare Personal från Domstolsverket Totalt Personer Åa Personer Åa Personer Åa Personer Åa Turkiet 11 0,4 15 0,1 8 0,5 34 1,0 Ryssland 3 0,3 0 0 4 0,3 7 0,6 Kosovo Övergripande tid /internationella besök Totalt 1 0,5 1 0,5 4 0,4 6 1,3 0 0 1 0,1 8 1,7 9 1,7 15 1,2 17 0,6 24 2,9 56 4,7 Den totala resursåtgången var 136 personer (7,6 årsarbetskrafter) under 2013 och 91 personer (7,1 årsarbetskrafter) under 2012. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 93 KOMPETENSFÖRSÖRJNING 5 Kompetensförsörjning Den strategiska kompetensförsörjningen innefattar att attrahera och rekrytera, att utveckla och behålla samt att avveckla och omorientera. I fasen att utveckla och behålla är kompetensutvecklingen den främsta insatsen. Domstolsverket har till uppgift att driva, utveckla och följa upp de strategiska arbetsgivarpolitiska frågorna för Sveriges Domstolar. 5.1 Attrahera och rekrytera Kompetensförsörjningsmodellens primära steg, att attrahera och rekrytera, har avgörande betydelse för att säkra en långsiktig försörjning. Med detta för handen har Sveriges Domstolar valt att även hantera denna fas som ett satsningsområde. Utvecklingsinsatserna inom detta område beskrivs i avsnitt 4.1.2. Den initiala delen av det verksamhetskritiska arbetet med kompetensförsörjning innebär att ge stöd och råd i att attrahera och rekrytera rätt kompetenser där ett inkluderande synsätt tillgodoses. Under 2014 har en enkät riktats till alla myndigheter i Sveriges Domstolar med syfte att beskriva nuläge och identifiera framtida behov. Sammanställningen kommer att ligga till grund för arbetet 2015. 5.1.1 Enskilda överenskommelser I september 2014 infördes möjligheten för alla medarbetare inom Sveriges Domstolar att träffa enskilda överenskommelser om anställningsvillkor. Syftet med enskilda överenskommelser är bland annat att kunna anpassa villkoren efter både medarbetarens önskemål och arbetsgivarens behov, vilket bidrar till att skapa attraktiva anställningsvillkor. Vissa medarbetare kan tänka sig att avstå lön för att få fler semesterdagar, för andra är det mer attraktivt att byta semester mot lön. En del medarbetare vill satsa mer på den framtida pensionen, antingen genom att avstå lön eller genom att avstå semesterdagar. Genom enskilda överenskommelser kan anpassningar av de kollektivavtalsreglerade anställningsvillkoren ske, som gagnar såväl medarbetare som arbetsgivare. Lön och övriga anställningsvillkor har, vid sidan av medarbetarens arbetsuppgifter, arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter, stor betydelse för att kunna rekrytera, motivera och behålla kompetenta medarbetare. För Sveriges Domstolar är det viktigt att kunna erbjuda medarbetare bra och attraktiva anställningsvillkor. Det är möjligt att träffa enskilda överenskommelser inom områdena: semester, pension, arbets94 tid och uppsägning. Under 2014 träffades 212 enskilda överenskommelser. Den vanligaste överenskommelsen innebär att byta lön mot extra semesterdagar. Därefter följer semester del av dag samt att byta sparade semesterdagar mot pension. 5.1.2 Tillgänglighet och funktionshinderpolitiken Staten ska vara ett föredöme vad gäller att se till att verksamhet, information och lokaler är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Detta framgår av Förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken. Därför har Domstolsverket tagit fram en övergripande handlingsplan som ska fungera som ett verktyg för planering och uppföljning av tillgänglighetsfrågor inom Sveriges Domstolar. Målet är att varken besökare eller anställda ska utestängas från våra verksamheter på grund av funktionsnedsättning. Genom att göra riskbedömningar och ta fram handlingsplaner identifieras de områden som Sveriges Domstolar behöver arbeta vidare med. Regeringsuppdraget S2011/8810 FST gav Domstolsverket i uppdrag att stärka kompetensen bland Sveriges Domstolars personal kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning. Uppdraget har två delmål: att all personal i Sveriges Domstolar genom eutbildning ska stärka sin kompetens samt att förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning ska inkluderas i redan befintliga chefsutbildningar och kurser i bemötande. Domstolsverket ska årligen under perioden 2011– 2016 redovisa sitt arbete med de båda delmålen till regeringen. Domstolarna arbetar redan idag med bemötandefrågor, och regeringsuppdraget blir en del av detta. En specifik insats är e-utbildningen ”Domstolen är till för alla” som lanserades under 2013. För att förstärka genomslaget har Domstolsverket ställt frågor i samband med domstolarnas budgetdialoger under 2014 om hur domSVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 KOMPETENSFÖRSÖRJNING stolarna har arbetat med e-utbildningen. Domstolsverket bedömer att spridningen av e-utbildningen har ökat under året. Domstolsverket, Rikspolisstyrelsen och funktionshindersrörelsen har genomfört ett andra samråd under 2014. Denna strukturerade dialog har skapat en bättre helhetssyn när det gäller mänskliga rättigheter för personer med funk- tionsnedsättning som kommer i kontakt med rättsväsendet. Enligt regeringsuppdraget ska tillgänglighetsfrågor ingå i de utbildningar och kurser i bemötande som Domstolsverket erbjuder chefer. Domstolsverket bedömer att detta mål inte har uppfyllts under 2014, och för att nå målet måste arbetet fortsätta under 2015. 5.2 Utveckla och behålla Domstolsverket ger stöd och råd i att bättre ta tillvara de anställdas kompetens på ett mer effektivt sätt. Detta innebär att utveckla och behålla de medarbetare som redan bidrar till verksamheten genom att till exempel skapa en beredskap för kommande förändringar. 5.2.1 Kompetensinventering Enligt Sveriges Domstolars strategier för kompetensutveckling ska satsningar på kompetensutveckling styras av domstolarnas behov och främja de mål som satts upp för domstolarna. Domstolsverket ansvarar för att tillhandahålla relevant utbildning för Sveriges Domstolar. Planeringen av vilka kompetensutvecklingsinsatser som ska erbjudas utgår från de behov Sveriges Domstolar bedöms ha. En viktig del i uppdraget är att genom omvärldsbevakning, verksamhetskunskap och dialog med Sveriges Domstolar identifiera de olika myndigheternas behov av kompetensutveckling. Det ingår också i uppdraget att prioritera bland de identifierade behoven för att åstadkomma största möjliga verksamhetsnytta inom ramen för tillgängliga medel. En metod för att identifiera Sveriges Domstolars behov och samtidigt ge utrymme för dialog är den kompetensinventering som Domstolsverket genomför vartannat år. Inventeringen genomförs i form av en elektronisk enkät där domstolarna rapporterar sina behov av kompetensutveckling utifrån dels behov som framgått vid medarbetarsamtal, dels andra krav som ställs på grund av förändringar i personalsammansättningen eller omvärldsförändringar. Behoven som rapporteras till Domstolsverket ska motsvara faktiska kompetensutvecklingsbehov och vara förankrade i domstolarnas egna verksamhetsplaneringar. Syftet med inventeringen är att få en samlad bild av Sveriges Domstolars kompetensutvecklingsbehov för att kunna använda detta som underlag för att planera och dimensionera utbildningstillfällen för befintliga utbildningar. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 Ett annat syfte är att fånga upp kompetensutvecklingsbehov som inte redan tillgodoses genom de utbildningar som Domstolsverket erbjuder. Sveriges Domstolar får via en särskild återkoppling inom ramen för den elektroniska enkäten preliminära besked om en viss önskad insats kommer att genomföras som en centralt anordnad utbildning, om insatsen kan stöttas lokalt genom ekonomiskt stöd eller om Domstolsverket av någon anledning inte alls har möjlighet att stötta insatsen. Under 2014 genomförde Domstolsverket en kompetensinventering för åren 2015–2017, med särskilt fokus på år 2015. Kompetensinventeringen omfattade följande tio delområden motsvarande det befintliga utbildningsutbudet: • Ledarskap och medarbetarskap • Chef- och ledningsgrupp • Administration • Media, bemötande och säkerhet • IT, drift, system och salsteknik • Domstolssekreterarutbildningar vid allmän domstol inklusive nämndsekreterare vid hyres- och arrendenämnd, nämndsekreterare och domstolssekreterare vid mark-och miljödomstol samt byråsekreterare vid Rättshjälpsmyndigheten • Domstolssekreterare vid förvaltningsdomstol • Utbildning som avser den dömande verksamheten för jurister i allmän domstol • Utbildning som avser den dömande verksamheten för jurister i förvaltningsdomstol • Domstolsverkets interna utbildningar. Inom respektive delområde har det funnits en förteckning över de utbildningar som ingår i utbudet med utrymme för domstolarna att ange hur många personer som beräknas behöva delta i de olika utbildningarna. Dessutom har det funnits utrymme att på ett strukturerat sätt ange önskemål om kompetensutveckling som inte re95 KOMPETENSFÖRSÖRJNING dan erbjuds inom ramen för kursutbudet. Som stöd till Sveriges Domstolar har Domstolsverket tagit fram en vägledning och ett arbetsunderlag för att respektive myndighet ska kunna förbereda sig på ett bra sätt inför besvarandet av enkäten. Vägledningen har innehållit en beskrivning av hur kartläggningsarbetet kan organiseras på domstolen så att svaren blir så verksamhetsförankrade som möjligt. Arbetsunderlaget har avspeglat frågornas utformning i den elektroniska enkäten. Jämfört med tidigare genomförda behovsinventeringar har den elektroniska enkäten förenklats och förtydligats i syfte att underlätta för domstolarna vid besvarandet. 5.2.2 Expertbas för internationell verksamhet Sveriges Domstolar deltar i internationellt utvecklingssamarbete och internationell civil krishantering, som initieras och samordnas av Domstolsverket. För att möta behovet av personal i verksamheten inrättades 2010 en särskild expertbas med kvalitets- och kompetenssäkrade experter från olika personalkategorier inom Sveriges Domstolar. När experter rekryteras till 96 särskilda uppdrag matchas uppdraget mot den kompetens som finns i basen. Efterfrågan på personal från Sveriges Domstolar i olika internationella insatser fortsätter att öka. Domstolsverkets målsättning är att bredda och fördjupa kompetensen inom Sveriges Domstolar för att på sikt ha fler experter som ska kunna engageras. Domstolsverket har därför behov av att nyrekrytera personal till expertbasen, men också av att se över de rutiner som finns när det gäller förvaltning av den, till exempel avseende intresseanmälningar till basen samt engagemang av experter i basen. Under våren 2014 genomförde Domstolsverket en informationsturné i flera överrätter för att informera om den internationella verksamheten. Domstolsverket annonserade också efter nya sökande till expertbasen, vilket resulterade i att 76 personer anmälde intresse. Även därefter har några personer anmält intresse. Arbetet med nyrekrytering till expertbasen kommer att fortsätta under 2015. Åtgärderna förväntas leda till att det framöver blir lättare och går snabbare att rekrytera experter till den internationella verksamheten. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 KOMPETENSFÖRSÖRJNING 5.2.3 Personalstatistik Tabell 39 Medeltalet anställda 2012, 2013 och 2014 (Mätdatum 30 april och 31 okt resp. år) Domstolarna Högsta domstolen Hovrätterna Tingsrätterna Högsta förvaltningsdomstolen Kammarrätterna Förvaltningsrätterna Domstolarna totalt Övriga myndigheter Domstolsverket 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 Hyresnämnderna 2012 2013 2014 Rättshjälpsmyndigheten 2012 2013 2014 Sveriges Domstolar totalt 2012 2013 2014 Dömande personal Ordinarie Icke ord. domare domare Antal Antal 18 34 18 32 18 33 199 432 203 467 216 463 563 144 565 151 581 180 16 39 16 41 17 40 123 183 125 186 127 205 217 61 205 72 207 72 1 136 891 1 132 948 1 165 991 23 23 22 27 28 29 0 0 0 1 186 1 183 1 215 17 17 21 5 5 4 0 0 0 913 969 1 016 Beredning/Administration Föredr/ Notarier Dosek beredning Antal Antal Antal 0 2 19 0 2 19 0 2 23 0 27 146 0 27 151 0 30 153 677 126 1022 681 137 1040 693 144 1 037 0 1 15 0 2 12 0 1 13 0 141 64 0 140 60 0 138 58 281 610 258 251 607 254 246 619 266 958 906 1 522 932 915 1 536 939 932 1 549 1 0 0 0 0 0 0 0 0 959 932 939 1 1 1 1 2 1 1 1 1 908 918 934 0 0 0 43 48 46 0 0 0 1 566 1 584 1 595 Totalt Adm Antal 23 19 21 130 133 132 403 438 458 17 20 17 67 67 65 120 124 118 760 801 810 Antal 95 90 96 932 981 993 2 935 3 012 3 092 88 90 86 577 578 592 1 546 1 513 1 527 6 173 6 263 6 386 276 299 326 8 7 11 9 8 8 1 054 1 116 1 156 318 340 370 84 90 90 10 9 9 6 584 6 702 6 853 Förkortningar: icke ord. domare – icke ordinarie domare, föredr – föredragande, dosek – domstolssekreterare/domstolshandläggare, adm – administratörer. I antal anställda på Domstolsverket räknas även förstärkningsstyrkan och den del av anställning på Domstolsakademin som avser Domstolsverkets kostnadsställe. Tabellerna 39 och 40 visar personalsammansättningen i Sveriges Domstolar fördelat på de olika myndigheterna. Det totala antalet anställda per den 31 december 2014 är 6 853, vilket är en ökning med 151 personer sedan 2013. Ökningen motsvarar ca 2,3 procent. De största förändring- SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 arna återfinns inom icke ordinarie domare (47 personer), administration (40 personer), samt ordinarie domare (32 personer). De procentuellt största ökningarna skedde på Domstolsverket och på Högsta domstolen. Sett till antalet nyanställda är ökningen emellertid störst i tingsrätterna. 97 KOMPETENSFÖRSÖRJNING Tabell 40 Årsarbetskrafter 2012-2014 Dömande personal Domstolarna Högsta domstolen Beredning/Administration Ordinarie Icke ord. Föredr/ Notarier Dosek domare domare beredning Åa Åa Åa Åa Åa Totalt Adm Åa Åa 2012 2013 2014 17 18 17 29 28 27 0 0 0 2 2 2 17 17 19 21 19 20 87 84 85 Hovrätterna 2012 2013 2014 197 201 211 173 172 185 0 0 0 22 23 24 127 134 128 117 116 120 636 646 668 Tingsrätterna 2012 2013 2014 555 557 569 135 144 165 629 640 648 103 114 117 895 905 905 367 395 426 2 685 2 754 2 830 Högsta förvaltningsdomstolen 2012 2013 2014 16 16 16 32 34 34 0 0 0 1 1 1 12 11 9 16 16 16 77 79 75 Kammarrätterna 2012 2013 2014 118 117 118 86 80 88 0 0 0 97 103 101 56 54 51 64 63 62 421 419 421 varav Migrationsöverdomstolen 2012 2013 2014 26 27 26 19 19 19 0 0 0 28 28 27 11 11 11 13 13 13 96 98 95 Förvaltningsrätterna 2012 2013 2014 214 202 208 52 65 68 247 222 223 451 453 454 238 235 234 107 107 112 1 309 1 286 1 300 varav migrationsdomstolarna 2012 2013 2014 73 65 70 12 17 16 68 60 66 164 157 157 75 76 76 32 36 41 424 410 426 Domstolarna totalt 2012 2013 2014 1 117 1 111 1 140 507 523 567 877 862 871 677 696 699 1 345 1 358 1 346 692 717 756 5 215 5 267 5 378 2012 2013 2014 22 20 20 15 15 19 1 0 0 1 1 0 0 0 0 247 275 304 286 311 344 Hyresnämnderna 2012 2013 2014 25 26 28 4 4 3 0 0 0 1 1 0 39 41 41 8 7 10 78 80 81 Rättshjälpsmyndigheten 2012 2013 2014 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 1 0 0 0 8 7 7 8 8 8 Sveriges Domstolar totalt 2012 2013 2014 1 165 1 157 1 188 526 542 588 877 862 871 679 699 700 1 385 1 399 1 386 955 1 007 1 077 5 587 5 665 5 811 Övriga myndigheter Domstolsverket Ovanstående uppgifter har reviderats för 2013 avseende raden ”varav migrationsdomstolarna”, orsaken är omkontering av migrationspersonal. Ordinarie domare som redovisas under Domstolsverket utgörs till stor del av förstärkningsdomare. Kostnader för förstärkningsdomare belastar i de flesta fall den domstol som utnyttjar förstärkningsdomaren och ingår därmed i styckkostnaderna. Däremot ingår inte förstärkningsdomare i måttet avgjorda mål per årsarbetskraft som redovisas i årsredovisningen. 98 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 KOMPETENSFÖRSÖRJNING Antalet årsarbetskrafter i domstolarna ökade med drygt 110 under 2014. Det är framför allt i gruppen icke-ordinarie domare vid tingsrätt och hovrätt som ökningen skett. Antalet utbildningsplatser för fiskaler utökades under 2013 vilket nu gett fler årsarbetskrafter i denna kategori. Förändringen i gruppen ordinarie domare beror till största delen på en förändring i statistikmaterialet. Tidigare redovisades tillfälligt återanställda domare som tidigare avgått med ålderspension i gruppen administration. Nu redovisas de istället i gruppen ordinarie domare, vilket ger en mer rättvisande bild av antalet anställda. Antalet årsarbetskrafter inom administrationen ökade också. Hos domstolarna är det främst antaTabell 41 let ordningsvakter som blivit fler till följd av arbetet med säkerhetskontroller. Även antalet registratorer och arkivhandläggare har ökat på domstolarna. Detta kan ha sin förklaring i det omfattande arbete domstolarna utför med att hantera utlämnandet av allmänna handlingar. På Domstolsverket har antalet årsarbetskrafter blivit fler sedan 2013. Delvis hänger detta samman med den konsultväxling som pågår inom IT. Även centraliseringen av fakturahanteringen resulterade i ett utökat antal anställda på Domstolsverket. Medelantalet anställda överstiger antal årsarbetskrafter med drygt 1 000 vilket bland annat kan förklaras av tjänstledigheter och annan frånvaro. Personalomsättning Ord domare Icke ord domare Föredr/Beredn Dosek Administration 2012 7,5 % 5,7 % 16,0 % 7,6 % 8,3 % 2013 4,7 % 5,7 % 14,7 % 9,2 % 5,9 % 2014 5,3 % 6,5 % 14,5 % 8,3 % 7,4 % Extern personalomsättning–tillsvidareanställda som lämnat Sveriges Domstolar Personalomsättningen inom Sveriges Domstolar ökade i alla grupper utom för domstolssekreterare, samt för föredragande och beredningsjurister. Den största ökningen återfinns i gruppen administration, där omsättningen ökat från 5,9 procent 2013 till 7,4 procent 2014. Störst personalomsättning har föredragande och beredningsjurister. En förklarande faktor, bland flera, är att det i den gruppen återfinns många notarier som väljer att stanna kvar i Sveriges Domstolar en tid efter avslutad notariemeritering innan de söker sig vidare på arbetsmarknaden. Personalomsättningen inom Sveriges Domstolar innebär att det finns ett kontinuerligt stort behov av utbildningar på grundläggande nivå, men även möjlighet till fördjupningsutbildningar. Tabell 42 När det gäller att förmå jurister att söka anställning som domare är läget i princip oförändrat mot 2013. Det genomsnittliga antalet sökande till varje anställning minskade något, men samtidigt var det färre anställningar som avbröts för att det inte fanns tillräckligt kompetenta sökande. Antalet sökande till notarieanställningar är fortsatt stort och har ökat från 1 427 personer år 2011 till 2 129 personer år 2014. Antagningen sker strikt på meritpoäng. Närmare två av tre sökande är kvinnor och cirka 15 procent av de sökande har utländsk bakgrund. När det gäller övriga kategorier medarbetare som domstolsekreterare, chefsadministratörer med flera, är rekryteringsläget relativt gott. Antal och andel chefer fördelat på kön 2012 Kvinnor Män 2013 Totalt Kvinnor Män 2014 Totalt Kvinnor Män Totalt Antal anställda 4 715 1 872 6 587 4 817 1 954 6 771 4 899 1 986 6 885 andel anställda 72 % 28 % 100 % 71 % 29 % 100 % 71 % 29 % 100 % varav chefer 175 187 362 214 194 408 218 188 406 andel chefer 48 % 52 % 100 % 52 % 48 % 100 % 54 % 46 % 100 % I tabellerna som visar könsfördelningen mellan män och kvinnor kan mättidpunkten skilja sig åt jämfört med tabell 40, vilket innebär att antalet anställda kan skilja sig något åt mellan tabellerna. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 99 KOMPETENSFÖRSÖRJNING I tabell 42 redovisas antalet och andelen män och kvinnor av det totala antalet anställda, samt antalet och andelen kvinnor respektive män på chefsnivå. Av Sveriges Domstolars anställda är 4 899 kvinnor, vilket är 71 procent. Andelen är oförändrad sedan 2013. Antalet chefer är 406, vilket i genomsnitt ger en chef per 17 anställda, också det oförändrat sedan 2013. Av cheferna är andelen kvinnor 54 procent, vilket är en ökning med två procentenheter sedan 2013 och sex procentenheter sedan 2012. I de anställningsärenden som behandlades i Domarnämnden under året och som avser chefsanTabell 43 ställningar i Sveriges Domstolar utnämndes 12 kvinnor och 14 män. Andelen kvinnor som utnämndes i dessa anställningsärenden var således ca 46 procent. Motsvarande siffra 2013 var 50 procent. Totalt behandlade Domarnämnden 95 tillsättningsärenden för Sveriges Domstolars räkning under året. Av dessa lämnades förslag till regeringen i 93 ärenden. Utnämningar har hittills skett i 84 av dessa ärenden. Nio ärenden är ännu inte avgjorda, medan två avskrevs av regeringen då de sökande valt att dra tillbaka sina ansökningar. Antal och andel myndighetschefer fördelat på kön 2012 2013 2014 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal myndighetschefer Andel myndighetschefer 21 49 70 30 % 70 % 100 % 25 48 73 34 % 66 % 100 % 28 48 76 37 % 63 % 100 % Mättidpunkten är den 31 december respektive år. Vakanser innebär att antalet myndighetschefer inte helt överensstämmer med antalet myndigheter. I tabellen ovan redovisas antalet och andelen myndighetschefer fördelat på kön. Andelen kvinnliga myndighetschefer är 37 procent, vilket Tabell 44 är en ökning mot 2013 då motsvarande siffra var 34 procent. Fördelningen mellan män och kvinnor anställda som notarie, fiskal och ordinarie domare 2010 2011 2012 2013 2014 Kvinna 671 670 642 628 647 Man 276 294 293 299 315 Totalt 947 964 935 927 962 70,9 % 69,5 % 68,7 % 67,7 % 67,3 % Kvinna 255 267 273 313 319 Man 103 105 114 133 136 Totalt 358 372 387 446 455 71,2 % 71,8 % 70,5 % 70,2 % 70,1 % 490 527 541 571 593 Antal notarier Andel kvinnor Antal fiskaler Andel kvinnor Antal ordinarie domare Kvinna Man 648 665 631 620 622 Totalt 1 138 1 192 1 172 1 191 1 215 Andel kvinnor 43,1 % 44,2 % 46,2 % 47,9 % 48,8 % 100 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 KOMPETENSFÖRSÖRJNING Av tabellen framgår att andelen kvinnor i gruppen ordinarie domare fortsätter att öka. Från 2010 har andelen ökat från 43,1 procent till 48,8 procent 2014. Andelen kvinnor i grupperna notarier och fiskaler varierar däremot mellan åren och är för närvarande på den lägsta nivå som uppmätts under en sjuårsperiod. 5.2.4 Arbetsmiljö Varje myndighet inom Sveriges Domstolar ansvarar självständigt för sin arbetsmiljö och sitt arbetsmiljöarbete. Domstolsverkets stödjer domstolarna i detta arbete. Stödet består bland annat av utbildningsinsatser för chefer med arbetsmiljöansvar och genom allmän information och verktyg i form av förslag till policys, riktlinjer och mallar för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Sedan 2011 har varje domstol en särskilt utsedd kontaktperson vid Domstolsverkets avdelning för HR och kommunikation. Syftet med detta är att skapa en fördjupad kunskap om domstolens verksamhet och därigenom ytterligare höja kvaliteten på stöd och service i arbetsmiljöfrågor och andra HR-relaterade frågor. Tabell 45 Sveriges Domstolar har sedan flera år samverkat med de lokala fackliga motparterna Jusek, ST och SEKO, i ett arbetsmiljö- och kompetensforum. Förutom att arbeta med arbetsmiljöfrågor på övergripande nivå har de strategiska kompetensfrågorna inkluderats i detta forum från och med 2011. Inom Sveriges Domstolar är den fysiska arbetsmiljön generellt mycket bra. Utmaningarna finns liksom tidigare inom den psykosociala arbetsmiljön. Sjukfrånvaro och hälsonyckeltal Sjukfrånvaron inom Sveriges Domstolar ligger på i princip samma nivå som föregående år. Den totala sjukfrånvaron är 3,4 procent av arbetad tid. Den långa frånvaron (över 60 dagar) står för 44,9 procent av den totala frånvaron, vilket är något lägre jämfört med föregående år. Kvinnorna är frånvarande 4,0 procent av arbetad tid, männen 1,9 procent. Det innebär att kvinnornas sjukfrånvaro ligger på samma nivå som 2013, medan männens sjukfrånvaro ökade något. Nyckeltal sjukfrånvaro 2012 2013 2014 Total sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 3,3 Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till total sjukfrånvaro 47,0 3,4 3,4 45,6 44,9 Kvinnors sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 3,9 4,0 4,0 Mäns sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 2,1 1,8 1,9 Sjukfrånvaro i åldersgruppen 29 år eller yngre i procent av tillgänglig arbetstid 1,9 2,0 1,9 Sjukfrånvaro i åldersgruppen 30–49 år i procent av tillgänglig arbetstid 3,3 3,4 3,5 Sjukfrånvaro i åldersgruppen 50 år eller äldre i förhållande till tillgänglig arbetstid 4,2 3,9 4,1 Nedan redovisas de hälsorelaterade nyckeltal för Sveriges Domstolar som gemensamt tagits fram av Centromyndigheterna13. Tabell 46 Hälsorelaterade nyckeltal Nyckeltal 2012 Totalt 2013 Män Kvinnor Totalt 2014 Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Frisktal (frisktid) 72,6 82,2 68,6 71,2 82,4 66,6 70,8 81,6 66,3 Sjukfall 68,5 46,0 74,5 48,1 85,5 77,9 71,1 44,8 82,0 Rehabilitering inflöde 2,4 1,6 2,8 2,4 0,9 2,9 2,6 1,6 3,0 Rehab p.g.a. sex påbörjade sjukfall 1,9 1,1 2,2 2,0 1,1 2,4 2,2 1,0 2,7 Rehabilitering återgångar 1,0 0,9 1,0 1,0 1,0 1,0 0,9 0,8 1,0 13 Arbetsgivarverkets medlemmar har bildat tio sektorer där Domstolsverket ingår i sektorn Centromyndigheterna. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 101 KOMPETENSFÖRSÖRJNING Frisktal – Frisktal visar total tillgänglig arbetstid för friska anställda med maximalt 40 timmars sjukfrånvaro och maximalt tre sjuktillfällen under en löpande 12-månadersperiod. Frisktalet bör vara så högt som möjligt, maxtal är lika med 100. Frisktalet för 2014 sjönk något jämfört med 2013. Frisktalet minskat både för män och kvinnor. I likhet med tidigare år redovisar männen betydligt högre frisktal än kvinnorna. Sjukfall – Sjukfall beräknas utifrån antal påbörjade sjukfall under en löpande 12-månadersperiod i relation till total tillgänglig tid. Detta nyckeltal bör vara så lågt som möjligt. Detta tal fortsätter att öka både för män och för kvinnor. 2014 är nyckeltalet totalt 74,5. Rehabiliteringsinflöde – Rehabiliteringsinflöde visar antal påbörjade sjukfall den 29:e kalenderdagen under en löpande 12-månadersperiod i relation till total tillgänglig arbetstid. Nyckeltalet beskriver andelen medarbetare som riskerar att gå in i långtidssjukfrånvaro och talet bör vara så lågt som möjligt. Detta nyckeltal ökade något i jämförelse med föregående år. Rehabiliteringsinflöde på grund av sex påbörjade sjukfall (Rehabrisk) – Detta nyckeltal visar antal anställda med minst sex påbörjade sjukfall under en löpande 12-månadersperiod i relation till total tillgänglig arbetstid. Talet ska vara så lågt som möjligt. Nyckeltalen visar en ökning jämfört med förra året och det är kvinnornas rehabiliteringsinflöde som ökat, medan nyckeltalet för männen ligger något lägre jämfört med förra året. Återgångar – Nyckeltalet visar andelen avslutade sjukfall efter minst 29 kalenderdagar under en löpande 12-månadersperiod i relation till andelen 102 sjukfall. Nyckeltalet beskriver andelen medarbetare som avslutar en lång sjukfrånvaro, över 28 dagar. Vid återgångar ser man först på inflödet i Rehabinflöde och räknar därefter bort antalet Återgångar. Om summan är större än ett, har fler kommit tillbaka från en lång sjukfrånvaro än de som påbörjat en sjukfrånvaro. Nyckeltalet återgångar sjönk något jämfört med 2013, vilket innebär att fler insjuknade i en lång sjukfrånvaro än kom tillbaka från en sådan. Sammanfattningsvis är det främst de korta sjukskrivningarna som fortsätter att öka även under 2014. Antalet korta sjukfall ökade jämfört med 2013. Även sjukfallen som är längre än fyra veckor ökade något jämfört med 2013. 5.2.5 Vägledning för handledare Domstolsverket har tagit fram riktlinjer för handledning av notarier och fiskaler, utifrån dialoger om domstolarnas identifierade behov. Många domstolar har genom åren skaffat sig erfarenhet av och kunskap om hur de ska handleda notarier och fiskaler medan andra domstolar inte har kommit lika långt. Riktlinjerna är därför tänkta att tjäna som ett stödmaterial och kan med sin generella hållning bli föremål för lokal anpassning och mer ha formen av en checklista. I materialet har en tydlighet betonats kring förväntningarna på notariernas arbetsinsatser under notarietjänstgöringen. Notarier och fiskaler bör också kunna få ta del av dokumenten och/eller domstolens egna riktlinjer för att få en bild av vad han eller hon kan förvänta sig av handledningen. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 KOMPETENSFÖRSÖRJNING 5.3 Avveckla och omorientera Domstolsverket har till uppgift att stödja domstolarna i arbetet med avveckling och omorintering. Vi samverkar för att uppnå en effektiv omställning och en ökad rörlighet. 5.3.1 Omställning Domstolsverket och de lokala arbetstagarorganisationerna har i ”Avtal om lokalt aktivt omställningsarbete” för 2014 kommit överens om hur medel som avsatts under året samt medel som inte använts inom ramen för föregående avtal, ska användas. Medel som avsatts enligt tidigare avtal och som inte har förbrukats har använts till generationsväxling eller delpension samt till livsoch karriärplanering eller jobbrotation. Av de medel som avsatts under 2014 i Sveriges Domstolar har 70 procent fördelats för aktiviteter vid enskilda myndigheter inom Sveriges Domstolar. Medlen fördelades till domstolarna med hänsyn tagen till antalet anställda. 30 procent har fördelats för livs- och karriärplanering eller jobbrotation. Tabell 47 5.3.2 Åldersstruktur Antal personer i åldern 60 år eller äldre uppgår till 695 eller ca 10 procent, vilket är en minskning sedan den 31 december 2013. Av dem som är 60 år eller äldre är 261 ordinarie domare (varav 75 är 65 år eller äldre), 248 domstolshandläggare (varav 24 är 65 år eller äldre), 142 administrativ personal (varav 16 är 65 år eller äldre). Antalet domare som är 65 år eller äldre har ökat sedan 2013. Detta beror till viss del på att domstolarna i större utsträckning tillfälligt återanställer domare som avgått med ålderspension. Framför allt för medelstora domstolar är sådan bemanning nödvändig för att hantera de arbetstoppar som stora mål medför och täcka upp för vakanser i avvaktan på rekrytering. Antalet anställda per personalkategori 60 år eller äldre Personalkategori 2012 2013 2014 214 203 186 60-64 år Ordinarie domare Icke ordinarie domare 10 8 7 Föredragare/Beredningspersonal 27 31 27 Domstolssekreterare 267 248 224 Administration 138 132 126 Summa 656 622 570 53 47 75 Icke ordinarie domare 4 2 2 Föredragare/Beredningspersonal 5 5 8 34 22 24 65 år eller äldre Ordinarie domare Domstolssekreterare Administration 27 33 16 Summa 123 109 125 Totalt 779 731 695 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 103 KOMPETENSFÖRSÖRJNING Diagram 30 Åldersstruktur per personalkategori 2014 Antal månadsanställda 800 700 600 20-29 år 500 400 30-39 år 300 40-49 år 200 50-59 år 100 60-64 år 0 65-69 år över 69 år Mättidpunkten är den 31 december 2014. 5.4 Kompetensutveckling Redovisning enligt förordning 2000:605 om årsredovisning och budgetunderlag 3 kap. 3 §: • Myndigheten ska redovisa de åtgärder som vidtagits för att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som avses i 1 § första stycket. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. Med ovan nämnda uppgifter avses enligt 1 § första stycket de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Ett av målen i Domstolsverkets strategiska inriktning för åren 2010–2020 är att Sveriges Domstolar har lätt att rekrytera och behålla kvalificerad personal. Personalens kompetens utvecklas kontinuerligt och kunskaper tas till vara. Enligt Sveriges Domstolars strategier för kompetensutveckling ska satsningarna på kompetensutveckling styras av domstolarnas behov och främja de mål som har satts upp för domstolarna. Domstolarnas behov identifieras bland annat genom den kompetensinventering som Domstolsverket gör vartannat år. Vid inventeringen rapporterar domstolarna sina behov av kompetensutveckling utifrån dels behov som identifierats vid utvecklingssamtal med medarbe- 104 tare, dels andra krav som ställs på grund av förändringar i personalsammansättningen eller omvärldsförändringar. Personal inom Sveriges Domstolar erbjuds genom Domstolsverkets försorg olika former av kompetensutvecklingsinsatser, såsom kurser, seminarier och nätverk. Utbildningsinsatser sker både i Sverige och utomlands. Sedan 2011 används Kompetensportalen som verksamhetsstöd för utbildningsadministration. Under 2014 bedrevs ett fortsatt arbete för att utveckla och förbättra möjligheterna till uppföljning via Kompetensportalen. Domstolsverket fortsatte den påbörjade satsningen på e-utbildning som utbildningsform och pedagogisk metod. Ytterligare personella resurser tillkom vilket möjliggjorde ökad produktionstakt och fler interna produktioner. För detta ändamål har en studio för produktion av e-utbildning byggts upp. Studion är utrustad med professionell utrustning och programvara. En av dessa programvaror möjliggör undervisning via webben. Intresset för att producera e-utbildningar i olika ämnen är stort. 5.4.1 Central utbildning för jurister Sedan den 1 januari 2013 ansvarar Domstolsakademin för all kompetensutveckling som har betydelse för den dömande verksamheten för alla jurister och tekniska råd i Sveriges Domstolar. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 KOMPETENSFÖRSÖRJNING Under 2014 anordnade Domstolsakademin ca 110 kurser för domare, 53 kurser för fiskaler, 87 kurser för notarier och 20 kurser för föredragande och beredningsjurister. De kurser för föredragande och beredningsjurister som avses är särskilt utformade grundutbildningar. Vissa av dessa utbildningar har under året arbetats om och utbildningarna har delvis fått en större omfattning än tidigare. För de föredragande och beredningsjurister som är något mer erfarna har det varit möjligt att delta i Domstolsakademins övriga kursutbud. Dessa kurser har också, precis som tidigare år, varit öppna för fiskaler och andra domare under utbildning i den mån motsvarande moment inte ingår i fiskalsutbildningen. behöver för att fullgöra sina arbetsuppgifter under olika skeden av notarietjänstgöringen. Översynen har också syftat till att genom ökad samordning mellan lärarlagen eftersträva att notarierna får samma utbildning oavsett vilket lärarlag som undervisar vid ett visst kurstillfälle. Som lärare används även fortsättningsvis domare som är verksamma på landets domstolar. Räknat i antal kursdagar är den reviderade notarieutbildningen, som börjar användas den 1 januari 2015, oförändrad i omfattning. Utbildningspaketet för notarier i allmän domstol omfattar tre kurser, medan utbildningspaketet för notarier i allmän förvaltningsdomstol omfattar fem kurser. 5.4.2 Domstolssekreterarutbildningen ska tillgodose domstolssekreterarnas behov av utbildning. Under 2014 anordnadess utbildningar på flera nivåer rörande olika måltyper som förekommer inom de olika domstolsslagen. Kurserna syftar till att ge stöd för en fortsatt utveckling av målkansliarbetet inom ramen för delegationen. Det har bland annat tagits fram en tvådagarskurs i handläggning och beredning av familjemål inklusive protokollföring. Under kommande verksamhetsår ska en översyn av domstolssekreterarutbildningen genomföras och arbetet med översynen påbörjades i slutet av året. Fiskalsutbildningen Den obligatoriska fiskalsutbildningen förbättrades ytterligare under året genom att en genomlysing av samtliga tio kurser gjordes utifrån programmen och kursutvärderingarna. Strävan har varit att justera innehållet i förhållande till tidsåtgången och det pedagogiska förhållningssättet. Arbetet fokuserade på att deltagarna ska medverka aktivt under kurserna så långt det är möjligt. Det har möjliggjorts genom korta lärarledda presentationer av sakinnehållet som varvats med gruppövningar. Uppföljning och kvalitetssäkring skedde i samband med kursbesök och efterföljande diskussioner och lärarmöten. Vad gäller innehållet har några moment tagits bort till förmån för andra moment som fått ytterligare tid. Ambitionen har varit att i större utsträckning än tidigare uppmärksamma frågor som gäller ordförande- och domarrollen på samtliga kurser. Studiebesök på Högsta domstolen alternativt Högsta förvaltningsdomstolen lades återigen in på en av de första kurserna. Vidare reviderades upplägget för grupp- och studieresan till Europa avseende antalet inslag och besök på de olika institutionerna. 5.4.3 Notarieutbildningen Domstolsakademin ansvarar sedan den 1 januari 2013 för den centralt anordnade notarieutbildningen. Den centrala utbildningen är obligatorisk för notarierna och kompletteras med lokala utbildningsinsatser på domstolarna. Under 2014 avslutades den översyn av notarieutbildningen som inleddes under 2013. Syftet med översynen har varit att säkerställa att notarieutbildningen har ett innehåll som motsvarar vad notarierna SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 5.4.4 5.4.5 Domstolssekreterarutbildningen Chefs-, ledarskaps- och handledarsatsningar Chefer på samtliga nivåer och domstolarnas ledningsgrupper är viktiga för verksamheten inom Sveriges Domstolar. Domstolsverket stöttar enskilda chefer och ledningsgrupper genom kompetensutveckling som tillgodoser verksamhetens behov. Centrala utbildningar erbjuds chefer inom en rad olika områden och chefer har även möjlighet till personligt stöd i sitt chefskap i form av en coach eller mentor. Utgångspunkten är att all kompetensutveckling och stöd till chefer ska bidra till verksamhetsnyttan. Under året beslutades Sveriges Domstolars chefspolicy och som en följd av detta påbörjades en översyn av de utbildningar som erbjuds till chefer. Syftet med översynen är att ta fram ett nytt chef- och ledarskapsutvecklingsprogram med målsättningen att möjliggöra det chef- och ledarskap som beskrivs i chefspolicyn. 105 KOMPETENSFÖRSÖRJNING 5.4.6 Media och bemötande Domstolsverket anordnar utbildningar i mediefrågor och bemötande. Domstolsverket stöttar också insatser och utbildningar i bemötande som domstolarna själva anordnar. Domstolsakademin har i denna del fokuserat särskilt på domskrivningsfrågor. Ett antal domstolar anordnade under året seminarier om domskrivning med ekonomiskt stöd från Domstolsakademin. Under 2014 genomförde ett stort antal domstolar olika former av aktiviteter inom området bemötande med anledning av den särskilda verksamhet som pågår att implementera strategier för Sveriges Domstolars arbete med vissa förtroendefrågor. Ett 15-tal domstolar fick ekonomiskt stöd för att genomföra sådana insatser. För att stötta domstolarna att utvärdera sitt arbete med bemötandeoch domskrivningsfrågor har två nya koncept testats med goda resultat; Kollegial återkoppling på bemötande och information samt Kollegial återkoppling på domar och beslut. Förutom särskilda insatser, ingår också frågor om bemötande integrerat i många av de utbildningar som anordnas av Domstolsverket. 5.4.7 Säkerhet Under 2014 gjordes en stor satsning på bemötande och säkerhet. En halvdagsutbildning erbjöds alla anställda och utbildningen genomfördes lokalt på domstol. Flertalet av domstolarnas ordningsvakter har deltagit i säkerhetsutbildning för medarbetare med ordningsvaktsförordnande. Planeringsarbete har gjorts för att genomföra en fördjupningsutbildning för denna målgrupp under 2015. Domstolsverket har under året även erbjudit möjlighet för domstolar att öva i krishantering med syfte att öka domstolarnas förmåga att hantera krissituationer. Under 2014 anordnade Domstolsverket på nytt en säkerhetskonferens. Årets konferens hade två huvudteman, näthat och informationssäkerhet. Fler säkerhetsansvariga än tidigare deltog i konferensen. I samband med konferensen lanserades en ny e-utbildning i informationssäkerhet som är obligatorisk för alla medarbetare att genomföra. 5.4.8 Administration För att ge förutsättningar för en effektiv administration erbjuder Domstolsverket ett antal utbildningar inom området. Stora förändringar har dock påbörjats inom ekonomiområdet vilket 106 medförde att planerade utbildningar inom ekonomiadministration samt budgetering och uppföljning fick ställas in under året. Vissa delar, till exempel utbildning i den nya versionen av KIM, erbjöds istället som e-utbildning. Under året genomförde Domstolsverket även utbildningar i Sveriges Domstolars systemstöd för rekrytering, Aditro Recruit. Domstolsverket har arbetat med att rekrytera lärare till registratorutbildningarna för allmän domstol respektive allmän förvaltningsdomstol. Grundutbildning för medarbetare med registratorsfunktion vid allmän domstol hölls för första gången hösten 2014 och kommer att erbjudas några gånger per år. Behovet av utbildning för målgruppen är stort och arbetet med utbildningssatsningarna fortsätter. 5.4.9 IT, teknik och Vera IT-stöd har en central roll för verksamheten inom Sveriges Domstolar. Modern teknik gör det enklare för parterna att tydliggöra sina ståndpunkter, illustrera det som sägs och presentera bevisning så att den blir lättare att uppfatta. Den digitala utvecklingen går fort fram och medarbetare behöver kontinuerligt uppdatera sig med kunskap om den teknik de kommer i kontakt med. För att ge förutsättningar för detta erbjuder Domstolsverket ett antal utbildningar inom området. Under året genomfördes grund- och fördjupningsutbildningar för driftansvariga, grund- och fördjupningsutbildningar i salsteknik samt grund-, fördjupnings- och temautbildningar i Vera. 5.4.10 Internationell samverkan Domstolsakademin representerar Domstolsverket i internationellt samarbete som rör utbildningsfrågor bland annat inom nätverken European Judicial Training Networks (EJTN) och Lissabonnätverket. Detta gav under året fyra svenska domare möjligheten att delta i utbytesprogrammet organiserat av EJTN. De besökte domstolar i andra EU-länder och fyra svenska domstolar tog emot domare från andra medlemsstater. Ett trettiotal domare deltog under 2014 i internationella seminarier och utbildningar anordnade av Europäische Rechtsakademie (ERA), European Institute of Public Administration (EIPA), EJTN och Europarådet. Under 2014 hade även några svenska jurister längre SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 KOMPETENSFÖRSÖRJNING praktiker i EU-domstolen, hos den svenska generaladvokaten och i Europadomstolen. 5.4.11 Övrig kompetensutveckling Domstolar, grupper av medarbetare eller enskilda medarbetare i Sveriges Domstolar kan ha behov av kompetensutveckling som inte tillgodoses genom de utbildningar som erbjuds via Domstolsakademin och Enheten för lärande. En ansökan om ekonomiskt stöd för att tillgodose det behovet kan då göras. Denna typ av insats kallas för en domstolsspecifik utbildningsinsats och kan exempelvis handla om att en eller flera domstolar söker ekonomiskt stöd för att arrangera en utbildning eller att en domstol söker ekonomiskt stöd för att låta en eller flera medarbetare delta i en externt anordnad utbildning. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 Under 2014 beviljade Domstolsakademin främst stöd till domstolar som anordnat seminarier om domskrivning men även för domares deltagande i externa utbildningar. Enheten för lärande beviljade främst stöd till domstolar som arbetat med aktiviteter kopplade till den strategi och handlingsplan som finns avseende bemötande och domskrivning. Vidare bekostade Domstolsakademin domares deltagande i seminarier som arrangeras av domarakademierna. Nätverk är en särskild form av kompetensutveckling som ska tillgodose behovet av erfarenhetsutbyte mellan dem som ingår i nätverket. Det finns ett flertal aktiva nätverk inom Sveriges Domstolar och under 2014 finansierade Domstolsverket nätverksträffar för såväl nätverk inom olika juridiska områden som inom andra områden, bland annat chef- och ledarskap. 107 EKONOMI OCH PRODUKTIVITET 6 Ekonomi och produktivitet 6.1 Ekonomisk översikt Tabell 48 Verksamhetens omfattning 2012–2014 (tkr) Verksamhetens kostnader1 Transfereringar2 Sveriges Domstolar totalt 2012 2013 2014 5 777 262 6 010 789 6 094 885 1 981 141 2 052 610 2 197 028 7 758 403 8 063 399 8 291 913 103 684 114 728 147 450 Uppbörd3 Sveriges Domstolars kostnader samt utgifter för konkursförvaltare, tolk och vittnen. 2 Transfereringar avseende rättsliga biträden, offentligt försvar, målsägandebiträde, m.m. 3 Ansöknings-, tillsyns- och kungörandeavgifter samt reglering av rättshjälp. 1 Sveriges Domstolars verksamhet kostade 8 292 mnkr under 2014, att jämföra med 8 063 mnkr 2013. Ökningen mellan åren uppgick till 2,8 procent att jämföra med 3,9 procent året innan. Perioden 2010–2012 ökade transfereringarna med cirka nio procent årligen. Under 2013 ökade dessa med 3,6 procent och 2014 med 7 procent. Transfereringarna påverkas av flera faktorer, bland annat antalet avgjorda mål, antal förordnanden och debiterad tid per förordnande Tabell 49 Kostnader per domstolsslag inklusive övergripande administration (tkr) 2012 Högsta domstolen Hovrätter Tingsrätter Hyresnämnder Rättshjälpsmyndigheten Högsta förvaltningsdomstolen Kammarrätter Förvaltningsrätter Migrationsöverdomstolen Migrationsdomstolarna Trängselskatt Summa 108 421 692 906 3 061 405 80 023 5 484 103 297 354 087 836 443 105 095 429 474 626 2013 2014 110 943 711 103 3 239 260 81 760 5 417 104 000 360 381 858 433 111 296 427 533 664 113 499 746 426 3 297 129 85 525 5 650 99 187 362 855 851 796 106 032 425 271 1 514 5 777 262 6 010 789 6 094 885 Kostnaderna för den verksamhet som bedrevs av domstolarna inklusive övergripande administration uppgick till 6 095 mnkr år 2014, vilket var en ökning med en procent jämfört med 2013. Kostnader för personal ökade med 142 mnkr motsvarande 3,4 procent. Ökningen beror dels på löneökningar (40 mnkr), dels på att årsarbetskrafterna vid Sveriges Domstolar ökade med 146 totalt 108 samt timkostnadsnormens utveckling. Minskningen av antalet avgjorda brottmål de senaste åren har gjort att ökningstakten mellan åren avtagit. Ökningen av debiterad tid per förordnande påverkar transfereringarna i ökande riktning. Av ovanstående verksamhet finansierades 26,4 mnkr (27,5 mnkr år 2013) genom annat än anslag (intäkter, avgifter och bidrag). Fördelning framgår vidare av resultaträkningen och not 1, 2, och 3. Andel 2 12 54 1 0 2 6 14 2 7 0 % % % % % % % % % % % 100 % Förändr Förändr 2013–2014 2013–2014 2 556 2% 35 323 5% 57 869 2% 3 765 5% 233 4% -4 813 -5 % 2 474 1% -6 637 -1 % -5 264 -5 % -2 262 -1 % 850 128 % 84 096 1% (90 mnkr). Den största förändringen fanns inom administrativ personal som ökade med 70 årsarbetskrafter (7 procent), varav en stor del utgjordes av ordningsvakter. Icke ordinarie domare ökade med 46 (9 procent) och ordinarie domare med 31 (3 procent) årsarbetskrafter, medan domstolssekreterare minskade med 13 årsarbetskrafter (1 procent). Vid tingsrätterna ökade års- SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 EKONOMI OCH PRODUKTIVITET arbetskrafterna för samtliga personalkategorier förutom domstolssekreterare, totalt var ökningen 76 årsarbetskrafter (4 procent). Vid hovrätterna var ökningen 21 årsarbetskrafter (3 procent) och var främst hänförlig till ordinarie och icke ordinarie domare. Årsarbetskrafterna ökade med 15 (4 procent) vid migrationsdomstolarna. Årsarbetskrafter på Domstolsverket ökade med 33 (11 procent), vilket främst förklaras av den konsultväxling som skett på IT-sidan. Hyreskostnaderna ökade med 12 mnkr, vilket motsvarar ca 1,5 procent och beror i huvudsak på indexökningar. Övriga driftskostnader minskade med 41 mnkr mellan 2013 och 2014. Minskningen beror främst på minskade konsultkostnader med 44 mnkr (42 Tabell 50 procent) samt att andra IT-kostnader för underhåll av hård- och mjukvara minskat med 27 mnkr (34 procent). Sammantaget ökade kostnaderna för bevakning under 2014. Antalet anställda ordningsvakter på domstolarna ökade med cirka 30 personer under 2014. Kostnaderna för köpta bevakningstjänster minskade istället med ca 3 mnkr. Kostnader för tolk, sakkunnig och vittne ökade med 13 mnkr (13 procent) och förklaras delvis av att fler med F-skatt anlitades och färre arvodister användes än föregående år. Kostnader för konkursförvaltare ökade med cirka 26 mnkr (21 procent) och förklaras av att ett förskott återbetalades under 2013 i Prosolviamålet varvid kostnaden 2013 blev lägre. Transfereringar (tkr) 20121 2013 2014 Förändring 2013–2014 Förändring 2013–2014 Offentligt försvar 1 208 887 1 251 722 1 351 406 99 683 8% Offentligt biträde 266 839 253 929 270 714 16 785 7% Målsägandebiträde 244 722 258 679 274 597 15 918 6% Rättshjälp enligt rättshjälpslagen 218 464 236 863 248 535 11 673 5% Särskild företrädare för barn 32 162 40 922 42 155 1 233 3% Övrigt 10 067 10 495 9 621 -874 -8 % 1 981 141 2 052 610 2 197 028 144 418 7% Summa 1 För att matcha indelning i resultaträkning och anslagsredovisning har ovanstående uppgifter reviderats för 2012. Utgifterna för transfereringar uppgick till 2 197 mnkr under 2014, en ökning med sju procent jämfört med föregående år. Utgifter för offentligt försvar ökade med 100 mnkr (8 procent) och förklaras av höjningen av timkostnadsnormen samt att debiterade timmar per förordnande ökade med nästan sex procent jämfört med föregående år. Antalet förordnande minskade marginellt mellan 2013 och 2014 (0,6 procent). Utgifter för offentligt biträde ökade med 17 mnkr (7 procent) och förklaras av höjningen SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 av timkostnadsnormen och att antal förordnanden ökat med knappt 11 procent. Debiterad tid per förordnande minskade med 6,5 procent 2014. Utgifter för målsägandebiträde ökade med 16 mnkr och förklaras, utöver höjningen av timkostnadsnormen, av att debiterad tid per förordnande ökat. Debiterad tid per förordnande ökade med 3,5 procent 2014. Antalet förordnanden var i princip oförändrat. 109 EKONOMI OCH PRODUKTIVITET Tabell 51 Transfereringar per domstolsslag (tkr) 2012 2013 2014 Andel Förändr 2013–2014 Förändr 2013–2014 7 676 8 306 7 953 0% -353 -4 % 219 318 239 882 278 719 13 % 38 838 16 % 1 485 189 1 549 132 1 638 727 75 % 89 595 6% 1 207 0% 223 23 % Högsta domstolen Hovrätter Tingsrätter Hyresnämnder 1 780 Högsta förvaltningsdomstolen 998 1 061 1 362 0% 302 29 % 28 974 31 770 34 052 2% 2 282 7% 112 412 124 289 137 819 6% 13 530 11 % 19 361 15 279 15 823 1% 544 4% 105 433 81 907 81 365 4% -542 -1 % 144 418 7% Kammarrätter Förvaltningsrätter Migrationsöverdomstolen Migrationsdomstolarna Summa 984 1 981 141 2 052 610 2 197 028 Transfereringar avseende hovrätterna ökade med 39 mnkr (16 procent) 2014. Ökningarna är framförallt hänförliga till kostnader för offentligt försvar och kostnader för målsägandebiträde i brottmål. För tingsrätterna var ökningen av transfereringar 90 mnkr (6 procent) och beror på Tabell 52 ökningar av kostnaden för offentligt biträde i brottmål och rättshjälp enligt rättshjälpslagen. Transfereringar i förvaltningsrätter ökade med 14 mnkr (11 procent). Ökningarna är främst hänförliga till LVU- och LVM-mål samt psykiatrimål. Uppbördsverksamhet fördelat per avgiftstyp (tkr) Förändring Förändring 2013–2014 2013–2014 20121 2013 2014 Ansökningsavgifter övriga domstolar 28 998 30 363 66 317 35 954 118 % Ansökningsavgifter mark- och miljödomstolarna 10 823 10 459 9 291 -1 168 -11 % Efterbevaknings- och tillsynsavgifter 17 763 21 347 20 817 -571 -3 % 8 330 9 380 9 698 302 3% 37 770 43 179 41 327 -1 796 32 722 29 % Kungörandeavgifter Övriga inkomster av statens verksamhet Summa 1 103 684 114 728 147 450 -4 % För att matcha indelning i resultaträkning och anslagsredovisning har ovanstående uppgifter reviderats för 2012. Ansökningsavgifterna ökade med 36 mnkr under 2014 (118 procent) och beror på att ansökningsTabell 53 avgifterna höjdes per den 1 juli 2014. Hela ökningen är hänförlig till tingsrätterna. Uppbördsverksamhet fördelat per domstolsslag (tkr) Förändr Förändr 2013–2014 2013–2014 2012 2013 2014 Andel 7 176 6 425 5 934 4% -491 -8 % Hovrätter 13 409 9 893 10 367 7% 474 5% Tingsrätter 84 800 97 707 131 528 89 % 33 821 35 % Rättshjälpsmyndigheten -1 700 703 -379 0% 1 082 154 % 103 684 114 728 147 450 32 722 29 % Högsta domstolen Summa 110 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 EKONOMI OCH PRODUKTIVITET 6.2 Ekonomisk uppföljning av RIF-programmet Tabell 54 RIF utgifter och finansiering (tkr) 2012 2013 2014 2009–2014 Andel Egen personal 24 184 24 617 15 298 99 851 40 % Konsulter 36 878 44 860 10 938 140 327 57 % 2 047 1 882 1 102 8 569 3% 63 109 71 358 27 338 248 747 100 % Riktade bidrag 22 400 0 0 52 400 21 % Lånefinansiering (aktivering) 19 218 3 669 1 498 68 709 28 % Anslagsfinansiering 21 491 67 689 25 840 127 638 51 % 63 109 71 358 27 338 248 747 100 % Utgifter Övrigt Summa Finansiering Summa Domstolsverket deltar i det myndighetsgemensamma arbete som bedrivs inom Rådet för rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). Arbetet som sedan starten 2009 bedrivs etappvis syftar till att utveckla ett elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheterna i brottmålsprocessen till stöd för den operativa verksamheten. Sedan starten av programmet 2009 har utgifterna totalt uppgått till 249 mnkr. För åren 2010 till 2012 erhöll Domstolsverket särskild bidragsfinansiering för att täcka delar av utvecklingskostnaderna. Från år 2013 har inget riktat bidrag erhållits. Under 2014 avslutades etapp 1 av RIF- SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 programmet på såväl nationell nivå som för Domstolsverket. Arbetet med etapp 2 påbörjades under hösten 2014. Enligt den preliminära planen för etapp 2 kommer etappen att avslutas sista december 2018. Efter avslutet av etapp 1 har Domstolsverket fokuserat på modularisering av Vera och modernisering av arkitekturen, något som kommer att ha fortsatt fokus även kommande år. Utöver i tabellen redovisade utgifter för RIF-programmet har omkring 16 mnkr lagts ned i utvecklingen av Vera under 2014. 111 EKONOMI OCH PRODUKTIVITET 6.3 Produktivitetsutveckling I det följande avsnittet redogörs för utvecklingen av domstolarnas kostnadsproduktivitet under den senaste tioårsperioden. Produktiviteten har då definierats som antalet avgjorda mål och ärenden i förhållande till de totala kostnaderna på anslaget 1:5 Sveriges Domstolar. Kostnaderna har också fastprisberäknats med Statistiska centralbyråns (SCB:s) implicitindex för statliga konsumtionsutgifter. SCB:s implicitindex för Tabell 55 statliga konsumtionsutgifter är det index för fastprisberäkningar som SCB rekommenderar till statliga myndigheter. Indexet speglar den genomsnittliga kostnadsstrukturen för statliga myndigheter. Detta index är således lämpligare att använda i detta sammanhang än till exempel KPI, som mäter inflationen för den privata konsumtionen. Indexet framgår av nedanstående tabell. År 2014 utgör basår. Implicitprisindex 2005–2014 Implicitprisindex, statliga konsumtionsutgifter, basår 2014 År 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Index 81,30 84,61 87,03 89,79 91,63 91,96 95,30 97,09 98,83 100,00 Vid beräkning av kostnadsproduktivitet har målen viktats för tingsrätterna och förvaltningsrätterna. Olika målkategoirer har fått olika vikt beroende på hur resurskrävande målkategorin är. Diagram 31 Vikterna är desamma som används vid resursfördelningen mellan domstolarna. I detta avsnitt exkluderas migrationsdomstolarna och mål om trängselskatt genomgående. Indexutveckling av antalet avgjorda mål, kostnader och produktivitet vid domstolarna. År 2005 basår 130 120 110 100 90 80 70 2005 2006 2007 Produktivitet 2008 2009 2010 Avgjorda viktade mål Mellan åren 2005 och 2007 ökade antalet avgjorda viktade mål och ärenden. Kostnaderna ökade dock än mer vilket ledde till en minskad kostnadsproduktivitet. Orsakerna till kostnadsökningen och den svagare produktivitetsutvecklingen var framför allt att antalet årsarbetskrafter ökade samtidigt som utgifter för räntor och amorteringar samt kostnader för nämndemän, till följd av bland annat arvodesökning, steg kraftigt. 112 2011 2012 2013 2014 Kostnad (fasta priser) Under 2008 steg produktiviteten till den högsta nivån under perioden till följd av en kraftig ökning av antalet avgjorda mål. En förklaring till produktivitetsförbättringen är att de tidigare omfattande nyrekryteringarna och fokuseringen på balansavarbetning gav resultat. År 2009 minskade produktiviteten då kostnaderna steg samtidigt som antalet avgjorda mål var relativt oförändrade. En förklaring till produktivitetsförsämringen var att antalet avgjorda mål minskade rejält till följd av planering SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 EKONOMI OCH PRODUKTIVITET och genomförande av förvaltningsrättsreformen samtidigt som lokalkostnaderna ökade på grund av dubbelhyror i samband med ombyggnation respektive nybyggnation. År 2010 ökade både avgjorda mål och kostnaderna vilket gav en oförändrad produktivitet jämfört med året innan. År 2011 fortsatte kostnaderna att öka men avgjorda mål ökade i än högre utsträckning, till den högsta under perioden, och produktiviteten steg återigen. Den främsta orsaken var avarbetande av balanser vid förvaltningsrätterna som byggts upp i samband med förvaltningsrättsreformen. Även 2012 avgjordes ett fortsatt högt antal viktade mål och ärenden och kostnaderna steg något jämfört med året innan. År 2013 vände produktiviteten nedåt som en följd av att antalet viktade avgjorda mål för första gången minskade under perioden, samtidigt som kostnaderna fortsatte öka. Minskningen i målavgörande hänger till stor del samman med att ökningen av inkomna mål avstannat samt att balanserna minskat de senaste åren. Kostnadsökningen kan härledas till en ökning av antalet årsarbetskrafter samt kostnader för RIF-utveckling. Under 2014 ökade åter produktiviteten, om än svagt. Antal avgjorda viktade mål och ärenden Diagram 32 steg trots ett fortsatt minskat målinflöde. De balanserade målen fortsatte därmed minska under året ner till historiskt låga nivåer. Kostnadsläget i fasta priser var oförändrat jämfört med föregående år, vilket inte inträffat tidigare under perioden. Mellan 2005 och 2014 har produktiviteten minskat med knappt fyra procent. Kostnadsläget under 2014, och de under tioårsperioden stigande kostnaderna, kan främst förklaras av högre kostnader för personal bland annat beroende på en ökning av det totala antalet årsarbetskrafter. Antalet årsarbetskrafter fortsatte att öka något 2014. Personalökningen hänger samman med att antalet inkomna mål ökat kontinuerligt under en följd av år innan de senaste två årens marginella nedgång. Samtidigt har ambitionen varit att minska balanserna och därmed sänka omloppstiderna, vilket lyckats. Under 2014 ökade också antalet årsarbetskrafter av fiskaler till följd av ett beslut under 2013 att utöka antalet med 60 utbildningsplatser. Samtidigt som personalkostnaderna ökade 2014 minskade kostnaderna för IT-konsulter kraftigt, drygt 40 mnkr, eftersom etapp 1 i RIF-arbetet nu avslutats. Även andra IT-kostnader, exempelvis mjuk- och hårdvara, var betydligt lägre under 2014 än föregående år. Tingsrätters och hovrätters produktivitetsindex. År 2005 basår. 110 105 100 95 90 2005 2006 2007 2008 2009 Tingsrätt Efter att ha minskat marginellt tre år i rad är produktiviteten oförändrad 2014 sammantaget för de allmänna domstolarna. Antalet avgjorda viktade mål och ärenden steg för andra året i rad men antalet har förändrats marginellt de senaste fyra åren i takt med att målökningen av- SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 2010 2011 2012 2013 2014 Hovrätt stannat. Även kostnaderna i fasta priser ökade under året. Förändringen var i paritet med ökningen av de avgjorda målen, en knapp procent. I ett längre perspektiv har de allmänna domstolarnas produktivitet sammantaget förändrats marginellt. Produktiviteten 2014 är i pari- 113 EKONOMI OCH PRODUKTIVITET tet med åren i början av perioden. Tingsrätterna uppvisar en minskad produktivitet om knappt tre procent jämfört med 2005, medan Högsta domstolen ökat produktiviteten med knappt 13 procent. Vid hovrätterna ökade produktiviteten under 2014 och domstolsslaget har haft en oförändrad produktivitetsutveckling på tio års sikt. Vid tingsrätterna har både kostnaderna i fasta priser och antalet avgjorda viktade mål och ärenden ökat årligen under perioden 2005– 2011, bortsett från 2008 då kostnaderna minskade marginellt. Under 2012 minskade antalet viktade avgjorda mål och ärenden svagt och låg kvar på samma nivå 2013. Detta medförde en minskad produktivitet då kostnaderna, framför allt under 2013, steg. Under 2014 skedde marginella ökningar både för viktade avgjorda mål och ärenden, samt för kostnaderna. Produktiviteten var i princip oförändrad. De stigande kostnaderna de senaste åren kan främst härledas till en ökning av antalet årsarbetskrafter. Ökningen fortsatte 2014 för en majoritet av personalkategorierna vid tingsrätt. Produktiviteten vid hovrätterna har legat relativt stabilt sedan 2008. Efter en nedgång 2013 ökade åter produktiviteten 2014 och nådde de högsta nivåerna sedan 2006. Kostnaderna har förvisso stigit men avgjorda mål ökade än mer och nådde sina högsta nivåer under 2000-talet. Även vid hovrätterna ökade antalet årsarbetskrafter 2014. Personalökningarna vid tingsrätterna och hovrätterna är i linje med den bedömning av re- 114 sursbehovet för de allmänna domstolarna som gjorts i budgetarbetet de senaste tre åren. I de analyser av domstolskategoriernas relativa resursbehov som gjorts under de senaste åren, har bedömningen gjorts att arbetsläget för de allmänna domstolarna varit ansträngt och att ytterligare resurser borde tillföras för att minska arbetsbelastningen. Analyserna baseras på en metod som tagits fram i en utredning 2012 och presenterats i rapporten ”En översyn av resursfördelningen mellan domstolskategorier”. En orsak till att arbetsläget bedömts som ansträngt på de allmänna domstolarna är att förhandlingstiden för de mål som går till förhandling har ökat under de senaste åren. På tingsrätterna har förhandlingstiden per brottmål som avgjorts genom förhandling ökat varje år sedan 2008. Även på hovrätterna har den genomsnittliga förhandlingstiden per brottmål som avgjorts genom förhandling ökat under de tre senaste åren. På hovrätterna var dessutom den totala förhandlingstiden för brottmål som avgjorts genom förhandling den högsta på fem år 2014. Även antalet riktigt stora brottmål med en huvudförhandlingstid över 100 timmar har ökat både vid tings- och hovrätt under de senaste åren. Förhandlingstiden i dessa mål har nästan tredubblats under den senaste femårsperioden. Det är inte enbart den längre förhandlingstiden i sig som medför ett ökat resursbehov. När förhandlingstiden blir längre, ökar också tiden för förberedelser och domskrivning m.m. i målen. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 EKONOMI OCH PRODUKTIVITET Diagram 33 Förvaltningsrätter och kammarrätters produktivitetsindex. År 2005 basår. 130 120 110 100 90 80 70 2005 2006 2007 2008 2009 Förvaltningsrätt Sammantaget för förvaltningsdomstolarna stegproduktiviteten med två procent 2014 efter nedgången föregående år. Antalet avgjorda viktade mål ökade svagt medan kostnaderna i fasta priser minskat med två procent. I ett tioårsperspektiv har produktiviteten minskat knappt 6 procent vid förvaltningsrätterna, minskat 20 procent vid kammarrätterna och ökat med knappt 33 procent vid Högsta förvaltningsdomstolen. Tilläggas kan att produktiviteten var som högst respektive näst högst under hela 2000talet vid förvaltningsrätterna respektive kammarrätterna just 2005. Produktivitetsutvecklingen vid förvaltningsoch kammarrätterna har varierat relativt mycket under perioden. Under 2008–2010 minskade produktiviteten. År 2011 vände dock produktiviteten kraftigt uppåt vid förvaltningsrätterna, något som även inträffade vid kammarrätterna ett år senare. Genomförandet av förvaltningsrättsreformen har haft en stor påverkan på förvaltningsrätterna de senaste åren vilket resulterat i minskad målavverkning 2009–2010. Det har gett följdeffekter vid överrätterna som uppvisat ett minskat målinflöde och även ett minskat antal avgjorda mål. Under 2011 vände trenden och antalet avgjorda mål vid förvaltningsrätterna ökade kraftigt. Under 2012 var antalet avgjorda viktade mål vid förvaltningsrätterna på fortsatt höga nivåer medan kostnaderna sjönk något. Under 2013 vände produktiviteten vid förvaltningsrätterna nedåt igen då antalet avgjorda viktade SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 2010 2011 2012 2013 2014 Kammarrätt mål minskade något medan kostnaderna ökade svagt. Under 2014 uppvisas ett omvänt scenario jämfört med 2013 vilket resulterade i en produktivitetsförbättring om knappt fem procent. Antalet årsarbetskrafter var i paritet med 2013, det vill säga något under 2012 års nivåer. Under 2012 ökade antalet avgjorda mål kraftigt vid kammarrätterna beroende på en ökad målavverkning vid förvaltningsrätterna de senaste åren och på att ett stort antal mål rörande sjuklön avgjordes vid Kammarrätten i Göteborg. Under 2013–2014 var antalet avgjorda mål nere på mer normala nivåer samtidigt som kostnaderna i fasta priser fortsatt ligger relativt stilla, något de gjort de senaste sex åren. Produktiviteten minskade sammantaget ytterligare drygt fem procent 2014. Värt att notera är att kammarrätterna vid utgången av 2014 hade relativt höga balansnivåer. Detta rör bland annat skattemål som väntar på avgörande i högre instans och ett stort antal mål rörande kostnader till följd av vård i annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som avgjordes vid Förvaltningsrätten i Stockholm i slutet av 2014. Detta kommer med stor sannolikhet innebära att produktiviteten åter stiger 2015. Vid Högsta förvaltningsdomstolen har antalet avgjorda mål minskat 2014, från höga nivåer 2013, samtidigt som kostnaderna i fasta priser är de lägsta under perioden. Det har medfört att produktiviteten i princip är oförändrad, på för mätperioden, höga nivåer. 115 EKONOMI OCH PRODUKTIVITET Avslutningsvis bör det nämnas något om produktivitetsmåttets begränsningar, så som det har definierats här. Antalet avgjorda mål är inget perfekt mått på domstolarnas prestationer eftersom alla mål inom en målkategori värderas lika. Detta oavsett om det är ett mycket enkelt mål som hanteras snabbt eller om det är ett omfattande mål som det kan ta månader att avgöra. Om det genomsnittliga målets komplexitet och resursbehov förändras över tid, så fångas det inte upp i produktivitetsberäkningen. Vidare säger inte produktivitetsmåttet något om hur kvaliteten i verksamheten har utvecklats. 116 I utvecklingen av domstolarnas verksamhet bör det finnas en balans mellan åtgärder som förbättrar produktiviteten respektive kvaliteten i verksamheten. En del utvecklingsinsatser kan visserligen leda till både förbättrad produktivitet och ökad kvalitet, men andra åtgärder kan leda till en kvalitetshöjning på bekostnad av produktiviteten. Mot bakgrund av det ansträngda arbetsläget på många domstolar är det rimligt att kvalitetsperspektivet får ett ökat fokus vid analyser av domstolarnas verksamhet och vid resurstilldelning till domstolarna. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELLA DOKUMENT 7 Finansiella dokument 7.1 Sammanställning över väsentliga uppgifter Tabell 56 Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr) 2010 Låneram i Riksgälden Beviljad låneram Utnyttjad låneram Kontokredit i Riksgälden Beviljad kredit på räntekonto Maximalt utnyttjad kredit Räntekonto – intäkter Räntekonto – kostnader 1 070 000 801 516 2012 2013 2014 989 800 1 040 000 1 200 000 1 200 000 819 349 874 317 843 614 824 724 475 000 1 142 3 857 0 539 500 28 257 2 434 629 579 000 90 414 3 310 25 579 000 56 723 1 787 105 Intäkter av avgifter och andra ersättningar som disponeras Utfall 14 330 13 921 12 673 12 614 13 720 Intäkter av avgiftsintäkter med mera som inte disponeras Beräknat belopp enligt regleringsbrev 110 000 116 000 Utfall 110 933 114 581 108 000 103 684 112 000 114 728 148 000 147 450 Anslagskrediter och anslagssparande Beviljad anslagskredit Utnyttjad anslagskredit Summa anslagssparande Personal Antal årsarbetskrafter Medelantalet anställda Driftkostnad per årsarbetskraft Kapitalförändring Årets kapitalförändring Balanserad kapitalförändring SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 461 255 109 393 906 19 2011 244 835 35 020 143 105 353 684 157 014 117 701 370 474 117 052 27 595 404 477 63 793 89 494 412 673 184 388 218 426 5 376 6 314 934 5 515 6 498 963 5 587 6 584 980 5 665 6 702 1 012 5 811 6 853 1 006 -125 -3 466 -195 -3 592 0 0 0 0 0 0 117 FINANSIELLA DOKUMENT 7.2 Resultaträkning Tabell 57 Resultaträkning (tkr) 2014 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Not 1 Not 2 Not 3 Not Not Not Not Not 4 5 6 7 8 Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter med mera som inte disponeras Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet Saldo Transfereringar Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring 118 Not 9 Not 10 2013 6 068 454 13 720 10 644 2 067 6 094 885 5 983 341 12 614 11 373 3 461 6 010 789 -4 255 930 -815 147 -773 089 -8 138 -242 581 -6 094 885 -4 114 336 -803 054 -814 143 -12 479 -266 777 -6 010 789 0 0 147 450 -147 450 0 114 728 -114 728 0 2 197 028 -2 197 028 0 2 052 610 -2 052 610 0 0 0 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELLA DOKUMENT 7.3 Balansräkning Tabell 58 Balansräkning (tkr) Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Summa Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m. Pågående nyanläggningar Summa Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga kortfristiga fordringar Summa Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgälden Kassa och bank Summa SUMMA TILLGÅNGAR Kapital och skulder Myndighetskapital 2014-12-31 2013-12-31 41 213 20 804 62 017 55 676 26 446 82 122 134 045 547 703 137 769 819 517 104 028 629 596 71 756 805 380 478 137 762 14 149 152 389 667 140 363 14 473 155 503 225 922 1 574 759 228 255 212 261 1 354 871 214 486 Not 16 -188 380 -188 380 -8 096 -8 096 Not 17 404 951 928 405 879 1 479 677 414 768 450 415 218 1 664 613 2014-12-31 2013-12-31 5 131 5 131 4 473 4 473 4 210 15 078 19 288 6 290 27 143 33 433 824 724 115 535 167 025 73 264 1 180 548 843 614 116 265 304 018 70 450 1 334 347 274 710 0 292 260 100 274 710 1 479 677 292 360 1 664 613 2014-12-31 72 915 2013-12-31 72 915 Not 11 Not 12 Not 13 Not 14 Not 15 Not 18 Statskapital Summa Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa Not 19 Not 20 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Kortfristiga skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Summa Not Not Not Not Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag 21 22 23 24 Not 25 Summa SUMMA KAPITAL OCH SKULDER Ansvarsförbindelser Övriga ansvarsförbindelser SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 Not 26 119 FINANSIELLA DOKUMENT 7.4 Finansieringsanalys Tabell 59 Finansieringsanalys (tkr) 2014 Drift Kostnader Finansiering av drift: Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Övriga intäkter Summa medel som tillförts för finansiering av drift Minskning (-) av kortfristiga fordringar Minskning (-) av kortfristiga skulder KASSAFLÖDE FRÅN DRIFT Investeringar Investeringar i materiella tillgångar Investeringar i immateriella tillgångar Summa investeringsutgifter Finansiering av investeringar: Lån från Riksgälden - amorteringar Ökning (+) av statskapital med medel som erhållits från statens budget Försäljning av anläggningstillgångar Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar Ökning (+) av kortfristiga skulder KASSAFLÖDE TILL INVESTERINGAR Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras av myndigheten Ökning/Minskning (-/+) av kortfristiga fordringar Inbetalningar i uppbördsverksamhet Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet KASSAFLÖDE FRÅN UPPBÖRDSVERKSAMHET Transfereringsverksamhet Lämnade bidrag Utbetalningar i transfereringsverksamhet Finansiering av transfereringsverksamhet: Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringar KASSAFLÖDE TILL TRANSFERERINGSVERKSAMHET -5 866 446 Not 27 Not 28 2013 6 068 454 12 903 10 644 2 067 -5 760 013 5 983 341 12 126 11 373 3 461 6 094 068 -11 103 -155 641 60 878 Not 29 Not 30 -236 261 -3 549 6 010 301 -21 795 130 418 358 911 -169 929 -26 957 -239 810 Not 21 200 000 -218 890 658 4 011 161 931 -192 634 238 2 575 -14 220 3 081 -250 950 Not 30 Not 29 -196 886 147 450 448 -27 890 42 292 -182 484 114 728 78 147 898 -147 450 448 -2 197 028 114 806 -114 728 78 -2 052 610 -2 197 028 2 197 028 -2 052 610 2 052 610 2 197 028 0 2 052 610 0 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -189 624 176 505 SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Likvida medel vid årets början Ökning (+) av kassa och bank Minskning (-) av tillgodohavande hos Riksgälden Minskning (-) avräkning med statsverket Summa förändring av likvida medel Likvida medel vid årets slut 407 122 478 -9 818 -180 284 -189 624 217 498 230 617 120 264 014 -87 509 176 505 407 122 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELLA DOKUMENT 7.5 Anslagsredovisning Tabell 60 Redovisning mot anslag (tkr) Anslag/anslagspost Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enl regleringsbrev Not 31 Omdisponerade anslagsbelopp Not 32 Indragning Totalt disponibelt belopp Not 33 Utgifter Utgående överföringsbelopp Not 34 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 1:5 ap.1 Sveriges Domstolar 1:12 ap.1 Rättsliga biträden m.m. -6 178 5 345 989 5 339 811 5 226 455 -57 615 2 305 657 113 356 2 248 042 2 432 430 -184 388 Utgiftsområde 7 Internationellt Bistånd 1:1 ap.43 Internationell civil krishantering 908 4 000 1:4 ap.1 Domstolsprövning i utlänningsärenden 45 564 1:5 ap.1 Utgifter för offentligt biträde m.m. -2 100 -830 1 978 1 659 319 562 548 -29 127 578 985 513 652 65 333 41 886 159 800 -41 886 159 800 121 068 38 732 593 1 100 -593 1 100 603 497 543 1 100 -543 1 100 911 189 25 701 8 380 194 -3 236 -71 843 8 330 816 8 296 778 34 038 Utgiftsområde 8 Migration Utgiftsområde 22 Kommunikationer 1:11 ap.1 Trängselskatt i Stockholm 1:14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg Summa totalt SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 121 FINANSIELLA DOKUMENT Tabell 61 Redovisning mot inkomsttitel (tkr) Inkomsttitel 2511 Expeditionsavgifter Ansökningsavgifter Not 9 Kungörandeavgifter Not 9 Summa inkomsttitel 2511 2537 Miljöskyddsavgifter Domstolarna m.m. Not 9 Summa inkomsttitel 2537 2561 Efterbevaknings- och tillsynsavgifter Domstolarna m.m. Not 9 Summa inkomsttitel 2561 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet Nettoåterbetalning av rättshjälpskostNot 9 och nad 35 Domstolarna m.m. Not 9 Summa inkomsttitel 2811 Summa inkomsttitlar 7.5.1 Beräknat belopp 2014 enligt regleringsbrev Inkomster 2014 Inkomster 2013 73 000 8 000 81 000 66 317 9 670 75 987 30 363 9 380 39 743 12 000 12 000 9 291 9 291 10 459 10 459 18 000 18 000 20 852 20 852 21 347 21 347 37 000 37 000 41 295 25 41 320 43 152 27 43 179 148 000 147 450 114 728 Andra finansiella villkor Tabell 62 Redovisning av anslagskredit (tkr) Anslagskredit enligt regleringsbrev Beslutad kredit Utnyttjad kredit Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 1:5 ap.1 Sveriges Domstolar 160 380 0 1:12 ap.1 Rättsliga biträden m.m. 230 566 184 388 1:4 ap.1 Domstolsprövning i utlänningsärenden 16 876 0 1:5 ap.1 Utgifter för offentligt biträde m.m. 4 794 0 1:11 ap.1 Trängselskatt i Stockholm 33 0 1:14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg 24 0 Utgiftsområde 8 Migration Utgiftsområde 22 Kommunikationer 122 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELLA DOKUMENT Tabell 63 Redovisning av övriga finansiella villkor (tkr) Övriga finansiella villkor Räntekonto Kredit på räntekonto enligt regleringsbrev 579 000 Lägsta saldo på räntekonto under året -56 723 Anslaget 1.1 Biståndsverksamhet ap. 43 – Internationell civil krishantering Av medlen får högst 250 tkr användas för insatsnära verksamhet Sveriges Domstolars användning av medel för insatsnära verksamhet under 2014 Av medlen får högst 450 tkr användas till förvaltningskostnader Sveriges Domstolars användning av medel till förvaltningskostnader under 2014 25 399 Finansiering av anläggningstillgångar Låneram för anläggningstillgångar enligt regleringsbrev 2013 1 200 000 Utnyttjad låneram, upptagna lån per balansdagen 824 724 Summa anläggningstillgångar per balansdagen, vilka kommer finansieras med lån 876 403 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 123 FINANSIELLA DOKUMENT 7.6 Tilläggsupplysningar och noter 7.6.1 Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Redovisningen följer god redovisningssed enligt ESV:s allmänna råd till 2 kap. 5 § FÅB respektive allmänna råd till 6 § i förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. Avrundningsdifferenser kan förekomma eftersom redovisning av belopp huvudsakligen görs i hela tusental kronor. Värdering av fordringar och skulder Fordringar och skulder har upptagits till de belopp som efter prövning beräknas bli betalt respektive betalas. Periodavgränsningsposter För periodiseringar tillämpas en beloppsgräns på 50 tkr. Ansvarsförbindelser Från och med årsredovisning 2013 redovisas hyresavtal där avflyttningshyra ska erläggas som en ansvarsförbindelse. Värdering av anläggningstillgångar Tillgångar med en bedömd ekonomisk livslängd överstigande 3 år och med ett anskaffningsvärde på minst 30 tkr redovisas som anläggningstillgång. Egen ny- och vidareutveckling av IT-system aktiveras om kostnaden överstiger 1 000 tkr, under förutsättning att villkoren enligt 5 kap. 2 § FÅB är uppfyllda. Licensavgift och motsvarande för anskaffande av IT-system aktiveras om kostnaden överstiger 100 tkr per licens. När det gäller aktivering av reparations- och underhållskostnader är gränsen 100 tkr. Kulturtillgångar, såsom invärderad konst från Statens Konstråd, bedöms ha en obegränsad ekonomisk livslängd och skrivs därför inte av. Avskrivningsprinciper och avskrivningstider för anläggningstillgångar Anläggningstillgångar skrivs av proportionellt över bedömd ekonomisk livslängd. Avskrivningstider: IT-utrustning samt multifunktionsskrivare 4 år Egen ny- och vidareutveckling av IT-system 5 år Licensavgift och motsvarande för anskaffning av IT-system 5 år Förmånsbilar 5 år Maskiner, videokonferensutrustningar, övriga kontorsmaskiner och övrig teknisk utrustning 5 år Telefonväxlar, larm och påropsanläggningar 5 år Förbättringsutgifter på annans fastighet 5 år Inredningsinventarier 10 år 124 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELLA DOKUMENT Not. 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar (tkr) År 2014 År 2013 Försäljning av publikationer m.m. (enligt 4 § AvgF) 1 062 699 Uthyrning av lokaler (enligt 4 § AvgF) 5 329 5 397 842 471 Uthyrning av personal m.m. (enligt 4 § AvgF) Reavinster vid försäljning av maskiner och inventarier Avgifter för kopior m.m. Övriga intäkter Summa Not. 2 817 488 4 224 4 312 1 446 1 247 13 720 12 614 År 2014 År 2013 10 644 9 460 Intäkter av bidrag (tkr) Bidrag från statliga myndigheter Bidrag från övriga Summa 1 913 10 644 11 373 Bidrag från statliga myndigheter avser i huvudsak erhållna bidrag från SIDA för att finansiera internationella projekt samt lönerelaterade bidrag från Arbetsförmedlingen. Not. 3 Finansiella intäkter (tkr) Finansiella intäkter från Riksgälden avseende räntekonto Finansiella intäkter från övriga Summa Not. 4 År 2014 År 2013 1 787 3 310 280 151 2 067 3 461 Kostnader för personal (tkr) År 2014 År 2013 -2 776 522 -2 677 870 -19 210 -18 591 Arbetsgivaravgifter och andra avgifter enligt lag och avtal -861 943 -831 352 Pensionskostnader -491 045 -473 540 Löner och arvoden Andra ersättningar och naturaförmåner Sjuk- och hälsovård Utbildning och kursavgifter Övriga personalkostnader Summa -7 982 -8 264 -56 674 -60 262 -42 554 -44 457 -4 255 930 -4 114 336 Personalkostnaderna har ökat med ca 142 000 tkr, vilket i huvudsak förklaras av att antalet årsarbetskrafter vid Sveriges Domstolar har ökat (2 procent) och av årets lönerevision. Se även avsnitt 6.1Ekonomisk översikt. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 125 FINANSIELLA DOKUMENT Not. 5 Kostnader för lokaler (tkr) År 2014 År 2013 -780 973 -771 949 -36 874 -34 405 2 700 3 300 -815 147 -803 054 År 2014 År 2013 Bevakningskostnader -24 160 -26 918 IT-konsulter -62 284 -106 753 Korttidsinvesteringar -29 877 -29 181 Kungörelser och annonsering -25 567 -25 872 Post- och teletjänster inklusive datakommunikation -56 074 -59 104 Reparation, service och underhåll -53 668 -81 157 Resekostnader -46 074 -47 926 Stämningsmannadelgivning -27 262 -25 538 Trycksaker, publikationer och pappersvaror -37 541 -28 845 Övriga driftkostnader i administrativ verksamhet -62 293 -75 038 -424 800 -506 332 -4 454 -4 325 -26 363 -23 935 Lokalhyror inklusive el Reparation och underhåll av lokaler Årets förändring avsättningar för lokalkostnader Summa Not. 6 Övriga driftkostnader (tkr) Övriga driftkostnader i administrativ verksamhet Summa Övriga driftkostnader i mål/ärenden Kostnader för garantiersättning till försvarare/biträde Kostnader för god man Kostnader för konkursförvaltare -149 039 -123 115 Kostnader för sakkunnig -18 442 -14 638 Kostnader för tolk -67 667 -62 772 Kostnader för vittne -24 348 -20 226 Övriga driftkostnader i dömande verksamhet -57 976 -58 800 Summa -348 289 -307 811 Summa övriga driftkostnader -773 089 -814 143 Kostnaden för IT-konsulter har minskat jämfört med föregående år. Orsaken till detta är främst att en konsultväxling genomförts, det vill säga att egen personal anställts i större utsträckning i stället för att anlita konsulter. Se även avsnitt 6.1Ekonomisk översikt. Driftkostnaderna i mål har ökat med ca 40 000 tkr. En stor del av denna ökning, ca 26 000 tkr, berör kostnader för konkursförvaltare. Under 2013 återbetalades ca 55 000 tkr avseende förskott som betalats ut i Prosolvia-målet beroende på att medel fanns i boet varvid kostnaden föregående år blev lägre. Se även avsnitt 6.1Ekonomisk översikt. 126 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELLA DOKUMENT Not. 7 Finansiella kostnader (tkr) Finansiella kostnader, statliga Finansiella kostnader, övriga Summa År 2014 År 2013 -8 041 -12 437 -97 -42 -8 138 -12 479 Under året har ett lån i Riksgälden med bunden ränta löpt ut. Detta har ersatts av ett lån med lägre räntesats. Räntenivån har under året i övrigt varit mycket låg. Not. 8 Avskrivningar och nedskrivningar (tkr) Avskrivningar Utrangeringar och nedskrivningar Summa År 2014 År 2013 -239 863 -248 051 -2 718 -18 726 -242 581 -266 777 Avskrivningarna och nedskrivningarna är ca 24 000 tkr lägre 2014. Detta förklaras till stor del av att 16 400 tkr skrevs ned avseende RIF föregående år. Detta som en följd av att en ny bedömning gjordes av framtida ekonomiska fördelar eller servicepotential som den immateriella anläggningstillgången väntas ge Sveriges Domstolar. Not. 9 Intäkter av avgifter med mera som inte disponeras (tkr) År 2014 År 2013 Intäkter av ansökningsavgifter, inkomsttitel 2511:1 66 317 30 363 Intäkter av kungörandeavgifter, inkomsttitel 2511:2 9 670 9 380 Intäkter av miljöavgifter, inkomstitel 2537 9 291 10 459 Intäkter av efterbevaknings- och tillsynsavgifter, inkomsttitel 2561 20 852 21 347 Intäkter av avgifter för rättshjälp, inkomsttitel 2811:1 41 295 43 152 Intäkter av avgifter, domstolarna m.m., inkomsttitel 2811:2 Summa 25 27 147 450 114 728 Ökningen på inkomsttitel 2511 beror delvis på höjda taxor från den 1 juli 2014. Det beror också på att vid samma tidpunkt trädde nya regler i kraft som innebar att tingsrätterna ska ta ut en ny tilläggsavgift. Den utgår för ansökningar om betalningsföreläggande och vanlig handräckning som har inletts hos Kronofogden och som har överlämnats till tingsrätten för vidare handläggning. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 127 FINANSIELLA DOKUMENT Not. 10 Lämnade bidrag (tkr) År 2014 År 2013 Lämnad rättshjälp, transfereringar till hushåll avseende Målsägandebiträde Offentligt försvar/biträde Särskild företrädare för barn Övriga Summa -274 597 -258 679 -1 874 606 -1 748 008 -42 155 -40 922 -3 396 -2 559 -2 194 754 -2 050 168 Övriga lämnade bidrag Bidrag till Nämndemännens riksförbund m.fl. -722 -774 Bidrag till Kriminalvården -1 552 -1 668 Summa -2 274 -2 442 -2 197 028 -2 052 610 Summa lämnade bidrag De lämnade bidragen avseende rättshjälp och transfereringar till hushåll har ökat med ca 145 000 tkr. Utöver timkostnadsnormens förändring är utvecklingen av antalet förordnanden och av debiterade timmar per förordnande förklaring till ökningen. Se även avsnitt 6.1 Ekonomisk översikt. 128 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELLA DOKUMENT Not. 11 Immateriella anläggningstillgångar (tkr) 2014-12-31 2013-12-31 278 397 289 977 1 497 4 806 279 894 278 397 -222 721 -206 764 -15 960 -15 957 -238 681 -222 721 41 213 55 676 2 484 8 744 109 924 87 773 2 051 22 151 Balanserade utgifter för utveckling IB anskaffningsvärde Årets anskaffning Nedskrivning UB anskaffningsvärde IB ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar UB ackumulerade avskrivningar Summa bokfört värde varav pågående utveckling av Balanserade utgifter för utveckling -16 386 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar IB anskaffningsvärde Årets anskaffning, köpta rättigheter Årets anskaffning, egenutveckling, driftsatta Utrangerat -164 UB anskaffningsvärde 111 811 109 924 IB ackumulerade avskrivningar -83 478 -77 414 -7 693 -6 064 Årets avskrivningar Avskrivning utrangering UB ackumulerade avskrivningar 164 -91 007 -83 478 Summa bokfört värde 20 804 26 446 Summa bokfört värde immateriella anläggningstillgångar 62 017 82 122 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 129 FINANSIELLA DOKUMENT Not. 12 Materiella anläggningstillgångar (tkr) 2014-12-31 2013-12-31 159 119 186 751 Förbättringsutgifter på annans fastighet IB anskaffningsvärde Årets anskaffning 10 322 8 270 Aktivering av tidigare års anskaffning 16 952 11 559 Utrangering -30 940 -47 461 UB anskaffningsvärde 155 453 159 119 IB ackumulerade avskrivningar -83 052 -97 481 Årets avskrivning -31 388 -33 032 30 940 47 461 -83 500 -83 052 71 953 76 067 27 961 13 503 Avskrivning utrangering UB ackumulerade avskrivningar Summa bokfört värde Förbättringsutgifter på annans fastighet under uppförande IB anskaffningsvärde Aktivering av tidigare års anskaffning -16 952 -11 559 Årets anskaffning 51 083 26 017 UB anskaffningsvärde / Summa bokfört värde förbättringsutgifter 62 092 27 961 134 045 104 028 2 036 454 2 015 963 Årets anskaffning 67 979 77 526 Aktivering av tidigare års anskaffning 40 684 58 220 Försäljning -9 664 -6 353 Utrangering -61 030 -108 902 2 074 423 2 036 454 -1 406 859 -1 324 634 -184 821 -192 998 Avskrivning försäljning 6 649 4 Avskrivning utrangering 58 311 106 562 -1 526 720 -1 406 859 Summa bokfört värde maskiner, inventarier, installationer m.m. 547 703 629 595 130 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 Summa bokfört värde förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m. IB anskaffningsvärde UB anskaffningsvärde IB ackumulerade avskrivningar Årets avskrivning UB ackumulerade avskrivningar FINANSIELLA DOKUMENT 2014-12-31 2013-12-31 Pågående nyanläggningar IB anskaffningsvärde 71 757 71 872 Årets anskaffning 106 876 58 117 Aktivering av tidigare års anskaffning Utrangerat/nedskrivet tidigare år -40 683 -58 232 UB anskaffningsvärde / Summa bokfört värde pågående nyanläggn. 137 769 71 757 Summa bokfört värde materiella anläggningstillgångar 819 517 805 380 2014-12-31 137 428 334 137 762 2013-12-31 137 529 2 834 140 363 2014-12-31 14 149 2013-12-31 14 473 Not. 13 Fordringar hos andra myndigheter (tkr) Momsfordran Övriga fordringar på statliga myndigheter Summa Not. 14 -181 Övriga kortfristiga fordringar (tkr) Övriga kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga fordringar avser i huvudsak fordringar på konkursförvaltare samt fordringar i mål. Not. 15 Periodavgränsningsposter, fordringar (tkr) Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyror för lokaler Övriga förutbetalda kostnader Summa Upplupna bidragsintäkter Upplupna bidragsintäkter från Arbetsförmedlingen Upplupna bidragsintäkter från SIDA Summa Övriga upplupna intäkter Avser ej fakturerade avgifter i rättshjälpsverksamheten Summa SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 2014-12-31 2013-12-31 192 950 32 972 225 922 194 095 18 166 212 261 678 896 1 574 466 888 1 354 759 759 871 871 131 FINANSIELLA DOKUMENT Not. 16 Avräkning med statsverket (tkr) 2014-12-31 Uppbörd Ingående balans Redovisat mot inkomsttitel (-) Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde (+) Skulder avseende uppbörd 2013-12-31 -14 036 -147 450 148 479 -13 007 -13 287 -114 727 113 978 -14 036 Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag (+) Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke räntebärande flöde (-) Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde 55 648 2 555 157 43 106 2 378 691 -2 561 741 49 064 -2 366 149 55 648 Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag (+) Anslagsmedel som tillförts räntekonto (-) Återbetalning av anslagsmedel (+) Återbetalning av anslagsmedel (+), inbetalt i januari 2014 Fordran/Skuld avseende anslag i räntebärande flöde -40 523 5 741 621 -5 910 737 30 263 -179 376 27 598 5 689 345 -5 768 579 1 739 9 3741 -40 523 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans 31 296 Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln -31 296 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag 0 Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto 2 Ingående balans Inbetalningar i icke räntebärande flöde (+) Utbetalningar i icke räntebärande flöde (-) Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar (+/-) Saldo Avräkning med statsverket 63 382 -32 086 31 296 -40 481 750 085 -3 167 928 2 413 262 -45 062 -41 386 725 636 -2 976 902 2 252 171 -40 481 -188 380 - 8 096 Beloppet (2013) avser ett omdisponerat anslag 1:11 ap. 1 Trängselskatt i Stockholm om 9 374 tkr där inbetalning till Riksgälden skedde i januari 2014. 1 2 Jämförelsetalen 132 har räknats om då belopp under utredning som tidigare särredovisats i denna not numer inte ska redovisas. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELLA DOKUMENT Not. 17 Behållning räntekonto i Riksgälden (tkr) Behållning räntekonto i Riksgälden 2014-12-31 404 951 2013-12-31 414 768 Hög behållning på räntekontot beror i huvudsak på utgående anslagssparande på totalnivå på de räntebärande anslagen. Not. 18 Förändring av myndighetskapitalet (tkr) Statskapital 4 473 658 5 131 Utgående balans 2013 Förändring redovisad direkt i balansräkningen Utgående balans 2014 Statskapital består av konst som inköpts av Statens Konstråd efter 2003-01-01 och som initialt invärderades år 2006 i enlighet med direktiv från Statens Konstråd. Årets förändring hänförs till konst som invärderats under året. Not. 19 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (tkr) Ingående avsättning Årets pensionskostnad Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning 2014-12-31 6 290 1 251 - 3 331 4 210 2013-12-31 11 561 900 -6 171 6 290 2014-12-31 4 900 10 178 15 078 2013-12-31 7 600 19 543 27 143 Pensionsavsättningarna avser beviljade delpensioner. Not. 20 Övriga avsättningar (tkr) Avsättning avseende lokalkostnader Avsättningar avseende kompetensutvecklingsåtgärder Utgående avsättning Bokförda avsättningar avseende lokalkostnader har minskat med ca 2 700 tkr. De avsättningar som kvarstår avser lokaler i Gävle och omfattar framtida utgifter för ingångna hyresavtal, som är en följd av omstruktureringen av förvaltningsrättsorganisationen. Av dessa avsättningar förväntas ca 700 tkr (2 700 tkr 2013) regleras under nästa räkenskapsår. Bokförda avsättningar avseende kompetensutvecklingsåtgärder har minskat med ca 9 400 tkr. Under året har 0,3 procent av utbetalda löner avsatts för kompetensutvecklingsåtgärder. Dessa medel samt del av tidigare års avsättningar har under året använts till att bekosta generationsväxlingar samt till kompetenshöjande aktiviteter. Större delen av avsättningen förväntas regleras under nästa räkenskapsår (9 400 tkr 2013). SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 133 FINANSIELLA DOKUMENT Not. 21 Lån i Riksgälden (tkr) Ingående skuld Lån upptagna under året Årets amortering Utgående balans 2014-12-31 843 614 200 000 -218 890 824 724 2013-12-31 874 317 161 931 -192 634 843 614 2014-12-31 2013-12-31 115 535 116 265 Beviljad låneram för år 2014 uppgår till 1 200 000 tkr. Not. 22 Kortfristiga skulder till andra myndigheter (tkr) Kortfristiga skulder till andra myndigheter Skulderna avser leverantörsskulder till andra myndigheter och skuld arbetsgivaravgifter. Not. 23 Leverantörsskulder (tkr) Leverantörsskulder 2014-12-31 2013-12-31 167 025 304 018 Skuldbeloppet har minskat med ca 137 000 tkr. Anledningen till detta är främst att leverantörsfakturor med förfallodatum 2013-12-31 betalades första bankdagen 2014 varvid skuldbeloppet per 2013-12-31 var högt. Not. 24 Övriga kortfristiga skulder (tkr) 2014-12-31 2013-12-31 73 264 70 450 2014-12-31 2013-12-31 Upplupna löner och arvoden inklusive sociala avgifter 5 984 12 467 Upplupna arvoden nämndemän inklusive sociala avgifter 9 103 8 719 Upplupna kostnadsersättningar 1 730 1 180 Övriga kortfristiga skulder Övriga kortfristiga skulder avser i huvudsak preliminärskatt. Not. 25 Periodavgränsningsposter, skulder (tkr) Upplupna kostnader Upplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter 256 664 257 535 Upplupna räntekostnader 427 740 Övriga upplupna kostnader 802 11 619 274 710 292 260 Summa Upplupna löner och arvoden har minskat främst beroende på att det föregående år fanns retroaktiva löner, vilket inte är fallet detta år. Övriga upplupna kostnader har minskat. I januari 2014 ankom en del leverantörsfakturor på större belopp som avsåg 2013 och som därmed periodiserades. Dessutom ingick i posten föregående år ett antal periodiserade kreditfakturor avseende hyror. 134 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELLA DOKUMENT Not. 26 Ansvarsförbindelser (tkr) 2014-12-31 2013-12-31 Hyresavtal, Hovrätten över Skåne och Blekinge 29 847 29 847 Hyresavtal, Attunda tingsrätt 17 756 17 756 Hyresavtal, Södertörns tingsrätt 25 312 25 312 Övriga ansvarsförbindelser 72 915 72 915 Samtliga ansvarsförbindelser avser hyresavtal där avflyttningshyra ska erläggas, med ett belopp som motsvarar den sammanlagda kapitalhyran för de sista fyra kvartalen av den avtalade hyrestiden, om avtalet sägs upp vid den första 20-åriga hyrestidens utgång. Not. 27 Drift; kostnader (tkr) Kostnader enligt resultaträkningen Avskrivningar och nedskrivningar Realisationsförlust Avsättningar Kostnader enligt finansieringsanalysen Not. 28 Drift; intäkter av avgifter och andra ersättningar (tkr) Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt resultaträkningen Realisationsvinst Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt finansieringsanalysen Not. 29 2014-12-31 2013-12-31 13 720 12 614 -817 -488 12 903 12 126 Förändring av kortfristiga fordringar (tkr) Förändring – fordringar hos andra myndigheter Förändring – kundfordringar Förändring – övriga fordringar (exkl. uppbörd) Förändring – periodavgränsningsposter Delsumma drift Förändring – kortfristiga fordringar (uppbörd) Summa Not. 30 2014-12-31 2013-12-31 -6 094 885 -6 010 789 242 581 266 777 2 66 -14 145 -16 067 -5 866 446 -5 760 013 2014-12-31 2 600 189 -123 -13 769 -11 103 448 -10 655 2013-12-31 -14 281 -241 -236 -7 036 -21 795 78 -21 717 2014-12-31 -731 -140 074 2 814 ---17 650 -155 641 3 081 -152 560 2013-12-31 14 741 89 428 3 531 -2 22 721 130 418 42 292 172 710 Förändring av kortfristiga skulder (tkr) Förändring – skuld till andra myndigheter Förändring – leverantörsskulder avseende drift Förändring – övriga kortfristiga skulder Förändring – förskott från kunder Förändring – periodavgränsningsposter Delsumma drift Förändring – leverantörsskulder avseende investeringar Summa SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 135 FINANSIELLA DOKUMENT Not. 31 Årets tilldelning enligt regleringsbrev (tkr) 2013-12-19 2014-09-11 2014-12-18 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 1:5 ap.1 Sveriges Domstolar 1:12 ap.1 Rättsliga biträden m.m. 5 345 989 2 305 657 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 1:1 ap.43 Internationell civil krishantering Utgiftsområde 8 Migration 1:4 ap.1 Domstolsprövning i utlänningsärenden 1:5 ap.1 Utgifter för offentligt biträde m.m. 1 900 562 548 159 800 1:14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg Not. 32 5 345 989 2 305 657 4 000 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 1:11 ap.1 Trängselskatt i Stockholm 1 900 562 548 159 800 1 100 800 Summa 1 100 1 100 1 100 Omdisponerade anslagsbelopp (tkr) Enligt regleringsbrev 2014-12-18 har 2 100 tkr avseende anslag 1:1 ap.43 Internationell civil krishantering, utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, omdisponerats. Enligt regleringsbrev 2013-12-19 har 593 tkr avseende 1:11 ap.1 Trängselskatt i Stockholm, och 543 tkr avseende 1.14 ap 4 Trängselskatt i Göteborg, utgiftsområde 22 Kommunikationer, omdisponerats. Not. 33 Indragning (tkr) Enligt regleringsbrev 2013-12-19 har 830 tkr avseende anslag 1:1 ap.43 Internationell civil krishantering, dragits in. Enligt regleringsbrev 2013-12-19 har 29 127 tkr avseende 1:4 ap.1 Domstolsprövning i utlänningsärenden samt 41 886 tkr avseende 1:5 ap.1 Utgifter för offentligt biträde m.m. dragits in. Not. 34 Utgifter 2014 enligt anslagsredovisningen (tkr) Utgifterna enligt anslagsredovisningen (8 296 778 tkr) överensstämmer inte med utfallet avseende anslag enligt resultaträkningen d v s intäkt av anslag (6 068 454 tkr) samt medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag (2 197 028 tkr). Skillnaden förklaras av minskningen av semesterlöneskulden från tid före 2009 om 31 296 tkr. Belastningen redovisas mot avräkning med statsverket. För anslagen 1:1 ap.43 Internationell civil krishantering, 1:5 ap1 Utgifter för offentligt biträde m.m. samt 1:11 ap.1 Trängselskatt i Stockholm och 1:14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg avviker årets utgifter, vilket även var fallet föregående år för dessa anslag, gentemot de tilldelade medlen med mer än 10 procent. Vad gäller anslaget 1.5 ap.1 Utgifter för offentligt biträde m.m. var avvikelsen föregående år större och berodde då i huvudsak på att antalet avgjorda asylmål under 2013 hade minskat. Under 2014 har antalet avgjorda mål åter ökat och avvikelsen mellan tilldelade medel och utgifterna har således också minskat. För de övriga tre anslagen är avvikelsen beloppsmässigt mycket liten. Not. 35 Nettoåterbetalning av rättshjälpskostnad (tkr) Medel som flyter in på grund av ålagd återbetalningsskyldighet redovisas på inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet. Netto har återbetalningar gjorts till Rättshjälpsmyndigheten med 41 295 tkr (43 152 tkr, 2013). Återbetalning har även gjorts till Skatteverket med 10 352 tkr (12 496 tkr, 2013), dvs. sammanlagt 51 647 tkr (55 648 tkr, 2013). 136 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELLA DOKUMENT Till Skatteverket har under 2014 restförts: Faktureringsår 2010 2011 2012 2013 2014 Summa SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 Belopp (tkr) 7 324 719 7 477 15 930 24 457 Skatteverkets återvunna fordringar under 2014, fördelat på restföringsår: Restföringsår Belopp (tkr) 2010 eller tidigare 3 548 2011 636 2012 1 050 2013 2 130 2014 2 988 Summa 10 352 137 FINANSIELLA DOKUMENT 7.7 Ersättningar till insynsrådet Tabell 64 Ersättningar och förmåner (skattepliktiga) räkenskapsåret 2014 samt styrelse/rådsuppdrag m.m. för Domstolsverkets chef och ledamöter i DV:s insynsråd Namn Befattning/uppdrag Barbro Thorblad Generaldirektör och ordförande i DV:s insynsråd t.o.m. 201408-17 Ersättning/förmån kr Styrelse/rådsuppdrag m.m. Martin Holmgren Generaldirektör och ordförande i DV:s insynsråd fr.o.m. 201408-18 Vilhelm Andersson Rådsledamot 5 950 Revisorsnämnden Försvarsmaktens nämnd för kvalificerade skyddsidentiteter Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, skyddsregistreringsdelegationen Kerstin Skarp Rådsledamot 2 950 Domarnämnden Maria Billing Rådsledamot 4 450 Domarnämnden Eva Nordqvist Rådsledamot 3 000 Kronofogdens insynsråd Kungafonden Jan R Andersson Rådsledamot 4 450 ISP:s exportkontrollråd Mattias Jonsson Rådsledamot 5 950 Ekobrottsmyndighetens insynsråd Polisens personalansvarsnämnd Rättshjälpsnämnden 1 021 546 Arbetsgivarverket Domarnämnden 1 243 36714 Domarnämnden Matz Hammarström Rådsledamot 3 000 Caroline Szyber 5 950 Exportkontrollrådet Rådsledamot 14 I beloppet ingår även ersättningen för tiden som lagman i Nacka tingsrätt (2014-01-01 – 2014-08-17) 138 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 INTERN STYRNING OCH KONTROLL 8 Intern styrning och kontroll Generaldirektören ansvarar för den interna styrningen och kontrollen inom Sveriges Domstolar. Vid de 82 myndigheterna inom Sveriges Domstolar är myndighetscheferna skyldiga att genomföra den interna styrning och kontroll som Domstolsverket ansvarar för. Samtliga chefer på Domstolsverket har ansvar för den interna styrningen och kontrollen inom sitt sakområde enligt arbetsordningen. Utvecklingen avseende den interna styrningen och kontrollen fortsatte under 2014. Många av årets utvecklings- och förbättringsarbeten som ny redovisningsplan och budgetmodell, centraliserad fakturahantering samt fastställande av ledningssystem för informationssäkerhet, har direkt bäring på den interna styrningen och kontrollen och finns beskrivna i avsnitt 4.1. 8.1 Utveckling och förbättringar Efter att de sista delarna av Domstolsverkets organisationsförändring genomfördes under 2013 har det funnits förutsättningar att vidareutveckla den interna miljön när det gäller lednings- och styrningsfrågor. Ett viktigt arbete har varit att fastställa olika styrdokument som tydliggör hur verksamheten ska bedrivas. Generaldirektören fattade under 2014 beslut om en ny arbetsordning och en dokumenterad styrmodell. Dessa båda styrande dokument är viktiga delar i den interna miljön och ger ökad tydlighet i uppdrag, roller och mandat. Generaldirektören fattade under slutet av året även beslut om en första version av instyrningsprocess för att tydliggöra hur olika utvecklingsbehov ska beskrivas och prioriteras. Processen ska skapa klarhet i beslutsgången och vilka underlag som krävs samt ge förutsättningar för att på sikt få till en bättre portföljstyrning på Domstolsverket. Grupper som ska bidra till att utveckla dialogen mellan domstolarna och Domstolsverket har etablerats. I början av året bildades en Domstolsutvecklingsgrupp (DU-grupp) på Domstolsverket. DU-gruppen har i uppgift att driva och stödja domstolarnas verksamhetsutveckling och ta fram förslag till utvecklingsåtgärder utifrån ett helhetsperspektiv för att på bästa sätt möta domstolarnas behov. I syfte att utveckla dialogen mellan domstolarna och Domstolsverket i de strategiska styrningsoch ledningsfrågorna har ett strategiskt råd inrät- SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 tats. Det strategiska rådet kommer att vara rådgivande till Domstolsverkets generaldirektör i den övergripande verksamhetsplaneringsprocessen. Den IT-strategiska styrningen har fortsatt att utvecklas genom en revidering av den ITtekniska målarkitekturen för att skapa förutsättningar för minskade beroenden och ökad effektivitet inför kommande utveckling av IT-stöd till den dömande verksamheten. Andra viktiga delar är uppstarten av arbetet med att etablera en beställar-utförarmodell för verksamhetsstödjande IT och en arkitekturledning för de båda områdena IT- och verksamhetsarkitektur. För att underlätta och effektivisera riskanalysarbetet samt för att få en enhetlig hantering och metod har Domstolsverket tagit fram ett generellt metodstöd för riskhantering inom Sveriges Domstolar. Materialet har tidigare tillhandahållits domstolarna men justerades under 2014 för att även passa Domstolsverket. Under året har Domstolsverket utifrån förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll även utarbetat ett förslag till föreskrift om intern styrning och kontroll för myndigheter inom Sveriges Domstolar. Som komplement till föreskriften har det även tagits fram förslag till handledning och rekommendationer samt stödmaterial. Stödmaterialet omfattar tidigare framtaget metodstöd för riskanalys samt kombinerad checklista och självutvärderingsmall för bedömning av den interna styrningen och kontrollen vid den enskilda myndigheten. Den främsta avsikten med att ta fram materialet har varit att ge myndighetscheferna bättre stöd i deras genomförandeansvar och generaldirektören bättre förutsättningar att bedöma om den interna styrningen och kontrollen är betryggande. 8.2 Riskhantering Domstolsverkets riskhantering syftar till att identifiera omständigheter som utgör risk för att kraven på verksamheten inte fullgörs enligt vad som angivits i myndighetsförordningen. Riskhantering är processen för att identifiera, analysera och värdera riskerna samt ta fram och genomföra åtgärder för att reducera riskerna. 8.2.1 Riskanalyser Risker hanteras på olika nivåer i organisationen och riskanalyser görs för olika delar av verksam- 139 INTERN STYRNING OCH KONTROLL heten. Domstolsverkets övergripande riskanalys upprättas utifrån målen i den strategiska inriktningen avseende åren 2010–2020. Den gällande versionen fastställdes i januari 2014 och innehåller de 30 risker som hade högst riskvärde eller konsekvensen bedömd som mycket allvarlig. För de fyra olika satsningsområdena finns separata riskanalyser genomförda. Risker hanteras också i den löpande verksamheten och i aktuella projekt. Riskanalyserna på de olika nivåerna har under 2014 varit utgångspunkten för genomförande av åtgärder i syfte att hantera riskerna. Respektive domstol har en aktuell och dokumenterad riskanalys som utgångspunkt för kontrollåtgärder med tillhörande uppföljning. Domstolarna har även haft möjlighet att meddela Domstolsverket de risker man identifierat men inte själva kan åtgärda utan behöver Domstolsverkets hjälp med att hantera. 8.2.2 Kontrollåtgärder Kontrollåtgärder tas fram för att hantera risker på olika nivåer. För Domstolsverkets övergripande riskanalys utifrån målen i den strategiska inriktningen finns kontrollåtgärder beslutade. Till satsningsområdenas riskanalyser finns pågående åtgärder och förslag till nya. Ansvarig för respektive satsningsområde prioriterar och beslutar om nya åtgärder. Vidare finns kontrollåtgärder beslutade för enskilda processer, bland annat för de 19 fördjupade riskområden som generaldirektören tidigare har beslutat om, till exempel lönehanteringsprocessen och stickprovskontroll av leverantörsfakturor. Samtliga domstolar har med något enstaka undantag uppgett att de tagit fram kontrollåtgärder. Kontrollåtgärderna för de 19 fördjupade riskområdena kommer från riskanalyser gjorda före 2014. Några nya riskområden beslutades inte under 2014 eftersom hanteringen av risker med tillhörande kontrollåtgärder framöver görs inom ramen för den övergripande riskanalysen. 8.2.3 Uppföljning Resultatdialoger genomfördes med samtliga domstolar vid tre tillfällen under 2014, budgetdialogen inräknad. Inför resultatdialogerna sker en uppföljning och analys av domstolarnas verksamhet och ekonomi. Även vissa delar inom intern styrning och kontroll följs upp. Under dia- 140 logen får domstolen kommentera resultatet och det blir även en framåtsyftande diskussion om hur verksamheten kan utvecklas. Några särskilda fokusområden under 2014 har varit handläggningstider för ungdomsmål, hur domstolarna jobbar med löpande uppföljning och en återkoppling av statistik rörande inställda förhandlingar inklusive en diskussion kring domstolarnas strategier för att minska sådana. Ett viktigt underlag i bedömningen av den interna styrningen och kontrollen är den självutvärdering bestående av 22 olika påståenden kopplade till god intern styrning och kontroll som varje chef gör av sin myndighets verksamhet. Sammantaget visar svaren ett positivt resultat. Antalet påståenden för vilka samtliga domstolar svarat ja ökade från 8 till 13. Den positiva trenden är också tydlig om man summerar nejsvaren för alla påståenden, där antalet minskade från 44 år 2013 till att nu vara 30. Som tidigare är det området om dokumenterad uppföljning av intern styrning och kontroll som är i störst behov av fortsatt förbättring och utveckling. Sammantaget ger domstolarnas svar inga indikationer på att den interna styrningen och kontrollen inte är betryggande. Uppföljning har skett av den interna styrningen och kontrollen utifrån det ansvar som respektive chef på Domstolsverket har för sitt sakområde. I samband med det har åtgärder kopplade till den övergripande riskanalysen och kontrollåtgärder för av generaldirektören tidigare beslutade riskområden gåtts igenom. Samtidigt har uppföljning gjorts av Internrevisionens rekommendationer och åtgärdsförslag samt Riksrevisionens granskningar. Vid genomgång av de 30 risker som är upptagna i Domstolsverkets övergripande riskanalys bedömdes några som hanterade. Andra har fått ett sänkt riskvärde medan flera risker har riskvärden som trots åtgärder är oförändrade. För två av riskerna ökade riskvärdet och i båda fallen har det att göra med det försämrade ekonomiska läget. Genomgången av de 19 fördjupade riskområdena som sedan tidigare beslutats av generaldirektören resulterade i att 5 riskområden kvarstår för fortsatt hantering. Den övergripande bedömningen är att förståelsen och kunskapen om intern styrning och kontroll fortsätter att utvecklas i positiv riktning. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 INTERN STYRNING OCH KONTROLL 8.3 Årsredovisningens undertecknande Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens15 ekonomiska ställning. Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Jönköping den 18 februari 2015 Martin Holmgren 15 Med myndigheten avses myndigheterna inom Sveriges Domstolar. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 141 BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN 9 Bilagor till resultatredovisningen Bilaga 1 Tabell 65 Verksamhetsmål – Enskilda domstolars resultat Tingsrätter – måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål Brottmål exkl. förtursmål Domstol Alingsås Attunda Blekinge Borås Eksjö Eskilstuna Falun Gotland Gällivare Gävle Göteborg Halmstad Haparanda Helsingborg Hudiksvall Hässleholm Jönköping Kalmar Kristianstad Linköping Luleå Lund Lycksele Malmö Mora Nacka Norrköping Norrtälje Nyköping Skaraborgs Skellefteå Solna Stockholm Sundsvall Södertälje Södertörn Uddevalla Umeå 142 75:e percentilen Tvistemål totalt exkl. gemensam ansökan om äktenskapsskillnad 75:e percentilen Regeringens mål 5 månader Regeringens mål 7 månader 2012 5,2 5,3 4,4 4,5 3,4 3,7 5,2 5,3 3,2 3,7 6,3 6,8 4,2 5,0 4,4 3,2 4,2 5,4 3,9 3,6 3,5 3,8 2,1 5,5 9,3 4,3 5,2 2,1 2,7 4,4 4,1 5,5 4,9 6,2 6,4 4,0 4,6 5,9 Resultat 2013 5,0 5,0 4,9 4,6 3,2 4,2 4,1 6,5 3,6 3,8 6,5 6,5 5,0 3,9 3,9 3,1 3,7 4,6 4,6 3,4 4,0 4,2 1,9 5,9 7,8 4,6 4,7 1,9 3,3 4,7 3,2 5,8 5,3 8,3 7,3 3,8 5,1 5,4 2014 5,0 5,1 4,4 4,8 3,1 3,9 5,8 6,6 3,8 4,0 5,8 5,0 5,9 3,7 4,5 3,2 3,7 3,9 4,0 3,5 4,7 4,7 1,5 5,1 3,5 4,9 4,8 2,3 3,2 5,4 3,3 5,3 5,3 6,5 7,2 3,3 6,3 5,9 2012 7,0 8,6 7,2 7,3 2,8 6,2 8,0 8,2 5,1 6,0 9,1 8,2 6,4 7,4 5,4 5,8 6,3 7,3 7,7 5,8 5,3 5,3 2,0 7,3 8,3 6,4 6,2 4,7 3,9 6,9 8,1 8,7 7,8 7,6 7,6 5,7 6,6 7,5 Resultat 2013 6,1 8,1 8,3 7,4 2,8 7,0 7,9 8,5 7,6 7,4 8,6 7,6 6,7 6,5 5,6 6,5 6,8 7,4 5,6 5,9 6,7 6,6 2,1 7,9 8,2 5,4 6,3 5,9 4,6 7,2 7,5 8,1 7,4 7,8 8,6 5,5 6,7 7,6 2014 5,6 7,7 7,4 7,9 3,3 5,4 7,5 7,7 5,7 6,3 7,5 5,8 9,0 6,0 6,9 4,9 5,8 6,8 5,5 5,0 7,6 6,5 2,4 7,4 7,0 6,3 6,6 5,6 4,4 7,7 6,5 7,4 8,5 8,0 8,7 5,1 7,0 8,0 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Uppsala Varberg Vänersborg Värmland Västmanland Växjö Ystad Ångermanland Örebro Östersund 4,8 6,9 4,8 4,4 5,5 5,2 4,8 5,4 7,0 4,9 5,6 4,0 4,9 4,7 5,1 5,1 5,0 4,5 6,8 5,2 4,9 4,0 4,6 5,2 5,5 4,9 5,2 4,5 5,8 5,0 6,4 7,0 7,7 6,8 8,3 9,0 6,4 7,5 7,2 5,8 7,2 6,1 8,1 7,6 8,0 7,6 6,6 8,9 6,3 7,0 5,8 6,8 6,7 7,9 7,3 7,5 6,8 8,1 6,6 6,6 Summa 4,9 4,9 4,8 7,3 7,2 7,0 Tabell 66 Förvaltningsrätter – måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål Domstol Falun Göteborg Härnösand Jönköping Karlstad Linköping Luleå Malmö Stockholm Umeå Uppsala Växjö Summa SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 2012 16,4 6,0 10,6 7,4 6,5 7,3 6,7 8,0 9,1 9,4 11,5 5,0 8,5 Totalt exkl. förtursmål och migrationsmål 75:e percentilen Regeringens mål 6 månader Resultat 2013 12,6 5,8 9,5 6,7 4,9 9,8 6,4 5,5 6,4 9,0 10,4 5,5 7,0 2014 6,3 5,1 7,3 6,1 5,4 11,2 7,3 5,9 6,0 8,4 7,8 5,8 6,4 143 BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Tabell 67 Domstol Göteborg Luleå Malmö Stockholm Summa Tabell 68 Förvaltningsrätter (migration) – måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål Avlägsnandemål, ensamkommande barn 90:e percentilen Verkställighetsmål 90:e percentilen Totalt migrationsmål 90:e percentilen Regeringens mål 2 månader Regeringens mål 1 månad Regeringens mål 4 månader 2014 4,3 5,1 3,5 2012 1,6 0,7 Resultat 2013 1,7 0,6 0,5 2014 1,5 0,6 0,7 2012 5,8 3,9 Resultat 2013 4,3 1,9 3,1 3,7 4,4 2,8 3,4 2,7 3,4 1,1 1,2 0,9 1,1 1,0 1,0 2012 5,4 2014 7,8 7,4 7,1 9,8 7,7 6,2 6,0 5,1 6,8 Hovrätter – måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål Brottmål exkl. förtursmål 75:e percentilen Tvistemål totalt 75:e percentilen Regeringens mål 5 månader Regeringens mål 5 månader Domstol Göta HovR HovR Nedre Norrland HovR Västra Sverige HovR Övre Norrland HovR Skåne o Blekinge Svea HovR 2012 5,6 6,5 7,4 7,2 7,4 7,7 Resultat 2013 6,8 6,0 9,0 9,2 7,1 7,7 Summa 7,2 7,6 Tabell 69 6,3 Resultat 2013 6,5 1,9 5,4 2014 6,9 6,7 8,0 5,3 6,9 8,5 2012 4,2 4,8 5,7 5,2 3,7 5,8 Resultat 2013 5,5 7,2 4,4 7,9 4,1 6,6 2014 5,2 5,3 5,8 10,5 5,8 7,1 7,5 5,0 5,6 6,3 Kammarrätter - måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål Totalt exkl. förtursmål och migrationsmål 75:e percentilen Regeringens mål 6 månader Domstol Kr Göteborg Kr Jönköping Kr Stockholm Kr Sundsvall Summa 144 2012 7,1 5,6 5,6 8,3 6,8 Resultat 2013 9,5 5,1 6,3 8,2 7,5 2014 8,2 6,0 6,7 6,3 7,0 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Tabell 70 Kammarrätten i Stockholm (migration) – måluppfyllelsen av regeringens verksamhetsmål Kammarrätten i Stockholm (Migrationsmål) 90:e percentilen Domstol Totalt migrationsmål Tabell 71 2012 2,5 2014 2,3 Högsta domstolen – måluppfyllelse av domstolens egna satta mål Mål Brottmål exkl. förtursmål 2,0 Tvistemål 4,7 Övriga mål 2,0 Tabell 72 Regeringens mål 2 månader Resultat 2013 2,6 Högsta domstolen Median Resultat 2012 2013 2014 2,5 2,6 2,1 5,6 4,7 3,1 2,3 1,9 1,6 Avgjorda mål Resultat Mål Resultat 2012 2013 2014 2012 2013 2014 5,2 4,7 5,2 1 200 1 240 1 280 1 283 9,3 7,0 6,6 350 348 367 353 5,0 4,4 4,8 3 800 3 808 3 916 4 333 75:e percentilen Mål 3,5 9,0 4,0 Högsta förvaltningsdomstolen – måluppfyllelse av domstolens eget satta mål Högsta förvaltningsdomstolen 75:e percentilen Mål PT beslut Tabell 73 2012 4,6 6,0 Resultat 2013 6,0 2014 6,0 Hyres- och arrendenämnderna – måluppfyllelse av verksamhetsmålen Arrendenämndsärenden och hyresnämndsärenden exkl. avstående- och lokalmedlingsärenden 75:e percentilen Regeringens mål 4 månader Domstol Göteborg Linköping Stockholm Sundsvall Jönköping Malmö Umeå Västerås Totalt SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 2012 5,6 4,8 6,5 5,1 3,8 3,3 11,0 4,0 5,4 Resultat 2013 7,7 4,6 8,4 5,1 7,0 3,1 11,2 3,8 7,4 2014 6,8 3,2 9,0 6,3 6,8 3,4 17,8 4,4 7,5 145 BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Bilaga 2 Styckkostnader, verksamhetens kostnader16 2012 2013 2014 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser 14 593 14 864 15 355 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser 14 168 14 690 15 355 Styckkostnad tvistemål exkl. gemensam ansökan (kr), fasta priser 16 721 17 491 17 856 Styckkostnad tvistemål exkl. gemensam ansökan (kr), löpande priser 16 234 17 286 17 856 Styckkostnad brottmål (kr), fasta priser 14 857 14 677 15 115 Styckkostnad brottmål (kr), löpande priser 14 425 14 505 15 115 Styckkostnad miljömål (kr), fasta priser 46 220 52 614 51 786 Styckkostnad miljömål (kr), löpande priser 44 857 51 999 51 786 Styckkostnad fastighetsmål (kr), fasta priser 36 407 40 605 41 898 Styckkostnad fastighetsmål (kr), löpande priser 35 348 40 130 41 898 Styckkostnad PBL-mål (kr), fasta priser 23 210 26 849 29 889 Styckkostnad PBL-mål (kr), löpande priser 22 535 26 535 29 889 Styckkostnad konkurs och företagsrekonstruktion (kr), fasta priser 25 816 30 275 27 445 Styckkostnad konkurs och företagsrekonstruktion (kr), löpande priser 25 065 29 921 27 445 Styckkostnad utsökningsärenden (kr), fasta priser 6 863 5 689 6 059 Styckkostnad utsökningsärenden (kr), löpande priser 6 663 5 622 6 059 Styckkostnad övriga domstolsärenden (kr), fasta priser 4 504 5 490 5 934 Styckkostnad övriga domstolsärenden (kr), löpande priser 4 373 5 426 5 934 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser 28 363 28 083 27 927 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser 27 538 27 754 27 927 Styckkostnad brottmål (kr), fasta priser 43 739 41 807 42 380 Styckkostnad brottmål (kr), löpande priser 42 466 41 318 42 380 Styckkostnad tvistemål (kr), fasta priser 35 377 35 613 38 400 Styckkostnad tvistemål (kr), löpande priser 34 348 35 196 38 400 Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr) fasta priser 10 688 11 309 10 899 Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr) löpande priser 10 377 11 177 10 899 Styckkostnad miljömål (kr), fasta priser 57 652 60 809 61 194 Styckkostnad miljömål (kr), löpande priser 55 974 60 098 61 194 Styckkostnad fastighetsmål och PBL-mål (kr), fasta priser 46 164 46 540 47 858 Styckkostnad fastighetsmål och PBL-mål (kr), löpande priser 44 821 45 995 47 858 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser 17 445 16 890 15 914 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser 16 937 16 693 15 914 Styckkostnad brottmål (kr), fasta priser 17 245 17 033 15 748 Styckkostnad brottmål (kr), löpande priser 16 743 16 833 15 748 Styckkostnad tvistemål (kr), fasta priser 17 487 16 001 16 014 Styckkostnad tvistemål (kr), löpande priser 16 978 15 814 16 014 Styckkostnad övriga mål (kr), fasta priser 17 533 16 908 15 974 Styckkostnad övriga mål (kr), löpande priser 17 023 16 710 15 974 Tingsrätter Hovrätter Högsta domstolen Med styckkostnader för verksamhetens kostnader avses domstolarnas löne- och förvaltningskostnader, övergripande administration, utvecklings- och kvalitetsarbete samt utgifter för konkursförvaltare, tolk och vittnen. SCB:s implicitindex för statliga konsumtionsutgifter har använts vid samtliga fastprisberäkningar. 16 146 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Förvaltningsrätter Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser 7 946 8 154 7 854 7 715 10 034 8 059 10 625 7 854 Styckkostnad skattemål (kr), löpande priser Styckkostnad socialförsäkringsmål (kr), fasta priser 9 742 8 872 10 501 10 599 8 786 Styckkostnad socialförsäkringsmål (kr), löpande priser Styckkostnad mål enligt socialtjänstlagen (kr), fasta priser 8 614 5 345 10 475 4 530 9 466 Styckkostnad mål enligt socialtjänstlagen (kr), löpande priser Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr), fasta priser 5 189 7 603 4 477 6 708 4 949 Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr), löpande priser 7 382 6 630 7 013 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser 15 381 16 939 15 332 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser 14 933 16 740 15 332 Styckkostnad avlägsnandemål (kr), fasta priser 24 596 27 322 23 895 Styckkostnad avlägsnandemål (kr), löpande priser 23 880 27 002 23 895 Styckkostnad verkställighetsmål (kr), fasta priser 19 125 22 653 20 285 Styckkostnad verkställighetsmål (kr), löpande priser 18 568 22 388 20 285 Styckkostnad övriga målkategorier exklusive avlägsnandemål och verkställighetsmål (kr), fasta priser 7 416 8 648 8 110 Styckkostnad övriga målkategorier exklusive avlägsnandemål och verkställighetsmål (kr), löpande priser 7 200 8 546 8 110 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser 13 012 15 374 16 394 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser 12 633 15 194 16 394 Styckkostnad skattemål (kr), fasta priser 20 490 17 879 20 363 Styckkostnad skattemål (kr), löpande priser 19 894 17 670 20 363 Styckkostnad socialförsäkringsmål (kr), fasta priser 8 504 15 530 20 618 Styckkostnad socialförsäkringsmål (kr), löpande priser 8 257 15 348 20 618 Styckkostnad mål enligt socialtjänstlagen (kr), fasta priser 5 945 7 392 7 905 Styckkostnad mål enligt socialtjänstlagen (kr), löpande priser 5 772 7 305 7 905 Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr), fasta priser 14 467 14 786 15 857 Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr), löpande priser 14 046 14 613 15 857 9 154 11 613 10 786 8 888 10 113 11 477 12 901 10 786 Styckkostnad avlägsnandemål (kr), löpande priser Styckkostnad verkställighetsmål (kr), fasta priser 9 819 7 476 12 750 9 536 11 937 Styckkostnad verkställighetsmål (kr), löpande priser Styckkostnad övriga målkategorier exklusive avlägsnandemål och verkställighetsmål (kr), fasta priser 7 258 9 425 8 824 7 346 9 371 8 671 7 132 9 261 8 671 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser Styckkostnad skattemål (kr), fasta priser 8 786 9 466 4 949 7 013 Migrationsdomstolarna Kammarrätter Migrationsöverdomstolen Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser Styckkostnad avlägsnandemål (kr), fasta priser Styckkostnad övriga målkategorier exklusive avlägsnandemål och verkställighetsmål (kr), priser SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 11 937 8 824 147 BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Högsta förvaltningsdomstolen Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser 15 453 12 510 12 608 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser 15 003 12 363 12 608 Styckkostnad skattemål (kr), fasta priser 16 172 10 394 11 172 Styckkostnad skattemål (kr), löpande priser 15 701 10 272 11 172 Styckkostnad socialförsäkringsmål (kr), fasta priser 15 102 11 879 11 413 Styckkostnad socialförsäkringsmål (kr), löpande priser 14 663 11 740 11 413 Styckkostnad mål enligt socialtjänstlagen (kr), fasta priser 15 123 15 944 14 305 Styckkostnad mål enligt socialtjänstlagen (kr), löpande priser 14 683 15 757 14 305 Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr), fasta priser 15 533 13 683 13 632 Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr), löpande priser 15 081 13 523 13 632 Genomsnittlig styckkostnad per ärende (kr), fasta priser 2 836 2 681 2 823 Genomsnittlig styckkostnad per ärende (kr), löpande priser 2 753 2 650 2 823 Hyres- och arrendenämnderna 148 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Bilaga 3 Styckkostnader, transfereringar17 2012 2013 2014 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser 6 539 6 747 7 085 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser 6 349 6 668 7 085 Styckkostnad tvistemål (kr), fasta priser 2 596 2 666 2 897 Tingsrätter Styckkostnad tvistemål (kr), löpande priser 2 520 2 635 2 897 Styckkostnad brottmål (kr), fasta priser 14 201 15 190 16 007 Styckkostnad brottmål (kr), löpande priser 13 788 15 012 16 007 Styckkostnad övriga domstolsärenden (kr), fasta priser 376 493 568 Styckkostnad övriga domstolsärenden (kr), löpande priser 365 487 568 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser 8 977 9 473 10 428 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser 8 716 9 362 10 428 Styckkostnad tvistemål (kr), fasta priser 2 621 2 508 2 667 Hovrätter Styckkostnad tvistemål (kr), löpande priser 2 545 2 479 2 667 Styckkostnad brottmål (kr), fasta priser 22 920 24 813 28 633 Styckkostnad brottmål (kr), löpande priser 22 253 24 523 28 633 Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr) fasta priser 618 612 748 Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr) löpande priser 600 605 748 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser 1 342 1 380 1 234 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser 1 303 1 364 1 234 Styckkostnad tvistemål (kr), fasta priser 973 1 484 1 007 Styckkostnad tvistemål (kr), löpande priser 945 1 467 1 007 Styckkostnad brottmål (kr), fasta priser 3 724 3 504 3 656 Styckkostnad brottmål (kr), löpande priser 3 616 3 463 3 656 Styckkostnad övriga mål (kr), fasta priser 288 391 267 Styckkostnad övriga mål (kr), löpande priser 280 386 267 Förvaltningsrätter Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser 1 065 1 178 1 264 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser 1 034 1 164 1 264 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser 3 776 3 245 2 933 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser 3 666 3 207 2 933 Högsta domstolen Migrationsdomstolarna Transfereringar avseende offentliga biträden, offentligt försvar, målsägandebiträde m.m. SCB:s implicitindex för statliga konsumtionsutgifter har använts vid samtliga fastprisberäkningar. 17 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 149 BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Kammarrätter Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser 1 063 1 353 1 532 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser 1 032 1 337 1 532 Migrationsöverdomstolen Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser 1 686 1 595 1 610 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser 1 637 1 576 1 610 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser 149 127 173 Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser 145 126 173 Genomsnittlig styckkostnad per ärende (kr), fasta priser 63 32 40 Genomsnittlig styckkostnad per ärende (kr), löpande priser 61 32 40 150 SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 Högsta förvaltningsdomstolen Hyres- och arrendenämnderna BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Bilaga 4 Sidhänvisning till återrapporteringskrav Förteckning över återrapporteringskrav Återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet Sidhänvisning Dömande verksamhet Domstolsverket ska särskilt redovisa: • vilka åtgärder som har vidtagits för att korta handläggningstiderna vid Markoch miljödomstolarna av tillståndsmål enligt miljöbalken respektive mål enligt plan- och bygglagen, samt hur de ökade resurserna som har tillförts ge- Sid 35 f. nom budgetpropositionen för 2013 i övrigt har bidragit till en effektivare hantering av dessa måltyper, • handläggningstider i mål där personer under 21 år står åtalade samt vilka åt- Sid 24 gärder som har vidtagits för att korta handläggningstiderna i dessa, och • en analys av vilka faktorer som har påverkat omloppstiderna den senaste tio- Sid 18 ff. årsperioden. Internationella uppdrag Domstolsverket ska redovisa: • omfattningen av och kostnaden för respektive internationellt biståndsfinansierat uppdrag samt kortfattat analysera resultatet, också från ett rättskedjeperspektiv, avseende prestationer, effekter och vunna erfarenheter, Sid 91 ff. och • åtgärder vidtagna för att genomföra den nationella handlingsplanen för FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet 2009–2015. Redovisningen enligt ovan ska i tillämpliga delar vara uppdelad utifrån kön. Övriga återrapporteringskrav i regleringsbrevet • • Domstolsverket ska särskilt redovisa: åtgärder som vidtagits för att öka allmänhetens förtroende för domstolarna, Sid 82 f. inklusive åtgärder som vidtagits för att säkerställa att parter, målsäganden och vittnen får ett bra bemötande och relevant information, samt åtgärder som vidtagits för att öka skyddet och säkerheten för de anställda i domstolen, för parter och andra som deltar i en rättegång samt Sid 88 f. för övriga personer som besöker domstolarna. Återrapporteringskrav enligt särskilda regeringsbeslut • Domstolsverket ska: enligt särskilt uppdrag redovisa det arbete som bedrivits inom Rådet för rättsväsendets informationsförsörjning. Sid 86 f. Redovisning enligt förordning 2000:605 om årsredovisning och budgetunderlag 3 Kap. 3§ • Myndigheten ska redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som avses i 1 § första stycket. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna Sid 104 ff. sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. SVERIGES DOMSTOLAR – ÅRSREDOVISNING 2014 151 Under 2014 satsades mycket resurser på att fortsätta digitalisera målhanteringen för att ge domstolarna effektiva stöd i vardagen. Domstolsverket arbetar hårt med att anpassa och utveckla de digitala verksamhetsstöden så att de i betydligt större utsträckning svarar mot domstolarnas egna arbetsprocesser. Foto: Fishy Minds Domstolsverket Postadress: 551 81 Jönköping • Besöksadress: Kyrkogatan 34 • Telefon: 036-15 53 00 E-post: [email protected] • www.domstol.se
© Copyright 2024