853-2015
YTTRANDE DATUM 2015-06-16 1 (4) DIARIENR 853-2015 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Statskontorets rapport Sju förslag för effektivare användning av tolkar i domstol Ert dnr Ju2015/831/DOM Inledning Domstolsverket välkomnar Statskontorets rapport, som är genomarbetad och ger en bra och heltäckande analys av dagens situation beträffande tolkanvändning i domstol. Domstolsverket delar i allt väsentligt de bedömningar och slutsatser som Statskontoret presenterar. Rapporten bekräftar att behovet av tolkar vid Sveriges domstolar är stort. Statskontoret pekar i rapporten bl.a. på att antalet kvalificerade tolkar i landet är för litet. Domstolsverket delar helt den uppfattningen. Det finns för få auktoriserade tolkar, och koncentrationen till storstadsområdena är tydlig. Domstolsverket anser det därför viktigt att regeringen och övriga aktörer även överväger åtgärder i syfte att öka tillgången på auktoriserade tolkar i Sverige. Statskontorets rapport ger Domstolsverket och domstolarna viktig kunskap om vad som brister och vad som kan göras för att bättre utnyttja de tolkresurser som finns. Rapporten utgör således ett värdefullt underlag i Domstolsverkets och domstolarnas fortsatta arbete med att öka förutsättningarna för domstolarna att bättre utnyttja befintliga kvalificerade tolk- och översättarresurser. Tolkanvändning i domstol är en prioriterad fråga för Domstolsverket, och verket har därför redan påbörjat arbetet med ett flertal av de förslag som Statskontoret lämnar i sin rapport. I det följande redovisas detta arbete, samt Domstolsverkets synpunkter i övrigt med anledning av rapporten. Styrning genom stöd till domstolarna R2B Domstolsverket kommer under 2016 att genomföra olika utvecklingsinsatser i syfte att stötta domstolarna i deras arbete med tolkanvändning. De närmare formerna för dessa utvecklingsinsatser kommer i samråd med domstolarna att anpassas efter de enskilda domstolarnas respektive behov, för att på bästa sätt kunna leda till ett effektivare utnyttjande av befintliga tolkresurser. Beroende på domstolarnas olika behov förutser verket att utvecklingsinsatserna bl.a. kan bestå av att ta fram mallar för domstolarnas interna riktlinjer, rekommendationer för tolkanvändning, att sprida goda exempel och erfarenheter m.m. Domstolsverket vill i detta sammanhang emellertid framhålla att verket normalt sett inte utfärdar riktlinjer till domstolarna på detta område, eftersom Domstolsverket med undan- 551 81 Jönköping • Besöksadress: Kyrkogatan 34 • Telefon: 036-15 53 00 • Fax: 036-16 57 21 • [email protected] • www.domstol.se Expeditionstid: Måndag-fredag kl. 8-12, 13-16 YTTRANDE DATUM 2015-06-16 2 (4) DIARIENR 853-2015 tag för den s.k. tolktaxan inte har något uttryckligt bemyndigande att utfärda föreskrifter gällande tolkanvändning i domstol. De utvecklingsinsatser som Domstolsverket kommer att genomföra medför även att de aktuella frågorna och de problem som Statskontoret uppmärksammar i sin rapport medvetandegörs på domstolarna och att kunskapsnivån bland berörd personal höjs. Mot bakgrund av detta ser Domstolsverket inte något egentligt behov av att få ett särskilt regeringsuppdrag i denna del. Effektivare och mer omfattande användning av tekniska lösningar Domstolsverkets uppfattning är att behovet av effektivare och mer omfattande användning av tekniska lösningar ser olika ut över landet. Detta beror bl.a. på den lokala tillgången till auktoriserade tolkar. Ett arbete med att utveckla och uppgradera teknik bör därför i första hand fokusera på de domstolar som bedöms ha störst behov av tolkning via video. I detta ligger att tekniken behöver anpassas även i de delar av landet som har en stor tillgång till auktoriserade tolkar, eftersom tolkning via video inte sällan kommer att ske från domstolar i dessa områden. Statskontoret föreslår att regeringen ger Domstolsverket i uppdrag att utveckla och bygga ut videotekniken på domstolarna. Domstolsverket ser emellertid redan nu över möjligheterna att uppgradera och utveckla tekniken i takt med planerade om- och nybyggnationer och i takt med att utrustning m.m. i domstolarnas salar successivt byts ut. Den närmare utformningen av tekniska lösningar diskuteras och utvärderas löpande i bl.a. referensgrupper. Detta innebär att möjligheterna till tolkning via videokonferens efter hand kommer att förbättras. I arbetet med att uppgradera och utveckla salstekniken måste man även beakta de utmaningar som det innebär att få tillgång till befintliga förhandlingssalar som inte kan användas av berörda domstolar under arbetet. Utvecklingen och uppgraderingen av salstekniken kräver således långsiktighet och flexibilitet i både planering och genomförande. Förutsatt att Domstolsverket kan fortsätta att utveckla salstekniken med bibehållen långsiktighet och flexibilitet, så bedöms kostnaderna för utvecklingen kunna rymmas inom befintliga ramar. Förbättra domstolspersonalens kunskaper och färdigheter i tolkrelaterade frågor Domstolsverket delar Statskontorets slutsats att kunskapen om olika tolkrelaterade frågor varierar mellan och inom domstolarna. Statskontoret föreslår därför att regeringen ger Domstolsverket i uppdrag att utveckla och arrangera utbildningar i syfte att stärka domstolspersonalens kunskaper. Domstolsakademin har uppmärksammat att hantering av tolkar är en angelägen fråga och bedömer att det finns goda förutsättningar att utveckla utbildningsinslaget om tolkar i bl.a. fiskalsutbildningen. Domstolsakademin ansvarar för kompetensutveckling för ordinarie domare och andra jurister i den dömande verksamheten i Sveriges Domstolar. Domstolsakademin har också en omfattande omvärldsbevakning för att fånga upp aktuella utbildningsbehov. Domstolsakademin ansvarar även för den centralt anordnade fiskalsutbildningen och för den centralt anordnade notarieutbildningen. Det bör i detta sammanhang framhållas att Domstolsakademin, genom reglering i Domstolsverkets arbetsordning, har ett i förhållande till generaldirektören och verket YTTRANDE DATUM 2015-06-16 3 (4) DIARIENR 853-2015 självständigt ansvar för vilka juridiska utbildningar som erbjuds domstolarna och också för innehållet i utbildningarna. Domstolsakademins centrala kursutbud innehåller, förutom materiell rätt inom de olika ämnesområdena, också ett relativt omfattande utbud av kurser i ämnen som rör domarrollen och liknande ämnen som inte är specifika för ett visst ämnesområde men som ändå är centrala för en domare. I denna kategori finns bland annat heldagskursen ”Att tala genom tolk” som skapades efter att Domstolsakademin identifierat ett utbildningsbehov på området. Den anordnades för första gången 2014 och hade då 16 deltagare. Intresset för kursen har därefter dessvärre minskat, varför den inte kunnat genomföras under 2015. Kursen finns dock kvar i kursutbudet och kan erbjudas på nytt. Domstolsverkets förhoppning är att de ökade resurser som verket nu lägger på arbetet med effektivare tolkanvändning i domstol kommer att bidra till ett ökat intresse bland domare att utbilda sig i dessa frågor. När det gäller fiskalsutbildningen så är denna utformad i samråd med domstolarna både när det gäller omfattning och innehåll. Eftersom omfattningen av fiskalsutbildningen är begränsad har det varit nödvändigt att prioritera vilka ämnen som ska behandlas. Frågor om domarrollen och rollen som ordförande vid förhandling ingår i kurserna som ett återkommande tema. Inom ramen för detta behandlas även vilka krav som ställs på ordföranden när någon har behov av tolk. Fiskalsutbildningen utvärderas fortlöpande och genomgår förändringar när behov uppstår. Som nämnts ovan bedömer Domstolskademin att det finns goda förutsättningar att nu utveckla utbildningsinslaget om tolkar i fiskalsutbildningen. Beträffande frågan om utbildning för övrig personal så har Domstolsverket påbörjat arbetet med att ta fram en utbildning i tolkfrågor för domstolshandläggare m.fl. Domstolsverket ser för närvarande över hur denna utbildning på bästa sätt kan nå den avsedda målgruppen. Domstolsverket ser det även som ett naturligt inslag i de kommande utvecklingsinsatserna att marknadsföra de utbildningar på området som erbjuds. Med anledning av vad Domstolsverket nu redovisat, och med hänsyn till Domstolsakademins särskilda roll, anser Domstolsverket att regeringen inte bör ge verket ett särskilt uppdrag att utveckla och arrangera utbildningar. Utveckla administrativa stödsystem Domstolsverket delar Statskontorets bedömning att en central avropsportal ökar förutsättningarna för löpande uppföljning och planering. Domstolsverket gör emellertid bedömningen att analysen av kostnaderna för att utveckla och förvalta en avropsportal är något osäker. Domstolsverket kan därför inte med någon grad av säkerhet uttala sig om ett av verket medfinansierat genomförande av förslaget i denna del medför ett behov av anslagsökning för Sveriges Domstolar. Förslaget att bekosta arbetet genom medfinansiering framstår inte heller som det mest ändamålsenliga. En enklare lösning skulle i stället kunna vara att utvecklingsarbete och förvaltning finansieras genom en anslagsökning till Kammarkollegiet. Mot bakgrund av slutsatserna i Statskontorets rapport har Domstolsverket inlett en översyn av bl.a. relevanta blanketter och central information om reklamation m.m. Detta arbete kommer slutföras senast under hösten 2015. YTTRANDE DATUM 2015-06-16 4 (4) DIARIENR 853-2015 Nytt men fortfarande gemensamt statligt ramavtal Domstolsverket delar uppfattningen att Kammarkollegiet tillsvidare bör vara ansvarigt för det statliga ramavtalet om tolkförmedlingstjänster. Vidare delar Domstolsverket bedömningen att det nuvarande avtalet inte bör förlängas med mer än ett år. Enligt Domstolsverket är det viktigt att så snart som möjligt upphandla ett nytt ramavtal som på ett bättre sätt tar hänsyn till de särskilda förhållanden som gäller för tolktjänster i domstol och i högre utsträckning än tidigare tar hänsyn till kvalitetsaspekter vid upphandlingen. De tidsfrister som gäller i domstol ställer särskilda krav på skyndsamhet hos de leverantörer som förmedlar tolktjänster, och det finns därför starka skäl att i ett nytt avtal hitta effektivare lösningar. Ett exempel på en sådan lösning kan vara ett system med förnyad konkurrensutsättning. Vidare delar Domstolsverket bedömningen att ett nytt avtal bör innehålla bättre möjligheter till sanktioner gentemot ramavtalsleverantörerna. Domstolsverket vill i detta sammanhang upplysa om att vissa domstolar valt att rutinmässigt själva direktförordna tolkar i stället för att avropa från det statliga ramavtalet. De bakomliggande skälen till detta kan givetvis vara flera, men det ger ändå en indikation på hur dessa domstolar uppfattat att det nuvarande ramavtalet fungerar och visar på behovet av att så snart möjligt upphandla ett nytt ramavtal som bättre svarar mot domstolarnas förutsättningar och behov. Förstärkt uppföljning och utvärdering Domstolsverket instämmer i att Kammarkollegiet måste anpassa sin uppföljning och utvärdering av ramavtalet till dess speciella särart. Mot bakgrund av det mycket stora antal avrop från ramavtalet som görs varje månad är det viktigt att Kammarkollegiet arbetar aktivt och strategiskt inom ramen för en regelbunden och löpande avtalsuppföljning. Detta särskilt med hänsyn till de risker för rättssäkerheten som en bristande avtalsuppfyllelse kan medföra i enskilda fall. Domstolsverket avser att på olika sätt informera om och lyfta fram vikten av att domstolar som avropar från ramavtalet rapporterar alla avvikelser och felaktigheter till Kammarkollegiet. Domstolsverket kommer också att ta en aktiv roll i Kammarkollegiets fortsatta uppföljning av nuvarande avtal. Bättre samordning i tolkrelaterade frågor Statskontoret föreslår att de domstolar som använder tolkar i hög omfattning inrättar en samordnare för tolkfrågor. Domstolsverket ser värdet av en sådan funktion, men vill framhålla att behovet av en samordnare kan variera mellan domstolarna. Behovet av en samordnare för tolkfrågor bör därför lämpligen bedömas inom ramen för utvecklingsarbetet vid respektive domstol. ________________ Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Martin Holmgren. I handläggningen har även deltagit chefsjuristen Anna Hjort Ööpik och hovrättsassessorn Johan Wilhelmsson (föredragande). Martin Holmgren
© Copyright 2024