Olle Hansson
Kurs Tillförlitlighetsanalys KTH VT 2015 - 21 april KTH Reglering av kvalitet i Elnätsverksamheten Kvalitetsbegreppet Styrmedel och dess tillämpning Företagsperspektivet Olle Hansson Kursen • Kursens mål är att deltagarna efter fullgjord kurs skall kunna använda tillförlitlighetsanalys som ett verktyg för beslutsstöd vid utveckling, drift och underhåll av elkraftsystem. – Modeller: grundläggande metoder och tekniker – Analys: indata, regleringsförutsättningar, approximativa metoder och verktyg – Resultat: kostnadseffektiva strategier och ekonomiska styrmedel • Gästföreläsare – Olle Hansson Reglering av kvalitet i Elnätsverksamheten – Kvalitetsbegreppet – Styrmedel och dess tillämpning – Företagsperspektivet 2 Distribution Olle Hansson 2015-04-21 Framtiden vill vi veta mer om Felfrekvens Konsekvens? Konfidensintervall 95% Ålder 20 40 Nu! 3 Distribution Olle Hansson 2015-04-21 60 80 Tillförlitlighet, ett komplext begrepp? • • • • Hög tillgänglighet Förutsägbar tillgänglighet Säkert för både kunder och personal Optimal tillgänglighet – Samhällsekonomiskt – Företagsekonomiskt • Elanvändare • Elnätägare 4 Distribution Olle Hansson 2015-04-21 Irrationalitet och dess förutsägbarhet samt kundernas värdering av avbrott • Do you know why we still have a headache after taking a five-cent aspirin, but why that same headache vanishes when the aspirin costs 50 cents? – Predictably Irrational, Dan Ariely • The severe limitations to our learning from observations or experience and the fragility of our knowledge. One single observation can invalidate a general statement derived from millennia of confirmatory sightings. – The Black Swan The Impact of the Highly Improbable, Nassim Nicholas Taleb 5 Distribution Olle Hansson 2015-04-21 Mer data för bättre Tillförlitlighetsanalyser? • The Magical Number Seven, Plus or Minus Two: Some Limits on Our Capacity for Processing Information by George A. Miller originally published in The Psychological Review, 1956, vol. 63, pp. 81-97 – Conclusions: • First, the span of absolute judgment and the span of immediate memory impose severe limitations on the amount of information that we are able to receive, process, and remember. …… • Second, the process of recoding is a very important one in human psychology and deserves much more explicit attention than it has received. ……… • Third, the concepts and measures provided by the theory of information provide a quantitative way of getting at some of these questions. …… – And finally, what about the magical number seven? • What about the seven wonders of the world, the seven seas, the seven deadly sins, the seven daughters of Atlas in the Pleiades, the seven ages of man, the seven levels of hell, the seven primary colors, the seven notes of the musical scale, and the seven days of the week? 6 Distribution Olle Hansson 2015-04-21 Tillgänglighet och dess förklaringsfaktorer – 5 min 2 och 2 sedan vill jag höra era funderingar på varför det ser ut som det gör Värdering av kvalite ett svårt ämne, Elforsk-resultat(Konsumenternas värdering av leveranssäkerhet, Fredrik Carlsson Peter Martinsson Göteborgs Universitet Institutionen för Nationalekonomi) • Hushåll – • Företag – – – – – 8 För hushållen kan man beräkna hur mycket de är villiga att betala, så detta är lägre än vad man skulle kräva i ersättning. Det finns dessutom indikationer på att vissa säger noll kronor som svar för att markera. Förutom avbrottslängd påverkas avbrottsvärderingen av • Industri – + Omsättning, maxeffekt, har vidtagit åtgärder för att skydda sig – - Har inte haft avbrott • Handel – + Omsättning, har vidtagit åtgärder – - Har inte haft avbrott • Offentlig – + Antal anställda, har vidtagit åtgärder – - Har inte haft avbrott • Jordbruk – +Omsättning, har vidtagit åtgärder – - Har inte haft avbrott Fördelningen av avbrottskostnader är mycket skev. Det finns några få företag med mycket höga kostnader och en stor andel med ganska låga kostnader. Stor skillnad mellan medelvärde och median Känsliga resultat för ”extrem”-värden Detta är inte lika problematiskt för normaliserade värden, men problemet kvarstår. Distribution Olle Hansson 2015-04-21 Styrsignaler, ett exempel! 9 Distribution Olle Hansson 2015-04-21 Drivkraft och avkastningen Livslängdsförlängning intressant och beräkningsbar ekonomisk konsekvens. •Inga nyinvesteringar •Mer underhåll kanske •Tillförlitligheten påverkas men hur? 10 Distribution Olle Hansson 2015-04-21 Tre metoder för beräkning av kapitalkostnader 11 Distribution Olle Hansson 2015-04-21 LCC-kalkyler i Fortum Livscykelkostnadsberäkningar, LCC Vad är Livscykelkostnadberäkningar? Livscykelanalyser för att få fram anläggningens kostnad, -förtjänster -underhållskostnader samt analyser för anläggningen, vilket räknas på en längre period och önskad avkastning. Varför? Under en anläggnings livstid uppkommer flera kostnader som service, drift, underhåll, utbildning, belastningsförluster samt avbrottskostnader. Dessa brukar, räknat under en längre period, överstiga anskaffningsvärdet. För att få fram en verklig kostnad för anläggningen bör man ta hänsyn till alla kostnader under anläggningens livstid. Detta kan också påverka valet av anläggning. Ca 60 % av driftavbrotten beror på konstruktions- och upphandlingsberoende fel. Ca 10 % beror på bristande underhåll. Tillämpning vid: 1. Val mellan alternativa systemlösningar 2. Nollalternativ, alternativa matningsvägar, elektrisk dimensionering, ledningstyp mm. 3. Styrning av konstruktion och livslängdskostnader. 4. Beräkning av livslängd. 5. Riskbedömning 12 Distribution Olle Hansson 2015-04-21 Detaljer! Beskrivning av segmenten i LCC Anskaffningskostnad Den totala kostnaden vid investering av anläggning. Rasering av tidigare anläggning upptas ej. Belastningsförlustkostnad Beräknas med hjälp av nätdata och kunduppgifter där aktuellt pris för energin används. Nätförluster värderas efter den enligt budget beräknad nivå för nätförluster. Underhållskostnad Förebyggande samt avhjälpande underhåll som beräknas för anläggningen. För befintliga anläggningar används normalt statistikuppföljning. Destruktionskostnad Även kallad skrotningskostnad. Vid livscykelkostnadsberäkningar, av anläggningar man planerar att bygga, tar man alltid med kostnad för att skrotning efter utnyttjad tid, 30 år. Här tar man även med retur som intäkt. Driftavbrottskostnad Direkta kostnader vid avbrott såsom förlorad intäkt och driftledning Kundbesvärskostnad Indirekta kostnader vid avbrott såsom badwill, skadestånd, administration, förlorade kunder och avbrottsförsäkring. Direkta kostnader vid avbrott i form av lagstadgade ersättningar vid bristande tillgänglighet. Utbildningskostnad Gäller i första hand vid införandet av ny teknik. Utfaller i normalfallet precis som anskaffningskostnaden år 0. Riskbedömning Miljökrav, tillgänglighet, reglering och bedömning av extrema händelser. Konskevens och sannolikhet. 13 Distribution Olle Hansson 2015-04-21 Reliability and focus areas Security of Supply 14 2015-04-21 Distribution Olle Hansson Darwin 2007 Unplanned faults, 70.000 in all Unplanned outages 2007, concerned equipment 27% 31% 7% 3% 2% Unknown faults Climate dependent security Digging Cable faults originates from material Substation, ground Substation, pole mounted Fuse and fuseboxes Others 4% 14% 1. 2. 3. 4. Overhead line, uninsulated Overhead line, insulated Cabel 12% Unplanned outages 2007, cause of failure Unplanned outages 2007, cause of failure cabelfaults Climate, tree, wind Thunder 19% 35% 4% Material Digging 3% 1% 19% 2% 7% 36% Personnel 14% Fusetripping 2% 15 4% Distribution Olle Hansson 5% 17% 2015-04-21 Others Unknown 3% 29% Climate, tree, wind Thunder Material Digging Personnel Fusetripping Others Unknown Darwin 2007 Unplanned faults, 70.000 in all and 9.700.000 concerned lowvoltage customers and 5.600 MV-voltage customers Unplanned outages 2007, concerned equipment and numbers of low-voltage customers 35% 35% 1. 2. 3. 4. Overhead line, uninsulated Unknown faults Climate dependent security with overhead lines Load dependent faults Substations and secondary substations Overhead line, insulated Cabel Unplanned outages 2007, starting hour on the day Substation, ground Substation, pole mounted 1% 11% Fuse and fuseboxes 6% 6000 Mätarbyte 11% Others Unknow n Unplanned outages 2007, concerned equipment and numbers of medium-voltage customers Numbers of outages 0% 0% 1% 5000 4000 3000 2000 1000 0 1 26% Overhead line, uninsulated Overhead line, insulated Cabel Substation, ground 50% 2% 7% Substation, pole mounted Fuse and fuseboxes 0% 0% 0% 1% 14% Mätarbyte Others Unknow n 16 Distribution Olle Hansson 2015-04-21 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Hour on the day Darwin 2007 Planned faults, 88.000 in all but about 81.000 because of meter replacement 1. Planned outages 2007 and number of concerned customers per category of equipment excluding meter replacements 100% 2. 90% 80% Unknown faults in 24 kV and 12 kV network Substations and secondary substations Unknow n 70% Fuse and fuseboxes 60% Substation, pole mounted 50% Substation, ground 40% Cabel 30% Overhead line, insulated 20% Overhead line, uninsulated 10% 0% Low-voltage customers Medium-voltage customers Planned outages and Unknown equipment, 5.400 planned outages of a total of 6.900 excluding meter replacements 17% 0% 0% 1 < X < 10 kV netw ork 12 kV netw ork 83% 132 kV netw ork 24 kV netw ork 45 kV netw ork 17 Distribution Olle Hansson 2015-04-21 Trend 2007-2012 Felfrekvens och anläggningsdel 2012 LL oisolerad Lsp km/st 6 984 Fel st 5 247 Fel/km/st 0,75 Hsp, 12-132 kV km 64 448 Fel st 10 898 Fel/km 0,17 18 Distribution Olle Hansson 2015-04-21 LL isolerad 61 497 4 460 0,07 23 005 1 708 0,07 Kabel 241 926 15 459 0,06 108 259 3 337 0,03 Ledning totalt 310 407 25 167 0,08 195 712 15 942 0,08 Nätstationer 173 095 1 051 0,0061 173 095 5 162 0,030 Isoleringsgraden ökar Felfrekvens och anläggningsdel 2007 LL oisolerad Lsp km/st 12 880 Fel st 7 889 Fel/km/st 0,61 Hsp, 12-132 kV km 87 576 Fel st 13 020 Fel/km 0,15 LL isolerad 69 061 4 952 0,07 16 530 2 520 0,15 Kabel Felfrekvens och anläggningsdel 2012 LL oisolerad Lsp km/st 6 984 Fel st 5 247 Fel/km/st 0,75 Hsp, 12-132 kV km 64 448 Fel st 10 898 Fel/km 0,17 LL isolerad 61 497 4 460 0,07 23 005 1 708 0,07 Kabel 19 Distribution Olle Hansson 2015-04-21 217 505 10 920 0,05 79 348 2 160 0,03 Ledning totalt 299 446 23 762 0,08 183 454 17 699 0,10 Nätstationer 168 639 1 081 0,0064 168 639 3 860 0,023 241 926 15 459 0,06 108 259 3 337 0,03 Ledning totalt 310 407 25 167 0,08 195 712 15 942 0,08 Nätstationer 173 095 1 051 0,0061 173 095 5 162 0,030 Challenges to increase Security of Supply from a customer perspective • What is the real problem when so many outages are unknown. • New technology needed – Reliable overhead lines. – Reliable substations. – Digging damages on cables • RCM could be an solution • Follow closely reliability on cables – Fault detection methods needs to be developed to lower repairtime • Diagnostics methods to avoid fault repair. • Diagnostics methods without planned outages. • Do we need all the data collected today to increase Security of Supply. 20 Distribution Olle Hansson 2015-04-21 Europeisk jämförelse 5/7/2015 21 Olle Hansson 5th CEER Benchmark report on Quality 2011 • • • 22 Quality of supply – Expand the monitoring of continuity supply – Incidents at all voltage levels should be included in interruption statistics. As long as the duration of those interruptions and the numbers of affected network users are estimated, the additional costs are limited. A decision at national level is needed on automatic methods for determining the duration and number of affected users for incidents at LV. – Harmonise continuity of supply indicators and data collection procedures. – CEER recommends standardisation of data collecting procedures for NRAs, with a single scheme for continuity of supply indicators, which must be tied to: • the duration and frequency of long interruptions: – SAIDI and SAIFI; • •the frequency of short interruptions: – MAIFIE (Momentary average interruption frequency index) and • • the ENS due to interruptions in the transmission networks: – ENS. Power Quality – Further improve EN 50160 as a harmonised instrument for voltage quality regulation – CEER retains the view that standard EN 50160 can be satisfactory from a regulatory point of view only if certain improvements are made Commercial quality – Periodically review the national regulations of commercial quality. – Enforce GSs in order to protect customers better. It is recommended that regulators should apply GSs with automatic compensation or OSs or OARs associated with the option of sanctioning. Distribution Olle Hansson 2015-04-21 Tillförlighetsanalys av elnät och den svenska regleringen 2015 Principer och bakgrund 23 2015-04-21 Distribution Olle Hansson Innehåll • Nuvarande lagstiftning – Bakgrund • Regleringen och nätföretaget – Några exempel på hur modellen styr 24 Distribution Olle Hansson 2015-04-21 Bakgrund • Omreglering per den 1 januari 1996, ex post – Kundperspektivet – Låga kostnader för tillsynen önskvärd – Prisstopp trubbigt instrument – Jobbigt att reglera med bokföringsdata – Incitament och styrsignaler • Ny reglering from 2003 NNM, ex post • See you in court 2004! • Befintliga regleringsverktyg avvecklade per den 1 januari 2009 • Prisreglering och kvalitetsgranskning tills ny reglering är på plats. • Ny reglering per den 1 januari 2012, ex ante • See you in court 2013! • Ny modell från 2016! 25 Distribution Olle Hansson 2015-04-21 Avbrottsvärdering lokalnät 3 min -12h Avbrottsvärde 2013 Oplan Uttagspunkter kr/kWh Industri Plan kr/kW kr/kWh kr/kW 71 23 70 22 148 62 135 41 Jordbruk 44 8 26 3 Offentlig verksamhet 39 5 24 4 Handel och tjänster Hushåll 2 1 2 0 Gränspunkter 66 24 61 18 Avbrottsvärde 2013 gla 28 10 20 2 Differentierad per kundgrupp! Signaler: • Våra inv/uh-projekt och felavhjälpningsinsatser behöver viktas per kundgrupp för maximerat utslag! • Datakvalitet för kundgrupp blir viktigare nästa period 5/7/2015 26 Olle Hansson Normvärden SAIDI och täthet 2016-2019 Modellen: • Kundtäthet som jämförelsefaktor ställer hårda krav på Stockholm • Stor derivata inom vissa intervall – slår hårt • Kablifiering ger högre normvärden (ok med högre SAIDI) 5/7/2015 27 Olle Hansson Speciella förhållanden som kan påverka leveranskvalite • Objektiva förutsättningar – Kabelnät och luftledningsnät har ofta olika normalvärden på avbrotten – Stadsnät med många små lägenheter eller landsbygdsnät med en dominerande andel fritidshus – Områden med stor andel fjärrvärme eller naturgas ser annorlunda ut – Väder – Skogliga förhållanden 28 Distribution Olle Hansson 2015-04-21 Avbrottsstatistiken • 29 Händelser av extrem karaktär kan ha påverkat statistiken Distribution Olle Hansson – Grov vandalisering. – Trädfällning av stor omfattning. – Av-grävningar i stor omfattning. – Mätarbyten. – Extremt väder. – Underskattning av antalet avbrott om andelen återinkoppling varit onormalt stort i samband med reparationsarbeten. – Bortfall av regionnät. 2015-04-21 Kvalitet i förhandsreglering – Ex Ante Läget 2015-04-21 30 2015-04-21 Distribution Olle Hansson Flera delar i kvalitetsregleringen 1. Krav på god kvalitet 2. Funktionskravet 3. Risk- och sårbarhetsanalyser 4. Prioritering av el-användare vid el-brist from 2011 5. Åtgärdsplan för att förbättra leveranssäkerheten 6. Information till kunderna om leveranssäkerheten 7. Avbrottsrapportering 8. Avbrottsersättning 9. Frekventa avbrott 10. Kvalitets-del i intäktsregleringen 11. Elkvalite 31 Rubrik 2015-04-21 Distribution Olle Hansson 2015-05-07 31 Ellagen kräver god kvalitet • Överföringen av el skall vara av god kvalitet. • En nätkoncessionshavare är skyldig att avhjälpa brister hos överföringen i den utsträckning kostnaderna för att avhjälpa bristerna är rimliga i förhållande till de olägenheter för elanvändarna som är förknippade med bristerna. • Föreskrifter om vilka krav som skall vara uppfyllda för att överföringen av el skall vara av god kvalitet • Alla kunder har samma rättigheter oavsett var inom koncessionerat område 32 Rubrik 2015-04-21 Distribution Olle Hansson 2015-05-07 32 Funktionskravet Gäller från år 2011 • En nätkoncessionshavare ska se till att avbrott i överföringen av el till en elanvändare aldrig överstiger tjugofyra timmar. • Gäller inte om avbrottet beror på något utanför kontrollansvaret 33 Rubrik 2015-04-21 Distribution Olle Hansson 2015-05-07 33 EI:s förslag till maximala avbrottstider Lastintervall (MW) >2≤5 >5 ≤ 20 >20 ≤ 50 >50 34 Rubrik 2015-04-21 Distribution Olle Hansson Avbrottstid vid normala återställningsförhållanden (timmar) Avbrottstid vid onormala återställningsförhållanden (timmar) 12 8 2 2 24 24 24 12 2015-05-07 34 Vad händer om det blir längre avbrott? • Ett brott mot funktionskravet kan i första hand resultera i ett tillsynsärende • Långa och många avbrott skall alltid rapporteras av företaget till EI med förklaring till vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. • Plan för ytterligare åtgärder! 35 Rubrik 2015-04-21 Distribution Olle Hansson 2015-05-07 35 Risk- och sårbarhetsanalyser • Ska upprättas årligen och lämnas till EI • Analys av leveranssäkerheten • Åtgärdsplan som visar hur leveranssäkerheten ska förbättras 36 Rubrik 2015-04-21 Distribution Olle Hansson 2015-05-07 36 Krav på information till kunderna • Elanvändarna ska informeras om leveranssäkerheten i elnätet 37 Rubrik 2015-04-21 Distribution Olle Hansson 2015-05-07 37 EI:s förslag till hur avbrott ska rapporteras till EI • Löpande rapportering av långvariga och omfattande avbrott • Årlig rapportering som underlag för bedömning av leveranskvaliteten i överföringen 38 Rubrik 2015-04-21 Distribution Olle Hansson 2015-05-07 38 Avbrottsersättningen • Om överföringen av el avbryts helt under en sammanhängande period om minst tolv timmar har elanvändaren rätt till avbrottsersättning. • Minst 900 kr • Högst 3 årskostnader per avbrott 39 Rubrik 2015-04-21 Distribution Olle Hansson 2015-05-07 39 Svaga incitament i kapitalkostnadsdelen • Föreslagen metod för att beräkna kapitalkostnaden ger svaga incitament för reinvesteringar • Skarp kvalitetsreglering behövs som komplement • Den totala kvalitetsregleringen ställer höga krav på elnätsföretagen • Frekventa avbrott skall säkra att alla kunder har rimlig kvalite – Fler än 11 avbrott per år är dålig kvalite – Färre än 4 avbrott per år är god kvalite 40 Rubrik 2015-04-21 Distribution Olle Hansson 2015-05-07 40 Kvalitetsreglering 2012-2015 • Första regleringsperioden: antalet avbrott och avbrottens längd • Elnätsföretagens historiska avbrott används som norm • Avbrotten ska ”omvandlas” till pengar 41 Rubrik 2015-04-21 Distribution Olle Hansson 2015-05-07 41 Regleringens styrsignaler • Löpande kostnader – Ökad bemanning under reglerperioden kompenseras inte i intäktsramen annat än om kvaliteten blir bättre 42 Rubrik 2015-04-21 Distribution Olle Hansson 2015-05-07 42 Konsekvenser • Elnätsföretag som har bra kvalitet får ingen ”uppsida” utan bara ”nedsida ” i kvalitetsregleringen 43 Rubrik 2015-04-21 Distribution Olle Hansson 2015-05-07 43 EI - inriktningen • Period 2012-2015 – – – • Period 2016– – – 44 Kvalitetsregleringen för den första perioden gör inte anspråk på att slå fast den samhällsekonomiska optimala nivån för ett enskilt nätföretag Kvaliteten för ett enskilt nätföretag ska inte försämras från dagens nivå Ge incitament för att förbättra kvaliteten utifrån dagens, 2006-2009, nivå på kvaliteten Lokalnät – SAIDI/SAIFI per kundtyp – Inkludera korta avbrott, <3min – Inför nyckeltalet CEMI – Gemensamt normvärde/grupp, vägning en viktig fråga Regionnät – ILE/ILEffekt per kundtyp – Inför normaliserat nyckeltal för korta och långa avbrott Stamnät – ILE/ILEffekt per kund – Aviserade avbrott bör ingå / Korta avbrott bör ingå – Normnivån beräknas från de fyra kalenderår som infaller två år innan tillsynsåret börjar. – Sätt fördelningsfaktor till 1,0 – Ny avbrottskostnadsundersökning per kundkategori – Nivå för kvalitetsjustering (tak/golv), borde innebära justering av WACC Distribution Olle Hansson 2015-04-21 Övrigt om kvalitetsreglering • Några iakttagelser • Övrigt – Lokalnätsägaren har bara ansvar för – Rimligt att använda samma eget nät värdering på lokalnät som regionnät för de större kunderna – Stadsnät med låga SAIDI kan få större avdrag än tillägg – Rimligt att använda samma beräkning av medeleffekt på – Regionnätsregleringen per regionnät dvs årsförbrukning/8760h uttagspunkt ENS! – Hur motivera att områden med högre belopp kWh/kund skall utsättas för större risk. 45 Distribution Olle Hansson 2015-04-21 K/I analys SAIDI 10 åtgärd felindikatorer i Ns Nivå Åtgärdskostnad er Påverkan kostnader för felavhjälpning och reparation Intäktsram Intäkter Regleringseffekter Summering Typ Installation av felindikatorer Reparationskostnader Kundkostnad enligt reglering Mindreförsäljning el Påverkan intäktsram CAPEX/OPEX Efterinstallera felindikatorer i nätstationer som inte är bestyckade med detta för att snabbare kunna identifiera felaktig kabelsträcka. Idag är ca 30% av nätstationerna i Sthlm utrustade med felindikatorer. Reparationspersonalen åker till Ns direkt för att identifiera vilken mellanspänningsträcka som berörs av avbrottet vilket reducerar inställelsetid. Minskad SAIDI ökar utrymmet för intäktshöjningar eller minskar behovet av intäktssänkningar. Avbrott resulterar i Icke Levererad energi. CAPEX full kompensering dag 1 på intäktsramen och OPEX med 4 års fördröjning ersättning med effektivitetetsavdrag Kvantifiera 1000 stationer som idag saknar felindikering Sparar 30 min för 2 man i restid och inställelsetid vid i snitt 170 avbrott på mellanspänningskabel berörande 1000 kunder per tillfälle. Sparar 30 min vid i snitt 170 avbrott på mellanspänningskabel berörande 1000 kunder per tillfälle vilket motsvarar 170x1000x30min/5100 00 kunder = 10 min på SAIDI Förutsätt jämn förbrukning av el över årets timmar och en genomsnittlig årsförbrukning på 16000 kWh/år och kund 1000 stationer och 170 mellanspänningsavbrott för totalt 170000 kunder varav några kunder förekommer oftare än en gång. Prissätt Beräknad kostnad 30 ksek per station och total årlig driftkostnad på 300 ksek 550:-/h inkl bil. 1,3 kr/kundmin Rörlig intäktsminskning, 10 öre/kWh elnät Stockholm. IR från CAPEX år 1 30x,06+30/40= 2,6 ksek/år IR från OPEX 0 ksek Värde 30 msek i CAPEX och 300 ksek i OPEX 93,5 ksek/år 6,63 msek/år i lägre kvalitetsjustering. 170000kunderx0,5h/8760hx 16000kWhx10öre/kWh = 16 ksek/år 2,6 msek år 1 eller 1,8 msek/år som annuitet. Blir färre avbrott med grävgruppen vilket kan reducera antalet med betydligt. Minskat resande och därmed lägre miljöpåverkan. Beror på kundkategori men här sätts snitt 1,3 kr/kundmin. Exkl tredje part kostnad. Uteblivna intäkter men det finns säkert en del återvändande last. Ingen på verkan på intäkter genom att IR oförändrad även omförlusterna minskar något vilket vi får behålla 50% av. Beskriv Kommentar Pay-off X,Y år CAPEX -30 msek OPEX -0,2 msek/år IR + 1,8 msek/år Kvalite +6,6 msek/år 30 msek/(-0,2+1,8+6,6) = 3,6 år
© Copyright 2024