Skåne län 2015

Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2015 ­
– 33 fönster till bostadsmarknaden i Skåne
Titel: Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2015 – 33 fönster till bostadsmarknaden i Skåne
Utgiven av: Länsstyrelsen Skåne
Styrgrupp: Elisabet Weber (länsarkitekt), Gunvor Landqvist (chef enheten för social hållbarhet), Peter Cavala (samhällsbyggnadsdirektör)
Författare: Stina Westlin, enheten för samhällplanering
Copyright: Länsstyrelsen Skåne
Diarienummer: 400-15154-15
ISBN: 978-91-7675-009-4
Rapportnummer: 2015:21
Layout: Stina Westlin
Tryck: Länsstyrelsen Skåne
Utgivningsår: 2015 - upplaga 1 webbversion
Omslagsbild: Mats Runvall
Foto: Stina Westlin
Nyckelord: Bostadsmarknad
Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2015
- 33 fönster till bostadsmarknaden i Skåne
Förord
Skåne är en av Sveriges tre viktigaste tillväxtregioner. Näringslivet är väletablerat
med goda förutsättningar att utvecklas ytterligare. Att kunna tillfredsställa
invånarnas behov av bra bostäder är en grundförutsättning för Skånes tillväxt och
medborgarnas välfärd.
Skånes bostadsmarknad har under de senaste tio åren präglats av brist på vissa typer
av bostäder i vissa lägen. Det saknas små hyresrätter i stort sett samtliga kommuner i
Skåne. I de större städerna efterfrågas alla typer av bostäder men framförallt i ”attraktiva” lägen. Skånes befolkning förväntas öka med runt 103 000 invånare fram till
2023, d.v.s. en ökning med i genomsnitt cirka 10 000 individer per år. De som flyttar
till Skåne är främst unga vuxna och nysvenskar. För att möta bostadsbehovet behöver
det tillföras ytterligare 6 000 bostäder per år till Skånes bostadsbestånd. I denna siffra
har inte behovet utifrån den ackumulerade bostadsbristen räknats in. Under 2014
byggdes cirka 4 600 bostäder, vilket är betydligt fler än tidigare år, men inte tillräckligt för att täcka behovet hos den ökande befolkningen.
Det är många olika faktorer som ligger till grund för den bostadsmarknad vi har
idag. Enligt de skånska kommunerna är det främst ekonomiska förutsättningar och
marknaden som är orsaken till att det inte byggs mer. Alla skåningar har inte heller
betalningsförmåga för att kunna efterfråga det nybyggda. Flyttkedjorna är det som
skapar möjlighet att frigöra de billiga bostäderna. En god rörlighet på bostadsmarknaden är viktig för att de unga vuxna och de socioekonomiskt svaga grupperna ska kunna
få tillgång till en egen bostad.
Skåne i juni 2015
Margareta Pålsson Landshövding i Skåne län
Elisabet Weber
Länsarkitekt i Skåne län
Syftet med denna rapport är att ge en aktuell bild av läget på bostadsmarknaden i
Skåne, men också att belysa bredden på bostadsproblematiken. En av de viktigaste
slutsatserna är att det inte finns en ”quick fix” eller universallösning på bostadsbristen,
då förutsättningarna i Sveriges och i Skånes olika hörn skiljer sig väsentligt åt från
varandra. Frågan är såväl strukturell som platsspecifik. Utmaningen för kommunerna
är att utveckla samarbetet internt och externt kring bostadsfrågorna.
Vi vill rikta ett varmt tack till Skånes samtliga 33 kommuner som besvarat årets
bostadsmarknadsenkät, deltagit vid telefonintervjuer och tagit emot oss vid de
kommunbesök som genomförts under hösten 2014 och våren 2015. Uppgifterna i
rapporten bygger på kommunernas svar i bostadsmarknadsenkäten (statens enkät om
bostadsförsörjningsplanering) och utgör en självskattning. Länsstyrelsens roll är att se
till att alla kommuner svarar på enkäten samt att sammanställa resultatet i en rapport.
Bakgrundsfakta bygger även på statistik från framförallt Statistiska centralbyrån.
Vi hoppas att Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2015 ska ge kommunerna i Skåne
inspiration att aktivt arbeta vidare med bostadsfrågor och planering, att utveckla sitt
arbete med riktlinjer för bostadsförsörjningen samt att se kommunen som en del i en
större region. Vi hoppas också att rapporten ska bidra till fortsatta konstruktiva samtal
mellan alla parter, samtal som leder fram till kreativa förslag på vad som kan göras för
att få en fungerande bostadsmarknad i Skåne län.
Länsstyrelsen Skåne
Innehållsförteckning
FÖRORD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
1. Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
- Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2015
1.1 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
1.2 Om rapporten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
1.3 Bostadsmarknadsbarometer för Skåne december 2014 . . . . . . . . . 12
2. Demografi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
- Vem bor i länet, vem flyttar in och vem flyttar ut?
2.1 Skånes befolkning fortsätter öka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
2.2 Skåne har en tilltagande total nettoflyttning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
2.3 Åldersstrukturen förändras markant . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
3. Arbetsmarknad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
- Hur påverkas bostadsmarknaden av arbetsmarknaden och tvärtom?
3.1 Tillgång på bostäder är en förutsättning för företagsetableringar,
arbetstillfällen, tillväxt och medborgarnas välfärd . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
3.2 God tillgänglighet ger möjlighet till pendling och distansarbete . 20
4. Bostadsmarknad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
- Hur ser bostadsmarknaden ut i Skåne och för olika grupper?
4.1 Ännu ingen ljusning på bostadsmarknaden i Skåne . . . . . . . . . . . . .
4.2 Kommuner med underskott på bostäder ökar även i år . . . . . . . . .
4.3 Underskottet på bostäder drabbar många . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.4 Unga vuxna och studenter vill ha bostad nu . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.5 Nyanlända personer har svårt att få ett eget boende . . . . . . . . . . .
4.6 Alltför många hemlösa trots insatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.7 Sämre bostadsläge för personer med funktionsnedsättning . . . . .
4.8 En mångfald av boendeformer behövs för den åldrande
befolkningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
22
23
25
26
29
30
33
34
5. Bostadsbyggande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37
- Vad byggs och vad behöver byggas i Skåne?
5.1
5.2
5.3
5.4
5.5
6
Det befintliga bostadsbeståndet måste nyttjas bättre . . . . . . . . . . .
Bostadsbyggandet ökade men inte tillräckligt . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Stor skillnad mellan förväntat och faktiskt byggande . . . . . . . . . . .
Ekonomiska faktorer hindrar skånskt bostadsbyggande . . . . . . . . .
Kommunerna ser ett brett behov av bostäder . . . . . . . . . . . . . . . . . .
38
39
41
42
43
5.6 Kommunerna planerar bygga fler hyresrätter . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
5.7 Allmännyttans roll allt viktigare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45
6. Verkstad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .47
- Vem gör vad på bostadsmarknaden?
6.1
6.2
6.3
6.4
Många berörda aktörer på bostadsmarknaden . . . . . . . . . . . . . . . . .
Kommunerna - Har planmonopolet och verktygen . . . . . . . . . . . . .
Länsstyrelsen - Ger råd, information och tar fram underlag . . . . . .
Regeringen - Stiumulerar bostadsbyggandet . . . . . . . . . . . . . . . . . .
48
49
55
58
7. ”33 fönster till bostadsmarknaden i Skåne” . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60
- Fakta om de 33 Skånska kommunernas bostadsmarknader
7.1 Kommunala faktatexter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61
8. Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97
8.1 Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98
9. Bilagor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99
9.1 Tabell över befolkningsutvecklingen per kommun . . . . . . . . . . . . .
9.2 Tabell över bostadsmarknadsläget per kommun . . . . . . . . . . . . . . .
9.3 Tabell över bostadsbyggandet per kommun . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9.4 Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar . .
9.5 Förordning om regionala bostadsmarknadsanalyser och
kommunernas bostadsförsörjningsansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
100
101
102
103
104
Bostadsmarknadsanalys 2015
1. Inledning
– Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2015
77
1.
Inledning
Länsstyrelsen Skåne
1.1 Sammanfattning
bostäder, varav över hälften utgörs av hyresrätter. Historiskt sett är
det dock vanligt att kommunerna överskattar de kommande årens
nyproduktion. Det som hindrar bostadsbyggandet i Skåne är enligt
kommunerna främst ekonomiska faktorer.
Bostadsmarknadsläget i Skåne 2014 (BME 2015)
Antalet kommuner som i årets enkätsvar anger underskott på
bostäder totalt sett ökade från 20 till 22 kommuner. Den upplevda
bristen på hyresrättslägenheter är fortfarande akut och aktuell i
länet, oavsett om kommunerna uppger brist, balans eller överskott
på bostäder. Allmännyttan bygger allt fler lägenheter men säljer
också av delar av beståndet. Under 2014 bidrog allmännyttan med
ett tillskott på över 700 lägenheter. Gapet mellan utbud och efterfrågan ser ut att fortsätta öka i Skåne, främst p.g.a. oväntat stor
befolkningsökning. Det är svårt att sia om hur bostadsmarknaden
kommer att utvecklas framöver då befolknings- och byggprognoserna är något osäkra.
En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för att kunna
skapa ett attraktivt och långsiktigt hållbart Skåne – såväl ekonomiskt
som socialt och miljömässigt.
Länets befolkning fortsätter växa och ökade med 14 839 personer
under 2014. Jämfört med befolkningsökningen 2013 är det en
ökning med 35 procent. Den beror till stor del på en tilltagande
invandring. Enligt den regionala befolkningsprognosen når den
årliga befolkningsökningen sin kulmen 2016, för att sedan successivt
avta fram till 2023. SCB:s nationella prognos pekar dock på en
fortsatt tilltagande befolkningsökning de kommande åren. I genomsnitt kan Skåne förvänta sig en befolkningsökning med drygt 10 000
nya invånare per år, där cirka hälften kommer från andra länder.
Länet står inför ett antal demografiska utmaningar som innebär
framförallt stora grupper unga vuxna och äldre. Det behövs ett
fortsatt fokus på unga vuxnas situation på bostadsmarknaden. Likaså
på att öka antelet tillgängliga bostäder för de äldre. Bostadssituationen för gruppen nysvenskar kräver också särskilt fokus.
Den pågående urbaniseringen påverkar bostadsförsörjningen i
Skånes kommuner på olika sätt, då befolkningsutvecklingen kommer
att se olika ut för kommunerna beroende på var de ligger geografiskt
- nära en storstad, universitetsstad, goda kommunikationer eller
inte. I Skåne är det framförallt länets tre största städer Malmö, Lund
och Helsingborg som står för huvuddelen av befolkningstillväxten.
Det är också där den största andelen av bostadsbyggandet sker.
Det byggs bostäder i Skånes samtliga 33 kommuner. Det färdigställdes drygt 4 600 bostäder i Skåne under 2014, vilket är en
ökning med 18 procent jämfört med 2013. Trots detta ligger
bostadsbyggande på historiskt låga nivåer och det som byggs räcker
inte till för att fylla behovet. Det årliga bostadsbehovet i Skåne
uppgår till runt 6 000 bostäder grovt räknat. I denna siffra har
hänsyn inte tagits till den ackumulerade bristen på bostäder. Kommunernas planerade bostadsbyggande för åren 2015-2016 visar på en
fortsatt ökning och förväntas uppgå till så mycket som 11 710
8
För att öka bostadsbyggandet i Skåne måste fler kommuner i länet
bli bättre på att utveckla arbetssätt och metoder samt använda de
verktyg de redan har till sitt förfogande i arbetet med bostadsförsörjningen. Ett av de viktigaste verktygen är kommunens riktlinjer för
bostadsförsörjning, som ska upprättas minst en gång varje mandatperiod i enlighet med bostadförsörjningslagen. Enligt svaren i årets
enkät är det endast 14 av Skånes 33 kommuner som har aktuella
riktlinjer för bostadsförsörjningen. Glädjande nog är det ett stort
antal kommuner i länet som just nu påbörjar eller är igång med att ta
fram nya riktlinjer. Kommunerna bör i sitt arbete även lägga fokus
på hur det befintliga bostadsbeståndet kan nyttjas på bästa sätt.
Ett väl utvecklat transportsystem är viktigt för Skånes del, för att
binda ihop och utjämna skillnader i länets olika delar. Transportsystemet är också viktigt för att skapa en sammanhållen arbetsmarknadsregion. På så sätt kan Skånes fulla potential användas till
bostads- och sysselsättningstillväxt som går i takt med befolkningsökningen. Med utökade arbetsmarknadsregioner och förbättrade
kommunikationer har inte bostadsmarknaden någon tydlig kommungräns. Det krävs därför en ökad samverkan mellan kommunerna
men också mellan samtliga berörda aktörer inom länet för att uppnå
en förbättrad samsyn kring bostadsfrågorna, vilket i sin tur kan leda
till ett ökat bostadsbyggande i Skåne.
Bostadsmarknadsanalys 2015
Sammanfattning av kommunernas och Länsstyrelsens framtida utmaningar
Kommunens utmaningar
!
Utmaning 1: Ha aktuella riktlinjer som sätter bostadskonsumenterna i fokus!
• Ha aktuella riktlinjer för bostadsförsörjningen som strävar mot
att uppnå det nationella bostadspolitiska målet om ”en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven”.
• Se till att alla samhällsgruppers behov beaktas i den
kommunala bostadsplaneringen.
• Ta inte bara hänsyn till kommuninvånarnas behov i form av
antal lägenheter och storlek på boendet i planeringen och
byggandet av nya bostäder, utan också till bostadskundens
betalningsförmåga.
• Synliggör hur de föreslagna bostäderna kompletterar det
befintliga bostadsbeståndet.
Utmaning 2: Se det kommunala bostadsbehovet i ett
större geografiskt sammanhang!
• Lyft blicken och se det kommunala bostadsbehovet i ett större
delregionalt sammanhang. Alla kommuner delar såväl bostadsmarknad som arbetsmarknad med sina närmaste grannkommuner.
översiktsplanen, tydliggöra kommunens markpolitik för marknaden genom att anta en markpolicy, införa intresseregister för
markanvisningar m.m.
• Låt riktlinjerna för bostadsförsörjningen utgöra ett underlag i
den kommunala översiktsplaneringen och därmed skapa tydliga
och långsiktiga spelregler för bostadsbyggandet.
Utmaning 4: Stärk samverkan på alla plan!
• Dialog och samverkan är centralt i planering för bostadsförsörjningen, såväl internt inom kommunen som externt med
andra aktörer som byggherrar, allmännyttan, privata fastighetsägare, entreprenörer, banker, mäklare, konsulter, intresseorganisationer, medborgare m.fl.. Samverkan med grannkommuner och
regionala aktörer ger en god bild av de faktorer som kan påverka
den egna kommunens bostadsmarknad.
Länsstyrelsens utmaningar
• Att länsstyrelsen tillhandahåller relevanta kunskaps- och
planeringsunderlag i syfte att stödja kommunerna i deras arbete
med riktlinjer för bostadsförsörjning och med översiktsplanering.
• Att länsstyrelsen utvecklar sitt arbete att samordna kommunernas arbete med riktlinjer för bostadsförsörjning och med
översiktsplanering.
Utmaning 3: Verka för långsiktiga spelregler på
bostadsmarknaden!
• Att länsstyrelsen ger tydliga och samlade besked i tidiga
skeden.
• Sträva mot att synliggöra, vara transparent och ansvara för ett
långsiktigt handlande i bostadsförsörjningsarbetet. Detta kan
bl.a. ske genom att skapa en fungerande organisation kring
bostadsförsörjningsfrågorna inom kommunen, formulera
kommunala mål och anta kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen, väga in bostadsfrågorna i den kommunomfattande
• Att länsstyrelsen via bostadsmarknadsanalysen sänder
aktuella signaler till regeringen om läget på den skånska
bostadsmarknaden.
9
Länsstyrelsen Skåne
1.2
Om rapporten
1.
Inledning
Bostadsmarknadsanalys 2015
Länsstyrelserna har uppdraget att ta fram en skriftlig rapport där
bostadsmarknaden i länet analyseras.1 I rapporten ska även en
uppföljning göras om kommunerna lever upp till sitt lagstadgade
bostadsförsörjningsansvar och om länsstyrelsen har lämnat råd,
information och underlag för kommunernas planering av bostadsförsörjningen.2 Likaså ska rapporten redovisa och analysera hur samordningen av bostadsförsörjningsplaneringen hanterats såväl inom
som mellan kommuner och regionalt.3
Det är Boverket som ansvarar för att varje år ta fram den bostadsmarknadsenkät (BME) som skickas ut till Sveriges samtliga 290
kommuner. Boverket har inför årets utskick sett över enkätens
upplägg och innehåll. Länsstyrelsens uppgift är att följa upp och
kvalitetssäkra enkätsvaren samt att sammanställa resultatet i en
regional bostadsmarknadsanalys (BMA). Analysen överlämnas till
Boverket senast den 15 juni. Boverket gör sedan en nationell sammanställning över läget på bostadsmarknaden Sverige.
Bostadsmarknadsanalysens innehåll baseras på kommunernas svar
i bostadsmarknadsenkäten. Det är med andra ord kommunernas
egna uppskattningar som ligger till grund för resultaten i enkäten.
Det är oftast kommunledningskontoret, samhällsbyggnadsförvaltningen, socialförvaltningen och det kommunala bostadsbolaget som
deltar i arbetet med att fylla i enkätens sex delar. Då det ännu inte
finns ett enhetligt och standardiserat sätt för samtliga kommuner att
inhämta information samt att tolka och bedöma kommunens
situation, så finns det risk för att bilden av bostadsmarknaden i länet
inte blir helt rättvisande. Enkäten utgör dock ett tillräckligt gott
underlag för att se trender och förändringar på bostadsmarknaden
över tid.
10
Förordning om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar
§
1 § I denna förordning finns bestämmelser om regionala bostadsmarknadsanalyser och bestämmelser som kompletterar lagen
(2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar.
2 § Länsstyrelsen ska i en skriftlig rapport analysera bostadsmarknaden i länet. Utöver en regional bostadsmarknadsanalys ska
rapporten innehålla en redovisning av
– hur kommunerna lever upp till kraven enligt lagen (2000:1383) om
kommunernas bostadsförsörjningsansvar,
– hur länsstyrelsen lever upp till kravet i 3 § lagen om kommunernas
bostadsförsörjningsansvar, och
– hur planeringen av bostadsförsörjningen samordnas inom kommunen, med andra kommuner och regionalt.
Rapporten ska lämnas till Boverket senast den 15 juni varje år.
3 § Boverket ska stödja länsstyrelserna i deras arbete med att
– analysera bostadsmarknaderna, och
– lämna råd, information och underlag till kommunerna för deras
planering av bostadsförsörjningen.
Boverket ska årligen i en skriftlig rapport redovisa sin verksamhet
enligt första stycket. I rapporten ska Boverket även sammanfatta och
analysera rapporterna enligt 2 §. Rapporten ska lämnas till
regeringen.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012.
1. SFS (2011:1160): Förordning om regionala bostadsmarknadsanalyser och
kommunernas bostadsförsörjningsansvar.
2. SFS (2000:1383): Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar.
3. SFS (2011:1160): Förordning om regionala bostadsmarknadsanalyser och
kommunernas bostadsförsörjningsansvar.
Bostadsmarknadsanalys 2015
Rapportens innehåll och läsanvisning
Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys utgör ett regionalt kunskapsunderlag om bostadssituationen i länet och hur bostadsmarknaden
har utvecklats de senaste åren. I årets analys har extra fokus lagts på
att genom faktatexter beskriva de olika förutsättningar som råder på
bostadsmarknaden i Skåne och i de 33 kommunerna.
Rapporten inleds med en sammanfattning samt med översiktlig
information om bostadsmarknaden i Skåne i årets ”Bostadsmarknadsbarometer 2014” (kapitel 1). Därefter följer en kort redovisning
av Skånes befolkningsutveckling (kapitel 2) och hur arbetsmarknaden ser ut idag (kapitel 3). En genomgång sker sedan av de grupper
som behöver uppmärksammas särskilt vad gäller tillgång till bostäder (kapitel 4). Efter det presenteras information om bostadsbyggandet 2014 och hur bostadsbyggandet kommer att se ut de närmaste
två åren (kapitel 5).
Rapporten beskriver sedan ett antal aktörer på bostadsmarknaden, med fördjupningar kring kommunens roll och verktyg
och länsstyrelsens uppdrag inom bostadsförsörjningsområdet. Här
ges också en återrapportering till Boverket och Regeringen enligt
uppdrag i lag och förordning. Sedan presenteras en översiktlig bild
av den nya regeringens initiativ för att lösa bostadsbristen i Sverige
(kapitel 6). Rapporten avslutas med faktatexter om bostadsmarknaderna i Skånes 33 kommuner (kapitel 7).
Genom rapporten redovisas och analyseras tydliga trender,
tendenser och eventuella problem inom området. Varje kapitel ska
kunna läsas fristående, vilket innebär att vissa uppgifter därför kan
återkomma i flera kapitel.
Bostadsmarknadsanalysen som inspiration och underlag
Rapporten vänder sig till såväl Boverket och regeringen som till olika
berörda aktörer t.ex. kommuner, kommunala bostadsbolag, byggföretag med flera som är intresserade av och kan påverka bostadsmarknadens utveckling i Skåne. Svaren i enkäten brukar även
efterfrågas av forskare, högskolor och universitet, bransch- och
intresseorganisationer samt av media.
Boverket och Länsstyrelsens förhoppning är att enkäten och
rapporten ska sätta fokus på viktiga frågor inom området och utgöra
en inspiration och ett underlag för olika kommunala diskussioner
och dokument t.ex. riktlinjer för bostadsförsörjningen och
översiktsplaner.
Se enkäten och bostadsmarknadsanalysen som
en möjlighet och ett inspel i bostadsdebatten!
!
Bostadsmarknadsenkäten och bostadsmarknadsanalysen kan
bl.a. utgöra:
• En möjlighet att få ett regionalt perspektiv på
bostadsfrågorna.
• Ett tillfälle att få en samlad bild av läget i kommunen och
kunna jämföra med andra kommuner.
• En möjlighet för kommunerna att samla förvaltningarna
kring en gemensam tvärsektoriell fråga.
• Ett tillfälle för kommunerna att träffa Länsstyrelsen och
prata bostadsfrågor och tvärtom.
Målsättningen är även att rapporten ska utgöra en utgångspunkt för en regional diskussion bland alla berörda aktörer
kring hur en långsiktigt hållbar utveckling på bostadsmarknaden i Skåne kan uppnås.
11
Länsstyrelsen Skåne
1.3 Bostadsmarknadsbarometer för Skåne december 2014
Demografiska indikatorer 2014 4
Befolkningsmängd
Skånes befolkning ökade under 2014 till 1 288 908 personer. Befolkningsökningen under året uppgick till
14 839 personer, vilket kan jämföras med år 2013 då Skånes befolkning ökade med 10 981 personer.
Födelsenetto
Av Skånes befolkningsökning 2014 utgjordes 3 997 av ett födelseöverskott (15 750 födda och 11 753
döda), jämfört med 2013 då födelsenettot uppgick till 3 523 personer.
Flyttnetto
Totalt flyttnetto i Skåne år 2014 låg på 10 769 personer. Av dessa utgjorde 2 398 ett flyttnetto mot andra
delar av Sverige medan 8 371 personer utgjordes av ett flyttnetto gentemot länder utanför Sverige. År
2013 låg flyttnettot på 7 460 personer (inrikes flyttnetto 1 481 personer och utrikes flyttnettot 5 979
personer).
4. SCB (2015): Statistikdatabasen:
Befolkningsstatistik. (2015-05-12 och
2014-04-26).
5. Tillväxtanalys (2015): www.
tillvaxtanalys.se/sv/statistik/
nystartade-foretag/nystartadeforetag/2015-04-01-nystartadeforetag-fjarde-kvartalet-2014.html
(2015-05-12).
Nystartade företag
Antalet nystartade företag i Skåne 2014 var 9 876 stycken, vilket var något högre än år 2013 då motsvarande siffra låg på 9 837 stycken (39 färre).5
6. Örestat (2015): www.orestat.se/sv/
oresundsdatabasen-svensk.
(2015-05-12).
Sysselsättningsgrad
Skåne hade en sysselsättningsgrad på 72,9 procent av befolkningen i arbetsför ålder fjärde kvartalet
2014, vilket kan jämföras med 72,8 procent fjärde kvartalet 2013.6
7. Örestat (2015): www.orestat.se/sv/
oresundsdatabasen-svensk.
(2015-05-12).
Arbetslöshetsgrad
Skåne hade en arbetslöshet på 9,4 procent av befolkningen i arbetsför ålder fjärde kvartalet 2014, vilket
kan jämföras med 9,6 procent fjärde kvartalet 2013.7
Genomsnittslön/medellön
I Sverige låg den genomsnittliga månadslönen på 30 600 kronor per månad 2013, vilket kan jämföras med
29 800 kr 2012.8 Den genomsnittliga löneökningen för 2014 uppskattas till cirka 2,8-2,9 procent 9, vilket är
en liten ökning jämfört med 2013 då löneökningen låg på 2,6 procent.10
8. SCB (2015): Statistikdatabasen:
Arbetsmarknad > Lönestrukturstatistik. (2015-05-12).
9. Medlingsinstitutet (2015): www.mi.
se/files/PDF-er/konjloner/Mar2015/
Preldefmars2015.pdf. (2015-05-12).
10. Medlingsinstitutet (2014): www.
mi.se/lonestatistik/. (2014-04-26)
11. Regionfakta (2015): www.
regionfakta.com/Skane-lan/
Utbildning/Utbildningsniva-befolkningen-25-64-ar/. (2015-05-12 och
2014-03-19).
12. Bostadmarknadsenkät 2015.
12
Arbetsmarknadsindikatorer 2014
Lönepåslag
Utbildningsnivå
Av Skånes befolkning mellan 25-64 år har nästan 21 procent en 3-årig gymnasieutbildning och över en
fjärdedel, 25,2 procent, en eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre. Skåne ligger 2014 strax
under riksgenomsnittet vad gäller gymnasial utbildningsnivå, men något högre vad gäller eftergymnasial
utbildningsnivå. Jämfört med motsvarande siffror för 2013 syns en liten ökning inom båda grupperna.11
Konsumentindikatorer 2014
Bostadsbehov/
bostadsefterfrågan
I BME 2015 bedömer 22 kommuner i Skåne att det råder underskott på bostäder totalt sett i kommunen
(detta är en självskattning). Det är en ökning med 2 kommuner sedan föregående år. Nästan samtliga
kommuner, 32 av 33, uppger att det främst är små hyresrätter i storleken 1-3 rok som efterfrågas.12
Bostadsmarknadsanalys 2015
Trångboddhet
Hemlöshet
Av de intervjuade männen och kvinnorna i ”Folkhälsorapporten för Skåne 2013” uppger cirka 3 procent att
de är trångbodda. Andelen hushåll med trångboddhet är högst i den yngsta åldergruppen (18-34 år) och
lägst i den äldsta åldersgruppen (65-80 år). I gruppen 18-34 år syns en tydlig minskad upplevd trångboddhet från 2004 till 2008, men sedan sker en ökning igen fram till 2013. Övriga åldersgrupper har ett
konstant lågt procenttal.13
Hemlösheten i Skåne uppgick till 4 934 personer i Socialstyrelsens senaste nationella kartläggning 2011.14
Rapporter och media ger efter 2011 olika nya bilder kring utvecklingen av antalet hemlösa i Skåne. En ny
kartläggning av hemlösheten i Sveriges kommuner av Socialstyrelsen kommer inte ske det närmaste året.
Marknadsindikatorer 2014
13. Region Skåne (2013): Folkhälsorapport 2013.
14. Socialstyrelsen (2011): Hemlöshet
och utestängning från bostadsmarknaden 2011.
15. Ekonomifakta (2015): www.
ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/
Tillvaxt/. (2015-05-12 och
2014-05-19).
16. Ekonomifakta (2015): www.
ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/
Finansiell-utveckling/Styrrantan/
(2015-05-12).
Konjunktur
BNP-tillväxten i Sverige år 2014 blev högre än väntat. Jämfört med 2013 ökade BNP med 2,1 procent.
Motsvarande siffra för föregående år var 1,5 procent.15
17. SEB (2015): seb.se/privat/lana/
bolan-och-rantor/bolanerantor/
rantehistorik-bolan. (2015-05-12).
Räntor
Såväl reporäntan (ca -0,25 procent)16 som tremånadersräntorna (ca 2,2 procent) och femårsräntan (ca 2,7
procent) ligger mycket lågt och sjönk ytterligare under 2014 jämfört med räntenivåerna 2013.17
18. SCB (2015): Statistikdatabasen:
Boende, byggande och bebyggelse
(2015-05-12)
Byggkostnader
Byggkostnaden/bostadsarea för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus har ökat i Stor-Malmö från
21 580 kr (2012) till 21 996 kr (2013). Byggkostnaden/bostadsarea för nybyggda ordinära flerbostadshus
har också ökat i Stor-Malmö från 26 581 kr (2012) till 28 342 kr (2013).18
Bostadspriser
Priserna på bostadsrätter i Stor-Malmö ökade med 9 procent 2014 och hade ett medelpris på 21 198 kr/
kvm. Priserna på villor i Stor-Malmö ökade med 2 procent under 2014 och hade ett medelpris på
3 050 000 kr. Jämfört med Stockholms- och Göteborgsområdet är prisutvecklingen i Stor-Malmö svag.19
Indikatorer för bostadsbyggandet 2014 (SCB 2014-12-31)
Antal beviljade bygglov
Antalet beviljade bygglov i Skåne uppgick 2013 till totalt 723 stycken, varav 659 var för bostadshus och 64
för fritidshus. Motsvarande siffror för 2013 var totalt 602 beviljade bygglov varav 540 var för bostadshus
62 för fritidshus. 20
Ny bebyggelse
Antalet färdigställda lägenheter i nybyggda hus i Skåne uppgick under 2014 till totalt 4 631, varav 3 561
var i flerbostadshus och 1 070 var småhus. Motsvarande siffror för 2013 var totalt 3 913, varav 2 565 var i
flerbostadshus och 1 348 var småhus. 21
Tillskott i det befintliga
flerbostadsbeståndet genom
ombyggnad
Under 2014 tillkom 280 lägenheter i Skåne genom ombyggnad inom flerbostadshusbeståndet, vilket är
202 fler än 2013 då 78 lägenheter tillkom på detta sätt. Det är framför allt hyresrätter som tillkommit. Det
är en markant ökning som skett mellan de två åren, men det är fortfarande tal om förhållandevis få
lägenheter. 22
Minskning av antalet
lägenheter genom rivning
Under 2014 minskades inte flerbostadsbeståndet i Skåne genom rivning. 2013 revs däremot 60 lägenheter (hyresrätter). 23
19. Svensk Mäklarstatistik (2015):
http://maklarstatistik.se/pressmeddelande/pm-2015-01-16.aspx.
(2015-05-12)
20. SCB (2015): Statistikdatabasen:
Boende, byggande och bebyggelse.
(2015-05-12 och 2014-04-26)
21. SCB (2015): Statistikdatabasen:
Boende, byggande och bebyggelse.
(2015-05-12 och 2014-04-26)
22. SCB (2015): Statistikdatabasen:
Boende, byggande och bebyggelse.
(2015-05-12 och 2014-04-26)
23. SCB (2015): Statistikdatabasen:
Boende, byggande och bebyggelse.
(2015-05-12 och 2014-04-26)
13
Länsstyrelsen Skåne
2.
Demografi
2. Demografi
– Vem bor i länet, vem flyttar in och vem flyttar ut?
14
Bostadsmarknadsanalys 2015
Figur 2.2 Förändring av folkmängden i Skåne 2013-2014 (SCB)
2.1 Skånes befolkning fortsätter öka
Osby
Båstad
Örkelljunga
Ängelholm
Östra
Göinge
Höganäs
Perstorp
Hässleholm
Åstorp
Procent
Bromölla
Klippan
Bjuv
Helsgingborg
Figur 2.2 Förändring av folkmängden i Skåne 2013-2014 (SCB)
1,7 - 2,0
Svalöv
1,3 - 1,6
Höör
Kristianstad
0,9 - 1,2
Landskrona
18000
16000
Eslöv
0,5 - 0,8
Hörby
-0,2 - 0,4
Kävlinge
Osby
Båstad
Antal
Lomma
Lund
Staffanstorp
Burlöv
Örkelljunga
Ängelholm
14000
Höganäs
Perstorp
12000
Tomelilla
Svedala
Vellinge
Skurup
Hässleholm
10000
Procent
Bromölla
Klippan
Bjuv
1,7 - 2,0
Utrikes nettoflyttningar
Svalöv
8000
Landskrona
6000
1,3 - 1,6
Höör
Kristianstad
Inrikes nettoflyttningar
Eslöv
Naturlig folkökning
0,9 - 1,2
0,5 - 0,8
Hörby
-0,2 - 0,4
Kävlinge
4000
Figur 2.2: Förändring av folkmängden i Skånes kommuner
2013-2014 i procent
Simrishamn
Källa: (SCB)
Lomma
Lund
Staffanstorp
Burlöv
2000
Sjöbo
Malmö
0
Tomelilla
Svedala
-2000
Vellinge
Skurup
Årtal
Simrishamn
Ystad
Trelleborg
Åstorp
Helsgingborg
Sjöbo
Malmö
Östra
Göinge
Ystad
Figur 2.3 Förändring av folkmängden i Skåne under 25 år 1988-2013 (SCB)
Trelleborg
Osby
Båstad
Figur 2.1: Befolkningsökningen i Skåne 1990-2014.
Källa: SCB
Örkelljunga
Ängelholm
Östra
Göinge
Höganäs
Perstorp
Hässleholm
Åstorp
Bromölla
Klippan
Bjuv
Helsgingborg
Figur 2.3 Förändring av folkmängden i Skåne under 25 år 1988-2013 (SCB)
Svalöv
20,1 - 29,9
Höör
Kristianstad
10,1 - 19,9
Landskrona
Skånes befolkning ökade med 14 839 individer 2014
24
Den sista december 2014 uppgick Sveriges befolkning till 9 747 355
personer, vilket innebär en ökning med 102 491 personer jämfört
med december 2013. Enligt SCB:s prognos kommer Sveriges
befolkning att öka till runt 10 miljoner invånare år 2018. För Skånes
del innebär det en genomsnittlig befolkningsökning på cirka 10 000
invånare per år.
Under 2014 ökade befolkningen i Skåne med 14 839 invånare och
uppgick vid årsskiftet 2013/2014 till sammanlagt 1 288 908 personer (figur 2.1). Befolkningsökningen 2014 var betydligt större än
året dessförinnan. Procentuellt sett ökade Skånes befolkning med
1,2 procent, vilket är något högre än riksgenomsnittet (figur 2.2 och
Båstad
2.3 i marginalen). Den största ökningen hade Malmö med 5 113
Örkelljunga
Ängelholm
personer, därefter kom Helsingborg med 2 355
personer
och Lund
Höganäs
med 1 677 nya invånare. Endast en kommun hade en befolkningsHässleholm
Perstorp
Åstorp
minskning 2014 och det var Simrishamns kommun.
Bjuv
Helsgingborg
Staffanstorp
Vellinge
Lomma
Ystad
Staffanstorp
Sjöbo
Malmö
Svedala
Östra
Göinge
Vellinge
Bromölla
Tomelilla
Skurup
Simrishamn
Ystad
Trelleborg
Procent
30,1 - 35,3
20,1 - 29,9
Kristianstad
10,1 - 19,9
0,1 - 10,0
-8,6 - 0,0
Tomelilla
Skurup
-8,6 - 0,0
Lund
Burlöv
Sjöbo
Malmö
24. SCB (2015): Statistikdatabasen - Befolkningsstatistik (2015-05-11)
Svedala
0,1 - 10,0
Hörby
Kävlinge
Klippan
Av Skånes befolkningsökning 2014 berodde 3 997 på födelseöverSvalöv
Höör
skott (15 750 födda och 11 753 döda), 8 371 på flyttnetto gentemot
Landskrona
länder utanför Sverige (18 239 inflyttade och 9 868 utflyttade)
och
Eslöv
Hörby
2 398 på flyttnetto mot andra delar av SverigeKävlinge
(21 696 inflyttade och
Lund
Lomma
19 298 utflyttade).
Burlöv
Eslöv
Osby
Procent
30,1 - 35,3
Figur 2.3: Förändring av folkmängden i Skånes kommuner
1988-2013 i procent
Simrishamn
Källa: (SCB)
Trelleborg
15
Länsstyrelsen Skåne
Flyttning till/från övriga Sverige
180
Göinge
Flyttning till/från Perstorp
övriga Sverige
Hässleholm
Åstorp
1930
0
134
Eslöv
Lund
30
230
60
Bromölla
180
Tomelilla
Skurup
Simrishamn
Ystad
Kristianstad
Trelleborg
Hörby
Flyttning till/från utlandet
Sydvästra Skåne
Nordvästra Skåne
Sydöstra Skåne
Nordöstra Skåne
1
Lomma
1240
1930
Nordöstra Skåne
Burlöv
Staffanstorp
Figur 2.5: Nettoflyttningar
medelvärden
2008-2012
Sjöbo
110
(Perstorps Malmö
kommun ingår sedan år 2014 i Nordvästra Skåne och Skurups
Tomelilla
Simrishamn
kommun i Sydvästra
Skåne).
Svedala
Skurup
Källa: SCB, bearbetat av Region Skåne,
därefter av Länsstyrelsen Skåne
Ystad
4990
Trelleborg
Begrepp
Flyttning till/från utlandet
310
Antal
40
4990
Kävlinge
Sydöstra Skåne
Sjöbo
60
0
134
520
Vellinge
110
70
Svedala
Höör
200
Malmö
Svalöv
Vellinge
7000
Staffanstorp
Klippan
Landskrona
Hörby
0
Hässleholm
13
Lomma
Burlöv
Bjuv
Helsgingborg
Nordvästra Skåne
Östra
Göinge
Eslöv
Perstorp Lund
Åstorp
Kristianstad
40
Ängelholm
Kävlinge
Sydvästra Skåne
Höör
310
Dessa nivåer varierar från år till år. Variationerna kan bland annat
bero på hur många personer det finns i de mest flyttbenägna
åldrarna 20-30 år (figur 2.4), tillgången på utbildningsplatser samt
läget på arbets- och bostadsmarknaden. Den inrikes nettoinflyttningen till Skåne har varit förhållandevis liten de senaste åren. Detta
beror framförallt på att utflyttningen till andra län ökat och inflyttningen minskat något. Förklaringen till detta kan vara svårigheten
att hitta arbete och bostad i länet. (figur 2.5)
70
Svalöv
Örkelljunga
Landskrona
Höganäs
Bromölla
Osby
200
Skåne hade 2014 en inrikes nettoinflyttning på 2 398 personer.
Inflyttningen till Skåne från övriga riket (21 696 personer) var med
andra ord större än utflyttningen (19 298 personer). Detta kan
jämföras med 2013 då nettoinflyttningen låg på 1 481 (20 211
inrikes inflyttningar och 18 730 inrikes utflyttningar).25
Båstad
Klippan
Bjuv
Helsgingborg
1240
Demografi
Den inrikes nettoinflyttningen till Skåne ökade
2.
Osby
Örkelljunga
Figur 2.5 Nettoflyttningar medelvärden
2008-2012 (SCB, bearbetatÖstra
av Region Skåne)
Ängelholm
Höganäs
6000
520
Båstad
230
2.2 Skåne har en tilltagande total
nettoinflyttning
Figur 2.5 Nettoflyttningar medelvärden 2008-2012 (SCB, bearbetat av Region Skåne)
5000
Nettoflyttning
4000
Läs mer
Flyttstudie Skåne 2015
- En analys av inomregionala, inrikes och
utrikes flyttare i Skåne
län.
3000
Utrikes inflyttare
2000
Inrikes inflyttare
1000
0
Ålder
5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100115
Figur 2.6 Inrikes och utrikes inflyttares åldersstruktur i genomsnitt 2008-2012
Figur 2.4: Inrikes och utrikes inflyttares åldersstruktur i genomsnitt
(SCB)
2008-2012.
Källa: (SCB)
Region Skåne (2015)
25. SCB (2015): Statistikdatabasen - Befolkningsstatistik (2015-05-11)
16
Antalet inflyttade minus utflyttade. Vid nettoinflyttning är
inflyttningen större än utflyttningen och motsvarande är
utflyttningen större än inflyttningen vid nettoutflyttning.
Nettoflyttningar kan delas in i inrikes nettoflyttningar inom
Sverige och utrikes nettoflyttningar som avser flyttrelationen
med utlandet.
Naturlig folkökning eller folkminskning
Födda minus döda.
Bostadsmarknadsanalys 2015
Den utrikes nettoinflyttningen till Skåne ökade
Skåne hade en utrikes nettoinflyttning år 2014 på 8 371 personer
(inflyttade från utlandet 18 239 och utflyttade till utlandet 9 868),
vilket kan jämföras med 5 979 personer 2013 (inflyttade från
utlandet 16 182 och utflyttade till utlandet 10 203).26 Invandrarna är
den grupp som under de senaste åren stått för den största delen av
Skånes folkökning. Framtida förändringar i migrationen är svåra att
förutse då de påverkas av oro, krig och ekonomiska förhållanden i
olika delar av världen. Även den svenska migrationspolitiken är
avgörande för hur många som tillåts invandra till Sverige. (figur 2.5)
6000
5000
Antal personer
4000
3000
2.3 Ålderstrukturen
förändras markant
Enligt Skånes befolkningsprognos år 2014-2023 kommer Skånes åldersstruktur förändras ganska markant. Antalet barn i förskole- och
grundskoleåldern förväntas tillta till följd av det ökade barnafödandet. De stora barnkullarna som föddes i slutet av 1990 lämnar
gymnasieåldern och går vidare till högre studier, arbete och till att
bilda familj. Antalet personer i arbetsför ålder 20-64 år förväntas
öka delvis på grund av inflyttningen till länet. Gruppen som är äldre
mellan 65-79 år förväntas också öka med nästan 20 procent fram till
år 2023. Fler lever allt längre, vilket gör att även gruppen som är 80
år eller äldre ökar i antal.28 (figur 2.7)
2000
Från Danmark till Skåne
160 000
1000
Från Skåne till Danmark
140 000
0
Läs mer
Skånes befolkningsprognos år 2014-2023.
2060
2013
1960
120 000
Region Skåne (2014)
100 000
Figur 2.6: Flyttningar mellan Skåne och Danmark 1998-2012.
Källa: Örestat
80 000
Under 2000-talet har den utrikes nettoinflyttningen till Skåne
främst förklarats med anhöriginvandring i kombination med en ökad
invandring från Danmark. Efter invigningen av Öresundsbron år
2000 fram till år 2006 sexdubblades invandringen från Danmark till
Skåne. Under de senaste sju åren har nivån successivt sjunkit, även
om invandringen från Danmark fortfarande är stor (figur 2.6). En
anledning till den ökade och sjunkande invandringen var bostadspriserna i Köpenhamnsområdet i kombination med bra och billiga
bostäder inom pendlingsavstånd på den skånska sidan av Öresund.
Flyttningarna över sundet kommer troligtvis att hålla i sig även i
framtiden och utgöra en betydande del av Skånes flyttutbyte med
utlandet.27
40 000
60 000
20 000
0
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
55
60
65
70
75
80
85
90
95 100+
Figur 2.7: Befolkningens åldersstruktur i Sverige 1960 och 2013 samt
prognos år 2060.
Källa: SCB
26. SCB (2014): Statistikdatabasen - Befolkningsstatistik
27. Region Skåne (2013): Skånes befolkningsprognos 2013-2022 – Bilaga Antaganden
28. Region Skåne (2014): Skånes befolkningsprognos 2014-2023
17
Länsstyrelsen Skåne
3.
Arbetsmarknad
3. Arbetsmarknad
– Hur påverkas bostadsmarknaden av arbetsmarknaden och tvärtom?
18
Bostadsmarknadsanalys 2015
3.1 Tillgång på bostäder är en
förutsättning för företagsetableringar, arbetstillfällen,
tillväxt och medborgarnas
välfärd
Skåne är en viktig tillväxtregion i Sverige
Skåne är en av Sveriges tre viktigast tillväxtregioner. Näringslivet är
väletablerat med goda förutsättningar att utvecklas ytterligare. Att
kunna tillfredsställa människors och företags behov av bra bostäder
är en grundförutsättning för Skånes tillväxt och medborgarnas
välfärd. För att Skånes attraktionskraft ska kunna upprätthållas och
öka, behövs en väl fungerande bostadsmarknad som stödjer länets
långsiktiga utveckling. I detta sammanhang är det särskilt viktigt att
bristen på bostäder inte hämmar företagens möjlighet att etablera sig
i länet och att rekrytera rätt personal, eller för den delen studenters
(d.v.s. vår framtida arbetskrafts) möjlighet att finna en bostad i länets
universitets- och högskoleorter.
Tillväxt sker i stort sett i hela länet men
förvärvsfrekvensen är låg
Skåne är en region som växer, både vad gäller befolkning och
arbetstillfällen. Tillväxten sker i stort sett i hela länet. Arbetsgivarna
är optimistiska inför framtiden, trots att osäkerheten kring utvecklingen är fortsatt stor. Åldersfördelningen bland Skånes befolkning
ger länet en betydande fördel, då en stor andel av invånarna befinner
sig i de förvärvsarbetande åldrarna 15-74 år. Den skånska arbetsmarknaden är dock dålig på att använda den potential som finns i
arbetskraften, vilket förvärvsfrekvensen i Skåne visar - 72,1 procent
jämfört med riket 77,1 procent (2013).29
Trots att antalet sysselsatta i Skåne har ökat det senaste decenniet
har sysselsättningsgraden förblivit låg. En förklaring till detta är att
befolkningsmängden ökat betydligt snabbare än antalet arbeten.
Orsaken till att arbetslösheten ökat är bland annat att lågutbildade
ungdomar inte får jobb och att arbetskraft med utländsk bakgrund
har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Långvarig arbetslöshet
och tidig förtidspensionering är två viktiga faktorer som påverkar
andelen förvärvsarbetande. Den som saknar fast anställning bedöms
hårdare såväl som blivande hyresgäst som vid en kreditprövning
inför ett husköp. Faktorer som rör sysselsättningsgraden i länet och
invånarnas ojämnställda ekonomiska förutsättningar kommer att
påverka efterfrågan på bostäder i länet nu och i framtiden, likaså vad
som efterfrågas och var i Skåne.
Frågor om ekonomi påverkar möjligheten att
efterfråga, behålla och byta bostad
Att kunna efterfråga, behålla och byta bostad är för de flesta hushåll
en fråga om ekonomi. Den ekonomiska utvecklingen har under
senare år medfört att många människor fått det bättre, samtidigt
som inkomstklyftorna i samhället vuxit. Bostadsmarknaden påverkas
av en mängd olika ekonomiska faktorer där betalningsförmåga,
betalningsvilja, boendekostnad, möjlighet att få bolån, amorteringskrav och reavinstskatt är några som påverkar bostadssökande,
bostadsägare och de som vill byta bostad.
Hyresrättens betydelse för
en dynamisk arbetsmarknad
Nima Sanandaji
Läs mer
Hyresrättens betydelse
för en dynamisk
arbetsmarknad.
Hyresgästföreningen
(2013)
29. Örestat (2015): www.orestat.se/sv/oresundsdatabasen-svensk (2015-05-12).
19
Länsstyrelsen Skåne
3.2 God tillgänglighet ger möjlighet
till pendling och distansarbete
Bebyggelsen måste förtätas i kollektivtrafiknära lägen
Arbetsmarknad
För att minska det ökande trycket på vägnäten kan befintliga
stadsstrukturer förtätas och integrerade stadsmiljöer byggas i
kollektivtrafiknära lägen. Denna strategi ökar inte bara skåningarnas
God tillgänglighet kopplas ofta ihop med en regions eller kommuns
pendlingsmöjligheter med kollektivtrafik (vilket minskar koldioxidFigur
3.7
Arbetsmarknadsregioner
i Skåneminskad
samt huvudsakliga
pendlingsstråk
2013
(Region
Skåne, beattraktivitet och tillväxt. Tillgänglighet innebär möjligheter att på
utsläppen p.g.a.
bilköring),
den minskar
också
utspridningarbetad av Länsstyrelsen Skåne)
olika sätt överbrygga geografiska avstånd. Såväl transportinfraen av bebyggelse utanför tätorterna,
vilket gynnar hushållningen
Älmhult
Hallands&
struktur, som lokaliserings-/bebyggelsestruktur och användning av
med Sveriges
och Europas bästa jordbruksmark.
Kronobergs län
Båstad3.7 - Arbetsmarknadsregioner
Osby
Figur
i Skåne samt huvudsakliga
pendlingsstråk 2013 (Region Skåne, beinformationsteknologi berörs. Ett väl utvecklat transportsystem är
arbetad av Länsstyrelsen Skåne)
Örkelljunga
Ängelholm
viktigt för Skånes del, för att binda ihop och utjämna skillnader i
Östra
Göinge
Höganäs
länets olika delar. Transportsystemet är också viktigt för att skapa en
Hässleholm
Perstorp
sammanhållen arbetsmarknadsregion. På så sätt kan Skånes fulla
Åstorp
Bromölla
potential användas till bostads- och sysselsättningstillväxt som går i Helsgingborg Bjuv Klippan
Sölvesborg
takt med befolkningstillväxten.
Danmark
Höör
Älmhult
Hallands- &
Kronobergs län
Båstad
Ängelholm
3.
Osby
Örkelljunga
Östra
Göinge
Höganäs
Hässleholm
Perstorp
Åstorp
Danmark
Svalöv
Kollektivtrafiken binder ihop Skånes bostadsmarknad
och arbetsmarknad
stationsnära läge
Länsstyrelsen i Skåne / Skånetrafiken / Region Skåne / Trafikverket
1
Läs mer
Stationsnära läge
med Vägledning.
Länsstyrelsen Skåne
(2010)
20
Skånes arbetsmarknad är idag huvudsakligen indelad i tre arbetsmarknadsregioner, d.v.s. Malmö-Lund-Helsingborg, KristianstadHässleholm och Osby-Älmhult. Det finns även en stor potential i
arbetsmarknaden Malmö-Köpenhamn. Förutsättningarna är bra för
att kollektivtrafikförsörja stora delar av länet, bland annat med
utgångspunkt i den finmaskiga flerkärniga ortsstrukturen. Redan
idag finns möjlighet - mer eller mindre utvecklad - att pendla mellan
Skånes kommuner, vilket ger skåningarna en flexibilitet i valet av
bostadsort, studieort och arbetsort. (figur 3.1)
Kollektivtrafikförsörjningen måste stärkas ytterligare
Pendlingsmöjligheterna i länet är goda men det finns ett utvecklingsbehov vad gäller såväl underhåll av järnvägen som trängseleffekter,
tidturtäthet och möjlighet till pendling på obekväma arbetstider. För
att gynna ett ökat bostadsbyggande och en långsiktigt hållbar
utveckling och tillväxt behöver kollektivtrafiken inom men även till
och från Skåne byggas ut ytterligare.
Kristianstad
Kristianstad
Eslöv
Kävlinge
Eslöv
Kävlinge
Lomma
Arbetsmarknadsregioner
Hörby
Älmhult
Arbetsmarknadsregioner
Kristianstad-Hässleholm
Lund
Staffanstorp
Vellinge
Malmö
Älmhult
Malmö-Lund-
Sjöbo
Malmö
Danmark Lund
Staffanstorp
Tomelilla
Svedala
Sjöbo
Pendling
Pendling
Hörby
Lomma
Burlöv
Danmark
Sölvesborg
Höör
Svalöv
Landskrona
Landskrona
Burlöv
Bromölla
Klippan
Bjuv
Helsgingborg
Skurup
Helsingborg
Simrishamn
Trelleborg
Tomelilla
Svedala
Kristianstad-Hässleholm
Malmö-LundHelsingborg
Ystad
Simrishamn
Ystad
Skurup
Figur
3.1: Arbetsmarknadsregioner
i Skåne samt huvudsakliga pendlingsVellinge
stråk 2013 Trelleborg
(Region Skåne, bearbetad av Länsstyrelsen Skåne)
Ett väl utvecklat bredband gör hela Skåne till en attraktiv
bostads- och arbetsmarknad
Tillgång till bredband är viktigt för såväl boende som företagare i
Skåne, lika viktigt som väg- och elnät. Ett snabbt bredbandsnät är en
central faktor för att kunna utveckla hela länet. Med ett väl utbyggt
bredbandsnät i Skåne ökar möjligheterna att arbeta på distans
hemifrån, vilket även minskar mängden arbetsrelaterade resor.
Bredband öppnar också upp för att på ett enklare sätt kunna bo,
arbeta och driva företag i delar av Skåne där kollektivtrafikförsörjning i dagsläget inte är så god och där bostadspriserna är lägre
än i de större städerna.
Bostadsmarknadsanalys 2015
4.
Bostadsmarknad
- Hur ser bostadsmarknaden ut i Skåne och för olika grupper?
2121
Länsstyrelsen Skåne
Bostadsmarknad
Gapet i siffror (SCB)
4.
4.1 Bostadsmarknad
Ännu ingen ljusning
– på
Hurbostadsmarknaden
ser läget ut på bostadsmarknaden
i Skåne?
i Skåne
Befolkningsökning
4.
Gapet mellan utbud och efterfrågan växte även 201430
Maj 2014
Låst läge på
bostadsmarknaden
Marknadsrapport
Läs mer
Låst läge på
bostadsmarknaden
Behandlar de ekonomiska aspekterna på
bostadsmarknaden.
Boverket (2014)
22
År 2013
År 2014
10 981
14 839
Påbörjade lägenheter
3 283
4 145
Färdigställda lägenheter
3 913
4 631
Skånes befolkningsökning uppgick 2014 till 14 839 personer, vilket
är en ökning med 35 procent jämfört med befolkningsökningen
Differens påbörjade och
443
486
färdigställda
lägenheter
2013. Antalet färdigställda lägenheter i nybyggda hus uppgick samma
år till 4 631 stycken, vilket är en ökning med 18 procent jämfört
Antal nya invånare per
2,9
3,2
med antalet färdigställda lägenheter 2013. En ny lägenhet byggdes
nybyggd lägenhet
per 3,2 nya invånare. Detta är en försämring jämfört med 2013 då
motsvarande siffra låg på 2,9. Gapet mellan utbud och efterfrågan är
stort idag (figur 4.1). Det är dock svårt att avgöra hur situationen
30. SCB (2015): Statistikdatabasen - Befolkningsstatistik (2015-05-11).
kommer att se ut de närmaste åren, då kommunernas byggprognoser
31. Region Skåne (2014): Skånes befolkningsprognos 2014-2023.
ser positiva ut men historiskt sett alltid varit överskattade och då
32. SCB (2015): Statistikdatabasen - Befolkningsstatistik (2015-06-02)
31
32
Figur 4.1 Skånes
folkökning,
antalet
påbörjade
lägenheter 1975-2014 samt antalet
och nationell
nivå pekar
ut
befolkningsprognoserna
på regional
olika framtidsscenarios.
färdigställda lägenheter 2000-2014 (SCB)
18000
16000
14000
12000
10000
8000
6000
4000
2000
0
Antal
Skånes folkökning
Färdigställda lägenheter
Påbörjade lägenheter
Årtal
Figur 4.1: Skånes folkökning, antalet påbörjade lägenheter 1975-2014 och antalet färdigställda lägenheter 2000-2014.
Källa: SCB
Bostadsmarknadsanalys 2015
4.2 Kommuner med underskott
på bostäder ökar även i år
kommun uppgav överskott och de resterande 16 balans. I år kan en
ökning noteras igen i antalet kommuner som uppger att de har underskott på den lokala bostadsmarknaden totalt sett. Antalet når dock inte
samma höga antal som under perioden 2004-2012. (figur 4.2)
Underskott på bostäder betyder olika saker i olika
kommuner
30
Kommunernas bedömning av ”balans” eller ”obalans” på bostadsmarknaden kan betyda olika saker beroende på vilken typ av kommun det
rör sig om. Obalans i en storstadskommun motsvarar sällan den
obalans som råder i en landsbygdskommun. När en kommun uppger
underskott på bostäder, beror det oftast på att det är svårt att flytta
inom eller till kommunen. Bostadsbehoven i kommunen kan t.ex. ha
påverkats av förändringar i den demografiska strukturen eller av att
invånarantalet ökat på grund av flyttningar.
20
25
Antal kommuner
15
Underskott
10
Balans
5
Överskott
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
0
Årtal
Figur 4.2: Bostadsmarknadsläget i Skånes kommuner totalt sett 2000-2015.
Källa: BME 2000-2015
Bostadsbrist betyder inte alltid ett nybyggnadsbehov
Bostadsmarknadsläget i Skåne 2014
Oavsett om det handlar om obalans mellan antalet lägenheter på
marknaden och antalet bostadssökande, eller att utbudet inte motsvarar det som efterfrågas, utgör en brist på bostäder inte alltid samma
sak som nybyggnadsbehov. En noterad brist kan vara ett uttryck för en
dynamisk ekonomi. Ett ökat utbud kan uppstå genom en ökad omsättning av bostäder i beståndet. Det kan även vara så att man behöver få
till flyttkedjor för att möjliggöra eller underlätta generationsväxling i
olika delar av beståndet. Oavsett orsak till obalansen så kan det vara
nödvändigt med lokala insatser inom ramen för kommunernas bostadsförsörjningsansvar.
I BME 2015 uppger nio kommuner att det råder balans totalt sett på
den lokala bostadsmarknaden i kommunen. 22 kommunerna uppger
att de har underskott på bostäder, vilket är två kommuner fler än
föregående år. Båstads kommun har i år fått sällskap av Landskrona
kommun i att uppge ett överskott på bostäder totalt sett. Det är lika
många kommuner som föregående år d.v.s. 26 stycken som uppger att
de har ett underskott på bostäder i centralorten. Antalet kommuner
som uppger underskott på bostäder i kommunernas övriga delar har
ökat med två kommuner från nio till elva. (figur 4.2 samt 4.3 a-c)
Fler kommuner uppger underskott på bostäder
Under åren 2004-2012 präglades bostadsmarknaden i Skåne av stor
brist på bostäder. Cirka två tredjedelar av Skånes kommuner uppgav
under denna period att de hade brist på bostäder i den årliga bostadsmarknadsenkäten. I BMA 2013 skedde en kraftig förändring i svaren
då hälften av kommunerna, d.v.s. 16 stycken, uppgav brist medan en
bostad för alla
Vem tar ansvar för att alla får en bostad?
Läs mer
Bostad för alla
- Vem tar ansvar för att
alla får en bostad?
SKL m.fl. (2014)
Kommunen får även göra en bedömning av hur bostadsmarknaden
kommer att se ut om fem år d.v.s. år 2019. Av 33 kommuner bedömde
13 kommuner att de kommer att ha en bostadsmarknad i balans totalt
sett, vilket är en ökning med 4 kommuner jämfört med idag. Antalet
kommuner som uppnår balans i centralorterna ökar till elva stycken
jämfört med dagens sex. Antalet kommuner som uppnår balans i
kommunens övriga delar ligger dock kvar på 21 stycken. (se även
kommunfaktatexterna sidan 60-96)
23
Länsstyrelsen Skåne
Båstad
Osby
Ängelholm
Begrepp
BME 2015
BME 2014
Örkelljunga
Figur 4.2a Bostadsmarknadsläget totalt sett
i Skåne 2014
Östra
Figur 4.2a Bostadsmarknadsläget totalt sett i Skåne 2015
Göinge
Höganäs
Perstorp
Åstorp
Balans och obalans
Osby
Höganäs
Perstorp
Balans innebär att
Svalöv
utbudet av bostäder
Höör
Kristianstad
motsvarar konsumenFigur 4.2a Bostadsmarknadsläget
totalt
sett
i
Skåne
2014
ternas behov och Landskrona
Eslöv
Hörby
efterfrågan.
Svalöv
Höör
Bromölla
Bromölla
Eslöv
Balans
Svedala
Kävlinge
Skurup
Kristianstad
Eslöv
Simrishamn
Ystad
Hörby
Kävlinge
Lund
Lomma
Balans
Sjöbo
Tomelilla
Höör
Landskrona
Underskott
Lund
Malmö
Bromölla
Överskott
Hörby
Staffanstorp
Bjuv
Helsgingborg
Överskott
Kävlinge
Burlöv
Klippan
Svalöv
Kristianstad
Landskrona
Lomma
Hässleholm
Perstorp
Åstorp
Klippan
Bjuv
Östra
Göinge
Höganäs
Hässleholm
Åstorp
Helsgingborg
Örkelljunga
Ängelholm
Östra
Göinge
Figur 4.3a - Totalt sett
Osby
Båstad
Örkelljunga
Ängelholm
Klippan
Bjuv
Helsgingborg
Båstad
Hässleholm
Burlöv
Staffanstorp
Sjöbo
Malmö
Underskott
Svedala
Tomelilla
Skurup
Simrishamn
Ystad
xxx
Obalans på bostads-Båstad
Osby
Lund
marknaden innebär att
Lomma
det är överskott eller Burlöv
Staffanstorp
Figur 4.3a: Bostadsmarknadsläget totalt sett i kommunen 2013 (BME 2014) och 2014 (BME 2015).
Örkelljunga
Ängelholm
Sjöbo
Figur 4.2b Bostadsmarknadsläget centralort sett i Skåne 2014
Figur 4.2b Bostadsmarknadsläget centralort i Skåne 2014
underskott på bostäder i
Östra
Göinge
Malmö
förhållande till Höganäs
behov och
Tomelilla
Hässleholm
Simrishamn
Svedala
Perstorp
efterfrågan.
Skurup
Vellinge
Vellinge
Trelleborg
x.
Trelleborg
Antalet kommuner 2014 som uppger
en obalans med ett underskott på
Överskott bostadsmarknaden i hela kommunen är
Balans
22 stycken d.v.s. en ökning med två
Underskott
kommuner sedan 2013. Två kommuner
uppger i år att de har överskott på
bostadsmarknaden, vilket också är en
ökning sedan 2013. Resterande nio
kommuner rapporterar balans.
Båstad
Osby
Åstorp
Ystad
Underskott på bostäder
Klippan
Vellinge
Bjuv
Trelleborg
Helsgingborg
innebär att behov och
efterfrågan är större än
Svalöv
Höör
utbudet. Har kommunen
Kristianstad
underskott på bostäder
är
Landskrona
Figur 4.2a Bostadsmarknadsläget
totalt sett i Skåne 2014
det till exempel svårt att
Eslöv
Hörby
flytta till eller inom
Kävlinge
kommunen.
Höganäs
Perstorp
Osby
Båstad
Örkelljunga
Ängelholm
Östra
Göinge
Svalöv
Höör
Bromölla
Bromölla
Kristianstad
Balans
Hörby
Burlöv
Staffanstorp
Svedala
Vellinge
Båstad
Lomma
Balans
Sjöbo
Malmö
Skurup
Svalöv
Tomelilla
Simrishamn
Ystad
Kristianstad
Eslöv
Hörby
Kävlinge
Lund
Lomma
Burlöv
Staffanstorp
Sjöbo
Malmö
Underskott
Svedala
Trelleborg
Vellinge
Tomelilla
Skurup
Simrishamn
Ystad
Trelleborg
Osby
Lund
Höör
Landskrona
Överskott
Lund
Lomma
Bromölla
Underskott
Kävlinge
Klippan
Bjuv
Helsgingborg
Överskott
Landskrona
Eslöv
Hässleholm
Perstorp
Åstorp
Klippan
Bjuv
Helsgingborg
Östra
Göinge
Höganäs
Hässleholm
Åstorp
Överskott på bostäder
Burlöv
Staffanstorp
innebär att det ständigt
Figur 4.3b:
Bostadsmarknadsläget i kommunernas centralorter/innerstan 2013 (BME 2014) och 2015.
Örkelljunga
Sjöbo
Ängelholm
Figur 4.2c Bostadsmarknadsläget Skåne kommunernas övriga delar 2015
Figur 4.2a Bostadsmarknadsläget Skåne kommunernas övriga delar 2014
Östra
finns fler lediga hyresMalmö
Göinge
Tomelilla
Höganäs
bostäder eller bostäder
till
Simrishamn
Svedala
Hässleholm
PerstorpSkurup
salu än vad som efterfråYstad
gas. Att det finns out- VellingeÅstorp
Klippan
Trelleborg
hyrda lägenheter
i något Bjuv
Helsgingborg
Bromölla
enstaka bostadsområde
Överskott
behöver inte innebära att
Svalöv
Höör
Balans
Kristianstad
Underskott
Överskott
den lokala bostadsmarkLandskrona
naden som helhet har
Balans
Eslöv
Hörby
överskott.
Båstad
Osby
Båstad
Örkelljunga
Ängelholm
Höganäs
Perstorp
Osby
Höganäs
Perstorp
Bjuv
Helsgingborg
Bromölla
Bromölla
Svalöv
Svalöv
Höör
Eslöv
Hörby
Lomma
Burlöv
Lomma
Lund
Burlöv
Staffanstorp
Sjöbo
Malmö
Svedala
Kävlinge
Vellinge
Sjöbo
Malmö
Tomelilla
Skurup
Lund
Staffanstorp
Simrishamn
Ystad
Trelleborg
Underskott
Svedala
Vellinge
Tomelilla
Skurup
Simrishamn
Ystad
Trelleborg
Lund
Staffanstorp
Figur 4.3c: Bostadsmarknadsläget i övriga kommundelar 2013 (BME 2014) och 2014 (BME 2015).
Sjöbo
Malmö
Svedala
Vellinge
Kristianstad
Hörby
Kävlinge
Kävlinge
24
Höör
Kristianstad
Landskrona
Eslöv
Lomma
Klippan
Bjuv
Helsgingborg
Landskrona
Burlöv
Hässleholm
Åstorp
Klippan
Tomelilla
Skurup
Ystad
Simrishamn
Figur 4.3c - Övriga kommundelar
Östra
Göinge
Hässleholm
Åstorp
Antalet kommuner som 2014 uppger
obalans med underskott på bostadsÖverskott marknaden i centralorten/innerstan
Balans
ligger kvar på 26 kommuner precis som
Underskott
2013. Utöver detta är det en kommun
som angett obalans överskott och det
är Landskrona kommun. Resterande
sex kommuner uppger balans.
Örkelljunga
Ängelholm
Östra
Göinge
Figur 4.3b - Centralort
Örkelljunga
Ängelholm
Det antal kommuner som anger en
obalans och ett underskott på bostäder
Överskott i kommunens övriga delar har ökat från
Balans
Underskott nio 2013 till elva stycken 2014. En
kommun uppger obalans överskott,
d.v.s. Hörby kommun. 21 kommuner
uppger balans på bostadsmarknaden i
kommunens övriga delar.
Bostadsmarknadsanalys 2015
4.3
Underskottet på bostäder
drabbar många
Situationen skiljer sig åt i olika kommuner
Underskottet på bostäder i Skåne gör att vissa samhällsgrupper har
svårt att få en bostad som passar just deras behov. Personer inom
dessa grupper riskerar att hamna utanför bostadsmarknaden p.g.a.
bostadsbristen. Bristen på bostäder kan dock innebära olika saker i
skilda typer av kommuner och innebär inte alltid ett
nybyggnadsbehov.
I kommuner som ligger i storstadsregioner är inflyttningen ofta
stor. Underskottet på bostäder kan där snabbt leda till trångboddhet
eller att personer hamnar utanför bostadsmarknaden. I dessa
kommuner behöver det byggas mer och varierat. En stor andel av de
som flyttar in till kommunerna är emellertid unga vuxna och
ekonomiskt svaga hushåll, som inte har möjlighet att efterfråga den
nyproduktion som byggs idag. För dessa grupper blir bostäder i det
befintliga beståndet och andrahandskontrakt de enda alternativen.
I mindre kommuner handlar det kanske framförallt om att
komplettera och anpassa bostadsbeståndet efter de behov som finns
utifrån pågående demografiska förändringar inom den befintliga
befolkningen. Exempelvis att bygga billiga hyresrätter till ungdomar
som vill flytta hemifrån, eller att tillgänglighetsanpassa beståndet
efter den åldrande befolkningens behov.
Grupper som har svårt att få bostad enligt kommunerna
Årets enkätsvar i BME visar tydligt att det är mycket svårt för såväl
nyanlända personer som ungdomar att få en bostad i Skåne. Båda
dessa grupper låg högt redan i förra årets enkätundersökning, men
har ökat ytterligare. I stort sett samtliga kommuner i Skåne har
problem med att förse gruppen nyanlända med bostäder. Antalet
kommuner har ökat med sju stycken (från 25 till 32) sedan förra
året. Detta kan delvis förklaras av en ökad mängd flyktingar, men
också av den hårdnande konkurrensen kring små hyresrätter. Nästan
lika många kommuner (28 stycken) anger att det är underskott på
bostäder för ungdomar, vilket är en ökning med fyra kommuner
sedan förra året. Underskottet på bostäder för såväl unga vuxna som
studenter är fortsatt högt, vilket bl.a. har sin grund i den baby-boom
som ägde rum för drygt 20 år sedan, som gör att många ungdomar
nu debuterar på bostadsmarknaden. Vid en jämförelse med svaren i
förra årets BME har underskottet på bostäder 2014 även ökat för
grupperna funktionsnedsatta och äldre, men ligger på samma nivå
för gruppen studenter. (figur 4.4)
rapport 2014:33
rEGErINGSUppDraG
Etableringshinder
på bostadsmarknaden
Läs mer
Studenter
Äldre
Funktionsnedsatta
Ungdomar
BME 2008
Etableringshinder på
bostadsmarknaden
BME 2012
Boverket (2014)
BME 2015
Nyanlända/flyktingar
0
5
10
15
20
25
30
35
Antal
kommuner
Figur 4.4: Antal kommuner som anger underskott på bostäder för olika
grupper år 2007, 2011 och 2014
Källa: BME 2008, 2012 och 2015
!
Använd de kommunala verktygen!
Skånes kommuner behöver bli bättre på att använda de verktyg man
förfogar över i sitt arbete med bostadsförsörjningen, med målet att
planera så att alla grupper i samhället ges möjlighet till goda bostäder.
Fler kommuner behöver ta fram nya riktlinjer för bostadsförsörjningen,
ge tydliga direktiv till sitt kommunala bostadsföretag, styra upp så att
en viss andel av lägenheterna avsätts till bostadssociala ändamål,
samverka mer med privata fastighetsägare, skriva markanvisningsavtal
där kommunen styr upplåtelseformen e.t.c.
25
Länsstyrelsen Skåne
Bostadsmarkand
4.4 Unga vuxna och studenter
vill ha bostad nu
Bostadssituationen för unga vuxna och studenter
De unga vuxna drabbas hårt av bostadsbristen
4.
Situationen för de unga vuxna är i många fall akut och det kan
komma att bli värre framöver. En mycket stor ungdomsgrupp håller
på att etablera sig på den skånska bostadsmarknaden, vilket beror på
att det föddes många barn i början på 1990-talet. Under den
närmaste tioårsperioden förväntas även inflyttningen till Skåne ge
ett kontinuerligt tillskott av ungdomar och unga vuxna. Det generella flyttmönstret är att ungdomar flyttar från en mindre kommun
till en större, vanligen för att studera eller för att arbetsmarknaden
är mer gynnsam i storstadsområdena. Detta sätter särskilt stor press
på bostadsmarknaderna i storstadsregionerna och på de större
högskoleorterna, där det redan idag råder stor brist på bostäder för
unga. För Skånes del kommer pressen främst att öka på bostadsmarknaden i Malmö, Lund och Helsingborg.
Unga vuxnas boende
Hur bor unga vuxna?
Hur vill de bo?
Malmö och Lund 2015
Undersökning från Hyresgästföreningen
32 procent bor
med osäkra villkor
19 800
vill ha egen
bostad – men saknar det idag
13 300 bostäder behövs
för att täcka behoven
12 300 har svårt att klara
sina boendekostnader
Det behöver byggas 13 300 nya bostäder till de unga vuxna
i Malmö/Lund
Läs mer
Hur bor unga vuxna?
Hur vill de bo?
Hyresgästföreningen
(2015)
26
Foto: Eva Dalin
1
Så många som 19 800 unga vuxna i Malmö och Lund skulle vilja ha
en egen bostad, enligt Hyresgästföreningens senaste undersökning.
Det skulle behöva byggas cirka 13 300 nya bostäder för att täcka
detta behov. Idag är cirka 17 procent av de unga vuxna i Malmö och
Lund ofrivilliga ”mambos”, d.v.s. bor kvar hemma hos föräldrarna
fast de hellre skulle vilja flytta ut. Var tionde ung Malmö-Lundabo,
6 500 stycken, bor i andra hand (till detta ska läggas ett stort
mörkertal). 23 procent av de tillfrågade, cirka 12 000 unga vuxna,
säger att de har svårt att klara sina boendekostnader i Malmö och
Lund.33
Hyresrätten är oftast det enda alternativet för unga vuxna
och studenter
Hyresrätten är den första egna boendeformen för de flesta unga. Om
andelen hyresrätter minskar kan det leda till att färre ungdomar kan
etablera sig på den reguljära bostadsmarknaden. För unga vuxna,
som är i en etableringsfas i livet, är hyresrätten viktig för att kunna
flytta dit jobben och studiemöjligheterna finns. Unga har oftast lägre
inkomst, kortare och mindre trygga anställningar och ett litet
sparkapital, vilket också gör det svårt att få lån. Nybyggda lägenheter
och bostadsrätter utgör därför inte ett alternativ för de flesta unga
vuxna. Däremot är efterfrågan stor på små och billiga hyresrätter i
det befintliga beståndet, med en månadskostnad runt 4 000 kronor i
månaden. Det innebär att man klarar av att betala hyran och samtidigt får tillräckligt över för övriga vardagsutgifter.34
Bostadssituationen är ansträngd på universitets- och
högskoleorterna
Det stora antalet studerande har gjort att bostadssituationen idag är
mycket ansträngd på många universitets- och högskoleorter. Orsaken till det rekordhöga antalet studerande är de stora ungdomskullarna och situationen på arbetsmarknaden. Flera av lärosätena i länet
är belägna på orter som redan har brist på bostäder. Då de flesta
studenterna bor i en bostad i det ordinarie beståndet, förvärrar detta
den redan kritiska situationen. Varje terminstart är det ett stort
antal studenter som därför står utan bostad. Förhållandena var
tidigare särskilt svåra för de internationella studenterna, men denna
grupp har numera förtur. För att öka länets tillväxt och konkurrenskraft är det betydelsefullt med en välutbildad befolkning. En god
tillgång till bostäder för studenter är därför en angelägen fråga att
lösa för hela länet.
33. Hyresgästföreningen (2015): Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo?
34. Hyresgästföreningen (2012): Bostadsbristens landskap – Kalla fakta om folk och
hus i Skåne 2012.
Bostadsmarknadsanalys 2015
Unga vuxnas bostadssituation i Skåne enligt BME 2015
rknadsläget förUngdomar
ungdomar35i Skånes
kommuner
(färg)
därhar
har i flera
år toppat2013
listan
överoch
de kommuner
grupper som
er pågår (ja) (BME)
Båstad
Ängelholm
s
särskilt svårt att få bostad i Skåne. Det framgår i årets BME att allt
fler kommuner upplever ett underskott på bostäder för denna grupp,
Osby
28 kommuner 2014 jämfört
med 24 kommuner 2013 och 21 kommuner
2012 (figur 4.5). Åtta kommuner uppger att de har särskilda
Örkelljunga
Östra
ungdomsbostäder, tillsammans
drygt 1 200 stycken. Runt 800 av
Göinge
Hässleholm
dessa
bostäder ligger i Kristianstad och 350 i Malmö.
Perstorp
Figur 5.2 Bostadsmarknadsläget för ungdomar i Skånes kommuner 2013 (färg) och kommuner där
Åstorp
Bromölla
underlättande insatser pågår (ja) (BME)
Klippan
Bjuv
ngborg
Ja
Båstad
Svalöv
Osby
Örkelljunga
Höör
Ängelholm
Höganäs
Östra
Göinge
Kristianstad
Ja
Ja
Ja
Landskrona
Ja
Eslöv Ja
Hörby
Ja
Kävlinge
Svalöv
Höör
Kristianstad
Ja
Landskrona
Lomma
Burlöv
Staffanstorp
Ja
Eslöv
Lund
Lomma
Burlöv
Ja
Svedala
Ja
Skurup
Vellinge
Trelleborg
Ja Insatser pågår
Sjöbo
Ja Insatser pågår
Sjöbo
Ja
Ja
Svedala
Tomelilla
Tomelilla
Ystad
Skurup
Vellinge
Ja
Trelleborg
Ja
Underskott
Underskott
Lund
Staffanstorp
Malmö
Överskott
Ystad
Antal
kommuner
Lediga lägenheter för stora
Lediga små lägenheter för dyra
Det finns för få små lägenheter
BME 2014
Bostadsunderskott
BME 2015
0
5
10
15
20
25
Simrishamn
Ja
Simrishamn
för att underlätta
för ungdomar att
skaffa egen bostad.
för att underlätta
för ungdomar att
skaffa egen bostad.
Ja
Ja
Ja
Figur 4.5: Bostadsmarknadsläget för ungdomar i Skånes kommuner 2014
(färg) och kommuner där underlättande insatser pågår ( ja).
Källa: BME 2015
Precis som tidigare år framgår det i BME 2015 att den absolut
främsta anledningen till bostadsunderskottet för unga är bristen på
bostäder (24 kommuner). Underskottet gäller framförallt små och
billiga bostäder. I år har frågan om storleken på bostaden fått ett ökat
fokus, då totalt 31 kommuner uppger ”få små lägenheter” (20
kommuner) och ”för stora lägenheter” (elva kommuner) som
anledning till underskottet, vilket nästan är en fördubbling jämfört
med 2013. (figur 4.6)
35. Med ungdomar menar Boverket unga vuxna i åldern 19-25 år.
Skåne som bostadsmarknad
för studenter och unga.
30
Figur 4.6 De vanligaste orsakerna till varför det råder ett underskott på
bostäder för ungdomar.
Källa: BME 2014 och 2015
www.skane.se/strukturbild
Enligt enkätsvaren pågår det särskilda insatser för att underlätta
för ungdomar att skaffa en egen bostad i nio skånska kommuner,
vilket är en minskning med tre kommuner sedan förra året. De
kommunala insatserna för att tillmötesgå denna grupps bostadsbehov verkar vara begränsade, då få av de alternaiv som uppges är
ikryssade.
Balans
Hörby
Ja
Kävlinge
Ja
Malmö
Balans
Bromölla
Klippan
Bjuv
Helsgingborg
Ja
Överskott
Hässleholm
Perstorp
Åstorp
Utbud i områden ej attraktiva för…
Skåne som bostadsmarknad för studenter och unga.
Underskottet på bostäder för unga vuxna växer
Den vanligaste insatsen är att göra generella satsningar på
bostadsbyggande som även gynnar ungdomar (sju kommuner). Sex
kommuner säger att de producerar bostäder som riktar sig speciellt
till denna grupp, vilket styrks av att sju kommuner avser påbörja
nybyggnad/ombyggnad av ungdomsbostäder under 2015-2016
(tabell nedan). Andra kommunala insatser som nämns är att underlätta för två eller flera ungdomar att hyra en lägenhet gemensamt
eller att ge ut särskild bostadsinformation till ungdomar.
Bostadsbyggande
för unga vuxna (BME)
År 2015
År 2016
Totalt
162
150
Hyresrätter - privata
123
60
Hyresrätter - allmännyttan
9
60
Bostadsrätter
0
0
Ändring av byggnad
39
30
Annat
0
0
Läs mer
Skåne som bostadsmarknad för studenter
och unga
Region Skåne (2015)
27
Länsstyrelsen Skåne
Studenters bostadssituation i Skåne enligt BME 2015
Utbud i områden ej attraktiva för ungdomar
Antal
kommuner
Lediga lägenheter för stora
4.
Bostadsmarkand
Underskottet på bostäder för studenter är fortsatt högt
I Skåne finns över 12 600 studentbostäder enligt enkätsvaren i BME
2015.
Det äri 500
flerkommuner
än vad som
uppgavs
år (BME
Figur 5.3 Bostadsmarknadsläget för
studenter
Skånes
2014
(färg) föregående
och kommuner
där det
2014).
Tolv
kommuner
anger2014-2015
att de har(ja)
underskott
påbörjas särskilda studentbostäder
genom
nybyggnad
elleri Skåne
ombyggnad
(BME) på
bostäder för studenter, en kommun har överskott. Det är i stort sett
samma resultat som 2013,
men kommunerna som är berörda skiljer
Osby
Båstad
sig något åt mellan åren. Flertalet av kommunerna saknar högre
Örkelljunga
Ängelholm lärosäte men utgör grannkommun till en kommun med universitet
Östra
Göinge
Höganäs
eller
högskola.
(figur
4.7)
Figur 5.3 BostadsmarknadslägetHässleholm
för studenter i Skånes kommuner 2014 (färg) och kommuner där det
Perstorp
påbörjas särskilda studentbostäder genom nybyggnad eller ombyggnad 2014-2015 (ja) (BME)
Åstorp
Bromölla
Klippan
Bjuv
Osby
Båstad
Helsgingborg
Ja - 280 st
Örkelljunga
Ängelholm
Svalöv
Östra
Göinge
Höör
Höganäs
Kristianstad
Hässleholm
Perstorp
Ja - 280 st
Eslöv
Kävlinge
EN RAPPORT OM BOSTAD SBRISTEN BLAND UNGA
Lund
Kristianstad
Staffanstorp
Lomma
Burlöv
Staffanstorp
Ja - 15 st
Trelleborg
Skurup
Underskott
särskilda
studentbostäder
Ja Det påbörjas
Sjöbo
Tomelilla
Svedala
Trelleborg
Underskott
Överskott
Ja Det påbörjas särskilda
Lund
JaSjöbo
- 210 st
Malmö
Svedala
Balans
Balans
Hörby
Kävlinge
Vellinge
Vellinge
Höör
Eslöv
Ja - 210 st
Malmö
Ja - 15 st
Hörby
Svalöv
Landskrona
Lomma
Burlöv
Bromölla
Klippan
Bjuv
Helsgingborg
0 (12)
Efterlyses:
Fler hem för
unga vuxna
Överskott
Åstorp
Landskrona
Skurup
Ystad
Tomelilla
Simrishamn
Simrishamn
genom
nybyggnation eller ombyggnad 2015 -2016
+ antal lägenheter.
studentbostäder genom
nybyggnation eller ombyggnad 2015 -2016
+ antal lägenheter.
Ystad
Figur 4.7: Bostadsmarknadsläget för studenter i Skånes kommuner 2014
(färg) och kommuner där det påbörjas särskilda studentbostäder genom
nybyggnad eller ombyggnad 2014-2015 ( ja).
Källa: BME 2015
Läs mer
Efterlyses Fler hem för unga vuxna
Hyresgästföreningen
(2014)
28
Anledningen till varför det råder underskott på bostäder för
gruppen studenter anger nio kommuner vara att det finns för få
lediga bostäder (hyresrätter), framförallt små och billiga sådana.
Några få kommuner uppger även alternativet ”Lediga bostäder ligger
i områden som inte är attraktiva för studenter” som skäl till underskottet. (figur 4.8)
Lediga små lägenheter för dyra
Det finns för få små lägenheter
BME 2014
Bostadsunderskott
BME 2015
0
2
4
6
8
10
12
Figur 4.8: De vanligaste orsakerna till varför det råder ett underskott på
bostäder till studenter.
Källa: BME 2014 och 2015
Nio kommuner uppger att de har särskilda studentbostäder i
kommunen. I två kommuner, Lund och Kristianstad, står vissa av
dessa lägenheter dock tomma under delar av året. Tre kommuner
uppger att de under 2015-2016 kommer att påbörja nybyggnad eller
ombyggnad av studentbostäder, dessa är Helsingborgs kommun (280
stycken genom nybyggnation 2015), Lunds kommun (70 stycken
2015 och 140 stycken 2016, genom nybyggnation) och Malmö stad
(15 stycken genom nybyggnation 2015). Det är såväl allmännyttan
som privata aktörer och nationerna som är byggherrar. (tabell
nedan)
Bostadsbyggande
för studenter (BME
2015)
År 2015
År 2016
Totalt
365
140
Hyresrätter - privata
205
30
Hyresrätter - allmännyttan
160
50
Bostadsrätter
0
60
Ändring av byggnad
0
0
Annat
0
0
Bostadsmarknadsanalys 2015
4.5
Nyanlända personer har svårt
att få ett eget boende
Bostadssituationen för nyanlända personer
Antalet personer som söker asyl i Sverige och Skåne har ökat under
de senaste åren, främst till följd av kriget i Syrien. Många av de som
kommer får uppehållstillstånd och tas emot i kommunerna. De
skånska kommunernas mottagning av nyanlända ökade från cirka
3 146 personer 2013 till 5 556 personer 2014. Mottagandet är
ojämnt fördelat mellan kommunerna, men kommungenomsnittet i
Skåne ligger på cirka 4,3 mottagna nyanlända per 1 000 invånare
2014. Sett till det totala antalet personer som söker bostad är
nyanlända en liten grupp. Personerna befinner sig dock i en mycket
utsatt situation där en bostad är en avgörande förutsättning för att de
ska kunna etablera sig i landet och på arbetsmarknaden. De kommunmottagna med uppehållstillstånd bor i huvudsak i en bostad som
de funnit själva på bostadsmarknaden (figur 4.9).
Nyanländas bostadssituation i Skåne enligt BME 2015
Nästan samtliga kommuner i Skåne svarar i årets bostadsmarknadsenkät att de har ett underskott på bostäder för nyanlända personer.
Det är en kraftig ökning med sju kommuner, från 25 kommuner
2013 till 32 kommuner 2014 (figur 4.10). Den vanligaste orsaken till
varför kommunerna anser att det är svårt att tillgodose behovet av
bostäder till nyanlända är att det råder underskott på hyreslägenheter (27 kommuner). Andra problem som lyfts är att det är för få
stora lägenheter (19 kommuner), för få små lägenheter (14 kommuner), underskott på lägenheter med rimlig hyra (13 kommuner) samt
att hyresvärdarna ställer för höga krav när det gäller inkomst eller
anställning (13 kommuner). Endast sex kommuner uppger som skäl
att hyresvärdarna är obenägna att ta emot stora barnfamiljer.
Anledning till underskott på
bostäder för nyanlända (BME)
BME
2013
BME
2014
BME
2015
Underskott på hyreslägenheter
22
25
27
Underskott på stora lägenheter
19
14
19
Underskott på små lägenheter
11
11
14
Underskott på lägenheter med
rimlig hyresnivå
5
12
13
Hyresvärdarna ställer höga krav på
inkomst eller anställning
11
Hyresvärdarna är obenägna att ta
emot stora barnfamiljer
8
4%
(Antal kommuner per år)
10
Eget boe
4% 4%
96%
Eget boende
Eget boende
13
Anvisad plats av
Arbetsförmedlingen
eller Migrationsverket
96% 96%
Figur 4.9: Andel nyanlända
i Skåne med uppehållstillstånd som finner eget
boende, eller som blir
anvisade av Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket.
Det framkommer
enkätesvaren att de kommuner
sompersoner/flyktingar
har
Källa: MiV
Figur 5.10i Bostadsmarknadsläget
för nyanlända
(BME)
Figur 5.10 Bostadsmarknadsläget
för nyanlända personer/flyktingar (BME)
1
6
överenskommelse att ta emot nyanlända arbetar på lite olika sätt för
att säkerställa att det finns bostäder till denna grupp. Drygt två
tredjedelar av kommunerna (24 stycken)
har regelbundet samarbete
Båstad
med det allmännyttiga bostadsbolaget, medan 16 kommuner
Örkelljunga
Ängelholm
samarbetar regelbundet med privata fastighetsägare.
Nästan två
Höganäs
tredjedelar av kommunerna (19 stycken) tar vid behov kontakt med
Hässleholm
Perstorp
allmännyttan och/eller de privata fastighetsägarna
för att få tag i
Åstorp
lägenheter. Endast tre kommuner
uppger
att deKlippan
blockhyr fastigheter
Bjuv
Helsgingborg
för att tillgodose behovet och en kommun köper in bostadsrätter.
Svalöv
Höör
Staffanstorp
Trelleborg
Osby
Östra
Göinge
Höganäs
Perstorp
Hässleholm
Åstorp
Östra
Göinge
Bromölla
Klippan
Bjuv
Helsgingborg
Svalöv
Höör
Kristianstad
Landskrona
Eslöv
Överskott
Hörby
Balans
Kävlinge
Lomma
Burlöv
Bromölla
Underskott
Lund
Staffanstorp
Sjöbo
Malmö
Svedala
Vellinge
Tomelilla
Skurup
Simrishamn
Ystad
Kristianstad
Överskott
Balans
Underskott
Sjöbo
Malmö
Vellinge
Örkelljunga
Ängelholm
Trelleborg
Så många som 16 kommuner uppger att de förväntar sig att de
Landskrona
nyanlända löser sin bostadssituation
själva. Några kommuner har
Eslöv
Hörby
svarat att de nyanlända får ordna sitt boende
genom ArbetsförmedKävlinge
lingen. En kommun uppger att en etableringslots
sköter hela
Lund
Lomma
processen.
Burlöv
Svedala
Osby
Båstad
Tomelilla
Skurup
Figur 4.10: Bostadsmarknadsläget för nyanlända personer.
Simrishamn Källa: BME 2015
Ystad
29
Länsstyrelsen Skåne
Bostadsmarkand
4.6
Alltför många hemlösa
trots insatser
Hemlöshetssituationen i Skåne
4.
Den stora bristen på bostäder i allmänhet och hyreslägenheter i
synnerhet bidrar till att allt fler ställs utanför bostadsmarknaden.
Av Socialstyrelsens senaste nationella kartläggning av hemlöshet från
Figur 5.5 Ungefärligt antal hemlösa i Skånes kommuner (färg) samt antal personer i akut hemlöshets2011 framgår att cirka 5 000 personer identifierats som hemlösa i
situation 1 (siffra) år 2011 (Socialstyrelsen)
Skåne.36 Mörkertalet är stort, bland annat omfattas inte personer
Osby 4.11)
Båstad
som inte är folkbokförda. (figur
X
0
Figur 5.5 Ungefärligt antal hemlösa i Skånes kommuner (färg) samt antal personer i akut hemlöshetsÖrkelljunga
situation 1 (siffra) år 2011 (Socialstyrelsen)
X
Ängelholm
Östra
6
Höganäs
5
X
Åstorp
4
Höganäs
Hässleholm
PerstorpÖrkelljunga
16
X
X
6
Klippan
0
Bjuv
5
Helsgingborg
5
119
Åstorp
4
Klippan
Landskrona
Landskrona
Kävlinge
Lomma
Lomma
10
Malmö
428
Läs mer
Hemlöshet - en fråga
om bostäder.
Länsstyrelserna (2015)
0
Kävlinge
X
7
0
4
27
Kristianstad
0
Hörby
Eslöv
4
X
27
X
4
Skurup
Skurup
Trelleborg
19
4
300-2380
Ystad
4
11
Ystad
Cirka antal hemlösa 2011
100-299
300-2380
100-299
50-99
1-49
Lund
X Lund
Staffanstorp85
85
Staffanstorp
10
4
Sjöbo Sjöbo
4Malmö
5
5
Tomelilla
428
Svedala
4
X
Tomelilla
Svedala
7
Cirka antal hemlösa 2011
50-99
Hörby
X
1-49
Inga hemlösa
Inga hemlösa
akut hemlösa
00 Antalet
akut hemlösa
00 Antalet
Burlöv
Vellinge
Vellinge
Kristianstad
Höör
X
Eslöv
4
Burlöv
Slutrapport för länsstyrelsernas hemlöshetsuppdrag 2012–2014
23
4
Bromölla
0
Svalöv
23
Bromölla
X
16
X
0
Höör
5
119X
Östra
Göinge
Hässleholm
Perstorp
Helsgingborg
Svalöv Bjuv
Hemlöshet
– en fråga om bostäder
Göinge
0 X
Osby
Ängelholm
Simrishamn
9
Simrishamn
i situation
1 år 2011.1 år 2011.
i situation
Antal under 3 anges
Antal
under 3 anges
med ett
X.
med ett X.
9
11
Trelleborg
19
Figur 4.11: Ungefärligt antal hemlösa i Skånes kommuner (färg) samt antal
personer i akut hemlöshetssituation 1 (siffra) år 2011.
Källa: Socialstyrelsen
36. Socialstyrelsen (2011): Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011
37. Socialstyrelsen (2014): www.socialstyrelsen.se/hemlöshet
38. Socialstyrelsen (2009): Boendelösningar för hemlösa personer – en
kunskapsöversikt.
30
Hemlöshet handlar om ett antal situationer som personer
kan befinna sig i för en kortare eller längre tid. Socialstyrelsen
har definierat fyra situationer:37
1: Akut hemslöshet, exempel härbärge och kvinnojour.
Det verkliga antalet hemlösa i Skåne är oklart
Båstad
Begrepp - Hemlöshet
2: Boende på institutioner och i kategoriboenden.
3. Långsiktig boendelösning, exempelvis uthyrning i andra
hand genom socialtjänstens försorg.
4: Eget ordnat kortsiktigt boende.
Hemlösa – många gånger icke godkända hyresgäster
Hemlöshet är både en socialpolitisk och bostadspolitiskt angelägenhet. Bostadsbristen gör att kraven höjs på presumtiva hyresgäster.
Orsaken till att ett hushåll inte kan få ett förstahandskontrakt på en
bostad kan vara låga inkomster, brist på referenser, avsaknad av
tillsvidareanställning, betalningsanmärkningar, hyresskulder,
missbruksproblem eller tidigare störningar. Förankringen på
arbetsmarknaden är av central betydelse. Eftersom många hyresvärdar inte godkänner försörjningsstöd som inkomst utestängs många
personer från den ordinarie bostadsmarknaden. Bland de EU-medborgare och personer från tredje land som kommer till Sverige på
EU-rättslig grund finns de som inte lyckas etablera sig på bostadsoch arbetsmarknaden. Dessa ingick inte i Socialstyrelsens kartläggning 2011.
Socialtjänsten en allt större aktör på bostadsmarknaden
Kommunens socialtjänst får vanligen ta ansvaret för personer som
saknar bostad, men är utan verktyg för att påverka bostadsmarknaden.38 Det är idag relativt vanligt att socialtjänsten tecknar avtal med
fastighetsägare för att sedan hyra ut i andra hand till personer som
inte anses kunna stå för kontraktet själva. Detta kallas för den
Bostadsmarknadsanalys 2015
sekundära bostadsmarknaden. Ofta saknas rutiner för hur kontrakten ska överlåtas på andrahandshyresgästen varför socialtjänsten
tenderar att bli en allt större aktör på bostadsmarknaden.
En konsekvens av att socialtjänsten tvingas ta ett allt större ansvar
för bostadssituationen för allt fler hushåll genom andrahandsuthyrning, är att hemlösheten permanentas på en hög nivå. Allt fler av
länets invånare hyr sin bostad i andra hand av socialtjänsten. Trots
att många kommuner har som målsättning att låta hushållen ta över
andrahandskontrakten, är det få hushåll som får göra detta i
praktiken.
Begrepp - Sekundär bostadsmarknad
Den sekundära bostadsmarknaden är en samlande beteckning
för kommunernas boendelösning för personer som av olika skäl
inte blir godkända på den ordinarie bostadsmarknaden.
Allmännyttans viktiga roll
Kommunerna har det lagstadgade ansvaret för planering och genomförande av bostadsförsörjning med målsättning att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder.39 Det allmännyttiga bostadsbolaget är ett av kommunens mest betydelsefulla verktyg
för att kunna ta detta ansvar. Själva syftet med allmännyttan ska
enligt lagen vara att främja bostadsförsörjningen i den eller de
kommuner som äger bolaget. Bolagen tillhandahåller i samverkan
med socialtjänsten bostäder till grupper som inte kan ta sig in på den
ordinarie bostadsmarknaden. (Läs mer om allmännyttan i kapitel
5.9)
kommunal hyresgaranti är att ge stöd till hushåll som har ekonomisk
förmåga att klara kostnaderna för ett eget boende men som trots
detta har svårighet att etablera sig på bostadsmarknaden och få en
hyresrätt med besittningsskydd. Den kommunala hyresgarantin blir
en extra säkerhet för hyresvärden och kan därför bidra till att den
som söker får ett eget hyreskontrakt på en bostad. Kommuner som
väljer att ställa ut kommunala hyresgarantier har möjlighet att få ett
statligt bidrag på 5 000 kr per garanti. Det statliga bidraget administreras av Boverket.
Begrepp - ”Bostad först”
”Bostad först” istället för boendetrappa
Många kommuner utvecklar idag sitt arbetssätt för att stödja
personer i akut hemlöshet. När det gäller personer som
förutom hemlöshet också brottas med missbruks- och/eller
psykiska problem har man tidigare ofta kopplat samman
behandlingsinsatser och bostadslösningar. Det har resulterat i
att man har konstruerat vårdkedjor med boendetrappor. Vägen
har därmed blivit lång till ett eget kontrakt. Konceptet ”Bostad
först” innebär ett annat förhållningssätt. Bostadsproblematiken
skiljs från vård och behandling. Man utgår från att en egen
bostad är en grundtrygghet som alla människor behöver för att
kunna ta itu med sina andra problem. Den enskilde får först en
bostad och erbjuds därefter individuellt anpassat stöd utan att
detta förknippas med krav i boendet. Metoden används i flera
länder, bland annat i USA, Tyskland och Finland. Resultaten har
varit goda, cirka 90 procent av de som fått en bostad har
lyckats behålla den. ”Bostad först” prövas idag på många håll i
landet. I Skåne har Helsingborg och Malmö kommit längst i att
etablera metoden.
Läs mer
Den sekundära
bostadsmarknaden.
Socialstyrelsen (2015)
Statliga bidrag för kommunala hyresgarantier
En kommunal hyresgaranti är ett borgensåtagande från kommunens
sida som omfattar en hyresgästs skyldighet att betala hyra. Statligt
bidrag för kommunala hyresgarantier infördes 2007. Syftet med en
39. SFS (2000:1383): Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar.
31
Länsstyrelsen Skåne
Arbetet med hemlöshetsfrågor i de skånska
kommunerna enligt BME 2015
4.
Bostadsmarknad
Enkätsvaren i BME 2015 visar att det var 30 av Skånes 33 kommuner
som hyrde ut lägenheter i andra hand till personer som inte blivit
godkända på den ordinarie bostadsmarknaden och riskerade hamna i
eller befann sig i akut hemlöshet (figur 4.12 och 4.13). Socialtjänsten
stod då för förstahandskontraktet. Antalet sådana lägenheter uppgick
till totalt 2 598 stycken 2014, vilket var något färre än 2013 då
motsvarande siffra låg på nästan 2 700. Minskningen av antalet
lägenheter skulle kunna vara ett tecken på att fler personer får
överta sina kontrakt 2014.
Kommunerna i Skåne redovisar i enkätsvaren ett antal olika
insatser som genomförts för att motverka eller avhjälpa hemlöshet.
Figur 5.8 Antal kommunala andrahandslägenheter förenade med tillsyn/villkor 2014 (färg och siffra)
Kommunerna lägger t.ex. allt större kraft på att motverka hemlöshet
(BME)
genom uppsökande och vräkningsförebyggande insatser, t.ex. med
erbjudande om rådgivning eller särskilda insatser. I år uppgav 21
kommuner att de arbetade på detta sätt.
5
Båstad
Osby
10
1
Örkelljunga
Ängelholm
Östra
Göinge
70
Höganäs
12
22
Bromölla
Klippan
1
35
40
394
57
10
Bjuv
Helsgingborg
2
Hässleholm
Perstorp
Åstorp
Svalöv
35
Landskrona
Kristianstad
4
20
1-49
64
30
Burlöv
41
Osby
Malmö
1185
200
Östra
Göinge
5
Staffanstorp
5
Sjöbo
13
16
Simrishamn
1Tomelilla
Svedala
Vellinge
17
Inget angivet
Lund
Lomma
Skurup
10
Ystad
8
25
Trelleborg
11
2
Bromölla
1
Antal andrahandslägenheter
300-1199
Kristianstad
100-299
20
50-99
1-49
Inget angivet
Simrishamn
melilla
8
Figur 4.12: Antal kommunala andrahandslägenheter förenade med tillsyn/villkor 2014 (färg och siffra).
Källa: BME 2015
32
100-299
50-99
140
Eslöv
Hörby
med tillsyn/villkor 2014
(färg
68och siffra)
23
Kävlinge
Drygt en tredjedel av kommunerna, 12 stycken, har tecknat
överenskommelser med allmännyttan om att sänka kraven på de
bostadssökande, t.ex. godkänna försörjningsstöd som inkomst. Sex
kommuner har gjort motsvarande insats med privata fastighetsägare.
Sju kommuner använder sig av hyresgarantier. Endast två kommuner, Malmö och Helsingborg, uppgav att de använder sig av metoden
”Bostad först”, där personen först erbjuds en permanent bostad och
därefter stöd på egna villkor. Samtliga tillvägagångssätt ligger i stort
sett på samma nivå som föregående år, men användandet av hyresgarantier har minskat ytterligare jämfört med 2013. (figur 4.13)
Egna fastigheter
Örerenskommelse med privata fastigheter om kravnivå
Hyresgarantier
BME 2013
BME 2014
Överenskommelse med allmännyttan angående kravnivå
BME 2015
Uppsökande verksamhet
Kommunen hyr lägenhet som hyrs ut till hemlös
0
5
10
15
20
25
30
35
Antal
kommuner
Figur 4.13: Kommunala tillvägagångsätt för att motverka eller avhjälpa
hemlöshet.
Källa: BME 2013, 2014 och 2015
På grund av att det är brist på hyresrätter i de flesta av Skånes
kommuner, tvingas många invånare att söka sig bort från den egna
kommunen för att finna en bostad. Detta innebär att trycket ökar på
de kommuner som har blandade upplåtelseformer och där hyresvärdarna ställer rimliga krav på de bostadssökande. Konsekvensen blir
att också dessa kommuner får allt svårare att ta ansvar för bostadsförsörjningen.
Antal andrahandslägenheter
300-1199
Höör
Modell bostad först
Andra sätt som kommunerna använder för att motverka hemlöshet är bl.a. dialog med fastighetsägare om att ersätta andrahandskontrakt med förstahandskontrakt, sociala hyreskontrakt, hyresrådgivning, hyresdepositioner, handlingsplan, upphandlade boenden, egna
dygnsboenden, stödboenden, samt vräkningsförebyggande team
sammansatt av olika kompetenser.
Länsstyrelsens uppdrag att motverka hemlöshet
Länsstyrelserna har just avslutat ett treårigt uppdrag att med
utgångspunkt i kommunernas bostadsförsörjningsansvar stödja
kommunerna att motverka hemlöshet och särskilt förhindra
vräkningar av barnfamiljer. Uppdraget slutredovisades i en
rapport ”Hemlöshet - en fråga om bostäder” i januari 2015 (se
sidan 40). Länsstyrelserna har nu fått ett nytt ettårigt uppdrag
att stödja kommunerna i arbetet med att underlätta inträdet på
bostadsmarknaden för resurssvaga kvinnor och män och för
personer som i övrigt har svårt att varaktigt etablera sig på
bostadsmarknaden. Arbetet redovisas i en rapport till regeringen i januari 2016.
Bostadsmarknadsanalys 2015
4.7 Sämre bostadsläge för personer
med funktionsnedsättning
Bostadssituationen för funktionsnedsatta
Kommunerna har ansvar för att inrätta anpassade
bostäder för funktionsnedsatta
Det är kommunen som enligt socialtjänstlagen (2001:453) har
ansvar för att inrätta särskilda boendeformer med service och
omvårdnad för personer med funktionsnedsättning. För att kunna
bo i särskilt boende krävs en biståndsprövning och ett beslut av
kommunen. Enligt Socialstyrelsens statistisk bodde det 510 personer
i åldern 0-64 år med funktionsnedsättning i särskilda boendeformer
i Skåne den 1 oktober 2013.40
Boverket konstaterar i rapporten Bostadsmarknaden 2012-2013, att
bostadsläget för denna grupp är något sämre än för gruppen äldre
som också behöver särskilt boende. Om en kommun inte kan
erbjuda en bostad med särskild service enligt lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade, kan sanktionsavgifter utdömas.
Begrepp
Särskilda boendeformer för funktionsnedsatta
Med särskilda boendeformer för funktionsnedsatta avses
boende enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS), eller SoL (5 kap. 7 § Socialtjänstlagen).
Figur 5.13 Bostadsmarknadsläget för funktionsnedsatta personer (BME)
Figur 5.13 Bostadsmarknadsläget för funktionsnedsatta personer (BME)
Bostadsbyggandet
för funktionsnedsatta
(BME 2015)
År 2015
Östra
Göinge
Ja
Höganäs
Ja
Ja
141
89
Ja15
35
Åstorp
Kommun eller landsting
Helsgingborg
Ja
79
Bjuv
Ja
34
Ja
5
Eslöv
Ja
Ja
Ja
Ja
Malmö
Tomelilla
Svedala
Skurup
Vellinge
Ja Det påbörjas s
Sjöbo
Ja
Ystad
Simrishamn
Ja
Ja
Trelleborg
Ja
Överskott
Ja
Ja
Staffanstorp
Ja
Ja
Balans
Lund
Kristianstad
Balans
De funktionsnedsattas bostadssituation i Skåne enligt
Lomma
Lund
Ja
BME 2015
Burlöv
Staffanstorp
Ja
Ja
Ja
Hörby
Ja
Ja
Överskott
Ja
Underskott
Lomma
2
Höör
Ja
Hörby
Ja
Kävlinge
Bromölla
Ja
Kävlinge
Eslöv
Burlöv
42
Kristianstad
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
0
Ja
Höör
Landskrona
Östra
Göinge
Hässleholm
Klippan
Svalöv
Landskrona
6
Perstorp
12
Bromölla
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Klippan
Svalöv
Örkelljunga
Ängelholm
Höganäs
Åstorp
Bjuv
Helsgingborg
Ja
Hässleholm
Perstorp
Osby
Båstad
Hyresrätter - allmännyttan
Annat
Örkelljunga
Ängelholm
Ja
Ändring av Ja
byggnad
Osby
Båstad
Ja
Totalt
Hyresrätter - privata
År 2016
Underskott
Ja Det påbörjas särskilda
Sjöbo
Ja på
Svaren i BME visar att 17 av SkånesMalmö
kommuner har underskott
Tomelilla
Ja
Svedala
Ja
bostäder till personer med funktionsnedsättning, medan
16 kommuSkurup
Ystad
Vellinge
Ja för
ner uppger balans (figur 4.14). Många
kommuner planerar dock
Ja
Trelleborg
såväl ny- som ombyggnad av bostäder för att tillmötesgå behovet av
särskilda boendeformer för denna grupp.
24 kommuner svarar att det kommer att påbörjas nybyggnad eller
ombyggnad av särskilda bostäder för denna grupp under 2015-2016,
vilket är en ökning med sju kommuner sedan föregående år 2013.
Sammanlagt bedömer de att antalet nya bostäder kommer att uppgå
till totalt 230 bostäder, 216 i nybyggnation och 14 i ombyggnation.
Det är främst kommuner/landsting som utgör byggherre (121
bostäder), men även allmännyttan kommer att bygga denna typ av
bostäder (69 stycken). Drygt hälften av kommunerna uppger att
behovet av anpassat boende kommer att vara täckt på två respektive
fem års sikt (19 kommuner inom 2 år samt 17 kommuner inom 5
år). (tabell ovan)
Simrishamn
Ja
bostäder för personer
med funktionsnedsättning genom nybyggnation eller ombyggnad
2015 -2016
Figur 4.14: Bostadsmarknadsläget
för funktionsnedsatta personer
2013 (BME).
40. Socialstyrelsen (2013): Äldre och personer med funktionsnedsättning – regiform år
2013
33
bostäder för pe
med funktions
ning genom ny
tion eller omby
2014 -2015
Länsstyrelsen Skåne
Bostadsmarknad
4.8
En mångfald av boendeformer
behövs för den
åldrande befolkningen
Bostadssituationen för den åldrande befolkningen
4.
Skåne står inför en markant förändring i ålderstrukturen
Bo bra på äldre dar
Kreativitet och nytänkande när det gäller
bostäder och boendemiljö för äldre
Slutrapport
Skåne står inför en markant förändring i ålderstrukturen under den
närmaste tioårsperioden. Gruppen 65-79 åringar kommer att öka
kraftigt. Det är de stora födelsekohorterna från 1940-talets slut som
kommer upp i pensionsåldern i mitten av detta årtionde. Gruppen
som är äldre, mellan 65-79 år, förväntas öka med nästan 20 procent
fram till år 2022. Fler lever allt längre, vilket gör att även gruppen
som är 80 år eller äldre ökar i antal. Medellivslängden för kvinnor i
Skåne är idag 84,2 år medan den ligger på 80,0 år för män. För
prognosåret 2022 förväntas motsvarande siffror vara 85,5 år för
kvinnor och 82,3 år för män.41
De äldre har särskilt svårt att få en bostad som passar
deras behov
1
Läs mer
Bo bra på äldre dar
- Kreativitet och nytänkande när det gäller
bostäder och boendemiljö för äldre.
Hjälpmedelsinstitutet
(2012)
34
Bostäder för äldre personer är, och kommer även framöver att vara,
en mycket aktuell fråga. Enligt Boverket utgör de äldre en av de
grupper som har särskilt svårt att få bostad som passar just deras
behov. Det handlar framförallt om behovet av bostäder för pensionärer eller medelålders personer som vill flytta till en mindre bostad.42
En allt större andel av befolkningen är äldre (55+) och många bor
kvar (och vill bo kvar) i sina bostäder längre upp i åldrarna, vilket
också har varit inriktningen i äldrepolitiken. Det kommer dock att
finnas ett behov av att utveckla bostadsbeståndet för att kunna
tillgodose en växande efterfrågan av bostäder anpassade för en
åldrande befolkning. Behovet av särskilt boende för äldre kan
komma att öka markant efter 2020, då den stora 40-talistgenerationen börjar efterfråga en mer anpassad form av boende. Ett långsik-
tigt perspektiv och en god framförhållning i planeringen krävs för
att möta detta bostadsbehov.
Många äldre bor i en bostad med bristande tillgänglighet
Enligt äldreboendedelegationens utredning är tre fjärdedelar av
landets bostäder inte tillgängliga för personer med rullstol. Många
bostäder saknar exempelvis hiss. Nästan hälften av alla personer som
är 80 år eller äldre bor i en bostad med bristande tillgänglighet.
Bristande tillgänglighet kan medföra att en äldre person behöver
flytta till ett särskilt boende alltför tidigt eller får behov av hemtjänst. Det påverkar den enskilde personen likväl som det medför
stora samhällsekonomiska konsekvenser. I Sverige utbetalades cirka
70 000 bostadsanpassningsbidrag till en kostnad av cirka 1 miljard
kronor under 2012 enligt BME 2013.43 En långsiktigt hållbar lösning
kan vara att alla bostäder byggs tillgängliga från början.
Begrepp
Särskilda boendeformer för äldre
Med särskilda boendeformer för äldre avses boende enligt
5 kap. 5 § socialtjänstlagen (SoL). För att kunna bo i särskilt
boende krävs en biståndsprövning och ett beslut från
kommunen.
Seniorbostäder
Med seniorbostäder åsyftas bostäder som riktar sig till medelålders och äldre, men som inte förutsätter biståndsbeslut enligt
5 kap. 5 § Socialtjänstlagen (SoL).
Trygghetsbostäder
Med trygghetsbostäder åsyftas bostäder som riktar sig till
personer över 70 år och där det dagligen finns personal som på
olika sätt kan stödja de boende. Bostäderna är hyresrätt,
kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt.
41. Region Skåne (2013): Skånes befolkningsprognos 2013-2022 – Bilaga Antaganden
42. Boverket (2010): Bostadsmarknaden 2010-2011.
43. Boverket (2013): Bostadsanpassningsbidragen 2012 (2013:34)
Bostadsmarknadsanalys 2015
De äldres bostadssituation i Skåne enligt BME 2015
Allt fler kommuner upplever underskott på särskilda
boenden för äldre
I BME 2015 ärför
detäldre
nästan
hälften,(BME)
d.v.s. 15 av Skånes 33 kommuner
r 5.11 Bostadsmarknadsläget
personer
som uppger att det är balans på utbudet av bostäder för äldre
personer i behov av särskilt boende enligt socialtjänstlagen. Av förra
årets enkätsvar framgick att
26 kommuner bedömde att behovet för
Osby
Båstad
denna grupp var tillgodosett. Antalet kommuner som uppger balans
Örkelljunga
Ängelholm har minskat betydligt mellan de två åren, d.v.s. med elva kommuner.
Östra
näs
Göinge
Endast två kommuner
anger
överskott
på utbudet av särskilda
Hässleholm
Perstorp
boenden för äldre 2014 och det är Malmö stad och Lomma kommun
Åstorp
Bromölla
Klippan
(figur
4.15).
Bjuv
Figur 5.11 Bostadsmarknadsläget för äldre personer (BME)
gingborg
Ja
Svalöv
Höör
Båstad
Landskrona
Osby
Ja
Örkelljunga
Östra
Göinge
Höganäs
Eslöv
Hörby
Perstorp
Ja
Kävlinge
Åstorp
Bjuv
Helsgingborg
Burlöv
Lund
Ja
Bromölla
Klippan
Höör
Ja
Ja
Staffanstorp
Malmö
Ja
Trelleborg
Svedala
Sjöbo
Ystad
Skurup
Simrishamn
Ja
Tomelilla
Ja
Vellinge
Ja
Balanssärskilda
Ja
Tomelilla
Lund
Skurup
Vellinge
Ja Det påbörjas byggas
Överskott
Hörby
Ja
Lomma
Burlöv
Hyresrätter - privata
22
0
Hyresrätter - allmännyttan
52
36
Kommun eller landsting
98
84
Ändring av byggnad
28
18
Annat
0
0
Ystad
för äldre
Underskott
boenden
genom nybyggnad
Ja Det påbörjas
ellerbyggas
ombyggnad
Simrishamn
Ja
särskilda boenden
för äldre
genom nybyggnad
eller ombyggnad
2015 -2016.
AÄ ldres flyttningar och motiv till att
flytta eller bo kvar
Marianne Abramsson, Anna Elmqvist a) och Lena Magnusson Turner b)
a) Linköpings universitet
Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL)
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV)
b) Norwegian Social Research (Nova)
Oslo, Norge
Flertalet kommuner, 20 stycken, anger att behovet av särskilda
boendeformer för äldre kommer att vara täckt de kommande två
åren. Lika många kommuner anger att behovet är täckt på 5 års sikt
(dock ej alltid samma kommuner som ovan).
Det är 17 kommuner som uppger i BME 2015 att det finns seniorbostäder i deras kommun idag. Antalet seniorbostäder uppgår till
3 321. Totalt nio kommuner anger att arbete kommer påbörjas med
seniorbostäder under 2015-2016 genom nybyggnad eller ändring av
byggnad. (tabell nedan och figur 4.16 nästa sida)
Ja
Sjöbo
Eslöv
Kävlinge
Svedala
138
Balans
Kristianstad
Landskrona
Staffanstorp Ja
Ja
200
Nio kommuner bygger seniorbostäder
Underskott
Svalöv
Malmö
År 2016
Överskott
Hässleholm
Ja
Lomma
Totalt
År 2015
Kristianstad
Ängelholm
Ja
Byggande av särskilda
boenden (BME 2015)
1
Läs mer
Äldres flyttningar och
motiv till att flytta och
bo kvar.
Abrahamsson, M;
Elmqvist, A &
Magnusson Turner, L
Hjälpmedelsinstitutet,
Stockholm (2012)
2015 -2016.
Trelleborg
Figur 4.15: Bostadsmarknadsläget för äldre personer med behov av
särksilda boenden 2014
Källa: BME 2015
Av de 16 kommuner som uppger underskott 2014 är det tio som
planerar påbörja ny- och/eller ombyggnad av särskilda boenden för
äldre under 2015-2016. De två kommande åren beräknas det byggas
totalt 338 bostäder, där nyproduktionen utgör 292 lägenheter och
ombyggnad 46 lägenheter. Såväl allmännyttan som privata aktörer
och kommun/landsting är byggherrar för dessa byggprojekt.
Byggande av seniorbostäder (BME 2015)
År 2015
År 2016
212
213
Hyresrätter - privata
10
0
Hyresrätter - allmännyttan
125
100
Kommun eller landsting
10
0
Ändring av byggnad
0
58
Annat
67
55
Totalt
35
Bostadsmarknad
Länsstyrelsen Skåne
Sammanlagt beräknas 425 seniorbostäder byggas 2015-2016,
varav 245 genom nybyggnad, 58 genom ombyggnad och 122 genom
”annat”. Såväl allmännyttan som privata aktörer och kommun/
landsting är byggherrar för dessa byggprojekt. (figur 4.16 och tabell
Figur 5.12 föregående
Befintliga seniorbostäder
sida) (färg) och planerade (siffra) (BME)
Figur 5.12 Befintliga seniorbostäder (färg) och planerade (siffra) (BME)
Båstad
Båstad
43
Osby
43
ÄngelholmÖrkelljunga
Ängelholm
Östra
Höganäs
Höganäs
Hässleholm
Hässleholm
Perstorp
Perstorp
Östra
Göinge Göinge
Åstorp
Åstorp
Höör
Svalöv
Höör
Eslöv
Kristianstad
20
0
40
Burlöv
Staffanstorp
144
Vellinge Ja
144
40
20
Skurup
8
Sjöbo
20Tomelilla
Svedala Ja
Trelleborg
Skurup
100-299
68
Hyresrätter - allmännyttan
63
56
Kommun eller landsting
34
0
Simrishamn
Tomelilla
Ystad
Simrishamn
1-49
seniorbostäder
Det påbörjas byggas
00 nybyggnad
genom
seniorbostäder
eller ombyggnad
genom nybyggnad
2015 -2016.
eller ombyggnad
2015 -2016.
Ystad
Trelleborg
8
Figur 4.16: Befintligt bestånd av seniorbostäder (färg) och planerade
seniorbostäder under 2015-2016 (siffra)
Källa: BME 2015
0
Osby
59
Båstad
23
Höganäs
Av Skånes 33 kommuner är det 20 som uppger i BME att de har
trygghetsbostäder i sin kommun idag (figur 4.17). Antalet trygghetsbostäder uppgår till totalt 1 299 stycken.
Totalt 11 kommuner bedömer att det kommer att byggas trygghetsbostäder i deras kommun under de närmaste två åren 20152016. Totalt beräknas det bli en produktion på cirka 412 bostäder,
varav samtliga tillkommer genom nybyggnad. Såväl allmännyttan
som privata aktörer och kommun/landsting är byggherrar för dessa
byggprojekt. (figur 4.17, tabell i högerspalt)
Östra
Göinge
Bromölla
34
Klippan
Bjuv
Åstorp Ja
Helsgingborg
116
Göinge
Hässleholm
Perstorp
Helsgingborg
Hässleholm Östra
Perstorp
Åstorp Ja
23
Osby
Örkelljunga
Ängelholm
Bromölla
34
Klippan
Bjuv
116
Svalöv
Svalöv
Höör
Kristianstad
Höör
Kristianstad56
Landskrona
Eslöv
Kävlinge 20
Eslöv
20
Hörby
1-49
Sjöbo
MalmöMalmö
SvedalaSvedala
22
22
Vellinge
Skurup
20
Trelleborg
100-299
50-99
1-49
0
Lund Ja
Lund Ja
Lomma
Lomma
Staffanstorp
Staffanstorp
300-800
300-800
50-99
Hörby
Kävlinge
BurlövBurlöv
Antal lägenheter
Antal lägenheter
100-299
56
Landskrona
20
Elva kommuner bygger trygghetsbostäder
Örkelljunga
Ängelholm
59
Höganäs
20 Vellinge
36
0
0
Båstad
50-99
0 byggas
00 Det påbörjas
Sjöbo
Svedala25
Ja
Malmö
Vellinge Ja
1-49
Hörby
Lomma
Staffanstorp Lund Ja
Malmö
20
50-99
Lund Ja
25
191
100-299
10 Kristianstad
18
Lomma
Burlöv
Hyresrätter - privata
300-1 220
Hörby
18 Eslöv
Kävlinge
124
Annat
10
Kävlinge
288
300-1 220
Landskrona
Landskrona
Totalt
Antal lägenheter
Antal lägenheter
42 42
Svalöv
År 2016
Figur 5.13 Befintliga trygghetsbostäder (färg) och planerade (siffra) (BME)
Bromölla
Bromölla
Klippan
Klippan
År 2015
Ändringtrygghetsbostäder
av byggnad (färg) och planerade (siffra)
0
Figur 5.13 Befintliga
(BME)
Örkelljunga
Bjuv Bjuv
Helsgingborg
Helsgingborg
4.
Osby
Byggande av trygghetsbostäder (BME 2015)
SkurupYstad
20
0
påbörjas byggas
00 Det byggas
00 Det påbörjas
trygghetsbostäder
trygghetsbostäder
Sjöbo
genom nybyggnad
genom nybyggnad
eller ombyggnad
eller ombyggnad
TomelillaTomelilla
Simrishamn
2015 -2016.
Simrishamn
2015 -2016.
42
42
Ystad
Trelleborg
Figur 4.17: Befintligt bestånd av trygghetsbostäder (färg) och planerade
trygghetsbostäder under 2015-2016 (siffra)
Källa: BME 2015
Efterfrågan på äldrebostäder kommer att öka de
kommande åren
Efterfrågan på olika boendeformer för äldre kommer att öka markant efter 2020 p.g.a. den stora 40-talistgenerationen. Detta gör att
kommunerna behöver ha ett långsiktigt perspektiv och en god
framförhållning i planeringen för att möta det kommande bostadsbehovet för denna grupp.
Bostadsmarknadsanalys 2015
5. Bostadsbyggande
– Vad byggs och vad behöver byggas i Skåne?
37
5.
Bostadsbyggande
Länsstyrelsen Skåne
5.1 Det befintliga bostadsbeståndet
måste nyttjas bättre
Bostadsbeståndet i Skåne består till hälften av
flerbostadshus och till hälften småhus
Bostadsbeståndet i Skåne uppgick 2014 till 605 611 bostäder, varav
hälften, 49 procent, utgjordes av flerbostadshus, 45 procent, av
småhus och 6 procent av övriga hus/specialbostäder (tabell nedan
och figur 5.1). Det är främst i kommuner med större städer, som
Malmö, Lund, Landskrona, Helsingborg och Kristianstad, man
finner många flerbostadshus. De små kommunerna domineras av
småhusbebyggelse. Exempelvis utgörs bostadsbeståndet i Sjöbo och
Skurups kommuner av drygt 80 procent småhus.44
Under 2014 tillkom 2 333 lägenheter i Sverige genom ombyggnad av
flerbostadshus. Det är en ökning med 35 procent jämfört med året
innan, då tillskottet av lägenheter genom ombyggnad var 1 725. I
Skåne tillkom 280 lägenheter genom ombyggnad 2014, vilket är mer
än tre gånger så mycket som under 2013 då 78 bostadslägenheter
tillkom på detta sätt. Lägenheterna utgjordes av hyresrätter.45
Rivning av bostäder inte vanligt i Skåne
Under 2014 revs 468 lägenheter i Sverige. Detta är nästan en
halvering jämfört med 2013 då 826 lägenheter revs. Många av de
rivna lägenheterna 2014 revs på grund av uthyrningssvårigheter (141
stycken) men skälen var även andra. I Skåne revs enligt SCB inga
lägenheter 2014. Året dessförinnan revs däremot 60 lägenheter.
Lägenheterna utgjordes enbart av hyresrätter.46 Enligt enkätsvaren i
årets BME revs dock 5 lägenheter inom allmännyttans bestånd
under 2014. Enligt samma källa kan det eventuellt bli aktuellt för
kommunerna i Skåne att riva 45 hyresrätter inom allmännyttan
2015-2016. Anledningen till att riva bostäderna anges vara fastigheternas dåliga status och att möjliggöra nybyggnation.
Befintligt bostadsbestånd i Skåne (SCB)
År 2013
År 2014
Totalt
601 192
605 611
Varav småhus
268 749
270 034
Det befintliga bostadsbeståndet måste nyttjas bättre
Varav flerbostadshus
294 481
297 790
Varav övriga hus och
specialbostäder
37 962
37 787
Varav hyresrätter
225 635
228 015
På kort sikt kan fler bostäder göras tillgängliga genom att bättre
använda det befintliga beståndet. Detta kan åstadkommas genom att
skapa ett flexibelt utbud av andrahandsbostäder, vilket särskilt
gynnar de unga vuxna och de socioekonomiskt svaga grupperna. Ett
flexibelt utbud kan till exempel vara andrahandsuthyrning av hel
bostad, uthyrning till inneboende och av uthyrningsdel.
Varav bostadsrätter
136 153
137 186
Varav äganderätter
238 239
239 163
1 165
1 247
Hustyp
Upplåtelseform
Varav uppgift saknas
38
Antalet nya bostäder ökar genom ombyggnad
44. SCB (2015): Statistikdatabasen - Boende, byggande och bebyggelse (2015-05-15)
45. SCB (2015): Statistikdatabasen - Boende, byggande och bebyggelse (2015-05-15)
46. SCB (2015): Statistikdatabasen - Boende, byggande och bebyggelse (2015-05-15)
Bostadsmarknadsanalys 2015
5.2
Bostadsbyggandet ökade
men inte tillräckligt
Bostadbyggandet ligger på historiskt låga nivåer47
Bostadsbyggandet i Sverige och Skåne har de senaste åren legat på
historiskt låga nivåer. Motsvarande låga nivåer har endast förekommit i mitten på 1990-talet. Bostadsbyggandet nådde 2010 en lägsta
nivå på under 3 000 nybyggda bostäder per år. Nu sker en successiv
ökning igen (figur 5.1). För 2014 kan noteras att bostadsbyggandet
ökade totalt sett och börjar närma sig det önskade målet om att
bygga runt 6 000 bostäder per år i Skåne. Vid en beräkning av hur
många bostäder som måste byggas för att täcka det totala bostadsbehovet i länet bör dock även den genom åren ackumulerade bristen på
bostäder räknas in.
Bostadsbyggandet
i Skåne (SCB)
År 2013
År 2014
3 913
4 631
Varav småhus
1 348
1 070
Varav flerbostadshus
2 565
3 561
1 817
2 290
Varav bostadsrätter
978
1 495
Varav äganderätter
1 118
846
Totalt
Hustyp
Upplåtelseform
Varav hyresrätter
47. SCB (2015): Statistikdatabasen - Boende, byggande och bebyggelse (2015-15-16)
Antal
10000
9000
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
Småhus
Flerbostadshus
Årtal
Figur 5.1: Bostadsbyggandet i Skåne uppdelat efter hustyp 1991-2014.
Källa: SCB
Figur 4.1 Bostadsbyggandet i Skåne uppdelata efter upplåtelseform 1991-2014
39
Länsstyrelsen Skåne
5.
Bostadsbyggande
Bostadsbyggandet i Skåne 201448
Under 2014 byggdes 4 631 bostäder vilket var en ökning med 18
procent jämfört med antalet nybyggda bostäder 2013. Jämfört med
2013 minskade antalet färdigställda småhus med cirka 20 procent,
från 1 348 till 1 070 stycken. Antalet färdigställda lägenheter i
flerbostadshus ökade däremot med nästan 28 procent, från 2 565 till
3 561 stycken. (figur 5.2 och tabellen i högerspalten)
Antalet beviljade bygglov ökade kraftigt 2014
Antalet beviljade bygglov för nybyggnation i Skåne 2014 uppgick till
912 stycken (omfattande 4 763 lägenheter), varav 659 var för
bostadshus (1 096 småhus, 3 012 lägenheter i flerbostadshus, 588
specialbostäder), 64 för fritidshus och 189 för lokalhus. En ökning
har skett med nära 50 procent i antalet beviljade bygglov, från 602
stycken år 2013 till 912 stycken år 2014.
Bostadsbyggandet
i Skåne (SCB)
År 2013
År 2014
Totalt
3 913
4 631
Småhus
1 348
1 070
Varav hyresrätter
142
123
Varav bostadsrätter
88
101
Varav äganderätter
1 118
846
Flerbostadshus
2 565
3 561
Varav hyresrätter
1 675
2 167
Varav bostadsrätter
890
1 394
Varav äganderätter
0
0
48. SCB (2015): Statistikdatabasen - Boende, byggande och bebyggelse (2015-15-16)
Antal
10000
9000
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
Äganderätt
Bostadsrätt
Hyresrätt
Årtal
Figur 5.2: Bostadsbyggandet i Skåne uppdelat efter upplåtelseform 1991-2014.
Källa: SCB
Figur 4.1 Bostadsbyggandet i Skåne uppdelata efter upplåtelseform 1991-2014
40
Bostadsmarknadsanalys 2015
5.3 Stor skillnad mellan
förväntat och faktiskt byggande
Figur 4.7 Förväntat bostadsbyggande i Skånes kommuner 2015-2016
Förväntat och faktiskt byggande
Båstad
Osby
Kommunernas förväntningar kring hur många bostäder som
kommer att byggas i länet har ökat jämfört med förra årets bedömning för 2014-2015. Förra årets bedömning
för 2014-2015 var att
Figur 4.13 Förväntat bostadsbyggande i Skånes kommuner 2014-2015
det skulle byggas totalt 9 680 bostäder (4 540 bostäder år 2014 och
5 140 bostäder år 2015). Det har i tidigare bostadsmarknadsenkäter
märkts en optimism hos kommunerna vad gäller det framtida
bostadsbyggandet. Siffrorna har ofta varit överskattade. Enligt
kommunerna har man bland annat tagit höjd för försenade byggstarter och byggstarter som aldrig blir av. (figur 5.3)
Örkelljunga
Ängelholm
Åstorp
Klippan
Bjuv
Svalöv
Bromölla
Höör
Eslöv
Småhus
(2015/2016)
Totalt antal bostäder
Totalt 2 701
Varav kooperativ hyresrätt
Båstad
Osby
Lomma
Burlöv
Örkelljunga
Ängelholm
(1 363/1 338)
Totalt 2 499
Totalt 119
(1 209/1 290)
(47/72)
Totalt 3 209
-
(1 580/1 629)
-
(98/45)
Varav bostadsrätter
Varav ägarlägenheter
Totalt 2 748
Totalt 319
(1 203/1 545)
(172/147)
Totalt 30
-
(15/15)
Varav eget ägande
-
400-599
Perstorp
200-399
Lund
0-199
Staffanstorp
Sjöbo
Malmö
Östra
Göinge
Höganäs
Svedala
Vellinge
Hässleholm
Tomelilla
Skurup
Klippan
Bjuv
Helsgingborg
Antalet bostäder
Bromölla
Anledningarna till att det råder en differens mellan förväntat och
faktiskt byggandet är många. En långvarig lågkonjunktur, hårda
lånevillkor och konkurrens bland byggherrar på en begränsad
marknad är tre faktorer som påverkar beslut om att påbörja ett
byggprojekt. En ökad förutsägbarhet och stabilitet på marknaden
skulle kunna minska riskerna för byggherrarna och leda till ett ökat
bostadsbyggande. Läs mer om hindren för bostadsbyggandet i nästa
kapitel 5.4.
Svalöv
Höör
Eslöv
Kristianstad
1000-3200
Totalt 2 193
Varav nettotillskott genom
ändring av byggnad
Totalt 380
Totalt 70
(220/160)
(35/35)
Varav byggs på mark med
tomträtt
Totalt 456
Totalt 1
(456/---)
(1/-)
600-999
Hörby
400-599
Kävlinge
Lomma
200-399
Lund
Staffanstorp
0-199
Sjöbo
Malmö
Svedala
Vellinge
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
Skurup
Trelleborg
Antal bostäder
Tomelilla
Ystad
Figur 5.4: Förväntat
bostadsbyggande i Skånes
kommuner 2015-2016
Källa: BME 2015
Simrishamn
Läs mer
Förväntat byggande
Påbörjade lägenheter
Färdigställda lägenheter
Årtal
(1 109/1 084)
Simrishamn
Ystad
Trelleborg
Åstorp
Burlöv
(4 325/4 684)
Totalt 143
600-999
Kävlinge
Förväntat byggande
Flerbostadshus
i Skåne 2015-2016 (BME
(2015/2016)
2015)
Varav hyresrätter
(allmännyttan)
1000-3200
Hörby
Landskrona
Varav hyresrätter (privat)
Kristianstad
Landskrona
Utifrån kommunernas bedömning i BME 2015 kan det totala antalet
bostäder som byggs under perioden 2015-2016 komma att uppgå till
11 710 bostäder. Flera kommuner uppger dock att de angivna
siffrorna är grovt uppskattade (figur 5.4 och kommunvisa redovisningar i kommunfaktatexterna på sidorna 60-96).
Totalt 9 009
Hässleholm
Perstorp
Helsgingborg
Förväntat byggande i Skåne 2015-2016
Östra
Göinge
Höganäs
Figur 5.3: Förväntat byggande, påbörjade lägenheter och färdigställda
lägenheter i Skåne 2000-2016.
Källa: SCB och BME
I BMA 2014 samt i
rapporten ”Varför
byggs det inte på
detaljplanelagd mark i
Skåne” utvecklas de
frågor som rör hinder
för bostadsbyggandet i
länet. I BMA 2014 görs
även en fördjupning
kring de ekonomiska
förutsättningarna för
bostadsbyggandet.
41
5.
Bostadsbyggande
Länsstyrelsen Skåne
5.4 Ekonomiska faktorer hindrar
skånskt bostadsbyggande
Hinder för bostadsbyggandet i Skåne 2014
Många av de hinder för bostadsbyggandet som kommunerna upplevt
under senare år, kan kopplas till ekonomiska faktorer och den
mycket långdragna ekonomiska lågkonjunkturen. Detta får även stöd
i tidigare års bostadmarknadsanalyser (med start i BME 2008).
Det som flest kommuner i Skåne upplevde hindrade bostadsbyggandet 2014 var Svårigheter att få långivare/hårda lånevillkor, Höga
produktionskostnader, Svag inkomstutveckling hos hushållen och Lågkonjunktur/kritiskt ekonomiskt läge, precis som tidigare år. I år låg även
Marknadsfrågor/Konkurrens mot låga priser/hyror i befintligt bestånd och
Tveksamma byggherrar högt upp på listan. (figur 5.5 och tabell nedan)
Enkätsvaren i årets BME får stöd i den rapport Länsstyrelsen
Skåne publicerade i mars 2014; Varför byggs det inte på detaljplanelagd
mark i Skåne? – Exempel från åtta kommuner. Rapporten är framtagen
inom ramen för det regeringsuppdrag som Länsstyrelsen Skåne fick
hösten 2013 om att undersöka varför detaljplanelagd mark för
bostäder inte blivit bebyggd.
Tveksamma byggherrar
Lågkonjunktur/kritiskt ekonomiskt läge
Svag inkomstuveckling hos hushållen
Låga priser/hyror i befintligt bestånd
BME 2013
Höga produktionskostnader
BME 2014
Svårigheter att få långivare/hårda lånevillkor
BME 2015
0
5
10
15
20
25
30
Antal
kommuner
Figur 5.5: Hinder som begränsar bostadsbyggandet i Skåne 2013-2015
Källa: BME 2013, 2014 och 2015
De främsta faktorerna som begränsar bostadsbyggandet i de skånska kommunerna 2014 (BME 2015)
Faktorer som begränsar bostadsbyggandet
Antal
kommuner
Möjlighet att påverka
enligt kommunerna
1. Svårigheter att få långivare, hårda lånevillkor
15
Inte alls - Ganska lite
2. Höga produktionskostnader, byggherrars höga vinstkrav
12
Inte alls - Ganska lite
(Varje kommun fick ange upp till tre faktorer)
3. Marknad, svår konkurrens med priser/hyror i befintligt bestånd
9
Inte alls - Ganska lite
4. Svag inkomstutveckling hos hushållen, betalningsförmåga
8
Inte alls - Ganska lite
5. Lågkonjunktur, kritiskt ekonomiskt läge
6
Inte alls
Läs mer
Tveksamma byggherrar
6
Ganska lite - Ganska mycket
Varför byggs det inte på
detaljplanelagd mark i
Skåne?
Överklagade detaljplaner och bygglov
6
Inte alls - Ganska lite
Planberedskap, brist på planlagd mark (i attraktiva lägen)
6
Ganska mycket - Helt och hållet
6. Brist på mark, dyr mark
5
Ganska lite - Ganska mycket
7. Dåliga kommunikationer
4
Ganska lite - Ganska mycket
4
Ganska mycket - Helt och hållet
3
Inte alls - Ganska lite
Länsstyrelsen Skåne
(2014).
Marknadsföring av den egna kommunen till kunder och byggherrar
8. Krav i lagstiftning och kommunala särkrav
42
Bostadsmarknadsanalys 2015
5.5
Kommunerna ser
ett brett behov av bostäder
Antal
kommuner
35
30
25
20
15
10
Behovet av bostäder i Skåne de kommande fem åren
5
0
Ett fortsatt stort behov av små och mellanstora hyresrätter
Kommunerna i Skåne ser ett ökat behov av alla typer av upplåtelseformer och storlekar. Liksom tidigare år är det många kommuner
som anger ett behov av fler hyresrätter (32 kommuner), framförallt i
de små och mellanstora storlekarna. Likaså kan noteras en ökning
jämfört med 2013 av antalet kommuner som ser ett behov av fler
bostadsrätter (från 21 till 24 kommuner) och en liten ökning av de
kommuner som ser ett behov av fler äganderätter (från 21 till 22
kommuner). (figur 5.6)
Även efterfrågan på bostadsrätter och äganderätter ökar
Behovet av och efterfrågan på bostadsrätter och egnahem har under
åren 2008-2012 minskat successivt för att mellan år 2012 och 2013
plötsligt öka från 7 kommuner till 21. Motsvarande höga nivåer kan
t.ex. noteras år 2007 (figur 5.6). Anledningen till att kommunerna
ser en ökad efterfrågan på dessa upplåtelseformer kan vara att vi nu
är på väg ut ur lågkonjunkturen, samt att det finns ett uppdämt
behov på marknaden.
Behoven varierar stort mellan och inom kommunerna
Kommunerns svar i BME 2015 visar att behovet av bostäder,
upplåtelseformer och storlekar varierar stort såväl mellan kommunerna som inom kommunerna (centralort, kransorter och landsbygd). Detta beror t.ex. på hur det befintliga bostadsbeståndet är
sammansatt, hur åldersstrukturen hos den nuvarande och den till/
frånflyttande befolkningen ser ut, befolkningens åldersfördelning i
kommunens olika delar, invånarnas betalningsförmåga/betalningsvilja m.m. Kommunernas enkätsvar kring behovet av bostäder
redovisas mer detaljerat i kommunfaktatexterna på sidorna 60-96.
Hyresbostäder totalt
1-2 r o k
3rok
4 r o k eller större
Bostadsrätter totalt
1-2 r o k
3rok
4 r o k eller större
Äganderätter/villor/radh
us/kedjehus
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
30
31
29
25
28
31
32
32
29
26
26
23
21
26
32
32
27
24
23
19
19
22
25
26
21
18
20
17
18
16
14
21
19
15
16
11
13
11
21
24
11
10
12
9
11
11
18
21
17
13
11
8
11
10
21
23
15
12
12
9
10
8
14
18
21
16
13
7
9
7
21
22
Figur 5.6: Antal kommuner som anger behov av olika upplåtelseformer och
storlekar under de kommande fem åren - år 2007-2014
Källa: BME 2015
Begrepp
Bostadsbehov och bostadsefterfrågan
Bostadsbehov beskriver förhållandet mellan befolkning
(-ökning) och genomsnittlig hushållsstorlek enligt ekvationen:
Bostadsbehov = befolkning (-ökning) / genomsnittlig hushållsstorlek. Detta styr hur många bostäder denna grupp
behöver.
Bostadsefterfrågan beskriver förhållandet mellan befolkning
(-ökning) och disponibla inkomster inom denna grupp. Detta
styr vilken typ av bostäder denna grupp kan efterfråga.
43
Länsstyrelsen
Skåne
Figur 4.19a Planerat
bostadsbyggande i Skåne uppdelat
efter upplåtelseform 2011-2012
1% 0%
29%
Hyresrätt
35%
5.6
Bostadsrätt
Kommunerna planerar
bygga fler hyresrätter
Eget ägande
35%
Planerade bostadsformer i Skåne 2015-2016
Äganderätt
Det råder underskott på hyresrätter i nästan alla Skånes kommuner.
Bristen på hyresrätter har varit konstant hög genom åren och är ett
efter upplåtelseform 2013-2014
av Skånes största planeringsproblem när det gäller bostadsförsörj0% 2%
ningen. Underskottet kan bl.a. ha sin grund i att kommunernas
Hyresrätt
planering tidigare inte inriktats på att bygga hyresrätter i tillräcklig
17%
Bostadsrätt utsträckning samt i att exploatörerna länge inte har sett hyresrätten
45%
som en attraktiv boendeform på marknaden. Situationen har
Eget ägande
dessutom förvärrats ytterligare p.g.a. att flera kommuner sålt av
36%
Äganderätt delar eller hela sin allmännytta. (läs mer i kapitel 5.7)
Figur 3.19b Planerat
2011-2012
(BME 2011)
bostadsbyggande
i Skåne uppdelat
Figur 4.19c Planerat
bostadsbyggande
i Skåne uppdelat
2013-2014 (BME 2013)
efter upplåtelseform 2014-2015
1,5%
0,5%
19%
19a Planerat bostadsbyggande i 52%
27%
pdelat efter upplåtelseform
20102011
2%
2015-2016 (BME 2015)
31%
Hyresrätt
Bostadsrätt
Eget ägande
Äganderätt
Kooperativ hyresrätt
35%
Figur 5.7: Planerat bostadsbyggande i Skåne uppdelat efter uppr 3.19b Planeratlåtelseform 2011-2012, 2013-2014
samt 2015-2016 (BME)
44
Kommunerna planerar att bygga fler hyresrätter
Kommunerna i Skåne bedömer i BME 2015 att det kommer att
Hyresrätt byggas 5 827 hyresrätter de två kommande åren (2015-2016), vilket
innebär att 52 procent av det totala antalet bostäder som planeras
Bostadsrätt
byggas under perioden har hyresrätt som upplåtelseform (varav 28
procent byggs av allmännyttan). Av samtliga planerade bostäder
Eget ägande
kommer andelen bostadsrätter utgöra 27 procent, eget ägande 19
Äganderätt procent, kooperativ hyresrätt 1,5 procent och äganderätter 0,5
procent. Det bör påpekas att det ligger en viss osäkerhet i statistiken, då många kommuner verkar ha rundat av siffrorna i enkätsvaren. Diagrammen kan ändå ge en fingervisning om hur kommunerna
ser på det framtida bostadsbyggandet.
I BME 2011 bedömde kommunerna att det planerade byggandet
skulle bli någorlunda jämnt fördelat mellan upplåtelseformerna
hyresrätt, bostadsrätt och eget ägande. Kommunernas bedömning
under senare år visar en tydlig förskjutning mot att andelen hyresrätter ökar medan andelen eget ägande minskar. Bostadsrätterna har
legat rätt konstant på 35-36 procent de senaste åren. Årets enkätsvar
visar en fortsatt tydlig trend mot att den planerade andelen hyresrätter fortsätter öka. Andelen planerade bostadsrätter bedöms minska
kraftigt till bara 27 procent av totalen, medan eget ägande förväntas
öka något. Upplåtelseformerna kooperativ hyresrätt och ägarlägenhet har under årens lopp legat kring 1-2 procent var av det totala
planerade bostadsbyggandet. Man kan notera att intresset för båda
dessa upplåtelserformer verkar vara lågt. (figur 5.7)
Slutsatsen som kan dras utifrån svaren i de senaste årens bostadsmarknadsenkäter, är att trenden går åt rätt håll för att möta den
stora efterfrågan på hyresrätter, detta då allt fler planerade byggprojekt i Skåne har hyresrätt som upplåtelseform. Det förekommer dock
att byggprojekt som är planerade att uppföras som hyresrätter i
slutändan ändrar upplåtelseform och blir bostadsrätter och tvärtom.
!
Hyresrätten - en viktig upplåtelseform!
Hyresrätten är en viktig upplåtelseform av många anledningar.
Dels bidrar hyresrätten till en ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Denna rörlighet eftersträvas t.ex. för att arbetskraft ska
kunna finna en ny bostad vid byte av arbete eller bostadsort
samt för att alla ska kunna finna en lämplig bostad i olika
skeden i livet. Dels utgör upplåtelseformen en förutsättning
för dem som inte har möjlighet eller vill köpa sin bostad. Det
handlar helt enkelt om att hushållen ska komma in på
bostadsmarknaden överhuvudtaget.
Det är många grupper i samhället som drabbas av bristen
på hyresrätter, bl.a. unga vuxna som vill flytta hemifrån,
studenter, nyanlända, ensamkommande flyktingbarn, personer som utsätts för våld av närstående och deras barn samt
personer som redan hamnat i en situation av hemlöshet eller
utestängning från bostadsmarknaden samt äldre. (Mer om
bostadssituationen för särskilda grupper går att läsa i
kapitel 4)
Bostadsmarknadsanalys
Figur 4.9 Allmännyttans2015
andel av
det totala bostadsbeståndet i Skåne
2014
5.7 Allmännyttans roll allt viktigare
Flera kommuner har upplevt förändringar i beståndet
15%
Flera kommuner har upplevt förändringar i det totala allmännyttiga
beståndet under 2014. Tretton kommuner uppger en ökning av Figur 4.9 Allmännyttans andel av
det totala bostadsbeståndet i Skåne
beståndet och sju kommuner en minskning. Vissa kommuner såväl
2014
producerar lägenheter som avyttrar delar av beståndet parallellt.
85%
Läget för allmännyttan i Skåne enligt BME 2015
Allmännytt
ägare
Annan
ägarkatego
Det kommunala bostadsbolaget är ett av de viktigaste verktygen som
Under 2014 byggdes 1 009 lägenheter i allmännyttan i Skåne.
kommunen har till sitt förfogande i arbetet med att skapa bostäder
15%
Allmännyttans bestånd utökades även genom inköp under 2014 med
Allmännyttan
för alla sina medborgare, såväl de existerande som inflyttade. I de
totalt 59 lägenheter och genom ändring med 25 lägenheter. De
ägare
fall kommunen saknar ett allmännyttigt bostadsbolag saknar de
kommuner som producerade lägenheter 2014 var Malmö stad (385
Annan
4.11 Genomförd nyproduktion och inköpt till det allmännyttiga bostadsbeståndet 2014 (färg)
också ett av verktygen för bostadsförsörjningsansvaret. Figur
och inköp (siffra) (BME)stycken), Helsingborgs stad (155 stycken), Ängelholm (107 stycken),
ägarkategori
85%
Lund (76 stycken), Ystad (53 stycken), Trelleborg (51 stycken), men
De flesta kommunerna i Skåne har en allmännytta
Figur 5.9: Andel lägenheter
Båstad
även Bjuv, Svedala, Skurup,Osby
Kristianstad, Eslöv, Bromölla och Östra
25
medFigur
allmännyttan
som ägare
Enligt svaren i BME 2015 har alla kommuner i Skåne utom
Lomma,
4.10 Allmännyttans
andel av
66
Örkelljunga
Göinge
kommuner.
(figur 5.8Östra
och
tabell i vänsterspalten).
Ängelholm nyproduktion
utav det befintliga bostadsbeFigur 4.11 Genomförd
och inköpt till det allmännyttiga
bostadsbeståndet 2014 (färg)
det
totala
hyresrättsbeståndet
i
och
inköp
(siffra)
(BME)
Staffanstorp och Sjöbo allmännyttiga bostadsbolag. Staffanstorps Höganäs
Göinge
ståndet i Skåne 2014.
Hässleholm
Skåne
2014
Perstorp
Källa: SCB
kommun har sitt bostadsbolag vilande. Sjöbo kommun tillkom
i
100
Åstorp
Bromölla
Klippan
270
gruppen 2013, då bostadsbolagets bestånd övergick till att huvudsak-Helsgingborg Bjuv
Antal lägenheter
300-800
ligen bestå av lokaler. Hässleholms kommun har två allmännyttiga
Svalöv
Höör
Kristianstad
100-299
Allmännytt
bolag, ett bostadsaktiebolag - som de övriga kommunerna - men
Figur 4.9 Allmännyttans andel av 39%
Landskrona
50-99
ägare
Eslöv
Hörby
också en stiftelse.
det totala bostadsbeståndet i Skåne
19
1-49
Osby
Båstad
25
66
Örkelljunga
Ängelholm
Östra
Göinge
Höganäs
Hässleholm
Perstorp
100
Åstorp
270
Helsgingborg
Bromölla
Klippan
Bjuv
Svalöv
Antal lägenheter
300-800
Höör
Kristianstad
100-299
Landskrona
Eslöv
Kävlinge
Lomma
Ändring av allmännyttans
bestånd i Skåne 2014 (BME)
Total ökning av beståndet
Antal
kommuner
Antal
lägenheter
-
1 093
Genom nyproduktion
13
1 009
Genom inköp
2
59
Genom ändring
7
25
Total minskning av beståndet
-
382
Genom försäljning
6
374
Genom rivning
1
5
Genom ändring
1
3
Förändring i bostadsbeståndet
-
+ 711
Burlöv
Lomma
Lund
Burlöv
Staffanstorp
Malmö
Vellinge
Svedala
40
Vellinge
0 byggda lgh
Annan
ägarkatego
61%
som kommunen
köpte in
00 Antalet bostäder
Sjöbo
Sjöbo
Skurup
Tomelilla
Simrishamn
Ystad
Tomelilla
Trelleborg
Skurup
0 byggda lgh
00 Antalet bostäder
Staffanstorp
Svedala
2014
1-49
Lund
40
Malmö
50-99
Hörby
19
Kävlinge
som kommunen
köpte in
15%
Simrishamn
Ystad
Figur 5.8:Trelleborg
Nybyggnad av lägenheter i det allmännyttiga bostadsbeståndet
2014 (färg) och inköp av lägenheter 2014 (siffra)
Källa: BME 2015
85%
Under 2014 såldes 374 lägenheter i allmännyttan i Skåne, vilket
är en väsentlig minskning jämfört med hur många lägenheter som
såldes 2013, d.v.s. totalt 1 379 lägenheter. Det är totalt sex kommuner som uppger att de sålt delar av det allmännyttiga bostadsbeståndet under 2014. Dessa kommuner var Helsingborgs stad (230
stycken), Båstads kommun (82 stycken), Östra Göinge (25 stycken),
Höganäs (21 stycken), men även Höör och Hörby kommuner. (figur
5.11 och tabell i vänsterspalten).
Allmännyttan
ägare
Annan
ägarkategori
Figur 5.10: Andel lägenheter
med allmännyttan som ägare
utav det befintliga hyresrättsbeståndet i Skåne 2014.
Källa: SCB
45
Figur 4.20 Planerad och genomförda försäljningar i det allmännyttiga bostadsbeståndet 2013 (färg)
Länsstyrelsenoch
Skåne
planerade (siffra) (BME)
Osby
Båstad
Figur 4.20 Planerad och genomförda försäljningar i det allmännyttiga bostadsbeståndet 2014(färg)
och planerade (siffra) (BME)
66
Örkelljunga
Ängelholm
91
Höganäs
Hässleholm
PerstorpÄngelholm
Åstorp
Bostadsbyggande
Åstorp
27
Svalöv
Lomma
Lomma
Burlöv
Lund
Burlöv
Svedala
Vellinge
16
5.
Boverket (2013:9)
00 Antalet bostäder
Skurup
0 genomförda
planerade till
försäljning
Sjöbo
Tomelilla
Sjöbo
50-99
1-49
0 genomförda
Skurup
Simrishamn
Ystad
Trelleborg
57
Svedala
1-49
4
Staffanstorp
Staffanstorp
300-800
100-299
100-299
50-99
Lund
Malmö
Malmö
De allmännyttiga
bostadsföretagens
utveckling och roll på
bostadsmarknaden
2011-2012.
Kristianstad
Kristianstad
Hörby
Hörby
Kävlinge
Kävlinge
Läs mer
300-800
Eslöv
Eslöv
Antal lägenheter
Antal lägenheter
Höör
Landskrona
Landskrona
De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling och roll på
bostadsmarknaden 2011–2012
Bromölla
Bromölla
Klippan
Bjuv
Höör
12
Rapport 2013:9
Hässleholm
Perstorp
Helsgingborg
Svalöv
16
Östra
Göinge
58
270
25
Örkelljunga
91
Höganäs
Klippan
Bjuv
Helsgingborg
Vellinge
46
Östra
Osby
Göinge
Båstad
100
Tomelilla
00 Antalet bostäder
planerade till
försäljning
Simrishamn
Ystad
Figur
5.11: Genomförda försäljningar i det allmännyttiga bostadsbeståndet
Trelleborg
2014 (färg) och planerade försäljningar 2015 (siffra)
Källa: BME 2015
Tre kommuner uppger att det huvudsakliga skälet till försäljningen av allmännyttans lägenheter var att ge bättre ekonomiskt utrymme för underhåll och upprustning. Två kommunar uppger att skälet
var att möjliggöra nyproduktion, likaså att förbättra bostadsföretagets soliditet. En kommun uppger att de ville uppnå större variation
i upplåtelseformerna.
I årets BME uppger fem kommuner att det finns beslut om
försäljning av någon del av det allmännyttiga bostadsföretagets
bestånd 2015. Totalt kommer försäljningen att uppgå till 249
lägenheter. Det är främst Ängelholms kommun (91 stycken), men
även Höganäs (58 stycken), Trelleborg (57 stycken - beslut ev ej
fattat), Helsingborg (27 stycken) och Vellinge kommuner som har
beslutat om en försäljning (Figur 5.11). Försäljningen kommer
främst ske till privata fastighetsägare och till de boende för
ombildning.
På frågan om det fanns outhyrda lägenheter i det allmännyttiga
bostadsföretaget per den 1 januari 2015, svarade 8 kommuner ja (16
kommuner 2013). Totalt uppgick antalet outhyrda lägenheter till 73
stycken. Tre kommuner uppger att de har planer på att riva hus i det
befintliga beståndet (totalt 45 stycken), detta p.g.a. husens dåliga
status samt för att ge plats för nybyggnation.
Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala
bostadsaktiebolag
§
I januari 2011 trädde en ny lag i kraft som gäller för de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen. Den nya lagen
innebär bland annat att bolagens verksamhet ska bedrivas
utifrån affärsmässiga principer och att ägaren ska ställa rimliga
avkastningskrav på bolaget.
Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag
1 § Med allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag avses i
denna lag ett aktiebolag som en kommun eller flera kommuner
gemensamt har det bestämmande inflytandet över och som i
allmännyttigt syfte
1. i sin verksamhet huvudsakligen förvaltar fastigheter i vilka
bostadslägenheter upplåts med hyresrätt,
2. främjar bostadsförsörjningen i den eller de kommuner som är
ägare till bolaget, och
3. erbjuder hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och
inflytande i bolaget...
2 § Ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag ska bedriva
verksamheten enligt affärsmässiga principer trots 2 kap. 7 §
och 8 kap. 3 c § kommunallagen (1991:900)...
Värdeöverföringar
3 § Ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolags värdeöverföringar får under ett räkenskapsår inte överstiga ett belopp
som motsvarar räntan på det kapital som kommunen eller
kommunerna vid föregående räkenskapsårs utgång har skjutit
till i bolaget som betalning för aktier...
5 § Begränsningen av värdeöverföringar i 3 § gäller inte för
överföring av överskott som uppkommit under föregående
räkenskapsår
1. om överskottet används för sådana åtgärder inom ramen för
kommunens bostadsförsörjningsansvar som främjar integration
och social sammanhållning eller som tillgodoser bostadsbehovet
för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar...
Bostadsmarknadsanalys 2015
6.
Verkstad
– Vem gör vad på bostadsmarknaden?
4747
Länsstyrelsen Skåne
6.1
Många berörda aktörer
på bostadsmarknaden
Bostadsmarknadens aktörer
6.
Verkstad
Det krävs insatser från en mängd olika aktörer för att hålla bostadsmarknaden i balans och bostadsbyggandet på en anpassad nivå.
Förutom kommunerna spelar allmännyttan, privata fastighetsägare,
byggherrar, entreprenörer, banker, mäklare, konsulter, intresseorganisationer, medborgare, regionala aktörer och nationella myndigheter viktiga roller. (figur 6.1)
Den lokala nivåns ansvar för att skapa förutsättningar för alla
kommuninvånare att leva i goda bostäder understryks i lagstiftningen. Likaså betonas länsstyrelsernas ansvar att lämna kommunerna i
länet råd, information och underlag för deras planering av bostadsförsörjningen och att uppmärksamma kommunerna på behovet av
mellankommunal samordning och se till så att den kommer till
stånd.
Nationella
myndigheter
Regionala
aktörer
Byggherrar
Finansiärer
Kommuner och enskilda
Figur 6.1: Några viktiga aktörer på
bostadsmarknaden.
48
Flera centrala myndigheter med sektorsansvar arbetar med
bostadsförsörjningsfrågor genom egna analyser, forskning och
kunskapsutveckling. De ska också genom det arbetet bistå kommunerna med olika typer av kunskapsunderlag. Några av dessa myndigheter är Boverket, Socialstyrelsen, Myndigheten för delaktighet
(tidigare Hjälpmedelsintitutet) m.fl.
Boverket är den centrala myndigheten för samhällsplanering,
byggande och boende. Boverket ska stödja länsstyrelserna i deras
arbete med att analysera bostadsmarknaderna, samt lämna råd,
information och underlag till kommunerna för deras planering av
bostadsförsörjningen. Några av Boverkets publikationer redovisas i
denna rapport. Fler rapporter, nyhtesbrev och indikatorer för
bostadsmarknaden går att finna på myndighetens hemsida.
Bättre samverkan behövs på alla nivåer
Dialog och samverkan är centralt i planering för bostadsförsörjningen, såväl internt i kommunerna som externt med och mellan
olika aktörer. Samverkan med grannkommuner och regionala
aktörer ger en god bild av de faktorer som kan påverka den egna
kommunens bostadsutveckling.
Skånskt bostadsnätverk
Under 2014 togs initiativ av Region Skåne, Kommunförbundet
Skåne och Länsstyrelsen Skåne (genom Skånskt ledningsforum), att
bilda ett skånskt regionalt bostadsnätverk. Det övergripande syftet
med Skånskt bostadsnätverk är att vara en arena för samverkan och
kunskapsuppbyggnad, men även att vara en samlande kraft och
igångsättare för att agera effektivt för ett ökat bostadsbyggande i
Skåne. Nätverket ska agera opinionsbildare genom att samla Skånes
aktörer och att nyttja respektive organisations styrkor och gemensamt driva ett aktivt påverkansarbete.
Ett av målen för nätverket är att utgöra en regional arena för
samverkan och en plattform för att facilitera dialog och utveckla
diskussioner mellan olika aktörer. Genom att skapa en gemensam
bild av den skånska bostadsmarknaden och dess drivkrafter, kan en
medvetenhet och ökad förståelse uppnås hos alla berörda parter.
Bostadsmarknadsanalys 2015
6.2
Kommunerna
– Har planmonopolet
och verktygen
Varje kommun ska skapa förutsättningar för alla
kommuninvånarna att leva i goda bostäder
Kommunerna har genom planmonopolet goda förutsättningar att
skapa ett ökat bostadsbyggande med hjälp av olika styrmedel. Det är
en kommunal angelägenhet att planlägga mark, vilket skapar
skyldigheter och rättigheter för kommunen. Antagna kommunala
visioner och mål satta i relation till tillväxt- och utvecklingsprognoser styr utvecklingen. Den övergripande lagstiftningen sätter
ramen för arbetet, bland annat lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar och plan- och bygglagen, där bostadsbyggande och
utveckling av bostadsbeståndet nu förts in som ett sådant allmänt
intresse som kommunerna ska främja vid planläggning.
Varje kommun - inte bara de som är belägna inom en tillväxtregion - behöver en väl genomtänkt strategi som med utgångspunkt i
de unika förutsättningarna som råder i olika delar av kommunen
visar hur bostadsbeståndet ska utvecklas och förbättras. Det handlar
om såväl omfattning och inriktning av nyproduktionen som anpassning av det befintliga beståndet. Ett aktivt och medvetet arbete med
bostadsförsörjning kan bidra till att öka kommunens attraktionskraft
med en stark identitet för existerande och framtida medborgare. Att
det finns bostäder i kommunen som svarar upp mot medborgarnas
behov i olika faser av livet, är av stor vikt utifrån övergripande
strategiska ställningstaganden och utifrån de övergripande frågor
som berör tillväxt på både kommunal, mellankommunal och
regional nivå. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
och plan- och bygglagen sätter ramen för detta arbete.
Lag (SFS 2000:1383) om kommunernas bostads
försörjningsansvar (se hela lagtexten i bilaga 4)
§
1 § Varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa
förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder
och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.
Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen
samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen,
aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och
andra regionala organ tillfälle att yttra sig.
Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod.Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas och
antas av kommunfullmäktige.
Bostadsbyggande är
numera ett allmänt
intresse
Plan och bygglagen (SFS
2010:900)
§
Bostadsbyggande och
utveckling av bostadsbeståndet infördes 1
januari 2014 i 2 kap. 3§
Plan -och bygglagen som
ett sådant allmänt
intresse som kommunerna ska främja vid
planläggning.
2 § Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst
innehålla följande uppgifter:
1.kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av
bostadsbeståndet,
2.kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och
3.hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och
regionala mål, planer och program som är av betydelse för
bostadsförsörjningen.
Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet hos särskilda grupper och marknadsförutsättningar.
3 § Länsstyrelsen ska lämna kommunerna i länet råd, information och underlag för deras planering av bostadsförsörjningen.
Länsstyrelsen ska uppmärksamma kommunerna på behovet av
samordning mellan kommuner i frågor om bostadsförsörjning
och verka för att sådan samordning kommer till stånd.
49
Länsstyrelsen Skåne
Metoder och verktyg som kommunerna kan
använda sig av
Verkstad
Nedan beskrivs några av de verktyg och metoder som kommunen kan använda sig av i det strategiska arbetet med bostadsförsörjningsfrågorna. Likaså redovisas kommunernas enkätsvar
i BME 2015 på nästa sida, om hur de använt några av verktygen
under 2014.
Strategier för bostadsförsörjningen
6.
• Riktlinjer för bostadsförsörjningen
igur 7.1 Kommunala kommunomfattande översiktsplaner med år för antagande (färg + årtal).
Osby
Båstad
2010
2008
Örkelljunga
Ängelholm
2008
2005
Höganäs
2002
Perstorp
2007
Bromölla
2014
Klippan
Bjuv
Helsgingborg
2012
Hässleholm
2006
Åstorp
2012
Östra
Göinge
2013
2009
2010
ner med år för
antagande
(färg + årtal).
Svalöv
2002
Lomma
Burlöv
2011
2014
Malmö
Östra
Göinge
2012
2014
Vellinge
2013
Bromölla
2013
2005
2006-2010
2010
0000 Årtal för antagande
Sjöbo
Staffanstorp
2009
2009
Svedala
Tomelilla
Skurup
2009
Trelleborg
Ystad
2002
Simrishamn
2005
2010
2014
Årtal för antagande
Kristianstad
2013-2014
2013
2011-2012
2006-2010
2000-2005
0000 Årtal för antagande
Tomelilla
2002
Simrishamn
2001
Vissa kommuners
översiktsplaner har
aktualitetsförklarats
senare.
Figur 6.2: Kommunernas
översiktsplaneläge 2014
50
Riktlinjerna för bostadsförsörjningen klargör kommunens
bostadspolitiska mål, medel och ambitioner samt ger kommunen bättre möjligheter att styra vilken typ av bostäder som
behöver byggas och för vilka grupper. Analysen bör även
kopplas till bostadsmarknadsläget i grannkommunerna och
den regionala bostads- och arbetsmarknaden i stort.
2001-2005
Lund
2010
2013-2014
2011-2012
Hörby
2002
2010
Kristianstad
2002
Eslöv
Kävlinge
Osby
Årtal för antagande
Höör
2007
Landskrona
Enligt Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
(2000:1383) ska riktlinjer för bostadsförsörjningen antas av
kommunfullmäktige minst en gång varje mandatperiod.
2001
Vissa kommuners
översiktsplaner har
aktualitetsförklarats
senare.
Minsta innehåll i de kommunala riktlinjerna är enligt lagen:
kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av
bostadsbeståndet, kommunens planerade insatser för att nå
uppsatta mål, och hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta
nationella och regionala mål, planer och program som är av
betydelse för bostadsförsörjningen.
Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den
demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder,
bostadsbehovet för särskilda grupper och
marknadsförutsättningar.
• Översiktsplan
I översiktsplanen redovisas, förutom kommunens intentioner
för mark- och vattenanvändning, även dess plan för
bebyggelseutvecklingen. Kommunen har här möjlighet att
koppla samman de boendestrategiska frågorna och kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen med den fysiska
planeringen. Därmed uppnås en hög legitimitet för boendeplaneringen, då översiktsplanen fungerar som en överenskommelse mellan stat och kommun. I PBL 3 kap 5 § p.5 finns från 1
juli 2014 en skyldighet att i ÖP redovisa ”Hur kommunen avser
att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder”. (figur 6.2)
Markpolitik
• Markpolicy och markinnehav
Ett viktigt instrument för kommunen i arbetet med att styra
bostadsbyggandet är dess markinnehav och strategiska köp
och försäljningar av byggbar mark. Att äga mark som kan
exploateras innebär att kommunen har möjlighet att påverka
tilldelningen och i viss mån prissättningen av mark. Ett markinnehav innebär att kommunen kan välja att sälja eller upplåta
mark med tomträtt vid exploatering och kan genom markanvisningar eller försäljningar aktivt arbeta för att få in fler
aktörer för att främja den lokala konkurrensen. Kommunen kan
även arrangera markanvisningstävlingar för att locka nya
aktörer. På mark för bostadsändamål har kommunen möjlighet
att sätta olika priser och skriva olika avtal beroende på bostädernas upplåtelseform.
• Markanvisnings- och exploateringsavtal
Avtal kan tecknas både när kommunen säljer eller hyr ut egen
mark, och när planläggning sker på privatägd mark. Genom
olika avtal kan kommunen i viss mån använda möjligheten att
styra förutsättningarna och få särskilda villkor uppfyllda av
byggherren. Genom markanvisningsavtal kan kommunen ställa
villkor som styr inriktningen på bostadsbyggandet, exempelvis
vad gäller upplåtelseformer eller storlekar på bostäder, likaså
vad gäller genomförandetid.
Bostadsmarknadsanalys 2015
Samverkan
Allmännyttan och bostadsförmedling
• Ägardirektiv
• Samverkan internt och externt
Ett allmännyttigt bostadsbolag ger kommunen möjlighet att
genom ägardirektiv och politisk styrning påverka produktion
och förvaltning av bostäderna på den lokala bostadsmarknaden. Genom ett nära samarbete med bostadsbolaget och
andra fastighetsägare i kommunen, kan kommunen bl.a.
påverka boendet för de grupper som kommunen har särskilt
ansvar för.
Utöver de mer handfasta verktygen som en kommun har till sitt
förfogande är det viktigt med samverkan, kunskapsförmedling
och omvärldsbevakning. Samverkan handlar både om att
arbeta mot samma mål mellan förvaltningar och nämnder och
att arbeta nära andra aktörer på bostadsmarknaden och inte
minst med andra kommuner. Den mellankommunala samverkan kring bostadsförsörjningen är viktig för hela regionens
utveckling. Skånes kommuner befinner sig i ”olika” delregioner
och bör samverka inom dessa. Att samla in och förmedla
kunskap såväl mellan förvaltningar som till andra aktörer på
bostadsmarknaden (bostadsbolag, fastighetsägare, hyresvärdar, entreprenörer m.fl.) är en betydelsefull uppgift för
kommunen.
• Bostadsförmedling och förtur i bostadskön
Kommunerna ska, enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383), anordna bostadsförmedling om
det behövs för att främja bostadsförsörjningen. Kommuner och
kommunala bostadsbolag kan välja att samarbeta kring
förmedling på den regionala bostadsmarknaden. En samlad
bostadsförmedling underlättar för de bostadsökande, och då
förmedling sker efter kötid blir villkoren och möjligheterna
tydliga. Kommunen kan också besluta om vilka förmedlingsprinciper som ska gälla, vilket kan innebära att vissa grupper får
förtur i systemet exempelvis personer med rörelsehinder,
studenter och nyanlända personer.
• Hyresgarantier
En kommunal hyresgaranti är ett borgensåtagande från
kommunens sida, som omfattar en hyresgästs skyldighet att
betala hyra. Syftet med en kommunal hyresgaranti är att ge
stöd till hushåll som har ekonomisk förmåga att klara kostnaderna för ett eget boende men som trots detta har svårighet
att etablera sig på bostadsmarknaden och få en hyresrätt med
besittningsskydd. Garantin åtföljs av ett bidrag från Bostadskreditnämnden (BKN) till garantigivaren, det vill säga
kommunen.
Det finns fler förslag på möjliga insatsområden!
(BME 2014)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
!
Ta fram en stadsutvecklingsvision.
Göra en marknadsanalys.
Differentiera markpriserna beroende på upplåtelseform.
Anvisa marken på nya kreativa sätt.
Skriva samarbetsavtal och avsiktsförklaringar med byggherrarna.
Lägga in en vitesklausul i exploateringsavtalet.
Förbereda för byggandet genom att anlägga behövlig infrastruktur.
Ordna god kollektivtrafikförsörjning.
Marknadsföra kommunen.
51
Länsstyrelsen Skåne
Kommunernas användning av de kommunala verktygen
för bostadsförsörjningen enligt BME 2015
Strategier för bostadsförsörjningen
6.
Verkstad
I år är det 21 kommuner som uppger att de har kommunala riktlinjer
för bostadsförsörjningen som är antagna i kommunfullmäktige,
vilket är två fler än föregående år (2013). Av dessa 21 kommuners
riktlinjer är det 14 som kan anses vara aktuella d.v.s. antagna år 2011
och framåt, medan resterande sju är inaktuella då de antagits någon
gång mellan 2002-2010 (figur 6.3). Tretton kommuner uppger att
de har riktlinjerna i ett särskilt program, medan sex kommuner
integrerat riktlinjerna i den kommunomfattande översiktsplanen.
Tre kommuner uppger att de (även) har riktlinjerna i andra dokument t.ex. i ett exploateringsprogram, i en handlingsplan, i en
projektkatalog, i en strategi mot bostadslöshet, i en utbyggnadsstrategi, i markpolicyn, i markanvisningspolicyn, i miljöprogrammet
samt i ett dokument kallat ”Övergripande mål och riktlinjer”.
Figur 6.3 Kommuner med riktlinjer för bostadsförsörjning samt år för antagande (BME)
Figur 6.3 Kommuner med riktlinjer för bostadsförsörjning samt år för antagande (BME)
2010
Båstad
2010
Osby
2003
Båstad
Ängelholm
2003
2014
Perstorp
Örkelljunga
Ängelholm Åstorp
2014
2005
Perstorp
2013
Svalöv
2014 20092002
Eslöv
2013
2007
Burlöv
Staffanstorp
Eslöv
Malmö
2007 2014
2013
2009
Lomma
Burlöv
Vellinge
Staffanstorp
Trelleborg
Malmö
2014
Har inga riktlinjer
2013
Svedala
2011
0000 Årtal för antagande
Kristianstad
Hörby
Har inaktuella riktlinjer
Har inga riktlinjer
Sjöbo
0000 Årtal för antagande
2013
Tomelilla
Skurup
Sjöbo
Har aktuella riktliner
Har inaktuella riktlinjer
Har aktuella riktliner
Svedala
2011
Lund
2013
2013
2014
2013
2013
2014
Bromölla
Lund
Lomma
Kävlinge
Kristianstad
Hörby
2009
Höör
Svalöv
Kävlinge
Bromölla
Hässleholm
Höör
Klippan
2013
Bjuv
Landskrona 2005
2002
Östra
Göinge
Klippan
Bjuv
2014
2009
Åstorp
Landskrona
Hässleholm
2013
2013
Helsgingborg
Helsgingborg
Östra
Göinge
2013
Höganäs
Höganäs
Osby
Örkelljunga
2010
Simrishamn
Ystad
2012
2013
Tomelilla
2010
Simrishamn
Skurup
Figur 6.3: Kommuner med
riktlinjer
för bostadsförsörjning samt år för
Ystad
2012
Vellinge (BME)
antagande
Trelleborg
52
Förklaringen till att vissa kommuner inte har tagit fram riktlinjer
för bostadsförsörjningen kan vara flera, t.ex. att de tänker integrera
riktlinjerna senare i en kommande översiktsplan eller att arbetet
med riktlinjerna är på gång. Många kommuner i Skåne har påbörjat
ett arbete med att ta fram eller uppdatera kommunens riktlinjer för
bostadsförsörjningen, vilket framgår i kommunfaktatexterna på
sidorna 60-96.
Markpolitik
Enligt svaren i BME 2014 äger samtliga Skånes 33 kommuner mark
som är lämplig för bostadsbyggande. Flertalet kommuner planerar
även att köpa mer mark som passar för ändamålet. Av Skånes
kommuner är det drygt en tredjedel som har en antagen policy för
prissättning av mark och endast ett fåtal som har en antagen policy
för fördelning av mark.
Hur kommunerna värderar marken skiljer sig åt. Känt marknadspris och oberoende värdering är vanligast. Andra sätt att värdera
marken på är att ta in anbud, använda antagen taxa, göra kostnadskalkyler, anlita en professionell värderingsman, använda egna
erfarenheter eller att använda ett tävlingsförfarande med ”pris” som
en utvärderingsparameter.
Det vanligaste sättet att välja ut den byggherre som får markanvisningen har varit genom direktanvisning. Därefter kommer
tävlingsförfarande, anbudsförfarande samt tilldelning av mark.
Endast en bråkdel av kommuner har under de senast två åren styrt
upplåtelseformen i samband med markanvisning. De flesta av Skånes
kommuner har aldrig upplåtit mark med tomträtt i samband med
markanvisning.
Bostadsmarknadsanalys 2015
Allmännyttan och bostadsförmedling
På frågan om vilken service som erbjuds de som söker bostad i
Skånes kommuner, svarade 29 kommuner att deras allmännyttiga
bostadsbolag erbjöd en egen bostadskö. Alla kommuner i Skåne med
ett allmännyttigt bostadsbolag erbjuder med andra ord denna tjänst.
17 kommuner svarade att de har en lista med hyresvärdar på sin
webbplats, ytterligare några att de har en bostadsportal på kommunens webbplats, eller att de är med i en regional bostadsportal (t.ex.
Boplats Syd). En delregional bostadsportal uppges vara på gång i
Skånes nordvästra hörn. Andra sätt som uppges för att ge service till
de bostadssökande är att hänvisa till exploatörers och markägares
bostadsköer, eller att ge information om tomter eller tomtkön.
Endast en kommun uppger att de inte har någon service alls till de
som söker bostad i kommunen.
Åtta kommuner uppger att det finns någon slags förturssystem
för att få en bostad inom kommunen. Detta är fyra kommuner färre
än föregående år (2013). De grupper som prioriteras är personer
med lättare rörelsehinder (3 kommuner) samt personer som fått
arbete i kommunen och som bor utom pendlingsavstånd (3 kommuner). Andra grupper som prioriteras av ett fåtal kommuner är:
nyanlända flyktingar och hushåll som behöver flytta av ekonomiska
skäl till en billigare bostad. Andra förtursgrunder som uppges är
t.ex. personer som behöver bostad av andra sociala skäl (företrädesvis med barn inblandade), tonåringar där det råder generationsmotsättningar inom familjen, ungdomar i behov av ungdomsbostäder,
unga gravida kvinnor i otillfredsställande boenden samt personer i
separationer med våldsinslag.
kommunala hyresgarantier i framtiden svarar 23 av 24 svarande
kommuner nej. Kommunerna framför att det som skulle behöva
förändras för att de ska börja använda sig av hyresgarantier är att
förutsättningarna/behoven ändras så markant att de insatser som
redan görs inte räcker till, samt att samarbetet med fastighetsägarna
behöver utvecklas för att få det att fungera. En kommun framför att
hyresgarantier inte är aktuella så länge det inte finns några bostäder.
Samverkan
Majoriteten av Skånes kommuner, 31 stycken, samverkar över flera
förvaltningar när det kommer till planering av kommunens bostadsförsörjning. 13 kommuner uppger att samverkan sker i en grupp
bestående av handläggande tjänstemän från flera olika förvaltningar,
medan nio kommuner uppger att den interna samverkan sker mellan
berörda förvaltningschefer. Andra sätt att samverka på är i grupp
bestående av såväl tjänstemän som politiker, mellan berörda förvaltningar och kommunledningskontoret, eller i grupp bestående av
tjänstemän och allmännyttan/bostadsbolaget. Några kommuner
samverkar kring bostadsförsörjningsfrågorna i redan etablerade fora,
som i en plangrupp eller ÖP-grupp.
Begrepp
Markanvisningsavtal
Markanvisningsavtal
tecknas när kommunen
säljer mark till en exploatör. I avtalet kan kommunen ge vissa fördelar eller
subventioner för en viss
typ av byggande.
Exploateringsavtal
Inom ramen för exploateringsavtal som skrivs när
privatägd mark ska
planläggas, kan kommunen använda möjligheten
att styra förutsättningar
och få särskilda villkor
uppfyllda av byggherrarna, t.ex. storlek och
upplåtelseform på
bostäder.
Drygt hälften av Skånes kommuner, d.v.s. 19 stycken, uppger att
de samverkar externt med andra kommuner. Samarbetet har bl.a.
resulterat i en boendestrategi för elva kommuner i Nordvästskåne
(SKNV), ”Living” i samband med ESS, en strukturplan för MalmöLund där elva kommuner ingår i det nu pågående arbetet, möten och
utbyte av idéer i tidiga skeden som eventuellt kan leda till en gemensam fördjupad översiktsplan (FÖP) över kommungränsen m.m.
Sju av 33 kommuner uppger att de använder sig av sociala hyresgarantier. Tre kommuner svarar att hyresgarantierna inte uppfyller
kraven för att få statliga bidrag, medan två kommuner uppger att de
ställer ut hyresgarantier som de har möjlighet att få statligt bidrag
för. På frågan om kommunen har för avsikt att använda sig av
53
Länsstyrelsen Skåne
Analys och återrapportering till Boverket av kommunernas arbete med bostadsförsörjningsfrågorna 2014
Verkstad
I bostadsmarknadsanalysen ska en uppföljning göras ”om kommunerna
lever upp till sitt lagstadgade bostadsförsörjningsansvar”.49 Likaså ska
rapporten redovisa och analysera ”hur samordningen av bostadsförsörjningsplaneringen hanterats såväl inom som mellan kommuner och regionalt”50
Lever kommunerna upp till sitt lagstadgade
bostadsförsörjningsansvar…
6.
Enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
ska kommunen med sin planering ”skapa förutsättningar för alla i
kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga
åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs”.
Figur 6.4 Kommunala samverkansorgan i Skåne 2014
Båstad
Osby
Örkelljunga
Ängelholm
Östra
Göinge
Höganäs
Perstorp
Hässleholm
Åstorp
Bromölla
Klippan
Bjuv
Helsgingborg
Svalöv
Skånes regiondelar
Skåne Nordost
Höör
Kristianstad
MalmöLundregionen
Landskrona
Eslöv
SÖSK
Hörby
Skåne Nordväst
Kävlinge
Lund
Lomma
Burlöv
a
ge
Staffanstorp
Sjöbo
Malmö
Svedala
Vellinge
Bromölla
Tomelilla
Skurup
Simrishamn
Ystad
Trelleborg
Skånes regiondelar
Skåne Nordost
ad
MalmöLundregionen
SÖSK
Skåne Nordväst
Figur 6.4: Kommunala
samverkansorgan i Skåne 2014
imrishamn
54
Varje kommun ska ”med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i
kommunen”. I dagsläget har 21 kommuner i Skåne antagna riktlinjer
för bostadsförsörjningen och av dessa är det 14 som kan anses vara
aktuella, d.v.s. är antagna efter 2011. Antalet kommuner med
antagna riktlinjer har ökat med två det senaste året. Länsstyrelsen
kan konstatera att läget ser allt bättre ut och att fler kommuner nu
följer lagen om bostadsförsörjning. Många av kommunerna har också
startat arbetet med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen
eller har ambitionen att påbörja det arbetet.
Samtliga kommuner i Skåne äger mark som är lämplig för
bostadsbyggande och många planerar att köpa mer. Kommunerna
arbetar dock väldigt olika med markfrågorna.
De flesta kommunerna i Skåne har ett allmännyttigt bostadsbolag
och även en bostadsförmedling kopplad till detta bolag. En skånsk
kommun har valt att sälja ut hela sin allmännytta, medan en kommun har sitt bostadsbolag vilande. Dessa två kommuner löser sitt
lagstadgade bostadssociala ansvar på annat sätt. En kommun har ett
kommunalt bolag där beståndets sammansättning gör att det inte
räknas som en allmännytta. Sex kommuner sålde ut delar av bestån-
det 2014 och 13 kommuner byggde nya bostäder. Nettotillskottet
uppgick till över 700 nya bostäder. Fem kommuner planerar att sälja
ut delar av sin allmännytta under 2015, totalt cirka 250 bostäder.
Endast åtta kommuner har någon typ av förtursystem hos allmännyttan. Förturen gäller i första hand olika utsatta hushåll och grupper,
men även personer som fått arbete i kommunen och bor utom
pendlingsavstånd.
Det finns en utvecklingspotential i kommunernas arbete med
ägardirektiv till allmännyttan, där kommunerna skulle kunna vara
mer drivande och påverka produktion och förvaltning av bostäder på
den lokala bostadsmarknaden, likaså boendet för de grupper som
kommunen har ett särskilt ansvar för.
Har kommunerna samordnat bostadsförsörjningsplaneringen såväl inom kommunen som mellankommunalt
och regionalt…
De flesta kommunerna i Skåne samverkar internt vad gäller bostadsförsörjningsplaneringen. Det framgår dock av svaren i bostadsmarknadsenkäten att detta sker på många olika sätt. Arbetet kan involvera
en eller flera förvaltningar eller nivåer inom kommunen t.ex.
tjänstemän, chefer, politiker, bostadsbolag m.fl.
Det är drygt hälften av kommunerna i Skåne som svarar i enkäten
att de samverkar externt kring bostadsförsörjningsplaneringen.
Samverkan verkar ske framförallt inom de etablerade samverkansorganen i Skånes ”fyra hörn”, som finns etablerade sedan länge (figur
6.4). I översiktsplanearbetet sker oftast en mellankommunal dialog,
vilket inte alltid verkar vara fallet hittills vid framtagandet av
riktlinjerna för bostadsförsörjningen. Kommunerna har oftast nöjt
sig med att höra grannkommunerna i samband med remissförfarandet av de kommunala riktlinjerna för bostadsförsörjningen.
49. SFS (2000:1383): Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
50. SFS (2011:1160): Förordningen om regionala bostadsmarknadsanalyser och
kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Bostadsmarknadsanalys 2015
6.3
Länsstyrelsen Ger råd, information och
tar fram underlag
Länsstyrelsens uppdrag
Länsstyrelsen har ett flertal uppdrag enligt lag och förordning med
koppling till bostadsförsörjningen i länet. En viktig del i länsstyrelsens arbete är att verka för den nationella politiken och samordna
statliga intressen (nationella mål och nationella värden). Likaså att
bidra med det regionala perspektivet.
Länsstyrelsens uppdrag handlar också om att lämna kommunerna
i länet råd, information och underlag för deras planering av bostadsförsörjningen enligt Lag (SFS 2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Inom ramen för detta uppdrag tar länsstyrelsen
många initiativ bl.a. genom att publicera kunskapsunderlag och
stimulera stat- och kommundialogerna kring frågorna.
Samtidigt ska länsstyrelsen se till att mellankommunal samordning sker i processen kring kommunernas framtagande av riktlinjer
för bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen ska även ges möjlighet att
yttra sig över förslag till riktlinjer för bostadsförsörjningen innan de
antas av kommunfullmäktige.
Enligt Förordning om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska länsstyrelsen varje år även ta fram en
skriftlig rapport där bostadsmarknaden i länet analyseras. Rapporten
ska lämnas till Boverket senast den 15 juni. I bostadsmarknadsanalysen ska länsstyrelsen redovisa hur såväl kommunerna som länsstyrelsen har arbetet med bostadsförsörjningsfrågorna under året, och om
arbetet har skett i enlighet med bostadsförsörjningslagen.
Lag (SFS 2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (se hela lagtexten i bilaga 4)
§
1 § …Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen
samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören
med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra
regionala organ tillfälle att yttra sig.
3 § Länsstyrelsen ska lämna kommunerna i länet råd, information och underlag för deras planering av bostadsförsörjningen.
Länsstyrelsen ska uppmärksamma kommunerna på behovet av
samordning mellan kommuner i frågor om bostadsförsörjning
och verka för att sådan samordning kommer till stånd. (SFS
2013:866 Lag om ändring i lagen (2000:1383) om kommunernas
bostadsförsörjningsansvar).
Förordning om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar (se hela lagtexten i bilaga 5)
§
2 § Länsstyrelsen ska i en skriftlig rapport analysera bostadsmarknaden i länet. Utöver en regional bostadsmarknadsanalys
ska rapporten innehålla en redovisning av:
– hur kommunerna lever upp till kraven enligt lagen (2000:1383)
om kommunernas bostadsförsörjningsansvar,
– hur länsstyrelsen lever upp till kravet i 3 § lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, och
– hur planeringen av bostadsförsörjningen samordnas inom
kommunen, med andra kommuner och regionalt.
Rapporten ska lämnas till Boverket senast den 15 juni varje år.
55
Länsstyrelsen Skåne
Analys och återrapportering till Boverket av Länsstyrelsens arbete med bostadsförsörjningsfrågorna 2015
nerna kopplat till deras arbete med riktlinjer för bostadsförsörjning. Kommundialogerna fortsätter under våren 2015.
Kunskapsunderlag
Har länsstyrelsen lämnat råd, information och underlag
för kommunernas planering av bostadsförsörjningen...
•
•
6.
Verkstad
Regeringsuppdrag
•
51. Regeringsbeslut 11:5 (2012)
52. Fram till maj 2014 besökte
Länsstyrelsen Skåne kommunerna
Helsingborg, Höganäs, Klippan,
Kristianstad, Landskrona, Lomma,
Lund, Malmö, Simrishamns, Skurup,
Staffanstorp, Svedala, Vellinge,
Ängelholm och Östra Göinge.
56
Länsstyrelserna fick ett särskilt regeringsuppdrag att stödja
kommunerna i arbetet med att motverka hemlöshet.51 I samband
med detta uppdrag har Länsstyrelsen Skåne genomfört ett antal
kommunbesök, bl.a. tillsammans med den nationelle samordnaren för hemlöshetsfrågor. Fokus under besöken var att diskutera
bostadsfrågor med koppling till hemlöshet, flyktingar, ensamkommande flyktingbarn och vräkningsförebyggande arbete av
barnfamiljer.52 Länsstyrelsen Skåne har haft ett särskilt ansvar
för slutrapporteringen av uppdraget. I anslutning till slutrapporten Hemlöshet - en fråga om bostäder har ett informationsmaterial
bestående av film, broschyr och bildspel tagits fram.
Socialdepartementet gav Länsstyrelsen Skåne tillsammans med
fem andra länsstyrelser i uppdrag att göra en bedömning över
åtta kommuners detaljplaneläggning och varför dessa inte
utnyttjas för byggnation. Slutsatserna sammanfattades i rapporten Varför byggs det inte på detaljplanelagd mark i Skåne?. Länsstyrelsen gick vidare efter redovisningen och tog fram ett underlag
över planlagd mark som inte var ianspråktagen för samtliga
tätorter i Skåne med fler än 900 invånare. Den redovisningen
finns i en särskild rapport Planberedskapen i Skåne – en inventering i
större tätorter.
Länsstyrelsens Bostadsmarknadsanalys för Skåne utgör ett regionalt
kunskapsunderlag om bostadssituationen i länet som beskriver
hur bostadsmarknaden har utvecklats de senaste året/åren.
Denna rapport (BMA) är tillsammans med bostadsmarknadsenkäten (BME) exempel på information till kommuner, byggföretag och andra aktörer om länets bostadsmarknad. (se även
rapporter under punkten Regeringsuppdrag)
Yttranden
•
När Länsstyrelsen yttrar sig över kommunernas förslag till
översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner och program, ges
synpunkter på kopplingen till bostadsförsörjningen. Det kan
handla om att påvisa vikten av att analysera befolkningsutvecklingen på lång sikt för att kunna bedöma hur denna påverkar
behovet av olika hustyper och upplåtelseformer. Länsstyrelsen
ger kontinuerligt råd om att i tid uppmärksamma behovet av
särskilda bostäder för unga och studenter, äldre och för personer med funktionsnedsättning, men även andra utsatta grupper
i samhället. Yttrandena syftar bland annat till att stödja kommunerna att se sin roll i ett regionalt perspektiv.
•
Enligt plan- och bygglagen ska länsstyrelsen på eget initiativ
minst en gång under mandatperioden ta fram en sammanfattande redogörelse inför kommunernas aktualitetsprövning av
översiktsplanen. Även i den sammanfattande redogörelsen lyfter
Länsstyrelsen bostadsförsörjningsfrågorna speciellt.
Kommunbesök
Seminarier
•
•
Länsstyrelsen startade under december 2014 upp arbetet med
fördjupade dialoger med länets samtliga kommuner kring
bostadsfrågorna kopplade till kommunernas sociala utmaningar.
Syftet med dialogmötena var att ge råd och stöd till kommu-
I januari 2014 arrangerade Länsstyrelsen Skåne ett seminarium
på temat Bostadsmarknad. Seminariet innehöll en genomgång av
förändringarna i bostadsförsörjningslagen som trädde i kraft
1 januari 2014, en historisk tillbakablick över den nationella
Bostadsmarknadsanalys 2015
bostadspolitiken, en genomgång av Boverkets reviderade
bostadsmarknadsenkät samt slutsatserna i rapporten Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2013.
•
Har länsstyrelsen givits tillfälle att yttra sig över
kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning...
•
Vid publiceringen av Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2014 hölls
ett seminarium för att presentera slutsatserna i rapporten. På
seminariet presenterades bl.a. även rapporten Varför byggs det inte
på detaljplanelagd mark i Skåne som Länsstyrelsen tagit fram på
uppdrag av Socialdepartementet.
Endast en kommun i Skåne har under 2014 skickat in riktlinjer
för bostadsförsörjningen för synpunkter. Ett ”startpaket” har
under hösten skickats ut till de kommuner i Skåne som håller på
att starta upp arbetet med att ta fram nya riktlinjer för bostadsförsörjningen. Antalet remitterade ärenden förväntas öka
betydligt under 2015.
Nätverk
Övrigt som stödjer länsstyrelsens uppdrag
•
Samverkan med andra myndigheter
•
Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne och Kommunförbundet
Skåne har tagit initiativ till ett regionalt bostadsnätverk för att
aktivt agera kring ett ökat bostadsbyggande och en balanserad
bostadsmarknad i Skåne. Syftet är att samla de olika aktörernas
kompetens och att förstå den skånska utmaningen för att kunna
agera mer samlat och kraftfullt.
Länsstyrelsen ingår i ett studentbostadsnätverk tillsammans
med Region Skåne, Malmö högskola, Malmö stad samt Lunds
Universitet. Syftet med nätverket är att utbyta kunskap och
skapa en bättre förståelse för unga vuxna och studenters
utsatthet på bostadsmarknaden.
•
Länsstyrelserna har gemensamt tagit fram en samverkansplattform för samverkan mellan länsstyrelserna och Boverket bl.a.
kring frågor som rör BME och BMA.
•
Länsstyrelsen har samordnat länsstyrelsernas gemensamma
redovisning till Bostadsplaneringskommittén avseende länsstyrelsernas arbete med fysisk planering, infrastrukturplaneringen
och bostadsfrågan.
Samverkan och kompetensutveckling inom länsstyrelserna
•
Har länsstyrelsen uppmärksammat kommunerna på och
sett till att kommunerna samordnat bostadsförsörjningsplaneringen såväl inom kommunen som mellankommunalt
och regionalt...
•
Länsstyrelsen följer kommunernas samordningsarbete, genom
att analysera kommunernas svar i bostadsmarknadsenkäten (se
kapitel 6.2). Länsstyrelsen har även informerat kommunerna
om behovet av samordning, bl.a. vid pågående kommunbesök
som rör bostadsförsörjningsfrågorna, vid egna arrangerade
seminarier, samt i yttranden/aktualitetsprövningar/sammanfattande redogörelser över de kommunala bostadsförsörjningsprogrammen och översiktsplanerna.
Länsstyrelserna har utvecklat samarbetet mellan länsstyrelserna
inom hållbar samhällsplanering och boende i FORUM för hållbart
samhällsbyggande som bildades hösten 2011. Bostadsförsörjningsfrågorna hanteras inom FORUM-grupp 4, där Länstyrelsen
Skåne har en aktiv roll.
Tillsynsvägledning
•
Länsstyrelsen bidrar med råd och stöd vad gäller tillämpningen
av PBL och med tillsynsvägledning av kommunernas tillsyn över
den byggda miljön. Detta bland annat för att främja bostädernas
kvalité, säkerhet och tillgänglighet. Länsstyrelsen behandlar
som första instans överklaganden enligt plan- och bygglagen,
bland annat detaljplaner och bygglov.
57
Länsstyrelsen Skåne
6.4
Regeringen
–Stimulerar bostadsbyggandet53
Regeringens mål
Verkstad
Det övergripande målet för samhällsplanering, bostadsmarknad,
byggande och lantmäteriverksamhet är Att ge alla människor i alla delar
av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god
hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande
och ekonomisk utveckling underlättas.
6.
Delmålet för bostadspolitiken är Långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som
svarar mot behoven.
Regeringens
bostadspolitiska
mål
”Långsiktigt
väl fungerande
bostadsmarknader
där
konsumenternas
efterfrågan
möter ett utbud
av bostäder
som svarar mot
behoven”
(prop. 2009/2010:1)
58
Regeringen ser fyra viktiga insatsområden för att
åstadkomma ett ökat bostadsbyggande
För att på sikt stärka bostadsbyggandet i Sverige ser regeringen att
det krävs åtgärder inom en rad områden, bland annat:
1. Stärkt finansiering.
2. Sänkta produktionskostnader.
3. Kortare ledtider från idé till inflyttning.
4. Mer tillgänglig mark.
Stimulans för ökat bostadsbyggande
Regeringen har som målsättning att öka byggandet till 250 000
bostäder under perioden 2015-2020. De investeringar Regeringen
ser framför sig i budgeten för 2016 omfattar totalt 6,2 miljarder
kronor per år.
För att öka nybyggnationen av hyresrätter föreslår regeringen att
en stimulans för nybyggnation införs som kommer att uppgå till 3,2
miljarder kronor per år.
Därutöver kommer ett paket presenteras i höstens budgetproposition som omfattar 3,0 miljarder med fokus på:
•
Stimulans till kommuner för ökat byggande och effektiviserad
handläggning.
•
Energieffektivisering av miljonprogrammet.
•
Ett nytt och mer effektivt stöd till byggande av äldrebostäder.
Sedan tidigare har även regeringens förslag om 0,5 miljarder i
investeringar i förbättrad kollektivtrafik och ett förtätat byggande
inom ramen för stadsmiljöavtalen.
Reformförslag vårbudgeten och
höstbudgeten 2015
Kostnad per år
Investeringsstimulans för nyproduktion
av hyresrätter.
3,2 mdkr
- Stöd till kommuner för ökat byggande
och effektiviserad handläggning.
- Energieffektivisering av miljonprogrammet.
- Stöd till byggande av äldrebostäder.
3,0 mdkr
Stadsmiljöavtal för kollektivtrafik
0,5 mdkr
Total årlig investering
6,7 mdkr
Stödet gäller nybyggnation som påbörjas från och med den 25
mars 2015. Stödet kommer att vara anpassat utifrån kostnadslägen i
olika regioner. Stödet kommer att vara särskilt högt för bostadsytor
upp till 35 m2 och innefattar krav på energieffektivitet, rimliga hyror
och att lägenheterna förmedlas på ett öppet sätt. Med den föreslagna
budgetramen skulle stöd kunna ges till ungefär 15 000 lägenheter
per år. Investeringsstödet är en del av regeringens bostadspaket.
Bostadsmarknadsanalys 2015
Aktuella statliga bidrag
•
Flera statliga investeringsstöd avvecklades under 2014. Regeringen
bereder för närvarande nya stöd bl.a. till byggande av äldrebostäder.
De nya stöden kommer att presentera i höstens budgetproposition
2015.
Lagrådsremiss som bereds i Regeringskansliet och som behandlar
bland annat frågor om en effektivare bygglovhandläggning.
Bidrag för omstrukturering av kommunala
bostadsföretag54
Den kommun som anser sig behöva hjälp för att rekonstruera eller
omstrukturera sitt bostadsföretag kan ansöka om stöd hos Boverket.
Statligt stöd får bara lämnas om kommunen själv inte kan bära
kostnaden för rekonstruktionen och om andra åtgärder inte är
tillräckliga. Målet för verksamheten är att ge de kommunala bostadsföretagen långsiktigt hållbara ekonomiska förutsättningar för en
kostnadseffektiv bostadsförvaltning som är anpassad efter den
förväntade befolkningsutvecklingen.
•
Bidrag för omstrukturering av kommunala bostadsföretag.
•
Kreditgaranti för avlösen av kommunala borgensåtagaden.
•
Kreditgaranti för lån till kommuner.
Regeringsinitiativ och regelförändringar som behandlas i
närtid fär att skapa mer mark och kortare ledtider
•
Bostadsplaneringskommittén (Dir. 2013:78, NS 2013:12)
Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté för att utreda
och vid behov föreslå sådana förändringar i de regelverk som styr
fysisk planering och framtagande av planeringsunderlag på regional
nivå som behövs för att tillgodose bostadsförsörjningsbehovet och en
långsiktigt hållbar utveckling i alla delar av landet. Uppdraget ska
slutredovisas senast den 15 juni 2015.
Förordning samt proposition om bullerregler
Lagrådsremiss och förordning som bereds i Regeringskansliet och
som behandlar flera frågor som rör förenklade bullerregler.
•
Planprocessutredningen (NS 2014:07)
Ett bredare uppdrag som går ut på att föreslå förbättringar av
planprocessen. Slutbetänkandet lämnas 31 december 2015.
•
PBL-överklagandeutredningen (SOU 2014:14)
Lagrådsremiss som bereds i Regeringskansliet som behandlar frågor
om snabbare PBL-prövning.
Ansökan om stöd görs hos Boverket. Statligt stöd kan ges som:
•
Nya steg för en effektivare plan- och bygglag (DS)
Regeringen ger stöd till produktion och
konsumtion av bostäder
!
Regeringen har möjlighet att ge stöd i olika former för att
uppnå det bostadspolitiska målet om ”Långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där bostadsutbudet svarar mot behoven”.
Dessa bostadspolitiska styrmedel kan antingen vara i form av
stöd till produktion av bostäder eller i form av stöd till konsumtion av bostäder. Produktionsstödet syftar till att påverka
bostadsutbudets sammansättning, kvalitet eller pris. Exempel
är lån, räntebidrag, investeringsbidrag och offentliga garantier.
Konsumtionsstöd riktas till de boende för att förbättra deras
valmöjligheter på bostadsmarknaden. Exempel är bostadsbidrag, skatteavdragsrätt för räntor, förvärvslån och offentliga
kreditgarantier.55
53. www.regeringen.se
54. Boverket (2014): www.boverket.se
55. Boverket (2014): www.boverket.se/Boende/Analys-av-bostadsmarknaden/
59
Länsstyrelsen Skåne
7.
60
60
”33 fönster till bostadsmarknaden i Skåne”
– Fakta om de 33 skånska kommunernas bostadsmarknader
Bostadsmarknadsanalys 2015
7.1
Kommunala faktatexter
Syftet med kommunredovisningarna
Avsikten och nyttan med att redovisa kommuntexterna är bl.a. att:
Synliggöra alla kommuner i länet - likheter och skillnader
Generaliserad bild av bostadsmarknaden i Skåne
Tidigare bostadsmarknadsanalyser har utgjorts av länsövergripande
redovisningar som ger en fingervisning om läget i länet och en
presentation av rådande trender och problem på bostadsmarknaden i
Skåne. Bilden har varit något generaliserad och har inte redovisat de
stora skillnader som kan råda mellan olika kommuner, men även
inom en och samma kommun. Bostadsförsörjningsfrågan är lokalt
betingad och kan skilja sig väsentligt åt mellan två orter i en och
samma kommun. Här görs ett försök att visa en mindre förenklad
bild av hur bostadsmarknaden ser ut i Skåne och beskriva de unika
bostadssituationer som råder i Skånes 33 kommuner.
Länsstyrelsens uppdrag
Länsstyrelsen ska enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383/2013:866) lämna kommunerna råd,
information och underlag för deras planering av bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen ska också uppmärksamma kommunerna på
behovet av mellankommunal samordning i dessa frågor och verka för
att samordningen kommer till stånd. Med utgångspunkt i uppdragen
redovisas i årets bostadsmarknadsanalys 33 fördjupade bilder av
bostadsmarknaderna i Skånes kommuner. Målet och syftet med
fördjupningen är flera.
• synliggöra varje kommun i Skåne – inte bara presentera en
generaliserad statistisk bild av de 33 kommunerna,
• visa att det finns en bostadsmarknad – liten eller stor - i alla
Skånes kommuner,
• synliggöra hur mångfacetterad bostadsmarknaden är i de skånska
kommunerna,
• öka förståelsen på nationell nivå för de olikheter som råder i olika
kommuner och olika län,
Skapa perspektiv
• blicka framåt och bakåt i tiden för att få perspektiv (fem år),
• se sin egen kommun i perspektivet av andra kommuner,
Utgöra underlag för dialog om bostadsförsörjningen
• utgöra underlag för dialog inom kommunen, men också i den
mellankommunala dialogen (kring gemensamma frågor t.ex.
lösningar för utsatta grupper), mellan olika aktörer och i statkommun-dialogen,
• underlätta för kommunerna att hitta andra kommuner med
liknande bostadssituation eller förutsättningar - vilket inte alltid är
grannkommunen - för diskussion, erfarenhetsutbyte och möjlig
samverkan,
Skapa intresse
• öka intresset hos lokala byggherrar för möjliga byggprojekt,
Det övergripande målet med kommunfaktatexterna
Diskutera statistik som verktyg i bostadsplaneringen
Målet med kommunfaktatexterna är främst att de ska utgöra ett
underlag för att stimulera och underlätta en framtida dialog och
diskussion inom kommunen, mellankommunalt och mellan olika
aktörer för att åstadkomma en bättre fungerande bostadsmarknad i
Skåne.
• utgöra underlag i diskussionen på alla nivåer om vikten av
rättvisande och likvärdig data och statistik,
• visa bostadsmarknadssituationen i Skånes 33 kommuner år 2014,
där samma data, källor, tidpunkt m.m. är likvärdiga - vilket underlättar jämförelser på lokalnivå, men även på länsnivå och nationell
nivå.
61
7.
Faktatexter
Länsstyrelsen Skåne
Källor
”Läs mer”
I kommunfaktatexterna har information hämtats från ett antal olika
källor:
Observera att de kommunala översiktsplaner (ÖP) som redovisas i
marginalen under ”Läs mer” tar upp bostadsmarknadsfrågorna, men
i de flesta fall saknar de den djupare analys som motsvarar de krav
lagen ställer på riktlinjer för bostadsförsörjningen. I de fall det finns
fördjupningar och/eller tematiska tillägg som gäller tillsammans
med den kommunövergripande översiktsplanen kan även dessa ha
berört bostadsmarknadsfrågorna, men det har inte undersökts inom
ramen för denna rapport.
Ingressen baseras främst på de beskrivningar kommunen själv
författat i sin kommunövergripande översiktsplan samt i texter som
presenteras på kommunens hemsida.
Texterna under rubrikerna ”Demografi”, ”Bostadsmarknad” och
”Bostadsbyggande” baseras på statistik från SCB, bostadsmarknadsenkäten (BME 2015), Region Skånes rapport ”Skånes befolkningsprognos 2014-2023”, Länsstyrelsen Skånes rapport ”Planberedskap i
Skåne” samt på information i respektive kommuns översiktsplan
eller riktlinjer för bostadsförsörjningen. Faktarutorna längst ner på
sidan baseras på statistik från SCB och kommunernas svar i bostadsmarknadsenkäten (BME 2015). Texterna innehåller även citat från
den telefonintervju som hölls med handläggande tjänsteman på
kommunen i samband med kvalitetssäkringen av kommunens svar i
BME 2015. Samtliga kommuner har fått texterna för påsyn och
godkännande.
Det har framkommit att SCB:s statistik som rör färdigställda
lägenheter för 2014 (under rubriken ”Bostadsbyggande”) i flera fall
inte är helt uppdaterad, troligtvis i många fall på grund av en
eftersläpning i inrapporteringen av kommunen till SCB. De angivna
SCB-siffrorna ligger ändå i de flesta fall rätt nära de faktiska uppgifterna som kommunerna uppgivit vid godkännandet av faktatexterna.
62
62
Kommunernas bedömning av det årliga behovet av
bostadsbyggande
Kommunerna får i texten ”Bostadsmarknad” göra en bedöming av
ungefär hur mycket bostäder som behöver byggas per år för att
uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans. Denna bedömning är
grovt uppskattad utifrån den information som presenteras i kommunfaktatexten. Fördjupade analyser behöver göras för att få en mer
exakt och nyanserad bild av behovet i respektive kommun.
Sammanställning av statistiken för alla länets kommuner
Längst bak i rapporten finns tre tabeller som sammanställer ett urval
av statistiken på ett lättöverskådligt sätt under rubrikerna:
- Tabell över befolkningsutvecklingen per kommun.
- Tabell över bostadsmarknadsläget per kommun (BME 2015).
- Tabell över bostadsbyggandet per kommun.
Bostadsmarknadsanalys 2015
Skåne - En sammanfattning
Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2014
– Rösten från andra sidan planket
Skåne
Skåne är en attraktiv och dynamisk del av Sverige, med en viktig roll som port till Sverige och till kontinenten. Länet är redan idag en
mång-kulturell mötesplats med potential att bli en kreativ smältdegel av människor, forskning och innovativa företag från hela världen. Här bor 1 288 908 personer (december 2014) varav en fjärdedel i riktets tredje största stad Malmö. Skåne gränsar till Hallands,
Kronobergs och Blekinge län i norr och öster, men även till Själland i Danmark på länets västra sida. Länet har 33 kommuner som
samverkar delregional inom samverkansorganen MalmöLund-regionen, Skåne Nordväst, Skåne Nordost och SÖSK. Skånes landskap
omfattar såväl ädellövsskog som barrskog, främst i norr, och ett öppet odlingslandskap i söder. Möjligheterna till rekreation och och
innehållsrik fritid är stora och bygger främst på olika typer av natur- och kulturupplevelser. Länet har ett aktivt näringsliv med drygt
148 000 arbetsställen, där de största näringsgrenarna återfinns inom fastighet/försäkring/kredit, samhälleliga/privata tjänster,
handel och areella näringar. Det är lätt att ta sig till och från Skåne, då nätverken av lokala vägar är goda och då flera stora motortrafikleder och järnvägar korsar genom länet. Skåne har även tillgång till fyra av landets största hamnar och ett flertal flygplatser
bl.a. Malmö Airport och Copenhagen Airport på andra sidan Öresundsbron.
Skånes regiondelar
Skåne Nordost
MalmöLundregionen
SÖSK
Skåne Nordväst
Demografi: Befolkningsutvecklingen i Skåne är positiv och antalet invånare ökade med 14 839 personer under 2014 (positivt födelsenetto på 3 997 med
15 750 födda och 11 753 döda, samt positivt flyttnetto på 10 769 med 39 935 inflyttade och 29 166 utflyttade). Denna siffra har varierat över tid med en genomsnittlig ökning med 8 601 invånare per år de senaste fem åren. De som flyttar till länet är främst unga vuxna i åldersspannet 18-35 år som ska studera
eller arbeta i länet samt nysvenskar. De som flyttar från länet tillhör främst samma flyttbenägna grupp unga vuxna. I Skånes regionala utvecklingsstrategi
(RUS 2014 - Det öppna Skåne 2030) anges att Skånes befolkning ska ha ökat till minst 1,5 miljoner invånare till år 2030, d.v.s. med runt
13 000 nya invånare per år de kommande 16 åren. Region Skånes befolkningsprognos för perioden 2014-2023 visar en genomsnittlig befolkningsökning för
länet med 9 335 personer per år under åren 2015-2019 (fem år framåt i tiden).
Läs mer
•
Bostadsmarknadsläget i Skåne beskrivs
i ”Bostadsmarknadsanalys för Skåne” som
publiceras i juni
varje år.
Bostadsmarknad: Så många som 22 av Skånes kommuner uppger i BME 2015 att det råder underskott på bostäder i kommunen som helhet. Det som
främst hindrar bostadsbyggandet i länet anges vara av ekonomisk art: Svårigheter att få långivare/hårda lånevillkor, Höga produktionskostnader samt Marknaden. Kommunernas bedömning är att det skulle krävas att mellan 5 790-7 335 bostäder byggs per år för att uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans.
Kommunerna gör bedömningen i BME 2015 att det behövs främst hyresrätter i de små storlekarna, men också bostadsrätter främst i de mellanstora storlekarna och äganderätter i de större storlekarna.
Bostadsbyggande: Enligt Skånes regionala utvecklingsstrategi (RUS) är målet att det ska det byggas runt 6 000 bostäder per år fram till 2030, d.v.s. totalt
cirka 96 000 bostäder. Det finns en planberedskap i Skånes kommuner för omkring 26 000 byggrätter. I genomsnitt har det byggts 3 596 bostäder per år de
senaste fem åren (2 209 lgh i flerbostadshus och 1 387 småhus). Under 2014 byggdes det 4 631 bostäder i Skåne (3 561 lgh i flerbostadshus och
1 070 småhus). Kommunernas bedömning i BME 2015 är att det under perioden 2015-2016 kan komma att byggas i genomsnitt 4 504 lägenheter i flerbostadshus och 1 350 småhus per år. Utöver detta planerar kommunerna i Skåne att under samma period bygga lägenheter för gruppen ungdomar (312 st),
studenter (505 st), äldre (338 st i särkilda boenden för äldre, 425 st seniorbostäder, 412 st trygghetsbostäder) samt för funktionsnedsatta (230 st).
Demografi
Skåne
Befokningsmängd dec 2014
1 288 908
Andel 0-24 år (%)
29,7
Andel 25-64 år (%)
50,9
Andel 65-uppåt (%)
19,4
Medelålder (år)
40,9
Ökning 2014 (antal inv.)
14 839
Ökning 2014 (%)
1,2
Mottagna nyanlända
5 556
Varav ensamkommande barn 465
Sverige
Bostadsmarknad
i/av 33 kommuner
Bostäder
Skåne
9 709 060
29,6
50,8
19,6
41,2
102 491
1,1
45 836
3 370
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i kommunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget funktionsnedsatta
2,1
11 kommuner balans
6 kommuner balans
21 kommuner balans
5 kommuner balans
19 kommuner balans
1 kommuner balans
15 kommuner balans
16 kommuner balans
Befintligt bestånd 2014
Varav småhus
Varav flerbostadshus
Varav hyresrätter (%)
Varav bostadsrätter (%)
Varav äganderätter (%)
Allmännyttan 2013 (lgh)
Byggt totalt sett 2014
Planberedskap 2014 (lgh)
605 611
270 034
297 790
38
23
39
84 499
4 631
ca 24 500
Sverige
4 669 081
2 007 664
2 356 831
38
22
40
744 915
29 164
--
63
Länsstyrelsen Skåne
1. Bjuvs kommun
Bjuvs kommun
Bjuv
Bjuvs kommun ligger i inlandet i Skånes nordvästra del och ingår i kommunsamarbetet Skåne Nordväst/Familjen Helsingborg samt
6K-samarbetet. Här bor 14 894 personer (december 2014), varav nästan hälften i centralorten Bjuv. Ekeby och Billesholm är två andra
större tätorter med bra serviceutbud och kommunikationer. Nationalparken vid Söderåsen och andra natursköna områden kombinerat
med ett omfattande föreningsliv ger möjligheter till rekreation och en innehållsrik fritid. Bjuvs kommuns näringsliv domineras av
tillverknings- och livsmedelsindustri. Kommunen har god tillgänglighet via det lokala vägnätet, vilken förbättras ytterligare med tågstationen i Bjuv som ligger längs Skånebanan. Även Billesholm, som ligger längs Söderåsbanan kommer snart ha tågstation vilket ger
möjlighet till direkt förbindelse till Lund och Malmö. Nära kommunen passerar de stora väg- och järnvägsstråken Europavägarna E6
och E4 samt Västkustbanan.
Skånes regiondelar
Skåne Nordost
MalmöLundregionen
SÖSK
xxx
Skåne Nordväst
x.
Demografi: Kommunen har en befolkningssammansättning med tyngdpunkt på åldersgrupperna 0-15 år och 25-64 år. Andelen enpersonshushåll är
betydligt lägre än riksgenomsnittet, medan andelen två-, tre-, fyra- och fempersonshushåll är något högre. Befolkningsutvecklingen är positiv och antalet
invånare har ökat med 93 personer under 2014 (positivt födelsenetto på 21 med 156 födda och 135 döda, samt positivt flyttnetto på 73 med 1248 inflyttade
och 1175 utflyttade). Befolkningsökningen har varierat över tid, men genomsnittet för kommunen ligger på cirka 16 nya invånare per år de senaste fem åren.
De som flyttar till kommunen är främst barnfamiljer/återvändare och nysvenskar. De som flyttar från kommunen är främst unga vuxna som ska arbeta eller
studera på annan ort. Enligt kommunens översiktsplan (ÖP 2009) är kommunens mål att ha genomsnittlig befolkningsökning med 87 personer per år fram
till 2016. Region Skånes befolkningsprognos för perioden 2015-2019 (fem år framåt) visar en genomsnittlig befolkningsökning för kommunen med 24 personer per år.
Läs mer
•
•
Kommunens översiktsplan (laga kraft
2009) berör bostadsförsörjningsfrågorna i
kommunen.
Bostadsmarknad: Bjuvs kommun uppger i BME 2015 att det råder underskott på bostäder inom de flesta delar i kommunen, förutom i centralorten.
Bostadssituationen kommer enligt enkätsvaren kvarstå fram till 2019 (fem år framåt). Det som främst hindrar bostadsbyggandet i Bjuvs kommun anges vara:
Höga produktionskostnader, Dålig konkurrens samt För få medelstora byggbolag. Kommunen uppger i BME att de inte ha någon större möjlighet att påverka
dessa hinder. Kommunen har försökt att få igång flyttkedjor genom att bygga medelstora hyreslägenheter. Kommunen försöker påverka utvecklingen
genom att, med stöd av Vision 2020, arbeta för att stimulera till förtätnings- och utvecklingsprojekt i hållbara och attraktiva lägen. Kommunens bedömning
är att det skulle krävas att 15-45 bostäder byggs per år för att uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans. Kommunen gör bedömningen i BME att det
behövs såväl hyresrätter (2, 3 och 4 rok) som äganderätter (4 och 5 rok).
Riktlinjer för bostadsförsörjningen
finns framtagna
(antagna 2009).
Bostadsbyggande: Målet enligt kommunens översiktsplan är att bygga cirka 45 bostäder per år. Kommunen uppger att planberedskapen är acceptabel
(ca 240 byggrätter), men inte tillräcklig god i Bjuv och Ekeby, där detaljplaner för framförallt hyresrätter behöver tas fram. I Ekeby behövs även detaljplaner
för småhus. I genomsnitt har det byggts 18 bostäder per år de senaste fem åren (8 lgh i flerbostadshus och 10 småhus). Under 2014 färdigställdes 45 bostäder (40 lgh i flerbostadshus och 5 småhus). Kommunens bedömning i BME 2015 är att det under perioden 2015-2016 kan komma att byggas i genomsnitt 16
lägenheter i flerbostadshus och 6 småhus per år. Utöver detta planerar kommunen under samma period bygga lägenheter för gruppen äldre (20 st trygghetsbostäder) och för funktionsnedsatta (5 st).
Folkökning
64
Antal
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
300
250
200
150
100
50
0
-50
-100
Bjuv
Bostadsmarknad
Demografi
& byggande
År
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
14 894
30,8
50,4
18,8
40,8
93
0,6
119
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i komunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget funktionsnedsatta
Bostäder
2,3
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Överskott
Balans
Balans
Underskott
Befintligt bestånd 2014
Varav småhus
Varav flerbostadshus
Varav hyresrätter (%)
Varav bostadsrätter (%)
Varav äganderätter (%)
Allmännyttan (lgh 2013)
Fritidshus
Byggt totalt sett 2014
Kommunens reflektion
6 351
4 518
1 641
25
12
63
1 061
174
45
- Utveckla kommunens processer
med ökad tydlighet mellan vision,
mål-, styr- och uppföljningsystem
samt budget.
- Utveckla samverkan mellan
kommun, kommunala bostadsbolaget och externa aktörer.
- Skapa nya, spännande och bra
boendemiljöer som bidrag till det
hållbara samhället.
Bostadsmarknadsanalys 2015
2. Bromölla kommun
Bromölla kommun
Bromölla
Bromölla kommun ligger vid kusten i nordöstra Skåne vid gränsen till Blekinge län och ingår i kommunsamarbetet Skåne Nordost.
Här bor 12 400 personer (december 2014) varav nästan två tredjedelar i centralorten Bromölla. Andra större orter i kommunen är
Näsum, Valje och Gualöv. Kommunen ligger alldeles vid övergången mellan det öppna skånska odlingslandskapet och den södra
barrskogsregionen. Möjligheterna till rekreation i kommunen bygger till stor del på olika typer av naturupplevelser. Det finns en stor
variation av naturtyper - allt från skog och slätt till sjö och hav. Bromölla kommun har ett aktivt näringsliv med cirka 900 näringsidkare, där en stor andel utgörs av företag inom tillverkning och jordbruk. Det är lätt att ta sig till och från kommunen, då nätverken
av lokala vägar är goda och då motortrafikleden E22 och riksväg 116 passerar genom kommunen och korsar varandra i centralorten. Kommunen genomkorsas även av järnvägen Blekinge kustbana med tågstation i Bromölla.
Skånes regiondelar
Skåne Nordost
MalmöLundregionen
SÖSK
Skåne Nordväst
Demografi: Kommunen har en befolkningssammansättning med tyngdpunkt på åldergrupperna 40 år och uppåt. Andelen enpersonshushåll är betydligt
lägre än riksgenomsnittet, medan andelen tvåpersonshushåll är betydligt högre. Befolkningsutvecklingen är positiv och antalet invånare har ökat med 64
personer under 2014 (negativ födelsenetto på 27 med 120 födda och 147 döda, samt positivt flyttnetto på 90 med 683 inflyttade och 593 utflyttade). Denna
siffra har varierat över tid med en genomsnittlig ökning med 23 invånare per år de senaste fem åren. De som flyttar till kommunen är främst barnfamiljer/
återvändare och nysvenskar, medan de som flyttar från kommunen främst är unga vuxna m.fl. som ska studera eller arbeta på annan ort. I den kommunala
översiktsplanen (ÖP 2014) har kommunen satt ett befolkningstillväxtmål på 0,5 procent per år fram till år 2030, d.v.s. drygt 60 nya invånare per år. Region
Skånes befolkningsprognos för perioden 2015-2019 (fem år framåt) visar en genomsnittlig befolkningsökning för kommunen med 14 personer per år.
Bromölla kommun · Besöksadress: Kommunhuset, Storgatan 48 · Adress: Box 18, 295 21 Bromölla
Tel: 0456-82 20 00 · Fax: 0456-82 22 00 · [email protected] · www.bromolla.se
Översiktsplan
2014 - med sikte på 2030
Bromölla kommun
Del 1
Utvecklingsstrategier
Antagen av kommunfullmäktige 2014-08-25
Läs mer
•
Kommunens översiktsplan (laga kraft
2014) berör bostadsförsörjningsfrågorna i
kommunen.
•
Riktlinjer för bostadsförsörjningen
finns ej framtagna.
Arbete pågår med att
ta fram nya riktlinjer.
Bostadsmarknad: Bromölla kommun uppger i BME 2015 att det råder underskott på bostäder i hela kommunen. Bostadssituationen kommer enligt
enkätsvaren att kvarstå fram till 2019 (fem år framåt). Det som främst hindrar bostadsbyggandet i Bromölla kommun anges vara: Banker/bostadslån, Arbetsmarknaden samt Attraktivitet. Kommunen anser sig inte ha någon möjlighet att påverka bankerna, ganska liten möjlighet att påverka arbetsmarknaden men
ganska stor möjlighet att påverka kommunens attraktivitet. Kommunens bedömning är att det skulle krävas att mellan 10-60 bostäder byggs per år för att
uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans. Kommunen gör bedömningen i BME att det behövs hyresrätter (1, 2, 3 och 4 rok), bostadsrätter (2 och 3 rok)
samt äganderätter (3, 4 och 5 rok eller större).
Bostadsbyggande: Målet enligt översiktsplanen är att bygga cirka 25 bostäder per år fram till 2030. Kommunen uppger att planberedskapen är god (ca
280 byggrätter) med utgångspunkt från de förutsättningar kommunen har, där många efterfrågar strandnära läge. I genomsnitt har det byggts 17 bostäder
per år de senaste fem åren (1 lgh i flerbostadshus och 16 småhus). Under 2014 färdigställdes 5 bostäder (3 lgh i flerbostadshus och 2 småhus). Kommunens
bedömning i BME 2015 är att det under perioden 2015-2016 kan komma att byggas i genomsnitt 49 lägenheter i flerbostadshus och 12 småhus per år.
Utöver detta planerar kommunen under samma period bygga lägenheter för gruppen äldre (34 st trygghetsbostäder) och för funktionsnedsatta (5 st).
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
12 400
28,2
48,6
23,2
43,4
64
0,5
93
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i komunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget funktionsnedsatta
Bostäder
2,2
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Balans
Balans
Befintligt bestånd 2014
Varav småhus
Varav flerbostadshus
Varav hyresrätter (%)
Varav bostadsrätter (%)
Varav äganderätter (%)
Allmännyttan (lgh 2013)
Fritidshus
Byggt totalt sett 2014
Kommunens reflektion
5 716
4 146
1 319
27
8
65
798
374
5
Det som får kommunens bostadsmarknad att lyfta är en utvecklig av
vår livsmiljö som erbjuder attraktiv
variationsrikedom avseende
boende, samhällsengagemang och
näringsliv med invånarna som
samhällets bärkraft. För oss i
Bromölla är innovation centralt för
att utveckla våra lokala värden.
Folkökning
150
100
& byggande
Antal
50
0
-50
År
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Bostadsmarknad
Demografi
-100
-150
Bromölla
65
Länsstyrelsen Skåne
3. Burlövs kommun
Översiktsplan, Antagen 140422, Laga kraft 140522
FRAMTIDSPLAN
FÖR BURLÖVS KOMMUN
Burlövs kommun
Burlövs kommun ligger vid kusten strax norr om Malmö i länets sydvästra del och ingår i kommunsamarbetet MalmöLund-regionen.
Kommunen är en del i storstadsområdet Stormalmö enligt SCB:s definition. Här bor 17 211 personer (december 2014) varav drygt
hälften i centralorten Arlöv. Den andra större orten i kommunen är Åkarp. Kommunen ligger på den skånska sydvästslätten i ett
låglänt och svagt böljande jordbrukslandskap. Burlövs kommun har ett rikt och varierat näringsliv. Kommunen ligger strategiskt
utmed Södra stambanan med tågstationer i Burlöv och Åkarp. Det är även lätt att ta sig till och från kommunen med bil då de två
stora motortrafiklederna E6 och E22 passerar kommunen.
Skånes regiondelar
Skåne Nordost
MalmöLundregionen
SÖSK
Skåne Nordväst
xxx
Burlöv
x.
Demografi: Kommunen har en befolkningssammansättning med tyngdpunkt på åldersgrupperna 0-20 år och 30-55 år. Andelen enpersonshushåll är
betydligt lägre än riksgenomsnittet och andelen tvåpersonshushåll något lägre, medan tre-, fyra- och fempersonshushåll är något högre. Befolkningsutvecklingen är positiv och antalet invånare har ökat med 97 personer under 2014 (positivt födelsenetto på 55 med 238 födda och 183 döda, samt positivt
flyttnetto på 40 med 1 549 inflyttade och 1 509 utflyttade). Denna siffra har varierat över tid med en genomsnittlig ökning med cirka 140 invånare per år de
senaste fem åren. De som flyttar till kommunen är främst barnfamiljer och nysvenskar, medan de som flyttar från kommunen främst är unga vuxna m.fl. som
ska arbeta eller studera på annan ort. I den kommunala översiktsplanen (Framtidsplan för Burlövs kommun) redovisas en ökning av befolkningen med
24 000 personer fram till 2030, vilket motsvarar en årlig genomsnittlig ökning med 400 invånare. Region Skånes befolkningsprognos för perioden 2015-2019
(fem år framåt) visar en genomsnittlig befolkningsökning för kommunen med 121 personer per år.
Läs mer
•
•
Kommunens översiktsplan (laga kraft
2014) berör bostadsförsörjningsfrågorna i
kommunen.
Bostadsmarknad: Burlövs kommun uppger i BME 2015 att det råder underskott på bostäder totalt sett i kommunen och i centralorten, men balans i
kommunens övriga delar. Bostadssituationen kommer enligt enkätsvaren kvarstå fram till 2019 (fem år framåt). Det som främst hindrar bostadsbyggandet i
Burlövs kommun anges vara: Ekonomi (entreprenadkostnader m.m.) brist på konkurrens, Jordbruksmark och riksintressen samt Buller från motorväg/järnväg.
Kommunen anser sig ha ganska liten möjlighet att påverka dessa hinder. Kommunens bedömning är att det skulle krävas att 50-150 bostäder byggs per år
för att uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans. Kommunen gör bedömningen i BME att det behövs hyresrätter (1, 2 och 3 rok) och bostadsrätter (2, 3
och 4 rok).
Riktlinjer för bostadsförsörjningen ingår
som en del av ÖP.
Bostadsbyggande: I kommunens översiktsplan (Framtidsplan för Burlövs kommun) anges att det är svårt att bedöma hur många bostäder som slutligen
byggs per år, då det beror på omständigheter som kommunen inte rår över. Kommunen anser sig ha en god planberedskap (ca 215 byggrätter). I genomsnitt
har det byggts 44 bostäder per år de senaste fem åren (29 lgh i flerbostadshus och 15 småhus). Under 2014 färdigställdes 6 bostäder (0 lgh i flerbostadshus
och 6 småhus). Kommunens bedömning i BME 2015 är att det under perioden 2015-2016 kan komma att byggas i genomsnitt 150 lägenheter i flerbostadshus och 5 småhus per år. Utöver detta planerar kommunen under samma period bygga lägenheter för gruppen ungdomar (10 st), för äldre (50 st seniorbostäder) samt för funktionsnedsatta (8 st).
Folkökning
400
& byggande
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
Antal
300
200
100
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
0
66
Burlöv
Bostadsmarknad
Demografi
År
17 211
31,2
50,8
17,9
39,9
97
0,6
41
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i komunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget funktionsnedsatta
Bostäder
2,4
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Underskott
Balans
Balans
Befintligt bestånd 2014
Varav småhus
Varav flerbostadshus
Varav hyresrätter (%)
Varav bostadsrätter (%)
Varav äganderätter (%)
Allmännyttan (lgh 2013)
Fritidshus
Byggt totalt sett 2014
Kommunens reflektion
7 247
3 031
3 902
44
19
37
2 371
47
6
Trots god planberedskap och
färdiga bygglov har det byggts
väldigt få bostäder under 2014.
Flera byggherrar är dock mer
optimistiska inför 2015 och därför
tror vi att det kommer att färdigställas fler bostäder i år än
föregående år.
Bostadsmarknadsanalys 2015
4. Båstads kommun
Båstads kommun
Båstad
Båstads kommun ligger vid kusten i länets nordvästra del vid gränsen till Hallands län. Kommunen ingår i kommunsamarbetet
Skåne Nordväst/Familjen Helsingborg. Här bor 14 419 personer (december 2014) varav cirka en tredjedel i centralorten Båstad.
Andra större orter i kommunen är Förslöv, Torekov, Grevie samt Östra och Västra Karup. Kommunen täcker större delen av
Bjärehalvön. Landskapet har präglats av jordbruket och det dramatiska mötet mellan Hallandsåsen och havet. De höga natur- och
kulturvärdena har gynnat utveckingen av turist- och rekreationsnäringen, samt lockat många att köpa sommar- och fritidsboende i
kommunen. Näringslivet i Båstads kommun domineras av tillverkningsindustri. Många är även sysselsatta inom förvaltning och
turistsektorn. Tillgängligheten med bil är hög då det lokala vägnätet är väl utvecklat. Väg 105 och 115 är de stora huvudstråken
som korsar kommunen och båda knyter an till Europaväg E6 som tangerar kommunens gräns. Västkustbanan passerar genom
kommunen med tågstation i Båstad. Järnvägen kommer att få en genare väg och en ny tågstation i både Båstad och Förslöv i och
med att Hallandsåstunneln öppnas för trafik i slutet av år 2015.
Skånes regiondelar
Skåne Nordost
MalmöLundregionen
ÖP08
Översiktsplan Båstads kommun
SÖSK
Skåne Nordväst
Båstads kommun ska vara det självklara valet
för barnfamiljer i Øresundsregionen.
Med detta menar vi att Båstads kommun året
om ska vara attraktiv att bo och verka i, bygga på
tradition och förnyelse, präglas av småskalighet,
god miljö, omtanke och generositet. Våra
verksamheter ska baseras på våra naturliga
förutsättningar samt präglas av mångfald och
god kvalitet.
Barn- och ungdomsperspektivet ska beaktas i all
samhällsplanering.
Demografi: Kommunen har en befolkningssammansättning med tyngdpunkt på åldersgruppen 50 år och uppåt. Andelen en- och trepersonshushåll är
lägre än riksgenomsnittet, medan andelen tvåpersonshushåll är betydligt högre. Befolkningsutvecklingen är positiv och antalet invånare har ökat med 144
personer under 2014 (negativt födelsenetto på -61 med 103 födda och 164 döda, samt positivt flyttnetto på 202 med 1 039 inflyttade och 837 utflyttade).
Denna siffra har varierat över tid med en genomsnittlig ökning med cirka 30 invånare per år de senaste 5 åren. Det är främst småbarnsfamiljer och yngre
pensionärer som flyttar till kommunen (flyttar in permanent i fritidsboendet). De som flyttar från kommunen är främst unga vuxna m.fl. som ska
arbeta eller studera på annan ort, nysvenskar samt äldre pensionärer. I den kommunala översiktsplanen (ÖP 2008) anges att kommunens målsättning är att
befolkningen ska öka med minst 50-100 invånare per år, med tonvikt på fastboende barnfamiljer. Region Skånes befolkningsprognos för perioden 20152019 (fem år framåt) visar en genomsnittlig befolkningsökning för kommunen med cirka 17 personer per år.
Båstads kommun - det självklara valet för barnfamiljer i Øresundsregionen
Läs mer
•
Kommunens översiktsplan (laga kraft
2008) berör bostadsförsörjningsfrågorna i
kommunen.
•
Riktlinjer för bostadsförsörjningen
antogs 2003. Arbete
med nya riktlinjer
pågår.
Bostadsmarknad: Båstads kommun uppger i BME 2015 att det råder överskott på bostäder totalt sett och underskott i centralorten, men balans i
kommunens övriga delar. Bostadssituationen kommer enligt enkätsvaren kvarstå fram till 2019 (fem år framåt). Det som främst hindrar bostadsbyggandet i
Båstads kommun anges vara: Enskildas ekonomi, Dyra produktionskostnader samt Markkostnader. Kommunen anser sig ha ganska liten möjlighet att påverka
de två första hindren, men ser att det finns en möjlighet att påverka markkostnaderna. Kommunens bedömning är att det skulle krävas att 15-80 bostäder
byggs per år för att uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans. Kommunen gör bedömningen i BME att det behövs hyresrätter (1 och 5 rok eller större)
och bostadsrätter (2, 3, och 4 rok).
Bostadsbyggande: Målet enligt översiktsplanen är att försöka bygga tillräckligt med bostäder för att motsvara efterfrågan. Kommunen uppger att de
har en god planberedskap (ca 500 byggrätter) och att detaljplanerna är aktuella och ligger i efterfrågade lägen, men att det är privatägd mark vilket gör att
kommunen inte kan styra över utbyggnadstakten. I genomsnitt har det byggts 80 bostäder per år de senaste 5 åren (10 lgh i flerbostadshus och 70 småhus).
Under 2014 färdigställdes 88 bostäder (16 lgh i flerbostadshus och 72 småhus). Kommunens bedömning i BME 2015 är att det under perioden 2015-2016
kan komma att byggas i genomsnitt 8 lägenheter i flerbostadshus och 50 småhus per år. Utöver detta planerar kommunen under samma period bygga
lägenheter för gruppen äldre (56 st i särskilda boenden, 43 st seniorbostäder, 59 st trygghetsbostäder) samt för funktionsnedsatta (5 st lgh).
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
14 419
24,2
46,0
29,8
47,4
144
1,0
42
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i komunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget funktionsnedsatta
Bostäder
2,0
Överskott
Underskott
Balans
Balans
Balans
Underskott
Balans
Underskott
Befintligt bestånd 2014
Varav småhus
Varav flerbostadshus
Varav hyresrätter (%)
Varav bostadsrätter (%)
Varav äganderätter (%)
Allmännyttan (lgh 2013)
Fritidshus
Byggt totalt sett 2014
Kommunens reflektion
7 281
5 489
1 297
26
7
67
802
4 609
88
För att uppnå önskad balans på
bostadsmarknaden i kommunen
behövs hyres- och bostadsrätter
centralt. De nya tågstationerna i
kommunens största och näst
största ort ger möjligheten att
bygga tätt, centralt och på höjden
– vilket i sin tur kan lyfta
bostadsmarknaden.
Folkökning
200
150
& byggande
Antal
100
50
0
-50
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Bostadsmarknad
Demografi
År
-100
Båstad
67
Länsstyrelsen Skåne
5. Eslövs kommun
Eslövs kommun
Eslövs kommun är en inlandskommun som ligger mitt i Skåne och ingår i kommunsamarbetet MalmöLund-regionen. Kommunen är
en del i storstadsområdet Stormalmö enligt SCB:s definition. Här bor 32 179 personer (december 2014) varav cirka hälften i centralorten Eslöv. Andra större orter i kommunen är Marieholm, Löberöd, Stehag, Flyinge och Harlösa. Kommunen ligger alldeles vid övergången mellan slättlandskapet och skoglandskapet. Stora delar av kommunen är präglat av storskaligt jordbruk, vilket medför att
ådalarna vid Saxån, Braån, Kävlingeån och Rönneån utgör särskilt viktiga stråk i landskapet. I Ringsjöbygden finns stora natur- och
kulturvärden samt fina möjligheter till rekreation. Eslövs kommun har ett näringsliv som domineras av industri och handel, där tillverkningsindustrin svarar för 25 procent av totalen. Det är lätt att ta sig till och från kommunen då nätverken av lokala vägar är goda
och då motortrafikleden E22 samt riksväg 13 passerar genom kommunen. Kommunen ligger strategiskt utmed Södra stambanan och
Marieholmsbanan med tågstationer i Eslöv, Stehag och Örtofta.
Skånes regiondelar
Skåne Nordost
MalmöLundregionen
Eslöv
Läs mer
x.
xxx
•
•
Kommunens översiktsplan (laga kraft
2001) berör bostadsförsörjningsfrågorna i
kommunen. Arbete
med att ta fram en ny
översiktsplan pågår.
SÖSK
Skåne Nordväst
Demografi: Kommunen har en befolkningssammansättning med tyngdpunkt på åldersgrupperna 0-20 år samt 40-55 år. Andelen enpersonshushåll är
betydligt lägre än riksgenomsnittet, medan andelen tre- och fyrapersonshushåll är något högre. Befolkningsutvecklingen är positiv och antalet invånare har
ökat med 259 personer under 2014 (positivt födelsenetto på 62 med 357 födda och 295 döda, samt positivt flyttnetto på 194 med 2 027 inflyttade och 1 833
utflyttade). Denna siffra har varierat över tid med en genomsnittlig ökning med 182 invånare per år de senaste fem åren. De som flyttar till kommunen är
främst barnfamiljer och nysvenskar, medan de som flyttar från kommunen främst är unga vuxna m.fl. som ska studera eller arbeta på annan ort. I den
kommunala översiktsplanen (ÖP 2001) redovisas tre olika befolkningsutvecklingsscenarier d.v.s. +0, +50 och +200 nya invånare per år under perioden
1999-2020, vilket ger tre alternativa befolkningsmål år 2020: (alt. +0) 26 639 invånare, (alt. +50) 30 102 invånare samt (alt. +200) 33 875 invånare. Region
Skånes befolkningsprognos för perioden 2015-2019 (fem år framåt) visar en genomsnittlig befolkningsökning för kommunen med 182 personer per år.
Riktlinjer för bostadsförsörjningen
finns framtagna
(antagna 2009).
Bostadsmarknad: Eslövs kommun uppger i BME 2015 att det råder underskott på bostäder totalt sett i kommunen samt i centralorten, medan det råder
balans i kommunens övriga delar. Bostadssituationen kommer enligt enkätsvaren att ändras fram till 2019 (fem år framåt) då underskott förväntas uppstå
även i kommunens övriga delar. Det som främst hindrar bostadsbyggandet i Eslövs kommun anges vara: Konjunkturen samt Det finansiella systemet. Kommunen anser sig inte ha möjlighet att påverka dessa hinder. Kommunen har noterat att flyttkedjor uppstår när äldre flyttar från större till mindre bostad.
Kommunens bedömning är att det skulle krävas att mellan 90-130 bostäder byggs per år för att uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans. Kommunen
gör bedömningen i BME att det behövs hyresrätter (1, 2, 3 och 4 rok), bostadsrätter (1, 2, 3 och 4 rok) samt äganderätter (4 och 5 rok eller större).
Bostadsbyggande: Målet enligt kommunens översiktplan är att att under perioden 2001-2020 bygga cirka (alt. +50) 58-72 bostäder per år eller (alt.
+200) 123-147 bostäder per år. Kommunen uppger att planberedskapen är god (ca 300 byggrätter). I genomsnitt har det byggts 55 bostäder per år de senaste fem åren (30 lgh i flerbostadshus och 25 småhus). Under 2014 färdigställdes 33 bostäder (0 lgh i flerbostadshus och 33 småhus). Kommunens bedömning i BME 2015 är att det under perioden 2015-2016 kan komma att byggas i genomsnitt 169 lägenheter i flerbostadshus och 18 småhus per år. Utöver
detta planerar kommunen under samma period bygga lägenheter för gruppen ungdomar (39 st), för äldre (16 st i särskilda boenden, 18 st seniorbostäder,
20 st trygghetsbostäder) och för funktionsnedsatta (14 st).
Folkökning
68
Antal
Eslöv
Bostadsmarknad
Demografi
& byggande
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
400
350
300
250
200
150
100
50
0
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
År
32 179
31,2
50,4
18,5
40,6
259
0,8
99
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i komunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget funktionsnedsatta
Bostäder
2,3
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Underskott
Balans
Balans
Befintligt bestånd 2014
Varav småhus
Varav flerbostadshus
Varav hyresrätter (%)
Varav bostadsrätter (%)
Varav äganderätter (%)
Allmännyttan (lgh 2013)
Fritidshus
Byggt totalt sett 2014
Kommunens reflektion
14 273
8 162
5 255
33
17
50
2 068
382
33
Samling och samarbete kring
bostadsbyggandets alla möjligheter är viktigt. Från regering till den
enskilda byggaren. En samlande
bostadspolitik som tydligare tar
ställning till de möjligheter
byggandet kan innebära för ett
samhälles dynamik, framtidstro
och framgång vore välgörande.
Bostadsmarknadsanalys 2015
6. Helsingborgs stad
Antagen av kom
munfullmäktig
e
- 18 maj 2010
ÖP 2010
Helsingborgs stad
Helsingborg
Helsingborgs stad ligger vid kusten i länets nordvästra del och ingår i kommunsamarbetet Skåne Nordväst/Familjen Helsingborg.
Här bor 135 344 personer (december 2014) varav cirka 70 procent i centralorten Helsingborg. Det är länets näst största och Sveriges
åttonde största kommun befolkningsmässigt sett. Andra större orter i kommunen är Rydebäck, Ödåkra, Hittarp-Laröd, Påarp,
Bårslöv, Mörarp samt Gantofta. Landskapet domineras till stor del av öppen och böljande fullåkersbygd, som genomkorsas av
Vege å och Råån. Helsingborg har ett aktivt idrotts- och föreningsliv samt ett brett kulturliv. Här finns Lunds Universitet - Campus
Helsingborg med över 4 000 studenter. Näringslivet i Helsingborg har stor bredd men domineras av handel och transport.
Kommunen utgör ett nav i norra Öresundsregionen och har ett väl utbyggt väg- och kollektivtrafiksystem med tillgång till Västkustbanan, Skånebana och Rååbanan med en mängd tågstationer runt om i kommunen. Kommunen ligger även strategiskt vid Europaväg E6 samt har en konkurrenskraftig hamn som utgör Sveriges nästa största containerhamn och sjätte största hamn vad gäller
godsmängd. Helsingborgs färjehamn står även för Skånes näst mest trafikerade förbindelse till Danmark.
- EN STRATEGISK ÖvERSIKTSPLAN FÖR HELSINGBORGS UTvECKLING
Skånes regiondelar
Skåne Nordost
MalmöLundregionen
SÖSK
Skåne Nordväst
Bostadsmarknad: Helsingborgs stad uppger i BME 2015 att det råder balans på bostadsmarknaden i kommunen, förutom i centralorten. Enligt enkätsvaren kommer balans på bostadsmarknaden uppnås i hela kommunen fram till 2019 (fem år framåt). Det som främst hindrar bostadsbyggandet i Helsingborg
stad anges vara: Överklagade detaljplaner, Dålig marknad för bostadsrätter och äganderätter på grund av ekonomiska aspekter samt Restriktioner i markanvändning (åkermark, buller, p-platser m.m.). Kommunen anser sig ha ganska liten möjlighet att påverka dessa hinder. Kommunen ska tillsammans med det
kommunala bostadsbolaget AB Helsingborgshem genomföra analyser av inflyttning i nyproduktion - en flyttkedjeanalys - under våren 2015 för att få mer
kunskap om hur dessa påverkar bostadsmarknaden i Helsingborg. Kommunens bedömning är att det skulle krävas att 700-1 000 bostäder byggs per år för
att uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans. Kommunen gör bedömningen i BME att det behövs hyresrätter (1, 2, 3, 4 och 5 rok eller större), bostadsrätter (1, 2, 3, 4 och 5 rok eller större) samt äganderätter (1, 2, 3, 4 och 5 rok eller större).
Läs mer
•
Kommunens översiktsplan (laga kraft
2010) berör bostadsförsörjningsfrågorna i
kommunen.
•
Riktlinjer för bostadsförsörjningen
finns framtagna, men
ingår i ett flertal olika
dokument. Arbete
pågår med att ta fram
nya riktlinjer.
Bostadsbyggande: Målet enligt kommunfullmäktigebeslut är att det ska möjliggöras för att bygga cirka 700 bostäder årligen. Kommunen uppger att de
har mycket god planberedskap (ca 3 400 byggrätter). I genomsnitt har det byggts 471 bostäder per år de senaste fem åren (304 lgh i flerbostadshus och 167
småhus). Under 2014 färdigställdes 825 bostäder (688 lgh i flerbostadshus och 137 småhus). Kommunens bedömning i BME är att det under perioden 20152016 kan komma att byggas i genomsnitt 750 lägenheter i flerbostadshus och 130 småhus per år. Utöver detta planerar kommunen under samma period
bygga lägenheter för gruppen ungdomar (173 st), studenter (280 st), äldre (42 st seniorbostäder, 116 st trygghetsbostäder) samt funktionsnedsatta (24 st).
Bostadsmarknad
Demografi
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
135 344
29,7
51,5
18,9
40,9
2 355
1,8
759
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i komunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget funktionsnedsatta
Bostäder
2,1
Balans
Underskott
Balans
Underskott
Balans
Underskott
Balans
Balans
Befintligt bestånd 2014
Varav småhus
Varav flerbostadshus
Varav hyresrätter (%)
Varav bostadsrätter (%)
Varav äganderätter (%)
Allmännyttan (lgh 2013)
Fritidshus
Byggt totalt sett 2014
Kommunens reflektion
65 458
21 364
40 991
46
27
27
12 334
655
825
Det byggs mycket i Helsingborg
och befolkningen ökar som aldrig
förr. Förutom större rörlighet är
god dialog med fastighetsutvecklare och ständigt förbättrade
kommunikationer till omvärlden
viktiga pusselbitar för att stärka
marknaden på lång sikt.
Folkökning
2500
& byggande
Antal
2000
1500
1000
500
0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Demografi: Kommunen har en befolkningssammansättning som i stora drag motsvarar riksgenomsnittet. Andelen enpersonshushåll är högre än riksgenomsnittet, medan andelen tvåpersonshushåll är lägre. Befolkningsutvecklingen är positiv och antalet invånare har ökat med 2 355 personer under 2014
(positivt födelsenetto på 421 med 1 654 födda och 1 233 döda, samt positivt flyttnetto på 1 923 med 8 770 inflyttade och 6 847 utflyttade). Denna siffra har
varierat över tid med en genomsnittlig ökning med cirka 1 400 invånare per år de senaste fem åren. Det är representanter från alla grupper som flyttar till
och från kommunen. De som flyttar till kommunen är främst unga vuxna och nysvenskar. Kommunens har som mål att växa med 40 000 invånare fram till år
2035, vilket motsvarar en genomsnittlig folkökning med cirka 1 900 invånare per år. Region Skånes befolkningsprognos för perioden 2015-2019 (fem år
framåt) visar en genomsnittlig befolkningsökning för kommunen med 1 162 personer per år.
Helsingborg
År
69
Länsstyrelsen Skåne
7. Hässleholms kommun
Att leva, uppleva, arbeta och lära i
Hässleholms kommun
Hässleholms kommun
Utvecklingsstrategier för mark- och vattenanvändningen
Hässleholm
Hässleholms kommun är en inlandskommun i Skånes nordöstra del på gränsen till Kronobergs län. Kommunen ingår i kommunsamarbetet Skåne Nordost. Här bor 50 565 personer (december 2014) varav drygt en tredjedel i centralorten Hässleholm. De finns 16
tätorter i kommunen, där Tyringe, Vinslöv, Bjärnum, Sösdala, Vittsjö och Hästveda tillhör de största. Kommunen ligger alldeles vid
övergången mellan slättlandskapet och skoglandskapet. Skogen upptar mer än hälften av kommunens yta. Här finns fina möjligheter
till rekreation t.ex. vid Hovdala slott. Näringslivet i Hässleholm utgörs främst av metall- och träindustri samt småföretagande. En
femtedel av företagen finns inom jord- och skogsbruket. Det är lätt att ta sig till och från kommunen då nätverken av lokala vägar är
goda då riksvägarna 21 och 23 samt väg 117 korsar kommunen och möts i centralorten. Kommunen är strategiskt belägen med tre
genomkorsande järnvägar d.v.s. Södra stambanan, Skånebanan och Markarydsbanan, med tågstationer i Hässleholm, Sösdala,
Ballingslöv, Hästveda, Vinslöv, Tyringe, Bjärnum och Vittsjö.
Skånes regiondelar
Skåne Nordost
MalmöLundregionen
SÖSK
xxx
Skåne Nordväst
Hässleholms kommuns
översiktsplan
2007
Demografi: Kommunen har en befolkningssammansättning med tyngdpunkt på åldersgrupperna 10-20 år, 40 år och uppåt. Andelen tvåpersonshushåll är
något högre än riksgenomsnittet. Befolkningsutvecklingen är positiv och antalet invånare har ökat med 338 personer under 2014 (positivt födelsenetto på
30 med 515 födda och 485 döda, positivt flyttnetto på 304 med 2 668 inflyttade och 2 364 utflyttade). Befolkningsökningen har varierat över tid, men
genomsnittet för kommunen ligger på cirka 106 nya invånare per år de senaste 5 åren. De som flyttar till kommunen är främst barnfamiljer/återvändare i
30-40-årsåldern och nysvenskar. De som flyttar från kommunen är unga vuxna m.fl. som ska arbeta eller studera på annan ort. Kommunen har idag inget
framtaget befolkningsmål. De använder sig av SCB:s befolkningsprognos, som för Hässleholms kommun visar att folkmängden kommer uppgå till 52 233
invånare år 2030 d.v.s. en ökning med i genomsnitt 104 nya invånare per år. Region Skånes befolkningsprognos för perioden 2015-2019 (fem år framåt) visar
en genomsnittlig befolkningsökning för kommunen med 123 personer per år.
x.
Antagen av kommunfullmäktige 2007-05-02
U
P
P
LÄRA
L
LEVA
E A
V R
A B
E
T
A
Läs mer
•
•
Kommunens översiktsplan (laga kraft
2007) berör bostadsförsörjningsfrågorna i
kommunen.
Riktlinjer för bostadsförsörjningen
finns ej. Arbete med
att ta fram nya
riktlinjer pågår.
Folkökning
500
400
Bostadsmarknad: Hässleholms kommun uppger i BME 2015 att det råder underskott på bostäder i hela kommunen. Underskottet kommer enligt
enkätsvaren kvarstå fram till 2019. Det som främst hindrar bostadsbyggandet i Hässleholms kommun anges vara: Få intresserade aktörer, Dålig marknadsföring av kommunen samt Ingen offensiv kontakt med byggare. Kommunen anser sig ha stora möjligheter att påverka samtliga tre hinder. Kommunen skulle
gärna vilja få igång flyttkedjor t.ex. genom att bygga attraktiva boenden för äldre och på så sätt frigöra villor för inflyttande barnfamiljer. Kommunens
bedömning är att det skulle krävas att 60-140 bostäder byggs per år för att uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans. Kommunen gör bedömningen i
BME att det behövs såväl hyresrätter (1, 4 och 5 rok eller större) som bostadsrätter (4 och 5 rok eller större) och äganderätter (4 och 5 rok eller större).
Bostadsbyggande: Kommunen har inget mål för bostadsbyggande ännu, men detta kommer att tas fram i arbetet med de nya riktlinjerna. Kommunen
uppger att planberedskapen är god (ca 600 byggrätter), främst i centralorten, medan den är lite sämre i övriga orter. I genomsnitt har det byggts 41 bostäder per år de senaste 5 åren (14 lgh i flerbostadshus och 27 småhus). Under 2014 färdigställdes 10 bostäder (0 lgh i flerbostadshus och 10 småhus). Kommunens bedömning i BME 2015 är att det under perioden 2015-2016 kan komma att byggas i genomsnitt 24 lägenheter i flerbostadshus och okänt antal småhus per år. Utöver detta planerar kommunen under samma period bygga bostäder för gruppen äldre (19 st i särskilda boenden) och för funktionsnedsatta
(22 st).
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
Antal
300
200
100
70
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
0
-100
Hässleholm
Bostadsmarknad
Demografi
& byggande
År
50 565
28,4
48,8
22,9
43,2
338
0,7
385
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i komunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget funktionsnedsatta
Kommunens reflektion
Bostäder
2,1
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Underskott
Befintligt bestånd 2014
Varav småhus
Varav flerbostadshus
Varav hyresrätter (%)
Varav bostadsrätter (%)
Varav äganderätter (%)
Allmännyttan (lgh 2013)
Fritidshus
Byggt totalt sett 2014
24 226
14 800
8 019
32
12
56
1 539
2 673
10
Förväntad utveckling till 2030 visar
lägre fruktsamhet, färre yrkesverksamma och en ökning i åldrarna 65
år och äldre och stämmer inte med
önskvärd bild. Sverigeförhandlingarna medför andra krav. Vi måste
möta en utmaning med behov av
snabba förändringa där olika
önskemål vävs samman.
Bostadsmarknadsanalys 2015
8. Höganäs kommun
2014-03-18
Höganäs kommun
Höganäs
Höganäs kommun ligger vid kusten i länets nordvästra del och ingår i kommunsamarbetet Skåne Nordväst /Familjen Helsingborg.
Här bor 25 298 personer (december 2014) varav drygt en tredjedel i centralorten Höganäs. Andra större orter i kommunen är Viken,
Lerberget, Jonstorp och Nyhamnsläge. Flera av tätorterna har uppkommit i tidigare fiskelägen. Landskapet är naturskönt och
omväxlande med framträdande karaktärer såsom Kullaberg i norr, odlingslandskapet inåt land och kusterna längs Öresund och
Skälderviken. I kommunen finns rekreation och fritidsaktiviteter nära där invånarna bor. Här finns ett brett företagande med drygt
2 700 registrerade företag. Näringslivet i Höganäs består av många tillverkande företag, där järnpulvertillverkaren Höganäs AB är
det största. Väg 111 och 112 är de stora huvudstråken som korsar genom kommunen. Båda vägarna knyter an till Europaväg E6.
Det är lätt att ta sig till och från kommunen då nätverken av lokala vägar är goda och kollektivtrafikförsörjningen utmed pendlingsstråket Höganäs-Helsingborg är välfungerande.
Skånes regiondelar
Skåne Nordost
MalmöLundregionen
SÖSK
Skåne Nordväst
Bostadsmarknad: Höganäs kommun uppger i BME 2015 att det råder underskott på bostäder i hela kommunen. Bostadsunderskottet kommer enligt
enkätsvaren kvarstå fram till 2019 (fem år framåt). Det som främst hindrar bostadsbyggandet i Höganäs kommun anges vara: Långa processer, Överklagade
detaljplaner samt Överklagade bygglov. Kommunen anser sig ha ganska liten eller ingen möjlighet att påverka dessa hinder. Höganäs kommun planerar för
fler lägenheter i centralorten och fler fribyggartomter för att få igång flyttkedjorna. Kommunens bedömning är att det skulle krävas att 100-150 bostäder
byggs per år för att uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans. Kommunen gör bedömningen i BME att det behövs hyresrätter (1, 2, 3, och 4 rok), bostadsrätter (1, 2, och 3 rok) samt äganderätter (4 och 5 rok eller större).
FÖR
Bostadsmarknad
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
25 298
27,6
46,8
25,5
44,4
214
0,9
38
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i komunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget funktionsnedsatta
Bostäder
2,2
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Balans
Underskott
Befintligt bestånd 2014
Varav småhus
Varav flerbostadshus
Varav hyresrätter (%)
Varav bostadsrätter (%)
Varav äganderätter (%)
Allmännyttan (lgh 2013)
Fritidshus
Byggt totalt sett 2014
Kommunens reflektion
11 278
7 968
2 828
26
8
66
1 383
2 002
65
Kommunens bostadsmarknad kan
lyfta med hjälp av ett ökat utbud
av hyresrätter från kommunala och
privata hyresvärdar i varierande
storlekar och hyresnivåer. Dessutom behöver kommunen knytas
samman bättre med Ängelholm
och kommunerna österut och
norrut, exempelvis genom starkare
kollektivtrafikförbindelser.
KOMMUN
2014-2018
ATT BYGGA EN DIAMANT FRÅN VISION TILL VERKLIGHET!
Läs mer
•
Kommunens
översiktsplan (laga
kraft 2002) berör
bostadsförsörjningsfrågorna i kommunen.
Arbete med ny
översiktsplan pågår.
•
Riktlinjer för bostadsförsörjningen
finns (antagna 2014).
Bostadsbyggande: Målet enligt översiktsplanen är att bygga tillräckligt med bostäder för att motsvara efterfrågan. I kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen anges ett mål att bygga mellan 140-290 bostäder per år. Kommunen uppger att planberedskapen är god (ca 750 byggrätter), men att en del
detaljplaner är inaktuella. I genomsnitt har det byggts 110 bostäder per år de senaste fem åren (64 lgh i flerbostadshus och 46 småhus). Under 2014 färdigställdes 65 bostäder (42 lgh i flerbostadshus och 23 småhus). Kommunens bedömning i BME 2015 är att det under perioden 2015-2016 kan komma att byggas i genomsnitt 165 lägenheter i flerbostadshus och 90 småhus per år. Utöver detta planerar kommunen under samma period bygga lägenheter för gruppen äldre (23 st trygghetsbostäder) samt för funktionsnedsatta (13 st).
Demografi
HÖGANÄS
Folkökning
400
350
300
250
200
150
100
50
0
& byggande
Antal
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Demografi: Kommunen har en befolkningssammansättning med tyngdpunkt på åldersgrupperna 5-20 år och 35 år och uppåt. Andelen enpersonshushåll
är betydligt lägre än riksgenomsnittet, medan andelen två- och fyrapersonshushåll är högre. Befolkningsutvecklingen är positiv med en ökning med 214
invånare 2014 (negativt födelsenetto på 21 med 223 födda och 254 döda, samt positivt flyttnetto på 240 med 1 434 inflyttade och 1 194 utflyttade).
Denna siffra har varierat över tid med en genomsnittlig ökning med cirka 164 invånare per år de senaste fem åren. De som flyttar till kommunen är främst
barnfamiljer/återvändare och nysvenskar, medan de som flyttar från kommunen främst är ungdomar m.fl. som ska arbeta eller studera på annan ort. I den
kommunala översiktsplanen (ÖP 2014 som är under framtagande) har kommunen satt ett befolkningsmål på 27 500 invånare år 2025, d.v.s.en ökning med
cirka 175 nya invånare per år. Region Skånes befolkningsprognos för perioden 2015-2019 (fem år framåt) visar en genomsnittlig befolkningsökning för
kommunen med cirka 111 personer per år.
BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM
Höganäs
År
71
Länsstyrelsen Skåne
2.
9. Hörby kommun
M Å L , S T R AT EG I E R O C H
FRAMTIDSVISIONER
Hörby kommun
ÖV ER S I K T S PL A N 2014
Hörby kommun ligger i inlandet mitt i Skåne och ingår i kommunsamarbetet Skåne Nordost. Här bor 14 927 personer (december
2014) varav cirka hälften i centralorten Hörby. Andra större orter i kommunen är Ludvigsborg och Osbyholm. Kommunen ligger
alldeles vid övergången mellan slättlandskapet och skoglandskapet. I Ringsjöbygden finns stora natur- och kulturvärden samt fina
möjligheter till rekreation t.ex. vid Fulltofta strövområden. Hörby kommun har ett aktivt näringsliv med många små och medelstora
företag. De flesta arbetstillfällena finns inom vård/omsorg, handel/kommunikation och tillverkning. Det är lätt att ta sig till och från
kommunen, då nätverken av lokala vägar är goda och då motortrafikleden E22 och riksväg 13 passerar genom kommunen och korsar
varandra vid centralorten.
Skånes regiondelar
Skåne Nordost
MalmöLundregionen
Hörby
KOMMUNEN I SKÅNE”
xxx
Samrådshandling 2014-06-16
x.
Demografi: Kommunen har en befolkningssammansättning med tyngdpunkt på åldersgrupperna 10-20 år och 45 år och uppåt. Andelen enpersonshushåll
är något lägre än riksgenomsnittet, medan andelen tvåpersonshushåll är något högre. Befolkningsutvecklingen är positiv med en ökning med 10 invånare
2014 (positivt födelsenetto på 14 med 158 födda och 144 döda, samt negativt flyttnetto på 1 med 917 inflyttade och 918 utflyttade). Denna siffra har
varierat över tid med en genomsnittlig ökning med 33 invånare per år de senaste fem åren. De som flyttar till kommunen är främst barnfamiljer och
nysvenskar, medan de som flyttar från kommunen främst är unga vuxna m.fl. som ska studera eller arbeta på annan ort. I den kommunala översiktsplanen
(ÖP 2030 som är under framtagande) har kommunen satt ett mål för befolkningsökningen på 0,7 procent varav 0,6 i utbyggnadsområden, vilket innebär en
ökning med 1 647 invånare fram till 2030 d.v.s. en genomsnittlig ökning med 93 invånare per år. Region Skånes befolkningsprognos för perioden 2015-2019
(fem år framåt) visar en genomsnittlig befolkningsökning för kommunen med 93 personer per år.
Läs mer
•
•
SÖSK
Skåne Nordväst
”DEN MODIGA, VÄ X ANDE
Kommunens översiktsplan (ÖP 2030
som är under
framtagande) berör
bostadsförsörjningsfrågorna i
kommunen.
Bostadsmarknad: Hörby kommun uppger i BME 2015 att det råder balans på bostadsmarknaden totalt sett i kommunen, men ett underskott i central-
orten samt i kommunens övriga delar. Bostadmarknaden kommer enligt enkätsvaren att uppnå balans fram till 2019 (fem år framåt). Det som främst hindrar
bostadsbyggandet i Hörby kommun anges vara: Ingen efterfrågan på tillgängliga tomter, Nya planområden inte klara samt Högt tomtpris/låga andrahandsvärden på hus. Kommunen anser sig ha ganska liten möjlighet att påverka efterfrågan och icke färdiga planområden, men ser en möjlighet att påverka tompriserna. Kommunens bedömning är att det skulle krävas att mellan 10-45 bostäder byggs per år för att uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans. Kommunen gör bedömningen i BME att det behövs hyresrätter (1, 2, 3, 4 och 5 rok eller större).
Riktlinjer för bostadsförsörjningen
finns ej framtagna.
Bostadsbyggande: Målet enligt översiktsplanen är att bygga cirka 670 bostäder fram till 2030, d.v.s. cirka 45 bostäder per år. Kommunen uppger att
planberedskapen är god (ca 100 byggrätter). Detaljplanerna i centralorten är i de flesta fall aktuella medan planerna i kommunens övriga orter är av skiftande aktualitet. Det finns en god planberedskap för fritidshus, men det är osäkert om dessa kan förverkligas p.g.a. VA-situationen. I genomsnitt har det byggts
28 bostäder per år de senaste fem åren (16 lgh i flerbostadshus och 12 småhus). Under 2014 färdigställdes 1 bostad (0 lgh i flerbostadshus och 1 småhus).
Kommunens bedömning i BME 2015 är att det under perioden 2015-2016 kan komma att byggas i genomsnitt 11 lägenheter i flerbostadshus och 4 småhus
per år. Utöver detta planerar kommunen under samma period bygga lägenheter för gruppen äldre (5 st i särskilda boenden).
Folkökning
72
Antal
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
300
250
200
150
100
50
0
-50
-100
Hörby
Bostadsmarknad
Demografi
& byggande
År
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
14 927
27,7
50,4
21,8
43,1
10
0,1
31
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i komunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget funktionsnedsatta
Bostäder
2,1
Balans
Underskott
Överskott
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Balans
Befintligt bestånd 2014
Varav småhus
Varav flerbostadshus
Varav hyresrätter (%)
Varav bostadsrätter (%)
Varav äganderätter (%)
Allmännyttan (lgh 2013)
Fritidshus
Byggt totalt sett 2014
Kommunens reflektion
7 134
5 168
1 449
29
4
67
374
1 245
1
Det som skulle kunna få kommunens bostadsmarknad att ”lyfta” är
främst att utveckla bostadsområden och orter så att de blir
attraktiva för medborgare och att
marknadsföra det unika och
intressanta i kommunen. Hörby är
nära i miljonstaden Skåne och den
planerade utvecklingen av kollektivtrafiken ökar tillgängligheten.
Bostadsmarknadsanalys 2015
10. Höörs kommun
Höörs kommun
Höörs kommun är en inlandskommun som ligger mitt i Skåne och ingår i kommunsamarbetet MalmöLund-regionen. Kommunen är
en del i storstadsområdet Stormalmö enligt SCB:s definition. Här bor 15 770 personer (december 2014) varav hälften i centralorten
Höör. Andra större orter är Sätofta/Nyby, Tjörnarp, Ormanäs/Stanstorp samt Ljungstorp/Jägersbo. Kommunen ligger naturskönt och
stora delar av landskapet är täckt av skog. Turism, rekreation och hälsa är profilnäringar med välkända utflyktsmål som Frostavallen, Skånes djurpark, Bosjökloster, Ringsjön och hälsocentret Orup. Såväl kulturlivet som idrotts- och föreningslivet är livligt här.
Höörs kommun har ett aktivt näringsliv. De flesta arbetstillfällena finns inom vård/omsorg, utbildning, byggverksamhet, handel och
tillverkning. Kommunen ligger strategiskt utmed Södra stambanan med tågstationer i Höör och Tjörnarp. Det är lätt att ta sig till
och från kommunen då nätverken av lokala vägar är goda och då motortrafikleden E22 och riksväg 13 och 23 passerar genom
kommunen.
Skånes regiondelar
Höör
Skåne Nordost
MalmöLundregionen
SÖSK
Skåne Nordväst
Samrådsförslag, kortversion
Läs mer
•
Kommunens översiktsplan (laga kraft
2002) berör bostadsförsörjningsfrågorna i
kommunen. Arbete
med att ta fram en ny
ÖP pågår.
•
Riktlinjer för bostadsförsörjningen
finns ej framtagna.
Arbete med att ta
fram nya riktlinjer
pågår och förväntas
antas i juni 2015.
Bostadsmarknad: Höörs kommun uppger i BME 2015 att det råder balans på bostadsmarknaden i hela kommunen. Bostadssituationen kommer enligt
enkätsvaren att kvarstå fram till 2019 (fem år framåt). Det som främst hindrar bostadsbyggandet i Höörs kommun anges vara: Bolånetaket, Finansieringssvårigheter samt Oväntat svag utveckling i Skåne. Kommunen anser sig inte ha möjlighet att påverka dessa hinder. Kommunens bedömning är att det skulle
krävas att mellan 40-50 bostäder byggs per år för att uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans. Kommunen gör bedömningen i BME att det behövs
hyresrätter (1, 2, och 3 rok), bostadsrätter (3 rok), äganderätter (4 rok) och annat (1 och 2 rok).
Bostadsbyggande: Målet enligt kommunens förslag till riktlinjer är att bygga cirka 50 bostäder per år. Kommunen uppger att planberedskapen är god
(ca 320 byggrätter) och att detaljplanerna ligger i rätt läge. I genomsnitt har det byggts 40 bostäder per år de senaste fem åren (24 lgh i flerbostadshus och
16 småhus). Under 2014 färdigställdes 90 bostäder (78 lgh i flerbostadshus och 12 småhus). Kommunens bedömning i BME 2015 är att det under perioden
2015-2016 kan komma att byggas i genomsnitt 20 lägenheter i flerbostadshus och 32 småhus per år. Utöver detta planerar kommunen under samma period
bygga lägenheter för gruppen ungdomar (5 st) samt för funktionsnedsatta (4-5 st).
Bostadsmarknad
Demografi
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
15 770
29,8
50,1
20,1
41,9
133
0,9
22
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i komunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget funktionsnedsatta
Bostäder
2,3
Balans
Balans
Balans
Balans
Balans
Underskott
Underskott
Balans
Befintligt bestånd 2014
Varav småhus
Varav flerbostadshus
Varav hyresrätter (%)
Varav bostadsrätter (%)
Varav äganderätter (%)
Allmännyttan (lgh 2013)
Fritidshus
Byggt totalt sett 2014
Kommunens reflektion
6 964
5 322
1 363
22
5
73
430
1 280
90
Bostadspolitiska spelregler och
regional utveckling har stor
betydelse för Höörs bostadsmarknad. Det behövs fler bostäder i
varierande former och kommunen
planerar för detta. Ekonomiska
incitament skulle kunna bidra till
att lyfta byggandet.
Folkökning
250
& byggande
Antal
200
150
100
50
0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Demografi: Kommunen har en befolkningssammansättning med tyngdpunkt på åldersgrupperna 0-20 år och 40 år och uppåt. Andelen enpersonshushåll
är betydligt lägre än riksgenomsnittet, medan två-, tre- och fyrapersonshushåll är något högre. Befolkningsutvecklingen är positiv med en ökning med 133
invånare 2014 (positivt födelsenetto på 4 med 146 födda och 142 döda, samt positivt flyttnetto på 130 med 1 056 inflyttade och 926 utflyttade). Denna siffra
har varierat över tid med en genomsnittlig ökning med 102 invånare per år de senaste fem åren. De som flyttar till kommunen är främst barnfamiljer och
nysvenskar, medan de som flyttar från kommunen främst är unga vuxna m.fl. som ska studera eller arbeta på annan ort. I kommunens förslag till riktlinjer för
bostadsförsörjningen anges att en befolkningstillväxt på 1 procent vore önskvärt, vilket motsvarar en ökning med runt 160 invånare per år. Region Skånes
befolkningsprognos för perioden 2015-2019 (fem år framåt) visar en genomsnittlig befolkningsökning för kommunen med 121 personer per år.
Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009
Bostadsförsörjningsprogram
för Höörs kommun
År
Höör
73
Länsstyrelsen Skåne
11. Klippans kommun
Klippans kommun
Översiktsplan
2013
a ntagen 2013-05-28
Klippan
Klippans kommun ligger i inlandet i länets norra del och ingår i kommunsamarbetet Skåne Nordväst/Familjen Helsingborg samt
6K-samarbetet. Här bor 16 733 personer (december 2014) varav cirka hälften i centralorten Klippan. Andra större orter är Ljungbyhed,
Östra Ljungby samt Stidsvig. Den vackra naturen i Söderåsens nationalpark och längs Rönneå kombinerat med ett omfattande
föreningsliv ger stora möjligheter till rekreation och en innehållsrik fritid. Klippans kommun har ett rikt näringsliv och här finns cirka
1 200 aktiva företag inom många olika branscher. De flesta arbetstillfällena finns inom vård/omsorg, utbildning, byggverksamhet,
handel och tillverkning. Det lokala vägnätet och riksväg 21 som passerar genom kommunen skapar en god tillgänglighet. Närheten
till Skånebanan med tågstation i Klippan ger kommunen ett fördelaktigt strategiskt läge.
Skånes regiondelar
Skåne Nordost
MalmöLundregionen
SÖSK
Skåne Nordväst
Läs mer
x.
xxx
•
•
Kommunens översiktsplan (laga kraft
2013) berör bostadsförsörjningsfrågorna i
kommunen.
Demografi: Kommunen har en befolkningssammansättning med tyngdpunkt på åldersgrupperna 10-20 år och 40 år och uppåt. Andelen tvåpersonshushåll är högre än riksgenomsnittet, medan andelen tre- och fyrapersonshushåll är något lägre. Befolkningsutvecklingen är positiv med en ökning med 18 nya
invånare 2014 (positivt födelsenetto på 9 med 193 födda och 184 döda, samt positivt flyttnetto på 2 med 1 058 inflyttade och 1056 utflyttade), men denna
siffra har varierat över tid med ett genomsnitt på cirka 70 nya invånare per år de senaste fem åren. De som flyttar till kommunen är främst
barnfamiljer/återvändare där en av föräldrarna har tidigare anknytning till kommunen samt nysvenskar. De som flyttar från kommunen är främst unga vuxna
m.fl. som ska arbeta eller studera på annan ort samt gruppen 60+. I den kommunala översiktsplanen (ÖP 2013) anges att målet är att uppnå 18 500 invånare
år 2030 d.v.s. en genomsnittlig ökning med 110 invånare per år. Region Skånes befolkningsprognos för perioden 2015-2019 (fem år framåt) visar en genomsnittlig befolkningsökning för kommunen med 49 personer per år.
Riktlinjer för bostadsförsörjningen
finns framtagna
(antagna 2005).
Bostadsmarknad: Klippans kommun uppger i BME 2015 att det råder balans på bostadsmarknaden i kommunen totalt sett och i kommunens övriga
delar, medan det råder underskott i centralorten. Bostadssituationen kommer enligt enkätsvaren kvarstå fram till 2019 (fem år framåt). Det som främst
hindrar bostadsbyggandet i Klippans kommun anges vara: Höga produktionskostnader, Lågkonjunktur-osäkerhet samt Länsstyrelsens stränga tolkning av
regelverk. Kommunen anser sig ha ingen eller ganska liten möjlighet att påverka dessa hinder. Kommunen har som strategi att komplettera bostadsbeståndet med markbostäder för målgruppen äldre, till rimligt pris och i hyresrättsform, för att sätta igång flyttkedjor. Kommunens bedömning är att det skulle
krävas att mellan 10-40 bostäder byggs per år för att uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans. Kommunen gör bedömningen i BME att det behövs
hyresrätter (2, 3 och 4 rok).
Bostadsbyggande: Målet enligt översiktsplanen är att bygga cirka 1 000 bostäder fram till 2030, d.v.s. cirka 55 bostäder per år. Klippans kommun anger
att planberedskapen är god (ca 550 byggrätter), men att vissa detaljplaner är inaktuella. I genomsnitt har det byggts 25 bostäder per år de senaste 5 åren
(10 lgh i flerbostadshus och 15 småhus). Under 2014 färdigställdes 10 bostäder (0 lgh i flerbostadshus och 10 småhus). Kommunens bedömning i BME 2015
är att det under perioden 2015-2016 kan komma att byggas i genomsnitt 26 lägenheter i flerbostadshus och 13 småhus per år.
Folkökning
74
Klippan
Bostadsmarknad
Demografi
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
Antal
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
160
140
120
100
80
60
40
20
0
& byggande
År
16 733
28,4
49,2
22,4
43,1
18
0,1
37
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i komunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget funktionsnedsatta
Bostäder
2,1
Balans
Underskott
Balans
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Underskott
Befintligt bestånd 2014
Varav småhus
Varav flerbostadshus
Varav hyresrätter (%)
Varav bostadsrätter (%)
Varav äganderätter (%)
Allmännyttan (lgh 2013)
Fritidshus
Byggt totalt sett 2014
Kommunens reflektion
8 032
5 004
2 601
28
15
57
958
880
10
Det som skulle kunna få kommunens bostadsmarknad att ”lyfta” är
främst att få i gång rörligheten på
bostadsmarknaden. Detta kan ske
genom nya attraktiva hyreslägenheter i varierande storlek och till
rimlig kostnad.
Bostadsmarknadsanalys 2015
12. Kristianstad kommun
Kristianstad kommun
Kristianstad kommun ligger vid Skånes ostkust och ingår i kommunsamarbetet Skåne Nordost. Kommunen är länets största
ytmässigt sett. Här bor 81 826 personer (december 2014) varav över 40 procent i centralorten Kristianstad. Det finns 26 tätorter i
kommunen, där Åhus, Tollarp, Fjälkinge, Önnestad, Degeberga och Arkelstorp utgör några av de största och ska fungerar som
servicenoder för övriga delar av kommunen. I kommunen finns en lång tradition av jordbruk, matkultur ”Spirit of food” och handel.
Kristianstad är omringat av Vattenriket med en rik och varierad natur, som utsetts till biosfärområde av Unesco. Här finns även
Högskolan i Kristianstad med över 14 000 studenter. Det är lätt att ta sig till och från kommunen då nätverken av lokala vägar är
goda och då motortrafikleden E22 och riksväg 21 passerar genom kommunen. Kristianstads kommun genomkorsas även av Skånebanan/Blekinge kustbana med tågstationer i Kristianstad, Fjälkinge och Önnestad. Dessutom utgör Kristianstads flygplats en viktig
regional tillgång.
Skånes regiondelar
Skåne Nordost
Kristianstad
MalmöLundregionen
SÖSK
Skåne Nordväst
Läs mer
•
Kommunens översiktsplan (laga kraft
2013) berör bostadsförsörjningsfrågorna i
kommunen.
•
Riktlinjer för bostadsförsörjningen
finns ej framtagna.
Arbete med att ta
fram nya riktlinjer
pågår.
Demografi: Kommunen har en befolkningssammansättning med tyngdpunkt på åldersgrupperna 10-25 år och 50 år och uppåt. Andelen enpersonershus-
håll är lägre än riksgenomsnittet, medan andelen tvåpersonshushåll är högre. Befolkningsutvecklingen är positiv med en ökning med 817 nya invånare 2014
(positivt födelsenetto på 112 med 922 födda och 810 döda, samt positivt flyttnetto på 704 med 4 261 inflyttade och 3 557 utflyttade), men denna siffra har
varierat över tid med ett genomsnitt på cirka 608 nya invånare per år de senaste fem åren. De som flyttar till kommunen är främst personer från kranskommunerna (bl.a. gruppen 60+) samt nysvenskar. De som flyttar ut är unga vuxna m.fl. som ska arbeta eller studera på annan ort. I den kommunala översiktsplanen (ÖP 2013) har kommunen satt ett befolkningsmål på 90 000 invånare år 2025, d.v.s. en ökning med cirka 700 invånare per år. Region Skånes befolkningsprognos för perioden 2015-2019 (fem år framåt) visar en genomsnittlig befolkningsökning för kommunen med 522 personer per år.
Bostadsmarknad: Kristianstad kommun uppger i BME 2015 att det råder underskott på bostäder i hela kommunen. Underskottet kommer enligt
enkätsvaren kvarstå fram till 2019 (fem år framåt). Det som främst hindrar bostadsbyggandet i Kristianstad kommun anges vara: Brist på planlagd mark för
flerbostadshus, Finansiering i vissa lägen samt Generellt låga hyresnivåer. Kommunen anser sig ha möjlighet att påverka planberedskapen men inte de två
andra hindren. Kommunen vill få igång flyttkedjor genom att bygga trygghetsboenden som alternativ för den åldrande befolkningen och på så sätt frigöra
villor samt små lägenheter. Kommunens bedömning är att det skulle krävas att mellan 300-400 bostäder byggs per år för att uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans. Kommunen gör bedömningen i BME att det behövs hyresrätter (1, 2 och 3 rok), bostadsrätter (2, 3 och fyra rok) och annat (1 och 2 rok).
Bostadsbyggande: Målet enligt översiktsplanen är att bygga omkring 300 nya bostäder per år fram till 2025. Kristianstad kommun uppger att
planberedskapen är god (ca 580 byggrätter), främst i kransorterna medan det är lite sämre i centralorten där fler detaljplaner för flerbostadshus skulle
behöva tas fram. I genomsnitt har det byggts 128 bostäder per år de senaste fem åren (47 lgh i flerbostadshus och 81 småhus). Under 2014 färdigställdes
146 bostäder (49 lgh i flerbostadshus och 97 småhus). Kommunens bedömning i BME 2015 är att det under perioden 2015-2016 kan komma att byggas i
genomsnitt 245 lägenheter i flerbostadshus och 50 småhus per år, men endast om allting går enligt planerna. Utöver detta planerar kommunen under
perioden bygga lägenheter för gruppen äldre (36 st lgh i särskilda boenden, 10 st lgh seniorbostäder, 56 st trygghetsbostäder) och för funktionsnedsatta
(4 st lgh).
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
81 826
29,8
49,1
21,1
41,9
817
1,0
661
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i komunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget funktionsnedsatta
Bostäder
2,1
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Underskott
Befintligt bestånd 2014
Varav småhus
Varav flerbostadshus
Varav hyresrätter (%)
Varav bostadsrätter (%)
Varav äganderätter (%)
Allmännyttan (lgh 2013)
Fritidshus
Byggt totalt sett 2014
Kommunens reflektion
38 344
21 014
14 910
39
11
50
8 442
5 388
146
Det som får kommunens bostadsmarknad att ”lyfta” är främst ökad
samverkan och fler aktiva
bostadsaktörer.
Folkökning
1000
& byggande
Antal
800
600
400
200
0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Bostadsmarknad
Demografi
Kristianstad
År
75
Länsstyrelsen Skåne
13. Kävlinge kommun
Kävlinge översiktsplan
Kävlinge kommun
ÖP 2010
Antagen av fullmäktige 2010-02-11
Kävlinge kommun ligger vid Skånes västkust och ingår i kommunsamarbetet MalmöLund-regionen. Kommunen är en del i storstadsområdet Stormalmö enligt SCB:s definition. Här bor 29 808 personer (december 2014) varav cirka en tredjedel i centralorten Kävlinge.
Andra större orter i kommunen är Löddeköpinge, Furulund, Hofterup samt Dösjebro. Kävlinge kommun ligger i ett varierat kultur- och
jordbrukslandskap som erbjuder goda möjligheter för fritid och rekreation t.ex. längs kusten, Saxån och Kävlingeån, Järavallen samt
Barsebäcks golfbana. Kävlinge kommun har ett aktivt näringsliv som präglas av entreprenörskap, handel och service. Kävlinge kommun är strategiskt belägen vid Västkustbanan med tågstationer i Kävlinge och Dösjebro. Det är även lätt att ta sig till och från kommunen då nätverken av lokala vägar är goda och då motortrafikleden E6 passerar genom kommunen. Persontrafik på Lommabanan
med stationsuppehåll i Furulund kommer att inledas år 2020.
Skånes regiondelar
Skåne Nordost
MalmöLundregionen
SÖSK
Kävlinge
Läs mer
x.
xxx
•
•
Kommunens
översiktsplan (laga
kraft 2010) berör
bostadsförsörjningsfrågorna i
kommunen.
Skåne Nordväst
Demografi: Kommunen har en befolkningssammansättning med tyngdpunkt på åldersgrupperna 0-20 år, 33-50 år samt 63-73 år. Andelen enpersonshushåll är betydligt lägre än riksgenomsnittet, medan andelen trepersonshushåll är något högre och fyrapersonshushåll betydligt högre. Befolkningsutvecklingen är positiv med en ökning med 208 invånare 2014 (positivt födelsenetto på 152 med 356 födda och 204 döda, samt positivt flyttnetto på 53 med 1 568
inflyttade och 1 515 utflyttade). Denna siffra har varierat över tid med en genomsnittlig ökning med 234 invånare per år de senaste fem åren. De som flyttar
till kommunen är främst barnfamiljer och nysvenskar, medan de som flyttar ut främst är ungdomar m.fl. som ska arbeta eller studera på annan ort. I den
kommunala översiktsplanen (ÖP 2010) har kommunen satt ett befolkningsmål på 35 000 invånare år 2025, d.v.s. en ökning med 7 000 invånare (2008-2025)
och 390 invånare per år. Region Skånes befolkningsprognos för perioden 2015-2019 (fem år framåt) visar en genomsnittlig befolkningsökning för
kommunen med 208 personer per år.
Riktlinjer för bostadsförsörjningen
finns framtagna
(antagna 2007).
Arbetet med att ta
fram nya riktlinjer
pågår.
Bostadsmarknad: Kävlinge kommun uppger i BME 2015 att det råder underskott på bostäder totalt sett och i centralorten, samt balans i kommunens öv-
riga delar. Bostadssituationen kommer enligt enkätsvaren kvarstå fram till 2019 (fem år framåt). Det som främst hindrar bostadsbyggandet i Kävlinge kommun anges vara: Marktillgång, Lagakraftvunna detaljplaner samt Överklagade detaljplaner och Länsstyrelsens hantering. Kommunen anser att de kan påverka
marktillgång och lagakraftvunna detaljplaner, men att de har ganska liten möjlighet att påverka processen kring de överklagade detaljplanerna. Kommunen
har försökt få igång flyttkedjor genom att påverka den äldre delen av befolkningen att planera för sitt boende på ålderns höst. Kommunens bedömning är
att det skulle krävas att mellan 100-200 bostäder byggs per år för att uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans. Kommunen gör bedömningen i BME att
det behövs hyresrätter (2, 3 och 4 rok), bostadsrätter (2, 3 och 4 rok) samt äganderätter (3, 4 och 5 rok eller större).
Bostadsbyggande: Målet enligt översiktsplanen är att bygga cirka 3 800 bostäder fram till 2025 d.v.s. runt 210 bostäder per år. Kävlinge kommun anger
att planreserven är begränsad (ca 200 byggrätter) och att kommunen därför behöver ta fram nya detaljplaner. Vissa av de befintliga detaljplanerna är
inaktuella eller ligger i fel lägen. I genomsnitt har det byggts 72 bostäder per år de senaste fem åren (27 lgh i flerbostadshus och 45 småhus). Under 2014
färdigställdes 32 bostäder (3 lgh i flerbostadshus och 29 småhus). Kommunens bedömning i BME 2015 är att det under perioden 2015-2016 kan komma att
byggas i genomsnitt 165 lägenheter i flerbostadshus och 46 småhus per år.
Folkökning
76
Kävlinge
Bostadsmarknad
Demografi
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
Antal
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
800
700
600
500
400
300
200
100
0
& byggande
År
29 808
31,9
49,7
18,4
39,6
208
0,7
42
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i komunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget funktionsnedsatta
Bostäder
2,4
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Balans
Befintligt bestånd 2014
Varav småhus
Varav flerbostadshus
Varav hyresrätter (%)
Varav bostadsrätter (%)
Varav äganderätter (%)
Allmännyttan (lgh 2013)
Fritidshus
Byggt totalt sett 2014
Kommunens reflektion
12 320
8 764
3 007
26
14
60
2 032
343
32
Kävlinge ligger bra till! När
utbyggnaden av den nya stadsdelen i centrala Kävlinge påbörjas är
det med förhoppning om att ett
antal positiva flyttkedjor kommer
igång. På så sätt kan Kävlinges
goda läge komma väl till pass i den
regionala bostadstillväxten.
Bostadsmarknadsanalys 2015
14. Landskrona kommun
PLANFÖRSLAG
Skånes regiondelar
GRANSKNING 20150302
ÖVERSIKTSPLAN
LANDSKRONA STAD
2030
Landskrona kommun ligger vid Skånes västkust och ingår i kommunsamarbetet Skåne Nordväst/Familjen Helsingborg. Här bor
43 574 personer (december 2014) varav cirka 70 procent i centralorten Landskrona. Andra större orter i kommunen är Häljarp,
Glumslöv, Asmundtorp samt Saxtorpskogen. Kommunen ligger i ett låglänt och svagt böljande jordbrukslandskap med inslag av
backlandskap och skog. Det finns fina möjligheter till rekreation längs den långsträckta kusten. Kommunen har ett rikt och varierat
näringsliv, med en lång tradition inom varvsindustrin. Idag domineras näringslivet av tillverkningsindustri, handel och kommunikation. Det är lätt att ta sig till och från kommunen då nätverken av lokala vägar är goda och då motortrafikleden E6 passerar genom
kommunen. Kommunen genomkorsas även av Västkustbanan med tågstationer i Häljarp, Landskrona och Glumslöv.
2014
Landskrona kommun
Skåne Nordost
Landskrona
MalmöLundregionen
SÖSK
Skåne Nordväst
Demografi: Kommunen har en befolkningssammansättning som i stora drag följer riksgenomsnittet. Trenden är dock att medelåldern sjunker. Andelen
en-, två-, tre- och fempersonshushåll ligger nära riksgenomsnittet medan andelen fyrapersonshushåll är något lägre. Befolkningsutvecklingen är positiv
med en ökning med 501 invånare 2014 (positivt födelsenetto på 83 med 547 födda och 464 döda, samt positivt flyttnetto på 426 med 2 976 inflyttade och
2 550 utflyttade). Denna siffra har varierat över tid med en genomsnittlig ökning med cirka 470 invånare per år de senaste fem åren. De som flyttar till
kommunen är en blandad skara varav många nysvenskar, medan de som flyttar från kommunen främst är ungdomar m.fl. som ska arbeta eller studera på
annan ort. I den kommunala översiktsplanen som varit ute för samråd (ÖP 2013-2030) har befolkningstillväxten uppskattats till 0,8 procent per år, vilket
innebär att befolkningen förväntas öka med cirka 6 000 invånare till totalt 48 500 invånare fram till 2030. Detta motsvarar en årlig genomsnittlig befolkningsökning med 350 invånare. En nyligen framtagen prognos för befolkningsutvecklingen i kommunen visar en ökning till drygt 49 600 år 2024, d.v.s. en
ökning med cirka 600 invånare per år. Region Skånes befolkningsprognos för perioden 2015-2019 (fem år framåt) visar en genomsnittlig befolkningsökning
för kommunen med 370 personer per år.
Läs mer
•
Kommunens översiktsplan (ÖP
2013-2030 som är
under framtagande)
berör bostadsförsörjningsfrågorna i
kommunen.
•
Riktlinjer för bostadsförsörjningen
finns framtagna
(antagna 2002).
Arbete med att ta
fram nya riktlinjer
pågår.
Bostadsmarknad: Landskrona kommun uppger i BME 2015 att det råder överskott på bostäder totalt sett i kommunen och i centralorten, men balans i
kommunens övriga delar. Bostadsmarknaden kommer enligt enkätsvaren uppnå balans i hela kommunen fram till 2019 (fem år framåt). Det som främst
hindrar bostadsbyggandet i Landskrona kommun anges vara: Marknad, Detaljplaner i regionalt attraktiva lägen samt Varumärkesbyggande. Kommunen anser
sig ha ganska liten möjlighet att påverka marknaden, men ser att det finns goda möjligheter att påverka såväl framtagandet av detaljplaner i rätt läge som
varumärkesbyggandet. Kommunens bedömning är att det skulle krävas att mellan 175-250 bostäder byggs per år för att uppnå och hålla bostadsmarknaden
i balans. Kommunen anger i BME att de just nu utreder vilket behov av bostäder som kommer att uppstå de närmaste åren.
Bostadsbyggande: I översiktsplanen som är under framtagande (ÖP 2013-2030) anges att bostadsproduktionen behöver ökas till runt 175 bostäder
årligen. Landskrona kommun har en god planberedskap (ca 600 byggrätter), många detaljplaner är dock outnyttjade då de ligger i fel läge. I genomsnitt har
det byggts 61 bostäder per år de senaste fem åren (26 lgh i flerbostadshus och 35 småhus). Under 2014 färdigställdes 117 bostäder (61 lgh i flerbostadshus
och 56 småhus). Kommunens bedömning i BME 2015 är att det under perioden 2015-2016 kan komma att byggas i genomsnitt 58 lägenheter i flerbostadshus och 70 småhus per år. Utöver detta planerar kommunen under perioden bygga lägenheter för gruppen äldre (13 st i särskilda boenden) samt för funktionsnedsatta (14 st lgh).
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
43 574
29,9
50,2
19,9
41,1
501
1,2
341
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i komunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget funktionsnedsatta
2,2
Överskott
Överskott
Balans
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Balans
Bostäder
Kommunens reflektion
Befintligt bestånd 2014
Varav småhus
Varav flerbostadshus
Varav hyresrätter (%)
Varav bostadsrätter (%)
Varav äganderätter (%)
Allmännyttan (lgh 2013)
Fritidshus
Byggt totalt sett 2014
Det som skulle kunna få kommunens bostadsmarknad att ”lyfta” är
främst en starkare attraktionskraft
samt en mer balanserad bostadsmarknad i kommunens alla delar.
20 251
7 167
12 284
52
18
30
3 512
607
117
Folkökning
800
700
600
500
400
300
200
100
0
& byggande
Antal
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Bostadsmarknad
Demografi
År
Landskrona
77
Länsstyrelsen Skåne
15. Lomma kommun
Lomma kommun
Lomma kommun ligger vid Skånes västkust och ingår i kommunsamarbetet Malmö-Lund-regionen. Kommunen är en del i storstadsområdet Stormalmö enligt SCB:s definition. Här bor 22 946 personer (december 2014), varav nästan hälften i centralorten Lomma.
Det finns tre tätorter i kommunen, där Bjärred och Flädie kompletterar centralorten. Kommunen ligger i ett landskap som domineras
av det öppna åkerlandskapet och en långsträckt kust, vilken erbjuder fina möjligheter till rekreation. Borgeby slott och parkmiljön
kring SLU Alnarp är exempel på karaktärsskapande miljöer inom kommunen. Lomma kommun har ett diversifierat näringsliv där soloföretagen dominerar antalsmässigt. Det är lätt att ta sig till och från kommunen med buss eller bil, då nätverken av lokala vägar är
goda och då Europaväg E6 passerar genom kommunen. Persontrafik på Lommabanan med stationsuppehåll i Lomma tätort kommer
att inledas år 2020.
Skånes regiondelar
Skåne Nordost
MalmöLundregionen
SÖSK
Skåne Nordväst
Lomma
xxx
Bostads- och
markförsörjningsprogram
2013-2026
för Lomma kommun
x.
Godkänt av kommunstyrelsen 24 april 2013
Läs mer
•
•
Kommunens översiktsplan (laga kraft
2011) berör bostadsförsörjningsfrågorna i
kommunen.
Demografi: Kommunen har en befolkningssammansättning med tyngdpunkt på åldersgrupperna 0-20 år, 35-50 år samt 65 och uppåt. Andelen
enpersonshushåll är betydligt lägre än riksgenomsnittet, medan andelen två- och trepersonshushåll är något högre och fyrapersonershushåll betydligt
högre. Befolkningsutvecklingen är positiv med en ökning med 450 nya invånare 2014 (positivt födelsenetto på 65 med 254 födda och 189 döda, samt positivt flyttnetto på 382 med 1 413 inflyttade och 1 031 utflyttade). Denna siffra har varierat över tid med ett genomsnitt på cirka 397 nya invånare per år de
senaste fem åren. De som flyttar till kommunen är främst barnfamiljer, men även pensionärer. De som flyttar från kommunen är främst unga vuxna som ska
arbeta eller studera på annan ort. I den kommunala översiktsplanen (ÖP 2011) har kommunen satt ett befolkningsmål på 26 000 invånare år 2030, vilket
motsvarar en genomsnittlig årlig ökning med cirka 200 nya invånare per år. Region Skånes befolkningsprognos för perioden 2015-2019 (fem år framåt) visar
en genomsnittlig befolkningsökning för kommunen med 244 personer per år.
Bostadsmarknad: Lomma kommun uppger i BME 2015 att det råder underskott på bostäder i hela kommunen. Underskottet kommer enligt enkätsvaren
kvarstå fram till 2019 (fem år framåt). Det som främst hindrar bostadsbyggandet i Lomma kommun anges vara: Byggföretag försiktiga med att starta byggprojekt, Ovilja från marknaden att bygga hyresrätter samt Det kommunala utjämningssystemet som ”straffar” kommuner som växer snabbt. Kommunen anser
sig inte ha möjlighet att påverka dessa hinder. Kommunen har fungerande flyttkedjor där många äldre flyttar från villor till anpassade lägenheter, vilket
frigör bostäder till barnfamiljer som vill flytta till kommunen. Kommunens bedömning är att det skulle krävas att cirka 190-210 bostäder byggs per år för att
uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans. Kommunen gör bedömningen i BME att det behövs såväl hyresrätter (1, 2, 3 och 4 rok) som bostadsrätter (2, 3,
4 och 5 rok), äganderätter (4 och 5 rok) och ”annat” (1 och 2 rok).
Riktlinjer för bostadsförsörjningen
finns framtagna
(antagna 2013).
Bostadsbyggande: Målet enligt översiktsplanen är att bygga cirka 2 000 bostäder fram till 2030, vilket motsvarar cirka 100 bostäder per år. Lomma
kommun uppger att planberedskapen är god i hela kommunen (ca 700 byggrätter) och att detaljplanerna ligger i rätt lägen. I genomsnitt har det byggts 136
bostäder per år de senaste fem åren (96 lgh i flerbostadshus och 40 småhus). Under 2014 färdigställdes 162 bostäder (155 lgh i flerbostadshus och 7 småhus). Kommunens bedömning i BME 2015 är att det under perioden 2015-2016 kan komma att byggas i genomsnitt 225 lägenheter i flerbostadshus och 56
småhus per år. Utöver detta planerar kommunen under perioden bygga lägenheter för gruppen funktionsnedsatta (6 st).
Folkökning
Antal
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
700
600
500
400
300
200
100
0
& byggande
78
Lomma
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
År
Bostadsmarknad
Demografi
22 946
32,6
46,5
20,8
40,7
450
2,0
13
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i komunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget för funktionsnedsatta
Bostäder
2,5
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Överskott
Balans
Befintligt bestånd 2014
Varav småhus
Varav flerbostadshus
Varav hyresrätter (%)
Varav bostadsrätter (%)
Varav äganderätter (%)
Allmännyttan (lgh 2013)
Fritidshus
Byggt totalt sett 2014
Kommunens reflektion
9 260
6 073
2 615
10
27
63
0
173
162
Med hänsyn till kommunens
ekonomi, men också sociala och
miljömässiga aspekter, är det inte
lämpligt att bygga mer än vad som
planeras under de närmaste åren.
För att få en bättre balans på
bostadsmarknaden krävs fler
företag som vill bygga hyresrätter
och mer mark för enskilt
byggande.
Bostadsmarknadsanalys 2015
16. Lunds kommun
Lunds kommun
Lunds kommun ligger i inlandet i länets sydvästra del och ingår i kommunsamarbetet MalmöLund-regionen. Kommunen är en del i
storstadsområdet Stormalmö enligt SCB:s definition. Här bor 115 968 personer (december 2014) varav cirka 70 procent i centralorten Lund. Det är länets tredje största kommun befolkningsmässigt sett. Andra större orter i kommunen är Södra Sandby, Dalby,
Veberöd, Genarp samt Stångby. I Lund finns ett rikt utbud av olika fritidsaktiviteter och föreningsverksamhet. Kulturlivet har också
ett brett spektrum inom konst, musik, dans, teater, litteratur och film. Lund är ett ledande internationellt centrum för forskning,
utbildning och företagande, där Lunds universitet med cirka 48 000 studenter och etableringen av forskningsanläggningarna MAX
IV och ESS är av stor vikt. Kommunen har mycket god tillgänglighet via vägnätet och utgör en regional nod för kollektivtrafik såväl
med buss som med tåg. Kommunen ligger strategiskt vid Västkustbanan och Södra stambanan med tågstationer i Lund, Gunnesbo
och Stångby. Det är även lätt att ta sig från Lund till Malmö Airport och Köpenhamns Airport via Öresundsbron.
Skånes regiondelar
MalmöLundregionen
Mark- och bostadsförsörjningsprogram
MBP 2014-2016, med utblick mot 2018
SÖSK
Skåne Nordväst
Lund
Demografi: Kommunen har en befolkningssammansättning med tyngdpunkt på åldersgruppen 20-29 år. Andelen enpersonshushåll är betydligt högre än
riksgenomsnittet, medan andelen två-, tre- och fyrapersonshushåll är något lägre. Befolkningsutvecklingen är positiv med en ökning med 1 677 invånare
under 2014 (positivt födelsenetto på 476 med 1 215 födda och 739 döda, samt positivt flyttnetto på 1 187 med 10 739 inflyttade och 9 552 utflyttade).
Denna siffra har varierat över tid med en genomsnittlig ökning med cirka 1 364 invånare per år de senaste fem åren. De som flyttar till kommunen är främst
unga vuxna som söker arbete eller ska studera samt nysvenskar. De som flyttar från kommunen är främst de som är färdiga med sina studier och söker
arbete på annat håll, likaså växande barnfamiljer. I den kommunala översiktsplanen (ÖP 2010) anger kommunen att målsättningen är att bygga 900 bostäder
per år över 40 år, vilket motsvarar en befolkningsökning om cirka 60.000-90.000 invånare, d.v.s en årlig ökning med mellan 1 500-2 250 nya invånare. Region
Skånes befolkningsprognos för perioden 2015-2019 (fem år framåt) visar en genomsnittlig befolkningsökning för kommunen med 1 019 personer per år.
Antaget av kommunfullmäktige december 2013
Läs mer
•
Kommunens
•
Riktlinjer för bostadsförsörjningen
finns framtagna
(antagna 2013).
Bostadsmarknad: Lunds kommun uppger i BME 2015 att det råder underskott på bostäder i hela kommunen. Bostadssituationen kommer enligt
enkätsvaren kvarstå fram till 2019, med en eventuell balans på landsbygden och i kransorterna. Det som främst hindrar bostadsbyggandet i Lunds kommun
anges vara: Marknaden samt Byggherrars prioriteringar. Kommunen anser sig ha ganska liten möjlighet att påverka dessa hinder. Kommunens bedömning är
att det skulle krävas att mellan 900-1 200 bostäder byggs per år för att uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans. Kommunen gör bedömningen i BME att
det behövs hyresrätter (1, 2, 3, 4 och 5 rok eller större), bostadsrätter (1, 2, 3, 4 och 5 rok eller större) samt äganderätter (3, 4 och 5 rok eller större).
Bostadsbyggande: Målet enligt kommunens översiktsplan är att bygga cirka 900 bostäder per år fram till 2050. Lunds kommun uppger att planberedskapen är god (ca 1 770 byggrätter), men att vissa detaljplaner är inaktuella. I genomsnitt har det byggts 571 bostäder per år de senaste 5 åren (375 lgh i
flerbostadshus och 196 småhus). Under 2014 färdigställdes 562 bostäder (450 lgh i flerbostadshus och 112 småhus). Kommunens bedömning i BME 2015 är
att det under perioden 2015-2016 kan komma att byggas i genomsnitt 755 lägenheter i flerbostadshus och 129 småhus per år. Utöver detta planerar
kommunen under perioden bygga lägenheter för gruppen ungdomar (50 st), studenter (210 st), äldre (2 st i särskilda boenden, 40 st seniorbostäder) samt
för funktionsnedsatta (28 st).
Bostadsmarknad
Demografi
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
115 968
33,5
50,7
15,8
38,5
1 677
1,5
129
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i komunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget funktionsnedsatta
Bostäder
2,0
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Befintligt bestånd 2014
Varav småhus
Varav flerbostadshus
Varav hyresrätter (%)
Varav bostadsrätter (%)
Varav äganderätter (%)
Allmännyttan (lgh 2013)
Fritidshus
Byggt totalt sett 2014
Kommunens reflektion
58 373
18 011
29 840
43
30
25
8 936
519
562
Vissa byggherrar har, för att
möjliggöra en tidigare byggstart,
valt att upplåta med hyresrätt
istället för bostadsrätt. Projekt med
studentbostäder innebär i regel att
många bostäder byggs eftersom
bostäderna är små. Det ger ett
ökat antal bostäder men det ger
inte upphov till samma rörelse
(antal flyttkedjor) på bostadsmarknaden som större bostäder.
översiktsplan (laga
kraft 2010) berör
bostadsförsörjningsfrågorna i
kommunen.
Folkökning
2500
& byggande
Antal
2000
1500
1000
500
0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Skåne Nordost
År
Lund
79
Länsstyrelsen Skåne
1
HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING
17. Malmö stad
Malmö stad
Antagen av kommunstyrelsen 2014-11-26
Malmö stad ligger vid kusten i länets sydvästra del och ingår i kommunsamarbetet MalmöLund-regionen. Kommunen utgör även kärnan i storstadsområdet Stormalmö enligt SCB:s definition. Här bor 318 107 personer (december 2014) varav cirka 85 procent i centralorten Malmö. Det är länets största och Sveriges tredje största kommun befolkningsmässigt sett. Andra större orter i kommunen är
Oxie, Bunkeflostrand, Tygelsjö, Södra Klagshamn och Vintrie. I Malmö finns ett rikt utbud av olika fritidsaktiviteter och föreningsverksamhet. Kulturlivet har ett brett spektrum inom konst, musik, dans, teater, litteratur och film. Här finns Malmö Högskola med över
24 000 studenter. Kommunen har ett rikt näringsliv med stor branschbredd. Malmös starka utveckling och läge i Öresundsregionen
lockar många nya kunskapsintensiva och kreativa verksamheter. Kommunen utgör ett nav i södra Öresundsregionen och har ett väl
utbyggt väg- och kollektivtrafiksystem. Malmö genomkorsas av flera järnvägar, Europavägar samt har en konkurrenskraftig hamn som
drivs i samarbete med Köpenhamns hamn - Copenhagen Malmö Port AB. Det är lätt att ta sig till såväl Malmö Airport som till Köpenhamns Airport via Öresundsbron.
Skånes regiondelar
Skåne Nordost
MalmöLundregionen
SÖSK
Skåne Nordväst
xxx
Malmö
Demografi: Malmö har en ung befolkning med en befolkningssammansättning med tyngdpunkt på åldersgruppen 0-10 år samt 20-40 år. Andelen enper-
x.
sonshushåll är betydligt högre än riksgenomsnittet, medan andelen två-, fyra- och fempersonshushållen är något lägre. Befolkningsutvecklingen är positiv
och antalet invånare har ökat med 5 113 personer under 2014 (positivt födelsenetto på 2 555 med 5 252 födda och 2 697 döda, samt positivt flyttnetto på
2 541 med 21 460 inflyttade och 18 919 utflyttade). Denna siffra har varierat över tid med en genomsnittlig ökning med cirka 4 840 invånare per år de senaste fem åren. De som flyttar till kommunen utgörs främst av unga vuxna som ska arbeta eller studera på orten samt nysvenskar. De som flyttar från kommunen är främst växande barnfamiljer. I kommunens handlingsplan för bostadsförsörjning (2014) nämns en trolig befolkningsökning med runt 4 500 invånare per år. Region Skånes befolkningsprognos för perioden 2015-2019 (fem år framåt) visar en genomsnittlig befolkningsökning med 3 426 personer per år.
Läs mer
•
•
Kommunens översiktsplan (laga kraft
2014) berör bostadsförsörjningsfrågorna i
kommunen.
Bostadsmarknad: Malmö stad uppger i BME 2015 att det råder underskott på bostäder totalt sett och i centralorten. Bostadssituationen kommer enligt
enkätsvaren kvarstå fram till 2019 (fem år framåt). Det som främst hindrar bostadsbyggandet i Malmö kommun anges vara: Svaga inkomster som påverkar
efterfrågan, Inlåsningseffekter för hushållen (ex. flyttskatter) samt Höga byggkostnader. Kommunen anser sig ha ganska liten eller ingen möjlighet att påverka
dessa hinder. Flyttkedjor har inte studerats i detalj, men det sker en rätt stor omflyttning inom kommunen, där de flesta letar och får ett nytt boende inom
samma stadsdel eller område som de redan bor i. Kommunens bedömning är att det skulle krävas att mellan 2 000-2 500 bostäder byggs per år för att uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans (detta är en mycket grov uppskattning baserad på befolkningökningen 2010-2014). Kommunen gör bedömningen i
BME att det behövs hyresrätter (1, 2, 3, 4 och 5 rok eller större), bostadsrätter (1, 2, 3, 4 och 5 rok eller större) samt äganderätter (3, 4 och 5 rok eller större).
Riktlinjer för bostadsförsörjningen
finns framtagna
(antagna 2014).
Bostadsbyggande: Målet enligt kommunens handlingsplan för bostadsförsörjning är att ta fram detaljplaner för att kunna bygga cirka 2 000 bostäder
per år. Malmö stad uppger att de har en mycket god planberedskap (ca 7 400 byggrätter) och detaljplaner i rätt lägen, men att de oftast tar fram nya detaljplaner till de byggprojekt som planeras genomföras. En stor variation av bostäder behövs, dock med övervikt på bostäder som hushåll med låga inkomster
kan efterfråga. I genomsnitt har det byggts 1 075 bostäder per år de senaste fem åren (921 lgh i flerbostadshus och 154 småhus). Under 2014 färdigställdes
1 837 bostäder (1 648 lgh i flerbostadshus och 189 småhus). Kommunens bedömning i BME 2015 är att det under perioden 2015-2016 kan komma att
byggas i genomsnitt 1 275 lägenheter i flerbostadshus och 170 småhus per år. Utöver detta planerar kommunen under perioden bygga lägenheter för
gruppen ungdomar (11 st), studenter (15 st), äldre (116 st i särskilda boenden) samt för funktionsnedsatta (19 st).
Folkökning
År
80
Malmö
Bostadsmarknad
Demografi
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
Antal
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
& byggande
318 107
29,5
55,1
15,4
38,6
5 113
1,6
1 546
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i komunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget funktionsnedsatta
Bostäder
2,1
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Underskott
Överskott
Underskott
Befintligt bestånd 2014
Varav småhus
Varav flerbostadshus
Varav hyresrätter (%)
Varav bostadsrätter (%)
Varav äganderätter (%)
Allmännyttan (lgh 2013)
Fritidshus
Byggt totalt sett 2014
Kommunens reflektion
154 898
26 511
119 777
46
39
15
22 368
561
1 837
Det som skulle kunna få Malmös
bostadsmarknad att ”lyfta” är
främst genom att alla inblandade
aktörer ser Malmös utvecklingskraft och strävar i samma riktning
för ett ökat bostadsbyggande,
samtidigt som hushållens möjlighet att efterfråga bostäder stärks
genom en bättre arbetsmarknad.
Bostadsmarknadsanalys 2015
18. Osby kommun
Osby
Osby kommun
I Skånes nordöstra hörn på gränsen till Kronoberg och Blekinge län ligger Osby kommun. Kommunen ingår i kommunsamarbetet
Skåne Nordost. Här bor 12 828 personer (december 2014) varav cirka hälften i centralorten Osby. Andra större orter i kommunen är
Lönsboda och Killeberg/Loshult. Kommunen ligger i ett omväxlande bitvis kraftigt kuperat landskap som är rikt på skog, sjöar,
myrar och vattendrag. Helgeå med tillflöden flyter genom stora delar av kommunen. I kommunen finns en stark tradition av småföretagande med mer än 500 aktiva företag som har sin tyngdpunkt inom trä och metall. IKEA (Älmhult) och VOLVO (Olofström)
utgör viktiga arbetsgivare i grannlänen. Det är lätt att ta sig till och från kommunen då det lokala vägnätet är väl utbyggt för nordsydlig trafik genom riksväg 19 och 23. Kommunen ligger även strategiskt utmed Södra stambanan med stationer i Osby och
Killeberg.
Skånes regiondelar
Skåne Nordost
MalmöLundregionen
SÖSK
Skåne Nordväst
Demografi: Kommunen har en befolkningssammansättning med tyngdpunkt på åldersgrupperna 45 år och uppåt. Andelen en- och tvåpersonershushåll
är högre än riksgenomsnittet. Befolkningsutvecklingen är positiv med en ökning med 115 nya invånare 2014 (negativt födelsenetto på -22 med 127 födda
och 149 döda, positivt flyttnetto på 139 med 804 inflyttade och 665 utflyttade), men denna siffra har varierat över tid med ett genomsnitt på cirka 34 nya
invånare per år de senaste fem åren. De som flyttar till kommunen är främst barnfamiljer och nysvenskar. De som flyttar från kommunen är unga vuxna m.fl.
som ska studera eller arbeta på annan ort. I den kommunala översiktsplanen (ÖP 2010) räknade kommunen med en befolkningsökning på cirka 900 personer fram till 2025, vilket motsvarar en årlig ökning med 60 personer. Region Skånes befolkningsprognos för perioden 2015-2019 (fem år framåt) visar en
genomsnittlig befolkningsökning för kommunen med 18 personer per år.
ÖVERSIKTSPLAN FÖR
OSBY KOMMUN
2010-10-15
1
Läs mer
•
Kommunens översiktsplan (laga kraft
2010) berör bostadsförsörjningsfrågorna i
kommunen.
•
Riktlinjer för bostadsförsörjningen
finns ej framtagna.
Arbete med nya
riktlinjer håller på att
startas upp.
Bostadsmarknad: Osby kommun uppger i BME 2015 att det råder underskott på bostäder inom hela kommunen. Underskottet kommer enligt enkätsva-
Bostadsbyggande: Målet enligt kommunens översiktsplan är att bygga mellan 500-1 000 bostäder fram till 2025, vilket innebär mellan 33-66 bostäder
per år. Osby kommun uppger att planberedskapen är godtagbar (ca 150 byggrätter) främst fribyggartomter. Bara ett fåtal av dessa ligger dock i ”attraktiva”
strandnära lägen, vilket är det som efterfrågas. Kommunen behöver kunna erbjuda både små och stora tomter, centralt och i utkanten av centralorten. I
genomsnitt har det byggts 11 bostäder per år de senaste fem åren (4 lgh i flerbostadshus och 7 småhus). Under 2014 färdigställdes 2 bostäder (0 lgh i flerbostadshus och 2 småhus). Kommunens bedömning i BME 2015 är att det under perioden 2015-2016 kan komma att byggas i genomsnitt 25 lägenheter i
flerbostadshus och 15 småhus per år.
Bostadsmarknad
Demografi
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
12 828
28,3
47,1
24,5
43,9
115
0,9
80
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i komunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget funktionsnedsatta
Bostäder
2,1
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Befintligt bestånd 2014
Varav småhus
Varav flerbostadshus
Varav hyresrätter (%)
Varav bostadsrätter (%)
Varav äganderätter (%)
Allmännyttan (lgh 2013)
Fritidshus
Byggt totalt sett 2014
Kommunens reflektion
6 147
4 125
1 738
29
11
60
650
969
2
Kommunen arbetar med att höja
byggnadshöjd och exploateringsgrad för detaljplaner i kollektivtrafiknära lägen för att ge förutsättning till förtätning med bostadsbebyggelse. Fastighetspriserna ger
idag inte marknadsekonomiska
incitament för nybyggnad av
bostäder i den utsträckning som
behovet kräver utan ekonomiskt
stöd.
Folkökning
150
& byggande
Antal
100
50
0
-50
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
ren kvarstå fram till 2019. Det som främst hindrar bostadsbyggandet i Osby kommun anges vara: Svårigheter att få lån, Hitta ”attraktiv” tomt samt Restriktiva
detaljplaner. Kommunen anser sig ha svårt att påverka dessa hinder, men arbetar aktivt med allmännyttan (som enligt ägardirektivet ska bygga 15 lägenheter per år) och de små lokala byggherrarna för att få till stånd nybyggnation i kommunen. Kommunens bedömning är att det skulle krävas att mellan
20-60 bostäder byggs per år för att uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans. Kommunen gör bedömningen i BME att det behövs såväl hyresrätter
(1, 2 och 4 rok) som bostadsrätter (2 och 3 rok) och äganderätter (4 och 5 rok eller större).
År
-100
Osby
81
Länsstyrelsen Skåne
19. Perstorps kommun
Perstorps kommun
Perstorp
Perstorps kommun ligger i inlandet i länets norra del och ingår i kommunsamarbetet Skåne Nordväst/Familjen Helsingborg samt
6K-samarbetet. Här bor 7 174 personer (december 2014), vilket gör kommunen till Skånes minsta befolkningsmässigt sett. Det finns
flera tätorter i kommunen, där centralorten Perstorp och orterna Oderljunga, Häljalt och Ulfs utgör de största. Kommunen ligger
naturskönt och täcks till stora delar av skog med inslag av småskaligt jordbruks- och beteslandskap. Kommunen är huvudsakligen en
industrikommun och näringslivet har under många år dominerats av Perstorps AB. Företaget har efterhand utvecklats till Perstorp
Industripark som idag utgör ett av Sveriges största centrum för kemisk industri. Perstorps kommun är logistiskt välbeläget vid riksväg
21 och kommunen genomkorsas av Skånebanan med tågstation i Perstorp.
Skånes regiondelar
Skåne Nordost
MalmöLundregionen
SÖSK
Skåne Nordväst
BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM
xxx
för Perstorps kommun, BP 2013
Demografi: Kommunen har en befolkningssammansättning med tyngdpunkt på åldersgrupperna 0-20 år samt 40 år och uppåt. Andelen en- och tvåpersonshushåll är högre än riksgenomsnittet, medan andelen tre- och fyrapersonshushåll är något lägre. Befolkningsutvecklingen är positiv med en ökning
med 35 nya invånare 2014 (negativt födelsenetto på -5 med 82 födda och 87 döda, samt positivt flyttnetto på 36 med 645 inflyttade och 609 utflyttade).
Denna siffra har varierat över tid med ett genomsnitt på cirka 38 nya invånare per år de senaste fem åren. De som flyttar till kommunen är en blandad skara
varav många nysvenskar. De som flyttar från kommunen är främst unga vuxna m.fl. som ska arbeta eller studera på annan ort. I kommunens riktlinjer för
bostadsförsörjningen anges att kommunens målsättning är att växa med 80-100 invånare per år. Region Skånes befolkningsprognos för perioden 2015-2019
(fem år framåt) visar en genomsnittlig befolkningsökning för kommunen med 40 personer per år.
x.
Framtaget av Byggnadskontoret 2013-04-01
Antaget av Kommunfullmäktige 2013-XX-XX
Läs mer
•
•
Kommunens översiktsplan (laga kraft
2006) berör bostadsförsörjningsfrågorna i
kommunen.
enligt enkätsvaren kvarstå fram till 2019 (fem år framåt). Det som främst hindrar bostadsbyggandet i Perstorps kommun anges vara: Lånevillkor, Produktionskostnad samt Restriktioner. Kommunen anser sig ha ganska liten möjlighet att påverka dessa hinder. Kommunen har som strategi att komplettera bostadsbeståndet med markbostäder i hyresrättsform för målgruppen äldre för att på så sätt få igång flyttkedjor. Kommunens bedömning är att det skulle krävas
att 20-50 bostäder byggs per år för att uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans. Kommunen gör bedömningen i BME att det behövs hyresrätter (1, 2 och
3 rok).
Riktlinjer för bostadsförsörjningen
finns framtagna
(antagna 2013).
Folkökning
150
Bostadsmarknad: Perstorps kommun uppger i BME 2015 att det råder underskott på bostäder i kommunen, främst i centralorten. Underskottet kommer
Bostadsbyggande: Målet enligt kommunens riktlinjer är att bygga mellan 40-50 bostäder per år för att motsvara önskad befolkningsökning. Kommunen
uppger att planberedskapen är god för det som efterfrågas (ca 150 byggrätter). Vissa detaljplaner är inte helt aktuella men ligger i bra lägen. I genomsnitt
har det byggts 5 bostäder per år de senaste fem åren (3 lägenheter i flerbostadshus och 2 småhus). Under 2014 färdigställdes 3 bostäder (0 lgh i flerbostadshus och 3 småhus). Kommunens bedömning i BME 2015 är att det under perioden 2015-2016 kan komma att byggas i genomsnitt 10 lägenheter i
flerbostadshus och 3-4 småhus per år.
Antal
100
50
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
0
-50
-100
82
Perstorp
Bostadsmarknad
Demografi
& byggande
År
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
7 174
29,3
49,4
21,3
42,3
35
0,5
110
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i komunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget funktionsnedsatta
Bostäder
2,0
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Underskott
Balans
Balans
Befintligt bestånd 2014
Varav småhus
Varav flerbostadshus
Varav hyresrätter (%)
Varav bostadsrätter (%)
Varav äganderätter (%)
Allmännyttan (lgh 2013)
Fritidshus
Byggt totalt sett 2014
Kommunens reflektion
3 530
1 898
1 456
35
18
47
376
255
0
Det som skulle kunna få kommunens bostadsmarknad att ”lyfta” är:
1. Regional samverkan/satsningar
på infrastruktur.
2. Fortsatt kommunal insats för att
utveckla attraktivt boende.
3. Statlig kostnadsgaranti för att
utjämna skillnaden mellan
produktionskostnad och
marknadsvärdering.
Bostadsmarknadsanalys 2015
20. Simrishamns kommun
Simrishamns kommun
Simrishamns kommun ligger vid kusten i länets sydöstra del och ingår i kommunsamarbetet SÖSK. I kommunen bor 18 905
personer (december 2014) varav cirka en tredjedel i centralorten Simrishamn. Andra större orter i kommunen är Gärsnäs, Kivik,
Borrby, Hammenhög samt Skillinge. Kommunen bjuder på omväxlande naturupplevelser med slättland och intensiv jordbruksodling
i söder och skogsbygd med mer kuperad terräng i norr. I norr ligger även nationalparken Stenshuvud med naturrum. Kustlandet har
sin speciella karaktär med omväxlande klippig kust och breda sandstränder. Kusten kantas av många små genuina fiskelägen.
Simrishamns kommun har ett aktivt näringsliv och blev 2014 utsedd till årets nyföretagarkommun i Sverige. Bland annat utgör
kommunen ett populärt turistmål på sommaren och Kiviksbygden är landets största fruktodlingsdistrikt. Kommunen genomkorsas
av Österlenbanan där Simrishamn utgör ändstation. Ytterligare en tågstation finns i Gärsnäs. Det är lätt att ta sig till och från
kommunen då nätverken av lokala vägar är goda och då riksväg 9 och 11 korsar genom kommunen och möts strax innan de når
centralorten.
Skånes regiondelar
Skåne Nordost
MalmöLundregionen
SÖSK
FRAMTIDEN
Skåne Nordväst
Demografi: Simrishamns kommun har en befolkningssammansättning med tyngdpunkt på åldersgrupperna 20-30 år och 50 år och uppåt. Andelen tvåpersonshushåll är betydligt högre än riksgenomsnittet, medan andelen tre-, fyra och fempersonshushåll är något lägre. Befolkningsutvecklingen är negativ
med en minskning med 46 invånare 2014 (negativt födelsenetto på -124 med 124 födda och 248 döda, samt positivt flyttnetto på 77 med 1 225 inflyttade
och 1 148 utflyttade). Denna siffra har varierat över tid med en genomsnittlig minskning med cirka 85 invånare per år de senaste fem åren. De som flyttar till
kommunen är främst äldre i gruppen 63+ och en stor andel nysvenskar, medan de som flyttar från kommunen främst är unga vuxna och barnfamiljer.
Arbetet med att att ta fram riktlinjerna för bostadsförsörjningen har påbörjats och en befolkningsprognos kommer att ingå i denna. Region Skånes
befolkningsprognos för perioden 2015-2019 (fem år framåt) visar en genomsnittlig befolkningsminskning för kommunen med 25 personer per år.
Översiktsplan för Simrishamns kommun
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2 • 11 FEBRUARI 2015
Läs mer
•
Kommunens översiktsplan (som är
under framtagande)
berör bostadsförsörjningsfrågorna i
kommunen.
•
Riktlinjer för bostadsförsörjningen
finns ej framtagna.
Arbete med att ta
fram nya riktlinjer
håller på att startas
upp.
Bostadsmarknad: Simrishamns kommun uppger i BME 2015 att det råder balans på bostadsmarknaden i hela kommunen. Bostadssituationen kommer
enligt enkätsvaren kvarstå fram till 2019 (fem år framåt). Det som främst hindrar bostadsbyggandet i Simrishamns kommun anges vara: Dåliga kommunikationer, Brist på vatten och avloppsrening samt Få arbetstillfällen. Kommunen anser sig ha ganska liten möjlighet att påverka kommunikationerna till kommunen och arbetstillfällena, men ser däremot att de kan påverka hindret kring vatten och avlopp. Ett pågående byggprojekt med bl.a. trygghetsboende har
satt igång flyttkedjor i kommunen. Kommunens bedömning är att det skulle krävas att mellan 20-40 bostäder byggs per år för att uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans. Kommunen gör bedömningen i BME att det behövs hyresrätter (2 rok) och bostadsrätter (3 rok).
Bostadsbyggande: Kommunens mål enligt översiktsplanen som är under framtagande är att bygga cirka 380 bostäder fram till 2023, vilket innebär i
genomsnitt 27 bostäder per år. Kommunen uppger att planberedskapen är god (ca 390 byggrätter, siffran 800 nämns i kommunens ÖP), men att vissa
detaljplaner inte längre är aktuella. I genomsnitt har det byggts 49 bostäder per år de senaste fem åren (12 lgh i flerbostadshus och 37 småhus). Under 2014
färdigställdes 24 bostäder (0 lgh i flerbostadshus och 24 småhus). Kommunen gör bedömningen i BME 2015 att det under perioden 2015-2016 kan komma
att byggas i genomsnitt 22 lägenheter i flerbostadshus och 22 småhus per år. Utöver detta planerar kommunen under samma period bygga lägenheter för
gruppen ungdomar (4 st), äldre (42 st trygghetsbostäder) och för funktionsnedsatta (4 st).
Bostadsmarknad
Demografi
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
18 905
23,1
45,1
31,8
48,9
- 46
- 0,2
102
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i komunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget funktionsnedsatta
Kommunens reflektion
Bostäder
1,9
Balans
Balans
Balans
Balans
Balans
Underskott
Balans
Underskott
Befintligt bestånd 2014
Varav småhus
Varav flerbostadshus
Varav hyresrätter (%)
Varav bostadsrätter (%)
Varav äganderätter (%)
Allmännyttan (lgh 2013)
Fritidshus
Byggt totalt sett 2014
9 909
6 863
2 592
30
10
60
1 074
4 418
24
Det som skulle få kommunens
bostadsmarknad att ”lyfta” är
främst nya samarbetsformer,
mellan politik, förvaltningar,
kommunala bostadsboaget,
privata lokala aktörer, civilsamhället och näringslivet för att
skapa bostäder för alla - inte
minst de mest utsatta grupperna.
Folkökning
150
100
& byggande
Antal
50
0
-50
-100
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Simrishamn
År
-150
-200
Simrishamn
83
Länsstyrelsen Skåne
21. Sjöbo kommun
Sjöbo kommun
Sjöbo kommun är en inlandskommun som ligger i länets sydöstra del och ingår i kommunsamarbetet SÖSK. Här bor 18 415 personer
(december 2014) varav cirka en tredjedel i centralorten Sjöbo. Andra större orter i kommunen är Blentarp, Vollsjö och Lövestad. Sjöbo
kommun ligger i ett varierat landskap bestående av jordbruksbygd, bok- och lövskogar samt sjöar. Kommunen är rik på fina naturoch kulturmiljöer som erbjuder goda möjligheter för sport, rekreation, jakt och fiske. Sjöbo kommun har ett aktivt näringsliv med drygt
1 600 små och medelstora företag, varav cirka 700 inom jordbruket. Det är lätt att ta sig till och från kommunen då nätverken av
lokala vägar är goda och då de två trafiklederna riksväg 11 och 13 passerar genom kommunen och korsar varandra i centralorten.
Skånes regiondelar
Skåne Nordost
MalmöLundregionen
SÖSK
Skåne Nordväst
Sjöbo
Översiktsplan för Sjöbo kommun
ÖP 2009
xxx
30 mars 2009
Demografi: Kommunen har en befolkningssammansättning med tyngdpunkt på åldersgrupperna 40 år och uppåt. Andelen enpersonshushåll är betydligt
lägre än riksgenomsnittet, medan andelen tvåpersonshushåll är betydligt högre. Befolkningsutvecklingen är positiv med en ökning med 14 invånare 2014
(negativt födelsenetto på -15 med 184 födda och 199 döda, samt positivt flyttnetto på 30 med 1 086 inflyttade och 1 056 utflyttade). Denna siffra har
varierat över tid med en genomsnittlig ökning med 52 invånare per år de senaste fem åren. De som flyttar till kommunen är främst barnfamiljer, nysvenskar
och gruppen äldre. De som flyttar från kommunen är främst unga vuxna m.fl. som ska arbeta eller studera på annan ort samt gruppen 55+ som väljer ett
boende i Malmö-Lund-Ystad. Enligt kommunens översiktplan (ÖP 2009) förväntas befolkningen öka med 2 500 invånare till 2020, en ökning med 208
invånare per år. Region Skånes befolkningsprognos för perioden 2015-2019 (fem år framåt) visar en genomsnittlig befolkningsökning för kommunen med 41
personer per år.
x.
Antagandehandling
Läs mer
•
•
Kommunens översiktsplan (laga kraft
2009) berör bostadsförsörjningsfrågorna i
kommunen.
Bostadsmarknad: Sjöbo kommun uppger i BME 2015 att det råder underskott på bostäder totalt sett i kommunen och i centralorten, men balans i
kommunens övriga delar. Bostadssituationen kommer enligt enkätsvaren kvarstå fram till 2019 (fem år framåt). Det som främst hindrar bostadsbyggandet i
Sjöbo kommun anges vara: Höga krav på finansiering, Höga krav på avkastning samt Otillräcklig kollektivtrafik. Kommunen anser sig ha ganska liten eller
ingen möjlighet att påverka dessa hinder. För att få igång flyttkedjor bygger kommunen hyresrätter/radhus i mellanstora storlekar till den äldre
generationen för att på så sätt frigöra villor till inflyttande barnfamiljer. Kommunens bedömning är att det skulle krävas att mellan 20-30 bostäder byggs per
år för att uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans. Kommunen gör bedömningen i BME att det behövs hyresrätter (2, 3 och 4 rok).
Riktlinjer för bostadsförsörjningen
finns framtagna
(antagna 2013).
Bostadsbyggande: Målet enligt översiktsplanen är att bygga 1 320 bostäder fram till 2020, vilket innebär cirka 110 bostäder per år. Kommunen uppger
att planberedskapen är god (ca 760 byggrätter). I genomsnitt har det byggts 20 bostäder per år de senaste fem åren (2 lägenheter i flerbostadshus och 18
småhus). Under 2014 färdigställdes 2 bostäder (0 lgh i flerbostadshus och 2 småhus). Kommunen bedömer i BME 2015 att det kan komma att byggas i
genomsnitt 16 lägenheter i flerbostadshus och 4 småhus per år under perioden 2015-2016. Utöver detta planerar kommunen under samma period bygga
lägenheter för gruppen äldre (20 st seniorbostäder) och för funktionsnedsatta (9 st lgh).
Folkökning
400
Antal
300
200
100
-100
84
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
0
Sjöbo
Bostadsmarknad
Demografi
& byggande
År
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
18 415
26,9
50,8
22,3
43,6
14
0,1
36
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i komunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget funktionsnedsatta
Bostäder
2,2
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Balans
Underskott
Balans
Balans
Befintligt bestånd 2014
Varav småhus
Varav flerbostadshus
Varav hyresrätter (%)
Varav bostadsrätter (%)
Varav äganderätter (%)
Allmännyttan (lgh 2013)
Fritidshus
Byggt totalt sett 2014
Kommunens reflektion
8 548
6 865
1 281
20
6
74
252
1 427
2
Det som skulle kunna få kommunens bostadsmarknad att ”lyfta” är
främst förbättrad kollektivtrafik i
kombination med förändrade krav
på finansiering och avkastning.
Intresset för att bygga i centralorten har sakta men säkert ökat
och vi kan se en början till, vad vi
hoppas, är en uppåtgående trend.
Bostadsmarknadsanalys 2015
22. Skurups kommun
Skurups kommun
Skurups kommun ligger vid kusten i länets södra del och ingår i kommunsamarbetet MalmöLund-regionen. Kommunen är även en
del i storstadsområdet Stormalmö enligt SCB:s definition. Här bor 15 167 personer (december 2014) varav cirka hälften i centralorten Skurup. Andra större orter i kommunen är Rydsgård, Skivarp samt Abbekås. Skurups kommun sträcker sig från Romeleåsen i
norr, genom ett jordbrukslandskap ner till de vidsträckta stränderna i söder. Kommunen har en varierad landskapsbild med höga
natur- och kulturvärden som erbjuder goda möjligheter för rekreation. Skurups kommun har ett aktivt näringsliv och ett gott
företagsklimat. De flesta arbetstillfällena finns inom utbildning, handel, tillverkning och vård/omsorg. Det är lätt att ta sig till och
från kommunen då nätverken av lokala vägar är goda och då Europaväg E65 passerar genom kommunen. Skurups kommun
genomkorsas även av Malmö-Ystadbanan med tågstation i såväl Skurup som Rydsgård.
Skånes regiondelar
Skåne Nordost
MalmöLundregionen
1
SÖSK
Skåne Nordväst
Skurup
Läs mer
•
Kommunens översiktsplan (laga kraft
2009) berör bostadsförsörjningsfrågorna i
kommunen. Arbete
med att ta fram ny ÖP
pågår.
•
Riktlinjer för bostadsförsörjningen
finns ej framtagna.
Arbete med att ta
fram nya riktlinjer
pågår. De ska ingå i
den kommunala ÖP:n.
Demografi: Kommunen har en befolkningssammansättning med tyngdpunkt på åldersgrupperna 5-20 år och 40-75 år. Andelen enpersonshushåll är
betydligt lägre än riksgenomsnittet, medan andelen två-, tre- och fyrapersonshushåll är något högre. Befolkningsutvecklingen är positiv med en ökning
med 142 invånare 2014 (positivt födelsenetto på 29 med 173 födda och 144 döda, samt positivt flyttnetto på 113 med 990 inflyttade och 877 utflyttade).
Denna siffra har varierat över tid med en genomsnittlig ökning med cirka 60 invånare per år de senaste fem åren. De som flyttar till kommunen är främst
barnfamiljer och återvändare. De som flyttar från kommunen är främst unga vuxna som ska arbeta eller studera på annan ort. Enligt kommunens översiktplan (ÖP 2009) förväntas befolkningen öka till 18 000 invånare till 2030, d.v.s. en ökning med nästan 200 invånare per år. Region Skånes befolkningsprognos
för perioden 2015-2019 (fem år framåt) visar en genomsnittlig befolkningsökning för kommunen med 5 personer per år.
Bostadsmarknad: Skurups kommun uppger i BME 2015 att det råder underskott på bostäder totalt sett i kommunen och i centralorten, men balans i
kommunens övriga delar. Bostadsmarknaden kommer enligt enkätsvaren uppnå balans i hela kommunen fram till 2019 (fem år framåt). Det som främst
hindrar bostadsbyggandet i Skurups kommun anges vara: Höga byggkostnader, Begränsning i markåtkomst samt Lånevillkor. Kommunen anser sig ha ganska
liten eller ingen möjlighet att påverka byggkostnader och lånevillkor, men ser däremot att de kan påverka hindret kring begränsad markåtkomst. Kommunen
bygger lägenheter för gruppen äldre, för att frigöra villor till inflyttande barnfamiljer. Kommunens bedömning är att det skulle krävas att mellan 30-70
bostäder byggs per år för att uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans. Kommunen gör bedömningen i BME att det behövs hyresrätter (2, 3, 4 och 5 rok
eller större), bostadsrätter (2, 3, 4 och 5 rok eller större) samt äganderätter (4 och 5 rok eller större).
Bostadsbyggande: Målet enligt kommunen är att bygga cirka 100 bostäder per år. Kommunen uppger att planberedskapen är god (ca 270 byggrätter),
men att vissa detaljplaner ligger i fel läge. I genomsnitt har det byggts 31 bostäder per år de senaste fem åren (12 lägenheter i flerbostadshus och 19 småhus). Under 2014 färdigställdes 39 bostäder (30 lgh i flerbostadshus och 9 småhus). Kommunen gör bedömningen i BME 2015 att det kan komma att byggas
i genomsnitt 23 lägenheter i flerbostadshus och 8 småhus per år under perioden 2015-2016. Utöver detta planerar kommunen under samma period bygga
lägenheter för gruppen ungdomar (20 st) och äldre (20 st trygghetsbostäder).
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
15 167
30,3
49,7
20,0
41,7
142
0,9
10
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i komunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget funktionsnedsatta
Bostäder
2,3
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Balans
Underskott
Balans
Balans
Befintligt bestånd 2014
Varav småhus
Varav flerbostadshus
Varav hyresrätter (%)
Varav bostadsrätter (%)
Varav äganderätter (%)
Allmännyttan (lgh 2013)
Fritidshus
Byggt totalt sett 2014
Kommunens reflektion
6 643
5 030
1 205
32
5
63
1 004
572
39
Det som skulle kunna få kommunens bostadsmarknad att lyfta är
främst att kommunen tillsammans
med privata bostadsbolag erbjuder
attraktiva och trygga boendemiljöer som passar alla oavsett var
i livet man befinner sig.
Folkökning
400
& byggande
Antal
300
200
100
0
-100
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Bostadsmarknad
Demografi
Skurup
År
85
Länsstyrelsen Skåne
23. Staffanstorps kommun
Staffanstorps kommun
Staffanstorps kommun är en inlandskommun som ligger i Skånes sydvästra del och ingår i kommunsamarbetet MalmöLund-regionen.
Kommunen är även en del i storstadsområdet Stormalmö enligt SCB:s definition. Här bor 22 994 personer (december 2014) varav över
60 procent i centralorten Staffanstorp. Den andra större orten i kommunen är Hjärup. Kommunen ligger på den skånska sydvästslätten i ett låglänt och svagt böljande jordbrukslandskap. Staffanstorps kommun har ett aktivt näringsliv med förhållandevis många
enmansföretag. De flesta arbetstillfällena finns inom utbildning, handel, tillverkning och vård/omsorg. Det är lätt att ta sig till och från
kommunen då nätverken av lokala vägar är goda och då motortrafikleden E22, riksväg 11 och väg 108 passerar genom kommunen.
Kommunen ligger strategiskt utmed Södra stambanan med tågstation i Hjärup.
Skånes regiondelar
Skåne Nordost
MalmöLundregionen
SÖSK
Skåne Nordväst
Läs mer
x.
xxx
•
•
Staffanstorp
Kommunens översiktsplan ÖP 2038
(laga kraft 2009)
berör bostadsförsörjningsfrågorna i
kommunen.
Demografi: Kommunen har en befolkningssammansättning med tyngdpunkt på åldersgrupperna 0-20 år och 30-50 år. Andelen enpersonshushåll är
betydligt lägre än riksgenomsnittet, medan två-, tre- och fempersonshushåll är något högre och fyra personshushåll betydligt högre. Befolkningsutvecklingen är positiv med en ökning med 322 invånare 2014 (positivt födelsenetto på 143 med 274 födda och 131 döda, samt positivt flyttnetto på 177 med
1 591 inflyttade och 1 414 utflyttade). Denna siffra har varierat över tid med en genomsnittlig ökning med 209 invånare per år de senaste fem åren. De som
flyttar till kommunen är främst barnfamiljer, medan de som flyttar från kommunen är främst unga vuxna m.fl. som ska studera eller arbeta på annan ort
samt gruppen 55+. Kommunens översiktsplan (ÖP 2038) anger att målsättningen är att invånarantalet de närmaste åren ska öka med 7 000 invånare (målår
saknas). Region Skånes befolkningsprognos för perioden 2015-2019 (fem år framåt) visar en genomsnittlig befolkningsökning för kommunen med
338 personer per år.
Riktlinjer för bostadsförsörjningen
finns ej framtagna.
Arbete med att ta
fram nya riktlinjer
pågår.
Bostadsmarknad: Staffanstorps kommun uppger i BME 2015 att det råder balans på bostadsmarknaden i hela kommunen. Bostadssituationen kommer
enligt enkätsvaren att kvarstå fram till 2019 (fem år framåt). Det som främst hindrar bostadsbyggandet i Staffanstorps kommun anges vara: Överklagade
detaljplaner, Konjunkturen samt Nettoflytt till Danmark. Kommunen anser sig ha ganska liten eller ingen möjlighet att påverka dessa hinder. Kommunens
bedömning är att det skulle krävas att mellan 100-160 bostäder byggs per år för att uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans. Kommunen gör
bedömningen i BME att det behövs hyresrätter (1, 2, 3 och 4 rok), bostadsrätter (2, 3 och 4 rok) samt äganderätter (4 och 5 rok eller större).
Bostadsbyggande: Målet enligt gällande översiktsplan är att bygga i genomsnitt 485 bostäder per år under perioden 2015-2019. Kommunen uppger att
planberedskapen är god (ca 775 byggrätter), och att detaljplanerna ligger i rätt lägen. I genomsnitt har det byggts 53 bostäder per år de senaste fem åren
(5 lgh i flerbostadshus och 48 småhus). Under 2014 färdigställdes 44 bostäder (0 lgh i flerbostadshus och 44 småhus). Kommunens bedömning i BME 2015 är
att det under perioden 2015-2016 kan komma att byggas i genomsnitt 38 lägenheter i flerbostadshus och 90 småhus per år. Utöver detta planerar
kommunen under samma period bygga lägenheter för gruppen för funktionsnedsatta (6 st).
Folkökning
500
400
& byggande
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
Antal
300
200
100
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
0
86
Staffanstorp
Demografi
År
22 994
32,8
48,4
18,9
39,7
322
1,4
5
Bostadsmarknad
Bostäder
Snitt personer/bostad
2,5
Läget totalt sett i komunen Balans
Läget i centralorten
Balans
Läget i kn:s övriga delar
Balans
Läget för ungdomar
Underskott
Läget för studenter
Underskott
Läget för nyanlända
Underskott
Läget för äldre
Underskott
Läget funktionsnedsatta
Balans
Befintligt bestånd 2014
Varav småhus
Varav flerbostadshus
Varav hyresrätter (%)
Varav bostadsrätter (%)
Varav äganderätter (%)
Allmännyttan (lgh 2013)
Fritidshus
Byggt totalt sett 2014
Kommunens reflektion
9 204
6 312
2 734
23
14
63
0
97
44
Det som skulle kunna få
kommunens bostadsmarknad att
”lyfta” är främst persontrafik på
Simrishamnsbanan med stationsläge i Staffanstorps tätort.
Bostadsmarknadsanalys 2015
24. Svalövs kommun
Bostadsförsörjningsprogram 2012-2020, informationsdel
1
Svalövs kommun
Svalövs kommun ligger i inlandet i Skånes nordvästra del och ingår i kommunsamarbetet Skåne Nordväst/Familjen Helsingborg
samt 6K-samarbetet. I kommunen bor 13 460 personer (december 2014), varav nästan en fjärdedel i centralorten Svalöv. Andra
större tätorter i kommunen är Teckomatorp, Kågeröd, Billeberga, Röstånga och Tågarp. Kommunen ligger vid övergången mellan
slättlandskapet och skoglandskapet i en gammal kulturbygd. Nationalparken vid Söderåsen och andra natursköna områden ger invånarna stora möjligheter till fin rekreation. Svalövs kommuns näringsliv är sammansatt av såväl små som stora företag. De dominerande näringarna är jord- och skogsbruk samt forskning och utveckling med anknytning till livsmedelsindustrin. Kommunen har
god tillgänglighet via det lokala vägnätet samt riksvägarna 13 och 17. Kommunen är även strategiskt belägen längs Rååbanan med
tågstation i Teckomatorp, Billeberga och Tågarp. Persontrafik på Söderåsbanan med stationsuppehåll i Svalöv och Kågeröd tätort
kommer att inledas år 2020.
Bostad för alla
Boendeplanering, Svalövs kommun, 2013 - 2020
Skånes regiondelar
Svalöv
Skåne Nordost
MalmöLundregionen
SÖSK
Skåne Nordväst
Demografi: Kommunen har en befolkningssammansättning med tyngdpunkten på åldersgrupperna 0-20 år och 35-70 år. Andelen enpersonshushåll är
betydligt lägre än riksgenomsnittet, medan andelen två-, tre-, fyra- och fempersonshushåll är något högre. Befolkningsutvecklingen är positiv med en
ökning med 128 nya invånare 2014 (positivt födelsenetto på 38 med 171 födda och 133 döda, samt positivt flyttnetto på 91 med 1 235 inflyttade och 1 144
utflyttade). Denna siffra har varierat över tid med ett genomsnitt på cirka 34 nya invånare per år de senaste fem åren. De som flyttar till kommunen är en
blandad skara varav många barnfamiljer/återvändare och nysvenskar. De som flyttar från kommunen är främst unga vuxna m.fl. som ska arbeta eller studera
på annan ort. I den kommunala översiktsplanen (ÖP 2007) anges en önskad befolkningsökning med 9 000 invånare (målår saknas). Region Skånes befolkningsprognos för perioden 2015-2019 (fem år framåt) visar en genomsnittlig befolkningsökning för kommunen med 30 personer per år.
Kommunfullmäktige 2013-03-25
Läs mer
•
Kommunens översiktsplan (laga kraft
2007) berör bostadsförsörjningsfrågorna i
kommunen.
•
Riktlinjer för
bostadsförsörjningen
finns framtagna
(antagna 2013).
Bostadsmarknad: Svalövs kommun uppger i BME 2015 att det råder balans på bostadsmarknaden i hela kommunen. Enligt enkätsvaren kommer ett
underskott uppstå i centralorten och kommunen som helhet fram till 2019 (fem år framåt), medan det fortsatt kommer att råda balans på landsbygden och i
kransorterna. Det som kommer att saknas på sikt är små bostäder till ungdomar, större lägenheter till barnfamiljer och trygghetsboenden för äldre. Det som
främst hindrar bostadsbyggandet i Svalövs kommun anges vara: Lågkonjunktur, Bristande marknadsföring samt Väntan på Pågatåg. Kommunen anser sig
kunna påverka marknadsföringen av kommunen men inte de övriga två hindren. Kommunen vill få igång flyttkedjor genom att bygga trygghetsboenden
som alternativ för den åldrande befolkningen och på så sätt frigöra villor samt små lägenheter. Kommunens bedömning är att det skulle krävas att mellan
20-60 bostäder byggs per år för att uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans. Kommunen gör bedömningen i BME att det behövs hyresrätter
(1, 2, 3 och 4 rok), bostadsrätter (2, 3, och 4) och äganderätter (2, 3, 4 och 5 rok eller större).
Bostadsbyggande: Enligt gällande översiktsplan har 425 hektar mark reserverats för ny bostadsbebyggelse, vilket medger byggandet av drygt 3 200
bostäder (målår saknas). Kommunen uppger att planberedskap ligger på en rimlig nivå i hela kommunen (ca 320 byggrätter) och att man arbetar kontinuerligt med att ta fram nya detaljplaner. I genomsnitt har det byggts 17 bostäder per år de senaste fem åren (0 lgh i flerbostadshus och 17 småhus). Under 2014
färdigställdes 3 bostäder (0 lgh i flerbostadshus och 3 småhus). Kommunen gör bedömningen i BME 2015 att det under perioden 2015-2016 kan komma att
byggas i genomsnitt 12 lägenheter i flerbostadshus och 8 småhus per år.
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
13 460
30,6
50,6
18,8
41,0
128
1,0
62
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i komunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget funktionsnedsatta
2,3
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Balans
Underskott
Balans
Balans
Bostäder
Kommunens reflektion
Befintligt bestånd 2014
Varav småhus
Varav flerbostadshus
Varav hyresrätter (%)
Varav bostadsrätter (%)
Varav äganderätter (%)
Allmännyttan (lgh 2013)
Fritidshus
Byggt totalt sett 2014
Det som skulle kunna få kommunens bostadsmarknad att ”lyfta” är
främst fortsatt satsning på skolan,
kollektivtrafiken, stationsnära
bebyggelse och turismnäringen i
kommunen. Tillgång till kollektivtrafik med hög kvalitet är
avgörande för befolkningsutvecklingen och efterfrågan på bostäder.
5 837
4 415
1 124
27
4
69
1 050
389
3
Folkökning
150
100
& byggande
Antal
50
0
-50
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Bostadsmarknad
Demografi
År
-100
Svalöv
87
Länsstyrelsen Skåne
25. Svedala kommun
Svedala översiktsplan 2010
Svedala kommun
Svedala kommun ligger i länets sydvästra del och ingår i kommunsamarbetet MalmöLund-regionen. Kommunen är även en del i
storstadsområdet Stormalmö enligt SCB:s definition. Här bor 20 248 personer (december 2014) varav cirka hälften i centralorten
Svedala. Andra större orter i kommunen är Bara samt Klågerup. Svedala kommun ligger i ett varierat kultur-, sjö- och jordbrukslandskap som erbjuder goda möjligheter för fritid och rekreation t.ex. vid Torups slott i Bokskogen och på golfbanan PGA National. Svedala
kommun har ett aktivt näringsliv och ett gott företagsklimat. Det är lätt att ta sig till och från kommunen då nätverken av lokala vägar är goda och då de två stora trafiklederna E65 och väg 108 passerar genom kommunen och korsar varandra i centralorten.
Kommunen är strategiskt belägen längs Ystadbanan med tågstopp i Svedala. Inom kommunens gränser ligger även den
internationella flygplatsen Malmö Airport.
Skånes regiondelar
Skåne Nordost
MalmöLundregionen
ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
2010-06-09
SÖSK
Skåne Nordväst
Svedala
xxx
Läs mer
x.
•
•
Kommunens översiktsplan (laga kraft
2010) berör bostadsförsörjningsfrågorna i
kommunen.
Demografi: Kommunen har en befolkningssammansättning med tyngdpunkt på åldersgrupperna 0-20 år, 33-50 år samt 60-70 år. Andelen enpersonshushåll är betydligt lägre än riksgenomsnittet, medan andelen två- och trepersonshushåll är något högre och fyrapersonshushåll betydligt högre. Befolkningsutvecklingen är positiv med en ökning med 181 invånare 2014 (positivt födelsenetto på 79 med 223 födda och 144 döda, samt positivt flyttnetto på
103 med 1 211 inflyttade och 1 108 utflyttade). Denna siffra har varierat över tid med en genomsnittlig ökning med cirka 125 invånare per år de senaste fem
åren. De som flyttar till kommunen är främst barnfamiljer men även nysvenskar. De som flyttar från kommunen är främst ungdomar m.fl. som ska arbeta
eller studera på annan ort. I den kommunala översiktsplanen (ÖP 2010) anges att kommunens målsättning är att befolkningen ska öka med cirka
5 400 invånare till totalt 25 000 invånare mellan 2010-2025, d.v.s. en ökning med cirka 360 invånare per år. En översyn av befolkningsmålet ska göras i
samband med framtagande av ny översiktsplan under innevarande mandatperiod. Region Skånes befolkningsprognos för perioden 2015-2019 (fem år
framåt) visar en genomsnittlig befolkningsökning för kommunen med 85 personer per år.
Riktlinjer för
bostadsförsörjningen
2015-2018
finns framtagna
(antagna 2015).
Bostadsmarknad: Svedala kommun uppger i BME 2015 att det råder underskott på bostäder i hela kommunen. Bostadssituationen kommer enligt
enkätsvaren kvarstå fram till 2019 (fem år framåt). Det som främst hindrar bostadsbyggandet i Svedala kommun anges vara: Ekonomi för köparen, Brist på
småhustomter samt Konjunktur. Kommunen anser sig ha ganska liten eller ingen möjlighet att påverka dessa hinder. Kommunen har försökt att få igång flyttkedjor genom nybyggnation, men menar att det har varit svårt att åstadkomma i praktiken. Kommunens bedömning är att det skulle krävas att mellan 70100 bostäder byggs per år för att uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans. Kommunen gör bedömningen i BME att det behövs hyresrätter (1, 2, 3, och 4
rok) samt äganderätter (5 rok eller större).
Bostadsbyggande: Målet enligt gällande översiktsplan är att bygga i genomsnitt 150 bostäder per år under perioden 2010-2025. En översyn av målet för
bostadsbyggandet ska göras i samband med framtagande av ny översiktsplan under innevarande mandatperiod. Kommunen uppger att planberedskapen
är god (ca 510 byggrätter) och att detaljplanerna ligger i rätt läge. I genomsnitt har det byggts 41 bostäder per år de senaste fem åren (29 lgh i flerbostadshus och 12 småhus). Under 2014 färdigställdes 89 bostäder (80 lgh i flerbostadshus och 9 småhus). Kommunen gör bedömningen i BME 2015 att det under
perioden 2015-2016 kan komma att byggas i genomsnitt 32 lägenheter i flerbostadshus och 20 småhus per år. Utöver detta planerar kommunen under
samma period bygga lägenheter för gruppen äldre (30 st i särskilda boenden, 22 st trygghetsbostäder).
Folkökning
88
Antal
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
300
250
200
150
100
50
0
-50
Svedala
Bostadsmarknad
Demografi
& byggande
År
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
20 248
32,3
50,3
17,3
39,4
181
0,9
30
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i komunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget funktionsnedsatta
Bostäder
2,5
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Underskott
Befintligt bestånd 2014
Varav småhus
Varav flerbostadshus
Varav hyresrätter (%)
Varav bostadsrätter (%)
Varav äganderätter (%)
Allmännyttan (lgh 2013)
Fritidshus
Byggt totalt sett 2014
Kommunens reflektion
7 955
5 727
2 032
22
14
64
1 101
140
89
Bostadsbyggande är beroende av
en allmänt god konjunktur med
bland annat låg arbetslöshet, låg
ränta och att en framtidstro råder.
En stark tillväxt i främst Malmö
skulle gynna kommunen.
Bostadsmarknadsanalys 2015
26. Tomelilla kommun
Tomelilla kommun
Tomelilla kommun är en inlandskommun som ligger i Skånes sydöstra del och ingår i kommunsamarbetet SÖSK. Här bor 13 007
personer (december 2014) varav hälften i centralorten Tomelilla. Andra större orter i kommunen är Brösarp, Onslunda och
Smedstorp. Kommunen sträcker sig från de lövskogsklädda sluttningarna vid Linderödsåsen i norr till det öppna och mjukt kuperade
odlingslandskapet i söder. Tomelilla kommun är rikt på företag med runt 2 000 registrerade företag. De flesta arbetstillfällena finns
inom vård/omsorg, tillverkning, handel, utbildning, bygg och jordbruk. Det är lätt att ta sig till och från kommunen då nätverken av
lokala vägar är goda och då riksväg 11 och 19 passerar kommunen och korsar varandra vid centralorten. Kommunen genomkorsas
även av Österlenbanan med tågstation i Tomelilla.
Skånes regiondelar
Skåne Nordost
MalmöLundregionen
SÖSK
Skåne Nordväst
Tomelilla
BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM
FÖR 2010-2016
Demografi: Kommunen har en befolkningssammansättning med tyngdpunkt på åldersgrupperna 50 år och uppåt. Andelen en- och trepersonshushåll är
något lägre än riksgenomsnittet, medan tvåpersonshushåll är betydligt högre. Befolkningsutvecklingen är positiv med en ökning med 116 invånare 2014
(negativt födelsenetto på 16 med 134 födda och 150 döda, samt positivt flyttnetto på 127 med 838 inflyttade och 711 utflyttade). Denna siffra har varierat
över tid med en genomsnittlig ökning med 14 invånare per år de senaste fem åren. De som flyttar till kommunen är främst invånare från grannkommunerna,
barnfamiljer, nysvenskar och gruppen 50+. De som flyttar från kommunen är främst är unga vuxna m.fl. som ska studera eller arbeta på annan ort, men även
gruppen äldre. I den kommunala översiktsplanen som är under framtagande anges att kommunens målsättning är att befolkningen ska öka med cirka 500
invånare till totalt 13 500 invånare fram till 2025, d.v.s. en ökning med cirka 50 invånare per år. Region Skånes befolkningsprognos för perioden 2015-2019
(fem år framåt) visar en genomsnittlig befolkningsökning för kommunen med 40 personer per år.
TOMELILLA KOMMUN
Fastställd av kommunfullmäktige den
6 september 2010. § 119
Läs mer
•
Kommunens översiktsplan (laga kraft
2002) berör bostadsförsörjningsfrågorna i
kommunen. Arbete
med att ta fram ny ÖP
pågår.
•
Riktlinjer för bostadsförsörjningen
finns framtagna
(antagna 2010).
Bostadsmarknad: Tomelilla kommun uppger i BME 2015 att det råder underskott på bostäder totalt sett i kommunen och i centralorten, men balans i
Bostadsbyggande: Målet enligt översiktsplanen (som håller på att tas fram) är att bygga i genomsnitt 25 bostäder per år fram till år 2025. Kommunen
uppger att planberedskapen är god (ca 380 byggrätter). I genomsnitt har det byggts 6 bostäder per år de senaste fem åren (0 lgh i flerbostadshus och 6
småhus). Under 2014 färdigställdes 2 bostäder (0 lgh i flerbostadshus och 2 småhus). Kommunen gör bedömningen i BME 2015 att det under perioden 20152016 kan komma att byggas i genomsnitt 20 lägenheter i flerbostadshus och 10 småhus per år. Utöver detta planerar kommunen under samma period
bygga lägenheter för gruppen funktionsnedsatta (4 st).
Bostadsmarknad
Demografi
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
13 007
27,6
48,4
24,0
43,8
116
0,9
49
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i komunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget funktionsnedsatta
Bostäder
2,1
Underskott
Underskott
Balans
Balans
Balans
Underskott
Underskott
Underskott
Befintligt bestånd 2014
Varav småhus
Varav flerbostadshus
Varav hyresrätter (%)
Varav bostadsrätter (%)
Varav äganderätter (%)
Allmännyttan (lgh 2013)
Fritidshus
Byggt totalt sett 2014
Kommunens reflektion
6 150
4 486
1 377
28
9
63
695
1 319
2
Vad som skulle få Tomelilla
kommuns bostadsmarknad att
lyfta är främst att få igång flyttkedjor genom att nya bostadsenheter i form av centrala lägenheter byggs och enbostadshus
frigörs. Vi har många äldre som
inte vill bo kvar i sina stora villor, då
barnen flyttat ut och det praktiska
börjar bli för betungande.
Folkökning
150
& byggande
Antal
100
50
0
-50
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
kommunens övriga delar. Bostadsmarknaden kommer enligt enkätsvaren uppnå balans i hela kommunen fram till 2019 (fem år framåt). Det som främst
hindrar bostadsbyggandet i Tomelilla kommun anges vara: Låg hyresnivå generellt, Svag andrahandsmarknad samt Kreditmöjligheter. Kommunen anser sig ha
ganska liten eller ingen möjlighet att påverka dessa hinder. Kommunens bedömning är att det skulle krävas att mellan 10-25 bostäder byggs per år för att
uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans. Kommunen gör bedömningen i BME att det behövs hyresrätter (1, 2, 3, 4 och 5 rok eller större), bostadsrätter
(2, 3 och 4 rok), äganderätter (4och 5 rok eller större) och annat (1 och 2 rok).
År
Tomelilla
89
Länsstyrelsen Skåne
27. Trelleborgs kommun
ÖVERSIKTSPLAN 2010
TRELLEBORGS KOMMUN
Trelleborgs kommun
Trelleborgs kommun ligger vid Skånes sydkust och ingår i kommunsamarbetet MalmöLund-regionen. Kommunen är även en del i
storstadsområdet Stormalmö enligt SCB:s definition. Här bor 42 973 personer (december 2014) varav två tredjedelar i centralorten
Trelleborg. Andra större orter i kommunen är Anderslöv, Smygehamn, Skegrie och Beddingestrand. Kommunen ligger på Söderslätt i
ett låglänt och svagt böljande jordbrukslandskap med möjlighet till fin rekreation längs den långsträckta kusten. Trelleborgs kommun
har ett aktivt näringsliv med över 3 000 företag. De flesta arbetstillfällena finns inom vård/omsorg, tillverkning, utbildning, handel och
bygg. Det är lätt att ta sig till och från kommunen då nätverken av lokala vägar är goda och då motortrafikleden E6/E22, riksväg 9
och väg 108 passerar genom kommunen och möts i centralorten. Kommunen genomkorsas även av Kontinentalbanan/Trelleborgsbanan med tågstation i Trelleborg (trafikstart december 2015). Trelleborgs hamn är Sveriges näst största färjehamn med färjelinjer till
Sassnitz och Rostock i Tyskland.
Skånes regiondelar
A N TA G E N AV
K O M M U N f U L L M ä K T I G E
2 0 1 0 - 0 6 - 2 1
Skåne Nordost
MalmöLundregionen
SÖSK
Skåne Nordväst
Läs mer
x.
xxx
•
•
Trelleborg
Kommunens översiktsplan (laga kraft
2010) berör bostadsförsörjningsfrågorna i
kommunen.
Demografi: Kommunen har en befolkningssammansättning som i stort följer riksgenomsnittet men med något färre i gruppen 20-30 år. Andelen
enpersonshushåll är betydligt lägre än riksgenomsnittet, medan tvåpersonshushåll är betydligt högre och tre- och fyrapersonshushåll något högre.
Befolkningsutvecklingen är positiv med en ökning med 136 invånare 2014 (neutralt födelsenetto på 0 med 467 födda och 467 döda, samt positivt flyttnetto
på 138 med 2 140 inflyttade och 2 002 utflyttade). Denna siffra har varierat över tid med en genomsnittlig ökning med 216 invånare per år de senaste fem
åren. De som flyttar till kommunen är främst barnfamiljer och nysvenskar. De som flyttar från kommunen är främst unga vuxna m.fl. som ska studera eller
arbeta på annan ort. I kommunens förslag till riktlinjer för bostadsförsörjningen anges att kommunens målsättning är att växa till 50 000 kommuninvånare
till år 2028, vilket innebär en årlig befolkningsökning med 502 invånare per år. Region Skånes befolkningsprognos för perioden 2015-2019 (fem år framåt)
visar en genomsnittlig befolkningsökning för kommunen med 328 personer per år.
Riktlinjer för bostadsförsörjningen
finns ej framtagna.
Arbete pågår med att
ta fram nya riktlinjer
och dessa förväntas
antas under 2015.
Bostadsmarknad: Trelleborgs kommun uppger i BME 2015 att det råder underskott på bostäder totalt sett i kommunen och i centralorten, men balans i
kommunens övriga delar. Bostadsmarknaden kommer enligt enkätsvaren uppnå balans i hela kommunen fram till 2019 (fem år framåt). Det som främst
hindrar bostadsbyggandet i Trelleborgs kommun anges vara: Bostadsföretagens vinstkrav, Trafikinfrastruktur till och från hamnen samt Förändrade låneregler.
Kommunen anser sig inte kunna påverka vinstkraven eller lånereglerna, men ser en möjligheten att påverka trafikinfrastrukturen. Kommunens bedömning är
att det skulle krävas att mellan 70-160 bostäder byggs per år för att uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans. Kommunen gör bedömningen i BME att
det behövs hyresrätter (1 och 2 rok), bostadsrätter (2, 3 och 4 rok) samt äganderätter (4 och 5 rok eller större).
Bostadsbyggande: Målet enligt kommunens förslag till riktlinjer för bostadsförsörjningen är att bygga cirka 3 500 bostäder fram till 2028, vilket innebär
ungefär 250 bostäder per år. Kommunen uppger att planberedskapen är god (ca 240 byggrätter), men att en översyn nu görs av äldre detaljplaner. I genomsnitt har det byggts 54 bostäder per år de senaste fem åren (5 lgh i flerbostadshus och 49 småhus). Under 2014 färdigställdes 36 bostäder (0 lgh i flerbostadshus och 36 småhus). Kommunen gör bedömningen i BME 2015 att det under perioden 2015-2016 kan komma att byggas i genomsnitt 95 lägenheter i
flerbostadshus och 65 småhus per år. Utöver detta planerar kommunen under samma period bygga lägenheter för gruppen äldre (8 st seniorbostäder).
Folkökning
90
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
Antal
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
800
700
600
500
400
300
200
100
0
Trelleborg
Bostadsmarknad
Demografi
& byggande
År
42 973
28,7
50,0
21,3
42,4
136
0,3
77
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i komunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget funktionsnedsatta
Bostäder
2,2
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Balans
Befintligt bestånd 2014
Varav småhus
Varav flerbostadshus
Varav hyresrätter (%)
Varav bostadsrätter (%)
Varav äganderätter (%)
Allmännyttan (lgh 2013)
Fritidshus
Byggt totalt sett 2014
Kommunens reflektion
19 598
10 611
8 254
31
19
50
1 822
1 791
36
Det som skulle kunna få
kommunens bostadsmarknad att
”lyfta” är främst om riksintressefrågorna kan lösas så att Sjöstaden
kan utvecklas i det nuvarande
hamnområdet.
Bostadsmarknadsanalys 2015
28. Vellinge kommun
Vellinge kommun
Vellinge kommun ligger vid Skånes sydvästkust och ingår i kommunsamarbetet MalmöLund-regionen. Kommunen är även en del i
storstadsområdet Stormalmö enligt SCB:s definition. Här bor 34 110 personer (december 2014) varav en femtedel i centralorten
Vellinge. Den största orten i kommunen är Höllviken, andra större orter är Skanör-Falsterbo, Ljunghusen, Hököpinge och Räng
Sand. Kommunen ligger på Söderslätt i ett låglänt och svagt böljande jordbrukslandskap. Möjligheter till fin rekreation finns längs
kusterna och på Falsterbonäset. Vellinge kommun rankas högt bland kommuner med bra företagsklimat. De flesta arbetstillfällena
finns inom utbildning, handel, vård/omsorg, företagstjänster, tillverkning och bygg. Det är lätt att ta sig till och från kommunen då
nätverken av lokala vägar är goda och då motortrafikleden E6 passerar genom kommunen. Kommunen genomkorsas av Kontinentalbanan/Trelleborgsbanan med tågstationer i Östra Grevie och Västra Ingelstad (trafikstart december 2015).
Skånes regiondelar
Vellinge Översiktsplan 2010
Skåne Nordost
med utblick mot 2050
MalmöLundregionen
Vellinge vidgar vyerna
Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-23 Laga kraft 2013-06-27
SÖSK
Vellinge.se
Skåne Nordväst
Vellinge
Demografi: Kommunen har en befolkningssammansättning med tyngdpunkt på åldersgrupperna 1-20 år, 40-50 år och 65-75 år. Andelen enpersonshushåll är betydligt lägre än riksgenomsnittet, medan två- och trepersonshushåll är något högre och fyrapersonshushåll betydligt högre. Befolkningsutvecklingen är positiv med en ökning med 303 invånare 2014 (positivt födelsenetto på 34 med 302 födda och 268 döda, samt positivt flyttnetto på 272 med 1 923
inflyttade och 1 651 utflyttade). Denna siffra har varierat över tid med en genomsnittlig ökning med 172 invånare per år de senaste fem åren. De som flyttar
till kommunen är främst barnfamiljer, medan de som flyttar från kommunen främst är unga vuxna m.fl. som ska studera eller arbeta på annan ort. I kommunens förslag till riktlinjer för bostadsförsörjningen (2015) anges att målsättningen är att växa med mellan 2 000-5 000 kommuninvånare fram till år 2025,
vilket innebär en årlig befolkningsökning med 200-500 invånare per år. Region Skånes befolkningsprognos för perioden 2015-2019 (fem år framåt) visar en
genomsnittlig befolkningsökning för kommunen med 157 personer per år.
Läs mer
•
Kommunens översiktsplan (laga kraft
2013) berör bostadsförsörjningsfrågorna i
kommunen.
•
Riktlinjer för bostadsförsörjningen
finns ej framtagna.
Arbete pågår med att
ta fram nya riktlinjer.
Dessa har varit på
remiss och förväntas
antas under 2015.
Bostadsmarknad: Vellinge kommun uppger i BME 2015 att det råder underskott på bostäder i hela kommunen. Bostadssituationen kommer enligt
enkätsvaren kvarstå fram till 2019 (fem år framåt). Det som främst hindrar bostadsbyggandet i Vellinge kommun anges vara: Dålig efterfrågan (nybyggnation
villa), Långsam säljprocess samt Höga byggkostnader. Kommunen anser sig ha ganska liten eller ingen möjlighet att påverka efterfrågan och byggkostnaderna, men ser möjligheten att påverka säljprocessen. Kommunens bedömning är att det skulle krävas att mellan 250-350 bostäder byggs per år för att uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans. Kommunen gör bedömningen i BME att det behövs hyresrätter (1, 2 och 3 rok) och bostadsrätter (1, 2 och 3 rok).
Bostadsbyggande: Målet enligt kommunens förslag till riktlinjer för bostadsförsörjningen är att bygga mellan 250-350 bostäder per år. Vellinge kommun
uppger att planberedskapen är god (ca 1 150 byggrätter) och detaljplanerna ligger i rätt lägen. I genomsnitt har det byggts 108 bostäder per år de senaste
fem åren (37 lgh i flerbostadshus och 71 småhus). Under 2014 färdigställdes 34 bostäder (0 lgh i flerbostadshus och 34 småhus). Kommunen gör bedömningen i BME 2015 att det under perioden 2015-2016 kan komma att byggas i genomsnitt 73 lägenheter i flerbostadshus och 88 småhus per år. Utöver detta
planerar kommunen under samma period bygga lägenheter för gruppen äldre (36 st i särskilda boenden, 20 st trygghetsbostäder) samt för funktionsnedsatta (10 st).
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
34 110
30,4
47,2
22,4
42,5
303
0,9
8
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i komunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget funktionsnedsatta
Bostäder
2,5
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Underskott
Befintligt bestånd 2014
Varav småhus
Varav flerbostadshus
Varav hyresrätter (%)
Varav bostadsrätter (%)
Varav äganderätter (%)
Allmännyttan (lgh 2013)
Fritidshus
Byggt totalt sett 2014
Kommunens reflektion
13 698
11 036
2 229
12
12
76
880
1 892
34
I Vellinge kommun råder stor
efterfrågan på såväl lägenheter
som småhus och det är ett stort
tryck på såväl planer som bygglov.
En stor del av kommunens
nybyggnation sker genom att äldre
bebyggelse, liksom fritidshus,
ersätts med ny bebyggelse.
Folkökning
600
500
& byggande
Antal
400
300
200
100
0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Bostadsmarknad
Demografi
Vellinge
År
91
Länsstyrelsen Skåne
29. Ystads kommun
Ystads kommun
Mark- och Bostadsförsörjningsprogram
för Ystads kommun
Ystads kommun ligger vid kusten i länets södra del och ingår i kommunsamarbetet SÖSK. Här bor 28 771 personer (december 2014)
varav nästan två tredjedelar i centralorten Ystad. Andra större orter i kommunen är Köpingebro, Svarte, Nybrostrand och Löderup.
Kommunen ligger i ett varierat slätt- och backlandskap, där cirka 70 procent av markarealen utgörs av jordbruksmark. I kommunens
norra delar samt längs kusten i öster finns även skogs- och ängsmarker. Naturreservatet vid Hagestad samt sanddynelandskapet vid
Sandhammaren erbjuder fina möjligheter till rekreation. Ystads kommun har ett aktivt näringsliv och en stor branschbredd med cirka
3 600 näringsidkare. Det är lätt att ta sig till och från kommunen då nätverken av lokala vägar är goda och då motortrafikleden E65
samt riksväg 13 och 19 passerar genom kommunen och möts i centralorten. Kommunen genomkorsas av Ystadbanan-Österlen-banan
med tågstationer i Svarte, Ystad och Köpingebro. Ystad hamn är en av Sveriges största färjehamnar med färjelinjer till Bornholm och
Polen.
Skånes regiondelar
2012-2015
Skåne Nordost
Antaget av kommunfullmäktige i Ystads kommun 2012-09-20, § 119
MalmöLundregionen
SÖSK
Skåne Nordväst
Läs mer
x.
xxx
•
•
Ystad
Kommunens översiktsplan (laga kraft
2005) berör bostadsförsörjningsfrågorna i
kommunen.
Demografi: Kommunen har en befolkningssammansättning med tyngdpunkt på åldersgrupperna 40 år och uppåt. Andelen tvåpersonshushåll är betydligt
högre än riksgenomsnittet, medan andelen tre-, fyra- och fempersonshushåll är något lägre. Befolkningsutvecklingen är positiv med en ökning med 148
invånare 2014 (negativt födelsenetto på 101 med 247 födda och 348 döda, samt positivt flyttnetto på 249 med 1 575 inflyttade och 1 327 utflyttade). Denna
siffra har varierat över tid med en genomsnittlig ökning med 132 invånare per år de senaste fem åren. De som flyttar till kommunen är en blandad skara
varav många nysvenskar. De som flyttar från kommunen är främst unga vuxna m.fl. som ska studera eller arbeta på annan ort. I tillägg till den kommunala
översiktsplanen (ÖP 2005) har kommunen satt ett befolkningstillväxtmål på 1 procent per år, vilket innebär cirka 290 nya invånare per år fram till 2025. Region Skånes befolkningsprognos för perioden 2015-2019 (fem år framåt) visar en genomsnittlig befolkningsökning för kommunen med 174 personer per år.
Riktlinjer för bostadsförsörjningen
finns framtagna
(antagna 2012).
Bostadsmarknad: Ystads kommun uppger i BME 2015 att det råder underskott på bostäder i hela kommunen. Bostadssituationen kommer enligt
enkätsvaren att kvarstå fram till 2019 (fem år framåt). Det som främst hindrar bostadsbyggandet i Ystads kommun anges vara: Uteblivna byggstarter på ej
kommunägd mark, Efterfrågan från exploatörer på icke central mark samt Överklagade detaljplaner/bygglov. Kommunen anser sig ha ganska liten eller ingen
möjlighet att påverka dessa hinder. Ystadbostäder har genomfört en flyttkedjeanalys i Västra Sjöstaden för att kartlägga effekterna som uppstår på
bostadsmarknaden när nya bostäder tillkommer till det befintliga beståndet. Kommunens bedömning är att det skulle krävas att mellan 70-150 bostäder
byggs per år för att uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans. Kommunen gör bedömningen i BME att det behövs hyresrätter (1, 2, 3 och 4 rok), bostadsrätter (2, 3 och 4 rok) samt äganderätter (3, 4 och 5 rok eller större).
Bostadsbyggande: Målet enligt översiktsplanen är att bygga cirka 1 490 bostäder fram till 2025, vilket innebär cirka 149 bostäder per år. Kommunen
uppger att planberedskapen är god (ca 675 byggrätter), men att vissa detaljplaner i övriga orter är svåra att förverkliga av olika anledningar. I genomsnitt
har det byggts 72 bostäder per år de senaste fem åren (25 lgh i flerbostadshus och 47 småhus). Under 2014 färdigställdes 73 bostäder (37 lgh i flerbostadshus och 36 småhus). Kommunen bedömer i BME 2015 att det under perioden 2015-2016 kan komma att byggas i genomsnitt 130 lägenheter i flerbostadshus och 44 småhus per år. Utöver detta planerar kommunen under samma period bygga lägenheter för gruppen äldre (4 st i särskilda boenden) och för
funktionsnedsatta (10 st lgh).
Folkökning
350
300
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
Antal
250
200
150
100
50
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
0
92
Ystad
Bostadsmarknad
Demografi
& byggande
År
28 771
25,3
48,5
26,2
45,6
148
0,5
62
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i komunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget funktionsnedsatta
Bostäder
2,0
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Underskott
Befintligt bestånd 2014
Varav småhus
Varav flerbostadshus
Varav hyresrätter (%)
Varav bostadsrätter (%)
Varav äganderätter (%)
Allmännyttan (lgh 2013)
Fritidshus
Byggt totalt sett 2014
Kommunens reflektion
14 314
7 301
6 307
34
21
45
1 259
2 020
73
Det som skulle kunna få kommunens bostadsmarknad att ”lyfta” är
främst ett ekonomiskt stöd riktat
till de grupper som har svårast att
komma in på bostadsmarknaden.
Bostadsmarknadsanalys 2015
30. Åstorps kommun
Åstorps kommun
Åstorp
Åstorps kommun är en inlandskommun som ligger i Skånes nordvästra del och ingår i kommunsamarbetet Skåne Nordväst/Familjen
Helsingborg samt 6K-samarbetet. Här bor 15 061 personer (december 2014) varav nästan två tredjedelar i centralorten Åstorp.
Andra större orter i kommunen är Hyllinge och Kvidinge. Stora delar av kommunen utgörs av ett öppet jordbrukslandskap med
inslag av skog, t.ex. vid Söderåsen som har sin början här och erbjuder fina möjligheter till rekreation. Åstorps kommun har ett gott
företagsklimat med cirka 1 000 aktiva företag. De flesta arbetstillfällena finns inom tillverkning, logistik/handel, utbildning och
vård/omsorg. Det är lätt att ta sig till och från kommunen då nätverken av lokala vägar är goda och då motortrafikleden E4 och
riksväg 21 passerar genom kommunen. Kommunen ligger strategiskt vid Skånebanan och Söderåsbanan med tågstationer i Åstorp
och Kvidinge.
Översiktsplan 2012
Åstorps kommun
Skånes regiondelar
Skåne Nordost
MalmöLundregionen
SÖSK
Skåne Nordväst
Läs mer
•
Kommunens översiktsplan (laga kraft
2012) berör bostadsförsörjningsfrågorna i
kommunen.
•
Riktlinjer för bostadsförsörjningen
finns ej framtagna.
Arbete pågår med att
ta fram nya riktlinjer.
Bostadsmarknad: Åstorps kommun uppger i BME 2015 att det råder underskott på bostadsmarknaden totalt sett och i centralorten, men balans i
kommunens övriga delar. Enligt enkätsvaren kommer underskottet kvarstå i centralorten fram till 2019 (fem år framåt), medan det kommer att råda balans
på landsbygden och i kommunen som helhet. Det som främst hindrar bostadsbyggandet i Åstorps kommun anges vara: Betalningsförmåga samt Bankernas
utlåningsvillkor. Kommunen anser sig inte kunna påverka dessa hinder. Kommunens bedömning är att det skulle krävas att mellan 40-70 bostäder byggs per
år för att uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans. Kommunen gör bedömningen i BME 2015 att det behövs hyresrätter (1 och 2 rok), bostadsrätter (2, 3
och 4 rok) samt äganderätter (2, 3 och 4 rok).
Bostadsbyggande: Målet enligt kommunens översiktsplan är att bygga cirka 1 380 bostäder fram till 2030, vilket motsvarar 77 bostäder per år.
Kommunen uppger att planberedskapen är god (ca 450 byggrätter), men att en del detaljplaner i kransorterna är svårare att realisera av olika anledningar.
I genomsnitt har det byggts 16 bostäder per år de senaste fem åren (7 lgh i flerbostadshus och 9 småhus). Under 2014 färdigställdes 37 bostäder (32 lgh i
flerbostadshus och 5 småhus). Kommunen gör bedömningen i BME 2015 att det under perioden 2015-2016 inte kommer att byggas några lägenheter i
flerbostadshus men däremot ungefär 27 småhus per år.
Bostadsmarknad
Demografi
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
15 061
32,0
49,9
18,1
39,9
134
0,9
90
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i komunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget funktionsnedsatta
Bostäder
2,3
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Underskott
Balans
Balans
Befintligt bestånd 2014
Varav småhus
Varav flerbostadshus
Varav hyresrätter (%)
Varav bostadsrätter (%)
Varav äganderätter (%)
Allmännyttan (lgh 2013)
Fritidshus
Byggt totalt sett 2014
Kommunens reflektion
6 453
4 104
2 099
38
8
54
402
204
37
Framtagandet av riktlinjer för
bostadsförsörjningen i Åstorps
kommun ska förhoppningsvis bidra
till ett mer samlat grepp om
bostadsmarknaden som helhet och
peka ut vilka åtgärder som behövs
för att skapa en bostadsmarknad i
balans.
Folkökning
400
350
300
250
200
150
100
50
0
& byggande
Antal
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Demografi: Kommunen har en befolkningssammansättning med tyngdpunkt på åldersgrupperna 0-20 år, 35-45 år och 60-70 år. Andelen enpersonshushåll är betydligt lägre än riksgenomsnittet, medan två-, tre-, fyra- och fempersonshushåll är något högre. Befolkningsutvecklingen är positiv med en ökning
med 134 invånare 2014 (positivt födelsenetto på 38 med 181 födda och 143 döda, samt positivt flyttnetto på 94 med 1 242 inflyttade och 1 148 utflyttade).
Denna siffra har varierat över tid med en genomsnittlig ökning med 79 invånare per år de senaste fem åren. De som flyttar till kommunen är främst
barnfamiljer och nysvenskar. De som flyttar från kommunen är främst unga vuxna m.fl. som ska studera eller arbeta på annan ort. I kommunens översiktsplan (ÖP 2012) anges att befolkningen förväntas öka med 2 600 invånare till 17 400 invånare under perioden 2012-2030, vilket motsvarar en ökning med
runt 145 invånare per år. Region Skånes befolkningsprognos för perioden 2015-2019 (fem år framåt) visar en genomsnittlig befolkningsökning för
kommunen med 50 personer per år.
Antagen av
Kommunfullmäktige 2012-10-29
Åstorp
År
93
Länsstyrelsen Skåne
31. Ängelholms kommun
Ängelholms kommun
Bostadsförsörjningsplan för
Ängelholms kommun 2014-2017
Ängelholm
Ängelholms kommun ligger vid Skånes västkust och ingår i kommunsamarbetet Skåne Nordväst/Familjen Helsingborg. Här bor
40 229 personer (december 2014) varav nästan 60 procent i centralorten Ängelholm. Andra större orter i kommunen är
Munka-Ljungby, Vejbystrand (del av), Strövelstorp samt Hjärnarp. Kommunen har ett varierat landskap bestående av en lång kust,
slättlandskap och skogsområden. Möjligheter till rekreation finns bl.a. vid Västersjön, Rössjön, Hallandsåsen och längs kusten.
Ängelholms kommun har ett gott företagsklimat som idag domineras av vård/omsorg, handel och byggverksamhet. Det är lätt att ta
sig till och från kommunen då nätverken av lokala vägar är goda och då motortrafikleden E6 och riksväg 13 passerar genom kommunen. Kommunen ligger strategiskt utmed Västkustbanan med tågstation i Ängelholm. Stationsuppehåll i Barkåkra kommer också att
finnas år 2020. Ängelholms flygplats är en viktig regional tillgång.
Skånes regiondelar
Skåne Nordost
MalmöLundregionen
SÖSK
Skåne Nordväst
xxx
SAMRÅDSHANDLING
Demografi: Kommunen har en befolkningssammansättning med tyngdpunkt på åldersgrupperna 40 år och uppåt. Andelen enpersonshushåll ligger något
lägre än riksgenomsnittet medan andelen tvåpersonshushåll är något högre. Befolkningsutvecklingen är positiv med en ökning med 363 invånare 2014
(negativt födelsenetto på 4 med 422 födda och 426 döda, samt positivt flyttnetto på 364 med 2 276 inflyttade och 1 912 utflyttade). Denna siffra har
varierat över tid med en genomsnittlig ökning med cirka 229 invånare per år de senaste fem åren. De som flyttar till kommunen är en blandad skara varav
många nysvenskar. De som flyttar från kommunen är främst unga vuxna m.fl. som ska arbeta eller studera på annan ort. I kommunens förslag till riktlinjer för
bostadsförsörjning (2015) är den önskade befolkningstillväxten 1 procent per år, vilket innebär en befolkningsökning med cirka 400 invånare per år fram till
2020. Region Skånes befolkningsprognos för perioden 2015-2019 (fem år framåt) visar en genomsnittlig befolkningsökning för kommunen med 201
personer per år.
Ängelholms kommun | 262 80 Ängelholm | Tel: 0431-870 00 | E-post: [email protected]
x.
www.engelholm.se | www.facebook.com/angelholm | www.twitter.com/engelholm
Läs mer
•
•
Kommunens översiktsplan (laga kraft
2004) berör bostadsförsörjningsfrågorna i
kommunen. Arbete
pågår med att ta fram
en ny ÖP.
Bostadsbyggande: I kommunens förslag till riktlinjer för bostadsförsörjning anges att det kommer att behöva förberedas för byggandet av omkring 250
bostäder årligen. Ängelholms kommun har en god planberedskap (ca 760 byggrätter) och detaljplanerna ligger i rätt lägen även i ett långsiktigt perspektiv.
I genomsnitt har det byggts 103 bostäder per år de senaste fem åren (57 lgh i flerbostadshus och 46 småhus). Under 2014 färdigställdes 166 bostäder (149
lgh i flerbostadshus och 17 småhus). Kommunen gör bedömningen i BME 2015 att det under perioden 2015-2016 kan komma att byggas i genomsnitt 123
lägenheter i flerbostadshus och 60 småhus per år. Utöver detta planerar kommunen under samma period bygga lägenheter för gruppen funktionsnedsatta
(18 st).
Antal
Ängelholm
Bostadsmarknad
Demografi
& byggande
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
94
kvarstå fram till 2019 (fem år framåt). Det som främst hindrar bostadsbyggandet i Ängelholms kommun anges vara: Efterfrågan (betalningsförmågan).
Kommunen anser sig ha ganska liten möjlighet att påverka detta hinder. Kommunen har inte analyserat flyttkedjors effekter, men anser att det är en viktig
del i en väl fungerande bostadsmarknad. Kommunens bedömning är att det skulle krävas att mellan 110-250 bostäder byggs per år för att uppnå och hålla
bostadsmarknaden i balans. Kommunen bedömer att det behövs hyresrätter (1, 2 och 3), bostadsrätter (1, 2, 3 och 4 rok) samt äganderätter (3, 4 och 5 rok
eller större).
Riktlinjer för bostadsförsörjningen
finns framtagna
(antagna 2013).
Arbete pågår med att
ta fram nya riktlinjer.
Folkökning
400
350
300
250
200
150
100
50
0
Bostadsmarknad: Ängelholms kommun uppger i BME 2015 att det råder balans på bostadsmarknaden i hela kommunen. Bostadssituationen kommer att
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
År
40 229
27,8
48,9
23,3
43,5
363
0,9
120
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i komunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget funktionsnedsatta
2,1
Balans
Balans
Balans
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Bostäder
Kommunens reflektion
Befintligt bestånd 2014
19 019
Varav småhus
10 976
Varav flerbostadshus
7 370
Varav hyresrätter (%)
37
Varav bostadsrätter (%)
13
Varav äganderätter (%)
50
Allmännyttan (lgh 2013) 2 856
Fritidshus
1 552
Byggt totalt sett 2014
166
Kommunen kan i mycket
begränsad omfattning eller inte
alls påverka övergripande
ekonomiska villkor och knappast
heller orters attraktionskraft. Vi
konstaterar dock att 2015
påbörjats mycket bättre än förra
året och att marknaden ser
betydligt bättre ut.
Bostadsmarknadsanalys 2015
32. Örkelljunga kommun
Örkelljunga kommun
Örkelljunga kommun är en inlandskommun som ligger i Skånes nordvästra del på gränsen mot Kronobergs län. Kommunen ingår i
kommunsamarbetet Skåne Nordväst/Familjen Helsingborg samt 6K-samarbetet. Här bor 9 733 personer (december 2014) varav
hälften i centralorten Örkelljunga. Andra större orter i kommunen är Skånes-Fagerhult, Åsljunga och Eket. Kommunen ligger i en
naturskön del av Skåne där slätten möter skogsbygden och kulturlandskapet böljar mellan vackra insjöar och orörd natur, vilket skapar fina möjligheter till rekreation. Kommunens näringsliv har stor bredd med över 400 företag. De flesta arbetstillfällena finns
inom tillverkning/utvinning, vård/omsorg, handel och utbildning. Nätverken av lokala vägar är goda och kommunen ligger strategiskt vid motortrafikleden E4, vilket gör det lätt att ta sig till och från kommunen.
Skånes regiondelar
Skåne Nordost
MalmöLundregionen
SÖSK
Skåne Nordväst
ÖP07
ÖVERSIKTSPLAN ÖP07
Örkelljunga
Antagen av
Kommunfullmäktige
2008-12-15
Läs mer
•
Kommunens översiktsplan (laga kraft
2007) berör bostadsförsörjningsfrågorna i
kommunen.
•
Riktlinjer för bostadsförsörjningen
finns ej framtagna.
Bostadsmarknad: Örkelljunga kommun uppger i BME 2015 att det råder balans på bostadsmarknaden totalt sett och i kommunens övriga delar, men
underskott i centralorten. Bostadssituationen kommer enligt enkätsvaren kvarstå fram till 2019 (fem år framåt). Det som främst hindrar bostadsbyggandet i
Örkelljunga kommun anges vara: Högt kostnadsläge, Svårt att låna pengar samt Hög kontantinsats. Kommunen anser sig inte kunna påverka dessa hinder.
Kommunens bedömning är att det skulle krävas att mellan 25-40 bostäder byggs per år för att uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans. Kommunen
bedömer att det behövs hyresrätter (2 och 3 rok).
Bostadsbyggande: I kommunens översiktsplan anges inget mål för bostadsbyggandet mer än att det ska motsvara den prognostiserade befolkningsökningen, vilket innebär cirka 40-45 bostäder per år. Kommunen uppger att planberedskapen är god (ca 120 byggrätter) och att detaljplanerna är aktuella. Det
finns kommunala tomter i alla byar och flera nya detaljplaner är under framtagande i centralorten. I genomsnitt har det byggts 19 bostäder per år de senaste
fem åren (1 lgh i flerbostadshus och 18 småhus). Under 2014 färdigställdes 30 bostäder (0 lgh i flerbostadshus och 30 småhus). Kommunen gör bedömningen i BME 2015 att det under perioden 2015-2016 kan komma att byggas i genomsnitt 24 lägenheter i flerbostadshus och 5 småhus per år.
Bostadsmarknad
Demografi
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
9 733
27,4
48,3
24,2
44,1
80
0,8
68
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i komunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget funktionsnedsatta
Bostäder
2,1
Balans
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Balans
Befintligt bestånd 2014
Varav småhus
Varav flerbostadshus
Varav hyresrätter (%)
Varav bostadsrätter (%)
Varav äganderätter (%)
Allmännyttan (lgh 2013)
Fritidshus
Byggt totalt sett 2014
Kommunens reflektion
4 710
3 296
1 183
28
7
65
255
1 327
30
Det som skulle kunna få
kommunens bostadsmarknad att
”lyfta” är främst externa faktorer
såsom förändrade villkor för
kreditmarknaden. Det är svårt för
såväl privatpersoner att kunna
bygga eget småhus, som för större
aktörer att kunna finansiera
investeringar i flerbostadshus.
Folkökning
100
80
& byggande
Antal
60
40
20
0
-20
-40
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Demografi: Kommunen har en befolkningssammansättning med tyngdpunkt på åldersgrupperna 40 år och uppåt. Andelen tvåpersonshushåll är betydligt
högre än riksgenomsnittet, medan tre- och fyrapersonshushåll är något lägre. Befolkningsutvecklingen är positiv med en ökning med 80 invånare 2014
(negativt födelsenetto på 11 med 86 födda och 97 döda, samt positivt flyttnetto på 92 med 738 inflyttade och 646 utflyttade). Denna siffra har varierat över
tid med en genomsnittlig ökning med 19 invånare per år de senaste fem åren. De som flyttar till kommunen är främst barnfamiljer/återvändare och många
nysvenskar. De som flyttar från kommunen är främst unga vuxna m.fl. som ska studera eller arbeta på annan ort. I kommunens översiktsplan (ÖP 2007)
räknar kommunen med en befolkningstillväxt med cirka 85 personer per år fram till 2020. Region Skånes befolkningsprognos för perioden 2015-2019 (fem
år framåt) visar en genomsnittlig befolkningsökning för kommunen med 29 personer per år.
Örkelljunga
År
95
Länsstyrelsen Skåne
33. Östra Göinge kommun
Östra Göinge kommun
ÖVERSIKTSPLAN
2012
Östra
Göinge
Östra Göinge kommun är en inlandskommun som ligger i Skånes nordöstra hörn och ingår i kommunsamarbetet Skåne Nordost. Här
bor 13 864 personer (december 2014) varav en femtedel i centralorten Broby. Den befolkningsmässigt största byn i kommunen är
Knislinge, andra större byar är Glimåkra, Sibbhult och Hanaskog. Kommunen är ett naturskönt gränsland, där landskapet klär om från
slätt till en blandning av vackra lövskogar och barrskog med många sjöar och vattendrag. Fina möjligheter till rekreation finns bl.a.
vid Wanås slottspark, Immeln och Helgeå. Kommunens näringsliv domineras av tillverkningsindustri. De flesta arbetstillfällena återfinns inom tillverkning/utvinning, vård/omsorg, utbildning och bygg. Nätverken av lokala vägar är goda med väg 19 som passerar
genom kommunen och i norr ansluter till väg 23.
Skånes regiondelar
Skåne Nordost
MalmöLundregionen
SÖSK
xxx
Skåne Nordväst
ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-09-20
Demografi: Kommunen har en befolkningssammansättning med tyngdpunkt på åldersgrupperna 0-20 år och 40 år och uppåt. Andelen enpersonshushåll
är betydligt lägre än riksgenomsnittet, medan tvåpersonshushåll är betydligt högre. Befolkningsutvecklingen är positiv med en ökning med 177 invånare
2014 (negativt födelsenetto på 6 med 144 födda och 150 döda, samt positivt flyttnetto på 177 med 1 184 inflyttade och 1 007 utflyttade). Denna siffra har
varierat över tid med en genomsnittlig ökning med 66 invånare per år de senaste fem åren. De som flyttar till kommunen är främst barnfamiljer och många
nysvenskar. De som flyttar från kommunen är främst unga vuxna m.fl. som ska studera eller arbeta på annan ort samt gruppen 60+ som flyttar till Kristianstad, Hässleholm eller Osby. I kommunens översiktsplan (ÖP 2012) har kommunen en vision om att uppnå 15 000 invånare till år 2020 eller 2025, vilket
innebär en ungefärlig årlig befolkningsökning med 180 personer (visionsår 2020) eller 100 personer (visionsår 2025). Region Skånes befolkningsprognos för
perioden 2015-2019 (fem år framåt) visar en genomsnittlig befolkningsökning för kommunen med 28 personer per år.
Samhällsbyggnadsavdelningen
x.
ANTAGANDEHANDLING ÖVERSIKTSPLAN 2012 1
Läs mer
•
•
Kommunens översiktsplan (laga kraft
2012) berör bostadsförsörjningsfrågorna i
kommunen.
96
enkätsvaren kvarstå fram till 2019 (fem år framåt). Det som främst hindrar bostadsbyggandet i Östra Göinge kommun anges vara: Låga priser på begagnade
villor, Höga kostnader för nyproduktion/höga hyror samt Bankers ovilja att bevilja lån. Kommunen anser sig ha ganska liten eller ingen möjlighet att påverka
dessa hinder. Kommunens bedömning är att det skulle krävas att mellan 30-90 bostäder byggs per år för att uppnå och hålla bostadsmarknaden i balans.
Kommunen bedömer att det behövs hyresrätter (2 och 3 rok) och äganderätter (4 och 5 rok eller större).
Riktlinjer för bostadsförsörjningen
finns ej framtagna.
Kommunen planerar
att påbörja ett arbete
med att ta fram
riktlinjer under 2016.
Folkökning
Bostadsbyggande: I kommunens översiktsplan anges att målet är att bygga 735 bostäder, antingen till år 2020 (d.v.s. 92 bostäder per år) alternativt 735
bostäder till år 2025 (d.v.s. 57 bostäder per år). Kommunen uppger att planberedskapen är god (ca 440 byggrätter) och att flera detaljplaner är under framtagande i de större orterna. I genomsnitt har det byggts 8 bostäder per år de senaste fem åren (2 lgh i flerbostadshus och 6 småhus). Under 2014 färdigställdes 16 bostäder (0 lgh i flerbostadshus och och 16 småhus) per år. Kommunen gör bedömningen i BME 2015 att det under perioden 2015-2016 kan komma
att byggas i genomsnitt 21 lägenheter i flerbostadshus och 3-4 småhus per år. Utöver detta planerar kommunen att under samma period bygga lägenheter
för gruppen funktionsnedsatta (6 st).
Antal
Östra Göinge
Bostadsmarknad
Demografi
& byggande
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
200
150
100
50
0
-50
-100
-150
-200
Bostadsmarknad: Östra Göinge kommun uppger i BME 2015 att det råder underskott på bostäder i hela kommunen. Bostadssituationen kommer enligt
År
Befokningsmängd dec 2014
Andel 0-24 år (%)
Andel 25-64 år (%)
Andel 65-uppåt (%)
Medelålder (år)
Ökning 2014 (antal)
Ökning 2014 (%)
Mottagna nyanlända 2014
13 864
29,0
48,1
22,9
43,1
177
1,3
249
Snitt personer/bostad
Läget totalt sett i komunen
Läget i centralorten
Läget i kn:s övriga delar
Läget för ungdomar
Läget för studenter
Läget för nyanlända
Läget för äldre
Läget funktionshindrade
2,1
Underskott
Underskott
Underskott
Balans
Balans
Underskott
Underskott
Balans
Bostäder
Kommunens reflektion
Befintligt bestånd 2014
6 486
Varav småhus
4 477
Varav flerbostadshus
1 711
Varav hyresrätter (%)
33
Varav bostadsrätter (%)
2
Varav äganderätter (%)
65
Allmännyttan (lgh 2013) 1 415
Fritidshus
914
Byggt totalt sett 2014
16
Nyproduktion och ett mera
differentierat utbud av hyresrätter
krävs för att stimulera bostadsmarknaden. Det finns en tendens
till förbättrad prisbild på
begagnade villor, men priserna
behöver öka ytterligare för att även
stimulera till nyproduktion.
Bostadsmarknadsanalys 2015
8.
Referenser
97
Länsstyrelsen Skåne
8.1 Referenser
8.
Referenser
Källor
Använda skriftliga källor
Använda hemsidor som källor
Boverket (2010): Bostadsmarknaden 2010-2011
www.boverket.se
Boverket (2013): Bostadsanpassningsbidragen 2012
www.maklarstatistik.se
Hyresgästföreningen (2012): Bostadsbristens landskap – Kalla fakta
om folk och hus i Skåne 2012
www.mi.se
Hyresgästföreningen (2015): Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo?
www.regeringen.se
Länsstyrelsen (2014): Planberedskap i Skåne
www.regionfakta.com
Region Skåne (2013): Folkhälsorapport 2013
www.scb.se
Region Skåne (2013): Skånes befolkningsprognos 2013-2022
– Bilaga Antaganden
www.seb.se
Region Skåne (2014): Skånes befolkningsprognos 2014-2023
Region Skåne (2013): Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030
SFS (2000:1383): Lag (2000:1383) om kommunernas
bostadsförsörjningsansvar
SFS (2011:1160): Förordningen om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Socialstyrelsen (2009): Boendelösningar för hemlösa personer
– en kunskapsöversikt
Socialstyrelsen (2011): Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011
Socialstyrelsen (2013): Äldre och personer med funktionsnedsättning – regiform år 2013
98
www.orestat.se
www.socialstyrelsen.se
www.tillvaxtanalys.se
I kommunfaktatexterna har information även hämtats
från respektive kommuns hemsida och översiktsplaner.
Bostadsmarknadsanalys 2015
9.
Bilagor
99
Länsstyrelsen Skåne
9.1 Bilaga 1 - Tabell över befolkningsutvecklingen per kommun
Kommun
100
Befolkning
december 2013
(SCB)
Befolkning
december 2014
(SCB)
Befolkningsökning (antal)
2013-2014
(SCB)
Befolkningsökning (%)
2013-2014
(SCB)
Mottagna
nyanlända
december 2014
(MiV)
Medelålder
(SCB)
Andel (%)
0-24 år /
25-64 år /
65-uppåt år
(SCB)
30,8 / 50,4 / 18,8
14 894
93
0,6
119
40,8
12 400
64
0,5
93
43,4
28,2 / 48,6 / 23,2
Burlöv
17 114
17 211
97
0,6
41
39,9
31,2 / 50,8 / 17,9
Bilagor
14 801
12 336
Båstad
14 275
14 419
144
1,0
42
47,4
24,2 / 46,0 / 29,8
Eslöv
31 920
32 179
259
0,8
99
40,6
31,2 / 50,4 / 18,5
Helsingborg
132 989
135 344
2 355
1,8
759
40,9
29,7 / 51,5 / 18,9
9.
Bjuv
Bromölla
Hässleholm
50 227
50 565
338
0,7
385
43,2
28,4 / 48,8 / 22,9
Höganäs
25 084
25 298
214
0,9
38
44,4
27,6 / 46,8 / 25,5
Hörby
14 917
14 927
10
0,1
31
43,1
27,7 / 50,4 / 21,8
Höör
15 637
15 770
133
0,9
22
41,9
29,8 / 50,1 / 20,1
Klippan
16 715
16 733
18
0,1
37
43,1
28,4 / 49,2 / 22,4
Kristianstad
81 009
81 826
817
1,0
661
41,9
29,8 / 49,1 / 21,1
Kävlinge
29 600
29 808
208
0,7
42
39,6
31,9 / 49,7 / 18,4
29,9 / 50,2 / 19,9
Landskrona
43 073
43 574
501
1,2
341
41,1
Lomma
22 496
22 946
450
2,0
13
40,7
32,6 / 46,5 / 20,8
Lund
114 291
115 968
1 677
1,5
129
38,5
33,5 / 50,7 / 15,8
Malmö
312 994
318 107
5 113
1,6
1 546
38,6
29,5 / 55,1 / 15,4
Osby
12 713
12 828
115
0,9
80
43,9
28,3 / 47,1 / 24,5
Perstorp
7 139
7 174
35
0,5
110
42,3
29,3 / 49,4 / 21,3
Simrishamn
18 951
18 905
-46
-0,2
102
48,9
23,1 / 45,1 / 31,8
Sjöbo
18 401
18 415
14
0,1
36
43,6
26,9 / 50,8 / 22,3
Skurup
15 025
15 167
142
0,9
10
41,7
30,3 / 49,7 / 20,0
Staffanstorp
22 672
22 994
322
1,4
5
39,7
32,8 / 48,4 / 18,9
Svalöv
13 332
13 460
128
1,0
62
41,0
30,6 / 50,6 / 18,8
Svedala
20 067
20 248
181
0,9
30
39,4
32,3 / 50,3 / 17,3
Tomelilla
12 891
13 007
116
0,9
49
43,8
27,6 / 48,4 / 24,0
Trelleborg
42 837
42 973
136
0,3
77
42,4
28,7 / 50,0 / 21,3
Vellinge
33 807
34 110
303
0,9
8
42,5
30,4 / 22,4 / 42,5
Ystad
28 623
28 771
148
0,5
62
45,6
25,3 / 48,5 / 26,2
Åstorp
14 927
15 061
134
0,9
90
39,9
32,0 / 49,9 / 18,1
27,8 / 48,9 / 23,3
Ängelholm
39 866
40 229
363
0,9
120
43,5
Örkelljunga
9 653
9 733
80
0,8
68
44,1
27,4 / 48,3 / 24,2
Östra Göinge
13 687
13 864
177
1,3
249
43,1
29,0 / 48,1 / 22,9
Bostadsmarknadsanalys 2015
9.2 Bilaga 2 - Tabell över bostadsmarknadsläget per kommun (BME 2015)
Kommun
Läget i
hela kommunen
(BME)
Läget i
centralorten
(BME)
Läget i
kommunens
övriga delar
(BME)
Läget för
ungdomar
(BME)
Läget för
studenter
(BME)
Läget för
nyanlända
(BME)
Läget för
funktionsnedsatta
(BME)
Läget för
äldre
(BME)
Bjuv
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Överskott
Balans
Underskott
Balans
Bromölla
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Balans
Balans
Burlöv
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Underskott
Balans
Balans
Båstad
Överskott
Underskott
Balans
Balans
Balans
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Underskott
Balans
Balans
Helsingborg
Balans
Underskott
Balans
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Balans
Hässleholm
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Höganäs
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Balans
Balans
Underskott
Överskott
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Underskott
Eslöv
Hörby
Höör
Balans
Balans
Balans
Balans
Balans
Underskott
Balans
Underskott
Klippan
Balans
Underskott
Balans
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Underskott
Kristianstad
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Underskott
Kävlinge
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Överskott
Överskott
Balans
Underskott
Balans
Underskott
Balans
Underskott
Lomma
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Lund
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Balans
Malmö
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Osby
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Perstorp
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Underskott
Balans
Balans
Balans
Balans
Balans
Balans
Balans
Underskott
Underskott
Balans
Sjöbo
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Balans
Underskott
Balans
Balans
Skurup
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Balans
Underskott
Balans
Balans
Balans
Balans
Balans
Underskott
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Landskrona
Simrishamn
Staffanstorp
Svalöv
Balans
Balans
Balans
Underskott
Balans
Underskott
Balans
Balans
Svedala
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Underskott
Tomelilla
Underskott
Underskott
Balans
Balans
Balans
Underskott
Underskott
Underskott
Trelleborg
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Balans
Underskott
Balans
Underskott
Vellinge
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Underskott
Ystad
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Underskott
Åstorp
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Underskott
Balans
Balans
Balans
Balans
Balans
Underskott
-
Underskott
Underskott
Underskott
Ängelholm
Örkelljunga
Östra Göinge
Balans
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Underskott
Balans
Underskott
Underskott
Underskott
Underskott
Balans
Balans
Underskott
Balans
Balans
101
Länsstyrelsen Skåne
9.3 Bilaga 3 - Tabell över bostadsbyggandet per kommun
9.
Bilagor
Kommun
102
Kalkylerat
bostadsbestånd
2014
(SCB)
Varav
flerbostadshus
2014
(SCB)
Varav
småhus
2014
(SCB)
Färdigställda
bostäder
totalt sett
2014
(SCB)*
Bjuv
6 351
1 641
4 518
Bromölla
5 716
1 319
4 146
Burlöv
7 247
3 902
Båstad
7 281
1 297
Eslöv
14 273
5 255
Helsingborg
65 458
Hässleholm
24 226
Höganäs
Hörby
Förväntat
bostadsbyggande
2015-2016
totalt (BME)**
Förväntat
bostadsbyggande
2015 / 2016
flerbostadshus
(BME)**
45
44
16 / 16
4/8
5
122
59 / 39
12 / 12
3 031
6
310
75 / 225
5/5
5 489
88
116
0 / 16
40 / 60
8 162
33
334
129 / 170
15 / 20
40 991
21 364
825
1 760
740 / 760
130 / 130
8 019
14 800
10
48
48 / 0
0/0
11 278
2 828
7 968
65
510
126 / 205
95 / 84
7 134
1 449
5 168
1
30
22 / 0
8/0
Förväntat
bostadsbyggande
2015 / 2016
småhus
(BME)**
Höör
6 964
1 363
5 322
90
104
8 / 32
35 / 29
Klippan
8 032
2 601
5 004
10
78
27 / 25
13 / 13
Kristianstad
38 344
14 910
21 014
146
590
215 / 275
50 / 50
Kävlinge
12 320
3 007
8 764
32
307
100 / 115
47 / 45
Landskrona
20 251
12 284
7 167
117
255
56 / 59
140 / 0
Lomma
9 260
2 615
6 073
162
336
120 /105
56 / 55
Lund
58 373
29 840
18 011
562
1 767
760 /750
100 / 157
Malmö
154 898
119 777
26 511
1 837
2 890
1 250 / 1 300
170 / 170
Osby
6 147
1 738
4 125
2
70
15 / 25
15 / 15
Perstorp
3 530
1 456
1 898
0
37
4 / 16
3/4
Simrishamn
9 909
2 592
6 863
24
89
24 /20
25 / 20
Sjöbo
8 548
1 281
6 865
2
41
33 / 0
8/0
Skurup
6 643
1 205
5 030
39
61
0 / 46
5 / 10
95 / 85
Staffanstorp
9 204
2 734
6 312
44
206
13 / 13
Svalöv
5 837
1 124
4 415
3
38
23 / 0
15 / 0
Svedala
7 955
2 032
5 727
89
104
40 / 24
15 / 25
Tomelilla
6 150
1 377
4 486
2
61
26 / 15
10 / 10
Trelleborg
19 598
8 254
10 611
36
320
70 / 120
50 / 80
Vellinge
13 698
2 229
11 036
34
320
80 / 65
75 /100
Ystad
14 314
6 307
7 301
73
348
120 / 140
38 / 50
Åstorp
6 453
2 099
4 104
37
53
-/-
22 / 31
Ängelholm
19 019
7 370
10 976
166
255
65 / 70
60 / 60
Örkelljunga
4 710
1 183
3 296
30
57
17 / 30
5/5
Östra Göinge
6 486
1 711
4 477
16
49
34 / 8
2/5
* Bland annat på grund av en eftersläpning i kommunernas inrapportering till SCB kan angivna värden vara för låga. Perstorps kommun byggde t.ex. 3 bostäder under 2014
** Antalet bostäder som angivits av kommunerna är endast bedömningar kring det framtida byggandet.
Bostadsmarknadsanalys 2015
9.4 Bilaga 4 – Lag (2000:1383)
om kommunernas
bostadsförsörjningsansvar
1 § Varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja
att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och
genomförs.
Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda
med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar
för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle
att yttra sig.
Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige
under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna för de
antagna riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. Lag (2013:866).
2 § Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst
innehålla följande uppgifter:
1. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av
bostadsbeståndet,
2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och
3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och
regionala mål, planer och program som är av betydelse för
bostadsförsörjningen.
Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska
utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Lag (2013:866).
3 § Länsstyrelsen ska lämna kommunerna i länet råd, information
och underlag för deras planering av bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen ska uppmärksamma kommunerna på behovet av samordning
mellan kommuner i frågor om bostadsförsörjning och verka för att
sådan samordning kommer till stånd. Lag (2013:866).
4 § Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska vara vägledande vid tillämpningen av 2 kap. 3 § 5 plan- och bygglagen
(2010:900). Lag (2013:866).
5 § En kommun ska lämna regeringen de uppgifter om kommunens
bostadsförsörjningsplanering som regeringen begär. Lag (2013:866).
6 § Om kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen saknar
någon sådan uppgift som avses i 2 § första stycket 3, får regeringen
förelägga kommunen att anta nya riktlinjer. Lag (2013:866).
7 § Om det behövs för att främja bostadsförsörjningen ska en
kommun anordna bostadsförmedling. Om två eller flera kommuner
behöver gemensam bostadsförmedling, ska dessa kommuner
anordna sådan bostadsförmedling.
Regeringen får förelägga en kommun att anordna kommunal
bostadsförmedling enligt första stycket. Lag (2013:866).
8 § En kommunal bostadsförmedling som förmedlar lägenheter i
turordning efter kötid får, utöver sådan förmedlingsersättning som
får tas ut vid yrkesmässig bostadsförmedling enligt 12 kap. 65 a §
jordabalken, ta ut en avgift för rätten att stå i kö (köavgift) av den
hyressökande. Kravet på förmedling efter kötid ska inte hindra att
ett begränsat antal lägenheter som är tillgängliga för kön fördelas
enligt ett förturssystem.
Köavgiften får tas ut för högst ett år i taget. Kommunen får bestämma avgiften och grunderna för hur den ska tas ut. Lag (2013:866).
Övergångsbestämmelser 2013:866
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för riktlinjer för bostadsförsörjning som antagits före den 1 januari 2014.
103
Länsstyrelsen Skåne
9.
Bilagor
9.5
Bilaga 5 – Förordning om
regionala bostadsmarknads
analyser och kommunernas
bostadsförsörjningsansvar
1 § I denna förordning finns bestämmelser om regionala bostadsmarknadsanalyser och bestämmelser som kompletterar lagen
(2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar.
2 § Länsstyrelsen ska i en skriftlig rapport analysera bostadsmarknaden i länet. Utöver en regional bostadsmarknadsanalys ska rapporten
innehålla en redovisning av
– hur kommunerna lever upp till kraven enligt lagen (2000:1383)
om kommunernas bostadsförsörjningsansvar,
– hur länsstyrelsen lever upp till kravet i 3 § lagen om kommunernas
bostadsförsörjningsansvar, och
– hur planeringen av bostadsförsörjningen samordnas inom kommunen, med andra kommuner och regionalt.
Rapporten ska lämnas till Boverket senast den 15 juni varje år.
3 § Boverket ska stödja länsstyrelserna i deras arbete med att
– analysera bostadsmarknaderna, och
– lämna råd, information och underlag till kommunerna för deras
planering av bostadsförsörjningen.
Boverket ska årligen i en skriftlig rapport redovisa sin verksamhet
enligt första stycket. I rapporten ska Boverket även sammanfatta och
analysera rapporterna enligt 2 §. Rapporten ska lämnas till
regeringen.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012.
104
Bostadsmarknadsanalys 2015
Minnesanteckningar
105
Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2015
- 33 fönster till bostadsmarknaden i Skåne
Länsstyrelserna har ett årligt uppdrag att ta fram en skriftlig rapport där bostadsmarknaden i länet analyseras. Rapporten
Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2015 utgör ett regionalt kunskapsunderlag om bostadssituationen i länet och hur bostadsmarknaden har
utvecklats de senaste åren. Innehåll, fakta och analyser baseras huvudsakligen på resultatet från Boverkets bostadsmarknadsenkät (BME) 2015
men även på statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB). Rapporten vänder sig till alla som är intresserade av bostadsmarknadens utveckling i
ett kommunalt, regionalt och Skånskt perspektiv. I rapporten redovisas bland annat vad som byggs i Skåne och vad som behöver byggas,
samt vilka grupper som behöver uppmärksammas särskilt vad gäller tillgång till bostäder. Likaså redovisas och analyseras tydliga trender,
tendenser och eventuella problem inom området. Årets rapport fokuserar extra på den specifika bostadssituation som råder i var och en av
Skånes 33 kommuner. Länsstyrelsen hoppas att rapporten som helhet och de 33 kommunbilderna ska utgöra ett användbart underlag vid
kommande diskussioner kring bostadsmarknadens utveckling, såväl inom kommunen som i den mellankommunala dialogen och regionalt.
www.lansstyrelsen.se/skane