Hur går det för Örebroregionen? 2015:05

Rapport 2015:05
Författare: Anders Niklasson
Hur går det för
Örebroregionen?
2015 års uppföljning av Utvecklingsstrategi för Örebroregionen
Hur går det för Örebroregionen?
2015 års uppföljning av Utvecklingsstrategi för Örebroregionen
Anders Niklasson
Datum 2015-05-21
Dnr 15RS2701
Förord
Det här är den fjärde uppföljningen av Örebroregionens utvecklingsstrategi.
Stategin antogs i april 2010 och vi närmar oss etappmålen 2015. Detta gör att det nu
blir alltmer skarpt läge och det som en gång var avlägsna visioner inom kort ska ha
uppnåtts. I några enstaka fall finns statistik tillgänglig redan för 2015, men majoriteten av statistiken gäller för 2014 eller 2013. Vi kan allt tydligare se vilka mål vi
kommer att klara respektive inte klara. Uppföljningen gör inte anspråk på att ge en
heltäckande bild av utvecklingen i regionen, utan utgår ifrån den regionala utvecklingsstrategins mål och indikatorer.
I Örebroregionen använder vi en genomförandeorganisation med så kallade målområdesansvariga, som närmast kan beskrivas som processledare, för att stödja utveckling
mot de uppsatta målen inom sina respektive målområden. En viktig roll har också
de så kallade granskarna som ska bidra till att genomförandet av utvecklingsstrategin
präglas av de genomsyrande perspektiven (en jämställd region, ekologiskt hållbart,
barn och unga, mångfald och integration samt en god folkhälsa). Nyckelspelare är
självklart kommuner, organisationer och företag som kan och vill bidra till målen.
Det spelar ingen roll hur hårt genomförandeorganisationen arbetar om man inte
lyckas få med andra i förändringsarbetet.
Målgruppen är alla som är involverade, engagerade eller intresserade av regionens
utveckling. Rapporten har tagits fram av Anders Niklasson, analytiker vid Region
Örebro län.
Målområdesansvariga och granskare har bidragit med inspel, tankar och erfarenheter.
Rapporten har inte behandlats politiskt.
Rickard Simonsson
Regiondirektör
Region Örebro län
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
3
Innehåll
Sammanfattning5
Örebroregionen och omvärlden
8
Genomsyrande perspektiv
11
Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens
14
Kunskapslyft för barn och unga
15
Kunskapslyft i arbetslivet
20
Utvecklingsområde 2: Innovationer och entreprenörskap
Entreprenörskap och företagande
25
26
Förvaltningsstaden35
Innovativa miljöer
Utvecklingsområde 3: Lustfyllda möten och upplevelser
42
Sprudlande kulturliv
43
Stora evenemang
47
Rika naturupplevelser
51
Utvecklingsområde 4: Den öppna regionen
4
37
54
Bästa grannen
55
Fler boende i Örebroregionen
60
Aktiv regionförstoring
69
Goda kommunikationer med omvärlden
73
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
Sammanfattning
Utvecklingsstrategi för Örebroregionen antogs
2010. Örebroregionens utvecklingsstrategi är
fokuserad på fyra områden. De fyra områdena är:
Örebroregionens vision:
The Heart of Sweden
• Örebroregionen är ett attraktivt
•
•
•
•
Tanken med den här uppföljningen är att få en
uppdaterad bild av hur regionen ligger till i förhållande till de mål och visioner som fastslagits i
strategin. Uppföljningen tar sikte i första hand mot
etappmålen 2015.
Det finns alltid ett behov av jämförelser för att
bättre förstå sin egen utveckling. För att skapa
perspektiv på utvecklingen i Örebroregionen görs
därför jämförelser med Värmland, Västmanland,
Södermanland och Jönköping. Dessa regioner är
av jämförbar storlek och struktur. Utveckling sker
kontinuerligt och naturligtvis gör uppföljningen
inte anspråk på att ge en heltäckande bild av utvecklingen i Örebroregionen. En enskild indikator
är som regel relativt ointressant, men när man lägger
samman alla indikatorer framtonar ett mönster som
ger en viss indikation på vart vår region är på väg.
I uppföljningen görs också en nedbrytning av statistiken till kommunal nivå, när så är möjligt, för
att skapa en djupare bild av regionens utveckling.
Rekordstor befolkningsökning i regionen
Det utvecklingsområde som påvisar den bästa
utvecklingen är Den öppna regionen som huvudsakligen fokuserar på befolkningen och kommunikationer. Befolkningsökningen har fortsatt att vara
exceptionellt stor under 2014 och motsvarande
tillväxtsiffror står inte att finna över den tid som
statistik finns tillgänglig för. Utrikes invandringen får en allt större betydelse för regionens
befolkningstillväxt.
Region Örebro län
kunskaps­centrum med en hög
utbildningsnivå.
I regionen växer företag och nya idéer i
ett aktivt samarbete mellan näringsliv,
universitet, offentlig och ideell sektor.
I regionen blomstrar kultur, idrott och turism – det goda värdskapet ger lustfyllda
möten och upplevelser.
Regionens mångfald föder kreativitet,
öppenhet och unga tankar.
Vi är den öppna regionen – den goda
grannen, den självklara mötesplatsen för
människor och ett nav för handel och
hållbara transporter.
Tillsammans är vi den pulserande regionen.
Utrikes invandringen stod under 2014 för mer än
85 procent av befolkningstillväxten. Regionens inrikes flyttnetto (flyttningar mellan Örebroregionen
och övriga Sverige) går fortfarande minus. Detta
förhållande sätter naturligtvis frågetecken kring
vår regions attraktivitet ur ett nationellt perspektiv.
Det är ovanligt att trender för befolkningsutveckling bryts, men under 2013 inträffade detta i inte
mindre än tre av regionens tolv kommuner; Laxå,
Degerfors, och Ljusnarsberg. Samtliga dessa kommuner har fortsatt växa under 2014. Under 2014
visar totalt tio av regionens tolv kommuner ökande
befolkning. De två kommuner där befolkningen
minskade under 2014 var Nora och Hällefors.
Om man riktar blicken mot kommunikationerna
inom regionen och med omvärlden är utvecklingen
huvudsakligen positiv. Restiden med kollektivtrafik i regionen har förbättrats genom infrastrukturinvesteringar och smartare tidtabellsplanering.
Kollektivtrafiken har också blivit miljövänligare
genom att miljövänligare bränslen vinner terräng.
Vad gäller kommunikationer med omvärlden har
kommunikationerna till Stockholm förstärkts
genom fler förbindelser på Svealandsbanan via
Eskilstuna.
För att nå målen för kommunikationerna söderut
mot Göteborg respektive västerut mot Oslo krävs
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
5
stora investeringar. Dessa kommer inte att kunna
realiseras inom överskådlig tid på grund av nationella beslut. Allvarligt för regionens internationella
kommunikationer är att flygtrafiken till Köpenhamn, Kastrup, ännu inte kunnat ersättas.
Svaga resultat i grundskolan men uppgång på gymnasienivå
En rad faktorer hakar i skolresultat och utbildningsnivå: såväl hälsa och möjlighet att delta aktivt
i samhället som etablering på arbetsmarknaden.
Tidigare uppföljningar av Örebroregionens utvecklingsstrategi har visat att möjligheterna till måluppfyllelse 2015 är små inom utvecklingsområde
Kunskap och Kompetens. Denna bild bekräftas
även i denna uppföljning, men några av indikatorerna har börjat peka uppåt inom målområdet. På
gymnasienivå har betygen förbättrats betydande
över de senaste åren och möjligheten finns att
etappmålet 2015 kan nås. Tidigare har det framförts att de förbättrade resultaten på gymnasienivå
skulle hänga samman med en större andel ”dropouts” (skolavhoppare) i regionen. En nyligen framtagen studie avfärdar emellertid denna förklaring
då regionen inte har fler ”drop-outs” än riket. På
grundskolenivå förbättrades betygen under läsåret
2013/14, men avståndet till rikets nivå är alltjämt
stor. Det återstår nu att se om det är ett tillfälligt
trendbrott eller om den negativa kurvan kommer
fortsätta.
Regionen har fortsatt stora differenser mellan
könen när det gäller betygsnivåer och utbildningsnivå. Dessa skillnader har accentuerats ytterligare
de senaste åren. Resultaten skiljer också stort
mellan kommunerna i regionen. Glädjande från
utvecklingsområdet Kunskap och Kompetens är
att andelen utexaminerade från Örebro universitet
som får arbete successivt ökar.
Andelen högutbildade (minst tre års eftergymnasial utbildning) har ökat under hela 2000-talet.
Jämfört med riket är dock invånarna i Örebroregionen fortfarande lägre utbildade. Ett mycket
positivt besked för regionen är att Örebro universitet från och med hösten 2016 fått klartecken att
utbilda civilingenjörer.
Nyföretagande på höga nivåer
Liksom tidigare år konkurrerar utvecklingsområdet Innovationer och entreprenörskap med Den
6
öppna regionen om att vara det utvecklingsområde som utvecklas bäst.
Nyföretagandet ligger kvar på en hög nivå även om
2014 inneburit en minskning (1 408 nya företag).
Överlevnadsgraden är också god i de nystartade
företagen (70 procent). Det höga nyföretagandet
har lett till att regionens arbetsställen ökat i antal
de senaste åren. Under 2014 ses dock avmattningstendenser i denna utveckling.
Inom logistikbranschen visar statistiken att
Örebroregionen behåller sin position som en av
Sveriges viktigaste transportregioner. Effekten av
Postens satsning i Hallsberg gör nu avtryck i statistiken. Förmodligen blir det svårt att lyfta Örebroregionen till första platsen i landet vad gäller procentuell tillväxt av arbetstillfällen då luften verkar
ha gått ur Train Alliances satsning i Hallsberg.
Svagheten i Örebroregionens näringsliv är alltjämt
att kunskapsnivån i det som produceras i regionen
är relativt låg. Detta tar sig uttryck bland annat i
få riskkapitalinvesteringar och en svag utveckling
vad gäller antal kunskapsintensiva företag. Särskilt
oroande är de sjunkande forsknings- och utvecklingsinvesteringarna i näringslivet. Analysföretaget
Bisnode har genomfört en analys av utvecklingen
inom samtliga aktiebolag i regionen åren 20082013 som påvisar tillväxt i förädlingsvärde, antal
anställda och antal företag. De branscher som haft
den bästa sysselsättningsutvecklingen är hälso- och
sjukvård, it/telekom samt besöksnäringen.
Ökade möjligheter till ansökan om
kulturhuvudstad
Utvecklingsområdet Lustfyllda möten och
upplevelser lägger tonvikten på kultur, idrott,
nöjen, turism och evenemang. Åtminstone ett av
etappmålen ser ut att nås till 2015 (offentlig kul­
tur­finansiering för barn och unga). Möjligheterna
för Örebro kommun att kunna ansöka om att
bli Europas kulturhuvudstad stärks framför allt
genom lyskraftiga evenemang som OpenART och
Live at Heart.
De flesta större evenemangen sker inom idrottens
värld varför det är glädjande att Örebro kommun för tillfället tillhör en mycket exklusiv skara
kommuner (Stockholm, Göteborg, Malmö, Gävle
och Örebro) som har lag i de högsta divisionerna i
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
de största publiksporterna (herrfotboll och herrishockey).
Samlad prognos, måluppfyllelse 2015
Om man sätter fokus mot regionens strävan att bli
den ledande mötesdestinationen efter de tre storstadsregionerna och att utveckla regionens besöksnäring, visar indikatorerna att regionen ligger långt
ifrån målsättningarna. Det bör dock här understrykas att målsättningarna satts väldigt högt och i
viss mån är orealistiska. Regionens hotellkapacitet
är på väg att få ett rejält lyft genom satsningarna
på hotell vid Gustavsvik och i NA-borgen. Satsningarna indikerar att det finns stark tilltro från
marknaden på regionens framtid.
Ja
Prognos för måluppfyllelse etappmål
2015 efter utvecklingsområde
Den öppna regionen
4
Innovationer och
entreprenörskap
1
3
Kunskap och kompetens
1
Lustfyllda möten och
upplevelser
1
0
4
5
2
3
4
5
6
Oklart
14
Nej
5
om att man varit alltför ambitiös när målen satts.
Exempel på detta är målsättningarna vad gäller
besöksnäringen. I vissa fall är den krassa sanningen
att vi inte är tillräckligt bra, till exempel inom
skolans värld. Här gäller naturligtvis att kavla upp
ärmarna och jobba ännu hårdare.
Till sist finns det omvärldsfaktorer som påverkar
och som vi inte själva kan styra över. Omvärldsfaktorer kan naturligtvis fungera omvänt också
och bidra till måluppfyllelse – allra tydligast gäller
detta befolkningsmålen.
3
1
Ja
Nej
2
1
2
1
Oklart
9
7
8
30 procent av etappmålen på väg att nås
Prognoserna i denna rapport bygger främst på den
dominerande trenden samt hur stor den aktuella
differensen är upp till etappmålet 2015. Krafter
i omvärlden som påverkar vägs också in liksom
eventuella effekter av pågående eller framtida
utvecklingsprojekt i Örebroregionen.
Prognoserna, som är utformade i samspel mellan
rapportens författare och målområdesansvariga,
bör givetvis tolkas med försiktighet och ska främst
ses som något att diskutera utifrån. I några enstaka
fall finns det tillgänglig statistik för 2015 och att
där vet vi säkert om målet är uppnått eller inte.
Hur stora är då möjligheterna till måluppfyllelse?
Samlat visar prognosen att nio av etappmålen
kommer att nås och att nästan dubbelt så många
fjorton kommer inte att uppnås. För fem av etappmålen är det alltjämt oklart.
Den här uppföljningen ger vid handen att färre
etappmål 2015 kommer att uppnås än vad tidigare
uppföljningar indikerat, vilket beror på att några
indikatorer inte fått den förväntade utvecklingen.
Exempelvis har luften gått ur Train Alliances
satsning och därmed är det inte rimligt att tro att
regionen kommer ha den största tillväxten inom
logistiksektorn i Sverige. Ett annat exempel är att
regionen med största sannolikhet inte kommer
att nå etappmålet 2015 om 16 500 passagerare i
reguljär utrikes flygtrafik eftersom det i maj 2015
alltjämt saknas en operatör.
Samhällsförändring är oftast långsam och nästan osynlig medan den pågår. De huvudsakliga
utvecklingsmönster som observerats tidigare ligger
fast. Det finns små tecken eller embryon som kan
vara varsel om större utvecklingsprocesser. Utvecklingen inom gymnasieskolan kan vara ett sådant
tecken. Ett annat kan vara Live at Heart och
OpenART inom evenemangssidan och Örebro
Hockeys framgångar.
Vid denna fjärde uppföljning står det alltså klart
att en betydande del av etappmålen inte ser ut att
uppnås till 2015. Detta beror givetvis på en mängd
olika faktorer. I några fall handlar det troligtvis
Region Örebro län
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
7
Örebroregionen och omvärlden
Vad betyder GUD för Örebro­
regionen?
Möjligheterna att uppnå utvecklingsstrategins mål
påverkas av såväl med- som motkrafter internationellt, nationellt och regionalt. Vissa målområden är
självklart mer omvärldsberoende än andra.
Omvärlden har naturligtvis förändrats en hel del
sedan utvecklingsstrategin antogs för fem år sedan.
Utan tvivel har några utvecklingstrender växt
sig allt starkare och påverkar mer än allt annat.
Globaliseringen, urbaniseringen och digitaliseringen, ibland förkortat GUD, förändrar förutsättningarna i vår region och berör i princip alla
delar av samhällskroppen. Globaliseringen medför
att regionens företag konkurrerar på en allt mer
internationell spelplan och att turismströmmarna
internationaliseras allt mer.
Urbaniseringen medför att periferin i vår region
minskar och tappar befolkning, dock i viss mån
motverkat av en global kraft i form av migration.
För hundra år sedan bodde åtta av tio människor
på landsbygden. Idag är situationen den omvända
och Sverige har bland den högsta urbaniseringstakten i Europa. Digitaliseringen påverkar regionens konsumtions- och kommunikationsmönster.
Experter inom området säger att allt som kan
digitaliseras kommer att digitaliseras i framtiden.
Lågt värderad krona gynnar exporten
Örebroregionens företag exporterar för cirka 40
miljarder kronor årligen. Efter några år med en
högt värderad krona har den svenska kronan förlorat i värde det sista året vilket underlättar exporten
från regionen. Gynnade är framför allt bolag med
stor försäljning på den nordamerikanska marknaden
efter att dollarn rusat i höjden mot kronan. Denna
valutaeffekt förklarar att de första kvartalsrapporterna för 2015 visar att många svenska exportbolag
förbättrat försäljning gentemot motsvarande period
2014.
Kronkursen har också stor betydelse för den inter­
nationella turismen i regionen, men här är det
ännu för tidigt att kunna se effekter regionalt. Ett
8
orosmoln kan här finnas i form av att den norska
kronan, till följd av det låga oljepriset internationellt, minskat ännu mer i värde än den svenska
kronan. Det pressar den norska köpkraften i
Sverige och norrmän är den största turistgruppen i
Örebroregionen.
Globalt växer turismen trots att det är politiska och
ekonomiska orostider på många ställen i världen.
Det ökande intresset för att turista har flera bakomliggande orsaker. Det har blivit mindre komplicerat och billigare att resa och många länder ser
turismen som en framtidsbransch och satsar stort
på att utveckla branschen med nya koncept och
anläggningar. På senare tid har intresset för Sverige
även ökat från kontinenter längre bort som Asien
och Amerika. En motkraft är dock den försämrade
ekonomin i Ryssland som begränsar ryssars möjlighet att besöka Sverige och Örebroregionen.
Entreprenörskap och företagande är kanske det mest
omvärldsberoende målområdet i utvecklingsstrategin. Under 2014 var regionen relativt väl förskonad
från varsel och uppsägningar. Under inledningen
av 2015 har Ericsson i Kumla varslat 130 personer.
Sandvik i Nora har beslutat lägga ned tillverkning
på orten, vilket berör 75 personer och tillverkningen
flyttas nu till andra enheter inom företaget.
Det finns också andra tecken som tyder på en
inbromsning i ekonomin, exempelvis har viljan att
starta nya företag avtagit i Örebroregionen under
2013 och 2014 och antalet fasta arbetsställen i
regionen har minskat.
Positivt för regionens ansträngningar för att öka
innovationskraften i näringslivet är att det finns ett
stort fokus på innovation både nationellt och internationellt, till exempel i form av EUs struktur­fonder.
Detta skapar ekonomiska muskler för regionen att
vidareutveckla det innovationsstödjande systemet.
En orolig värld
Oroligheter i världen påverkar också möjligheterna
till måluppfyllelse, framför allt avseende målområdet Fler boende i Örebroregionen. Konflikter i framför allt Syrien, Somalia och Afghanistan skapar
flyktingströmmar till Sverige och Örebroregionen,
som bidrar till att befolkningsmålen nås. Under
2015 spår Migrationsverket att antalet asylsökande
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
kommer att bli högre än i samband med konflikten
på Balkan i början av 1990-talet.
Det stora antalet nyanlända som kommer till vår
region skapar samtidigt utmaningar för kommunerna att ordna introduktion, skola och bostäder.
Utbildningsnivån på dem som anländer varierar
stort vilket medför att SFI (Svenska för invandrare)
måste utformas med stor flexibilitet och lyhördhet.
Örebro universitets expansion är givetvis också en
bakomliggande faktor till befolkningstillväxten.
Inflyttningstrycket till Örebro kommun har varit
hårt under en lång tid varför kommunen nu upplever en alltmer accentuerad bostadsbrist. Bostadsbristen har även på senare tid blivit ett bekymmer
för några av de mindre kommunerna i regionen.
I den årliga sammanställningen som Boverket
genomför med stöd av länsstyrelsen uppgav hälften
av regionens kommuner att man har underskott
av bostäder. Enligt kommunerna i regionen är
det framför allt brist på bostäder i centrala lägen
och för hushåll med höga krav på ett attraktivt
läge. Det hinder som flera av kommunerna i länet
uppger för ett ökat bostadsbyggande är höga
produktionskostnader i förhållande till bostädernas
marknadsvärde. Under 2013 färdigställdes i länet
totalt 423 lägenheter (bostäder i flerbostadshus och
småhus), varav merparten i Örebro och Kumla.
Samtidigt ökande befolkningen i regionen 2013
med 2 300 personer och ännu mer under 2014
(2 755 personer). Långsiktigt är detta en ekvation
som naturligtvis inte går ihop.
Bostadspriserna fortsätter också att öka både nationellt och regionalt mot rekordnivåer. Enligt Svensk
Mäklarstatistik har villapriserna både regionalt
och nationellt ökat med 11 procent över de tolv
senaste månderna. Det genomsnittliga villapriset i
regionen ligger nu på 1,7 miljoner kronor. Dyrast
är villorna i Örebro kommun (2,6 miljoner kronor)
och billigast i Laxå (560 000 kronor).
Arenafeber – ökande konkurrens om
evenemang
Trenden har varit positiv de senaste åren i Örebro­
regionen vad gäller att arrangera olika typer av
evenemang och det finns en stark vilja från många
håll att arrangera evenemang. Under inledningen
av 2015 har regionen bland annat stått värd för
Region Örebro län
Melodifestivalen och arrangerat SM-veckan vinter.
Värdet ekonomiskt i att arrangera ett evenemang
varierar stort. I fallet SM-veckan har HUI Research genomfört en turistekonomisk analys som
visar att utövare, publik med mera spenderade
totalt 34 miljoner kronor i regionen i form av
boenden, shopping, mat och annat.
De 10-15 senaste åren har Sveriges kommuner
satsat miljardbelopp i nya arenor för idrott, kultur
och mässor med mera, vilket innebär att en mängd
kommuner idag har arenor lämpliga för olika typer
av evenemang. Med allt fler arenor ökar konkurrens om evenemangen vilket bland annat tar sig
uttryck i att det blir överbjudning kring vissa
attraktiva evenemang.
Den halvsvaga konjunkturen i ekonomin slår också
mot den för regionen viktiga konferensmarknaden.
Vid sämre tider är konferenskostnader bland det
första som företag drar in på.
Nationella beslut och regionala
händelser
Nationella beslut har givetvis också stor betydelse
för regionen och utvecklingsstrategin. Aviserade
framtida politiska beslut om höjda arbetsgivaravgifter för unga kan komma att påverka viljan
att starta och driva företag? Krafter som påverkar
möjligheter att nå utvecklingsstrategins mål behöver inte nödvändigtvis vara internationella eller
nationella. Målområdet Stora evenemang är väldigt
beroende av den regionala nivån och i synnerhet
regionens idrottslags framgångar, eftersom de
flesta stora evenemang är just idrottsevenemang.
För närvarande har vår region både fotbollslag och
ishockeylag i högsta divisionen vilket leder till ett
stort antal större evenemang på regelbunden basis.
Värt att notera ur nationell synvinkel är också att
Migrationsverket antagit en ny policy för etablering av nya flyktingförläggningar. Den nya policyn
innebär att inga nya flyktingförläggningar ska öppnas i kommuner som tidigare tagit ett oproportionellt stort ansvar. 14 kommuner har pekats ut som
undantagna nationellt var av tre finns i Örebroregionen (Laxå, Lindesberg och Ljusnarsberg).
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
9
Pisa-undersökningen skakar om den
svenska skolan
Sveriges ranking i den så kallade Pisa-undersökningen har rasat. Sverige placerar sig under
OECD-snittet och är sämst av de nordiska
länderna. Detta påverkar naturligtvis regionens egna ansträngningar att lyfta resultaten i
skolan.
Svårt att förändra människors vanor
Människors inneboende tröghet gällande förändring av beteenden påverkar målen om större pendling med kollektivtrafik. Örebroregionen har en
pågående regionförstoring som innebär att allt fler
människor pendlar, dock ofta på sådana avstånd
att kollektivtrafiken har svårt att konkurrera med
bilen. En motkraft till pendling med kollektivtrafik är att det av vissa uppfattas som billigare att åka
bil än kollektivt.
10
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
Genomsyrande
perspektiv
En jämställd region
Regionen har stora utmaningar när det gäller
jämställdhet. Inom vissa yrken dominerar ett av
könen helt. I skolans värld halkar pojkarnas betyg
efter och det är alltför få män som går vidare till
högskoleutbildning.
Bland nyföretagarna är det fler män än kvinnor.
Männen får också en större del av de statliga medel
som fördelas till projekt och till företagsstöd. På
kulturens arenor dominerar kvinnorna och på
medias sportsidor männen.
Andelen kvinnor och män som arbetspendlar med
tåg är lika stor, men i valet mellan buss eller bil
väljer kvinnorna bussen och männen bilen i större
utsträckning.
Under 2013 och 2014 har särskilt fokus legat på
att ytterligare stärka jämställdheten i det regionala
tillväxtarbetet. Bakgrunden är att Regionförbundet Örebro1, på regeringens uppdrag, tagit fram en
regional handlingsplan för jämställdhet. Syftet är
att tydligare integrera ett jämställdhetsperspektiv
i det regionala tillväxtarbetet. Uppföljningen av
handlingsplanen hanteras i en separat uppföljning
– ”Jämställd regional tillväxt” (Rapport 2014:03).
Halvtidsuppföljningen som genomfördes i början
av 2014 visade att aktiviteter kommit igång inom
14 av 17 områden.
En intressant satsning som kan vara värd ett extra
omnämnande är arbetet med att stötta kvinnlig
elitidrott med att få sponsorer. Här har KIF Örebros satsning på Champions league varit en pilot.
Ekologiskt hållbart
Inom målområdet Aktiv regionförstoring är
ett av huvudsyftena att skapa ett mer hållbart
transportsystem, med en överflyttning från bil
till kollektivtrafik. Det pågår också en satsning
på mer attraktiva kollektivtrafikfordon för att öka
kollektivtrafikens komfort och höja dess status. En
bedömning är att de statushöjande åtgärderna ska
1 2015 bildade Regionförbundet Örebro och Örebro läns
landsting tillsammans Region Örebro län.
Region Örebro län
locka fler kategorier av resenärer, vilket kan bidra
till att skapa mer jämn fördelning mellan kvinnor
och män bland kollektivtrafikens resenärer.
Allt fler kollektivtrafikoperatörer väljer förnyelsebara drivmedel i Örebroregionen. 2014 kördes 50
procent av kollektivtrafiken med buss på förnyelsebara drivmedel. Det är en ökning med 14 procentenheter sedan 2011 (andelen fordonskilometer).
Över de senaste åren är det framför allt biodiesel
som vunnit marknadsandelar. Samtliga stadsbussar
i Örebro kommun drivs med biogas idag. Andelen
som arbetspendlar med kollektivtrafik är fortfarande på en låg nivå och målet kommer sannolikt
inte att uppnås.
Tydliga mål har satts för transportsektorns och
kollektivtrafikens klimatpåverkan. Kollektivtrafikmyndigheten har ställt upp ett mål i det regionala
trafikförsörjningsprogrammet: till år 2020 ska all
kollektivtrafik drivas med fossilfria bränslen. De
flesta av de större avtalen med bussoperatörer löper
ut 2016 och framåt.
Genom regionförbundets/Region Örebro läns och
länsstyrelsens gemensamma arbete med ”Energioch klimatprogram för Örebro län” skapas förut­
sättningar att integrerat arbeta för att nå länets
miljömål och den regionala utvecklingsstrategins
genomsyrande perspektiv. Programmet omfattar
åren 2013-2016 och är uppbyggt kring sex olika insatsområden med mål och separata åtgärder knutna
till respektive område: bostäder och lokaler, företag
och industrier, transporter, livsmedelsproduktion,
energiförsörjning och konsumtion. Under 2014
har det tagits fram en uppföljningsrapport där
det gångna årets arbete inom respektive område
beskrivs. Denna ligger till grund för verksamhetsplanering för länsstyrelsen och regionförbundet/
Region Örebro län. Den är vägledande för länets
kommuner och ska inspirera företag och organisationer.
Enligt statistik från den regionala uppföljningsportalen för växthusgaser vid SMHI, minskar utsläppen av växthusgaser i Örebroregionen. Utsläppen
i länet har minskat betydligt mer än riksgenomsnittet. Det beror på en kraftig utsläppsminskning från energiförsörjningen i regionen. Under
perioden 2005 till 2011 minskade Örebro­regionens
utsläpp av växthusgaser med 16 procent.
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
11
Energisektorns utsläpp har minskat med 36 procent. Minskningen beror på att det finns fjärrvärmeverk, som eldar med biobränsle, i de större
orterna och på att vi i hög grad fasat ut fossila
bränslen för uppvärmning även i småhus. Drivkrafterna har främst varit prisbild och ekonomiska
styrmedel, till exempel koldioxidskatt. Under
samma period har dock utsläppen från industri
och arbetsmaskiner ökat.
att främja barns välbefinnande. Den bygger på tre
viktiga delar: barns rätt till tillräckliga resurser,
tillgång till rätt service och stöd med hög kvalitet
samt barns rätt att delta. I strategin uppmanas vi
att ta fram tydliga nationella mål för barns bästa
och utveckling. På nationell nivå har vi strategi för
att stärka barnets rättigheter. Det här något som
vi i Region Örebro län behöver bli bättre på att
tydliggöra och utveckla.
Trenden i regionen och Sverige är att utsläppen av
växthusgaser minskar. Men svenskarnas totala
klimat­belastning har ökat om man tar hänsyn till
de utsläpp som vår konsumtion av varor och tjänster bidrar till utomlands.
Under 2014 har andelen regionala medel som
beviljas till kultur för och av unga minskat något
jämfört med föregående år, men ligger fortfarande
kvar på en nivå som innebär att 5 av 10 kronor går
till kultur för och av unga. Under 2015 arrangeras
åter Open Art Kids vilket kommer innebära att
mer medel går till kultur för och av unga.
Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären är
på nivåer utan motsvarighet sedan 800 000 år tillbaka. Koncentrationen av koldioxid har ökat med
40 procent sedan förindustriell tid. Det är i första
hand till följd av förbränning av fossila bränslen
och i andra hand på grund av förändrad mark­
användning.
Enligt Intergovernmental Panel on Climate Change,
IPCCs rapport (2014) leder växthuseffekten nu till
att utbredningen av djur, växter och hela ekosystem förändras. Skördar från vissa grödor minskar
och knapphet på vatten på grund av klimatförändringar börjar märkas på fler ställen och på samtliga
kontinenter.
Regionens totala energianvändning ökar, medan
energianvändning per bruttoregionalprodukt visar
en nedåtgående trend. Ur klimatsynpunkt är det
speciellt angeläget att effektivisera elanvändningen,
kapa effekttoppar samt att minska användningen
av fossil energi. Andelen förnybar energi av den totala energianvändningen fortsätter att öka. Under
perioden 2001-2011 har andelen ökat från 43 till
55 procent.
Barn och unga
Barn och unga lyfts fram som vår framtid på den
politiska agendan på olika nivåer. EU-kommissionen
tog under hösten 2013 fram en ny strategi och
rekommendation som handlar om att investera
i barn – att bryta den negativa trenden. Rekommendationen innehåller övergripande principer
som grundar sig på barns bästa och har fokus på
12
Under 2013 började regionen komma igång med
SIP-arbetet (samordnad individuell plan). Sedan
den 1 januari 2010 finns det i både socialtjänstlagen och i hälso- och sjukvårdslagen en bestämmelse om att socialtjänst och landsting/region ska
upprätta en samordnad individuell plan när en
enskild har behov av insatser som behöver samordnas. Under hösten 2014 togs det fram en regional
överenskommelse som sätter förskolan och skolan
som likvärdig part med socialtjänst och hälso- och
sjukvård i arbetet med SIP. Det här är ett exempel på ett verktyg för att förbättra och utveckla
samarbetet för barn och unga. Efter att ha kommit igång med att använda ”SIP -verktyget” så
upplever verksamheter runt barn och unga att det
saknas resurser för att bemöta behovet av samverkan kring barn och unga. Det krävs regionala mål
och mer tydlighet kring samarbete, samordning
och samverkan. Kan arbetet med genomförandet
av den regionala utvecklingsstrategin ge förutsättningar för att förbättra samverkansarbetet kring
barn och unga?
Mångfald och integration
Inom målområdet Kunskapslyft för arbetslivet har
integrationsfrågorna varit i fokus. Regionen har en
stor outnyttjad resurs i form av utlandsfödda som
inte är etablerade på arbetsmarknaden. Två av de
största utmaningarna avseende kapaciteten att ta
emot nyanlända är bostadsbristen och att möta
efterfrågan på SFI (svenska för invandrare).
Samverkan mellan ansvariga myndigheter och
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
kommuner behöver också stärkas. Samverkan
lokalt behöver utvecklas och möjliggöras med flera
parter så som förenings­livet samt hälsoarbetet.
Arbetsgivare behöver också involveras tidigare i
utvecklingsarbetet för att förbättra matchningen
och bidra till en breddad rekrytering.
Människor flyttar till Örebroregionen på grund av
jobb, studier, kärlek och flykt. Under 2014 invandrade totalt 3 500 personer till regionen från andra
länder och största invandrargrupperna var syrier
och somalier. Inom EU var invandrare från Polen
fortfarande den största gruppen.
Från kulturens område kan konstateras att mångfaldsfrågorna är prioriterade i samband med
beviljande av Region Örebro läns kulturstöd. Inom
ramen för ALMIs entreprenörskapsfrämjande
arbete sker också en fokusering på utlandsfödda.
Under 2015 planerar Region Örebro län att arbeta
fram ett grundläggande statistikpaket avseende
invandring och integration.
En god folkhälsa
Kunskap är en viktig faktor för att uppnå en god
folkhälsa. Örebroregionen har flera utmaningar
för stunden. Hälsan är ojämlikt fördelad inom
länet, våra nya svenskar behöver inkluderas bättre
i samhällsgemenskapen och demografin med allt
fler äldre i samhället kräver nytänkande. Angeläget
är också att bekämpa tendenser till mer tillåtande
attityd till droger bland ungdomar.
Region Örebro län
Majoriteten av länets barn och unga ser ljust på
framtiden, är nöjda med sitt liv och känner sig
trygga där de bor. Resultatet kommer från 2014
års enkätundersökning ”Liv och hälsa ung” som
genom­förs var tredje år för elever i årskurs 7, 9 och
år 2 på gymnasiet i Örebroregionen. Mellan 73
och 93 procent, beroende på kön och skolår, anser
att de mår mycket bra eller bra. Det är vanligast
bland pojkar i sjuan att ha god hälsa, ljus framtidstro och att vara nöjd med sitt liv. Minst vanligt
är detta bland flickor i nian. Flickorna mår, som
tidigare år, generellt sämre än pojkarna.
Tendensen är att barn som inte mår bra har fler
riskfaktorer och en mer komplex problembild än
tidigare. Här finns ett ökat behov av samtidiga
stödinsatser från flera aktörer inom såväl kommun
som hälso- och sjukvård. Ofta uppmärksammas
problemen tidigt men barnen får inte rätt stöd
och tillräckligt stöd i rätt tid. Som ett led för att
förbättra detta har Region Örebro län tagit fram
en överenskommelse som involverar förskolan
och skolan i arbetet med SIP (Samordnad individuell plan). Sedan 2010 finns det lagstiftat både
i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen
att en individuell plan ska upprättas när den
enskilde har behov av insatser från socialtjänsten
och hälso- och sjukvården och insatserna behöver
samordnas för att den enskilde ska få sina behov
tillgodsedda. Den nya regionala överenskommelsen
sätter förskolan och skolan som likvärdig part med
socialtjänst och hälso- och sjukvård.
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
13
Utvecklingsområde 1:
Kunskap och kompetens
Kunskaps- och kompetensutveckling för människor, företag och
organisationer. Utvecklingsområdet berör människor i olika skeden
av deras liv.
14
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
Kunskapslyft för barn och unga
Skolan är grunden för regionens framtida kompetensförsörjning, för hela
samhällets utveckling och inte minst för enskilda individers möjlighet till
ett bra liv. Vi vill att barn och unga ska få en gedigen grundutbildning
som lockar till kunskapsfördjupning, fritt från könstraditionellt tänkande.
Entreprenörskap i skolan är ett sätt att stimulera nytänkande. En följd av
detta blir ökat intresse och ökad förmåga att lyckas i gymnasieskolan och
vid eftergymnasiala studier.
Region Örebro län
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
15
Etappmål 2015
• År 2015 ska andelen elever, som
lämnar grundskolan med behörighet
till åtminstone något av de nationella
gymnasieprogrammen, vara minst lika stor
i Örebro län som hela riket.
(Läsåret 2013/14 uppgick rikets andel till
86,9 procent).
Behörighet efter kön (%)
86,7%
80,1%
Gapet till riket konstant för behörighet
till gymnasieskolan
Behörigheten till gymnasieskolan ligger 2013/14
kvar på samma nivå som för läsåret 2012/13.
Örebroregionen har haft en svagt vikande trend i
princip under hela 2000-talet med undantag för
enstaka år. Gapet till rikets nivå ligger relativt konstant eftersom behörigheten även faller på nationell
nivå. Trenden att flickornas behörighet är högre än
pojkarnas håller i sig.
Regionens svaga resultat i grundskolan får effekten
att regionen får en större andel elever på gymnasiets introduktionsprogram (före detta individuella
programmet) än riket i genomsnitt.
Högst behörighet i Lekeberg, lägst i
Lindesberg
På kommunnivå finns de högsta andelarna behöriga till gymnasieskolan i Lekeberg och Nora. Lägst
andel behöriga till gymnasieskolan har Lindesbergs
kommun.
Behörighet till gymnasieskolan efter
kommun läsåret 2013/14
Andel (%)
Örebro län totalt
83,4
Örebro län kommunal
81,7
Örebro län fristående
94,1
Lekeberg
92,0
Nora
87,9
Askersund
85,3
Örebro
84,7
Kumla
84,6
Laxå
84,0
Hallsberg
83,3
Karlskoga
81,3
Hällefors
78,9
Degerfors
78,5
Ljusnarsberg
76,5
Lindesberg
75,9
Källa:
kolverket, SSiris
iris
Källa SSkolverket,
Prognos
Troligtvis blir etappmålet 2015 om 86,9 procent
behörighet till gymnasieskolan svårt att nå på så
kort tid.
16
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
Etappmål 2015
• År 2015 ska andelen elever, behöriga till
högskola, vara minst lika stor i Örebro län
som i riket. (Läsåret 2013/14 uppgick rikets
andel till 70,3 procent).
Förändrade regler minskar
behörigheten till högskola
Andelen elever, som avslutar gymnasieskolan med
högskolebehörighet, sjönk dramatiskt som en
effekt av att yrkesprogrammen inte längre automatiskt ger högskolebehörighet. Oaktat detta har
Örebroregionen närmat sig riksgenomsnittet de senaste åren. Avståndet till rikets nivå är nu betydligt
mindre än för grundskolenivån. Varför presterar
Örebroregionens elever betydligt bättre på gymnasienivå? En teori som florerat är att det kan bero
på att regionen har en större andel ”drop-outs”, det
vill säga att elever som har det svårt i gymnasieskolan hoppar av vilket leder till ökande behörighet
för de elever som fullföljer gymnasiet. Under det
gångna året har saken undersökts av utredare vid
Regionförbundet Örebro/Region Örebro län. Undersökningen visar att Örebroregionen inte avviker
nämnvärt från riket avseende ”drop-outs” varför
denna teori troligtvis kan avskrivas.
Stora skillnader mellan kommuner
På kommunnivå uppvisar regionen stora skillnader. Högsta andelen behöriga till universitet och
högskola finns i Örebro kommun (76,6 procent),
medan andelen är lägst i Degerfors (53,4 procent).
Prognos
Bilden av Örebroregionen är kluven på flera sätt,
dels mellan könen, dels mellan högpresterande och
lågpresterande. Det finns också stora skillnader
mellan kommunerna avseende behörighetsnivån.
Fortsätter behörighetsgraden att stiga i regionen
finns chansen att etappmålet 2015 kan nås. Grundläggande behörighet till
Grundläggande
behörighet
till universitet
universitet och
högskola,
andel och
högskola,
(%) efter
kommun läsåret 2013/14
(%) efterandel
kommun
läsåret
2013/14
Andel (%)
Örebro
76,6
Kumla
70,3
Laxå
66
Alarmerande gap mellan könen
Liksom tidigare är betygsgapet stort mellan könen
i regionen. Behörigheten efter kön (ovägt medel
som inte tar hänsyn till kommunernas olika storlek) uppgår till 76,9 procent för flickor respektive
48,2 procent för pojkar.
Nora
64,4
Lekeberg
61,8
Hallsberg
61,7
Karlskoga
60,4
Hällefors
58,7
Lindesberg
57,2
På de yrkesförberedande programmen finns också
ett stort gap mellan könen. Behörigheten för
flickor uppgick 2014 till 49,3 procent att jämföra
med pojkarnas 22,7 procent.
Askersund
56,4
Ljusnarsberg
53,7
Degerfors
53,4
Region Örebro län
Källa:Kolada
Källa:
Kolada
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
17
Etappmål:
• År 2015 är andelen elever, som
avslutat gymnasieskolan och påbörjat en
eftergymnasial utbildning inom tre år,
minst lika stor i Örebro län som i riket.
(2014 uppgår rikets andel till 41 procent).
Indikator; Andelen elever (%) som avslutat gymnasieskolan och påbörjat en
eftergymnasial utbildning inom tre år (Källa: Skolverket www.jmftal.artisan.se)
45
44
44
42
44
42
41
41
40
39
42
40
41
45
42
40
41
39
37
35
2005
2006
2007
2008
2009
Örebro län
Färre går vidare till högre studier i
Örebroregionen
Efter en uppåtgående trend från 2008 till 2011 har
regionens andel som påbörjar högre studier inom
tre år efter avslutat gymnasium minskat. 2014
uppgick andelen som går vidare till högre studier
inom tre år till 35 procent. Örebroregionens andel
(35 procent) är mindre än riksgenomsnittet (41
procent). En blick tillbaka över 2000-talet avslöjar
att trenden i Örebroregionen följer den nationella
utvecklingen väl. När andelen övergångar ökar nationellt, ökar även Örebroregionen och vice versa.
Kvinnornas minskning i regionen är avsevärt större
än männens. 2014 uppgick andelen kvinnor som
går vidare till högre studier till 36,8 procent att
jämföra med 42,2 procent 2013. Männens minskning var från 28,5 procent till 25,6 procent.
Inomregionalt finns stora skillnader. Högst
andel övergång till högskolan finns i Örebro (41
procent), medan den lägsta andelen återfinns i
Ljusnarsberg (12 procent). Det bör också uppmärksammas att det finns stora variationer från år till år
i framför allt de mindre kommunerna. Exempelvis
uppgick Ljusnarsbergs andel 2013 till 28 procent.
2010
2011
2012
2013
2014
Riket
Prognos
I dagsläget skiljer 6 procentenheter upp till etappmålet om 41 procent (rikets andel 2014).
Etappmålet kommer troligtvis inte att nås.
Andel övergångar till högskolan (%) inom 3
år efter avslutad utbildning i
gymnasieskolan efter kommun 2014
(folkbokföring)
Sverige
41%
Örebro län
35%
Örebro
41%
Laxå
37%
Karlskoga
34%
Hallsberg
32%
Degerfors
32%
Lekeberg
30%
Hällefors
30%
Kumla
29%
Nora
27%
Askersund
27%
Lindesberg
26%
Ljusnarsberg
12%
Källa: Kolada
18
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
Etappmål:
• År 2012 ska varje kommun ha lagt
fast och påbörjat en handlingsplan för
breddad rekrytering till högskolan.
Indikator; Antal påbörjade handlingplaner
14
12
12
10
8
6
4
2
0
1
1
2010
2012
Etappmål 2012
Källa: Målområdesansvarig
Linje 14 förebild för breddad
rekrytering till högskolan
Örebro kommun är i dagsläget den enda kommunen som har en handlingsplan för breddad
rekrytering till högskolan. Någon tidplan för när
övriga handlingsplanerna förväntas bli klara finns
inte för närvarande.
Linje 14 är en verksamhet med syfte att väcka
intresse för universitetsstudier hos ungdomar som
växer upp i Vivalla. Målet är att fler ska studera
vidare på Örebro universitet. Linje 14 har gett
goda resultat visar en studie vid Örebro universitet.
Jämfört med en skola i ett liknande område, söker
eleverna på Vivallaskolan i högre grad till universitet och högskola. (Linje 14 var tidigare namnet
på den busslinje som förbinder Vivalla med Örebro
universitet).
Planer finns att med den metod som utvecklats
inom ramen för Linje 14 utforma kommunala
handlings­planer för breddad rekrytering till högskolan.
Prognos
Etappmålet har inte uppnåtts per 2015. Det är
oklart när det kommer att uppnås.
Region Örebro län
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
19
Kunskapslyft i arbetslivet
Omvärldsförändringar och andra krav på omställning gör att arbetslivet
ständigt förnyas. En väl avvägd matchning mellan behov och utbud av
kompetent arbetskraft stärker konkurrenskraften. Detta kräver en systematisk kompetensutveckling för alla individer genom hela livet. För att
regionen ska stärka sin konkurrenskraft krävs ett strategiskt kompetens­
försörjningsarbete för arbetslivet. En större andel medarbetare med
eftergymnasial utbildning ökar förutsättningarna för förnyelse och ökad
innovationsverksamhet i både företag och offentlig sektor.
20
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
Etappmål:
• År 2015 ska andelen studerande från
Örebro universitet som fått anställning
inom tre år efter examen vara bland
de fem främsta i Sverige.
Indikator; Örebro universitets Sverigeranking avseende andel
etablerade på arbetsmarknaden 1-1,5 år efter examen
(Källa: Universitetskanslerämbetet)
20
18
16
18
15
14
12
Ranking
10
8
4
0
2006/2007
Fyra av fem studenter från Örebro
universitet får jobb
Universitetskanslerämbetet följer regelbundet upp
hur många utexaminerade från universitet och
högskolor som etablerar sig på arbetsmarknaden
1-1,5 år efter examen. Över tid gäller att allt fler
som utexamineras från Örebro universitet får
jobb. 2006/07 fick 73,7 procent jobb, en siffra som
stigit till 80,4 procent för de som utexaminerades
2009/10. Ökningen gör att Örebro universitet
förbättrar sin Sverigeranking från 18 till 14.
Värt att notera i sammanhanget är Örebro universitets satsning på ett karriärcentrum som ska göra
vägen till arbetslivet kortare och att universitet får
utbilda civilingenjörer från och med hösten 2016.
Åttonde högst etableringsfrekvens
Ett alternativt sätt att mäta etableringsgraden är
jämförelsetalet mellan faktisk och förväntad andel
etablerade på arbetsmarknaden. Detta mått anger
andelen etablerade utifrån de förutsättningar som
lärosätena har när det gäller utbildningsutbudet.
Rankingen utifrån utbildningsutbud visar att
Örebro universitet har
Högt söktryck till
en stark position, för
läkarprogrammet
närvarande åttonde bäst i
Läkarprogrammet vid Örebro
landet.
universitet var av ett landets
20 mest populära utbildningar
vårterminen 2015. Närmare 3 000
personer sökte läkarprogrammet.
Juristprogrammet vid Stockholms
universitet hade det allra högsta
söktrycket i landet. Efter läkarprogrammet vid Örebro universitet
var psykologprogrammet det
mest populära med drygt 2 700
sökande.
Källa: Universitetskanslerämbetet
Region Örebro län
Prognos
Örebro universitet rankas
för närvarande som nummer 14 avseende etableringsfrekvensen. Att nå
upp till topp fem blir en
grannlaga uppgift, då det
finns ett antal mindre specialhögskolor som har en
mycket hög etableringsfrekvens.
2006/2007
2007/2008
2008/2009
2009/2010
Sverigeranking 2011, jämförelsetal, skillnad mellan
faktiskt och förväntad andel etablerade på
arbetsmarknaden, utexaminerade 2009/10
Lärosäte
Andel
1. Sophiahemmet högskola
1,07
2. Stockholms universitet
1,05
3. Ersta Sköndal högskola
1,03
3. Handelshögskolan i Stockholm
1,03
3. Högskolan i Jönköping
1,03
3. Uppsala universitet
1,03
3. Linköpings universitet
1,03
8. Röda Korsets högskola
1,02
8. Högskolan Kristianstad
1,02
8. Örebro universitet
1,02
8. Högskolan i Halmstad
1,02
8. Södertörns högskola
1,02
13. Malmö högskola
1,01
14. Karolinska institutet
1
14. Chalmers tekniska högskola
1
14. Mälardalens högskola
1
14. Högskolan i Borås
1
14. Göteborgs universitet
1
14. Sveriges lantbruksuniversitet
1
20. Kunliga Tekniska högskolan
0,99
21. Umeå universitet
0,98
21. Högskolan Väst
0,98
23. Högskolan i Gävle
0,97
23. Karlstad universitet
0,97
23. Högskolan Dalarna
0,97
26. Lunds universitet
0,95
27. Mittuniversitetet
0,94
28. Luleå tekniska högskola
0,93
29. Högskolan i Skövde
0,91
30. Linnéuniversitetet
0,89
30. Blekinge tekniska högskola
0,89
Källa: U nivers itets kans lerämbetet
Källa: Universitetskanslerämbetet
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
21
Etappmål:
• År 2015 genomförs systematisk
kompetensutveckling för 30 procent av
medarbetarna i regionens företag och
organisationer.
Kompetensutveckling
konjunkturberoende
Statistiken för riket visar att kompetensutvecklingsinsatser är starkt konjunkturberoende. Vid
god konjunktur finns utrymme att satsa offensivt
och vice versa vid sämre konjunktur.
Prognos
Tillförlitlig indikator saknas på regional nivå. Här
kan dock noteras att regionförbundet tog initiativ
till att inom ramen för Reglab2 utveckla indikatorer för att kunna följa matchningen mellan utbud
och efterfrågan på arbetsmarknaden. Indikatorpaketet färdigställdes under våren 2014.
Tillförlitlig indikator på regional nivå saknas.
Vartannat yrke kan automatiseras om 20 år
Jobben som troligast försvinner
enligt Stiftelsen för strategisk
forskning är:
•
Fotomodeller,
•
Bokföring och
redovisningsassistenter
•
Maskinoperatörer
•
Biblioteksassistenter
•
Kassapersonal
Källa: SVD
2 Reglab är en mötesplats för regioner, nationella
myndigheter, forskare och andra som vill öka sin kompetens
kring frågor om regional utveckling.
22
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
Etappmål:
• År 2015 har mer än 21 procent av
medarbetarna i regionens företag,
organisationer och offentliga verksamhet
minst treårig eftergymnasial utbildning.
Indikator; Andel (%) av befolkningen (25-64 år) med minst 3 år
eftergymnasial utbildning (Källa: Regionfakta.com)
24
20
18
17
15
12
Andel (%) av befolkningen efter kön
2000
18
20
15
13
2002
2004
2006
2008
2010
2013
Sverige
15,0%
Fler högutbildade men gapet till riket
består
Andelen högutbildade (minst 3 år eftergymnasial
utbildning) har ökat under hela 2000-talet. Jämfört med riket är örebrolänningarna fortfarande
lägre utbildade. I takt med att örebrolänningarna
blivit allt mer högutbildade har också utbildningsnivån för riket successivt ökat.
Kvinnorna drar ifrån
Kvinnornas utbildningsnivå är den som ökat mest
och skillnaden mot männen har vidgats de senaste
åren. För närvarande är det hela 10 procent fler
kvinnor än män i Örebroregionen som har minst
tre år eftergymnasial utbildning.
Flest högutbildade i Örebro
Inom regionen är skillnaderna stora. Klart störst
andel högutbildade har Örebro, lägst har Laxå och
Degerfors.
Prognos
För närvarande skiljer en procent upp till etappmålet 2015 om 21 procents andel. Målet kommer
troligen att uppnås. De nya generationerna som
kommer in på arbetsmarknaden har en avsevärt
högre utbildningsnivå än de som lämnar. Historien
visar också att tillväxttakten för utbildningsnivån
är ungefär en procent vart annat år. Främst behöver männens utbildningsnivå öka i regionen. Gapet
mellan könen är större i Örebroregionen än i riket.
Region Örebro län
19
16
Örebro län
25,3%
22
21
Andel (%) av befolkningen (25-64 år)
med minst 3 år eftergymnasial
utbildning efter kommun, 2013
Kommun
Andel %
Örebro
27%
Nora
18%
Lekeberg
16%
Karlskoga
15%
Kumla
15%
Lindesberg
14%
Askersund
13%
Hallsberg
12%
Hällefors
10%
Ljusnarsberg
10%
Degerfors
9%
Laxå
9%
Källa: SCB
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
23
Prognos
Prognosen visar att ett eller i bästa fall två av sju mål kommer att uppnås
till 2015 inom utvecklingsområde Kunskap och kompetens. Årets upp­
följning av Örebroregionens utvecklingsstrategi bekräftar det som tidigare uppföljningar påvisat, nämligen att möjligheterna till måluppfyllelse
är små inom utvecklingsområde Kunskap och Kompetens. Under läsåret
2013/14 har elevernas prestationer på gymnasienivå varit starka relativt
riket och med fortsatt positiv utveckling det närmsta året finns en möjlighet att etappmålet 2015 som motsvarar Sverigenivån kan nås. Det bör
här understrykas att yrkesprogrammen inte längre automatiskt ger högskolebehörighet, vilket fått behörigheten till universitet och högskola att
sjunka både i regionen och nationellt. På grundskolenivå är avståndet upp
till Sverigenivån stabilt och här kommer målet med stor sannolikhet inte
att nås.
Oroande för regionen är trenden att allt färre går vidare till högre studier
(universitet och högskola). Andelen som går vidare till högre studier har
nu minskat fyra år i rad.
24
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
Utvecklingsområde 2:
Innovationer och entreprenörskap
Vi vill att det i vår region utvecklas nya idéer, arbetsformer och strukturer
för att vi ska vara konkurrenskraftiga. Näringslivet och den offentliga sektorn behöver rätt miljöer för att utvecklas. Genom samarbete vill vi skapa
starka innovativa miljöer i vår region. Universitetets utbildningar och forskning är en viktig komponent för att skapa en sådan regional attraktionskraft. Entreprenörskap innebär att våga, ta initiativ och omvandla idéer till
handling.
Region Örebro län
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
25
Entreprenörskap
och företagande
Regionen måste vara en bra miljö för entreprenörskap och näringslivsutveckling. Nya företag skapar konkurrens, förnyelse av näringslivet och
bidrar till ökad sysselsättning. Flödet av gods är en strategisk faktor, inte
bara för näringslivets och slutkonsumenters ekonomi utan också för klimatet och miljön. Transportsystemet ska utvecklas, så att det är både ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Örebroregionens unika läge och kompetens
inom området ska tas tillvara.
26
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
Etappmål:
Indikator; Antal nystartade företag (Källa: Tillväxtanalys/Bolagsverket)
• År 2015 ska minst 1 500 företag startas
1800
varje år.
1600
1651 1641
1400
1368 1406
1200
1000
800
600
848
876
934
1483
1391 1408
1289
1014
722
400
200
Andel nystartade företag efter kön (%)
32,0%
0
2002
Andelen kvinnliga företagare ökar successivt och
utgör 32 procent.
Antal nystartade företag 2014 i jämförelseregioner (Källa: Bolagsverket)
1800
1400
1623
1408
1200
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
63,0%
Fortsatt högt nyföretagande i Örebroregionen
Under 2011 och 2012 startades det fler nya företag
än det någonsin gjorts i Örebroregionen och etappmålet om 1 500 nya företag spräcktes med råge.
Under 2013 och 2014 visar statistiken att nyföretagandet fortsatt ligger på höga nivåer. En tillbakablick mot inledningen av 2000-talet visar att
nyföretagandet i princip har fördubblats. Merparten av de nya företagen tillkommer inom handeln
och den tjänsteproducerande sektorn.
1600
2003
1393
1356
1352
mer än föregående år. Jönköping, Värmland,
Södermanland och Västmanland påminner ur
befolknings- och näringslivsperspektiv om Örebroregionen. Här visar statistiken som tidigare år
att det starkaste nyföretagandet finns i Jönköpings
län. Örebro län står sig hyggligt i jämförelse och
hade under 2014 det nästa största nyföretagandet
efter Jönköpings län.
God utveckling för nystartade företag
Analysföretaget Bisnode har genomfört en analys
av de branscher i regionen där det startats flest nya
företag (hälso- och sjukvård, detaljhandel, besöksnäring, bygg, företagstjänster, fastighet och ej angiven bransch). Analysen visar på en god utveckling
utifrån förädlingsvärde och sysselsättning under de
tre första åren. Inom exempelvis nystartade företag
inom hälso- och sjukvård har det skapats mer än
800 nya anställningar.
1000
Prognos
Etappmålet är uppnått.
800
600
400
200
0
Jönköpings län
Örebro län
Södermanlands län Västmanlands län
Värmland län
Högt nyföretagande nationellt trots
halvljummen konjunktur
Nationellt visar statistiken att nyföretagandet står
sig trots en halvljummen konjunktur, cirka 65 000
nya företag startades i Sverige 2014 vilket är 2 000
Region Örebro län
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
27
Laxå i topp avseende etableringsfrekvensen
Etappmål:
• År 2015 ska minst 1 500 företag
startas varje år.
Riktar vi blicken mot etableringsfrekvensen per 1000
invånare, ett relativt träffsäkert mått på entreprenörsandan, visar statistiken att Laxå hade den högsta
etableringsfrekvensen per 1000 invånare i Örebroregionen under 2013. Att Laxå ligger högt avseende
etableringsfrekvensen är ingen engångsföreteelse.
Aven 2011 hade Laxå regionens högsta etableringsfrekvens.
Lägst etableringsfrekvens per 1000 invånare under
2013 hade Degerfors kommun. Ser man tillbaka över
de senaste åren är också Degerfors den kommun som
haft lägst etableringsfrekvens i regionen.
Antal nystartade företag 2008 - 2013 efter kommun, per 1000 invånare (etableringsfrekvens)
Kommun
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Laxå
7,5
5,5
8,9
11,5
7,2
12,4
Örebro
8,9
8,2
9
10,4
10,5
10,4
Askersund
9,1
8,8
9,1
8,6
10,6
9,2
Nora
7,8
7,5
12
9,9
10
8,7
Kumla
5,7
7,8
7,3
8,7
7,2
8,5
Lindesberg
6,8
6
8,1
8,8
8,3
7,7
Hallsberg
6,7
5,4
6
8,9
8,4
7,4
Ljusnarsberg
9,5
9,6
9
9,3
11,2
7,1
Hällefors
8,4
7,9
7,6
9
6
7,1
Karlskoga
6,3
5,4
6,4
6,8
6,6
6,9
Lekeberg
10,1
6,3
10,1
10,1
12,6
6,8
Degerfors
6
4,7
7,9
5,5
7,2
5
9,7
10
11,1
12,3
11,5
11,5
Riket
Källa: Tillväxtanalys
28
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
Etappmål:
• År 2015 ska minst 1 500 företag
startas varje år.
Indikator; Överlevnadsgrad 2011 bland nystartade företag tre år efter
start (Källa: Tillväxtanalys)
72%
70%
70%
68%
66%
64%
62%
63%
60%
58%
Ökande överlevnadsgrad hos regionens
nystartare
Som tidigare konstaterats har Örebroregionen de
senaste åren upplevt en boom vad gäller nystartade företag. Farhågor har dock funnits att
överlevnadskraften inte skulle vara så stark bland
de nystartade. Den senaste statistiken som följer
upp överlevnadsgraden tre år efter start bland de
företag som startades under 2008 visar emellertid
att överlevnadsgraden ökat till 70 procent. Det är
en förbättring med 7 procentenheter jämfört med
föregående mätning.
Siffrorna är särskilt glädjande mot bakgrund av att
de som startade företag 2008 fick en tuff start med
finanskris och påföljande lågkonjunktur. Lyfter
man blicken utanför länsgränserna visar statistiken att Örebroregionen står sig väl mot de andra
länen, endast tre regioner har en bättre statistik än
Örebroregionen.
2005
2008
Överlevnadsgrad bland nystartade företag 2008 tre år efter start efter län
Antal fortfarande
verksamma
företag 2011
Norrbottens län
Totalt antal
nystartade
företag 2008
Överlevnadsgrad,
procent
827
1114
74
Östergötlands län
1481
2056
72
Dalarnas län
1012
1418
71
985
1406
70
Stockholms län
12323
18113
68
Jönköpings län
1025
1499
68
Örebro län
Kronobergs län
588
859
68
Skåne län
5355
7920
68
Västra Götalands län
6307
9256
68
Gävleborgs län
888
1301
68
Kalmar län
740
1110
67
Blekinge län
474
710
67
Västerbottens län
784
1174
67
Uppsala län
1329
2044
65
Hallands län
1061
1625
65
Värmlands län
816
1263
65
Västernorrlands län
701
1082
65
Gotlands län
239
373
64
Västmanlands län
782
1216
64
Södermanlands län
912
1459
63
Jämtlands län
508
803
63
39136
57801
68
Samtliga
Källa: Tillväxtanalys
Region Örebro län
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
29
Etappmål:
• År 2015 har ytterligare tre huvudkontor
för börsnoterade företag etablerats.
Indikator; Antal börsnoterade företag med huvudkontor i
Örebroregionen (Källa:SCB)
12
11
10
8
8
6
6
5
4
2
Ledning för börsbolag efter kön (%)
0,0%
0
2013
2015
Etappmål 2015
100,0%
Baisse på börsen
Efter att två börsbolag (Amasten Holding AB och
VJ Since 1890 Sverige AB) flyttat sina huvudkontor från regionen under 2014 har regionen för
närvarande sex börsbolag med huvudkontor här.
vilket var en ökning med 39 mkr jämfört med
förvarande räkenskapsår.
Precio systemutveckling är ett datakonsultföretag
med en omsättning runt 100 mkr. Övriga bolag
med huvudkontor i Örebroregionen är mindre
bolag med blygsam omsättning.
Det största börsbolaget är kundtjänstbolaget
Transcom AB som är noterat på Stockholmsbörsen
small cap sedan 2001. Bolaget har en omsättning
totalt om drygt 850 mkr och har närmare 1600
anställda varav merparten i Karlskoga.
Karlskoga regionens börscentrum
Karlskoga är regionens börscentrum med inte
mindre än två noterade företag med huvudkontor i
kommunen. I jämförelse med några andra regioner
kommer Jönköpings län ut bäst med 11 börsnoterade bolag medan Värmlands län endast har ett
bolag.
Malmbergs Elektriska AB (partihandel med elartiklar) med huvudkontor i Kumla omsatte 551 mkr
enligt senaste bokslut och har cirka 150 anställda.
Drillcon AB är ett Norabaserat företag som utvecklats starkt de senaste åren. Bolaget ägnar sig
huvudsakligen åt entreprenadborrning. Senaste
räkenskapsåret uppgick omsättningen till 346 mkr,
Sex börsbolag med huvudkontor i regionen
Transcom AB, Karlskoga
Precio Systemutveckling AB, Örebro
Malmbergs Elektriska AB, Kumla
Cell Impact AB, Karlskoga
Lovisagruvan AB, Lindesberg
Drillcon AB, Nora
30
2014
Prognos
Etappmålet 2015 har inte uppnåtts. Statistik för
2015 tillgänglig.
Antal börsnoterade företag med huvudkontor i
jämförelseregioner (Källa: SCB)
12
10
11
8
6
7
4
6
6
2
0
1
Jönköpings län Västmanlands län
Örebro län
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Södermanlands
län
Värmlands län
Region Örebro län
Inriktningsmål:
• Vår region attraherar kontinuerligt fler nya
investeringar från omvärlden.
Hack i kurvan i tillväxten av nya arbetsställen i Örebroregionen
Tillväxten av antalet arbetsställen (med arbetsställe
avses varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företag bedriver verksamhet) har varit stark
efter finanskrisen och närmare 3 000 nya arbetsställen har skapats i regionen. Under 2013 kan
emellertid ett hack i tillväxtkurvan konsteras, då
antalet arbetsställen i regionen minskat med cirka
300 jämfört med föregående år. Det återstår nu
att se om det endast är ett hack i kurvan eller en
avmattning.
Prognos
Mål har inte konkretiserats i något speciellt tal utan
utgår ifrån en önskan om att öka antalet investeringar, vilket vanligen genererar fler arbetsställen.
Möjligheten till måluppfyllelse torde därmed vara
relativt god. Under 2011 och 2012 har nyföretagandet varit i rekordnivåer i regionen vilket gjort starkt
avtryck avseende utvecklingen av antal arbetsställen.
Flest nya arbetsställen i Örebro och
Lekeberg
På kommunnivå visar statistiken att Örebro kommun och Lekebergs kommun haft den procentuellt
starkaste tillväxten bland regionens kommuner över
de sju senaste åren. Tillväxten av nya arbetsställen
har också varit stark i Askersund, Lindesberg, Nora
och Kumla. Minskning av antalet arbetsställen i
regionen 2013 har drabbat samtliga kommuner i
regionen. Hårdast drabbade kommuner är Ljusnarsberg och Degerfors som tappat cirka sex procent av
kommunens arbetsställen.
En analys avslöjar att utvecklingen av antalet
arbetsställen i mångt och mycket går hand i hand
med utvecklingen av nyföretagandet. Antalet arbetsställen liksom nyföretagandet minskade i samband med finanskris och påföljande lågkonjunktur
för att därefter skjuta fart ordentligt. Studerar
man utvecklingen av antalet anställda 2008-2010
framträder en bild som bekräftar att Örebroregionen drabbades hårt av lågkonjunkturen i samband
med finanskrisen. Cirka
200 arbetsställen försvann
Utveckling av antal arbetställen efter kommun 2007-2013
och cirka 2 200 anställda
förlorade sin anställning:
2007
2008
2009
2010
Från 2011 skedde en snabb
Örebro
11717
12089
12218
12026
återhämtning och till­växt,
Lekeberg
973
989
978
1010
Askersund
1335
1373
1346
1390
som dock bröts under 2013
Lindesberg
2488
2529
2523
2536
och regionen tappade cirka
Nora
1164
1187
1182
1185
300 arbetsställen.
2011
2012
2013
Procentuell
förändring
sedan 2007
13496
13814
13784
17,60%
1156
1166
1138
17,00%
1541
1550
1521
13,90%
2842
2878
2806
12,80%
1339
1323
1308
12,40%
Kumla
1563
1568
1559
1523
1755
1768
1748
11,80%
Karlskoga
2236
2260
2261
2210
2446
2471
2434
8,90%
Hällefors
648
647
660
645
729
707
701
8,20%
Hallsberg
1497
1495
1479
1448
1617
1626
1611
7,60%
Laxå
666
678
666
670
763
729
715
7,40%
Degerfors
740
774
755
748
814
839
789
6,60%
Ljusnarsberg
561
553
554
540
608
612
580
3,40%
Källa: SCB
Region Örebro län
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
31
Etappmål:
• År 2012 ska det finnas en professionell
etableringsservice i vår region.
Indikator; BRO genomför aktiviteter enligt
handlingsplanen
Ja a
Nej
Källa: Mats Helgesson, Business Region Örebro
Business Region Örebro (BRO)
nu fast verksamhet
Från och med årsskiftet har Business Region
Örebro lämnat projektformen och drivs nu som
ordinarie verksamhet inom ramen för Region
Örebro län. Verksamheten är fokuserad på fem
insatsområden: investering och etablering, kommunservice, kompetensförsörjning, näringslivsfrämjande utvecklingsarbete samt entreprenörskap,
nyföretagande och innovationer. Tio av regionens
tolv kommuner deltar i samarbetet.
Stort intresse för etableringar i Örebro
kommun
Intresset för att etablera sig i regionen är stort i
synnerhet i Örebro kommun. Någon årlig sammanställning över investeringar som görs av företag i regionen har inte hunnits tas fram för 2014,
men troligtvis blir det en ny för 2015.
Införandet av ett gemensamt kund- och relationshanteringssystem för regionens etableringsservice
har inte genomförts på grund av att behovet i
dagsläget är för litet.
Vad gäller den så kallade Key account-funktionen
(befattning som arbetar med nyckelkunder) har
denna inte bedömts som nödvändig. Istället
kommer respektive kommuns näringslivansvarig
ansvara för funktionen.
Prognos
Målet är uppfyllt. BRO är etablerat. Tio av länets
tolv kommuner deltar i satsningen.
Ny webb för ledig mark och lokaler i
regionen
Webbsidan som visar ledig mark och lediga lokaler
för hela regionen är igång sedan 2013. Den ger en
överblick och enkelhet för investerare som söker
objekt i regionen. Webbsidan finns på:
www.businessregionorebro.se.
32
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
Inriktningsmål:
• Regionens andel av investerat riskkapital
ökar kontinuerligt.
Indikator; Örebroregionens andel (%) av totalt investerat riskkapital
i Sverige (Källa: Svenska riskkapitalföreningen)
3,00%
2,47%
2,50%
2,00%
1,67%
1,50%
1,00%
0,50%
0,00%
0,01%
0,01%
2010
2011
Storaffärer i regionen
0,03%
2012
2013
2014
kapitalinvesteringarna i Örebroregionen är relativt
få till antalet (16).
Under riskkapitalåret 2014 genomfördes få (färre
än fyra) men desto större affärer i regionen. Totalt
genomfördes investeringar omfattande 230 miljoner kronor. Svenska Riskkapitalföreningen tillämpar nya sekretessregler från 2014 när det totala antalet affärer i regionen är färre än fyra. Det innebär
att de 230 miljoner som investerades i regionen kan
beröra allt mellan ett och tre företag. Hela investeringsbeloppet avser buyout, det vill säga investeringar i mogna bolag med stabila kassaflöden. Med
“riskkapital” avses affärsänglar, Venture capital och
Buyout. När riskkapital investeras i unga bolag
med stor potential kallas det venture capital medan
investeringar som görs i mogna bolag kallas buyout.
Kastar man en blick mot våra grannar visar
statis­tiken att Värmland och Västmanland under
motsvarande period haft mer än dubbelt så många
riskkapitalinvesteringar som Örebroregionen. Jönköpingsregionen haft mer än fyra gånger fler investeringar. En delförklaring till de få investeringarna
i Örebroregionen är att regionen saknar en regional
riskkapitalfond som exempelvis Västmanlandsfonden som kontinuerligt investerar i västmanländska tillväxtbolag. Mot bakgrund av statistiken kan
konstateras att det finns en brist på riskkapital i
Örebroregionen. Här spelar Almi Invest en viktig
marknadskompletterande roll, såväl som katalysator för riskkapital till företag men också som en
spridare av kunskap och erfarenhet inom området.
Som en konsekvens av de stora affärerna ökade
Örebroregionens andel av totalt investerat riskkapital i Sverige från 0,03 procent till 1,67 procent.
Det var inte bara i Örebroregionen som riskkapital
investeringarna steg under 2014. På nationell nivå
ökade investeringarna från 7 miljarder kronor till
14 miljarder kronor.
Värt att notera är också att det pågår en kartläggning av det regionala kapitalförsörjningssystemet
med syftet att ge en heltäckande bild över utbudet på
finansieringssidan och särskilt identifiera eventuella
glapp på marknaden.
Få riskkapitalinvesteringar i regionen
Prognos
För att skapa perspektiv på utvecklingen i Örebroregionen har vi valt att även följa utvecklingen i
några regioner med liknande storlek och struktur.
Statistiken över de sju senaste åren berättar att risk-
Målet är svårbedömt. Det sker årligen så få investeringar att enstaka stora investeringar får ansenligt
genomslag i statistiken.
Antal riskkapitalaffärer (buyout och venture) i Örebroregionen, samt jämförelseregioner 2008-2014
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Totalt 20082014
Jönköpings län
5
4
8
15
15
21
5
73
Västmanlands län
6
4
13
3
11
10
4
51
Värmlands län
3
3
8
7
9
9
*
39
Södermanlands län
2
3
4
6
5
8
*
28
Örebro län
1
4
2
3
3
3
*
16
Källa: Svenska riskkapitalföreningen *Från och med 2014 redovisas inte färre än 4 affärer av sekretesskäl
Region Örebro län
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
33
Etappmål:
• År 2015 har Örebroregionen den
snabbaste sysselsättningstillväxten
i riket inom logistiksektorn.
Andel sysselsatta efter kön (%)
24,0%
76,0%
Indikator: Sysselsättningstillväxt inom
logistiksektorn i procent
Förändring i
Antal
Antal
Antal
Antal
Antal
%
sysselsatta sysselsatta sysselsatta sysselsatta sysselsatta
mot 2009
2009
2010
2011
2012
2013
Region
1. Norrbotten
6441
6930
6938
7133
7376
14,5%
2. Halland
10704
11416
11921
12227
12028
12,4%
3. Skåne
50271
52007
54348
53814
54300
8,0%
4. Örebro
10649
11094
11223
11256
11444
7,5%
5. Kronoberg
7481
7525
7682
8074
8003
7,0%
6. Uppsala
7412
7431
7515
7646
7834
5,7%
7. Jämtland
3059
3173
3185
3206
3209
4,9%
8. Västmanland
7785
7991
8188
8163
8131
4,4%
9. Värmland
7312
7461
7660
7428
7544
3,4%
10. Stockholm
98334
99495
100941
101611
100713
2,4%
11. Södermanland
6860
7012
7113
7013
7028
2,4%
12. Jönköping
15350
15907
16103
15658
15704
2,3%
13. Västra Götaland
66167
67423
68451
68097
67618
2,2%
14. Gävleborg
7344
7597
7589
7407
7438
1,3%
15. Gotland
1230
1217
1239
1238
1243
1,1%
16. Västerbotten
7574
7615
7515
7658
7567
1,0%
17. Östergötland
12861
12822
12867
13108
12959
0,8%
18. Dalarna
7593
7742
7818
7587
7640
0,6%
19. Kalmar
5779
5880
5616
5547
5627
-2,6%
20. Västernorrland
7825
7910
7832
7860
7570
-3,3%
21. Blekinge
2888
2854
2854
2751
2720
-5,8%
350919
358502
364598
364482
363696
3,6%
Riket
Källa: SCB/rAps
Tillväxt inom logistiksektorn, men svårt
att nå mål
Örebroregionen avancerade en placering avseende
procentuell sysselsättningstillväxt under 2013
inom logistiksektorn3. Drygt 200 nya arbetstillfällen skapades i regionen 2013, där Postens
ny­­­­­­etab­le­ring i Hallsberg i princip stod för hela
ökningen. Vid sidan av Posten var tillväxten även
god inom centrallager och magasin. Postens etablering i Hallsberg kopplat till den kraftigt växande
e-handeln kan indirekt få positiva sidoeffekter för
regionen. Betydelsen av närhet till brev- och paketterminal blir allt viktigare för ledtiden till kund
för e-handelsföretagen. Det konstaterar tidningen
Intelligent logistik som kontinuerligt rankar Sveriges logistikregioner. Regionens styrka som logistikcentrum manifesteras också i att regionen sedan
rankingen startades omväxlande legat 2:a, 3:a och
4:a. Det geografiska och demografiska läget, det
vill säga närheten till konsumenter och marknad är
tillsammans med volymen av logistikyta de främsta faktorerna till den framskjutna placeringen.
Störst tillväxt i nord och i syd
De sydsvenska regionerna Skåne, Halland och
Kronoberg har klivit fram som de starkaste
tillväxtregionerna inom logistiksektorn tillsammans med Norrbotten. Närheten till Europas stora
marknader från Sydsverige är troligen en bakomliggande faktor.
Logistikbranschen känner tidigt av en nedgång i
den allmänna konjunkturen. En nedgång betyder
snabbt färre varor att transportera och lagerhålla.
Prognos
Ett mycket offensivt etappmål 2015 har satts –
Örebroregionen ska ha den snabbaste sysselsättningstillväxten i riket inom logistiksektorn. Målet
blir troligtvis svårt att nå då luften verkar ha gått
ur den satsning Train Alliance planerat tillsammans med Hallsbergs kommun på en ny stor
anläggning för service och underhåll av järnvägsfordon.
3 Följande branscher är definierade som logistik i den här
rapporten enligt SNI2007: 45310, 46210–46900, 49100,
49200, 52219, 49410, 49420, 51101, 51211, 52241,
52249, 52100, 52230, 52290, 85324, 53100, 53201,
53202, 53203
34
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
Förvaltningsstaden
Utvecklingsarbetet inom statlig verksamhet leder till behov av ny kunskap
och nya metoder. Ökad tillgänglighet, 24-timmarsmyndighet och nya
e-tjänster samt en utveckling av demokrati och deltagande är exempel.
Örebro universitets breda kompetens inom dessa områden kan också
stärka Örebros fortsatta position som ledande förvaltningsstad. En förvaltningsstad attraherar offentliga, privata, och ideella verksamheter genom
tillgång till bland annat service och hög kompetens.
Region Örebro län
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
35
Etappmål:
• År 2015 har Örebro kommuns andel av
rikets totala statliga sysselsättning ökat
med 2 procent.
Indikator; Örebro kommuns andel av rikets totala statliga
sysselsättning (förvärvsarbetande16+ år (dagbefolkning)
Källa: SCB/rAps
2,10%
2,09%
2,08%
2,10%
2,06%
2,04%
2,06%
2,05%
2,05%
2,02%
2,02%
2,00%
Andel sysselsatta efter kön (%)
58,0%
1,98%
2009
2011
2012
2013
Etappmål 2015
42,0%
Fler statliga arbetstillfällen i Örebro
kommun
Målområdet har sin bakgrund i en strävan att vidareutveckla och stärka Örebro kommuns tradition av
statlig förvaltning. Ambitionen är främst att den
statliga förvaltningen ska växa genom nya myndighetsetableringar. Örebro kommun har de senaste
åren haft en tillväxt av statliga arbetstillfällen4.
Denna trend har fortsatt under 2013. Kommunens
andel av rikets totala statliga sysselsättning har
också ökat i relation till det totala antalet statliga
arbetstillfällen under 2013. Under 2013 syssel­sattes
7 158 personer inom staten i Örebro kommun,
vilket är en ökning från 2012 med knappt 400
arbetstillfällen.
En analys av tillväxten visar att antalet arbetstillfällen inte växer genom nyetablering av myndigheter
utan genom att befintliga myndigheter nyanställer.
Räknat från 2008 är ökningen i Örebro kommun
1 000 arbetstillfällen. Exempel på myndigheter som
utökat personalen väsentligen de senaste åren är
polisen, försäkringskassan och migrationsverket.
Statliga jobb en lönsam affär
Statliga arbetstillfällen är inte bara en lönsam
affär för Örebro kommun och regionen utan
4 Följande branscher är definierade som statliga arbetstillfällen i den här rapporten enligt SNI2007: 84111, 84112,
84113, 84114, 84115, 84121, 84122, 84123, 84124,
84125, 84131, 84132, 84133, 84139, 84210, 84221,
84222, 84223, 84231, 84232, 84233, 84240, 84250,
84300,72190, 72200,85420
36
2010
bidrar också till att fler studenter kan stanna kvar i
regionen efter examen. Merparten av arbetstillfällen
vid myndigheter är kvalificerade arbeten som kräver
universitetsutbildning. De statliga arbetstillfällena
bidrar också till inflyttning av kvalificerad arbetskraft till regionen och en diversifierad arbetsmarknad.
Prognos
Målet är svårbedömt eftersom utfallet är beroende
av utvecklingen av totala antalet statliga arbetstillfällen. Under
26 myndigheter i
2013 har antalet
Örebro kommun
arbetstillfällen
-Arbetsförmedlingen
ökat proportio-Arbetsmiljöverket
-Fortifikationsverket
nellt sätt mer i
-Försvarsmakten
Örebro kommun
-Försäkringskassan
-Inspektionen för vård och omsorg
än på nationell
-Kriminalvården
nivå, vilket är
-Kronofogdemyndigheten
positivt för mål-Lantmäteriet
-Livsmedelsverket
uppfyllelsen. Vad
-Länsstyrelsen i Örebro län
som mer talat för
-Migrationsverket
att etappmålet ska
-Rikspolisstyrelsen
-Skatteverket
nås är att polisen,
-Skogsstyrelsen
försvarsmakten
-Specialpedagogiska myndigheten
-Statens Institutionsstyrelse
och migrations-Statistiska Centralbyrån
verket har nyan-Svenska ESF-rådet
ställt medarbetare
-Sveriges Domstolar
-Sveriges lantbruksuniversitet
under 2014, vilket
-Tillväxtverket
ännu inte fångats
-Trafikverket
upp av statistiken.
-Transportstyrelsen
-Åklagarmyndigheten
-Örebro Universitet
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
Innovativa miljöer
Dynamiska och innovativa regioner präglas av modet att våga tidigare
oprövade samarbeten mellan kultur, teknik, naturvetenskap, vård och
omsorg och näringsliv. Vi vill skapa och vidareutveckla innovativa miljöer
med internationellt genomslag och långsiktig bärkraft. Sådana miljöer är
till exempel akademiska forskningsmiljöer, väl fungerande inkubatorer
och täta företagsmiljöer. Att Örebro universitet är drivande och utökar sitt
samarbete med övriga aktörer i regionen och andra högskolor/universitet
är viktigt för att vi ska kunna skapa våra innovativa miljöer. Ambitionen är
att fler företag ska lägga sina forskningscentrum i Örebroregionen.
Region Örebro län
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
37
Etappmål:
• År 2015 ska minst en innovativ miljö
ha funnit sina former, ha en trygg
grundfinansiering och vara internationellt
erkänd.
Indikator; Antal erkända innovativa miljöer av KK-stiftelsen eller
organisation med motsvarande status (Källa: Örebro universitet)
6
5
5
4
3
2
1
1
0
2015
Fem internationellt erkända forskningsmiljöer vid Örebro universitet
Örebro universitet har i dagsläget totalt fem forskningsmiljöer5 som omfattas av långsiktig grundfinansiering från KK-stiftelsen i form av forskningsprofil eller forskningsmiljöer som erhållit ett flertal
långsiktiga riktade projektbidrag. Samtliga miljöer
är internationellt erkända.
Nutrition-Gut-Brain Interactions
Research Centre (NGBI)
NGBI etablerades som ett multidisciplinärt forsknings- och innovationscenter under våren 2012.
Forskningen är primärt inriktat på att studera samspelet kost-tarmbakterier-tarm-hjärna, med särskilt
fokus på vanliga mag- och tarmrelaterade åkommor som irritabel tarm (IBS) och inflammatorisk
tarmsjukdom (IBD) där det finns ett stort behov av
förbättrad diagnos, prevention och behandling.
Semantiska Robotar
Semantiska Robotar utgör en del av Centrum
för tillämpade autonoma sensorsystem (AASS).
Semantiska Robotar ska integrera och utveckla
kompetenser som finns dels inom artificiell intelligens (AI) och labbet Cognitive Robotic Systems
(CRS), dels inom autonom navigering och sensorbaserad perception och labbet Mobile Robotics
and Olfaction.
5 Det är inte alla forskningsmiljöer som idag är klassade
som forskningsmiljöer enligt Örebro universitets definition
– vissa för att de helt enkelt inte har ansökt om att få bli
klassade som det!
38
Etappmål 2015
Människa – Teknik – Miljö (MTM)
MTM inriktar sig mot tillämpad forskning om
miljön och hållbar utveckling tillsammans med
regionala, nationella och internationella aktörer
inom näringslivet, myndigheter, universitet och
forskningsinstitut. Forskningen bedrivs bland
annat inom miljöforensik. Miljöforensik är det
kemiska utredningsarbetet inom industrin som
använder sig av en rad olika kemiska discipliner
för att bestämma tidpunkt och källor av kemiska
föroreningar i miljön.
Molekylärbiologi, Mikrobiologi
Forskargrupperna arbetar bland annat med olika
aspekter av signaltransduktion med inriktning på
könsbestämning och med riskbedömning vid långvarig exponering av olika miljöföroreningar.
Maskinteknik
Forskningen inom maskinteknik behandlar
optimering och styrning av produktionssystem,
tillverkningsprocesser samt optimering av komplexa (sammansatta) materialsystem. Forskningen
bedrivs i huvudsak inom tre områden: Additiv
tillverkning, industriell tomografi och formningsteknik. Arbetet inom ”3D printing” eller additiv
tillverkning och 3D röntgen eller tomografi sker i
stark samverkan med industrin och har resulterat
i skapande av ett tillverkningstekniskt centrum
(TTC) med inriktning mot 3D printing och 3D
röntgen.
Prognos
Etappmål 2015 är uppnått.
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
för forskning och utveckling på en nivå som
Indikator; FoU-utgifter per capita i kr
(avser totala utgifter för FoU,
privat+offentligt)
placerar länet på lägst sjätte plats i Sverige.
Region
Etappmål:
• År 2015 är länets samlade utgifter per capita
Örebro­regionen upp två placeringar
Örebroregionen förbättrade sin position 2013 med
två placeringar jämfört med 2011 och befinner sig
utifrån senaste tillgängliga statistik (2013) på en
nionde plats bland Sveriges regioner avseende totala
utgifter för forskning och utveckling.
Örebroregionens samlade FoU-investeringar
uppgick till knappt 1,7 miljarder kronor 2013 att
jämföra med 1,4 miljarder under 2011.
I toppen ligger en kvartett stabilt: Uppsala, Stockholm, Östergötland och Västra Götaland. Adderar
man Skåne till kvartetten ovan visar statistiken att
en majoritet av svensk FoU-investering sker i dessa
fem regioner. Inom dessa fem regioner genomfördes
FoU-investeringar för 104 miljarder av totalt 125
miljarder under 2013, vilket motsvarar drygt 83
procent.
Privata FoU-investeringar dominerar
Det privata näringslivets FoU-investeringar dominerar i Örebroregionen. Av de totala investeringarna 2013 stod det privata näringslivet för 76 procent.
Universitet och högskola stod för 19 procent och
den offentliga sektorns investeringar uppgick till
4 procent. En blick tillbaka visar att universitet och
högskolas och den offentliga sektorns investeringar
ligger relativt stabilt. Näringslivets investeringar
varierar dock relativt mycket från år till år. Någon
djupare analys av näringslivets FOU-investeringar
FoU/capita 2013
1. Uppsala
21414
2. Stockholm
20816
3. Östergötland
20292
4. Västra Götaland
15568
5. Skåne
13801
6. Västerbotten
12723
7. Kronoberg
11092
8. Västmanland
7466
9. Örebro
5816
10. Norrbotten
5633
11. Gävleborg
5490
12. Södermanland
4453
13. Jönköping
4129
14. Västernorrland
3997
15. Blekinge
3437
16. Värmland
2779
17. Halland
2105
18. Kalmar
2035
19. Dalarna
1578
20. Gotland
490
21. Jämtland
308
Källa: SCB
är inte möjlig då SCBs statistik inte medger sådana
analyser på regional nivå. Variationerna från år till
år hänger troligen dock samman med variationer
hos storföretagen då det är väl känt att just storföretagen står för merparten av FoU-investeringar.
Ur ett nationellt perspektiv kan konstateras att en
ny rapport från Svenskt Näringsliv visar att Sverige
under det senaste decenniet halkat efter inom
FoU-investeringarna. En förklaring till att FoUinvesteringarna i det svenska näringslivet minskar
är att stora företag som Astra Zeneca, Ericsson och
Sony har avvecklat delar av sin svenska verksamhet
och därmed också minskat sin forskning.
FoU inom företagssektorn 2007-2013
2007
2009
2011
2013
Riket
84072
80885
81145
85934
Örebro län
1367
1301
1061
1263
Prognos
Avståndet upp till sjätteplatsen som innehas
av Västerbotten är stort. Sannolikt kommer
inte målet att uppnås.
Källa: SCB
Region Örebro län
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
39
Indikator; Antal kunskapsintensiva arbetsställen
• Fler kunskapsintensiva företag etablerar
330
sig i vår region.
320
330
310
300
290
298
280
305
293
288
307
304
301
290
282
270
260
Fler arbetsställen
Inriktningsmål:
250
Minskande antal kunskapsintensiva
företag
Antalet kunskapsintensiva6 arbetsställen i Örebroregionen har haft en vikande trend sedan 2007.
Mellan 2009 och 2010 skedde en dramatisk nedgång från 301 till 282 företag.
De företag som förlorats under 2009-2010 finns
huvudsakligen inom regionens tillverkningsindustri. Framför allt tappar regionen företag inom
maskinindustrin. På kommunnivå har nedgången
slagit hårdast mot Hallsberg (minus fem arbetsställen), men även Hällefors, Karlskoga, Kumla,
Ljusnarsberg och Nora har förlorat kunskapsintensiva arbetsställen under 2009-2010.
Källa: SCB
På grund av ändringar i Statistiska
centralbyråns så kallade SNI-koder
går indikatorn inte längre att följa.
Senast tillgänglig statistik är från
2010. Lämplig ersättande indikator
har inte identifierats.
Prognos
Det är bekymmersamt att utvecklingen inte
påvisar en förbättring under en så lång tidsperiod
(2002-2010). Redan under högkonjunkturen var
utvecklingen högst måttfull, när lågkonjunkturen kom i samband med finanskrisen blev det än
sämre. Inriktningsmålet har inte konkretiserats i
något speciellt tal utan utgår ifrån en önskan om
ett ökande antal kunskapsintensiva företag.
6 Följande branscher är definierade som kunskapsintensiva enligt Ohlson/Vinell, SNI2002: 24300,24510, 24520,
24610, 24620, 24630, 24640, 24660, 28610, 28621,
28622, 28629, 29110, 29120, 29140, 29210, 29220,
29230, 29240, 29310, 29320, 29401, 29402, 29409,
29410, 29420, 29430, 29510, 29520, 29530, 29540,
29550, 29561, 29569, 29600, 29711, 29719, 31200,
31300, 31400, 33400, 34100, 34200, 34300, 34100,
34200, 34300, 35110, 35200, 35410, 35420, 35430
40
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
Prognos
Prognosen visar att tre av etappmålen är på väg att uppnås, medan det
är alltjämt oklart för ett mål. Tre mål ser ut att inte uppnås. Utvecklingsområdet Innovationer och entreprenörskap konkurrerar med Den öppna
regionen om att vara det utvecklingsområde som utvecklas bäst. Vissa
orosmoln finns i regionen, exempelvis att nyföretagandet, som under flera
år legat på rekordnivåer, avtagit under 2014. Inom logistikbranschen visar
statistiken att Örebroregionen behåller sin position som en av Sveriges
viktigaste transportregioner men att det blir svårt att nå etappmålet om
den högsta tillväxten i Sverige då Train Alliance satsning i Hallsberg verkar
ha tappat fart.
Svagheten i Örebroregionens näringsliv är alltjämt att kunskapsnivån i det
som produceras i regionen är relativt låg. Detta tar sig uttryck bland annat
i få riskkapitalinvesteringar och en svag utveckling vad gäller antal kunskapsintensiva företag. Särskilt oroande är de sjunkande forsknings- och
utvecklingsinvesteringarna i näringslivet.
Region Örebro län
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
41
Utvecklingsområde 3:
Lustfyllda möten och upplevelser
Människor söker sig till miljöer som kan erbjuda ett rikt kulturliv, kreativa
mötesplatser och upplevelser som berör. En pulserande region erbjuder lustfyllda möten och oväntade upptäckter. Det skapar känslan av att finnas med
i sammanhang där tankar och idéer bryts mot varandra. Vi vill lyfta fram
olika former av kultur, idrott och nöjen. Det finns ett stort intresse för idrott
som underhållning och den är en del av den alltmer växande upplevelse- och
besöksindustrin. Idrotten bidrar till att både glesbygd och tätorter blir attraktiva att bo i. Ett rikt föreningsliv har stor betydelse för att skapa goda möten
som främjar mångfald och jämställdhet. Detta utvecklingsområde handlar om
att öka attraktiviteten för oss som bor i regionen och för dem som på ett eller
annat sätt söker sig hit. Det kan vara tänkbara inflyttare, företagsetablerare,
studenter och turister.
42
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
Sprudlande kulturliv
En dynamisk region har ett levande och sprudlande kulturliv av hög
kvalitet. Kulturen stärker och utvecklar människors eget skapande och är
en garant för ett öppet och demokratiskt samhälle. Att kulturen är viktig
för ekonomisk utveckling är inte längre något som ifrågasätts. Kultur och
kreativitet spelar en avgörande roll för tillväxt, innovationer och regionens
attraktivitet. Kulturen är en fantastisk dörröppnare som skapar kontakt
mellan människor, nationer och kulturer. Örebroregionens kultur ska synas
och bli omtalad långt utanför Sveriges gränser. Svenska kammarorkestern
är ett gott exempel.
Region Örebro län
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
43
Etappmål:
• År 2015 ska vi ha ett kulturliv som
möjliggör för Örebro att ansöka om att bli
Europas kulturhuvudstad.
Indikator; Örebro kommuns Sverigeranking, totalsumma
kulturfinansiering (Källa: Kulturanalys)
12
10
11
10
9
8
6
4
2
0
2009
Örebro på väg att bli Europas
kulturhuvudstad?
Det råder ingen tvekan om att Örebro, både som
län och stad, stärkt sin kulturella position väsentligt de senaste fem åren. Evenemang som Live at
Heart och Open Art har vunnit anseende såväl
nationellt som internationellt. Därtill har länets
kulturinstitutioner, i såväl nationella projekt som i
sin ordinarie verksamhet varit framgångsrika i att
sätta Örebro län på kartan. Tydliga utvecklingssteg
har tagits, vilket har stärkt positionen som möjlig
kulturhuvudstad. Någon aktiv ansökan är dock
inte aktuell i nuläget.
I samband med diskussionerna om kulturkvarter
har även lyfts tankar på ett kulturellt innovationscenter, i samverkan mellan Region Örebro län,
Örebro kommun och Örebro universitet. Staden
och länet behöver en mötesplats där gränser mellan
kultur och näring suddas ut och som ger kreativa
kulturskapare bättre förutsättningar att få fäste för
sina idéer.
EU som utser kulturhuvudstäder har en diger lista
med urvalskriterier. Studier av städer som lyckats
med sina ansökningar visar att det inte finns någon
exakt manual för hur man ska gå tillväga för att
bli framgångsrik. Urvalskriterierna har med tiden
skärpts framför allt avseende vikten av långsiktiga
effekter av satsningar.
Att bedöma om Örebro har ett kulturliv som möjliggör en ansökan om att bli kulturhuvudstad är en
komplex uppgift och det är troligtvis inte möjligt
att med någon indikator fånga in alla aspekter som
är relevanta. En stad som har ambitionen att bli
44
2011
2013
kulturhuvudstad måste ta kulturen på stort allvar.
Den kanske viktigaste indikatorn på att kulturen
tas på allvar är att finansieringen av kulturen är
kraftfull och långsiktig. Mot bakgrund av detta
har som indikator valts Örebro kommuns Sverigeranking avseende totalfinansiering av kulturen.
Prognos
Örebro kommun intar en niondeplats på kommunrankingen för närvarande, vilket är en avancering
med en placering jämfört med 2011. En fingervisning om vad som kan komma att krävas för att
realisera ambitionerna om att bli kulturhuvudstad
är Umeås totalfinansiering, som ligger cirka 80
miljoner högre än Örebro på årlig basis.
Mot bakgrund av att det saknas adekvat indikator
som fångar upp målets komplexitet går det inte att
fastställa om etappmålet uppnåtts.
Sverigeranking 2013, totalsumma
kulturfinansiering
Kommun
Summa finansiering (tkr)
Stockhol m
945 244
Ma l mö
538 397
Göteborg
508 419
Umeå
246 170
Upps a l a
197 990
Li nköpi ng
176 262
Norrköpi ng
172 279
Vä s terå s
166 227
Örebro
163 856
Hel s i ngborg
156 984
K älla: K ulturanalys
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
Etappmål:
• År 2015 ska regionens unika berättelse
Indikator; Regionens unika berättelse är på väg att bli skriven
Ja:
vara skriven.
Oklart:
Nej: V
Källa: Örebro läns museum/Region Örebro län
Projektet Nya berättelser- mångfalden
som regional identitet avslutat i förtid
Projektet Nya berättelser- mångfalden som regional
identitet har haft två fokusområden, dels resande,
dels hbtq. Vad gäller Resande har man genomfört
två öppna arkeologiska utgrävningar, i Laxå och
i Finnerödja (Krämarstan). Inför utgrävningen
knöts en person med resandebakgrund till projektet för att bidra med berättelser och erfarenheter.
Vidare har ett antal så kallade livsloppsintervjuer
genomförts med människor bosatta i regionen
med resandebakgrund och en återsamlingsträff har
anordnats i Finnerödja.
Projektets andra huvudspår Hbtq-erfarenheter i
Örebro län, såväl ur ett samtida som historiskt
perspektiv, har genomförts i nära samarbete med
RFSL7. Medlemmar i organisationen har bidragit
genom att göra intervjuer och samla in minnen vid
sidan av de intervjuer som genomförts av Örebro
läns museums projektledare.
Målet om regionens unika berättelse har sin bakgrund i en önskan att ta tillvara regionens unika
kulturmiljöer, särdrag och kulturella uttryck för
att skapa en tydligare regional identitet och ett
starkare varumärke. Örebroregionen behöver nya
berättelser som är anpassade till vår tid, berättelser
som på ett mångsidigt sätt vidgar perspektiven på
platsens samtid och historia.
Prognos
Etappmålet är inte uppnått. Projektet har lyft fram
två viktiga perspektiv ur ett mångfaldsperspektiv:
resande och hbtq, vilket bidragit till en förnyad,
uppdaterad och positiv bild av regionen. Projektet
har inte lyckats att kvantitativt skapa den bredd
av berättelser som förväntas för att etappmålet ska
betecknas som uppnått.
Det bör här understrykas att projektet uppfyllt de
förutbestämda resultatmålen för projektet och att
det inte var planerat att projektet skulle svara upp
mot hela etappmålet.
Under 2014 har de grundläggande förutsättningarna för att driva projektet förändrats. Statens kulturråd som har medfinansierat projektet under två
år går inte in det sista året (riktade pengarna till
”Att störa homogenitet”). Därmed kan projektet
inte genomföras året ut (2015). Det som projektet
står inför nu är vad man ska göra med allt upparbetat material. Fram till projektets avslut kommer
man att ta fram en plan för hur tillgängliggörandet
kan fortsätta efter projektets slut.
7 Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter
Region Örebro län
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
45
Etappmål:
• År 2015 har andelen av den offentliga
kulturfinansieringen till barn och unga
ökat.
Indikator; Andel av regionala projektstöd som beviljas till kultur för
och av unga (Källa: Region Örebro län)
70%
60%
64%
50%
56%
54%
40%
30%
33%
39%
34%
20%
10%
0%
2010
Hälften av regionala projektstöd till
kultur för och av unga
Under 2014 har andelen regionala projektstöd som
beviljas till kultur för och av unga uppgått till 54
procent, vilket är en marginell minskning jämfört
med föregående år. Under 2015 väntas åter en ökning då Open Art Kids arrangeras igen.
Trots minskning under 2014 ligger andelen regionala projektstöd till kultur för och av unga stabilt
över etappmålet (mer än 34 procent). De regionala
medlen är kanske det viktigaste verktyget och
stimulansen för ung kultur varför andelen av dessa
medel som beviljats till kultur för och av unga valts
som indikator.
2011
2012
2013
2014
Etappmål
2015
Prognos
I etappmålet som är ställt till 2015 har ingen
konkret siffra fastställts utan målet bedöms som
uppfyllt om en ökning har skett utifrån utgångsläget. Utgångsläget är i det här fallet definierat till
2010. Från 2010 till 2014 har den totala andelen
regionala medel för kultur till och av unga ökat
från 34 procent till 54 procent. Möjligheterna
till måluppfyllelse måste bedömas som mycket
goda. En rejäl ökning av medel till kultur för och
av unga har redan åstadkommits och under 2015
arrangeras åter Open Art Kids. Open Art Kids är
en del av Open Art. Open Art Kids fokuserar på
kreativa aktiviteter för barn med stöd av konstpedagoger med koppling till Open Art.
Medlen tillhandahålls av Region Örebro län och
uppgår totalt årligen till drygt 1,2 miljoner kronor.
Under 2014 gick merparten av projektmedel till
musik, bild och konstform samt festival och övrigt.
Totalt 47 projekt beviljades medel i intervallet
5 000-200 000 kr. Största enskilda projekt var Live
at Heart.
46
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
Stora evenemang
Vår region ska attrahera fler besökare genom innehållsrika möten och
lustfyllda upplevelser relaterade till kultur, idrott och evenemang i vid
bemärkelse. Vi vill också attrahera fler och större evenemang till vår
region.
Region Örebro län
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
47
Etappmål:
• År 2015 har antalet stora evenemang
inom kultur, idrott och konferenser
fördubblats.
(fördubbling = 74000 konferensgäster)
Indikator; Antal belagda rum till konferensgäster i
Örebroregionen i 1000-tal (Källa:SCB)
80
70
74
60
50
40
30
41
20
43
43
48
42
33
37
33
38
34
32
10
0
Konferensmarknaden krympte något
under 2014
Konferensmarknaden krympte under 2014 till
32 000 konferensgäster, en minskning med 2 000
gäster mot 2013. Marknaden är fortfarande inte i
nivå med åren 2002-2008, då antalet konferensgäster låg stabilt i intervallet 40-50 000 i Örebroregionen. Detta är givetvis ett avbräck för den regionala
ekonomin. Undersökningar som genomförts visar
att en konferensgäst genererar tre gånger så stora
intäkter som en vanlig turist8.
Även på nationell nivå krympte konferensmarknaden något under 2014, troligen som en effekt av
den försämrade konjunkturen. Konferensmarknaden känner ofta av en konjunkturnedgång tidigt
eftersom denna kostnadstyp är enkel för företagen
att reglera. Örebroregionen har den största andelen
affärs- och konferensgäster i Sverige, varför regionen är mer känslig för en nedgång än regioner som
förlitar sig mer på privatmarknaden.
Konferensgäster som är på konferens utanför det
egna hotellet klassas som affärsresenärer. Om en
konferensgäst exempelvis bor på Scandic men är på
konferens på Conventum räknas denne inte som
konferensgäst i statistiken.
Det bör också betonas att SCB-statistiken inte
heller fångar upp konferensgäster som inte övernattar. Värt att notera är vidare att regionens hotellkapacitet kommer att få rejäl tillökning i och med
satsningarna på ett upplevelsehotell vid Gustavsvik
och ombyggnaden av NA-borgen.
Prognos
För att etappmålet ska nås krävs mer än en fördubbling av antalet konferensgäster i jämförelse
med 2014. Mot bakgrund av detta är det osannolikt att målet kommer att nås.
Konferensmarknaden större i regionen
än vad statistiken säger
Det bör understrykas att det finns felmarginal avseende konferensstatistiken och att konferensmarknaden därmed är större än vad statistiken avslöjar.
8
48
http://sverigesradio.se
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
Etappmål:
• År 2015 är antalet hotellgästnätter i
länet på en nivå som ligger bland de 10
främsta länen i landet.
Indikator; Örebroregionens Sverigeranking avseende
hotellövernattningar (Källa:SCB)
20
Ranking
18
16
16
14
15
15
15
15
14
15
15
16
17
17
17
17
12
10
8
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Färre gästnätter på hotell i regionen,
fler nationellt
Med avstamp från år 2000 har antalet gästnätter
på hotell i Örebroregionen växt från 488 000 till
532 000 under 2014. Från 2013 till 2014 minskade
dock antalet gästnätter i regionen med 20 610
(-3,7 procent). Örebroregionen tillsammans med
Dalarna var de enda regionerna som minskade under 2014. På nationell nivå växte antalet gästnätter
på hotell med hela 1 641 000 (5,6 procent) jämfört
med föregående år. Gotland (13,2 procent) är den
region som ökade mest procentuellt sätt.
Örebroregionen rankat på 17 plats
Örebroregionen har tappat mark över de fem
senaste åren. Från att 2007 haft en fjortonde plats
har regionens ranking sjunkit till sjuttonde (2014).
Under 2014 var det fyra regioner som hade färre
gästnätter på hotell än Örebroregionen (Kronoberg, Gotland, Blekinge och Västmanland).
Störst andel affärs- och konferens­
resenärer i landet
Affärs- och konferensresenärer stod 2013 för 71,5
procent av gästnätterna på hotell medan fritidsoch gruppresenärer utgjorde 28,5 procent. Bland
länen/ regionerna hade Örebroregionen den största
andelen företagsgäster i hela landet, vilket understryker mötesindustrins stora betydelse för regionen. Tyskar och norrmän står för flest gästnätter på
hotell i Örebroregionen, därefter följer holländare,
finnar och danskar.
Prognos
Trots en ökande trend tappar regionen i ranking.
Att till 2015 uppnå etappmålet om ranking bland
de tio främsta regionerna i landet framstår som
orealistiskt. För att nå upp till Jönköpings län, som
idag innehar tiondeplats, krävs mer än 200 000
ytterligare gästnätter. En svaghet med målet är att
det inte tar hänsyn till hur bra regionen lyckas att
fylla hotellen utan mer avgörs av regionens storlek
och antalet större städer. För att nå målet krävs en
beläggning på cirka 90 procent. Riksgenomsnittet
ligger idag på cirka 50 procent. Örebro kommun
har en bra hotellbeläggning, nästan alltid över
snittet.
Antal hotellövernattningar 2014 efter region
i 1000-tal
Region
Stockholm
Förändring
Antal
mot 2013 i
övernattningar (%)
10 302
8,0%
Västra Götaland
5 218
4,6%
Skåne
3 307
7,0%
Norrbotten
1 071
4,5%
Östergötland
1 015
6,6%
Dalarna
971
-1,8%
Västerbotten
804
6,1%
Halland
793
4,9%
Värmland
782
3,1%
Jönköping
769
2,3%
Jämtland
723
0,0%
Kalmar
714
6,0%
Västernorrland
690
3,4%
Uppsala
619
9,1%
Södermanland
579
1,1%
Gävleborg
574
3,6%
Örebro
532
-3,8%
Kronoberg
426
5,1%
Västmanland
421
2,5%
Gotland
415
13,2%
Blekinge
350
4,7%
31 074
5,6%
Hela riket
Källa: SCB
Region Örebro län
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
49
Etappmål:
• År 2015 har antalet stora evenemang
inom kultur, idrott och konferenser
fördubblats.
Indikator; Antal lag i högsta divisionen inom de fem största publika
arenaidrotterna på dam resp. herrsidan
7
6
6
5
4
4
3
2
3
3
2013/14
2014/15
2
1
0
Antal lag i högsta divisionen efter kön
1
2011/12
2
2012/13
Etappmål 2015
VM-tävlingar i speedway på Ica Maxi arena?
VM-tävlingar i speedway på Ica Maxi arena kan komma
att realiseras inom några år. Planer finns på att söka
junior-VM 2016, par-VM 2017 och slutligen en deltävling
i VM, GP 2018.
Källa: www.na.se
Succé för Örebro Hockey
Stark säsong av Kumla Indianerna
För första gången i historien kvalificerade sig Örebro
Hockey för slutspelet i SHL, där man föll efter
hårda och välspelade matcher mot Växjö. Merparten
av matcherna spelades inför fullsatta läktare (5 000),
vilket innebär att de cirka 30 matcherna sammanlagt lockade 150 000 åskådare.
Kumla Indianerna var en hårsmån från att bli svenska mästare i speedway, men Elit Vetlanda blev för
starka över två matcher. Finalen på Sannahed, ICA
Maxi Arena, lockade inte mindre än 5 019 åskådare.
ÖSK fotboll som efter en säsong i lägre division var
tillbaka i fotbollens finrum Allsvenskan överträffade alla förväntningar och slutade på en sjätteplats.
Örebro kommun tillhör nu ett fåtal kommuner
som har lag i de högsta divisionerna i de två största
publiksporterna på herrsidan (fotboll och ishockey).
Vid sidan av Örebro är det endast Stockholm, Göte­borg, Malmö och Gävle som kan ståta med motsvarande. Med lag i högsta divisionerna i ishockey och
fotboll garanteras regionen mer än 40 evenemang
med storpublik (oftast mer än 5 000) per säsong.
KIF Örebro i Champions league
KIF Örebro gjorde åter en stark insats i damallsvenskan och nådde en andra plats 2014, vilket
innebär att regionen för första gången deltagar i
Champions league. Deltar gör bland annat Paris SG
med Lotta Schelin, Barcelona och Chelsea.
Inom ishockeyn är det värt att notera att BIK Karlskoga länge var med i kampen kring uppflyttning
till SHL. Lindesbergs volleydamer gjorde åter en
stark säsong, men föll i semifinal mot Hylte/Halmstad.
50
LIF Lindesberg nådde en sjätteplats i handbollens
näst högsta serie medan ÖSK Bandy fick nöja med
en åttondeplats på motsvarande nivå inom bandyn.
I fotbollens näst högsta division (Superettan) hade
Degerfors IF en mellansäsong som resulterade i en
sjunde plats.
Inom innebandyn nådde IBF Örebro en mittenplacering i Allsvenskan södra (näst högsta divisionen).
Prognos
Målet ej uppnått (statistik för 2015 tillgänglig).
Indikatorn är baserad på att de flesta stora evenemang sker inom idrottens värld. Tillförlitlig indikator saknas tyvärr för att följa upp evenemang inom
kultur med mera.
Specifikation över klubbar i högsta divisionen i de fem största
arenaidrotterna (herr och dam)
2011/12
2012/13
2013/14
2014/15
ÖSK Fotboll
ÖSK Fotboll
ÖSK Fotboll
ÖSK Fotboll
KIF Örebro
KIF Örebro
KIF Örebro
KIF Örebro
Örebro Hockey
Örebro Hockey
ÖSK Innebandydamer
ÖSK damhandboll
Bandy, fotboll, handboll, innebandy och ishockey är de fem
största arenaidrotterna i Sverige.
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
Rika naturupplevelser
Naturen är en källa till ökad livskvalitet. Kontakten med naturen ger
möjlighet till inspiration, återhämtning och eftertanke. En nära kontakt
med naturen, inte minst i unga år, ger respekt för vår miljö. Naturen är en
resurs för tillväxt inom turistnäringen. En satsning på hållbar naturturism
ger regionen en identitet och bidrar till fler och starkare turistföretag.
Unika naturupplevelser med fokus på kvalitet och attraktion ska vara ett
signum för regionen.
Region Örebro län
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
51
Etappmål:
• År 2015 ska antalet turistbesök kopplade
till naturupplevelser ha fördubblats.
Indikator; Antal gästnätter i stugbyar och camping i 1000-tal
(Källa:SCB)
1200
1000
1000
800
600
400
490
418
418
2011
2012
502
482
2013
2014
200
0
2010
Kall juni bidrog till svagare campingår
Antalet gästnätter i stugbyar och camping i
Örebroregionen minskade till 482 000 under
2014, vilket motsvarar en minskning med 20 000
gästnätter jämfört med 2013. Trots minskningen
ligger regionen klart över antalet gästnätter 2011
och 2012. Bakom minskningen under 2014 står
campingen i regionen och en kall juni månad, som
fick den primära målgruppen norrmän att i högre
grad stanna hemma. Campingen stod för 448 000
gästnätter att jämföra med 466 000 år 2013. Antalet gästnätter i stugbyar (34 000) var oförändrat
under 2014 jämfört med 2013.
Campingen i riket växte med 3,8 procent under
2014, medan gästnätter i stugbyar ökade med 6,8
procent.
Vem är naturturist?
Det bör uppmärksammas att det inte finns någon
säker statistikkälla som fångar upp just naturturister, utan vi får i detta fall använda antalet gästnätter i stugbyar och camping som indikator. Erfarenhetsmässigt vet man att naturturister använder
stugbyar och camping i stor utsträckning, men
indikatorn blir följaktligen inget exakt mått på hur
många naturturister regionen har.
52
Etappmål 2015
Utveckling av cykelturismen
Kopplat till rika naturupplevelser bör understrykas
att ett arbete pågår med att utveckla cykelturism i
regionen. Idag har Örebro län över 100 mil markerade mountainbikeleder, med leder som sträcker
sig från Hjulsjö i norr över Lindesberg, Pershyttan
och Lekeberg ner till Askersund i söder. Områdena
är förbundna med varandra så det går lätt att ta
sig mellan mountainbikeområdena. Även fler leder
för turcykling, så kallad Leisure cycling, har tagits
fram. Fler cykelhandlare hyr ut cyklar till turister
än tidigare och webbsidan Bergslagen cycling har
utvecklats med fler funktioner som kartor och
ledbeskrivningar.
Redan idag kan man se fler cyklister på mountainbike i regionen men vi vet ännu inte i detalj hur
stort detta segment är.
Prognos
För att etappmålet ska nås krävs en fördubbling
av antalet gästnätter över ett år, vilket är omöjligt
på grund av att kapaciteten att ta emot så många
turister inte finns i regionen för närvarande. För
privatresenärer är Örebroregionen ett utpräglat
sommarturistlän, många stugbyar och campingar
stänger för säsongen i september vilket begränsar
kapaciteten.
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
Prognos
Utvecklingsområdet Lustfyllda möten och upplevelser syftar till att utveckla regionen inom kultur, idrott, nöjen, turism och evenemang. Åtminstone
ett (offentlig kulturfinansiering för barn och unga) av etappmålen ser
ut att nås till 2015. Möjligheterna för Örebro kommun att kunna ansöka
om att bli Europas kulturhuvudstad stärks genom lyskraftiga evenemang
som OpenART och Live at Heart, men det är svårt att fastställa om målet är uppnått på grund av dess komplexitet. Målet om regionens unika
berättelse kommer inte att uppnås.
De flesta större evenemangen sker inom idrottens värld, varför det är
glädjande att Örebro kommun för tillfället tillhör en mycket exklusiv skara
kommuner (Stockholm, Göteborg, Malmö, Gävle och Örebro) som har lag
i de högsta divisionerna i de största publiksporterna fotboll och ishockey.
Etappmålet nås dock inte då regionen inte lyckats få fram fler än tre lag
(ÖSK Fotboll, KIF Fotboll och Örebro Hockey) i de högsta divisionerna i de
största publiksporterna.
Om man sätter fokus mot regionens strävan att bli den ledande mötesdestinationen efter de tre storstadsregionerna och att utveckla regionens
besöksnäring visar indikatorerna att regionen ligger långt ifrån de högt
satta målsättningarna. Örebro Conventions Bureaus satsning på att locka
evenemang till regionen kan förhoppningsvis ge avtryck. Regionens hotellkapacitet är på väg att få ett rejält lyft genom satsningarna på hotell vid
Gustavsvik och i NA-borgen. Satsningarna indikerar att det finns stark
tilltro från marknaden på regionens framtid.
Region Örebro län
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
53
Utvecklingsområde 4:
Den öppna regionen
Vår region har alltid varit en viktig korsväg och handelsplats. Möjligheten att resa
till och från vår region och att frakta gods är även i dag en nyckelfråga för vår
utveckling. Vårt geografiska läge gör Örebroregionen till en naturlig mötesplats
och ett nav för transporter av varor, inte minst i ett ekologiskt och ekonomiskt
hållbarhetsperspektiv.
54
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
Bästa grannen
Nyckeln till framgång för en region handlar i hög grad om samverkan med
andra regioner. Örebro län är det län i Sverige som har flest grannar – sex
andra län. Detta har historiskt inneburit en stor öppenhet och samarbetsvilja åt alla håll. Denna förmåga vill vi bygga vidare på och utveckla också
i ett internationellt perspektiv. För att stärka regionen behöver vi bygga
vidare och utveckla Örebroregionens olika roller. Vi vill vara den naturliga
noden mellan Stockholm, Oslo och Göteborg, samt mellan norra och södra
Sverige. Samtidigt ska vi vara ett starkt yttre ben i Stockholmsregionen
som är vår naturliga samarbetspart i nationella och internationella sammanhang.
Region Örebro län
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
55
Etappmål:
• År 2015 ingår Örebroregionen i
minst 25 procent fler funktionella
länsgränsöverskridande samarbeten med
våra närmaste grannar.
Indikator; Antal länsövergripande samarbeten med grannlänen
125
120
Källa: Örebroregionen den bästa grannen?
120
115
110
105
100
95
100
90
85
80
2010
2012
Källa: Örebroregionen den bästa grannen?
Örebroregionen ingår fler samarbeten
med grannlänen
Kartläggningen ”Örebroregionen den bästa grannen?”, som genomfördes under hösten 2012 visar
att antalet länsöverskridande samarbeten9 med
grannlänen har ökat från 2010 till 2012. Från 100
till 120. Detta innebär en ökning med 20 procent.
Många nya samarbeten inom turismen
Procentuellt flest samarbeten ligger inom infrastruktur/logistik/kommunikationer. Antalet
har inte förändrats mellan 2010 och 2012, men
eftersom det totala antalet samarbeten har ökat så
minskar andelen något. Det är inte speciellt överraskande med tanke på regionens geografiska läge.
De största ökningarna av projekt finns främst
inom turismen och inom energi/klimat/natur. Vad
gäller turismsamarbeten så finns de främst åt väster
och söder med starka kopplingar till Värmland
och kommunerna ner mot Tiveden och Vättern. På
energi/klimat/natur området finns det många samarbeten för naturmiljö och djurförvaltning. Det
finns även nya samarbeten med fokus på energi­effektivisering.
Prognos
Etappmålet är satt till 125 samarbeten 2015 och
med nuvarande trend ser det ut att vara inom
räckhåll.
9 Örebroregionen definieras i kartläggning som primärkommunerna, Örebro läns landsting, Regionförbundet Örebro, Länsstyrelsen och Örebro universitet. Alltså ingår inte
näringsliv eller den ideella sektorn i den här undersökningen
även om det finns flera samarbeten inom de områdena. De
utomregionala samarbetena definieras som: Där en eller flera
av ovan nämnda offentliga aktörer från Örebro län samarbetar med minst en offentlig aktör från ett eller flera andra
län. Själva samarbetena kan vara i form av projekt, nätverk,
samverkan, avtal, gemensamma bolag och dylikt.
56
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
Bästa grannen – Örebroregionen
är orienterad österut
Den kvantitativa kartläggningen ”Örebroregionen – den bästa grannen?”, visar att regionen i
första hand är orienterad österut mot Mälardalen
och i andra hand västerut mot Värmland. I nord
och sydlig riktning är antalet samarbeten avsevärt
färre. Kartläggningen omfattar de större offentliga
organisationerna i länet (kommuner, landsting,
Region Örebro län
universitet, länsstyrelse och regionförbund). Självklart förekommer det många betydelsefulla sam­
arbeten som inte fångas upp av kartläggningen.
Till skillnad från alla andra målområden finns
det ingen målområdesansvarig för Bästa grannen.
Detta beror på att det inte bedömts som möjligt
eller ens önskvärt att försöka påverka vilka regionens organisationer ska samarbeta med.
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
57
Etappmål:
• År 2015 ingår Örebroregionen i minst
25 procent fler funktionella samarbeten
med Stockholm stad och län.
Indikator; Antal samarbeten med Stockholms län
30
25
25
20
15
16
10
5
0
2010
Örebro+Stockholm=sant – målet uppnått avseende samarbeten
Kartläggningen ”Örebroregionen – den bästa grannen?” visar att antal samarbeten med Stockholm
ökat från 2010 då det fanns 16 samarbeten till 25
samarbeten 2012. Det här innebär att etappmålet
är uppnått! De flesta samarbeten med Stockholmsregionen sker inom området energi/klimat/natur.
Ett exempel på samarbete är Mälardalsrådet som
är en ideell och politiskt styrd organisation som
arbetar för en internationellt konkurrenskraftig
58
2012
och hållbar storstadsregion som är attraktiv att
leva och verka i. Sammanlagt 56 kommuner och
5 landsting/regioner från Stockholm, Sörmland,
Västmanland, Uppsala och Örebro län ingår.
Prognos
Örebroregionen ska enligt etappmålet till 2015 ha
25 procent fler samarbeten med Stockholms­
regionen. 2010 fanns det 16 samarbeten och 2012
hade det ökat till 25 samarbeten. Det här innebär
att etappmålet är nått.
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
Etappmål:
• År 2015 beskrivs Örebroregionen som
viktig för Stockholmsregionens framtid i
Stockholms läns regionala utvecklingsplan
eller motsvarande.
Örebroregionen beskrivs som viktig ur
ett infrastrukturperspektiv
För att bedöma etappmålet där Örebroregionen ska
beskrivas som viktig för Stockholmsregionen får
man gå till RUFS (Regional utvecklingsplan för
Stockholmsregionen). Där ser man att Örebroregionen anses vara viktig för Stockholm främst när
det gäller infrastruktur. Bland annat lyfts det fram
att stråket Stockholm/Arlanda-Oslo är av särskild
vikt, både över Eskilstuna och över Enköping/
Västerås. Vidare beskriver man flera stråk av stor
långsiktig betydelse vad gäller godstransporter. De
stråk som går genom Örebroregionen är Bergslagsdiagonalen (Riksväg 50) och Godsstråket genom
Bergslagen (tåg).
genom kombiterminaler som klarar av att ta emot
gods både från lastbil och från tåg. Till exempel är
det inte genomförbart att alla centrallager ligger i
Stockholm med omnejd, utan det är bättre om de
kan lokaliseras ut i Östra Mellansverige. Hallsbergs kombiterminal och bangård omnämns som
ett bra exempel på lokalisering för att underlätta
för Stockholm.
Prognos
Att bedöma om Örebroregionen närmat sig målet
är svårbedömt då målet i sig kan mätas på många
olika sätt. Ur ett infrastrukturperspektiv betraktas
regionen som viktig.
RUFS beskriver också att logistiken är av stor vikt
för att Stockholmsregionen ska fungera, då främst
Region Örebro län
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
59
Fler boende i Örebroregionen
Ju fler vi är som bidrar till att utveckla vår region, desto bättre kommer det
att gå. Därför är det viktigt att bryta den stagnation i befolkningstillväxten
som ägt rum sedan 1970-talet.
60
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
Etappmål:
• År 2015 ska Örebroregionen ha ökat
sin befolkning till 285 000.
Befolkning efter kön (antal)
Indikator; Befolkningsutvecklingen i Örebroregionen (Källa: SCB/rAps)
2015 Etappmål
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
285 000
288 150
285 395
283 113
281 572
280 230
278 882
277 732
276 067
275 030
274 121
273 920
273 935
273 412
270 000
144 260
280 000
285 000
143 890
Rekordstor befolkningsökning i regionen
Befolkningen i Örebroregionen ökade under 2014
med 2 755 personer till 288 150 invånare. Motsvarande tillväxtsiffror går inte att finna i modern tid.
Siffrorna är inte unika för Örebroregionen, även
på nationell nivå och i flertalet andra regioner har
befolkningstillväxten varit rekordstor under 2014.
Folkmängden i Sverige ökade med 102 491 personer under 2014, vilket är den största ökningen
någonsin mellan två enskilda år. Med nuvarande
befolkningsökningstakt väntas Sverige att ha 10
miljoner invånare redan 2017. Under 2000-talet
har befolkningen i Örebroregionen ökat med
15 000 invånare eller motsvarande en kommun av
Hallsbergs storlek. Med nuvarande befolkningsökningstakt kommer regionen att nå 300 000
invånare år 2019.
Utrikes invandringen avgörande för
befolkningstillväxten
Liksom tidigare under 2000-talet står invandringen
för en betydande del av befolkningsökningen. 3
515 personer invandrade till Örebroregionen från
andra länder under 2014. Utan invandringen
skulle länets befolkning minskat under 2014.
Befolkningsökningen i Örebroregionen är alltså till
en betydande del effekten av oroligheter i omvärlden, för närvarande företrädesvis Syrien, Somalia,
Afghanistan och Irak.
Region Örebro län
275 000
Födelseöverskottet uppgick till 505 personer
2014, vilket är en stor ökning jämfört med 2013
(+156 personer). Här är det en kombination av fler
födda och färre döda som driver på. 2014 avled få
människor i regionen vilket hänger samman med
relativt små kullar födda 1920-1935.
14 procent av regionens befolkning är nu född
utomlands vilket motsvarar cirka 40 000 personer.
De största grupperna utlandsfödda kommer från
Finland, Irak, Somalia, Bosnien och Turkiet. Flest
andel utlandsfödda finns i Ljusnarsberg och Hällefors (16,8 procent), minst i Lekeberg (4,3 procent).
Regionen backar på inrikes flyttningar
Liksom tidigare under 2000-talet, tappar regionen befolkning avseende inrikes flyttningar. 2014
var Örebroregionens inrikes flyttnetto (-561) det
sämsta sedan 2006, vilket naturligtvis väcker
frågor kring vår regions attraktivitet. Ett delsvar
kring varför regionen tappar befolkning på inrikes
flyttningar är en betydande sekundär omflyttning
bland invandrare. Av de 8 396 invandrare (första
folkbokföringsort) som kommit till regionen 20122014 hade 1 972 personer inom samma tidsrymd
lämnat regionen. Detta innebär att knappt var fjärde invandare relativt omgående lämnat vår region
för en annan del av Sverige. Under åren 2012-2014
har i genomsnitt 657 personer lämnat regionen i
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
61
Befolkningsutvecklingens komponenter 2014 i Örebro län
Befolkning och befolkningutveckling 2014 i Örebro län
Födda
Avlidna
Födelsenetto
3323
2818
505
Inrikes Inflyttade Inrikes utflyttade Inrikes flyttnetto
7753
8314
-561
Utrikes inflyttade Utrikes utflyttade Utrikes flyttnetto
3515
758
2757
Kommun
Befolkning
Folkökning
Lekeberg
7 363
74
Laxå
5 664
84
Hallsberg
15 315
48
Degerfors
9 531
31
Hällefors
6 936
-46
Ljusnarsberg
4 913
38
Örebro
142 618
2 019
Kumla
21 016
112
Askersund
11 119
23
Karlskoga
30 054
326
Nora
10 352
-47
Lindesberg
23 269
93
Totalt
288 150
2 755
Källa: SCB
Källa: SCB
form av sekundär omflyttning bland invandrare,
vilket motsvarar ungefär Örebroregionens negativa
inrikes flyttnetto.
sin befolkning. Laxå, Degerfors, och Ljusnarsberg
som i princip haft en vikande befolkningskurva
sedan 40 år tillbaka är de tydligaste exemplen.
Utflyttningen bland invandare till övriga Sverige är
som störst i Askersund och Ljusnarsberg. Här har
fyra av tio lämnat kommunen för en annan del av
Sverige inom tre år.
Bakom trendbrotten i regionen står en ökad utrikes
invandring. Immigrationsöverskottet (invandring
minus utvandring) var särskilt stort i Ljusnarsberg
och Lindesberg, 405 respektive 630 personer.
Dessa kommuner har tillsammans med Laxå tagit
ett mycket stort ansvar avseende migration även ur
ett nationellt perspektiv. Minst invandringsöverskott hade Lekeberg (13) personer.
Örebro kommun får merparten av de
nya invånarna
Merparten av de nya invånarna i Örebroregionen
kommer liksom tidigare till Örebro kommun. Under 2014 noterades rekordtillväxt med 2 019 nya
invånare under 2014. Här samspelar en betydande
invandring och en ung befolkning, som därmed
har en stark attraktionskraft på framför allt ungdomar. Örebro kommun växer också i viss mån på
bekostnad av de övriga kommunerna i regionen.
Av Örebro kommuns totala befolkningstillväxt
utgör cirka en femtedel personer som flyttar in från
regionens övriga kommuner.
Befolkningstillväxt i tio av tolv
kommuner
Det är ovanligt att trender inom befolkningsutveckling bryts, men under de senaste åren har ett
flertal av regionens kommuner som haft en vikande befolkningsutvecklingstrend under lång tid ökat
62
Genom trendbrottet i de mindre kommunerna
visar totalt tio av regionens tolv kommuner upp
ökande befolkning. De två kommuner där befolkningen minskade under 2014 var Nora och
Hällefors, vilket hänger samman med relativt små
immigrationsöverskott.
Även i jämförelselänen har befolkningstillväxten
varit exceptionell under 2014. Liksom i Örebroregionen rapporteras rekordsiffror in från Västmanland, Jönköping och Södermanland, endast i
Värmland uppvisas en mer normal befolkningsökning. Men här bör man komma ihåg att regionen
länge haft sviktande befolkningsutveckling.
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
Prognos
Etappmålet om 285 000 invånare är uppnått.
(300 000 ”örebrolänningar” blir vi år 2019 med
nuvarande befolkningsökningstakt). Befolkningsutvecklingen bestäms av ett begränsat antal faktorer, vilket gör långsiktiga bedömningar relativt
säkra. Då befolkningstillväxten i Örebroregionen
främst drivs av invandringen är det troligen nationella beslut inom detta politikområde eller radikalt
minskad oro i världen som kan äventyra måluppfyllelsen avseende inriktningsmålet.
Region Örebro län
Befolkning och befolkningutveckling i Örebro län, samt
jämförelse län 2014
Befolkning
Folkökning
Södermanland
Län
280 666
3 097
Västmanland
261 703
2 649
Örebro
288 150
2 755
Jönköping
344 262
3 027
Värmland
274 691
876
Källa: SCB
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
63
Inriktningsmål:
• Fler som flyttar till länet än från
länet (även om vi räknar bort utrikes
invandring).
Indikator; Inrikes flyttnetto för Örebroregionen (Källa: SCB)
-9
86
-41
-137
-261
-289
-387
-492
-551
-560
-520
-561
-834
2002
2003
Alltjämt svagt inrikes flyttnetto för
Örebroregionen
Örebroregionen har historiskt haft ett negativt
inrikes flyttnetto (flyttningar till och från länet,
exklusive invandring) under hela 2000-talet med
undantag för 2003. Från år 2009 till 2011 följde
en period där Örebroregionens inrikes flyttnetto
avsevärt förbättrades. De tre senaste åren har
emellertid inrikes flyttnetto åter försämrats. Under
2014 tappade regionen 561 personer i förhållande
till övriga Sverige.
Varifrån kommer de största strömmarna av inflyttare till Örebroregionen? Statistiken visar att
inrikes inflyttningen till Örebroregionen domineras av Stockholm, Västra Götaland och Värmland.
Samma regioner föredrar ”örebrolänningarna”
när de flyttar ifrån regionen. Värt att notera är att
regionens flyttnetto mot huvudstadsregionen är
cirka minus 500 på årsbasis. Mot Västra Götaland
tappar regionen cirka 200 invånare. Vad gäller
grannlänen Värmland, Dalarna, Västmanland,
Östergötland och Sörmland har Örebroregionen
ett litet negativt flyttnetto (-100) mot Östergötland, men samtidigt ett positivt flyttnetto (100)
mot Värmland. Avseende Dalarna, Västmanland
och Sörmland flyttar ungefär lika många personer
mellan länen.
Positivt inrikes flyttnetto i fem
kommuner under 2014
De flesta kommuner vill vara kommunen som
attraherar de välutbildade, entreprenöriella paren
i 30-årsåldern som bygger villa och startar företag. Vilka kommuner är vinnare i kampen om
30-åringarna i Örebroregionen?
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Fem kommuner i Örebroregionen uppvisade under
2014 ett positivt inrikes flyttnetto, Lekeberg,
Hallsberg, Degerfors, Örebro och Karlskoga. Örebro kommun har framför allt en stark dragningskraft på ungdomar i åldersintervallet 19-23 år.
Med undantag för Örebro kommun har samtliga
kommuner i Örebroregionen ett negativt inrikes
flyttnetto för åldersintervallet 19-23 år.
Kan man därmed säga att de mindre kommunerna
är på väg att helt avfolkas av ungdomar? Nej, för
tittar man på inrikes flyttnettot för de ”lite äldre
ungdomarna” (26-35 år), visar det sig att sju av
regionens tolv kommuner har positiva tal i detta
åldersintervall. De geografiskt angränsande kommunerna kring Örebro är vinnare när det gäller
inflyttning av de attraktiva trettioåringarna, men
även Karlskoga och Degerfors har positivt inrikes
flyttnetto i ålderskategorin 26-35 år. Örebro komInrikes flyttnetto för Örebroregionens kommuner 2014 i
ålderintervallet 26-35 år
Kommun
Folkökning
Lekeberg
45
Laxå
-38
Hallsberg
49
Degerfors
4
Hällefors
-42
Ljusnarsberg
-86
Örebro
-230
Kumla
39
Askersund
-27
Karlskoga
56
Nora
Lindesberg
28
-166
Källa: SCB
64
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
mun är kommunen med det mest negativa inrikes
flyttnettot i åldersspannet 26-35 år, vilket troligtvis
hänger samman med en överhettad bostadsmarknad.
Åter till det totala inrikes flyttnettot. Anmärknings­
värt här är att Degerfors för andra året i rad har
ett positivt inrikes flyttnetto. Detta har inte skett
sedan 1990-talet. Uppseendeväckande är även siffrorna för Lindesbergs kommun. Kommunen hade
2014 det i särklass mest negativa inrikes flyttnettot (-547) i regionen men kunde tack vare ett stort
immigrationsöverskott (630 personer) ändå öka sin
totala folkmängd. Även Ljusnarsberg har ett stort
negativt inrikes flyttnetto (-324), men samtidigt ett
stort immigrationsöverskott (405). Statistiken indikerar att Lindesberg och Ljusnarsberg har svårt att
behålla de nyanlända invånarna. Som tidigare konstaterats i denna rapport har fyra av tio nyanlända
invandrare lämnat Ljusnarsberg inom tre år.
Utöver Örebro kommun är det endast Kumla
som över den senaste tioårsperioden uppvisat ett
någorlunda stabilt positivt inrikes flyttnetto. Två
av regionens kommuner (Laxå och Hällefors) har
under samtliga år under 2000-talet haft ett negativt inrikes flyttnetto.
Inrikes inflyttningen till Örebroregionen domineras av Stockholm och Göteborg samt de omkringliggande länen. Under 2014 var den mest typiska
inrikes inflyttaren till Örebroregionen en 21-årig
kvinna från Stockholm som bosätter sig i Örebro
för att studera. Den vanligaste manliga inflyttaren
är en 23-åring från Stockholm.
Stockholmsdominans bland inflyttarna
till Örebroregionen
Inrikes inflyttningen i fyra av de tolv kommuner
domineras av stockholmare. I merparten av övriga
kommuner domineras inrikes inflyttningen av
angränsande kommuner i andra län, i Askersunds
fall till exempel Motala. I de mindre kommunerna
får även små tal stort genomslag. I fallet Lekeberg
handlar det troligen om att en familj flyttat in från
Forshaga i Värmland.
Örebroregionen i mittskiktet i
förhållande till jämförbara län
I relation till jämförelselänen kommer Örebroregionen ut i mittskiktet. Södermanland och
Region Örebro län
Va nl i ga s te i nri kes i nfl ytta re efter kommun 2014,
(kommuner i nom Örebro l ä n unda nta gna )
Lekeberg:
Fors ha ga
La xå :
Göteborg
Ha l l s berg:
Stockhol m
Degerfors :
Kri s ti neha mn
Hä l l efors :
Fi l i ps ta d
Ljus na rs berg:
Ludvi ka
Örebro:
Stockhol m
Kuml a :
Li nköpi ng
As kers und:
Mota l a
Ka rl s koga :
Kri s ti neha mn
Nora :
Stockhol m
Li ndes berg:
Stockhol m
Kä l l a : SCB/rAps
Västmanland har bättre inrikes flyttnetto än Örebroregionen. Däremot har Örebroregionen avsevärt
bättre flyttnetto än Värmland och Jönköping.
Förmodligen beror Västmanlands och Södermanlands starkare inrikes flyttnetto på närheten till
Stockholm. Stockholm är viktigt även för inflyttningen till Örebroregionen. I inte mindre än fyra
av regionens tolv kommuner är stockholmare den
vanligaste inflyttaren.
Prognos
Inriktningsmålet om att fler flyttar till än från
länet, är långsiktigt. Det är svårt att förutsäga om
och när målet kan uppfyllas.
Inrikes flyttnetto 2014 i Örebroregionen samt jämförelse
län
Län
Södermanland
Inrikes flyttnetto
103
Västmanland
-33
Örebro
-561
Jönköping
-781
Värmland
-1333
Källa: SCB
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
65
Inrikes flyttnetto efter kommun 2000-2014
2000
Lekeberg
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
33
18
-9
-25
18
-20
-13
-13
-38
-13
-11
30
58
-21
37
Laxå
-340
-250
-270
-163
-146
-134
-66
-84
-30
-70
-52
-42
-119
-90
-153
Hallsberg
-87
-26
-8
-27
-185
-111
-115
-77
-62
-65
-27
-76
-27
-27
14
Degerfors
-148
-54
-98
-119
-75
-12
-49
-93
-64
-98
-33
-49
-59
23
45
Hällefors
-28
-123
-91
-39
-17
-69
-115
-84
-152
-39
-119
-87
-163
-59
-95
Ljusnarsberg
-72
-80
1
-25
4
-34
-160
-88
-71
-81
-151
-73
-100
-117
-324
538
Örebro
379
306
369
293
303
175
292
410
492
464
276
667
427
374
Kumla
-5
-83
114
141
56
15
112
98
177
-34
99
-17
104
25
-53
Askersund
-62
-4
45
105
-42
-21
40
-42
27
-45
-15
-90
-143
12
-184
Karlskoga
-132
-309
-151
-46
-129
-165
-309
-310
-153
-160
-87
-46
-5
-22
209
Nora
75
-29
45
39
8
-49
-38
-96
-87
-59
101
-30
-84
43
-48
Lindesberg
-74
-40
44
-48
-182
-135
-413
-172
-176
-292
-242
-228
-409
-430
-547
Källa: SCB
66
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
Inriktningsmål:
• Inflyttningen ökar i alla länets
kommuner.
Indikator; Antal kommuner med ökande inflyttning i
Örebroregionen (Källa: SCB)
12
10
9
9
2010
2011
8
10
11
12
12
2014
Inriktningsmål
6
4
2
0
Ökande inflyttning i samtliga kommuner
Året innan utvecklingsstrategin antogs (2009)
hade endast två kommuner i regionen en ökande
inflyttning. Därefter har inflyttningen skjutit fart
rejält i Örebroregionen. 2014 var inflyttningen
till Örebroregionen den största under 2000-talet.
Samtliga kommuner hade en ökad inflyttning
under 2014 jämfört med 2009.
Markant inflyttningsökning i Lindesberg
De kommuner som ökat inflyttning mest i absoluta
tal är Örebro och Lindesberg. Bakom utvecklingen
i Örebro ligger framför allt ett förbättrat inrikes
flyttnetto, men också en ökande utrikes invandring.
I Lindesbergs kommun är utrikes invandringen
den klart främsta drivkraften bakom inflyttningsökningen.
Invandring fortsatt på rekordnivåer
Inflyttningsökningen som skett under 2000-talet i
Örebroregionen har främst varit driven av ökande
utrikes invandring. Under åren 2009-2011 ökade
även inflyttningen från övriga Sverige till Örebroregionen. 2012-2014 har inneburit ett trendbrott,
med en minskande inflyttning från övriga Sverige.
Detta kompenseras dock mer än väl av en ökad
utrikes invandring. 2014 var utrikesinvandringen
(3 515 personer) till regionen den största någonsin.
Mer än 85 procent av befolkningsökningen 2014
i Örebroregionen kan härledas till utrikesinvandringen. Resterande utgörs av ett födelseöverskott
(505). Invandringen till regionen går främst att
härleda till oroligheter i omvärlden (företrädesvis
Syrien, Somalia, Irak och Afghanistan) som skapar
en ökad flyktinginvandring till regionen.
Region Örebro län
2012
2013
Begynnande bostadsbrist i regionen
Örebro universitets expansion är givetvis också en
bakomliggande faktor till befolkningstillväxten.
Inflyttningstrycket till Örebro kommun har varit
hårt under en lång tid varför kommunen nu upplever en alltmer accentuerad bostadsbrist. Detta
försvårar rekryteringar för kommunens arbetsgivare. Under senaste året har även signaler kommit
om en begynnande bostadsbrist även i de mindre
kommunerna.
Ett dilemma för vissa av regionens kommuner är att
man har lediga bostäder men inte inom det boendesegment som potentiella inflyttare efterfrågar.
Prognos
Samtliga kommuner har en ökande inflyttning
jämfört med basåret 2009. Målet är att alla kommuner ska ha en ökande inflyttning. Troligtvis är
en fortsatt stor utrikes invandring nödvändig för
att målet ska uppnås.
Några hinder för måluppfyllelse kan identifieras. Det gäller främst bostäder av olika slag i de
orter som har en ökande befolkning men gäller
även i viss mån övriga orter. I Örebro och Kumla
handlar det om att undvika direkt brist på bostäder. I övriga orter, även i kommuner som uppvisar
befolkningsminskning, handlar det om att öka
rörligheten på orten för att de som vill bo där ska
hitta attraktiva bostäder. Det kan åstadkommas
med hjälp av nyproduktion av attraktiva bostäder
eller av bostäder inriktade mot vissa målgrupper
(familjer med flera barn, äldre som önskar kvar­
boende på orten).
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
67
Inflyttning (inrikes- och utrikes) till Örebroregionen, efter kommun 2000-2014
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Lekeberg
406
406
409
402
415
363
421
427
414
364
381
429
417
338
466
Laxå
496
356
402
296
312
212
250
212
209
207
221
248
277
441
544
Hallsberg
746
778
859
860
789
804
906
856
809
796
841
899
918
868
943
Degerfors
309
369
423
338
415
478
434
430
430
413
428
447
499
496
570
Hällefors
307
284
303
283
356
372
376
381
344
360
330
379
360
448
476
Ljusnarsberg
211
202
231
225
241
288
372
351
328
348
323
327
372
508
680
Örebro
6420
6263
6238
6179
6188
6300
6995
6924
7140
6953
7031
7202
7418
7403
7872
Kumla
1010
906
1088
1105
1189
1033
1211
1143
1337
1083
1270
1156
1210
1156
1198
Askersund
485
529
541
600
499
497
558
491
502
452
520
493
485
611
775
Karlskoga
1058
923
1094
1084
1097
1127
1447
1283
1210
1184
1110
1185
1352
1381
1532
Nora
619
515
527
534
537
527
516
493
510
469
572
551
467
511
496
Lindesberg
814
858
912
959
956
980
1215
1094
1215
1162
1185
1271
1242
1658
1730
Basår
Källa: SCB
Kuriosa om befolkningen i Örebro­
regionen
Avslutningsvis lite kuriosa om befolkningen i
Örebroregionen:
Medelålder:
Högst: 47 år (Ljusnarberg)
Lägst: 40 år (Örebro)
Hur länge varar ditt äktenskap?
Längst: 33 år (Laxå)
Kortast: 22 år (Örebro)
Befolkningstäthet
Högst: 102 personer/kvadratkilometer (Örebro)
Lägst: 6 personer/kvadratkilometer (Hällefors)
Inkomst
Högst: 277 000 kr (Karlskoga)
Lägst: 236 000 kr (Ljusnarsberg)
68
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
Aktiv regionförstoring
Den regionförstoring som nu pågår är följden av en ökad arbetspendling.
Vi kan också se en ökad förtätning genom att fler människor flyttar till
regionen. Arbetspendlingen har ökat såväl i omfattning som i reseavstånd.
Detta gäller pendling i alla riktningar. Rörligheten ökar både till och från
såväl mindre orter som större städer. Regioner har därför helt andra förutsättningar för att vara attraktiva för boende och företag. Detta ställer
många regioner inför en förändrad situation.
Tätbefolkade regioner med ett väl blandat näringsliv har i de flesta fall
visat sig ha betydande fördelar framför mindre regioner när det gäller att
skapa en hållbar tillväxt. Hela regionen tjänar på regionförstoring genom
att det blir möjligt att byta arbete utan att flytta. Detta stärker förutsättningarna för människor att stanna kvar på hemorten och för företag att
växa och utvecklas. Kollektivtrafiken är synnerligen viktig för såväl fritidsresor som arbetsresor. Möjligheten att arbetspendla med kollektivtrafik
är en nyckelfaktor, för att vi ska kunna skapa en större gemensam arbetsmarknadsregion. Därför är vi inställda på att göra en betydande satsning
inom detta område.
Region Örebro län
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
69
Etappmål:
• År 2015 sker 25 procent av arbets­
pendlingsresorna med kollektivtrafiken.
Indikator; Andel (%) arbetspendling med kollektivtrafik
(Källa: Kollektivtrafikbarometern)
30,00%
25,00%
25%
20,00%
15,00%
10,00%
12,20%
13,00%
13,00%
2012
2013
2014
5,00%
0,00%
Liten arbetspendling med kollektivtrafik
i Örebroregionen
Arbetskraftens rörlighet ökar över tid. I början av
1950-talet motsvarade det sammantagna dagliga
resandet cirka 10 km/dag. Motsvarande värde i dag
uppskattas till cirka 50 km/dag och invånare.
Kollektivtrafikens marknadsandel av arbetspendlingen i Örebroregionen i förhållande till
biltrafiken uppgår för närvarande till 13 procent.
Bryter man ned kollektivtrafiken på tåg respektive
buss visar statistiken att regionen fått betydande
reseökningar med tåg som är det primära regionförstorande transportmedlet. Busstrafiken som
blivit avsevärt bättre klimatmässigt har inte haft
samma utveckling. Expressbusstrafiken som startats bland annat på sträckorna Hällefors-Örebro
samt Nora-Örebro kan förhoppningsvis innebära
att kollektivtrafiken med buss tar större marknadsandelar på sikt.
Etappmål 2015
satt hållbar regionförstoring behöver fler pendlare
åka snabb kollektivtrafik. I grunden har Örebroregionen goda möjligheter då regionen till ytan är
relativt liten och med huvudorten Örebro geografiskt mitt i regionen.
Hög andel kollektivtrafikpendlare i
Stockholm minst på Gotland
På nationell nivå har Stockholms län den klart
högsta andelen som pendlar till jobb med kollektivtrafik (51 procent). Lägst andel finns på Gotland
(7 procent).
Prognos
Etappmålet om 25 procents marknadsandel kommer
troligen inte att uppnås. Målet har satts högt. Målet
om 25 procent är satt i förhållande till bilen då, målet
inte eftersträvar att människor ska börja buss- och
tågpendla istället för att gå och cykla.
Det stora problemet är fortsatt att allt för många
pendlare reser med bil. För att få till stånd en fort-
70
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
Etappmål:
• År 2015 finns ett linjesystem med
stomnät i de mest trafikerade stråken.
Indikator: Vanligaste restid samt snabbaste
restid med kollektivtrafik (snabbaste
färdmedel) mellan kommunhuvudorter och
Örebro Centralstation 2015
Vanligaste
restid
Förändring
2009
Snabbaste
restid
Färdsätt
Kumla
12 min
(-1min)
11 min
Tåg
Hallsberg
18 min
(-2 min)
18 min
Tåg
Nora
39 min
(-1 min)
34 min
Buss
Lindesberg
40 min
(10 min)
30 min
Tåg
Laxå
42 min
(2 min)
33 min
Tåg
Fjugesta
47 min
(2 min)
35 min
Buss
Karlskoga
50 min
(0 min)
40 min
Buss
Askersund
50 min
(-5 min)
50 min
Buss
Kopparberg
60 min
(0 min)
56 min
Tåg
Ort
Grön våg för bussar i Örebro
Hällefors
70 min
(-20 min)
70 min
Buss
De närmsta åren kommer inga större infraDegerfors
80 min
(5 min)
53 min
Tåg
strukturprojekt att färdigställas i ÖrebroreKälla: www.resrobot.se
gionen. Kommande restidsvinster handlar
*Restiderna är uppmätta måndag den 20 april 2015
därför i första hand om utveckling av tidtaoch avser vanligaste restiden mellan respektive
bellsplanering och förbättringar i tätorternas kommuns centralort och Örebro centralstation.
infrastruktur (i första hand inom Örebro) för
att förbättra bussarnas framkomlighet. En satsning
görs i Örebro kommun med trafikljus som ger
Kritisk gräns för pendling 45-60 minuter
”grönt ljus” för bussar, projekt Bussprio.
Forskning visar att en kritisk gräns för pendling
är cirka 45-60 minuter enkel resväg. I dagsläget
Restiderna med kollektivtrafik mellan Örebro
är det sex kommunhuvudorter (Hällefors, Degeroch länets övriga kommunhuvudorter har förfors, Kopparberg, Karlskoga och Askersund) där
bättrats de senaste åren. Under de senaste åren
restiden överstiger 45 minuter till Örebro. Tidtahar expressbusstrafik inrättats mellan Hällefors
bellsuppgifterna (som avser åktiden) åskådliggör
och Örebro samt mellan Nora och Örebro. Dessa
vidare tågtrafikens överlägsenhet i tid framför
satsningar har skapat markant snabbare restider.
busstrafiken. Laxå och Askersund har exempelvis
På sträckan Hällefors-Örebro är tidsvinsten cirka
ungefär samma avstånd i kilometer till Örebro,
20 minuter och mellan Nora-Örebro cirka 5 min.
men tidsmässigt ligger Laxå 8 minuter närmare.
Under 2015 kommer även en satsning att göras på
utvecklad expressbusstrafik Askersund-Örebro.
Prognos
Det finns också en expressbusslinje mellan Örebro
Målet om ett regionalt stomnät uppnås under 2015
och Karlskoga, som kommer att få kraftigt ökad
enligt bedömning av målområdesansvarig. Stom­
turtäthet från augusti 2016. Även om restiden blir
trafiken körs med tåg där så är möjligt och expressden samma, så innebär den högre turtätheten att
buss där tågförbindelser saknas. Stomtrafiken inom
den dolda väntetiden minskar, det vill säga det är
länet knyter i huvudsak samman Örebro med
större chans att bussar går när resenären vill att
övriga kommunhuvudorter. Viktiga målpunkter
den ska gå.
för stomtrafiken utanför länet är i huvudsak StockDet har även blivit stora förbättringar i regionen
de senaste åren avseende turtätheten på regional­
tågen på sträckan Örebro(Frövi-Lindesberg-StoråKopparberg-Ställdalen)-Borlänge. Detta har i
sin tur lett till betydande reseökningar i stråket
Kopparberg-Örebro. Den absolut största ökningen
ligger på delsträckan Lindesberg-Örebro.
Region Örebro län
holm, Västerås, Eskilstuna, Arboga, Kristinehamn,
Karlstad och Ludvika. Övergripande mål för
trafikförsörjningsprogrammet är aktiv regionförstoring och ett hållbart transportsystem.
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
71
Etappmål:
• År 2020 drivs all kollektivtrafik med
förnyelsebara drivmedel.
Indikator; Andelen fordonskilometer kollektivtrafik (buss) som
drivs med förnyelsebara drivmedel (Källa: Länstrafiken Mälardalen AB)
100%
47%
2012
Fortsatt ökning av förnyelsebara drivmedel i kollektivtrafiken
2014 kördes cirka 50 procent av kollektivtrafiken
med buss i Örebroregionen med förnyelsebara
drivmedel (fordonskilometer). Det är en ökning
med 15 procentenheter sedan 2011. Framför allt är
det så kallad biodiesel som vunnit marknadsandelar. Samtliga stadsbussar i Örebro kommun körs
till exempelvis i dag med biogas under merparten
av året.
All regional busstrafik i regionen är offentligt
upphandlad och de krav som Länstrafiken ställer
vid upphandlingen avgör vilket drivmedel operatören kommer att använda. Ställs inga krav kan man
72
51%
50%
2013
2014
Etappmål 2020
förvänta sig att operatören väljer det billigaste
drivmedlet vilket i dagsläget är diesel. De operatörer som idag använder förnyelsebara drivmedel gör
alltså detta för att krav om detta ställts i upphandlingen.
Prognos
Fram till 2020 kommer samtliga avtal med nuvarande operatörer att löpa ut. Då etappmålet att all
kollektivtrafik ska drivas med förnyelsebara drivmedel är ställt till 2020 finns möjlighet att ställa
högre krav vid nästa upphandling. Bedömningen i
nuläget är att målet med marginal kommer att nås
till år 2020.
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
Goda kommunikationer
med omvärlden
En förutsättning för att vi ska frodas är att det finns bra möjligheter till
kontakter med vår omvärld. Det gäller såväl våra grannregioner som
nationellt och internationellt.
Region Örebro län
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
73
Inriktningsmål:
• Kollektivtrafiken längs stråken till och
från Stockholm, Göteborg och Oslo har
hög turtäthet och är smidig att utnyttja.
Indikator; Antal tåg- och bussavgångar från Örebro stad till Stockholm,
Göteborg och Oslo Källa: www.resrobot.se
2015
42
2014
16
37
2013
12
35
2012
2009
10
På sträckan Örebro-Göteborg har antalet avgångar
med konkurrenskraftiga restider också ökat under
2015 till 16 att jämföra med 12 under 2014.
Ny förbindelse till Oslo
På sträckan Örebro-Oslo har förbindelserna successivt försämrats under de senaste åren. Försämringen är huvudsakligen kopplad till indragen
tågtrafik på sträckan Stockholm-Oslo.
Från augusti 2015 utökar dock SJ förbindelserna
Stockholm-Oslo från två till tre turer och kortar
restiden från sex till fyra och en halv timme. Endast en av dessa tre turer stannar dock i Hallsberg
och det är turen mitt på dagen. De övriga turerna
kräver byte i Katrineholm eller Karlstad.
Vad gäller förbindelser till Oslo för att åstadkomma snabbtåg har strategin förändrats. Fokus kommer i framtiden att läggas på regional nivå istället
för engagemang i olika intressegrupper.
Ny aktör på Stockholm-Göteborg utan
stopp i regionen
Under våren 2015 har en ny aktör (MTR Express)
startat tågtrafik mellan Stockholm och Göteborg
74
12
18
20
30
Stockholm
Fler avgångar till Stockholm
Antalet avgångar till Stockholm från Örebro
central med en restid under tre timmar har under
2015 ökat till 42 avgångar att jämföra med 37
under 2014. Bakom ökningen ligger huvudsakligen fler direkttåg från Örebro till Stockholm på
Svealandsbanan (via Eskilstuna).
9
18
33
0
8
15
38
4
40
Göteborg
17
50
60
70
Oslo
på Västra Stambanan. MTR Express gör dock
inget stopp i Örebroregionen. Initialt fanns planer
på ett tågstopp i Hallsberg.
Prognos
Utvecklingen de senaste åren har knutit Örebro
och Örebroregionen närmare Stockholm. Ytterligare turer, ökad kapacitet på spåren och kortare
restider kommer också till stånd när Citybanan
står klar år 2017. I stråket västerut mot Oslo
har regionens förbindelser försämrats genom att
trafiken från Oslo till Karlstad lagts om. Norge
prioriterar pendeltåg mellan Oslo och Kongsvinger och antalet förbindelser till Karlstad och
vidare mot Örebro och Stockholm har dragits ner
radikalt. Avseende framtida snabbtågtrafik i stråket
Oslo-Stockholm har dock positionerna flyttats
fram på flera sätt. Norge har genomfört en utredning om framtida höghastighetståg med inriktning
på att en tågresa Oslo-Stockholm ska kunna kortas
ned till under tre timmar. Fler gränsöverskridande
utredningar är på gång för att ge underlag för
hur en framtida en järnvägssträckning bäst kan
genomföras. Inom regionen genomförs en studie
av vilka reservat som behöver säkras för Nobelbanan som viktig del i stråket Oslo-Stockholm och
länk mellan Värmland-Örebro och Mälardalen.
Utredningen är viktig för arbetet med kommunala
översiktplaner i de berörda kommunerna.
Till Stockholm kan inriktningsmålet om en högre
turtäthet redan sägas vara uppnått, medan det är
oklart när förbättringar till Oslo kommer tillstånd.
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
80
Indikator; Genomsnittlig restid 2012-2015 för kollektivtrafik (buss och tåg) från
Örebro stad till Stockholm, Göteborg och Oslo
Restid 2013
Restid 2014
Restid 2015
134 min
134 min
132 min
135 min
Göteborg
184 min
179 min
170 min
173 min
Oslo
310 min
320 min
315 min
310 min
Källa: www.resrobot.se
Inriktningsmål
re
st
id
Restid 2012
Stockholm
ta
re
Destination
Ko
r
Inriktningsmål:
• Kollektivtrafiken längs stråken till och
från Stockholm, Göteborg och Oslo har hög
turtäthet och är smidig att utnyttja.
Indikator: kortare restid
Restidsförbättringar mot Göteborg
och Oslo
Den genomsnittliga restiden från Örebro till
Stockholm har legat stabil över de senaste åren. För
närvarande uppgår restiden till 135 minuter, vilket
mosvarar 2 timmar och 15 minuter. Restiderna
mot Göteborg och Oslo har utvecklas något bättre
än mot Stockholm. För att ta sig till Göteborg
krävs i genomsnitt 173 minuters restid. Restiden
till Oslo är numera i genomsnitt 310 minuter.
Tåg på 94 minuter till Stockholm
Den snabbaste restiden från Örebro till Stockholm
i dagsläget är 94 minuter (06.01-07.35) med regionaltåg över Eskilstuna. Den absoluta merparten
av restiderna till Stockholm ligger dock runt två
timmar. Här kan också noteras att den populäraste
avgången från Örebro till Stockholm är 06.32.
Bättre restider på sikt mot Stockholm
Förbättringar av restiderna är på gång mellan Örebro och Stockholm. Tåg i Mälardalen som kör hela
vägen mellan Stockholm och Göteborg bedömer
att det går att minska restiden mellan Örebro och
Stockholm med drygt tio minuter.
Prognos
Genom Tåg i Mälardalens planerade förbättringar
av restiden mellan Örebro och Stockholm finns
god chans till måluppfyllelse på denna sträcka. På
sträckan Örebro till Göteborg har förbättringar
redan åstadkommits. Mot bakgrund av detta är
chanserna stora att inriktningsmålet kommer att
uppnås.
Den absolut snabbaste anslutningen mot Göteborg
tar idag 142 minuter (16.08-18.30), medan den
snabbaste restiden till Oslo med kollektivtrafik är
277 minuter (09.07-13.44).
Region Örebro län
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
75
Etappmål:
• År 2015 är utrikestrafiken på Örebro
flygplats dubbelt så stor som 2009.
Indikator; Antal passagerare, utrikes reguljärtrafik (Källa: Örebro
Airport)
18000
16000
16500
14000
12000
11857
10000
8000
6000
12780
10191
8224
4000
2000
0
0
2009
Fortfarande inget reguljärt utrikesflyg
från Örebro
Sedan NextJet beslöt att lägga ned Köpenhamnslinjen (Kastrup) från Örebro Airport 2013 har
regionen stått utan reguljär utrikestrafik.
Under 2014 uppgick det totala antalet passagerare
vid Örebro Airport till 96 309, vilket är en minskning jämfört med 2013 (101 682 passagerare).
Charter­flyget har en mycket positiv utveckling och
idag erbjuder Örebro Airport cirka 10 charterdestinationer. Avseende flygfrakt tillhör Örebro Airport
de större flygplatserna i landet. Logistikjättarna
TNT och DHL har fraktlinjer som utgår från
Örebro och från och med 2013 flyger även Posten
försändelser till/från postterminalen i Hallsberg.
Totalt fraktades 8 865 ton gods till/från Örebro
Airport under 2014.
Arbete för att hitta ny operatör
Örebro Airport arbetar tillsammans med Handelskammaren för att hitta en ny operatör för reguljär
76
2010
2011
2012
2013
Etappmål
2015
utrikestrafik.
En utredning ledd av Handelskammaren Mälardalen
som kartlagt näringslivets behov av reguljär utrikestrafik visar på att näringslivet främst efterfrågar
direktflyg till Köpenhamn men även att det finns
en stor efterfrågan på linjer till Tyskland, primärt
Frankfurt.
En utblick mot närliggande regionala flygplatser visar
att Karlstad Airport har reguljärtrafik på Frankfurt
sedan en tid tillbaka och att Västerås Airport bland
annat flyger på Stansted, London. I Östergötland
har Norrköping en direktlinje sex dagar i veckan till
Helsingfors, som i sin tur erbjuder cirka 100 destinationer.
Prognos
Etappmålet kommer inte att uppnås. Även om en
ny operatör skulle komma på plats under 2015 är
det osannolikt att man på så kort tid skulle nå upp
till målet om fördubblad reguljär utrikestrafik från
Örebro Airport jämfört med 2009. (Fördubbling
motsvara ca 16 500 passagerare).
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
Prognos måluppfyllelse 2015;
Den öppna regionen
Ja
2
Oklart
4
Nej
1
Prognos
Utvecklingsområdet Den öppna regionen som huvudsakligen fokuserar på
befolkningen och kommunikationer påvisar överlag en positiv utveckling.
Fyra av etappmålen ser ut att nås, medan två ser ut att inte nås (kollektivtrafikens andel av arbetspendling och utrikes reguljär flygtrafik från
Örebro Airport). Befolkningsökningen har fortsatt att vara exceptionellt
stor under 2014 och 10 av 12 kommuner i regionen växte befolkningsmässigt. Utrikes invandringen får allt större betydelse för befolkningstillväxten
eftersom regionen har ett negativt inrikes flyttnetto (flyttningar mellan
Örebroregionen och övriga Sverige).
Om man riktar blicken mot kommunikationerna inom regionen och med
omvärlden kan konstateras att restiden med kollektivtrafik i regionen har
förbättrats genom infrastrukturinvesteringar och smartare tidtabellsplanering. Kollektivtrafiken har också blivit miljövänligare, bland annat genom
att nya mer miljövänliga bränslen vinner terräng.
Vad gäller kommunikationer med omvärlden har utvecklingen framför allt
varit god avseende kommunikationerna med Stockholm över de senaste
åren. Att det inte kommit på plats en ny operatör för (reguljär utrikes­
trafik) från Örebro till Köpenhamn är dock ett stort bakslag för regionen.
Region Örebro län
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
77
78
Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21
Region Örebro län
Postadress Region Örebro län, Box 1613, 701 16 Örebro E-post [email protected]
Besöksadress Eklundavägen 2, Örebro Tel 019-602 70 00 Fax 019-611 81 32,
www.regionorebrolan.se