Slutrapport - Hela Sverige ska leva
Slutrapport Norrbottens landsbygd siktar mot 2020 Sida 1 av 21 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Inledning och bakgrund 5 Syfte 5 Mål 6 Måluppfyllelse 6 Målgrupp 7 Horisontella mål – jämställdhet, miljö, integration/mångfald 8 Organisation och styrning 8 Arbetssätt 9 Axplock av genomförda aktiviteter 9 Referensparter 11 Nätverksträffar 12 Lokala utvecklingsgrupper 12 Lokala utvecklingsplaner 13 Kommunbygderådens roll 13 Kommunernas roll 14 Genomförda konferenser 15 Kommersiell service 16 Lanthandel 16 Drivmedel 17 Allmänt om service 17 Servicepunkter 18 E-plattformar 19 Projektets resultat och erfarenheter 20 Resultatspridning 20 Avvikelser 21 Bilder på försättsblad: Lanthandeln i Kitkiöjärvi, macken i Karesuando, lanthandeln i Abborrträsk och servicepunkten i Gunnarsbyn Projekt namn: Norrbottens landsbygd siktar mot 2020 Diarienummer: 303-11575-13 - Regionalt projekt, Id 178971 11592-13 - Innovativa servicelösningar, Id 00178978 (slutdatum 31 jan 2015) Redovisningsperiod: 1 december 2013 t.o.m. 31 mars 2015 Projektägare: Hela Sverige ska leva Norrbotten Sida 2 av 21 Förord Projektet ”Norrbottens landsbygd siktar mot 2020” har bedrivits under tiden 1 december 2013 fram till och med mars 2015. Länet står inför många utmaningar nu och i framtiden. Vi behöver bli fler människor i Norrbotten, därför behöver vi vidareutveckla arbetssätten och formerna för att öka inflyttningen till länet vilket är avgörande för att klara den lokala servicen och stärka det lokala näringslivet långsiktigt. Mångfald och inkluderande av alla människor är en nyckelfaktor som utvecklar länets tillväxt, attraktion och välfärd på lång sikt. Lokalsamhällets resurser och möjligheter behöver tas till vara och lyftas fram på ett ännu bättre sätt vilket är en annan nyckelfaktor som vi som organisation gärna lyfter fram. Utmaningarna är också stora när det gäller offentlig och kommersiell service, infrastruktur, entreprenörskap och kommunikationer. Till exempel tillgänglig lokaltrafik, bredband och transporter för invånarna i hela Norrbotten är en av de stora utmaningarna. En annan utmaning är att attrahera våra ungdomar så att de ser möjligheten att vilja bosätta sig i vårt län när det är dags att bilda familj. Även den växande besöksnäringen ställer krav på service i olika former. I lokalsamhället (människor, föreningar och företag) finns viktigt entreprenörskap och engagemang och vilja till utveckling. I samverkande processer mellan ideell, privat och offentlig sektor kan Hela Sverige ska leva Norrbotten ta ansvar, företräda, lyfta fram, samordna och inspirera de lokala utvecklingsgrupperna/byarna i det framåtsyftande arbetet som finns och ska vidareutvecklas för regionens tillväxt. Ingen referensgrupp i formell mening har rekryterats. Istället har aktuella referensparter besökts för att stämma av strömningar och diskutera lokal utveckling utifrån projektets syfte och mål. Hela Sverige ska leva Norrbotten och projektledningen vill särskilt tacka Länsstyrelsens landsbygds- och regionala enhet som via projektmedel gett oss möjlighet att verka ute i länet. Vi vill också rikta ett särskilt tack till alla personer som vi mött i era olika roller och som på ett engagerat och mycket fint sätt tagit emot oss i våra samtal, möten och arrangemang. Boden i maj 2015 Åse Blombäck Bertil Degerlund Sida 3 av 21 Sammanfattning Den kraftiga urbanisering som sker i Sverige har drabbat Norrbotten hårt de senaste decennierna och de flesta kommuner har tappat befolkning. Vi ser bl.a. att servicen som försämrats, har betydelse för att människor inte längre bor kvar på landsbygden och i de mindre kommunerna. Att med innovativt tänk hitta möjligheter för att återskapa och behålla service i olika former, som en del av länets landsbygdsutveckling mot 2020, har varit en viktig dialogpunkt för projektet. Vår erfarenhet är att processerna tar tid, och kanske är det också en förutsättning, när nya strukturer ska skapas och gamla attityder ska förändras. Servicefrågan är mångfacetterad. Faktum är att bra service i lokala samhällen underlättar för boende, besökare och yrkesverksamma att bo, leva och verka i. Service är också mycket viktigt för det lokala näringslivets utveckling. Servicen är också en viktig del av den lokala infrastrukturen och en nödvändig förutsättning för en orts utveckling. Service är viktig för kvinnor och kvinnligt entreprenörskap på landsbygden. Service på en ort är viktig för barn och ungdomar som växer upp där. Servicestrukturer i lokalsamhället måste kontinuerligt underhållas, utvecklas och förnyas. Serviceutbudet är inte statiskt utan måste kontinuerligt anpassas efter nya förutsättningar. Den snabba förändringstakten i samhällsutvecklingen kräver en innovativ syn på service. Klart är att helhetssyn och samverkan i praktiken mellan olika aktörer och serviceslag är nyckeln till landsbygdens möjligheter att få en likvärdig service och en starkare attraktionskraft. En stor del av befolkningen i Norrbotten vill bo på landsbygden. Människorna som bor och verkar lokalt känner bäst till förutsättningarna och behoven som finns hos befolkningen, företagen och föreningslivet. Kreativiteten är stor och det finns många idéer om hur landsbygden bör utvecklas på bästa sätt. Ett hinder som man känner bland de lokala utvecklingsgrupperna och även hos kommunala företrädare, är att det är svårt att hitta en bra dialog och samverkan kring kommunens gemensamma utveckling. Stöd till de lokala utvecklingsgrupperna behövs för att i det långsiktiga arbetet hitta nya vägar i samarbetet mellan lokalsamhället och kommunerna. Lokalsamhället och de lokala initiativtagarna behöver också stöd i projektskapets olika delar. De lokala utvecklingsplanerna borde få en starkare ställning i den kommunala planeringen, vilket skulle utveckla länkarna mellan samhällets nivåer. Genom projektet har vi kunnat skapa forum för utvecklingsdialoger i samhällsstrukturerna både lokalt, kommunalt och regionalt. Goda exempel har inspirerat och flera processer har startat. Det är viktigt att dialogerna får starta förutsättningslöst från början utan förutbestämda lösningar och att dialogen handlar om vad olika parter kan bidra med utifrån de förutsättningar som finns. De lokala och regionala processerna som pågår i länet har vi kunnat koppla till olika nationella aktiviteter under projekttiden. Sida 4 av 21 Inledning och bakgrund Norrbotten består till stor del av lands- och glesbygdsområden vilket innebär att en avsevärd del av den tillväxt och utveckling som sker i länet äger rum i dessa områden. För att vi tillsammans ska kunna skapa mervärden och en hållbar utveckling i hela länet är samspelet mellan landsbygd och tätort en mycket viktig faktor för gemensam framgång. Allt fler äldre i befolkningen ställer krav på en väl fungerande välfärd med god tillgång på samhällsservice, vilket i sin tur ställer höga krav på innovativa lösningar i glesa områden där närheten till service är sämre. Hela Sverige ska leva Norrbotten som är en modern folkrörelse, har haft som utgångspunkt att utöka sitt ansvar och bli en kompletterande aktör för landsbygdsutvecklingen i länet. Den lokala utvecklingen ska ta sin utgångspunkt inför den regionala utvecklingsstrategin (RUS), vilket ska göra Norrbottens län till en nationell förebild med en levande och växande lands- och glesbygd. Norrbottens lands- och glesbygd ska bidra till att stärka den gemensamma utvecklingsandan som långsiktigt ska stimulera till nya innovativa och hållbara servicelösningar. Den andan ska stärkas långsiktigt så att förutsättningar till kreativa processer kring offentlig och kommersiell service utvecklas, vilket bidrar till miljösmarta transporter, entreprenörskap, lokal tillväxt, välfärd och attraktiva boende- och fritidsmiljöer. Allt ska ske ur ett genus-, mångfalds- och hållbarhetsperspektiv. Projektet har letts av två projektledare på deltid. Åse Classon och Bertil Degerlund har anställts av Hela Sverige ska leva Norrbotten som varit projektägare. Styrgruppen har bestått av föreningens utsedda presidium, Lars Bergström, ordförande, Britta Berglund kassör och Anki Påhlsson, administratör Syfte Projektets syfte har varit att stötta, inspirera och initiera till kreativa processer för innovativa servicelösningar i länets bygder och kommuner och att inspirera till servicelösningar över kommungränser. Vi ville också skapa långsiktig dialog mellan bygder och kommuner kopplat bl.a. till kommande regionala tillväxt- och serviceprogram. Avsikten har varit att stimulera byarnas arbete och lyfta fram landsbygdens erfarenheter, kunskaper och möjligheter så att lokala planer som tas fram kan kopplas till kommunal planering och vidare till regional planering, vilket stärker förankringen och sprider kunskap om regionala utvecklingsstrategier. Intensionen har också varit att samla lokala, kommunala och regionala parter för att skapa förutsättningar för en landsbygdsplattform i länet där Hela Sverige ska leva Norrbotten blir en samordnande aktör för landsbygdsutveckling i ett långsiktigt samarbete för lokal och regional tillväxt under kommande programperiod, fram till 2020. Sida 5 av 21 Mål Projektet har haft målet att undersöka förutsättningarna för en landsbygdsplattform där Hela Sverige ska leva Norrbotten kan ta ett kompletterande samordningsansvar för landsbygdsfrågor i Norrbotten. Delmålen har varit att starta dialog och processer med minst hälften av länets kommuner för en satsning kring landsbygdsutveckling under 2015-2020. Ett delmål har också varit att påbörja en kontinuerlig process med intresserade lokala, kommunala och regionala aktörer och samarbetsparter kring landsbygdens frågor och framtidslösningar där vi kan vara en kompletterande part. Målsättningen har varit att vidareutveckla stödet till lanthandlare, mackägare och de redan påbörjade serviceprojekten i länet, samt att två nya bygder och två nya kommuner inspireras att startar innovativa serviceprojekt. Avslutningsvis har också ett mål varit att arrangera en servicekonferens i samarbete med Länsstyrelsen. Måluppfyllelse Inledande dialoger har genomförts i alla kommuner i länet, både på kommunledningsnivå och med landsbygdsutvecklarna. Fördjupade kontakter har tagits med kommunerna Haparanda, Överkalix, Jokkmokks, Kalix, Kiruna, Älvsbyn och Övertorneå. Kontakterna med kommunernas landsbygdsutvecklare eller motsvarande har varit bra och vi vill gärna vidareutveckla samarbetet ytterligare med denna viktiga tjänstemannagrupp. I arbetet med strategiskrivningarna inför de nya programperioden av lokal ledd utveckling har vi gett förslag på innehåll i strategidokumenten, vilket i framtida lokala projekt kommer att kunna utveckla samarbeten i alla länets kommuner fram till 2020. Processer och konkret samarbete har bl.a. inletts med Sunderby Folkhögskola och Norrbottens Bildningsförbund kring utbildning och kompetensutveckling. Vi har lagt stor vikt vid att samla lokala representanter från byarna. Vid fyra konferenstillfällen har byarörelsen bjudits in till länssamlingar för att tillsammans lyfta landsbygdens frågor och börja bygga en plattform för landsbygdsutveckling, där HSSL Norrbotten gärna intar en samordnande roll. Partnerskapsträffar med Länsstyrelsen som är ansvarig för utformningen av innehållet i landsbygdsprogram och regionalt serviceprogram, upplever vi som ett bra forum där vi idag har en självklar plats. Även i den Regionala Arbetsgruppen för Integration (RAI) som leds av Länsstyrelsen har HSSL Norrbotten en given plats. Partnerskapet med Luleå Tekniska Universitet i arbetet kring sociala innovationer i lokalsamhället har varit starkt och berikande. Här finns också Hushållningssällskapet, Winnet Norrbotten och Coompanion Nord med som naturliga parter till oss i det övergripande arbetet. Riksorganisationen Hela Sverige ska leva prioriterar servicen på landsbygden. Vi har i samverkansprocess på riksplanet kunnat bidra med länets erfarenheter och samtidigt få en bild av hela landets arbete kring landsbygdsutveckling med fokus på service. Vi har lagt fokus på att företräda lanthandeln i länet när det gäller att påverka innehållet i regeringens utredning om kommersiell service på landsbygden. (SOU 2015:35). Utredningens förslag innehåller relativt starka inslag för lanthandeln vilket vi kunnat bidra till i utredningens förslag. Dock finns mer att göra i arbetet för att stötta lanthandeln i länet. Utgångspunkten i en process för länets lanthandlare skulle kunna utgå ifrån ett helhetstänk kring olika former av service med lanthandeln som en möjlig mötesplats och servicepunkt. Sida 6 av 21 När det gäller drivmedel har verksamheterna för de lokala mackägarna delvis stabiliserats, vilket har gjort att vi inte lagt ner mycket tid kring drivmedelsfrågan under perioden. Mackägarna har också getts möjlighet att lämna synpunkter till oss när det gäller den statliga utredningen om kommersiell service på landsbygden. Projekt har aktivt medverkat och diskuterat kring servicens olika former och eventuella lösningar på landsbygden. Inte minst har Servicepunkter som företeelse lyfts fram som en möjlig innovativ lösning i kommuner och lokalsamhällen. Följande kommuner har i samarbete med sina lokala bygder jobbat med servicefrågorna eller funderar på olika servicelösningar där servicepunkter är en central utgångspunkt. I Gällivare kommun med bygderna Nattavaara, Ullatti, Soutojärvi, Hakkas, Tjautjas och Dokkas pågår det ett operativt arbete med servicelösningar på landsbygden. Likaså i Älvsbyns kommun öppnar inom kort en servicepunkt i Vidsel. I Kalix kommun planerar man för fem servicepunkter och i Arvidsjaurs kommun planeras för servicepunkter i Moskosel, Glommersträsk och Abborrträsk. I Arjeplogs kommun pågår sedan några år en helhetsprocess kring offentlig och kommersiell servicelösningar på landsbygden och i hela kommunen. Bodens kommun har sedan två år en unik investering på servicepunkter i Gunnarsbyn och Harads. Servicekonferensen i maj 2014 i samarbete med Länsstyrelsen och Kommunförbundet genomfördes på ett bra sätt med intressenter från alla tre samhällssektorerna. Dessutom har ytterligare tre konferenser genomförts under projektets 16 månader, allt för att stärka landsbygden och samla representanter från byar för att inspireras och utbyta erfarenheter tillsammans över kommungränserna. Kommunala tjänstemän som jobbar med landsbygdsfrågor har också medverkat vilket är bra och viktigt. Regionala intressenter har också medverkat vid träffarna vilket ytterligare stärker processer för landsbygdens frågor framåt i tiden. Projektets mål får anses ha nåtts med råge vad gäller genomförandet av service- och landsbygdskonferenser samt de inledande konkreta samarbeten som redan startat med flera regionala parter. Målen kan också anses nådda när det gäller stödet till minst två kommuner och två bygder när det gäller processer kring innovativa servicelösningar. Projektet har gett stöd och medverkat i flera kommunala processer som bollplank och lite av en ”hävstång” i arbetet med lokala servicelösningar i kommunerna. Vad gäller övriga mål så anser vi att vi är på god väg att hitta former för en landsbygdsplattform och att vi likaså har bra kontakter i alla kommuner. Men att säga att vi nått målet full ut är lite mer tveksamt. Det beror bl.a. på att det är svåra frågor som ska lösas för landsbygden med innovativt tänkande, stor vilja till samarbete och att hitta en bra rollfördelning mellan olika aktörer i samhället. Civilsamhället och ideella sektorn behöver ytterligare stärka och tydliggöra sin roll, inte minst som medskapandepart i samhällsplaneringen på lokal och regional nivå. Detta skulle skapa större tillväxt i lokal samhället och därmed i hela länet. Målgrupp Huvudmålgruppen har varit lokala utvecklingsgrupper och kommunbygderåd samt länets alla kommuner. Den andra målgruppen har varit regionala aktörer inom offentlig, privat och ideell sektor. Sida 7 av 21 Horisontella mål – jämställdhet, miljö, integration/mångfald Hållbar regional utveckling kräver ett inkluderande, medvetet tänk när det gäller jämställdhet, miljö och integration/mångfald. Projektet har aktivt jobbat med att synliggöra frågor som berör de horisontella målen. Tillgång till god service nära människor skapar bättre förutsättning till att de horisontella målen i länet uppfylls. Vi har uppmärksammat att kvinnors idéer inte prioriteras på samma sätt som mäns i Norrbotten. Kvinnor prioriterar oftast i högre grad frågor som berör service i olika former. Kvinnor uttrycker i större utsträckning behov om hjälp och stöd vid kontakt med olika myndigheter t.ex. trafikverk vid frågor som berör vägar och barns skolväg m.m. Projektet har kontaktats av företagande kvinnor som uttrycker behov om hjälp då de inte känner att de vet vem de ska kontakta vid olika situationer som kan beröra trafikverkets område, behov av bredband, hjälp vid skrivelser till myndigheter, projektansökningar m.m. Då det gäller fritidsaktiviteter upplever kvinnor att männens aktiviteter prioriteras i högre utsträckning. Ett exempel är att skoterleder prioriteras före ridvägar trots att båda är intressanta både för friluftslivet och näringslivet. Projektet har verkat för att alla människors behov ska tas tillvara i utvecklingsarbetet. Detta inkluderar även nya svenska som kan finnas i bygderna. Landsbygdsutveckling som syftar till att öka förutsättningarna för människorna att leva och bo på landsbygden innebär även en besparing för miljön då bl.a. resandet kan minska när förutsättningarna till service blir bättre, människor kan arbeta på distans, mer mat produceras lokalt m.m. När det gäller att integrera de horisontella kriterierna i projektets arbete, så har vi haft möjlighet att samarbeta med föreningens resurscentraverksamhet. Projektet har i kontakter med lokalsamhället och andra offentliga aktörer försökt lyfta de horisontella kriteriernas aspekter. Även i olika kontakter via nätverken har vi lyft frågor, ett exempel är i urvalskommittén för LLU strategierna där vi uppmanat Jordbruksverket att utbilda de nya leaderområden i frågor som rör de horisontella kriterierna. Det är viktigt att vi inte bara ställer krav på de enskilda projekteten utan att även leaderområden själva bedriver ett aktivt arbete för uppfyllelse av de horisontella kriterierna. Projektet har aktivt deltagit vid konferenser som berör jämställdhet, hållbarhet och integration. En projektledare har även deltagit i regeringens referensgrupp för jämställdhetsutredningen. Organisation och styrning Projektet har letts av två projektledare, Åse Classon och Bertil Degerlund som har anställds av Hela Sverige ska leva Norrbotten med vardera 75 % anställningsgrad. Styrgruppen har bestått av Lars Bergström, ordförande för föreningen, Britta Berglund, ledamot och Anki Påhlsson, administratör. Referensparter har varit Länsstyrelsen, Kommunförbundet, Arjeplogs kommun, kommunala landsbygdsutvecklare, Riksorganisationen Hela Sverige ska leva, Tillväxtverket, Sunderby Folkhögskola, Luleå Tekniska Universitet, Norrbottens Läns Landsting och Norrbottens Bildningsförbund. Sida 8 av 21 Arbetssätt Vi har valt att arbeta processinriktat i och med de befintliga samhällsstrukturerna. Aktivt landsbygdsutvecklingsarbete kräver engagemang och delaktighet från lokalsamhället, kommunen, olika myndigheter och organisationer på läns- och riksnivå. Vi har utgått från våra lokala gruppers engagemang och strategiskt jobbat med uppsökande verksamhet mot kommunerna i länet för att synliggöra vikten av att samarbeta med lokalsamhället för att skapa hållbara lösningar som bidrar till att skapa en attraktivare kommun. Vi har valt att vända oss till kommunledningarna då det är viktigt att viljeinriktningen utgår från kommunens ledning. Metoden har varit dialog utifrån kommunens förutsättningar, målet har varit att kommunen tillsammans med sitt lokalsamhälle startar processer som vi genom projektet har kunnat vara bollplank och stöd till. Vi har även jobbat med att sätta landsbygdens frågor i ett regionalt utvecklingsperspektiv och bjudit in till regionala konferenser. Vi har även tagit de första stegen till en samverkansplattform som vi hoppas kan utvecklas till ett partnerskap för lokalt ledd utveckling. Vi har även valt att jobba via föreningens olika kontakter/nätverk för att ge projektet fokus i ett nationellt perspektiv. En viktig kommunikationskanal har varit Facebook där vi kunnat synliggöra vår verksamhet och via den vägen fått många meddelanden med frågor, men även kunnat ta del av vad som händer via lokala Facebookgrupper. Axplock av genomförda aktiviteter Träffar med kommunbygderåden i Kalix, Boden och i Arjeplogs kommun. Träffar med kommunledningar i länets alla kommuner. Servicekonferens i samarbetet med Länsstyrelsen och Kommunförbundet. Regional konferens med representanter för kommunala landsbygdsråd. Två konferenser för bygderörelsen och samarbetsparter. Bygdeträffar i Vuollerim, Pello, Korpilombolo, Pålänge, Murjek, Lansjärv, Säivis, Lappträsk, Karungi, Seskarö, Ullatti, Suotojärvi, Vuono, Harads, Gunnarsbyn, Morjärv, Vitvattnet, Vittangi, Jokkmokk, Älvsbyn, Unbyn, Jäckvik, m.fl. Träffar med referensparterna Sunderby Folkhögskola, Norrbottens Bildningsförbund, Länsstyrelsen, Luleå Tekniska Universitet, Norrbottens läns landsting, Riksorganisationen Hela Sverige ska leva och Arjeplogs kommun. Nätverksträffar och kontakter med It-Norrbotten, Coompanion Nord, Trafikverket, Folkets Hus och Parker, Telia, Post Nord, Små Kom, Tillväxtanalys, Sparbanken Nord och Hushållningssällskapet Träffat lanthandlare i Jävre, Abborrträsk, Kåbdalis, Vistträsk, Lillpite, Långträsk, Vitvattnet och Vidsel. Remissförfarande för lanthandeln i länet gällande serviceutredningen. Medverkat i partnerskapet för att ta fram ett regionalt serviceprogram och ett regionalt landsbygdsprogram. Sida 9 av 21 Medverkat i Regionala Arbetsgruppen för Integrations (RAI) möten och konferenser. Medverkat i Kraftsamlingens träffar och tillväxtråd arrangerat av landstinget. Medverkat i regeringens referensgrupp för jämställdhetsutredningen. Medverkat i expertgruppen för serviceutredningen. Träffat näringslivs- och landsbygdsutvecklare eller andra tjänstemän med landsbygdsansvar. Fördjupade processer i Överkalix och Haparanda kommun kring bl.a. kommunbygderåd, servicefrågor, m.m. Träffar med företrädare för Leaderområden i länet, gällande skrivningen av den nya strategin som gäller fram till 2020. I samarbetet med Sunderby Folkhögskola och länets övriga folkhögskolor genomfört lokala träffar för byarörelsen i Jokkmokk, Älvsbyn, Piteå, Luleå, Kalix och Haparanda, i samarbetet med förstudien ”Vägen till arbete på landsbygden”. Medverkat i aktiviteter med riksorganisationen Hela Sverige ska leva när det gäller servicefrågor: - Centralt Samordningsforum – servicegrupp. Planerat och genomfört serviceseminarium under Almedalsveckan. Landsbygdsriksdagen i Sandviken. Framtagande av landsbygdspolitiskt program. Lanthandels- och drivmedelsfrågor i andra län. Nationell träff med kommuner och entreprenörer som driver servicepunkter i landet. Träffar med Tillväxtverket, Post- och telestyrelsen, Tillväxtanalys och Sveriges kommuner och landsting. Träffat politiker och ministrar från föregående och nya regeringen. Deltagit i konferenser: - Kalix, årlig konferens för landsbygdsrörelsen Pålänge om lokala satsningar och verksamheter Kollektivtrafikmyndighetens länskonferens i Luleå Tillväxtverkets lärandekonferens om ”Lokala servicelösningar - ökad attraktionskraft för serviceglesa områden”. Länsstyrelsens konferens om upphandling Gällivares ”kick off” för projektet ”Landsbygden i centrum”. LTU:s konferens om sociala innovationer Sida 10 av 21 Referensparter Projektet har valt att möta utvalda partners i specifika träffar där vi diskuterat landsbygds- och servicefrågor ur olika perspektiv. Syftet har varit att bredda kontaktnätet och bygga långsiktig tillit för varandra. - Sunderby Folkhögskola, föreningens resurscentraverksamhet och projektet har fördjupat samarbetet i de aktiviteter som genomförts i förstudien ”Vägen till arbete på landsbygden” ägt av Sunderby Folkhögskola. Förstudiens resultat är ännu inte klar, men vi kan t.ex. konstatera att behovet är stort för kompetensutveckling kring projektskap och projektskrivning för landsbygdens aktörer. Vi tror och hoppas att ett samarbete med folkhögskolan kan utvecklas under de närmaste åren. - Samarbetet med Luleå Tekniska universitet kring företeelsen sociala innovationer i Norrbotten (ltu.se/socialinnovation) breddar möjligheterna för landsbygdens utveckling socialt och ekonomiskt och ger oss argument och förståelse på en akademisk nivå som ger oss aktörer i lokalsamhället bättre självkänsla och stärker vår roll. - I samarbetet med Norrbottens bildningsförbund har ett samarbete påbörjats kring folkbildning. Lokala utvecklingsplaner är ett prioriterat område som vi nu sätter fokus på i detta sammanhang. Här kan vi vidareutveckla samspelet mellan lokalsamhället och kommunerna. Utvecklingsplaner sätter fokus både på service och annan lokal utveckling som sedan naturligt bör inarbetats i de kommunala planerna vilket stärker länken mellan lokal och regional nivå i samhällsplaneringen. - Landsbygdsutvecklarna i kommunerna har en mycket viktig roll. Det är av största vikt att vi kan etablera och förstärka samarbete med dem långsiktigt. Nyckeln till framgång och lokal utveckling är samspelet mellan de lokala initiativen och kommunens vilja och intresse. Vi som organisation kan bli ett komplement i samspelet mellan de lokal utvecklingsgrupperna och kommun. - Länsstyrelsens landsbygds- och regionala enhet är en viktig part för oss. Tjänstemännen har mycket bra lokal förankring och kännedom. Partnerskapet kring regionala serviceprogrammet och landsbygdsprogrammet är en bra grundförutsättning för lokala satsningar på landsbygden. Vår roll är att företräda och komplettera de lokala utvecklingsgrupperna som på sikt kan få utökad del i sina kommuners planer för framtida satsningar i lokalsamhället. - Den Regionala Arbetsgruppen för Integration (RAI) som kontinuerligt arbetar med frågor rörande integration i länet och som leds av Länsstyrelsen, där kommer vi att fortsätta vår medverkan i det viktiga arbetet i partnerskapsgruppen. Bild - Integrationsträff - Landstinget som huvudman för kraftsamlingen har gett oss som företrädare för byarörelsen en möjlighet att bli en part i det övergripande arbetet kring visionen om hur Norrbottens landsbygd bäst utvecklas framåt. Vi ser även andra intressanta möjligheter för framtida samarbeten med landstinget kring bl.a. e-hälsa, glesbygdsmedicin, landsövergripande initiativ, m.m. - Ett längre samarbete har genomförts med Arjeplogs kommun där deras kreativitet och innovativa arbetet har varit en jättebra partner för oss i projektledningen. Inte minst kring deras satsningar och delvis unika tänk kring helhetslösningar för offentlig och kommersiell service, hela tiden i nära kontakt med aktörer och intressenter i hela kommunen. - Riksorganisationen Hela Sverige ska leva är en naturlig samarbetspart när det gäller både servicefrågor och lokal utveckling i hela landet. Här har vi dragit nytta av riksorganisationens Sida 11 av 21 arbete, samtidigt som vi kunnat ge kunskap om länets förutsättningar i ett nationellt sammanhang. Nätverksträffar Träffar och kontakter har genomförts med intressenter som t.ex. It-Norrbotten, Folkets Hus och Parker, Bygdegårdarnas riksförbund, Coompanion Nord, Telias ledning, Post Nord, Kommunförbundet, Kollektivtrafikmyndigheten, Trafikverket regionalt, Sparbanken Nord, Kommunala utvecklingsbolag och alla Leaderområden i länet. Via vårt breda nätverk har vi också knutit kontakter med Små Kom, Post- och telestyrelsen, Tillväxtanalys, Tillväxtverket, Sveriges kommuner och landsting, företrädare i regering och riksdag samt lyft frågorna i ett nordiskt perspektiv. Lokala utvecklingsgrupper HSSL Norrbotten har i sitt register 462 lokala utvecklingsgrupper. I dessa finns det mycket kreativitet och kunskaper om hur lokalsamhället skulle kunna utvecklas på bästa sätt. Det finns dock stort behov av inspiration och stöd för att kunna hitta möjligheter att förverkliga de idéer som finns. Det är mycket viktigt att kommunerna förstår vikten av att samarbeta med lokalsamhället/ de lokala grupperna, för att ta till vara på resurser och skapa hållbara lösningar. Vi har genom projektet aktivt försökt stötta de lokala grupperna i arbetet med att försöka hitta samsyn/samarbete med sin kommun och andra myndigheter. Bild - Bygdeträff i Pello med kommunpolitiker Grupperna känner även behov av att träffas men har begränsade möjligheter att delta i regionala aktiviteter på grund av svårighet att vara ledig från arbete utan lön och resekostnader. Det är viktigt att offentliga aktörer och regionala aktörer ser över möjligheten att kostnadsersätta lokalt engagemang för att säkerställa det s.k. underifrån perspektivet i olika sammanhang, på samma sätt som förtroendevalda politiker ersätts. Ett gott exempel som kan nämnas är Arjeplog där man ersätter de ideella representanterna för deras medverkan i kommunbygderådet genom mötesarvode och reseersättning. De lokala grupperna har vi kontaktat genom uppsökande verksamhet, träffat några av dem fysiskt lokalt/kommunalt men även bjudit in till regionala träffar. Vi har även uppmärksammat att lokala grupper som driver projekt behöver hjälp och stöd under projekttiden, både med projektverksamheten, ekonomi och kontakter som är viktiga för det lokala projektet. Det är viktigt att goda exempel lyfts och vi har genom projektet på olika sätt vid konferenser och andra möten försökt synliggöra goda exempel. T.ex. har Pello fått presentera sitt utvecklingsprojekt kring Pentäsjoki för EESK (Europeiska ekonomiska och sociala kommittén) på EU-kontoret i Stockholm, som ett gott exempel på hur EUs medel används i delar av Europa där utmaningarna är stora. Sida 12 av 21 Lokala utvecklingsplaner (LUP) Lokalt engagemang och lokalt ledarskap är en av grundförutsättningarna för den lokala utvecklingen. Idag finns det kanske 10-20 lokala utvecklingsplaner i länet som fyller en bra funktion i den kommunala planeringsprocessen. Målet borde vara att det finns 5-10 lokala utvecklingsplaner i varje kommun, alltså ca. 100 i hela länet. De lokala utvecklingsplanerna är en av grundstenarna i en framgångsrik kommunal och regional tillväxt. Utvecklingsplanerna måste följa en struktur med ett innehåll som t.ex. inventering av befolkning, service, föreningsliv, lokal kompetens, företagande, idéer, utvecklingsmöjligheter, mål, åtgärder, m.m. ur ett helhetsperspektiv. Viktigt är att utvecklingsplanen arbetats in i de kommunala planerna och att det finns en politisk vilja att planera efter de lokala planerna. Lokala utvecklingsplaner är en grundförutsättning för ett optimalt regionalt serviceprogram och en regional landsbygdsstrategi. Ett vidareutvecklat processarbete när det gäller lokal utvecklingsplanering borde initieras, uppmuntras och stödjas i många kommuner i länet i nära samarbete med de lokala utvecklingsgrupperna på landsbygden. HSSL Norrbotten skulle kunna bli en kompletterande aktör och länk mellan byar och kommunerna när det gäller processen och samspelet mellan lokal och kommunal planering. Det kan med fördel göras i varje kommun för sig, eller varför inte engagera Kommunförbundet, m.fl. i ett gemensamt projekt. Kommunbygderådens roll I Boden och Kalix verkar kommunbygderåden och drivs som ideella föreningar med kontinuerlig verksamhet. I Arjeplog finns ett nytt operativt bygderåd som bygger på ett intresse och har startats under kommunens pilotprojekt sen några år tillbaka. Landsbygdsrådet samlar såväl offentliga, privata och ideella intressenter under ledning av kommunen. I kommunen finns också ett kommunbygderåd som just nu har ringa verksamhet och drivs som ideell förening. I Gällivare har ”Landsbygdsviljan” startats via kommunens projekt ”Byarna i centrum”. ”Landsbygdsviljan” har rekryterat människor i sex bygder som är särskilt intresserade av bygden utveckling och att satsa i projektet ”Byar i centrum”. Projektet bygger på sex kommunalt beslutade områden/bygder där fokus sätts på utveckling enligt de lokala utvecklingsplanerna. I Gällivare är landsbygdsrådet som drivs som ideell förening vilande eller verkar med ringa verksamhet. I Luleå kommun finns ett kommunövergripande byanätverk under namnet, Luleå Byaforum. Deras uppgift är att underlätta dialog med kommunen och verka som samtalspart med myndigheter och organisationer. I Piteå finns Piteå Byaforum som drivs som ideell förening med stadgemässig verksamhet som under våren 2015 börjat en nysatsning av verksamheten. I Jokkmokk, Arvidsjaur, Älvsbyn, Kiruna, Pajala, Överkalix och Haparanda kommuner är kommunbygderåden vilande eller finns inte. Formerna, berättigandet och nyttan av ett kommunbygderåd i länets kommuner kan diskuteras. Behöver kommunbygderåden drivas som förening, eller kan det räcka med ett starkt nätverk som bygger på intresse och engagemang, eller kan det finnas andra former? Kommunbygderåden kan vara en garant för inflytande och lokal demokrati när det t.ex. gäller landsbygdens förutsättningar och möjligheter sett i ett kommunalt helhetsperspektiv. Viktigt är då att bygderådet får rättmätigt inflytande, hittar sin roll och finns i ett strukturerat långsiktigt sammanhang i den kommunala planeringen med sina medborgare. Och inte minst att representanter i byarna har drivkraft och initiativförmåga att utveckla sin bygd och sin kommun i samverkande processer. Sida 13 av 21 Kommunernas roll Kommunerna har en nyckelroll i arbetet med landsbygdens utveckling nu och i framtiden. Kan man vidareutveckla samarbetsformerna mellan människorna i byarna och kommunen där kommunen tar initialt och långsiktigt delansvar för processer så skapas grundförutsättningar för nya lokal initiativ som därmed också utvecklar kreativitet, inflytande, medskapande och ansvar för sin kommun. Nyckeln är att lyfta fram den lokala utvecklingsplanen som det verktyg som lägger grunden till den kommunala strategin för landsbygden. Den lokala utvecklingsplanen ligger sedan till grund för översiktsplanen, landsbygdsplan och den kommunala serviceplanen för landsbygden. Vi har träffat samtliga kommunledningar i Norrbotten. I tolv kommuner har både kommunalråd och kommunchefer medverkat vid träffarna. I sex av länets kommuner har återkopplingsträffar genomförts inom ett år. Sex kommuner har landsbygdsutvecklare, fem kommuner har näringslivssekreterare med landsbygdsansvar medan tre saknar landsbygdsutvecklare. Utgångspunkten i samtalen har varit lokalsamhällets behov och förutsättningar ur ett kommunalt perspektiv kopplat till de regionala programmen och strategierna. Samtalen har bl.a. handlat om kommunens arbetssätt kring handlingsplaner och landsbygdsstrategier, behovet av kommersiell och offentlig service på landsbygden och om det finns ett behov av en vidareutvecklad plattform för landsbygdsfrågor i länet. Alla kommuner är intresserade av sin landsbygd. Alla kommuner intresserar sig för servicefrågor av olika slag i sin kommun. Vi väljer att lyfta fram Arjeplog, Gällivare, Älvsbyns och Bodens kommuner i deras arbete med lokal utveckling och service. - Arjeplog för sin helhetssyn och sitt arbetssätt, både vad gäller kommersiell och offentlig service samt det spännande initiativet till ett kommunbygderåd som bygger på intresse från den lokala näringen, bygderörelsen och att politiken genom bl.a. kommunalrådet prioriterar medverkan. - Gällivare genom att i politiska beslut bestämt sig för att satsa på sex områden/bygder i kommunen där de lokala utvecklingsplanerna fått stor plats i den kommunala översiktsplanen och planeringen. Dessutom har kommunen tagit ansvar och initialt äger och driver serviceprojekt i samverkan med lokalsamhällets människor. - Boden som sen några år tillbaka gjort en unik investering i servicepunkterna i Harads och Gunnarsbyn. Verksamheter utvecklas hela tiden vid dessa servicepunkter som håller på att bli ett utvecklingscentra i bygden som stärker både lokalsamhället och kommunen långsiktigt. - Älvsbyn som snart öppnar en ny servicepunkt i Vidsel efter att ett kommunägt projekt lagt grunden för den utvecklingen. Många kommuner i länet jobbar bra med lokala utvecklingsfrågor och med servicelösningar för sin landsbygd. Flera kommuner är i startgroparna för att ta tag i servicelösningar på landsbygden vilket vi tycker är väldigt bra. Hela Sverige ska leva Norrbotten skulle gärna bli en kompletterande och stödjande part i de kommunala processerna kring servicefrågor, kommunbygderådens roll och förutsättningar samt i processer kring utvecklingen av lokal utvecklingsplaner för byar. Sida 14 av 21 Genomförda konferenser Servicekonferens den 21 maj 2014 I ett samarrangemang med Länsstyrelsen och Kommunförbundet genomfördes en bra servicekonferens i Luleå, i Länsstyrelsens lokaler. Ett femtiotal deltagare från offentlig, privat och ideell sektor närvarade med en bra sammansättning av föreläsare med intressanta presentationer som ramade in dagen. Regionala serviceprogrammet presenterades, regeringens utredare och huvudsekreterare för den statliga utredningen (Kommersiell service i särskilt utsatta glesbygdsområden) fanns med hela dagen. Goda exempel från tre kommuner presenterades och Länsstyrelsen i Västerbotten gav en intressant inblick kring kontanthantering i praktiken. Landstinget presenterade e-hälsans möjligheter för lokal utveckling och Tillväxtverket gav en tydlig bild av deras roll och presenterade också möjligheterna kring servicelösningar för regionala och lokala satsningar. Regionala servicekonferenser kan mycket väl genomföras årligen i länet. Här kan goda exempel lyftas upp, länsfrågor kring lokal service kan diskuteras och viktiga serviceunderlag kan ges på lokal, regional och nationell nivå. Ett samarrangemang är en bra lösning då företrädare från alla nivåer kan erbjudas att medverka. Flernivåsamverkan mellan lokal och regional nivå stärks på detta sätt. Kommunbygderådskonferens den 4 juni 2014 Representanter från kommunbygderåden i länet inbjöds till en träff den 4 juni i Boden. Representanter från 8 av 14 kommuner hörsammade inbjudan. En lyckad träff genomfördes med 19 deltagare. Vid träffen enades deltagarna om att gå vidare med arbetet kring ”kommunala bygderåd” och jobba för en utveckling kring kommunbygderådens vara eller inte vara och arrangera minst en årlig träff för kommunbygderådsrepresentanter. Bild – representanter vid kommunbygderådsträff Sunderby folkhögskola den 20-30 aug 2014 Konferensen samlade drygt 40 personer från olika byar i länet och 25 olika bygder var representerade. Presentationer gjordes av Länsstyrelsen om möjligheten till landsbygdsatsningar. Arjeplogs kommun presenterade e-handels- och föreningsplattformen. Folkhögskolan presenterade förstudien, ”Vägen till arbete på landsbygden” (VAL) och Landstinget presenterade e-hälsans möjligheter. Deltagarna vid konferensen gav ett tydligt uppdrag till HSSL Norrbotten om att försöka arrangera årliga träffar med inriktning på landsbygdsfrågor gärna i samarbetet med kommunala och regionala aktörer. Norrbotten samverkar den 28 jan 2015 Representanter från 29 bygder, fyra intresserade organisationer och åtta kommuner deltog i konferensen ”Norrbotten Samverkar” i januari i Boden. Hela Sverige ska leva Norrbotten vill stärka förtroendet hos sin medlemmar samtidigt som vi vill skapa bra förutsättningar mellan Sida 15 av 21 lokal, kommunal och regional nivå. Dagen handlade om att diskutera förutsättningar för detta och att lära känna varandra ytterligare lite bättre. Presentationer gjordes också av idén för ett regionalt projekt kring samordnade transporter. ”VAL”-projektet som leds av Sunderby Folkhögskola presenterades och Lokalt Ledd Utveckling diskuterades. Kommersiell service Hållbar utveckling i länet kräver tillgång till kommersiell service samtidigt som vi ser att det blir tuffare för små handlare att överleva. Då den sista butiken försvinner förlorar bygden även andra viktiga funktioner som t.ex. ombudsservice (apotek, spel, post, systembolag m.m.) men även allmän service av olika slag som butiken innebär. Ändrade levnadsmönster kräver en annan serviceinfrastruktur. För de yngre generationerna blir det vanligare att använda digital teknik både för att utföra bankärenden och inköp av varor samtidigt som alla inte har tillgång till den digitala/mobila tekniken på landsbygden samt att det finns andra hinder t.ex. långt till paketutlämningsställen på landsbygden. Det finns även fortfarande en del av befolkningen som inte har möjlighet att själv klara av digitala lösningar. I vissa delar av länet är det svårt med tillgång av kontanta medel, försök med s.k. kontantpelare görs på 7 orter i länet. På landsbygden i Norrbotten ligger vi i topp när det gäller att handla via nätet. I lokalsamhället finns en vilja att testa nya innovativa lösningar för kommersiell service. Vi har samarbetat med bl.a. Arjeplogs kommun för att utveckla en E-handelsplattform med syfte att stötta lokal handel. Vi har träffat ett flertal kommuner för att sprida idén och konceptet med ”Norrgallerian”. En samordnande länsresurs och kommunalt engagemang krävs om Gallerian ska utvecklas till ett hållbart koncept. Vi har genom projektet haft en unik möjlighet att lyfta lokalsamhällets aspekter till den utredning som Näringsdepartementet genomfört, dels genom att kunna bjuda in utredarna till en regional konferens där de träffat lokalsamhällets aktörer, men även genom delaktighet i den expertgrupp som utredningen jobbat med. Utredningen är klar och ska remissas fram till 8 augusti 2015 och i denna föreslås bl.a. stöd till lanthandlarna. Länets butiker på landsbygden har det tufft, de har genom en ”mentor” haft tillgång till rådgivning och praktisk hjälp av stor betydelse men uttrycker även behov av inspiration och nätverkande med andra handlare i länet och att de inkluderas i övrigt landsbygdsutvecklingsarbete. Lanthandeln Nya lanthandelssatsningar har gjorts på olika orter i länet t.ex. i Vistträsk, Kåbdalis, Muodoslompolo, Vidsel, Seskarö, Nikkala och Lannavaara. Dessutom finns många fina lanthandelsbutiker i snart sagt alla kommuner i vårt län. Samtidigt måste vi inse att flera lanthandlare har stora problem att leva på sin verksamhet. Vi kan inte bortse ifrån att situationen för många lanthandlare är svår både vad gäller drift, sortiment och kundunderlag. Vi har besökt lanthandlare i Jävre, Abborrträsk, Vistträsk, Kåbdalis, Vidsel och Lillpite för att få en bild av deras situation och på plats informera om serviceutredningen. I det nätverk av lanthandlare som finns i länet har vi via e-postutskick informerat och erbjudit lanthandlaren möjlighet att ge sina synpunkter till den statliga kommersiella serviceutredningen (SOU 2015:35) som pågått t.o.m. mars 2015. Vi har haft samtal med ett antal handlare i länet som Sida 16 av 21 också gett oss bra synpunkter, som vi kunnat ta med oss in i utredningen. Åse Classon som utsetts av riksorganisationen att sitta med i utredningens referensgrupp, har som projektledare i länsprojektet haft en unik möjlighet att försöka påverka innehållet i utredningen inte minst utifrån hur situationen ser ut för Norrbottens lanthandlare. Utredningens förslag som är ute på remiss t.o.m. den 8:e augusti 2015 föreslår bättre stöd och ersättning till lanthandlare i glesa områden i vårt län. Bild – lanthandeln i Lillpite En länsövergripande grupp med intresserade representanter från t.ex. kommuner, Länsstyrelsen, Hela Sverige ska leva Norrbotten, lanthandlare, m.fl. skulle med ett sorts övergripande ansvar kunna stötta lanthandeln i länet. Information, nätverksträffar, mentorskap och kompetensutveckling skulle kunna vara områden att jobba med. Drivmedel På drivmedelsmarknaden har utvecklingen stabiliserats på senare år, så även i Norrbotten. Svårigheterna består dock för de lokala mackägarna på grund av höga transportkostnader, extremt små marginaler samt att mackägaren kreativt måste komplettera med andra mer bärande verksamheter kring sin verksamhet. Många lokala försäljningsställen har låga försäljningsvolymer och svag lönsamhet vilket gör situationen sårbar. ”By-macken” konceptet som togs fram på riksnivå som sedan utvecklades i ett länsnätverk med lokala mackägare där sju av arton stationer/mackägare skyltade upp sin anläggning med By-mackens logotype behöver också stöd och hjälp med samordnande insatser om nätverket ska finnas kvar på lång sikt. Om konceptet ska fungera i framtiden behöver konceptet stärkas och tydliggöras så att mackägaren ser en klar nytta med att gå med i konceptet. En paketutbildning med mentorstöd föreslogs av nätverket 2013, vilket skulle kunna ge ”By-macken” konceptet rätt förankring hos de regionala drivmedelsstationerna. Bild – By-macken i Moskosel Allmänt om service Innovativa servicelösningar kan innefatta alla möjliga områden och service-slag i ett lokalsamhälle. Det kan handla om kommersiell service som t.ex. dagligvaror, drivmedel, kontanthantering, betaltjänster, etc. Det kan handla om kollektivtrafik, transporter, bredband, etc. Det kan handla om skola, barnomsorg, hemtjänst, hälso- och sjukvård, etc. Det kan handla om apotek, arbetsförmedling, försäkringskassa, telefoni och mycket, mycket mera. Om människor på landsbygden ska få en likvärdig service krävs en hel del av oss gemensamt av Sida 17 av 21 solidariskt ansvar. Vilka är då verktygen för det? Några av verktygen är samordning, samverkan, helhetslösningar, gränsöverskridande verksamheter, överenskommelser, flernivåsamverkan, politiska beslut, engagerade människor och tjänstemän, kreativitet, våga prova nytt, gå utanför ramarna som t.ex. att satsa på servicepunkter i lokalsamhällen som utvecklas till lokala utvecklingscenter efter behov och förutsättningar. Servicepunkter Företeelsen Servicepunkter på landsbygden engagerar både på nationell, regional och lokal nivå. I Norrbotten har ett antal projekt genomförts med hjälp av nationella eller regionala medel under arbetsnamnet innovativa servicelösningar. De flesta projekt har drivits med kommunen som huvudman och något enstaka projekt har drivits av lokala projektägare. Kulturföreningen i Korpilombolo har drivit ett eget serviceprojekt med lite stöd av bl. a. kommunen. Idag jobbar kommunerna kring olika servicelösningar på landsbygden och i en del kommuner är man i startgroparna för att sätta igång olika serviceprocesser där servicepunkter är en av de centrala utgångspunkterna. I Gällivare kommun med bygderna Nattavaara, Ullatti, Soutojärvi, Hakkas, Tjautjas och Dokkas pågår redan ett konkret arbete med servicelösningar på landsbygden. Likaså i Älvsbyns kommun där Vidsel snart öppnar en servicepunkt. I Kalix kommun planerar man för fem servicepunkter och i Arvidsjaurs kommun planeras för servicepunkter i Moskosel, Glommersträsk och Abborrträsk. I Arjeplogs kommun pågår sedan några år en helhetsprocess kring offentliga och kommersiella servicelösningar på landsbygden och i hela kommunen. Bodens kommun har sedan två år genomfört en unik investering genom att starta servicepunkter i Gunnarsbyn och Harads som drivs på entreprenad av lokala aktörer. Vad är då en servicepunkt? Enkelt uttryckt kan vi säga att det är en plats där innevånare och besökare kan få en viss service. Servicepunkter kan innehålla olika verksamheter utifrån behov och förutsättningar. Idén är att offentlig, privat och ideell sektor ska samverka och driva verksamheten tillsammans i den lokala servicepunkten. Helst ska kommunen vara huvudman och gärna teckna driftsavtal med lokala entreprenörer som sedan driver servicepunktens verksamhet. Servicepunkten är en mötesplats som kan finnas i t.ex. lanthandeln, föreningslokalen, företagslokalen eller bygdegården. Servicepunkten ska som utgångspunkt säkerställa likvärdig service till människorna som bor på landsbygden. Helst vill vi att vissa grundkriterier ska uppfyllas för att man ska få kalla sig servicepunkt och därmed kunna sätta upp den inofficiella skylten som finns idag bland ca. 50 servicepunkter i landet. T.ex. ska det finnas Internetuppkoppling, viss kommunal service med ett grundservicepaket, vara en mötesplats, lokal turistinformation, vara öppet varje dag i veckan och vara bemannad av utbildad personal. Servicepunkten som företeelse kan utvecklas på olika sätt i framtiden. I varje ort och i varje kommun finns olika förutsättningar för att satsa på servicepunkter på landsbygden vilket självklart måste respekteras och uppmuntras. En utveckling av servicen på servicepunkten skulle kunna vara att via servicepunkten skapa digitala patientbesök hos vårdcentralen och sjukhusen. Utrustning och teknik tycks finnas idag för en sådan utveckling. Kan mobila servicepunkter vara intressant för framtidens service på landsbygden? Och hur skulle den i så fall fungera? Sida 18 av 21 Skulle staten skjuta till pengar till kommunerna så att servicepunkter kan etableras i varje kommun så skulle det snabbt bidra till att säkerställa likvärdig service på landsbygden. Kanske skulle kontanthanteringen finnas på servicepunkterna, kanske skulle kommunernas hemsjukvård, hemtjänst eller andra förvaltningsverksamheter kunna kopplas mot servicepunkter så att servicen till medborgarna likställs. En kreativ process mellan samhällets olika nivåer med fokus på servicepunktskonceptet skulle utveckla servicen på landsbygden effektivt och bra. En sådan process måste då stödjas av regering och riksdag genom att resurser tillförs kommunerna. De flesta kommuner i länet funderar på eller är i startgroparna för att utveckla servicefrågorna i sina kommuner. Programperioden som nu pågår fram till 2020 ger kommunerna bra möjlighet att satsa på ett utvecklat arbetssätt kring servicelösningar och servicepunkter i respektive kommun, gärna i samverkan mellan kommunerna. Tillväxtverket utlyser nya medel i början av 2016 och det regionala landsbygdsprogrammet ger möjligheter att söka medel för ett långsiktigt strategiskt arbete kring service på landsbygden från hösten 2015. Lokalt Ledd Utveckling med sina medel kan också bli en bra möjlighet för lokala initiativ kring attraktion, service och entreprenörskap helst i samarbete med sin kommun. Rätt nyttjade möjligheter där lokalsamhället och kommunerna ihop samverkar kring lokala utvecklingsplaner och den kommunala planeringen gör att servicens olika områden kan lyftas fram, samordnas och säkras. Hela Sverige ska leva Norrbotten har även här en viktig operativ roll att fylla när det gäller utvecklingen av servicepunkter i länet som en kompletterande aktör i samspelet mellan de lokala utvecklingsgrupperna och de kommunala och regionala nivåerna E-plattformar Vi har i ett samarbete med Arjeplogs kommun som tillsammans med företaget Altorp Media tagit fram två e-plattformar med inritning mot e-handel och föreningslivet på landsbygden. Bo Häggroth, projektledare i Arjeplogs kommun har medverkat tillsammans med oss vid olika träffar i länet och där presenterat möjligheterna för såväl e-plattformen som föreningsplattformen. Se Arjeplogs galleria på www.arjeplogsgalleria.se. E-handelsplattformen handlar om lokal service med e-handel där invånare och besökare erbjuds handla varor och tjänster på nätet och där företagen på orten ges möjlighet att finnas med och t.ex. lägga upp sin egen e-butik eller sitt eget tjänsteföretag. Tjänster och varor läggs ut i en gemensamma plattform under namnet norrgallerior.se/kommun. E-handelsplattformen har också gett möjligheter till kommersiellt samarbetet med ICA och Järnia centralt, där den lokala handlaren får provision på varor som beställs från den centrala distributör och levereras till den lokala butiken. Beställaren hämtar sina beställda varor i den lokala butiken eller får dem hemtransporterade via t.ex. kommunens varuhemssändning. Föreningsplattformen erbjuder lokalt e-stöd till föreningslivet. Plattformen kan till exempel innehålla lokala handlingsplaner, projektstöd, skrivarstöd, planeringsstöd, administrativt stöd, guider, kommunal information, redovisningsstöd, vägledningar av olika slag, lokala utvecklingsplaner, m.m. Målet med att utveckla gemensamma plattformar är att stärka lokalsamhället både kommersiellt och ideellt. De lokala entreprenörer ska ges möjligheter att under en gemensam plattform erbjuda sina tjänster och varor där man delar på kostnader för upplägg, administration och drift. Sida 19 av 21 Meningen är att sälja in plattformarna i länet och försöka få med huvuddelen av kommunerna i en gemensam satsning, i första hand på e-handel och sedan också sätta igång en process med föreningsplattformens utveckling i länet. Projektets resultat och erfarenheter Vår uppfattning är att projektet har bidragit till att landsbygdens utveckling har fått mer fokus i länet. Attityder har förändrats, fler kommuner har startat diskussioner och initierat projekt med sina lokalsamhällen och medvetenheten om vikten av att inkludera landsbygden/lokalsamhället som en naturlig del i den regionala utvecklingen har ökat bland politiker. Lokalsamhället har tillsammans med sina kommuner tagit viktiga steg i processer som kan resultera i förbättrade villkor för landsbygden. Behovet av en regional plattform för lokalt ledd utveckling har blivit tydlig under projekttiden och bör jobbas vidare med. Plattformen ger bl.a. utbyte av kunskaper och ger också inspiration mellan de olika sektorerna. Behovet är stort hos de lokala utvecklingsgrupperna av ett förtroendeingivande och vidareutvecklat arbetssätt och samarbete mellan byar, bygder och kommunen. Lokala byautvecklingsplaner är nyckeln till lokal utveckling och borde bli ett naturligt inslag i kommunens översiktsplanering, vilket skulle utveckla planeringsprocessen mellan lokal och regional nivå. Detta skulle bidra till attraktion och tillväxt i lokalsamhället och därmed en vidareutveckling av kommunen. Behovet är också stort att samla bygderepresentanter från alla delar av länet för erfarenhetsutbyten, kompetensutveckling och att stärka varandra genom att prata och diskutera kring de goda exemplen. Behovet är också stort av kompetensutveckling hos lokala aktörer när det gäller att driva lokala projekt. En samordnad utbildningsinsats borde erbjudas kring projektskapets olika delar. Utbildningsinsatsen bör drivas lokalt, men om möjligt samordnas regionalt. Lokala utvecklingsplaner kan hjälpa till att vidareutveckla samhällsplaneringen på alla nivåer i vårt samhälle. Därför bör vi tillsammans vidareutveckla samverkande planeringsmodeller mellan lokal, kommunal, regional och nationell nivå. Resultatspridning Slutrapporten kommer att delges alla lokala utvecklingsgrupper samt samtliga lokala representanter som deltagit i konferenser under projektperioden. Alla landsbygdsutvecklare i kommunerna och alla kommunledningar i länet ska delges slutrapporten samt alla referensparter. Rapporten läggs ut på Hela Sverige ska leva Norrbottens hemsida och föreningen kommer att kommunicera erfarenheterna i det framtida arbetet under hela strukturfondsperioden fram till 2020. Bild -Roland Haapalahti presenterar Pentäsjokiprojektet för EU-kontoret i Stockholm, ett bra ex på resultatspridning. Sida 20 av 21 Avvikelse från gällande projektbeslut Projektet har förlängts med tre månader, fram t.o.m. 31 mars 2015, eftersom att de beslutade medlen inte upparbetats till fullo och det fanns bra skäl att stärka måluppfyllelsen. T.ex. när det gäller processer i kommuner gällande kommunbygderåd, lokal utvecklingsplanering och att upprätthålla tempot i implementeringen av e-handels- och föreningsplattformen i kommunerna samt att hålla i processen kring byggandet av en landsbygdsplattform i länet. Fördjupade processer med ett antal kommuner har inleds. Processen med bygder har fullföljts och vi har kunnat delta på flera byamöten i länet. Implementeringen av e-plattformarna har stannat av en smula, på grund av at andra uppgifter kommit emellan. Omfördelning av medlen inom ramen för projektbudgeten under de fem sista månaderna av projektet har gett oss ännu bättre förutsättningar för skapandet av en landsbygdsplattform. Medel har omfördelats från externa tjänster och lokaler till utökade medel för övriga kostnader och lönekostnader. Maj 2015 Åse Classon - projektledare Bertil Degerlund - projektledare Sida 21 av 21
© Copyright 2024