28 Landstingsstyrelsens delårsrapport 2, 2015
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) HANDLÄGGARE DAT UM DIARIE NR Johanna Öjert Ekonomistaben +46155245842 2015-09-30 LS-LED15-0855-1 ÄRENDEGÅNG MÖTESDAT UM Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens delårsrapport 2, 2015 Finans- och regionalutvecklingsutskottets förslag Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsens delårsrapport 2, 2015 godkänns Sammanfattning I 2015 års budget har landstingsfullmäktige fastställt den ekonomiska ramen för landstingsstyrelsen uppdelad på verksamhetsområden. Landstingsstyrelsen ansvarar för följande områden: • Länssjukvård • Karsudden • Funktionshinder • Landstingsdirektörens staber • Verksamhets- och ledningsservice • Landstingsstyrelsens övriga verksamheter I denna delårsrapport sker en återrapportering av de verksamhetsområden som landstingsstyrelsen ansvarar för. I rapporten redovisas även skatteintäkter, generella statsbidrag och finansnetto. Rapporten avser perioden januari-augusti och innehåller en ekonomisk helårsprognos för 2015. Det prognostiserade resultatet för landstingsstyrelsen är på 249,1 mnkr mot budgeterade 221,2 mnkr. Bakgrund I 2015 års budget har landstingsfullmäktige fastställt den ekonomiska ramen för landstingsstyrelsen uppdelad på verksamhetsområden. Landstingsstyrelsen ansvarar för följande områden: • Länssjukvård • Karsudden • Funktionshinder • Landstingsdirektörens staber • Verksamhets- och ledningsservice • Landstingsstyrelsens övriga verksamheter Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post [email protected] ORG NR 232100-0032 · Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\FRU\(5) 7 oktober\§ 28 Landstingsstyrelsens delårsrapport 2, 2015\webbmapp\(2)Tjänsteutlåtande - Landstingsstyrelsens delårsrapport 2, 2015(307594)..DOCX · Utskriftsdatum: 2015-10-21 08:14 SID 1(3) Ärendebeskrivning I denna delårsrapport sker en återrapportering av de verksamhetsområden som landstingsstyrelsen ansvarar för. I rapporten redovisas även skatteintäkter, generella statsbidrag och finansnetto. Rapporten avser perioden januari-augusti och innehåller en ekonomisk helårsprognos för 2015. Det prognostiserade resultatet för landstingsstyrelsen är på 249,1 mnkr mot budgeterade 221,2 mnkr. Resultaträkning Landstingsstyrelsen, augusti 2015 mnkr Verksamhetens intäkter Utfall jan-aug 2015 Budget helår 2015 Prognos helår 2015 Avvik budgetprognos 1 367,7 1 764,9 1 992,1 Verksamhetens personalkostnader -2 195,3 -3 314,8 -3 378,4 Verksamhetens övriga kostnader -3 805,0 -5 705,8 -5 826,1 -115,8 -189,2 -184,8 -4 748,4 -7 444,9 -7 397,2 47,7 3 815,3 5 753,4 5 725,9 -27,5 Inkomst- och kostnadsutjämning 799,7 1 233,8 1 199,6 -34,2 Generella statsbidrag 467,4 693,7 686,5 -7,2 Värdeökning pensionsskuld -24,2 -40,6 -36,6 4,0 Finansiella intäkter 65,7 50,0 74,7 24,7 Finansiella kostnader -3,1 -24,2 -3,8 20,4 372,4 221,2 249,1 27,9 Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Årets resultat Konsekvenser Återrapportering och prognos helår. Totalt redovisas ett periodresultat på 372,4 mnkr. och ett prognostiserat årsresultat på 249,1 mnkr. Perspektivbelysning Ärendet är inte perspektivbelyst. Ärendets beredning Berörda tjänstemän har för sina ansvarsområden upprättat en prognos totalt för året samt avrapporterat indikatorer och aktiviteter under respektive perspektiv. ORG NR 232100-0032 · Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\FRU\(5) 7 oktober\§ 28 Landstingsstyrelsens delårsrapport 2, 2015\webbmapp\(2)Tjänsteutlåtande - Landstingsstyrelsens delårsrapport 2, 2015(307594)..DOCX · Utskriftsdatum: 2015-10-21 08:14 SID 2(3) Beslutsunderlag Delårsrapporter: • Landstingsstyrelsen totalt – sammanfattning • Länssjukvård • Karsudden • Habilitering och hjälpmedel • Landstingsdirektörens staber • Verksamhets- och ledningsservice • Landstingsstyrelsens övriga verksamheter Beslutet expedieras till Nicholas Prigorowsky, ekonomidirektör Jan Grönlund, landstingsdirektör Akten ORG NR 232100-0032 · Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\FRU\(5) 7 oktober\§ 28 Landstingsstyrelsens delårsrapport 2, 2015\webbmapp\(2)Tjänsteutlåtande - Landstingsstyrelsens delårsrapport 2, 2015(307594)..DOCX · Utskriftsdatum: 2015-10-21 08:14 SID 3(3) Diarienummer: LS-LED15-0855 Landstingsstyrelsen Sammanfattning delår 2 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehåll Inledning ....................................................................................................................................... 3 Resultaträkning ............................................................................................................................. 4 Investeringsutfall ........................................................................................................................... 5 Perspektiv ...................................................................................................................................... 6 Medborgarperspektivet .................................................................................................................. 6 Personalperspektivet ...................................................................................................................... 8 Process- och förnyelseperspektivet ................................................................................................ 9 Miljöperspektivet.......................................................................................................................... 11 Ekonomiperspektivet .................................................................................................................... 12 Indikatorer – uppföljning ............................................................................................................ 14 Landstingsstyrelsen, Sammanfattning delår 2 2(19) Inledning Detta är en sammanfattning av landstingsstyrelsens delårsrappor 2, 2015. Inom landstingsstyrelsens ansvarsområden finns ett antal verksamheter samlade. De verksamheter som lyder under landstingsstyrelsen är länssjukvårdens olika delar, Regionsjukhuset Karudden, Funktionshinder, LD-staber, Verksamhets- och ledningsservice, tandvård, regional verksamhet, hälsoval, landstingsgemensamt och Övrig hälso- och sjukvård. I texten nedan anges de verksamhetsområde som avses med fetstil, ex länssjukvård. I nuläget används förra årets organisatoriska struktur för sammanfattningen. Denna struktur ses över under året. Mer detaljerad information och utfallen för de indikatorer som verksamheten ska följa finns i underliggande dokument för respektive verksamhet. Landstingsstyrelsen, Sammanfattning delår 2 3(19) Resultaträkning Resultaträkning Landstingsstyrelsen, augusti 2015 mnkr Utfall jan-aug 2015 Verksamhetens intäkter Budget helår 2015 Prognos helår 2015 Avvik budgetprognos 1 367,7 1 764,9 1 992,1 Verksamhetens personalkostnader -2 195,3 -3 314,8 -3 378,4 Verksamhetens övriga kostnader -3 804,9 -5 705,8 -5 826,0 -115,8 -189,2 -184,8 -4 748,3 -7 444,9 -7 397,1 47,8 3 815,3 5 753,4 5 725,9 -27,5 Inkomst- och kostnadsutjämning 799,7 1 233,8 1 199,6 -34,2 Generella statsbidrag 467,4 693,7 686,5 -7,2 Värdeökning pensionsskuld -24,2 -40,6 -36,6 4,0 Finansiella intäkter 65,7 50,0 74,7 24,7 Finansiella kostnader -3,1 -24,2 -3,8 20,4 372,5 221,2 249,2 28,0 Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Årets resultat Landstingsstyrelsen visar ett resultat till och med augusti månad på 372,5 mnkr. I resultatet ingår en återbetalning av premier från AFA-försäkringar på 40 mnkr. Det prognostiserade resultatet på helår visar en förbättring gentemot lagd budget med 28 mnkr. Förbättringen mot budget är en kombination av olika delar. På den positiva sidan kan ses en lägre nettokostnadsutveckling som delvis beror på att satsningar/potter inte effektueras fullt ut under året. En engångsintäkt från AFA försäkringar påverkar också positivt. Värdepapperförsäljningen under året påverkat positivt vilket inte budgeterades och de finansiella kostnaderna är lägre än planerat vilket är kopplat till fastighetsinvesteringarnas takt. På skatte- och utjämningssidan är prognosen betydligt lägre än budgeterat och somatiken inom länssjukvården prognostiserar ett stort underskott under året. Landstingsstyrelsen, Sammanfattning delår 2 4(19) Investeringsutfall Under perioden har landstingsstyrelsen investerat för totalt 335 mnkr. På fastighetssidan pågår de strategiska investeringarna på Mälarsjukhuset, Kullbergska Sjukhuset och Nyköpings lasarett – dock med stor tidsförskjutning. Ett omtag måste göras i den strategiska fastighetsplanen för att säkra effektivitet och omfattning av investeringarna. I det arbetet måste även ökad hänsyn tas till omvärldsförändringar, kompetensbehov mm så att det säkerställs att Sörmlands framtida sjukhusstruktur blir ändamålsenlig över tid. Detta har resulterat i att det mer eller mindre är stopp på lasarettsbyggena tillsvidare. Relativt stor tidsförskjutning gäller även för Länsmuseet, vilket förklarar de stora avvikelserna gentemot budgeterat utfall. Det är bara Regionssjukhuset Karsudden som i stort följer den beräknade byggplanen. Övriga projekt som faller under benämningen hyresgästanpassningar och fastighetsägarinvesteringar pågår i stort parallellt som planerat. I tabellen nedan framgår utfallet för perioden samt prognosen för landstingsstyrelsens investeringar. mnkr - Fastigheter - IT - Övrig utrustning Totalt Utfall period 2015 Budget helår 2015 216,9 4,9 113,2 335,0 965,0 25,0 126,5 1 116,5 Prognos Avvikprognosbudget helår 2015 401,0 25,3 156,6 582,9 564,0 -0,3 -30,1 535,6 Av fastighetsinvesteringarna, 965 mnkr enligt budget och 216,9 mnkr enligt utfall ovan står: RSK för 100 mnkr enligt budget och 57,1 mnkr enligt utfall. Prognos ca 85 mnkr. MSE för 100 mnkr enligt budget och 8,7 mnkr enligt utfall. Prognos ca 20 mnkr. NLN för 240 mnkr enligt budget och 27,4 mnkr enligt utfall. Prognos ca 42 mnkr. KSK för 205 mnkr enligt budget och 40,4 mnkr enligt utfall. Prognos ca 50 mnkr. Länsmuseet för 130 mnkr enligt budget och 4,4 mnkr enligt utfall. Prognos ca 40 mnkr. Utrustningsinvesteringarna beräknas sammantaget ge ett underskott med 30 mnkr. Anledningen beror främst på överskjutande belopp från tidigare år beroende på överklaganden av upphandling av operationsbord från 2013 samt långa upphandlings och leveransprocesser för utrustning till bl.a. anestesi och radiologen. Under 2014 har utdragna diskussioner gällande ägande av dosplaneringssystem till onkologen medfört tidsförskjutningar. Landstingsstyrelsen, Sammanfattning delår 2 5(19) Perspektiv Medborgarperspektivet Strategiskt mål: Landstinget bidrar till god livskvalitet, jämlik hälsa samt en livskraftig och levande region genom verksamhet som utmärks av god kvalitet, tillgänglighet, öppenhet, respektfullhet och delaktighet i syfte att bli Sveriges friskaste län. Patienters erfarenheter av vården har sedan 2009 studerats via Nationella Patientenkäten (NPE). Enkäten genomförs vartannat år inom den specialiserade psykiatriska respektive somatiska öppenvården och slutenvården samt inom primärvården i samtliga landsting/regioner. Den senaste undersökningen genomfördes hösten 2014 och omfattade akutmottagningar. Resultaten har redovisatas under 2015. Generellt kan sägas att resultaten har försämrats för Sörmlands del när det gäller utvecklingen över tid. Sörmland ligger även relativt lågt vid en jämförelse med övriga landsting i landet. Noterbart är att undersökningen skedde under en period när landstingets största akutmottagning, på Mälarsjukhuset, genomgick en stor ombyggnation. Under mars 2015 fattades beslut i Landstingsstyrelsen att arbetsmetoden för personcentrerad vård ska införas inom länssjukvården. Personcentrerad vård är nu ett programområde och ska finnas i landstinget Sörmland på alla nivåer. Under 2015 pågår det spridning av olika arbetsmetoder för personcentrerad vård. Ett samarbete pågår med landstinget i Värmland för att etablera ”Experiolab Sörmland”. Värmland har idag ett nationellt center för patientnära tjänsteinnovation som kallas experiolab. Centret involverar personal, patienter och närstående för att tillsammans utforma vårdtjänster som skapar värde i människors vardag. Invånartjänsten ”Journalen” kommer i slutet av 2015 att vara tillgänglig för invånare som har journalanteckningar. I ”Journalen” finns för närvarande flera undantag däribland vuxen psykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin. Arbetet med 1177-etjänster fortgår och ett arbete med att öka tidbokning via nätet har påbörjats. Under 2015 pågår ett projekt med internetbaserat stöd och behandling tillsammans med Internetpsykiatrin KS Huddinge. Projektet avser lättare depressioner och paniksyndrom. Inom funktionshindersverksamheten mäts brukarnas nöjdhet med erhållna insatser samt upplevelse av delaktighet vid planering via anonyma enkäter i samband med utvärderingen av föregående plan. Merparten av förvaltningens brukare är nöjda med de insatser som ges och känner sig delaktiga samt upplever en hög grad av måluppfyllelse. Karsudden har slutit avtal med Stockholms läs landsting och region Gotland om vårdplatser från och med år 2016. Avtalen är treåriga med möjlighet till ytterligare förlängning. En patientenkät har genomförts under maj månad och resultatanalys pågår. Landstingsstyrelsen, Sammanfattning delår 2 6(19) Inom hälsoval är Sörmlands hälsoprogram inne på andra året och har hittills varit framgångsrikt. Täckningsgraden till hälsoprogrammet har under 2014 överstigit förväntningarna och uppgick till 53 %. Sammanfattad nöjdhet av de som rest med kollektivtrafiken är 60 %. Andelen är något lägre än i övriga riket. Däremot år 80 procent nöjda med sin senaste resa. Nöjdheten med sjukresorna är 4,5 på femgradig skala, vilket är en förbättring sedan tidigare. Inom VLS har bearbetningar och analyser av data från Liv och hälsa ung 2014 fortsatt. En särskild analys har gjorts och presenterats om sörmländska barn och ekonomiska utsatthet. FMenheten övertog den 1:a februari servicen i entréerna på Mälarsjukhuset, Nyköpings lasarett och Kullbergska sjukhuset. Servicecenter får en nära koppling till FM-enhetens redan befintliga kundtjänst. LD-staben förbereder en ny folkhälsoundersökning till den vuxna befolkningen. Landstingsstyrelsen, Sammanfattning delår 2 7(19) Personalperspektivet Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare som deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. Inom länssjukvården pågår fortsatta satsningar på studieförmån till sjuksköterskor som läser specialistutbildningar. För närvarande är det 40 personer som deltar. Sedan i januari har 60sjuksköterskor rekryterats till våra tre sjukhus. Utvecklingsinsatsen för ledningsgrupper fortsätter enligt plan och uppstart av flera nya chefshandlingsgrupper har gjorts. Besöken på högskolor och informationsträffar fortsätter för att locka studerande till arbete i Hälso- och sjukvården och har kompletterats med brevutskick, marknadsföring och mässdeltagande. Det finns 10 stycken KULT-tjänster (kompletterande underläkartjänstgöring) bemannade och rekrytering pågår för ytterligare intagning i slutet av året. Under sommaren har 67 ungdomar praktiserat inom hälso- och sjukvården i länet. Medarbetarenkätens resultat har återkopplats på arbetsplatserna under första halvåret. Inom ramen för detta planerar chef- och medarbetare de prioriterade områdena för fortsatt utvecklingsarbete 2015. Andel sjukfrånvarotid fortsätter att öka. Det är både den långa och den korta sjukfrånvaron som ökar. Inom funktionshinder är sjukfrånvaron fortsatt hög. En djupare analys görs som underlag för att sätta in särskilda åtgärder. Verksamheten har sedan 2012 arbetat med en kompetensplattform som nu börjar ta form. Antal anställda har ökat på Karsudden vilket beror på att vakanta platser har tillsatts. Fortfarande är det en viss brist på erfarna sjuksköterskor vid rekrytering. För att främja tillväxten av sjuksköterskor samt sjuksköterskor med vidareutbildning inom psykiatri kvarstår studieförmånen, studier med lön från sjukhuset, för ett antal medarbetare som går dessa utbildningar under 2015. Inom VLS har antalet anställda ökat från 320 till 329. Ökningarna härleds till vakanser, FMenheten samt D-data. Fokusområden inom personalområdet inom delår 2 har varit den kommande bolagiseringen av D-data och förberedelser för det. Inom LD-staber har projektet PEK (personal och ekonomi) startas upp i början av året i syfte att ta fram förslag till en för Landstinget Sörmland så optimal struktur som möjligt för funktionsområdena persona/HR och ekonomi. Slutrapport med utvärdering av projektet ”Nya möjligheter” har sammanställts under perioden. Förmånsportalen Fördll har det arbetats intensivt med under perioden. Landstingsstyrelsen, Sammanfattning delår 2 8(19) Process- och förnyelseperspektivet Strategiskt mål: Landstinget levererar effektiva och säkra tjänster genom tydliga processer, ständiga förbättringar och samverkan. Kortare väntetider i cancervården är en nationell satsning som ska pågå i fyra år inom länssjukvården. Under 2015 ska standardiserade vårdförlopp införas för fem cancerdiagnoser. Fram till sommaren har ett arbete gjorts för att förbättra väntetiderna på akutmottagningarna i länet. Just nu pågår en kartläggning för att identifiera utvecklingsområden samt se vilka förbättringsarbeten som redan är igång. Idag är pilotprojektet med vårdlotsar på Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett avslutat. Piloten var en vetenskaplig studie som gjordes av Health navigator. Efter redovisning av ett positivt resultat framför allt för gruppen mångbesökare på akutmottagning hälso- och sjukvården beslutat att starta om med egna vårdlotsar. Nära 30 kliniker har hittills genomgått produktions- och kapacitetsplanerings introduktion med arbetsmöten /workshops och har en lagd produktionsplan för året. Flera verksamheter har nu bra koll på produktionsbehovet och visualiserar utfall mot den lagda planen. Vid flera kliniker ligger fokus framförallt på olika förbättringsarbeten. Arbete pågår med att utveckla närvården i västra länsdelen. Vårdplatssituationen har under 2015 varit fortsatt ansträngd. Ett intensivt arbete för att lösa situationen med stängda vårdplatser pågår. Drygt 50 vårdplatser i länet är fortfarande stängda och orsaken är framför allt sjuksköterskebrist. För att kunna hålla vårdplatser öppna har bemanningsföretag anlitats och en särskild resurs för att rekrytera sjuksköterskor finns inom landstinget. Över sommaren har det varit ett högt tryck och hård belastning på vårdplatserna i länet och på akutmottagningarna. Vårdplatskoordineringen har fungerat tillfredsställande på alla tre sjukhus. Samverkan med kommunerna har också fungerat bra. De flesta verksamheter uppger att de har haft en tillfredsställande bemanningssituation under sommaren trots brist på både sjuksköterskor och i vissa fall även läkare. Inom funktionshinderområdet finns fortsatt stora utmaningar i att nå målsättningen inom den lagstadgade och förstärkta vårdgarantin. I syfte att kunna möta behoven av kognitivt stöd till barn och unga med ADHD har ett projekt initierats tillsammans med barn- och ungdomspsykiatrin. Landstingsstyrelsen, Sammanfattning delår 2 9(19) Karsudden deltar i det landstingsövergripande arbetet med att implementera nationella riktlinjer och vårdprogram där fokus är somatisk sjuklighet hos personer med psykisk diagnos. Två vårdavdelningar deltar i SKL:s satsning ”Mindre tvång – bättre vård”. Ett av projekten syftar till att minska förekomsten av självskadebeteenden och det andra projektet syftar till att utveckla metoder för att förbättra informationen om tvångsvåden till patienten. Arbetet mot genomförandet av tågplan 2017 har fortsatt. Tågplan 2017 syftar till att förenkla resandet, att förtäta utbudet samt anskaffa moderna fordon till ett modernt sammanhållet kollektivtrafiksystem i Mälardalen. Upphandling av nytt transportörsavtal för den särskilda kollektivtrafiken pågår. Inom VLS pågår flera delentreprenader eller har slutförts inom ramen för de stora sjukhusprojekten. Upphandlingen av entreprenören är klar. Sedan en tid tillbaka pågår ett förarbete gällande VNS (vårdnära service). Projektets syfte är att frigöra tid åt patientarbete. Ett införandeprojekt pågår för PM3 förvaltningsstyrningsmodell. Modellen ska möjliggöra gemensam styrning och hantering av förvaltning och utvecklingsprojekt. Inom LD-staber lägger särskilt fokus under 2015 på att förbättra beslutsunderlag och beslutsprocesser avseende landstingets fastighetsinvesteringar. Läkemedelskommittén arbetar med framtagande av en strategi för framtidens mest kostnadseffektiva och patientsäkra läkemedelsförsörjning. Upphandling av ett nytt ekonomisystem är genomfört och ett införandeprojekt pågår. Landstingsstyrelsen, Sammanfattning delår 2 10(19) Miljöperspektivet Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett miljöarbete fokuserat på att minimera miljöbelastning och förebygga föroreningar genom att arbeta med prioriterade miljöaspekter Under våren har länssjukvården informerats om kravet på att riskbedöma kemiska produkter i vårt kemikaliehanteringssystem, iChemistry. I ett startskede görs detta arbete på ett begränsat antal avdelningar för att jobba fram effektiva rutiner. Den 1 september startade ett projekt på MSE som syftar till att hitta arbetssätt för att minska matsvinn från patientkost. Projektet är ett samarbete mellan hälso- och sjukvården och Landstingsservice AB. Målet är att hitta orsaker till matsvinn för vidare åtgärder. Karsudden har påbörjat ett antal miljöfrämjande aktiviteter såsom eco-driving utbildning, cykelgarage med lånecyklar, substitution av målarfärger och andra kemikalier på arbetsterapin, källsortering för patientutrymmen samt utsortering och egen kompostering av kaffesump. Inom VLS har man tagit fram förslag på landstingsövergripande miljöaktiviteter inför budgetarbetet 2016 samt två av varandra fristående miljöaktivitetskataloger som förslag på aktiviteter för alla förvaltningar och bolag. Detta för att kunna nå uppsatta mål i miljö- och klimatprogrammet 2018. Avveckling av de centrala ångsystemen på Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett är slutförd i juni. Extern och intern miljörevision har genomförts under perioden. Under början av året har kollektivtrafikmyndigheten utlöst en option angående förlängning av innevarande avtal med Nobina. Det har öppnat upp möjligheten att tidigare än beräknat gå över till helt fossilfritt bränsle i avtalet, vilket skulle påverka möjligheten att nå en fossilfri fordonsflotta till år 2016 på ett mycket positivt sätt. Landstingsstyrelsen, Sammanfattning delår 2 11(19) Ekonomiperspektivet Strategiskt mål: Landstinget har en stark ekonomi i balans Nedan presenteras verksamheternas nettokostnader och förväntade utfall 2015: mnkr Länssjukvård Utfall jan-aug 2015 Budget helår 2015 Prognos helår 2015 Avvikelse prognosbudget 3 280 719 4 924 380 5 049 380 125 000 Resultatkrav Regionsjukhuset Karsudden 10 162 35 000 24 000 -11 000 Funktionshinder 81 906 127 313 126 485 -828 Landstingsdirektörens staber 98 784 143 100 143 700 600 104 279 143 243 145 468 2 225 Övrig hälso- och sjukvård 169 302 406 869 330 534 -76 335 Hälsoval 583 377 890 191 880 191 -10 000 Tandvård 104 769 179 222 177 147 -2 075 Regional verksamhet 228 987 351 097 351 097 0 Landstingsgemensamt 86 022 244 495 169 052 -75 443 4 748 307 7 444 910 7 397 054 -47 856 Verksamhets- och ledningsservice inkl pol led Landstingsstyrelsens övriga verksamheter Landstingsstyrelsens nettokostnad Länssjukvården har inför delår 2 gjort en gemensam prognos för de divisioner som innefattas; somatisk vård (kirurgi, medicin, medicinsk service), psykiatrisk vård samt divisionsgemensamt. Bedömningen är att helårsresultatet hamnar på -125 mnkr. Resultatet hittills är -40,9 mnkr. Länssjukvårdens kostnader har ökat med 3,7 % jämfört med 2014. En stor del av kostnadsökningen mellan åren beror kostnader för köpt vård vilken har ökat med 12,6% (54,3 mnkr). Inom den köpta vården är det högspecialiserad vård som har ökat mest i kostnad medan fritt vårdval har ökat mest procentuellt. Från och med januari 2015 gäller den nya patientlagen vilket innebär att ingen övre gräns finns vad gäller öppenvårdskostnader. Även kostnaderna för läkemedel har ökat mycket mellan åren 8,3 % (43,8 mnkr). Läkemedelskostnaderna ökar framförallt beroende på införandet av nya biologiska behandlingar samtidigt som det är mindre effekter av patentutgångar än tidigare. De största kostnadsökningarna för rekvisition är för läkemedel mot Hepatit C. Dessa kostnader ersätts med ca 50 mnkr via statsbidraget för läkemedelsförmånen. Kostnadsutvecklingen för läkemedel exklusive kostnader för Hepatit C är 1,3 %. Länssjukvården har fokus i åtgärdsarbetet för att nå en ekonomi i balans. Några exempel på aktiviteter som pågår och som på sikt ska bidra till en ekonomi i balans är att minimera anlitandet av hyrpersonal, begränsa övertiden, minska kostnad för remittering enligt vårdgaranti Landstingsstyrelsen, Sammanfattning delår 2 12(19) genom ökad egen produktion, minska läkemedelskostnader genom ökad följsamhet, reviderade rutiner och patentutgångar samt fortsatt arbete med produktions- och kapacitetsplanering. Ett konsultbolag har varit engagerade för att värdera åtgärdsplanen samt ge förslag till ytterligare åtgärder för att åstadkomma ett nollresultat. Karsuddens resultat hittills är på -10,1 mnkr och prognosen indikerar att utfallet kommer att bli 11 mnkr bättre än budgeterat. Detta beror på de budgeterade lokalkostnaderna som visar stora överskott samt den höga beläggningen som varit historiskt hög under året. Funktionshinder redovisar ett resultat på 0,8 mnkr och en prognos som är 0,8 mnkr mnkr bättre än budget. Överskottet avser till fullo den del av satsningen på 2 mnkr för neuropsykiatri som inte beräknas användas under året. I övrigt beräknas överskott bland annat avseende personalkostnader beroende av vakanser. Detta uppvägs till stor del av underskott avseende köpt verksamhet (utredningar, hjälpmedel och tolk). Landstingsdirektörens staber innehåller merparten av det extra besparingsbeting som riktar sig till central administration, och är periodiserad jämnt över året. I realiteten riktar sig besparingarna till både LD-staberna, VLS och de övergripande funktioner som finns inom samtliga andra verksamheter. Effekter av åtgärderna inträffar också senare än plan vilket är orsak till att ackumulerat resultat är negativt och att årsprognosen också bedöms visa ett negativt resultat. Årsprognosen är en försämring från budget med 0,6 mnkr. Verksamhets- och ledningsservice inklusive den politiska ledning har ett utfall på -145,5 mnkr vilket är ca 24 mnkr sämre än samma period föregående år. Skillnaden ligger främst i ojämnheter i kostnader kopplade till externa leverantörer inom främst byggsidan hos FM. Prognosen pekar mot ett resultat på -2,3 mnkr där den stora delen av underskottet kommer från FM-enheten. Det finns en oklarhet runt finansieringen av verksamheternas efterfrågan kopplat till de strategiska investeringsprojekten och ett antal projekt pågår utan klar finansiering, som till exempel "vårdnära service" projektet. Landstingsstyrelsens övriga verksamheter Inom övrig hälso- och sjukvård har prognosen förbättrats och beräknas ge ett överskott på 76,4 mnkr. De delar som drar mindre kostnader under året är de satsningar/potter som avsatts i budget. Enligt den bedömning som är gjord så kommer ca 60 mnkr inte att effektueras under året och prognosen tar hänsyn till detta. Privata vårdgivare beräknas ge ett överskott på 10 mnkr. Detta beror på att beslutade upphandlingar inte för full helårseffekt 2015 samt att vissa vårdgivare som arbetar enligt etableringslagarna inte producerar upp till det ekonomiska tak man har rätt till. Sammantaget leder detta till att kostnader för förskrivna läkemedel inte heller når budgeterad nivå. Hälsoval redovisar ett resultat på 10,6 mnkr. På kostnadssidan är det tilläggsersättningen som avviker positivt. Detta beror på säsongsvariation vad gäller influensavaccination samt att vårdcentralerna inte har anställt ST-läkare i planerad utsträckning. Prognosen pekar mot ett resultat som är 10 mnkr bättre än budget. Det förväntade utfallet för tandvårdsåtagandet är att det blir lägre än budget främst på grund av det låga antalet personer som har fått tandvårdskort på grund av funktionsnedsättning, Ftandvård. Överskottet blir 2,0 mnkr. Landstingsgemensamt prognostiserar en budgetavvikelse på 75,4 mnkr. Skillnaden förklaras av en AFA-premieåterbetalning samt oförutsedda medel som inte beräknas användas under året. Landstingsstyrelsen, Sammanfattning delår 2 13(19) Indikatorer – uppföljning Medborgarperspektivet Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel vårdenheter som erbjuder invånare att direktboka tid via Mina Vårdkontakter (HoS) 12,8% Andel vårdenheter som erbjuder minst 3 e-tjänster via Mina Vårdkontakter (HoS) 100% Andel patienter som genomfört förebyggande tandundersökning (RSK) 90% Andel patienter som medverkar i patientenkät (RSK) Andel patienter med diabetes och/eller hjärtkärlsjukdom som genomfört kontroll hos somatikerkonsult (RSK) Andel brukare som är nöjda med de insatser som ges. (HabV exkl. TolkC). (HH) Andel brukare som upplever delaktighet i den individuella planeringen. (HH) Andel sörmlänningar som är nöjda med sina sjukresor. (HH) Andel brukare som är nöjda med erhållen rehabilitering i varmt klimat. (HH) 50% 17 av 133 mottagningar har direktbokning av tid via MVK. Ingen ny exakt uppgift finns tillgänglig. 16 nya mottagningar är på gång. 100% Samtliga aktiva mottagningar har minst 3 tjänster att erbjuda. 80% 85% Patientenkäten genomfördes under maj månad och resultatanalys pågår. 100% 80% 90% 90 % 90% 90 % 4,6 Medelvärd e minst 4,5 av 5 100% 95 % Avser 171 av de 190 brukare som utvärderat sin plan under perioden jan-aug. Utfall motsvarande period 2014: 86% (192/223) Avser 162 av de 180 brukare som utvärderat sin plan under perioden jan-aug. Utfall motsvarande period 2014: 91% (202/222) Avser medelvärdet för 5 slumpvis uppringda resenärer/dag under perioden jan-juli. Utfall motsvarande period 2014: 4,3 Avser 16 som svarat på enkät. Svarsfrekvens 84%. Utfall motsvarande period 2014: 94% (17/18) Landstingsstyrelsen, Sammanfattning delår 2 14(19) Indikator Utfall Målvärde Kommentar 92,5% 85 % Andel elever som utifrån den pedagogiska planen i skolan uppnått överenskomna mål. (HH) 95 % 90 % Andel brukare som vid utvärdering av den individuella planen bedömer att måluppfyllelsen är uppnådd. (HH) 78,6% 80 % Andel elever som utifrån den individuella utvecklingsplanen i skolan uppnått överenskomna mål. (HH) Avser 151 av de 192 brukare som under perioden jan-aug utvärderat sammantagen måluppfyllelse i den individuella planen. Utfall motsvarande period 2014: 77% (171/221) Sammanfattad nöjdhet bland kunder (kollektivtrafik) 60 % 62 % Sammanfattad nöjdhet hos allmänhet (kollektivtrafik) 42 % 40 % Nöjdhet med senaste resan (kollektivtrafik) 80 % 78 % Genomsnittlig svarstid i växeln (VLS I jämförelse med föregående år har den sammanfattande nöjdheten sjunkit från 62 till 60 %. Snittet för riket är 62 %. I jämförelse med föregående år har den sammanfattande nöjdheten ökat från 40 till 42 %. Snittet för riket är 51 %. I jämförelse med föregående år har den sammanfattande nöjdheten ökat från 78 till 80 %. Snittet för riket är 81 %. 8S Personalperspektivet Indikator Utfall Målvärde Kommentar Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. (HoS) 6,3 % Max Andel sjuktid av ordinarie tid har 5,1 % ökat från 5,5 % 2014 till 6,3 % 2015 under samma period. Både den långa och korta sjukfrånvaron har ökat. Andel medarbetare med sex eller fler sjukfrånvarotillfällen (HoS) 9,7 % 8,3 % Utfall 2014 delår 2 var 8,9 %. Andelen utannonserade tillsvidaretjänster som avser heltid (RSK) 100 % 100 % Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. (RSK) 7,2 % Max 5,6 % Korttidssjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. (RSK) 2,5 % Landstingsstyrelsen, Sammanfattning delår 2 15(19) Andelen utannonserade tillsvidaretjänster som avser heltid (HH) 100 % 93 % Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. (HH) 6,6 % Max 4,5 % Delår 1 6,9 % Andel anställda som haft färre än sex sjukdagar under de senaste 12 månaderna. (HH) 69% Minst 60 % Delår 1 55 % Process- och förnyelseperspektivet Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel uppfyllda processmål (HoS) 100% 100 % Alla tio vårdprocesser har tagit fram 3 KPI:er som regelbundet mäts och följs upp. Andel patienter som lämnar akutmottagningen inom fyra timmar (HoS) 60 % >80 % Andelen patienter som lämnat akutmottagningen inom 4 timmar ligger på samma nivå som föregående år samma period. Andel mångbesökare på akutmottagningarna (HoS) 8,7 % 5 % Andel mångbesökare i nivå med föregående år. Andel återinskrivna inom 30 dagar (HoS) 14,8 % 14 % Andelen återinskrivna fortsätter att minska. Helår 2014 var utfallet 15,3 %. Andel undvikbar slutenvård (HoS) 10,6 % 10 % Andel undvikbar slutenvård fortsätter att minska. Utfall janaug 2014 10,8 %. Andel utskrivningar från vårdavdelningar före klockan 12 (HoS) 19 % 50 % Utfall i nivå med föregående år. Andel vårdrelaterade infektioner (HoS) 6,7 % < 6 % Mätningen genomfördes under våren 2015 och utfallet avser den somatiska vården. Vårens resultat är en förbättring mot föregående mätning som genomfördes våren 2014 och slutade på 7,5 %. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (HoS) 65 % 100 % Hälso- och sjukvård exkl primärvård. Ett sämre resultat är föregående mätning våren 2014 (69 %) och samma nivå som mätningen hösten 2013. Landstingsstyrelsen, Sammanfattning delår 2 16(19) Andel patienter med trycksår (HoS) 15,3 % < 10 % Vårens mätning slutande på 15,3 % i Hälso- och sjukvården exkl Karsudden. Föregående mätning våren 2014 var resultatet 15,4 %. Andel patienter som har väntat 60 dagar eller kortare för första besöket inom planerad specialiserad vård. (HoS) 56 % Minst Utfall augusti 2015 56 %. Utfall 80 % augusti 2014 58 %. Under 2015 uppnåddes 70 % alla månader utom i juni, juli och augusti. I mars var andel väntande inom 60 dgr 80 %. Andel patienter som, efter beslut om behandling, har väntat 60 dagar eller kortare inom specialicerad vård (HoS) 51 % Minst Utfall augusti 2015 51 %. Utfall 80 % samma period 2014 var 54 %. Under 2015 uppnåddes målnivån 70 % under feb, mar och apr för väntande på behandling. Andel patienter som fått nybesök inom 90 dagar, vårdgaranti (HoS) 75 % 100% Utfall augusti 2015 75 %. Utfall augusti 2014 79 %. Andel väntande inom 90 dagar har varit över 90 % jan-apr. Andel patienter som fått behandling inom 90 dagar, vårdgaranti (HoS) 76 % 100% Utfall augusti 2015 76 %. Utfall augusti 2014 80 %. Andel patienter som fått erbjudande om förebyggande tandundersökning (RSK) 100% 100% Andel enskilda patienter där rekommendationer från utredning/bedömning följs upp minst var sjätte månad (RSK) 25% Andel patienter som erbjuds utredning/bedömning inom två respektive tre månader från inkludering i vårdprocess (RSK) 70 % 80 % Andel patienter med diabetes och hjärtkärlsjukdom som fått erbjudande om kontroll hos somatikerkonsult (RSK) 100% 100% Andel brukare som har en individuell plan (Habv.exkl. tolkcentralen). (HH) 59,5% 65 % Landstingsstyrelsen, Sammanfattning delår 2 Avser 1001 av 1683 brukare Utfall delår 2 2014: 49,4 % (763/1546) 17(19) Andel brukare som väntat på nybesök mindre än 90 dagar (HabV exkl. TolkC). (HH) 73% 100 % Andel genomförda nybesök som väntat mindre än 90 dagar (HabV exkl. TolkC). (HH) 78% 100 % Andel genomförda nybesök inom området autism som väntat mindre än 30 dagar. (HH) 58% 90 % Andel påbörjade fördjupade utredningar/behandlingar inom området autism som väntat mindre än 30 dagar. (HH) 81,2% 80 % Andel elever som medverkar i upprättande av sin plan. (HH) 95% 100 % Andel inkomna klagomål på genomförda sjukresor. (HH) 0,7% Högst 1% Avser 189 av 259 brukare Utfall delår 2 204: 68% (163/238) Avser 645 av 830 genomförda nybesök jan-aug Utfall delår 2 2014: 81% (568/704) Avser 68 av 117 genomförda nybesök jan-augusti Utfall delår 2 2014: 41% (38/92) Avser 13 av 16 påbörjade utredningar. Utöver dessa har 118 utredningar genomförst för redan aktuella barn. Utfall delår 2 2014: 80% (57/71) Avser 414 inkomna avvikelser på 56 264 genomförda resor under perioden jan-juli. Utfall motsvarande period 2014: 0,8% Andel primärvårdsbesök av totala besök (täckningsgrad) 54,3 % 55 % Täckningsgrad barn och ungdomar (tandvård) 99,1 % 99 % 92 % 95 % Tagit del av uppsökande verksamhet eller nödvändig tandvård (tandvård Miljöperspektivet Indikator Utfall Målvärde Kommentar Klimatpåverkande utsläpp från narkosgasanvändning kopplat till antal operationstimmar (HoS) 0,007 liter/op.ti m Klimatpåverkande utsläpp från lustgasanvändning kopplat till antal förlossningar (HoS) 1,15kg lustgas/fö rlossning Verksamheter som under året har genomfört kemikalieinventering (HoS) Landstingsstyrelsen, Sammanfattning delår 2 0,006 liter/op.ti m MSE 1,2 kg lustgas/förlossning NLN 0,9 kg lustgas/förlossning 35 st Arbetet med kemikalieinventeringen kommer att fortsätta under hösten. Samtliga verksamheter kommer att erbjudas utbildning i kemikaliehanteringssystemet samt erbjudas stöd med inventering på 18(19) Indikator Utfall Målvärde Kommentar plats om behovet finns. Målet är att årets inventering ska vara klar i slutet av november. Elanvändning per total bruttoarea, BRA. (RSK) 66,9kWh/ m2 84,6 kWh/m2 Värmeanvändning per total bruttoarea, BRA. (RSK) 76,6kWh/ m2 98,4 kWh/m2 Vattenanvändning per total bruttoarea, BRA (RSK) 613 liter/m2 615 liter/m2 Elanvändning per total bruttoarea, BRA. (VLS) 95kWh/m2 84,6 kWh/m2 Elanvänding rapporteras enbart på helår Värmeanvändning per total bruttoarea, BRA. (VLS) 104kWh/m 2 98,4 kWh/m2 Värmeanvänding rapporteras enbart på helår Vattenanvändning per total bruttoarea, BRA (VLS) 606 liter/m2 615 liter/m2 Vattenanvänding rapporteras enbart på helår 43 % 36 % Andel bussar som körs med förnybart bränsle (Övr) Ekonomiperspektivet Indikator Utfall Målvärde Kommentar Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr (HoS) -125 000 tkr Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr (RSK) 12 436 tkr Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr (HH) 828 tkr Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr (VLS) -2 225 tkr Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr (LD-stab) -3 609 tkr Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr (Hälsoval) +10 583 tkr Landstingsstyrelsen, Sammanfattning delår 2 0 Helårsprognosen är efter augusti 125 mnkr. Periodresultatet efter augusti slutade på -40,9 mnkr och budgetavvikelsen är -46,3 mnkr. Föregående år samma period var resultatet -7,4 mnkr. 0 0 19(19) Diarienummer: Delårsrapport 2 Länssjukvård Delår 2 2015 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Länssjukvård, Delårsrapport 2 2(52) Innehållsförteckning Inledning....................................................................................................................... 4 Sammanfattande analys ............................................................................................................. 4 Medborgarperspektivet .............................................................................................. 6 Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse ...................................................................... 6 Personalperspektivet ................................................................................................... 9 Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse .......................................................................... 9 Process- och förnyelseperspektivet .......................................................................... 13 Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse .................................................. 13 Miljöperspektivet....................................................................................................... 22 Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse ............................................................................. 22 Ekonomiperspektivet ................................................................................................ 23 Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse ....................................................................... 23 Samlad analys ............................................................................................................ 25 Personal ................................................................................................................................... 25 Produktion ............................................................................................................................... 28 Ekonomi .................................................................................................................................. 37 Investeringar ............................................................................................................................ 47 Intern kontroll ........................................................................................................... 48 Patientperspektivet .................................................................................................................. 48 Personalperspektivet................................................................................................................ 48 Miljöperspektivet .................................................................................................................... 49 Ekonomiperspektivet ............................................................................................................... 49 Satsningar................................................................................................................... 51 Framtidens hälso- och sjukvård ............................................................................................... 51 Övriga satsningar..................................................................................................................... 52 Bilagor Bilaga 1: Arbetade timmar Bilaga 2: Lönekostnadsanalys Bilaga 3: Investeringsspecifikation Länssjukvård, Delårsrapport 2 3(52) Inledning Sammanfattande analys I början av året har resultaten redovisats från Nationella patientenkäten för länets akutmottagningar som genomfördes hösten 2014. Utvecklingen över tid har försämrats och Sörmland ligger även lågt vid jämförelse med andra landsting i landet. Under våren och fram till sommaren har kartläggning genomförts gällande akutmottagningarna i länet för att identifiera bra tidigare genomförda arbeten samt identifiera områden där förbättringsåtgärder behöver genomföras. Under 2015 har spridningsarbetet av personcentrerad vård pågått. Begreppet är mer etablerat bland verksamheter och efterfrågat. Utveckling av e-hälsa där var och en kan vara delaktig i sin vård är en framgångsfaktor för att möta framtidens utmaningar inom hälsooch sjukvården. Invånartjänsten Journalen kommer i slutet av 2015 att vara tillgänglig för invånare som har journalanteckningar i SYSteam Cross. Landstinget Sörmland följer det nationella regelverket och samarbetar med övriga landstingen som har eller kommer att införa Journalen. Under året har ett arbete med att öka tidbokning via nätet påbörjats vilket innebär avbokning, ombokning samt bokning av tid. Inom personalområdet har satsningar på specialistutbildningar för sjuksköterskor fortsatt. Även rekryteringsinsatser i form av besök på högskolor och deltagande i rekryteringsmässor har genomförs löpande. Under sommaren har 67 ungdomar praktiserat inom Hälso- och sjukvården i länet. För tredje året i rad deltar Hälso- och sjukvården i Sjukvårdens Ledarskapsakademi genom bl.a. två deltagare i akademins mentor- och managementprogram. De två förvaltningsgemensamma insatserna kring ledningsgruppsutveckling och chefsutbildningsprogrammet har fortsatt under 2015. Antalet anställda har ökat med 34,3 årsarbetare (0,8 %) jämfört med samma period föregående år. Vi är nu totalt 4 513 anställda. Vakanta tjänster finns inom vissa grupper av specialistläkare inom specialiteter såsom gynekologi, oftamologi, psykiatri, radiologi samt vissa internmedicinska subspecialiteter och inom några grupper av specialistsjuksköterskor och allmänsjuksköterskor. För att upprätthålla verksamheten anlitas inhyrd personal inom dessa områden. Likt övriga landsting/regioner ökar sjukfrånvaron även i Länssjukvården. Andel sjuktid av ordinarie tid har ökat från 5,6 % till 6,3 %. Det är både den långa och korta sjukfrånvaron som ökar. Friskvårdsinsatser bedrivs som tidigare i första hand via fritidsföreningarna och via det friskvårdsbidrag som infördes 2013. Även utveckling av stöd via hälsoinspiratörer på arbetsplatserna har fortsatt under 2015. Kortare väntetiderna i cancervården är en nationell satsning som ska minska de regionala skillnaderna och minska väntetiderna till cancervård. Standardiserade vårdförlopp ska i år införas för fem cancerdiagnoser; akut myeloisk leukemi, huvud- halscancer, matstrups- och magsäckscancer, prostatacancer och cancer i urinblåsa och övre urinvägar. Arbetet med att utveckla våra kliniska vårdprocesser har fortsatt under 2015. Under året har ett arbete startat upp med att etablera två nya processer, osteoporos (benskörhet) och sepsis (blodförgiftning), för att säkerställa en strukturerad vårdkedja även för dessa patienter. Ett tvåårigt projekt har startat upp med att införa egna vårdlotsar knutna till Länssjukvård, Delårsrapport 2 4(52) akutmottagningarna på alla tre sjukhus i länet. För att öka tillgängligheten och nå grupper som av olika skäl inte får behandling inom hälso- och sjukvården har ett projekt startat med internet förmedlad kognitiv beteendeterapi, KBT. Projektet riktar sig till patienter med måttlig depression och paniksyndrom. Ett annat projekt som pågår för att erbjuda kvalitativ vård nära, på rätt nivå och i en trygg miljö är arbetet med att utveckla närvården i västra länsdelen. Patientsäkerhetsarbetet fortsätter med fortsatt fokus att under 2015 att minska vårdrelaterade infektioner, förbättra följsamhet till basala hygien- och klädregler samt minska förekomsten av trycksår. Punktprevalensmätningar som genomfördes under våren visar ett bättre resultat inom alla tre områden jämfört med resultat från våren 2014. Produktions- och kapacitetsplanering (PoK) är en av Hälso- och sjukvårdens prioriterade satsningar för en smidigare resa genom vården och rätt nyttjande av resurser. Nära 30 kliniker har hittills genomgått PoK introduktionen med arbetsmöten/workshops och har en lagd produktionsplan för året. Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har slutit en överenskommelse som inriktas på utvecklad tillgänglighet samt en mer patientcentrerad vård. För att få ta del av medlen inom ramen för överenskommelsen ska Landstinget Sörmland utforma en handlingsplan, fortsätta att rapportera in besök och ledtider samt redovisa genomförda insatser. Under 2015 har andelen väntande på besök och behandling inom 90 dagar respektive 60 dagar minskat något i jämförelse med 2014. En del av förklaringen är färre antal disponibla vårdplatser jämfört med föregående år. Vårdplatssituationen har under 2015 fortsatt varit ansträngd. Både Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett har haft stora problem att upprätthålla vårdplatser enligt plan. Drygt 50 vårdplatser i länet är fortfarande stängda och orsaken är framförallt sjuksköterskebrist. Verksamheterna har rapporterat att det även i år har varit ett högt tryck och hård belastning på vårdplatserna i länet och på akutmottagningarna under sommaren. Beläggningen på vårdavdelningarna har varit hög med både överbeläggningar utlokaliserade patienter som följd. Arbetet med kemikalieinventeringen kommer att fortsätta under hösten. Målet är att årets inventering ska vara klar i slutet av november. Ett projekt har startat på Mälarsjukhuset som syftar till att hitta arbetssätt för att minska matsvinn från patientkosten. Prognosen efter augusti är -125 mnkr och periodresultatet slutade på -40,9 mnkr. Föregående år samma period var resultatet -7,4 mnkr. Länssjukvårdens kostnader har ökat med 3,7 % jämfört med 2014 (LPIK 2,0 %). Den underliggande resultatutvecklingen pekar för närvarande mot -135 mnkr för 2015. Förvaltningen har åtgärdsplaner som syftade till att åstadkomma ekonomi i balans. Planerna har emellertid inte gett den förväntade ekonomiska effekten. Det beror både på att en del åtgärder inte fått effekt och att andra åtgärders effekt motverkats av nya och oväntade kostnader. Länssjukvård, Delårsrapport 2 5(52) Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bidrar till god livskvalitet, en jämlik hälsa samt en livskraftig och levande region genom verksamheter med god kvalitet, tillgänglighet, öppenhet, respektfullhet och delaktighet Trygga patienter: En god, säker och jämlik vård som är kvalitativ, patientsäker och där patienten känner trygghet och omhändertas med ett gott bemötande. Patienterfarenhet Patienternas erfarenheter av vården har sedan 2009 studerats via Nationell Patientenkät (NPE). Enkäten genomförs vart annat år inom den specialiserade psykiatriska respektive somatiska öppenvården och slutenvården samt inom primärvården i samtliga landsting/regioner. Fram till 2014 har tjänsten levererats av företaget Indikator. Under 2014 har en ny upphandling genomförts och från och med 2015 finns en ny leverantör, IC Quality. Inom ramen för upphandlingen finns nu också möjlighet att genomföra speciella behovs- eller andra riktade undersökningar. I samband med byte av leverantör har uppbyggnad av en stödstruktur för NPE på SKL påbörjats. Syftet är att landstingen ska vara mindre beroende av enskilda leverantörer och att huvudansvaret och stödfunktioner finns samlat på SKL. Den sista undersökningen med den gamla leverantören genomfördes hösten 2014 och omfattade akutmottagningar. Resultaten har redovisats under 2015. Generellt kan sägas att resultaten har försämrats för Sörmlands del när det gäller utvecklingen över tid. Sörmland ligger även relativt lågt vid en jämförelse med övriga landsting i landet. Noterbart är att undersökningen skedde under en period när landstingets största akutmottagning, på Mälarsjukhuset, genomgick en stor ombyggnad och situationen var suboptimal. Primärvården är först ut med IC Quality som ny tjänsteleverantör av NPE och förberedelser pågår inför höstens undersökning. Förbättrade kallelser Kallelser är en viktig del av kommunikation och bemötande i vården. Hur vi formulerar oss i kontakten med patienten är viktigt för hur patienten upplever vårdens tillgänglighet, bemötande och kvalitet. En guide och mall för hur kallelser bör formuleras är därför framtagen i samverkan med kommunikationsenheten, utvecklingsenheten och vårdsystem. Under våren har åtta workshops genomförts där alla vårdverksamheter fått stöd i att förbättra sina kallelser utifrån guide och mall. Parallellt pågår inom specialistsjukvården ett arbete med förbättrad schemaläggning i syfte att kunna ge patienten besked direkt om en tid i vården, stället för att sätta upp patienten på väntelista. Resultatet följs upp successivt under hösten 2015. Länssjukvård, Delårsrapport 2 6(52) Trygga patienter: En personcentrerad verksamhet i en bra vårdmiljö. Personcentrerad vård Personcentrerad vård är nu ett programområde och ska inte räknas som ett enskilt projekt utan något som ska finnas i landstinget Sörmland på alla nivåer. I beslutet i Landstingsstyrelsen som fattades i mars 2015 ska det fortsatta arbetet för personcentrerad vård utgå från den framtagna strategin för personcentrerad vård. Strategin har sex steg: 1. Utarbeta strategi för patient och brukarmedverkan 2. Stärk möjligheten till delaktighet för patienter och personal 3. Främja innovation för patientmedverkan 4. Utveckla styrning och ledning för personcentrerad vård 5. Tydliga mål och mått 6. Utveckla en personcentrerad organisation. Under 2015 har spridningsarbetet av personcentrerad vård pågått. Begreppet är en mer etablerat bland verksamheter och efterfrågat. Under 2015 pågår det spridning av olika arbetsmetoder för personcentrerad vård. Detta innebär föreläsningar, utbildningsserier för olika verksamheter, planeringsdagar och deltagande i vissa ledningsgrupper. Ett samarbete med landstinget i Värmland pågår för att etablera ett Experiolab Sörmland, detta som en tydlig del i den verktygslåda som behöver etableras för personcentrerad vård och patient och brukarmedverkan. E-hälsa Utvecklingen av e-Hälsa är en framgångsfaktor för att möta framtidens utmaningar inom hälso- och sjukvården och omfattar utvecklingen av olika typer av tjänster, som ger invånaren fler möjligheter till kontakt med vården när det passar invånaren och vård- och omsorgspersonal får ökad tillgång till information och bättre verktyg för att kunna arbeta effektivare och säkrare för ökad patientnytta. Detta skapar goda förutsättningar för såväl den personcentrerade vården där var och en kan vara delaktig i sin vård, och en sammanhållen vårdprocess där de olika huvudmännen kan dela information. Journal på nätet Invånartjänsten Journalen kommer i slutet av 2015 att vara tillgänglig för invånare som har journalanteckningar i NCS Cross. Landstinget Sörmland följer det nationella regelverket för tjänsten och samarbetar med övriga landsting som har eller kommer att införa tjänsten under 2015. Tillsammans vidareutvecklas tjänsten av Inera och de landsting som anmält anslutning till Journalen. I Journalen finns för närvarande flera undantag däribland vuxen psykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin. Projektet har under året påbörjat en dialog med chefer på dessa enheter och kommer genomföra dialogmöten med psykiatrins medarbetare. Psykiatrin i Skåne förbereder ett införande av Journalen för vuxen psykiatrin i september 2015. Representanter från Landstinget Sörmland besöker i september Region Skåne för att ta del av deras erfarenheter vid införandet av invånartjänsten Journalen, samt ta del region Skånes förberedande arbete och diskussioner vid införande av tjänsten Journalen i vuxen psykiatrin. Länssjukvård, Delårsrapport 2 7(52) 1177- e tjänster (tidigare Mina Vårdkontakter) Arbetet med E-tjänster fortgår, under 2015 har ett arbete med att öka tidbokning via nätet påbörjats vilket innebär avbokning, ombokning och boka tid direkt över nätet. En nationell utveckling av Mina Vårdkontakter med nya möjligheter för invånaren att utföra fler tjänster pågår bland dessa kan nämnas Se min journal på nätet, Hälsodeklarationer samt Elektroniska intygstjänster. Internetbaserat stöd och behandling Landstinget Sörmland har startat upp ett nytt E-hälsoområde med internetbaserat stöd och behandling. Under 2015 pågår ett projekt med internetbaserat stöd och behandling tillsammans med Internetpsykiatrin KS Huddinge, projektet avser lättare depressioner och paniksyndrom. Parallellt deltar landstinget i ett nationellt projekt med 1177 Vårdguiden som utbildar landstingen i internetbaserat stöd och behandling. Landstinget Sörmland utvecklar även ett internetbaserat program för preoperativa instruktioner som ska testas på Nyköpings Lasarett. Nationell patientöversikt (NPÖ) Arbetet handlar just nu dels om att följa den nationella utvecklingen av informationsöverföring mellan vårdgivarna och dels stödja befintliga verksamheter som använder NPÖ inom landstinget. Landstinget samarbetar med Inera och leverantörer för utveckling av ny version av NPÖ, tidplanen är framflyttad till december 2015. Den nya versionen av NPÖ innebär en ny layout och en snabbare, bättre teknik. Indikator Utfall Målvärde Andel vårdenheter som erbjuder invånare att direktboka tid via Mina Vårdkontakter 12,8 % 50 % Andel vårdenheter som erbjuder minst 3 e-tjänster via Mina Vårdkontakter 100 % 100 % Länssjukvård, Delårsrapport 2 Kommentar 17 av 133 mottagningar har direktbokning av tid via MVK. Ingen ny exakt uppgift finns tillgänglig. 16 nya mottagningar är på gång. Samtliga aktiva mottagningar har minst 3 tjänster att erbjuda. 8(52) Personalperspektivet Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare som deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. Rätt utnyttjade resurser: En attraktiv arbetsgivare som genom olika aktiviteter bidrar till att medarbetarnas kompetens utvecklas i en organisation som systematiskt tillvaratar och utvecklar kompetens. Fortsatta satsningar på studieförmån till sjuksköterskor som läser specialistutbildningar är en viktig del i kompetensförsörjningen. Det totala antalet sjuksköterskor som studerar med studieförmån uppgår för närvarande till 40 personer. Enligt Landstingsstyrelsens beslut kan undersköterskor studera till sjuksköterska med studieförmån. Ett arbete pågår med att administrera ansökningar och sprida information om förmånen. Under hösten 2015 startar en femte omgång av YH-utbildning till medicinsk sekreterare. Hittills har ca 60 sjuksköterskor rekryterats till de tre sjukhusen sedan januari. Av dessa deltar 29 i programmet för nyutexaminerade sjuksköterskor. Handledarutbildning för undersköterskor och sjuksköterskor ska genomföras under året. Utvecklingsinsatsen för förvaltningens ledningsgrupper som startades upp under 2013 fortsätter enligt plan, flera nya chefshandledningsgrupper startar i september inom ramen för programmet. Två omgångar av chefsutbildning för verksamhetschefer och första linjechefer med ca 30 deltagare i vardera omgång avslutades under våren och ett nytt program planeras för uppstart i början av december. Landstinget deltar för tredje året i Sjukvårdens Ledarskapsakademi genom dels två deltagare i akademins mentor- och managementprogram och två mentorer. Nominering av två kandidater till nästa års program pågår. En utredning pågår för att undersöka behovet av kompetensutveckling för medarbetare i olika ledningsuppdrag. Ett arbete fortgår kring bättre schemaläggning baserat på verksamhetsanpassad bemanning och forskningsresultat kring hälsosamma arbetstider. Rekryteringsinsatser Besöken på högskolor och informationsträffar fortsätter för att locka studerande till arbete i Hälso- och sjukvården. Även brevutskick och satsningar på marknadsföring sker genom tidningsartiklar och annonsering. Under augusti månad har även annons gått ut till alla legitimerade sjuksköterskor i Finland. Under våren och fram tills nu har besök på mässor skett i Uppsala, Linköping, Örebro, Stockholm, Västerås och Eskilstuna. Ett projekt avseende KULT, kompletterande underläkartjänstgöring startades upp under 2014. 10 platser inrättades genom beslut i Landstingsstyrelsen. 3 läkare är klara med sin tjänstgöring inom ramen för programmet. 9 läkare omfattas just nu av programmet och annonsering pågår just nu för ytterligare intagning i slutet av året. Länssjukvård, Delårsrapport 2 9(52) Landstinget Sörmland tar årligen in 40 AT-läkare som fullgör 21 månaders tjänstgöring för att få sin läkarlegitimation. 20 AT-läkare tas in i norra länsdelen, 12 i södra länsdelen och 8 i västra länsdelen. Under sommaren har 67 ungdomar praktiserat inom Hälso- och sjukvården i länet. Sommarungdomarna har under sommaren fått följa olika yrkesgrupper för att få en ökad kunskap om Hälso- och sjukvårdens olika yrken och verksamheter. Efter avslutad sommarpraktik lämnade sommarungdomarna in en utvärdering, som kommer att ligga till grund för kommande sommarpraktikanter. Arbetet fortsätter med att föra ut det IT-baserade rekryteringsverktyget Brand Management Center (BMC) bland cheferna. Målet med verktyget är att underlätta administrationen i samband med rekrytering och även korta ledtiderna. Rätt utnyttjade resurser: En god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Återkoppling av medarbetarenkätens resultat planeras på arbetsplatserna under första halvåret. Inom ramen för detta planerar chef tillsammans med medarbetare de prioriterade områdena för fortsatt fokus och utvecklingsarbete under 2015. Handlingsplaner med aktiviteter och tidplaner tas fram i syfte att utveckla en mer hälsosam arbetsplats samt att utveckla och förbättra arbetsplatsernas verksamhet och arbetsmiljö. Samtliga chefer har under året erbjudits tre coachningstillfällen kopplat till resultatet och det fortsatta arbetet med medarbetarenkäten. Vid olika återkopplingstillfällen har stöd skett från t ex Landstingets Personalutvecklingsenhets hälsoutvecklare vid behov av ett fördjupat återkopplingsoch utvecklingsarbete. Friskvårdsinsatser bedrivs som tidigare i första hand via fritidsföreningarna. Andelen av de anställda som har utnyttjat friskvårdsbidraget inom de tre områdena motion, massage, livsstil är 23,8 % under årets första 8 månader mot 21 % motsvarande period förra året. De senaste 12 månaderna har 48,7 % (51,8 % 2014) utnyttjat friskvårdsbidraget. Under andra delen av 2013 startade en utveckling av hälsofrämjande koncept med friskvårdsbidrag och hälsoutvecklare tillsammans med Personalutvecklingsenheten på Landstingets ledningsstab. Arbetet med att utse hälsoinspiratörer som stöd till chefer på arbetsplatserna har startat under 2013 och fortsatt att utvecklas under 2014. Detta fortsätter att utvecklas även under 2015 där t ex möjligheter till att delta på sömnskola erbjuds till medarbetare och grupper startats. I organisationen har arbetet fortsatt med processer kring värdegrunder, där dialogverktyget med tillhörande ”kortlek” och som bygger på ”Gemensam värdegrund för personalfrågor” använts. I dialogverktyget ingår även frågor kring patient- och bemötandeperspektivet. Nytt avtal med företagshälsovård gällande from 2015-01-01 har implementerats med ett ökat fokus på anpassning mot våra gemensamma rehabiliteringsrutiner. I avtalet finns också en utökad möjlighet för individen att söka stöd hos företagshälsovården på eget initiativ vid tre tillfällen. Under hösten 2014 implanterades en ny gemensam rutin och ett systemstöd i Heroma för chefer vad gäller sjukskrivningar och rehabilitering. Detta innebar t ex ett arbetssätt som innebär samtal och planering mellan chef och medarbetare vid fyra sjukfrånvarotillfällen istället för sex sjukfrånvarotillfällen. Länssjukvård, Delårsrapport 2 10(52) Nätverksträffar har fortsatt att planeras för de ergonomiombud som utbildades 2011. Utbildning i ergonomi, brand och säkerhet för semestervikarier har genomförts i juni 2015. Sjukfrånvaron under de senaste 12 månaderna visar att det är den längre sjukfrånvaron över 14 dagar som har ökat i störst utsträckning (från 12,5 dagar per anställd till 13,8). Även den korta sjukfrånvaron under 14 dagar har ökat (från 5,7 dagar per anställd till 6,0). Sjukfrånvaron har under de senaste 12 månaderna totalt har ökat från 18,2 dagar per anställd till 19,8 dagar per anställd vid jämförelse med motsvarande månad föregående år. Jämfört med delårsrapport 1 2015 låg antalet sjukfrånvarodagar per anställd på 19,8 dagar och visar på en stagnerande trend. Antalet långtidssjuka 90 dagar är nu 133 personer motsvarande 2,8 % av antalet månadsavlönade. Samma period föregående år var 114 personer långtidssjuka motsvarande 2,4 % av samtliga anställda. Jämfört med delårsrapport 1 2015 låg andelen långa sjukskrivna på 2,9 % som visare en stagnerande trend på sjukfrånvaron 90 dagar mellan mars till augusti 2015. Andel sjuktid av ordinarie tid har ökat från 5,6 % till 6,3 % motsvarande tid föregående år. Målet 2015 är att sjukfrånvaron som högst ska vara 5,1 %. En allmän analys av sjukfrånvaron i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen som genomfördes av personalutvecklingsenheten i februari 2015, är att i likhet med övriga landsting/regioner ökar sjukfrånvaron. Mellan 2013 och 2014 ökade sjukfrånvaron från 5,4 % till 5,9 %. Under samma period ökade sjukfrånvaron i alla landsting/regioner med 0,2 procentenheter från 5,1 % till 5,3 %. Sjukfrånvaron är komplex eftersom flera aktörer är inblandade och det kan vara svårt att koordinera planeringen för återgång i arbete i rimlig tid. Samtidigt tar psykisk ohälsa längre tid att återhämta sig från jämfört med andra diagnoser, vilket också är en faktor att ta i beräkningen eftersom psykisk ohälsa är den dominerade diagnosen bland våra medarbetare med sjukpenning under de senare åren. Även samspelet mellan olika faktorer som påverkar sjukfrånvaron är komplext och varierar mellan olika typer av verksamheter i förvaltningen. Fokus på sjukfrånvarons utveckling fortsätter under året, där sjukfrånvaron följs upp i ordinarie uppföljningar med respektive verksamheter och divisionsledningsgrupper. Länssjukvård, Delårsrapport 2 11(52) Indikator Utfall Målvärde Kommentar Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. 6,3 % Max 5,1 % Andel sjuktid av ordinarie tid har ökat från 5,5 % 2014 till 6,3 % 2015 under samma period. Både den långa och korta sjukfrånvaron har ökat. Andel medarbetare med sex eller fler sjukfrånvarotillfällen 9,7 % 8,3 % Länssjukvård, Delårsrapport 2 Utfall 2014 delår 2 var 8,9 %. 12(52) Process- och förnyelseperspektivet Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål:Landstinget levererar effektiva och säkra tjänster genom tydliga processer, ständiga förbättringar och samverkan Smidig resa genom vården: Såväl akuta som elektiva flöden ska planeras och styras så att patienten ges en smidig resa genom vården. Kortare väntetider i cancervården Kortare väntetiderna i cancervården är en nationell satsning som ska pågå i fyra år och innevarande år är första året. Satsningen ska minska de regionala skillnaderna och minska väntetiderna till cancervård. I år får landstingen dela på 413 mnkr i stimulansmedel för att införa de fem första standardiserade vårdförloppen. Sörmland fått 5,6 mnkr av dessa medel i en första delutbetalningen. Ett standardiserat vårdförlopp är ett bestämt utredningsförlopp som beskriver vad som ligger till grund för en välgrundad misstanke om en viss cancer. Vilka utredningar som ska göras för att ställa diagnos och fatta beslut om behandling. Det beskriver också hur lång tid det får ta för hela förloppet mellan välgrundad misstanke och start av behandling. Arbetet utgår ifrån ett multidisciplinärt arbetssätt, och de olika tidsgränserna är satta utifrån den tid som relevanta åtgärder kräver. En viktig utgångspunkt i arbete är att involvera patient och närstående i vårdförloppen. Under 2015 ska standardiserade vårdförlopp införas för fem cancerdiagnoser, akut myeloisk leukemi, huvud- halscancer, matstrups- och magsäckscancer, prostatacancer och cancer i urinblåsa och övre urinvägar. En projektledare för införandet jobbar sedan februari med införandet och lokala Cancerrådet är styrgrupp för arbetet. Processledare och processtödjare för de fem vårdförloppen jobbar intensivt för att införa det standardiserade arbetssättet för de fem förloppen. Kliniska vårdprocesser Arbetet med att utveckla våra kliniska vårdprocesser har fortsatt under 2015. Sedan tidigare pågår utveckling av vårdprocesserna för hjärtsvikt, stroke, njure, malignt melanom, förlossning, diabetes, fetma, ADHD, prostatacancer samt colorektalcancer. Under 2015 har ett arbete startat upp med att etablera två nya processer, osteoporos (benskörhet) och sepsis (blodförgiftning), för att säkerställa en strukturerad vårdkedja även för dessa patienter. Bakgrunden till start av osteoporosprocessen är en Gap-analys som genomfördes utifrån nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar i vilken man identifierat behovet av ett långsiktigt förbättringsarbete inom vårdkedjan för osteoporospatienter. Processen involverar såväl slutenvård som primärvård. Målen är att öka andelen patienter som behandlas med benspecifika läkemedel efter fragilitetsfraktur och genom det minska antalet nya frakturer. Arbetet med att snabbare identifiera sepsis har ingått i SKLs projekt ”Bättre flyt”. Ett förbättringsarbete påbörjades som man nu beslutat att fortsätta med och följa upp mer långsiktigt. Processen involverar hela vården, samtliga divisioner. Målet är att få ner dödligheten i sepsis på längre sikt. Länssjukvård, Delårsrapport 2 13(52) Akutvårdsprocessen Under våren och fram till sommaren har kartläggning genomförts gällande akutmottagningarna i länet för att identifiera bra tidigare genomförda arbeten samt identifiera områden där förbättringsåtgärder behöver genomföras. Kartläggningen har genomförts genom intervjuer, tidigare genomförda patientenkäter, beslut från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) efter genomgång av akutmottagningarna, avvikelser, händelse- och riskanalyser mm. Under sommaren har hospitering genomförts på samtliga tre akutmottagningar. En beredskapsplan har tagits fram gällande överbelastad akutmottagning som har testats under sommaren och ska följas upp i september. Kartläggning och identifiering av alla jour- och beredskapslinjer har genomförts. Utifrån identifierade förbättringsområden kommer arbeten att starta upp med start i september. Vårdlots Idag är pilotprojektet (2013 – 2015) med vårdlotsar på Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett avslutat. Piloten var en vetenskaplig studie som gjordes av Health Navigator, den genomfördes i flera landsting parallellt för att få ett större patientunderlag. Efter redovisning av ett positivt resultat framför allt för gruppen mångbesökare på akutmottagning har Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp beslutat att starta om med egna Vårdlotsar i ett tvåårigt projekt. Målet är det samma som tidigare att hälsan och livskvaliteten ska förbättras och att skapa trygghet för patienten och dess närstående. Aktiv hälsostyrning är en tjänst som riktar sig till patienter med stora vårdbehov och många vårdkontakter. Vårdlotsen hjälper till vid förståelsen av symtom och behandling och att samordna olika vårdkontakter. Brister i vårdkedjan blir upptäckta och Vårdlotsen kan ge återkoppling till berörd enhet/klinik. Vårdlotsarna ska finnas på alla tre sjukhusen och vara knutna till akutmottagningarna. Alla tre fokuserar sina insatser på en målgrupp den här gången, en så kallad ”mångbesökargrupp”, det innebär att alla som sökt på akutmottagning tre gånger eller mer på tre månader blir screenade av vårdlotsen och erbjuds stödet om det är lämpligt. Den första Vårdlotsen börjar på Kullbergska sjukhuset i början av oktober och sedan kommer funktionen igång på Mälarsjukhuset och i Nyköping i senare delen av november 2015. Internetpsykiatri Hälso- och sjukvården deltar i ett projekt med internet förmedlad kognitiv beteendeterapi, KBT. Syftet är bland annat att öka tillgängligheten och att nå grupper som av olika skäl inte får behandling inom hälso- och sjukvården. Projektet är ett samarbete mellan 6 vårdcentraler i länets södra del och psykiatriska kliniken NLN-KSK. Projektet riktar sig till patienter med måttlig depression och paniksyndrom. Behandlingen genomförs på internetpsykiatri.se och patienterna kommer på remiss från vårdcentralerna och om lämplighet till behandling bedöms på psykiatriska kliniken genom läkarbesök. Länssjukvård, Delårsrapport 2 14(52) Hittills har 23 patienter bedömts och ca 20 % har exkluderats på grund av för komplex problematik, att jämföra med Huddinges ca 50 % bortfall. Behandlingen genomförs i veckomoduler och tar ca 12 veckor att genomföra. Det är 9 patienter som har genomfört hela behandlingen och det ingår även ett uppföljningssamtal inom 3 månader efter avslutad behandling. Dessa uppföljningssamtal kan sätta igång till hösten. Vi kan se, i före och efter mätning, en god förbättring i patienternas mående. Denna trend syns även i ett stort antal studier som har gjorts på denna typ av behandling. Närvård i västra Sörmland Arbetet med att utveckla närvården i västra länsdelen är i full gång. För att erbjuda kvalitativ vård nära, på rätt nivå och i en trygg miljö samtidigt som antalet besök på akuten och antalet inläggningar minskar. Några områden som projektet arbetar med är: Utveckla den specialiserade sjukvården i hemmet. Detta sker genom att man utvecklar samverkan mellan kommunernas hemsjukvård och landstingets specialiserade sjukvård i hemmet. En testorganisation ”Mobil äldreakut” startar i september och riktar sig till de äldre patienterna. Närvård Barn ses över för västra länsdelen under hösten. Möjligheter med mottagning, dagsjukvård och hemsjukvård i en flexibel lösning kommer att ses över och diskuteras Ett standardiserat arbetssätt för akuta medicinska bedömningar i hemmet är infört före sommaren. Uppföljning sker varje månad Arbetssätt och teknik testas för vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar som t.ex. videokonferens. Utveckla arbetssätt för strukturerad in och utskrivning och knyta ihop de resurser som arbetar med planering och uppföljning för patienter på akuten och vårdplatsenheten. Ett nytt planerings och uppföljningsteam startar i september. Samladmottagnings alla delar gås igenom med stort fokus på personcentrarad vård, teamarbete och tillgänglighet. Arbetssätt för framtidens närvårdsavdelningar tas fram. Den bygger på tvärprofessionella team som bemannar avdelningarna med inriktning på medicinsk geriatrik. Där rehabilitering blir en del i omvårdnaden. Samtliga kommuner i västra visar intresse för att starta hemtagningsteam, Vingåker startar troligen sin verksamhet i oktober, Flen och Katrineholm tittar på bättre lösningar. Indikator Utfall Målvärde Andel uppfyllda processmål 100 % 100 % Alla tio vårdprocesser har tagit fram 3 KPI:er som regelbundet mäts och följs upp. Andel patienter som lämnar akutmottagningen inom fyra timmar 60 % >80 % Andelen patienter som lämnat akutmottagningen inom 4 timmar ligger på samma nivå som föregående år samma period. Andel mångbesökare på akutmottagningarna 8,7 % 5% Länssjukvård, Delårsrapport 2 Kommentar Andel mångbesökare i nivå med föregående år. 15(52) Indikator Utfall Målvärde Andel återinskrivna inom 30 dagar 14,8 % 14 % Andelen återinskrivna fortsätter att minska. Helår 2014 var utfallet 15,3 %. Andel undvikbar slutenvård 10,6 % 10 % Andel undvikbar slutenvård fortsätter att minska. Utfall jan-aug 2014 10,8 %. 19 % 50 % Utfall i nivå med föregående år. Andel utskrivningar från vårdavdelningar före klockan 12 Kommentar Smidig resa genom vården: Vårdprocesserna ska vara säkra. Patientsäkerhetsronder Patientsäkerhetsronder har genomförts enligt plan under våren och fortsätter under hösten med samtliga verksamheter med deltagande från Patientsäkerhetsenheten. Målet med ronden är att få en kontinuerlig dialog kring patientsäkerhetsfrågor. Under året kommer samtliga ronder att ske ute i verksamheten med start under april månad. Nytt för i år är att uppsummerande möten med divisionscheferna, för att ta upp länsövergripande patientsäkerhetsfrågor, kommer genomföras efter vårens och höstens ronder. Vårdrelaterade infektioner Arbete för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) har pågått sedan 2008 och punktprevalensmätningar (PPM) genomförs två gånger per år fram till 2014 då endast en mätning genomfördes under våren. Antalet VRI har successivt minskat i Sörmland. Vid senaste mätningen våren 2015 var resultatet 6,7 procent (att jämföra med 7,5 procent våren 2014 och 7,4 procent hösten 2013). Detta resultat placerar landstinget Sörmland i mitten vid en nationell jämförelse. En arbetsgrupp med medverkan från Vårdhygien och Patientsäkerhetsenheten har bildats för att ta fram ett handlingsprogram för det fortsatta arbetet med att minska VRI. Denna plan kommer att fastställas under hösten. Infektionsverktyget har under 2014 infört på samtliga slutenvårdskliniker inklusive Karsudden. Valideringsarbete gällande rätt överfört data till Infektionsverktyget och kvalitet på rapporterat data pågår. Under året fortsätter arbetet med att ta fram rapporter och använda data från Infektionsverktyget som underlag för förbättringsarbete. Basala klädregler och hygienrutiner För att stärka arbetet för att minska VRI har återkommande observationsstudier av följsamhet till basala klädregler och hygienrutiner (BHK) införts. En arbetsgrupp bestående av representanter från Smittskydd/Vårdhygien och Patientsäkerhetsenheten arbetar med frågan och en handlingsplan är framtagen. Vid senaste mätningen våren 2015 var resultatet 65 procent följsamhet i samtliga observerade 7 steg (att jämföra med 69 procent våren 2014 och 65 procent hösten 2013). Trycksår Sedan hösten 2011 har mätningar av trycksår genomförts i Sörmland. Utbildningar har genomförts om hur man kan arbeta med att förebygga trycksår som därefter följdes upp med två workshops/sjukhus där man kunde lära sig hur man kan minska tryck med rätt Länssjukvård, Delårsrapport 2 16(52) material och enkla lägesändringar. Det har också tagits fram en handlingsplan för att minska förekomsten av trycksår inom Landstinget Sörmland. Vid den senaste mätningen, våren 2015 hade 15,3 procent av de inneliggande patienterna trycksår (jämfört med 15.4 procent våren 2014). För att intensifiera arbetet ytterligare med att minska förekomsten av trycksår beslutade Länssjukvårdsnämnden 2014 att samtliga icke förebyggande madrasser ska vara utbytta före utgången av 2015. Idag har de allra flesta patienter (92 %) med risk för trycksår förebyggande eller behandlade madrasser. Strukturerad journalgranskning Strukturerad journalgranskning enligt metoden Modifierad markörbaserad journalgranskning för att spåra vårdskador har fortsätter på alla tre sjukhus varje. Analys av de hitintills granskade journalerna har påbörjats. De vanligaste vårdskadorna är trycksår, postoperativa infektioner och läkemedelsrelaterade skador. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel vårdrelaterade infektioner 6,7 % <6% Mätningen genomfördes under våren 2015 och utfallet avser den somatiska vården. Vårens resultat är en förbättring mot föregående mätning som genomfördes våren 2014 och slutade på 7,5 %. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler 65 % 100 % Hälso- och sjukvård exkl primärvård. Ett sämre resultat är föregående mätning våren 2014 (69 %) och samma nivå som mätningen hösten 2013. Andel patienter med trycksår 15,3 % < 10 % Vårens mätning slutande på 15,3 % i Hälso- och sjukvården exkl Karsudden. Föregående mätning våren 2014 var resultatet 15,4 %. Smidig resa genom vården: Kapacitets- och resurs-utnyttjandet ska optimeras i syfte att skapa mesta möjliga nytta inom givna ramar. Produktions- och kapacitetsplanering Produktions- och kapacitetsplanering (PoK) är en av Hälso- och sjukvårdens prioriterade satsningar för en smidigare resa genom vården och rätt nyttjande av resurser. PoK ger verksamheterna en bättre kontroll på behov och kapacitet och möjliggör en effektivare produktionsstyrning med utgångspunkt i att patienternas behov ska styra planeringen. Genom IT-stöd ges grundförutsättningar för att förstå resursbehovet för olika patientgrupper, möjlighet till veckovis planering, samt en kontinuerlig och snabb uppföljning av produktionsstatus. PoK synliggör också behovet av förbättringsarbete och ger t.ex. underlag för arbete kring prioritering och rätt ansvars- och arbetsfördelning mellan yrkesgrupper. Nästa steg i PoK strategin är att etablera en modell för förvaltning och kontinuerlig uppföljning. Nära 30 kliniker har hittills genomgått PoK introduktionen med arbetsmöten/workshops och har en lagd produktionsplan för året. Några av dessa har blivit färdiga under 2015 och avslutar med ett uppföljningsmöte med divisionschef under hösten. Länssjukvård, Delårsrapport 2 17(52) Flera verksamheter har nu bra koll på produktionsbehovet och visualiserar utfall mot den lagda planen. Vid flera kliniker ligger fokus framförallt på olika förbättringsarbeten genom att utveckla produktionsplaneringen till att gälla fler patientgrupper och yrkeskategorier, att förbättra schemaläggningen, och att se över arbetssätt och rutiner. Tillgänglighet Hälso- och sjukvård i Sverige håller en god kvalitet, men fortfarande finns det behov av att utveckla verksamheterna. Till stöd för detta har staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) slutit en överenskommelse som, under 2015, gäller inom viktiga områden. Överenskommelsen inriktas på utvecklad tillgänglighet samt en mer patientcentrerad vård och omfattar totalt 1 000 000 000 kronor. För att få ta del av medlen inom ramen för överenskommelsen, måste landstingen uppfylla ett antal grundläggande krav. Landstinget Sörmland ska utforma en handlingsplan och därutöver också rapportera väntande och genomförda besök och återbesök i planerad specialiserad vård, genomförda besök i primärvård samt ledtider inom diagnostik i enlighet med den basmodell som SKL ansvarar för. Slutligen ska genomförda insatser under 2015 redovisas. Handlingsplanen är under bearbetning och lämnas till SKL den 30 september 2015. Handlingsplanen passar väl in i det projektarbete som redan startats i Landstinget Sörmland och som benämns Framtidens hälso- och sjukvård. Arbetet ska leda till att Sörmland ska bli Sveriges friskaste län 2025. Vårdplatser Vårdplatssituationen har under 2015 fortsatt varit ansträngd. Både Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett har haft stora problem att upprätthålla vårdplatser enligt plan. Drygt 50 vårdplatser i länet är fortfarande stängda och orsaken är framförallt sjuksköterskebrist. Ett intensivt arbete för att lösa situationen med de stängda vårdplatserna pågår. För att kunna hålla vårdplatser öppna har bemanningsföretag anlitats och en särskild resurs för att rekrytera sjuksköterskor finns inom landstinget. Sommaren Sommarperioden är alltid skör och sårbar inom hälso- och sjukvården och även i år har utvärderingarna visat på stora variationer hur verksamheterna upplevt sommaren, både mellan olika verksamheter och mellan olika år. Verksamheterna har rapporterat att det även i år har varit ett högt tryck och hård belastning på vårdplatserna i länet och på akutmottagningarna. Beläggningen på vårdavdelningarna har varit hög med både överbeläggningar utlokaliserade patienter som följd. Även operationsplaneringen uppges ha påverkats av antalet disponibla vårdplatser i form av strykningar och omplanering av patienter. Vårdplatskoordineringen upplevs dock ha fungerat tillfredsställande på alla tre sjukhus där dagliga möten genomfördes för att koordinera vårdplatsutnyttjandet i länet. Upplevelsen är att samverkan med kommunerna har fungerat bra i sommar. Kommunernas hemtagning av medicinskt färdigbehandlade patienter har i stort fungerat men det finns fortfarande förbättringsmöjligheter, framförallt i den norra länsdelen. De flesta verksamheter uppger att de har haft en tillfredsställande bemanningssituation under sommaren trots brist på både sjuksköterskor och i vissa fall även läkare. Flera verksamheter upplever att sjukfrånvaron har varit hög under sommaren vilket tillsammans med vårdplatssituationen har påverkat arbetsmiljön negativt. Länssjukvård, Delårsrapport 2 18(52) Ambulanssjukvård Förstärkningen av ambulanssjukvården i länet som påbörjades 2014 har fortsatt under året. Fem sjuksköterskor har rekryterats för att utöka bemanningen i södra länsdelen så att en dagbil (mån-fre kl:8-18) har utökats till en dygnsambulans (kl:8-8 veckans alla dagar). Ambulanssjukvårdens Single responder (ASR) har varit i drift i nio månader sedan starten 2014. Sammanlagt har 532 uppdrag har genomförts med Single responder i Gnesta kommun med omnejd. Indikator har nyligen levererat den telefonintervju som gjorts med patienter som varit i kontakt med sjuksköterskan i ASR. Svarsfrekvensen var 66 %. 9 av 10 respondenter tyckte att väntetiden på ASR var acceptabel och från mötet med ASR-enheten rapporteras näst intill entydigt ett högt förtroende för sjuksköterskan. Respondenterna tillfrågades om sin inställning till att det kom en ASR-enhet istället för en ambulans. Med enstaka undantag hade respondenterna en positiv inställning till att det kom en ASR enhet. Undersökningen är gjord på ett relativt litet material vilket ska has i åtanke. Upphandling av flerbårsambulans är genomförd, byggnation och färdigställande av dessa kommer ske under 2015. Arbetsgruppen från ambulanssjukvården har arbetat med framtagande av rutiner och varit på studiebesök i Skövde för att se hur deras SAMambulansflerbårsambulans arbetar. Arbetsgruppen har även arbetat med logistik för ett bra flöde vid patientförflyttningar såväl i länet som vid transporter av patienter till utomlänsvård. Driftsättning beräknas till sista kvartalet 2015. Ombyggnationer Varje divisionsledningsgrupp har under våren genomfört två till tre workshop under ledning av utvecklingsenheten och Helseplan. Därefter har ett extra möte med klinikerna för kirurgi, ortopedi, gynekologi samt öron-näsa-hals för att fördjupa diskussionerna ytterligare genomförts. Trots detta kvarstår en del övergripande frågor som inte är helt utredda ännu, däribland dimensionering av antalet operationssalar med tillhörande kompetensförsörjning för att få hela vårdprocessen att fungera. Att ta fram ett korrekt underlag till beställning är väldigt svårt eftersom ingen vet exakt hur vården kommer att utvecklas på lång sikt. I länet finns tre utbudspunkter där målet ska vara att tillvarata och nyttja alla tänkbara resurser på bästa möjliga vis. De aktiviteter som genomförts och de beslut som är tagna finns också beskriva i den statusrapport som lämnades vid Landstingsfullmäktiges möte i juni. Förhoppningen är att flera övergripande beslut, både strategiska och operativa som kan bidra till att planering av framtida lokaler i en något snabbare takt än under våren, kommer fattas inom kort. Ambulansstationen i Katrineholm pågår och beräknas vara klar inom kort. Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på för att få en jämlik vård över hela landet. Det innebär på kort sikt behov av kompetensökning, fortbildning samt ökade insatser i tid mot patient och får till följd att kostnaderna för utredningar och behandling ökar. På lång sikt kan det däremot i många fall innebära kostnadsbesparingar. Det finns 15 stycken nationella riktlinjer. Uppdatering/revidering av befintliga riktlinjer Länssjukvård, Delårsrapport 2 19(52) kommer att genomföras ca tre år efter att den slutliga versionen publicerats. Dessutom görs kontinuerliga utvärderingar av vården enligt nationella riktlinjer. Under 2015 har Socialstyrelsen publicerat: Slutversion av diabetesvård. Rekommendationer ges i screening, prevention och levnadsvanor, glukoskontroll, hjärt-kärlsjukdom, omvårdnad, diabeteskomplikationer samt diabetes och graviditet. Arbete med att implementera riktlinjen pågår inom diabetesprocessen. Slutversion av missbruk och beroende. Innehåller rekommendationen om bedömningsinstrument, medicinska test, läkemedelsbehandling, psykologisk och psykosocial behandling, psykosociala stödinsatser, behandling vid samsjuklighet och behandling av ungdomar. Under länsseminariet tillsammans med kommun och landsting som genomfördes under våren lyftes ett antal områden fram som särskilt angelägna att beakta i det fortsatta arbetet med att implementera riktlinjerna. Remiss version av hjärtriktlinjerna. Rekommendationerna omfattar diagnostik, behandling och rehabilitering inom följande områden, kranskärlssjukdom, klaffsjukdom, arytmier, hjärtsvikt och genetisk hjärt-kärlsjukdom och medfödda hjärtfel. Enligt nationella riktlinjeprocessen så har gapanalys, regionalt seminarium och yttrande från Uppsala/Örebroregionen till Socialstyrelsen genomförts. Remissversion av astma/KOL. De nya riktlinjerna för vård vid astma och KOL gäller alla åldersgrupper och omfattar följande områden inom både astma och KOL, diagnostik och utredning, läkemedelsrelaterad behandling, omvårdnad och rehabilitering och symtombedömning och uppföljning. Utmaningar inom området är bland annat säkerställa att vården ger goda förutsättningar för rökstopp, garantera en god samverkan och tillräckligt informationsutbyte mellan vårdens aktörer. Arbete pågår med att säkerställa vårdkedjan för dessa patienter. Landstingsinterna vårdöverenskommelser Arbetet fortgår med att revidera länsgemensamma vårdöverenskommelser mellan primärvård och specialistklinikerna. Det är totalt 13 överenskommelser som behöver revideras som gäller under två år. Eftersom överenskommelserna berör många verksamheter är förankringen en central del, vilket medför att processen med att revidera och ta fram nya överenskommelser blir utdragen. Ett nytt område är uppstartat med allergiska sjukdomar. Indikator Utfall Målvärde Andel patienter som har väntat 60 dagar eller kortare för första besöket inom planerad specialiserad vård. 56 % Minst 80 % Utfall augusti 2015 56 %. Utfall augusti 2014 58 %. Under 2015 uppnåddes 70 % alla månader utom i juni, juli och augusti. I mars var andel väntande inom 60 dgr 80 %. Andel patienter som, efter beslut om behandling, har väntat 60 dagar eller kortare inom specialicerad vård 51 % Minst 80 % Utfall augusti 2015 51 %. Utfall samma period 2014 var 54 %. Under 2015 uppnåddes målnivån 70 % under feb, mar och apr för väntande på behandling. Andel patienter som fått nybesök inom 90 dagar, vårdgaranti 75 % 100 % Utfall augusti 2015 75 %. Utfall augusti 2014 79 %. Andel väntande inom 90 dagar har varit över 90 % jan-apr. Länssjukvård, Delårsrapport 2 Kommentar 20(52) Indikator Andel patienter som fått behandling inom 90 dagar, vårdgaranti Länssjukvård, Delårsrapport 2 Utfall Målvärde 76 % 100 % Kommentar Utfall augusti 2015 76 %. Utfall augusti 2014 80 %. 21(52) Miljöperspektivet Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett hållbart och effektivt miljöarbete fokuserat på att minimera miljöbelastning och förebygga föroreningar genom arbete med de betydande miljöaspekterna Rätt utnyttjade resurser: Verksamheten bedrivs på ett i miljöhänseende hållbart sätt och bidrar till måluppfyllelse av Landstingets miljöprogram. Under våren har miljöenheten informerat om kravet på att riskbedöma kemiska produkter i vårt kemikaliehanteringssystem, iChemistry. I ett startskede ser vi att detta arbete görs på ett par avdelningar i taget för att jobba fram bra och effektiva arbetssätt. ÖNH-kliniken har anmält sitt intresse för att delta i detta pilotprojekt och arbetet har påbörjats. Målet är att ytterligare tre enheter ska påbörja riskbedömningarna i iChemistry under hösten. Den 1 september startade ett projekt på MSE som syftar till att hitta arbetssätt för att minska matsvinn från patientkost. Projektet är ett samarbete mellan hälso- och sjukvården och LSAB kost. LSAB kommer under tolv veckor att väga matsvinnet från åtta deltagande avdelningar på MSE för att få en uppskattning om hur mycket matsvinn som uppstår. Under projektperioden kommer deltagande avdelningar också svara på en enkät. Målet är att hitta orsaker till matsvinn och se hur vi kan arbeta vidare med dessa. Indikator Utfall Målvärde Klimatpåverkande utsläpp från narkosgasanvändning kopplat till antal operationstimmar 0,007 liter/op.tim 0,006 liter/op.tim Klimatpåverkande utsläpp från lustgasanvändning kopplat till antal förlossningar 1,15kg lustgas/förl ossning Verksamheter som under året har genomfört kemikalieinventering Länssjukvård, Delårsrapport 2 Kommentar MSE 1,2 kg lustgas/förlossning NLN 0,9 kg lustgas/förlossning 35 st Arbetet med kemikalieinventeringen kommer att fortsätta under hösten. Samtliga verksamheter kommer att erbjudas utbildning i kemikaliehanteringssystemet samt erbjudas stöd med inventering på plats om behovet finns. Målet är att årets inventering ska vara klar i slutet av november. 22(52) Ekonomiperspektivet Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget har en stark ekonomi i balans Rätt utnyttjade resurser: Verksamheten ska ledas och styras så att en ekonomi i balans uppnås i syfte att skapa mesta möjliga nytta inom givna ramar. Resultatet efter augusti 2015 är -40,9 mnkr och den underliggande resultatutvecklingen pekar mot -135 mnkr. Prognosen pekar efter augusti mot -125 mnkr för 2015. Förvaltningen har åtgärdsplaner som syftade till att åstadkomma ekonomi i balans. Planerna har emellertid inte gett den förväntade ekonomiska effekten. Det beror både på att en del åtgärder inte fått effekt och att andra åtgärders effekt motverkats av nya och oväntade kostnader. Kostnadsutvecklingen är 3,7 % efter augusti medan intäktsökningen är 2,8 % jämfört med augusti 2014. LPIK är 2,0 % 2015. De ekonomiska förutsättningarna inför 2015 innebär att budgeten räknas upp med + 95 mnkr LPIK + 52 mnkr Extra ersättning + 52 mnkr för Hepatit C Samtidigt har länssjukvården minskade kända intäkter 2015 - 53 mnkr för tillgänglighetssatsning inom division Kirurgi - 50 mnkr för labintäkter från Primärvården (förändring av faktureringsväg) - 18 mnkr för personalomkostnadspålägg (extra intäkt 2014) - 13 mnkr för kömiljard - 8 mnkr för patientsäkerhetspengar Utöver detta får HSF kostnadstäckning för kostnader som genereras av de särskilda satsningarna. Sammanfattningsvis så bedöms intäkterna minska med 142 mnkr samtidigt som uppräkningen LPIK är lika med en ökning (indexuppräkning LPIK) av uppdragsersättningen på 95 mnkr samt att LSN erhöll 52 mnkr i extra ersättning. Löner och det höjda PO-pålägget (2014) är kända kostnadsökningar och summerar tillsammans ca 75 mnkr. Även övriga kostnadsslag kommer generera kostnadsökningar vilka också ska rymmas inom den befintliga ramen. Sammantaget fordrar detta effektiviseringar i verksamheten. Rikets somatik har i genomsnitt en snabbare kostnadsökning än LPIK. Sörmland har under 2014 haft en lägre kostnadsökning än rikets snitt. Den ekonomiska utmaningen för hälsooch sjukvård är stor. Det gäller såväl Sörmland som övriga landsting och regioner i landet. Flera faktorer påverkar såsom svår rekryteringssituation, nya behandlingsformer som innebär nya läkemedel, ökat behov av radiologi, ökat antal äldre personer med vårdbehov m.m. 2015 är intäkten betydligt lägre jämfört med 2014 då bl.a. den särskilda ersättningen för tillgänglighet och den särskilda ersättningen för ökat PO-pålägg inte lägre finns i hälsooch sjukvårdens budget. Länssjukvård, Delårsrapport 2 23(52) Prognosen för 2016 pekar mot ett gap på -250 mnkr. 2014 var kostnadsökningen 5,8 % och intäktsökningen 4,3 %. Kostnadsutvecklingen har i snitt de senaste fem åren varit 4,9 %. Samma period har hälso- och sjukvården fått extra ersättning både genom särskilda satsningar och projektpengar inom ramen för Framtidens hälso- och sjukvård. Dessa satsningar har medfört ökade kostnader främst inom personal och köpt vård. Inom området köpt vård har Fritt vårdval och Vårdgaranti ökat mest. Även den nya patientlagen (från 150101) beräknas också påverka kostnadsutvecklingen för fritt vårdval. Fastighetsprojektet, som omfattar den 10-åriga investeringsplanen, är också kostnadsdrivande. Hälso- och sjukvården erhåller ersättning för projektledarna i de olika projekten. Samtidigt har även staten styrt landstingens kostnadsutveckling genom att destinera särskild statlig ersättning till specifika områden utifrån prestation. Exempel på det är tillgänglighet och kömiljarden. Hälso- och sjukvård har under många år levt med ett ekonomiskt gap. Divisioner och kliniker i Sörmland har så gott som hela det senaste decenniet haft årliga krav på effektivisering och rationalisering. I snitt har effektiviseringsbehovet legat på 2 %. 2015 är behovet högre, ca 4 %. Varje procentenhet motsvarar ca 50 mnkr. 2015 har de somatiska divisionerna tagit fram en åtgärdsplan som omfattar 109,5 mnkr och psykiatridivisionen en åtgärdsplan som omfattar 4,5 mnkr. Totalt sett 114 mnkr. Hittills har de ekonomiska effekterna av åtgärdsplanerna varit svaga. I syfte att förbättra uppföljningen ytterligare pågår sedan hösten 2014 ett projekt med målet att införa KPP (kostnad per patient). Ett pilotprojekt genomförs i första steget och det är vuxenpsykiatrin som ingår i det. Planen är sedan att breddinföra i hela hälso- och sjukvården. Likaså pågår utvecklingsarbete kring landstingets portal för uppföljning, BORIS (beslutsstöd och rapportering i Sörmland), för att underlätta och stödja verksamheternas styrning av sin verksamhet. Indikator Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr Länssjukvård, Delårsrapport 2 Utfall Målvärde -125 000 tkr 0 Kommentar Helårsprognosen är efter augusti -125 mnkr. Periodresultatet efter augusti slutade på -40,9 mnkr och budgetavvikelsen är -46,3 mnkr. Föregående år samma period var resultatet -7,4 mnkr. 24(52) Samlad analys Personal Anställda Antalet anställda (tillsvidareanställda och visstidsanställda) har ökat med 11 personer i jämförelse med föregående år, vi är nu totalt 4 513 anställda. Omräknat till antal årsarbetare är ökningen 34,3 årsarbetare jämfört med föregående år vilket motsvarar en ökning på 0,8 %, antal årsarbetare är totalt 4 294,0. Det är sysselsättningsgraden som har ökat i och med att antal årsarbetare har ökat mer än antal anställda. Tillsvidareanställda har ökat med 32 personer och visstidsanställda har minskat med 21 personer. Det är främst läkare som ökat med 26 personer samt undersköterskor med 16 personer. Antalet anställda sjuksköterskor har minskat med 39 personer. Vakanta tjänster finns inom vissa yrkesgrupper av specialistläkare inom specialiteter såsom gynekologi, oftamologi, psykiatri, radiologi samt vissa internmedicinska subspecialiteter och inom några grupper av specialistsjuksköterskor och allmänsjuksköterskor. För att upprätta verksamheten anlitas inhyrd personal inom dessa områden. Länssjukvård, Delårsrapport 2 25(52) Arbetade timmar och frånvarotimmar (Bilaga 1 - Analys arbetade timmar) Den arbetade tiden har totalt i jämförelse med samma period föregående år ökat med 3 792 timmar motsvarande 3 årsarbetare (åa). För inhyrd personal har den arbetade tiden minskat med 492 timmar medan den totala övertiden har ökat med 8 316 timmar (8,5 %). Arbetad tid för sjuksköterskor har minskat med 24 075 timmar (21,2 åa), för läkare har den minskat med 6 758 timmar (6,0 åa), för undersköterskor har den ökat med 16 300 timmar (14,4 åa) och för administrativ personal har den arbetade tiden ökat med 11 321 timmar (10,0 åa). Av den arbetade tiden har 94 % utförts av månadsanställd personal, 4 % av timavlönad samt resterade 2 % av inhyrd personal. Övertidstimmar motsvarar 94 årsarbetare, de timavlönade motsvarar 169 årsarbetare medan den inhyrda tiden motsvarar 61 årsarbetare. Den totala arbetade tiden motsvarar 3 799 årsarbetare. Frånvarotiden totalt har ökat med 59 684 timmar (3,4 % eller 53 årsarbetare). Sjukfrånvaron har ökat med 37 677 timmar (12 % eller 34 årsarbetare) och föräldraledigheten har ökat med 18 784 timmar (6,4 % eller 20 årsarbetare). Sjukfrånvaron totalt motsvarar 300 årsarbetare, föräldraledigheten totalt motsvarar 313 årsarbetare. Den totala frånvarotiden motsvarar 1 603 årsarbetare. Kostnader för den arbetade tiden (Bilaga 2 - Lönekostnadsanalys) Den totala kostnaden för personalen uppgår till 1 728 mnkr. Personalkostnaden har totalt ökat med 2,45 % jämfört med föregående år vilket motsvarande 43,6 mnkr. Kostnaden för varje arbetad timme uppgår till 401 kr. Den enskilt största posten inom personalkostnader är månadslön som ökat med 0,66 %. Varav nya avtal 1,98 % Varav individuell förändring utöver avtal 1,11 % Varav löneförändring pga personalomsättning - 1,34 % Varav volymförändring -1,09 % Nya avtal Kostnadsökningen följer de planerade nya avtalen för 2015 som utbetalats hittills, under hösten kommer Läkarföreningens löneöversyn utbetalas. Länssjukvård, Delårsrapport 2 26(52) Individuell förändring utöver avtal Den vanligaste löneförändringen utöver avtal är t ex att ST-läkare blir specialistläkare. Löneförändring pga personalomsättning Löneförändringen pga personalomsättning brukar vara kring noll och ofta svagt negativ, vilket betyder att nytillträdd personal fått en något lägre lön än den avgående, t.ex. generationsväxling. Volymförändring Kostnadsvolymen har minskat enligt lönekostnadsanalysen med - 1,09 % motsvarande 10,3 mnkr. Den arbetade tiden har minskat med -0,15 % motsvarande 6 000 timmar. Den arbetade tiden har främst minskat för sjuksköterskor. Inhyrd personal Kostnaden för inhyrd personal har ökat med 4,56 % motsvarande 3,0 mnkr. På läkarsidan och sjuksköterskesidan är nyttjandet av inhyrd personal ett sätt att klara kompetensförsörjningen här och nu. Timlön och övertid Timtidskostnaden har ökat med 10,28 % motsvarande 3,8 mnkr och övertidskostnaden har ökat med 10,48 % motsvarande 3,2 mnkr. Jourkostnaden Jourkostnaden har ökat med 3,1 % motsvarande 1,3 mnkr. Lönekostnad ej arbetad tid Lönekostnad ej arbetad tid har ökat med 26,89 % motsvarande 6,0 mnkr. Rekryteringskostnader Rekryteringskostnader har minskat med -34,89 % motsvarande 1,5 mnkr. Övriga personalkostnader Övriga personalkostnader har ökat med 18,17 % motsvarande 3,8 mnkr. Länssjukvård, Delårsrapport 2 27(52) Produktion Tillgänglighet Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på vårdinsatser, som patienten har behov av. Under 2015 har andelen väntande på besök och behandling inom 90 dagar respektive 60 dagar minskat något i jämförelse med 2014. En del av förklaringen är färre antal disponibla vårdplatser jämfört med föregående år. Planerad specialiserad vård – väntande inom 90 dagar (Vårdgaranti) I augusti hade 75 % av andelen patienter väntat på nybesök 90 dagar eller kortare. Föregående år i augusti var utfallet 79 %. I augusti hade 76 % av patienterna väntat på behandling 90 dagar eller kortare. Föregående år samma period var utfallet 80 %. I värdet för rullande 12 kan vi se att andelen väntande på behandling inom 90 dagar planar ut i slutet av mätperioden och ligger på 87 % efter augusti. Länssjukvård, Delårsrapport 2 28(52) Planerad specialiserad vård – väntande/genomförda inom 60 dagar Nedan presenteras dels resultatet av andelen väntande inom 60 dagar där Länssjukvårdens mål för 2015 är satt till 80 % och dels andel väntande i kombination med andel genomförda där målet är att båda parametrarna tillsammans minst ska uppnå det nationella målet på 70 %. Andel väntande på nybesök 60 dagar eller kortare slutade på 56 % efter augusti. Föregående år samma period var utfallet 58 %. Diagrammet visar att Länssjukvården under 2015 har klarade målet för 70 % till både väntande och genomförda nybesök under feb-maj. I mars uppnåddes dessutom målet 80 % för båda parametrarna. Länssjukvård, Delårsrapport 2 29(52) Andel väntande på behandling inom 60 dagar slutade på 51 % efter augusti. Föregående år samma period var utfallet 54 %. Under 2015 uppnåddes målet 70 % för väntande på behandling under feb-apr. I augusti genomfördes 45 % av behandlingarna inom 60 dagar och 51 % hade väntande 60 dagar eller kortare på behandling. Barn och unga med psykisk ohälsa Målet är att minst 90 % av barn och unga med psykisk ohälsa har fått en första bedömning inom 30 dagar och att minst 80 % har påbörjat en fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar. Under 2015 har Sörmland inkl. Habiliteringsverksamheten uppnått målet alla månader utom i januari när det gäller en första bedömning och när det gäller fördjupad utredning/behandling har målet uppnåtts alla månader. I augusti hade 93 % fått en första bedömning inom 30 dagar och 97 % hade påbörjat en fördjupad utredning/behandling. Länssjukvård, Delårsrapport 2 30(52) Vårdplatser *Exkl. psyk, IVA, Althea, Neo, BB, MAVA Antal disponibla vårdplatser är fortsatt färre än antal fastställda till följd av bemanningssvårigheter. Det är framförallt Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett som fortsatt har svårigheter att öppna upp de stängda platserna. Under augusti var antal disponibla vårdplatser* i snitt 367 vilket är i nivå med sommarplaneringen. Antal disponibla platser i värdet för rullande 12 månader har minskat från 451 till 419 platser vid jämförelse med samma period föregående år. Beläggningsgrad Beläggningssiffrorna är hämtade ur Vårdplatslistan och överensstämmer med vad som rapporteras in till Socialstyrelsen. Beläggningen är ställd i relation till disponibla vårdplatser. Siffrorna bygger än så länge på manuell registrering. Beläggningsgraden har hittills under 2015 i snitt legat över 100 % alla månader. Beläggningen har fortsatt varit hög på samtliga sjukhus i länet jämfört med motsvarande Länssjukvård, Delårsrapport 2 31(52) månader föregående år. Värdet för rullande 12 månader visar att beläggningsgraden ökar på samtliga sjukhus. Färre disponibla vårdplatser är orsaken till att beläggningen är högre jämfört med föregående år. Överbeläggningar och utlokaliserade Hälso- och sjukvården rapporterar varje månad in antal överbeläggningar och utlokaliserade patienter till SKL. Ovan i diagrammen redovisas de inrapporterade månadsresultaten. Färre disponibla vårdplatser till följd av bemanningsproblem genererar fortsatt många överbeläggningar och Sörmland ligger fortfarande betydligt högre än riket vid jämförelse efter augusti. Antal utlokaliserade patienter har däremot minskat och ligger nu totalt i Sörmland på nästan samma nivå som riket. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv är det bättre att placera en patient som en överbeläggning på en avdelning med rätt medicinsk kompetens och teknisk utrustning än att utlokalisera patienten till annan avdelning. Arbetet med att kvalitetssäkra registreringarna pågår fortfarande regelbundet. Länssjukvård, Delårsrapport 2 32(52) Utskrivningsklara Antal utskrivningsklara patienter är hämtade från Prator och redovisar hur många dagar varje patient i snitt har varit utskrivningsklar. Redovisningen av utskrivningsklara tar ingen hänsyn till antal debiteringsbara dagar mot kommunerna. Värdet för rullande 12 månader visar att antal utskrivningsklara dagar ligger stabilt på 6 dagar per vårdtillfälle. Variationerna är dock stora mellan kommunerna. I augusti var antal utskrivningsklara dagar 7,6 per vårdtillfälle för Eskilstuna kommun medan Gnesta kommun låg på 3,0 dagar per vårdtillfälle. Öppenvård Länssjukvård, Delårsrapport 2 33(52) Besöksvolymen för läkarbesök har under jan-aug 2015 ökat med 0,6 % och övriga besök har ökat med 1,6 % i jämförelse med samma period föregående år. I medelvärdet för rullande 12 ligger antalet läkarbesök per 1000 invånare kvar på 93 medan besök till övriga vårdkategorier har ökat något till 132 besök per 1000 invånare efter augusti 2015. Slutenvård Avslutat vårdtillfälle är det mått som används för att mäta vårdtillfällen. Under 2015 har antalet vårdtillfällen minskat med 850 (3,3 %) i jämförelse med föregående år. Medelvärdet för rullande 12 månader visar att antalet vårdtillfällen efter augusti har minskat med 2,1 % jämfört med motsvarande period föregående år. Länssjukvård, Delårsrapport 2 34(52) Medelvårdtiden i augusti var 4,5 dagar. I jämförelse med samma månad föregående år ligger medelvårdtiden för rullande 12 månader på 4,8 dagar vilket motsvarar en minskning med 1,2 %. DRG-vikt är ett mått som används nationellt på produktionsvolym. Det ger också en bild av hur tung vård som producerats. Ju högre vikten är desto mer och tyngre vård har producerats. I DRG-registreringen ligger ca en månads eftersläpning i förhållande till månadsrapporteringen. Det beror på att alla steg runt en patient ska vara klar innan den kan färdigsigneras. Därför har vi valt att rapportera med en månads eftersläpning. Medelvärdet för rullande 12 månader har minskat med 1,8 % efter juli jämförelse med samma månad föregående år, det motsvarar en DRG-vikt som är 102 lägre. Länssjukvård, Delårsrapport 2 35(52) Medelvärdet för rullande 12 månader för andel återinskrivna inom 30 dagar har efter augusti minskat till 14,9 %. I augusti var andelen återinskrivna 13,8 % vilket är 2,5 procentenheter lägre än motsvarande månad föregående år. Andelen återinskrivna patienter är högst inom onkologi och psykiatri. Under perioden jan-aug 2015 var 8,1 % (287 st) av antal återinskrivna planerade, för onkologen är motsvarande siffra 55 %. Länssjukvård, Delårsrapport 2 36(52) Ekonomi Resultatet t.o.m. augusti 2015 slutade på -40,9 mnkr och motsvarar en negativ budgetavvikelse på 46,3 mnkr för perioden. Föregående år samma period var resultatet -7,4 mnkr. Länssjukvårdens kostnader har ökat med 3,7 % jämfört med 2014 (LPIK 2,0 %) och intäkterna har ökat 2,8 % samma period. I resultatet för perioden ingår intäkter för Hepatit C. Kostnaderna för Hepatit C uppgår till 37,2 mnkr (inkl 4 mnkr i rabatt) och kostnadsutvecklingen exkl. Hepatit C är 2,7 % t.o.m. augusti. Det är fortfarande kostnader för köpt vård och läkemedel som både i jämförelse med föregående år och mot budget har ökat t.o.m. augusti (se analys för respektive område längre fram i rapporten). Den underliggande kostnadsutvecklingen (UR) på -135 mnkr är förbättrad med 36 mnkr sedan juli. 26 mnkr av förbättringen avser statliga intäkter för årets tillgänglighetssatsning. Underskottet på -135 mnkr beror på att åtgärdsplanerna inte har haft avsedd effekt i kombination med att det har skett oförutsedda ökningar inom enskilda kostnadsslag. Länssjukvården samt respektive divisionsledning fortsätter sitt arbete med att genomföra framtagna och beslutade åtgärder för att nå en ekonomi i balans. Några exempel på aktiviteter som pågår inom förvaltningen är att minimera anlitande av hyrpersonal, begränsa övertiden, minska kostnad för remittering enligt vårdgaranti genom ökad egen produktion, minska läkemedels-kostnader genom ökad följsamhet, reviderade rutiner och patentutgångar samt fortsätta arbetet med att produktions- och kapacitetsplanera verksamheterna. Prognosen och resultatet som presenterades i månadsrapporten efter maj föranledde landstings-ledningen att engagera Helseplan för att dels värdera Länssjukvårdens ekonomi och de åtgärdsplaner som har tagits fram, dels ge förslag till ytterligare åtgärder för att åstadkomma balans i ekonomin. Förvaltningen har själv gjort en analys som bifogades månadsrapporten efter juli. Helseplans och förvaltningens rapporter kompletterar varandra i det fortsatta arbetet med åtgärdsplaner och budget 2016. Förvaltningen väljer att ligga kvar på en oförändrad prognos på -125 mnkr för Länssjukvårdens resultat 2015. Vi har vägt in den UR på -135 mnkr samt divisionernas prognoser efter augusti. Prognosen på -125 mnkr är fortfarande osäker och den förutsätter att vi under hösten ser bättre effekter av våra åtgärder än hittills under året. Länssjukvård, Delårsrapport 2 37(52) Diagrammet visar resultatet (kostnader minus intäkter) per månad. Kurvan påverkas av hur såväl kostnader som intäkter periodiseras. Om resultatet 2015 jämförs med tidigare år ser vi att resultatet 2015 efter åtta månader är sämre än åren 2012-2014. Känslighetsanalys Länssjukvården ser inte ut att klara ett 0-resultat 2015. Den underliggande resultatutvecklingen pekar efter augusti mot -135 mnkr. Det är flera parametrar som ligger till grund för den bedömningen. Kostnadsutvecklingen ligger på 3,7 % och intäktsutvecklingen är 2,8 %. I prognosen finns några osäkerhetsfaktorer som kan komma att påverka resultatet: Divisionerna har tillsammans tagit fram handlingsplaner för att nå en ekonomi i balans på sammanlagt 114 mnkr. Effekterna av handlingsplanerna beräknades efter augusti till ca 50 mnkr. Bedömningen efter augusti är att handlingsplanernas effekter är fortsatt osäkra eftersom genomförda åtgärder motverkas av ökande kostnader inom andra områden. Hösten 2014 undervärderades såväl den underliggande resultatutvecklingen som prognosen för årets resultat. Kostnadsutvecklingen under 2015 är svårbedömd, vilket innebär att den underliggande resultatutvecklingen kan komma att förändras. Läkemedelskostnaderna har hittills i år ökat med 8,3 %. Utöver kostnaderna för Hepatit C har även kostnader för receptläkemedel, däribland nya onkologiska läkemedel ökat. I och med införandet av läkemedelsbeställningar i Proceedo under juni är prognosen för rekvisitionsläkemedel osäker. Prognosen kan komma att förbättras med 15 mnkr. Prognosen för köpt vård är fortfarande osäker. Nya dyra utomlänspatienter som vi ännu inte vet om kan få stor påverkan på kostnadsutvecklingen. Kostnaderna för fritt vårdval har ökat som en konsekvens av patienternas rätt och möjlighet att söka vård på andra ställen än i Sörmlands offentligt drivna vård. Från 2012 till 2015 har kostnaderna för fritt vårdval och vårdgaranti ökat med närmare 110 mnkr. Dessa poster utgör 3,1 % av kostnadsmassan 2015 vilket kan jämföras med 1,3 % 2012. Helårsprognosen för köpt vård är totalt försämrad med 136 mnkr jämfört med budget. Flera statliga bidrag som Länssjukvården tidigare erhållit, finns inte längre kvar på nationell nivå. Det är osäkert om/hur mycket av nya statliga satsningar som kommer att komma Länssjukvården till del. I prognosen efter augusti räknar Länssjukvården med en intäkt på 26 mnkr för årets statliga tillgänglighetssatsning. I prognosen har ingen hänsyn tagits till varken intäkter eller kostnader för Landstingets särskilda personalsatsningar samt satsningen 2/5 helger. Länssjukvårdens resultat kan komma att påverkas av hur balanserade projektmedel kommer att användas under året. Inom förvaltningen finns dokumenterade planer som beskriver till vad och när balanserade prestationsmedel ska användas av verksamheterna. Lönerevisionen för läkare är inte klar och kan ge en positiv effekt på prognosen om det blir ett 2-års avtal som börja gälla från oktober. Länssjukvård, Delårsrapport 2 38(52) Länssjukvården Period Helår Utfall 2015 Utfall 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Utfall 2014 3 291 030 3 168 294 4 874 000 4 997 000 4 841 669 48 632 47 508 69 000 74 000 73 480 236 465 263 114 294 000 390 000 441 893 3 576 127 3 478 916 5 237 000 5 461 000 5 357 042 -1 734 729 -1 686 197 -2 582 000 -2 667 000 -2 598 080 Köpt verksamhet -678 067 -639 423 -914 000 -1 062 000 -1 021 694 Läkemedelskostnader -571 894 -528 087 -741 000 -879 000 -822 768 Lokalkostnader -182 445 -180 061 -280 000 -277 000 -273 138 Övriga kostnader -399 534 -402 683 -633 000 -620 000 -616 185 -45 669 -45 939 -79 000 -73 000 -67 813 -3 612 339 -3 482 389 -5 229 000 -5 578 000 -5 399 678 543 275 0 0 338 -5 258 -4 211 -8 000 -8 000 -6 327 -40 927 -7 409 0 -125 000 -48 624 Tkr Verksamhetens intäkter Uppdragsersättning/Landstingsbi drag Patientavgifter och andra avgifter Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Avskrivningar Summa verksamhetens kostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Analys resultat Intäkter Intäktsutvecklingen t.o.m. augusti är 2,8 % högre i jämförelse med samma period föregående år. Intäktsprognosen för 2015 är efter augusti förbättrad med 18 mnkr och beräknas sluta på 5 461 mnkr vilket är 4,3 % högre i jämförelse med budget. Resultatgruppen Uppdragsersättning/Landstingsbidrag inkluderar den grundläggande uppdragsersättningen samt övrig ersättning från ägaren vilket ofta är intäkter för beslutade satsningar, exempelvis Framtidens Hälso- och sjukvård. Uppdragsersättningen är t.o.m. augusti 2,9 % högre än budgeterat samt 3,9 % högre i jämförelse mot samma period föregående år. Ökningen jämfört med föregående år beror, förutom nivåhöjningen i den grundläggande uppdragsersättningen, på intäkter för kontaktsjuksköterska och statliga medel från eget kapital. Länssjukvården har även erhållit ersättning för ökade läkemedelskostnader för Doak, ADHD och Hepatit C. Helårsprognosen är 4 997 mnkr vilket innebär en avvikelse mot budget på 2,5 %. I prognosen inkluderas intäkter för särskilda satsningar, exempelvis KULT (kompletterande underläkartjänstgöring), konsultstöd för ledningsgruppsutveckling och produktions- och kapacitetsplanering. Ytterligare intäkter som är inkluderade i prognosen, men ej budgeterade är intäkter för Hepatit C (52 mnkr), Länssjukvård, Delårsrapport 2 39(52) fastighetsinvesteringar (9 mnkr), ökade läkemedelskostnader (10 mnkr), standardiserade vårdförlopp cancer (6 mnkr), samt statliga medel som har balanserats över från 2014. Patientavgifterna är 6,1 % högre i jämförelse mot budget och 2,4 % högre i jämförelse mot samma period föregående år (1,1 mnkr). Helårsprognosen är fortsatt 74 mnkr vilket innebär en avvikelse mot budget på 7,2 %. Avvikelsen beror främst på högre patientavgifter för läkarbesök och sjukvårdande behandling. Ökningen är volymrelaterad eftersom avgiften är densamma som föregående år. Utfallet 2014 slutade på 73 mnkr. Övriga intäkter t.o.m. augusti är 20,7 % högre i jämförelse mot budget samt 10,1 % lägre i jämförelse mot samma period föregående år. Minskningen jämfört med föregående år (26,6 mnkr) beror bland annat på mindre personalrelaterade intäkter jan-aug samt lägre intäkter för försäljning av medicinska tjänster (lab). Helårsprognosen är efter augusti förbättrad med 26,0 mnkr till följd av den statliga tillgänglighetssatsningen och beräknas sluta på 390 mnkr. Prognosen inkluderar, förutom årets tillgänglighetssatsning, även personalrelaterade intäkter för forskning och projekt som inte har budgeterats, högre intäkter för asyl samt ej budgeterade intäkter för klinikfärdiga samt högre intäkter för asyl. Prestationsbaserade intäkter för kömiljarden 2014 som betalas ut under 2015 samt intäkter för klinikfärdiga är ytterligare en förklaring till avvikelsen mot budget. Kostnader Kostnadsutvecklingen för samtliga kostnadsslag är ackumulerat t.o.m. augusti 3,7 % i jämförelse med samma period föregående år. Kostnadsutvecklingen har successivt minskat från 9,6 % i jan till 3,7 % i augusti. Om vi exkluderar kostnaderna för Hepatit C är kostnadsutvecklingen 2,8 %. Samtliga landsting och regioner redovisar en kostnadsökning på i snitt 5,7 % enligt uppgift i Dagens Samhälle #31 2015. Diagrammet visar att kostnaderna per månad samt rullande medelvärde för såväl utfall som budget. Diagrammet visar att utfallskurvan ligger över budget vilket motsvarar en budgetavvikelse på 5,3 % ackumulerat jan-aug. Det är framförallt personalkostnader, utomlänsvårdskostnader och läkemedelskostnader som vid årets slut beräknas bli högre än budgeterat och resulterat i ett gap mellan utfall och budget. Prognosen inom flera kostnadsslag har både försämrats och förbättrats sedan juli och effekterna av planerade åtgärder är fortfarande osäkra. Prognosen ligger dock på totalen kvar på samma nivå som efter juli. Länssjukvård, Delårsrapport 2 40(52) Kostnaden per DRG-vikt i medelvärde för rullande 12 har i jämförelse med juli föregående år ökat med 6,0 % vilket motsvarar en kostnadsökning på 3 545 kr per DRG-vikt. Det kan konstateras att kostnaden per DRG-vikt ökar medan DRG-vikten har minskat något vilket innebär att kostnaderna ökar mer än DRG-vikten. Kostnaderna per DRG ökar kontinuerligt i hela landet och diagrammet visar inte prisjusterade/indexerade kostnader. Det finns även en eftersläpning i registreringen vilket medför att de senaste månadernas kostnader kan framstå som något högre än de i verkligheten är. Personalkostnader De totala personalkostnaderna för perioden jan-aug har ökat med 48,5 mnkr (2,9 %) jämfört med föregående år. I jämförelse med budget har personalkostnaderna ökat med 50,9 mnkr (2,9 %). I den negativa budgetavvikelsen ingår kostnader som finansieras med särskilda intäkter för t.ex. forskning och projektanställningar samt kostnader för särskilda satsningar. Den arbetade tiden har minskat med 3 792 timmar jämfört med samma period föregående år. Detta syns även på kostnadssidan genom att månadslönen endast har ökat med 0,7 %, medan nya avtalet gav 1,98 % i lönerevision. Länssjukvården har haft en volymminskning med -1,1 %. Lönerevisionen för läkare är inte klar och kan ge en positiv effekt på prognosen om det blir ett 2-års avtal som börja gälla från oktober. Länssjukvård, Delårsrapport 2 41(52) Den negativa prognosen på -85,0 mnkr beror inte på en kostnadsökning under 2015 utan är en effekt av den kostnadsmassa vi bär med oss från 2014. Prognosen är en ökning på 2,7 % jämfört med helårsutfall 2014. I prognosen ligger 3,5 mnkr för satsningar som ännu inte har fått effekt i resultatet. Kostnaden för inhyrd personal har t.o.m. augusti ökat med 4,6 % jämfört med samma period föregående år. Fr.o.m. februari har vi nya avtal gällande inhyrd personal och vi ser en ökad timkostnad. Det är fortfarande vakanta läkar- och sjukskötersketjänster som är en stor del av förklaringen till att inhyrd personal måste anlitas. Den totala kostnaden för inhyrd personal beräknas sluta på 101,3 mnkr 2015 (95,8 mnkr 2014). Köpt verksamhet Köpt vård Kostnadsutvecklingen mellan 2014 och 2015 för perioden jan-aug är 12,6 % (54,3 mnkr). Medelvärdet för utfall rullande 12 månader visar på en ökning med 11,4 % efter augusti. Budgetdifferensen efter augusti är -83,5 mnkr och prognosen lutar mot ett budgetunderskott på -136,0 mnkr. Årsprognosen är försämrad och beräknas sluta på 770,0 mnkr. Budgetavvikelsen blir då 21,5 % och kostnaderna 10,3 % högre jämfört med helårsutfall 2014. Länssjukvård, Delårsrapport 2 42(52) Kostnaderna för högspecialiserad vård är 26,7 mnkr (9,4 %) högre än föregående år. De största kostnadsökningar för högspecialiserad vård ligger på Medicinkliniken MSE, Kirurgkliniken NLN, Ortopedkliniken NLN samt Öron-, näsa-hals kliniken. Klinikerna har bland annat haft ett antal dyra patienter inom neurologi, matsmältningsorganens sjukdomar och fler cancerfall än tidigare år. Under 2014 genomfördes en riktad satsning för att förbättra tillgängligheten och klinikerna har skickat ett större antal patienter till andra län. Kostnaderna kopplade till vårdgaranti har ökat med totalt 2,3 %. Kostnaderna för fritt vårdval har ökat med 15,0 mnkr (21,4 %). Största ökningen ligger inom ortopedi. Kostnaderna har även ökat för medicinsk service, framförallt kliniskt fysiologiska undersökningar. Från och med 1 januari 2015 gäller nya patientlagen (2014:821). Den nya lagen innebär att ingen övre gräns finns vad gäller öppenvårdskostnader. Lagen medför ökade möjligheter för val av vård utanför länet och kostnader kopplade till fritt vårdval riskerar därmed att öka. Under 2015 är patienterna med en fakturerad kostnad på över 1 mnkr 10 stycken fler än 2014. Kostnaden för gruppen är drygt 14 mnkr högre i år. Under 2015 har det skickats 5 369 remisser till andra vårdgivare. Det är en minskning med 8 % jämfört med motsvarande period 2014. Under hösten 2013 gjordes en medveten satsning för att komma till rätta med tillgängligheten. Antal remisser enligt vårdgarantin ökade kraftigt och nivån har varit fortsatt hög under 2014. Nu har remisser enligt vårdgarantin minskat under 2015 med 395 st. Merparten av minskningen har skett hos Öron- näsa- och halskliniken som under 2014 skickade många vårdgarantiremisser som avsåg utprovning av hörapparater, lässvårigheter och operationer av tonsiller. Antal remisser till högspecialiserad vård/regionvård är i princip oförändrad mellan 2015 och 2014, en minskning med 15 st. Lab Labkostnaderna har under perioden t.o.m. augusti minskat med 29,0 mnkr (20,7 %) i jämförelse med föregående år. 2014 omfattade labkostnaderna all sjukvårdsverksamhet i Sörmland som sedan vidarefakturerades både inom Landstinget och till externa vårdcentraler och privata vårdgivare. Med start 2015 faktureras berörd verksamhet direkt av leverantören vilket innebär både lägre labkostnader och labintäkter för länssjukvården vid Länssjukvård, Delårsrapport 2 43(52) jämförelse mellan åren. Avvikelsen mot budget för perioden visar ett underskott på 7,5 mnkr (6,8 %) och helårsprognosen beräknas till 167,0 mnkr vilket motsvarar en negativ avvikelse mot budget på 12,0 mnkr (7,7 %). Avvikelse mot budget beror bl.a. på högre priser än budgeterat samt en viss volymökning. Antal labanalyser har mellan åren ökat med 34 200 st (2,6 %). Övriga verksamhetsanknutna tjänster I posten övriga verksamhetsanknutna tjänster ingår bl.a. kostnader för patientkost, tvätt, språktolk och dosdispensering. Kostnaderna för perioden jan-aug har ökat med 13,4 mnkr (19,7 %) i jämförelse med samma period föregående år. Hanteringskostnaden för läkemedel är fr.o.m. 2015 en del av övriga verksamhetsanknutna tjänster vilket påverkar jämförelsen mellan åren. Hanteringskostnaden för perioden är 12,4 mnkr och kostnadsutvecklingen exkl hanteringskostnaden är 1,5 %. Kostnader för framförallt asyl har ökat i jämförelse med föregående år. Budgetavvikelsen för perioden är positiv med 2,3 mnkr (2,8 %). Helårsprognosen för 2015 ligger oförändrat kvar på 125 mnkr efter augusti. Läkemedel Kostnaderna för läkemedel har ökat med 43,8 mnkr (8,3 %) i jämförelse mot föregående år. Budgetavvikelsen tom aug är -78,0 mnkr. En stor del av budgetavvikelsen förklaras av att budgeten 2015 inte är i nivå med helårskostnaderna för 2014. 37 mnkr förklaras av kostnader för hepatit C som inte är budgeterade 2015. Helårsprognosen är efter augusti oförändrad och ligger kvar på 879 mnkr. Den negativa differensen mot budget är 138 mnkr (18,6 %) och mot helårsutfallet föregående visar prognosen på en ökning med 6,8 %. Från 2015 redovisas hanteringskostnaden och näringspreparaten under andra kostnadsslag. Räknas dessa poster bort blir ökningen 64,0 mnkr janaug och helårsprognosen visar en ökning med 11,6 % i jämförelse mot helårsutfallet föregående år. Läkemedelskostnaderna ökar framförallt beroende på införandet av nya biologiska behandlingar, samtidigt som det är mindre effekter av patentutgångar än tidigare år. Inom ett par år går patenten ut på flera stora biologiska läkemedel vilket ger möjlighet till introduktion av biosimilarer (de biologiska läkemedlens generika), till en förhoppningsvis lägre kostnad. Generellt är en ökad kostnad för läkemedel att vänta de närmaste åren om vi ska bibehålla en hög standard på behandling. Länssjukvård, Delårsrapport 2 44(52) I utfallet efter augusti finns kostnader för läkemedel mot Hepatit C på 37,2 mnkr (inkl 4 mnkr i rabatt) och som inte fanns med i utfallet under samma period 2014. På helåret prognostiseras en kostnad på ca 50 mnkr för hepatit C. Kostnadsutvecklingen för läkemedel exkl. kostnader för Hepatit C är 1,3 %. Receptläkemedel Kostnaderna för receptläkemedel har i jan-aug ökat med 18,1 mnkr (5,2 %) i jämförelse mot samma period föregående år. Kostnadsökningarna är störst för läkemedel för behandling av nervsystemet, tumörsjukdomar och immunsystemet samt matsmältning och ämnesomsättning. Största kostnadsminskningarna står läkemedel för sjukdomar i andningsorganen för. Antalet recept har ökat med 2,8 % och antalet DDD (definierad dygnsdos) med 4,9 %. Övriga läkemedelskostnader Kostnaderna för övriga läkemedel har ökat med 25,7 mnkr (14,4 %) i jämförelse mot föregående år. Från 2015 redovisas hanteringskostnaden och näringspreparaten under andra kostnadsslag, räknas dessa poster bort blir ökningen 45,9 mnkr (29,0%). Av dessa 45,9 mnkr står rekvisitionsläkemedel för en ökning på 8,7 mnkr (6,0 %) och resterande del kan hänföras till landstingssubventionerade läkemedel, framförallt läkemedel mot Hepatit C. Lokalkostnader I posten lokalkostnaderna ingår bl.a. kostnader för lokalhyror, energi, städning samt kostnader för lokalanpassningar. Jämfört med samma period föregående år har kostnaderna ökat med 1,3 % och i jämförelse mot budget ligger lokalkostnaderna 2,3 % lägre. Hyresökningar till följd av ombyggnationer samt kostnader för lokalanpassningar är kostnader som inte kommer jämnt över året. Helårsprognosen ligger oförändrat kvar på 277 mnkr, 3 mnkr under budgeterad nivå. Övriga kostnader Under perioden jan-aug har övriga kostnader minskat med 3,1 mnkr (0,8 %) vid jämförelse med samma period 2014 och mot budget har vi en positiv avvikelsen på 22,4 mnkr (5,6 %) för perioden t.o.m. augusti. I övriga kostnader ingår kostnader som inte kommer jämnt över året varför jämförelser med föregående år och budget kan variera mellan månaderna. Årsprognosen har förbättrats med 4,0 mnkr och beräknas sluta på 620 mnkr, 13 mnkr lägre än budget. I utfallet 2015 ingår kostnader på 5,0 mnkr för näringspreparat som föregående år redovisades under läkemedel. Länssjukvård, Delårsrapport 2 45(52) Divisionsresultat Helårsprognosen för Länssjukvården totalt är efter augusti oförändrad sedan juli. Bedömningen är dock att prognosen är fortsatt osäker eftersom effekter av genomförda åtgärder motverkas av ökande kostnader inom andra områden. Länssjukvård, Delårsrapport 2 46(52) Investeringar Under perioden jan-aug 2015 har utrustningsinvesteringar för 74,9 mnkr genomförts vilket är 32,5 mnkr högre i jämförelse med samma period föregående år. Av årets anskaffningar är ca 46,0 mnkr från 2014 och 2013. Ytterligare ca 11,0 Mkr från 2014 och tidigare väntas belasta 2015 års investeringsutfall. Bedömningen är även att ca 50,0 mkr av 2015 års investeringar kommer att falla ut under året. Anledningen till det stora överskjutande beloppen från tidigare år beror på överklagan av upphandling av op-bord från 2013, långa upphandlings – och leveransprocesser för utrustning till bla anestesi och radiologen från 2014 samt utdragna diskussioner gällande ägande av dosplaneringssystem till onkologen. För 2015 års beställningar har däremot tiden mellan beställning och leverans kortats pga ett antal större ramavtal nu finns klara 2015. Helårsprognosen för året beräknas sluta på 135,1 mnkr. Större planerade investeringar 2015 är bl.a. ambulansfordon, datortomograf, magnetkamera, C + G bågar samt skelettlab på Radiologen. Länssjukvård, Delårsrapport 2 47(52) Intern kontroll Patientperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Rutiner för styrkortens mål gällande patient- och processperspektiven Säkerställa att befintliga rutiner leder till att rapporterade resultat för styrkortens mål är tillförlitliga Kontroll omfattande hela den administrativa kedjan från registrering till rapportuttag för de rutiner som omfattas av styrkorten Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Uppföljning medicinsk kvalitet Verksamheterna ska delta i relevanta kvalitetsregister. Verksamheterna rapporterar vilka kvalitetsregister de deltar i och rapporterar hur resultaten återkopplats och följts upp. Redovisning Redovisas i verksamhetsberättelsen Redovisning Redovisas i verksamhetsberättelsen Personalperspektivet Kontrollområde Rehabilitering av sjukskriven personal Kontrollmål Rehabiliteringssamtal ska hållas med alla som uppnått en sjukfrånvaro om 40 dagar. Kontrollmoment Stickprovskontroll av hur många sjukfall som uppfyllt kravet. Redovisning Redovisas i verksamhetsberättelsen Kontrollområde Rutin för hyrpersonal Kontrollmål Säkerställa att beslut om anlitande av hyrpersonal sker i enlighet med beslutad rutin. Kontrollmoment Stickprovskontroll av godkända dispenser. Resultatet sammanställs i antal granskade fall och antal som följt fastställd rutin. Redovisning Redovisas i verksamhetsberättelsen Kontrollområde Personalens kompetens Länssjukvård, Delårsrapport 2 Kontrollmål Säkerställa att Hälso- och sjukvården har rätt kompetens i rätt mängd för uppdraget genom att alla beslut om anställning Kontrollmoment Stickprovskontroll av anställningar. Resultatet sammanställs i antalet fall och 48(52) Kontrollområde Kontrollmål föregåtts av omprövningsprocedur enligt modell. Kontrollmoment antal som följt omprövningsmodellen. Redovisning Redovisas i verksamhetsberättelsen Miljöperspektivet Kontrollområde Miljö Kontrollmål Rutiner för betydande miljöaspekter (1. Är dessa beslutade och införda? 2. Är dessa kända av personalen?) Kontrollmoment Stickprovskontroll av X antal enheter (ledningsprotokoll och minnesanteckningar, APT). Granskade enheter redovisar dessa dokument . Redovisning Redovisas i verksamhetsberättelsen Ekonomiperspektivet Kontrollområde Attestkontroll Kontrollmål Fungerande attestrutin som ska förhindra oberättigade misstankar. Kontraattest ska alltid ske när en besluts-attestant är i jävsituation. Kontrollmoment Stickprovskontroll av 50 fakturor där kostnaden berör beslutsattestanten. Resultatet redovisas i antal identifierade fall av jäv och antal av dessa som har fullgod kontraattest. Redovisning Stickprovskontrollervisar att 70 av 80 (88 %) fakturor hade fullgod kontraattest. Rutinen bedöms fungerar i de flesta fall. Verifikat som sakande kontraattest har skickats ut till verksamheterna för komplettering. Kontrollområde Syfte och deltagare Kontrollmål Fungerande rutin för dokumentation kring olika former av extern representation, såväl representation som utbildning och konferens ska förhindra felaktig hantering Kontrollmoment Stickprov av fakturor där kostnaden berör extern representation, såväl representation som utbildning och konferenser. Resultatet visas i antal fakturor som saknar syfte och deltagare. Redovisas i delårsrapport 2 och årsbokslut. Redovisning Stickprovskontroll av 80 fakturor visar att 78 följde anvisningarna. Rutinen bedöms fungera. Kontrollområde Fullständiga fakturor Länssjukvård, Delårsrapport 2 Kontrollmål Regelverk och krav på innehåll i faktura ska följas för att förhindra Kontrollmoment Stickprov av fakturor inom kostnadsområden köpta 49(52) Kontrollområde Kontrollmål misstankar om felaktig utbetalning. Kontrollmoment konsulttjänster och inhyrd personal. Resultatet redovisas i antal ofullständiga fakturor. Redovisas i delårsrapport 2 och årsbokslut. Redovisning Stickprov av totalt 80 fakturor har genomförts på konton för inhyrd personal och konsulttjänster för att säkerställa att fakturorna följer gällande regelverk. 21 fakturor uppvisade brister. Vanligaste bristen var avsaknad av mervärdeskattesats. Två fakturor saknade uppgift om F-skattsedel. Övriga brister som noterades var bl.a. avsaknad av faktura-/förfallodatum samt vad fakturan avsåg. Kontrollområde Handkassor Kontrollmål Rutinen kring hantering av handkassor ska följas. Kontrollmoment Stickprov av verifikationer med redovisning av handkassor. Resultatet redovisas i antal identifierade felaktigheter. Redovisas i delårsrapport 2 och årsbokslut. Redovisning Av två genomförda stickprovskontroller var det en som inte var korrekt. Uppgift om syfte och eventuellt deltagare saknades. Samlad redovisning har begärt in kompletterande underlag från berörd verksamhet. Kontrollområde Registrering av diagnos- och åtgärdskoder Kontrollmål Hälso- och sjukvården ska ha korrekt registrerade diagnos- och åtgärdskoder. Kontrollmoment Följande moment ska granskas: •att lokala rutiner för diagnosoch åtgärdskoder finns •att registrering av diagnos- och åtgärdskoder sker. Resultatet sammanställs per delområde i rätt respektive ej rätt periodisering. Resultat av granskningen redovisas i årsredovisningen. Redovisning Redovisas i verksamhetsberättelsen Länssjukvård, Delårsrapport 2 50(52) Satsningar Framtidens hälso- och sjukvård Satsning Samordnande projektledare till utvecklingen av närsjukhus Katrineholm Utfall [tkr] Budget [tkr] 2015 222 1 500 Kommentar Arbetet med att utveckla närvården i västra länsdelen fortsätter. Projektet arbetar med att erbjuda kvalitativ vård nära, på rätt nivå och i en trygg miljö samtidigt som antalet besök på akuten och antalet inläggningar minskar. Utvärdering av mobila team inom psykiatrisk vård 320 800 Kommentar Utvärdering av verksamheten med mobila team sker fortlöpande med hjälp av två forskare från Mälardalens högskola. En första rapport "Mobila omvårdnadsteam inom psykiatrin" är framtagen av forskarna. Akutvårdsprocessen 453 3 000 Kommentar Under våren och fram till sommaren har kartläggning genomförts gällande akutmottagningarna i länet för att identifiera bra tidigare genomförda arbeten samt identifiera områden där förbättringsåtgärder behöver genomföras. Bemanningsprojekt vårdplatser 1 500 Kommentar Projektet Verksamhetsanpassad bemanning (VAB) har lämnat förslag att i framtida byggprojekt ha bemanningen i åtanke och verka för avdelningsstorlek på minst 24 vårdplatser. Detta för att resurser ska användas på ett optimalt sätt och vara kostnadseffektivt. Utifrån schemagranskningen har vissa enheter tagit fram ett grundschema. Det har även gjorts en bemanningsmall som är tänkt att fungera som enhetligt verktyg för att arbeta likvärdigt med bemanningen på de tre sjukhusen samt en jämn fördelning av resurser. En bemanningsgenomgång har även gjorts på ASIH/SSIH. Översyn av den fackliga samverkan ledde till en mer likvärdig tidsåtgång på de olika Vårdplatsenheterna. Tidsåtgång gällande kompetensutveckling var efter genomgång rimlig och strävan är att uppfylla den tiden. Produktions- och kapacitetsplanering 1 550 3 750 Kommentar Inom länssjukvården har snart 30 kliniker påbörjat sin kapacitets- och produktionsplanering. Några av dessa kliniker har blivit färdiga under 2015 och avslutar med ett uppföljningsmöte med divisionschef under hösten. Projektledare administrativ översyn 500 Kommentar Projektet är avslutat. Kostnader överförda till RE65. Konsultstöd för ledningsgruppsutveckling på samtliga nivåer inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen 4 573 4 000 Kommentar Ledningsgruppsutvecklingen pågår i hela Hälso- och sjukvården och fortsätter enligt plan. KULT-tjänster till Hälso- och sjukvården 1 331 6 500 Kommentar Länssjukvård, Delårsrapport 2 51(52) Satsning Utfall [tkr] Budget [tkr] 2015 Tre läkare är klara med sin tjänstgöring inom ramen för programmet. Nio läkare omfattas just nu av programmet och annonsering pågår just nu för ytterligare intagning i slutet av året. Övriga satsningar Satsning Utfall [tkr] Budget [tkr] 2015 Ökade driftskostnader investeringar Mobilt läkarteam psykiatri Kommentar Två bilar, en i Nyköping och en i Katrineholm är igång och rullar dag- och kvällstid samt under helger. Uppdraget är att stötta patienter som har behov av mer än vad den psykiatriska öppenvården kan erbjuda, men inte har behov av inläggning på sjukhus. Uppdragen blir fler och patienterna är fortsatt mycket nöjda. Ambulanssjukvården Kommentar Fem sjuksköterskor har rekryterats för att utöka bemanningen i södra länsdelen så att en dagbil (mån-fre kl:8-18) har utökats till en dygnsambulans (kl:8-8 veckans alla dagar). Projekttiden för Ambulanssjukvårdens Single responder (ASR) har förlängts och kommer vara i drift fram till årsskiftet. Sammanlagt har 887 uppdrag har genomförts med ASR i Gnesta kommun med omnejd. Upphandling av flerbårsambulans är genomförd, byggnation och färdigställande av dessa kommer ske under 2015. Kvälls- och helgöppna mottagningar Kommentar Samtliga mottagningar har genomfört kvälls- och helgöppna mottagningar för planerade och akuta besök förutom barn- och ungdomsmottagningen för akuta besök i Nyköping. Rehabilitering psykisk ohälsa/läketrädgårdar Kommentar Arbetet med förstudiedirektivet inför en Trädgårds rehabiliterings mottagning i norra länsdelen fortgår. Efter tveksamhet hos Stiftelsen för Lagersbergs säteri i Eskilstuna kommun har man nu enats om att ha trädgårdsrehabilitering på säteriet. Under hela förstudietiden har diskussioner förts att Eskilstuna kommun ska hyra/arrendera mark av Stiftelsen och bygga upp anläggningen som sedan ska hyras av Landstinget. Under sommaren har Kommunen kommit med nya förslag till Landstinget om vem som ska bygga och finansiering av projektering. Dessa diskussioner pågår just nu samtidigt som en organisationsförändring pågår i Landstinget där trädgårdsrehabiliteringsmottagningen ingår. Platsen för mottagningen på Lagersberg är utsedd och ritningar finns klara. Behovet har ökat och köerna har blivit längre på trädgårdsrehabiliteringsmottagningen på Nynäs, trots att det inte görs någon marknadsföring av verksamheten. Utveckling KPP Kommentar Projektet har sedan i våras huvudsakligen arbetat med kravspecifikation inför kommande upphandling av ett KPP-verktyg utifrån tidigare gjord behovsanalys och marknadsundersökning. Planen är att annons ska gå ut under v. 37. Löper allt på enligt plan kan utvärderingsarbetet påbörjas under v. 44 och avtal skrivas i månadsskiftet november/december. Direktinskrivning av äldre som söker akut Kommentar Medicinkliniken på Kullbergska sjukhuset har startat ett snabbspår för stabila strokepatienter. Länssjukvård, Delårsrapport 2 52(52) Diarienummer: Delårsrapport 2 Regionsjukhuset Karsudden Delår 2 2015 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Regionsjukhuset Karsudden, Delårsrapport 2 2(17) Innehållsförteckning Inledning................................................................................................................................ 4 Sammanfattande analys ....................................................................................................................... 4 Medborgarperspektivet ....................................................................................................... 5 Medborgarperspektivet - Övrig analys ................................................................................................ 6 Personalperspektivet ............................................................................................................ 6 Process- och förnyelseperspektivet ..................................................................................... 8 Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse .............................................................. 8 Process- och förnyelseperspektivet - Övrig analys ............................................................................. 9 Miljöperspektivet.................................................................................................................. 9 Miljöperspektivet - Övrig analys ....................................................................................................... 10 Ekonomiperspektivet ......................................................................................................... 11 Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse ................................................................................. 11 Intern kontroll .................................................................................................................... 13 Checklista RSK ................................................................................................................................. 13 Regionsjukhuset Karsudden, Delårsrapport 2 3(17) Inledning Sammanfattande analys Medborgarperspektivet Avtal med Stockholms läns landsting och region Gotland om vårdplatser från och. med år 2016 är färdigförhandlade. Avtalen är treåriga med möjlighet till ytterligare förlängning och innebär för region Gotland en utökning med två vårdplatser. Förhandlingar med Sörmlands läns landsting om vårdplatser från och med år 2016 fortsätter. Översyn av sjukhusets organisation för vård av patienter som vårdas enligt lagen om öppen rättspsykiatrisk vård Patientenkät har genomförts och analys av resultatet pågår Process- och förnyelseperspektivet Fortsatt arbete med att säkerställa att vårdprocessens de rekommendationer som framkommer i utredningar och bedömningar utmynnar i vårdinsatser Punktprevalensmätningar har genomförts inom områdena vårdrelaterade infektioner och följsamhet till basala hygienrutiner Sjukhuset medverkar i två projekt inom ramen för SKL,s satsning ”Bättre vård – mindre tvång” Personal Sjukfrånvarotalet är fortfarande högt. F r om 2015 mäter RSK även korttidssjukfrånvaron. Via systemverktyget HälsoSAM kommer rapportering och uppföljning att kunna förbättras. Ekonomi Resultatet på 10,1 mnkr minus efter 8 månader är12,4 mnkr bättre än budgeterat. Prognosen är minus 24 mnkr jämfört med budgeterat 35 mnkr minus. Det är i huvudsak intäktssidan som ser bättre än budget samt ett överskott på lokalkostnaderna jämfört med budget. Följsamheten mot budget på sjukhuset är stor. Till följd av hög beläggning och att flera patienter haft ett stort tillsynsbehov har dock inte alla avdelningar kunnat hålla budget. Miljö RSK har för närvarande inga kända större miljörisker förutom den miljöbelastning om- och nybyggnationen i etapp 1 innebär. FM-enheten ansvarar för byggprojektets miljöplan. På grund av de byggnadsarbeten som pågår har förvaltningen svårt att nå mål avseende vatten, el och värmeförbrukning som i stor utsträckning är kopplade till fastigheterna. Ett stort antal aktiviteter ska bidra till att förbättra sjukhusets miljöprestanda. Regionsjukhuset Karsudden, Delårsrapport 2 4(17) Medborgarperspektivet Strategiskt mål: Landstinget bidrar till god livskvalitet, en jämlik hälsa samt en livskraftig och levande region genom verksamheter med god kvalitet, tillgänglighet, öppenhet, respektfullhet och delaktighet Åtagande: Regionsjukhuset Karsudden skall genom olika aktiviteter uppnå en likvärdig behandling för alla patienter. Under 2014 har förvaltningens avvikelserapportering följts avseende rapporterade avvikelser och klagomål i syfte att säkerställa att alla patienter får en likvärdig behandling och från och med 2015 ingår denna uppföljning i den interna kontrollplanen i syfte att säkerställa tillgänglighet och delaktighet i vården. Åtagande: patienter skall genomgå förebyggande tandundersökning. Samtliga patienter som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård och lagen om rättspsykiatrisk vård har fått erbjudande om förebyggande tandundersökning. RSK subventionerar tandvårdsavgiften i syfte att öka patientens motivation till förebyggande tandvårdande insatser. Indikator Andel patienter som genomfört förebyggande tandundersökning Utfall Målvärde 90% 80% Kommentar Åtagande: Patienter skall motiveras till att medverka i patientenkät Den nationella patientenkät som varit en del av patientens möjlighet att ge sin synpunkt på den vård som bedrivs på sjukhuset sedan 2009 utgör en av grundstommarna i sjukhusets patientsäkerhetsarbete. Indikator Utfall Andel patienter som medverkar i patientenkät Målvärde 85% Kommentar Patientenkäten genomfördes under maj månad och resultatanalys pågår. Åtagande: patienter med diabetes och/eller hjärt-kärlsjukdom skall ha genomfört kontroll hos somatikerkonsult RSK deltar i det landstingsövergripande arbetet med att implementera nationella riktlinjer och vårdprogram där fokus är somatisk sjuklighet hos personer med psykiatrisk diagnos. I Landstinget Sörmland finns också sedan ett år ”Metabola riktlinjer – Förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom” och lokala rutiner för kontroll av metabolt syndrom har implementerats på RSK. För att säkerställa att vården av patienter med diabetes och/eller hjärt-kärlsjukdom håller hög kvalitet har sjukhuset en somatikerkonsult som regelbundet kontrollerar de patienter som har utvecklat diabetes och/eller hjärt-kärlsjukdom samt de patienter som vid screening har en ökad risk för att utveckla metabolt syndrom. Regionsjukhuset Karsudden, Delårsrapport 2 5(17) Indikator Andel patienter med diabetes och/eller hjärt-kärlsjukdom som genomfört kontroll hos somatikerkonsult Utfall Målvärde 100% 80% Kommentar Medborgarperspektivet - Övrig analys . Under våren och sommaren har avtalsdiskussioner med Stockholms läns landsting, Sörmlands landsting och region Gotland gällande köp av vårdplatser 2016-2018 pågått. Avtal har slutits med Stockholms läns landsting och region Gotland. Avtalet med region Gotland innebär en ökning av antalet köpta vårdplatser från fyra till sex vårdplatser förutom uppräkning av vårddygnskostnaden. Avtalet med Stockholms läns landsting innebär i stort endast uppräkning av vårddygnskostnaden och förändringar vad gäller rapportering. Andelen patienter som vårdas i öppen tvångsvård har minskat markant under föregående år och minskningen fortsätter. Detta beror på att den avtalskund med flest antal patienter som vårdats i öppenvård återtagit vårdansvaret för det stora flertalet samt att region Gotland övertar vårdansvaret för patienten så snart denne överförs till öppenvård. Till följd av detta har sjukhusets organisation för vård av patienter som vårdas enligt lagen om öppen rättspsykiatrisk vård genomgått en översyn. En förändring av arbetssättet för att möta de nuvarande behoven pågår. Samarbetsformerna med sjukhusets Patientråd har formaliserats. Möten mellan patientrådet och respektive vårdenhet har genomförts. Dessutom har flera övergripande möten hållits. Patientrådet har varit delaktigt i att utarbeta en rutin för hantering av hot och våld mellan patienter som syftar till att säkerställa att alla involverade parter får adekvat stöd. Rutinen har använts vd ett par tillfällen och en första uppföljning har gjorts där såväl patientrådet som sjukhusets ledning varit nöjda med resultatet. Fler möten är planerade. Sjukhuset har sedan två år tillbaka ställt sig positiv till att patientrådet med stöd av Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling (RFHL) genomför en brukarrevision på sjukhuset. Tyvärr har inte patientrådet kunnat genomföra denna brukarrevision och det är oklart om de kommer att kunna göra detta. Patientrådet har en stående inbjudan att genomföra revisionen men den tas bort från agendan i nuläget Personalperspektivet Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare som deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. Åtagande: Regionsjukhuset Karsuddens medarbetare deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten RSK har en omfattande introduktionsutbildning där hela landstingets verksamhet presenteras. Medarbetarna nås av kontinuerlig information via RSK:s informationsblad KA-nalen där dessutom medarbetare får chansen att presentera sig och sin verksamhet. Två gånger per år har varje avdelning så kallade temadagar där medarbetare tillsammans med chefer arbetar med verksamhetsutveckling. Regionsjukhuset Karsudden, Delårsrapport 2 6(17) RSK skall vara en attraktiv arbetsgivare Indikator Utfall Målvärde Andelen utannonserade tillsvidaretjänster som avser heltid 100 % 100 % Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. 7,2 % Max 5,6 % Korttidssjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. 2,5 % Kommentar Anställda Antal anställda har jämfört med föregående år ökat från 294 till 310. Ökningen beror främst på att vakanta tjänster tillsatts. Förvaltningen upplever en fortsatt brist vad gäller erfarna sjuksköterskor men kommer bland att öka aktiviteterna i rekryteringsarbetet genom att aktivt medverka vid mässor och utvecklingsdagar inom vårdområdet. För att främja tillväxten av sjuksköterskor samt sjuksköterskor med vidareutbildning inom psykiatri kvarstår studieförmånen, studier med lön från sjukhuset, för ett antal medarbetare som gick dessa utbildningar under 2015. Arbetade timmar och frånvarotimmar Den arbetade tiden har ökat med 5,3 tusen timmar jämfört föregående år. Timmarna för visstidsanställda har ökat med 0,6 tusen timmar och timtiden för timanställda har ökat med drygt 4,7 tusen timmar. Under senaste månaderna har det till följd av att flera patienter har ett ökat tillsynsbehov funnits behov av resursförstärkningar. En minskning av semesteruttag har skett samtidigt som sjukfrånvaron ökar. Kostnaden för den arbetade tiden Kostnaden för den arbetade tiden Totalt sett har den arbetade tiden ökat i jämförelse med motsvarande period 2014 där timlön är exkluderad. Personalkostnaderna har totalt ökat med 6,7 % och den enskilt största kostnadsposten månadslön har ökat med 4,6 %. Förändringen kan analyseras i fyra olika delar och där det visar sig att merparten av kostnadsökningen ligger på löneavtalsökningen: Förändringar i de nya genomförda löneavtalen har inneburit en ökning på 2,43 %. Det händer att medarbetare även får löneförändringar vid andra tidpunkter än vid de ordinarie avtalstillfällena. Denna typ av förändring har under året ökat med 0,66 %. Löner förändras även vid personalomsättning, d v s när nytillträdande medarbetare får en annan lön än den avgående. Denna post har minskat personalkostnaden med 0,9 %. Den sista komponenten i månadslöneutvecklingen är volymförändringen, vilket resulterat i en kostnadsökning på 2,5 %. Regionsjukhuset Karsudden, Delårsrapport 2 7(17) Process- och förnyelseperspektivet Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget levererar effektiva och säkra tjänster genom tydliga processer, ständiga förbättringar och samverkan Åtagande: Att erbjuda samtliga patienter förebyggande tandundersökning Samtliga patienter som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård och lagen om rättspsykiatrisk vård har fått erbjudande om förebyggande tandundersökning. RSK subventionerar tandvårdsavgiften i syfte att öka patientens motivation till förebyggande tandvårdande insatser. Indikator Andel patienter som fått erbjudande om förebyggande tandundersökning Utfall Målvärde 100% 100% Kommentar .Patienter ska ha erbjudits utredning/bedömning inom två respektive tre månader från inkludering i vårdprocess och där uppföljning av rekommendationer från utredning/bedömning följts upp minst var sjätte månad Samtliga patienter som vårdas på sjukhuset inkluderas i vårdprocessen som syftar till att säkerställa att alla patienter erbjuds kartläggning av sina behov inom olika områden vilka alla är viktiga för att utveckla en så god hälsa och hög funktionsnivå som möjligt. Syftet är också att de rekommendationer som framkommer när utredningen eller bedömningen genomförs ska utmynna i direkta vårdåtgärder. Vårdprocessen består av elva aktiviteter och involverar alla yrkesgrupper som arbetar i direkt patientarbete. De flesta aktiviteter har mätpunkter för regelbunden uppföljning. Indikator Utfall Andel enskilda patienter där rekommendationer från utredning/bedömning följs upp minst var sjätte månad 25% Andel patienter som erbjuds utredning/bedömning inom två respektive tre månader från inkludering i vårdprocess 70 % Målvärde Kommentar 80 % Åtagande: Samtliga patienter med diabetes och hjärt-kärlsjukdom skall erbjudas kontroll hos somatikerkonsult RSK deltar i det landstingsövergripande arbetet med att implementera nationella riktlinjer och vårdprogram där fokus är somatisk sjuklighet hos personer med psykiatrisk diagnos. I Landstinget Sörmland finns också sedan ett år ”Metabola riktlinjer – Förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom” och lokala rutiner för kontroll av metabolt syndrom har implementerats på RSK. För att säkerställa att vården av patienter med diabetes och/eller hjärt-kärlsjukdom håller hög kvalitet har sjukhuset en Regionsjukhuset Karsudden, Delårsrapport 2 8(17) somatikerkonsult som regelbundet kontrollerar de patienter som har utvecklat diabetes och/eller hjärt-kärlsjukdom samt de patienter som vid screening har en ökad risk för att utveckla metabolt syndrom. Indikator Andel patienter med diabetes och hjärt-kärlsjukdom som fått erbjudande om kontroll hos somatikerkonsult Utfall Målvärde 100% 100% Kommentar Process- och förnyelseperspektivet - Övrig analys Arbetet med vårdprocessens implementering fortsätter och från och med i år följs även hur väl de rekommendationer som framkommer när de olika utredningarna och kartläggningarna genomförs omvandlas till direkta vårdåtgärder. Andelen patienter som erbjuds bedömning och utredning är 70 %. Detta beror bland annat på hög sjukfrånvaro och personalomsättning. Tyvärr är andelen patienter där det i patientjournalen är möjligt att spåra uppföljning av de rekommendationer som respektive utredning eller bedömning utmynnat i låg. Utbildningssatsningar har gjorts tidigare i år och fler är planerade i syfte att öka tydligheten i dokumentationen i patientjournalen. Dessutom har flera uppföljande möten med processledare hållits i syfte att öka medvetenheten hos dessa om behovet av att säkerställa denna del av vårdprocessen. Inom PRIO-satsningen ställs krav på medverkan i nationellt kvalitetsregister och RSK har sedan 2008 rapporterat till det nationella kvalitetsregistret för rättspsykiatrisk vård, RättspsyK. Sedan starten har täckningsgraden i registret för sjukhuset varit 100 %. Två vårdavdelningar deltar i SKL.s satsning Mindre tvång – Bättre vård. Ett av projektet handlar om att minska förekomsten av självskadebeteende och det andra projektet syftar till att utveckla metoder för att förbättra informationen om tvångsvården till patienten. Miljöperspektivet Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett hållbart och effektivt miljöarbete fokuserat på att minimera miljöbelastning och förebygga föroreningar genom arbete med de betydande miljöaspekterna Åtagande: Förvaltningen arbetar kontinuerligt och systematiskt med att förebygga och minska miljöpåverkan vid användning av kemikalier och läkemedel Registrering av samtliga kemikalier vid sjukhuset i Ichemistry är genomförd. Vid kontroll har två kemikalier, två stycken färger som, av miljöskäl, bör tas ur bruk vilket är gjort. Åtagande: Förvaltningen bedriver ett effektivt miljöarbete genom att följa aktuellt miljöledningssystem Förvaltningen arbetar med miljöfrågor enligt certifierat miljöledningssystem ISO 14001 mot ständiga förbättringar Regionsjukhuset Karsudden, Delårsrapport 2 9(17) Åtagande: Förvaltningen arbetar kontinuerligt och systematiskt med klimatpåverkande miljöaspekter Då mycket omfattande om- och tillbyggnad pågår på sjukhuset är det mycket svårt att nå uppsatta mål som har med fastigheter och därtill hörande förbrukning att göra. För fossila utsläpp från transporter saknas statistik. Indikator Utfall Målvärde Elanvändning per total bruttoarea, BRA. 66,9kWh/ m2 84,6 kWh/m2 Värmeanvändning per total bruttoarea, BRA. 76,6kWh/ m2 98,4 kWh/m2 Vattenanvändning per total bruttoarea, BRA 613 liter/m2 615 liter/m2 Kommentar Åtagande: Miljöledningssystem enligt ISO 14001 skall styra verksamhetens miljöarbete Förvaltningen arbetar med miljöfrågor enligt certifierat miljöledningssystem ISO 14001 mot ständiga förbättringar. Miljöperspektivet - Övrig analys Under 2015 finns ett stort antal aktiviteter inplanerade. Flera av dessa är påbörjade och på väg mot slutförande. Dessa ska leda till ett aktivt och engagerat miljöarbete med högre miljöprestanda. Aktiviteter som pågår under året är följande: Checklista miljö - Miljörond Miljöinformation till patient Källsortering för patientutrymmen: Har påbörjat införas i begränsad form med hänsyn tagen till säkerhetsaspekten. Utsortering och egen kompostering av kaffesump har pågått sen början av 2014. Ca 250-300 kg/vecka som slipper transporteras till Eskilstuna. Landstingets nya kemikaliehanteringssystem: Utbildning och införande är genomfört. Repetition samt utbildning för nya miljöombud är inplanerad i september 2015. Cykelgarage med lånecyklar på järnvägsstationen för pendlare: Medel till upprättande av cykelpool samt inköp av Pendula har beviljats av Hållbarhetsnämnden. Kommunen har upplåtit mark för Pendula vid tågstationen. Under vintern 2015 har det praktiska arbetet påbörjats. Nu är cyklar upphandlade och avtal om markarrende med kommunen är undertecknat. Pendulan är beställd men kan ej levereras före hösten p.g.a. stor orderingång hos leverantören. Substitution av målarfärger och andra kemikalier på Arbetsterapin: Utrustning för att kunna använda mindre miljöfarliga färger är inköpt och miljövänligare färger används. Två miljöskadliga färger för handmålning är borttagna ur verksamheten. Utbildning i Eco-driving: Medarbetare som kör mer än 100 mil i tjänsten per år som tidigare inte gått utbildningen har erbjudits möjlighet till utbildning. Sammantaget så bör alla dessa aktiviteter höja RSK:s miljöprestanda. Regionsjukhuset Karsudden, Delårsrapport 2 10(17) Ekonomiperspektivet Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget har en stark ekonomi i balans Åtagande: Verka för att kostnadsansvariga har god kostnadskontroll Kostnadsansvariga har god kontroll över kostnaderna. Indikator Utfall Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr Målvärde Kommentar 12 436 tkr Resultatanalys Följsamheten mot budget på sjukhuset är. god. Till följd av hög beläggning och att flera patienter haft ett stort tillsynsbehov har inte alla avdelningar kunnat hålla budget. Detta gör att inte alla avdelningar klarar av sin budgeterade nivå. Totalt sett ser det dock bra ut eftersom i huvudsak intäktssidan är bättre än budget och det är stora överskott på lokalkostnaderna jämfört med budget. Resultaträkning - tabell (delår) Perioden Tkr Utfall 2015 Helår Utfall 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Utfall 2014 Verksamhetens intäkter Övriga intäkter 158025 152669 227000 235000 232304 Summa verksamhetens intäkter 158025 152669 227000 235000 232304 -112962 -106182 -173000 -173000 -164310 Köpt verksamhet -5762 -6659 -10500 -9000 -10422 Läkemedel -1646 -1502 -2250 -2500 -2196 Lokalkostnader -25812 -27815 -44000 -40000 -48334 Övriga kostnader -14910 -13399 -21250 -22558 -20414 -5973 -3999 -9500 -10250 -6005 -167065 -159556 -260500 -257308 -251681 Finansiella intäkter 1624 1915 2000 2418 2869 Finansiella kostnader -2746 -776 -3500 -4110 -1164 -10162 -5748 -35000 -24000 -17672 Verksamhetens kostnader Personalkostnader Avskrivningar Summa verksamhetens kostnader Årets resultat Regionsjukhuset Karsudden, Delårsrapport 2 11(17) Resultat och budgetavvikelse Resultatet efter augusti är drygt 10 mnkr minus vilket är drygt 12 mnkr bättre än budgeterat. De största avvikelserna finns inom området intäkter och kostnader för lokalhyror. Verksamhetens intäkter Intäktssidan redovisar ett resultat på 6,7 mnkr bättre än budgeterat. För perioden har beläggningen varit 103,6 % vilket är en i större volym för motsvarande period 2014. Stockholms och Gotlands ökade beläggning fortsätter och beläggningen ligger markant över den avtalade volymen. Beläggningen under maj-augusti var fortsatt historiskt hög trots att sjukhuset från och med april har minskat antalet disponibla vårdplatser med två vårdplatser. Sörmland börjar åter öka sitt utnyttjande av platser efter en mycket låg nivå i maj Prognosen läggs på ett överskott på 8 mnkr bättre än budgeterat. Personalkostnader Personakostnaderna redovisar ett överskott på knappt 2 mnkr efter augusti jämfört med budget. Överskottet beror i huvudsak på periodiseringsproblematik och beräknas till nästa år korrigeras för att ge en mer rättvisande bild. Prognosen läggs på budgetrad nivå. Lokalhyror mm Lokalkostnader visar på ett överskott med drygt 3,5 mnkr jämfört med budget. En eftersläpning på två månader av byggetapp 1 samt en senareläggning av byggnaden av personalbyggnaden är en delförklaring. En stor osäkerhet är byggetappens fortskridande samt vilka underhållsåtgärder som ska vidtas för de delar av byggnaderna som inte ingår i den planerade byggetappen. Det är inom detta område som osäkerheten för prognoserna är som störst. Prognosen läggs på ett överskott på 4 mnkr jämfört med budget. Läkemedel (slutenvård och receptläkemedel) Utfallet är knappt 150 tkr högre än budget och prognosen läggs på 250 tkr högre än budget. Köp av verksamhet och tjänster Budgeten inom detta område minskades under 2013 pga minskad ECT-behandling. Under 2014 ökade antalet patienter med denna behandling vilket ledde till ett underskott på denna post. Hittills under 2015 har ECT-behandling inte givits. Under Detta genererar ett överskott och i prognosen beräknas överskottet bli 1,5 mnkr. Matkostnaderna står för en stor del av kostnaderna inom detta område men är en mer konstant och planeringsbar post. Övriga kostnader Övriga kostnader beräknas ge ett underskott på 1 mnkr. Det är främst kostnader för möbler och andra övriga kostnader som är kopplade till byggnationen som påverkar. Utbildningssatsningarna som gav överskott tidigare år är nu i full gång. Investeringar Bygginvesteringarna har under året varit 57,1 mnkr. Investeringarna i etapp 1 har nu sammanräknat uppgått till 195,5 mnkr. Investeringen följer i huvudsak den beräknade planen. Prognosen för Bygginvesteringarna är 85 mnkr under 2015. Övriga investeringar är följande: Vägbom inkl passersystem 217 tkr, Spolon 137 tkr samt tre skurmaskiner 123 tkr. Regionsjukhuset Karsudden, Delårsrapport 2 12(17) Intern kontroll Checklista RSK Ekonomi Område Målnivå Ansvarig för utförande Ansvarig för kontroll Säkra en rättvisande redovisning 100% Enhetschef Ekonomichef Av tio verifikat uppfyllde alla anvisningarna. Ta fram ett förslag på en indikator som kan beskriva KPP inom labverksamheten Ta fram en indikator med relevant målnivå inom detta område Enhetschef Ekonomichef Labbverksamheten är föremål för en övergripande översyn och en ny indikator är inte aktuell i dagsläget. Kommentar Medarbetare Område Målnivå Ansvarig för utförande Ansvarig för kontroll Systematiskt arbetsmiljöarbete 100% Enhetschef Personalchef RSK bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Andel medarbetare som genomfört MIutbildning Ta fram en indikator med relevant målnivå inom detta område Enhetschef Personalchef En indikator med relavant måilnivå kommer att ingå i 2016 års uppföljning. Andelar medarbetare som genomfört TERMAutbildning Ta fram en indikator med relevant målnivå inom detta område Enhetschef Personalchef En indikator med relavant måilnivå kommer att ingå i 2016 års uppföljning. Kommentar Patientsäkerhet Ansvarig för utförande Ansvarig för kontroll 100 % följsamhet vid PPM Enhetschef Kvalitetsansvarig Ej genomförd under 2015 av SKL Händelseanalys genomförs vid avvikning från personal samt vid suicid. I övrigt på uppdrag av förvaltningschef. Förvaltningschef Kvalitetsansvarig Händelseanalys har genomförts vid fem tillfällen. Samtliga tillfällen till följd av avvikning från personal. Område Målnivå Följsamhet till Basal vårdhygien Genomförande av händelseanalys Regionsjukhuset Karsudden, Delårsrapport 2 Kommentar 13(17) Ansvarig för utförande Ansvarig för kontroll Riskanalys ska genomföras vid större organisatoriska förändringar Förvaltningschef Kvalitetsansvarig Ingen riskanalys hitills under 2015. Att avvikelserapporten är återkopplad och avslutad inom två månader. Enhetschef Kvalitetsansvarig 68 % av alla avvikelserapporter är avslutade inom två månader. Genomföra minst fyra patientsäkerhetsforum per termin Förvaltningschef Kvalitetsansvarig Genomfört enligt målsättning under våren. Område Målnivå Genomförande av riskanalys vid större förändring Avvikelsehantering Genomförande av Patientsäkerhetsforum Kommentar Spårbarhet Ansvarig för utförande Ansvarig för kontroll Aktuell dokumentationsman ual finns för samtliga yrkeskategorier Namngiven medarbetare Kvalitetsansvar ig Uppfyllt. Revidering pågår för flera av dokumentationsmanualer na. Förekomst av uppföljning av vårdplan Samtliga patienter ska ha en vårdplan som inte äldre än 6 månader och uppföljning av föregående vårdplan ska finnas Avdelningsläka re Kvalitetsansvar ig utfall 98%. Förekomst av uppföljning av omvårdnadsplan Samtliga patienter ska ha en omvårdnadsplan som inte äldre än två månader och uppföljning av föregående omvårdnadsplan ska finnas. Biträdande enhetschef Kvalitetsansvar ig Utfall 95 %. Rutin för utlämnande av journalkopia Journalkopia ska utlämnas inom fyra arbetsdagar alternativt ska beslut om avslag lämnas inom fyra arbetsdagar. Förvaltningsch ef Kvalitetsansvar ig Uppföljning pågår. Förekomst av korrekt användande av KVÅ-koder Samtliga KVÅkoder som finns i baslistan ska användas korrekt. Förvaltningsch ef Kvalitetsansvar ig Utfall 85 %. Område Målnivå Dokumentationsman ual för respektive yrkeskategori Regionsjukhuset Karsudden, Delårsrapport 2 Kommentar 14(17) Delaktighet Ansvarig för utförande Ansvarig för kontroll Att samtliga frågeområden ligger på riksgenomsnitt eller bättre. Enhetschef Kvalitetsansvarig Genomförd i maj 2015. Resultatanalys pågår. Dokumentation om patientens delaktighet i vårdplanering i vårdplan Samtliga vårdplaner ska innehålla uppgift om patientens delaktighet i vårdplanering. Avdelningsläkare Kvalitetsansvarig Utfall 100 %. Dokumentation om närståendes delaktighet i vårdplanering i vårdplan Samtliga vårdplaner ska innehålla uppgift om närståendes delaktighet i vårdplanering. Avdelningsläkare Kvalitetsansvarig Utfall 100 %. Förekomst av eftersamtal vid tvångsåtgärd Att patienten erbjuds eftersamtal efter utförd tvångsåtgärd. Enhetschef Kvalitetsansvarig Utfall 90%. Erbjudande om stödperson Samtliga patienter som vårdas enligt LRV och LPT ska erbjudas stödperson. Kurator Kvalitetsansvarig Utfall 100 %. Möjlighet för brukarråd att etablera sig på sjukhuset Att brukarråd etablerar sig på sjukhuset. Förvaltningschef Kvalitetsansvarig Ett brukarråd är upprättat på sjukhuset. Tillgänglighet till aktuell lagstiftning Aktuell lagstiftning ska finnas tillgänglig på vårdavdelningen. Enhetschef Kvalitetsansvarig Kontroll pågår. Ta fram en indikator med relevant målnivå inom detta område. Enhetschef Kvalitetsansvarig Processarbetet som ligger till grund för indikatorn håller på att revideras varför en indikator inför 2016 inte är aktuell. Ta fram en indikator med relevant målnivå inom detta område. Enhetschef Kvalitetsansvarig Redan tidigare beslutade indikatorer prioriteras i dagsläget jämfört med nya tillkommande. Område Patientenkät Personcentrerad vård Att patienter som erbjuds psykologkontakt i brottsmedvetenhet och psykologisk samtalsbehandling där bedömning Målnivå Regionsjukhuset Karsudden, Delårsrapport 2 Kommentar 15(17) Område Målnivå Ansvarig för utförande Ansvarig för kontroll Kommentar genomförts, behov identifieras och erbjudits samtal med psykolog. Andel patienter som genomfört funktionsutredning, behov av arbetsterapeutisk insats identifieras och patient erbjudits behandling av arbetsterapeut. Ta fram en indikator med relevant målnivå inom detta område. Enhetschef Kvalitetsansvarig Redan tidigare beslutade indikatorer prioriteras i dagsläget jämfört med nya tillkommande. Andel faktisk patientnärvaro på aktivitetsenheten kontra schemalagd tid Ta fram en indikator med relevant målnivå inom detta område Enhetschef Kvalitetsansvarig Efter utvärdering har man kommit fram till att indikatorn inte kommer att få avsedd effekt och utgår därigenom. Ansvarig för utförande Ansvarig för kontroll Samverkan Område Målnivå Förekomst av vårduppdrag (beskrivning av önskat uppnått resultat) Att samtliga patienter som skrivs in har ett vårduppdrag från remitterande vårdinstans vid inskrivning. Avdelningsläkare Kvalitetsansvarig Utfall 100 % vid planerad inskrivning. Inskrivning inom tidsgräns Patient tagits in för slutenvård inom 7 dagar från det att vårduppdrag/remiss inkommit Förvaltningschef Kvalitetsansvarig Utfall 100% vid planerad inskrivning. Rapportering till remitterande vårdinstans enl fastställt intervall Att varje remitterande vårdinstans får rapportering (individnivå) enligt respektive avtal. Förvaltningschef Kvalitetsansvarig Utfall 100 %. Samverkan med övriga regionvårdsenheter (extern kollegial granskning) Deltagande i extern kollegial granskning minst en gång per år. Förvaltningschef Kvalitetsansvarig Extern granskning av möjligheten att erbjuda patienten meningsfull sysslesättning och skolunderbyggnad under Regionsjukhuset Karsudden, Delårsrapport 2 Kommentar 16(17) Område Målnivå Ansvarig för utförande Ansvarig för kontroll Kommentar slutenvårdstiden med beaktande av säkerhetsaspekter kommer att ske under oktober månad. Registrering i nationellt kvalitetsregister Samtliga mätpunkter ligger över eller lika med riksgenomsnittet. Förvaltningschef Kvalitetsansvarig Ansvarig för utförande Ansvarig för kontroll Tre områden har identifierats där RSK ligger sämre till i förhållande till riksgenomsnitt. Dessa områden är genomförande av tvångsåtgärd, BMI och andel patienter som fått friförmåner indragna. Dessa områden kommer att analyseras djupare under hösten. Miljö Område Målnivå Andelen korttidshyrda fordon 5% Minimera tankning av fossilt bränsle i bilpoolen Regionsjukhuset Karsudden, Delårsrapport 2 Kommentar Processägare Efter bilpoolens införande har det endast i något enstaka fall kortidshyrts fordon. Processägare Genom bilpoolen så har det skett en minskning av fossila bränslen. 17(17) Diarienummer: LS-LED15-1231 Delårsrapport 2 Habilitering och Hjälpmedel Delår 2 2015 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning................................................................................................................................ 3 Sammanfattande analys ....................................................................................................................... 3 Medborgarperspektivet ....................................................................................................... 5 Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse ................................................................................ 5 Personalperspektivet ............................................................................................................ 8 Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse .................................................................................... 8 Personalperspektivet - Övrig analys .................................................................................................... 9 Process- och förnyelseperspektivet ................................................................................... 10 Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse ............................................................ 10 Miljöperspektivet................................................................................................................ 13 Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse ....................................................................................... 13 Ekonomiperspektivet ......................................................................................................... 14 Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse ................................................................................. 14 Ekonomiperspektivet - Övrig analys ................................................................................................. 14 Intern kontroll .................................................................................................................... 16 Habilitering och Hjälpmedel, Delårsrapport 2 2(17) Inledning Sammanfattande analys Medborgarperspektivet Habilitering- och hjälpmedelsförvaltningens uppdrag är att genom utvecklande, kompenserande och stödjande insatser skapa förutsättningar för självständighet och ett aktivt liv för personer med funktionsnedsättning. Merparten av förvaltningens brukare är nöjda med de insatser som ges, känner sig delaktiga och upplever en hög grad av måluppfyllelse genom de insatser som ges. Sörmlänningarna är i huvudsak nöjda med de sjukresor som erhålls för resor till och från vården. Uppsatta mål nås för beställningscentralens tillgänglighet och bemötande men inte fullt ut vad gäller transportörers tillgänglighet och bemötande. Samtliga resenärer som erbjudits rehabilitering i varmt klimat i heldygnsvård upplever att behandlingen givit effekt. Synpunkter finns på upphandlade anläggningars förmåga att möta resenärernas önskemål. Personalperspektivet Sjukfrånvaron är fortsatt hög. En djupare analys görs som underlag för att sätta in särskilda åtgärder. Orsaksbakgrunderna är flera och insatserna handlar både om att underlätta återgång till arbetet, förbättringar i arbetsmiljön och att hjälpa medarbetare vidare om anpassningar inte är tillräckligt. Habiliteringsverksamheten har sedan 2012 arbetat med en kompetensplattform som nu börjar ta form. Den innehåller både verksamhetsgemensamma och yrkesspecifika kompetensbehov. Arbetet kommer att vara ett stöd för tydliggörande av uppdrag, förväntningar på varje medarbetare, verksamhetens planering för kompetensförsörjning samt individuella kompetensplaner. Process- och förnyelseperspektivet Habiliteringsverksamheten har fortsatt stora utmaningar i att nå målsättningen inom den lagstadgade och förstärkta vårdgarantin. Genom fortsatt arbete med produktions- och kapacitetsplanering kommer både förväntningar på produktion att tydliggöras och en bild av verksamhetens kapacitet att skapas. Detta är ett nödvändigt arbete för att använda resurser effektivt och för ledning och styrning i verksamheten. Planerade utvecklingsinsatser inom det neuropsykiatriska området såväl inom landstinget och i samverkan med länets kommuner har varit långdragna och behöver intensifieras. Verksamhetens deltagande i nationella kvalitetsregister inom habiliteringsområdet utvecklas fortlöpande. I syfte att bättre kunna möta behoven av kognitivt stöd till barn och unga med ADHD, har ett projekt initierats tillsammans med barn- och ungdomspsykiatrin. Målet avseende andelen accepterade avvikelser för den särskilda kollektivtrafiken har uppnåtts, med viss variation mellan månaderna. Upphandling av nytt transportörsavtal för den särskilda kollektivtrafiken pågår. Upphandlingen är överprövad och rättsprocess pågår. Miljöperspektivet Miljömedvetenheten inom verksamheterna är god. Samarbete sker med förvaltningens miljösamordnare gällande planering av aktiviteter inom miljöområdet. Miljöombud är utsedda inom samtliga enheter. Alternativa mötesformer används i hög utsträckning. Habilitering och Hjälpmedel, Delårsrapport 2 3(17) Ekonomiperspektivet För Habilitering och hjälpmedel prognostiseras ett resultat på 0,8 mnkr. Det kommer sig av att endast en fjärdedel av anslaget på 2,0 mnkr för neuropsykiatri beräknas disponeras under innevarande år. I övrigt beräknas överskott bl. a avseende personalkostnader beroende på vakanser. Detta uppvägs till stor del av ett underskott avseende köpt verksamhet bl. a utifrån ökade kostnader för utredningar, hjälpmedel och språktolk. Habilitering och Hjälpmedel, Delårsrapport 2 4(17) Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bidrar till god livskvalitet, en jämlik hälsa samt en livskraftig och levande region genom verksamheter med god kvalitet, tillgänglighet, öppenhet, respektfullhet och delaktighet Åtagande: Våra brukare/elever/resenärer/kunder känner sig delaktiga vid planering och är nöjda med de insatser som ges. Habiliteringsverksamheten Habiliteringsverksamheten ger insatser till barn, unga och vuxna med varaktiga, medfödda eller förvärvade funktionsnedsättningar inom områdena rörelsehinder, utvecklingsstörning, autismspektrumtillstånd, syn- och hörselnedsättningar samt flerfunktionsnedsättning. Insatser ges av team med olika yrkeskompetenser och i samverkan med de nätverk som finns runt individen. Åtagandet kring enskild individ är oftast långvarigt, även om intensiteten av insatser kan variera över tid. Brukarens individuella plan utgör grunden för de insatser som ges. Varje brukare ska så långt det är möjligt vara delaktig i de mål som sätts, samt i de insatser som planeras. Mål och insatser dokumenteras i den individuella planen. Ett omfattande implementeringsarbete pågår för att säkerställa habiliteringsplaneringen som ett naturligt inslag i arbetet. Brukarnas nöjdhet med erhållna insatser samt upplevelse av delaktighet vid planering mäts via anonyma enkäter i samband med att den individuella planen avslutas eller revideras. De som svarar är nöjda med de insatser som ges och känner sig delaktiga i den individuella planeringen. Sjukresor Landstingsstyrelsen har drift och kostnadsansvar för befolkningens sjukresor till och från landstingets vårdenheter. Sjukreseenheten förvaltar det avtal landstinget och åtta av länets kommuner tecknat för såväl beställningscentral som transportörer, samt administrerar utförda sjukresor. Mätning av resenärers nöjdhet sker via telefonintervjuer. Fem slumpvis utvalda resenärer rings dagligen upp, frågor ställs om såväl beställningscentralens som transportörers tillgänglighet och bemötande, se diagram nedan. Målsättning enligt avtal är att medelbetyget 4,7 ska uppnås för bemötande samt 4,2 för tillgänglighet och tidshållning. För beställningscentral nås målet både vad avser tillgänglighet och bemötande. För transportörer har tillgängligheten varit bekymmersam men en positiv utveckling har skett sedan maj månad. Transportörernas bemötande har under året fluktuerat strax under eller över målet. Åtgärder vidtas löpande för att åtgärda de brister som uppstår. Habilitering och Hjälpmedel, Delårsrapport 2 5(17) Övrigt stöd inom funktionshinderområdet Årets verksamhetsinriktade bidrag till intresseföreningar för personer med funktionsnedsättning har fördelats efter beslut i Hälso- och sjukvårdsutskottet samt Landstingsstyrelsen. Syftet med bidraget är att det skall komplettera landstingets insatser eller möjliggöra informations- eller kunskapshöjande aktiviteter. Rehabilitering i varmt klimat, heldygnsvård alternativt öppenvård, har beviljats till ca 60 sörmlänningar. Samtliga resenärer som erbjudits heldygnsvård upplever att behandlingen givit effekt. Synpunkter framförs på upphandlade anläggningar avseende anläggningens närhet till annat utbud, kvalitet på mat och städning. Indikator Utfall Målvärde Andel brukare som är nöjda med de insatser som ges. (HabV exkl. TolkC). 90 % 90 % Avser 171 av de 190 brukare som utvärderat sin plan under perioden jan-aug. Utfall motsvarande period 2014: 86 % (192/223) Andel brukare som upplever delaktighet i den individuella planeringen. 90 % 90 % Avser 162 av de 180 brukare som utvärderat sin plan under perioden jan-aug. Utfall motsvarande period 2014: 91 % (202/222) 4,6 Medelvärd e minst 4,5 av 5 100 % 95 % Andel sörmlänningar som är nöjda med sina sjukresor. Andel brukare som är nöjda med erhållen rehabilitering i varmt klimat. Habilitering och Hjälpmedel, Delårsrapport 2 Kommentar Avser medelvärdet för 5 slumpvis uppringda resenärer/dag under perioden jan-juli. Utfall motsvarande period 2014: 4,3 Avser 16 som svarat på enkät. Svarsfrekvens 84 %. Utfall motsvarande period 2014: 94 % (17/18) 6(17) Åtagande: Vi är medvetna om människors olikheter och förutsättningar och arbetar aktivt för att främja jämlik hälsa och god livskvalitet. Habilitering och Hjälpmedel har under ett par års tid arbetat med värdegrundsfrågor med utgångspunkt från värdeorden delaktighet, respekt och ansvar. Värdegrunden omfattar verksamheternas förhållningssätt till såväl brukare som personal. I de spelregler som slagits fast ska medarbetare; ha ett respektfullt förhållningssätt till brukare, skapa möjlighet för brukaren att vara aktiv och delaktig i sin utveckling, samt använda sin och andras kunskaper, erfarenheter och olikheter för ökad brukarnytta. Varje enhet har också konkretiserat spelreglerna utifrån enhetens uppdrag. En viktig förutsättning för upplevelsen av god livskvalitet är att brukaren kan och fått vara delaktig vid formulering och planering av mål. För Habiliteringsverksamhetens brukare ligger värderingen av den sammantagna måluppfyllelsen relativt konstant på strax under 80 %. Utmaningen består bland annat i svårigheten att formulera och sätta realistiska mål. Ett utvecklingsarbete har genomförts för att stödja såväl brukare som medarbetare med redskap och metoder för en kvalitativ och realistisk målformulering. Samordnat medicinskt omhändertagande för personer med funktionsnedsättning (SMO) är från årsskiftet ett ordinarie tilläggsuppdrag i vårdcentralernas uppdrag från Hälsoval. Den utvärdering som genomförts visar att många, såväl patienter, anhöriga, vårdcentralsläkare som kommunsjuksköterskor är nöjda, känner sig väl bemötta och är trygga med det medicinska stödet och samordningen. Framgångsfaktorer är att det finns en fast läkarkontakt, att det etableras ett nätverk med den samlade kompetensen från både kommun och landsting kring patienten och att det finns en kontinuitet. Samordningen som sker av sjuksköterska på Habiliteringsverksamheten har från och med september förstärkts med 0,5 tjänst. Samordnarnas roll är att vara en bro mellan habiliteringsverksamheten och vårdcentralerna samt delta vid överförings- och samordningsmöten, när brukaren har behov av stöd från flera verksamheter. I uppdraget ingår också att planera kompetensutveckling för berörda vårdcentraler. Arbetssättet har väckt intresse nationellt och flera län har hört av sig för att ta del av hur arbetet är upplagt i Sörmland. Indikator Utfall Målvärde Andel brukare som vid utvärdering av den individuella planen bedömer att måluppfyllelsen är uppnådd. 78,6% 80 % Avser 151 av de 192 brukare som under perioden jan-aug utvärderat sammantagen måluppfyllelse i den individuella planen. Utfall motsvarande period 2014: 77 % (171/221) Andel brukare som upplever att behandlingen i varmt klimat ger effekt. 100 % 100 % Avser de 16 som svarat på enkäten. Utfall motsvarande period 2014: 89 % (16/18) Habilitering och Hjälpmedel, Delårsrapport 2 Kommentar 7(17) Personalperspektivet Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare som deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. Åtagande: Vi arbetar systematiskt för att säkerställa verksamheternas kompetensförsörjning. Medarbetare med rätt kompetens är avgörande för verksamheten. Det kräver framförhållning för framtida pensionsavgångar, förändringsbehov och behov av kompetensutveckling. I verksamhetsplanen för 2015 har Habiliteringsverksamheten en ambition att ta fram en kompetensförsörjningsplan. Tanken är att planen ska beskriva hur behovet av kompetens ska tillgodoses hos medarbetare, både på kort och lång sikt, vid utbildning, rekrytering samt fördelning av resurser, baserat på behov och uppdrag i verksamheten. Detta har inte påbörjats i sin helhet ännu, däremot pågår delaktiviteter. Landstinget har anställt en studierektor för ett landstingsövergripande PTP-program, vilket är mycket positivt för rekrytering av psykologer på längre sikt. Totalt har nio personer avslutat sin anställning under året varav två har gått i pension. Två halvtidstjänster kommer inte att återbesättas, varav en halvtidtjänst för vaktmästare respektive städerska i Eskilstuna. Tjänsterna kommer istället att köpas internt. Fem personer har tillsvidareanställts. Tre av dessa har tidigare vikarierat i verksamheten. Vakansläget för psykologer är fortsatt svårt och rekrytering av psykologer, kuratorer och specialpedagog pågår. Åtagande: Vi tar initiativ till och arbetar aktivt för att skapa förutsättningar för god arbetsmiljö och god hälsa. Habiliteringsverksamheten har fortfarande en hög sjukfrånvaro och ett arbete med sammanställning över sjukfrånvaron har skapats för att få överblick och underlag till förbättringsarbete. Diskussion om åtgärdsförslag har förts tillsammans med förvaltningens personalchef och ledningsgruppen. En översiktlig presentation och dialog kommer att göras med arbetsmiljöombuden i september. Kartläggningen, januari till augusti, visar att ett fåtal personer står för en stor del av sjukfrånvaron vilket även bekräftas av den höga andel som har haft färre än sex sjukdagar det senaste året. Det är en förbättring jämfört med delår 1. Bakgrunden till frånvaron skiftar och av dessa bedöms några vara en kombination av påfrestning utanför och i arbetet medan flera har medicinska diagnoser eller olyckor på fritiden. Oavsett bakgrund följs alla med sjukfrånvaro upp och planering och eventuell anpassning sker inför återgång till arbete. Vid längre eller återupprepad sjukskrivning används Heroma Hälsosam som stöd. Företagshälsovården har använts både i individärenden och i arbetsmiljöarbete på gruppnivå. Arbetsmiljöronder har genomförts på de flesta mottagningarna. Några kommer att kompletteras med fokus på den psykosociala arbetsmiljön. Utifrån resultat i medarbetarenkäten följs arbetstakt och arbetsrelaterad utmattning Habilitering och Hjälpmedel, Delårsrapport 2 8(17) regelbundet upp med alla medarbetare. En av hälsans faktorer är att ha tydlighet kring förväntad prestation samt planering och fördelning av uppgifter, så att varje medarbete gör "rätt saker". Psykologernas arbete har särskilt varit i fokus för produktions- och kapacitetsplanering. Enhetscheferna arbetar på olika sätt med att hålla liv i de värdeord och spelregler som tagits fram och med tydliggörande av mål kring det som finns nära i vardagen. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andelen utannonserade tillsvidaretjänster som avser heltid 100 % 93 % Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. 6,6 % Max 4,5 % Delår 1 6,9 % Andel anställda som haft färre än sex sjukdagar under de senaste 12 månaderna. 69 % Minst 60 % Delår 1 55 % Åtagande: Delaktighet, Respekt och Ansvar genomsyrar chefers och medarbetares förhållningssätt Förvaltningens arbete med "Arbetsglädje och Stolthet" och de utvecklingsområden (ledarskap, medarbetarskap, kommunikation, mål och roll, hälsofrämjande arbetsplats) som förvaltningen på olika sätt har arbetat med har lagt grunden för fortsatt arbete under året. Alla medarbetare bjöds in på en medarbetardag i slutet av augusti och fick ta del av några verktyg och möjlighet till diskussion kring det "Stolta medarbetarskapet" som bygger på ledarskapsprogrammet "Klart ledarskap". Utifrån den kunskapen och fortsatt träning finns förutsättningar att uppnå ett stolt ledarskap och medarbetarskap som genomsyras av värdeorden; delaktighet, respekt och ansvar. Värdeorden finns med som en röd tråd även i medarbetarsamtal och lönekriterier i lönesamtalet. Merparten av aktiviteterna utifrån Medarbetarenkäten 2014 pågår på enhetsnivå i vardagen nära medarbetarna. Ett viktigt arbete är att hålla i det värdegrundsarbete och spelregler som tagits fram. Det verksamhetsövergripande förbättringsarbetet fokuserar på arbetsmiljörelaterade faktorer, effektivitet, stöd i ledarskapet och målkvalitet. Indikator Utfall Index för målkvalitet Målvärde index 70 Kommentar Rapporteras vid årsbokslut Personalperspektivet - Övrig analys Anställda Antalet anställda har minskat och det beror på att Habiliteringsverksamheten har vakanser som inte är tillsatta. Arbetade timmar och frånvarotimmar Den sammanlagda arbetade tiden ligger kvar på ungefär samma nivå som förra året vilket Habilitering och Hjälpmedel, Delårsrapport 2 9(17) stämmer överens med att det även i år finns vakanta tjänster som ej är tillsatta inom Habiliteringsverksamheten. Kostnaden för den arbetade tiden Den arbetade tiden ligger kvar på ungefär samma nivå som förra året. Månadslönekostnaden har ökat med 2,13 % och om avräkning sker för 2014 års löneavtal, löneglidning samt personalomsättningskostnad som tillsammans motsvarar 3,18 % har kostnaden för den arbetade tiden istället minskat med 1,05 %. Process- och förnyelseperspektivet Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget levererar effektiva och säkra tjänster genom tydliga processer, ständiga förbättringar och samverkan Åtagande: Vi arbetar aktivt med ständig förbättring utifrån evidens och beprövad erfarenhet med syfte att ha kundorienterade, standardiserade och enkla processer. Habiliteringsverksamheten Andel brukare med en dokumenterad plan ökar stadigt och närmar sig målvärdet 65 %. En framgångsfaktor är pågående implementeringsarbete med den nya habiliteringsplansanteckningen och verktyg för stöd i samtalet. Det är fortfarande en utmaning för Habiliteringsverksamheten att uppnå målen inom den lagstadgade och förstärkta vårdgarantin. Utvecklingen kan nu följas per mottagning i länet och utfallet mellan motagningarna varierar. På helheten har en förbättring skett vad gäller väntetid till nybesök inom 90 dagar medan genomförda nybesök inom 90 dagar har försämrats. Även måluppfyllelse för den förstärkta vårdgarantin för barn är bekymmersam. Många barn med frågeställning autism får vänta mer än 30 dagar för ett första besök, även om årets utfall förbättrats något jämfört med 2014. Verksamheten behöver också öka sin produktivitet för att internt kunna utreda barn med frågeställning autism. Utfallet 2014 var betydligt bättre tack vare det tillskott verksamheten fick för köp av externa utredningar. I syfte att komma tillrätta med problemen har remissprocessen reviderats och effektiviserats. Produktions och kapacitetsplanering har genomförts för utredningsprocessen med ambitionsnivån att samtliga utredningar skall genomföras internt inom verksamheten. En förutsättning för att det skall vara möjligt är att psykologernas arbetsuppgifter omprioriteras så att 50 % av arbetstiden läggs på utredningar. Omställningen förväntas påverka andra yrkesgrupper i teamen och effekterna av detta kommer att följas. Fortsatt kraftsamling och utveckling måste ske för att komma tillrätta med tillgängligheten. Verksamhetens deltagande i nationella kvalitetsregister inom habiliteringsområdet utvecklas fortlöpande. Syftet är att säkra en god kvalitet och resultaten från registren ska användas som underlag för förbättringsarbete. I syfte att bättre kunna möta behoven av kognitivt stöd till barn och unga med ADHD, har ett projekt initierats tillsammans med barn- och ungdomspsykiatrin. En arbetsterapeut, huvudsakligen placerad på barn- och ungdomspsykiatrin har anställts under 1,5 år, Habilitering och Hjälpmedel, Delårsrapport 2 10(17) finansierad via statliga tillgänglighetsmedel. Deltidsutvärderingen visar att efterfrågan på råd om förhållningssätt och hjälpmedel är stor för aktuell målgrupp. Projektet kommer att utvärderas i sin helhet i början av 2016. Uppföljning av inkommande avvikelser sker fortlöpande. Av inkomna avvikelser avser merparten patient och vårdrelaterat. Åtgärder vidtas vid behov såsom översyn av rutiner och arbetssätt, informationsinsatser och enskilda samtal. Sjukresor Innevarande avtal med beställningscentralen Samres är förlängt till 2016-01-31. Länet har fattat beslut om att därefter driva beställningscentral i egen regi genom Kollektivtrafikmyndighetens försorg. Upphandling av nytt transportörsavtal pågår och samordnas av Kollektivtrafikmyndigheten. Upphandlingen är överprövad och rättsprocess pågår varför tidpunkt för driftstart av nytt avtal är osäkert. De senaste åren har präglats av ett allt för högt antal avvikelser. Uppföljningar sker fortlöpande med berörda aktörer. Andelen avvikelser har sjunkit sedan 2014 och har under hela året legat lägre än högsta accepterade nivå. Huvudmännen tillförde i början av 2014 medel för en förstärkt avtalsuppföljning. Prioriterade områden är säkerhet, tillgång till fordon samt utbildning av chaufförer. Habilitering och Hjälpmedel, Delårsrapport 2 11(17) Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel brukare som har en individuell plan (Habv.exkl. tolkcentralen). 59,5% 65 % Andel brukare som väntat på nybesök mindre än 90 dagar (HabV exkl. TolkC). 73 % 100 % Avser 189 av 259 brukare Utfall delår 2 204: 68 % (163/238) Andel genomförda nybesök som väntat mindre än 90 dagar (HabV exkl. TolkC). 78 % 100 % Avser 645 av 830 genomförda nybesök jan-aug Utfall delår 2 2014: 81 % (568/704) Andel genomförda nybesök inom området autism som väntat mindre än 30 dagar. 58 % 90 % Avser 68 av 117 genomförda nybesök jan-augusti Utfall delår 2 2014: 41 % (38/92) Andel påbörjade fördjupade utredningar/behandlingar inom området autism som väntat mindre än 30 dagar. 81,2% 80 % Avser 13 av 16 påbörjade utredningar. Utöver dessa har 118 utredningar genomförts för redan aktuella barn. Utfall delår 2 2014: 80 % (57/71) Andel inkomna klagomål på genomförda sjukresor. 0,7 % Högst 1 % Avser 1001 av 1683 brukare Utfall delår 2 2014: 49,4 % (763/1546) Avser 414 inkomna avvikelser på 56 264 genomförda resor under perioden jan-juli. Utfall motsvarande period 2014: 0,8 % Åtagande: Vi initierar och deltar i samverkan för ökad brukarnytta. Habiliteringsverksamheten Förslag till förbättringsarbete med en gemensam spasticitetsmottagning i länet har lämnats till hälso- och sjukvårdens utvecklingsenhet för vidare bearbetning. Utvecklingsarbete i samarbete med ortopeden krävs. Under hösten kommer ett avtal mellan Västmanland och ortopedkliniken att tecknas för köp av tjänst. Planeringen är att ortoped kommer till Sörmland regelbundet för samordnad ortopedmottagning, medan operationer och vissa behandlingar kommer att göras i Västmanland. Frågan om landstingets hantering av barn och unga med neuropsykiatri har varit långdragen. Inriktningen är nu att skapa "strukturerad samverkan för bedömning och utredning". Fortsatt planering och anställning av processledare förutsätts ske under hösten. En workshop genomfördes under våren kring "Tidig upptäckt av barn med utvecklingsavvikelser och efterföljande insatser". Inbjudna var ansvariga politiker och tjänstemän inom kommun och landsting. Syftet var att sprida kunskap kring tidig upptäckt och insatser samt att diskutera hur ett samarbete skulle kunna organiseras. Workshopen resulterade i en överenskommelse om att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag för fortsatt samarbete. Arbetsgruppen har inte kommit igång då representanter från kommunerna saknas. Det är angeläget att hitta vägar för fortsatt dialog och genomförande. Habilitering och Hjälpmedel, Delårsrapport 2 12(17) Miljöperspektivet Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett hållbart och effektivt miljöarbete fokuserat på att minimera miljöbelastning och förebygga föroreningar genom arbete med de betydande miljöaspekterna Åtagande: Våra prioriterade miljöaspekter för 2015 är energianvändning och transporter. Miljömedvetenheten är god. Samarbete med miljösamordnare är etablerat och miljöombud är utsedda. Miljöronder genomförs i samband med skyddsronder. Principerna för eco-driving/sparsam körning har aktualiserats på de flesta Habiliteringsmottagningarna. Medarbetarna som har sin arbetsplats på Fraktgatan deltar i aktiviteterna för att minska elanvändningen. Resultat rapporteras i Hjälpmedelscentralens rapport. De kemikalier som används i verksamheten följer uppsatta instruktioner i miljöledningssystemet. Extern miljörevision genomfördes i april, på Hörsel och Dövmottagningen gemensamt med Synmottagningen. Inga egentliga avvikelser eller observationer noterades. Habilitering och Hjälpmedel, Delårsrapport 2 13(17) Ekonomiperspektivet Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget har en stark ekonomi i balans Åtagande: Nämnden har en stabil ekonomi med en ändamålsenlig användning av resurser. Indikator Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr Utfall Målvärde 828 tkr 0 Kommentar Ekonomiperspektivet - Övrig analys Resultatanalys Resultaträkning - tabell (delår) Perioden Tkr Utfall 2015 Helår Utfall 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Utfall 2014 115491 113956 127313 127313 170934 7382 8708 58094 59075 13204 122873 122664 185407 186388 184138 Personalkostnader -49779 -48072 -81017 -79025 -75519 Köpt verksamhet -27163 -26948 -36906 -40945 -43527 -6016 -5808 -8949 -8994 -9022 -36312 -35717 -59232 -57827 -56104 -119 -145 -190 -210 -215 -119389 -116690 -186294 -187001 -184387 Finansiella intäkter 565 559 900 1465 840 Finansiella kostnader -11 -8 -13 -24 -13 4038 6525 0 828 578 Verksamhetens intäkter Anslag Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Summa verksamhetens kostnader Årets resultat Habilitering och Hjälpmedel, Delårsrapport 2 14(17) Resultat och budgetavvikelse Periodresultatet för Habilitering och hjälpmedel är 4,0 mnkr och årsprognosen bedöms till 0,8 mnkr. Det finns ett antal avvikelser inom resultaträkningen, vilka redogörs för nedan, men överskottet kan på det stora hela hänföras till att endast en mindre del av satsningen på 2,0 mnkr för Neuropsykiatri beräknas åtgå under året. I resultaträkningen ingår även Sjukreseverksamheten. Med den administrativa lösning som valts, ersätts Sjukreseverksamheten av det regionala anslaget fullt ut. Det innebär att en eventuell budgetavvikelse redovisas av regional verksamhet - ej i resultaträkningen ovan. Det prognostiserade resultatet fördelar sig enligt nedan: mnkr Habiliteringsverksamheten -1,8 Övrigt stöd till funktionshindrade 0,0 Förvaltningsgemensamt inkl. kansliet 2,6 Summa 0,8 Verksamhetens intäkter Intäkterna ger ett överskott på 1,0 mnkr. Till det bidrar habiliteringsverksamheten genom intäkter för prestationsersättning. Likaså bidrar Sjukreseverksamheten, där intäkterna för patienttransporter är 1,5 mnkr högre än budget. Delvis uppvägs detta av att ersättningen från det regionala blir mindre än budgeterat, utifrån den valda ekonomiska lösningen. Personalkostnader Personalkostnaderna beräknas lämna ett överskott på 2,0 mnkr. Det är fullt ut Habiliteringsverksamheten som står för detta. Där finns ett antal vakanta tjänster, även om situationen är förbättrad sedan tidigare rapportering. Dessutom finns en kostnad för 0,5 läkare budgeterad. Istället för att anställa, har man valt att hyra in sådan resurs och kostnaden för denna betraktas därmed inte som personalkostnad utan återfinns i annan kontoklass. Lokalhyror mm Lokalkostnaderna följer budget väl. Köp av verksamhet och tjänster Köpt verksamhet är den post som står för en negativ budgetavvikelse, vilken uppgår till 4,0 mnkr. Även här är Habiliteringsverksamheten förklaringen. Här ligger baksidan av läkarposten som ovan gav ett överskott. Dessutom har kostnaden för utredningar överskridit budget. I den avvikelsen ingår också de 0,6 mnkr som avser nyttjande av 2014 års resultat. Vidare ökar kostnaden för hjälpmedel och det är huvudsakligen boll- och kedjetäcken som bidrar till det. Slutligen ökar även kostnaden för språktolk. Övriga kostnader Övriga kostnader bidrar med ett överskott på 1,4 mnkr. Förklaringen är att endast en fjärdedel av anslaget på 2,0 mnkr för Neuropsykiatri beräknas förbrukas under året. Habilitering och Hjälpmedel, Delårsrapport 2 15(17) Investeringar Av den totala investeringsramen på 1,1 mnkr beräknas 0,8 nyttjas under året. Hittills har inga investeringar genomförts. Intern kontroll Intern kontroll Habiliteringsverksamheten 2015 Internkontroll utgör en del i förvaltningens kvalitetsarbete med ständiga förbättringar där åtaganden och indikatorer i verksamhetsplanen också ingår. Syftet med internkontroll är att säkerställa att rutiner finns och är relevanta, samt att de följs. Internkontrollen syftar inte till att bedöma måluppfyllelse, utan att bedöma tillförlitlighet och säkerhet i det arbetssätt som tillämpas för att nå verksamhetens mål. Metod De övergripande perspektiven i landstingets budget utgör basen för valda kontrollområden. Förvaltningen Habilitering & Hjälpmedels samlade ledningsfunktion har medverkat i urval och formulering av kontrollområden. För att prioritera mellan tänkbara kontrollområden har en bedömning och riskanalys gjorts. Vad avser miljöperspektivet sker kontrollarbetet i miljöledningssystemet med interna revisioner som då ersätter internkontrollen. För genomförandet av kontrollen engageras förvaltningen Habilitering & Hjälpmedels enhetschefer, som genomför granskningen utanför sina egna verksamheter. Detta arbetssätt är på ett framgångsrikt sätt etablerat inom förvaltningen sedan flera år. Uppföljning Internkontrollplan 2015 Medborgarperspektivet 1. Vilken tillgänglighet per telefon säger vi oss ha, inklusive klämdagar och ledigheter? Lever vi upp till våra utfästelser? Internkontrollen avser Synmottagningen Resultat: Telefontid vardagar. En administratör bemannar telefonen och förmedlar ärenden vidare vid behov. Rutin finns vid ledigheter. Telefonsvarare är påkopplad vid enstaka tillfällen. Verksamheten har inte fått några klagomål på tillgängligheten men inga mätningar görs. Åtgärd: Mätning av inkommande inklusive missade samtal för att få en uppfattning av om tillgängligheten är på en rimlig nivå. 2. Är verksamhetens riktlinjer för hur dokumentation ska ske avseende brukare/elev, samt signering av dessa kända? Följs riktlinjerna? Internkontrollen avser Habiliteringsmottagning Katrineholm. Resultat: Verksamhetens riktlinjer för dokumentation och signering är kända på mottagningen och tillämpas, samt gås igenom vid introduktion av nyanställda. Åtgärd: Mottagningen föreslår en egen rutin för uppföljning av att signering görs enligt riktlinjerna. Habilitering och Hjälpmedel, Delårsrapport 2 16(17) Personalperspektivet 1. Vilken metodik används för att inventera och planera medarbetares och verksamheters kompetensbehov? Hur används resultatet för ledning och styrning? Internkontrollen avser Habiliteringsmottagning Nyköping. Resultat: Habiliteringsverksamheten har arbetat fram en plan för arbete med kompetensutveckling och kompetensplaner på olika nivåer inom verksamheten; verksamhetsnivå, enhetsnivå och individnivå. Planering av kompetensbehov sker vid medarbetarsamtal. Åtgärd: Implementering av framtagen modell. 2. Följs justeringar av stämplingar, högt respektive lågt flextidssaldo, av närmaste chef? Vilka åtgärder vidtas vid avvikelser? Internkontrollen avser Tolkcentralen Resultat: Enheten har egen framarbetad metod. Åtgärd: Ingen åtgärd Process- och förnyelseperspektivet Är den metodik som finns för att dokumentera, prioritera, kommunicera pågående utvecklingsarbete ändamålsenlig? Internkontrollen avser Habiliteringsverksamhetens ledningsgrupp Resultat: Verksamheten har skriftlig rutin för planering och prioritering av utvecklingsområden. Översikt finns i mapp tillgänglig för alla medarbetare. Ledningsgruppen prioriterar och fattar beslut om utvecklingsarbeten ska påbörjas, avslutas eller förändras. Åtgärd:Ingen åtgärd Ekonomiperspektivet 1. Finns rutiner för att föra och kontrollera körjournaler för verksamhetens fordon? Internkontrollen avser Gemensamma bilar Fraktgatan Eskilstuna. Resultat: Det finns rutiner för att föra och kontrollera körjournaler. Åtgärd: En utveckling kan vara att införskaffa ett elektroniskt system för registrering av körjournaler. Då elimineras eventuella risker p.g.a. den mänskliga faktorn. Habilitering och Hjälpmedel, Delårsrapport 2 17(17) Diarienummer: LS-LED15-0855 Delårsrapport 2 Landstingsdirektörens stab Delår 2 2015 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Landstingsdirektörens stab, Delårsrapport 2 2(20) Innehållsförteckning Inledning................................................................................................................................ 4 Sammanfattande analys ....................................................................................................................... 4 Medborgarperspektivet ....................................................................................................... 6 Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse ................................................................................ 6 Personalperspektivet ............................................................................................................ 9 Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse .................................................................................... 9 Personalperspektivet - Övrig analys .................................................................................................. 10 Process- och förnyelseperspektivet ................................................................................... 12 Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse ............................................................ 12 Miljöperspektivet................................................................................................................ 17 Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse ....................................................................................... 17 Ekonomiperspektivet ......................................................................................................... 17 Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse ................................................................................. 17 Ekonomiperspektivet - Övrig analys ................................................................................................. 18 Intern kontroll .................................................................................................................... 19 Landstingsdirektörens stab, Delårsrapport 2 3(20) Inledning Sammanfattande analys 2015 är ett år av förändring inom Landstinget Sörmlands organisation, vilket delåret präglats av. Ett flertal större projekt pågår samtidigt som den politiska organisationen nyligen förändrats med färre nämnder och fler utskott och beredningar. I stort är Landstingets verksamheter samlade direkt under Landstingsstyrelsen. Landstingsdirektören har presenterat ett förslag för LS över hur tjänstemannaorganisationen bäst och på ett hållbart sätt, ska stödja den politiska organisationen oavsett om den kan komma att förändras i framtiden eller ej. Förslagets inriktning till en ny tjänstemannaorganisation, som planeras införas fr o m 2016, är en tätare och homogen organisation. Som en del i den planerade organisationsförändringen har ett uppdrag om att se över funktionsområdena Personal och Ekonomi tilldelats Personaldirektör respektive Ekonomidirektör. Uppdraget kallat PEK är en konsekvens av den nya politiska organisationen som medfört att inriktningsbeslut tagits om ny tjänstemannaorganisation där översynen av Personal och Ekonomi är en del av den större förändringen som ska ske. Inriktningen anger att landstingets samtliga verksamheter exkl bolagen ingår i en och samma förvaltning. Det innebär att landstingets nuvarande förvaltningar kommer upphöra och i stället ingå i totalt färre verksamhetsområden. PEK-uppdraget är prioriterat, vilket kan komma att påverka tidigare lagd plan för personalutvecklingsstaben. Uppdraget innebär översyn av roller, ansvar och uppgiftsfördelning inom funktionsområdet, och att söka effektivare och tydligare arbetssätt i en mer sammanhållen organisation. I Mål och Budget framgår att 40 mnkr ska sparas på den centrala administrationen för planperioden 2015-2017. Landstingsdirektörens staber och VLS har en viktig roll i styrning inom respektive specialistområden och framför allt stöd till övriga verksamheter inom Landstinget, och då inte minst Hälso- och sjukvården samt folkvalda politiker. Besparingsbetinget tas på fullt allvar och samtidigt pågår stora resurskrävande projekt för att tillfredsställa utvecklingsbehov bl a för att säkra framtidens Hälso- och sjukvård eller stödet till densamma. I bedömningen av årsprognosens negativa resultat ligger tidsfaktorn i besparingsåtgärder som inte hinner få genomslag 2015. Organisationsförändringar under delåret Som en del i bolagiseringen (beslut av LF i "Mål och Budget 2015-2017") av D-data, och samtidigt inrättas en ny IT-stab Etablering IT-stab Utifrån beslut av Mål och budget 2015-2017 i LF november 2014 beslutade LD att inrätta en IT-stab med ansvar för strategiska IT-frågor i landstinget. Ansvarig chef tillsattes 1 juni och arbetet med att etablera verksamheten har pågått sedan dess. Etableringen genomförs i huvudsak som en del av arbetet med att överföra verksamheten inom nuvarande D-data till bolagsform. Huvudområden utöver bolagisering D-data är övergripande strategier, arkitekturstyrning samt förvaltningsstyrning genom införandet av pm3 som styrmodell. Staben för eHälsa uppgår därmed i IT-staben. Landstingsdirektörens stab, Delårsrapport 2 4(20) Den strategiska hälso- och sjukvårdsstaben, upplöstes 1/9 då stabens uppdrag och personal flyttade till Utvecklingsenheten hos HSF och enheten för hållbar utveckling inom VLS. Även enheten för rehab- och sjukskrivningsprocessen har flyttats till Utvecklingsenheten. Ekonomistaben Arbetet inom Ekonomistaben har under delåret präglats mycket av införande av nytt ekonomisystem, organisationsprojektet PEK som handlar om hur landstingets personal- och ekonomifunktioner bäst ska stödja den kommande tjänstemannaorganisationen och den nya politiska ledningen och på vilket sätt ekonomiområdet och personalområdet ska organiseras, samt utvecklingsarbete runt samordning, styrning och uppföljning av de strategiska fastighetsinvesteringarna. Landstingets samlade resultat visar en negativ avvikelse mot budget och bedömningen är att åtgärder behöver vidtas för en hållbar ekonomi på längre sikt. En utredning har därför under sommaren resulterat i ett underlag till åtgärdsplan. Personalutvecklingsstaben Perioden har präglats av tillståndet med landstingets omorganisation och samtidigt ett antal större utvecklingsprojekt och vakanssituationer. Det har inneburit begränsade möjligheter att ha framförhållning och att det dagligdags blir omprioriteringar och ringa marginaler för oförutsedda händelser. Inom Personalutvecklingsstaben har projektet för införande av Förmånsportalen Fördll, bedrivits med hög intensitet för att hålla planerat lanseringsdatum i mitten av september. Likaså har slutrapporten för projektet "Nya Möjligheter" arbetats med för att ge politiken ett så bra beslutsunderlag som möjligt med genomförda utvärderingar och redovisning av måluppfyllelse. Det politiska beslutet om hur de strategiska satsningarna för personalområdet i budget 2015 ska fördelas fastställdes i början av april. Omprioritering av handläggar/tjänstemannaresurser för att få till verkställighet av ambitionerna har krävts, där en del är åtgärdat medan andra kräver mer planering och är av komplexare karaktär att kunna lösa. Kommunikationsstaben Projekt Rätsidan löper på men tidplanen för lansering av Insidan är osäker på grund av beroenden till andra delprojekt. Under augusti påbörjades etablering av förvaltningsobjektet Kommunikation och dokumenthantering i enlighet med PM3 införandet. Hälsovalsstaben Några uppdrag har tillkommit under perioden som t ex verksamhetsutvärdering av länets fysioterapeuter samt administration av primärvårdens studierektorer och samordnare för ST-läkare. Några uppdrag har tillkommit under perioden som t ex verksamhetsutvärdering av länets Landstingsdirektörens stab, Delårsrapport 2 5(20) fysioterapeuter samt administration av primärvårdens studierektorer och samordnare för ST-läkare. Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor Läkemedelskommittén (LMK) har arbetat med introduktion av den nya sjuhusapoteksleverantören kombinerat med det nya beställningssystemet Visma Proceedo. Uppföljning av läkemedelsförbrukningen/förskrivningen på Medicinska kliniken i Eskilstuna och Nyköping prövas för att finna en lämplig modell för uppföljning av läkemedelsanvändningen. Utförs av läkare och apotekare från LMK i samarbete med verksamhetsföreträdare på kliniken. Juridiska staben Arbetet mot korruption har nu resulterat i ett styrande dokument som ska upp till politiken för beslut. Arbete pågår med remissvar rörande förslag till ny kommunallag. Arbete pågår också med att ta fram ett förslag till fullmäktiges program för uppföljning av privata utförare. Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bidrar till god livskvalitet, en jämlik hälsa samt en livskraftig och levande region genom verksamheter med god kvalitet, tillgänglighet, öppenhet, respektfullhet och delaktighet Åtagande: Landstingsdirektörens staber följer upp medborgarnas hälso- och sjukvårdsbehov, analyserar och kommunicerar resultat och fakta, öppet och objektivt, samt bidrar aktivt till att göra Sörmland till en attraktiv och levande region. Nationell patientöversikt (NPÖ) och Journalen Nya versionen av NPÖ, som visar samlad journalinformation för vård- och omsorgspersonal samt invånartjänsten Journalen, har utvecklats och ska innan årets slut bli tillgängliga för sina målgrupper. NPÖ och Journalen använder samma informationsmängder från journalen, NSC Cross, men visas i olika gränssnitt för sina målgrupper. Sörmland följer det nationella regelverket för vilken information som visas i respektive gränssnitt. Den nya versionen av NPÖ innebär ett nytt gränssnitt och snabbare, enklare teknik. Journalen är den tjänst där invånaren genom säker inloggning kan läsa sin samlade journal, inte bara från Sörmland utan också från andra anslutna landsting om man besökt vårdenheter där. Målet med införandet av Journalen är att ge invånaren tillgång till sin journal, vilket ger delaktighet och gör det möjligt att påverka sin situation. I Journalen Landstingsdirektörens stab, Delårsrapport 2 6(20) finns för Sörmland flera undantag för vilken information som kommer att visas i första läget, däribland vuxenpsykiatrin samt barn- och ungdomspsykiatrin. I början av september genomfördes ett studiebesök i Region Skåne för att ta del av deras erfarenheter vid införandet av tjänsten samt deras förberedelser att nu tillgängliggöra information från vuxenpsykiatrin. Skånes erfarenheter är viktiga för införandeprojektet i Sörmland och ger möjligheter att med professionen också förankra regelverket. MVK (Mina e-tjänster) Målet för mina e-tjänster är att via portalen på Vårdguiden 1177 samla e-tjänster för invånaren som kan nås via säker inloggning. Invånaren har t ex möjlighet att boka tider för besök, receptförnyelse, se sitt sjukintyg m.fl. Under oktober månad startar ett projekt för att ansluta ytterligare vårdenheter med fler tjänster. Målet är att öka tillgängligheten till vården. Uppföljning media och vårdbarometern Sedan oktober 2014 följs medias rapportering av landstinget upp månadsvis. Det är en övervägande neutral/positiv bild i medias rapportering under de 10 månader som uppföljningen pågått. Endast en mindre del är direkt negativ. Resultatet för Vårdbarometern har mottagits och sammanställts och förts vidare inom landstinget samt presenterats för landstingsstyrelsen. Förbättra telefontillgänglighet Diskussioner förs om att eventuellt prova ett nytt call-back system (DUO). De vårdcentraler som inte klarar telefontillgänglighetsmålet på 90 % har skickat in åtgärdsplaner på hur telefontillgängligheten ska förbättras. När det gäller telefontillgängligheten kommer Hälsovalsstaben att ändra i Regelboken inför 2016. Hälsoval vill ändra tilläggsavgiften gällande telefontillgängligheten från 30 kr per listad och år till att istället utgå från antalet missade samtal. Detta blir mer rättvist. I dagsläget får en vårdcentral som klarar 89 % lika mycket tilläggskostnad som en vårdcentral som ligger på 50%. ACG - beskrivning av vårdtyngd Ersättning utifrån antalet diagnossatta diabetespatienter har införts. Därutöver pågår ett arbete med att identifiera de mest vårdtunga patienterna per vårdcentral i syfte att säkerställa att dessa patienter får rätt vård. Utredning av införande av mobil enhet I samband med upphandlingen av primärvårdens beredskapsjour utreddes förutsättningarna för att göra beredskapsjouren mer aktiv med ett bredare uppdrag. Under arbetet har projektgruppen som arbetar med upphandlingen kommit fram till att inte göra stora förändringar i uppdraget med undantag för att antalet hembesök ska öka. Landstingsdirektörens stab, Delårsrapport 2 7(20) Införa länsgemensam organisation för förebyggande medicinsk fotvård Det pågår ett förberedande arbete via Paramedicin att införa en länsgemensam organisation för förebyggande medicinsk fotvård. Ett ärende är inom kort på väg till LS. Folkhälsoundersökning Förberedelser för ny undersökning till den vuxna befolkningen 2016 pågår i regional samverkan. Uppsökande verksamhet inom munhälsa och tandvårdsbehov Under perioden har en rapport tagits fram om munhälsa och tandvårdsbehov hos personer som fick uppsökande verksamhet under 2014. Huvuddelen av de uppsökta bodde på kommunernas äldreboenden. Interaktiva rapporter till förtroendevalda Utredning om möjlighet att utveckla interaktiva delårsrapporter i syfte att minska omfånget av text och istället koppla elektroniska dokument/rapporter till IT-system som BORIS, har startats upp. Vissa delar har genomförts men för det fortsatta arbetet med utbildning och visning av interaktiva rapporter avvaktar ett läge då alla politiker har problemfria ipads. Landstingsdirektörens stab, Delårsrapport 2 8(20) Personalperspektivet Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare som deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. Åtagande: Förvaltningen ska tillgodose en sammanhållen personalpolitik där de personalpolitiska grunderna ska vara väl kända Projektet PEK (Personal och ekonomi) startades upp i början av året i syfte att ta fram förslag till en för Landstinget Sörmland så optimal struktur som möjligt för funktionsområdena personal/HR och ekonomi. Ledande begrepp för uppdraget är ”tajtare organisation inom landstinget”, effektivitet och tydlighet. Landstingets politiska organisation förändrades påtagligt från och med 2015 då nämnderna för Länssjukvården, Habilitering och utbildning samt Hållbarhet har upphörde. Inrättande av flera utskott och beredningar har skett från 2015 i syfte att öka det demokratiska engagemanget. En av de betydande förutsättningarna för PEK-uppdraget är det parallella förändringsarbetet med att anpassa delar av den tjänstemannaledda organisationsstrukturen till den nya politiska organisationen samt att stå bättre rustad för kommande förändringar gällande interna förändringar och extern påverkan. Slutrapport och tillika beslutsunderlag för beslut har färdigställts om att fastslå fortsatta inriktningen för att samla personal/HR respektive ekonomifunktionerna till samlade staber för landstinget innebär beskrivning av en övergripande struktur för respektive stab. Detta har presenterats på CVR (Centrala verksamhetsrådet). Förslaget beträffande ekonomi innebär att dela in området i fem olika grupper där gruppen för chefsstöd innehar en bred generell kompetensprofil och resterande grupper, beslutsstöd, bolag- och investeringsstyrning, redovisning, samt finans, är mer specialiserade inom de processområden som där ansvaras för. Ekonomidirektören har det övergripande ledningsansvaret för de olika undergrupperna. Medarbetare inom den sammanhållna Personalstaben kommer att kunna ha uppdrag inom såväl generalist- som specialistuppdrag. Varje chef ska ett namngivet stöd inom personalområdet respektive ekonomi. Projektet fortsätter under hösten med att ta fram förslag på hur organisationen i detalj ska se ut och verka, för att implementeras 1/1 2016. Alternativa förmåner och löneöversyn Slutrapport om Alternativa förmåner vid rekrytering av bristyrken och nyckelkompetenser, har lämnats till LD. Löneöversyn 2015 i stort enligt plan så medarbetare i landstinget får nya lönen efter revision i samband med april månads löneutbetalning. Läkarföreningen är den kvarvarande personalorganisationen där retroaktiv utbetalning av löneökningen från april kommer bli aktuell. Förmånsportalen Fördll har arbetats intensivt med under perioden. Landstingsdirektörens stab, Delårsrapport 2 9(20) Åtagande: Landstingsdirektörens stab ska bidra till att landstinget är en hälsosam och attraktiv arbetsplats Implementering av nytt avtal gällande Företagshälsovård har inneburit ett flertal presentationsmöten samt utarbetande av olika rutiner för specifika beställningar. Medarbetarenkätens resultat har presenterats på övergripande nivå för landstings- och förvaltningsledningar samt politiska grupperingar av olika slag. Planering och insatser för stöd till olika enheter i landstingets samtliga förvaltningar och bolag varit intensivt under första delåret. Den samordnade strategiska rekryteringen har tagit fram en kort- och långsiktig strategi. Bl a har en budskapsplattform antagits, och annonsmallar för rekryteringsannonser har förändrats. Slutrapport med utvärdering av projektet "Nya Möjligheter" har sammanställts under perioden, och kommer under hösten utgöra underlag för politiskt beslut. Nya Möjligheter användande har successivt vuxit och fram till 10:e augusti har 78 medarbetare fått jobb via matchning, 562 coachande samtal har bearbetats, samt 435 medarbetare har registrerat sitt CV i "Nya möjligheter". Särskild uppföljning av "Det systematiska arbetsmiljöarbetet" (SAM) enligt Arbetsmiljöverkets (AM) föreskrift har genomförts inom LD-stab utifrån internrevision. Åtagande: Landstingsdirektörens staber har engagerade medarbetare som känner sig delaktiga och är medvetna om stabernas mål och måluppfyllnad Staberna har arbetat med handlingsplaner utifrån återkoppling från den medarbetarenkät som genomfördes i slutet av 2014. Generellt var resultatet en förbättring jämfört med föregående år. Första omgången av chefsutbildningen "Att leda förbättringsarbete" har startat. På temat "Praktiskt målarbete" har ett antal workshops planerats in för hösten där målgruppen är chefer. Det är en del i landstingets övergripande handlingsplan utifrån medarbetarenkätens resultat och i linje med åtagandet om engagerade medarbetare som känner sig delaktiga och är medvetna om mål och måluppfyllnad. Personalperspektivet - Övrig analys Fokusområden inom personalperspektivet på LD-stab har under senaste perioden främst varit rekrytering. En viss intern rörlighet kan konstateras, några avgångar och andra vakanser som ska tillsättas ger fokus på rekryteringsprocessen. Förändringen i verksamheten på Strategiska Staben har också varit ett fokusområde där målet var att vara klara den 1/9. Den övergripande Organisationsförändringen, som t ex Habilitering och hjälpmedel som 1/9 flyttat in i Division psykiatri, påverkar arbetet inom Personal- respektive ekonomistaben. Landstingsdirektörens stab, Delårsrapport 2 10(20) Anställda En jämförelse gällande antalet medarbetare mot samma period föregående år visar att LDstab, inklusive Patientnämnden och Revision har utökats med tre medarbetare, från 110 till 113 st. En utav dessa nya tjänster finns på Hälsoval och PrimUS-enheten som samordnare och stöd vid bland annat planering av randning av ST-läkare, medan de andra tjänsterna är förstärkningar inom Läkemedelskommittén som Apotekare. De nya apotekarna arbetar med utveckling av verksamheten och dess uppdrag, men också som en förstärkning inför de planerade pensionsavgångarna som kommer där. Arbetade timmar och frånvarotimmar Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron för VLS och LD-stab, inkl Patientnämnden och Revision, har ökat något jämfört med samma period föregående år. Från 3,10% till 3,32%. Vi arbetar efter den process för rehabiliteringsarbete som gäller både vid korttids- som långtidssjukfrånvaro. Vid samtliga ärenden för långtidssjukfrånvaro finns en rehabplan som är väl förankrad mellan chef och medarbetare. Kostnaden för den arbetade tiden Landstingsdirektörens stab, Delårsrapport 2 11(20) Process- och förnyelseperspektivet Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål:Landstinget levererar effektiva och säkra tjänster genom tydliga processer, ständiga förbättringar och samverkan Åtagande: Landstingsdirektörens staber har ett utvecklat, dokumenterat och levande ledningssystem (”vårt arbetssätt”) PM3 Införandet av förvaltningsstyrningsmodellen pm3 har pågått sedan januari 2015 vars huvudmål är uttryckt enligt följande: ”Projektet har infört pm3 som förvaltningsstyrningsmodell i Landstinget Sörmland. Modellen ska möjliggöra gemensam styrning och hantering av förvaltning och utvecklingsprojekt. Uppdraget omfattar samtliga förvaltningar och bolag. Införandet ska vara realiserat per 30 juni 2016”. Under perioden har en förvaltningsobjektarkitektur tagits fram vilken är den främsta organiseringsgrunden för förvaltning inom LtS. Vidare har ett första utkast till styrstruktur skissats upp för vilken det nu pågår ett arbete att ta fram förslag till bemanning. Arbete pågår också med att ta fram ”Budgetförutsättningar”, ”Finansieringsprinciper”, ”Styrprocesser” och ”Funktion för hantering av förvaltningsportfölj”. För att säkerställa goda resultat och ett effektivt nyttjande av resurser arbetar projektet också fortsättningsvis i nära samarbete med uppdragen ”Rätt projekt på rätt sätt”, ”Införande av ledningssystem”, omorganisering av tjänstemannaorganisationen inklusive bolagisering av D-data. Ledningssystem för kvalitet Arbetet fortskrider enligt planering inom flera olika övergripande delområden, samtidigt som projektgruppen arbetar för en samordning med ledningssystemsarbetet inom förvaltningarna och andra närliggande projekt såsom ”Rätsidan” och Pm3. Projektet kommer att avslutas 31/12 2015. Fr.a. kommer under återstoden av 2015 att prioriteras områden som kräver samarbete med nya Insidan. De delar projektet som inte kommer att vara genomförda kommer att analyseras och prioriteras. Härefter kommer ev nya delarbeten att initieras. Staberna arbetar med att beskriva sina respektive processer. Successivt förs det också in i Personalhandboken där det bedöms lämpligt. Exempel på utveckling som skett är att rehab-processen med dess riktlinjer och rutiner som ingår har tydliggjorts i Personalhandboken. Integrerad BI Analys av förutsättningar för integration mellan BI (BORIS) och PLUSS är påbörjad genom lagd beställning till D-datas integrationsservice. Fördel med integration är att koppla samman planer, projekt, uppföljning i verbal form, med ekonomi och annan statistik från Landstingsdirektörens stab, Delårsrapport 2 12(20) BORIS datalager. Ekonomisystem Upphandling har genomförts av nytt ekonomisystem (Raindance) och ett införandeprojekt har startats upp med sikte på implementering 1/1 2016.. Övrigt inom ekonomiområdet Arbetet med översyn av attestreglementet har påbörjats och vissa förändringsbehov har identifierats. Förslag till kreditpolicy finns framtaget. Beslut återstår att fatta. Arbete med att samordna struktur och dokumentation för finansverksamheten ingår i ett större arbete där Ekonomistaben inom ramen för finanssamarbetet med landstingen Västmanland och Örebro ser över den framtida finansförvaltningen. Utvecklingsarbete inom internkontroll har startats upp inom begränsade verksamhetsområden, främst inom VLS men även LD staber. På sikt är ambitionen att likforma och förenkla internkontrollsarbetet, vilket förväntas leda till en mer strukturerad och grundlig process som förverkligas. Motverka korruption Arbetsgruppen mot korruption har tagit fram ett förslag på styrande dokument som nu ska beslutas politiskt. Fortsatt arbete i gruppen om bl.a. kommunikation av budskapet. Process- och metodutveckling Resultatet av rapporten ”Att sikta mot målet” som berör indikatorer och styrning av hälsooch sjukvården har presenterats för tjänstemannaledning samt för landstingsstyrelsen. Rapporten har använts i arbetet med att utveckla övergripande mål och indikatorerna för landstinget. En modell för framtagande av beslutsunderlag/behovsanalys håller på att utarbetas och har börjat testas. Arbetat har påbörjats med att fram en behovsanalys kring somatisk ohälsa hos psykiskt sjuka samt en kring asylsökande. Diskussioner kring en behovsanalys för habiliteringens målgrupper har påbörjats. Enheten för rehab- och sjukskrivningsprocessen har introducerat NRS light som är ett kvalitetssystem för smärtpatienter i primärvården. Enheten har haft uppföljningsutbildning inom multimodal rehabilitering. Nätverksträff har genomförts för länet rehabkoordinatorer med särskild fokus på tidiga kontakter med arbetsgivaren. Landstingsdirektörens stab, Delårsrapport 2 13(20) Åtagande: Landstingsdirektörens staber bidrar till större effektivitet och nytta, nationellt, och regionalt, både inom och utanför landstings-verksamheterna Styrning och uppföljning av strategiska fastighetsinvesteringar Särskilt fokus läggs under 2014-2015 på att förbättra beslutsunderlag och beslutsprocesser avseende landstingets fastighetsinvesteringar. Ekonomistaben har tillsammans med VLS, FM-enheten och HSF startat en särskild samordningsgrupp som är beredande inför Styrgruppen samt inför den politiska församlingen i syfte att förbättra beslutsunderlag samt beslutsprojekt och uppföljning av dessa kopplat till landstingets stora fastighetsinvesteringar. I det arbetet har förtydliganden av styrprinciper (beslut i LS februari 2015) tagits fram för de strategiska fastighetsinvesteringarna. En analys över hur vi bör tänka när det gäller sjukhusstrukturen i Sörmland har tagits fram. Detta görs för att säkerställa att samtliga parter är överens om våra satsningar i den 10- åriga investeringsplanen. Dessa principer är vägledande för det arbete som sker inom HSF för att den framtida sjukhusutformningen ska styras mot största möjliga patient- och medarbetarvärde. Samverkan Uppsala-Örebroregionen Landstinget representeras i Uppsala-Örebroregionens samverkansnämnds beredningsgrupp av staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor. Inom beredningsgruppen ansvar har hanterats fortlöpande samverkansfrågor ex Politiska viljeinriktningar, att stödja RCC i cancerplanens genomförande inkl. väntetidssatsningen, utveckla samarbetsformer mellan vården och industrin, samordning av ambulansflyg, gemensamma åtgärder för kompetensförsörjning och samordning med anledning av den nya lagen som möjliggör vård inom EES-länderna. Det har också pågått ett arbete att ta fram förslag på nytt samverkansavtal för samverkansnämnden gällande från 2016. Arbetet med s.k. nivåstrukturering av vissa behandlingar inom regionen är ett ex på angelägna men svåra frågor. Tydligt förslag inom bl.a. urologisk cancerbehandling planeras att presenteras för samverkansnämnden under hösten. Ex på andra beslut är att inrätta ett regionalt centrum för sällsynta sjukdomar. Oktober 2013 infördes den s.k. ersättningslagen som gör det möjligt för patienter att under vissa förutsättningar söka ersättning för vård inom annat EES-land. Antalet förfrågningar från försäkringskassan ökar. Arbetet samordnas i landstinget av LD´s staber och hälso- och sjukvårdsförvaltningen. För att underlätta arbetet och för att försöka göra så lika bedömningar som möjligt pågår diskussion om samsyn/samordning inom UppsalaÖrebroregionen. Det har också påbörjats ett arbete att samordna och strukturera möjligheterna att få landstingsfinansierad vård utanför länet och landet, fr.a. gällande rehabiliteringsinsatser. Framtidens vårdinformationsstöd Arbetet inom SUSSA samverkan med en långsiktig strategi för att bättre möta de behov som finns i vården samt säkerställa en effektiv, långsiktig och säker utveckling av vårdinformationsstödet har genomförts enligt plan. Projektets resultat presenterades i Landstingsdirektörens stab, Delårsrapport 2 14(20) rapporten ”Framtidens vårdinformationsstöd – målbild och vägval”. Utifrån genomfört arbete har landstings- och regiondirektörerna inom SUSSA samverkan fattat beslut om att rekommendera respektive landsting/region att gå vidare med det vägval som innebär förberedelser för samordnad upphandling av nytt vårdinformationsstöd. I samråd med styrgruppen för SUSSA har även beslut fattats om att utforma ett gemensamt program för att realisera framtidens vårdinformationsstöd inom SUSSA. Internetbaserat stöd och behandling Under året har påbörjats ett nytt eHälsoområde, internetbaserat stöd och behandling. Arbetet har genomförts som projekt tillsammans med KS Huddinge och avser lättare depressioner och paniksyndrom. Samtidigt deltar landstinget i ett nationellt projekt för en internetbaserad behandlingsplattform där invånaren får tillgång till ordinerade stöd via inloggning i portalen Mina etjänster. Projektet har valt att i första steget utveckla ett internetbaserat program för preoperativa instruktioner som ska testas på Nyköpings Lasarett. Digitala personalakter, kompetensförsörjning och VO-college Del 1 och 2 av de fyra faserna i uppdraget att förbereda för att införandet av Digitala personalakter, har avrapporterats. Det visade sig att både Heroma och Edil kan vara användbara IT-stöd, och därför behövs ej upphandling om något av de alternativen används framöver. För att fortsätta med etableringsprojekt behövs resurs i form av projektledare vilket hittills inte varit möjligt att få fram. Förstudien i syfte att definiera underlag för fortsatt utvecklingsprojekt runt kompetensförsörjning har startat och den första workshopen hölls i maj. Presentation för Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ledningsgrupp genomfördes i augusti. Kompetensförsörjning är ett begrepp som tolkas på olika sätt och innebär många dimensioner. Syftet med förstudien är att genom ett antal workshops komma fram till tydligare definition om vad som behöver göras och hur ELLSA kompetensplats kan vara ett verktyg för skapande av modell som innebär ökad tydlighet för såväl individ som grupp och organisatorisk nivå. Arbetet med regionala vård- och omsorgs-college (VO-college) har fortsatt och i slutet av mars kom besked från nationella föreningen om att certifieringsansökan för ny 5-års period är klar. Presentation av VO-college Sörmland gjordes för Socialnämnden i Katrineholm där också den lokala styrgruppen för VO-college medverkade. Regionförbundets projekt "Attraktiv arbetsgivare Vård och Omsorg" som också ryms inom ramen för målsättningarna med VO-college Sörmland har startat i länet. Samhällskontraktets delgrupp "Attraktiv arbetsgivare" Inom ramen för Samhällskontraktet som är samverkan mellan Mälardalens högskola (MDH), landstingen i Sörmland och Västmanland samt Eskilstuna kommun och Västerås stad, finns en delgrupp kallad Attraktiv arbetsgivare, där personaldirektörerna från respektive organisation ihop med representanter från MDH utgör styrgrupp. Syftet är att strategiskt arbeta för att offentliga delen i välfärdssektorn ska klara sin Landstingsdirektörens stab, Delårsrapport 2 15(20) kompetensförsörjning och att närmare analysera den röda tråden från utbildningen och hur utbildningens innehåll matchar behovet i arbetslivet, samt arbetslivets förutsättningar att attrahera, behålla och utveckla medarbetare. Forskningsprojektet VÄLKOM är startat, där specifikt yrkesgrupperna sjuksköterskor och socionomer är i fokus för studier om varför fortsatt arbete inom yrket väljs bort samt hur den mediala bilden av dessa två yrken skapas och i sin tur skapar tankemönster och handlingar inom olika målgrupper. e-Handelssystem Det införandeprojekt av E-handelssystem som letts av ekonomistaben har avslutats, övergått i förvaltning och överlämnats till enheten för Inköp inom VLS. Övrig utveckling Läkemedelskommittén arbetar med framtagande av en strategi för framtidens mest kostnadseffektiva och patientsäkra läkemedelsförsörjning. Staberna har i övrigt deltagit i ett flertal nätverksträffar. Åtagande: Landstingsdirektörens staber styr, leder och följer upp, genom information och utbildning till, och i dialog med, landstinget Sörmlands verksamheter Tandvård Uppdaterad skriftlig information om tandvårdsstöden har skickats ut till samtliga vårdcentraler i länet. Erbjudande om information om tandvårdsstöden på arbetsplatsmöten har lämnats till vårdcentralerna, hittilldags tyvärr utan respons. En uppföljning om praxis i den allmänna barn- och ungdomstandvården och allmäntandvårdens behov av stöd och riktlinjer påbörjades under slutet av 2014. Kollektivtrafik För att bättre kunna vara ett stöd till politiken har det förts diskussioner om hur landstinget ska kunna öka sin ägarstyrning inom kollektivtrafikområdet. Detta är ett arbete som kommer att fortsätta under året. Verksamhetsutvärdering fysioterapeuter Under perioden har ett nytt uppdrag tillkommit gällande verksamhetsutvärdering av fysioterapeuter på såväl vårdcentraler som verksamma på nationella taxan. Slutrapporten från verksamhetsutvärderingen kommer färdigställas i september. Administration av studierektorer samt samordnare för ST-läkare Hälsoval har under perioden tagit över administrationen av primärvårdens studierektorer samt den samordnande funktion som hanterar ST-läkarnas placering. Detta hanterades tidigare i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Landstingsdirektörens stab, Delårsrapport 2 16(20) Miljöperspektivet Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett hållbart och effektivt miljöarbete fokuserat på att minimera miljöbelastning och förebygga föroreningar genom arbete med de betydande miljöaspekterna Åtagande: Landstingsdirektörens staber bedriver sin verksamhet på ett i miljöhänseende hållbart sätt, och bidrar till måluppfyllelse av Landstingets miljöprogram Kollektivtrafik Under början av året har kollektivtrafikmyndigheten utlöst en option angående förlängning av innevarande avtal med Nobina. Det har öppnat upp möjligheten att tidigare än beräknat gå över till helt fossilfritt bränsle i avtalet, vilket skulle påverka möjligheten att nå en fossilfri fordonsflotta till år 2016 på ett mycket positivt sätt. Lync/Skype Införande och användning av Lync-möten har bidragit till färre traditionella möten och färre resor. Förutom miljövinsterna reduceras säkerhetsriskerna med medarbetare i trafiken, samt resekostnaderna. Miljöarbete inom staberna Staberna är överlag miljömedvetna bl a genom att inkludera miljö som en stående punkt på ATP-agendan och aktivt verka för sopsortering, minskning av elanvändning och pappersslöseri, minimera transporter bl a genom alternativa mötesformer. Ekonomiperspektivet Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget har en stark ekonomi i balans Åtagande: Landstingsdirektörens staber förvaltar Landstingets tillgångar och följer upp, analyserar samt styr den ekonomiska utvecklingen utifrån ett långsiktigt tryggt och hållbart sätt Åtgärdsplan ekonomi Under sommaren har ett underlag till åtgärdsplan för 2015 och möjliga effektiviseringar framåt tagits fram, i syfte att förbättra landstingets ekonomi. Landstingsdirektörens stab, Delårsrapport 2 17(20) Modell för likviditetsplanering Kartläggning av in och utflöden av betalningsströmmar genomförts. Inventering av systemstöd genomförts i samverkan med landstingen Västmanland och Örebro. Beslut har fattats att avvakta anskaffning tillsvidare. Upphandling alternativa investeringar Upphandling av ILS (försäkringsrelaterade investeringar) och fastigheter har genomförts. Andelen alternativa investeringar uppgår nu till 7 %. Ytterligare upphandlingar pågår och kommer slutföras under hösten. Rapportstruktur Ny rapportstruktur prövas för att bättre synliggöra verksamheten i exempelvis månadsrapporteringen. En gemensam rapport har utarbetats som grund för uppföljning i LS, HSU och FRU. Indikator Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr Utfall Målvärde Kommentar -3 609 tkr Ekonomiperspektivet - Övrig analys Resultatanalys Budgeten för LD staberna innehåller merparten av det extra besparingsbeting som riktar sig till central administration, och är periodiserad jämnt över året. I realiteten riktar sig besparingarna till både LD staberna, VLS, och de övergripande funktionerna som finns inom samtliga andra verksamheter inkl hälso- och sjukvården, samt att effekter av åtgärder inträffar senare än plan, vilket är orsak till att ackumulerat resultat är negativt och att årsprognosen också bedöms visa ett negativt resultat. Landstingsdirektörens stab, Delårsrapport 2 18(20) Resultaträkning - tabell (delår) LD:s Staber Tkr Perioden Jan-Aug Helår Utfall 2015 Utfall 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Utfall 2014 Verksamhetens intäkter Övriga intäkter 25260 11780 27235 27235 27489 Summa verksamhetens intäkter 25260 11780 27235 27235 27489 -68995 -58788 -91885 -91885 -92104 -552 -33 -50 -600 -16 -1592 -1063 -1595 -2000 -2078 -52898 -47071 -76805 -76450 -63909 -124037 -106955 -170335 -170935 -158107 -95175 -143100 -143700 -130618 Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köpt verksamhet Lokalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Summa verksamhetens kostnader Finansiella intäkter -3 Finansiella kostnader -4 Årets resultat -98784 Intern kontroll Arbetet med internkontroll är under utveckling i samband med framtagande av VLS styrnings- och ledningsprocess. Det arbetet kommer att ge en bra inkörsport till implementering av utvecklad nivå i internkontrollarbetet inom LD staberna. Kommunikationsstaben och Hälsovalsstaben ligger i framkant med att utveckla arbetet med riskanalyser. Utvecklingen sker med avstämning med övriga verksamheter inom Landstinget Sörmland och det övergripande projektet för landstingets ledningssystem. Kontroll av hantering av hanteringen runt externa medel hos FoU Centrum flyttas fram till senare. Istället genomfördes en grundlig genomgång av Landstingets rutiner i stort kring externt tillförda projektmedel, på uppdrag av Landstingsdirektören. Resultatet blev att under hösten införa nya rutiner för eventuellt kvarstående medel vid projekttidens slut, med innebörden att dessa medel förs till en gemensam "bank" dit verksamheterna kan vända sig vid kommande behov. Redovisnings- och ändamålskontroll förbättras därigenom. Landstingsdirektörens stab, Delårsrapport 2 19(20) Friskvård för anställda Genomgång av utbetalningar och aktiviter har granskats för att säkerställa att rutinen fungerar och hanteras korrekt. 20 st reseräkningar som innehåller kvitton avseende friskvårdsbidrag har kontrollerats. 19 av dessa var korrekt hanterade utifrån rutinen. Arbetsmiljö LD-staber En uppföljningsenkät avseende uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet har skickats ut till LD-staben samtliga chefer. Totalt har 14 chefer fått enkäten och 9 stycken har svarat. Samtaget känner få till att det finns gemensamma rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) och att det finns en gemensam policy för arbetsmiljöarbetet. Resultatet visar att kunskapen om arbetsmiljöansvaret behöver höjas och att aktuella rutiner behöver gås igenom för cheferna inom LD-staberna. Landstingsdirektörens stab, Delårsrapport 2 20(20) Diarienummer: LS-LED15-0855 Delårsrapport 2 Verksamhets- och ledningsservice Delår 2 2015 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Verksamhets- och ledningsservice, Delårsrapport 2 2(18) Inledning Sammanfattande analys VLS har samlats i en gemensam plattform, med en egen verksamhetsidé, kunderna är definierade och det övergripande arbetssättet mot dem. En bra grund är nu lagd för att ta nästa steg. Målet är att skapa en förvaltning som är sammanhållen och effektiv och som bidrar till att underlätta vardagen för våra kunder. Det görs bland annat genom att fortsätta jobba mot våra gemensamma mål, vårt mindset samt att utöka vår "kundskap". En sk mindbox har vi med oss från medarbetardagen och den får symbolisera allt detta. Denna kommer fyllas på vart efter och dyka upp i olika former och sammanhang. Utöver detta har vi även att ta hänsyn till de förslag till förändringar och effektiviseringar som presenterats i ”Mål och budget 2015-2017”. Nedan presenteras ett axplock av de aktiviteter som förvaltningen arbetat med under perioden. Fortsatt arbete med ledningssystemet VLS ledningsgrupp har fortsatt arbetet med att skapa en ledningsprocess. Syftet är att skap en tydlig struktur för styrning, uppföljning och utveckling av verksamheten. Det handlar om att bestämma vägen och visa vägen samt att göra rätt saker men även att göra saker rätt. Detta arbete har färdigställts under perioden och ska implementeras i höst. Processkartläggningen inom de olika enheterna har fortgått under perioden men tyvärr inte Verksamhets- och ledningsservice, Delårsrapport 2 3(18) kunnat hålla det tempo som var planerat pga resursbrist. En väg in och paketering av vårt tjänsteutbud Även detta utvecklingsområde har startats upp. Målet är att samla alla olika kontaktvägar för våra kunder i en enkel lösning för att underlätta i vardagen. Vårt tjänsteutbud ska ses över och paketeras på ett enhetligt sätt så det är tydligt vad tjänsterna innehåller och vilken servicenivå kunderna kan förvänta sig. Detta är ett omfattande arbete. För att angripa det så har beslut tagits att genomföra en förstudie/pilot inom Inköpsverksamheten. Denna avrapporteras till ledningsgruppen i oktober för ställningstagande om hur fortsatt arbete ska läggas upp. Värdegrund Vi har fortsatt arbetet med att skapa en gemensam värdegrund och öka delaktigheten och ge information till alla medarbetare om vad som sker i vår förvaltning. Artikelserien där alla våra olika verksamheter har fått en möjlighet att beskriva sig själva på Insidan har slutsförst, Beslut i ledningsgruppen har tagits att tre gånger per år gå ut med en bredare information kring vad som händer inom förvaltningen, detta kommer ske i samband med delårsrapporteringarna. En struktur för detta har arbetats fram. Medarbetarsamtal och Hälsa Under perioden har vi initierat en satsning på Hälsa hos våra medarbetar. Detta var en del av programmet på medarbetardagen. Som en fortsättning på det har Hälsoinspiratörskonceptet lyfts fram och samtliga enheter har uppmanats att utse egna inspiratörer. ”Hälsotipsen” från medarbetardagen har sammanfattats på en musmatta som delats ut till samtliga medarbetare. Frågeställningar kring hälsa har även lagts till i förslaget till lönekriterier. Hållbarutveckling Arbetet med att forma enheten för Hållbarutveckling har fortgått. Nulägesanalyserna av de ingående enheterna har arbetats fram och en väsentlighetsanalys har genomförts. Baserat på den har även ett förarbete inför att forma en Hållbarhetspolicy genomförts. Rekryteringen av chef till enheten har färdigställts och det är med stor glädje vi hälsar Irene Bävman Fjäll välkommen till oss i oktober. Bolagisering av Ddata Arbetet med bolagiseringen av D-data pågår och har under perioden gått över i en mer operativ genomförande fas. Det kan konstateras att det är ett mycket omfattande arbete vi har framför oss under hösten och mer eller mindre samtliga enheter inom VLS är berörda av förändringen. Utvärdering av LSAB och FM Tidigare under året genomfördes en oberoende utvärdering av bolagiseringen av landstingets servicefrågor med syfte att utvärdera mognadsgraden samt vad som fungerat bra/mindre bra och komma med rekommendationer till förbättringar. Resultatet visar att mognadsnivån inom flera områden är låg, att LSABs kostnadsnivå under perioden varit relativt konstant och att rollfördelningen mellan parterna är otydlig. Ett flertal rekommendationer har lämnats. Ett arbete med att ta om hand dessa har startats upp och kommer sannolikt pågå en bit in på 2016. Det handlar om gemensamma målbilder, klargörande av roller och ansvar, samarbetsformer och prismodeller. Verksamhets- och ledningsservice, Delårsrapport 2 4(18) Den övergripande omorganisationen Under perioden har arbetet med den övergripande omorganisationen som syftar till att samla landstinget till en gemensam förvaltning startats upp. Detta arbete påverkar naturligtvis hela VLS och vissa delar av våra verksamheter mer specifikt, t.ex. inom personal och ekonomiområdet. Exakt hur detta kommer att påverka oss är förtidigt att säga. Införande av PM3 Arbetet med att införa den nya förvaltningsstyrningsmodellen PM3 i Landstinget pågår för fullt och involverar de flesta enheter inom VLS bl.a. genom deltagande i en rad olika workshops. Arbetet med detta kommer att intensifieras under hösten. De strategiska fastighetsinvesteringarna Under perioden har arbetet med att konkretisera och fördjupa de tidigare förstudierna per sjukhus fortgått. Det här är ett omfattande och komplext arbete och vi kan konstatera att det varit svårt att få fram de tydliga inriktningar som vi behöver för att komma vidare i processen. Detta innebär att den tidigare investeringsplanen inte kommer att hållas utan behöver revideras i det kommande budgetarbetet. En rad olika förarbeten har dock genomförts för att underlätta fortsättningen. Arbetet med förstudierna fortsätter under hösten. Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bidrar till god livskvalitet, en jämlik hälsa samt en livskraftig och levande region genom verksamheter med god kvalitet, tillgänglighet, öppenhet, respektfullhet och delaktighet Åtagande: Förvaltningen följer utvecklingen och bidrar till att skapa förutsättningar för öppenhet och tillgänglighet. Servicecenter Den 1:a februari övertog FM-enheten servicen i entréerna på sjukhusen. Entréservicen benämns numera ”Servicecenter”. Medarbetarna i Servicecenter har upprättat en tjänstekatalog med tillhörande rutinbeskrivningar och skrivit Service Level Agreement (SLA) för de tjänster som utförs på uppdrag av andra. För att skapa välkomnande entréer har ett arbete gjorts kring entrésnurrorna och informations-TV-skärmar och laddningsstationer för mobiltelefoner har installerats. Under våren har Servicecenter börjat arbeta med översättningsappar för att kunna kommunicera med besökare som inte pratar svenska eller engelska. Administrativa enheten Administrativa enheten har tagit fram en ny ärendeprocess som ska vara anpassad till och stödja den nya politiska organisationen. Fokus har varit att säkerställa en tydlig och Verksamhets- och ledningsservice, Delårsrapport 2 5(18) kvalitetssäkrad process för 2016. Arbetet har skett i samverkan med landstingsjurist och budgetchef då processen är starkt knuten till reglementen för de olika instanserna samt för reglemente och instruktion för fullmäktiges och styrelsens uppföljning. Under perioden har information från två system i e-arkivet (R7e-arkiv) produktionssatts. Lösningen, som bygger på nationella och internationella standarder, framtidssäkrar informationens tillgänghet för landstingets verksamheter, forskare, journalister och allmänhet. Mänskliga rättigheter Arbetet med att kvalitetssäkra, utveckla och synliggöra insatser inom mänskliga rättigheter fortgår. Ett exempel är landstingets deltagande i Spring Pride och Stockholm Pride, som har inneburit ett positivt synliggörande av visionen "det öppna landstinget", HBT-policyns målsättningar samt pågående hbtq-utvecklingsarbete. Insatsen har utgått från en framtagen kommunikationsplan mellan MR-verksamheten och Kommunikationsstaben och fick stort genomslag både internt i landstinget och externt i länet och grannlänen via INSIDAN, massmedia och sociala medier. Extern miljöinformation Under perioden har korta filmer arbetats fram som beskriver Landstingets betydande miljöaspekter och vårt arbetet med dem. Dessa har publicerats på såväl Insidan som vår externa webb. Indikator Telefoni - genomsnittlig svarstid i växeln. Utfall Målvärde Kommentar 8s Åtagande: Förvaltningen bidrar till att skapa insikt och goda förutsättningar för mänskliga rättigheter, samt god och jämlik hälsa hos länets innevånare. Folkhälsa Bearbetningar och analyser av data från Liv & Hälsa ung 2014 har fortsatt. Särskilda bearbetningar av resultaten från den första undersökningen i årskurs 5 har också gjorts. Därutöver har en särskild analys genomförts och presenterats om sörmländska barn och ekonomisk utsatthet. En rapport om arbetet med Liv & Hälsa ung 2004 - 2014, har färdigställts. Den ska utgöra stöd i arbetet med kommande undersökningar. Resultat från Liv & Hälsa ung för alla 2014 har sammanställts i en längre och kortare version. Rektorerna för länets särskolor har fått en första redovisning. Ett seminarium för alla medverkande i undersökningen kommer att genomföras under hösten I samarbete med landstingen i Uppsala, Västmanland och Örebro har resultat från ungdomsundersökningarna Liv & Hälsa ung bland elever i skolår 9 år 2013/2014 publicerats. I samverkan med CDUST- länen och på uppdrag av ansvarigt råd under Samverkansnämnden i Uppsala Örebro-regionen, pågår ett omfattande förberedelsearbete Verksamhets- och ledningsservice, Delårsrapport 2 6(18) för att genomföra en befolkningsundersökning för vuxna; Liv och Hälsa 2016. Mänskliga rättigheter Utvecklingsinsatser som hbtq-certifiering och hbtq-diplomering pågår f n på åtta arbetsplatser i landstinget. En webb-baserad basutbildning inom hbtq-området har producerats av Adlon, regionalt samverkansorgan kring sexuell hälsa. Basutbildningen med en sörmländsk profil ska lanseras på ELLSA lärplattform under hösten. Hälsofrämjande arbete Resultatsammanställning från deltagande i Hälsoprogrammet för 40, 50 och 60 åringar under 2014 är nu färdigställd. Resultaten finns tillgängliga för kund (vårdcentralschefer inom Hälsoval Sörmland) i PLUSS. I primärvården har patienter fått stöd på rekommenderad nivå i nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Tendensen är en ökning vad gäller antalet personer/patienter som får samtal enligt rekommendationen. Uppföljningen tenderar att minska på alla levnadsvanor utom tobak där man ser en viss ökning. Hållbar utveckling Arbetet med väsentlighetsanalys och formandet av enheten Hållbar utveckling har pågått under året. Baserat på väsentlighetsanalysen har ett första utkast till en sammanhållen policy för hållbarhetsområdet arbetas fram. Rekrytering av chef för enheten är också genomförd och denne börjar 1 oktober. Personalperspektivet Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare som deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. Åtagande: Förvaltningen har kundorienterade och stolta medarbetare, som deltar engagerat i arbetet med förvaltningens väl kommunicerade mål. Vi har fortsatt arbetet med att skapa en gemensam värdegrund och öka delaktigheten och ge information till alla medarbetare om vad som sker i vår förvaltning. Artikelserien där alla våra olika verksamheter har fått en möjlighet att beskriva sig själva på Insidan har slutsförts. Beslut i ledningsgruppen har tagits att tre gånger per år gå ut med en bredare information kring vad som händer inom förvaltningen, detta kommer ske i samband med delårsrapporteringarna. En struktur för detta har arbetats fram. Åtagande: Förvaltningens föregår med gott exempel inom kompetensområdena och har chefer som visar vägen genom flexibelt och kompetent ledarskap. I vår verksamhetsplan lades en plan upp för det interna arbetet med att utveckla chefer och ledare inom VLS. De flesta faktiska och praktiska aktiviteterna inom planen kommer att genomföras under senare delen av 2015. Den främsta anledningen till att arbetet är Verksamhets- och ledningsservice, Delårsrapport 2 7(18) koncentrerat till slutet av året är att förändringar inom ledningsgruppen är planerade sedan tidigare vid bildandet och det slutliga genomförandet av Enheten för Hållbar utveckling. Personalperspektivet - Övrig analys Fokusområden inom personalområdet under delår 2 har varit den kommande bolagiseringen av D-data och förberedelser för det. Ett arbete pågår också med att uppdatera planen för Lika rättigheter och möjligheter - jämställdhet och mångfald. Fokus har också legat på rörlighet i organisationen då flera medarbetare har slutat eller valt att byta tjänster inom LtS och därmed är rekrytering ett fokusområde. Till detta har vi arbetat fram nya lönekriterier för förvaltningen som ett led i att vara en attraktiv arbetsgivare, även lönekartläggning och lönerevision har varit fokusområden. Anställda Den 1/1 var vi 320 medarbetare inom VLLS och den 31/8 var vi 329. Förstärkningar med nya tjänster har skett inom följande verksamheter: FM enheten har rekryterat den IT-utvecklare för att underlätta och effektivisera FMenhetens processer. En Teknisk förvaltare har också rekryterats för att förstärka kompetensen inom detta område inför de byggprojekt vi står inför. D-data har förstärkt med systemförvaltare och systemutvecklare till det relativt nyetablerade integrationscentret inom Konsult och System. Övriga rekryteringar är ersättningar för vakanser samt ett fåtal tidsbgränsade anställningar som gått över till tillsvidare. Arbetade timmar och frånvarotimmar Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron för VLS och LD-stab, inkl Patientnämnden och Revision, har ökat något jämfört med samma period föregående år. Från 3,10% till 3,32%. Vi arbetar efter den process för rehabiliteringsarbete som gäller både vid korttids- som långtidssjukfrånvaro. Vid samtliga ärenden för långtidssjukfrånvaro finns en rehabplan som är väl förankrad mellan chef och medarbetare. Kostnaden för den arbetade tiden Månadslönen, som är den enskilt största kostnadsposten inom personalkostnaderna, har ökat med 11,6 % jämfört med föregående år. Avtalen bidrar med 2,5 %, vilket kan sägas vara "normal" nivå. Den individuella löneförändringen utöver avtal uppgår till 0,9 %, vilket är relativt högt. Den avser löneökningar som skett mellan de ordinarie avtalstillfällena. Löneförändring p g a personalomsättning uppgår till -1,6 %, vilket innebär att nyanställda fått så mycket lägre lön än avgående. Volymkomponenten är den som främst förklarar kostnadsökningen. Volymen har ökat med 9,7 %, vilket helt är kopplat till den kraftiga ökningen av antalet anställda under 2014, ytterligare något förstärkt med en måttligare ökning under innevarande år. Verksamhets- och ledningsservice, Delårsrapport 2 8(18) Process- och förnyelseperspektivet Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget levererar effektiva och säkra tjänster genom tydliga processer, ständiga förbättringar och samverkan Åtagande: Förvaltningen har arenor för effektiv kunddialog där lyhördhet, kontinuitet, kvalitet och hållbarhet är ledstjärnor som skapar tillförlitliga förutsättningar för ledning och styrning av landstingets verksamhet. Lednings- och styrningsprocessen Arbetet med att definiera lednings- och styrningsprocessen är klart och kommer implementeras under hösten. Enheternas processkartläggning En förutsättning för att kunna få den delen av lednings- och styrningsprocessen som handlar om förbättringsarbete och ledningens uppföljning, att fungera i praktiken är att processerna inom de olika enheterna är kartlagda och beskrivna. Arbetet med detta pågår men tar tid då vi har få resurser att stödja med vilket innebär att detta utvecklingsarbete måste ske ovanpå verksamheternas grunduppdrag och i konkurrens med många andra pågående projekt. En väg in och paketering av vårt tjänsteutbud Även detta utvecklingsområde har startats upp. Målet är att samla alla olika kontaktvägar för våra kunder i en enkel lösning för att underlätta i vardagen. Vårt tjänsteutbud ska ses över och paketeras på ett enhetligt sätt så det är tydligt vad tjänsterna innehåller och vilken servicenivå kunderna kan förvänta sig. Detta är ett omfattande arbete. För att angripa det så har beslut tagits att genomföra en förstudie/pilot inom Inköpsverksamheten. Denna avrapporteras till ledningsgruppen i oktober. Säkerhet En remissinstans kring säkerhet- och krisberedskapsfrågor är på väg att etableras inom Hälso- och sjukvården för att förankra säkerhetsarbetet i denna samhällsviktiga verksamhet. Det uppdrag som säkerhetsenheten fick i våras om att genomföra en Risk- och sårbarhetsanalys på en övergripande landstingsnivå är nu genomfört och kommer att avrapporteras till Landstingsdirektören. Detta är en bra grund för det fortsatta utvecklingsarbetet inom säkerhetsområdet. Heroma systemförvaltning Grundutbildning har genomförts vid fyra tillfällen med totalt 40 deltagare. Under sommaren har en utvärdering av grundutbildningen genomförts, vilket resulterar i mindre förändringar inför höstens utbildningar. Erbjudandet om "support på hemmaplan" är uppskattat och har utnyttjats av 50 användare under perioden. Efter genomfört testarbete, togs en ny version av systemet i produktion under maj månad. I samband med det bjöds användare in till informationsträffar. Totalt deltog 62 användare vid sex olika tillfällen. Verksamhets- och ledningsservice, Delårsrapport 2 9(18) Administrativa enheten På enheten pågår ett införandeprojekt av EDIL som diarieföringssystem i hälso- och sjukvården, vars syfte är att kvalitetssäkra, effektivisera och på sikt spara resurser och tid för berörda verksamheter. En e-utbildning för tjänsteutlåtandehantering har tagits fram och lanserats med avsikt att skapa en god grund för att hantera ärenden i EDIL. Åtagande: Förvaltningen skapar förutsättningar för en ändamålsenlig landstingsverksamhet . FM-enheten Inom FM pågår flera delentreprenader inom ramen för de stora sjukhusprojekten. Under perioden har även ett flertal delentreprenader avslutats. Upphandling av partner/entreprenör är klar och kontrakt är skrivet. Eftersom den totala kostnaden för den tioåriga investeringsplanen överstiger satt ram, görs en översyn av projekten. Översynen hanteras av hälso- och sjukvårdsförvaltningen där FM-enheten bistår med fakta. Servicetjänster VNS Sedan en tid tillbaka pågår ett förarbete gällande VNS (Vårdnära Service). Projektets syfte är att frigöra tid åt patientarbete inom servicerelaterade uppgifter som i dag genomförs av vårdpersonal, t ex patientnära lokalvård, transporter, kosthantering och förrådshantering. VNS är ett nationellt begrepp och arbeten pågår över hela landet. Under våren har kontakt etablerats med Medicinsk Service och en tidsstudie har genomförts på tre vårdavdelningar. Under hösten kommer ett gemensamt arbete med Medicinsk Service att starta. Första steget är en Work Shop med syfte att enas om en gemensam målbild kring VNS och en plan för hur vi ska jobba med det i Landstinget Sörmland. Lokalvård Kvalitetsuppföljningar enligt INSTA 800 görs kontinuerligt kvartalsvis för att säkerställa att rätt nivå uppnås vid utförd städning. Under våren har två oberoende kvalitetskontroller gjorts på våra sjukhus. Resultatet av dessa har mynnat ut i en åtgärdsplan. En av åtgärderna handlar om utbildning hos våra entreprenörer. Plan för uppföljande kontroll finns i början av nästa år. Tillsammans med smittskydd och LSAB tas ett städhygienprogram fram och utbildningstillfällen kommer att hållas i höst och sedan löpande efter behov. Konferensservice Upphandlingen av konferensförmedlingstjänst är klar. Svenska Möten får fortsatt förtroende att sköta förmedling när konferenser behöver läggas externt. Kost Uppdraget ”Att skapa en optimal måltidsupplevelse inom Landstinget Sörmland” är nu slutfört och resultatet redovisas i en slutrapport, där även förslag på förbättringsåtgärder framgår. Ett koncept med färdiga, näringsberäknade mellanmål från köket har tagits fram. Sedan i Verksamhets- och ledningsservice, Delårsrapport 2 10(18) maj har två avdelningar varit piloter för att testa konceptet. Under hösten kommer konceptet att lanseras och mellanmålen erbjudas på alla avdelningar på Sörmlands sjukhus. Ett nytt cateringkoncept lanserades 1 juni tillsammans med ett nytt bokningssystem för konferensrummen. En broschyr har även gjorts i samband med det som presenterar vilket ekologiskt cateringsortiment som erbjuds. Konst Arbetet med att rätta den befintliga konstdatabasen fortgår. Samtidigt har den nya databasen för konstregistering kommit på plats. Verksamheterna har nu en komplett lista med alla konstverk som finns placerade hos dem. Varje konstverk är registrerat med ett unikt idnummer samt rumsnummer. Biladministration Arbetet med SLA:er som startades upp under 2014 gällande hjälp med transporter av bilar till tvätt, service samt däckskiften vid behov är framskjutet och återupptas under hösten 2015. Under året har utvärdering av upphandling av korttidshyra och poolbilar genomförts och tilldelningsbeslut är på gång. Fastighetsdrift Målet att hinna göra det felavhjälpande underhållet i rätt tid ligger nu nära de 90 % som är målet för hela länet. Målet att tillsyn och skötsel i förhållande till felavhjälpande ska ligga över 50 % i hela länet, är nu uppnått för alla tre distrikten. Antalet påminnelser (arbetsorder) har minskat under åren, vilket är en indikation på att driften idag hinner med sitt uppdrag. D-data Hela D-datas verksamhet är under stor förändring samtidigt som verksamhetens grunduppdrag är de samma. Detta är en svår balansgång. Under perioden har tidigare D-data chef lämnat för att ta rollen som IT-direktör i staben. En tillförordnad lösning är på plats i avvaktan på VD-rekryteringen. Utöver bolagiseringsarbetet pågår ett flertal andra tunga projekt som dels har stor påverkan på Ddatas arbetssätt och uppdrag och dels kräver mycket resurser, tex Pm3 införandet, journal via nätet, byte av ekonomisystem, uppbyggnad av plattformsförvaltning. Inköp Inköp har under perioden arbetat vidare med strategisk utveckling, bl a när det gäller effekthemtagning, leverantörsstyrningsmodell, kategoristyrning, inköpshandbok och mallar. Inköp har beslutat att använda sig av strukturerade dokument i upphandlingsverktyget Tendsign och flertalet medarbetare har varit involverade i att färdigställa upphandlingsmallar och strukturerade dokument för att underlätta upphandlingsprocessen. Landstinget Sörmland har beslutat att flytta den verksamhetsnära systemförvaltningsdelen inom e-handel till Inköp och som en följd av det har Inköp rekryterat en Systemförvaltare och en Förvaltningsledare. Heroma systemförvaltning Antalet samtal till helpdesk har ökat med, 16 % eller 800 stycken jämfört med föregående år. Målet för tillgängligheten mätt i missade samtal har inte uppnåtts, då andelen varit 9,5 % Verksamhets- och ledningsservice, Delårsrapport 2 11(18) att jämföra med målet på max 8 %. Två Systemanpassningar har genomförts utöver vad som planerades i årets förvaltningsplan. Anpassningar har gjorts p g a den organisationsförändring som genomförs i landstinget per 1:a september. Införandet av nytt avtal "Ferietjänst" på Eskilstuna Folkhögskola fr o m terminsstart, har även det krävt anpassningar i systemet. Här krävdes även konsultstöd från systemleverantören CGI. Mänskliga rättigheter PPB - perspektivbelysningsverktyget har beslutats av LD att vara en stödstruktur för utredningar som ligger till grund för beslut i Landstingsstyrelsen. En utbildning om verktyget finns att tillgå på lärplattformen ELLSA. Hur verktyget används i LS-ärenden kommer att följas upp under hösten. Hälsofrämjande arbete 13 nya tobaksavvänjare har blivit diplomerade. Dessa kommer från såväl primärvården, specialistvården som Personalutvecklingsstaben. Alla vårdcentraler och våra fyra sjukhus har utbildade tobaksavvänjare som kan ta emot patienter som har behov av stöd att sluta röka eller snusa. Tobaksavvänjning erbjuds också till personal såväl via tobaksavvänjare på Personalutvecklingsstaben som inom företagshälsovården. En sörmlandsmodell av Socialstyrelsens utbildning för att kunna föra kvalificerade samtal om hälsosamma matvanor är framtagen och inbjudan till personal med särskilt uppdrag kring hälsosamma matvanor har gått ut. Liknande upplägg för personal med särskilt uppdrag att samtala och ge stöd till personer med konstaterat riskbruk av alkohol tas fram för att testas till våren. Rätt projekt på rätt sätt För att förbättra, underlätta och effektivisera projektarbetet inom landstinget, bedrivs projektet "Rätt projekt på rätt sätt" under 2015. Projektet ska ge ledningarna goda förutsättningar att kunna prioritera och aktivt styra projekt samt realisera projektens effekter. Detta görs främst genom att bygga upp en projektportfölj. En första sådan presenterades i maj och en uppdatering kommer att presenteras för landstingsledningen i slutet av året. Projektet levererar flera samverkande stöd till projektbeställare, styrgrupper, projektledare m fl. I oktober lanseras en reviderad projektmodell med förtydligande av roller, användarvänliga mallar samt en nivåindelning av projekt. Stor vikt läggs på att förenkla och att samordna med landstingets övriga arbetssätt. I november kommer en första grundutbildning för projektledare att hållas. Parallellt bedrivs kortare, anpassade utbildningsinsatser kopplade till exempelvis ledningsgrupper och arbetsgrupper. Dessa utbildningar är en del av ett större utbud som successivt kommer att införas i samband med att Projektkontoret etableras. Andra viktiga stöd är exempelvis projektledarnätverk och coachning utifrån specifika behov. Åtagande: Förvaltningen har en effektiv och kompetent samverkan med interna och externa aktörer för att skapa insikt och förutsättningar. FM-enheten Verksamhets- och ledningsservice, Delårsrapport 2 12(18) Tillsammans med 17 andra landsting deltar FM-enheten i ett benchmarkingprogram. FMenheten valde att fokusera på processerna avfallshantering, materialförsörjning, lokalvård, patientkost och personalmåltider. Flera av processerna har följts under flera år. Jämförelsen omfattar mätning av kostnad, servicenivå och kundnöjdhet. Under årets första kvartal har all datainsamling överlämnats för bearbetning och avrapportering kommer att ske senare detta år. Dessutom ingår FM-enhetens fastighetssida i ett regionalt samarbete mellan sju landsting/regioner, som pågått sedan 1997. Syftet är att samverka för att åstadkomma hög kvalité och effektivitet i arbetet med att vara en stödresurs åt kärnverksamheterna. Under hösten 2015 ska alla arbetsgrupper avrapportera hur arbetet fortlöpt, vilket ska ske vartannat år. Landstinget Sörmland har genom FM-enheten visat intresse för att gå in i nätverket PTS (Program för Teknisk standard). PTS är en del av ett ledningssystem i lokalförsörjningsprocessen i syfte att på ett effektivt sätt kvalitetssäkra och ständigt förbättra leveransen av ändamålsenliga och långsiktigt hållbara lokaler. Merparten av landets landsting är idag anslutna till nätverket och under hösten 2015 träffar representanter för PTS FM-enheten för en genomgång av vad ett inträde innebär. D-data Forum mellan D-data och den nybildade IT-staben håller på att formas. Införandet av PM3 kommer vara en viktig förutsättning för att få en väl fungerande samverkan mellan IT och verksamheterna. Under perioden har de grundläggande strukturerna för detta börjat arbetas fram och kommer implementeras under 2016. Folkhälsa Den framtagna e-utbildningen i grundläggande folkhälsovetenskap, har resulterat i en introduktionsfilm om jämlik hälsa och landstingets roll och ansvar i detta. Filmen har arbetats fram i nära samverkan med flera resurspersoner och pilotgrupper i och utanför landstinget. Arbetet har finansierats med medel från Hållbarhetsnämnden och resultatet ska presenteras för Hållbarhetsberedningen under hösten. Ett projektdirektiv har arbetats fram för att kommunicera och sprida filmen. Hälsofrämjande arbete Enheten ingår i flera nationella temagrupper och bidrar till nationell utveckling av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande frågor. Nätverken utgör forum för omvärldsbevakning. Landstinget samverkar också med flera andra aktörer i Sörmland kring förebyggande tobak- och alkoholfrågor via länets DROGSAM. Verksamhets- och ledningsservice, Delårsrapport 2 13(18) Miljöperspektivet Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett hållbart och effektivt miljöarbete fokuserat på att minimera miljöbelastning och förebygga föroreningar genom arbete med de betydande miljöaspekterna Åtagande: Förvaltningen följer utvecklingen och skapar förutsättningar för ledning och styrning inom miljöområdet. Extern och Intern miljörevison har genomförts under perioden. Den externa revisionen var en recertifieringsrevision för klargöra om Landstinget skulle få behålla sitt miljöcertifikat i ytterligare en treårsperiod. Revisionen påvisade tre större avvikelser, kring utbildning i ledningssystem, resurssättning av miljöaktiviteterna i PLUSS och kopplingen mellan miljöledningssystemet och landstingets övergripande ledningssystem. Svar på dessa tre avvikelser lämnades in sista augusti. Åtagande: Förvaltningen skapar insikt och förutsättningar för landstingets verksamheter att uppnå miljöprogrammets mål. En revidering av indikatorerna Miljö- och klimatprogram 2014-2018 är påbörjad under delår 2. Nytt förslag på målvärden kommer att lämnas från Miljöenheten till LS för beslut i slutet av 2015. FM-enheten har de påbörjat ett stort antal projekt som inriktar sig på att reducera förbrukning av el- och värmeförbrukning. Störst effekt kan hänföras till avvecklingen av centralånga på Nyköpings lasarett och Mälarsjukhuset vilket slutfördes juni 2015. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Elanvändning per total bruttoarea, BRA. 95kWh/m2 84,6 kWh/m2 Elanvänding rapporteras enbart på helår Värmeanvändning per total bruttoarea, BRA. 104kWh/m 2 98,4 kWh/m2 Värmeanvänding rapporteras enbart på helår Vattenanvändning per total bruttoarea, BRA 606 liter/m2 615 liter/m2 Vattenanvänding rapporteras enbart på helår Åtagande: Förvaltningen bedriver ett effektivt miljöarbete genom att följa aktuellt miljöledningssystem Miljöenheten ansvarar för det operativa arbetet med landstingets certifierade miljöledningssystem där rutiner och instruktioner anpassas löpande efter förändringar i verksamheten. Under årets första hälft har användandet av Lync-möten tagit fart, vilket borde ge färre resor, vilket är bra för miljö, säkerhet och ekonomi, och samtidigt ett bra tekniskt alternativ med högre grad av kvalitet och enkel hantering jämfört med t ex telefonkonferens och Verksamhets- och ledningsservice, Delårsrapport 2 14(18) webbmöten. Miljöperspektivet - Övrig analys Landstingets fortsatta miljöarbete tar sin utgång från det tredje miljö- och klimatprogrammet i ordningen och sträcker sig mellan 2014 till 2018. Det verktyg som landstinget använder sig av är, det sedan 2012, ISO 14001 certifierade miljöledningssystemet. Landstinget Sörmlands strategiska miljömål, åtaganden och indikatorer utgår fortsatt utifrån landstingets nio mest betydande miljöaspekter; energianvändning, vattenanvändning, transporter, användning av läkemedel, användning av lustgas och narkosgas, användningen av kemikalier, inköp av varor och tjänster, avfall och utbildning. Inom alla dessa miljöområden sker en snabb utveckling, vilken kräver ständig anpassning både utifrån tekniskt men även lagligt perspektiv. Som tidigare nämnts är en revidering av indikatorerna i Landstingets Miljö- och klimatprogram påbörjat under delår 2. Beslut i LS om nya målvärden sker i slutet av 2015. Under den externa miljörevisonen som genomfördes under våren fick landstinger 3 allvarliga avvikelser, se nedan. Svar med förslag på hantering av avvikelserna lämnades in sista augusti. En uppföljningsrevision är planerad till slutet av september. Extern miljörevisor har accepterat de korrigerande åtgärder som föreslagits för de 3 avvikelserna. Revisorn anser att åtgärderna är bra och kraftfulla och bör ge ett bättre miljöledningssystem och miljöprestanda för den kommande 3-årsperioden. Miljörevisorn initierar nu granskningen av recertifieringen och räknar med att ett recertifieringsbeslut tas inom kort för en ny 3-årsperiod. Det är dock oerhört viktigt att förslagen till åtgärder genomförs fullt ut för att vi inte ska riskera att förlora vårt certifikat. Avvikelse nr 1. Resurser Resursplanering för mål och handlingsplaner är ännu ej infört och tillämpat i respektive enhet. Två pilotprojekt har startats inom HSF för resursplanering av ”åtaganden” (mål) och av aktiviteter (handlingsplaner) i PLUSS. Dock så behövs ytterligare insatser då arbetet går mycket långsamt. Avvikelsen kvarstår från föregående revisioner. Avvikelse nr 2. Kompetens Ledningskompetensen och förmågan att kunna driva en systematisk resurseffektivitet på klinik/enhet saknas hos flera besökta chefer och likaså förståelsen samt kopplingen miljö och resurseffektivitet. Utbildning av chefer i ledningssystem och miljöledningssystemet görs ej i tillräcklig omfattning (tidsplan efterfrågas). Utbildningsmaterial som visar hur en systematisk resurseffektivitet skall genomföras efterfrågas för de korrigerande åtgärderna. Denna avvikelse har funnits sedan tidigare och kvarstår. Avvikelse nr 3. Dokumenterad information En otydlighet föreligger om antal processer och samband mellan landstingets processer och ledningsprocessen i landstingsledningen för en effektiv miljöledning. En dokumentation för verkningsfull styrning av organisationens processer krävs enligt standarden som har samband med de betydande miljöaspekterna. Miljöledningssystemet ligger idag som ett eget ledningssystem utan tydliga kopplingar till en integration, dvs. ”Ett ledningssystem i landstinget Sörmland”. Verksamhets- och ledningsservice, Delårsrapport 2 15(18) Ekonomiperspektivet Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget har en stark ekonomi i balans Åtagande: Förvaltningen levererar effektiv och kundorienterad service som bidrar till god ekonomistyrning. Genom att centralt finansiera och upphandla tjänster och resurser för ordningsvakter, försäkringar, eTjänstekort och att hantera utbildning i brandskydd med anställd personal, bidrar säkerhetsenheten till ökad kostnadseffektivitet med högre kvalitet och minskade kostnader över tid. Indikator Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr Utfall Målvärde Kommentar -2 225 tkr Åtagande: Förvaltningen arbetar förebyggande och långsiktigt med kostnadseffektiv utveckling. För Folkhälsocentrums del pågår ett utvecklingsarbete rörande sociala investeringar. Bl a utvecklas metoder för att arbeta förebyggande och långsiktigt i ledning och styrning av landstinget. Inom det hälsofrämjande arbetet implementerar man kostnadseffektiva och evidensbaserade metoder, exempelvis sjukdomsförebyggande sådana. Detta arbete pågår kontinuerligt genom att rekommendationer i den politiska viljeinriktningen vävs in i alla pågående arbeten. Ett nytt måltidsystem ska införas på NLN i och med projektet ”Fleximat-Härlagad måltidsglädje”. Syftet är att få fler välnutrierade patienter, minskat svinn och en förbättrad ekonomi för landstinget. En pilot kommer att starta i mars. VLS-förvaltningen har, utöver ett generellt sparbeting på 1 %, ett extra besparingskrav på 3,8 mnkr. Genom en generell återhållsamhet och försiktighet med återbesättning av vakanta tjänster angrips uppgiften med omdöme. Ekonomiperspektivet - Övrig analys Resultatanalys Periodutfallet uppgår till -104 mnkr, vilket är 24 mnkr sämre än fjolåret. Skillnaden ligger främst i ojämna kostnader kopplade till externa leverantörer inom byggsidan hos FM, men vissa periodiseringsfel påverkar också. Där handlar det bl a om årskostnad för försäkring och digitalt arkiv. Årets resultatprognos ligger på -145,5 mnkr. Det innebär en negativ budgetavvikelse på 2,2 mnkr. Verksamhets- och ledningsservice, Delårsrapport 2 16(18) Större underskott noteras för FM, Säkerhetsenheten och Administrativa enheten. FM beräknar ett underskott på 4 mnkr. Det är en förbättring sedan föregående delårsrapport, men prognosen är osäker utifrån var landstinget står när det gäller byggnationer för de strategiska investeringarna och utvecklingsprojekt kring vårdnära service. För Säkerhetsenheten är det främst intäktssidan som avviker från budget och det hänger samman med utdebiteringen till verksamheterna för försäkring och bevakning kopplat till byggnationerna. Administrativa enheten belastas med 150 tkr varje månad för Edilutveckling. Till en del uppvägs det av Folkhälsocentrum, Inköp och Förtrondemannaverksamheten som alla prognostiserar överskott. För Folkhälsocentrums del beror överskottet på att ett antal anställda slutar under året. Resultaträkning - tabell (delår) Perioden Tkr Utfall 2015 Helår Utfall 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Utfall 2014 Verksamhetens intäkter Övriga intäkter 610012 590836 932267 853082 822374 Summa verksamhetens intäkter 610012 590836 932267 853082 822374 Personalkostnader -121887 -112265 -193472 -190834 -180465 Lokalkostnader -209052 -211911 -320474 -314693 -334551 Övriga kostnader -300545 -267540 -436632 -363213 -337613 -63965 -63004 -100482 -101255 -100798 -695449 -654720 -1051060 -969995 -953427 Finansiella intäkter 3674 3973 5805 5447 0 Finansiella kostnader -22516 -20564 -30255 -34002 -24862 -104279 -80475 -143243 -145468 -155915 Verksamhetens kostnader Avskrivningar Summa verksamhetens kostnader Årets resultat Investeringar Intern kontroll Ett större arbete pågår med att skapa och beskriva lednings- och styrningsprocessen för VLS och därmed ett systematiskt arbetsätt för ständiga förbättringar genom inhämtande av underlag till ledningens genomgång i form av riskanalyser, avvikelserapporter, NKI- Verksamhets- och ledningsservice, Delårsrapport 2 17(18) undersökningar, internkontrollrevisioner, Revisionens löpande granskning etc. En fast agenda för ledningens genomgång har arbetats fram, där bl a handlingsplaner och internkontrollplaner skapas och följs upp. Vi kallar processen för "Att göra saker rätt" som vävs in i "Att göra rätt saker", dvs Planerings- och budgetprocessen samt uppföljningsprocessen. Ett par kontrollpunkter avrapporteras i samband med denna delårsrapport: Möjliggjorda besparingar – Inköp En besparingsplan är godkänd av Inköpsrådet och perioden januari-augusti har resulterat i 14,7 mnkr i möjliggjorda besparingar. Vi har en godkänd besparingsplan och en rutin för mätning av effekthemtagning. Leverantörsfakturor avseende representation – Samlad redovisning Av 10 kontrollerade verifikat, var nio korrekta. Det tionde har lämnats till handläggare för åtgärd. Verksamhets- och ledningsservice, Delårsrapport 2 18(18) Diarienummer: LS-LED15-0855 Delårsrapport 2 Landstingsstyrelsens övriga verksamheter Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehåll Inledning ....................................................................................................................................... 3 Ekonomi ........................................................................................................................................ 3 Kommentarer ekonomiskt utfall med prognos ............................................................................... 5 Övrig hälso- och sjukvård ............................................................................................................. 6 Ekonomiperspektivet ...................................................................................................................... 6 Hälsoval....................................................................................................................................... 13 Medborgarperspektivet ................................................................................................................ 13 Process- och förnyelseperspektivet .............................................................................................. 13 Ekonomiperspektivet .................................................................................................................... 15 Tandvård ..................................................................................................................................... 16 Process- och förnyelseperspektivet .............................................................................................. 16 Ekonomiperspektivet .................................................................................................................... 18 Regional verksamhet ................................................................................................................... 20 Medborgarperspektivet ................................................................................................................ 20 Process- och förnyelseperspektivet .............................................................................................. 21 Miljöperspektivet.......................................................................................................................... 23 Ekonomiperspektivet .................................................................................................................... 24 Landstingsgemensamt ................................................................................................................. 26 Personalperspektivet .................................................................................................................... 26 Ekonomiperspektivet .................................................................................................................... 26 Intern kontroll.............................................................................................................................. 29 Delårsrapport 2 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 2(30) Inledning I detta dokument redovisas utfallet och helårsprognos för landstingsstyrelsens övriga verksamheter. Med landstingsstyrselsens övriga verksamheter menas tandvård, hälsoval, regional verksamhet samt övrig hälso- och sjukvård. Kort sagt är det den verksamhet som inte innefattas i någon annan delårsrapport. Föregående år innefattades dessa delar i landstingsstyrelsens beställning. Delårsrapportens innehåll återkopplar till 2015-års budget. Ekonomi Nedan specificeras de delområden som budgeterats inom landstingsstyrelsens övriga verksamheter med en ny helårsprognos. Budget landstingsstyrelsens övriga verksamheter tkr Hälso- och sjukvård Privata vårdgivare Rättpsykiatrisk vård Framtidens hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård o tandvård för asylsökande Spec destinerat statsbidrag för asylsökande Sjukskrivningsmiljarden inkl RAR Samverkansnämnden* Nationell e-Hälsa Versionsbyte Systeam Cross HPV-vaccin Nationella kvalitetsregistret för V o O Vårnäs Klinisk behandlingsforskning FoU i Sörmland Organisationsbidrag HoS Receptläkemedel, central del Löt bassäng Bidrag till Stockholm-Uppsala Life Science Tobiasregistret Sjukskrivningsmiljarden statsbidrag Skandionkliniken Uppsala Strategiska personalsatsningar Schemaläggning 2/5 helger Läkemedel Fastighetsplan Internetbaserade psykiatriska utredningar Jämlik cancervård BP-15 Utfall 2015 Budget 2015 Prognos 2015 93 834 43 171 17 909 157 811 67 722 40 000 147 811 69 722 32 000 33 051 -43 490 12 661 11 568 8 568 303 204 1 728 1 399 1 400 1 117 524 541 495 300 419 -16 780 0 0 0 10 000 8 886 0 -5 960 45 000 -40 000 18 450 15 824 11 489 2 000 3 319 2 958 2 095 2 200 1 187 1 021 835 536 300 270 -23 247 4 000 30 000 15 000 10 000 63 000 2 100 -10 000 55 000 -65 000 18 750 15 824 11 489 2 000 1 319 2 958 2 095 2 200 1 187 1 021 835 536 300 540 -21 750 4 000 15 000 15 000 10 000 33 000 2 100 -10 000 Delårsrapport 2 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 3(30) tkr Jämlik cancervård kostnad Beredskapsjour primärvården Statsbidrag tillgänglighet Övrigt Summa Hälso- och sjukvård -19 104 597 169 302 Budget 2015 10 000 1 000 -28 000 0 406 869 Hälsoval 583 377 890 191 880 191 Tandvård 104 769 179 222 177 147 17 962 1 940 167 820 6 393 2 285 3 000 40 29 546 27 225 2 900 254 047 8 920 5 795 3 000 100 150 48 960 27 225 2 900 254 047 8 920 5 795 3 000 100 150 48 960 Summa Regional verksamhet 228 987 351 097 351 097 Landstingsgemensamt Pensioner Landstinens ömsesidiga försäkringsbolag Internt finansnetto Finansiella omkostnader Oförutsedda kostnader Projektmedel LS 105 841 19 665 -22 646 502 2 332 2 711 193 406 29 498 -27 808 960 41 398 5 000 176 597 29 498 -33 577 765 4 400 5 000 Förbundsavgift SKL Medlemsavgifter STIM och SAMI Övriga kostnader Råd och stöd, specialdest. Statsbidrag Tolktjänst, specialdes. Statsbidrag AFA, återbetalning premier avseende 2004 Överföring statsbidrag EK 4 531 108 174 -1 814 -1 617 -39 700 15 935 6 796 165 230 -2 725 -2 425 0 0 6 796 162 358 -2 721 -2 425 -39 700 23 899 86 022 244 495 169 052 Landstingsstyrelsen övriga verksamheter: 1 172 457 2 071 875 1 908 021 Lämnad ersättning till länssjukvården Lämnad ersättning till funktionshinder 3 239 792 84 875 4 924 380 4 924 380 127 313 127 314 Regional verksamhet Bidrag regionförbundet Sörmlandsturism AB Kollektivtrafik Organisationsbidrag reg Interkommunal ersättning Samhällskontraktet Kultur på recept Medarrangör Mälartinget Sjukresor Summa landstingsgemensamt Utfall 2015 5 960 Delårsrapport 2 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter Prognos 2015 10 000 0 -28 000 597 330 534 4(30) Kommentarer ekonomiskt utfall med prognos Totalt sett innebär prognosen för landstingsstyrelsens övriga verksamheter stora ekonomiska överskott jämfört med budget. Grovt kan sägas att det handlar om några stora poster som påverkar prognosen; oförutsedda medel används i väldigt liten omfattning, pensionsprognosens storlek, flera satsningar som inte får full effekt under året samt utfall för hälsoval och privata vårdgivare. Inom övrig hälso- och sjukvård redovisar privata vårdgivare ett överskott mot budget vilket beror främst på att beslutade upphandlingar inte får full helårseffekt 2015 samt att vissa vårdgivare som arbetar enligt etableringslagarna inte producerar upp till det ekonomiska tak man har rätt till. Ovanstående gör också att kostnaderna för förskrivna läkemedel inte kommer att nå budgeterad nivå. Prognosen för framtidens hälso- och sjukvård, strategiska personalsatsningar samt fastighetsplanen är neddragna till förväntat utfall. I samtliga fall handlar det om en fördröjning i tiden av projekt. Tydligast ser vi effekten på fastighetsplanen som förväntas kosta ca 30 mnkr mindre då ett omtag har gjorts under året. Asylintäkterna har hittills under året överstigit det budgeterade värdet. Efter 8 månader har statsbidraget för asyl nått upp till den budgeterade årsnivån. Prognosen justeras därför i enlighet med de utfall som förväntas, dvs att schablonersättningen för asyl håller samma nivå resterande del av året. Hälsoval redovisar ett överskott på 10 mnkr beroende på att vårdcentralerna inte har anställt STläkare i planerad omfattning. Både asylintäkter och asylkostnader är betydligt högre än budgeterat så prognosen justeras på årsbasis. Tandvården redovisar ett överskott främst pga. det låga antalet personer som har fått tandvårdskort pga. funktionsnedsättning s.k. F-tandvård. Prognosen för Landstinggemensamt redovisar ett stort överskott gentemot budget. Det finns några huvudförklaringar till detta. En av anledningarna är att oförutsedda medel inte beräknas att tas i anspråk i någon större omfattning under året och att en återbetalning från AFA kommit in under året. Pensionsprognosen är lägre än det budgeterade värdet. Delårsrapport 2 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 5(30) Övrig hälso- och sjukvård Ekonomiperspektivet Nedan listas ett antal som verksamheter som bedrivs inom ramen för landstingsstyrelsen samt avtal som landstinget har ingått. Dessutom rapporteras om de satsningar som Landstinget Sörmland har beslutat om. Privata vårdgivare Privata vårdgivare avser de enskilda vårdgivare som driver verksamhet enligt etableringslagarna eller via vårdavtal och hanteras inom Hälsovalsstaben. Den verksamhet som bedrivs av privata vårdgivare har sin givna del i sjukvårdssystemet och fluktuationer i specialiteter och antal påverkar övrig hälso- och sjukvård. Villkoren för att bedriva vård enligt med etablering regleras i Lag om Läkarvårdsersättning samt Lag om ersättning för sjukgymnastik. Här finns begränsade möjligheter att påverka lokaliseringsort och innehåll. När det gäller vårdavtal upphandlade enligt LOU, Lagen om offentlig upphandling, bestämmer landstinget villkoren. De gamla avtal som löper utan upphandling kommer successivt att upphöra. Nedanstående tabell visar antalet vårdgivare och besök januari-juli inom olika specialiteter. Specialitet Allmänmedicin Psykiatri Gynekologi Etableringsrätt Upphandlade avtal (LOU) 9* Besök 2015 Besök 2014 Besök 2013 jan-jul jan-jul jan-jul Besök 2012 jan-jul 15 640 21 946 23 468 25 960 1 1 861 1 098 1 084 1 084 3* 1 11 038 12 966 12 360 12 484 1 1 343 1 404 1 033 1 118 Mödrahälsovård Ortopedi 1 1 1 037 956 1 709 1 756 Kirurgi/Urologi 1 0,5 1 796 1 783 1 242 1 169 ÖNH 1 1 562 1 957 1 771 1 915 Barn/Ungdom 1 0,5 1 017 1 092 1 276 1 922 Sjukgymnastik 36* 8 44 386 53 716 57 785 64 545 Psykoterapi (fr 13 t 7 2013) 7 2 306 2 835 2 621 2 392 Kiropraktik 9 2 571 Naprapati 9 1 852 Delårsrapport 2 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 6(30) Distanstolkning ekokardiografi 1 Uppgift saknas Hörapparatutprovning 3 1 211 Logopedi/dyslexiutredningar 2 29 1 188 1 540 * Inom dessa specialiteter pågår försäljning av etableringsrätt. Budgetramen för beställning av privata vårdgivare 2015 är 157 811 tkr. Det ekonomiska resultatet för hela 2015 beräknas ge ett överskott på ca 10 000 tkr. Detta beror främst på att vissa vårdgivare som arbetar enligt etableringslagarna inte producerar upp till det ekonomiska tak man har rätt till. Ovanstående gör också att kostnaderna för förskrivna läkemedel inte kommer att nå budgeterad nivå. Företaget Sirona genomför en verksamhetsutvärdering avseende såväl offentlig som privat fysioterapi. Kostnaden beräknas till ca 3 000 tkr. Det pågår en upphandling av primärvårdens beredskapsjour och det finns ett utkast till förfrågningsunderlag. Den totala ramen för upphandlingen är 10 000 tkr. Det pågår en upphandling av ortopedisk öppenvård. Upphandlingen är i startskede och ramen för upphandlingen är 40 000 tkr. Det ekonomiska taket för avtalet gällande urologisk mottagning i Nyköping har höjts med 750 tkr och uppgår för 2015 till 2 750 tkr. Det ekonomiska taket för avtalet gällande barnsjukvård i Strängnäs har höjts med 567 tkr och uppgår för 2015 till 2 256 tkr. Rättpsykiatrisk vård Landstinget är huvudman för den rättspsykiatriska vården som bedrivs på Regionsjukhuset Karsudden. Av sjukhusets vårdplatser avser 36 platser landstingets patienter. Landstinget har under året haft en låg nyttjandegrad av de avtalade platserna men har under sommaren ökat sitt nyttjande. Ersättningen utgår per vårddag och plats och är för närvarande 5298 kr/vårddag. Det förekommer att landstinget patienter även vårdas av andra vårdgivare. Framtidens hälso- och sjukvård Landstingsstyrelsen har beviljat olika delprojekt inom framtidens hälso- och sjukvård enligt nedan. Delårsrapport 2 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 7(30) Framtidens hälso- och sjukvård Utfall 2015 Budget 2015 Prognos 2015 Rökning 263 1 000 500 Barnfetma 46 600 600 Projektledare utveckling närsjukhus Katrineholm 123 1 500 1 500 Utvärdering mobila team inom psyk 320 800 800 Avlastning av vårdpersonal, kartläggning av administration 562 500 562 Konsultstöd för ledningsgruppsutveckling 3 123 4 000 4 000 En tjänst som samordnare samt marknadsföringskativiteter 689 1 000 1 000 KULT-tjänster till hälso- och sjukvården 1 950 6 500 5 000 Införa ledningssystem för kvalitet 20 1 800 1 800 Projektkontor 1 512 1 500 1 500 318 Framtidens Vårdinformationsstöd 123 2 000 913 BORIS 4 000 4 000 4 000 Akutprocessen 189 3 000 1 500 Produktions- och kapacitetsplanering 1 853 3 860 3 860 Journal på nätet 42 1 500 1 500 Förbättrad intern kommunikation 1 000 1 000 1 000 PM3 förvaltningsmodell 1 775 1 750 1 775 Bemanningsprojekt vårdplatser 1 500 1 000 Kultur och hälsa 350 350 Framtida läkemedelsförsörjning 500 500 Processtöd inom habiliteringsverksamheten 240 240 Ungdomsmedicinsk kompetens 750 750 Klinisk patientnära forskning 350 350 Totalt har 40 000 tkr avsatts i budgeten till Framtidens hälso- och sjukvård. Vissa projekt är fördröjda i tiden bland annat beroende på att landstingsstyrelsens beslut dröjde en bit in på innevarande år. Prognosen är därför neddragen till 32 000 tkr. Om de olika delprojekten går att läsa i verksamheternas delårsrapporter. Delårsrapport 2 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 8(30) Hälso- och sjukvård samt tandvård för asylsökande Det är ett fortsatt högt antal asylsökande som kommer till Sörmland. Antalet har ökat med ca 800 personer under första halvåret 2015. Idag har vi 3880 inskrivna asylsökande och det fortsätter att öka. Nya anläggningsboenden är öppnade och fler är på gång. Det är fortsatt höga kostnader för vården enligt lagen om akut vård och vård som inte kan anstå. Dessutom finns kostnader för vård enligt vårt politiska beslut i Sörmland. Beslutet gäller vård som kan anstå och vårdgarantin träder in och därmed leder till högre kostnader för utomlänsvård. All denna vård kan inte särskiljas utan kostnaderna slås ihop med akut vård enligt lagen. Det ökade antalet asylsökande innebär även högre schablonersättning för antalet inskrivna asylsökande och för vård över 100 000 kronor per diagnos från Migrationsverket till Landstinget för vård som ingår enligt lagen. Antalet utförda hälsoundersökningar har ökat med över 100 % sedan det anställdes 3 sköterskor som utför hälsoundersökningar på anläggningsboenden. Prognosen pekar på intäkter som vida överstiger det budgeterade beloppet och även kostnader som följer den kurvan. Fastighetsplan Landstingets betydande investeringsvolym under planperioden medför en långsiktig ökning av driftskostnaderna, huvudsakligen i form av avskrivningar och räntor och som uppskattas till 250 mnkr på årsbasis när alla investeringar enligt den 10- åriga fastighetsplanen är genomförda. För år 2015 är 63 mnkr av satta och endast 9 mnkr förbrukade hittills. Det låga utfallet beror. på att det är kraftiga tidsförskjutningar i de planerade investeringarna (pågående genomlysning inom sjukvården) samtidigt som inga investeringsobjekt ännu är klara för aktivering av avskrivnings och räntekostnader för verksamheten. Prognosen för helåret är på grund av ovanstående resonemang neddraget med 30 mnkr. Sjukskrivningsmiljarden Landstingets uppdrag är att säkra en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliterings- process för alla sörmlänningar. Arbetet innebär att omsätta de nationella överenskommelserna sjukskrivningsmiljard och rehabiliteringsgaranti till landstingsnivå med de insatser det innebär. Sjukskrivningarna i Sörmland ökar precis som i övriga landet och det är särskilt den psykiska ohälsan. SKL har påbörjat arbetet med förankring av insatser inom de områden Sjukskrivningsmiljarden, Rehabiliteringsgarantin och fördjupade utredningar omfattar. Dessa kommer att ligga till grund för insatser efter 2015 och landstinget har deltagit i olika aktiviteter kring detta. Delårsrapport 2 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 9(30) Samverkansnämnden Landstinget representeras i Uppsala-Örebroregionens samverkansnämnds beredningsgrupp av staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor. Inom beredningsgruppen ansvar har hanterats fortlöpande samverkansfrågor ex Politiska viljeinriktningar, att stödja RCC i cancerplanens genomförande inklusive nivåstrukturering, särskilt hantering av väntetidssatsningen inom cancervården(standardiserade vårdförlopp), att utveckla samarbetsformer mellan vården och industrin, skapa gemensamma åtgärder för kompetensförsörjning och att samordna regionen med anledning av den nya lagen som möjliggör vård inom EES-länderna. Det pågår också ett arbete att ta fram förslag på nytt samverkansavtal för samverkansnämnden gällande från 2016. Ytterligare exempel på pågående arbete är utredning av kapacitetsbehov av strålbunkrar inom regionen, planering för regionalt centrum för sällsynta sjukdomar och översyn av rättspsykiatri och psykiatri inom regionen. Nationell e-hälsa Budgeten för Landstinget Sörmland på 11 489 tkr baseras på den nationella handlingsplanen för eHälsa 2013 – 2018 samt CeHis verksamhetsplan för 2014. LS beslutade att ställa sig bakom dessa planer och finansieringen för 2013 i §211/12. De budgeterade medlen är avsatta för att täcka Landstinget Sörmlands bidrag till INERA. Versionsbyte System Cross I dagsläget är två projekt pågående under VUPSC56 programmet (Versionsbyte System Cross), BoS-projektet och Införande av version 5. BoS-projektet Målet för projektet är ”Byte från SYSTeam Cross-BoS v4 till nya BoS för samtliga typer av beställningar/svar inom hela landstinget med en bibehållen eller högre kvalitet”.Projektet har delats in i etapper med tydliga beslut om vägval mellan varje etapp. Den första etappen har syftat till att göra en analys av konsekvenser–vad har vi nu, hur fungerar det nya och vilka förändringar innebär ett byte. Under mars-maj testades ett antal ”verksamhetshetsflöden” där användarnas upplevelse av produkten BoS och av hur den fungerar tillsammans med NCS samlades in. Resultatet av testerna visar på att det finns ett antal brister i funktionalitet i BoS och i integrationen mellan NCS Cross och BoS. Den styrande referensgruppen tog därför beslutet att inte rekommendera ett införande innan de mest prioriterade utvecklingsbehoven åtgärdats. Under juni-augusti har projektet tillsammans med SC Systemförvaltning arbetat med att få fram en tids-/kostnadsuppskattning för dessa utvecklingsbehov. Delårsrapport 2 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 10(30) Projektet har också tagit fram en tydlig(are) bild av nuläget, bland annat avseende uppföljningsbehov (statistik och ekonomi), integrationer med andra moduler, integration med produktionssystemen inom radiologi och labb mm. Med detta som underlag har bedömning gjorts att ett byte till BoS innebär minst ett års förberedande arbete innan man kan starta ett breddinförande. Införande av version 5 Införandet av NCS Cross version 5 i Landstinget Sörmland slutfördes vecka 13, 2015. Införandet genomfördes stegvis med start i primärvård, HH och dagmottagningar inom specialistvården, för att sedan avsluta inom specialistvården och samtliga läkargrupper. I mitten på maj överlämnades projektet till förvaltning och projektet avslutades i juni. HPV-vaccinationer Sörmland har överlag vaccinerat i lägre utsträckning än riket i övrigt och har arbetat med informationsinsatser för att öka andelen vaccinerade. Informationsinsatserna till trots så verkar antal tillkommande för vaccination inte öka i någon större omfattning. Prognosen för året är därför neddragen med 2 mnkr. Nationella kvalitetsregistret för Vård och Omsorg Överenskommelse mellan Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och Staten om utveckling och finansiering av nationella kvalitetsregister för vård och omsorg under åren 2012-2016. Vårnäs Landstinget bidrar till avgiftningsverksamheten vid Vårnäs behandlingshem vilket kostnadsförs med budgeterat belopp. Klinisk behandlingsforskning För 2015 har 2200 tkr budgeterats för finansiering av klinisk behandlingsforskning enligt rekommendation från SKL. Landstingsstyrelsen beslut går att finna i LS-LED14-349. FoU i Sörmland Landstinget Sörmland deltar tillsammans med länets kommuner i ”FoU” Sörmland – kommuner och landsting i samverkan” som är en länsgemensam resurs för kommunernas och landstingets olika verksamheter för äldre och vuxna med funktionsnedsättning. Landstinget Sörmland finansierar verksamheten med 4 kr per invånare. Organisationsbidrag Hälso- och Sjukvård Organisationsbidrag avsätts till organisationer som arbetar offerstödjande och drogförebyggande. Delårsrapport 2 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 11(30) Receptläkemedel, central del Receptläkemedel avser tandläkares förskrivning inom subventionen. Löt bassäng Landstinget Sörmland betalar för bassängen Löt vilken används av intresseföreningar som bedriver rehabilitering. Bidrag till Stockholm-Uppsala Life Science Life science är ett samlingsbegrepp för forskning och utveckling inom områdena läkemedel, bioteknologi och medicinsk teknik. Stockholm-Uppsala Life Science (SULS) är en ideell förening med uppgift att främja utvecklingen av life science-sektorn i regionen. SULS uppdrag är att genom internationell marknadsföring öka kännedom och intresse för StockholmUppsalaregionens life science-verksamheter för att därigenom attrahera nya samt bevara existerande verksamheter. Tobias Registret och biobanken för navelsträngsblod Tobiasregistret är Sveriges nationella register för friska givare av blodbildande stamceller. Biobanken för navelsträngsblod finns vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Västra Götalandsregionen. I navelsträngsblod finns stamceller som är särskilt lämpade för benmärgstransplantation. Prognosen tyder på högre kostnader än budgeterat för denna post på grund av att överenskommelsen inte var klar vid budgeteringstillfället. Delårsrapport 2 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 12(30) Hälsoval Hälsoval är landstingets beställarfunktion för primärvård i Sörmland. I uppdraget ingår att skriva avtal för etablering av vårdcentraler, följa upp skrivna avtal med fokus på kvalitet, kompetensnivå, bemötande. En viktig förutsättning är att upprätthålla konkurrensneutralitet mellan olika aktörer. Medborgarperspektivet Syftet är att uppnå bästa möjliga hälsa i befolkningen, att stärka patientens ställning, att öka tillgängligheten, att ge hälso- och sjukvård med god kvalitet, att tillgodose en hög patientsäkerhet samt att främja kostnads-effektivitet. I Hälsoval Sörmland har medborgarna möjlighet att fritt välja vårdenhet inom länet. Från 2015 gäller den nya patientlagen. Den ger Sveriges befolkning rätt att fritt söka öppenvård. Hittills kan konstateras att 1 869 sörmlänningar valt att lista sig på vårdcentral i annat län samt att antalet besök av personer från andra län på länets vårdcentraler under perioden jan-aug ökat från 15 884 besök föregående år till 16 850 besök i år. Under året har 625 utomlänspatienter valt att lista sig på vårdcentral i Sörmlands län. Sörmlands Hälsoprogram är inne på andra året och har hittills varit framgångsrikt. Täckningsgraden till Sörmlands hälsoprogram har under 2014 överstigit förväntningarna och uppgick till 53 %. 20 av 26 vårdcentraler hade täckningsgrad på över 50 % och erhåller därför bonus. Process- och förnyelseperspektivet Ett av målen med Hälsoval är att öka tillgängligheten. Antalet vårdcentraler har sedan starten av Hälsoval ökat från 21 till 26 och antalet privata vårdcentraler från två till nio. Antalet besök i primärvården har under samma tid ökat med nästan 100 000. Nedanstående tabell visar att antalet besök i primärvården ligger på en konstant nivå samt att den lilla ökning som sker avser besök av andra yrkeskategorier än läkare. Delårsrapport 2 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 13(30) Besök i primärvården jan-aug 600 000 500 000 464 154 492 413 508 402 513 478 514 028 515 122 400 000 300 000 200 000 100 000 0 2010 Indikator Andel enheter som klarar det nationella målet på 90 % telefontillgänglighet 2011 Totalt 2012 Läkarbesök Utfall Rapporteras månadsvis, men styrtalet mäts årsvis. 2013 Besök övr pers 2014 2015 Måltal 100 % Styrtalet angående telefontillgänglighet är en del av kvalitets- och hälso-ersättning och innebär att man ska komma i kontakt med sin vårdcentral samma dag. Målsättningen är att alla vårdcentraler ska klara det nationella målet på 90 %. För perioden januari till augusti 2015 är det endast 17 av 26 vårdcentraler (65 %) som klarar detta mål. Indikator Andel enheter som klarar det nationella målet på 85 % avs. andel patienter som får läkarbesök inom 7 dagar Utfall Rapporteras månadsvis, men styrtalet mäts årsvis. Måltal 100 % Under perioden januari till augusti klarar samtliga 26 vårdcentraler målet på 85 %. Indikator Andel primärvårds-besök Utfall 54,3 % Måltal 55 % Delårsrapport 2 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 14(30) av totala besök (täckningsgrad) Täckningsgraden (antalet besök i primärvård i förhållande till totalt antal öppenvårdsbesök) har ökat från dryga 47 % år 2010 till drygt 53 % år 2015. Ekonomiperspektivet Indikator Avvikelse mot budgeterat resultat Utfall + 10 583tkr Måltal 0 Hälsovals budget för 2015 är 890 191 tkr. För perioden redovisas en budgetavvikelse på + 10 583 tkr. På kostnadssidan är det tilläggsersättning som avviker positivt. Detta beror på säsongsvariation vad gäller influensavaccination samt att vårdcentralerna inte anställt ST-läkare i planerad utsträckning. Prognosen pekar mot ett resultat på + 10 000 tkr. Delårsrapport 2 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 15(30) Tandvård Process- och förnyelseperspektivet En uppföljning av Folktandvården Sörmlands urvals- och konsultationsuppdrag visar att flertalet tandläkare tycker att tillgången till urvalsvisningar (alt. väntetiden vid remittering) är acceptabel och att informationen till patienter och föräldrar om behandlingsbehov och urvalskriterier samt valfrihetssystemet är bra. En sammanställning av hälsouppgifter från munhälsobedömningarna som utfördes i Sörmland under 2014 har gjorts. Av samtliga tillfrågade angav 85 % att de inte hade ont i munnen och 75 % uppgav att det gick bra att äta utan svårighet. Hos drygt en tredjedel av samtliga uppsökta upptäcktes någon form av akut behandlingsbehov. Införande av ett webbaserat system som gör det möjligt för kommunerna att lämna underlag för tandvårdskort via webben har påbörjats under perioden. Indikatorer/målvärden för barn- och ungdomstandvården samt för landstingets tandvårdstöd för vuxna redovisas på årsbasis. Indikatorer/målvärden för barn- och ungdomstandvården samt för landstingets tandvårdstöd för vuxna redovisas på årsbasis och i den senaste mätningen fanns följande resultat: Indikator Måltal Utfall 2014 Täckningsgrad barn och ungdomar ≥ 99 % 99,1 % Andel barn och ungdomar som har varit på undersökning under en treårsperiod av dem som varit bosatta i Sörmland under hela perioden. Indikator Måltal Utfall 2014 Tagit del av uppsökande verksamhet och/eller nödvändig tandvård ≥ 95 % 92 % Antal som har utnyttjat landstingens tandvårdsstöd uppsökande verksamhet och/eller nödvändig tandvård/antal som identifierats som berättigade den 1 januari respektive år. Sistahandsansvar Området där det är väntetid mer än 3 månader är Katrineholm och Nyköping. Detta berör i nuläget ca 300 respektive 100 vuxna. Möten med Geriowebb hålls regelbundet med deltagande från ett antal kliniker. På möten avhandlas diverse frågor rörande omhändetagandet av äldre vilket hela tiden för kunskapsläget Delårsrapport 2 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 16(30) framåt. Alla kliniker har fått ut ett ramdokument om äldretandvård att processa på kliniknivå. Deltagande i det nationella nätverket för äldretandvård har fortsatt. FTVS AB fick hela upphandlingen gällande uppsökande verksamhet i Sörmland som till stor del berör äldre. Den verksamheten är nu i full drift på ett bra sätt. I detta sammanhang diskuteras och utvecklas omhändertagandet av de äldre hela tiden. Projekt startas upp under september för att se vilken typ av tandvårds som skulle kunna förmedlas ”bedside” till äldre som, pga sin allmän hälsa, har svårt att ta sig till klinik för behandling. Ingen förändring i rutinerna har skett ännu (se nedan). Fortfarande försöker vi kalla äldre patienter ett flertal ggr för att försöka få dem till undersökning o behandling. Inga nya eller ändrade insatser mot barn och ungdom som uteblir frekvent eller inte kommer alls. De nuvarande rutinerna fortgår. Det finns inga signaler att samarbetet med kommunerna fungerar dåligt. När det gäller de mindre barnen är förhoppningen at samarbetet med barnhälsovården, BVH, ska göra att uteblivandefrekvensen ska minska (genom att BHV talar om vikten av att besöka tandvården). Tandvård till asylsökande och papperslösa Under andra tertialen 2015 fortsätter den kraftiga ökningen av antalet (jmf med samma period 2014) asylsökande samt papperslösa barn och vuxna som fått tandvårdsbehandling. För grupperna asylsökande vuxna, asylsökande barn rör det sig om en ökning på 50-90%, vilket fortsättningsvis ställer stora krav på våra resurser på lokal nivå. När det gäller vuxna har det framför allt varit i form av akut behandling och för barnen har det både varit revisionsvård och akutvård. Samarbetet med migrationsverket har över året fungerat i stort bra även om det ibland kan vara svårt att nå dem. Dock har det under senare delen av året varit dåligt med besked från Migrationsverket när stora flyktinggrupper har anlänt. Detta har fått till följd att individer från dessa grupper med akuta tandbesvär ”plötsligt” bara står i receptionen och behöver ha hjälp. Detta har verksamheten mer svårplanerad. Migrationsverket får info med kort varsel om att nya flyktingar kommer vilket förstås gör det svårt att förmedla information i sin tur. Man får som flykting ibland resa en bit för att få sitt LMA kort, Det har gjort att en del inte hämtar ut dem vilket ställer till problem när de kommer för vård och ska styrka sina uppgifter. Rapport asyl och papperslösa Variabel Antal (St) Kostnad (Kr) Undersökta (akut o revision) och behandlade vuxna (22 år o äldre) asylsökanden 914 1 919 565 Undersökta (akut o revision) och behandlade barn (0-21 år) asylsökanden 655 2 022 083 Delårsrapport 2 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 17(30) 12 20 544 Undersökta (akut o revision) och behandlade vuxna (22 år o äldre) papperslösa 6 16 867 Undersökta (akut o revision) och behandlade barn (0-21 år) papperslösa Specialisttandvård Variabel Mål Utfall Andel barn o ungdomar som efter remiss till STV erhållit behandling inom 3 månader. 100 % 89 % Andel vuxna som efter remiss till STV erhållit behandling inom 6 månader. 100 % 85 % Andel konsultationsremisser som besvarats inom 1 månad 100 % 100 % 305 remisser till Pedodontin under perioden. De barn som inte kommit in i tid är ”vanliga” kö patienter inom pedodontin och det rör sig om ca 40 barn som får vänta ca 1-3 månad längre. Väntetiden har blivit lite längre pga än större resursbehov från mer prioriterade grupper. I början av januari 2015 började ytterligare en pedodontist att arbeta för att möta upp det ökande behovet från framför allt fler svårt allmänsjuka barn samt flyktingbarn (varje barn av dessa kategorier tar mkt längre tid att behandla än andra barn). Pedodontist Eskilstuna arbetar med ett projekt vad gäller långtidsuppföljning av barn som pga tandvårdsrädsla/behandlingsproblem fått strukturerad exponeringsterapi inför tandbehandling på specialistklinik. Pedodontisterna deltar aktivt i uppstartat nätverk för barnrättsfrågor. Strategi för omhändertagande av små barn med mkt karies har tagits fram. Under våren åker pedodontist ut till kliniker för att gå igenom och diskutera förslag till nya riktlinjer för omhändertagande av barn med mkt karies. Ekonomiperspektivet En översikt över budget 2015 och utfall för perioden januari-augusti 2015 för tandvårdsåtagandet redovisas nedan. Det förväntade utfallet för 2015 förväntas bli lägre än budget främst pga. det låga antalet personer som har fått tandvårdskort pga. funktionsnedsättning s.k. F-tandvård. Delårsrapport 2 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 18(30) Utfall jan aug 2015 Prognos 2015 Budget 2015 45,2 68,6 68,6 Tandvård för unga vuxna 4,6 6,6 6,6 Tandvårdsstöd för vuxna 16,8 30,0 32,1 6,5 18,0 18,0 30,3 51,9 51,9 1,4 2,0 2,0 104,8 177,1 179,2 (mnkr) Tandvårdpeng barn 3-19 år Vårdval tandreglering Folktandvårdens uppdrag Övrigt (ST-utbildning, tolk m.m.) Summa Delårsrapport 2 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 19(30) Regional verksamhet Medborgarperspektivet Kollektivtrafik Sedan 2012 ansvarar Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet för kollektivtrafiken i Sörmland. Respektive kommun har det finansiella ansvaret för sin lokaltrafik medan Landstinget Sörmland sörjer för den regionala tågtrafiken samt stombusstrafik. Följande generella inriktning föreslås: Utveckla trafiken för ökat resande. Utveckla förutsättningar som stärker kollektivtrafikens attraktivitet. Förbättra tillgängligheten till sjukvården. Utveckla tågtrafiken i steg mot genomförande av trafikplan 2017. Hålla reserv för oförutsedd utveckling. Allmänna effektiviseringar av den regionala busstrafiken med särskilt uppdrag att även belysa och konsekvensbeskriva mindre konventionella trafiklösningar, så som expresslinjer med färre stopp och linjeanknuten anropsstyrd kompletteringstrafik, eller annan särskild planering. Effektiviseringar och förbättringar Tillkommande under 2015 är: Utökad trafik, linje 841 mellan Strängnäs och Södertälje – Föreslagen utökning motsvarande max bruttokostnad 2 miljoner. Utredning av busstrafik mellan Eskilstuna och Västerås i syfte att möjliggöra pendling mellan lärosätena inom Mälardalens högskola inklusive arbetspendling. Utredning av Hälsolinjens effekter med förslag på justeringar och förbättringar. Utökad trafik Gnestapendeln 1,2 miljoner kr/år Utökad trafik Svealandsbanan 1,5 miljoner kr/år Indikatorer för kollektivtrafiken presenteras då en ny mätning har gjorts. Den senaste mätningen resulterade i utfallet nedan. Målvärdet för respektive indikator är ”bättre än utfallet föregående år”. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Sammanfattad nöjdhet bland kunder 60 % >62 % I jämförelse med förgående år har den sammanfattade nöjdheten sjunkit från 62% till 60%. Snittet för riket är 62%. Sammanfattad nöjdhet hos allmänhet 42 % >40 % I jämförelse med föregående år har den sammanfattande nöjdheten ökat från 40% till 42%. Delårsrapport 2 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 20(30) Indikator Utfall Målvärde Kommentar Snittet för riket är 51%. Nöjdhet med senaste resan 80 % >78 % I jämförelse med föregående år har kundernas nöjdhet med senaste resan ökat från 78% till 80%. Snittet för riket är 81%. Busstrafiken Sedan januari har totalt fyra procent fler resenärer registrerats i busstrafiken jämfört med samma period förra året. För allmänheten uppgår ökningstakten till närmare fem procent och det är framförallt resande med pendlarprodukter som ökar (7,4 %). Resandet med Sommarlovskorten ökade också stort (30 %). Tågtrafiken Tågtrafiken gällande resandet mellan januari och juni har minskat något i länet, vilket främst beror på utvecklingen utmed Svelandsbanan där Strängnäs och Eskilstuna minskar. Också Katrineholm hade en negativ utveckling under perioden, både påstigande och på Sörmlandspilen och UVEN låg under förra årets nivå, vilket förmodligen är kopplat till bytesresor vid SJ:s snabbtåg. Process- och förnyelseperspektivet För att bättre kunna vara ett stöd till politiken har det förts diskussioner om hur landstinget ska kunna öka sin ägarstyrning inom kollektivtrafikområdet. Detta är ett arbete som kommer att fortsätta under året. Arbete mot genomförandet av tågplan 2017 har fortsatt. Tågplan 2017 syftar till att förenkla resandet, att förtäta utbudet samt anskaffa moderna fordon till ett modernt sammanhållet Delårsrapport 2 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 21(30) kollektivtrafiksystem i Mälardalen. De sex länens trafikpliktsbeslut som fattades under förra året har överklagats av SJ som förlorade i förvaltningsrätten. Beslutet om trafikplikt för Mälardalsområdet fattades av Stockholms läns landsting efter beslut om att överlämna beslutanderätten för detta från de övriga fem länen. Dock har Stockholms läns landstings beslut överklagats till förvaltningsrätten av SJ där de förlorade. SJ har begärt och beviljats prövningstillstånd i kammarrätten. Sjukresor Antalet resor ligger hittills (statistik finns t o m juli) på en relativt oförändrad nivå jämfört med 2014. Endast en marginell ökning på 0,4 % kan noteras. Detsamma gäller kostnad per resa, liksom mixen av färdmedel. Det totala antalet resor t o m juli respektive år har utvecklats enligt följande diagram: 71 000 70 000 69 000 68 000 67 000 66 000 65 000 64 000 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Nedan syns hur resorna procentuellt fördelar sig på färdmedel t o m juli 2015. Delårsrapport 2 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 22(30) 0,0 1,6 0,1 0,4 17,1 Taxi Bil Buss Båt/Flyg Tåg Övrigt 80,8 Miljöperspektivet Indikatorer för kollektivtrafiken presenteras då en ny mätning har gjorts. Den senaste mätningen resulterade i utfallet nedan. Indikator Andel bussar som körs med förnyelsebart bränsle Utfall Målvärde Kommentar 43 % >36 % Av 240 bussar körs 104 bussar på förnybara bränslen. Av del 104 bussarna som går på förnybara bränslen så ser fördelningen ut enligt nedan: • 51 bussar går på fordonsgas • 53 bussar med dieselmotor använder RME (rapsmetylester) som bränsle Övriga bussar i länet körs på fossilt dieselbränsle med inblandning av 5 procent RME. Under början av året har kollektivtrafikmyndigheten utlöst en option angående förlängning av innevarande avtal med Nobina. Det har öppnat upp möjligheten att tidigare än beräknat gå över till helt fossilfritt bränsle i avtalet, vilket skulle påverka möjligheten att nå en fossilfri fordonsflotta till år 2016 på ett mycket positivt sätt. Andelen fordon som drivs med förnybara drivmedel är knutna till de avtal som löper med trafikföretagen inom den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken. Dessa avtal är ofta på tre år för den särskilda kollektivtrafiken och normalt längre för den allmänna kollektivtrafiken eftersom att de fordonen är dyrare. Detta gör att andelen fordon som drivs med förnybara Delårsrapport 2 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 23(30) bränslen är relativt konstant under avtalsperioderna och nya fordon växlas in först då nya avtal tecknats vilket då kan ändra andelen förnybara bränslen. Ekonomiperspektivet Kollektivtrafiken Erfarenheten visar på svårigheten att prognostisera såväl kostnader som intäkter för kollektivtrafiken. Det är väsentligt att budgeten rymmer viss marginal för att täcka oförutsedda utgifter. En av de frågeställningar som skapar osäkerhet för kommande år är trafikverkets tilldelning av tåglägen. Särskilt besvärande är situationen på Västra Stambanan. Från och med den 1 september 2015 har Kollektivtrafikmyndigheten implementerat en ny organisation. Detta innebär dels att organisationsstrukturen blir större för att hantera fler medarbetare, vilka i antal kommer att öka från drygt 35 till 70-80, och dels för att bättre hantera de utökade verksamhetsområden som myndigheten fått i uppdrag att hantera. Under 2014 beslutades att kollektivtrafikmyndighetens ansvarsområden ska utökas vilket tvingar ett ökat medlemsbidrag för att finansiera den nya verksamheten. Tillkommande verksamhet är utökad fordonskontroll för den särskilda kollektivtrafiken, beslut om att inrätta beställningscentral i egen regi för den särskilda kollektivtrafiken i länet. I budgeten för 2014-2016 ges utrymme för följande satsningar Under 2015 beräknas de satsningar på bland annat realtidssystem som myndigheten inleder under 2014 med stöd av statsbidrag belasta budget. Under 2016 löper avtalet med den upphandlade beställningscentralen ut och Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet tar över driften för och samordning av den särskilda kollektivtrafiken och mellan den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken. Sjukresor Efter augusti redovisar sjukresor ett överskott på 2,0 mnkr. Årsprognosen bedöms till +0,9 mnkr. Under sommaren är alltid antalet resor färre och kostnaderna lägre. Tri laterala samarbetet Under våren genomfördes ett femdagars tri lateralt möte i Eskilstuna med deltagare från regionerna i Wodzislaw och Recklinghausen under tema ”funktionshinder”. Det internationella samarbetet har ytterligare utvecklats genom att det planerade tvååriga EUprojektet ”Diversity unites” startades i juni med stöd av beviljade EU-medel. Ett samråd med företrädare för nationella minoriteter genomfördesd under våren. Delårsrapport 2 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 24(30) Bidrag regionförbundet samt Sörmlandsturism AB Regionförbundet Sörmland ägs av landstinget och länets kommuner. De två huvuduppdragen är infrastruktur och kollektivtrafik samt näringsliv och arbetsmarknad. Från landstingsstyrelsen sker beställningen i form av anslag. Organisationsbidrag regional verksamhet Inom området regional verksamhet har ett bidrag på 8 920 tkr avsatts till pensionärsorganisationer, politiska ungdomsförbund samt friluftsfrämjande organisationer. Interkommunal ersättning Landstinget skall svara för interkommunala ersättningar för folkhögskoleutbildningen, vilket innebär att landstinget ska ersätta huvudmännen för folkhögskolorna utanför länet när de tar emot sörmlänningar. Delårsrapport 2 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 25(30) Landstingsgemensamt Personalperspektivet Pensioner (Susanne) Den del av pensionskostnaderna som finansieras centralt beräknas för helår ge ett överskott på 16,8 mnkr hänförligt till att PO-pålägget överstiger kostnaden för årets intjänande av pensioner. Värdeökning pensionsskuld Kostnaden för värdesäkring av pensionsavsättningen uppgår enligt prognosen till 36,6 mnkr vilket är 4,0 mnkr lägre än budgeterat. Avvikelsen kan förklaras av en lägre ränteuppräkning. Ekonomiperspektivet Verksamhetens nettokostnader tkr Pensioner LÖF Utfall period 2015 Budget helår 2015 Prognos helår 2015 -105 841 -193 406 -176 597 -19 665 -29 498 -29 498 Internt finansnetto 22 646 27 808 33 577 Övriga poster 16 838 -49 399 52 865 Summa -86 022 -244 495 --169 052 Prognosen för Landstinggemensamt redovisar ett stort överskott gentemot budget. Det största delen av överskottet återfinns inom övriga poster ovan. Det finns några huvudförklaringar till budgetavvikelserna. En förklaring är att oförutsedda medel inte beräknas att tas i anspråk i någon större omfattning under året. En återbetalning från AFA för inbetalda pensionspremier var inte budgeterade samtidigt som pensionsprognosen är lägre än vid budgeteringstillfället. Internt finansnetto Det interna finansnettot visar en positiv avvikelse mot budget med 5,8 mkr. Den modell för intern ränteberäkning som infördes 2012 baseras på anläggningstillgångar och eget kapital vid ingången av budgetåret. De största avvikelserna återfinns på FM-enheten samt Karsudden, där framförallt anläggningstillgångarna medfört ökade interna räntor. Under året kommer inga justeringar av beräknade räntor ske. Delårsrapport 2 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 26(30) Övriga poster Inom övriga poster redovisas en återbetalning (intäkt) av AFA-premier avseende 2004 med 40 mnkr vilken blir en jämförelsestörande post. En överföring (kostnad) till hälso- och sjukvården avseende de statsbidrag som öronmärkts inom eget kapital är gjord på 16 mnkr vilket också stör jämförelsen mellan åren. Bortsett från dessa två poster så ser det relativt lika ut mellan åren. Endast en liten del 2,3 mnkr är använt av de oförutsedda och förhållandet var detsamma föregående år. Det som har använts av oförutsedda medel i år hänför sig till kontaktsjuksköterskor enligt LS beslut LS 30/15. Prognosen är förbättrad inom övriga poster på grund av den positiva effekt som AFAåterbetalningen ger samt att bedömningen är att oförutsett inte används i så stor omfattning. Åt motsatt håll går de öronmärkta statsbidragen som betalas till hälso- och sjukvården. Skatteintäkter och generella statsbidrag tkr Budget helår 2015 Prognos helår 2015 3 815 265 5 753 409 5 725 875 Inkomst- och kostnadsutjämning 799 700 1 233 879 1 199 549 Generella statsbidrag 467 391 Skatteintäkter Summa Utfall period 2015 693 653 686 446 1 923 921 7 680 941 7 611 870 Beräkningen av skatteintäkterna bygger på den senaste prognos som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterade den 8:e augusti 2015. SKL har reviderat ned skatteunderlagets tillväxttakt för 2015 vilket påverkar skatteprognosen för innevarande år. Detta tillsammans med inkomst- och kostnadsutjämningen beräknas ge ett underskott på 69 mnkr. Generella statsbidrag innehåller läkemedelsförmånen. En överenskommelse är gjord mellan staten och SKL för 2015. Överenskommelsen innebär att hepatit C ersätts både för 2014 och 2015. För landstinget Sörmland innebär det 22,8 mnkr som hänför sig till 2014 men redovisas under 2015 och 29,4 mnkr som hänför sig till 2015. Externt finansnetto tkr Utfall period 2015 Budget helår 2015 Prognos helår 2015 -24 195 -40 638 -36 635 Finansiella intäkter och kostnader 63 265 25 800 71 380 Summa 39 070 -14 838 34 745 Värdeökning pensionsskuld Delårsrapport 2 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 27(30) Avkastningen på landstingets kapitalförvaltning är för årets åtta första månader +4,3 % vilket är 2,4 % högre än avkastningskravet och även bättre än sitt jämförelseindex. Portföljens aktiedel har avkastat +8,5 % och räntedelen 1,0 %. Under en rullande tolvmånadersperiod har portföljen avkastat 7,2 % medan avkastningskravet är 2,9 %. Portföljens anskaffningsvärde uppgår till 2 718 mnkr och marknadsvärdet 3 195 mnkr, varför portföljen tål en nedgång på 477 mnkr innan eventuell nedskrivning blir aktuell. Återhämtningen i världsekonomin går sakta åt rätt håll, speciellt Europa och Japan visar tilltagande fart men även USA visar positiva tecken. Utvecklingen är dock mycket skör och ojämn och flera varningstecken har dykt upp. Makrodata indikerar att det globala dragloket Kina bromsar in, råvarupriserna faller, tillväxten i många tillväxtländer har avstannat och osäkerheten kring Grekland är inte borta. Den globala aktiemarknaden upplevde i augusti det största fallet sedan 2011-2012. Korrigeringen var över 10 procent innan aktiemarknaden återhämtade sig något. Oron var som störst i Kina. Börsens världsindex ligger efter åtta månader på -0,9 %, USA på -3,3 %, Sverige +6,0 % och Europa +3,8 %. Prognosen för landstingets externa finansnetto visar en positiv avvikelse mot budget, vilket främst förklaras av lägre fastighetsinvesteringar än beräknat, vilket medfört lägre finansieringskostnader. En jämförelse med föregående år framgår av nedanstående tabell: mnkr Likvida medel Kapitalförvaltning (Marknadsvärde) Avkastning kapitalförvaltning, % Aug Bokslut 2014 2014 Aug 2015 549 679 217 3 068 2 725 3 195 11,4 8,4 4,3 Delårsrapport 2 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 28(30) Intern kontroll Avrapportering per 2015-08 Kontrollområde Privata vårdgivare, fakturerade avgifter/kostnader. Hälsoval/Espri Hälsoval/Privata vårdgivare Attestkontroll Kontrollmål Kontrollmoment Åtgärd 10 läkare, 10 sjukgymnaster, 5 Stickprovskontroll av 30 fakturor psykoterapeuter, 3 naprapate samt Rätt fakturerade där avgiften/kostnaden berör 2 kiropraktorer har avgifter/kostnader enligt nationella beslutsattestanten i delårsrapporter stickprovsgranskats map den taxan samt tecknade avtal. samt årsbokslut. utbetalning som gjordes i augusti 2015 Specifikation av Samtliga avgifter kontrolleras mot Har Espri rätt avgifter enligt primärvårdsersättning per augusti regelbok i delårsrapporter samt gällande regelbok. 2015 har kontrollästs emot prislista årsbokslut. i Regelbok 2015 Genomgång av 15 slumpvis utvalda bokföringsordrar inom Hälsoval resp privata vårdgivare. Stickprovskontroll av 15 Här har kontroll inte skett av resp Är Hälsovals- och Privata bokföringsordrar vardera inom utbetalningssystem (Espri resp vårdgivarnas intäkter/kostnader Hälsoval- och privata vårdgivare i Privera) eftersom dessa system rätt periodiserade. delårsrapporter och årsbokslut. endast hanterar den senaste månadens transaktioner. Kontroll har således endast gjorts vg bokföringsordrar. Fungerande attestrutin som ska Stickprovskontroll av 50 fakturor förhindra oberättigade misstankar. där kostnaden berör Kontraattest ska alltid ske när en beslutsattestanten. beslutsattestant är i jävssituation. Resultat Inga avvikelser mot nationell taxa resp gällande vårdavtal har kunnat noteras Inga avvikelser mellan utbetalningsspec och prislista har kunnat noteras En felaktigt periodiserad kostnad har noterats. Det avser utbetalning av tilläggsersättning för Särskilt boende 2015 till Ger Rehab NLN. Har tolkats som att gälla enbart Hälsovalsstaben. Samlad Inga avvikelser mot attestregler redovisning styr aktuella fakturor har kunnat noteras till kontraattest Delårsrapport 2 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 29(30) Delårsrapport 2 2015, Landstingsstyrelsens övriga verksamheter 30(30)
© Copyright 2025