1. No category

Årsplan 2015 2.0
Kungälvs kommun
Innehållsförteckning
1 Inledning ...............................................................................................................................3
2 Kommunfullmäktiges uppdrag ...........................................................................................4
2.1
2.2
Kommunfullmäktiges strategiska förutsättningar ................................................................... 6
2.1.1
Finansiella mål (indikatorer) ........................................................................................ 6
2.1.2
Kommentarer ................................................................................................................ 7
Strategiska mål ........................................................................................................................ 7
2.2.1
Kommentarer ................................................................................................................ 7
2.3
God ekonomisk hushållning .................................................................................................... 8
2.4
Arbetsprocess för årsplanering och budget ............................................................................. 8
3 Omvärldsanalys ....................................................................................................................9
4 Kommunanalys ...................................................................................................................10
5 Styrning ...............................................................................................................................13
5.1
Verksamhetsuppföljning ....................................................................................................... 13
5.2
Internkontroll......................................................................................................................... 14
5.3
Gemensamma spelregler politik - förvaltning ....................................................................... 14
6 Strategi ................................................................................................................................15
7 Förvaltningens åtagande....................................................................................................16
7.1
Kommunstyrelsens resultatmål med indikatorer och aktiviteter ........................................... 16
7.1.1
7.2
kommentar................................................................................................................... 21
Planerade verksamhetsvolymer ............................................................................................. 22
7.2.1
Verksamhet.................................................................................................................. 22
7.3
Personalåtgärder - kommentarer till budget .......................................................................... 24
7.4
Ekonomiska åtgärder - kommentarer till budget ................................................................... 24
7.5
Sammanställning av sektorernas underlag till förvaltningens årsplan .................................. 25
7.6
Investeringsplan 2015-2018 .................................................................................................. 26
8 Ekonomiska sammanställningar.......................................................................................42
8.1
Driftplan ................................................................................................................................ 42
8.2
Finansieringsplan .................................................................................................................. 43
8.3
Investeringsplan .................................................................................................................... 44
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
2(45)
1 Inledning
Utvecklingen fortsätter
Vi är en del i Göteborgsregionen. En region som ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa
– en region som är attraktiv att leva och verka i samt besöka. För att bidra till utvecklingen behövs
ett gemensamt målinriktat arbete. För oss i Kungälv innebär det en spännande utmaning att fortsätta
utveckla vårt sätt att arbeta. För att hitta en balans gällande demografin måste vi fortsätta vara
attraktiv för olika åldersgrupper i samhället. Det gör vi bland annat genom att utveckla våra
serviceorter. En utmaning med detta är att vi inte klarar att göra allt på en gång. Vi måste med andra
ord prioritera och klara av att våga tänka långsiktigt.
En del i denna prioritering är satsningen på Kungälv centrum. När vi får till den planerade
utvecklingen av centrum så kommer hela övriga kommunen att få nytta av detta. Det är därför
väldigt glädjande att ”proppen gått ur” i två viktiga projekt, Kongahällatomten och
Centrumutvecklingsprojektet. Utöver dessa projekt finns även den stora satsningen på serviceorten
Diseröd. Alla dessa projekt är extra spännande då de i hög utsträckning sker i samarbete med andra
aktörer.
En förutsättning för att vi över tid skall kunna fortsätta erbjuda förstklassig service till våra invånare
i Kungälv är att näringslivet ges möjlighet att växa. Kraftfulla företag skapar en trygg anställning
till våra medborgare som genom skatteintäkter bidrar till välfärden. En av vägarna till detta är att
jobba för att skapa goda relationer mellan näringslivet och offentlig förvaltning. For oss är det en
mycket prioriterad fråga att jobba vidare med.
Internt är ett huvudfokus inom förvaltningen att utveckla våra arbetssätt. Det finns stora möjligheter
att öka effektiviteten i organisationen utan att för den delen tumma på kvalitén. De stora vinsterna
finns framför allt att hämta i processerna mellan de olika enheterna och funktionerna.
Vi får dock inte glömma bort att för att kunna ha tillväxt måste vi fortsätta att erbjuda bra
verksamheter. Utan bra skola, vård och omsorg kryddat med brett kulturutbud så kommer
inflyttningen att minska eller stanna, av oavsett hur mycket som byggs i Kungälv.
För att kunna erbjuda bra verksamheter så är det väldigt viktigt att vi ses som en attraktiv
arbetsgivare. Vi måste få de bästa att söka sig till Kungälvs kommun. Vi måste fortsätta få många
sökande när vi annonserar tjänster framöver och även se till att behålla all kompetens vi har. Det
skall vara roligt och utvecklande att vara anställd i kommunen.
Som avslutning konstaterar jag att för att hitta nya lösningar på framtidens utmaningar krävs att vi
har medarbetare, chefer och ett näringsliv som har mod. Mod att tänka nytt, kreativt och att våga
hålla i och tänka långsiktigt.
Magnus Gyllestad
Kommunchef
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
3(45)
2 Kommunfullmäktiges uppdrag
Beslut i kommunfullmäktige november 2014
Kommunfullmäktige upphäver sitt beslut den 13 mars 2014 § 50 avseende punkt 2 ”Strategiska mål
för planperioden 2015-2018” och fastställer följande strategiska mål för planperioden 2015-2018:






I Kungälv finns arbete åt alla
Attraktivt boende
Minskad segregation
Minskad miljö och klimatpåverkan
Gör rätt från början – satsa på barn och unga
Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov
Kommunfullmäktige upphäver sitt beslut den 13 mars 2014 § 50 avseende punkt 1
”Ekonomiberedningens förslag till strategiska förutsättningar: Finansiella mål fastställs för
planperioden 2015-2018” i den del som avser överskottsmålet och fastställer följande överskottsmål
för planperioden 20152018:



Överskottsmålet skall vara 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag 2015 och 2016
och 3 % 2017 och 2018.
Kommunstyrelsens driftram 2015 fastställs till 1 972,0 mkr, enligt resultaträkning.
Kommunstyrelsen får i uppdrag att i dialog med förvaltningen omarbeta årsplan 2015 med
hänsyn till förändringar i kommunfullmäktiges ursprungliga rambudgetbeslut.
Resultatmålen ska redovisas för fastställande i kommunfullmäktige och årsplanen i övrigt
för antecknande, senast i december 2014.
Beslut i kommunfullmäktige 2014-03-13, § 50





Ekonomiberedningens förslag till strategiska förutsättningar: finansiella mål fastställs för
planperioden 2015–2018.
Följande förslag till strategiska förutsättningar: strategiska mål fastställs för planperioden
2015-208:
o För att klara behovet av äldreomsorg i framtiden behövs fler seniorboenden och
trygghetsboenden, centralt och i kommundelarna.
o De socioekonomiska resurserna skall riktas till barn, unga och föräldrar i behov av
särskilt stöd.
o Med en trygg miljö, ordning och studiero, samt tydligare föräldra- och lärarroller,
skapas en god plattform för lärande.
o Med högre anslutningsgrad möjliggörs en snabbare VA-utbyggnad till
kommundelarna.
o Trafiksituationen i Kode måste lösas.
o Minskad övergödning och förbättrad ekologisk status.
Skattesatsen till den borgerliga primärkommunen fastställs till 21,44 kr (tjugoen kronor och
fyrtiofyra ören) per skattekrona, det vill säga oförändrad skattesats.
Kommunstyrelsens driftram för 2015 fastställs enligt resultaträkning till 1 957,0 Mkr.
Uppdrag ges till kommunstyrelsen att utarbeta årsplan för 2015. Årsplanen ska innehålla
resultatmål enligt Modell för styrningen i Kungälvs kommun, samt detaljbudget. Årsplanen
ska redovisas i kommunfullmäktige i november.
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
4(45)






Uppdrag ges till ekonomiberedningen att utarbeta detaljbudget för den politiska
organisationen inom ramen 18,0 Mkr, enligt resultaträkning.
Kommunstyrelsens investeringsram för 2015 fastställs enligt finansieringsanalys till
650,0 Mkr, varav 450,0 Mkr för skattefinansierad verksamhet och 200,0 Mkr för
avgiftsfinansierad.
Uppdrag ges till kommunstyrelsen att utarbeta förslag till investeringsplan för beslut i
kommunfullmäktige i november. Planen ska omfatta åren 2015 – 2018 och innehålla utblick
mot 2022. Med förslaget skall följa driftkostnadskalkyler.
Uppdrag ges till kommunstyrelsen att under 2015 följa upp verksamheten och redovisa
måluppfyllelsen. Redovisning till kommunfullmäktige skall ske per april och augusti.
Uppdrag ges till miljö- och byggnadsnämnden, sociala myndighetsnämnden och
överförmyndarnämnden att
o Inom ramen för nämndens uppdrag och givna förutsättningar till kommunstyrelsen,
lämna förslag till mål och verksamhetsinriktning för 2015,
o Följa upp mål, program och andra planer samt redovisa uppföljningen till
kommunstyrelsen,
o Ta initiativ till utveckling och effektivisering samt skapa förutsättningar för att mål,
program och planer kan genomföras.
Uppdrag ges till kommunens ägarombud på bolagsstämmorna för Kungälv Energi AB,
BOKAB och Bagahus AB (”Bolagen”) att föreslå
o ”Bolagen” skall i samband med budget och investeringsplan, enligt ägardirektiv, till
kommunstyrelsen redovisa hur man kan medverka till att kommunfullmäktiges
strategiska mål uppfylls.
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
5(45)
2.1 Kommunfullmäktiges strategiska förutsättningar
Som grund för kommunfullmäktiges strategiska mål finns förutom visionen även strategiska
förutsättningar vilken består av tre delar. Dessa är ekonomi, medarbetare (humankapital) och
processer. Dessa tre är styrande på ett övergripande plan och har direkt påverkan huruvida vi
lyckas eller inte. De strategiska förutsättningarna är på samma gång begränsning, inriktning och
verktyg för att nå de strategiska målen. Som strategiska förutsättningar kan också nämnas att
kommunens verksamhet styrs av lagar, förordningar och reglementen.
2.1.1 Finansiella mål (indikatorer)
Indikator
Beskrivning
Överskottet skall uppgå
till minst 2 % av skatter
och statsbidrag år 2015.
God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda
samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse.
Detta innebär med andra ord att vi tydligt meddelar vilka ekonomiska ramar
som skall gälla för vår politik de närmsta fyra åren och att vi kommer att
lägga lika stor vikt vid vår uppföljning på kvalitet, måluppfyllnad och
ekonomiskt utfall när vi utvärderar de resultat som verksamheterna levererar.
Vi är tydliga med att vi skall ha ett överskott i kommunens totala verksamhet,
vi är också tydliga med att detta mål inte är överordnat alla övriga mål som vi
i Samverkanspartierna tagit fram för perioden.
Överskottsmålet skall vara 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag
2015, 2016 och 3 procent 2017 och 2018.
En oförändrad skattesats, 21,44 kr för 2015
För perioden 2019-2023 är det rimligt att ha ett överskott runt 3 % för en
fortsatt hållbar tillväxt.
Genom detta anser Samverkanspartierna att vi tar ansvar för nuvarande och
kommande generationer som nu lever och verkar eller kommer att leva och
verka i Kungälvs kommun.
Generationsansvar
genom finansiellt
sparande
Den ekonomiska påfrestning som pensionsutbetalningarna medför skall
lindras genom försäkringslösning.
Under den närmaste tio-årsperioden kommer pensionsutbetalningarna att
öka varje år. Genom att kommunen nu har lyckats att avsätta pengar (282
MSEK i bokslut 2013) till framtida utbetalningar av pensioner och detta kan
användas som grundplåt till den upphandlade försäkringslösningen kommer
den årliga påfrestningen på likviditet och kostnader att begränsas.
Härigenom underlättas också för kommunstyrelsen att driva verksamheten
inom de ekonomiska ramar kommunfullmäktige anger.
0
Soliditeten skall öka
under planperioden
Soliditet är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna
som är finansierade med eget kapital, eller omvänt, hur stor andel av
kommunens tillgångar som är lånefinansierade.
Soliditeten kan öka genom att driftsöverskottet används till investeringar
(enligt ovan) eller att man betalar av på sina skulder. Under planperioden
kommer soliditeten att sjunka under enskilda år på grund av hög
investeringsnivå och därmed hög upplåning. Under planperioden i stort ökar
den.
12%
De skattefinansierade
investeringarna bör
begränsas till det
utrymme som
åstadkoms genom
driftöverskott och
avskrivningar
Ökad upplåning möjliggör väsentligt högre investeringsnivåer men påverkar
driftkostnaden!
Nya anläggningar och investeringar måste värderas både ur ett
nyttoperspektiv och ur ett finansiellt perspektiv. Med det tidigare antagna
målet att de skattefinansierade investeringarna skall rymmas inom det
utrymme som åstadkoms genom driftöverskott och avskrivningar görs en
finansiell begränsning.
De extraordinära investeringsbehov vi ser innebär att vi måste frångå denna
begränsning under ett antal år, med en betydligt högre grad av
lånefinansiering.
Eftersom andelen icke skattefinansierade investeringar (VA-investeringar
och exploateringsinvesteringar) kommer att öka kraftigt under den
kommande 4-årsperioden är det angeläget att tydligt särredovisa dem,
eftersom de egentligen inte påverkar kommunens driftsbudget i det långa
perspektivet. Men de utgör en allt större del av den totala
investeringsvolymen som vissa år når upp till 600 MSEK.
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
Målvärde
2%
6(45)
2.1.2 Kommentarer
De finansiella målen beskriver de ekonomiska villkoren som kommunfullmäktige har fastställt. I
årsplanen kallas de indikatorer och är kopplande direkt mot de strategiska förutsättningarna. Målen
tillsammans med beräknade intäkter ger förutsättningar för kommunstyrelsens driftram och
investeringsram.
2.2 Strategiska mål
Kommunfullmäktiges (KF) Strategiska
mål
Förtydligande
Strategiska förutsättningar 2015
God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda
samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse.
I KUNGÄLV FINNS ARBETE ÅT ALLA
Kungälv har inte råd med arbetslöshet. Vi vill tillsammans med företag
och föreningar ge alla unga ett sommarjobb och en väg in på
arbetsmarknaden. Vi vill hjälpa människor i Kungälv till jobb genom
stödanställningar, praktikplatser och utbildning. Vi vill ha ett kunskapslyft
för fler jobb.
ATTRAKTIVT BOENDE
Mest attraktiva boendet i Västsverige. Trivsamma boende- och
fritidsmiljöer inbjuder till ökad inflyttning. Alla ska ha rätt till en bra bostad.
En bostad, såväl i staden, kommundelen som på landet och kusten. För
att klara jobben och bostadsbyggande så krävs det en aktiv
bostadspolitik, tydliga lokala mål för bostadsbyggande samt åtgärder för
att minska bygg- och hyreskostnader.
MINSKAD SEGREGATION
Målet är ett jämlikt samhälle. Segregation mellan människor skall minska.
Sociala investeringar ska minska utanförskapet och jämna ut
förutsättningarna för alla barn och unga oavsett vilket bostadsområde de
växer upp i. Barnfattigdomen skall minska. Ett starkt samhälle är ett
samhälle som både förmår varje individ att odla sin särart och samtidig
ger trygghet och gemenskap åt grupper och enskilda. Samhällets styrka
bygger på det sociala kapital som uppstår i ett samhälle där människor
möts, utvecklar tillit och känner ett gemensamt ansvar för varandra.
Skolan är den viktigaste institutionen för att bygga detta gemensamma
sociala kapital, i samspel mellan personal, elever, föräldrar och andra
vuxna. Därför får segregation vare sig uppstå eller förstärkas av skolan.
MINSKAD MILJÖ OCH
KLIMATPÅVERKAN
Kungälv skall ligga i framkant som miljökommun. Kungälv skall därför
bidra till en minskad övergödning och förbättrad ekologisk status. Det
skall ske en minskning av koldioxidutsläppen och förbättra luft- och
vattenmiljön. Miljöledningssystem skall införas och ett miljöpolitiskt
program skall beslutas. Kollektivtrafiken i kommunen skall öka och
tillgängliggöras för fler. Människor rör sig idag över större områden för att
ta sig till arbete, utbildning och fritidsaktiviteter. Kommungränser varken
ska eller bör vara ett hinder. Vi är en växande region och god
kollektivtrafik är en förutsättning för att klara den utvecklingen. Kollektivt
resande ska vara enkelt, smidigt, billigast och smartast.
GÖR RÄTT FRÅN BÖRJAN –
INVESTERA I BARN OCH UNGA
Vi måste göra rätt från början med mindre grupper i förskolan och fler
vuxna i skolan. Lika chanser kräver olika resurser. Investeringar i de
pedagogiska innehållet i kombination med förmågan att sätta barnens
behov i centrum och minskade barngrupper förstärker kommunens
varumärke och blir en framgångsfaktor när barnfamiljer väljer att bosätta
sig, det stödjer tillväxten och de bostadspolitiska målen.
2.2.1 Kommentarer
Utgångspunkten i styrsystemet är att kommunfullmäktige, med visionen som grund anger 3-4
strategiska mål samt beslutar om ekonomiska ramar för verksamheten - framtagna av
Ekonomiberedningen. De strategiska målen har tidsaspekten 4-10 år och skall vara övergripande till
sin karaktär. De strategiska målen skall vara så heltäckande som möjligt inom de politiska
ansvarsområdena samt fokusera på den aktuella politiska viljeinriktningen.
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
7(45)
2.3 God ekonomisk hushållning
I kommunallagen anges att det för den kommunala verksamheten ska finnas mål och riktlinjer som
är av betydelse för god ekonomisk hushållning.
Grundläggande är att verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt samt att
varje generation ska bära kostnaden för den service den konsumerar och inte belasta kommande
generationer med kostnader eller åtaganden.
God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de
verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse.
Kungälvs kommuns styrmodell, antagen av KF 2008-04-10 samt uppdaterad version 2014 beskriver
modellen för styrning och uppföljning.
2.4 Arbetsprocess för årsplanering och budget
Budgetprocess under 2014/Möteskalender
13 mars, Kommunfullmäktige


Beslutar om rambudget 2015 – 2018, med utblick mot åren 2019 – 2022
Beslutar om uppdrag till kommunstyrelsen, myndighetsnämnder och helägda bolag
Mars/april, Kommunstyrelsen (KS ordförande) kvitterar uppdraget
30 april, Kommunstyrelsen


Beslutar om budgetriktlinjer
Beslutar om uppdrag till kommunchefen
15 oktober, Kommunstyrelsen

Beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att arbeta in fyra tilläggsuppdrag i Årsplan 2015, att
gälla under förutsättning att kommunfullmäktige antar förslag till reviderade finansiella mål
för 2015-2018 och finansieras genom det utrymme som tillskapas genom förändrat
överskottsmål.
13 november, Kommunfullmäktige

Beslutar om nya strategiska mål, reviderade finansiella mål och nytt uppdrag till
kommunstyrelsen.
26 november, Kommunstyrelsen

Beslutar om Årsplan 2015, det vill säga resultatmål och driftplan samt förslag till
investeringsbudget.
4 december, Kommunfullmäktige

Beslutar om investeringsbudget, upplåning, fastställer kommunstyrelsens resultatmål och
antecknar kommunstyrelsens beslut om Årsplan 2015.
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
8(45)
3 Omvärldsanalys
Tudelad världsekonomi med geopolitiska risker
Världsekonomin är till viss del tudelad med ett allt starkare USA som närmare sig räntehöjningar,
ett svagt euroområde som behöver mer stimulans och svagare tillväxtländer med strukturproblem.
På senare tid har geopolitisk oro i Mellanöstern, Ukraina samt Gaza, påverkat de finansiella
marknaderna negativt. Om USA:s ekonomi går bättre än prognoserna så är det snarare tvärtom med
den europeiska. BNP i många europeiska länder har varit lägre än förväntat och det gäller inte bara i
problemländer som Grekland, Italien och Portugal utan även Tyskland, och framför allt Frankrike,
går sämre än väntat. I Frankrike tilltar den politiska oron och frågan är hur presidenten Holland ska
lyckas genomföra sina ekonomiska reformer.
Euroområdet: Svag tillväxt och oro för Ryssland och Ukraina
Den svaga tillväxt vi ser i euroområdet gäller även Tyskland. Krisen i Ryssland och Ukraina skapar
stor osäkerhet och dämpar handeln, liksom den tyska omställningen av energiproduktionen.
Sverige: Svag tillväxt men växande sysselsättning
Svensk ekonomi har hittills i år utvecklats svagare än beräknat. Det gör att prognosen för årets
BNP-tillväxt måste skrivas ned. Trots kraftigt nedreviderad ekonomisk tillväxt har sysselsättningen
utvecklats bättre än väntat. Det innebär att även skatteunderlaget fortsätter utvecklas positivt.
Hushållens konsumtion är fortsatt stark och bygginvesteringarna ökar men samtidigt är exporten
och övriga investeringar relativt svaga. Att exporten är svag är inte så överraskande med tanke på
att Sveriges huvudsakliga handelspartners befinner sig i det svaga euro-området. Att Tyskland visar
allt fler tecken på svagare utvecklingen är negativt för Sverige. Även om tillväxten inte riktigt tar
fart i Sverige så är utvecklingen sedan finanskrisen otroligt stark jämfört med euroområdet.
Låg inflation och därmed låga räntor
Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras och arbetslösheten kryper under 7,5 procent. Det finns
fortfarande lediga resurser. Inflationen stiger något, men från en låg nivå. Riksbankens
inflationsmål på 2 procent nås emellertid inte och penningpolitiken fortsätter därmed att vara
expansiv, det vill säga de låga räntorna består.
Ansträngd ekonomi i kommuner och landsting framöver
Trots skatteunderlagets starka utveckling får både kommuner och landsting svårt att få tillräckligt
bra resultat de närmaste åren. Det hänger ihop med starkt tryck från den demografiska utvecklingen
och urholkning av de generella statsbidragen.
De behov som följer av befolkningsförändringar växer allt snabbare i kommunerna. Från att under
senaste tioårsperioden ha motsvarat en kostnadsökning på ungefär en halv procent per år ökar de nu
till drygt en procent per år.
Källor:
Sveriges Kommuner och Landsting, MakroNytt 2/2014 och Nordea, Ekonomiska utsikter, sept 2014
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
9(45)
4 Kommunanalys
Under den tidiga hösten 2014 noterar vi tre utomstående analyser av Kungälvs kommuns ekonomi
och som alla är samstämmiga i att vår ekonomi är stabil och att våra kostnader sjunkit:



Kommunrating har efter genomförd granskning förnyat vår Finansiella elitlicens, september
2014
Kommunforskning i Väst (KFi) har i sin Finansiella analys av svenska kommuner noterat en
god, och över tid, förbättrad budgetföljsamhet
I jämförelsen av så kallade standardkostnader fortsätter våra kostnader att sjunka.
I de senaste årens Årsplaner har vi skrivit att Kungälvs kommun kännetecknas av:




Relativt högt skatteuttag
Relativt höga kostnader för all verksamhet undantaget förskolan
o De kostnadsslag vi framförallt identifierat är lokalkostnader och kostnader för köpt
vård, men eftersom personalkostnader utgör en så stor del av en kommuns ekonomi
så gäller relativt höga kostnader även dessa.
En växande kommun med omfattande landsbygd
Från och med 2007 har vi först förändrat och därefter reviderat både den politiska
organisationen och förvaltningsorganisationen. Motiven till förändringen har bland annat
hämtats från erfarenheter av svag styrning.
Den utveckling vi nu kan se i standardkostnadsjämförelsen (se tabellen nedan) är positiv för
Kungälvs kommun. Det sammanvägda totalvärdet sjunker och stora verksamheter som förskola,
grundskola och äldreomsorg ligger nära noll, det vill säga att de redovisar kostnader i nivå med
förväntade standardkostnader.
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
10(45)
Tabellen avser procent
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
11(45)
Denna årsplan (2015) är, liksom årsplan 2014, uttryck för behovet av långsiktigt hållbar balans
mellan god kvalitet i verksamheten och ekonomisk utveckling under kontroll. Kungälv, som
växande kommun med stabil ekonomi, kan agera långsiktigt! Vad gäller ekonomi kan vi uttrycka
det som att vi söker den rimliga kostnadsutveckling som följer befolkningsutvecklingen och
efterfrågeförändringarna i vår verksamhet – men inte linjärt. Kommunens samlade nettokostnader
ska öka i något lägre takt än skatteintäkterna!
Förvaltningen får i årsplan 2015 tillskott för löneökningar och volymförändringar inklusive
kostnadsökningar till följd av nya anläggningar. Det effektiviseringsbeting som ges motsvaras av de
prisökningar för varor och tjänster som följer av den allmänna kostnadsutvecklingen i samhället.
Strategi för långsiktig utveckling, på det strukturella planet, utvecklas i kapitel 6, Strategi.
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
12(45)
5 Styrning
Styrning är ett arbets- och beslutsflöde som säkrar att det som är beslutat uppnås och att när
störningar uppstår man snabbt kan fatta beslut för att hantera en eventuellt ny situation.
Grundprincipen för Kungälvs kommuns styrkedja är enkel:






Kommunfullmäktige anger i RAMBUDGET strategiska mål och ekonomiska villkor för
kommunstyrelsen som i sin tur formulerar resultatmål till förvaltningen.
Förvaltningen analyserar sitt uppdrag och återkommer med förslag till ÅRSPLAN,
förvaltningens åtagande till kommunstyrelsen.
Kommunfullmäktige fastställer resultatmålen.
Kommunstyrelsen följer under budgetåret upp förvaltningens arbete och rapporterar till
kommunfullmäktige vid tre tillfällen.
Eventuella avvikelser analyseras och kommunstyrelsen fattar beslut om åtgärder för att
uppnå kommunfullmäktiges mål.
Allt som kommunfullmäktige respektive kommunstyrelsen vill uppnå, ryms med självklarhet
inte inom de ekonomiska ramarna.
5.1 Verksamhetsuppföljning
Avgörande för att förvaltningens åtagande skall lyckas är en tät uppföljning av årsarbetare,
volymförändringar och ekonomi.
Följande schema beskriver uppföljning på kommunstyrelsenivå under 2015
KC månad
Feb. prog.
Tertial 1
Tertial 2
Okt. prog.
Årsredovis.
Ekonomi
X
X
X
X
X
X
Personal
X
X
X
X
Verksamhetsvolymer
X
X
X
X
X
X
X
Resultatmål
Ekonomiska styrprinciper:



Fastställd budget gäller och avvikelser ska rapporteras så snart de upptäcks. Detta hanteras
så att när förvaltningen i uppföljningen upptäcker en konflikt mellan mål och villkor ska den
lyftas till kommunstyrelsen. Beroende på den ekonomiska utvecklingen under året kan på
det viset nya beslut ändra den prioritering som framgår av detta dokument.
Ekonomiska reserver budgeteras centralt. Det innebär att om någon sektor hamnar i en
situation där nya förutsättningar uppstått ska inte hela förvaltningen behöva engageras för att
hjälpa till att ekonomiskt hantera det som uppstått. Å andra sidan vilar ansvaret att vidta
åtgärder i första hand på enhet, därefter sektor och sedan förvaltning.
I en traditionell förvaltnings- och nämndorganisation finns ofta principer kring hantering av
över- och underskott som innebär att hela eller delar av avvikelsen får tas med till
kommande år. Frågan om överskott på helheten ter sig idag mest teoretisk. Skälet för det är
vår svaga soliditet. Vi behöver ta tillvara alla möjligheter att stärka soliditeten de närmaste
åren - framför att höja kvaliteten. För detta krävs såväl politisk acceptans som politiskt
stöd.
Utförarenheter inom hemtjänsten I och med att kundval införts i hemtjänsten har de ekonomiska
spelreglerna förändrats. Hemtjänstens utförarenheter och externa aktörer ska ges förutsättningar att
på så lika villkor som möjligt driva sin verksamhet. Bland dessa förutsättningar återfinns ägarens
roll. Kommunen som ägare ska inte kontinuerligt täcka underskott. Konsekvenserna av att
verksamheten eventuellt inte ”går ihop” ekonomiskt måste hanteras mera långsiktigt.
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
13(45)
5.2 Internkontroll
Ytterst handlar Intern kontroll om

Att säkerställa att de uppdrag och mål som fastställs i kommunfullmäktige faktiskt
genomförs och får avsedd effekt.
o Att identifiera risker
o Att i förebyggande syfte kontrollera att policyn, regler och riktlinjer följs
Intern kontroll är till sin karaktär något som organisationen själv, genom föreskrifter och
rutinbeskrivningar eller som särskilda kontrollåtgärder genomför som naturliga inslag i
arbetsprocesserna.
Syftet med den interna kontrollen är att säkerställa att kommunens verksamheter




Följer tillämpliga lagar, föreskrifter och riktlinjer
På ett tillförlitligt sätt rapporterar och informerar om den finansiella utvecklingen och om
verksamhetens resultat
Eliminerar och upptäcker allvarliga fel och brister
Överhuvudtaget bedriver verksamhet och använder personal ändamålsenligt och
kostnadseffektivt
Plan för intern kontroll kommer att redovisas som en verksamhetsplan. Förvaltningen kommer att
redovisa uppföljningen av den interna kontrollen i sammanhang med hela styrkedjan, alltså i
årsredovisning och verksamhetsberättelser.
5.3 Gemensamma spelregler politik - förvaltning
Samverkan politik - förvaltning


Förvaltningen arbetar enligt fastställd Årsplan och utför endast mycket begränsade
arbetsinsatser därutöver, utan formella uppdrag från kommunstyrelsen.
Sektorchef ska ges kännedom om när andra kontakter mellan enskilda politiker och personal
än ren informationssökning tas
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
14(45)
6 Strategi
Huvudpunkterna i Kungälvs kommuns långsiktiga strategi är:










God personalpolitik och attraktiv arbetsmiljö
Minska pensionsåtagandets (ansvarsförbindelsen) likviditetspåverkan genom sparande och
försäkringslösning
Sänka lokalkostnaderna
o Genom att minska lokalytor
o Genom att (via fyrstegsprincipen) undvika att bygga eller hyra nytt så länge vi har
tillgång till användbara lokaler och lokalytor
o Genom att sänka kostnaderna för fastighetsskötsel, energiåtgång etc
Utveckla hemmaplanslösningar
o För att sänka kostnaderna för köpt vård
o För att bygga upp egen organisation och förmåga i Kungälv
Öka samarbete och samverkan med andra kommuner inom SOLTAK
Arbeta målmedvetet för att sänka kostnaderna för inköp genom att täcka in alltfler områden
med ramavtalsupphandlingar och genom att höja avtalslojaliteten.
Styrning av verksamheten med fokus både på hushållning och kvalitet – balans
Socioekonomiskt perspektiv – vi bryter utanförskapet och inkluderar våra medborgare. Det
socioekonomiska perspektivet gäller för alla våra samlade resurser och arbetssätt.
Kommunstyrelsen och förvaltningen utvärderar och förändrar arbetssätt och arbetsprocesser
för att uppnå större brukarnytta, inom de ekonomiska ramar kommunfullmäktige ställer till
förfogande
Kommunstyrelsen och förvaltningen arbetar med långsiktigt fokus
Strategiska val för åtagandet i Årsplan 2015




Lönekostnadsökning kompenseras fullt ut
Volymökning kompenseras fullt ut
o Förvaltningens antagande om volymökning är 35 Mkr. Om/när den antagna
volymökningen uppstår kommer driftkostnaderna att uppstå.
o Förvaltningens förhållningssätt till den antagna volymökningen är att det bedömda
anslaget endast ska användas i den mån det är motiverat utifrån faktisk ökning.
Driftkostnadskonsekvenser av investering kompenseras fullt ut
Pris- och kostnadsökning kompenseras inte
Reformer ligger utanför Årsplanen och är inte beräknade ur resursperspektiv. Eventuella
finansieringsbehov får lösas när de uppkommer.
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
15(45)
7 Förvaltningens åtagande
7.1 Kommunstyrelsens resultatmål med indikatorer och aktiviteter
Kommunstyrelsens
(KS) Resultatmål
Samordning av
resurser för effekt i
Kungälvs-samhället
Tolkning
Indikator
Förvaltningens resurser ska
nyttjas på ett effektivt sätt, där
samordning och helhet är
överordnat, för att nå bästa och
mest långsiktiga effekt för
samhället.
God ekonomisk hushållning
råder när de finansiella målen
är uppfyllda samtidigt som de
verksamhetsinriktade målen
visar god måluppfyllelse.
Ekonomi (KS budget
- utfall)
Aktivitet
Behov (Utfall i förhållande
till planerade volymer)
Kvalitet (Ranking
Tidningen Fokus
undersökning ”Här är det
bäst att bo” Eller SCB Nöjd
medborgarindex)
Bilda analysgrupp med
uppgift att hitta sätt att
systematiskt följa
processer genom hela
förvaltningen för medveten
styrning mot ökad
samordning.
Attraktiv arbetsgivare
Kungälvs kommun är en
arbetsgivare som lockar till sig
nya medarbetare och där
medarbetare trivs och vill
stanna.
De fackliga organisationerna är
en resurs i uppföljningen av
avvikelser och tillbud
Söktryck
Sjuktal
Sysselsättningsgrad i
relation till kön
Andel timanställda
Välj ut fem
jämförelsekommuner som
är intresserade av att
regelbundet följa upp
samma indikatorer som vi.
Bilda analysgrupp
Införa IT-stöd för
Avvikelser och tillbud
Underhåll på trygg
och säker nivå
Det vi äger och brukar ska vi
sköta och vidmakthålla så att
kapitalförstöring undviks
Långsiktiga
underhållsplaner finns för
kommunens fastigheter,
tekniska anläggningar,
byggnader och lokaler
Ja/Nej/Delvis?
Status på underhållsplaner
och aktiviteter redovisas till
förvaltningsledningen
årligen. Genomfört/ej
genomfört.
Statusredovisning av
underhållsplan inför
tertialrapport 2.
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
16(45)
Kommunstyrelsens
(KS) Resultatmål
Öka effektiviteten i
vårt lokalutnyttjande
Tolkning
Indikator
God funktion för nyttjande
verksamhet. Ekonomisk
effektivitet för utförande
verksamhet samt för service,
drift och underhåll.
Lokalkostnader
Aktivitet
Lokalytor
Stäm av de föreslagna
indikatorerna mot
branschnyckeltal
Välj ut fem
jämförelsekommuner som
är intresserade av att
regelbundet följa upp
samma indikatorer som vi.
Kartlägg nyttjandet av
kommunens lokaler
Bilda analysgrupp
Kungälvs kommun är
drivande för ökad
tillväxt och fler i
arbete
Genom ökad tillväxt bidrar
Koncernen Kungälvs kommun
till fler i arbete. Vi satsar aktivt
på att tillsammans med andra
aktörer (näringsliv, föreningar,
andra myndigheter och
kommuner,
utbildningsanordnare) utveckla
den lokala arbetsmarknaden.
Ett kunskapslyft kan ge fler i
arbete. Särskilda
jobbsatsningar ska genomföras
genom stödanställningar,
praktikplatser, sommarjobb och
utbildning, satsningar skall
växla kostnader från
försörjningsstöd till arbete och
utbildning.
Arbetslösheten i Kungälv
Kostnader för
försörjningsstöd
Antal stödanställningar
Antal sommarjobb
Förbättra Kungälv på
Svenskt Näringslivs
ranking
Avtalslojalitet
Hur många får arbete eller
går vidare till studier efter
avslutade
stödanställningar eller
studier
Skapa arenor och
samverkansprojekt
Antalet bostäder för
unga,
funktionshindrade,
flyktingar och äldre
skall öka
Under mandatperioden skall
antalet färdigställda bostäder
öka i takt med förändrat behov
Antalet lägenheter (<35
kvm)
Antalet bostäder för
flyktingar
Antalet lägenheter vid
LSS-boende
Antalet platser vid vårdoch omsorgsboende
Antalet lägenheter i
trygghetsboende
Pröva en aktivitet för att
sänka kostnaderna vid
nyproduktion av
hyresrätter
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
17(45)
Kommunstyrelsens
(KS) Resultatmål
Antalet bostäder skall
öka. Antalet
detaljplaner skall öka.
Tolkning
Indikator
Genom en förändrad
detaljplan- och
bygglovsprocess ska antalet
färdigställda bostäder öka.
Under mandatperioden skall 2
000 nya bostäder färdigställas,
med målet att hälften är
hyresrätter.
Utgångspunkt för
befolkningsökningen är den av
KF fastställda översiktsplanen
Prioriterade serviceorter:
Marstrand, Kungälv/Ytterby,
Diseröd
Utgångspunkt är antalet
bostäder 2014-12-31
Skapa en effektivare, öppnare
och tydligare samrådsprocess
vid handläggningen av
bygglov- och detaljplaner samt
kortare ledtider.
Kommunen skall ej ha regler
som överskrider Boverkets
regler
Det skall vara en variation av
upplåtelseformer
Byggande av bostäder kan ske
både som nyproduktion och i
så kallade
omvandlingsområden
Antal ansökta detaljplaner
Aktivitet
Antal ansökta och
godkända detaljplaner
Antal färdigställda
bostäder
Andel hyresrätter av
färdigställda bostäder
Årlig ökad nöjdhet hos
medborgare/företag
gällande bygglov (Insikt)
Årlig ökad nöjdhet hos
medborgare/företag
gällande bygglov (egen
enkät)
Ökad nöjdhet gällande
nöjd region index (NRI)
gällande frågor som en
kommun att bo i
Förändra
detaljplaneprocessen
Förändra
bygglovsprocessen
Anordna seminarier
tillsammans med
byggherrar
Utbildning inom ämnet
kommunplanering, politik
och förvaltning
tillsammans
Öka integrationen för
nyanlända och
minskat utanförskapet
Arbete med att öka
integrationen för flyktingar och
ensamkommande flyktingbarn
Andel ensamkommande i
studier/arbete
Antal flyktingfamiljer i
försörjningsstöd
Antal flyktingar i arbete
efter avslutad
integrationstid, 2 år
Antal vuxna som klarar
grundläggande SFI inom
etableringstiden
Praktikplatser och
stödanställningar inom
kommunen (Hela
förvaltningen)
Kommunens system för
föreningsbidrag ses över i
syfte att aktivt bidra till
ökad bredd och utbud
riktat till barn och unga.
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
18(45)
Kommunstyrelsens
(KS) Resultatmål
Skolans
kompensatoriska
uppdrag skall minska
segregationen och
öka jämlikheten
Barnfattigdomen ska
minska
Tolkning
Indikator
Skolan ska möta varje barn
utifrån dess unika förutsättning.
Behoven är olika hos elever
beroende på deras bakgrund.
Modellen, som ska skapa
likvärdiga förutsättningar för
eleverna, utgår ifrån fyra
viktade faktorer.
Föräldrarnas
utbildningsbakgrund
Migrationsbakgrund
Familjer med försörjningsstöd
Kön
För att utveckla arbetet på
skolan och höja utbildningens
kvalitet ska lärare ges
möjlighet att erfarenhetsutbyte
och kunskapsutveckling genom
kvalitativ fortbildning.
Nationella prov
Sociala investeringar ska
beslutas utifrån en
socioekonomisk översiktsplan
som belyser de förutsättningar
som finns i kommunen, i syfte
att rikta insatser till områden
där utanförskap och
barnfattigdom är som störst.
Barnfattigdom
Aktivitet
Meritvärde i årskurs 9
Antal genomförda examen
Genomförd fortbildning för
lärare
Drogmissbruk
Biståndsinsatser inom
socialtjänsten
Meritvärde åk 9
Ta fram en
socioekonomisk
översiktsplan (Styrgrupp
Socioekonomi)
Utreda, bereda och
genomföra olika
socioekonomiska projekt
utifrån översiktsplanen
(Styrgrupp Socioekonomi)
Öka andelen
kollektivtrafikresenärer
Skapa möjligheter för
människor att göra hållbara
transportval i sin vardag.
Andelen som åker kollektivt,
cyklar och samåker skall öka.
Ensambilåkandet skall minska.
Antal anställda som
ansluter till erbjudande om
årskort
Antal pendelparkeringar i
kommunen
Antal resande med Grön
express och Bohusbanan
Antal resande med linjerna
till Kärna och Diseröd
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
19(45)
Kommunstyrelsens
(KS) Resultatmål
Minska
energiförbrukning,
utsläpp till vattenmiljö
och koldioxidutsläpp
Tolkning
Indikator
Effektivisera kommunens egen
energianvändning inom
områdena fastighet, VA,
anläggning, transport och
gatubelysning. Minska
koldioxidutsläpp från fossila
bränslen både internt och
externt i kommunen.
Utsläpp i sjöar, älvar, bäckar
och hav skall minska.
Öka andelen anslutningar
till VA.
Aktivitet
Fossila koldioxidutsläpp
ton/år från lokaler samt
fordon
Energiförbrukning för
uppvärmning av
kommunens lokaler
kWh/kvm (väderkorrigerad
förbrukning)
Självförsörjningsgrad av
energi
Trafik o gata:
Energiförbrukning
kWh/belysningspunkt
En plan utarbetas för att
förbättra den ekologiska
statusen i Kungälvs
vattendrag (med mätpunkter). En del av arbetet
blir att identifiera värdefulla
stränder och miljöer, samt
översvämningsbenägen
mark.
Kampanjer, satsningar,
information för att få
medborgarna att bidra till
minskad klimatpåverkan
Systematisera och
effektivisera
kommunens
miljöarbete
Förvaltningen stödjer KF:s
arbete med att ta fram ett
politiskt miljöprogram. Parallellt
utvecklar och organiseras
förvaltningen för ett
miljöledningssystem
Införa miljöledningssystem
under 2015-2018
Mindre barngrupper
och fler vuxna per
barn i förskolan
rån och med höstterminen
2015 ska antal inskrivna barn
per avdelning vara i snitt vara
18,5 barn.
Antal personal per avdelning
ska i snitt vara samma 2015
som 2014.
Snitt antal barn per
avdelning
Kunskaperna hos
elever och studerande
ska öka
Alla elever ska ha möjlighet att
utveckla sig och sina intressen
och ges stöd för sitt lärande i
former som passar dem bäst.
Stöd till elever i yngre åldrar är
särskilt viktigt. Alla har en trygg
och god skolmiljö och är väl
förberedda för fortsatta studier
eller arbete.
Ökade resultat i nationella
prov åk 3 (ma, sv)
Snitt personaltäthet
barn/vuxen. Redovisas i
T2, T3.
Ökande resultat i
nationella prov åk 6 (ma,
sv, en, NO och SO)
Meritvärdet för årskurs 9
grundskolan.
Öka andelen
gymnasieelever som tar
examen
Öka andelen elever med
godkänt i alla ämnen åk 9
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
20(45)
Kommunstyrelsens
(KS) Resultatmål
Fler barn och unga
deltar i ett rikt och
varierat kultur- och
fritidsliv
Tolkning
Indikator
Alla barn och unga ska ha
möjlighet att utöva och ta del
av kultur- och
fritidsverksamhet. En väl
utbyggd kollektivtrafik möjliggör
detta. Erfarenhet från LUPP
2013 utgör grunden för
breddning av kultur och
fritidsaktiviteter. Mångfald och
delaktighet ska stimuleras
Fler elever ska ha tillgång till
en plats i kulturskolan. En
utökning av kulturskolan
innebär en breddning det vill
säga inte mer av samma
Antal elever i kulturskola
Aktivitet
Antal aktiviteter redovisade
inom LOK-stödet
Antal utlån av media till
barn och unga på
biblioteken
Kommunens system för
taxor och föreningsbidrag
till fritids och
idrottsföreningar ses över i
syfte att aktivt bidra till
ökad bredd och utbud
riktat till barn och unga.
7.1.1 kommentar
Resultatmålen är kommunstyrelsens konkretisering av kommunfullmäktiges strategiska mål och
förutsättningar. Kommunfullmäktiges strategiska mål samt kommunstyrelsens resultatmål kan gälla
hela verksamheten eller delar av verksamheten.
I tabellen ovan visas de resultatmål som kommunstyrelsen har fastställts tillsammans med den
tolkning som förvaltningen gör av målformuleringen. För att göra målet mätbart har förvaltningen
kopplat indikatorer mot respektive mål. På förvaltningsledningsnivå har man också formulera
aktiviteter som förvaltningsledningen ansvara för.
I årsplanen redovisas tolkning och indikator som en del av respektive resultatmål. Aktiviteter på
övergripande nivå visas som en del av förvaltningsledningens arbete med att nå målen och kommer
att följas upp i del- och årsbokslut på kommunstyrelsenivå.
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
21(45)
7.2 Planerade verksamhetsvolymer
7.2.1 Verksamhet
Plan helår
2015
Prognos helår
T2 2014
Utfall 2013
Utfall 2012
Antal behandlade
ärenden som rör
ekonomiskt bistånd,
inom enheterna
Försörjningsstöd+G
emensam
mottagning
720
760
739
779
Gemensam
mottagning
Antal inkomna
aktualiseringar 0
- 20 år Gemensam
mottagning - Varav
leder till nytt ärende,
utredning
(avslutstyp)
250
250
129
162
Barn och ungdom
0-20 år
Antal vårddagar
institution 0-20 år
2 250
2 250
2 347
2 689
Antal vårddagar
familjehem 0-20 år
11 000
11 000
13 948
11 899
Antal vårddagar
konsultlett
familjehem 0-20 år
5 526
6 050
6 958
5 646
Intern öppen-vård,
bistånds-bedömda
insatser
Uförarenheten-Barn
och Ungdom
175
160
165
139
Antal köpta insatser
extern öppenvård 020 år
5
5
2
7
1 600
1 462
1 697
1 633
700
800
554
312
2 200
2 200
3 641
4 053
88
82
81
81
200
190
165
157
2 400 000
2 425 000
2 300 000
2 300 000
16 700
16 400
16 538
223 625
211 575
208 846
30 079
36 558
37 480
Volymgrupper
Volymtal
Försörjningsstöd
+ Gemensam
mottagning
Utförarenheten
+ Barn och
ungdomsenheten
Missbruksenhet
Antal vårddagar
institution 21- år
Antal vårddagar
familjevård 21- år
Antal vårddagar
externt boende med
stöd 21- år
Bostad med
särskild service,
antal brukare
Egna boenden,
vuxna
Arbetslivscentrum
Antal brukare daglig
verksamhet
Måltidsservice
Serverade måltider
Kommunala
fastigheter
Elförbrukning
(MWh)
Bruksarea (BRA),
egna fastigheter,
m2
Bruksarea (BRA)
inhyrda fastigheter,
m2
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
22(45)
Plan helår
2015
Prognos helår
T2 2014
Utfall 2013
Utfall 2012
1 823
1 868
1 885
1 934
Antal barn
227
228
222
224
Förskoleklass
Antal elever
512
495
501
491
Grundskolan
årkurs 1-9
Antal elever
4 003
3 896
3 752
3 642
Skolbarnsomsorg
Antal barn
2 265
2 238
2 181
2 075
Särskola
Antal elever
31,5
32
32
36
Gymnasiet,
Mimers Hus
Antal elever
1 520
1 578
1 628
1 678
Mimers Hus/
Gymnasiesär
Antal elever
102
110
113
116
Vuxenutbildning
inklusive lärlingsoch yrkesvuxutbildning
Antal studerande i
Kungälv
600
310
219
Fristående
förskolor
Antal barn
502
489
475
449
Fristående
förskoleklass
Antal elever
67
70
72
59
Fristående
grundskola
Antal elever
592
580
565
542
Fristående
skolbarnsomsorg
Antal barn
303
300
285
275
Fristående
gymnasieskola
Antal elever
249
247
256
268
Platser
Totalt antal platser, i
egen regi
418
414
414
415
Demenslägenheter
/Psykogeriatriska
lägenheter
162
158
149
149
Omsorgslägenheter
176
176
185
184
3
1
0,14
0,67
Volymgrupper
Volymtal
Förskola
Antal helårsplatser
Pedagogisk
omsorg
Köpta
platser/vårddygn
Köpta årsplatser
Brukare i
hemtjänsten
Brukare med
hemtjänst
1 030
1 000
962
1 039
Antal brukare med
trygghetslarm i
ordinärt boende
1 050
1 000
1 049
1 008
361 000
340 000
313 128
292 363
Ersatta timmar i
hemtjänsten
Timmar i
hemtjänsten
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
23(45)
7.3 Personalåtgärder - kommentarer till budget
De senaste åren har tillgången till arbetskraft minskat. Detta är ett demografiskt problem och hänger
samman med stora pensionsavgångar och betydligt mindre grupper som uppnått arbetsför ålder. En
följd av detta är att det är allt svårare att rekrytera till flera av de 200 yrkesgrupper som finns i
kommunen. Insatser för marknadsföring och rekrytering behöver öka under året för att
verksamheterna ska kunna bemannas. Särskilda insatser kommer bland annat att krävas rörande
chefer, ingenjörer, undersköterskor och förskollärare.
Det generella löneläget inom kommunal sektor är lägre än övriga sektorer på arbetsmarknaden. Mot
bakgrund av de ökade svårigheterna att rekrytera så finns därför ett behov av att utjämna dessa
skillnader. Det medför en högre löneutveckling.
En trend är att sjukfrånvaron ökar i hela samhället. Kungälvs kommun är inget undantag. Analyser
av sjukfrånvaron och arbetsmiljön visar att det finns behov av särskilda insatser för bland annat
vårdpersonal.
En del av kommunens personal kommer att flytta in i det ombyggda Stadshuset. Där finns en helt
ny typ av arbetsytor som förutsätter ett annat sätt att arbeta. Berörda medarbetare förbereds för nya
arbetssätt genom bland annat stödinsatser från ergonom inom företagshälsovården.
7.4 Ekonomiska åtgärder - kommentarer till budget
Finansiering/upplåning
Med förslaget till investeringsbudget följer ett upplåningsbehov på 830,0 mkr brutto, av detta utgör
200,0 mkr amortering. Hela nettoupplåningsbehovet hänför sig till Kungälvs kommuns behov.
Investeringsplanen
Investering och exploatering redovisas dels i sammanfattning som del av denna Årsplan och dels
som bilagor. Driftkostnadskalkyler ingår i underlaget.
I förhållande till kommunfullmäktiges rambudget har ett antal förändringar skett varvid de enskilda
årens planeringsramar såväl under- som överskridits. Detta beroende på att vi när Årsplanen skrivs
har mer aktuell information, framförallt om året 2015, än vid tidpunkten för beslut om rambudget.
Avstämning mot rambudget återfinns i tjänsteskrivelse och i avsnittet om investering och kommer
tämligen kontinuerligt att behöva göras under kommande år.
Driftplanen
Kommunstyrelsens driftram ökar med 80,0 + 15,0 mkr från 2014 till 2015. Dessutom ökar de
budgeterade avskrivningarna med 10,0 mkr. Anslaget för den politiska organisationen är oförändrat
18,0 mkr. Total ramökning 105,0 Mkr.
Genom beslut i kommunstyrelsen 2014-10-15 fick förvaltningen i uppdrag att inarbeta fyra
tilläggsuppdrag i Årsplanen. Budgeterade kostnader för dessa summerar till 15 mkr och finansieras
genom utökning av kommunstyrelsens ram.




5,3 miljoner kronor avsätts för tilläggsuppdraget ”Kompetensutveckling för lärare”
5,6 miljoner kronor avsätts för tilläggsuppdraget ”Minska grupperna i förskolan”
1,5 miljoner kronor avsätts för tilläggsförslaget ”Anropsstyrd trafik på landet”.
2,6 miljoner kronor avsätts för tilläggsförslaget ”Förstärkt grundbemanning på vård- och
omsorgsboenden.
De behov förvaltningen presenterat för kommunstyrelsen överstiger ramtilldelningen med 35,0 mkr
och motsvaras av antagande om volymförändringar i kärnverksamheten.
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
24(45)
De reformer som annonserats är inte budgeterade utan förutsätts finansierade i sin helhet genom
statliga bidrag enligt den så kallade finansieringsprincipen mellan stat och kommuner.
Inom ovanstående ramtilldelning budgeteras (de största posterna kommenteras här):





För personalkostnadsökning för befintlig organisation budgeteras 45 mkr, grundat på
antagandet om ökning med 3,0 %.
För driftkostnadsökning till följd av gjorda investeringar budgeteras 15,0 mkr.
Räddningstjänstförbundet Kungälv- Ale, BORF, budgeteras till 38,7 mkr, efter avstämning
med Ale kommun.
För underhåll budgeteras 33 mkr, varav oförändrat 22 mkr för egna fastigheter och 11 mkr
för anläggningar.
För försörjningsstöd budgeteras 24 mkr, vilket motsvarar 2014 års budget.
Förvaltningens sektorer ges därmed ett ekonomiskt beting som motsvarar verksamhetens pris- och
kostnadsökning.
7.5 Sammanställning av sektorernas underlag till förvaltningens
årsplan
1. Kortfattad beskrivning av förvaltningens verksamheter
Kungälvs kommuns verksamheter omfattar ett brett kompetensfält och som är geografiskt utspridda
över kommunens yta. Organisatoriskt är förvaltningen uppdelad i sektorer med kommunchefen som
högste chef.
Skola
Förskoleverksamhet (förskola och pedagogisk omsorg), Fritidshem, Förskoleklass, Grundskola,
Grundsärskola, Gymnasieskola, Gymnasiesärskola, Vuxenutbildning, Familjecentral (tillsammans
med MVC/BVC och Arbetsliv o Stöd).
Arbetsliv och Stöd
Gemensam mottagning för socialtjänstfrågor, Funktionshinderverksamheten, Individ- och
familjeomsorgsverksamheten (Barn- och ungdomsenheten, Missbruksenheten,
Familjerådgivning/Kriscentrum, Social boendeverksamhet, Skuld- och budgetrådgivning),
Utförarenheten, Försörjningsstödsenheten, Arbetslivscentrum (Daglig verksamhet, Enheten för
arbete, rehabilitering och integration) samt Socialpsykiatrin. Fritidsgårdar, Unga Kungälv och
Ungdomssysselsättning.
Kultur och Samhällsservice
Bibliotek, Kulturarrangemang, Kulturskola, Teater & uthyrning, Fritidsanläggningar, Stöd till idrott
och rekreation, Folkhälsa, Medborgar- och näringslivsservice samt Överförmyndare.
Vård- och Äldreomsorg
Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), myndighets- och beställarenhet, Vård- och
omsorgsboenden (7 st samt dagverksamhet), korttidsboende, hemtjänst och öppen verksamhet (2 st
servicehus, Kungälvs hemtjänst, larmpatrull, nattpatrull, anhörigstöd, demensteam), rehabenhet
(rehabilitering, habilitering, hjälpmedelshantering, logoped, poliklinik, bostadsanpassningar) samt
sjuksköterskeenhet (dygnetruntverksamhet), kom-hem-team.
Samhällsbyggnad
Översiktsplanering, Planering, Mark och exploatering, Trafik Gata Park, Samhällsbetalda resor,
Vatten och avlopp, Renhållning, Bygglov, Miljö, Tillstånd, Kart- och mätverksamhet.
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
25(45)
Kommunledning
Kommunledningssektorns mål är att samla ett professionellt sektorsövergripande stöd till
kommunledning och politik när det gäller frågor som upprätthållande av demokrati, verkställande
av beslut, ekonomi, humana resurser/HR, utveckling, utredning och planering.
Sektorn består av fem enheter: Utveckling, planering och uppföljning, Kommunkansli och juridik,
Humana Resurser/HR, Ekonomi och upphandling samt Kommunikation.
Servicesektorn
Repro, IT, Projektledning bygg, Verksamhets- och fastighetsservice, Måltidsservice, Fastighets- och
anläggningsteknik, Lokalvård, hamnverksamhet, Entreprenad, Bemanningsenhet och Löneenhet
2. Vad påverkar sektorns verksamhet?
Respektive sektor har redovisat underlag till denna årsplan. Underlaget utgör samtidigt grund för de
verksamhetsplaner som ska skrivas efter det att årsplanen fastställts. Verksamhetsplanen är sektorns
styrdokument och en förutsättning för löpande uppföljning under verksamhetsåret.
3. Tilldelad budgetram
Uppdraget till sektorerna blir att i verksamhetsplan för 2015 planera verksamhet och fördela
resurser så att tilldelad budgetram hålls. Detta arbete skall göras i dialog med respektive utskott och
med avstämning med kommunchef. Verksamhetsplanerna skall beslutas i kommunstyrelsen.
I underlag till årsplan och verksamhetsplan pekar sektorerna på volym- och
verksamhetsförändringar:
Skola

Volymökning netto 7,8 Mkr
Arbetsliv och Stöd

Volymökning netto 7,8 Mkr
Vård och äldreomsorg


Volymökning netto 14,6 Mkr
Höjd timersättning till utförare i hemtjänsten
Samhällsbyggnad

Volymökning netto 7,0 Mkr
Kultur och samhällsservice

Volymökning netto 3,7 mkr
En rak summering av dessa antaganden ger summan 40,9 mkr. Med beaktande av den osäkerhet
som ackumuleras vid summering bedömer förvaltningen att en ram på 35,0 mkr är rimlig.
7.6 Investeringsplan 2015-2018
Uppdraget från Kommunfullmäktige mars 2014 och från Kommunstyrelsen april 2014
Förvaltningsledningen har lagt ett uppdrag till Investeringsgruppen att lämna förslag till en
investeringsplan med samtliga nu kända behov för kommunen för perioden 2015- 2018.
Förvaltningsledningen har under 2014 beslutat att utse Tf sektorchefen för Samhällsbyggnad och
sektorchefen för Arbetsliv och stöd till styrgrupp för investeringsplaneringen. Sektorerna har för
detta arbete bildat en investeringsgrupp. Rambudget 2015-2018 är en utgångspunkt för arbetet,
liksom Kommunstyrelsens budgetdirektiv.
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
26(45)
Pågående arbete från uppdraget 2014
Kommunfullmäktige beslutade att uppdra åt Kommunstyrelsen att i planering och genomförande:















Vid behov omfördela objekt upp till 20 Mkr inom befintlig investeringsram för att kunna
arbeta genomförandeinriktat och flexibelt
Utarbeta och föreslå principer för hur beslut kan fattas rörande investeringsobjekt som av
planerings- och genomförandeskäl behöver fattas med större framförhållning än Årsplan
Genom dialog, ägardirektiv och gemensamma viljeyttringar samordna kommunkoncernens
arbete för att utveckla en attraktiv stad och bärkraftiga kommundelar
Arbeta med fortsatt förtätning, med prioritering på de centrala delarna av Kungälv, Ytterby
samt stråket längs väg 168. Enligt PM-rapporterna ska även serviceorterna Kärna och
Diseröd prioriteras.
Höja kapaciteten vad avser såväl tillståndsgivning, bygglov samt detaljplanläggning för att
klara de tillväxtmål som kommunfullmäktige antagit
Prioritera eftersläpande behov före tillväxtfrämjande investeringar under de närmaste två
åren
Se över möjligheten att börja tillämpa komponentavskrivning
Uppdatera gällande styrdokument för exploatering
Verka för att exploateringsinvesteringar i större omfattning ska ske genom externa
intressenter
Följa fastighetsstrategin och återrapportera eventuella avvikelser till kommunfullmäktige
Tillse att nödvändiga investeringar görs efter kloka avvägningar enligt 4-stegsprincipen för
att undvika dyra och kortsiktiga lösningar
Tillgodose nuvarande behov inom skola/barnomsorg och samtidigt stödja den förväntade
ökningen av antalet elever, särskilt ska hänsyn tas till att långsiktigt möjliggör en minskning
av barngruppernas storlek i förskolan
Prioritera arbetet med att skapa fler platser för särskilt boende för äldre centralt och i
kommundelarna. Fyrtio nya platser ska skapas genom om- och tillbyggnad av befintliga
boenden
Skyndsamt arbeta fram en struktur för ny planfri järnvägskorsning och centrumplacering i
Kode
Skyndsamt ta fram en modell för fördelning av finansieringen av Grokarebymotet.
Beslutet innehöll följande tillägg (utdrag ur) till Kommunstyrelsens förslag:




Att i Kodes två befintliga grundskolor göra om-, till-, eller nybyggnad för att åstadkomma
ett F-9-spår. Förvaltningen föreslår att den pågående utredningen som utifrån verksamhetsoch fastighetsperspektiv samt ÖP inriktningen om attraktiva centrummiljöer i serviceorterna
färdigställs för att kunna lämna ett samlat förslag.
Att satsningen på gång- och cykelbaneutbyggnad ökas till nivån 20 mkr per år under
planperioden.
Förvaltningen föreslår målsättningen 80 mkr totalt på fyra år med stegrat genomförande pga.
behov av planeringsinsatser, samverkan med Trafikverket och myndighetsprocesser.
Att under 2014 genomföra en utredning för en ny multiarena inkluderande en ny isyta under
tak. Ev. beslut om placering skall fattas under 2014. Investeringsmedel skall avsättas 2017
med motkrav från marknad och föreningsliv om medfinansiering.
Hamnar/Turist- och besöksnäring/destinationsutveckling
Vi vill stärka vår destination med främst Marstrand men också Kungälv och Bohus fästning som
viktiga besöksmål, gästhamnsverksamheten, badplatser, scen på Fästningsholmen och arbeta för ett
gångstråk runt Strandverket på Marstrand. Investering avgiftsfinansierad:
(gästhamn/hamnverksamhet): 25 mkr. Investeringar skattefinansierad (infrastruktur, badplatser,
scen ): 10mkr
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
27(45)
Förvaltningen föreslår att åtgärder i planen som möter Kommunfullmäktiges beslut. Dock vill
förvaltningen sprida över fler år för att klara beslutad rambudget.




Kommunen ska verka för möjligheten för Marstrand som kryssningsdestination och för
angöring för turbåtar i Kungälv. I samband med detta ska även satsningar göras för
gästhamnen i Kungälv. Förvaltningen föreslår åtgärder på södra sidan Fästningsholmen där
djupet är tillräckligt. Hamnverksamheten genomför under 2013-2014 åtgärder på befintlig
kaj för att underlätta transport från fartyg till kaj på Marstrandsön.
Den offentliga miljön ska också lyftas genom särskilda satsningar på offentlig konst med
början 2014 i konststråket Västra Tullen – Kongahälla och vara klar 2017. Satsning 1 mkr
årligen.
Förvaltningen föreslår dels att beslutet arbetas in i investeringsplanen dels att 1% regeln för
avsättning i investeringar till konst utreds.
Närheten till naturen och möjligheten till en aktiv fritid stärker Kungälvs attraktivitet. Våra
strövområden och motionsspår är tillgångar som ska vårdas och utvecklas.” Under perioden
förses motionsspåret i Kärna med elljus”. Förvaltningen föreslår att driften av
motionsspåren delas ekonomiskt mellan markdrift och verksamhetsdrift. Det medför att
Fritidsverksamhetens budget lättar vilket ger utrymme för investeringar i elljusspår både i
Kastellegården och i Kärna under perioden.
När den nyligen nedbrunna Motionscentralen i Fontin återuppbyggs ska denna profileras för
ett rörligt friluftsliv och främja folkhälsan i ett samarbete mellan kommun och föreningsliv.
Förvaltningen jobbar på det sättet.
Förvaltningens investeringsgrupp har arbetat in besluten ovan. De återfinns även i
sammanfattningen samt i redovisningen av investeringar indelat i programområden.
Sammanfattning av investeringarna i fyra programområden
Investeringsplanen innehåller många objekt och potter i hela verksamheten. Det kan vara svårt att
utifrån bilagan förstå strukturen i investeringsplanen. Därför innehåller investeringsplanen fyra
övergripande programområden som beskrivning av kommande investeringsbudget och
investeringsplan fram till 2018. Programmen gör inte anspråk på att få med alla detaljerna i alla
objekten i sin beskrivning utan fokuserar på helheten och inriktningen i respektive programområde.
De innehåller även en utblick med sikte på 2019-2022. Programmen sammanfattas även med utdrag
ur investeringsplanen. Dessa utdrag visar dock inte den totala omfattningen av investeringsplanen
utan lyfter endast fram viktiga satsningar för programområdet och/eller serviceorterna. Objekt
förekommer på flera ställer eftersom de ingår i planen både som delar i samlade geografiska
program och som viktiga beståndsdelar i potterna.
1) Vårt största åtagande - Kvalitet och utbud i kommunens grundutbud
Kommunen ska erbjuda attraktiva lösningar för de som vi redan har ansvaret för. Från tidig
barnomsorg till kvalitet mot livets höst. Förvaltningen har identifierat en rad behov i redan befintlig
verksamhet som utgör en stor del av periodens investeringsbehov. Vi vill även vara en attraktiv
boendekommun. Fullmäktige har lagt fast planeringsinriktningen för befolkningsutvecklingen till
att en bit in på 2020-talet nå nivån 50.000 invånare. Ett annat sätt att beskriva målsättningen finns i
att tillväxten ska vara 1,5% per år framöver. Vi behöver vara attraktiva för de som väljer bostadsort.
Kommunens grundutbud i service och omsorg är en viktig parameter vid val av bostadskommun.
Barnomsorg, skola, fritids, fritidsanläggningar, kultur, omsorg om de särskilt behövande samt
attraktiva stads- och närmiljöer utgör samlat ett ”paket” vars kvalitet har en avgörande betydelse för
att nå Kommunfullmäktiges målsättningar.
Investeringsplanen innehåller en rad ersättningar och nybyggnationer av barnomsorgslokaler i alla
kommunens serviceorter i syfte att skapa kvalitet, trygghet och tillgänglighet till barnomsorg.
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
28(45)
Förvaltningsledningen har också läst in de politiska signalerna från Samarbetspartierna att det finns
en högre ambition om planering för ytterligare 60 platser för egna särskilda
boendeplatser/vårdplatser under perioden. Dialog kring detta skall genomföras våren 2015.
Genomförandet av översiktsplanen i våra kommundelar
Utifrån underlagen till beslutad översiktsplan (januari 2012) ska serviceorterna ges tydliga
centrumbildningar. Avsikten är att samla servicefunktioner på en begränsad yta i syfte att hjälpa till
att skapa ett underlag med människor vilket i sin tur ger förutsättningar för kommersiell service. I
serviceorterna är boendekvaliteterna viktiga för att skapa trygghet och attraktivitet. Behovet av
kompletterande rekreationsfunktioner skapar förutsättningar för den befolkningsutveckling som
översiktsplanen anger. Helt avgörande är den organiska vidareutvecklingen av de kommunala
servicefunktionerna. Utmaningen för kommunen som organisation är att styra utvecklingen så att
medvetna val göra och att kvaliteterna genomförs i den planerade ordningen för varje serviceort.
Diseröd – Tryggt, nära och lantligt!
Ett nytt centrum byggs i Diseröd. Det ska innehålla vidareutveckling av förskole- och
skolfunktionen för att både höja kvaliteten och erbjuda nya innevånare plats i de kommunala
verksamheterna. Ett nytt allaktivitetshus med idrottshall kompletterar centrum. Biblioteket flyttas
från skolan till centrum för att förstärka centrumfunktionen. Bostäder och trygghetsbostäder ska
byggas i och i direkt anslutning till centrum för att öka antalet boende. Ambitionen är att en ny
livsmedelsbutik ska etableras. Kollektivtrafiken ska förstärkas genom att bussterminalen flyttas från
nuvarande läge till centrumtomten och kombineras med pendelparkeringsplatser. På nuvarande
bussterminal byggs bostäder med vacker utsikt över delar av Romelanda. Återvinningsstation och
reningsverk behöver flyttas och förändras för att utvecklingen ska kunna ske. Under hösten 2014 är
två detaljplaner ute på samråd. Genomförandet beräknas starta under senhösten 2015.
För att ytterligare förstärka utvecklingen med nya bostäder arbetas detaljplaner fram för
Hoffrekullen och Tyfter. Dessa båda detaljplaner kommer att innehålla upp emot 300 nya bostäder.
Det är lämpligt med en successiv utbyggnation. I slutet av planperioden är mycket av
genomförandet igång och fram till utblicken är det tänkt att Diseröd har mer än 200 nya innevånare.
Förslag till några viktiga satsningar i Diseröd:
Kode
Enligt översiktsplanen ska Kode ges stora utvecklingsmöjligheter. Här finns goda förutsättningar
för ett gott boende både genom sitt utmärkta läge i förhållande till havet och till de stora
kommunikationsstråken genom kommunen. Stora strukturerade frågor behöver hitta sin lösning.
Passagen av Bohusbanan är en nyckelfråga, likaså är ytterligare tillgänglighet till trafiken på
Bohusbanan viktig. Placering av centrum är en annan. Uppdraget att studera ett F-9-spår för skolan
pågår. När det gäller möjligheten till en ny lösning för skola/förskola finns flera alternativ som nu
utreds. Ett scenario kan vara att detaljplanelägga för en F-9-lösning samt förskola som sen får
byggas i etapper beroende på behovet.
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
29(45)
Inom något år är VA-kapaciteten åtgärdad efter många år av begränsningar. Förvaltningen ser att
planeringsarbetet inleds under 2014 i syfte att lämna tydligare bilder beträffande infrastruktur och
bebyggelseutveckling under planperioden. Västra Götalandsregionen behöver aktiveras för att
kunna lösa väg och järnvägsfrågor i Kode. De planeringsprocesserna kräver långsiktighet och en
omfattande förankringsprocess. Mot slutet av planperioden blir de första fysiska åtgärderna kunna
genomföras. Huvuddelen av utvecklingen ligger i Utblicken.
Kungälv Ytterby Kareby
I detta område avses en betydande del av kommunens tillväxt ske (tillsammans med Kungälvs
centrum 65% enligt ÖP). Med en så stor tillväxt följer stora behov på strukturell nivå samtidigt som
utbyggnadstakten hålls hög. Det finns betydande utvecklingsområden i delområdets alla delar; I
Ytterby färdigställs planerade delar av centrum samtidigt som flera nya bostadsområden tillkommer
i väster. Ridskolans flytt under perioden ger ytterligare tillväxtmöjligheter både under perioden och
i utblicken. På Strategisk nivå påbörjas arbete med förutsättningar för en framtida utbyggnad av
centrum väster om järnvägen. Mot slutet av planperioden bedöms förtätning i Komarken bli
aktuellt, en process som kommer att fortsätta i utblicken. Norr och öster om Kongahälla/Mimers hus
finns flera stora utbyggnadsområden som behöver planeras under perioden men där utbyggnad i
bedöms ske i utblicken.
Stadens tillväxt ställer ökade krav på kommunal service, det ställer krav på investeringar i såväl
skolor och förskolor som äldreboenden. Stora investeringar i skola och förskola runt om i
delområdet ligger med i planperioden och ytterligare behov finns i utblicken, dessa avser både
tillbyggnader och helt nya anläggningar. Torildskolan ligger tidigt i planen med byggstart under
2015. Utbyggnad av platser inom äldreomsorg är fördelat över både planperioden och utblicken,
totalt bedöms fem nya äldreboenden behövas fram till 2022. Därutöver behöver förvaltningen med
stöd av de allmännyttiga bolagen skapa möjlighet att bygga boende för den målgrupp som har
omsorgsbehov men inte behov av äldreboende och de i gränszonen mellan äldreomsorgens och
Arbetsliv-och stöds verksamheter. I samarbete med allmännyttan ska även fler servicebostäder
skapas för funktionshindrade i behov av bostad med särskild service. Därutöver planeras
investeringar i flera funktionshinderboenden under perioden.
En viktig del av den kommunala servicen utgörs av Kultur- och fritids anläggningar. Genom att
erbjuda ett rikt utbud av fritidsmöjligheter och tillgång till kreativa och vackra miljöer blir vi en
attraktiv kommun. Inom perioden ligger bland annat återuppbyggnad av Motionscentralen som
pågår och investeringar i när-rekreation samt att flytta ridskolan från Ytterby till Trankärr. Det är
särskilt glädjande att kunna göra en stor åtgärd för framförallt flickors fritidsintresse. Under
2014/2015 levereras uppdraget att studera möjligheterna för en multihall enligt uppdraget från
Kommunfullmäktige.
Investeringsmedel skall avsättas 2017 med tydliga motkrav från marknad och föreningsliv om
medfinansiering för uppförandet av multianläggning för Kungälvs is-idrott (konståkning, hockey
och bandy). Sociala mervärden skall planeras. Alternativa driftsformer och ägande skall belysas.
Stadskärnan Kungälv – Motorn i kommunens tillväxtarbete!
Stadskärnan, från Västra Gatan till och med Kongahälla, ska bli Göteborgsregionen mest dynamiska
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
30(45)
plats för kulturella, administrativa, sociala och kommersiella möten av kranskommunerna. Antalet
boende och besökande i stadskärnan ska fördubblas fram till år 2025. En hög täthet ska eftersträvas
och inriktningen ska vara en blandning av bostäder med olika upplåtelseform, verksamheter och
handel. Besöksnäringen och handeln ska i samverkan stärka destinationen. På sikt är målet att
handelsstråket som börjar i Västra gatan och Ytterbyvägen ska förlängas via Uddevallvägen, Vita
Fläcken, genom den nya stadsdelen och fram till entrén till Komarken. Upprustningen av
stadsmiljön till en plats som Kungälvsborna blir goda ambassadörer för ska fortsätta. Investeringar
planeras i stråket längs Uddevallavägen, den s.k. ”esplanaden” eller promenaden förbi Västra
parken och mot Västra gatan och runt Västra tullen. Första etappen för Västra Tullen är entrén till
det nya stadshuset, som ska ge en skjuts för området kring rondellen. Investeringen i Stadshuset
skapar inte bara möjligheter för nya arbetssätt utan har också ett viktigt symbolvärde för
utvecklingen i stadskärnan. Här byggs en liten, liten del av framtidens Kungälv, resten måste vi
göra tillsammans. De 460 anställda som förväntas arbeta i stadshuset bidrar aktivt som kunder i
centrumhandeln och i lunchrestaurangerna.
Kopplingen till älven och närheten till rekreationsområdena runt stadskärnan ska vidareutvecklas
ytterligare. En rad satsningar som aktivitetspark Bäckparken, utveckling av Strandparken och
promenadstråket förbi Kexen bort mot Älvparken ligger inom perioden.
En upprustning och omdaning av Fästningsholmen pågår under planperioden. Syftet är att
möjliggöra utvecklingsplanen för Bohus fästning och Fästningsholmen. En del i målsättning i
arbetet kring stadens och Fästningsholmens utveckling är att koppla samman Fästningsholmen och
gamla staden, däribland nytt torg på Fästningsholmen, en ny gånglösning över från
Fästningsholmen till gamla torget och stråket bort längs Strandparken m.fl. Människor ska känna
sig inbjudna att röra sig i stråken genom staden och centrum länkas ihop. Flera av dessa satsningar
arbetas in i investeringsplanen 2015-2018.
Under planperioden kommer resecentrum vid motorvägshållplatsen att vara i drift. Torildskolans
upprustning är genomförd. De första trygghetsbostäderna är i drift på Kvarnkullen. Inom
Kongahälla bedrivs en rad verksamheter, handel och de första bostadskvarteren är inflyttade.
Det pågår byggnation för nya verksamheter, handel och bostäder på nuvarande bussterminalen. I
källaren på kvarteret finns ett viktigt tillskott av parkering för stadskärnans besökare.
Förslag till några viktiga satsningar i Kungälv-Kareby-Ytterby är:
2015
Invest
bg
2016
Invest
bg
4 000
28 640
Ort
Verksamhet
Investering
Kareby
Förskola
Ny förskola 6 avd
Kareby
Infrastruktur
Grokarebymotet, aktiveras vid helt
färdigställt (P-pendel och GC)
Kareby
Kultur och
Fritid
Konstgräs 11-manna, flytt och
ersättning av befintlig gräsplan
4 000
Kareby
Skola
1 klassrum + kompl ytor för fh 120
kvm, inhyrning alt inköp moduler
3 840
Kungälv
Arbetsliv och
stöd
Gruppbostad funktionshinder
17 600
Kungälv
Arbetsliv och
stöd
Bostäder för ensamkommande
flyktingbarn
12000
Kungälv
Arbetsliv och
stöd
Daglig verksamhet lokaler
Kungälv
Centrumutveckling
Stadskärnan i Kungälv
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
2017
Invest
bg
2018
Invest
bg
20 000
20
000
Utblick
20192022
4000
8 480
6 000
6 000
31(45)
2015
Invest
bg
2016
Invest
bg
2017
Invest
bg
Ort
Verksamhet
Investering
Kungälv
Förskola
Om- och tillbyggnad av Munkegärde
och Ulvegärde förskolor
15 430
Kungälv
Gc-banor
GC-bana
Kastellegårdsgatan/Motionscentralen
4 700
Kungälv
Gc-banor
GC-bana Vävra-Tjuvkil
Kungälv
Infrastruktur
Rollsbomotet
Kungälv
Infrastruktur
Resecentrum - Markåtgärder
Utmarksv /Konghällag, Ny GC- bron,
hlp Kongahällag, västra Mvhpl,
Bidrag 87 milj
10 000
20 000
26 000
Kungälv
Infrastruktur
Stadsmässiggöra centrala gator och
stråk
4 100
6 700
2 000
Kungälv
Kultur och
Fritid
Kommunal Ridanläggning ink.
Infrastruktur
10 000
25 000
Kungälv
Kultur och
Fritid
Modernisering av Skarpe Nord,
Kongevi och Oasen samt konstgräs
Kungälv
Kultur och
Fritid
Motionscentralen
Kungälv
Offentliga
miljöer
Parkstråk som binder ihop staden
8 800
1 800
Kungälv
Offentliga
miljöer
Temalekplatser
3 000
3 000
Kungälv
Offentliga
miljöer
Fästningsholmen/gamla torget
6 000
Kungälv
Offentliga
miljöer
Upprustning V:a Gatan, affärsdelen
5 000
Kungälv
Offentliga
miljöer
Ny gästhamnsanläggning Kungälv
centrum, dela upp
Kungälv
Offentliga
miljöer
Esplanadens förlängning till
Nordmannatorget
Kungälv
Skola
Thorildskolan åk 7-9 ombyggnad
och tillbyggnad
Kungälv
Skola
Ny skola åk F-6 (grundskola o
grundsärskola) med
utbyggnadsmöjlighet, flexibla lokaler
Kungälv
Vård-och
äldreomsorg
Äldreboende 60 platser
Kungälv
Vård-och
äldreomsorg
Utredning av nytt äldreboende 60
platser ersätta Båtsmansgärdes
2021
300
Kungälv
Vård-och
äldreomsorg
Utredning omställning
Fridhemskullen för
bostäder/äldreboende 2021
500
Kungälv
Vård-och
äldreomsorg
Äldreboende, 30 platser säbo och 30
korttid, ersätter Fridhem 2019
Kungälv
Vård-och
äldreomsorg
Äldreboende 60 platser, inhyrning
eventuellt samarbete med koncernen
Kungälv
Infrastruktur
Kungälvsmotet östra sidan,
exploatering
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
2018
Invest
bg
2 000
2 000
Utblick
20192022
19 000
6 000
9 500
6 000
4 000
12 000
25 000
10 000
10 000
500
17 500
55 000
55 000
49 920
74 880
125
000
200
20 000
85
000
200
51
200
76 800
15 000
32(45)
Ort
Verksamhet
Investering
2015
Invest
bg
2016
Invest
bg
2017
Invest
bg
Kungälv
Bostadsbygg
ande
Kongahälla, exploatering
80 000
85 000
50 000
Kungälv
Bostadsbygg
ande
Kvarnkullen, exploatering
3 000
Kungälv
Parkering
P-syd, exploatering
Ytterby
Arbetsliv och
stöd
Gruppbostad Funktionshinder 6+ 3
plats
Ytterby
Arbetsliv och
stöd
Ytterbyhemmet, Särskilt boende, 12
platser, målgrupp mellan Arbetsliv
och stöd och Äldreomsorg
Ytterby
Arbetsliv och
stöd
Gruppbostad funktionshinder
Ytterby
Förskola
Ny förskola 4 avd med utbyggnadsmöjlighet till 6 avd, i utblicken
Ytterby
Gc-banor
GC Stället-Ekelöv
Ytterby
Gc-banor
Ytterby
2018
Invest
bg
Utblick
20192022
5 000
20 800
200
22
540
18 000
21 760
500
2 000
GC-Tega - Trädal -Staby, etapper
1 000
19 000
Infrastruktur
Sparråsvägen
5 500
3 000
Ytterby
Kollektivtrafi
k
Utveckling Ytterby station pga K2020
och Västra Ytterby
3 800
Ytterby
Kultur och
Fritid
Multihall för konståkning, ishockey
och bandy
Ytterby
Offentliga
miljöer
Torg och parker
Ytterby
Offentliga
miljöer
Näridrottsplats+lekplats
Ytterby
Skola
Ny flexibel skola F-3 inkl förskola 2 3 avd ink idrottshall
Ytterby
Skola
Ytterbyskolan, Ombyggnad,
tillgänglighetsanpassning och
modernisering inkl kök, utblicken
Ytterby
Vård-och
äldreomsorg
Ytterbyhemmet, omställning från
vårdcentral till annan verksamhet
Ytterby
Bostadsbygg
ande
Västra Ytterby (Vena, Nordtag mfl),
exploatering
3 000
19 000
Ytterby
Infrastruktur
Sparråsvägens förlängning,
exploatering
2 000
52 000
1 000
900
900
75 000
75 000
10 000
10
000
16 000
3 000
5 000
10
000
30 000
40
000
29 000
5 000
90 000
5 000
18 000
Kärna
I ÖP ligger Kärna på ett framtida sekundärstråk, det innebär att de större satsningarna på
serviceorten ligger längre fram i tiden. Samtidigt utgör Kärna serviceort för ett betydande omland
och bör bli föremål för en centrumsatsning likt den i Diseröd i utblicken bortanför investeringsplan
2015-2018.
Kärna utgör också ett lokalt kollektivtrafiknav med pendlingsmöjligheter via Kornhall och Ytterby.
Bussterminalen är nyligen tillgänglighetsanpassad och kan nu fungera som bytesstation för alla
resenärer. För att ytterligare öka möjligheten till pendling är en utbyggnad av GC- nätet kring kärna
inlagd i perioden. I Kärna finns ett stort antal byggbara bostadstomter ytterligare tillskott bedöms
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
33(45)
inte behövas under perioden. För att ytterligare öka intresset för att bosätta sig i Kärna planeras viss
investering i förskola och fritidsanläggningar både inom planperioden och i utblicken.
Förslag till några viktiga satsningar i Kärna
Marstrand
Inriktningen i Marstrand följer översiktsplanen och de av Kommunstyrelsen beslutade s.k. 10punkterna för Marstrand. Besöksnäringen och Marstrand som besöksmål över hela året ska
förstärkas. ”Allt ljus på Marstrand” är ett tillkommande arrangemang som parallellt med de stora
sommareventen vidareutvecklar destinationen. Koön blir centrum för den kommunala servicen. Det
gör att under planperioden och inom utblicken fram till 2022 kommer att etableras skola, förskola
och olika former av omsorgsboende/trygghetsboende på Koön. Ett centrum för de kommunala
servicefunktionerna på t ex Hedvigsholmen är eftersträvansvärt då det skulle medverka till att
förstärka centrumområdet och ge ytterligare underlag för annan kommersiell service.
En stor strukturerande och gammal fråga är parkeringstillgängligheten. En studie pågår vilken är
tänkt att beslutas under 2015. Tanken är att hitta en parkeringsstrategi för Marstrand som
effektiviserar dagens anläggningar och som möjliggör vidare utveckling av orten.
Genomförandet av översiktsplanen innehåller även betydande bostadstillskott i Tjuvkil och på
Instön. Dessa är definierade i översiktsplanen som ”grannbyar” till Marstrand. Detaljplanearbete
pågår i Tjuvkil. Det arbetet innehåller möjligheten att bygga förskola. Vidareutveckling av Instön
ligger längre fram med tyngdpunkt i utblicken. Orsaken är att då finns förutsättningar för
kommunalt vatten och avlopp.
Förslag till några viktiga satsningar i Marstrand:
Sammanfattningsvis innehåller investeringsplanen medel för vidareutveckling av vårt befintliga
åtagande i kommunens alla delar. För uppdraget att öka befolkningsantalet ligger investeringarna
huvudsakligen i Kungälv, Ytterby, Marstrand, Diseröd samt Kode. Här samverkar
detaljplaneläggning, investeringsplanering och genomförande.
2) Ett effektivare och mer hållbart resande- Infrastruktur för både det lokala och regionala
resandet.
Pendlingen är ett framgångskvitto. Kommunen är intressant framförallt som bostadsplats men även
för arbete. För att klara de utmaningar som ligger i den växande regionen och därmed den växande
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
34(45)
kommunen behöver vi vidareutveckla den övergripande infrastrukturen. Vi behöver arbeta aktivt för
att förändra beteenden hos de som reser i vardagen. Fler behöver använda cykel och buss/tåg för att
klara miljöutmaningarna. Hållbart resande är samlingsbegreppet för hur vi rör oss i transportsystemet. Programmet innehåller betydande satsningar på infrastruktur i form av Karebymot,
Resecentrum i Kungälv, ökad tillgänglighet vid Ytterby station, ny bussterminal i Diseröd och
utbyggd linjetrafik i Kungälv. Programmet innehåller åtgärder som ska underlätta
beteendeförändring hos enskilda. Vi föreslår även studie av effekter om kollektivtrafikens
taxegränser ändras i syfte att underlätta det kollektiva resandet. Bland potterna ligger en satsning
om 4,0mkr/år i åtgärder som ska främja alternativen till bilen. Genom att erbjuda ytterligare gångoch cykelvägar i kommunen får vi både effekten bättre folkhälsa och skapar förutsättningar för att
fler barn och vuxna ska kunna välja cykel framför bil och buss inkl. skolskjuts. För att det ska
lyckas behöver det nuvarande systemet förädlas successivt. Trafiksäkerhet, tillgänglighet,
anslutningar till skolor, belysning, anpassningar av hållplatser mm frågor behöver åtgärder.
Förslag till några viktiga satsningar inom hållbart resande är:
3) Destinationsutveckling – skapa ännu stoltare ambassadörer.
Ett betydande inslag i Kungälv är behovet av att lyfta den egna självbilden. När vi har positiva
upplevelser ger det goda berättelser. De historiska berättelserna är många, berättelserna i nutid är
färre. För att utveckla destinationen Kungälv behöver kommunen tydligare ta ledarskapet i
omvandlingen för att ge rätt förutsättningar för näringslivsutveckling, livskvalitet och tillväxt.
Stadsmiljöutveckling, hamninfrastruktur, besöksnäringen i Kungälv, på Fästningsholmen, och i
Marstrand är centrala i destinationsutvecklingen. Ett antal övergripande potter ska skapa rätt
förutsättningar för upplevelser, evenemang, turism och bredare handelsutbud. Programmet är även
tänkta som en del av svaret på Kommunstyrelsens tio punkter för utveckling av Marstrand.
Parallellt måste skötselnivån i de offentliga miljöerna ökas för att vi ska vara goda värdar.
Fästningsholmen, entrén till hela Kungälv
Avtalet med Statens fastighetsverk kring utvecklingen av Fästningsholmen är klart. Genomförandet
har börjat. Bagahus AB har startat sin verksamhet. Detaljplanen för Fästningsholmen har vunnit
laga kraft. Programmet innehåller åtgärder för att öka tillgängligheten för besökare samt starta
omvandlingen i enlighet med gestaltningen som Kommunfullmäktige har beslutat. Här finns
bussangöring, båtangöring, torg, belysning, besöksservice och infrastruktur för att kunna genomföra
större arrangemang.
Strandstråket i Kungälv
Från centrala Fästningsholmens strandpromenad till Strandparken, Älvparken, upp i Bäckparken
och över till Komarksstrandens vasspromenad. Målet är en obruten strandpromenad längs älven och
Komarksbäcken, med en jämn fördelning av aktivitetsytor och parkområden av mer kontemplativ
karaktär. Stråket utvecklas bl. a i samverkan med Bagahus AB, Statens fastighetsverk, (projekt
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
35(45)
Kungälvsbryggan), Kv Koggen vid älven. Strandstråket möter Centrumstråket vid Kongahällagatan
och Kvarnkullen.
Centrumstråket i Kungälv
Ett grönstråk genom Kungälv från Gamla Torget ska via de små trädgårdarna på Västra gatan och
Strandgatan till Västra Parken, Uddevallavägen, Kongahällagatan och över till Komarken och
Klosterparken med omgivningar. I stråket ingår även gatuträd och planteringar i gatumiljö. Hit
räknas också några mer ”isolerade” parker som Rådmansparken och Kvarnkullens midsommarplats.
Här vidareutvecklas berättelserna om det äldre Kungälv till utflyktsmål. Det här stråket möter
uppdragen om ett konststråk i Kungälv. Tillfälliga utställningsteman och aktiviteter är lämpliga i
stråket. Gamla torget förändras till att bli en tydligare mötesplats och entré till Östra och Västra
gatan.
Marstrand
Hamn och kajinvesteringar, fortsatt utveckling av besöksinfrastrukturen med information- och
parkeringsanläggningar kombineras med fortsatt utveckling av parkmiljöerna. Stigsystemen på
Koön kommer under perioden inkludera södra Koön, Backudden och Rosenlundsområdet.
Samarbetet med det lokala näringslivet ger verksamhet i de offentliga miljöerna. Runt Södra
strandverket ska vi i samarbete med Statens fastighetsverk studera frågan om en promenadbrygga
på land.
Ytterby och övriga serviceorter
Även om kommunen inte är ansvarig för ytorna i våra serviceorter är det angeläget att dessa upplevs
tilltalande och välkomnande. Förvaltningen ska studera om det går att i mindre skala samarbete med
de lokala vägföreningarna för att öka mängden planteringar.
Förslag till några viktiga satsningar inom destinationsutveckling är:
4) Säkrad dricksvattenförsörjning, utvecklat boende i kustzonen och minskad miljöpåverkan
Arbetet med den samlade samhällsplaneringen i kustzonen pågår. Under investeringsperioden
innehåller programmet betydande satsningar i VA-infrastruktur. Överföringsledningar för att nå de
av kommunfullmäktige utpekade områdena Aröd, Rörtången, Ödsmålsmosse, Tjuvkil, Instön,
Marstrand och Kovikhamn/Vedhall är i flera fall färdigställda i slutet av perioden. Boendekvaliteten
i det som redan finns ökar samtidigt som vidareutvecklingen enligt översiktsplanen kan
intensifieras. Parallellt når vi bättre miljöstatus utmed överföringsledningarnas sträckor.
Havsvikarna blir friskare. Under 2014 har beslut fattats om nytt vattenverk och dess placering i
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
36(45)
Dösebacka (KF § 201/2014). Nytt vattenverk ska klara långsiktig utveckling i kommunen med ökad
befolkning. Kapaciteten ska även studera förutsättningarna för att fortsätta leverera vatten till Ale
och se om vi kan vara en regional möjlighet för kommunerna norr om oss.
Förslag till några viktiga satsningar inom va-verksamheten:
Generella potter
Utöver fyra ovanstående programområden med riktade investeringar finns även ett antal ”generella
investeringar” i form av potter för bland annat trafiksäkerhet, lekplatsprogram, park-och
strövområden runt om i kommunen. Potterna innehåller även investeringar för lokalanpassningar
och energisparåtgärder i kommunala byggnader samt inventarier för kommunala verksamheter.
Viktiga potter för 2015-2018 är:
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
37(45)
Sammanfattning av volymer investeringar 2015-2018
Investeringsplanen kan sorteras efter följande:



Finansieringstyp (skatt, avgift, exploatering)
Enligt ÖP med serviceorterna: Kungälv-Kareby-Ytterby, Marstrand, Kode, Diseröd, Kärna.
Bilderna viktiga investeringar för varje serviceort presenteras i de fyra programområdena
ovan.
De skattefinansierade investeringarna delas även in verksamheter.
Volymerna för de skattefinansierade investeringarna sorteras i olika typer av verksamheter enligt
följande bild. Observera att endast år 2015 är inom ram medan påföljande år fortfarande är i ett
planeringsläge.
Sammanställning investeringsförslag per verksamhet tkr
2015
2016
2017
2018
Perioden
2015-2018
19 430
39 520
13 880
62 280
135 110
136 550
133 500
72 000
192 500
534 550
Kultur & Fritid
45 620
26 000
54 350
60 000
185 970
Arbetsliv & stöd
29 600
30 480
21 000
22 540
103 620
800
55 120
75 080
51 500
182 500
Offentliga miljöer
58 100
39 700
47 700
11 850
157 350
Gc-banor
13 200
43 000
24 500
25 000
105 700
Infrastruktur
34 400
35 700
60 000
28 000
158 100
Centrumutveckling
6 000
6 000
Kollektivtrafik
5 300
5 500
11 000
13 000
34 800
Energisparåtgärder
18 000
18 000
18 000
18 000
72 000
Inventarier
20 000
15 000
10 000
10 000
55 000
IT-inventarier
28 000
15 000
10 000
10 000
63 000
Lokalanpassningar
35 000
25 000
25 000
25 000
110 000
450 000
487 520
442 510
529 670
1 909 700
Förskola
Skola
Vård-och äldreomsorg
Summa
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
12 000
38(45)
Förtida beslut - Grundvillkor och övergripande bedömningar för kommande investeringar
Investeringsgruppen vill inledningsvis peka på att sammanställningen av investeringarna visar upp
volymer som är högre än ramen som Kommunfullmäktige anslagit under perioden 2015-2018. År
ett, d.v.s. 2015, ligger förslag till skattefinansierade investeringar inom beslutad ram. För åren
2016-2018 krävs mer bearbetning. I det här läget lämnas ramarna för 2016, 2017 och 2018 orörda.
Förvaltningen föreslår alltså ingen ramjustering just nu. Investeringsplanen bearbetas vidare inför
Årsplan 2016.
Beslut i investeringsplanen för 2016-2018
Redan nu finns dock ett förslag på större projekt som ligger under åren 2016-2018 och som behöver
låsas fast genom ”förtida beslut”. Detta för att arbetet med att planera och genomföra objekten ska
kunna ske inom tidplan. I många fall handlar objekten om stora behov inom kärnverksamheten som
måste lösas eller om avtal som finns med annan part, t ex Trafikverket. Genom att låsa dessa objekt
tas delar av ramarna för åren 2016-2018 i anspråk.
Sektorerna har förfinat sitt planeringsarbete i behovsanalyserna. De prognoser som kommunen
genom beslut lagt fast ligger till grund för arbetet. En analys är även gjord av
detaljplaneringssituationen. Detta ligger nu som förutsättning för byggstart i alla de anläggningar
som behöver ny detaljplan. Tidplanerna är i möjligaste mån synkade med sektorernas behov och
möjligt genomförande.
Större skattefinansierade objekt som föreslås låsas under perioden 2015-2018 för att påbörja ett
genomförande är följande:
Förslagen för de skattefinansierade investeringarna bygger på att förvaltningen ska klara av den
driftkostnadseffekt som investeringarna innebär. Volymökningarna som förslaget innebär
förutsätter att sektorernas budgetbehov hanteras och kompenseras genom ordinarie budgetprocess
med hushållnings- och effektiviseringsfokus likt tidigare år.
Förvaltningens investeringsgrupp menar att det är troligt att det genom vidare samverkan i
förvaltningen genom kommande kommunplanering borde vara möjligt att hitta ytterligare
optimeringar/effektiviseringar tillsammans med sektorerna.
Offentliga servicefunktioner behöver ligga tätt/förtätas i serviceorterna för att skapa intressanta
etableringslägen för kommersiella funktioner samt för att samutnyttja lokaler över dygnet. Effekten
är bättre samhällsekonomi genom tidsbesparing för individen/brukaren.
Vårt uppdrag är att i en växande kommun, som i sig ger en naturlig volymökning av
driftkostnaderna för sektorerna, investera för att på sikt effektivisera driftkostnaderna per utförd
tjänst och funktion. Detta redovisas genom uppföljning av nyckeltalskostnader per sektor i
förvaltningen. Grundvillkoren för en nyinvestering bör vara att den på sikt visar lägre
styckkostnader och en effektivare verksamhet.
För att möta det politiska uppdragets ambition om att växa och samtidigt ta hand om det vi redan
har behöver organisationen arbeta med en ständig effektivisering. Investeringsgruppen föreslår
därför 1% årlig effektivisering i verksamheterna som en möjlighet att öka investeringsvolymen för
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
39(45)
de skattefinansierade investeringarna. Utrymmet för investeringar föreslås också öka genom att
kommunen tillämpar differentierade avskrivningstider. Förvaltningen får anpassa organisationen
efter uppdraget samt konsekvensbeskriva utfallet per bokslut.
De avgiftsfinansierade investeringarna överstiger ram totalt sett under perioden. I dagsläget pekar
dock prognoserna på att alla investeringar inte kan genomföras enligt tidplan, bland annat på grund
av markägarfrågor. Grundvillkoren för de avgiftsfinansierade investeringarna är att de ska
finansieras fullt ut genom de taxor och avgifter som KF beslutar om. Det gör att en förutsättning för
investeringarna i vatten och avlopp, renhållning, hamnverksamheten och parkering är att det
parallellt fattas beslut om nya taxor/avgifter om inte dagens driftramar räcker till.
Detaljplanen för ett nytt vattenverk i Dösebacka förväntas vara klar under hösten 2015. Vid
årsskiftet 2014/2015 kan det vara så att processen avbryts för att istället ersättas med en process om
ett bygglov i enlighet med de förväntade förändringarna i Plan och Bygglagen. Förvaltningen driver
dock detaljplanärendet vidare då vi inte kan garantera lagstiftningsförändringen genomförs.
Även för de avgiftsfinansierade investeringarna finns ett behov av att fatta ”förtida beslut” som rör
åren 2016-2018 för att kunna starta projekt i tid för att klara ett genomförande.
Större avgiftsfinansierade objekt som föreslås låsas under perioden 2015-2018 är följande:
De exploateringsfinansierade investeringarna ökar under perioden. Kongahälla ska genomföras.
Hareslätt och Västra Ytterby samt Diseröd kommer att starta under perioden. Målsättningen om att
genomföra 2000 nya bostäder under mandatperioden får effekt på arbetsprocesser och tidsplanering.
Förvaltningen behöver vara mer aktiv gentemot byggherrar som redan har byggrätter i
lagakraftvunna detaljplaner. Förvaltningens bedömning av genomförandet är inarbetat i
investeringsplanen.
För de exploateringsfinansierade investeringarna gäller, om inte annat medvetet beslut fattas, att
finansieringen av dessa ska vara klar genom avtal kopplat till genomförandet. För att möta en allt
större efterfrågan och behovet av framförhållning är det troligt att det inom en ganska snar framtid
blir aktuellt för kommunen att börja investera i sitt eget markinnehav och därmed ta lite större risk.
Kommunen får då ligga ute med lite pengar för projektutveckling och detaljplaneläggning. Det
bedömer vi vara helt möjligt att göra då den långsiktiga analysen är att Göteborgsregionen som
helhet under överskådlig tid kommer att vara en tillväxtmarknad.
Även om anläggningsinvestering i exploateringsprojekt är externt finansierad behöver de skötas
under sin livslängd. Ett villkor (samma som för de skattefinansierade investeringarna) är då att det
finns successivt utökad driftram som garanterar att anläggningen vidmakthålls enligt ordinarie
avskrivningsregler.
Genom att besluta om att överskott inom exploateringsverksamheten och avyttrande av fastigheter
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
40(45)
styrs mot kommunens anläggningstillgångar kan redovisningsmetoder tas fram som över tid ger
effekt i form av utökat investeringsutrymme. Det bör ske genom att KF årligen fattar separat beslut
i samband med bokslut om att aktivt styra resultatet från reavinster och exploateringsöverkott mot
ökad återbetalning av lån för minskade reella räntekostnader. Kommunfullmäktige beslutade i sitt
rambeslut, maj 2013, att styrdokumentet för exploateringsprocessen ska uppdateras och det arbetet
pågår inom ramen för Framtids- och utvecklingsberedningen samt Ekonomi och
strategiberedningen.
Viktiga exploateringsfinansierade satsningar:
Driftkostnadsutveckling 2015-2018 och effektiviseringsbehov
Driftkostnadseffekterna för investeringarna är prognostiserade i investeringsplanens
sammanställning. Effektiviseringsbehovet för den skattefinansierade verksamhetsdriften är beräknat
på antagandet att avskrivningar och ökat driftutrymme tillsammans ger ett schablonmässigt
utrymme som för åren 2015-2018 beräknas till ca 20 mkr per år. Kostnader utöver detta utrymme
behöver hanteras genom effektiviseringar beskrivet i en procentsats samt eventuella neddragningar.
I det här dokumentet tas endast hänsyn till helårseffekter, d.v.s. den totala effekten av en investering
infaller året efter investeringen genomförts.
Driftkostnadseffekterna av skattefinansierade investeringar för åren 2015-2018 är prognostiserade
till:
Driftkostnadseffekter
skattefinansierade
inv
2015
2016
2017
2018
Perioden 20152018
Ram
450 000
300 000
250 000
250 000
1 250 000
Förslag
450 000
487 520
442 510
529 670
1 909 700
0
-187 520
-192 510
-279 670
-659 700
Utrymme avskrivn och
drift
20 000
20 000
20 000
20 000
80 000
Verklig avskrivn och
drift
31 719
55 885
61 905
74 960
224 469
Diff
-11 719
-35 885
-41 905
-54 960
-144 469
Effektiviseringbehov
ca
-0,59%
-1,79%
-2,10%
-2,75%
-7,22%
Diff
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
41(45)
8 Ekonomiska sammanställningar
8.1 Driftplan
Årsplan
2014
Driftplan
tertial 2
Prognos
tertial 2
Tilläggsuppdrag
Förslag
2015
Skola
942,0
960,0
968,1
10,9
976,4
Vård och äldreomsorg
382,0
389,7
405,7
2,6
406,6
Arbetsliv och stöd
324,7
355,0
362,0
337,0
Kultur och samhällsservice
91,5
89,1
90,9
90,5
Samhällsbyggnad
67,5
79,1
83,8
72,3
0,0
0,0
-0,3
0,0
71,2
166,5
153,1
Servicesektorn
KC/Kommunledningssektorn
Volymer
Personalkostnadsökning
1,5
80,4
30,0
40,0
45,0
6,5
15,0
Underhåll, FMS
22,0
22,0
Underhåll, samhällsbyggnad
11,0
11,0
Stadshuset, evakuering
11,0
10,0
Försörjningsstöd
24,0
24,0
Räddningstjänstförbundet
38,0
38,7
3,0
3,0
Driftkostnadskonsekvens av invest.
Fästningsholmen
SOLTAK
1,0
VA-verksamhet
0,0
0,0
Renhållning
0,0
0,0
Politisk verksamhet
18,0
15,0
14,4
2 052,4
2 084,4
2 077,7
-62,4
-54,4
-54,4
-55,9
Reavinst
0,0
0,0
0,5
0,0
Exploatering
0,0
0,0
0,0
0,0
1 990,0
2 030,0
2 023,8
Finansiering
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
Volym
2015
18,0
15,0
15,0
2 150,9
2 095,0
35,0
35,0
42(45)
8.2 Finansieringsplan
Finansieringsplan
Mkr
Förändring av eget kapital
Av- och nedskrivningar
Förslag
Prognos
Bokslut
Bokslut
Ram
2015
2014
2013
2012
2016
45,0
72,8
-8,2
88,3
45,0
105,0
95,0
95,7
88,6
110,0
Förändring avskrivningar
90,7
Förändring av pensionsskuld
Medel från verksamheten
22,4
165,0
167,8
Förändr. kortfristiga fordringar
Förändr. kortfristiga skulder
Förändring likv. medel drift
165,0
167,8
178,2
199,3
-111,8
-322,6
23,7
-26,8
90,1
-150,1
200,0
200,0
Investeringar
Förändring värdepapper
94,8
Exploatering
-129,5
-30,0
Nettoinvest skattefin verks
-450,0
-303,4
Nettoinvest avgiftsfin verks
-200,0
-49,2
Investering bolag
Förändring likv. medel inv.
-25,0
-148,1
-300,0
-175,0
0,0
-779,5
-382,6
-53,3
116,0
-500,0
830,0
270,0
408,0
175,0
415,0
0,0
0,0
-27,0
-200,0
-115,0
-358,0
Finansiering
Upplåning
Upplåning bolag
Amortering
95,0
-173,0
-165,0
Placering pensionsmedel
Förändring kortfristig del
20,0
Förändring utlåning
14,4
Förändring likv. medel fin.
Total förändring likv medel
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
630,0
155,0
23,0
36,4
345,0
1,0
-60,0
60,0
2,0
0,0
43(45)
8.3 Investeringsplan
Sammanställning investeringar tkr
Kommunfullmäktiges ram
2015
2016
2017
Perioden
2015-2018
2018
Skattefinansierat
450 000
300 000
250 000
250 000
1 250 000
Avgiftsfinansierat
200 000
175 000
175 000
175 000
725 000
Exploateringsfinansierat
100 000
100 000
50 000
50 000
300 000
Summa investeringsram
750 000
575 000
475 000
475 000
2 275 000
Förvaltningens förslag
Skattefinansierat
2015
2016
2017
Perioden
2015-2018
2018
450 000
487 520
442 510
529 670
1 909 700
37 500
136 800
197 260
185 760
557 320
Avgiftsfinansierat
200 000
418 000
281 100
84 700
983 750
Förtida beslut avgiftsfinans
130 550
312 900
154 750
15 500
613 700
Exploateringsfinansierat
129 500
211 500
100 500
50 000
491 500
Förtida beslut exploatering
113 000
196 500
68 000
0
377 500
Summa investeringsförslag
779 450
1 117 020
824 110
Summa förtida beslut
281 050
646 200
420 010
Förtida beslut skattefinans
Differens
2015
3 384 950
644 370
201 260
2016
2017
2018
1 548 520
Perioden
2015-2018
Skattefinansierat
0
-187 520
-192 510
-279 670
-659 700
Avgiftsfinansierat
0
-243 000
-106 100
90 300
-258 750
Exploateringsfinansierat
-29 500
-111 500
-50 500
0
-191 500
Summa differens
-29 450
-541 020
-349 110
-189 370
-1 109 950
2016
2017
2018
Driftkostnadseffekter
skattefinansierade inv
2015
Perioden
2015-2018
Ram
450 000
300 000
250 000
250 000
1 250 000
Förslag
450 000
487 520
442 510
529 670
1 909 700
0
-187 520
-192 510
-279 670
-659 700
Utrymme avskrivn och drift
20 000
20 000
20 000
20 000
80 000
Verklig avskrivn och drift
31 719
55 885
61 905
74 960
224469
Diff
-11 719
-35 885
-41 905
-54 960
-144 469
Effektiviseringbehov ca
-0,59%
-1,79%
-2,10%
-2,75%
-7,22%
Diff
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
44(45)
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0
45(45)