Natur- och kulturmiljöprogrammet, delområde
Maj 2015 Välluv delområde Remissversion N Natur- och kulturmiljöprogram Ett samarbete mellan stadsbyggnadsförvaltningen Kulturförvaltningen Detta är en del av Natur- och kulturmiljöprogrammet Natur- och kulturmiljöerna är värdefulla för stadens attraktionskraft nu och i framtiden. Detta häfte är en del av Helsingborgs natur- och kulturmiljöprogram som i sin helhet består av 14 delområden samt en gemensam introduktion. Programmet innehåller en redovisning av de mest värdefulla natur- och kulturmiljöerna i Helsingborgs stad. Sockenindelningen. Med programmet vill vi • samla kunskapen om kommunens värdefulla natur- och kulturmiljöer i ett dokument för att få en helhetsbild • få ett bättre underlag för att bevara, informera om och stärka kvaliteterna i Helsingborgs natur- och kulturmiljöer • uppdatera och förbättra planeringsunderlaget för styrningen av markanvändning och skötsel av värdefulla miljöer • bidra till att de nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmålen uppnås • få underlag för att bilda fler kommunala naturreservat. Programmet är ett av stadens mål enligt miljöprogram 2010-2015 och är också ett kunskaps- och planeringsunderlag för Helsingborgs översiktsplanering. Enligt bland annat plan- och bygglagen och miljöbalken är kommunen skyldig att ta hänsyn till natur- och kulturvärden i samband med planläggning och beslut. Natur- och kulturmiljöprogrammet är ett av flera underlag som tas fram för att underlätta avvägningen mellan olika intressen i samhällsplaneringen. På motsvarande sätt har exempelvis ett Grönstrukturprogram tagits fram, som anger de grönområden och grönstråk som föreslås bilda en huvudstomme för grönstrukturen. Naturvårdsplan för Helsingborgs kommun (Stadsbyggnadskontoret 1992) och Kulturminnesvårdsprogram för Helsingborgs kommun (Helsingborgs museum 1991) har utgjort grunden för det gemensamma Natur- och kulturmiljöprogrammet. Istället för att uppdatera dessa var för sig, har det skapats ett förenat natur- och kulturmiljöprogram. Förhoppningen är att det ska bli lättare att förstå hur naturen har påverkat oss människor, och hur vi människor har påverkat naturen. Beskrivningarna är indelade i ett antal delområden. Varje område motsvarar i princip de socknar som funnits i nuvarande Helsingborgs stad och som har varit viktiga kulturhistoriska gränser. I slutet av varje delområde finns två kartor. Den första är en sammanställning av juridiskt skyddade områden såsom naturreservat, byggnadsminne med mera. Det andra kartbladet visar lokala natur- och kulturmiljöer som är viktiga tillgångar i den kommunala planeringen. Utöver de olika delområdena finns en längre gemensam introduktion. Den ger en allmän kunskap om hur tidigare generationer levt, och hur landskapet har förändrats under historisk tid. Där finns också en sammanfattning av lagstiftning och grunderna för bedömning av värdefulla natur- och kulturmiljöer. Introduktionen och alla delområdesbeskrivningar finns att ta del av på www.helsingborg.se/naturochkultur. Arbetsgrupp Mia Jungskär, stadsantikvarie: Kulturförvaltningen Widar Narvelo kommunekolog, Birgit Müller layouter, Christina Andersson kartingenjör, Eva Fransson projektledare 2010 - 2014, Ann-Marie Cvitan Trellman projektledare: Stadsbyggnadsförvaltningen Omslagsbild: Ek vid Ekeberga gård Foto: Birgit Müller Layout: Birgit Müller Grundlayout: Jonathan Johnsson Citera oss gärna men ange källan. För återanvändning av hela artiklar, kontakta oss. Har du frågor eller synpunkter på innehållet är du välkommen att kontakta Stadsbyggnadsförvaltningens översiktsplaneavdelning, telefon 042-10 50 00 2 Välluv Natur- och kulturmiljöprogram Innehåll Naturgivna förutsättningar.......................................................................4 Kulturlandskapet, vägnätet och järnvägen...................................... 4 Trädgårdsnäringen.......................................................................................6 Välluvs kyrkby................................................................................................7 Påarp.................................................................................................................8 Hagaparken i Påarp...........................................................................................9 Ekebergaskogen och Ekeberga gård................................................10 Långeberga by och Långebergaskogen...........................................10 Ljusekulla gård och Krokstorps gård med omgivande skogsdungar.............................................................................................................11 Sammanfattning av befinliga värden och skydd...........................12 Övriga strukturer och värden i landskapet....................................................13 Skyddade natur- och kulturmiljöer.....................................................14 Lokala natur- och kulturvärden att förstärka i planeringen......15 Litteratur och digitala källor..................................................................16 Underlaget till delen Välluv togs fram under 2012. Innehåll Natur- och kulturmiljöprogram Välluv 3 Naturgivna förutsättningar Välluvs socken är till arealen 13 kvadratkilometer stor och präglas av högklassig åkermark på moig, lerig morän. Lussebäcken rinner igenom området och vidare ner i Ramlösaparken för att ansluta till Råån på Råå. Havsöring vandrar upp i systemet. Ytterligare en bäck går från södra Påarp förbi Välluv, passerar en damm och ansluter till Lussebäcken. Högklassig åkermark i Välluv. Häradsekonomisk karta 1910-15. Topografin präglas av helsingborgsryggens västliga kant med lågpunkterna i västra delen. Marken stiger från Långeberga och Ramlösabäcken österut mot Påarp. Höjdskillnaden varierar cirka 30-40 meter mellan Långeberga och Påarp. Kulturlandskapet, vägnätet och järnvägen Ett fåtal högar och stenåldersboplatser samt ett flertal lösfynd vittnar om att Välluvs socken var bebyggd under förhistorisk tid. Enligt fornlämningsinventeringen från 1986 finns rester av fyra stenåldersboplatser, varav två anses vara säkra. Byarna i området har legat på rad från norr till söder, Långeberga, Östra Ramlösa, Påarp samt Vällufs kyrkby. Mellan dessa påträffas några enstaka ensamgårdar såsom Ljusekulla och Krokstorp. Socknen drabbades hårt av de svensk-danska krigen. Vid krigsslutet 1679 beskrivs hur stora delar av socknen, bland annat Långeberga och Krokstorp, låg övergivna och öde, men trakten återhämtade sig. N 4 Naturgivna förutsättningar Kulturlandskapet, vägnätet och järnvägen Välluv Natur- och kulturmiljöprogram Områdets västra del har tidigare varit obebyggd och bestått av betesmark, Vällufs sockens fälad, samt en mindre våtmark som kallas Refs måse där man tagit torv. Såväl byarna som ensamgårdarna hade del i den gemensamma fäladen. Söder om Välluf, på andra sidan sockengränsen, fanns enligt 1700-talskartorna ytterligare en stor gemensam betesmark, den samfällda fäladen till byarna Välluf, Påarp, Raus, Köpinge och Görarp. Det historiska vägnätet har varit av lokal karaktär. Välluvs kyrkby utgjorde en mindre vägknut, där vägen mellan Råå och Mörarp mötte en södergående väg från Vasatorp och Kropp som fortsatte mot Bårslöv. Idag finns endast fragment av det historiska vägnätet bevarat. Mellan Bårslöv och Välluv är vägdragningen intakt. Inne i kyrkbyn finns också den gamla vägen kvar, likaså den dryga kilometerlånga sträckan från Östra Ramlösa mot sockengränsen i norr. Gatusträckningen längs järnvägsspåren i centrala Påarp överensstämmer i stort sett med äldre tiders dragning. gårdsodlingarna var, kan nämnas att det under 1930-talet gick dagliga avgångar med över 12 000 liter jordgubbar från Påarps station till Stockholm. Numera präglas området starkt av motorvägen, E4/E6, som skär av områdets västra del i nord/sydlig riktning. Moderna och nya industriområden har omvandlat landskapet. Gränsen mellan staden och landsbygden har blivit allt otydligare, men i väster finns en värdefull trädrad i landskapet som visar var den gamla sockengränsen gick. Mot söder kan man svagt urskilja gränsen mot Bårslövs socken, även om den numera löper rakt igenom villakvarteren. I norr sammanfaller en del av sockengränsen mot Kropps socken med kanten av Vasatorps golfbana. Bland andra viktiga gränser kan nämnas trädraden i norra Påarp, som också gränsar till den så kallade ”ekebergamarken” markerad på karta från 1800-talet. Troligen är gränsen mycket äldre än så. Gatusträckning längs järnvägen i Påarp. Landskapet norr om Påarp. Påarp med trädraden i norr mot Ekeberga. Sbf 2010. > N rp a ör Även om 1700-talets och det tidiga 1800-talets landskap till en stor del bestod av betesmarker har närheten till Helsingborg präglat landskapet. När staden växte fick närområdet allt större betydelse för att försörja staden med livsmedel. Odling, framförallt grönsaksodling, har satt sina avtryck i form av ett flertal växthus och landskapet har omvandlats till en fullåkersbygd. M Ekeberga Hagaparken Påarp Järnvägen mellan Helsingborg och Hässleholm öppnades för trafik 1875, och den skapade ännu bättre förutsättningar för trädgårdsnäringen. Grönsakerna krävde snabba transporter och med tågtrafiken nåddes nya marknader utanför Helsingborg. Som exempel på hur betydelsefulla träd- Bystruktur och vägnät Natur- och kulturmiljöprogram Välluv 5 Trädgårdsnäringen I slutet av 1800-talet, när man började med handelsträdgårdar, skedde snabba förändringar och specialisering inom köksväxtodlingen. Efter idé från Holland och England uppfördes i början av 1900-talet de första växthusen för odling av tomater och gurka i Sverige. De första tomaterna var svårsålda, då ingen kände till denna nymodiga köksväxt. Samtidigt med att människor sökte sig in till städerna i slutet av 1800-talet grundades många trädgårdsföretag. Flertalet stadsinvånare odlade inte själva, utan var beroende av att kunna köpa trädgårdsprodukter. Handelsträdgårdarna etablerades i städernas utkanter. Exempelvis fanns det en stor handelsträdgård på Tågaborg. I takt med att Helsingborg växte flyttades stadens utkanter allt längre ut. Söder om Påarp finns många växthus. Sbf 2010. Växthusodlingen var en viktig näringsgren i trakten kring Påarp, framförallt under 1930-talet. Området blev känt för de många växthusen och den intensiva grönsaksodlingen. Wälluvs socken sägs ha varit landets mest glastäckta distrikt. Som exempel kan nämnas Gustav Svensson i Östra Ramlösa som i slutet av 1890-talet började odla jordgubbar. Efter bara några år var odlingen så stor att alla jordgubbar inte kunde avsättas i helsingborgstrakten. Han bestämde då att utvidga sin försäljning till Stockholm. Gustav köpte mer mark och började samarbeta med två odlare från Påarp, bröderna Alfred och Gustav Nilsson. Tågen med jordgubbar avgick från Påarp klockan tre på eftermiddagarna och var framme i Stockholm klockan sju nästa morgon. Att jordgubbsodlingarna i området nådde sådana framgångar berodde på många faktorer, såsom bra klimat och jordmån, god tillgång på gödsel från närliggande lantbruk, lätt att få arbetskraft och goda transportmöjligheter. Även om många växthus nu är försvunna eller förfaller är de fortfarande ett karaktäristiskt inslag i landskapet. Trädgårdsmästerier och växthus finns vid alla infartsvägar till Påarp, vid Ljusekulla och i Östra Ramlösa by. Speciellt söder om Påarp, mot gränsen till Bårslövs socken, finns ett område där växthusen står ovanligt tätt. Fastighetsbildningarna här är små, vilket både kan ses som en orsak till och ett resultat av grönsaksodlingen. Växthus vid Välluv. 6 Trädgårdsnäringen Välluv Natur- och kulturmiljöprogram Välluvs kyrkby Vällufs kyrka härstammar från 1100-talet men namnet kan ha sitt ursprung i förhistorisk tid. Första stavelsen tros vara en förkortning av det hedniska mansnamnet Væter. Ändelsen -luv kan komma av verbet ”lämna” (jämför engelskans leave), som i så fall syftar på någon form av arvegods. Välluv skrevs år 1390 Vætlöf. Vid J. Lorents Gillbergs uppteckning från 1765 noterades åkern som liten men bördig och ängen gav endast liten höbärgning, men var bevuxen med ”vacker surskog”. Än idag är Välluv en liten men intakt kyrkby. På var sin sida om kyrkan finns Prästgården och Klockaregården kvar. Prästgårdens boningslänga uppfördes 1820 och är idag församlingsgård. Resten av gården inrymmer Wällufbygdens Hembygdsförening som har ett lokalhistoriskt museum med många föremål från lantbruk, trädgårdsnäring, hantverk med mera. Kyrkan i Välluv. På Skånska rekognosceringskartan från tidigt 1800-tal finns sex gårdar markerade, varav en dubbelgård. En av gårdarna, Välluv nr 1, var under perioden 1706 till 1860 häradshövdingeboställe i Luggude härad. Häradshövdingen ansvarade för tinget i Mörarp. Skånska rekognosceringskartan 1815. N Kyrkan Klockaregården Hembygdsgården Församlingsgården Välluvs kyrkby. Sbf 2010. Välluvs kyrkby Natur- och kulturmiljöprogram Välluv 7 Påarp Klockaregården var ursprungligen en kringbyggd gård men har idag tre längor. Siste klockaren att bo här var organisten Alvar Gustav Björklund. Sedan 1913 har gården drivits som jordbruk och handelsträdgård. Den renoverades år 1933 och drivs sedan dess som trädgårdsmästeri. Hembygdsmuseum. Klockaregården. Ungefär där den gamla dubbelgården tidigare låg, på Välluv 3:57, återfinns äldre bebyggelse. Även Välluv 1:1 är en stor gård i oskiftat läge med väl sammanhållna byggnader från tidigt 1900-tal. Dessutom finns ett antal enbostadshus som visar byns småskaliga utveckling under 1900-talet. Påarps bondby och stationssamhälle. Namnet Påarp förekommer på flera platser i Skåne. Ändelsen -arp kommer av torp, som syftar på ”nybygge” eller ”utflyttargård”. Ordet På- tros komma från mansnamnet Pa(i). Den historiska bondbyn benämndes Poerup år 1524 och låg 400 meter nordost om Välluvs kyrkby. Byn bestod av fyra kringbyggda gårdar och ett torp. Bondbyn brann 1815 och enskiftades strax därpå. Istället för att återuppbygga byn på samma plats lades gårdarna ut på de nya, skiftade ägorna. När järnvägen kom på 1870-talet byggdes stationshuset öster om den gamla bondbyn, vilket sägs bero på starka markägares agerande. Påarps samhälle började utvidgas kring stationen och längs med spåren utefter vägen mellan Helsingborg och Mörarp. Det växande stationssamhället förde med sig både service och verksamheter. Det första stationshuset ersattes 1904 av ett nytt norr om spåren, där Påarps centrum ligger. Under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal fanns i Påarp tegelbruk, mejeri, smedja, bageri och två bryggerier. Av industrier kan nämnas Seemans stolfabrik och mattfabriken Canos. Redan 1897 hade ett Folkets hus uppförts och nordväst om stationen låg småskolan, fattighuset och ett epidemisjukhus som senare blev ålderdomshem. ©Blom Sweden AB Välluvs kyrkoområde från söder. 8 Välluvs kyrkby Påarp Järnvägen i Påarp. Välluv Natur- och kulturmiljöprogram Hagaparken i Påarp Omkring 1913 började Godtemplarna driva tivoli och basarer med dansbana i Flybjärs skog, nordost om själva stationssamhället. Anläggningen bytte namn till Haga år 1933, då den såldes till Harry Brandelius. I mitten av 1950-talet brann dansbanan och endast en del av fundamenten är nu synliga. Före detta småskola, nu scouternas hus. Helsingborgs renhållningsverk, Pudrettfabriken, låg på Maskinistgatan och invigdes 1904. Anläggningen skulle ta hand om latrin- och hushållsavfall som dagligen transporterades med tåg från Helsingborg. Latrininnehållet blandades med torv och såldes som gödsel till bland annat trädgårdsmästerier och lantbrukare, medan hushållsavfallet blev föda till anläggningens cirka hundra grisar. Fabriken var i bruk fram till 1967. Hagaparken eller Flybjärsskogen är en ängslövskog med ek, hassel, björk och bok. Skogens flora består bland annat av myskmadra och skogsknipprot, vilket tyder på att marken används för slåtter, så kallad stubbskottsäng eller lund. ©Blom Sweden AB Hagaparken i Påarps nordöstra hörn. Lövdungen är ett av flera exempel på äldre parkanläggningar som sedan övergått i ett mer förvildat tillstånd med naturvärden för flora och fauna. Den upphörda, intensiva hävden har gjort att parkkaraktären försvunnit. Mot slutet av 1940-talet uppfördes en rad enfamiljshus längs den u-svängda Glebers väg, norr om spåren. Kring denna gata expanderade bebyggelsen på 1950-talet och på 1960-talet tillkom seriebyggda enfamiljshus. De norra delarna av Påarp, som länge bestod av små jordbruksenheter, omvandlades därmed till modern villabebyggelse. Hagaparken. N Hagaparken gen Ekebergavä Ytterligare en epok kom på 1960-talet, då både affärslokaler och lägenheter uppfördes längs Ekebergavägen. Mycket av den äldre bebyggelsen har försvunnit när samhället vuxit men den gamla småskolan finns kvar och fungerar idag som scouternas lokal. Folkets hus är också bevarat även om det byggts till i omgångar och klätts med fasadtegel på 1970-talet. Sporthall Skola Glebers Scoutkår väg Folkets hus Station Flygfoto över Påarp. Sbf 2010. Påarp Natur- och kulturmiljöprogram Välluv 9 Ekebergaskogen och Ekeberga gård Ekeberga gård. Damm vid Ekeberga gård. Ekebergaskogen. Långebergaskogen. 10 Ekeberga skog och gård Långeberga by och skog Vid Ekeberga finns ett skogsparti med ek, bok och al. Skogen växer delvis på kärrmark och är omgärdad av välbevarade stengärden. På våren blommar buskstjärnblomma, rikligt med vitsippor och lundvårlök. Större hackspett och stenknäck har observerats under häckningstid. Under 1500-talet pågick det stridigheter mellan bönderna och Välluvs kyrka angående rättigheterna att avverka i Ekebergaskogen, vilket är ett tecken på att marken varit bevuxen med skog under mycket lång tid. I skogen ska det tidigare ha funnits lämningar efter en gård. Troligen har det varit resterna av Ekeberga gård som finns omnämnd redan år 1286. I samband med mordet på konung Erik Glipping ska en av de sammansvurna, Peder Jacobsson, varit ägare till ”Ekeberga i Wälluf”. Under 1660-talets rannsakningar, som var en tidig form av fornminnesinventering, berättar de äldre i socknen att de hört om en herrgård i ”Ejebacre”. Vad som hände med gården är oklart. Vid en fornminnesinventering år 1986 påträffades inga spår av den. Ekebergamarken finns markerad på kartor från tidigt 1800-tal tillsammans med ”Ekeborgshuset” och en handfull gathus. En ägogräns mot Påarp finns fortfarande bevarad. Någon större gård finns inte i kartmaterialet förrän nuvarande herrgård uppfördes 1865. Till gården hör även ekonomilängor från 1800- och 1900-talet samt en ladufogdebostad. Det är en sammanhållen miljö och ett exempel på de storgårdar som fick goda förutsättningar efter skiftena. Långeberga by och Långebergaskogen Långeberga by omnämns i ett medeltida brev från 1390 och återfinns på Buhrmans Skånekarta från 1684. På Skånska rekognosceringskartan från 1812-1820 bestod byn av fyra gårdar belägna som en radby längs den väg som idag kallas Långebergavägen. Byn splittrades i samband med skiftena och kvar finns bland annat Långeberga gård och Alberga herrgård. I samband med att det gjordes en utgrävning vid Långeberga gamla bytomt år 2007 påträffades en boplats som daterades till järnålder. Några spår av den medeltida byn påträffades däremot inte. Långebergaskogen är en rest av byns samfällda utmark, troligen ett stycke som på karta från laga skifte 1937 kallades ”Söndre kroken”. Idag är skogen en fuktig ädellövskog med hägg, ask, bok och ek. I östra kanten rinner Lussebäcken, som är ett värdefullt vattendrag. Vid Östra Ramlösa finns gröna, steniga och beskuggade partier. I skogen växer bland annat lundvårlök, ormbär och vitsippor varav de två förra tyder på före detta slåtteräng. I skogen trivs snäckor och rådjur, räv och hermelin. Älg har setts sporadiskt. En så kallad naturpunkt ”Naturpunkt vattenvård” i form av våtmark har anlagts söder om skogen med hjälp av statliga bidrag. Utmed Lussebäcken har odlingsfria skyddszoner anlagts. Sydost om skogen finns även en dagvattenpark. Skogen är en viktig del i grönstråket mellan Ramlösa och Bruces skog. Långebergaskogen. Välluv Natur- och kulturmiljöprogram Ljusekulla gård och Krokstorps gård med omgivande skogsdungar Både Krokstorps gård och Ljusekulla gård är värdefulla delar av socknens historia och är välbevarade gårdsanläggningar. Ljusekulla gård har en mycket lång kontinuitet och omnämns i en jordebok år 1546-47. Det är möjligt att gården har funnits längre än så. Gården finns markerad i lantmäteriets kartor sedan år 1717. Då var Ljusekulla gård en fyrlängad gård som låg strax söder om nuvarande. Redan på kartan från laga skifte 1828 kan man se att gården har delats i två enheter, en norr och en söder om Ljusekullavägen. De två enheterna lever sida vid sida fram till slutet på 1800-talet, då den södra försvinner. Ljusekulla gård i sin nuvarande form härrör från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Byggnaderna på gården är tidstypiska för jordbrukets utveckling under den perioden. De representerar en tid av expansivt jordbruk, då nya odlingsmetoder och tekniken utvecklades. Den gamla mangårdsbyggnaden från 1907 revs år 1989, men ekonomibyggnader och tjänstebostäder finns kvar. I övrigt är gårdens struktur och exteriörerna välbevarade. Krokstorps gård, eller Krogstorp som den tidigare kallades, är en ensamgård som sträcker sig tillbaka till åtminstone 1500-talet. Då ingick den i Bårslövs sjätting, som var en indelning av Luggude härad. Mangårdsbyggnaden är från 1916 och ekonomibyggnaderna är av varierande ålder. Gården är en av de storgårdar som än idag bedriver ett expansivt jordbruk. Skogsdungarna vid Krokstorp består av glasbjörk, ask och al och där finns anlagda dammar. Skogslök och stor häxört är av intresse. I övrigt är floran ganska artfattig och rekreationsvärdet är relativt lågt. Av däggdjur förekommer bland annat rådjur, räv, grävling, fälthare, vildkanin, hermelin och småvessla. Skogsdunge vid Krokstorp. Krokstorps gård. Sbf 2010. Ljusekulla gård. Natur- och kulturmiljöprogram Välluv Ljusekulla och Krokstorps gårdar med omgivande skogsdungar 11 Sammanfattning av befintliga värden och skydd Vägnät av historiskt intresse, särskilt kring Ekeberga och Välluvs kyrkby, härstammar från bysamhällets tid. Särskilt vägdragningarna kring Välluv medverkar till förståelsen av kyrkbyns centrala funktion i socknen. Handelsträdgårdar och växthus är ett karaktäristiskt inslag i området och har ett stort odlingshistoriskt värde. Trädgårdsverksamheten har varit en värdefull näringsgren i området. En del av växthusen har värden som solitärbyggnader, men framförallt är de en del av en mycket värdefull helhetsmiljö och omfattas därför av PBL 8:13. Natur- och kulturmiljö. Välluvs kyrkby, KLM 4, har en mycket lång kontinuitet och har behållit en småskalig, äldre bykaraktär. Kyrkan, prästgården och den bevarade klockaregården bildar en sammanhållen kyrkby med värdefulla utblickar över landskapet. Tillsammans med de kvarvarande gårdsenheterna och de äldre enfamiljshusen har bebyggelsen ett stort byggnadshistoriskt värde och uppfyller kraven särskilt värdefull bebyggelse enligt PBL 8:13. Allé vid Vedelövsvägen. Påarp är ett av kommunens mest renodlade stationssamhällen. Enskilda byggnaders kulturvärden behöver utredas vidare för att få en heltäckande bild över kulturvärd bebyggelse i Påarps centrum. Samhället hade viktiga servicefunktioner för den omgivande landsbygden. Birgit Müller Eksnabbvinge i Långebergaskogen. 12 Sammanfattning av befintliga värden och skydd Bebyggelsen som uppfördes utefter järnvägsspåren och Mörarpsvägen samt äldre industrilokaler som visar på ortens expansion, har stort byggnads- och samhällshistoriskt värde. Till dessa byggnader hör också Folkets hus, som har ett socialhistoriskt värde, och småskolan. Samtliga omfattas av PBL 8:13 och 8:17. Från Påarps historia som villasamhälle är det främst de seriebyggda småhusen vid Glebers väg som bedöms som särskilt värdefulla enligt PBL 8:13. Den småhusbebyggelse som uppfördes under 1950-, 60- och 70-talen är i huvudsak välbevarad och uttrycker väl småhusrörelsens kraftiga expansion under denna tid. De bör beaktas som enhetlig miljö och arkitekturen ska behandlas med varsamhet. Även 1960-talets välbevarade centrumsatsning längs Ekebergavägen med lägenheter och affärslokaler har ett kulturhistoriskt värde. Varsamhetskrav enligt PBL 8:17 gäller. Hagaparken/Flybjärsskogen i Påarp är en 2,5 hektar stor ängslövskog som har högt naturvärde, klass tre. Skogen har en skyddsvärd flora och är av värde för landskapsbilden. Kopplingen till folkrörelsen och platsens historia som tivoli och dansbana ger den även ett kulturmiljövärde. Hagaparken fyller en viktig funktion för friluftsliv och rekreation. Ekebergaskogen och Ekeberga gård har en mycket lång historia. Skogen finns omnämnd redan på tidigt 1500-tal. Idag omfattar den 8 hektar lövskog och har högt naturvärde, klass 3. Den har botaniska och zoologiska värden och är av betydelse för landskapsbilden och för friluftsliv och rekreation. Skogsvårdslagen reglerar ädellövskogen. Gården är en ensamgård vars föregångare kan spåras tillbaka i medeltiden. Nuvarande mangårdsbyggnad från 1865 har arkitektoniskt värde och tillsammans med ekonomilängor och ladufogdebostaden utgör byggnaderna en värdefull helhet. PBL 8:13 tillämpas. En äldre ägogräns som kan härledas till Ekebergamarken finns bevarad. Idag markeras den av en trädrad samt av bebyggelsegränsen till På- Välluv Natur- och kulturmiljöprogram Övriga strukturer och värden i landskapet arps samhälle. Gränsen bidrar med förståelse för det äldre kulturlandskapet. Långebergaskogen och Långeberga by. De utskiftade gårdarna och de arkeologiska lämningarna på den gamla bytomten i Långeberga är kulturhistoriskt värdefulla. De visar på den långa kontinuiteten i området och är värdefulla inslag i landskapsbilden. Varsamhet enligt PBL 8:17 tillämpas. Långebergaskogen är en fuktig ädellövskog som omfattar 6 hektar och som gränsar till Lussebäcken. Skogen har högt naturvärde, klass 3, med hänvisning till värden för botanik, zoologi, hydrologi, landskapsbild och för friluftsliv och rekreation. Långebergaskogen är en viktig del i grönstråket mellan Ramlösa och Bruces skog. Skogsvårdslagen och miljöbalken tillämpas tills området detaljplanelagts, då PBL tar över. Birgit Müller Alberga våtmark. - Fornlämningar, kyrkor och kyrkogårdar är skyddade genom lagen om kulturminnen med mera. För information om fornlämningar hänvisas till fornsok.se. - Ansvaret för att skydda och vårda våra natur- och kulturmiljöer delas av alla, såväl enskilda som myndigheter. Birgit Müller Fyrfläckad trollslända i Alberga våtmark.. N Långeberga 1 11 Väg Ljusekulla gård och Krokstorps gård är ensamgårdar med lång historia och stort kontinuitetsvärde. De har välbevarad bebyggelse och en tydlig koppling till kringliggande kulturlandskap. Båda gårdarna omfattas av PBL 8:13. Skogsdungarna vid Krokstorp, 21 hektar, är artrika lövskogar med anlagda dammar. Naturvärdet är högt, klass 3, med hänvisning till växt- och djurlivet samt värden för landskapsbilden och för friluftsliv och rekreation. Tack vare den fuktiga marken har de även hydrologiska värden. Skogsvårdslagen och miljöbalken tillämpas tills området detaljplanelagts, då PBL tar över. - Alla stenmurar, åkerholmar, småvatten, odlingsrösen, märgelgravar och alléer i odlingslandskapet är skyddade genom biotopskyddet i miljöbalken 7:11. Det innebär att det krävs tillstånd av länsstyrelsen som tillsynsmyndighet för att ta bort eller på annat sätt påverka kulturelementen i det öppna odlingslandskapet och av skogsstyrelsen för påverkan av biotoper i skogsmark. Objekten är inte utmärkta på kartorna. gen rpsvä Fälta n rlede Öste Långebergaskogen Alberga våtmark Flygfoto över Långeberga. Sbf 2010. Natur- och kulturmiljöprogram Välluv Sammanfattning av befintliga värden och skydd 13 Skyddade natur- och kulturmiljöer För information om fornlämningar hänvisas till fornsok.se. Generellt biotopskydd enligt Miljöbalken 7:11 § redovisas inte på kartan) N Teckenförklaring Natura 2000 I detaljplan kulturskyddad bebyggelse, länsstyrelsen uppdaterat t o m 2010 Naturreservat Strandskydd Riksintresse Naturvård Riksintresse Kulturmiljövård Riksintresse Kustzon Landskapsbildsskydd 14 Skyddade natur- och kulturmiljöer Välluv Natur- och kulturmiljöprogram Lokala natur- och kulturvärden att förstärka i planeringen N Teckenförklaring Objekt-idNamn 1001Ljusekulla gård 1002Långebergaskogen och Långeberga by 1003 Ekebergaskogen och Ekeberga gård 1004 Äldre ägogräns 1005Hagaparken/Flybjärsskogen 1006 Krokstorps gård och skogsdungar 1007 Handelsträdgårdar och växthus 1008 Påarps stationssamhälle 1009Vägnät av historiskt intresse 1010Välluvs kyrkby Natur- och kulturmiljöprogram Mycket högt naturvärde, klass 2 Högt naturvärde, klass 3 Odlingslandskap, mycket högt naturvärde, klass 2 Högt naturvärde, klass 3 och värdefull kulturmiljö Högt naturvärde, klass 3 och värdefull struktur i landskapet Värdefull kulturmiljö Värdefull struktur i landskapet Välluv Lokala natur- och kulturvärden att förstärka i planeringen 15 Litteratur och digitala källor Borna Ahlkvist Hélène, Aspeborg Håkan & Lorentzon Moa. Långeberga bytomt: Skåne, Välluv socken, Långeberga 3:3, RAÄ 34: arkeologisk utredning och förundersökning. Lund: Avdelningen för arkeologiska undersökningar, Riksantikvarieämbetet (2004). Ohlén Carl-Eric, Sydow Waldemar von & Björkman Sten (red.) Svenska gods och gårdar. D. 5, Skåne: västra delen. Uddevalla: Svenska gods och gårdar (1944). Ulfsparre Anna Christina & Greiff Mats (red.). Helsingborgs historia. D. 8:1, Landsbygden. Helsingborg: Helsingborgs stad (2010). Helsingborgs museum, Kulturminnesprogram för Helsingborgs kommun, 1991. Helsingborgs stads hemsida, Ortsanalys för Påarp 2004. www.helsingborg.se/ Helsingborgs stads hemsida, Översiktsplan 2010. www.helsingborg.se/ Krokstorps gårds hemsida. www.krokstorp.net (2012-09-10) Lantmäteriets hemsida, Historiska kartor. www.lantmateriet.se/ Riksantikvarieämbetets hemsida, Fornsök - fornlämningsregistret. www.raa.se/ Riksarkivet, nationell arkivdatabas. www.nad.riksarkivet.se/ Helsingborgs stadsbyggnadskontor, Naturvårdsplan för Helsingborgs kommun, 1992. Birgit Müller Naturskyddsföreningen i Helsingborg, florainventeringar 1980-ff. Mindre guldvinge. Ek vid Ekeberga gård. 16 Litteratur och digitala källor Välluv Natur- och kulturmiljöprogram Illustrationer: Peter Elfman. Foton: Mia Jungskär, Widar Narvelo, Birgit Müller. Kartunderlag: Stadsbyggnadsförvaltningen (Sbf). Natur- och kulturmiljöprogram Välluv 17 Har Du synpunkter kontakta: Helsingborg kontaktcenter ·Telefon: 042-10 50 00 ·Adress: Stortorget 17 · Postadress SE-251 89 Helsingborg ·Mail: [email protected] · Web: helsingborg.se/naturochkultur Birgit Müller Välluv
© Copyright 2024