Natur- och kulturmiljöprogrammet, delområde
Maj 2015 Fjärestad delområde Remissversion N Natur- och kulturmiljöprogram Ett samarbete mellan stadsbyggnadsförvaltningen Kulturförvaltningen Detta är en del av Natur- och kulturmiljöprogrammet Natur- och kulturmiljöerna är värdefulla för stadens attraktionskraft nu och i framtiden. Detta häfte är en del av Helsingborgs natur- och kulturmiljöprogram som i sin helhet består av 14 delområden samt en gemensam introduktion. Programmet innehåller en redovisning av de mest värdefulla natur- och kulturmiljöerna i Helsingborgs stad. Sockenindelningen. Med programmet vill vi • samla kunskapen om kommunens värdefulla natur- och kulturmiljöer i ett dokument för att få en helhetsbild • få ett bättre underlag för att bevara, informera om och stärka kvaliteterna i Helsingborgs natur- och kulturmiljöer • uppdatera och förbättra planeringsunderlaget för styrningen av markanvändning och skötsel av värdefulla miljöer • bidra till att de nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmålen uppnås • få underlag för att bilda fler kommunala naturreservat. Programmet är ett av stadens mål enligt miljöprogram 2010-2015 och är också ett kunskaps- och planeringsunderlag för Helsingborgs översiktsplanering. Enligt bland annat plan- och bygglagen och miljöbalken är kommunen skyldig att ta hänsyn till natur- och kulturvärden i samband med planläggning och beslut. Natur- och kulturmiljöprogrammet är ett av flera underlag som tas fram för att underlätta avvägningen mellan olika intressen i samhällsplaneringen. På motsvarande sätt har exempelvis ett Grönstrukturprogram tagits fram, som anger de grönområden och grönstråk som föreslås bilda en huvudstomme för grönstrukturen. Naturvårdsplan för Helsingborgs kommun (Stadsbyggnadskontoret 1992) och Kulturminnesvårdsprogram för Helsingborgs kommun (Helsingborgs museum 1991) har utgjort grunden för det gemensamma Natur- och kulturmiljöprogrammet. Istället för att uppdatera dessa var för sig, har det skapats ett förenat natur- och kulturmiljöprogram. Förhoppningen är att det ska bli lättare att förstå hur naturen har påverkat oss människor, och hur vi människor har påverkat naturen. Beskrivningarna är indelade i ett antal delområden. Varje område motsvarar i princip de socknar som funnits i nuvarande Helsingborgs stad och som har varit viktiga kulturhistoriska gränser. I slutet av varje delområde finns två kartor. Den första är en sammanställning av juridiskt skyddade områden såsom naturreservat, byggnadsminne med mera. Det andra kartbladet visar lokala natur- och kulturmiljöer som är viktiga tillgångar i den kommunala planeringen. Utöver de olika delområdena finns en längre gemensam introduktion. Den ger en allmän kunskap om hur tidigare generationer levt, och hur landskapet har förändrats under historisk tid. Där finns också en sammanfattning av lagstiftning och grunderna för bedömning av värdefulla natur- och kulturmiljöer. Introduktionen och alla delområdesbeskrivningar finns att ta del av på www.helsingborg.se/naturochkultur. Arbetsgrupp Mia Jungskär stadsantikvarie: Kulturförvaltningen, Widar Narvelo kommunekolog, Birgit Müller layouter, Christina Andersson kartingenjör, Eva Fransson projektledare 2010 - 2014, Ann-Marie Cvitan Trellman projektledare: Stadsbygnadsförvaltningen Omslagsbild: Norra Vallåkra mölla Foto: Mia Jungskär Layout: Birgit Müller Grundlayout: Jonathan Johnsson Citera oss gärna men ange källan. För återanvändning av hela artiklar, kontakta oss. Har du frågor eller synpunkter på innehållet är du välkommen att kontakta Stadsbyggnadsförvaltningens översiktsplaneavdelning, telefon 042-10 50 00 2 Fjärestad Natur- och kulturmiljöprogram Innehåll Naturgivna förutsättningar.......................................................................4 Bystruktur, gårdar och vägnät.................................................................5 Råådalen, delen Fjäresta-Gantofta med Borgen.............................8 Sammanfattning av befinliga värden och skydd.............................9 Övriga strukturer och värden i landskapet....................................................11 Skyddade natur- och kulturmiljöer.....................................................12 Lokala natur- och kulturvärden att förstärka i planeringen......13 Litteratur och digitala källor..................................................................14 Ordförklaringar............................................................................................14 Underlaget till delen Fjärestad togs fram under 2010. Innehåll Natur- och kulturmiljöprogram Fjärestad 3 Naturgivna förutsättningar Råån utgör områdets gräns i söder. Landskapet präglas av kontrasten mellan högplatåns flacka jordbrukslandskap och Rååns dalgång med dess dramatiska topografi. Jordarterna är morän och lerig morän med inslag av bland annat silt1 och ger högklassig åkermark. De viktigaste naturvärdena i området är knutna till dalgången och dess ädellövskog. Fjärestadsravinerna med Kövlebäcken är djupt nerskurna i den sedimentära berggrunden med bland annat kolförande lager. Spår av kol- Gantofta brytning finns i området kring Borgen. All trädvegetation i Råådalen finns i princip på före detta slåtterängar som vuxit igen. I Råån finns en rik fauna med bland annat havsöring, kungsfiskare och gröngöling. Den högklassiga åkermarken, som odlats sedan enskiftets tid, gör att det inte finns mycket trädvegetation i området utöver den som finns i dalgången. Ungefär 40 märgelgravar och dammar skapar dock oaser för viltet, liksom dungar vid byar och gårdar, trädridåer och stenmurar som finns kvar. Fastmårup ån Rå Flygfoto från Vallåkra mot Gantofta. Gröngöling. 4 Råån vid naturreservatet Borgen. Naturgivna förutsättningar Fjärestad Natur- och kulturmiljöprogram Bystruktur, gårdar och vägnät Socknen bestod redan under 1700-talet av tre byar, Fjärestads kyrkby i norr samt Fastmårups by (kallad Fassmårup) och Norra Vallåkra by i söder. Gränsen mellan Fjärestads kyrkby och de övriga i söder går fortfarande tydligt att utläsa i landskapet. Den norra delen av socknen var tydligt uppdelad i en västra halva som dominerades av inägor med slåtterängar och åkrar och en östra halva som bestod av fäladsmark2 . Skiljelinjen gick delvis längs det som idag är Norra Vallåkravägen. Dagens landskap har präglats av enskiftet. Några få större, betydande gårdar som Fjerrestadtorp, Fjärestad gård, Stensnäs gård och Fjärestads Västregård finns kvar. Deras långa historia gör att vi kan följa utvecklingen i området. Endast i socknens södra del, kring Norra Vallåkra, kom de mindre jordbruksfastigheterna att dominera. Dessa små bebyggelseenheter kompletterades av enstaka gatehus, varav några fortfarande finns kvar. De gamla byarnas funktion som bebyggelsecentra behölls efter skiftena. Vägnätet har följt fastighetsmönstret. I södra delen av socknen, i trakten kring Norra Vallåkra, har det funnits fler småvägar, medan vägarna kring de större gårdarna var färre. Av det äldre vägnätet återstår främst den väst-östliga vägen till Gantofta och landsvägen genom Vallåkra till Mörarp. Den lilla trädkantade vägen från Fjärestad till Fastmårup är en vacker äldre sträcka. Det finns gott om alléer i landskapet, några äldre men även flera ny- och återplanterade. Dessa bidrar på sikt till att stärka upplevelsen av vägnätet och till att bibehålla biologisk mångfald, exempelvis olika lavar, fåglar och insekter. Allé vid Norra Vallåkravägen. Fjärestads kyrkby var tidigt av betydande storlek. På en karta från 1713 finns ett tjugotal gårdar utmärkta, de flesta fyrlängade. Att döma av ändelsen -stad kan byn härstamma från järnåldern. Fjäre- tros vara en form av det hedniska namnet Fjärestads Västregård. Gammelgård. Kartor från 1700- och 1800-talen visar att markanvändningen bland annat i dalgången dominerades av slåtter och betesmarker i form av tuvig ljunghed samt små åkrar. Bygden räknades till skogsbygden, vilket bekräftas av Linnés beskrivning från 1749. När han kom över Råån norr om Vallåkra försvann Skåne slätt och landskapet blev buskigt. Rester av igenvuxna slåtterängar är idag ofta skog, som till exempel Borgen. Betesmark finns framförallt i dalgången. Bystruktur, gårdar och vägnät Natur- och kulturmiljöprogram Fjärestad 5 Fiari. År 1341 benämns socknen som ”Fyarestatha”. Flera jordbruksfastigheter kan ha rötter från 1700-talet, såsom Fjerregård och Gammelgård. Dagens byggnader är dock av senare datum. Fjärestads by enskiftades redan 1806 men behöll sin långdragna sträckning. Fjärestad gård, ladugård. Skånska rekognosceringskartan från 1815, med sockengränsen ungefärligt inlagd. Sydväst om kyrkan ligger Fjärestad gård. Huvudbyggnaden har rivits men ekonomibyggnaderna är mycket välbevarade och ett gott exempel på storskalig jordbruksbebyggelse från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. De stora gårdarna i socknen har präglat landskapet och är värdefulla för att förstå hur bebyggelsestrukturen har vuxit fram. Under 1800-talet byggdes på tidstypiskt vis gathus i kyrkbyn. På Skånska rekognosceringskartan finns en rad sådana längs Fjärestadsvägens södra kant. De visar på den stora grupp obesuttna människor som under 1800-talet kom att skiljas från jorden och dess brukande. Under 1900-talet och 2000-talet ersattes vissa gathus och miljön har kompletterats med enfamiljshus. Fjärestads kyrka är uppförd 1863 och föregicks av en medeltida kyrka från 1200-talet. Vid rivningen av den gamla kyrkan fick emellertid tornet som uppförts vid slutet av 1400-talet stå kvar. Den nya kyrkobyggnaden anslöts till det äldre tornet. N 6 Bystruktur, gårdar och vägnät Fjärestad Natur- och kulturmiljöprogram Fjerrestadtorp är ett av socknens äldsta och största jordbruk. ”Fiäresta Torp” finns som en dubbelgård på en geografisk avmätning från 1735 och redan vid 1800-talets början markerades gården som en omfattande enhet med gråstenslängor och planterade alléer. Det är än idag en komplex gårdsmiljö med boningshus, stora ekonomibyggnader, arbetarbostäder med mera. Fastmårups by ligger i södra delen av socknen. Byn bestod vid slutet av 1700-talet av två gårdsbildningar, varav en var en dubbelgård. När byn skiftades enligt Laga skifte 1830 förblev bebyggelsen sammanhållen. De fyrlängade gårdarna finns emellertid inte längre kvar, utan gårdsbildningarna består av lösare sammanhållen bebyggelse uppförd i början på 1900-talet. Idag är Fastmårup en av få bybildningar i kommunen som har en tät sammanhållen bebyggelse från före skiftena, som i det närmaste sett likadan ut under 250 år. Norra Vallåkra bildar socknens tredje samhällsbildning. Norra Vallåkra by bestod på storskifteskartan från år 1760 av fem gårdar längs vattendragen strax väster om Norra Vallåkravägen. Två av dessa var dubbelgårdar. Byn splittrades under skiftena. Norra Vallåkra mölla uppfördes på platsen på 1860-talet och handhas idag av Vallåkra mölleförening. Möllan är en blickpunkt i landskapet och ligger invid en välbevarad mindre gård. Först i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet fick Norra Vallåkra en tätare bebyggelse, då enfamiljshus byggdes längs vägen. Vallåkras framväxt präglas av stationssamhälle. Fjerrestadtorp. Fjerrestadtorp i vinterskrud. Norra Vallåkra mölla. Foto: C. G. Lekholm 1952. Birgit Müller Fastmårups by. Kartfjäril. Bystruktur, gårdar och vägnät Natur- och kulturmiljöprogram Fjärestad 7 Råådalen, delen Fjärestad-Gantofta med Borgen Fjärestads socken utgör en del av dalgångsbygden kring Råån som är av riksintresse för såväl naturvård som kulturmiljövård. Råån rinner också genom delområdena Ottarp och Kvistofta. Utefter sträckan FjärestadGantofta finns två välutvecklade raviner, Borgen och Fjärestadsravinen, där ädellövskogen har fått växa fritt under många år. Där finns också välbetade hagmarker med torrängsvegetation samt frisk- och fuktängar. Dalgången fyller en viktig funktion för fåglar och däggdjur i ett för övrigt intensivt brukat odlingslandskap. Det finns också flera anlagda våtmarker vid Råån som förstärker den biologiska mångfalden. Fastmårupsdösen. I buskskiktet kan man bland annat hitta fläder. 8 Råådalen, delen FjärestadGantofta med Borgen Det är kring Råån som man finner de äldsta spåren av mänsklig aktivitet. Flera stenåldersboplatser finns ovan ravinkanten inom ett avstånd på cirka 1,5 kilometer från ån och sliprännor i en sandstensvägg antas härstamma från samma tid. Boplatserna från stenåldern kompletteras av en gånggrift vid gränsen till Gantofta och Fastmårupsdösen, båda från yngre stenåldern. Det finns också ett antal högar från äldre bronsålder och senare fynd som kallades guldbrakteater, en typ av smycken från 400-talet, som hittades i mitten av förra århundradet. I ravinen väster om Norra Vallåkra finns en mindre höjdplatå, Borgen, även kallad Vallåkra fornborg. Namnet Borgen syftar på den fornborg som låg uppe på krönet av ravinen. Den är förmodligen en bearbetad försvarsanläggning från järnålderns orostider. Berggrunden består av sandsten med inslag av stenkolsförande skifferlager i de branta sluttningarna. Skifferlagren har under främst 1700-talet varit föremål för brytning. I dalgångens botten finns lerlager som används in i vår tid. I närheten av Borgen finns Vallåkra stenkärlsfabrik som fortfarande är i produktion (Kvistofta socken). Då Linné besökte området i mitten av 1700-talet var det nästan helt trädlöst och markanvändningen var främst slåtter. Borgplatån hålls fortfarande öppen, men i övrigt har trädskiktet vuxit upp och består av varierad ädellövskog med ett rikt fältskikt med arter såsom vätteros, blåsippa, smånunneört, svalört och vårlök. Även buskskiktet är välutvecklat med främst hassel, hägg, fläder och hagtorn. I lunden finns en hel del småfåglar, bland annat kungsfiskare och även intressanta svamparter, såsom guldtofsskivling, spärrfjällskivling, cinnobermussling och rödfotad nagelskivling. Även fjärilsfaunan är rik och hela 147 arter har påträffats, varav flera är sällsynta. Miljön är värdefull för alla de vedlevande insekter som blivit allt mer sällsynta i det rationellt skötta skogsbruket. På stammarna kan man också hitta sällsynta lavar. Kungsfiskare. Fjärestad Natur- och kulturmiljöprogram Sammanfattning av befintliga värden och skydd Rååns dalgång är av riksintresse för både natur- och kulturmiljövård enligt MB 3:6. Dalgången är skyddad genom strandskydd MB 7:13, landskapsbildsskydd före detta Naturvårdslagen § 19. Dalgången är särskilt känslig från ekologisk synpunkt enligt MB 3:3 samt är ett så kallat storområde som är obetydligt påverkat av exploatering enligt MB 3:2. Riksintresset för kulturmiljövård är främst knutet till kulturlandskapet med dess fornlämningar och jordbruksbebyggelse i anslutning till åns dalgång. Inom området finns dösar och gånggrifter från stenåldern, bronsåldershögar och Borgen även kallad Vallåkra fornborg. Det naturliga landskapet har medfört att viktiga delar av det historiska kulturlandskapet har bevarats. Ett exempel på detta är ravinbranten västsydväst om Fjärestads by, en odlingsgräns som fortfarande är synlig och i funktion. En del av Bältebergaskogen ingår i detta delområde (jämför delområde Ottarp). Riksintresset för naturvård fokuserar på Råån, geologi, naturtyp, flora och fauna, landskapsbild samt rekreationsvärde. Dalgången bildades i samband med inlandsisens avsmältning. Råån utgör reproduktions- och uppväxtområde för havsöring och har ett rikt fågelliv med bland annat strömstare, forsärla, häger, mindre hackspett och många arter sångfåglar. Jordlagren är rika på kalk och lera vilket ger goda förutsättningar för en rik flora i området. Landskapsbilden är mycket vacker och domineras av betesmarker. Dalgångens samlade värde för rekreation och friluftsliv är mycket högt. Natur- och kulturmiljöprogram Borgen och området mellan Fjärestad och Gantofta är särskilt skyddade enligt Natura 2000 (Habitatdirektivet SE 043 0117) MB 4:8, vilket även medför att länsstyrelsen ansvarar för bevarande och skötsel. Hela Natura 2000-området är statligt bildat naturreservat enligt MB 7:4. Fjärestads kyrkby utgör fortfarande socknens centrum. Byns läge kan härledas till medeltiden. Bortsett från kyrkobyggnaden finns spår av byns bebyggelse före enskiftet. Denna gårdsbebyggelse tillsammans med kyrkan har ett stort byggnadshistoriskt värde. Området kring kyrkan och bebyggelsen väster därom inklusive Fjärestads Västregård bedöms innefattas av PBL 8:13. Fjärestads kyrka är uppförd 1863 och har ett bevarat torn från 1400-talet. Kyrkans medeltida anor visar byns gamla historia. KML 4. Fjärestads kyrka. Den tidstypiska väganknutna bebyggelsen längs Norra Vallåkravägen bör visas varsamhet enligt PBL 8:17, gällande material och byggnadernas placering. Norra Vallåkra mölla är ett landmärke i trakten och bedöms tillsammans med den välbevarade angränsande gårdsmiljön omfattas av PBL 8:13. Fjärestad Rååns dalbotten nära Vallåkra. Foto: Henning Weimarck 1955. Sammanfattning av befintliga värden och skydd 9 Fjärestad gård och Fjerrestadtorps gård är stora gårdar med lång historik i likhet med Stensnäs gård som varit en kronofogdebostad, har idag kvar välbevarad bebyggelse från 1800-talets slut. Gårdsanläggningarna bedöms särskilt värdefulla enligt PBL 8:13. Ekonomibyggnad vid Fjärestad gård. Fastmårup är ett ovanligt exempel på en bybildning som överlevt 1800-talets skiftesreformer. Värdet ligger mer i strukturen och mindre i de enskilda byggnaderna. PBL 8:17 ska beaktas. Fastmårupsvägen. Bårslövs socken Bårslövs socken N Ottarps socken Kvistofta socken Häradsekonomiska kartan 1890-1903. 10 Sammanfattning av befintliga värden och skydd Fjärestad Natur- och kulturmiljöprogram Övriga strukturer och värden i landskapet - Gränser i landskapet mellan inäga/utmark och den tydliga södra gränsen till Fjärestads kyrkby som finns kvar sedan tidigt 1700-tal. - Det historiska vägnätet har samband med odlingslandskapets mönster. Det är främst den södergående landsvägen från Mörarp samt den lokala sträckningen kring Fastmårup som bevarar mönstret från tiden före enskiftet. Dessa har både ålder och ett stort odlingshistoriskt värde. -Andra småskaliga vägar med bibehållna alléer är viktiga inslag i landskapet och bidrar till en ökad biologisk mångfald. Dessa småbiotoper är skyddade enligt miljöbalken (biotopskydd). - Alla stenmurar, åkerholmar, småvatten, odlingsrösen, märgelgravar och alléer i odlingslandskapet är skyddade genom biotopskyddet i miljöbalken 7:11. Det innebär att det krävs tillstånd av länsstyrelsen som tillsynsmyndighet för att ta bort eller på annat sätt påverka kulturelementen i det öppna odlingslandskapet och av skogsstyrelsen för påverkan av biotoper i skogsmark. Objekten är inte utmärkta på kartorna. -Fornlämningar, kyrkor och kyrkogårdar är skyddade genom lagen om kulturminnen med mera. För information om fornlämningar hänvisas till fornsok.se. -Ansvaret för att skydda och vårda våra natur- och kulturmiljöer delas av alla, såväl enskilda som myndigheter. Fjärestads kyrkby. Allé vid Fastmårupsvägen. Natur- och kulturmiljöprogram Fjärestad Sammanfattning av befintliga värden och skydd 11 Skyddade natur- och kulturmiljöer För information om fornlämningar hänvisas till fornsok.se. Generellt biotopskydd enligt Miljöbalken 7:11 § redovisas inte på kartan) N Teckenförklaring Natura 2000 I detaljplan kulturskyddad bebyggelse, länsstyrelsen uppdaterat t o m 2010 Naturreservat Biotopskydd Strandskydd Riksintresse Naturvård Riksintresse Kulturmiljövård Riksintresse Kustzon Landskapsbildsskydd 12 Skyddade natur- och kulturmiljöer Fjärestad Natur- och kulturmiljöprogram Lokala natur- och kulturvärden att förstärka i planeringen N Objekt-idNamn 1301Vägnät av historiskt intresse i Fjärestad 1302Fjärestads kyrkby 1303Fjärestad gård, Fjärestadtorps gård samt Stensnäs gård 1304 Äldre gränser i landskapet 1305Fastmårup 1306Den väganknutna bebyggelsen längs Norra Vallåkravägen 1307Norra Vallåkra mölla 1401Bältebergaskogen Natur- och kulturmiljöprogram Fjärestad Teckenförklaring Högsta naturvärde, klass 1 Högt naturvärde, klass 3 Odlingslandskap, mycket högt naturvärde, klass 2 Värdefull kulturmiljö Värdefull struktur i landskapet Lokala natur- och kulturvärden att förstärka i planeringen 13 Litteratur och digitala källor Helsingborgs museum, Kulturminnesprogram för Helsingborgs kommun, 1991. Helsingborgs stadsbyggnadskontor, Naturvårdsplan för Helsingborgs kommun, 1992. Helsingborgs stadsbyggnadsförvaltning, Helsingborgs raviner och dalar -ett urval, 2009. Ordförklaringar 1 (Sid 4). Silt är en jordart av fina partiklar i storlek mellan lera och sand (0,002 mm - 0,063 mm). Kallas även mjäla eller mo. 5). Fälad är ett gammalt, men i viss mån fortfarande använt, sydsvenskt ord för betesmark, utmark. 2 (Sid Ramböll/Helsingborgs stad, Ortsanalys för Vallåkra, 2003. Kövlebäcken vid Västregård. Helsingborgs stads hemsida, Översiktsplan 2010. www.helsingborg.se/ Lantmäteriets hemsida, Historiska kartor. www.lantmateriet.se/ Länsstyrelsen i Skånes hemsida, Riksintressen och regionala intressen för natur- och kulturmiljöer, Helsingborgs kommun. www.lansstyrelsen.se/skane. Riksantikvarieämbetets hemsida, Fornsök - fornlämningsregistret. www.raa.se/ Illustrationer: Peter Elfman. Foton: Fredrik Bengtsson, Mia Jungskär, Widar Narvelo, Birgit Müller. Kartunderlag: Stadsbyggnadsförvaltningen (Sbf). Betesmark vid Borgens naturreservat. 14 Litteratur och digitala källor Ordförklaringar Fjärestad Natur- och kulturmiljöprogram Natur- och kulturmiljöprogram Fjärestad 15 Har Du synpunkter kontakta: Helsingborg kontaktcenter ·Telefon: 042-10 50 00 ·Adress: Stortorget 17 · Postadress SE-251 89 Helsingborg ·Mail: [email protected] · Web: helsingborg.se/naturochkultur Birgit Müller Fjärestad
© Copyright 2024