Natur- och kulturmiljöprogrammet, delområde

Maj 2015
Bårslöv delområde
Remissversion
N
Natur- och kulturmiljöprogram
Ett samarbete mellan
stadsbyggnadsförvaltningen
Kulturförvaltningen
Detta är en del av Natur- och kulturmiljöprogrammet
Natur- och kulturmiljöerna är värdefulla för stadens attraktionskraft nu
och i framtiden. Detta häfte är en del
av Helsingborgs natur- och kulturmiljöprogram som i sin helhet består av
14 delområden samt en gemensam
introduktion. Programmet innehåller
en redovisning av de mest värdefulla
natur- och kulturmiljöerna i Helsingborgs stad.
Sockenindelningen.
Med programmet vill vi
• samla kunskapen om kommunens
värdefulla natur- och kulturmiljöer
i ett dokument för att få en helhetsbild
• få ett bättre underlag för att bevara,
informera om och stärka kvaliteterna i Helsingborgs natur- och kulturmiljöer
• uppdatera och förbättra planeringsunderlaget för styrningen av markanvändning och skötsel av värdefulla miljöer
• bidra till att de nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmålen
uppnås
• få underlag för att bilda fler kommunala naturreservat.
Programmet är ett av stadens mål enligt
miljöprogram 2010-2015 och är också
ett kunskaps- och planeringsunderlag
för Helsingborgs översiktsplanering.
Enligt bland annat plan- och bygglagen
och miljöbalken är kommunen skyldig
att ta hänsyn till natur- och kulturvärden i samband med planläggning och
beslut. Natur- och kulturmiljöprogrammet är ett av flera underlag som
tas fram för att underlätta avvägningen
mellan olika intressen i samhällsplaneringen. På motsvarande sätt har exempelvis ett Grönstrukturprogram tagits
fram, som anger de grönområden och
grönstråk som föreslås bilda en huvudstomme för grönstrukturen.
Naturvårdsplan för Helsingborgs kommun (Stadsbyggnadskontoret 1992)
och Kulturminnesvårdsprogram för
Helsingborgs kommun (Helsingborgs
museum 1991) har utgjort grunden
för det gemensamma Natur- och kulturmiljöprogrammet. Istället för att
uppdatera dessa var för sig, har det
skapats ett förenat natur- och kulturmiljöprogram. Förhoppningen är att
det ska bli lättare att förstå hur naturen
har påverkat oss människor, och hur vi
människor har påverkat naturen.
Beskrivningarna är indelade i ett antal
delområden. Varje område motsvarar i
princip de socknar som funnits i nuvarande Helsingborgs stad och som har
varit viktiga kulturhistoriska gränser.
I slutet av varje delområde finns två
kartor. Den första är en sammanställning av juridiskt skyddade områden
såsom naturreservat, byggnadsminne
med mera. Det andra kartbladet visar
lokala natur- och kulturmiljöer som
är viktiga tillgångar i den kommunala
planeringen.
Utöver de olika delområdena finns en
längre gemensam introduktion. Den
ger en allmän kunskap om hur tidigare
generationer levt, och hur landskapet
har förändrats under historisk tid. Där
finns också en sammanfattning av lagstiftning och grunderna för bedömning
av värdefulla natur- och kulturmiljöer.
Introduktionen och alla delområdesbeskrivningar finns att ta del av på
www.helsingborg.se/naturochkultur.
Arbetsgrupp
Mia Jungskär stadsantikvarie: Kulturförvaltningen,
Widar Narvelo kommunekolog,
Birgit Müller layouter,
Christina Andersson kartingenjör,
Eva Fransson projektledare 2010 - 2014,
Ann-Marie Cvitan Trellman projektledare: Stadsbygnadsförvaltningen
Omslagsbild: Bårslöv Foto: Stadsbyggnadsförvaltningen
Layout: Birgit Müller
Grundlayout: Jonathan Johnsson
Citera oss gärna men ange källan. För åter­användning av hela artiklar, kontakta oss.
Har du frågor eller synpunkter på innehållet är du välkommen att kontakta Stadsbyggnadsförvaltningens översiktsplaneavdelning, telefon 042-10 50 00
2 Bårslöv
Natur- och kulturmiljöprogram
Innehåll
Naturgivna förutsättningar.......................................................................4
Kulturlandskapet och vägnätet..............................................................5
Bårslövs kyrkby och samhäller...............................................................6
Görarp med Bröddebacken, en del av Rååns dalgång............... 8
Tjuvamossen................................................................................................ 9
Sammanfattning av befinliga värden och skydd...........................10
Övriga strukturer och värden i landskapet....................................................11
Skyddade natur- och kulturmiljöer.....................................................12
Lokala natur- och kulturvärden att förstärka i planeringen......13
Litteratur och digitala källor..................................................................14
Ordförklaringar............................................................................................14
Underlaget till delen Bårslöv togs fram under 2011.
Innehåll Natur- och kulturmiljöprogram
Bårslöv
3
Naturgivna förutsättningar
Vy från Bårslövsvägen mot väster.
Bårslövs socken ligger på den södra
delen av den så kallade helsingborgsryggen som avgränsas av Rååns dalgång. Morän och lerig morän dominerar jordarterna. Ytlig berggrund
finns bland annat i Rååns dalgång
vid Görarps mölla. Råå­åns dalgång
har varit viktig under forntiden för
jakt och fiske och kanske som farled. Området innehåller högklassig
åkermark och har varit bebott sedan
stenåldern. Kövlebäcken genomkorsar området och den sydvästra delen
av Tjuvamossen ingår.
Trakten är rik på fornlämningar.
Många högar registrerades redan av
1700-talets lantmätare. I samband
med Riksantikvarieämbetets kompletterande fornlämningsinventering
1986 upptäcktes ett flertal stenåldersboplatser och lösfynd. Flera av
lämningarna låg i anslutning till de
sedan länge kända bronsåldershögarna och visade på en lång bebyggelsehistorisk kontinuitet. Fornlämningarna är spridda från Nyvångs
gård i centrala Bårslöv ända ut på
heden, även om koncentrationen är
störst i väster.
Gravhög med ek.
Fornlämning ”Fyrhöga”.
4 Naturgivna förutsättningar
Bårslöv
Natur- och kulturmiljöprogram
Kulturlandskapet och vägnätet
Karaktäristiskt för området är uppdelningen i två landskapsavsnitt. Den
västra halvan med Bårslövs kyrkby,
Görarp och Bårslövs villasamhälle,
som vuxit upp mellan kyrkbyn och
Gör­
arp, och den östra långsmala
halvan med utspridda gårdar.
Redan i mitten av 1700-talet var Bårslöv en av de större byarna i närheten av
Helsingborg. Den uppodlade marken,
inägorna, var större än genomsnittet
och omslöt kyrkbyn i norr, väster och
söder. I öster låg den vidsträckta fäladen med ängs- och betesmark.
Bårslövs by enskiftades 1809, vilket
medförde att flertalet gårdar flyttades
ut i landskapet. Bårslövs hed i öster,
som var en del av den stora Tjutehed,
odlades upp vid denna tid. På Skånska rekognosceringskartan som upprättades 1812-1820 syns en anlagd
väg i östvästlig riktning. Hälften av
de gårdar som legat tätt grupperade i
Bårslövs by spreds på rad längs vägen
österut, vilket medförde att socknen
fick en långsträckt form. Detta är ett
tydligt exempel på hur enskiftet påverkat landskapsbilden.
Ekebyvägen, som den heter idag, tillkom i samband med enskiftet och
utgör ryggraden i dagens vägnät. Vägavsnittet följer socknens avlånga form
österut och har byggts ut efterhand
som marken odlats upp. Den sista
delen var vägen till ”Haijagårdarna”,
små enstaka hus och åkerlappar utspridda på hedmarken i öster. Under
lång tid gick transporterna dit på traditionellt vis över hedmarken. Ekebyvägen mötte slutligen Tågarpsvägen,
idag väg 110, vilket syns på generalstabens topografiska karta från 1861.
Många av de så kallade ”Haijagårdarna” byggdes ut till regelrätta gårdar.
De flesta finns kvar i samma lägen.
Förutom Ekebyvägen korsas området
av Norra Vallåkravägen mot Mörarp
och från Bårslövs kyrkby strålar vägar
mot norr, väster och söder. De flesta
vägarna fanns redan på 1763 års lantmäterikarta, och tycks ha varit av lokal
karaktär. De leder till grannbyar som
Välluf och Görarp samt mot Nymölla vid Råån, strax norr om Gantofta.
Bortsett från utbyggnaden av Bårslövs
samhälle i väster så överensstämmer
1800-talets kartbild väl med dagens
karta.
Bårslövs hed.
Skånska rekognosceringskartan från
1815.
Topografisk karta från 1860.
N
Kulturlandskapet och vägnätet Natur- och kulturmiljöprogram
Bårslöv
5
Bårslövs kyrkby och samhälle
Skogsduva.
Skånska rekognosceringskartan, 1815.
Bårslövs by och socken nämns på
1200-talet som Bareslefh. Namn
med denna ändelse (-löv) anses ha
fornnordisk härkomst och betecknar
jord som gått i arv från förfäderna.
Genomgående för denna typ av ändelser är sambandet med förkristna
namnformer. Med tanke på det nära
avståndet mellan kyrkbyns kärna
och gravhögarna daterade till äldre
bronsålder, är det troligt att Bårslöv
har bebyggd kontinuitet sedan mer
än 2 000 år. De många stenålderslämningarna tyder på att platsen har
en ännu tidigare historia.
På storskifteskartan från 1763
framgår att byn låg vid en ”vik”
som mynnade ut i den stora fäladsmark som delades av bland andra
Fjärestad, Frillestad, Hässlunda och
Kvistofta. Byns bebyggelse bestod
av ett 20-tal gårdar. De långsmala
tomterna låg tätt på rad med husen
samlade närmast gränsen till fäladsmarken. Några gårdar låg på min-
dre inägoöar ute på fäladsmarken
tillsammans med en handfull utspridda ryttarehus med tillhörande
lyckor1. Storleken på dagens kyrkby
är ungefär densamma som 1700-talets bybildning.
Den ursprungliga stenkyrkan i
Bårslöv var i romansk stil uppförd
på 1100-talet. 1800-talets kraftiga
befolkningsökning ledde till att
många församlingar växte ur de små
medeltida kyrkorna och som inte
heller ansågs passa den tidens liturgiska krav. Dessutom tycks många
av de gamla kyrkobyggnaderna ha
varit i dåligt skick. I likhet med vad
som skedde på många andra platser
revs den medeltida kyrkan. Ett av
huvudargumenten var att det ansågs dyrare att restaurera och bygga
till den gamla kyrkan än att riva den
och bygga nytt. Den nuvarande kyrkan uppfördes 1858. Prästgården i
Bårslöv som ligger strax söder om
kyrkbyn, uppfördes 1939 i klasN
6 Bårslövs kyrkby och samhälle
Bårslöv
Natur- och kulturmiljöprogram
sisk stil inspirerad av 1920-talets
arkitekturideal och med fasader i
helsingborgstegel. Prästgården, som
idag är i privat ägo, omges av en stor
parkliknande trädgård.
Till de offentliga byggnaderna hörde
även den kommunala fattiggården
som 1902-1954 inrymdes i Lindåkragården (Bårslöv 23:3) en kilometer
söder om byn. 1926 byggdes kommunhuset, som överlämnades till
kyrkan 1951, då Bårslöv införlivades
med Vallåkra kommun2. Byggnaden
används idag som pastorsexpedition.
Den nutida kyrkbyn karaktäriseras
av en blandad, småskalig bebyggelse,
där enfamiljshus dominerar. Dessa
är till största delen uppförda styckevis från 1930-talet och framåt. Insprängt bland småhusen finns även
de bondgårdar som fick ligga kvar i
byn efter enskiftets genomförande
på tidigt 1800-tal. På 1950-talet kom
de första seriebyggda enfamiljshusen
till Bårslöv och Görarp. Byggandet i
Sverige expanderade vid denna tid
och bilismens utbredning ledde till
att pendlarorter växte. I mitten av
1960-talet bebyggdes området väster om kyrkbyn med några kvarter
flerfamiljshus i två våningar samt fler
seriebyggda enfamiljshus. Utbyggnaden har fortsatt och idag är de före
detta bondbyarna Görarp och Bårslöv nästan sammanbyggda. Enligt
Översiktsplan 2010 utpekas Bårslöv
som utvecklingsområde3.
Trots den stora utbyggnaden påminns man om det historiska landskapet i Bårslövs villasamhälle. Det
nya bostadsområdet gränsar i söder
och öster till de äldre vägarna mot
Köpinge respektive Välluf och följer
till viss del vägarnas kurvor. I nordvästra delen finns också de tre bronsåldershögarna ”Fyrhöga” och västerut
finns rester av en bronsåldershög. I
områdets nordöstra del finns också
ett lantbruk kvar, som påminner om
den historiske bårslövsbons huvudsakliga näring.
Bårslövs kyrka.
Prästgården ligger strax öster om kyrkan.
Grönområde med bussgata i Bårslöv.
Bårslövs kyrkby och samhälle Natur- och kulturmiljöprogram
Bårslöv
7
Görarp med Bröddebacken, en del av Rååns dalgång
Växthus i Görarp.
Rååns dalgång kännetecknas av
ädellövskog med rikt växt- och
djurvliv. Sidoravinerna till Råådalen vid Görarp och Nymölle ingår i
området och har bland annat präglats av tidigare markanvändning.
Exempel på den rika vegetation
som återfinns är Bröddebacken med
dess ekbestånd, betesmark vid Nymölle och albestånd utmed ån. På
flera ställen i sluttningarna tränger
grundvatten fram som ofta är järnrikt.
En av de bäckraviner som mynnar i
Råån är Görarpsbäcken. I närheten
av dess utlopp ligger resterna av en
gammal kvarnplats, Görarps mölla,
som fanns markerad på kartor redan 1714. Själva möllan är riven
men spår finns kvar, bland annat av
kvarnfåran. På 1900-talet gjordes
en ny fördämning till vattentäkt.
Dammen har varit populär för fiske
och en vandringsväg för fisk är anlagd
bredvid. Mind­re dammar/våtmarker
finns anlagda sedan 1990-talet bland
annat uppströms Görarpsravinen, i
Bröddebacken, vid västra Gantofta
och utmed Råån.
Lövskogen i området består främst av
ek, bok, ask, al, fågelbär, hassel och avenbok. En hel del död ved har skapat
nya förutsättningar för djurlivet.
Insektsinventeringar visar att det
finns ett flertal rödlistade arter i
Helsingborgs skogar i liknande miljöer som finns i Råådalen, varför det
på goda grunder antas finnas ett antal hotade arter även här.
Görarps mölla. Foto:Torsten Mårtensson
1928.
8 Görarp med Bröddebacken,
en del av Rååns dalgång
häckande forsärla. Däggdjur såsom
rådjur, räv, grävling, hermelin, småvessla och skogsmus förekommer.
Groddjur såsom mind­re vattensalamander, vanlig groda, åkergroda och
padda finns också i ån. Exempel på
fisk är havsöring, grönling, abborre,
gädda med flera. Mellan Görarp och
Gantofta går en vandringsled längs
ån.
Görarps by ligger norr om Råån, väster om Bårslöv. Vid laga skifte4 1829
bestod byn av tre gårdar som hade förhållandevis mycket åkermark. Görarp har länge dominerats av jordbruk
och på tidigt 1900-tal kompletterades verksamheten med handelsträdgårdar. Tillsammans med växthus
och handelsträdgårdar i bland annat
Välluvs socken finns det ett bälte
kring Helsingborg, där trädgårdsnäringen har haft och fortfarande har
stor inverkan på landskapsbilden. De
äldre gårdsmiljöerna i Görarp utökades med villabebyggelse under andra
halvan av 1900-talet, och samhället
kom på så sätt närmre Bårslöv. Idag
präglas Görarp av ett flertal växt- och
drivhus inriktade på blomster- eller
grönsaksodling.
Ädellövskogens artsammansättning
(lungört, lundelm, långsvingel, gulplister, vitsippa, svalört) visar på områdets långvariga historia som slåtteräng. Bland häckande fåglar kan
nämn­
as mindre hackspett, skogsduva, spillkråka, stenknäck, bivråk,
glada, kungsfiskare och sporadiskt
Bårslöv
Natur- och kulturmiljöprogram
Tjuvamossen
Den sydvästra delen av Tjuvamossen
ingår i området, belägen strax nordost om Bårslöv mot Påarp. Tjuvamossen beskrivs mer utförligt under
delområdet Frillestad. Mossen är en
före detta våtmark som utdikades
på 1800-talet och som nu består av
ett småskaligt odlingslandskap med
gammal ägostruktur. I de fuktiga
skogsdungarna och betsmarkerna
finns bland annat humleblomster,
brunstarr (i damm) och många fågelarter håller till i området. I denna
del av mossen finns ett fåtal värdefulla björkdungar och en äldre fastighetsindelning med små och långsmala tomter.
Björkdunge med småvessla och större skogsmus.
Humleblomster.
Lövdungar i Tjuvamosseområdet. Sbf 2010.
N
Frillestads socken
Välluvs socken
Tjuvamosseområdet
Tjuvamossen Natur- och kulturmiljöprogram
Bårslöv
9
Sammanfattning av befintliga värden och skydd
Bebyggelse i Bårslöv.
Attarps skola.
Bebyggelsestrukturen längs vägen österut från Bårslöv. Den långsträckta
och väganknutna bebyggelsen är
ett bra exempel på det enskiftade
landskapets struktur. Bebyggelsemönstret och den tillhörande vägsträckningen har ett odlingshistoriskt värde. Flera av gårdarna är
välbevarade och här finns även exempel på skolbyggnader samt enfamiljshus som började uppföras längs
vägar och vägkorsningar i slutet av
1800-talet. Särskild varsamhet vid
ombyggnad enligt PBL 8:17 bör gälla
för bebyggelsen längs vägen österut
från Bårslövs samhälle.
De fasta fornlämningarna med
hög koncentration i områdets västra delar visar att platsen har varit
bebyggd sedan lång tid, från förhistorisk till historiskt tid. Fornlämningarna skyddas enligt Kulturmiljölagen.
Bårslövs kyrkby, KML 4, med den
äldre jordbruksbebyggelsen och den
till kyrkan knutna bebyggelsen som
består av skola, pastorsexpedition och
prästgård bedöms omfattas av PBL
Gård vid Blodboksvägen.
8:13. Detta område bör skyddas mot
rivningar och eventuell ny bebyggelse
anpassas till miljön. I övrigt bör varsamhetsaspekten i PBL 8:17 särskilt
beaktas.
Det före detta kommunhuset och
Lindåkragården (socknens före detta fattiggård), har ett samhällshistoriskt respektive ett socialhistoriskt
värde. PBL 8:17 ska särskilt beaktas.
Bårslövs samhälle. Tidstypisk villabebyggelse med början från och
med 1950-talet är till stora delar
uppförd som seriebyggda småhus.
Enhetligheten är värdefull att bevara enligt PBL 8:17. Som helhet
har denna bebyggelse ett miljöskapande värde. Den är en årsring som
tillsammans med den äldre bebyggelsen visar den långa kontinuiteten
på platsen.
Trädgårdsnäringen i Görarp är en värdefull struktur och en del av Helsingborgs 1900-talshistoria. Tillsammans
med de kvarvarande trädgårdsmästerierna i bland annat Välluvs socken
bildas ett bälte med trädgårdsnäring
mellan staden och landsbygden som
kan knytas till den ökade urbaniseringen.
En del av Rååns dalgång, Görarp Bröddebacken, ingår i området. Rååns dalgång är av riksintresse för
både natur- och kulturmiljövård
enligt MB 3:6. Dalgången är skyddad genom strandskydd MB 7:13,
landskapsbildsskydd före detta Naturvårdslagen § 19. Dalgången är
särskilt känslig från ekologisk synpunkt enligt MB 3:3 och är ett så
kallat storområde som är obetydligt
påverkat av exploatering enligt MB
3:2. Görarps mölla, en rest av en
gammal kvarnplats, har både historiska och rekreativa värden och ingår
i riksintresseområdet.
10 Sammanfattning av befintliga
värden och skydd
Bårslöv
Natur- och kulturmiljöprogram
Övriga strukturer och värden i landskapet
Sydvästra delen av Tjuvamossen, 51
hektar, ingår i Bårslövsområdet. Det
är en gammal våtmark som utdikats
och varit föremål för torvtäkt. Större delen av mossen och den bevarade
gamla ägostrukturen finns i Frillestads delområde. Mossen är ekologiskt känslig och har mycket högt
naturvärde, klass 2, med hänsyn till
växt- och djurlivet. Den har också
ett stort värde för landskapsbilden
samt för friluftsliv och rekreation.
Delar av Tjuvamossen har biotopskydd enligt MB 7:11. Anläggning av
våtmark kan bli aktuell.
- Vägnätet är till stor del kantat av
1800-talets bebyggelse. Det äldsta vägnätet utgörs främst av genomfarter, bland annat i form av
den södergående vägen från Mörarp. Dessa vägavsnitt har tillsammans med 1800-talets lokala vägnät ett stort kontinuitetsvärde.
-Alla stenmurar, åkerholmar, småvatten, odlingsrösen, märgelgravar och
alléer i odlingslandskapet är skyddade genom biotopskyddet i miljöbalken 7:11. Det innebär att det
krävs tillstånd av länsstyrelsen som
tillsynsmyndighet för att ta bort eller
på annat sätt påverka kulturelementen i det öppna odlingslandskapet
och av skogsstyrelsen för påverkan
av biotoper i skogsmark. Objekten
är inte utmärkta på kartorna.
-Fornlämningar, kyrkor och kyrkogårdar är skyddade genom lagen om
kulturminnen med mera. För information om fornlämningar hänvisas
till fornsok.se.
-Ansvaret för att skydda och vårda våra natur- och kulturmiljöer
delas av alla, såväl enskilda som
myndigheter.
Rest från Görarps mölla.
Birgit Müller
Vitfläckig guldvinge.
Kyrkan i Bårslöv.
Naturområde med vatten.
Grönområde med lekplats mitt i samhållet.
Natur- och kulturmiljöprogram
Bårslöv
Sammanfattning av befintliga
värden och skydd
11
Skyddade natur- och kulturmiljöer
För information om fornlämningar hänvisas till fornsok.se. Generellt biotopskydd enligt Miljöbalken 7:11 § redovisas inte på kartan)
N
Teckenförklaring
Natura 2000
I detaljplan kulturskyddad bebyggelse,
länsstyrelsen uppdaterat t o m 2010
Naturreservat
Biotopskydd
Strandskydd
Riksintresse Naturvård
Riksintresse Kulturmiljövård
Riksintresse Kustzon
Landskapsbildsskydd
12 Skyddade natur- och kulturmiljöer
Bårslöv
Natur- och kulturmiljöprogram
Lokala natur- och kulturvärden att förstärka i planeringen
N
Teckenförklaring
Högsta naturvärde, klass 1
Mycket högt naturvärde, klass 2
Högt naturvärde, klass 3
Odlingslandskap, mycket högt naturvärde, klass 2
Högt naturvärde, klass 3 och värdefull kulturmiljö
Objekt-idNamn
1201Trädgårdsnäringen i Görarp
1202Bårslövs samhälle
1203Bårslövs kyrkby
1204Bebyggelsestrukturen längs vägen österut från Bårslöv
1205Före detta kommunhuset och Lindåkragården
Natur- och kulturmiljöprogram
Bårslöv
Mycket högt naturvärde, klass 2 och värdefull struktur i landskapet
Högt naturvärde, klass 3 och värdefull struktur i landskapet
Värdefull kulturmiljö
Värdefull struktur i landskapet
Lokala natur- och kulturvärden
att förstärka i planeringen
13
Litteratur och digitala källor
Ordförklaringar
Gärdenfors U, Evertebrater i Helsingborg 1989 (insektsinventering).
1 (Sid 6). Lycka är en inhägnad
Hanson S-Å, Svampflora 1980-ff.
2 (Sid 7). Vallåkra kommun inklu-
mindre åker eller äng.
sive Bårslövs samhälle införlivades i sin tur med Helsingborg
vid kommunsammanläggningen
1971.
Malmqvist A, Skyddsvärda skalbaggar och and­ra organismer i lövträdsmiljöer i Helsingborgs stad 2005.
Sörensen M, Insekter i S Helsingborg 2004.
Helsingborgs museum, Kulturminnesprogram för Helsingborgs kommun, 1991.
3 (Sid 7). Utvecklingsområde. I
ÖP 2010 bedöms byar med god
kollektivtrafik, såsom Bårslöv,
kunna expandera med 100-200
småhus fram till år 2035.
4 (Sid 8). Laga skifte beslutades år
1827 och gällde till 1928. Syftet
var att slutföra de jordreformer
som påbörjats med storskiftet
och enskiftet. Det räckte att en
bonde i byn begärde laga skifte
för att det skulle genomföras.
Laga skifte var inte lika genomgripande som enskifte. I mindre
produktiva områden fick ofta
gårdarna ett stycke åkerjord och
ett stycke skog.
Helsingborgs stadsbyggnadskontor,
Naturvårdsplan för Helsingborgs
kommun, 1992.
Helsingborgs stadsbyggnadskontor,
Ortsanalys för Bårslöv 2005-10-28.
Vy från Bårslövsvägen.
Helsingborgs stadsbyggnadsförvaltning, Helsingborgs raviner och dalar
-ett urval, 2009.
Naturskyddsföreningen i Helsingborg, florainventeringar 1980-ff.
Helsingborgs stads hemsida, Översiktsplan 2010.
www.helsingborg.se/
Lantmäteriets hemsida, Historiska
kartor.
www.lantmateriet.se/
Länsstyrelsen i Skånes hemsida,
Riksintressen och regionala intressen för natur- och kulturmiljöer,
Helsingborgs kommun.
www.lansstyrelsen.se/skane
Riksantikvarieämbetets hemsida,
Fornsök - fornlämningsregistret.
www.raa.se
14 Litteratur och digitala källor
Ordförklaringar
Stenknäcken är Helsingborgs kommunfågel.
Illustrationer: Peter Elfman.
Foton: Mia Jungskär, Widar Narvelo, Birgit Müller.
Kartunderlag: Stadsbyggnadsförvaltningen (Sbf).
Bårslöv
Natur- och kulturmiljöprogram
Natur- och kulturmiljöprogram
Bårslöv
15
Har Du synpunkter kontakta:
Helsingborg kontaktcenter
·Telefon: 042-10 50 00
·Adress: Stortorget 17
· Postadress SE-251 89 Helsingborg
·Mail: [email protected]
· Web: helsingborg.se/naturochkultur
Birgit Müller
Bårslöv