UTBLICK: Om internationellt samarbete i forskning

Svenskt Vatten
APRIL 2015
AE L L
G
A
L
I
B AT I O N
RN
I NT E S PE C IAL
UTBLICK: Om internationellt samarbete i forskning
och praktik – med goda exempel
Memosens öppnar dörrar
Flexibilitet och enkelhet är nyckeln
Memosensteknologin som är utvecklad och framtagen av Endress+Hauser är idag
en etablerad och framgångsrik branschstandard. Memosens gör att vår Liquilineplattform med transmittrar, provtagare och analysatorer kan bli multivariabla
mätstationer med automatisk detektering av sensorer, där flera olika parametrar
kan anslutas såsom pH/ORP, konduktivitet, syre, SAC, turbiditet, klor, ammonium,
nitrat samt slamnivå.
Memobase Plus är en kalibreringsmjukvara för digitala Memosenssensorer.
Förutom att kalibrera sensorerna och utläsa kalibreringsdata ger programvaran
detaljerade rapporter om historik och status. Rapporterna uppfyller krav på
spårbarhet och dokumentation.
www.se.endress.com/memobaseplus
Endress+Hauser AB
Box 1486
171 28 SOLNA
Besök: Sundbybergsvägen 1
Telefon +46 8 555 116 00
Fax
+46 8 555 116 55
[email protected]
www.se.endress.com
I N N E HÅLL
Innehåll
VA-ORGANISATIONER I EUROPA
Organisationsfrågan på tapeten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Helhetsgrepp och samarbete i Europa. . . . . . . . . 6
4–6
Foto: Heleen de Wit
IWA OCH IWA SVERIGE
VA-organisationer i Europa
IWA Sverige – länk till världen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Young Water Professionals. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
IWA kan inspirera till nytänkande. . . . . . . . . . . . . . . 9
IWA Fellows – hedersuppdrag för eldsjälar.. 10
Lokala lösningar – exempel från Bolivia.. . . 12
Humus gör råvattnet brunare.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Ultrafilter i Varberg.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Holistic Sludge Management.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Vatten i framtidens städer.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
NORDEN
Trainee Vann i Norge.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
NoDig Challenge i Oslo. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
Klimatanpassning i Köpenhamn. . . . . . . . . . . . . . . . 18
NORDIWA 2015 i Bergen.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
Vattenförvaltning i Finland. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
EUROPA
Vattenplattformen ska öka svenskt
deltagande i EU-projekt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
Nya vattenprojekt inom Horisont 2020. . . . 24
Kick-off i Bryssel med Water JPI. . . . . . . . . . . . . . . . 25
DIAMOND – EU-projekt för reningsverk.. 26
AQUAVALENS – med svenska förtecken.. 27
R3Water – lösningar för avloppsrening. . . . . 27
EU:s uppströmsarbete vinner mark. . . . . . . . . . . . 29
8–16
IWA/IWA Sverige
17–20
Norden
Foto: Karin Björklund
SVENSK MILJÖTEKNIK I KINA
IVL arbetar brett med vatten i Kina. . . . . . . . . . . 30
Kina storsatsar på vatten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31
23–29
Europa
Foto: Kristina Laurell
Svenskt Vatten Internationell special är en bilaga till
tidningen Svenskt Vatten nr 2 2015. Bilagan ges ut av
Svenskt Vatten AB, Box 14057, 167 14 Bromma.
Ansvarig utgivare: Fredrik Vinthagen, Svenskt Vatten
Redaktörer: Daniel Hellström, Svenskt Vatten, och
Birgitta Johansson, Primula Ordval
Grafisk form: Stefan Olsson Produktion AB
Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB
Annonser: Migge Sarrion
Omslagsbild: Nordicphotos
Svenskt Vatten Internationell special 2015 3
VA-OR GAN ISATION E R I E U R OPA
Utblick Europa –
organisationsfrågan på tapeten
Anna Thomasson
Ekonomihögskolan, Lunds universitet
[email protected]
Foto: Ruhrverband Archive
Det finns en svag trend i Europa mot att organisera driften av vatten och avlopp i större organisationer och
lägga ansvaret på regional nivå. En annan trend verkar vara att man väljer bort privata inslag till förmån för
offentligt ägande, ofta med driften i bolagsform. Undantag är offentliga privata partnerskap där myndigheten
fortfarande har insyn. Flera länder har vatten och avlopp i olika organisationer.
F
rågan kring hur kommuner ska organisera sin VA-verksamhet för att klara
av sitt uppdrag tas med jämna mellanrum upp till diskussion. Under 1990-talet
och början av 2000-talet förekom driftentreprenaden ofta i diskussionerna. I dag väcker
den inte alls samma intresse, men däremot
diskuteras samverkan mellan kommuner i
allt större utsträckning. Även om samverkan
och driftentreprenad är två olika lösningar
är diskussionen i båda fallen ett resultat av
att kommunerna upplever att de behöver se
över hur kritiska och knappa resurser används och hur man bättre kan tillgodose de
allt mer omfattande kraven på den kommunala VA-verksamheten.
Svenska kommuner är inte unika. Organisationsfrågor diskuteras även internationellt, inte minst bland övriga europeiska
länder. Precis som i Sverige tycks behovet av
att skapa ett mer effektivt resursutnyttjande
vara det som driver organisationsfrågan och
förändringen inom VA-sektorn i Europa.
Vad som däremot skiljer länderna åt är vilka
lösningar som väljs. Till skillnad från många
andra sektorer (som el, tele och kollektivtrafik) har inte VA genomgått någon större
avreglering inom EU. I stället är det, precis
som i Sverige, vanligtvis kommuner som ansvarar för VA-frågor även i andra europeiska
länder.
Skiljer på vatten och avlopp
Frankrike är exempel på ett land där kommunerna har ansvaret. Traditionellt skiljer
man i Frankrike på vatten och avlopp; de
ingår alltså inte i samma organisation. Kom-
4 Svenskt Vatten Internationell special 2015
I Tyskland, Frankrike och Spanien skiljer man på vatten och avlopp. De ingår inte i samma organisation, men båda är
en kommunal angelägenhet. Bilden visar ett avloppsreningsverk i Arnsberg Wildshausen i Tyskland, där avloppshanteringen oftast bedrivs i egen regi eller i samverkan med andra kommuner.
munerna kan välja mellan egen regi och upphandling. Det vanligaste är att man väljer
upphandling, troligen därför att många franska kommuner är små och därmed inte själva
har resurser att driva VA. Kännetecknande
för den franska VA-marknaden är att kontrakten är långa och att det är stora bolag
som lägger anbuden och driver VA på uppdrag av kommunerna.
Storleken på bolagen leder till effektivare
resursutnyttjande. Nackdelen är styrkeförhållandet mellan den lilla kommunen och det
stora bolaget. Kommunerna har haft svårt
att övervaka och kontrollera utförarna, speciellt med tanke på att de i och med de långa
kontrakten över tid förlorar kunskapen om
verksamheten. Därför finns det i Frankrike
exempel på kommuner som har valt att återgå till kommunal drift.
Spanien liknar Frankrike när det gäller
organisation. Även i Spanien kan kommunerna välja mellan olika lösningar, framför
allt egen regi eller upphandling där det vanligaste är upphandling. Upphandling är vanligast bland mindre kommuner medan större
tenderar att välja egen regi.
Precis som i Frankrike, och i viss mån Spanien, skiljer man i Tyskland på vatten och avlopp, det vill säga de ingår inte i samma organisation. Även i Tyskland är både vatten och
avlopp en kommunal angelägenhet. När det
gäller avlopp är det vanligast med egen regilösningar eller samverkan med andra kommuner. För vattenförsörjning är bolagsform
eller offentliga privata partnerskap vanliga.
Bolag eller partnerskap i Italien
Hittills har vi bara sett exempel på länder
som liksom Sverige har valt att låta kommungränserna vara styrande för hur VAverksamheten organiseras. Italien är exempel på ett land där man inte har valt att låta
kommunerna ansvara för VA.
I Italien hade man problem med att det saknades en tydlig struktur för VA-sektorn. Det
resulterade i att sektorn reformerades under
andra halvan av 1990-talet. I samband med
reformen valde man att dela in landet i vattenområden. Ansvaret för att säkerställa att
verksamheten sköts gavs till både kommuner
och regioner inom dessa vattenområden, och
de fick i uppdrag att delegera driften till olika
Regionala bolag i Holland och England
Holland är ett annat land där man utgår från
större regionala områden för driften av VA.
Precis som i flera andra europeiska länder
skiljer man på vatten och avlopp. Ansvaret
för vattenförsörjningen ligger på regionala
offentligt ägda vattenbolag, och det finns en
liknande struktur för avloppsverksamheten.
Även i England är det regionala bolag
som sköter vattenförsörjningen, men där är
bolagen privatägda till skillnad från Holland. I England har man haft problem med
granskningen av de privata bolagen och över
tid arbetat med att förbättra hur den ansvariga myndigheten arbetar med granskning av
bland annat avgifter och hur de sätts.
Ytterligare ett steg längre har man tagit i
Skottland där hela landets vattenförsörjning
och avloppsrening sker via ett bolag som är
offentligt ägt. Det finns således bara en aktör
i hela landet.
Vad kan vi lära oss?
Vad kan vi då lära oss i Sverige av denna utblick i Europa? För det första är det uppenbart att det finns olika sätt att organisera vatten- och avloppsverksamheten. Den svenska
lösningen är ovanlig eftersom det verkar
vara vanligare att skilja på vattenförsörjning
och avloppshantering i övriga Europa (man
gör detta även i Schweiz och Österrike). När
det gäller val av organisationsform varierar
den mellan länder. Det förekommer allt från
upphandling till bolag i offentlig eller privat
regi, liksom offentliga privata partnerskap.
Storleken på organisationerna varierar också, allt från mindre kommuner till stora regionala eller nationella bolag.
För det andra tycks utmaningarna vara
likartade. Att hantera vattenförsörjning och
avloppsrening handlar om att anpassa sig
efter klimatet, både det rådande och utmaningarna framöver. Det är inte minst uppenbart i Holland. Det tycks även finnas ett
behov av att hitta lösningar som innebär att
större organisationer hanterar vattenförsörjning och avloppsrening. I Spanien syns detta
genom att det främst är de mindre kommunerna som väljer upphandlingsalternativet.
I England och Holland har man valt regionala lösningar, och i Skottland har man gått
längst och valt en nationell lösning.
Obligatorisk bolagisering i Danmark
Att som i Sverige samverka för att skapa
större enheter förekommer också. Förutom
den samverkan som sker med privata aktörer i Spanien, Frankrike, Italien och Tyskland
förekommer det även att kommuner samver-
kar, till exempel i Österrike, och då framför
allt i kommuner med få invånare.
Även i vårt grannland Danmark har man
gått mot att skapa större enheter, men där
genom en kommunsammanslagning som genomfördes för några år sedan. I Danmark
har man även nyligen genomfört en reform
som innebär att alla kommuner har varit
tvungna att bolagisera vattenförsörjningen.
Trender
Man kan konstatera att sektorn på europeisk nivå är fragmenterad när det gäller hur
VA organiseras, men att det tycks finnas en
svag trend mot att organisera driften av vatten och avlopp i större organisationer och
förlägga ansvaret på regional nivå. Detta är
åtminstone vad som hänt i de länder där en
reform av sektorn har gjorts på senare tid
(Holland, Skottland, Italien och Danmark).
Ytterligare en trend tycks vara att man väljer
bort privata inslag till förmån för offentligt
ägande och då ofta med driften i bolagsform,
med undantag för offentligt privata partnerskap där myndigheten fortfarande har insyn.
De utmaningar sektorn står inför verkar
vara orsaken till att man strävar efter större
organisatoriska enheter. Med större enheter
finns det möjlighet till skalfördelar och effektivare resursutnyttjande. Miljö- och klimatfrågor löses inte heller inom ramen för en
liten kommuns gränser, utan omfattar större
geografiska områden och vattenavrinningsområden.
Att sträva efter större organisatoriska enheter – oavsett vilken form som väljs – tycks
således vara trenden i Sverige och flera andra
europeiska länder. Detta är inte minst tydligt om man ser till de länder som nyligen
genomfört reformer eller där förändringar
pågår, bland annat Sverige. Därför torde det
vara av intresse framöver att studera förutsättningarna för skapandet av större organisatoriska enheter genom samverkan på olika
sätt och mellan olika aktörer – för att öka
förståelsen för de lösningar som väljs och
hur väl dessa står sig i relation till sektorns
utmaningar.
Läs mera:
• SVU-rapport 2013-13, Organisering för
ökad uthållighet, En studie av olika organisationsformer inom den svenska VA-sektorn,
av Anna Thomasson.
Foto: Scottish Water
aktörer. Vanligast har varit att verksamheten
drivs i offentligt ägda bolag eller offentliga
privata partnerskap.
I Skottland finns det bara en enda VA-aktör, nämligen Scottish Water som är ett offentligt ägt bolag.
Svenskt Vatten Internationell special 2015 5
VA-OR GAN ISATION E R I E U R OPA
Helhetsgrepp
och samarbete
i Europa
Effektivisering, konkurrensutsättning och helhetsgrepp om ett avrinningsområde – drivkrafterna är
olika, men på många håll i Europa samlas ansvar
inom vattensektorn i allt större organisationer.
Från Skottland, Danmark och Tyskland medverkar
VA-representanter vid Vattenstämman 2015. Här är
de intervjuade av Krister Törneke.
Krister Törneke
Tyréns
[email protected]
F
loden Ruhr löper genom ett av Europas mest tättbefolkade områden. Den tar emot avloppsvatten från över 2 miljoner människor och försörjer över dubbelt så många med dricksvatten.
Dessutom ska industrins behov av vatten och kraftförsörjning tillgodoses liksom friluftsliv och naturskydd. Dessa intressen har i mer än
hundra år vägts samman och hanterats i en organisation som följer
avrinningsområdet. Redan i början av förra seklet blev det nödvändigt att ta ett helhetsgrepp över vattentillgångarna, enligt Norbert
Jardin, avdelningschef på Ruhrverband.
– Industrin krävde enorma mängder vatten förutom hushållens behov, säger han. Vattenbrist och föroreningar gjorde situationen ohållbar, och redan 1913 bildades Ruhrverband med helhetsansvar för
vattenresurser, avloppsrening och vattenkvalitet.
Ett omfattande arbete för att rena avloppsvatten inleddes. Verksamheten regleras av lagstiftning i förbundsstaten Nordrhein-Westfalen men följer Ruhrs avrinningsområde och inte de administrativa
gränserna. Denna organisationsform är inte vanlig i Tyskland.
Medlemmar i förbundet är över 500 kommuner, vattenverk, industrier med mera. Vattenförsörjning och avledning av avloppsvatten
sköts av kommunerna medan reningsverken ägs av Ruhrverband.
Fram till 2005 gjordes stora utbyggnader av avloppsreningsverken
för att minska miljöbelastningen. Man arbetar enligt vattendirektivet för att nå god vattenstatus och kan i dag uppmäta en tydlig förbättring i floden. Trots att avrinningsområdet till stor del består av
landsbygd är 98 procent av befolkningen ansluten till reningsverken.
– Samtidigt hittar vi ständigt främmande ämnen i mycket små halter som riskerar att hamna i dricksvattnet. Det krävs helhetssyn och
nära samarbete med kommuner och andra aktörer för att åtgärder
ska sättas in där de ger störst effekt, säger Norbert Jardin.
En nationell organisation i Skottland
När VA-försörjningen i England och Wales privatiserades på 1980-talet levde de kommunala förvaltningarna kvar i Skottland. I mitten av
1990-talet slogs de samman till tre regionala kommunägda bolag.
6 Svenskt Vatten Internationell special 2015
Norbert Jardin
Nigel Ayton
Carl-Emil Larsen
Men behovet av effektivisering kvarstod, och regeringen beslutade
att skapa en enda nationell VA-organisation som skulle arbeta på
samma villkor som vattenbolagen i England och Wales. Det innebär
att en myndighet mäter effektivitet och sätter gränser för avgifternas
storlek. Scottish Water bildades år 2002 och fick en tuff start.
– Den första jämförelsen var en chock, säger Nigel Ayton på Scottish Water. Den visade att man behövde minska kostnaderna med 40
procent för att ligga i nivå med England och Wales. I dag har vi nått
det målet, men det hade inte varit möjligt utan stark krismedvetenhet
hos alla berörda. Stödet från politikerna var viktigt. De ställde tydliga
krav på resultat utan att lägga sig i arbetet.
Nästa mål var att förbättra dricksvattenkvaliteten och minska miljöbelastningen, vilket krävde stora investeringar i den gamla infrastrukturen. Även skyddet av vattentäkter behövde förbättras.
Den senaste tiden har man fokuserat mer på hur kunderna upplever servicen. Det finns till exempel en ”risklista” för källaröversvämning. Ingen fastighet ska stå på den listan längre än fyra år innan
problemet är löst. Kundundersökningar visar att de flesta är villiga
att betala för att andra inte ska drabbas. Scottish Water har lagt ribban högt. Man vill jämföras med de företag inom helt andra sektorer
som förknippas med god service.
Från små kooperativ till stora VA-bolag
VA-försörjningen i Danmark har av tradition varit decentraliserad.
– Kommunerna har heltäckande försörjningsansvar för avfall
och avlopp men inte för dricksvatten, berättar Carl-Emil Larsen,
vd för branschorganisationen DANVA. Många fastigheter utanför
städerna ingår i kooperativ för vattenförsörjning samtidigt som kommunen ansvarar för avloppshanteringen.
Anläggningar som producerar över 200 000 m3 dricksvatten per
år eller renar samma mängd avloppsvatten regleras av ”vattensektorlagen”. Detta gäller cirka 225 vattenföretag och 110 spillvattenföretag, varav bara ett fåtal är riktigt stora. VA-avgifterna regleras av ett
sekretariat som fastställer den högsta tillåtna avgiften för varje vatten- och spillvattenföretag, liknande systemet i Storbritannien.
År 2010 beslutade regeringen att all VA-försörjning som omfattas
av vattensektorlagen ska organiseras i bolagsform. Det har tvingat
kommuner och mindre vattenföretag att gå samman och bilda VAbolag. En direkt följd av detta är att VA-avgifterna höjs, eftersom
andra skatteregler gäller för bolag. Men VA-bolagen kan också sätta
av mer resurser för klimatanpassning, främst för att minska risken
för översvämningar. Med nuvarande lagstiftning betalar brukarna för
detta i förhållande till hur mycket vatten man använder snarare än
hur stora ytor som avvattnas. Klimatanpassning är en av de stora
utmaningarna, inte bara för VA-sektorn utan för hela samhället.
– En annan stor utmaning är att hitta de bästa formerna för samarbete mellan allmän och privat verksamhet. Det finns ett intresse från
näringslivet att investera i VA-anläggningarna. Men det är inte rätt
väg att gå. Redan i dag, när samhället äger VA-anläggningarna, står
det privata näringslivet för betydligt mer än hälften av omsättningen,
säger Carl-Emil Larsen.
RESERVKRAFT
DAGARNA 2015
SUNDSVALL 23 / 4 LULEÅ 7 / 5 GÖTEBORG 3 / 9 LUND 10 / 9 ARLANDA 24 / 9
Många organisationer saknar fortfarande
tillräcklig beredskap för att kunna hantera
längre elavbrott. Det innebär i sin tur
stora risker för driften av samhällsviktiga
verksamheter. Reservkraftdagarna 2015,
som ordnas på fem olika orter, är ett
utmärkt tillfälle att skaffa ännu mer kunskap
om utbyggnad av reservkraft. Här ges
möjlighet till vägledning, utbyte och samverkan med andra organisationer. Både
inom den offentliga och privata sektorn.
PROGRAM
09:00 Välkomstfika
Vi startar dagen med kaffe/te och smörgås
09:30 ”Vägledning för hantering av Reservkraftprocessen”
En övergripande presentation av fem myndigheters
gemensamma satsning
Skydd av samhällsviktig verksamhet
Reservkraft – en av lösningarna för att upprätthålla
funktionaliteten i samhällsviktiga verksamheter vid störningar
och avbrott
Ett unikt verktyg för utbyggnad av reservkraft
En genomgång av det framtagna vägledningsmaterialet
12:00 Lunch
12:50 Ingen reservkraft utan bränsle
Anmäl dig
msb.se/res
Om betydelsen av logistik och rutiner för bränsleförsörjningen
!
er vkraft
Där hittar d
u också
” Vägledning
för hanterin
g
av Reservkr
aftprocessen”.
Utbyggd reservkraftförsörjning ger trygghet
Du får ta del av goda exempel
14:15 Fika
14:30 Så fortsätter vi arbetet på hemmaplan
Tankar, idéer och tänkbara samverkansmöjligheter diskuteras
och delas
Fortsatt reservkraftprocess
Vilka gemensamma aktiviteter ser vi på vägen mot målet?
16:15 Avslutning
IWA OCH IWA SVE R IG E
IWA Sverige – länk till kunskap
och kontakter i världen
IWA Sverige är den svenska grenen av IWA, International Water Association, världens största förening
av vattenspecialister – forskare, tekniker och konsulter. Genom sina medlemmar, inte minst de svenska,
samlar IWA avancerad kunskap. De sprider sina forskningsresultat och yrkeserfarenheter från femtio
specialistgrupper i nätverk, faktaböcker, tidskrifter och på internationella konferenser.
U
tvecklingen inom vattenområdet går
allt snabbare. Forskare och tekniker
från hela världen presenterar nya synsätt, metoder och produkter. Utmaningarna är
många: klimatförändring, ekonomi, skärpta
samhällskrav och intensiv teknikutveckling
inom andra områden som påverkar vatten.
Numera lyfts vatten dessutom fram som en
avgörande faktor för samhällsutvecklingen.
Allt detta ökar behovet av kunskap. Hur
skaffar man sig överblick över vad som händer utanför Sverige? Här kommer IWA Sverige in i bilden.
IWA Sverige hämtar hem kunskap
IWA Sverige har som mål att öka utbytet
mellan Sverige och andra länder. Sverige
ska bli synligare i IWA, dra bättre nytta av
organisationen och påverka utvecklingen så
att den blir ännu intressantare. Vi vill också
medverka till att unga människor upptäcker
hur spännande det är att arbeta med vatten. Tips om konferenser och andra nyheter
presenteras i ett månatligt nyhetsbrev som
sprids främst till medlemmarna i Föreningen
Vatten, Svenskt Vatten och IWA.
Alla svenska medlemmar i IWA är också
medlemmar i IWA Sverige. Huvudman är
Svenskt Vatten och ordförande är Magnus
Arnell, SP Urban Water Management. Mer
information finns på www.svensktvatten.se/
FoU/IWASverige/. Ledningsgruppens sammansättning framgår av bilden här intill.
Konferenser och nyhetsbrev
IWA Sverige har medverkat till flera internationella konferenser. I maj 2011 i Stockholm
genomfördes den första svenska ”Cities of
the Future”-konferensen i samarbete med
IWA. Temat var ”Sustainable urban water
management” och konferensen samlade ungefär 400 personer. Den första konferensen
på temat ”Holistic sludge management” arrangerades av Mälardalens högskola i Västerås 2013, och 2016 planerar Lunds tekniska
högskola en uppföljning i Malmö (sidan 16).
8 Svenskt Vatten Internationell special 2015
I september 2015 genomförs den första konferensen om brunt råvatten i Sverige (sidan
14). Den 22 april 2015 är IWA Sverige medarrangör till ett seminarium i Helsingborg
om lokala avloppssystem som lösning på
globala utmaningar (sidan 13).
Inför världskongressen i Lissabon 2014
övertygade IWA Sveriges ordförande Magnus
Arnell IWA att för första gången engagera en
huvudtalare som inte tillhörde ”branschen”.
Hans Rosling, professor i internationell hälsa
vid Karolinska Institutet, höll en presentation
”Water as the driving force for development
& health benefits?” som gjorde starkt intryck på kongressen (se www.iwa-network.
org/eventSingle.php?event=world-watercongress-exhibition-2014). IWA Sverige
stödjer Danmarks kandidatur som värdnation för IWA World Water Congress 2020.
Nyhetsbrevet Internationell VA-utveckling
initierades av IWA Sverige, och förlaget Ohlsson & Winnfors AB gav ut det första numret
i februari 2012. Korta referat och kommentarer gavs till artiklar som sakkunniga skribenter valt ur internationella tidskrifter, ofta
från IWA Publishing. Mer information finns
på: www.internationellva.se
Allt började år 2000
IWA bildades 1999 av organisationerna International Water Supply Association och
International Association on Water Quality Research. Redan år 2000 skapades den
Svenska Nationalkommittén inom IWA med
Gunilla Brattberg som ordförande. Målet
var att knyta samman forskning och VAutveckling.
Brita Forssberg, Magnus Arnell och Helene Sörelius
Den 1 juli 2012 startade IWA Sverige med fr.v. Brita Forssberg, dåvarande sekreterare, och en ledningsgrupp som
bestod av Peter Rudberg, SEI (representeras för närvarande av Kim Andersson), Karin Bergström, Havs- och vattenmyndigheten (har efterträtts av Mats Svensson), Magnus Arnell, ordförande för IWA Sverige sedan starten, Marianne
Kjellén (har efterträtts av Nicolai Schaaf), SIWI och Swedish Water House, Karin Jönsson, Lunds tekniska högskola,
Bengt Carlsson, Uppsala universitet, Daniel Hellström, ständig representant för Svenskt Vatten, och Alexander Keucken,
VIVAB. På bilden saknas Anna Yman, Sweco Environment.
Young Water Professionals vill
påverka, utvecklas och ha kul
De unga på arbetsmarknaden vill känna att det de gör är meningsfullt, att de har förutsättningar att förändra
och påverka sitt eget arbete och den värld de lever i. Att arbeta bara för att tjäna pengar och göra rätt för
sig är inte tillräckligt motiverande. Engagemang i ett nätverk kan skapa det mervärde de unga eftersträvar
för att få en känsla av samhörighet och möjlighet till inflytande. Det menar Helene Sörelius, och skriver om ett
nystartat nätverk i Danmark.
I
Sverige finns sedan år 2000 nätverket
VA-yngre som initierades på uppdrag av
Svenskt Vatten. Det har över 600 medlemmar spridda över landet. Nätverket anordnar
sociala event och tematiska föreläsningar,
allt på frivillig basis. I Danmark finns ett nystartat nätverk för unga i branschen, YWP
– Young Water Professionals – som också är
knutet till International Water Association,
IWA.
För Trine Stausgaard Munk, ordförande
i YWP Danmark, var beslutet att initiera
ett nätverk för unga i VA-branschen enkelt.
Branschen står inför stora utmaningar och
investeringsbehov samtidigt som den lider av
pensionsavgångar och underskott på unga.
Trine anser att behovet av att nätverka, bli
involverade, få sin röst hörd och få möjlighet att påverka vattenagendan är större än
någonsin för oss unga.
I december 2014 höll YWP Danmark en workshop i
Köpenhamn.
Under sina 8 månader har YWPDK lyckats locka 150 medlemmar och anordnat en
rad lyckade event. Bland annat arrangerades en cykeltur runt Köpenhamn guidad av
representanter från kommun, VA-verk och
myndighet. Under cykelturen bjöds det på
solsken, utbildning och social gemenskap;
eventet blev en succé. YWPDK har också
arrangerat en workshop med fokus på att
identifiera de viktigaste utmaningarna som
IWA kan inspirera
till nytänkande
International Water Association (IWA) är
den ledande vattenorganisationen i världen.
IWA:s nya strategiska plan syftar till att positionera organisationen inför de globala utmaningar utan motstycke som vattensektorn
står inför.
IWA:s nätverk av vattenexperter går i spetsen när det gäller att överbrygga gapet mellan vattensektorn och andra sektorer. Det ger
dem stora möjligheter att få till stånd samarbete mellan de många aktörer som påverkar
vattenhanteringen, och kan också vara en
kraft när det gäller att driva och inspirera till
förändringar och tillhandahålla lösningar för
att möta de globala vattenutmaningarna.
För att bättre kunna presentera lösningar
för samhället i stort behöver de professionella i vattensektorn fortsätta att lära sig av
misstag och framgångar. Vi vet att vi inte kan
förlita oss på gårdagens teknik för att lösa
morgondagens utmaningar. För att leverera
verkligt hållbar vattenhantering behöver vi
fortsätta att integrera vetenskaplig noggrannhet, banbrytande entreprenörskap och
stödjande offentliga institutioner. Vi behöver
också förstå bättre hur innovationsprocessen
från upptäckt till storskalig tillämpning kan
snabbas upp.
IWA:s konferenser och kongresser fungerar som katalysator för hållbar vattenutveckling och kopplar samman vetenskap och
forskning med den privata sektorn och finansiella institutioner. De tillhandahåller arenor
där professionella i vattensektorn kan mötas
och utbyta erfarenheter. De lyfter fram de
senaste initiativen när det gäller lagstiftning
och praktik i framkant. De presenterar nya
forskningsrön, teknikutveckling och affärsmöjligheter.
Vi behöver inse att de styrnings-, ledningsoch teknikparadigm som vi är bekanta med
vattenförvaltningen i landet nu ställs inför
– utmaningar som ledde till att den första
YWPDK-konferensen gick av stapeln i mitten av mars i år. Ledande experter hade bjudits in, men huvudsyftet var att ge deltagarna
chans att knyta kontakter, uttrycka och mobilisera sig.
Med många nya medlemmar och olika
aktörer som bidrar med tid, kunskap och
pengar känner YWP Danmark att de har
ett fantastiskt stöd. De vill gärna stödja andra nordiska länder med att utveckla lokala
YWP-organisationer. Det stärker det nordiska samarbetet inom vattenbranschen, och
ger möjlighet till internationellt utbyte och
kunskapsinhämtning.
Mer information om YWPDK och VAyngre hittar du på: www.ywp.dk och www.
svensktvatten.se/Medlemmar/VA-yngre/
Helene Sörelius SP Urban Water Management
[email protected]
kanske inte längre passar för ändamålet. Vi
behöver omdefiniera vårt fokus och tänka i
termer av viktiga förändringar som vi måste
arbeta i riktning mot. Tillsammans kan vi
förverkliga en hållbar och resilient värld.
Ger Bregkamp Executive director för IWA
Ger Bregkamp, Executive director för IWA.
Svenskt Vatten Internationell special 2015 9
IWA OCH IWA SVE R IG E
IWA Fellows –
hedersuppdrag
för eldsjälar
Ulf Jeppsson, docent vid Lunds
universitet, är med i IWA:s specialistgrupp ”Instrumentation
Control and Automation”, och
är ordförande i en grupp som
utvecklar benchmarking för reglerstrategier i reningsverk. Hans
nätverk sträcker sig från Lund
till Gent, San Sebastian, Quebec och Brisbane för att nämna
några.
– Det är inte ekonomiskt försvarbart att inte vara med i IWA.
Medlemskapet ger rabatter
på konferenser, tidskrifter och
böcker – förutom kontakterna
som ger det senaste inom forskningen, säger han.
Fem svenskar har som tack för sitt engagemang
utsetts till IWA Fellows och ”ambassadörer” för IWA:
Bengt Carlsson (2011), Brita Forssberg (2011), Ulf
Jeppsson (2012), Maria Viklander (2014) och Gustaf
Olsson som har en speciell position inom IWA. Deras
uppgift är att engagera fler svenskar i IWA och dra nytta
av den stora kunskapsmassan i världens största nätverk av tekniker, forskare och andra proffs inom vatten.
Gustaf Olsson, professor emeritus vid Lunds universitet, utsågs
till ”Honorary Member” i IWA
år 2012 och blev ”Distinguished IWA Fellow” år 2014. Redan 1973 kom han hem med ny
kunskap inom det nya området
instrumentering, reglering och
automatisering av avloppsvattenrening. Han har gästprofessurer i China, Malaysia och
Storbritannien.
– Vi som har varit med ett tag
kan fungera som mentorer för
våra yngre kollegor. Jag har ett
speciellt hjärta för Young Water
Professionals. De är vår framtid
och jag tror att vi på många sätt
kan hjälpa våra yngre kollegor,
både enskilt och i grupp, säger
han.
Bengt Carlsson, professor vid
Uppsala universitet, blev tidigt
intresserad av instrumentering,
reglering och automatisering.
Liksom Gustaf Olsson och Ulf
Jeppsson är han med i IWA:s
specialistgrupp ”Instrumentation Control and Automation”.
Han leder VA-kluster Mälardalen och är engagerad i flera EUprojekt.
– Konferenser inom IWA har
gett många värdefulla kontakter
med forskare och branschspecialister. Jag ingår i ledningsgruppen för IWA Sverige där vi bereder och stödjer olika aktiviteter
för medlemmarna, säger han.
Brita Forssberg var tidigare informationschef på Stockholm
Vatten och sekreterare i IWA
Sverige. Åren 2010–2012 var
hon ordförande i specialistgruppen ”Public and Customer Communications”.
– Genom IWA har jag fått
många internationella kontakter som har gett mig nya insikter
och idéer till olika sätt att kommunicera med allmänhet och yrkesfolk. Kommunikation är fortfarande udda i vattenvärlden så
det har varit ovärderligt att vara
medlem i IWA och dela erfarenheter med kolleger från många
länder, säger hon.
10 Svenskt Vatten Internationell special 2015
Maria Viklander, professor vid
Luleå tekniska universitet, leder
bland annat forskargruppen Stadens vattensystem och klustret
Dag&Nät. Hon är ordförande
i en IWA-specialistgrupp som
arbetar med dagvattenhantering
i kallt klimat, och samarbetar
med forskare i Österrike, Norge
och Kanada.
– Under senare år arbetar vi
inom IWA för att lyfta vattenfrågornas betydelse för hela
samhällsutvecklingen. IWA har
en central roll som internationell
aktör inom hela vattenområdet.
Det är viktigt att följa utvecklingen och skaffa kunskaper om
de utmaningar vi står inför.
VA by DHI.
Bli en av oss.
Det är vi som är Vattenförsörjnings-teamet på DHI.
Vi är sju personer som arbetar ihop, nära våra
kunder. Tillsammans löser vi akuta problem och
tar fram långsiktiga lösningar för allt som har
med vattenförsörjning att göra.
Till vår hjälp har vi modelleringsverktyget MIKE URBAN, vår
egen mjukvara som vi utvecklar, säljer och utbildar i. MIKE är
en länk mellan vår expertkunskap och kundernas behov.
”DHI är det lilla företaget
med den stora friheten,
det uppskattar jag. Vi arbetar
inom ett etablerat teknik­
område med många
möjligheter till personlig
och teknisk utveckling.”
Bengt Zagerholm,
ansvarig Vattenförsörjning, DHI Sverige
Bland våra uppdragsgivare finns nästan hundra svenska
kommuner, stora som små. Högskolor och universitet
använder vår programvara i utbildning och forskning,
tillsammans med vattenexperter i 140 av världens länder.
Vi har en stor efterfrågan på våra tjänster inom vatten­
försörjningsområdet, särskilt inom design av framtidens
vattendistributionssystem. DHI söker nya medarbetare
som kan området och vill fortsätta att utvecklas.
Ta din kunskap vidare. Bli en av oss.
Hela vår värld är vatten. Verksamheten på DHI bygger
på 50 års hängiven forskning och samlad erfarenhet
från mer än 140 länder. I Sverige har DHI ett 30-tal
medarbetare, i världen 1 200. Vår kunskap om vatten
är unik. Läs mer på worldwide.dhigroup.com/se
IWA OCH IWA SVE R IG E
Lokala lösningar för globala utmaningar – ett exempel från Bolivia
Vattensnål teknik, förbättrad effektivitet i vattenförsörjning samt återvinning av både näringsämnen och vatten
är avgörande för framtiden. Organisationen Sumaj Huasi i Bolivia har visat att lokalt anpassade lösningar kan
möta globala utmaningar orsakade av klimatförändringar och på samma gång förbättra miljö och hälsoskydd.
Vattensnålt alternativ
Organisationen Sumaj Huasi (”rent hus” på
språket quechua; www.sumaj.org) tillhandahåller, bland annat med hjälp av svenska
Sida, ett vattensnålt alternativ till uppkoppling till avloppsnätet. I Distrikt 7 i El Alto
har de byggt torra, urinsorterande toaletter
12 Svenskt Vatten Internationell special 2015
get av toaletterna och kan betala för uppgraderingar i inredningen, såsom kakel och
el som inte ingår i basutformningen. Urinen
samlas in i en 20-litersdunk och fekalierna i
en 100-literstrumma.
Urin och fekalier till ekostation
Sumaj Huasi hämtar urin och fekalier regelbundet mot ersättning, och kör det till en
ekostation. Vid ekostationen lagras urinen
Foto: D. Silveti
Klarar inte miljö- och hälsoskydd
EPSAS är VA-huvudman i El Alto och levererar
vatten och avloppsservice, men cirka 400 000
av invånarna beräknas inte ha tillgång till avloppsnätet. Expansionen av avloppsservicen
är dyr, går långsamt i förhållande till befolkningsökningen och bygger naturligtvis på att
det finns säker tillgång till vatten, vilket inte
är fallet. I genomsnitt används 52 liter per
person och dygn.
Insamlat avloppsvatten leds till ett reningsverk i Puchukollo i utkanten av El Alto, där
det genomgår biologisk behandling i dammar och biobäddar. En undersökning av reningsverket 2011, före utbyggnaden av biobäddarna, visade att utgående avloppsvatten
till Río Seco inte uppfyllde lagstiftningen för
bland annat BOD5, suspenderad substans,
kväve och fekala koliformer. Fosfor regleras
inte i nationell lagstiftning men väl i koncessionskontraktet; inte heller fosforvärdet klarades 2011.
och duschar med BDT-vattenfilter till cirka
6 000 av distriktets 27 000 invånare. Toaletterna är luktfria och robusta i sin funktion
även när vattenförsörjningen inte fungerar.
Toaletterna och duscharna byggs i separata byggnader men nära boningshuset. Med
ökad acceptans har man också börjat bygga
in dem i husen. En tvättho finns på utsidan
av varje toalett. Hushållen bidrar med 50–100
procent av kostnaderna, hjälper till med byg-
El Alto i Bolivia ligger mer än 4 000 meter över havet och har över 1 miljon invånare.
Foto: D. Silveti
E
l Alto ligger mer än 4 000 meter över
havet på en platå precis utanför La Paz i
Bolivia. Efterfrågan på vatten överskred
tillgången redan 2009. Staden är resultatet
av oplanerad stadsutbredning, men har över
1 miljon invånare och egen stadsförvaltning
sedan 1980-talet. El Alto fortsätter att växa
med runt 5 procent per år. Klimatförändringarna drabbar särskilt hårt på hög höjd. En
av de stora utmaningarna är att tillhandahålla hållbar dricksvattenförsörjning och
fungerande avloppssystem till en snabbt växande befolkning under ökande vattenstress
på grund av begränsade vattenreservoarer och
klimatförändringar som har lett till otillförlitliga regn och smältande glaciärer.
På ekostationen i El Alto lagras urin i tre månader.
Foto: Cecilia Emilsson
borta från vattendragen, samt sparar vatten
vilket är otroligt viktigt i en värld med fler
och fler städer och regioner med osäker vattenförsörjning och ökande vattenstress.
Lagrad urin och komposterade fekalier används som
gödsel i bland annat ett växthus. Kalklådan finns som en
hygienisk åtgärd.
Sumaj Huasi bygger torra urinsorterande toaletter och
duschar i separata byggnader nära boningshuset. Utanför
toaletten finns tvättfat och BDT-vattenfilter.
i tre månader och fekalierna komposteras i
en maskkompost innan de till viss del återanvänds för ”naturlig produktion” av grönsaker, prydnadsväxter och trädplantor och
avsalu till närliggande kooperativ och inom
parkförvaltningen. Sumaj Huasi har också
gjort odlingsförsök med 38 olika arter med
goda resultat. För att ytterligare öka säkerheten i fekalieåterföringen experimenterar
Sumaj Huasi nu med pelletering av komposten. Urin är utmärkt gödsel men tar stor
volym i anspråk. Sumaj Huasi försöker hitta
strategier för att hantera utmaningen och
öka återanvändningen av urin, men man är
inte riktigt i mål ännu.
Växtnäring och sjukdomsalstrande mikroorganismer hålls alltså i detta system helt på
land, och familjerna som är anslutna bidrar
inte alls till nedsmutsningen av floden Río
Seco som tillhör Titicacasjöns avrinningsområde och som är mycket förorenad. Sumaj
Huasis system ger El Alto en högre nivå på
både miljö- och hälsoskydd än vad det konventionella systemet gör och bidrar dessutom till mer hållbar hantering av växtnäring.
Vattenministeriet i Bolivia ser decentraliserade tekniklösningar som de Sumaj Huasi använder som hållbara alternativ i kommunal
avloppsplanering och har därför lanserat ett
nationellt program. Även EPSAS och kommunen är positivt inställda, och alternativa
sanitetslösningar finns med i den långsiktiga
VA-planen för El Alto.
Vem betalar?
Trots det bedöms detta och liknande system
i till exempel andra huvudstäder som Ouagadougou i Burkina Faso ofta av kritiker
utifrån att försäljning av kompost och urin
samt avgifter för hämtning sammanlagt inte
kan bära alla kostnader för systemet. En
rättvis jämförelse vore här naturligtvis att
jämföra totala kostnader och hur mycket av
systemkostnaderna som bärs av användarna
jämfört med konventionella avloppssystem.
Sumaj Huasi har gjort totala kostnadsuppskattningar som visar att deras system kostar
något mer i investeringar på hushållsnivå,
men mindre i både transport och behandling. Det leder till totalt lägre kostnad än
för ett konventionellt system. Frågan är då
hur mycket av kostnaderna användarna av
de två olika systemen bär. För just El Alto
har vi inte svaret på den frågan i dag, men
baserat på internationella studier är det troligt att det ledningsburna systemet är subventionerat i högre grad. En studie i Dakar
i Senegal visade att den totala kostnaden för
att tillhandahålla avloppsservice till Dakars
avloppsanslutna invånare var fem gånger högre totalt än att tillhandahålla enskilt avlopp
med hämtning och behandling. Samma studie visade också att VA-huvudmannen subventionerade sina avloppskunder 28 gånger
mer än sina kunder på enskilt avlopp.
Dessutom håller Sumaj Huasis system organiskt material, växtnäring och patogener
Subventioner till fler aktörer
Ur avloppsperspektiv önskar vi för framtiden därför att beslutsfattare skulle låta budget och subventioner inom avloppssektorn
komma fler aktörer till godo, såsom Sumaj
Huasi i El Alto. Ett annat alternativ är att
VA-huvudmän i städer med stor vattenbrist
och ej utbyggda konventionella system börjar fundera på att leverera service på fler sätt
än med konventionella avloppsuppkopplingar. Men det är inte bara i ledningslösa
städer med vattenbrist som VA-huvudmän
borde fundera på alternativ som håller klosettvattenfraktionen borta från vattenrecipienter. Med tanke på problem med växtnäringsåterföring, övergödning, smittspridning
och läkemedelsresters effekter på akvatiska
organismer kan en framkomlig väg för VAhuvudmän också i städer utan vattenbrist
vara källsortering av klosettvattenfraktionen
vid ny- och ombyggnad och nyinvesteringar
i infrastrukturen.
Det är därför med stort intresse vi följer
föregångare på detta område, som Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp i Sverige och
Hamburg Wasser i Tyskland som båda planerar att sortera ut klosettvattenfraktionen
i stadsbebyggelse, för separat behandling.
Telge Nät är också en föregångare på området som redan samlar upp och behandlar
klosettvatten separat från enskilda avlopp.
Sumaj Huasi, NSVA, Hamburg Wasser och
Telge Nät är bra exempel på aktörer med
lokalt anpassade lösningar som på ett hållbart sätt bidrar till att stärka vår förmåga att
möta globala utmaningar lokalt.
Elisabeth Kvarnström SP/Urban Water Management
Madeleine Fogde Stockholm Environment Institute
Thomas Alveteg Alveteg Consulting
Källsorterande avloppssystem – seminarium i
Helsingborg 22 april 2015
Hur ser den internationella utvecklingen
ut när det gäller källsorterande avloppssystem som lokala lösningar på globala
utmaningar – och vad betyder det för Sverige? Frågan belystes och diskuterades vid
ett seminarium i Helsingborg den 22 april
2015. Seminariet var ett samarrangemang
mellan Sweden Water Research, Havs- och
vattenmyndigheten, NSVA, IWA Sverige
och Svenskt Vatten. Dokumentation finns
på: www.svensktvatten.se
Svenskt Vatten Internationell special 2015 13
IWA OCH IWA SVE R IG E
Humus gör råvattnet brunare
Brunare råvatten är ett växande problem i världen. Orsakerna tros vara en kombination av klimatförändringar
och minskad försurning. Framtidens råvatten kommer att kräva mer omfattande reningsprocesser och blir därmed en stor utmaning för alla VA-verksamheter.
Brunifiering av vatten beror på att det
finns naturligt förekommande organiska kolföreningar (NOM, natural organic matter) i
vattnet. Höga NOM-värden förekommer allmänt i ytvatten i södra och mellersta Sverige,
medan det är ovanligare i inlandet norr om
Dalälven. Medelhalten av organiskt kol kan
anses som ett bra mått på humus. I svenska
sjöar ligger den runt 7 mg/l, men halter upp
till 15 mg/l förekommer. Gränsvärden för
organiskt material i dricksvatten saknas i nuvarande dricksvattenföreskrifter. För CODMn
ligger gränsvärdet för tjänligt med anmärkning vid 4 mg/l. Det betyder att halten organiskt material i råvatten ofta måste mer
än halveras. NOM-rening är därför en av de
viktigaste kemiska utmaningarna vid beredning av dricksvatten från ytvattentäkter.
Organiskt material kan ge upphov till
missfärgning, lukt- och smakstörningar. Det
kan fungera som substrat för mikrobiell efterväxt i ledningsnät. Desinfektion med klor
orsakar trihalometanbildning (THM) som
i några fall misstänks ge upphov till carcinogena ämnen i dricksvatten. Ju högre halt
vattnet har av organiskt material, desto större är risken för THM-bildning. Humusämnenas förmåga att komplexbinda andra ämnen, speciellt metaller, medför på samma sätt
risk för ökad metalltransport och transport
av organiska spårämnen.
Också utomlands är humus och NOM
en stor utmaning. Snart sagt alla länder med
ytvattenverk i tempererat klimat (Estland,
Ryssland, Finland, Kina, Korea, Japan, Kanada, norra USA, Island, Skottland, Irland
och Norge) har rapporterat stigande NOMhalter och stigande halt totalt organiskt kol
(TOC) i vatten. Vattnet blir allt brunare. De
Ultrafilter i Varberg – från pilot till fullskala
Nuvarande dricksvattenberedning vid
vattenverket i Varberg består av alkalisering, snabbfiltrering samt desinfektion med
kloramin (ej godkänd säkerhetsbarriär) och
UV-ljus (godkänd primär desinfektion). Efter
omfattande pilotförsök med konventionella
och innovativa beredningsmetoder samt
långtgående karakterisering av råvattnet
blev slutsatsen att en membrananläggning
är det bästa alternativet för att kombinera
förhöjd mikrobiologisk barriärverkan med
effektiv reduktion av humusämnen. Byggnationen av fullskaleanläggningen startades
i januari 2015, och driftsättningen av ultra-
filtermembran i kombination med direktfällning beräknas till sommaren 2016.
I detta projekt samarbetar VIVAB med representanter från bland annat University of
Queensland i Australien (autopsi), UNESCO
Centre for Membrane Science & Technology,
University of New South Wales i Australien
(autopsi), Scottish Water (process), Pentair i
Holland (fullskaledesign), DOC Labor Dr.
Huber i Tyskland (NOM-karakterisering)
och DHI i Danmark (pilotförsök).
Som ett led i den pågående processuppgraderingen installerades i höstas en skräd-
exakta mekanismerna bakom förändringarna är inte helt klarlagda än, men antas bero
på en kombination av klimatfaktorer, förändrad markanvändning och återhämtning
från tidigare försurning.
Stephan Köhler SLU
Kenneth M Persson Sydvatten, Lunds tekniska högskola
och Sweden Water Research
Konferensen NOM 6 i Malmö
På IWA:s specialistkonferens om organiskt material i
vatten, NOM 6, i Malmö 7–10 september 2015 kommer över 120 vetenskapliga presentationer om organiskt material att genomföras. Konferensen lockar deltagare från bland annat Sydafrika, Kina, Japan, Korea,
Brasilien, Colombia, USA, Mexiko, Kanada, Norge,
Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Finland, Schweiz,
Österrike och Sverige. Teman är mätmetoder, beredningsmetoder, modellbeskrivningar och bildning av
desinfektionsbiprodukter när humus oxideras av klor
vid desinfektion. Konferensen väntas attrahera 300
deltagare. Läs mera på: www.nom6.se
darsydd test- och demonstrationsanläggning
i mobilt utförande på vattenverket (40 fot
container). Den helautomatiserade anläggningen (maximal kapacitet 6 m3/h) är en miniatyr och realistisk avbild av den framtida
fullskaleprocessen för att kunna validera
beräkningsunderlag som ligger till grund för
anläggningsdesign och valda processtrategier.
Den mobila testanläggningen fyller även
en funktion som ”membran-simulator” för
utbildning av driftpersonalen när det gäller
avancerad processtyrning och underhållsarbeten, till exempel byte och lagning av defekta membranelement.
Alexander Keucken, teknisk utvecklingschef på VIVAB
[email protected]
Mobil testanläggning för membranteknik vid Kvarnagårdens vattenverk i Varberg. I mitten tryckrör för membranmoduler och till höger en uppsågad membranmodul.
14 Svenskt Vatten Internationell special 2015
cactusuniview.se
Cactus Eye.
Ett driftsystem utöver
det vanliga.
Nya Cactus Eye är inget vanligt driftsystem. Det skiljer sig från
andra system genom bredare funktionalitet och möjligheten att
Ta steget! knyta ihop hela VA-verksamheten.
Integrerat finns till exempel Cactus LIMS som hanterar labbdata
och är utvecklat för driftverksamhet. Du får en samlad bild över din
drift genom att samla in och enkelt presentera process- och labbdata.
Vi erbjuder även High Performance HMI – Cactus EyeSee. Det skapar inte
enbart moderna gränssnitt som bygger på forskning och best practice.Vi skapar
ny insikt och förståelse för din process genom att först se på anläggningen utifrån
och förstå de mest kritiska framgångsfaktorerna.
Ett 10-tal kommuner har redan valt Cactus Eye som överordnat driftsystem
för deras VA-anläggningar. Kontakta oss i dag för en egen demo.
IWA OCH IWA SVE R IG E
Holistic Sludge Management –
från Västerås 2013 till Malmö 2016
I maj 2013 samlades 177 internationella forskare och andra intressenter från 31 länder för att delta i den
första IWA-konferensen om hållbar slamhantering. Konferensen hölls i Västerås, och Mälardalens högskola
arrangerade med stöd från det svenska VA-samhället, IWA och de tre specialistgrupper inom IWA som
har aktiviteter inom området.
I
hur vi får bra slam som kan återanvändas på
jordbruksmark utan hygieniska risker eller
risker för återföring av mikroföroreningar
i kretsloppet. Dessutom innefattade konfeFoto: Erik Dahlquist
tre dagar diskuterades hur hållbar slamhantering kan se ut i fortsättningen. Huvudspår var hur anaerob rötning kan kombineras med återvinning av kväve och fosfor, och
Professor Steven Dentel från University of Delaware i USA har varit ordförande för specialistgruppen för ”sludge management”. Vid konferensen i Västerås 2013 fick han IWA:s Specialist Medalj för sina forskningsinsatser inom området.
Till vänster syns Monica Odlare, Mälardalens högskola. Hon var co-chairman för konferensen.
rensen en del mindre sessioner som handlar
bland annat om hur vi kan undvika utsläpp
av växthusgaser från slamhantering, om modellering av anaeroba processer och hur man
får störst energiutbyte från slammet.
Hållbar slamhantering är ett aktuellt ämne
både i Sverige och internationellt, och redan
under konferensen i Västerås beslutades det
att Holistic Sludge Management HSM 2016
ska hållas i Malmö som en IWA-konferens
och med stöd från samma specialistgrupper
som första gången.
Sweden Water Research blir arrangör
tillsammans med IWA Sverige, VA-teknik
Södra, Svenskt Vatten och Dansk Vand- og
Spildevandsforening (DANVA). Konferensen
äger rum den 7–9 juni 2016 i Malmös nya
hållbara stadsdel Hyllie som ett gemensamt
svensk-danskt arrangemang. Planeringen av
konferensen är igång och webbplatsen går
redan att hitta på: www.hsm2016.se
Programmet fokuseras på hur delmomenten i slamhanteringen tillsammans kan bidra till mer hållbara lösningar för slammet.
Konferensen följer samma modell som Västeråskonferensen, men med ett mer fokuserat
program.
Vi ses i Hyllie sommaren 2016!
Henrik Aspegren, Sweden Water Research AB,
ordförande för organisationskommittén
Dines Thornberg, BIOFOS, Danmark, vice ordförande
Vatten har viktig roll i framtidens städer
International Water Association (IWA) har i
tio år jobbat för att vatten ska lyftas fram för
den betydelse det har i planeringen av framtidens städer. Inom IWA:s tematiska program
Cities of the Future hölls i Sydney i februari
2015 den senaste konferensen i en serie på temat. I Sydney presenterades ett antal lyckade
exempel där vattenrelaterade problem lösts
och vatten använts i staden med fokus på ”liveable cities”. Under två dagar bearbetades
också de förslag till riktlinjer som kommit ut
ur IWA:s program för hur vatten ska komma
16 Svenskt Vatten Internationell special 2015
in tydligare och tidigare i stadsplanering.
Sverige har varit involverat i IWA:s arbete
sedan starten och arrangerade 2011 en Cities
of the Future-konferens i Stockholm. Nu
planerar, på initiativ av IWA Sverige, SP Urban Water Management att tillsammans med
partner försöka dra konferensen till Sverige
igen år 2017. Då vill vi ta steget vidare och
med avstamp i IWA:s riktlinjer visa hur man
kan gå från goda exempel till handling för
bättre städer i framtiden.
Magnus Arnell [email protected]
Diskussionerna var livliga vid IWA-symposiet Cities of
the Future i Sydney i februari 2015. Internationellt samarbete kan vara både avslappnat och kreativt.
Trainee Vann –
rekryteringsprojekt i Norge
Precis som i Sverige behöver man i Norge rekrytera VA-personal till kommuner, leverantörer och konsultbolag.
Norsk Vann – Svenskt Vattens motsvarighet i Norge – beslutade år 2014 att prioritera finansiering av rekryteringsprogrammet Trainee Vann. Under hösten 2015 kommer de första kandidaterna att börja sin tjänstgöring hos ett antal företag i Oslo och på Östlandet. Projektet ska sedan skalas upp för att omfatta hela landet.
P
ensionsavgångarna ökar kraftigt och
det är nödvändigt med omfattande
rekryteringssatsningar för att kompensera bortfallet av yrkeskunnig personal i
kommuner och kommunala vattenbolag. Rekrytering är ett av totalt fyra insatsområden
i Norsk Vanns strategiplan.
Programmet som ska erbjudas de färdigutbildade ingenjörerna går över totalt 18 månader och består av tre moduler där traineen
är stationerad som fullvärdig medarbetare
vid tre olika verksamheter. Det kan till exempel vara som projektfunktionär eller driftassistent i en kommun, eller som planeringsingenjör hos ett konsultbolag.
Samtidigt med sin praktik genomgår traniee-gruppen ett kompetensprogram som
består av olika ämnen som ledning, retorik
och andra ämnen för att utveckla individen
och gruppen. De har dessutom en gemensam
projektuppgift inom vatten- och avloppsteknik. Programmet levereras av en professionell aktör och utgör 10–15 procent av arbetstiden. Efter fullgjort trainee-program har
den enskilda kandidaten inget förpliktande
jobbavtal med praktikföretaget, men det är
naturligtvis önskvärt att perioden avslutas
med att kandidaterna erbjuds fast arbete.
Efter ansökningstidens utgång den 31 december 2014 blev 13 välkvalificerade sökan-
VAV i Oslo utmanar
VA-branschen
till innovation
Vann- og avløpsetaten (VAV) i Oslo kommun utmanar branschen att utveckla en helt
grävfri metod (No Dig) för att koppla stickledningar till hus från vattenledningsnätet.
Dagens lösning kräver omfattande uppgrävning av vägar och trottoarer med stora anläggningskostnader samt betydande sociala
och miljömässiga konsekvenser.
de inkallade till en karriärdag då urvalet
skulle göras. De intervjuades och fick gruppuppgifter där de skulle lösa praktiska uppgifter tillsammans under särskilda förutsättningar.
Under sitt första år har projektet lyckats
rekrytera sju företag inom både kommuner
och industri. Av de 13 kandidaterna blev tre
uttagna, två kvinnor och en man. Den första
kullen med Trainee Vann är ett pilotförsök,
och erfarenheterna tas med till rekrytering av
nya kullar från 2016 eller 2017. Målet är att
det ska tas ut cirka tio nya traineer varje år
från olika utbildningsplatser och till tjänster
i hela Norge.
Ynge Wold [email protected]
Mingel under karriärdagen med uttagning av kandidater
till Trainee Vann.
I mars 2014 anordnade VAV en konferens
för dialog med branschen för att visa på
behovet av och potentialen med en sådan
lösning. Potentialen med en grävfri lösning
är inte begränsad till Oslo och Norge, utan
har även potential internationellt. Eftersom
branschen i dag inte kunde tillgodose behovet av en grävfri metod startade VAV en förkommersiell upphandling. I processen ställs
funktionskrav på lösningen, både under
byggtiden och på den färdiga anläggningen.
VAV bidrar med finansiering till utvecklingen
från idé till fullskaletest.
Två konstellationer av innovativa leveran-
”Unik möjlighet att lära känna branschen”
Merete Stange Sørum (till vänster på bilden) är 26 år
och en av dem som fick plats i den första trainee-kullen.
Hon har en akademisk examen och arbetar som produktutvecklare hos en kemikalieleverantör. Varför sökte
hon trainee-programmet när hon redan är igång med
karriären?
– Det är en unik möjlighet att uppleva många sidor
av vattenbranschen på kort tid, säger hon. Jag har en
mycket positiv upplevelse av karriärdagen. Det fanns
lika stort intresse från kandidater och företag, och vi
kunde prata om önskemål och behov.
– Jag kommer att få arbeta med rörsystem hos både ett
konsultföretag och i en kommun. Det är otroligt fint att
branschen har gått samman om ett sådant här upplägg
– ett mycket bra sätt att få fler att öppna ögonen för alla
möjligheter som finns.
törer har valts ut att delta i den förkommersiella upphandlingen. Leverantörerna kommer
dels från VA-, dels från oljebranschen. Just
nu pågår utvärdering av de två framtagna
konceptlösningarna i fas 1 och val av leverantörer som går vidare till fas 2 och prototypframtagning. Efter den förkommersiella
upphandlingen startar en vanlig kommersiell
upphandling.
Frida Syvertsen och Christian Tveitnes
Vann- og avløpsetaten, Oslo kommune
Svenskt Vatten Internationell special 2015 17
NOR DE N
Klimatanpassning i Köpenhamn
Under de senaste tjugo åren har Köpenhamn genomgått en stark utveckling. Från en stad med dålig ekonomi och minskande befolkning har den omvandlats till en pulserande stad med växande befolkning och
stark ekonomi, internationellt känd för att förverkliga gröna lösningar – en stad verkligen värd att leva i.
S
Foto: Matthias Øgendahl
taden har antagit ambitiösa klimatmål,
och man siktar på koldioxidneutralitet
år 2025. Men extrema väderhändelser
har ökat medvetenheten om att det även är
nödvändigt med klimatanpassning.
Klimatutmaningar
Köpenhamns främsta utmaning när det gäller klimatförändringarna är ökad nederbörd.
Bedömningar av ett framtida klimat pekar
på 30 procent mer regn på årsbasis och ökad
frekvens av åskväder särskilt under sommaren. Staden har redan fått en försmak av
framtiden. Ett enormt skyfall på 150 mm under två timmar i juli 2011 visade hur sårbar
staden är för ändrat klimat, med bland annat kraftiga störningar i trafiken och sjukhus
som fick strömavbrott.
En annan utmaning är stigande havsnivåer. På grund av liten tidvattenpåverkan
i Öresund har det varit relativt säkert att
stadsbebyggelsen endast ligger cirka 1,5 meter över nuvarande havsnivå. Med stigande
nivåer ökar risken för att havet svämmar in i
staden vid storm.
Klimatanpassningsplanen
Köpenhamn beslutade år 2009 att påbörja
en klimatanpassningsplan inför en framtid
med varmare, våtare klimat och ökad risk
för extrema väderhändelser. Planen beskriver de risker staden kan stå inför beroende
på olika framtidsscenarier, och redovisar den
strategi som behövs under kommande 30–50
år för att säkra att Köpenhamn även i framtiden kan bli en bra stad att leva, arbeta och
investera i, trots förändrat klimat.
Planens grundtanke är att klimatanpassning ska vara en förutsättning för den framtida stadsutvecklingen. Inbyggd förmåga till
återhämtning – resiliens – måste ingå i allt
fortsatt arbete. Inte främst ur en negativ
och problemorienterad synvinkel, utan som
ett sätt att hitta synergier, möjligheter och
lösningar för en utveckling som kan stärka
rekreationsvärdena i staden och därmed livskvaliteten för dem som vistas i Köpenhamn.
En annan viktig inriktning är att klimatanpassningen kan bidra till nya innovationer
som skapar arbete och tillväxt i staden. Ny
18 Svenskt Vatten Internationell special 2015
Istedgade i Köpenhamn den 31 augusti 2014.
teknik, nya lösningar och allt byggnadsarbete som krävs kommer att bidra till betydande
ekonomisk tillväxt framöver.
Skyfallet 2011 – och skyfallsplanen
Staden planerade ursprungligen att genomföra klimatanpassningsplanen stegvis under
en period av 30–50 år. Men den 2 juli 2011
drabbades Köpenhamn av ett enormt skyfall.
Mer än 150 mm regn föll över staden under
mindre än två timmar. Det medförde omfattande översvämningar, trafikstörningar, sammanbrott i kommunikationssystem och nästan utslagning av två stora sjukhus på grund
av strömavbrott. Skyfallet orsakade ekonomiska skador för mer än 800 miljoner euro
enbart i försäkringskrav.
Planeringen lades om. Budgeten ökades
för klimatanpassning och skyddsåtgärder.
Redan har åtgärder börjat genomföras för
att hantera skyfall, främst i centrala staden.
Ett besvärligt problem var hur man skulle
finansiera åtgärderna för att bättre klara
kommande skyfall, särskilt som staden ville
arbeta både med traditionella lösningar –
nedgrävda ledningar och magasin – och med
åtgärder på markytan. I Danmark hanteras
dagvattensystemen av VA-bolag och finansieras genom avgifter. Men att kostnadsmässigt
blanda stadsplanering och dagvattenhantering var inte möjligt med gällande lagstiftning. Genom intensiv lobbning lyckades staden till slut få lagändringar genomförda som
gör det möjligt att finansiera även nya typer
av anpassningsåtgärder.
Dimensionera för hundraårsregn
Skyfallsplanen togs fram under 2012. I planen anges framtida dimensioneringskrav för
dagvatten i staden. Beräkningar visade att de
mest hållbara och kostnadseffektiva lösningarna var att kombinera åtgärder för hante-
Grön och blå struktur
En av utmaningarna i skyfallsplanen är att
tillföra en ny sorts struktur för dagvattenhanteringen i staden. Denna struktur utgörs
främst av blå och gröna ytor, vilket ger staden möjlighet att förbättra livskvaliteten för
invånarna genom nya grönblå rekreationsytor och mer omväxlande miljö. De första
projekten har redan genomförts, och under
de kommande tjugo åren kommer mer än
300 projekt att förändra inte bara hur staden
hanterar vatten, utan även hur staden ser ut.
Men lösningarna på markytan tar plats,
utrymme som behövs även för cyklar, bilar
och parkering. När åtgärderna genomförs
under de kommande åren kommer en fortlöpande diskussion att ske om hur vi ska prioritera användningen av ytorna i staden.
Samtidigt är det ett starkt krav att miljöförhållandena i Köpenhamn inte försämras
av åtgärderna för klimatanpassning. Målsättningen är att bräddning av avloppsvatten till åar, sjöar och havet ska minska
ytterligare, genom att dagvattnet separeras
från spillvattenledningarna. Även i framtiden ska man i Köpenhamn kunna bada i
hamnen och glädjas åt det rena vattnet i
sjöar och vattendrag.
Lykke Leonardsen Köpenhamns kommun
[email protected]
Foto: Jens Astrup
ring av skyfall med normal dagvattenhantering. Beräkningarna visade också att det rent
ekonomiskt vore lönsamt med dagvattensystem som klarar ett hundraårsregn – även år
2110! Men i Köpenhamn får man acceptera
vatten på gatorna vid sådana tillfällen. Situationer med upp till 10 cm vattendjup ska stadens funktioner kunna klara.
I skyfallsplanen delas staden in i sju avrinningsområden. Detaljerade planer för varje
område visar inriktningen för fortsatta åtgärder, och är en grund för fortsatt dialog
med invånare och intressenter.
Ryparken Station i Köpenhamn den 31 augusti 2014.
HC Andersens Boulevard i Köpenhamn planeras för
öppen avledning av regnvatten vid skyfall.
Illustration: Köpenhamns kommun
Illustration: Köpenhamns kommun/Ramböll
NORDIWA 2015
i Bergen
Intresset för den fjortonde nordiska avloppskonferensen är rekordstort. 175 konferensbidrag har skickats in med teman som spänner
över hela avloppsvattenområdet.
Avloppskonferensen NORDIWA har arrangerats vartannat år sedan 1989 av de nordiska vattentjänstbranscherna. År 2015 står
Norsk Vann som huvudarrangör. Den 4–6
november kommer personal i vattentjänstbranschen, forskare, konsulter, leverantörer,
myndighetspersoner och andra att samlas i
Bergen för kunskaps- och erfarenhetsutbyte.
Illustration av ett tilltänkt projekt i S:t Jörgens sjö, där
vattenståndet i sjön sänks. På de nya markytorna blir det
park, och sjön kan användas till reservoar vid skyfall.
I år riktas extra fokus på praktikerna och de
yngre i branschen.
Bergen är Europas regnigaste stad med en
årlig medelnederbörd på 2 250 mm. Staden
är över tusen år gammal och delar av den
står på UNESCO:s världsarvslista. Omstän-
digheterna har lett till att Bergen har utvecklat innovativa sätt att hantera spill- och
dagvatten, något som konferensdeltagarna
kommer att få stifta bekantskap med under
konferensens fem studiebesök. Mer information finns på www.nordiwa.no.
NORDIWA 2013 anordnades under tre
dagar i Malmö med Svenskt Vatten som
huvudarrangör och 326 deltagare. Några
frågor som diskuterades då var utmaningar
och strategier för att bygga hållbara och
klimatanpassade städer, behovet av en tydligare samarbetsform och lagstiftning för
dagvattenhantering samt nya modeller och
metoder för övervakning av både ledningsnät och reningsverk.
Helene Sörelius [email protected]
Svenskt Vatten Internationell special 2015 19
NOR DE N
Vattenförvaltning i Finland
F
inland har många sjöar och vattendrag.
Alla kan inte behandlas individuellt
med samma noggrannhet. Individuellt
behandlas alla vattendrag med ett avrinningsområde på över 100 km2 och sjöar på
över 1 km2 – totalt 4 617 sjöar, 1 913 älvar
eller delar av älvar samt 276 kustvattenförekomster. Mindre vattendrag och sjöar har
tagits med ifall de har bedömts som särskilt
betydelsefulla eller skyddsvärda. Vattenförekomster utan egen övervakning har klassificerats gruppvis.
I förvaltningsplanerna behandlas grundvattenområden som är viktiga för vattenförsörjning (klass 1; 2 190 områden) eller lämpliga
för vattenförsörjning (klass 2; 1 630 områden).
God ekologisk status är ett mål
I Finland regleras God ekologisk status som
mål, inte som miljökvalitetsnormer. Statsrådet fastställer vattenförvaltningsplanerna.
Målen anges i planerna och måste beaktas av
myndigheter och vid tillståndsgivning, men
är öppna för tolkning vid varje enskilt beslut.
Myndigheterna har skyldighet att verka
inom sina ansvarsområden för att förverkliga målen i förvaltningsplanerna. När lagstiftning tillämpas bör förvaltningsplanerna
beaktas på samma sätt som övriga handlingar. De flesta åtgärderna i planerna är inte
bindande för verksamhetsutövarna. Åtgärdsprogrammen kan innehålla både frivilliga
åtgärder och bindande grundåtgärder.
Nationellt åtgärdsbibliotek
Vattenvårdsåtgärderna för andra vattenvårdsperioden har definierats i ett nationellt
åtgärdsbibliotek som expertgrupper har
utarbetat. De har också utvärderat åtgärdernas teoretiska inverkan och uppskattat
investerings- och driftkostnader. De flesta av
åtgärderna är tekniska till sin natur, såsom
restaureringar eller åtgärder för att minska
effekter från belastande verksamheter. Man
har också identifierat ett åttiotal styrmedel
för att reglera vattenförorenande verksamhet, till exempel förbättrad lagstiftning, nya
strategier samt ekonomisk styrning.
De regionala statliga myndigheterna Nä20 Svenskt Vatten Internationell special 2015
Foto: Kesainen Saaristo Naky
God ekologisk status är ett mål i Finland, inte en miljökvalitetsnorm. Målen och förvaltningsplanerna beslutas
av det ansvariga statsrådet. Myndigheterna ska beakta målen och åtgärderna i förvaltningsplanerna i sin verksamhet och vid myndighetsutövning. Åtgärdsprogram innehåller även frivilliga åtgärder, och beslutas regionalt
på tjänstemannanivå.
nom att koppla ihop den övervakning som
ordnas av myndigheterna med den kontroll
som görs av verksamhetsutövarna enligt
miljöskyddslagen och vattenlagen. I vattendistriktets övervakningsprogram har vi tagit
med observationsstationer där kontrollen
inkluderar faktorer som beskriver ekologisk
status och övervakningar där man i regel endast utreder vattenkvaliteten.
Hur övervakning och kontroll finansieras
beror helt på typen av övervakning. I vissa
vattendrag med mycket punktbelastning
kan kontrollprogrammen stå för upp till 80
procent av all övervakning, medan myndigheternas egen övervakning dominerar i vattendrag med liten eller diffus belastning.
Antton Keto Finlands miljöcentral
[email protected]
Sverige gör annorlunda
rings-, trafik- och miljöcentralerna (NTMcentralerna) ansvarar för planering och utformning av åtgärderna, tillsammans med
regionala aktörer och intressegrupper. Åtgärderna sammanjämkas sedan på vattenförvaltningsområdesnivå. NTM-centralerna
definierar också den regionala fördelningen,
antingen på vattenförekomstnivå eller för
hela avrinningsområden. Ett schablonmässigt genomförande är inte möjligt eftersom
åtgärderna påverkas av andra faktorer än de
som förvaltningen kan påverka.
Beslutsnivåer
Allmänna riktlinjer beslutas av statsrådet
efter beredning av tjänstemän. Tjänstemän
på regional nivå (NMT-centralen) definierar
vattenkvalitet och beslutar om detaljerade
åtgärdsprogram.
Den nationella nivån definierar de åtgärdstyper som behövs, och på regional nivå
preciseras antal av olika åtgärder, de olika
instansernas och intressegruppernas ansvar,
tidsschemat för genomförandet samt finansiering och genomförande av åtgärdsuppföljningen.
Övervakning och kontroll
Övervakningsprogrammet har upprättats ge-
I motsats till Sverige skiljer EU och Finland på mål
och miljökvalitetsnormer. EU och den finske lagstiftaren
har ödmjukare inställning till naturens komplexitet och
människans kunskapsbrister än den svenske. Därför
kan även målen tillämpas i enskilda ärenden enligt lag.
Det visade sig inte gå i Sverige eftersom målen här är
normer vars innehåll regelstyrs utan samma ödmjukhet
som i Finland.
Som i de flesta EU-länder tar regeringsnivån i Finland övergripande politisk ställning till mål och samhällskonsekvenser. I Sverige fattas samma beslut under
tjänstemannaansvar, inte ens lokalpolitiken involveras
trots samhällskonsekvenser och behov av offentlig finansiering.
I Finland ges både förvaltningsplanerna och åtgärdsprogrammen en funktion, i Sverige saknar förvaltningsplanerna funktion. Både Finland och Sverige använder
schabloner, men i Finland för att bedöma övergripande
samhällskonsekvenser och till förvaltningsplaner som
myndigheter ska beakta. Sverige lägger schabloner
som grund för åtgärdsprogram som binder myndigheter och kommuner genom beslut under tjänstemannaansvar utan dialog och kvalitetssäkring med genomförarna.
Inte heller åtgärdsprogrammen är bindande i Finland,
men konkretiseras i dialog med genomförarna och
innehåller även frivilliga åtgärder. Medan Sveriges system medger kraftfull styrning av åtgärder via bindande
åtgärdsprogram – förutsatt att man lyckas få konkretion, förankring och kvalitet på programmen – så saknar
Finlands system en sådan styrmöjlighet.
Peter Sörngård Svenskt Vatten
KONSTRUERAD
FÖR DRIFT
UNDER TUFFA
FÖRHÅLLANDEN
ENERGIEFFEKTIVITET
I VÄRLDSKLASS
// GRUNDFOS SP
GRUNDFOS SP
Ett komplett dränkbart system från Grundfos består av
en SP-pump, en speciell motor, en frekvensomformare
samt övervakningsenheter. Alla komponenter är
konstruerade för att fungera perfekt tillsammans, för att
säkerställa driftsäker prestanda och hög energieffektivitet.
Grundfos erbjuder mångårig erfarenhet av dränkbara
lösningar och omfattande kunnande inom vattenförsörjning, bevattning och gruvdrift.
Mer information om fördelarna med ett komplett
SP-system finns på www.grundfos.se
I och med förvärvet av amerikanska Environ är Ramböll ett av
världens tio största miljökonsultbolag. Vatten- och klimatfrågor
är prioriterade områden och vi vill fortsätta växa. Vi är idag 600
vattenspecialister. Vill du bli en av oss?
RAMBÖLL HAR 2 700 MiLjÖspeciAListeR i 35 LändeR
(KoMpLiceRAde VAttenocH KLiMAtfRågoR
KRäVeR MångA expeRteR)
Läs mer och se våra lediga tjänster www.ramboll.se
På Ramböll aRbetaR 12 300 samhällsbyggaRe med ingenjöRsteknik, design och management
consulting. Vi skaPaR hållbaRa lösningaR föR VåRa kundeR och samhället i stoRt.
E U R OPA
Vattenplattformen ska öka
svenskt deltagande i EU-projekt
F
örsta årets utlysningar inom Horisont
2020 med koppling till samhällsutmaning 5, Climate action, environment,
resource efficiency and raw materials, ledde till att medel beviljades till 67 insatser
(forsknings- och innovationsprogram) varav
24 har tydlig koppling till vattenrelaterade
frågor. Av dessa 24 insatser ingår svenska
partner i åtta. Ingen av dessa insatser är
koordinerade av svenska aktörer. Det finns
med andra ord stor potential att öka engagemanget från svenska VA-aktörer i Horisont
2020 till kommande utlysningar.
Sverige i koordinatorroll?
Vattenplattformen verkar för att utlysningarna inom Horisont 2020 ska passa Sveriges
behov och styrkeområden inom vatten och
avlopp. Målsättningen är att Sverige tar koordinatorrollen i minst ett stort forskningsoch innovationsprogram – ett ganska tufft
mål eftersom koordinatorrollen är mycket
krävande. I dag dominerar spanska, italienska, holländska och tyska aktörer, samtliga
med lång erfarenhet av projektledning av
EU-projekt.
Ett annat mål för Vattenplattformen är att
svenska aktörer deltar som partner i minst
tio EU-projekt. Här ser vi glädjande nog
att målet nästan uppfylldes redan vid första
årets utlysningar. Förhoppningsvis klarar vi
målet med råge så att Sverige tar plats på allvar i EU-samarbetet om vatten.
Vattenplattformen påverkar
Vattenplattformen koordineras av Svenskt
Vatten och har cirka 50 medlemmar i form av
VA-förvaltningar/VA-bolag, bransch- och intresseorganisationer, universitet, forskningsinstitut, företag och myndigheter. Påverkan
sker bland annat genom deltagande i möten
och initiativ ledda av europeiska Water supply
and sanitation Technology Platform (WssTP).
Det finns för närvarande fem svenska
medlemmar i WssTP: Svenskt Vatten, Luleå
tekniska universitet, IVL, SP och WIN Acce-
Foto: Nordicphotos
Svenska VA-aktörer medverkar i liten omfattning i EU-projekt. Med tanke på den höga kvalitet som våra
vattentjänster har och Sveriges goda renommé inom vatten- och miljöområdet finns det all anledning att
ändra på detta. Samverkansprojektet Vattenplattformen, med finansiering från Vinnova, har målet att öka det
svenska deltagandet i vattenrelaterade projekt inom bland annat EU:s FOI-program Horisont 2020.
lerator. Det är en ökning med två under Vattenplattformens tid. Tack vare ekonomiskt
stöd från Vattenplattformen finns det också
gott om svenska representanter på WssTP:s
möten och konferenser i Bryssel, för att nätverka med aktörer i Europa och se till att
Sveriges behov och styrkeområden kommer
upp på dagordningen.
Övriga viktiga påverkansvägar för Vattenplattformen är European Innovation
Partnership on Water (EIP water) och European Federation of National Associations
Water Services (EUREAU). Vi är också representerade i den svenska referensgruppen
för samhällsutmaningarna 5 (se ovan) och
2 (Food Security, Sustainable Agriculture
and Forestry, Marine, Maritime and Inland
Water Research and the Bioeconomy) inom
Horisont 2020.
Seminarium den 16 juni
Förutom att påverka kommande utlysningar
arbetar Vattenplattformen med att informera
om nya utlysningar som är på gång och annat som pågår inom Horisont 2020. Men
EU-finansiering är inte bara Horisont 2020.
Sverige deltar i dussintalet andra program
för finansiering av europeiska samarbetsprojekt. VA-frågor kan vara gångbara i till
exempel Interreg och LIFE+.
Vattenplattformen i samverkan med Näringslivets EU-byrå bjuder in till ett seminarium i Stockholm den 16 juni 2015 för att
belysa möjligheterna att ansöka om projektmedel från dessa program. Till seminariet
är alla välkomna. Vattenplattformens och
Svenskt Vattens medlemmar kommer att få
rabatt på anmälningsavgiften.
Erik Kärrman [email protected]
Mer information
Mer information om Vattenplattformen finns på
Svenskt Vattens webbplats under FoU/Vattenvisionen.
Kontaktpersoner är Daniel Hellström
([email protected]) och Erik Kärrman
([email protected]).
Svenskt Vatten Internationell special 2015 23
Nya vattenprojekt
inom Horisont 2020
Första årets utlysningar inom Horisont
2020 med koppling till samhällsutmaning
5, Climate action, environment, resource
efficiency and raw materials, ledde till att
medel har beviljats till 67 insatser (forsknings- och innovationsprogram) varav 24
har tydlig koppling till vattenrelaterade
frågor. I följande sju insatser ingår svenska
projektpartner.
POWERSTEP
Full scale demonstration of energy positive
sewage treatment plant concepts towards
market penetration. EU-stöd: 3 997 126 €.
Svenska deltagare: Hydrotech och Kaldnes.
Syfte: Demonstrera ny teknik för energiåtervinning i avloppsreningsverk.
Eco-UV
Low carbon footprint and eco-innovative
Foto: Kristina Laurell
AQUACROSS
Knowledge, Assessment and Management
for AQUAtic Biodiversity and Ecosystem
Services aCROSS EUpolicies. EU-stöd:
6 343 614 €. Svensk deltagare: Stockholms
Universitet. Syfte: Bidra till att motverka
minskning av biologisk mångfald i vattenmiljöer.
ESMERALDA
Enhancing ecoSysteM sERvices mApping
for poLicy and Decision mAking. EU-stöd:
3 002 166 €. Svensk deltagare: Naturvårdsverket. Syfte: Ta fram en modell för ekosystemtjänster som underlag för policys och
beslutsfattande.
I den här byggnaden i Bryssel huserar European Commission – CDMA – DG Research & Innovation.
24 Svenskt Vatten Internationell special 2015
UV water disinfection. EU-stöd: 3 949 371 €.
Svensk deltagare: IVL Svenska Miljöinstitutet.
Syfte: Demonstrera kemikaliefri desinfektion
med hjälp av UV-teknik.
IMPREX
IMproving PRedictions and management of
hydrological Extremes. EU-stöd: 7 996 850 €.
Svensk deltagare: SMHI. Syfte: Förbättra
modeller för att förutsäga extrema väder och
dess konsekvenser i Europa.
PIANO
Policies, Innovation And Networks for enhancing Opportunities for China Europe
Water Cooperation. EU-stöd: 1 107 375 €.
Svensk deltagare: SIWI. Syfte: Utveckla ett
strategiskt samarbete om vattenteknik och
innovation mellan Europa och Kina.
SWOS
Satellite-based Wetland Observation Service.
EU-stöd: 4 979 198 €. Svensk deltagare:
Brockmann Geomatics. Syfte: Utveckla en
uppföljningsmodell för ekosystem i våtmarker.
Erik Kärrman SP Urban Water Management
Daniel Hellström Svenskt Vatten
Kick-off i Bryssel med Water JPI
Vid Water JPI:s kick-off i Bryssel den 11 mars 2015 presenterades sju internationella forskningskonsortier med tema ”Emerging water contaminants – anthropogenic pathogens and pollutants”.
B
evattning kan vara källan för mikrobiologiska föroreningar av färska
grönsaker. I projektet METAWATER
(New METAgenomics and molecular based
tools for european scale identification and
control of emergent microbial contaminants
in irrigation WATER) undersöks vilka patogena mikroorganismer som förorenar vattnet, varifrån de kommer och hur man kan
rena det återvunna vattnet. Forskningsresultaten ska möjliggöra förbättrad hantering av
bevattningssystemen och ligga till grund för
att skapa policydokument och internationella bestämmelser.
Åtgärder för att minimera riskerna med mikrobiella föroreningar studeras även i projektet
FRAME (A novel FRamework to Assess and
Manage contaminants of Emerging concern
in indirect potable reuse). Projektet inkluderar
även riskbedömningar av nya kemikalier.
Nya föroreningar
Projektet MOTREM (Integrated processes
for MOnitoring and TReatment of EMerging
contaminants for water reuse) fokuserar på
utveckling av integrerade processer för övervakning och behandling av nya föroreningar
(EC) samt processer för att förbättra effektiviteten vid återanvändningen av förorenat
vatten från tätorter.
PROMOTE (PROtecting water resources
from MObile TracE chemicals) fokuserar på
att studera och åtgärda långlivade, mobila
organiska föroreningar (PMOC) som kan påträffas i vattnets kretslopp och i grundvatten
som används för dricksvattenproduktion.
Projektkoordinator Rosina Girones från University of
Barcelona presenterade projektet METAWATER vid
Water JPI:s kick-off i Bryssel den 11 mars 2015.
Internationell samverkan inom Water JPI
Water JPI, ”Water Challenges for a Changing
World Joint Programming Initiative”, är ett
Joint Programming Initiativ (JPI) mellan EUländer och länder utanför Europa som har
gemensamma intressen inom vattenforskning.
Det finns totalt tio JPI som alla syftar till
att hantera komplexa globala problemområden som Europas länder har enats om. Förutom ett JPI för vatten finns exempelvis också
ett JPI för stadsutveckling, ett för klimatförändringar och ett för hälsa. EU-anslutna
länder kan ingå som partner i ett JPI eller
delta som observatör. Ett partnerskap innebär
att landet deltar aktivt i utvecklingen av initiativets strategiska agenda och i olika för landet relevanta aktiviteter. Aktiviteter som ingår
i ett JPI kan innebära att ordna gemensamma
utlysningar för finansiering av transnationella
forskningsprojekt eller att anordna workshoppar, kick off-möten för start av nya forskningsprojekt eller skapa transdisciplinära nätverk.
Från och med 2015 är Sverige partner i
Water JPI. EU:s medlemsländer bidrar med
nationell finansiering till JPI:ets gemensamma utlysningar och aktiviteter. Verksamheten kan också få finansiellt stöd av
EU-kommissionen, bland annat genom ett
beviljat ERA-NET Cofund-program. Länder
utanför Europa är välkomna att delta med
egna medel i de utlysningar och aktiviteter
som anordnas inom ett JPI. I ett ERA-NET
Cofundprogram får dock länderna utanför
EU inte ta del av EU:s bidrag.
Det första ERA-NET Cofund-programmet
som Water JPI genomför med medel från Horizon 2020 är WaterWorks2014 med projektstart under 2016. Under 2015 planeras ERANET Cofund WaterWorks2015. Även detta
program innehåller en cofund-utlysning, med
tema ”Improving water use efficiency and reducing soil and water pollution for sustainable
agriculture” och med planerad projektstart
2017. Mer information: www.waterjpi.eu
Antibiotikaresistenta bakterier
För att öka kunskapen om förekomsten av
vissa läkemedel och multiresistenta bakterier
i vattentäkter undersöks såväl ytvatten som
grundvatten i projektet PERSIST (Persistence
and fate of emerging contaminants and multiresistant bacteria in a continuum of surface
water and groundwater from the laboratory
scale to the regional scale).
Det förväntade utfallet från StARE (Stopping Antibiotic Resistance Evolution) är
utvecklade metoder för att mäta antibiotikaresistens och identifiera kritiska faktorer
i avloppsvatten, till exempel antimikrobiella
rester och tungmetaller.
TRACE (Tracking and assessing the Risk
from Antibiotic resistant genes using Chip
technology in surface water Ecosystems)
syftar till att utveckla detektionsteknik som
möjliggör att enklare på plats upptäcka antibiotikaresistens för att snabbare kunna förebygga vattenföroreningar.
Kristina Laurell Forskningsrådet Formas
[email protected]
ERA-NET Cofund WaterWorks 2014
Programmet löper under perioden 2014–
2019 och innehåller en utlysning där även
Sverige deltar: ”Research and Innovation
for Developing Innovative Technological
Solutions and Services for Water Systems”. Utlysningen öppnade i mars 2015
och stänger den 4 maj 2015. Projektstart
för beviljade transnationella projekt är
planerad till april 2016. I utlysningskonsortiet ingår 17 finansiärer från 16 länder.
Total budget är 20 miljoner euro. Sverige
deltar genom Formas med en budget på
12 miljoner svenska kronor. (Mer information på: www.formas.se)
Utlysningen fokuserar på forskning och
innovation för utveckling av tekniska lösningar och tjänster för vattensystem inom
tre delområden:
• Vattenrening, återanvändning, återvinning och avsaltning
• Förvaltning av vattenresurser
• Mildra effekterna av extrema händelser
avseende översvämningar och torka.
Svenskt Vatten Internationell special 2015 25
DIAMOND – EU-projekt för
effektiv drift av reningsverk
DIAMOND (AdvanceD data management and InformAtics for the optimuM operatiON anD control
of wastewater treatment plants) är namnet på ett EU-projekt som pågick mellan september 2012 och
september 2014. Projektdeltagare kom från Finland, Sverige och Spanien. Projektet var lyckat och
resultaten användbara.
D
e svenska partnerna var Cerlic Controls AB, Stockholm Vatten AB, IVL Svenska Miljöinstitutet och Uppsala universitet.
Projektet var ett SME-projekt (SME = small and medium-sized
enterprise, små och medelstora företag) vilket innebär att forskare,
leverantörer och slutanvändare samverkar med fokus på att deltagande företag ska dra nytta av forskningsmedverkan.
Målet i projektet var att bidra till effektiv drift av reningsverk genom att bättre utnyttja tillgängliga mätdata från reningsverk. Ett huvudfokus har varit att diagnosticera och validera data från givare.
En mjukvara har tagits fram som samlar information från PLC- och
SCADA-system, utför givardiagnostik och datavalidering och presenterar den förfinade processinformationen för operatörer. De validerade data kan även användas för att styra reningsverket.
Fel i givare upptäcks tidigt
De svenska forskarna har bidragit med metoder för att tidigt kunna
detektera fel i givare. Man har både använt metoder som studerar
data från en enskild givare och metoder som använder modeller baserat på data från flera givare. En viktig del i projektet har varit samarbetet med Bromma reningsverk där olika metoder har kunnat testas i
fullskala. Flera syregivare och en slamnivåmätare från Cerlic AB har
använts. Bland annat har följande metoder utvärderats:
• Med jämna mellanrum tvättas syregivarna med hjälp av luft.
Normalt visas inte data från tvättningen. Dessa data kan dock innehålla information om hur givaren mår, och resultat från projektet
har visat att genom att lära sig hur givaren svarar på tvättningen kan
man få viktig kunskap om givarens status för att kunna detektera fel
på givaren.
• En metod som bygger på att man beräknar kvoter (”kvotmetoden”) mellan luftflöden till olika luftade zoner har visat sig användbar för att detektera fel i syregivare som används för reglering av
syrehalten. För att utvärdera metoden fick vi tillåtelse att införa ett
konstgjort fel på en av syregivarna vid Bromma reningsverk så att
givaren visade 0,5 mg/l för låg syrehalt. Kvotmetoden kunde efter viss
fördröjning detektera detta fel hos givaren (figur 1).
• Den använda slamnivåmätaren mäter slamhalten som funktion
av höjden i till exempel en sedimenteringsbassäng. Detta är användbart för att tidigt kunna detektera sedimenteringsproblem. I projektet
utvecklades teknik för att automatiskt kunna detektera när slamprofilen avvek från det normala.
Lyckat projekt
Sammanfattningsvis har projektet varit lyckat och forskningsresultaten bedöms vara till nytta både för Cerlic AB och deras givarutveckling och för slutanvändare som Stockholm Vatten. En utmaning för
forskarna har varit den relativt korta projektperioden på två år.
26 Svenskt Vatten Internationell special 2015
Resultat från projektet har presenterats på flera internationella
konferenser och på den nationella konferensen Avlopp och Miljö
2015. Läs mer om projektet på: www.iwawaterwiki.org/xwiki/bin/
view/Articles/DiamondProject
Bengt Carlsson Uppsala universitet [email protected]
2,0
V2/V1
1,5
1,0
0,5
0
43
43,5
44
44,5
dagar
45
45,5
46
Figur 1. Illustration av kvotmetoden. Ett fel införs på en syregivare vid Bromma reningsverk (blå linje). Felet detekteras av kvotmetoden efter cirka 3 timmar (röd linje). Den
streckade gråa horisontala linjen visar kvotmetodens larmgräns. V2/V1 är kvoten mellan
luftflöden till zon 2 och zon 1 i en av reningsverkets processlinjer.
Några av de medverkande deltagarna i projektet DIAMOND.
AQUAVALENS –
EU-projekt med svenska förtecken
Dricksvattenburna utbrott orsakas normalt av avlopps- eller gödselförorenat vatten och kan leda till stora
kostnader för samhället. För att förhindra utbrott krävs det aktiv övervakning av dricksvattenkvaliteten.
AQUAVALENS tar fram metoder för snabb
detektion av molekylära mål, markörer och
gensekvenser som ger bättre insyn i förekomsten av patogener i vatten, inklusive vatten
för livsmedelsproduktion. Metoderna kommer att ge snabbare svar än dagens metoder
som är baserade på odling av mikroorganismer, och kommer att ge vattenproducenter
och livsmedelsföretag bättre möjligheter att
agera snabbt vid försämrad vattenkvalitet.
Vissa metoder som utvecklas kommer att
vara så snabba att de kan mäta föroreningar
mer eller mindre i realtid, med möjlighet att
korrigera förhöjda risker senare i produktionen. Metoderna ska också ge svar på om
mikroorganismerna är infektiösa och kan
orsaka sjukdom, något som dagens metoder
sällan gör. Dessutom kommer metoder att
finnas tillgängliga för att skilja på om föroreningen kommer från avloppsvatten eller
gödsel. Detta är viktigt att veta för att kunna
förebygga risker genom åtgärder vid föroreningskällan, vilket i många fall är det mest
kostnadseffektiva.
Jakob Ottoson och Karin Jacobsson Livsmedelsverket
Provtagning med ultrafilter på ett vattenverk.
Foto: Folkhälsomyndigheten
D
en betydande utveckling som skett
inom molekylärbiologin har hittills
inte kunnat möta behoven från vattenleverantörer. EU-projektet AQUAVALENS
utvecklar därför lämpliga plattformar för att
utnyttja de molekylärbiologiska framstegen
för att detektera vattenburna patogener. Projektet har partner i 13 länder, och 39 olika
organisationer deltar: universitet, myndigheter, företag och forskningsinstitut, där Sverige är representerat av Livsmedelsverket och
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Mikroskopering är den teknik som används i dag för att upptäcka mikroorganismer, men den ger inte svar på om parasiterna är av en art som infekterar människor eller ens om de är levande. Till vänster Cryptosporidium, till höger Giardia.
R3Water tar fram innovativa lösningar för avloppsrening
Huvudmålet för projektet R3Water är att
demonstrera tekniska lösningar som stöder
övergången från ett avloppsreningsverk till
en anläggning som producerar olika nyttigheter. R3Water står för ”Reuse, Recovery
and Resource efficiency, innovations in urban wastewater treatment”. Det handlar om
resurseffektivitet, återanvändning av vatten och återanvändning av näringsämnen.
Projektet pågår från januari 2014 till och
med juni 2017. Det har en total budget på
7,8 miljoner euro som delvis finansieras av
EU-kommissionen. Konsortiet koordineras
av IVL Svenska Miljöinstitutet och förenar
tolv partner från sju europeiska länder.
Avloppsreningsverk betraktas i dag oftast bara
som anläggningar som ska bidra till att minska
utsläppen från avloppsvatten till recipienter.
Men forskning och utveckling visar att anläggningarna kan uppgraderas till produktionsanläggningar som förser samhället med energi,
näringsämnen och renat vatten för återanvändning. Det kan uppnås genom energieffektivisering kombinerat med innovativ teknik och nya
affärsmodeller som främjar återanvändning av
resurserna i inkommande avloppsvatten.
Totalt kommer tio olika tekniker att demonstreras på tre olika demonstrationsanläggningar i Sverige, Belgien och Spanien. I
Sverige ligger demonstrationsanläggningen
på forskningsanläggningen Hammarby Sjöstadsverk. Projektet ska också underlätta
marknadsintroduktion för de tekniker som
demonstreras, både i Europa och globalt.
Demonstrationsanläggningarna har valts ut
med viss geografisk spridning för att säkra
kontakten med intressenter inom olika områden. Läs mera på: www.r3water.eu och www.
sjostadsverket.se
Uwe Fortkamp och Klara Westling
IVL Svenska Miljöinstitutet
Svenskt Vatten Internationell special 2015 27
VÄRLDSLEDANDE
VÄRLDSLEDANDE
VATTENRENINGSTEKNIK
VATTENRENINGSTEKNIK
www.nordicwater.com
E U R OPA
EU:s uppströmsarbete vinner mark
– och står inför utmaningar
Det är bättre att sluta smutsa ner vatten än att lägga tid och pengar på att rena vattnet efter det att man
släppt ut förorenande kemiska ämnen i det. Så sammanfattas EU:s uppströmsarbete, som både vinner mark
och står inför utmaningar. VA-branschens lobbyorganisation Eureau kämpar vidare med kemikalielagen
Reach, som inte går i takt med ramvattendirektivet.
S
verige har sedan slutet av 1990-talet
och tillsammans med de andra nordiska länderna lyckats lyfta uppströmskonceptet från lokala projekt till en strategi
för hela EU. Exempel på uppströmsarbete är
skärpta utsläppsregler, miljömärkningar och
riktad information till industrier och hushåll.
Dessa åtgärder må i dag vara självklara i Sverige
och snart i EU, men så har det inte alltid varit.
Brita Forssberg, tidigare informationschef
på Stockholm Vatten, minns den undersökning de gjorde 1989 som visade att hälften
av vattenföroreningarna kom från hushållen.
Det blev starten för flera konsumentkampanjer. Den första gällde mindre användning av
tvättmedel, och Stockholm blev snart en förebild för europeiska städer.
– Det finns alltid en tveksamhet inför något nytt. Man tänker att det här kommer att
kosta – och vad vinner jag på detta? Därför
behövs det bra dokumentation av bra exempel på åtgärder som fungerar, säger Brita
Forssberg.
Reach på efterkälken
På EU-nivån är kemikalielagen Reach (Registration, Evaluation, Authorisation and
restriction of Chemicals) det viktigaste
verktyget för att begränsa utsläpp av miljöfarliga ämnen. Anders Finnson hos Svenskt
Vatten är engagerad i den europeiska VAbranschens organisation i Bryssel, Eureau,
och var med i mitten av 2000-talet då Reach
förhandlades fram.
– Vi engagerade oss tillsammans med den
europeiska miljörörelsen. Vi ville samma
sak, nämligen fasa ut farliga kemikalier från
vattnets kretslopp, säger han.
Reach är inte en statisk paragrafsamling
utan en process. Vissa ämnen är förbjudna
att importera och använda inom EU. Och i
takt med att nya farliga kemikalier identifieras sätts de upp på en ”kandidatlista” över
ämnen som ännu inte är förbjudna men som
kan bli det efter att de testats.
Enligt Anders Finnson går det för långsamt att få upp nya ämnen på kandidatlistan
Engagemanget för vatten är stort i EU. Ett exempel är EU-parlamentets hearing år 2013 om medborgarinitiativet Right2Water.
för att kunna ringa in potentiella riskämnen.
Svenskt Vatten och Eureau arbetar bland
annat tillsammans med miljöorganisationen
ChemSec för att sätta press på ett bättre använt Reach.
Ett annat problem är att bestämmelserna i
Reach inte alltid går hand i hand med övrig
EU-lagstiftning.
– Många ämnen är fullt tillåtna att använda
enligt Reach. Men samma ämnen får samtidigt inte finnas i vattendragen enligt EU:s
ramdirektiv för vatten, säger Anders Finnson.
Kommissionen behöver expertis
Carla Chiaretti från Italien är en av Eureaus
två policy advisors som dagligen arbetar med
att påverka EU-politikerna.
Anders Finnson, Svenskt
Vatten.
Carla Chiaretti arbetar för
Eureau i Bryssel.
– Olika EU-institutioner lobbas på olika
sätt, säger hon. Jag nagelfar dagordningar
för EU-parlamentets utskottsmöten för att
hitta alla diskussioner och omröstningar som
påverkar vattenfrågor, och framför sedan
Eureaus åsikter till parlamentarikerna.
Med EU-kommissionen, den EU-institution som lägger alla lagförslag inom miljöområdet, är påverkan mer självklar och enkel. Kommissionen är beroende av expertis
utifrån och konsulterar gärna Eureau och
liknande branschsammanslutningar för att
ta reda på vad som fungerar och inte fungerar när nya lagar ska genomföras nationellt.
Enligt Carla Chiaretti har inte Eureau
mindre trovärdighet än miljölobbyn i uppströmsfrågor, trots att vattenbolagen även
har ekonomiskt intresse av minskade kemikalieutsläpp. Det är i slutändan konsumenten som betalar kostnaden för att rena vattnet, säger hon.
Billigt och bra dricksvatten seglade upp
som het EU-fråga år 2013, då över en miljon människor skrev på medborgarinitiativet
”Right2Water”, med krav på att rent vatten ska ses som en mänsklig rättighet. Men
EU-kommissionen har samtidigt skjutit en
hel del inplanerad miljölagstiftning på framtiden, för att fokusera mer på tillväxt och
jobb. EU:s uppströmsarbete tar alltså just nu
två steg fram och ett tillbaka.
Sigrid Melchior [email protected]
Svenskt Vatten Internationell special 2015 29
SVE NSK M I L JÖTE KN I K I KI NA
IVL arbetar brett med vatten i Kina
IVL Svenska Miljöinstitutet deltar i VA-kluster Mälardalen och i Vattenplattformen, både den europeiska
och den svenska – och har stark koppling till kinesisk vattenhantering. Framtiden ser ljus ut och man räknar
med att fortsätta expandera sin vattenrelaterade verksamhet i Kina. IVL har i dag ett kontor i Beijing med
åtta anställda.
I närvaro av bland annat miljöminister Lena Ek och
Kinas minister för miljöskydd undertecknades i maj 2013
i Beijing ett avtal med syfte att introducera ett svenskt
biogaskoncept i tre kinesiska städer – biogasproduktion från slam, uppgradering till fordonsbränsle och
introduktion av biogasbussar. Svenska parter var IVL,
Malmberg Water, Xylem Water Solutions och Scania.
I nuläget är IVL med i ett EU-finansierat
projekt för att förbättra vattenkvaliteten i
Haihe River vattenavrinningsområde. Det
utprovas integrerade lösningar, och IVL har
därmed också kunnat intressera kineserna
både för ett antal svenska miljöteknikföretag
och för EU:s vattendirektiv.
År 2001 bildade vi ett joint venture, SEC,
som hjälper svenska miljöteknikföretag att
komma in i Kina. Det finns över 70 fullskaleinstallationer som SEC har introducerat.
Förra året genomfördes en studie på hur vattenreservoarernas vattenkvalitet kan förbätt30 Svenskt Vatten Internationell special 2015
ras vilket har resulterat i en alldeles nyligen
tecknad avsiktsförklaring med HaiHe River
Water Committee. Ett av syftena är att introducera svenska erfarenheter av stabila organiska miljöföroreningar både när det gäller
analyskunnande och hur man ska minska
mängderna som finns i omlopp i olika vatten.
För närvarande bedriver vi tillsammans
med Scania och Malmberg Water ett stort
projekt för att introducera biogasproduktion
av slam från kommunala verk och organiskt
avfall, uppgradering till fordonsbränsle och
införande av Scanias biogasbussar. Om vi får
genomföra det innebär det miljöförbättring
på flera sätt: nyttiggörande av slam, betydligt
lägre utsläpp av kväveoxider och partiklar,
samt införande av förnybar energi.
Eftersom vi har knutit kontakter i många
städer arbetar vi nu också med att demonstrera hur ett avloppsreningsverk kan omvandlas till en produktionsanläggning för
nyttigheter där vatten och närsalter kan återvinnas och energi produceras. Tillsammans
med några stora kinesiska företag utvecklas nu också anammoxtekniken för kväve-
reduktion. Tillsammans med Volvo Cars
och Volvo Trucks introducerar vi svenskt
vattenkunnande inom deras produktionsanläggningar. I ett land med vattenbrist är detta
enormt viktigt.
Östen Ekengren [email protected]
Foto: Jojje Olsson
I
VL har varit verksamt i Kina sedan 1986.
Under de första femton åren utfördes några
större Sida-finansierade projekt där fokus
låg på att utveckla kommunal och industriell vattenrening. Det kompletterades med ett
större projekt med fokus på att införa resurseffektiv ren produktion. En större sjörestaurering har också genomförts: Wuliangsuhai
Lake Restoration Project. Tillsammans med
Naturvårdsverket har vi på IVL dessutom utfört ett projekt där vi har utvecklat varningssystem för att skydda dricksvattnet.
Turisterna klagar på Kinas offentliga toaletter som ofta
saknar bås eller dörrar. Det luktar illa, och man måste
ha kraftiga lårmuskler för att klara av toalettbesöket.
Över 30 000 nya toaletter ska byggas, och 25 000
ska renoveras. Fotografen letade men hittade inga nya
toaletter. Toalettrevolutionen verkar inte ha tagit fart än.
Kina storsatsar på vatten –
och svenska företag är med
Vattenrening är huvudfokus då Kina nu satsar stora pengar på sina miljöproblem. Nio svenska VA-företag
är redan etablerade i landet, och en rad nya initiativ borgar för ökat samarbete med Sverige.
I
Kina finns en femtedel av jordens befolkning, men bara sju procent av världens
sötvatten. En officiell rapport visade 2013
hur över hälften av Kinas 50 000 floder försvunnit de senaste två årtiondena och att 70
procent av de kvarvarande vattendragen är
förorenade. Året innan gjordes en undersökning av grundvattnet vid 5 000 platser, varav
drygt 57 procent klassades som ”allvarligt
förorenat”.
Vattenproblemen hotar hela Kinas utveckling. Världsbanken uppskattar att de redan
nu kostar landet över 2 procent av BNP. I
fjol öronmärkte Kina därför 2 500 miljarder
kronor till en särskild plan som ska förbättra
kvaliteten på landets vatten med 30–50 procent. Det ska ske främst genom investeringar
i avloppsvattenrening, membranteknik och
vattenåtervinning.
– Den tydliga avsiktsförklaringen och budgetavsättningen avspeglas på marknadsaktiviteterna, speciellt inom sektorerna biogas
och slamhantering, säger Jonas Fack, vd för
Purac, ett företag som varit verksamt i Kina
sedan 1987.
Fokus på vatten och slam
Till en början ägnade sig Purac främst åt biståndsfinansierade projekt inom kommunal
avloppsrening. När biståndsfinansieringen
upphörde fortsatte myndigheterna att satsa
pengar, och Purac fick bland annat redan
2009 en order från Peking på utrustning till
ett reningsverk för återvinning av avloppsvatten till 3,3 miljoner invånare.
– Kinas stora problem med miljöförstöring
bidrar redan i dag till starkt fokus på vatten,
avlopp och avfallshantering. Det lär fortsätta
i ännu högre grad, och det finns även direktiv
om deponeringsförbud för slam i Kina, säger
Jonas Fack.
Miljöministeriet uppskattar att 80 miljarder kronor behövs för att under de kommande fem åren bygga faciliteter som behandlar
slam, anläggningar som sedan kommer att
kosta 13 miljarder om året att underhålla.
Vatten leds 240 mil
Behovet av vattenrening kommer att öka i
Beihai Park i Peking är populär bland annat för sin stora
sjö, där många lokalinvånare hyr små båtar för att fly från
sommarhettan.
och med ett enormt vattenledningsprojekt
som varje år ska föra 44,8 miljarder kubikmeter vatten från södra Kina till landets norra delar. Med en kostnad på över 600 miljarder kronor handlar det om ett av de största
byggprojekten genom tiderna.
Men det 2 400 kilometer långa nätverket
av kanaler och tunnlar innebär stora utmaningar. När det första vattnet slussades till
Peking i slutet av fjolåret var det smutsigt
efter att ha färdats genom hårt industrialiserade delar av Kina. Till och med på ministernivå har man uttryckt oro över projektets
kvalitet, och uppmanat till mer effektiv lokal
återanvändning av vatten.
Vattensystem för akvakultur
Enligt Business Sweden finns nio svenska
företag verksamma inom vattenreningsområdet i Kina. Det gör sektorn – tillsammans
med luftrening – till den största svenska sektorn inom miljöteknik i Kina. Också Wallenius Water har märkt av utvecklingen.
Jonas Fack, Purac
Torkel Elgh, Wallenius Water
– Vårt huvudfokus är återcirkulerande
vattensystem för akvakultur. Kina är världens största producent av odlad fisk, och
detta i kombination med en enorm vattenbrist ger stark efterfrågan på våra system.
Men på grund av efterfrågan har vi nyligen
också startat verksamhet inom vattenrening
för fastigheter, framför allt skydd mot bakterien legionella, säger Torkel Elgh som är vd
för Wallenius Water.
– Vi har ökat vår närvaro i Kina sedan
världsutställningen i Shanghai 2010, och
upplever år för år ökad efterfrågan på vår
kompetens för att lösa utmaningarna inom
vattenområdet.
Wallenius Water har varit verksamma i
Kina i över ett decennium, och intensifierade
sin närvaro 2011 genom ett dotterbolag i
Tianjin som nu har tio lokalanställda. Företaget har positiva erfarenheter från arbetet med Vattenvisionen som Svenskt Vatten
samordnade – en nationellt förankrad forsknings- och innovationsagenda för Sveriges
vattensektor.
– Sedan Vattenvisionen genomfördes har
vi fått ett bidrag från Vinnova för att bygga
en demonstrationsanläggning i ett svenskkinesiskt samarbete som just nu genomförs
tillsammans med Stockholms universitet och
en av våra större kunder vid namn Haiyang
Aquatic Products Ltd, säger Torkel Elgh.
Sweden-China Greentech Alliance
Miljögruppen Sweden-China Greentech Alliance är ytterligare ett samarbete där svenska
företag erbjuder helhetslösningar åt bland
annat Kinas allt fler ekostäder. Här har
Malmberg Water gått samman med Scania,
Envac och IVL för en gemensam lösning som
gäller vatten, gas och bränsle till bussar.
Vidare etablerade Svensk Exportkredit i
fjol tillsammans med Bank of China en fond
på 100 miljoner euro för svensk miljöteknik
och miljöprojekt. Fonden – som redan har
använts av drygt 50 aktörer – möjliggör för
svenska företag att tillsammans med produkter eller tjänster också erbjuda kinesiska
kunder förmånlig finansiering.
Jojje Olsson [email protected]
Svenskt Vatten Internationell special 2015 31
Vatten i ett större
sammanhang.
Skyddsportar för utlopp till Göta älv. Översiktlig över svämningskartering för Orust
kommun. Kostnadsnyttoanalys för att skydda ett bostadsområde i Norrköping mot
översvämningar. Sweco sätter vattenhantering i ett större sammanhang och utvecklar
lösningar för ett mer hållbart samhälle. Vi hjälper våra kunder att ta helhetsgreppet
som krävs för att utföra projekt som tar hänsyn till både människor, miljö och ekonomi.
Vad kan vi göra för dig? Läs mer om våra konsulttjänster på www.sweco.se