Ladda ner rapporten
Svar Direkt 2015:20 Hänt i världen hösten 2015 Kompetensutveckling för digitalisering Tillväxtanalys samlar och analyserar kortfattat och två gånger per år händelser, trender och utvecklingsmönster i omvärlden som är strategiskt viktiga för Sveriges tillväxt. Underlaget är framtaget av Tillväxtanalys kontor i Brasilien, Indien, Japan, Kina, Stockholm och USA. I rapporteringen ingår också en beskrivning av utvecklingen i Sydkorea och i utvalda europeiska länder. Dnr: 2015/067 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01 E-post: [email protected] www.tillvaxtanalys.se För ytterligare information kontakta: Carl Wadell Telefon: 010 447 44 73 E-post: [email protected] HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 Förord På uppdrag av Näringsdepartementet sammanställer Tillväxtanalys utlandskontor två gånger per år händelser, trender och utvecklingsmönster som är strategiskt viktiga för Sveriges tillväxt under samlingsnamnet Hänt i världen. Denna rapport behandlar området kompetensutveckling för digitalisering och faller under den tematiska indelningen, forsknings-, innovations- och utbildningspolitik samt livsvetenskaper och hälso- och sjukvård, som samordnas av Carl Wadell. Det finns ytterligare fem publiceringar tillgängliga på www.tillvaxtanalys.se. Hänt i världen hösten 2015: Forskning och innovation i prioriterade sjukdomsområden Kompetensutveckling för digitalisering Vattenförsörjning och hållbar utveckling Hållbara kollektivtransportlösningar Innovationsupphandling Digitala acceleratorers koppling till industrins behov Carl Wadell Carl Wadell Tobias Persson Tobias Persson Magnus Lagerholm Magnus Lagerholm Tveka inte att kontakta oss om du har frågor eller vill ha ytterligare information om någon specifik del eller fråga. Stockholm, oktober 2015 Enrico Deiaco Avdelningschef, Innovation och globala mötesplatser Tillväxtanalys 3 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 Innehåll Sammanfattning .................................................................................................................. 7 1 USA: Omfattande satsningar på digital kompetens för att stärka konkurrenskraften ...................................................................................................... 9 1.1 1.2 1.3 Digitaliseringens utbredning i USA ....................................................................................9 Statligt stöd för digital omställning ...................................................................................11 Implementering i näringslivet...........................................................................................12 2 Kina: Behov av insatser för att anpassa arbetskraften till digitaliseringen ....... 14 3 Indien: Satsningar på digitalisering men begränsat fokus på kompetensutveckling ............................................................................................... 18 2.1 2.2 2.3 3.1 3.2 3.3 4 8 Strategier för digital kompetens .......................................................................................25 Statlige initiativ för ökad digital kompetens......................................................................25 Privata initiativ .................................................................................................................27 Japan: Digital kompetens i världens mest avancerade IT-nation ....................... 28 6.1 6.2 6.3 7 Brittiska initiativ och strategier för digital kompetens .......................................................22 Digital inkludering ............................................................................................................22 The Tech Partnership ......................................................................................................23 En väg framåt ..................................................................................................................23 Tyskland: Digital kompetensutveckling sker främst i näringslivet och på regional nivå ............................................................................................................ 25 5.1 5.2 5.3 6 Digital India – Indiens nationella digitaliseringsstrategi ...................................................18 Utmaningar relaterade till digital kompetensutveckling....................................................18 Omfattande behov av kompetenslyft – dock begränsat fokus på digital kompetensutveckling .......................................................................................................19 3.3.1 Underdimensionerad statsförvaltning ställer större krav på privata aktörer att bidra till digital kompetensutveckling ...................................................................19 3.3.2 Vilka behov ser den indiska IT-industrin och vilka åtgärder vidtas? .....................20 Storbritannien: Digital kompetens – en viktig del i att stärka konkurrenskraften .................................................................................................... 22 4.1 4.2 4.3 4.4 5 Digitalisering i Kina: Från konsumtion till entreprenörskap ..............................................14 Ett utbildningssystem i reform .........................................................................................15 Kvarstående utmaningar: Att överbrygga Kinas utbildningsklyftor...................................16 Med ambitionen att bli världsledande ..............................................................................28 Standarder och utvärdering – hörnpelare för kompetensutveckling inom IT ...................28 6.2.1 Standard för IT-kompetens: ITSS.........................................................................28 6.2.2 Nationellt examinationssystem för IT-kompetens: ITEE .......................................29 IT-utbildning inom högre utbildning .................................................................................30 6.3.1 IT Specialist Program Initiative.............................................................................30 6.3.2 Utbildningsnätverk för praktisk IT: ENPIT ............................................................30 6.3.3 IT-kompetens utvecklas redan i grundskolan .......................................................31 Sydkorea: Digitaliseringen fortsätter, främst i form av nytillskott till arbetskraften ............................................................................................................. 32 Brasilien: Utbildning som väg till digital omställning........................................... 36 8.1 8.2 Digital inkludering ............................................................................................................36 Att främja den digitala läskunnigheten genom utbildningssystemet ................................37 8.2.1 Digital läskunnighet i privata och offentliga skolor ................................................37 8.2.2 Betydelsen av nätverket för yrkesutbildning och teknisk utbildning......................38 5 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 Sammanfattning Som Tillväxtanalys tidigare rapporterat förväntas en stor del av Sveriges framtida produktivitetstillväxt vara relaterad till digitaliseringen. 1 En sådan utveckling kommer medföra att digital kompetens blir allt mer efterfrågad och nödvändig på arbetsmarknaden. Redan idag ser vi hur personer med hög digital kompetens spelar avgörande roller i företag och organisationer. Sett från ett samhällsperspektiv handlar digital kompetens även om medborgarnas förmåga att ta till sig och använda nya produkter samt att förstå risker relaterade till digital konsumtion. Svenskar har överlag en hög digital kompetens. Bland annat visar en jämförelse av sjutton OECD-länder att Sverige är bäst med avseende på vuxnas problemlösningsförmåga med hjälp av dator och internet.2 Vidare anser en stor del av svenskarna att nivån på deras digitala kompetens skulle vara tillräcklig om de skulle söka ett nytt jobb inom ett år.3 Samtidigt är snabba förändringar ett starkt kännetecken för digitaliseringen och därför adresseras här frågan: i vilken utsträckning och på vilket sätt främjar andra länder kompetensutveckling för digitalisering? Digitaliseringen är helt klart på den politiska dagordningen i många länder. I USA, Japan, Sydkorea, Kina, Storbritannien och Tyskland görs det satsningar för att utbilda och anpassa arbetskraften. Dessa satsningar omfattar en rad initiativ som exempelvis nationella och regionala digitala agendor, förändringar inom grundskola och högre utbildning samt initiativ i, eller i samverkan med, näringslivet. Områden som dessa länder vill utveckla kompetens inom är bland annat big data, cybersäkerhet, sakernas internet, hälsoteknologi och superdatorer. Även Indien och Brasilien gör tillväxtinriktade satsningar inom dessa områden men i dessa länder handlar det även, i stor utsträckning, om att utveckla grundläggande digitala färdigheter och nå en digital inkludering av befolkningen, i synnerhet bland låginkomsttagare. Det är även skillnader i hur länderna prioriterar kompetensutveckling av framtida anställda i relation till uppdateringar av den befintliga arbetskraften. I exempelvis Sydkorea är det ett stort fokus på att förse den framtida arbetskraften med digital kompetens snarare än att vidareutbilda den befintliga. Det statliga ansvaret för digital kompetensutveckling i bevakningsländerna tenderar att delas mellan en rad departement, myndigheter, lärosäten och regionala aktörer. Samtidigt sker en stor del av den digitala kompetensutvecklingen av det privata näringslivet. I Indien, där statsförvaltningen är kraftigt underdimensionerad, har företagen rentav en avgörande roll. Ett intressant exempel från USA beskriver hur ett globalt telekomföretag inlett ett samarbete med ett ansett amerikanskt universitet och ett utbildningsföretag för att utveckla prisvärda datorutbildningar i form av så kallade MOOC-kurser. Ett annat exempel i rapporten från Indien återger hur stora indiska IT-företag etablerar samarbeten med både nationella och utländska universitet för att säkerställa den digitala kompetensförsörjningen. Från Japan-rapporten kan vi lära oss om en annan form av samverkan mellan det offentliga och det privata. Där finns sedan länge standarder och examinationssystem för ITkompetens som används i näringslivet vid rekrytering och fortbildning. Tillhörande utbildningsverktyg och tjänster utvecklas av en stor mängd privata företag och universitet. Liknande satsningar ser vi även i Storbritannien. 1 Hur driver IKT produktivitet och tillväxt? Tillväxtanalys, 2014/002 OECD, Survey of Adult Skills (PIAAC): Full selection of indicators, Från digitaliseringskommissionens rapport “Gör Sverige i framtiden – digital kompetens”, SOU 2015:28 3 Workers who judge their current ICT skills sufficient for changing job within a year, Från digitaliseringskommissionens rapport “Gör Sverige i framtiden – digital kompetens”, SOU 2015:28 2 7 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 Digital kompetensutveckling ses i allt större utsträckning som ett livslångt lärande som sträcker sig från grundskolan, via yrkesutbildningar och högre utbildning, till yrkeslivet. I länder som Storbritannien, Tyskland och Japan går man mot att se digital literacy som en central färdighet i grundskolan, likställd med färdigheter som matematik eller språk. Även Brasilien gör omfattande satsningar för att öka den digitala kompetensen hos elever i grundskolan. Den här utvecklingen är intressant i ljuset av att Sverige, enligt EUkommissionen, endast har en mittenplacering i Europa vad gäller lärarnas digitala kompetens och benägenhet att använda digitala verktyg i undervisningen. 4 Utblicken visar även hur flera länder anpassar innehållet i högre utbildning till digitaliseringen, både genom ökat användande av digitala verktyg och genom att erbjuda utbildningar som ger studenterna digital kompetens. Ett exempel är Japan där regeringen tagit fram särskilda program för att utveckla utbildningar inom bland annat molnbaserad data, datasäkerhet, inbäddade system och utveckling av affärsapplikationer. Ett annat exempel är Tyskland där ministeriet för utbildning och forskning finansierar ett digitaliseringsforum som syftar till att identifiera nya möjligheter och ge rekommendationer till universiteten. I flera länder ser vi även omfattande anpassningar av yrkesutbildningar. Den här rapporten visar att Sverige står inför två utmaningar, som även innefattar intressanta möjligheter. Det råder ingen tvekan om att många länder ser digitaliseringen som en central komponent för att stärka sin konkurrenskraft och att digital kompetensutveckling ses av allt fler länder som ett livslångt lärande. En central fråga är i vilken utsträckning den svenska staten och näringslivet bör applicera detta perspektiv i sina strategier för digital kompetensutveckling och vad det innebär i praktiken? Vidare visar rapporten på ett stort underskott vad gäller digital kompetens i flera tillväxtekonomier. Den svenska exporten av tjänster relaterade till IT-tjänster (mätt som andel av Sveriges totala export av tjänster) ligger relativt stabilt kring 46 procent och Sverige placerade sig på tolfte plats i Världsbankens sammanställning från 2012 över länders export av IT-tjänster. 5 Mot bakgrund av detta, och i ljuset av den svenska exportstrategin, är en central fråga om digital kompetensutveckling kan bli en framtida svensk exportprodukt på viktiga tillväxtmarknader? 4, 5 Från digitaliseringskommissionens rapport “Gör Sverige i framtiden – digital kompetens”, SOU 2015:28 8 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 1 USA: Omfattande satsningar på digital kompetens för att stärka konkurrenskraften Att utbilda och anpassa amerikansk arbetskraft till en mer digitaliserad värld har hög prioritet i USA. Den amerikanska statistiska centralbyrån beräknar att av alla framtida tekniska arbeten de kommande sju åren kommer hälften att vara inom IT-sektorn. 6 USA:s fokus på IT framgår också i den senaste rapporten från presidentens forskningsråd, President’s Council of Advisors on Science and Technology (PCAST), där utbildning inom IT betonas som en viktig punkt för att säkra global konkurrenskraft och som en väg för att uppnå landets uppsatta mål inom ekonomisk tillväxt, säkerhet, försvar, hälsa och utbildning. 7 Under 2015 har flera statliga satsningar på utbildning gjorts för att främja dessa mål, men även privata aktörer har engagerats för att öka arbetskraftens IT-kompetens. 8 1.1 Digitaliseringens utbredning i USA Digitaliseringen av det amerikanska samhället är omfattande och i dag har 87 procent av alla amerikaner tillgång till internet – och tillgängligheten av trådlöst internet 4G LTE är bland de mest omfattande i världen.9 Men trots detta finns det en tydlig digital klyfta i samhället. 10 President Obamas ekonomiska forskningsråd publicerade tidigare i år en rapport som kvantifierar USA:s digitala klyfta i termer av internetanvändning, och resultatet pekar på att sociala, ekonomiska och geografiska faktorer är viktiga för att tillgodogöra sig USA:s digitalisering. Inte helt förvånande ökar den digitala kompetensen med utbildningsnivå, och bland invånare utan gymnasieexamen använder endast 44 procent internet till skillnad från invånare med högskoleutbildning där 90 procent använder internet. 11 Rapporten belyser också att internetanvändandet ökar med inkomst och att äldre personer använder internet i mindre utsträckning, illustrerat i Figur 1. 6 https://www.whitehouse.gov/blog/2015/08/07/pcast-assesses-federal-information-technology-rd PCAST, Report on Federal Information Technology R&D https://www.whitehouse.gov/administration/eop/ostp/pcast/docsreports 8 https://www.whitehouse.gov/blog/2015/02/02/investing-america-s-future-through-rd-innovation-and-stem 9 http://www.pewinternet.org/data-trend/internet-use/internet-use-over-time/ 10 https://www.whitehouse.gov/sites/default/files/wh_digital_divide_issue_brief.pdf 11 https://www.census.gov/programs-surveys/acs/ 7 9 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 Figur 1 Internetanvändning i USA år 2013 – ålder och inkomst Källa: American Community Survey, Census (2013) Geografiskt sett är internetanvändandets utbredning i USA koncentrerat till de urbaniserade områdena längs med USA:s öst- och västkust, samt till storstadsregionerna, se Figur 2. Flera stater i nordvästra USA bryter dock från detta mönster och Montana, Wyoming, North Dakota och Utah har hög internetanvändning – trots att de har en liten population och klassas som rurala områden – vilket även gäller Alaska. Lägst internetanvändning finns i södra USA där flera regioner har färre än 60 procent av befolkningen uppkopplad mot internet. 12 Detta antyder att urbanisering inte behöver vara en drivande faktor bakom digitaliseringsklyftan och detta är också i linje med presidentens ekonomiska forskningsråd som sammanfattar att huvudorsakerna till den amerikanska digitaliseringsklyftan framförallt är grundad i socioekonomiska aspekter av det amerikanska samhället. 13 12 13 https://www.census.gov/hhes/computer/files/2012/Computer_Use_Infographic_FINAL.pdf https://www.whitehouse.gov/sites/default/files/wh_digital_divide_issue_brief.pdf 10 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 Figur 2 Internetanvändning i USA, indelat efter county (2013) Källa: Council of economy advisors, digital divide (2015) 1.2 Statligt stöd för digital omställning President Obamas administration satsar stora resurser på att höja utbildningsnivån i USA och minska den digitala klyftan. Detta mål ska nås genom att tillgängliggöra högre utbildning som att sänka kursavgifterna och höja standarden på den offentliga utbildningen. 14 En nystartad satsning är College Scoreboard som publicerar ranking av högre utbildningar för att studenter lättare ska kunna jämföra olika college och universitet baserat på andel som tar examen och förväntad lön. 15 På amerikansk federal nivå finns det också en ambition att specifikt höja kompetensen inom de naturvetenskapliga ämnena för att därigenom höja USA:s globala konkurrenskraft och anpassa landet till en fortsatt digitalisering. 16 En grundförutsättning för att stärka samhällets IT-kompetens är en fungerande ITinfrastruktur där höghastighetsbredband finns tillgängliga för så många som möjligt. I USA har flera stora satsningar för att stärka IT-infrastrukturen sjösatts de senaste åren, bland annat genom ConnectHome och the State Broadband Initiative (SBI). 17 Satsningarna har medfört att tillgängligheten av bredband ökat de senaste åren, men fortfarande saknar 17 procent av alla amerikaner tillgång till höghastighetsbredband (25 megabit/3megabit) 14 https://www.whitehouse.gov/issues/education https://collegescorecard.ed.gov/ 16 http://www.ed.gov/stem 17 https://www.whitehouse.gov/the-press-office/2015/07/15/fact-sheet-connecthome-coming-together-ensuredigital-opportunity-all 15 11 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 och priserna och hastigheterna på internet står sig dåligt i globala jämförelser. Enligt Akami Technologies årliga undersökningen om medelinternethastighet i världen rankas USA som 12:e bästa land vilket är en uppgång från 2013 då landet var rankat som 33:e.18 Majoriteten av de statliga investeringarna inom IT och utbildning är koordinerade av Networking and Information Technology Research and Development (NITRD). NITRD är ett investeringsprogram som samordnar stöd från flera statliga amerikanska myndigheter. Målet med NITRD är att investera långsiktigt för att USA ska bli världsledande inom innovation och utbildning – och 2015 års investeringar är inriktade mot åtta prioriterade områden; däribland att höja arbetskraftens IT kompetens. 19 En annan myndighet med fokus på IT-sektorn är National Cordination Office (NCO), som stödjer NITRD med rådgivning inom IT-sektorn. NCO framhåller Big data, cybersäkerhet, Internet of Things, hälsoteknologi, superdatorer och ökad utbildning inom IT som viktiga frågor för USA:s framtid. 20 NCO framtidsanalys ligger i linje med den efterfrågan på ITkompetens som redan nu är märkbar i USA. Andra statliga initiativ som tagits av President Obamas administration för att öka datoranvändandet inkluderar Digital Literacy Initiative, som bland annat uppmuntrar till ITkunskap i alla åldersgrupper via utbildningar och IT-satsningar på amerikanska bibliotek. 21 Administrationen har även drivit en politik med ett starkt fokus på utbildning och kunskapsfrämjande, med nya satsningar på lärlingsprogram kopplade till IT-sektorn, och en vision om att kunna erbjuda alla amerikaner två år gratis högre utbildning. 22 Med en bred satsning på högre utbildning är förhoppningen att den amerikanska arbetskraften smidigt ska kunna anpassas till ett mer digitaliserat samhälle. 1.3 Implementering i näringslivet Många amerikanska företag har en drivkraft att investera i och vidareutbilda sin personal inom IT och digitalisering för att därigenom anpassa sig till en global marknad som blir allt mer internetbaserad. Exempelvis startade restaurangkedjan Starbucks under 2014 ett utbildningssamarbete med Arizona State University, genom vilket företaget erbjuder sin personal gratis utbildning via Massive Open Online Courses (MOOC) från Arizona State universitet. Detta ökar Starbuckspersonalens kompetens på arbetsplatsen och gör Starbucks till en attraktiv arbetsgivare – samtidigt som det är en förmån och möjlighet för de i personalen som vill vidareutvecklas. 23 MOOC har vuxit i USA under 2000-talet och de flesta stora amerikanska universitet erbjuder gratis MOOC-kurser inom många typer av områden – vilket ökar tillgängligheten av högre utbildning. 24 MOOC-samarbeten med det amerikanska näringslivet har den senaste tiden tagit ny riktning och i slutet av 2014 sjösattes ett samarbete mellan det stora telekombolaget AT&T och det ansedda universitet Georgia Tech genom MOOC-plattformen och utbildningsföretaget Udacity. 25 Till skillnad från tidigare samarbeten mellan näringsliv, universitet och MOOC:s företag är dock inte Udacitys internetbaserade utbildningar gratis. AT&T:s 18 https://www.akamai.com/us/en/our-thinking/state-of-the-internet-report/ https://www.nitrd.gov/about/about_nitrd.aspx 20 https://www.nitrd.gov/About/about_nco.aspx 21 http://www.digitalliteracy.gov/ 22 https://www.whitehouse.gov/blog/2015/01/08/president-proposes-make-community-college-freeresponsible-students-2-years 23 http://www.starbucks.com/careers/college-plan 24 https://www.edx.org/ 25 https://www.udacity.com/georgia-tech 19 12 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 mål med investeringen i projektet är främja tillgången av prisvärda och högkvalitativa datorutbildningar på internet. AT&T har ett ökat behov att vidareutbilda sin personal inom avancerad datorkunskap och genom investeringarna vill de säkra att det finns utbildningar inom de kompetenser de eftersöker. I dag är 18 procent av studenterna på Udacity internetkurser anställda hos AT&T och investeringen har resulterat i positiv publicitet för företaget i media.26 26 http://www.bloomberg.com/bw/articles/2014-10-24/at-and-t-and-former-google-vp-back-georgia-techonline-degree-program 13 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 2 Kina: Behov av insatser för att anpassa arbetskraften till digitaliseringen Över de senaste årtiondena har Kinas ekonomi förvandlats från jordbrukssamhälle till en tungt industrialiserad ekonomi och på senare år till en allt mer modern tjänsteekonomi. Medan konsumtionen av internet och web-applikationer har ökat explosionsartat har arbetskraften inte hunnit anpassa sig i samma takt. Kina är därmed i stort behov av kraftfulla insatser för att anpassa arbetskraften till samhällets digitalisering. Landet har antagit ett flertal policystrategier för att öka integreringen av digitala informationssystem i traditionella industrier, men bara ett fåtal av dessa nämner arbetskraftsutbildning. Vidare har reformer antagits för att bättre anpassa utbildningssystemet till aktuella samhällsfrågor, men dessa lyckas ännu inte tillgodose IT-industrins ökade behov av digitalkompetens. Förbättrad IT-kompetens inom yrkesutbildningar är ytterligare ett av inslagen i Kinas utbildningsreformer, men dessa insatser bedöms ha drivits i för liten skala. Resultatet av att statens insatser inom kompetensutveckling släpar efter är att stora klyftor växer fram mellan den inhemska arbetskraftens kompetens och arbetsgivarnas efterfrågan. Enligt en beräkning av konsultfirman McKinsey kommer Kina att ha ett underskott på 23 27 miljoner individer med eftergymnasial utbildning år 2020. 2.1 Digitalisering i Kina: Från konsumtion till entreprenörskap Två trender har dominerat digitaliseringen i Kina de senaste åren. Den första är en mycket snabb ökning av internetanvändning kombinerad med tillväxt av IT-industrin. År 2014 hade Kina över 600 miljoner internetanvändare och bara under 2013 ökade antalet användare av ”smarta” apparater från 380 till 700 miljoner. 28 I takt med att internet har övergått från att vara en källa till information och underhållning till att fungera som en ny marknadsarena har sektorn genomgått ett skifte från användarorientering mot entreprenörskap. Detta har tagit sig uttryck genom framväxten av en uppsjö nya företag verksamma inom e-handel och utveckling av smarta applikationer. Den andra trenden är det kinesiska ledarskapets stöd till IT-industrin och ”smart” tillverkning, vilket har utgjort en viktig del av landets nationella tillväxt- och moderniseringsstrategier. Under det senaste årtiondet har staten introducerat en lång rad stöd till informations- och kommunikationsindustrier – främst skattelättnader och investeringsstöd – samt bidrag till inhemsk forskning. Detta har kombinerats med omfattande infrastruktursatsningar och strategier för att öka graden av digitalisering inom utbildning, hälsovård och säkerhetssystem. Dessa satsningar har varit framgångsrika sett från perspektivet att en mycket stor andel av Kinas befolkning nu är uppkopplad och att ett antal inhemska företag har blivit ledande i utvecklingen av smarta produkter. 27 Dobbs et al (2014), The world at work: Jobs, pay and skills for 3.5 billion people, McKinsey Global Institute, Tillgänglig via: file:///C:/Users/samsungpc/Downloads/MGIGlobal_labor_Executive_Summary_June_2012.pdf 28 Woetzel et al (2015), China’s digital transformation: The Internet’s impact on productivity and growth, McKinsey Global Institute 14 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 2.2 Ett utbildningssystem i reform I Kina pågår ett långsiktigt arbete för att reformera landets utbildningssystem. Den senaste reformvågen påbörjades år 1999 och syftade till att förbättra utbildningskvalitén och skapa en övergång mot mer samhällsrelevanta ämnen och interaktiva inlärningsprocesser. En förändring har varit att öka antalet tekniska utbildningar på eftergymnasial nivå. År 2003 antogs teknik som ett av åtta huvudämnen inom det högre utbildningssystemet och 29 utbildningarna inom ämnet har snabbt förbättrats sedan dess. Idag delar läroplanen in teknik under obligatoriska och valfria kurser, där de obligatoriska har syftet att se till att 30 alla studenter har en grundläggande teknisk kompetens. Andelen studenter på tekniska utbildningar har under samma period gradvis ökat. Mellan år 2000 och 2010 ökade andelen ingenjörsstudenter från 0,8 procent till 2,4 procent och andelen förväntas fortsätta att 31 växa. Utbildningsdepartementet har antagit en målsättning att utbilda fem miljoner individer inom strategiska sektorer fram till 2020, vilket inkluderar IT-sektorn. 32 De senaste åren har man som svar på statens IT-strategier även antagit en rad nya universitetsprogram, till exempel med inriktning på ”big data”. Datahantering har även blivit ett vanligt inslag i andra utbildningar, till exempel statistik och samhällskunskap. Kina har även antagit program som syftar till att uppgradera landets yrkesutbildningar och höja deras anseende. En handlingsplan för yrkesutbildningar för perioden 2003 till 2007 inkluderade flera strategier riktade mot teknisk kompetensutveckling, såsom ökat samarbete med IT-industrin och utformning av yrkeslicenser som är mer kompatibla med existerande arbetslicenser. En undersökning från 2003 visade att landet hade en brist på 33 hundratusentals ingenjörer, programmerare och specialutbildad IT-personal. Den här planen lade därför särskild vikt vid utbildning av personal till avancerade tillväxtindustrier. År 2006 lanserades ett pilotprojekt där 200 yrkesskolor utvecklade nya utbildningsmodeller, till exempel genom upprättande av samarbetsmekanismer med industrin. En annan intressant satsning är ett stöd till 600 utbildningsinstitut för att genomföra en övergång från traditionella program (litteratur, historia och filosofi) till en ökad andel yrkesutbildningar som också förväntas minska bristen på teknisk kompetens inom arbets34 kraften. Detta fokus har lett till en ökning av tekniska utbildningar på Kinas yrkesskolor. År 2010 fastslogs att drygt fyrtio procent av 245 000 studenter på yrkesskolor hade någon 35 form av ingenjörsutbildning. Ett problem med att snabbt öka antalet tekniska utbildningar är att man har brist på lärare med rätt kompetens, särskilt eftersom det inte fanns specifika lärarutbildningar i teknik innan det blev ett eget ämne år 2003. För att åtgärda detta har Utbildningsdepartementet 29 Feng, W. et al (2004), “Professional Development for Technology Teachers in Mainland China and Hong Kong: Bridging Theory and Practice”, Hong Kong Polytechnic University Publishing 30 Tyvärr har dock många utbildningsinstitut fortfarande inte integrerat teknik i sina examineringar, vilket gör att ämnet nedprioriteras. 31 Cheng, D. et al (2010), “Discussion on Engineering Education and Curriculum Reform”, International Journal of Information and Education Technology, Vol. 3, No. 3 32 Bo, J. (2012), “China’s TVET: Reform and Opening-up”, WFCP 2012 World Congress, Halifax, Canada 33 Baohua, Y. et al (2006), Educational Reform and Curriculum Change in China, UNESCO International Bureau for Education, Geneva; Weiping, S. & Ying, K. (2010), Are We Ready for the New Round of TVET -term Education ？Based on China Reform National andPlan Development for Medium and Long development (2010-2020), Institute of Vocational and Technical Education East China Normal University, Shanghai 34 Hui, L. & Blanchard, B. (2014), “China taps tech training to tackle labour market mismatch”, Reuters Online, Beijing 35 Cheng, D. et al (2010), “Discussion on Engineering Education and Curriculum Reform”, International Journal of Information and Education Technology, Vol. 3, No. 3 15 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 lanserat flera satsningar för teknikutbildningar för lärare. IT-kurser och utbildning i att hantera onlinekurser har blivit ett obligatoriskt inslag i de flesta lärarutbildningar. Sedan 2007 erbjuds interaktiva onlinekurser i teknikutbildning som är tillgängliga för alla lärare. Statliga medel har även delats ut till skolor och universitet för att öka tillgängligheten till datorer och internet för både elever och lärare. För att täcka upp en del av kompetensgapet inom IT sektorn har internationella och privata aktörer börjat lansera program för kompetensutveckling i Kina. Världsbanken har till exempel lanserat ett program för teknisk yrkesutbildning för migrantarbetare.36 Det riktar sig specifikt till en stor grupp som ofta helt saknar utbildning i Kina. År 2014 uppskattade Kinas nationella statistikbyrå att av landets 269 miljoner migrantarbetare hade enbart runt 37 trettio procent genomgått någon form av utbildning. Världsbankens projekt, som lanserades 2009, erbjöd yrkesutbildningar åt 60 000 individer. Ett mycket stort behov av ökade insatser för den här samhällsgruppen kvarstår. Även ett begränsat antal privata aktörer har lanserat initiativ för teknisk kompetensutveckling i Kina. Ett exempel är akademin Neusoft Institute of Information som erbjuder utbildningar för kompetensutveckling inom IT38 industrin i städerna Chengdu, Dalian och Nanhai. Utländska privata investeringar inom utbildningssektorn sker dock på en begränsad skala, eftersom de fortfarande är hårt reglerade i landet. Samtidigt är det påfallande att enbart ett fåtal av statens digitaliseringsstrategier innehåller satsningar på kompetensutveckling. Kinas handlingsplan för Internet of Things (IoT) är ett av de dokument som inkluderar sådana strategier. Planen innehåller riktlinjer för att öka antalet utbildade ingenjörer och datastatistiker, och uppmuntrar till samarbeten mellan universitet och IT-industrin. Den uppmanar även till en ökning av antalet utbildningsinstitut med IT-baserade demonstrationsprojekt och antalet IT-företag som arbetar med 39 kompetensutveckling. Flera mindre statliga projekt som syftar till att öka IT-kompetensen hos arbetskraften inom industrin har även lanserats. Dessa utbildningsprogram syftar både till kompetensutveckling och till att reducera antalet arbetsolyckor som sker på grund av otillräcklig teknisk kompetens bland anställda. Det krävs dock mycket större satsningar för att anpassningen av arbetskraften ska kunna hålla jämna steg med digitaliseringen inom den traditionella tillverkningsindustrin. 2.3 Kvarstående utmaningar: Att överbrygga Kinas utbildningsklyftor Kinas ekonomi befinner sig fortfarande i en utvecklingsfas och stor del av de statliga satsningarna inom digitalisering har syftat till att öka tillgången till internet och mobila anslutningar på landsbygden. År 2013 uppgick bredbandstäckningen enbart till 39 procent av landets hushåll och det är ännu oklart om staten kommer att lyckas med sin målsättning att uppnå 50 procents täckning år 2015. 40 Samtidigt har kritik riktats mot att digitaliseringen är ojämnt spridd över landet. Till exempel är tillgången till datorer vid grundskolor mycket lägre på landet än i städer, samt i områden med en större befolkning av etniska 36 Världsbanken (2015), “China: Skills Training for Rural Migrants Makes a Big Difference” China Daily (2014), “China, 'world's factory', lacks skilled workforce”, China Daily, Beijing 38 Neusoft (2015), “IT Education and Training”, Neusoft Website 39 NDRC (2013), “物联网发展专项行动计划”, National Development and Reform Commission, Beijing 40 Woetzel et al (2015), China’s digital transformation: The Internet’s impact on productivity and growth, McKinsey Global Institute; Rapoza, K. (2015), “China Says Broadband Speeds Of 20 Mbps By 2015”, Forbes Investing Online 37 16 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 41 minoriteter. En statlig undersökning från 2010 fastslog dessutom att enbart drygt tre procent av Kinas befolkning har ”vetenskaplig läskunnighet” (scientific literacy) – grundläggande kunskap om vetenskapliga koncept och processer. Grundläggande utbildnings- och infrastruktursatsningar som syftar till att jämna ut klyftor och höja kunskapsnivån bland lägre inkomsgrupper är därmed fortsätt ett prioriterat område. Ytterligare ett problem relaterat till utbildningssystemet är att det traditionellt sett inte har uppmuntrat kreativt tänkande och innovation. Fortsatt fokus på att memorera information och prestera på examineringar har drivit Kina mot en brist på flexibilitet och ledarskap 42 bland unga vuxna. Det här underskottet är ett lika allvarligt problem som bristen på arbeskraftskompetens inom högteknologiska sektorer. För att Kina ska kunna använda sin tillväxtpotential på lång sikt krävs därför mer genomgripande reformer av utbildningssystemet. 41 FSI (2010), Documenting China's Digital Divide, Standford Institute for International Studies, Stanford University 42 Chan, J. (2015), Is China creating a workforce with no soft skills?, British Council, Beijing 17 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 3 Indien: Satsningar på digitalisering men begränsat fokus på kompetensutveckling 3.1 Digital India – Indiens nationella digitaliseringsstrategi Indiens nationella digitaliseringsstrategi, Digital India, lanserades 2014 och är tänkt att vara implementerad fullt ut inom en femårsperiod. Att detta är en alltför optimistisk tidsram hävdas dock av många, både politiska beslutsfattare och företrädare för industrin. Digital India ska ses som ett ramprogram under vilket det ryms flera separata initiativ som syftar till att förbättra den digitala infrastrukturen och framväxten av tjänster inom e-hälsa, e-utbildingar, finansiella tjänster via internet samt e-förvaltning exempelvis. För att möjliggöra ovanstående målsättningar krävs vid sidan av en utbyggd digital infrastruktur också att medborgarna har den digitala kompetens som krävs. Dessutom krävs insatser för förse industrin med utbildade människor; allt från de med basal datorerfarenhet till de med specialiserade kunskaper. I det här kapitlet beskriver vi närmare satsningar och utmaningar relaterade till utvecklingen av digital kompetens i Indien. 3.2 Utmaningar relaterade till digital kompetensutveckling I en rapport från 2014, författad av konsultfirman McKinsey, ”Offline and falling behind: Barriers to Internet adoption”, konstateras att medan en minioritet av Indiens befolkning har tillgång till internet är nästan en miljard människor att betrakta som ”off-line”. Bristande digital infrastruktur, den begränsade tillgången till elektricitet på landsbygden, bristande läs- och skrivkunnighet samt befolkningens begränsade förmåga att hantera tekniska hjälpmedel (digital literacy) nämns som utmaningar som hindrar en allomfattande tillgång till internet.43 Den slutsats som kan dras av detta är att det finns många områden där stora utmaningar återstår innan Indien kan realisera visionen om ett digitaliserat samhälle. Samtidigt ska nämnas att antalet internetanslutna har accelererat kraftigt det senaste året, tack vare tillgången på billiga smarta telefoner. Enligt de senaste siffrorna är 350 miljoner människor nu uppkopplade, varav 60 procent genom mobiltelefoner. 44 Från den federala regerings håll avsätts INR 1300 miljarder (SEK 174 miljarder) till implementeringen av Digital India. Digital kompetens nämns visserligen som en viktig komponent i satsningen, men insatser för att säkerställa denna förmåga hos befolkningen preciseras inte närmare än att utbildningscenter väntas uppföras runt om i Indien. Det bör påpekas att utbildningsbehoven har en väldig spännvid, alltifrån extremt grundläggande behov av att förstå hur datorer, epost och sociala medier fungerar och hur dessa hjälpmedel kan användas inom vissa yrken till de mycket avancerade kompetensbehov som indiska IT-företag identifierat som viktiga att tillgodose för att upprätthålla Indiens internationella konkurrenskraft. Vid sidan av Indiens federala regering arbetar även de olika delstatsregeringarna med digitaliseringsfrågor och olika projekt för att öka den digitala kompetensen bland invånarna. Som exempel kan nämnas delstaten Gujarat och dess satsning Digital Gujarat, som framför allt fokuserar på e-governance, men också innehåller utbildningsinsatser riktade till ungdomar. Ett sådant exempel är programmet eMPOWER som syftar till att lära 43 http://www.mckinsey.com/Insights/High_Tech_Telecoms_Internet/Offline_and_falling_behind_Barriers_to_ Internet_adoption 44 http://www.thehindu.com/business/internet-users-in-india-cross-350-million/article7607676.ece 18 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 unga människor i underprivilegierade grupper grunderna inom IT och datoranvändning. 45 Ett särskilt utbildningsprogram utvecklades av Gujarat Council of Vocational Training. Vid framtagandet av läroplanen beaktades att personerna i dessa grupper ofta hade dåliga förkunskaper, men samtidigt tog man fasta på näringslivets behov. Syftet var att med nyvunna kunskaper inom IT skulle människorna i denna grupp ha bättre chans att få jobb. 3.3 Omfattande behov av kompetenslyft – dock begränsat fokus på digital kompetensutveckling I Indien upptar, som Tillväxtanalys tidigare rapporterat, frågan om utbildning och yrkesträning en central plats såväl bland allmänheten som bland politiska makthavare. 65 procent av landets befolkning är under 35 år och den unga arbetskraften har potential att vara en stor komparativ fördel gentemot många andra länder med äldre befolkningar. Det krävs dock att utbildnings- och kompetensnivån hos arbetskraften höjs markant om Indien verkligen ska kunna kapitalisera på landets demografiska fördelar. Påminnas kan om den nuvarande regeringens ambition att göra Indien till en global bas för tillverkningsindustrier, något som dock kräver att kompetensnivån hos arbetskraften ökar avsevärt. Samtidigt finns en insikt om att det är en kamp mot klockan i och med att fler och fler arbetsuppgifter riskerar att automatiseras vilket också riskerar att skapa en situation där en stor del av arbetskraften förblir outnyttjad eller underutnyttjad. I landets National Skill Development Policy från 2009 slås fast att Indien har som mål att till år 2022 höja kompetensnivån hos 500 miljoner människor genom olika former av yrkesträningsinsatser. Samtidigt måste de kvalitetsbrister som blottlagts inom landets utbildningsväsende åtgärdas. Tillväxtanalys har i en tidigare rapport uppmärksammat det indiska utbildningssystemet och strategier för att säkerställa att den utbildning som erbjuds också är anpassad efter arbetsmarknadens behov. 46 Av det skälet fokuserar nedanstående kapitel specifikt på ämnet digital kompetens, det vill säga förmågan att använda informationsteknologi, samt hur digitala hjälpmedel kan användas för att sprida kunskap till en större målgrupp än vad som varit fallet med mer traditionella utbildningsinsatser. Det bör dock betonas att de insatser som görs är att anses som relativt begränsade i och med att endast en liten del av befolkningen faktiskt har tillgång till internet. 3.3.1 Underdimensionerad statsförvaltning ställer större krav på privata aktörer att bidra till digital kompetensutveckling Som Tillväxtanalys vid ett flertal tillfällen uppmärksammat är den indiska statsförvaltningen kraftigt underdimensionerad vilket innebär att privata aktörer måste axla en stor del av ansvaret för att initiera och implementera olika initiativ som syftar till att realisera visionen om ett digitalt Indien. Enskilda företag, näringslivsorganisationer, ideella föreningar, UNESCO och enskilda indiska lärosäten ingår som samarbetspartners i regeringens satsning National Digital Literacy Mission (NDLM) som syftar till att ge en miljon indier grundläggande kunskap och förmåga att använda informationsteknologi. 47 45 http://www.gksgujarat.org/empower-training-programme.htm För ytterligare information se Tillväxtanalys rapport ”Hur länder jobbar med att koppla ihop arbetsgivare och utbildning – några exempel från Indien, Sydkorea och USA”, tillgänglig via http://www.tillvaxtanalys.se/sv/publikationer/svar-direkt/svar-direkt/2014-06-27-hur-lander-jobbar-med-attkoppla-ihop-arbetsgivare-och-utbildning---nagra-exempel-fran-indien-sydkorea-och-usa.html 47 http://www.ndlm.in/ 46 19 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 Tillväxtanalys har tidigare även nämnt branschorganisationen NASSCOM:s förslag att genomföra en särskild satsning på entreprenörskap inom IT-sektorn, India Technology Entrepreneurship Mission (ITEM), med en investering på INR 5 miljarder (SEK 570 miljoner). Även om ITEM kanske i första hand är tänkt att fokusera på frågor som rör regelförenklingar, exempelvis skatter och IPR liksom möjligheterna för småföretag att erhålla kapital, utgör frågan om kompetensutveckling också en viktig del.48 Insikten om att digital kompetens kommer att spela en allt viktigare roll på arbetsmarknaden framöver är också en av anledningarna till att NASSCOM engagerat sig i arbetet med att erbjuda universitetsutbildningar online, så kallade Massive Open Online Courses (MOOC), i samarbete med några av Indiens främsta lärosäten. 49 Dessa onlineutbildningar är dock inte begränsade till kurser inom IT (programmering, dataextrahering, artificiell intelligens etc) utan utbudet omfattar även flera andra ämnen, bland annat ekonomi, ellära, kemi, fysik, matematik etc. 50 NASSCOM:s och enskilda företags delaktighet i skapandet och förmedlandet av MOOC-kurser ses som mycket viktigt för att öka näringslivets acceptans för denna typ av utbildning. 3.3.2 Vilka behov ser den indiska IT-industrin och vilka åtgärder vidtas? Flera av Indiens största IT-företag har omfattande utbildningssamarbeten med universitet, inhemska och utländska, för att säkerställa att företagens kompetensbehov tillgodoses. Som exempel kan nämnas Infosys som i september 2014 offentliggjorde ett samarbete med Institute for Computational & Mathematical Engineering (ICME) vid Stanforduniversitetet med syftet att gemensamt utforma kursplaner i datavetenskap anpassade efter industrins behov. 51 Infosys har även ett samarbete med New York Academy of Sciences och dess initiativ, Global STEM Alliance, som syftar till att öka intresset för naturvetenskap och teknologi bland ungdomar. Global STEM Alliance syftar till att motverka det avtagande intresse för naturvetenskap och teknologi som kan skönjas runt om i världen samtidigt som kunskaper inom dessa ämnen blir allt viktigare i globaliserade kunskapsekonomier. 52 Wipro, ett annat av Indiens storföretag på IT-omårdet, har genom Wipro Academy of Software Excellence (WASE) ett samarbete med Birla Institute of Technology and Science (BITS) i Pilani i delstaten Rajasthan som ger studenter möjlighet att genomföra en masterutbildning inom datateknik på halvfart samtidigt som de arbetar för företaget. Möjligheten att erbjuda kompetensutveckling parallellt med den praktiska yrkesutövningen har den stora fördelen att den anställde inte tvingas lämna arbetsmarknaden för att tillgodogöra sig digital kompetensutveckling. Ett tredje exempel utgörs av det indiska lärosätet National Institute of Electronics and Information Technology (NIELIT) och e-handelsföretaget Snapdeal som tillsammans har ingått ett samförståndsavtal (MoU) med syftet att förmedla kurser inom digital marknadsföring. Kurserna riktar sig till små och medelstora företag och syftar till att öka kunskapen om hur digitala medier kan användas för att marknadsföra ett företag och dess produkter och därmed minska beroendet av mellanhänder. Samarbetsprojektet ska ses mot bakgrund 48 För ytterligare information se: http://www.nasscom.in/nasscom-presents-wish-list-budget-2014?fg=826467 och http://www.nasscom.in/nasscom-partners-government-create-conducive-startup-ecosystem 49 För ytterligare information se Tillväxtanalys rapport ”Massive Open Online Courses – en omvärldsanalys i fyra länder”, tillgänglig via http://www.tillvaxtanalys.se/sv/publikationer/pm/working-paper-pm/2014-04-07massive-open-online-courses---en-omvarldsanalys-i-fyra-lander.html 50 För en fullständig förteckning se: https://nptelmooc2013.appspot.com/explorer 51 http://www.infosys.com/newsroom/press-releases/Pages/research-in-accelerate-education.aspx 52 http://www.nyas.org/WhatWeDo/ScienceEd/GlobalSTEM.aspx 20 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 av den ökande insikten att informationsteknologi spelar en mycket viktig roll för företag att lansera sig själva och sina produkter och att e-handel utgör en viktig försäljningskanal där företag har möjlighet att nå ut till en mycket större kundgrupp än vad som är möjligt för ett företag som endast verkar i tradition bemärkelse.53 I den indiska mediedebatten om IT-industrins framtid konstateras även att det inom industrin läggs ett ökat fokus på individers förmåga (capability) snarare än deras faktiska kompetens (skills). I en tid då utvecklingen går alltmer mot automatisering, robotik och artificiell intelligens anses det mer och mer viktigt att individer kan kombinera kunskaper från flera olika discipliner, exempelvis matematik och IT, snarare än att vara renodlade experter inom ett specifikt område. 54 Vikten av allsidighet är givetvis inte begränsad till IT-sektorn utan samma resonemang kan användas inom ett antal olika yrkesgrupper.55 Samtidigt betonas från forskarhåll att en huvudutmaning som det indiska utbildningsväsendet står inför är att etablera ett utbildningssystem där studenter faktiskt tvingas att förstå sammanhang, istället för att bara memorera kunskap, förstå vikten av lagarbete, och där kreativt tänkande uppmuntras.56 Sammanfattning Indiens nationella digitaliseringsstrategi, Digital India, lanserades 2014. Syftet är bland annat att möjliggöra framväxten av nya tjänster inom e-hälsa, e-utbildingar, finansiella tjänster via internet samt e-förvaltning. För att åstadkomma det krävs dock dels att infrastrukturen byggs ut markant, dels att befolkningens digitala kompetensnivå höjs. Att visionen om ett digitalt Indien är något avlägsen illustreras av det faktum att endast 27 procent av befolkningen i dagsläget har tillgång till internet. De utbildningsinitiativ som tagits inom ramen för regeringens National Digital Literacy Mission är förhållandevis grundläggande och når dessutom bara ut till en mycket liten del av befolkningen. På grund av den underdimensionerade statsförvaltningen är insatserna fragmentiserade och privata aktörer tvingas spela en mycket aktiv roll vid implementeringen av föreslagna åtgärder. Utbyggnaden av storskaliga distansutbildningar via internet, så kallade MOOC-kurser, utgör ett tydligt exempel på detta. Användningen av MOOC är kanske också det mest konkreta sättet på vilket befolkningen kan tillgodogöra sig ny kunskap som förhoppningsvis gör de bättre rustade att klara av morgondagens arbetsuppgifter. Vid sidan av regeringens satsning på digitalisering genomför Indiens IT-industri satsningar på kompetensutveckling, samtidigt som den också genomgår omstruktureringar i form av ett ökat fokus på automatisering och artificiell intelligens, två områden som naturligtvis kommer att påverka många yrkeskategorier framöver. 53 http://blog.snapdeal.com/empowerment-of-rural-entrepreneurs-under-digital-india-snapdeal-becomes-theknowledge-partner-for-nielit-led-courses-on-digital-marketing/ 54 http://timesofindia.indiatimes.com/tech/tech-news/Wipro-training-20000-Unicorns-in-epush/articleshow/47350773.cms? 55 För ytterligare information om insatser för att säkerställa kompetensförsörjningen inom IT-industrin se Tillväxtanalys rapport från 2013”Stora data & öppna data” om olika policyinitiativ från Asien (däribland Indien), Europa och USA. 56 Se exemplevis Sharma, P et al, ”India needs system reforms in education, infrastructure, culture to grow innovation and commercialization efforts”, Journal of Industry and Innovation, September 2012 21 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 4 Storbritannien: Digital kompetens – en viktig del i att stärka konkurrenskraften Den brittiska regeringen ser digital kompetens som en viktig del i den brittiska konkurrenskraften, men även som ett sätt att skapa hållbara jobb för framtiden.57 Många av de brittiska initiativen för digitalisering handlar om att stärka kompetensen för de personer som har väldigt lite, eller ingen, erfarenhet av att använda digitala hjälpmedel, men det finns även initiativ för högre utbildning och livslångt lärande. 4.1 Brittiska initiativ och strategier för digital kompetens I dagsläget är bristande produktivitet en viktig politisk fråga i Storbritannien och i juli 2015 publicerades en ny plan för att råda bot på droppet. Denna plan innefattar bland annat ett digitalt kunskapslyft men det är än så länge inte klart vad detta innebär. 58 Den föregående koalitionsregeringen hade en näringspolitisk strategi, The Plan for Growth and Industrial Strategy 59 där den digitala sektorn var en viktig del och för två år sedan publicerades the Information Economy Strategy med syfte att stärka konkurrenskraften hos Storbritanniens digitala ekonomi. Ett trettiotal åtgärder identifieras i strategin, exempelvis insatser för att få småföretag att använda IT och att stödja initiativ för digital inkludering. 60,61Sedan i juli 2014 har premiärminister David Cameron dessutom en grupp där de 8–10 närmast berörda ministrarna samlas för att informellt stämma av och koordinera aktiviteter och frågor kopplade till digitaliseringen. Särskilt intressant är att detta initiativ togs av premiärministern själv. 4.2 Digital inkludering Storbritannien anses vara en mogen digital marknad, men behöver fortfarande arbeta för att få hela befolkningen att dra nytta av detta. Den som är digitalt exkluderad kan bland annat ha svårt att söka jobb, ha svårt att utföra vissa arbeten och kan även medföra att man blir socialt exkluderad. För att hjälpa människor att utveckla sina digitala färdigheter ger den brittiska regeringen stöd till UK Online Centre Network som arbetar för att ge stöd till nya dator- och internetanvändare. 62 Government Digital Inclusion Strategy publicerades i april 2014. Strategin pekar ut riktningen för hur regeringen och partners från den offentliga-, privata- och frivilliga sektorn ska åstadkomma en ökad digital delaktighet: att hjälpa människor att bli kapabla att använda och dra nytta av internet. I dag saknar 21 procent av britterna grundläggande digital kompetens 63 och målet är att under de kommande två åren minska denna andel med 57 http://eskills-monitor2013.eu/results/ https://www.gov.uk/government/publications/fixing-the-foundations-creating-a-more-prosperous-nation 59 http://www.tillvaxtanalys.se/sv/publikationer/svar-direkt/svar-direkt/2015-08-19-naringspolitiska-insatserfor-starkt-konkurrenskraft.html 60 https://www.gov.uk/government/publications/information-economy-strategy 61 https://www.gov.uk/government/publications/digital-economy-strategy-2015-2018 62 https://www.gov.uk/government/publications/information-economy-strategy 63 År 2013 uppskattade Go ON UK att cirka 16 miljoner personer (15 år och äldre) saknade tillräckliga baskunskaper för att känna sig tillräckligt säkra på att använda digitala verktyg, 7,1 miljoner britter hade aldrig varit ”online” och 5,7 miljoner hushåll hade ingen internetuppkoppling. 58 22 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 25 procent. I strategin görs bedömningen att knappt tio procent av den vuxna befolkningen aldrig kommer att bli digitalt delaktiga. 64 4.3 The Tech Partnership Ett intressant initiativ som den brittiska staten är involverad i är The Tech Partnership. Initiativet är ett nätverk av arbetsgivare som verkar för att skapa den kompetens som de bedömer behövs för att få tillväxt i den globala digitala ekonomin. Under förra sommaren fick The Tech Partnership fick 18 miljoner pund från den brittiska regeringen för att främja utveckling av digital kompetens i Storbritannien. Satsningen kom från en den nya statliga fonden Employer Ownership of Skills Pilot Fund (EOP) som syftar till att skapa nya möjligheter till utbildning. Detta adderades till de 11,5 miljoner pund av privata medel som initiativet redan knutit till sig från bland annat IBM, Accenture och Cisco. Den dåvarande ministern David Willets sa i samband med annonseringen att den statliga satsningen ska bidra till att stödja partnerskapets arbete med karriärsrådgivning, MOOC-kurser, industrigodkända praktikplatser och Tech Industry Gold Degrees (se nedan). Fram till 2020 syftar The Tech Partnership även till att minska den ojämna könsfördelningen i ingångsyrken inom teknikbranschen, vilket spås komma att öka talangpoolen inom sektorn. Man vill även inspirera unga människor och göra ”digitala karriärer” mer åtråvärda. Dessutom vill man öka arbetsmöjligheterna och fördubbla rekrytering från skolor och universitet för att i bidra till brittisk tillväxt. 65 Inom ramen för nätverket har examina tagits fram tillsammans med arbetsgivare, så kallade Tech Industry Gold Degrees. Tanken är att dessa examina ska ge studenter de tekniska, företagsekonomiska och sociala färdigheter som efterfrågas i hög utsträckning av den tekniska sektorn. The Tech Partnerships nätverk för högre utbildning ger stöd till de här utbildningarna tillsammans med universiteten, och de hjälper till med att uppdatera studieplanerna för att säkerställa att de är relevanta. I dagsläget läser över 1250 studenter vid mer än 20 universitet på den här typen av program, och de får stöd av en växande rad företag. Ett exempel är programmet kandidatprogrammet IT Management for Business, som är designat av arbetsgivare och erbjuds vid 18 olika universitet i Storbritannien. 66 4.4 En väg framåt I en rapport från det brittiska överhuset från 2015 hävdas att så kallad digital literacy borde betraktas som ett kärnämne i skolan vid sidan om matematik och engelska. I rapporten skrivs bland annat att den digitala utvecklingen för med sig stora möjligheter, men även risker. Dessutom uppmanas regeringen att se till så att inga barn lämnar grundskolan utan grundläggande digitala färdigheter, att universitet säkerställer att utexaminerade är ”digitalt kompetenta” och att lärlingsplatser i större utsträckning fokuserar på digitala färdigheter. Dessutom framförs att den låga andelen kvinnor i digitala, vetenskapliga, tekniska, matematiska och ingenjörsyrken riskerar att hålla tillbaka den brittiska konkurrenskraften. Framförallt finns en brist på medelhöga till avancerade digitala färdigheter. På lång sikt krävs en omställning från förskola till universitet. 67 64 http://eskills-monitor2013.eu/results/ http://www.computerweekly.com/news/2240224265/The-Tech-Partnership-lands-18m-in-governmentfunding 66 https://www.thetechpartnership.com/recruit-and-train/tech-industry-gold-degrees/ 67 http://www.publications.parliament.uk/pa/ld201415/ldselect/lddigital/111/111.pdf 65 23 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 I juli svarade den nya regeringen på utredningens rekommendationer. Man skrev att regeringen beslutat att bidra till att Storbritannien fortsätter vara en ledande digital ekonomi, och att sätta landet i fronten för en digital omställning är en nyckelprioritering för regeringen. Regeringen förklarade även att ett nyckelverktyg för att nå detta mål kommer att vara partnerskap med industri och akademi. Man vill även se till så att utbildning håller jämn fart med den tekniska utvecklingen. Idag är Ed Vaizey minister för kultur och den digitala ekonomin, inom ramen för både departementet för näringsliv och kompetens (BIS) och departementet för kultur media och sport (DCMS). Båda departementens statssekreterare rapporterar till honom, vilket ska bidra till att digitala frågor ska ses som en ekonomisk och social fråga. Vaizey är dessutom ordförande för premiärministerns arbetsgrupp för implementering av digital infrastruktur och inkludering och kommer rapportera kvartalsvis till regeringen, för att få ett fortsatt hög-nivå fokus från regeringen. Under hösten kommer det komma en Digital Transformation Plan vilket kommer visa på regeringens digitala agenda och där digitala färdigheter troligtvis kommer ta en större plats än tidigare. 68 Planen går in under den bredare produktivitetsplanen som lanserades i juli i år.69 Värt att notera är att samtidigt som det finns ett fokus på ökade kvalifikationer så förs samtidigt en diskussion rörande överkvalificering. En nyligen publicerad rapport visar att 60 procent av brittiska universitetsstudenter efter examen arbetar på tjänster som inte kräver en universitetsexamen. 70 Sammanfattningsvis kan sägas att digital kompetens är en mycket aktuell fråga i brittisk politik. Det ses delvis som viktigt att alla medborgare har en grundläggande förståelse för digitala verktyg, men också att det utvecklas spetsigare digitalkompetens som är relevant för näringslivet. 68 http://www.parliament.uk/business/committees/committees-a-z/lords-select/digital-skillscommittee/news/report-published/ 69 https://www.gov.uk/government/news/productivity-plan-launched 70 http://www.cipd.co.uk/publicpolicy/policy-reports/overqualification-skills-mismatch-graduate-labourmarket.aspx 24 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 5 Tyskland: Digital kompetensutveckling sker främst i näringslivet och på regional nivå I Tyskland, precis som i många andra länder, ses brist på digitalkompetens som en utmaning för tillväxt och är ett fokusområde för politiken. 71 I strategidokumentet Digital Agenda fastslås att utbildningssystemet på ett bättre sätt måste rusta människor att möta krav i den digitala arbetsmiljön och kunskapssamhället. Trots dessa insikter finns det relativt få politiska toppnivåinitiativ för utveckling av digital kompetens. Den typen av satsningar återfinns snarare på regional nivå och i privat sektor. På nationell nivå ligger mycket av fokus på utbyggnad av digital infrastruktur, men det finns ett återkommande intressentmöte och en löpande uppföljning av tillgång och efterfrågan på digital kompetens. 5.1 Strategier för digital kompetens I Tysklands digitala agenda som presenterades i augusti 2014 fastslogs att anställda och arbetssökande behöver utvecklas för att möta de nya kompetenskrav som digitaliseringen för med sig. Hög kompetens ses som en nyckelkomponent för tillväxt, innovation och välstånd. Den tyska IT-sektorn redan idag står inför en kompetensbrist, något som främst spås drabba små- och medelstora företag (SMF). Arbetsmiljöer blir alltmer gränsöverskridande, och regeringen försöker därför bland annat främja en bredare integrering av IT i ingenjörsutbildningar. För att förbereda Tyskland på de stora utmaningar som digitalisering medför planerar regeringen att analysera utbildningsbehoven av grundläggande och vidare yrkesträning samt högre utbildning och där det anses nödvändigt ska man vidta åtgärder. 72 Den tyska IKT-strategin, Deutschland Digital 2015, utgör ett ramverk för de olika ministeriernas arbete för IKT-policy. Ett uttalat syfte med landets utbildningspolicys är att de ska bidra till att ta tillvara på talang vilket bland annat ska genom att öka användningen av IKT och digitala media, för att fostra en kultur av livslångt lärande i yrkesutbildningar. 5.2 Statlige initiativ för ökad digital kompetens Inom ramen för strategin German Digital 2015 återfinns initiativ för att förbättra ITkunskaperna i grundskola, yrkesutbildning och högre utbildning. Den federala regeringen arbetar med de tyska länderna och andra intressenter i utbildningssektorn för att stödja en större användning av digital media i utbildningen men även under hela människors livstid. 73 Man ska utveckla en digital läroplan tillsammans med länderna och andra utbildningsaktörer, eftersom ansvaret för detta ligger där. Det finns dock ett visst motstånd mot att finansiera detta på lokal nivå. Det pågår dessutom en diskussion om att göra programmering till ett obligatoriskt ämne i skolplanen, något som delstaterna Bayern och Sachsen införde redan 2014. 74 I yrkesutbildning och yrkesträning finns det ett stödprogram för digital media, som är tänkt att öka så kallad digital literacy. Digitala färdigheter anses bli allt viktigare även för personer med yrkesutbildningar. 75 I Tyskland har yrkesutbildningar vanligtvis en så kallad 72 http://www.bmi.bund.de/SharedDocs/Downloads/EN/Broschueren/2014/digitalagenda.pdf?__blob=publicationFile 73 74 http://www.bmwi.de/EN/Topics/Technology/digital-agenda.html http://www.theguardian.com/media-network/2014/nov/13/uk-germany-europe-tech-digital-startups 75 http://www.bmbf.de/de/16684.php 25 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 kompetensförordning som sätts upp av en rad olika intressenter från skolor, företag och fackföreningar som kommer till konsensus. I den här konsultationsprocessen ingår en genomgång av teknologiska framsteg i olika branscher. För att digital kompetens ska inkluderas krävs det att någon av intressenterna tar upp frågan, vilket hitintills inte har skett. Flera företagsinitierade, privata, pilotprogram finns dock inom för att skapa yrkeskunskap som även innefattar digitala färdigheter, som exempelvis Volkswagens kompetensprogram för mekanik och informationsteknik. 76 Innitiativet Skilled Workers Offensive, 77 drivs av Ministeriet för arbete och sociala frågor (BMAS), Ekonomi- och energiministereit (BMWi) och den federala arbetsförmedlingen, för att tackla kompetensbrist i Tysklands STEM-sektor (sektorn för vetenskap, teknik, ingenjörskonst och matematik). Ett initiativ för detta är att ge stöd till den privata sektorn att erbjuda anställda avancerad vidareutbildning, för att dra nytta av äldre anställdas potential. Det finns dessutom ett digitaliseringsforum för universiteteten som finansieras av ministeriet för utbildning och forskning, BMBF. Forumet identifierar möjligheter relaterade till digitalisering och rekommenderar förändringar.78 Sedan lanseringen av initiativet i mars 2014 har ett sjuttiotal experter arbetat i sex temagrupper med frågor kring digitalisering av universitetsundervisning. Dessa teman är: nya affärsmodeller; teknik och livslångt lärande; internationalisering och marknadsföringsstrategier, förändringsledning och organisationsutveckling, innovation i lärande och undervisning samt läroplansutformning och kvalitetsutveckling. Plattformen har som mål att skapa dialog mellan aktörer inom högre utbildning, bidra till utveckling av rekommendationer för universiteten, samt bistå i utveckling av möjligheter på strategisk nivå för och med universiteten. Detta handlar främst om att undervisningen på universiteten ska digitaliseras och bidrar indirekt till ökad användning av digitala verktyg. 79 Livslångt lärande ses i allmänhet som ett viktigt område i tysk utbildningspolitik. Ett mål är att utöka det livslånga lärandet för och med näringslivet. Samtidigt vill man binda ihop vidareutbildning med den nya High-Tech strategin från 2014 80 och för att göra det måste man ägna större kraft åt SMF:s. Ett exempel på åtgärder är Continuing education grant som delas ut av den federala regeringen och som delfinansieras av den Europeiska Socialfonden. Syftet är att ge finansiellt stöd till individer som vill förbättra sina karriärmöjligheter, genom en bonuscheck och en check för avancerad träning. Programmet har pågått sedan 2008 och kommer att pågå fram till 2017.81 Ett annat initiativ är en webportal 82 där information om vidareutbildning för yrkesverksamma och studenter samlas. Därtill finns en rad olika initiativ för hur digitala hjälpmedel kan bidra i vidareutbildning83. I Tyskland finns det även en uppfattning att det behövs en allmän ökning av medborgarnas mediekompetens, det vill säga förmåga att behärska olika medier, så som digitala medier. För att utveckla mediekompetens och internetanvändning tas bland annat fram digitala 76 77 78 79 Telefonintervju Annette Schnopp, BMWi, 15 september 2015 http://www.fachkraefte-offensive.de/DE/Startseite/start.html http://www.bmwi.de/EN/Topics/Technology/digital-agenda.html http://www.hochschulforumdigitalisierung.de/ 80 http://www.hightech-strategie.de/de/The-new-High-Tech-Strategy-390.php 81 http://www.bmbf.de/en/lebenslangeslernen.php 82 http://www.praktisch-unschlagbar.de/content/bildungswege-1280.php 83 Tillgänglig på tyska: http://www.bmbf.de/de/16684.php 26 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 utbildningstjänster för barn och ungdomar. År 2017 använde 72 procent av tyskarna internet, och för att främja en ökning av denna siffra har bland annat ”Experience internet initative” startats. Detta förväntas gynna människors livskvalitet, men även attraktivitet på arbetsmarknaden. Fokus ligger dock på barn och äldre.84 5.3 Privata initiativ I Tyskland tar stora industrier en ledande roll i träning och certifiering av digitala färdigheter.85 Ett exempel på det är e-Skills in SMEs – Employees as Potential. 86 Detta initiativ togs av en stor förläggare i samarbete med ekonomiministeriet (BMWi) och en rad andra aktörer med syftet att höja IKT-kompetensen hos anställda i SMF. Ett annat exempel är BestPractice-IT, en online-kampanj riktad mot SMF som startades av en global internetleverantör och Deutsche Messe AG. För att löpande uppdatera IT-kompetensen hos SMFanställda företräds SMF:s intressen i framtagandet av IKT-läroplaner och kompetensramverk i dialog med politiker. Bland de lämnade rekommendationerna finns bland annat en läromodul (IT- och mediekompetens) för personer med en universitetsexamen. 87 En anledning till att det privata näringslivet är så viktiga kan vara att de ofta efterfrågar kortare och billigare kurser än vad exempelvis universiteten erbjuder. 88 84 http://www.bmwi.de/English/Redaktion/Pdf/ict-strategy-digital-germany2015,property=pdf,bereich=bmwi2012,sprache=en,rwb=true.pd 85 http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/4398/attachments/1/translations/en/renditions/native 86 e-Skills im Mittelstand – Potenzial Mitarbeiter 87 Country report: Germany (tillgänglig: http://eskills-lead.eu/documents/) 88 Telefonintervju, Werner B. Korte, Empirica, 19 augusti 2015. 27 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 6 Japan: Digital kompetens i världens mest avancerade IT-nation 6.1 Med ambitionen att bli världsledande Användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) påverkar i stort sett alla branscher och delar av det japanska samhället. Det ställer ökade krav på att människor kan använda datorer i sin vardag, och att anställda kan förstå och utveckla användningen av IKT för att skapa mervärde, lösa problem, möta utmaningar eller som analysverktyg. Den japanska regeringens höga ambitioner avspeglas i ”Uttalande (Declaration) för skapandet av världens mest avancerade IT-nation”, som lanserades 2013 och där man pekar på nödvändigheten av att öka IT-kunnandet nationellt, både genom att utveckla människors förmågor att använda IT och att säkerställa rätt kompetens bland professionella IT-tekniker. För att höja IT-kompetensen satsar regeringen på två spår, med olika departement inblandade. Dels genomför man åtgärder för kompetenshöjning inom IT med näringsdepartementet METI som ansvarigt departement. Dels har utbildningsdepartementet MEXT, tillsammans med inrikesministeriet MIC, arbetat fram policyer för att stärka IT-utbildning inom högre utbildning och inom grundskolan. 6.2 Standarder och utvärdering – hörnpelare för kompetensutveckling inom IT Kärnan i den METI-ledda delen av regeringens politik med syfte att utveckla IT-kunnande är att införa generella standarder för IT-kompetens, kallade Skill Standards for IT Professionals (ITSS) och att driva ett examinationssystem för IT-kompetens baserat på dessa standarder, kallat Information Technology Engineers Examination (ITEE). Standarderna och examinationssystemet utgör en plattform för utvecklingen av en rad verktyg för både utbildning i och utvärdering av IT-kompetens, såsom intensivkurser, träningstillfällen och studiematerial. Utvecklingen av verktyg och tillhörande tjänster drivs och levereras av en stor mängd privata företag och universitet. 6.2.1 Standard för IT-kompetens: ITSS METI etablerade ITSS som industristandard redan 2002. Ansvar för kontroll och administration ligger hos Information-Technology Promotion Agency (IPA) 89, som är METI:s implementeringsorgan med uppdrag att främja identifiering, utbildning och utveckling av människor med IT-kompetens. För att främja användandet av standarderna inrättades ITSS Center inom IPA i juli 2003. Sedan dess är ITSS den mest använda standarden för IT-kompetens i Japan. ITSS är en samling systematiska standarder som klargör kompetens som behövs av personer som bedriver IT-relaterat arbete. ITSS klassificerar 11 jobbkategorier (exempelvis Utbildning, Marknadsföring, Mjukvaruutveckling och Projektledning) och 38 specialfält, där respektive fält har sju kompetensnivåer. Standarderna används idag av många japanska företag, i de flesta branscher, som ett verktyg för att ta fram interna utvecklingsplaner för anställdas IT-kompetens. Enligt IPA är det 90 procent av de stora företagen och över 60 procent av de små och medelstora företagen som idag använder, eller planerar att använda, ITS-standarderna för planering och utveckling av IT-kompetens inom företaget. 89 https://www.ipa.go.jp/index-e.html 28 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 6.2.2 Nationellt examinationssystem för IT-kompetens: ITEE Som nämndes ovan är standarden kopplat till det nationella examinationssystemet, ITEE, som syftar till att utvärdera och certifiera individers kompetensnivå inom IT. ITEE startades redan 1970 av dåvarande industridepartement MITI, och administreras av Japan Information Technology Engineers Examination Center (JITEC), en avdelning inom IPA. ITEE består av 12 examinationskategorier. En av dem är ett ”IT-körkort”, alltså grundläggande kunskaper för alla anställda som använder dator i sitt arbete. Därutöver finns två basnivåer för IT-professionella, och nio specialistområden. Cybersäkerhet, och hur det kan åstadkommas, är ett av specialistområdena som växer i betydelse hos de flesta organisationer (företag, statliga organisationer och universitet). Enligt IPA finns runt 265 000 personer som arbetar inom området informationssäkerhet, men bara 105 000 av dem bedöms ha nödvändig kompetens inom området cybersäkerhet. På grund av detta är cybersäkerhet sedan 2014 ett av de områden som testas inom samtliga tolv examinationskategorier inom ITEE. Varje år examineras runt 450 000 ansökande, vilket gör ITEE till Japans största examinationssystem. Det finns totalt cirka 200 platser runt om i landet där examinationer sker, inte bara i storstäderna utan även lokalt på mindre orter över hela landet. Sedan start har 18 miljoner personer examinerats och 2,3 miljoner har godkänts. ITEE används brett av såväl studenter som anställda i företag. Det är mycket vanligt att företag som använder ITS-standarden också uppmanar eller kräver av sina anställda att examineras för att fastställa nivån på deras IT-kompetens. Det är inte heller ovanligt, framförallt bland stora företag, att man ger någon form av finansiell belöning till anställda som klarar provet. Vissa företag ger finansiellt stöd för den anställdes förberedelser (exempelvis genom att betala kursavgift till intensivkurser). Bland japanska IT-företag är ofta ett godkänt ITEE-resultat en förutsättning för att få ett jobberbjudande. Vid upphandlingar av IT-system och tjänster inom staten (både för departement och myndigheter) och i kommuner kan det ställas krav på att anbudslämnande företag kan visa att en viss andel av personalen har godkända ITEE. ITEE används också av japanska universitet för att utvärdera studenter för IT-relaterade studier. Ett godkänt resultat på en ITEE-examination kan exempelvis vara ett villkor för stipendium inom IT-relaterade områden eller för att slippa kursavgift. Enligt METI ger 157 universitet någon form av förmånlig behandling vid inträdesproven till studenter som redan blivit godkända i en ITEE. 119 universitet använder ITEE som tentamen för sina IT-kurser och 167 universitet ger interna kurser för sina studenter som förberedelser till ITEE. I kölvattnet av det ökande behovet av IT-kompetens, och företagens krav på detsamma, växer det också fram en ny näring för utbildning och förberedelser för examination. Ett exempel är den stora mängd privata “cram schools” som erbjuder intensivkurser som förberedelser för examinationerna. För att stärka IT-kompetensen utanför storstadsregionerna samarbetar IPA med 40 lokala IT-utbildningscentra över hela Japan. Många av dem drivs av lokala stiftelser eller privata företag. Centrarna ger bland annat förberedande kurser för ITEE, speciellt riktade till anställda vid lokala små och medelstora företag. IPA ger stöd genom att tillhandahålla system för ”e-learning” och relevant studiematerial baserat på ITS standarder och examinationssystem, och att tillhandahålla föreläsare som kommer till centren och undervisar om ITSS och ITEE. IPA koordinerar också ett nätverk av lokala handels- 29 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 kammare för att främja kompetensutveckling inom IT, återigen framförallt riktat mot anställda inom lokala små och medelstora företag. 6.3 IT-utbildning inom högre utbildning För utbildningsdepartementet, MEXT, ligger policyfokus på att öka IT-kompetensen under utbildningstiden, från grundskola till högre utbildning. För det senare kan nämnas två projekt som MEXT arbetat med sedan 2006, IT Specialist Program Initiative år 2006–2009 samt Education Network for Practical IT (ENPIT), som startades 2013. 6.3.1 IT Specialist Program Initiative I IT Specialist Program Initiative, som löpte under åren 2006 till 2009, fick sex utvalda universitet cirka sju miljoner kronor (100 miljoner JPY) vardera för att utveckla och driva IT-utbildning. Det resulterade i kurser på masternivå vid de deltagande universiteten, med syfte att leverera IT-kunnig arbetskraft. Det kan nämnas att samtliga kurser lägger vikt vid att studenterna klarar ITE-examinationen. Sedan projektets slut har flera andra universitet börjat erbjuda egna IT-kurser, baserade på ITEE. Japans största näringslivsorganisation, Keidanren, gav stöd till två av de deltagande universiteten, Kyushu och Tsukuba universitet, inom ramen för sitt Advanced IT and Telecommunication Human Resources Development Project. Keidanren deltog i utformningen av kursplaner och tillhandahöll IT-specialister som föreläsare. Satsningarna på dessa universitetsutbildningar används ofta som föredömen för näringsliv-akademisamarbete vad gäller IT-kompetensutveckling inom högre utbildning. En framgångsfaktor sägs vara att man lyckas få en verklighetsanpassning genom direkt medverkan från personer som arbetar med IT, så att innehåll och undervisning blir konkret. 6.3.2 Utbildningsnätverk för praktisk IT: ENPIT 90 ENPIT är ett femårsprojekt som startades 2013. Projektet bygger på ett nätverk av 15 större japanska universitet, bland dem Tokyo, Osaka och Kyushu universitet. MEXT finansierar nätverket med cirka 35 miljoner kronor (500 miljoner yen). Pengarna har använts för att skapa och driva gemensamma kurser, som bygger på projektbaserat lärande (PBL), för IT-relaterad kompetensutveckling inom fyra IT-områden; molnbaserad data (”cloud computing”), datasäkerhet, inbäddade system och utveckling av affärsapplikationer. PBL-kurserna ges av professorer vid de 15 universiteten samt av IT-experter vid privata företag. Kurserna är på master-nivå och erbjuds såväl på heltid som på halvfart, för att studier ska kunna ske vid sidan av ordinarie arbete. Maximalt 400 studenter antas årligen från universitet i hela landet. Ett nätverkssamarbete som ENPIT anses nytt och unikt i Japan, där man gärna håller sig inom sitt eget universitet. MEXT förväntar sig att nätverket i ENPIT-projektet kommer att utökas efter projektslut år 2018, och att det kommer att inspirera och uppmuntra andra lärosäten, även utanför storstäderna, att bilda liknande nätverk och ordna PBL-kurser för IT-utveckling. Genom nätverket kan kompetenser och resurser delas, då det enskilda universitetet har svårt att få en heltäckande kompetens inom de breda IT-området. 90 http://www.enpit.jp/ 30 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 6.3.3 IT-kompetens utvecklas redan i grundskolan Som nämndes i inledningen pågår även arbete med att stärka IT-kunnandet redan i grundskolan. Den japanska regeringen har i flera uttalanden betonat vikten av att tidigt starta utbildning i IT, och det ingår också som del av ”Uttalande (Declaration) för skapandet av världens mest avancerade IT-nation” som nämndes inledningsvis. Tyngdpunkten ligger på att använda IT-baserade verktyg, som läsplattor och e-learning-system. Exempelvis valdes 20 skolor ut under perioden 2010–2013 som fick 2,8 miljoner kronor per skola (40 miljoner yen) som stöd för inköp av IT-hjälpmedel. MEXT tillsammans med MIC har sedan 2014 låtit tolv utvalda grundskolor få utveckla program och metoder för ITbaserad undervisning. Stödet uppgår till totalt 42 miljoner kronor (600 miljoner yen) per år. Lärdomar och resultat sprids genom MEXT till andra skolor genom rapporter och seminarier. 31 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 7 Sydkorea: Digitaliseringen fortsätter, främst i form av nytillskott till arbetskraften I de politiska diskussionerna om hur man ska höja Sydkoreas digitala kompetens är fokus på framtidens arbetskraft snarare än på att uppgradera den befintliga. Det handlar främst om att se till att landets strategiskt viktiga IKT-industri har en kontinuerlig tillförsel av nyoch välutbildade naturvetare med hög IT-kompetens. Acceptansen för och möjligheterna till att helt byta yrkesbana under sitt liv är märkbart mer begränsade än i till exempel Sverige. Statens roll ligger framför allt i att kvalitetssäkra och dimensionera högre utbildning så att nya generationer maximerar sina chanser till, för landet, värdeskapande arbeten. Till viss del verkar staten även för att stödja kompetenslyft inom små och medelstora företag (SMF) då de större företagen anses ha resurser att själva kompetensutveckla sina anställda. Vidare verkar man för att fånga upp och stötta grupper som helt hamnat utanför arbetsmarknaden, och därför riskerar hamna på fel sida om den digitala klyftan. Statsförvaltningen anses också ha en roll genom att föregå med goda exempel för de möjligheter IT skapar för att förändra sättet man jobbar på. Grundförutsättningar för en fortsatt digitalisering av det sydkoreanska samhället är i stort goda, bland annat beroende på de stora och små företagens arbetssätt och arbetskraftens digitala kompetensnivå. En viktig drivkraft är de fördelar som konsumenter sett med digitala lösningar, där konsumentbeteenden ändrats snabbt de senaste åren, och motiverat alla åldersgrupper att bli duktigare på IT. Sydkoreas nivå av internetanvändning för personer över tre års ålder ligger på 84 procent (41 miljoner internetanvändare) med en stigande trend.91 Det är inte bara antalet användare som ökar, utan det sker också en ständig breddning av användningen inom tjänsteområden som private-banking, aktiehandel, och inköp av daglig- såväl som kapitalvaror. Nya IT-hjälpmedel som ökar flexibiliteten och mobiliteten hos arbetskraften förväntas fortsätta skapa värde, för både arbetsgivare och arbetstagare. Men för att dra nytta av utvecklingen måste båda parter kontinuerligt investera i att öka sin digitala kompetens. Sydkoreas nationella strategier och lagstiftning inom digitalisering har kritiserats för att vara alltför inriktad på användare av persondatorer, och behöver utformas för att bättre ta tillvara de senaste årens teknik- och tjänsteutveckling fokuserad på mobila enheter såsom mobiltelefoner och läsplattor. För närvarande klassas 80 procent av arbetskraften i Sydkorea som ”smart workers”, som innebär att de mer eller mindre har anammat en flexibel arbetsstil med hjälp av IT-hjälpmedel som virtuella mötesplatser, mobila kontor och distansarbete.92 Av dessa ”smarta arbetare” hävdar 82 procent att de tidvis arbetar utanför kontoret, och då främst hemifrån. Statsförvaltningen är ett bra exempel på utvecklingen mot ett mer mobilt arbetssätt och de ökade kunskapskrav detta ställer på de anställda. År 2012 invigdes Sydkoreas nya administrativa ”huvudstad” Sejong, i och med att det stora flertalet departement och myndighetsfunktioner flyttade in i den för ändamålet utbyggda staden, belägen centralt i landet, ungefär en timma med snabbtåg från Seoul. Samtidigt ligger viktiga funktioner 91 KISA 2014 Survey on the Internet Usage Tillgänglig: http://isis.kisa.or.kr/board/index.jsp?pageId=040100&bbsId=7&itemId=807&pageIndex=1 92 Korea Herald 2015 ‘Smart work’ system gains popularity in Korea Tillgänglig: http://www.koreaherald.com/view.php?ud=20120314001068 32 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 kvar i Seoul, och resandet mellan städerna har ökat dramatiskt. Statsförvaltningen har bland annat därför investerat i att bygga upp ett flertal faciliteter för distansarbete, så kallade “smart working centers”, för att spara tid, transportkostnader och minska miljöpåverkan. Departementet med huvudansvar för statens digitalisering, Ministry of Security and Public Administration, driver för närvarande nio centra i Seoul, ett i Sejong, och ytterligare fyra i andra städer.93 Regeringen har beslutat att fortsätta bygga ut denna infrastruktur till 50 centra med målet att minst 30 procent av de anställda i statsförvaltningen ska ges mer flexibla arbetsmöjligheter.94 National Information Society Agency bedömer att varje “smart working center” årligen kan spara cirka 1,2 miljoner kronor i transportkostnader, och minska koldioxidutsläpp med 27 ton.95 Den privata sektorn har hängt på trenden med “smart working centers”. Företag som Samsung, SK, LG, Yuhan Kimberly, och Korea Telecom har börjat erbjuda sina anställda liknande faciliteter för distansarbete, och 450 centra i privat regi beräknas vara färdigställda under 2015. Korea Telecom, en av de största mobiltelefonoperatörerna, öppnade sitt första center 2010. År 2013 fanns 18 centra utspridda över landet, som användes av 20 000 anställda. Ur ett makroekonomiskt perspektiv är det en god idé att säkerställa att arbetskraften generellt har rätt kompetens vilket ökar produktiviteten och även lönerna. Enligt OECD har drygt 20 procent av den sydkoreanska arbetskraften inte rätt matchning av kompetens jämfört med vad arbetsuppgifterna och arbetsmarknaden kräver (skills mismatch). Detta placerar Sydkorea i mitten av fältet inom OECD och några procentenheter sämre än Sverige. 96 Ser vi på IT-industrins behov råder det i stort ingen brist på personal, men just inom den strategiskt viktiga mjukvaruindustrin är läget annorlunda. Efterfrågan på högutbildad personal (master/doktorsexamen) är betydande och statistik från Ministry of Employment and Labor visade år 2010 på ett 24 procents gap mellan tillgång och efterfrågan.97 Detta i kombination med att IT-industrin har mer än dubbelt så högt arbetskraftsberoende (mjukvarusektorn 25%) som genomsnittet för alla industrier (11%). Att säkerställa tillgången till arbetskraft för den för sydkoreanska ekonomin så viktiga IT-industrin har kommit högt upp på de arbetsmarknads- och utbildningspolitiska dagordningarna. Regeringens budget för att tillföra nya IT-experter till den befintliga arbetskraften var år 2014 750 miljoner kronor (100 miljarder KRW), inklusive till exempel mentorsprogram i samarbete mellan industri och akademi och bättre implementering av innehållet i det internationella ackrediteringsavtalet the Seoul Accord. Detta avtal reglerar ömsesidigt erkännande av eftergymnasiala IT-kvalifikationer mellan de undertecknandeländerna inklusive USA, Storbritannien, Japan, och Sydkorea. 98 För närvarande har åtta department och myndigheter utsetts som huvudansvariga för Sydkoreas digitalisering (eller i kontext av sydkoreansk policy ’informatization’) inklusive Ministry of Science, ICT and Future Planning (MSIP), Ministry of Government Administration and Home Affairs (MOGAHA), National Information Society Agency (NIA), National IT Industry Promotion Agency (NIPA), och Ministry of Trade, Industry & Energy 93 Citiscope 2014 Is this office the future of government work? Tillgänglig: http://citiscope.org/story/2014/office-future-government-work 94 Smart Work Center 2015 Tillgänglig: https://www.smartwork.go.kr/swc/SwcHome.do 95 Citiscope 2014 96 OECD 2015 The Future of Productivity, Tillgänglig: http://www.oecd.org/eco/growth/OECD-2015-Thefuture-of-productivity-book.pdf 97 Ibid. 98 Seoul Accord 2015 Tillgänglig: http://www.abeek.or.kr/accord/contents.jsp?menu_l=85&menu_m=218 33 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 (MOTIE). Varje aktör har tilldelats sina egna unika roller och aktiviteter för att driva på en digital omställning finns hos samtliga. NIPA är exempelvis med om att utforma ITpolitiken genom löpande analys, men har även genom främjarinsatser ett fokus på ITindustrins tillväxt och fortsatta konkurrenskraft. NIPA har särskilda program inriktade just för att intressera ungdomar att välja en IT-utbildning för sina universitetsstudier. Som myndigheten som löpande analyserar den pågående nationella digitaliseringen, och även ska ge operativt stöd till andra myndigheter inom sitt område, styr NIA ofta större offentliga IT-projekt, inklusive inom e-förvaltning. NIA har särskilt ansvar för pilotprojekt som sedan kan spridas genom förvaltningen. Som nämnts, har nationella strategier för höjning av digital kompetens i Sydkorea även tonvikt på att minska den digitala klyftan. Exempel är lagen ”Narrowing Digital Divide” från 2001 som ligger kvar i ständigt reviderad form. 99 Det innebär konkret att direkta statliga medel i högre utsträckning läggs på grupper i samhället (flyktingar, äldre och lågutbildade) som står utanför arbetsmarknaden. 100 IT-departementet MSIP:s budget för att hantera den digitala klyftan sattes 2015 till 112 miljoner kronor (15 billion KRW) med fokus på datorutbildningar för äldre och bidrag till handikappanpassade datorer.101 Sett till stödåtgärder för att öka den digitala kompetensen hos den befintliga arbetskraften, ligger huvudansvaret på Ministry of Employment and Labor (MOEL). Det ska ses som en del av departementets generella ansvarsområden vad gäller arbetskraftens kontinuerliga kompetensutveckling inom ett flertal kunskapsområden. Särskilt fokus ligger på anställda i små och medelstora företag snarare än anställda i storföretag. MOEL utrycker tydligt i sin strategi att målsättningen är att även mindre företag ska ha råd att vidareutbilda sina anställda. Genom stödåtgärder hoppas MOEL dels att arbetstagarna ska kunna behålla sin attraktivitet och relevans genom karriären, dels att arbetsgivarna inte ska behöva avskeda befintlig personal och nyanställa personal enbart för att de har en färskare utbildning i bagaget. Stödåtgärder bygger stor del på finansiella incitament, riktade parallellt till arbetsgivare och arbetstagare, för att vidareutbilda sig. Regeringen hävdar att de mellan år 2000–2013 investerat 14,1 miljarder kronor (1,9 biljoner KRW) för att öka arbetskraftens kompetens inom IT. 102 MOEL stödjer arbetstagare till vidareutbildning hos av departementet kvalitetsgranskade institutioner. Arbetstagare kan ansöka om ett så kallat ”Human resource development card”, som fungerar som ett checksystem för utbildning. Varje person kan få återbetalt kostnader för utbildningar på 15 000 kronor (2 miljoner KRW) årligen med en gräns på 22 400 kronor (3 miljoner KRW) under en femårsperiod. Arbetsgivare kan ansöka om subventioner för sina anställdas utbildningar, både på arbetsplatsen, och hos extern utbildningsanordnare, då med betald semester för arbetstagaren. Vissa av utbildningarna hålls online. Subventioner för utbildningar varierar mellan 50–100 procent, men onlineutbildningar subventioneras alltid till 100 procent. År 2014 användes subventionerna 134 474 gånger, och uppgick till drygt 207 miljoner kronor (27,8 miljarder KRW). Subventionerade utbildningar verkar utnyttjas allt mer (knappt sex procents uppgång från år 2013). Utbildningar för att höja IT-kompetensen ingår i denna statistik, men även andra 99 Många program bygger på the Framework Act on National Informatization, särskilt Article 34 (Support of Information Communications Products) och Article 35 (Conducting of Education for Narrowing Digital Divide). 100 NIA 2014 101 NARS 2015 "Smart Digital Divide Status and Issues" Tillgänglig: http://www.nars.go.kr/brdView.do?cmsCd=CM0018&brd_Seq=16284&src=null&srcTemp=null 102 NIA 2014 National Informatization White PaperTillgänglig: http://eng.nia.or.kr/english/eng_nia.asp 34 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 typer av utbildningar såsom grundläggande bokföring. Vidareutbildning inom IT sker ofta med hjälp av pedagogiska IT-applikationer, vilket i sig och dessutom möjliggör flexibla studiemiljöer för personer som samtidigt måste sköta sitt befintliga arbete dagtid. För att främja inhemsk utveckling av dylika applikationer är företag som har utvecklat en egen ITplattform för undervisning, och erbjuder denna till SMF, berättigat till ett särskilt statligt stöd i upp till sex år, med en övre gräns på totalt 15 miljoner kronor (2 miljarder KRW). 103 103 HRD 2015 Tillgänglig: http://www.hrd.go.kr/jsp/HRDP/main/index.jsp 35 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 8 Brasilien: Utbildning som väg till digital omställning Följderna av informations- och kommunikationsteknikens (IKT) snabba utveckling i Brasilien har varit en viktig fråga på regeringens dagordning åtminstone sedan 1980-talet. Frågan har två sidor: För det första hur politiken bör utformas och genomföras för att främja arbetsproduktivitet och konkurrenskraft i den privata sektorn. Framförallt handlar det om att utveckla möjligheter till praktisk och teoretisk utbildning som ger de kunskaper och färdigheter som landet behöver för att anpassa sig till det nya teknikscenariot. För det andra behovet av program för att främja ”digital inkludering” och låta fler ta del av informationstekniken och dess möjligheter, i synnerhet låginkomsttagare. Under de senaste tio åren, medan landet helt anslutit sig till en inkluderande tillväxtmodell, har de båda perspektiven åtföljts av en rad statliga program som inbegripit olika ministerier. Denna text gör en kort genomgång av några av de viktigaste programmen som syftar till att anpassa landet till IKT-utvecklingen – först program för digital inkludering och sedan program för skolor och yrkesutbildningar. Avslutningsvis adresseras några av de främsta utmaningarna relaterade till digital kompetensutveckling. 8.1 Digital inkludering Varför är digital inkludering så viktigt i Brasilien? Enligt en enkät som genomfördes 2013 på uppdrag av Brasiliens Internet Steering Committee hade nästan hälften av Brasiliens hushåll (49 procent) datorer och 43 procent (27,2 miljoner hushåll) hade internetuppkoppling. Men även om ganska många har tillgång till internet är spridningen ojämn. I klass A hade 98 procent av alla hushåll internetuppkoppling, i klass B 80 procent, i klass C 39 procent och i klass D och E 8 procent. I storstadsområdena hade 48 procent av hushållen internetuppkoppling, medan det på landsbygden var 15 procent.104 De enorma skillnaderna i internetåtkomst speglar den långvariga socioekonomiska ojämlikheten i Brasilien som går igen i andra sociala och ekonomiska indikatorer, till exempel Human Development Index (HDI), andel av BNP, andelen funktionella analfabeter och andelen tonåringar som går i skola. Initiativen för att anpassa Brasilien till IKT-utvecklingen genom åtgärder för ”digital inkludering” har i huvudsak fokuserat på två målsättningar. Den första är att se till att fördelarna med IKT kommer alla befolkningsgrupper till del (e-tillgänglighet). Den andra är att utforma statliga program som gör det möjligt att utveckla och sprida kompetens i olika delar av samhället, så att alla samhällsklasser och regioner till fullo kan dra nytta av ny teknik och att den digitala kompetensen kan utvecklas. Därför inrättade regeringen 2005 ett nationellt program för digital inkludering. Det omfattar för närvarande flera olika initiativ som syftar till att främja utveckling och utbredning av digital tillgänglighet och kompetens. Trots att fler fått uppkoppling på senare år kvarstår en stor utmaning: skillnaderna i utbud och efterfrågan mellan olika regioner är enorm, såsom påpekats i flera studier (till exempel 104 Survey on the Use of Information and Communication Technologies in Brazil: ICT Households and Enterprises 2013. Samordning, Alexandre F. Barbosa; Sao Paulo : Comite Gestor da Internet no Brasil, 2014. 36 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 Ipea 2010). 105Dessa visar att regionerna Nord och Nordost liksom mindre städer och landsbygdsområden alltjämt saknar bredbandsinfrastruktur och internetuppkoppling. Skillnaderna kan vara en följd av att det är mindre attraktivt att bygga ut nätet i dessa områden eftersom de boende har låga inkomster och installationen blir dyr. Andra skäl kan vara låg konkurrens eller till och med brister i det nuvarande regelverket. 8.2 Att främja den digitala läskunnigheten genom utbildningssystemet Program som verkar via utbildningssystemet har också genomförts för att främja den digitala läskunnigheten i Brasilien. I det här avsnittet ska vi se närmare på initiativ för offentliga och privata skolor liksom på de viktiga framsteg som gjorts med att bygga upp ett nätverk för yrkesutbildning och teknisk utbildning och sjösätta ett ambitiöst teknikutbildningsprogram i syfte att öka arbetsproduktiviteten, bland annat genom att höja ekompetensen. 8.2.1 Digital läskunnighet i privata och offentliga skolor Programmet Bredband i skolan, som startades av den federala regeringen 2008, kan ses som det viktigaste initiativet för att öka den digitala tillgängligheten och kompetensen i offentliga skolor i Brasilien. Programmet har som mål att ge 84 000 offentliga skolor (66 000 i städer och 18 000 på landsbygden) snabb och tillförlitlig internetuppkoppling för att förbättra utbildningen i landet. Uppkopplingen ska finnas i skolornas datorsalar, utom i undantagsfall där skolan fortfarande inte har särskilda lokaler för ändamålet. Bredbandsuppkoppling och tillgång till internet ska vara gratis och skötas av privata telekomföretag i Brasilien. Hittills har programmet Bredband i skolan gett imponerande resultat. Enligt ICT Households-enkäten från 2013 hade 49 procent av alla hushåll i Brasilien dator.106 ICT Education-enkäten från samma år visade att andelen elever i offentliga skolor i urbana områden som har dator hemma är högre än det nationella genomsnittet. År 2010 uppgav 54 procent att de hade dator i hemmet, och 2013 var andelen 70 procent. Trots ökningen finns fortfarande skillnader mellan regionerna när det gäller skolelevers tillgång till dator i hemmet. I Syd (80 procent) och Sydost (79 procent) är andelen högre än det nationella snittet. I Nord (53 procent) och nordost (51 procent) är andelen drygt hälften.107 En av dessa aspekter är det genomsnittliga antalet fungerande datorer i skolan, en indikator som har legat stabilt på samma nivå de senaste åren. År 2013 hade offentliga skolor i genomsnitt 19,1 installerade och fungerande stationära datorer. Eftersom dessa skolor i snitt har 653 elever är det uppenbart att eleverna har begränsade möjligheter att använda utrustningen i den dagliga verksamheten. Antalet fungerande datorer är också lägre än det genomsnittliga antalet elever per klass, som 2013 låg på 23 i förskolan, 26 i grundskolans åk 1–5, 31 i åk 6–9 och 33 i gymnasiet. 105 IPEA Análise e Recomendações para as Políticas Públicas de Massificação de Acesso à Internet em Banda Larga. Comunicado do IPEA. Nr 46. 26 april 2010. 106 Comite Gestor da Internet no Brasil, 2014. Survey on the Use of Information and Communication Technologies in Brazil: ICT Households and Enterprises 2013. Samordning, Alexandre F. Barbosa; Sao Paulo: 107 Comitê Gestor da Internet no Brasil, 2014. Survey on the Use of Information and Communication Technologies in Brazilian Schools: ICT Education 2013, Samordning, Alexandre F. Barbosa São Paulo. 37 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 År 2013 hade 95 procent av alla offentliga skolor med datorer i urbana områden i Brasilien någon typ av internetuppkoppling. Det är dock viktigt att notera att det finns regionala skillnader. Även om majoriteten av skolorna i Nord (86 procent) och Nordost (86 procent) hade internetuppkoppling, är det fortfarande inte alla som har det – till skillnad från hur det numera är i Sydost (100 procent) och Syd (99 procent). Vid sidan av internetuppkoppling i skolorna är trådlös uppkoppling en annan grundläggande förutsättning för att stödja den ökande användningen av mobila enheter. Andelen offentliga skolor med trådlöst internet har ökat kraftigt, från 45 procent 2011 till 71 procent 2013. 8.2.2 Betydelsen av nätverket för yrkesutbildning och teknisk utbildning Under de senaste 15 åren har Brasiliens regering gjort enorma investeringar i att bygga upp ett nätverk för yrkesutbildning och teknisk utbildning som spänner över hela landet. Mellan 1909 och 2002 byggdes endast 140 skolor för teknik- eller yrkesutbildning. Under perioden 2003–2010 lät den federala regeringen däremot bygga 214 nya skolor som en del av satsningen på att bygga ut teknik- och yrkesutbildningen. I dagsläget ingår nästan 600 inrättningar i nätverket: statliga och kommunala teknikskolor, federala institut för teknikoch yrkesutbildning samt tekniska högskolor. National Service for Industrial Training (Senai) har en viktig roll i det här nätverket. Senai är en av de fem största sammanslutningarna för yrkesutbildning i världen och den största i Latinamerika. För närvarande har Senai yrkesutbildning på 1 017 ställen och tjänster erbjuds i 28 industriområden. 2013 passerade antalet personer som deltar i distansutbildningar 50 000. De flesta av dessa kurser bidrar till digital läskunnighet och höjd ekompetens. 108 Parallellt med att regeringen byggde upp nätverket för teknik- och yrkesutbildning inrättade den 2011 ett nationellt program för tillgång till utbildning och sysselsättning på teknikområdet (Pronatec) med kurser i fler än 500 olika ämnen, många med koppling till digital läskunnighet och digitalkompetens. Vid utgången av 2014 hade Pronatec 8,1 miljoner inskrivna studenter. 109 Pronatec erbjuder två slags kurser: dels tekniska (upp till två år) för dem som har gått ut eller går i gymnasiet, dels yrkesutbildning (upp till sex månader) för arbetstagare som vill utvecklas och lära sig ett nytt yrke. Bland de längre kurserna är utbildningar i arbetsmiljöteknik, it, logistik, vård och mekanik populärast. Bland yrkesutbildningarna på upp till sex månader är det utbildningar till administrativ assistent, datatekniker, HR-assistent, elektriker och receptionist samt grundkurser i engelska. Samtliga kurser finansieras helt och hållet av staten och erbjuds utan kostnad av institutioner som ingår i nätverket för yrkesutbildning och teknisk utbildning, naturvetenskapliga, tekniska och statliga nätverk, teknik- och yrkesskolor i regioner och kommuner samt Senai. 108 Senais officiella webbplats finns på http://www.portaldaindustria.com.br/senai/, besökt den 3 september 2015 109 Pronatecs officiella webbplats finns på www.pronatec.mec.gov.br, besökt den 3 september 2015 38 HÄNT I VÄRLDEN HÖSTEN 2015 Sammanfattning Det finns ett mycket stort behov av att stärka den digitala tillgängligheten och kompetensen i Brasilien. I ett land med så tydliga ekonomiska, sociokulturella och regionala klyftor är det dock en komplicerad uppgift att ge befolkningen tillgång till och kompetens i IKT. Än påtagligare är svårigheterna på landsbygden och i de fattigaste storstadsområdena, där infrastrukturen fortfarande är bristfällig. I avsikt att bättre inkludera dessa grupper har Brasiliens regering tagit fram en mix av åtgärder som är inriktade på digital inkludering och digital utbildning vid skolorna och i ett nyligen inrättat nätverk för teknik- och yrkesutbildning. Resultaten så här långt är imponerande, men mycket återstår fortfarande att göra. 39 www.tillvaxtanalys.se Tillväxtanalys, myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, är en gränsöverskridande organisation med 60 anställda. Huvudkontoret ligger i Östersund och vi har verksamhet i Stockholm, Brasilia, New Delhi, Peking, Tokyo och Washington D.C. Tillväxtanalys ansvarar för tillväxtpolitiska utvärderingar, analyser och internationellt kontaktskapande och därigenom medverkar vi till: • stärkt svensk konkurrenskraft och skapande av förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag • utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft, hållbar tillväxt och hållbar regional utveckling Utgångspunkten är att forma en politik där tillväxt och hållbar utveckling går hand i hand. Huvuduppdraget preciseras i instruktionen och i regleringsbrevet. Där framgår bland annat att myndigheten ska: • arbeta med omvärldsbevakning och policyspaning och sprida kunskap om trender och tillväxtpolitik • genomföra analyser och utvärderingar som bidrar till att riva tillväxthinder • göra systemutvärderingar som underlättar prioritering och effektivisering av tillväxtpolitikens inriktning och utformning • svara för produktion, utveckling och spridning av officiell statistik, fakta från databaser och tillgänglighetsanalyser • tillhandahålla globala mötesplatser och främja internationellt kontaktskapande inom tillväxtpolitiken Svar Direkt: Här redovisar Tillväxtanalys de uppdrag myndigheten får i dialog med våra uppdragsgivare och som ska redovisas med kort varsel. Övriga serier: Rapportserien – Tillväxtanalys huvudsakliga kanal för publikationer. Statistikserien – löpande statistikproduktion. PM – metodresonemang, delrapporter och underlagsrapporter är exempel på publikationer i serien. Tillväxtanalys Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 | [email protected] | www.tillvaxtanalys.se
© Copyright 2024