KONSEKVENSUTREDNING
2015-02-26
Dnr 3.2.16-1158/15
Landsbygdsutvecklingsenheten
Konsekvensutredning med anledning av förslag till
ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
2014:22) om ansökan om företagsstöd och projektstöd
inom landsbygdsprogrammet
A Allmänt
Grundföreskriften innehåller kompletterande bestämmelser om företagsstöd och
projektstöd inom landsbygdsprogrammet utifrån interimistisk svensk lagstiftning och
EU:s lagstiftning för programperioden 2014-2020. Föreskriften reglerar idag ansökan
för vissa företags- och projektstöd som man har kunnat söka stöd för från och med 3
september 2014 trots att det svenska programmet ännu inte är godkänt. Föreskriften
innebär att man kan ta emot en ansökan men inte handlägga och besluta den. Först
när
det
svenska
landsbygdsprogrammet
beslutats
och
den
svenska
landsbygdsförordningen är på plats kan man handlägga, besluta och betala ut stöd
inom landsbygdsprogrammet.
I föreslagen ändring av föreskriften öppnas ansökan upp för ytterligare fyra stöd. Dessa
är:
 Kompetensutveckling
 Demonstrationer och information
 Rådgivningstjänster
 Fortbildning av rådgivare.
Stöd för kompetensutveckling avser gruppaktiviteter såsom kurser och workshops.
Stöd till rådgivningstjänster och stöd till fortbildning av rådgivare får enligt 3 kap. 2 §
lämnas till Statens jordbruksverk, länsstyrelsen, Sametinget, Tillväxtverket eller
Skogsstyrelsen. Dessa myndigheter kan sedan upphandla verksamhet inom dessa
stöd.
I de fall behörig myndighet upphandlar verksamhet som omfattar kompetensutveckling,
demonstrationer och information, rådgivningstjänster eller fortbildning av rådgivare ska
det i ansökan om stöd framgå hur myndigheten säkerställer att de krav som anges
avseende dessa åtgärder i bilaga 2 till föreskriften uppfylls vid upphandlingen.
Ansökansregler för övriga företagsstöd och projektstöd, stödspecifika regler, regler för
överlåtelse av beslut om stöd och regler för utbetalning av stöd kommer att läggas till i
en kommande föreskrift som planeras att beslutas under hösten 2015.
1 (6)
1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå
Generellt om föreskriften
Det nya landsbygdsprogrammet för 2014-2020 införs genom Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) nr 1305/20131. När landsbygdsprogrammet införs måste det
finnas klara regler i form av föreskrifter om vad som gäller för de områden som inte
regleras av EU eller på svensk förordningsnivå. Dessa föreskrifter är en förutsättning
för att ansökningar ska kunna tas emot och att stöd ska kunna betalas ut. Om dessa
regler inte införs kommer potentiella stödsökande inte kunna få stöd för de insatser de
genomfört.
Det svenska programmet är ännu inte godkänt men det är viktigt att målgruppen får
tillgång till kompetensutvecklings- och rådgivningsverksamheten så snart som möjligt
bl.a. för att få ökad kunskap så att de kan klara sina åtaganden inom det nya
landsbygdsprogrammet. Om vi inte öppnar upp för dessa åtgärder i maj förlorar vi hela
höstens kurs- och rådgivningsverksamhet. Eftersom stora delar ska hinna upphandlas
måste möjligheten att ansöka finnas före sommaren.
Jordbruksverket har därför för avsikt att besluta om ändring av Statens jordbruksverks
föreskrifter om ansökan om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet
(SJVFS 2014:22) genom;

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter(SJVFS 2014:22)
om ansökan om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet.
Beskrivning av föreslagna ändringar i föreskriften
Beskrivning av föreslagna ändringar i föreskriften finns i Bilaga till konsekvensutredning.
2. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna
blir om någon reglering inte kommer till stånd
Generellt om föreskriften
För att stöd ska kunna sökas för föreslagna åtgärder inom landsbygdsprogrammet
måste det finnas en föreskrift på plats som reglerar detta. Bemyndigandet som anges i
3 § förordningen (2015:45) om ansökan om och handläggning av stöd för
landsbygdsutvecklingsåtgärder, ger oss möjlighet att föreskriva om regler för att ta
emot ansökningar om stöd. Den ger oss dock inte bemyndigande att handlägga
ansökningar om stöd och ta emot ansökningar om utbetalning.
Någon alternativ lösning för det man vill uppnå finns inte. Finns inte föreskriften på
plats kan stöd för dessa åtgärder inte sökas från och med maj 2015. Detta skulle
innebära att Sverige inte kan utnyttja de EU-medel som tilldelats landet för dessa
åtgärder fullt ut. Det skulle också innebära att den enskilde sökanden inte skulle kunna
erhålla något stöd för sina genomförda aktiviteter. Om inte föreskriften finns på plats
riskeras att vissa satsningar inte kan komma att genomföras eller genomförs senare,
vilket kan påverka konkurrenskraften, mångfalden och hållbarheten på landsbygden.
1
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005
2 (6)
3. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen
De som berörs av regleringen är de som söker stöd ur Europeiska fonden för
landsbygdsutveckling (Ejflu), Statens jordbruksverk, länsstyrelsen, Sametinget,
Tillväxtverket och Skogsstyrelsen. De som söker stöd kan vara företag och
organisationer som anordnar rådgivning och kompetensutveckling samt myndigheter.
Närmare beskrivning om vad för företag som berörs av de olika stöden framgår av
avsnitt C, punkt 1.
Statens jordbruksverk, länsstyrelsen, Sametinget, Tillväxtverket och Skogsstyrelsen tar
emot ansökningar och kommer att handlägga och besluta i dessa ärenden.
4. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen
medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda
regleringsalternativen
Regleringen införs
Regleringen innebär en administrativ börda för den som vill söka något av de stöd som
omfattas av förslaget. Denna beräknas vara jämförbar med den administrativa börda
som varit under programperioden 2007-2013. För beräkning av den administrativa
bördan för företagen, se avsnitt C, punkt 2.
Några andra kostnader utöver de administrativa kommer inte att belasta sökanden.
Regleringen införs inte
Detta alternativ innebär att den sökande inte drabbas av några kostnader. Samtidigt
kan vi som medlemsstat inte ta emot ansökningar inom landsbygdsprogrammet om
regleringen inte införs. Sverige och de sökande kan då komma att förlora finansiering
för aktiviteter som genomförs inom de berörda åtgärderna.
5. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de
skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen
Regleringen överensstämmer med skyldigheterna i det nya landsbygdsprogrammet
och de övergripande regelverk som reglerar området.
6. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för
ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser
Reglerna kan införas först när den interimistiska landsbygdsförordningen (2015:45) om
ansökan om och handläggning av stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder, trätt i kraft.
Den beräknas att träda i kraft i mars 2015.
Information om sökbara stöd och regler för ansökan kommer att nå de som berörs
genom ansökningsblanketter och anvisningar samt genom Jordbruksverkets
webbplats.
7. Konsekvenser för landsbygden
Det är viktigt att föreskriften kommer på plats, eftersom åtgärderna i föreskriften
kommer att bidra till en positiv utveckling på landsbygden. Angivna stöd ingår i
förslaget till svenskt landsbygdsprogram.
3 (6)
B Kommuner och landsting
Markera med x
(X )Regleringen bedöms inte få effekter för kommuner eller landsting.
( ) Regleringen bedöms få effekter för kommuner eller landsting.
C Företag
Markera med x
( ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags
arbetsförutsättningar,
konkurrensförmåga
eller
villkor
i
övrigt.
Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i
avsnitt B.
( x ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar,
konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför
en beskrivning av punkterna i avsnitt B.
1. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är
verksamma i samt storleken på företagen
Under hela programperioden beräknas 2000 företag söka stöd för
kompetensutveckling och stöd för demonstrationer och information. Beräkningen
grundar sig på antalet ansökningar under den förra programperioden då 1962
ansökningar kom in från företag under perioden 2007-2013 inom åtgärd 111
Kompetensutveckling,
information
och
kunskapsspridning.
I
det
nya
landsbygdsprogrammet
kommer
företag
kunna
ansöka
om
stöd
för
kompetensutveckling och stöd för demonstrationer och information.
Stöd för rådgivningstjänster och stöd för fortbildning av rådgivare kommer inte att
kunna sökas av företag eftersom det i kommissionens förordning (1305/2013, art. 15
punkt 3) framgår att denna verksamhet ska upphandlas. Detta talar för färre
ansökningar från företag i landsbygdsprogrammet 2014-2020. Företagen kommer dock
att vara tvungna att göra separata ansökningar för stöd för kompetensutveckling
respektive stöd för demonstrationer och information. Detta talar för fler ansökningar
från företag i landsbygdsprogrammet 2014-2020. Sammantaget är bedömningen att
antalet ansökningar från företag kommer att ligga på samma nivå som under förra
programperioden, det vill säga 2000 ansökningar. Detta motsvarar 333 ansökningar
per år, räknat på åren 2015-2020 det vill säga sex år.
2. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen
och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader.
Kraven på informationslämnande för att ansökan ska anses inkommen är få och
omfattar endast information om vem som ansöker, organisations- eller personnummer
och adress samt uppgifter om vad ansökan avser. Det tar endast ett par minuter att
fylla i. För att behörig myndighet ska kunna handlägga, välja ut och besluta en ansökan
om stöd krävs även andra uppgifter från sökanden. Samtliga uppgifter som ska skickas
in framgår av bilaga 2 i förslaget på föreskrift. Det totala uppgiftslämnandet per ärende
4 (6)
vid ansökan om stöd 2007-2013 motsvarar det totala uppgiftslämnandet per ärende
under perioden 2014-2020 med den skillnaden att man ska kunna använda sig av
e-ansökan.
En projektstödsansökan tar i snitt 10 timmar att fylla i, men de som söker stöd för
kompetensutveckling och stöd för information och demonstrationer kommer att ansöka
ett flertal gånger under programperioden och kommer därmed att ha en större vana att
fylla i dessa typer av ansökningar. Vi har bedömt att det tar ca 8 timmar, dvs. 480 min,
att fylla i ansökan. De som fyller i ansökan är i huvudsak agronomer eller ekonomer.
En agronom hade 2013 enligt SSYK (Standard för svensk yrkes-klassificering) i SCB´s
databas en lön på 34 500 kr per månad och en ekonom hade 2013 en månadslön på
35 500 kr per månad, enligt Jordbruksverkets uppgifter från hantering av nationella
projekt. Snittlönen på dessa yrkeskategorier för 2013 blir 35 000 kr per månad. När vi
lägger på lönekostnadspåslaget 42,68 procent får vi en snittlön per månad på 49 938
kr. För år 2013 blir lönen inklusive lönekostnadspåslag 49 938 kr x 12 = 599 256 kr per
år.
Årsarbetstiden vi ska använda oss av i programperioden 2014-2020 är 1 720 timmar
vilket ger en lön per timme inklusive lönekostnadspåslag för år 2013 på
599 256 kr/1 720 timmar = 348 kr per timme. För att få fram snittlönen som vi ska
använda oss av för att göra beräkningen för hela programperioden behöver vi veta
lönekostnaden per timme halvvägs in i programperioden, dvs. för år 2017. Detta räknar
vi fram genom att ta hänsyn till en uppräkning av lönen per år som vi bedömer kommer
att ligga på 2 procent årligen. År 2017 får vi då medellönekostnaden 377 kr per timme.
Kostnaden för att fylla i ansökan om stöd för kompetensutveckling och ansökan om
stöd för information och demonstrationer blir därför 1 004 328 kr per år
(480 min/företag x 333 företag x 377 kr/tim x 1/60 tim/min).
Ett projekt på Jordbruksverket, HIT-projektet, tittade på elektroniska ansökningar och
projektet gjorde i sin nyttokalkyl för detta bedömningen ”Det finns ett antal olika nyttor i
strukturen som vi anser vara tidsbesparande, bl.a. att sökanden slipper att leta i
informationsmaterial, att administrationen i ärendet samlas på ett ställe, att sökanden i
högre grad än nu slipper komplettera ansökan. Utifrån detta resonemang antar vi att
administrationen förenklas med e-tjänsten så att en besparing av nedlagd tid minskar
med 25 % ”. I detta ingår utöver ansökan även bilagor. Vi ser därmed med hjälp av
införandet av e-ansökan en möjlighet till en potentiell minskning av tiden för
uppgiftslämnandet och därmed av den administrativa bördan med upp till 25 procent. I
beräkningen av den administrativa kostnaden i ovanstående stycke har hänsyn till
denna besparing inte beaktats.
Vi bedömer att det inte blir någon som kommer att ansöka om överlåtelse av ansökan
om stöd inom nämnda delåtgärder.
3. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för
företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta
till följd av den föreslagna regleringen
Företagen behöver inte vidta några åtgärder till följd av de föreslagna ändringarna
förutom de insatser som görs inom projekten.
5 (6)
4. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka
konkurrensförhållandena för företagen
Stödet har ingen inverkan på konkurrensförhållandena för företagen. Samma villkor
gäller för alla rådgivningsföretag.
5. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka
företagen
Regleringen har ingen påverkan på företagen i andra avseenden.
6. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas
utformning
Ingen särskild hänsyn behöver tas till små företag.
D Samråd
Jordbruksverket ska enligt förordning (2015:45) om ansökan om och handläggning av
stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder ge Havs- och vattenmyndigheten,
länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Sametinget, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och
Vattenmyndigheterna tillfälle att yttra sig över föreskriften. Föreskriften kommer att
skickas ut på samråd under februari 2015.
E Övrigt
Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall för konsekvensutredning.
Jordbruksverket har lagt till punkt A7 Konsekvenser för landsbygden.
F Kontaktpersoner
Cecilia Landström, tfn 036-15 57 10
Malin Flink, tfn 036-15 52 46
Niklas Björkman, tfn 036-15 58 31
Saranda Daka, tfn 036-15 59 26
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
6 (6)