17 Detaljplan för Stallmästaregården (PDF-dokument
SOLNA STAD Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) 2015-02-16 § 25 Detaljplan för Stallmästaregården (KS/2009:26) Sammanfattning Detaljplanens syfte är att med hänsyn till natur- och kulturmiljövärden möjliggöra uppförandet av en ny byggnadskropp för hotell och konferens inom Stallmästaregården. Förändringarna syftar också till att förbättra varu- och avfallshanteringen. Detaljplanen ska även reglera och säkerställa allmänhetens tillgång till området. Planens genomförande bedöms inte innebära risk för betydande miljöpåverkan. Inför antagandet har riskfrågan skärpts i planhandlingarna. Byggnadsnämnden har den 28 januari 2015 § 11 godkänt utlåtande efter utställning samt detaljplanen och överlämnat den till kommunfullmäktige för antagande. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta detaljplanen. Signatur SOLNA STAD Byggnadsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) 2015-01-28 § 11 Detaljplan för Stallmästaregården (BND/2015:20) Sammanfattning Detaljplanens syfte är att med hänsyn till natur- och kulturmiljövärden möjliggöra uppförandet av en ny byggnadskropp för hotell och konferens inom Stallmästaregården. Förändringarna syftar också till att förbättra varu- och avfallshanteringen. Detaljplanen ska även reglera och säkerställa allmänhetens tillgång till området. Planens genomförande bedöms inte innebära risk för betydande miljöpåverkan. Inför antagandet har riskfrågan skärpts i planhandlingarna. Beslut Byggnadsnämnden godkänner utlåtande efter utställning samt detaljplanen och överlämnar den till kommunfullmäktige för antagande. Signatur 2015-01-21 SID 1 (4) BND/2015:20 (SBN/2009:189) TJÄNSTESKRIVELSE SOLNA STAD Stadsbyggnadsförvaltningen Marcus Schramm Detaljplan för Stallmästaregården inom stadsdelen Haga Sammanfattning Detaljplanens syfte är att med hänsyn till natur- och kulturmiljövärden möjliggöra uppförandet av en ny byggnadskropp för hotell och konferens inom Stallmästaregården. Förändringarna syftar också till att förbättra varu- och avfallshanteringen. Detaljplanen ska även reglera och säkerställa allmänhetens tillgång till området. Planens genomförande bedöms inte innebära risk för betydande miljöpåverkan. Inför antagandet har riskfrågan skärpts i planhandlingarna. Förslag till beslut Byggnadsnämnden godkänner utlåtande efter utställning samt detaljplanen och överlämnar den till kommunfullmäktige för antagande. Karta med ungefärligt planområde Kristin Andersson Stadsbyggnadschef Marcus Schramm Planarkitekt 2 (4) Bakgrund Stallmästaregården har sedan 1600-talet utan avbrott haft funktionen som värdshus, något som gör det unikt i Stockholmstrakten. Den är därför av stort kulturhistoriskt värde och förklarades som byggnadsminne år 1985. Området är en del av Nationalstadsparken och det finns därför speciella krav på bevarande av natur- och kulturmiljövärden samt allmänhetens tillgång till området. Fastighets AB Stallmästaregården har behov av att utveckla verksamheten för att kunna trygga dess fortlevnad i framtiden. Ett förslag till detaljplan har varit på utställning. Detaljplanens syfte är att med hänsyn till natur- och kulturmiljövärden möjliggöra uppförandet av en ny byggnad för hotell och konferens inom Stallmästaregården. Förändringarna syftar till att skapa fler hotellrum och konferenslokaler samt att förbättra varu- och avfallshanteringen. Planen ska också reglera och säkerställa allmänhetens tillgång till området. Utställningen Länsstyrelsen, kommunens förvaltningar, sakägare och andra berörda har beretts tillfälle att lämna synpunkter på förslaget. Planhandlingarna har visats på biblioteket i Solna Centrum och vid Solna Forum i Solna stadshus under utställningstiden 25 mars – 22 april 2013. De yttranden som inkommit under utställningen har sammanfattats och kommenterats i ett utlåtande efter utställning, daterad 15-01-21. Nedan ges en kortfattad sammanfattning: Inkomna yttranden Länsstyrelsen bedömer att föreslagna förändringar kan genomföras utan att inverka negativt på Nationalstadsparkens värden samt att strandskyddet kan upphävas då särskilda skäl föreligger. Länsstyrelsen förutsätter att detaljplaneförslaget revideras beträffande skydd mot olyckor i samband med transporter av farligt gods. Trafikverket Region Stockholm noterar att planområdet tangerar flera transportleder som är av riksintresse. Trafikverket påpekar att avtal om skyddsräler på Värtabanan bör tecknas mellan Solna stad och Trafikverket innan planen antas. Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att planförslaget är förenligt med miljöbalkens bestämmelser om nationalstadsparker samt avstyrker utvändig användning av kopparmaterial och zink. Solna närpolis påtalar vikten av att den brottsförebyggande och trygghetshöjande aspekten genomsyrar planeringen. Vattenfall Eldistribution AB bedömer att det i samband med utbyggnaden finns behov av att förstärka nätstationen som matar Stallmästargården. Trafikförvaltningen Stockholm läns landsting har inga fler synpunkter än de som tidigare lämnats. Solna Vatten och Fortum Värme har ingen erinran mot planförslaget. Bellevueförbundet anser att nya huset och framförallt dess läge är välkommet som ett sätt att eliminera järnvägsbrons dominans över miljön vid Stallmästaregården. De anser vidare att man vid utformning av platsen måste ha i åtanke den enkla, lantliga arkitekturen. Förbundet för Ekoparken, Haga- Brunnsvikens Vänner och Kommittén för Gustavianska parken anser inte att handläggningen av ärendet uppfyller kraven i plan- och bygglagen. 3 (4) En privatperson anser att även skogslinden, lönnen och almen bör bevaras. Stadsbyggnadsförvaltningens ställningstaganden Detaljplanens bestämmelser kring byggnadsteknik har utvecklats för att förstärka det skydd som är nödvändigt vid byggnation i närheten av riskkällor som Värta-banan och Uppsalavägen. Plankartans bestämmelser b1 – b4 säkerställer motståndskraft vid brand, friskluftsintag bort från riskkällor och att fönster som vetter mot Värtabanan görs icke öppningsbara. Avstämning med Länsstyrelsen för att säkerställa att beslut enligt Kulturmiljölagen (KML) blir förenligt med planbestämmelser och plankarta har skett efter utställning inför antagandet av planen. Avtal om skyddsräl på Värtabanan har tecknats mellan Solna stad och Trafikverket innan antagandeskedet. Staden bedömer att det vid ett genomförande av planförslaget är möjligt att klara riktvärden och allmänna råd avseende buller och vibrationer. Detaljplanen styr inte valet av fasadmaterial. I miljöprogrammet, bilaga till exploateringsavtalet, tydliggörs att koppar och zink inte ska användas som fasadmaterial. Staden kommer att bistå med bygglov för en ny nätstation. I detta arbete bör ett helhetsgrepp tas om gestaltningen av både den befintliga och den nya nätstationen. Staden bedömer att planens handläggning uppfyller kraven i Plan- och Bygglagen. Förvaltningen bedömer att föreslagen placering av den nya hotellflygeln och det f.d. linneförrådet är de sammantaget bästa, trots att de innebär att ett mindre antal träd behöver fällas. Förslaget innebär att ett flertal nya träd planteras i området. Förändringar efter utställningen - Plankartans bestämmelse b1 avseende brandskydd utvecklas för att även omfatta taket. Den renodlas och omfattar nu endast Värtabanan. Även krav på icke öppningsbara fönster mot Värtabanan har lagts in som en b4 – bestämmelse . Planbestämmelse b2 behandlar brandskyddet längs med Uppsalavägen. - En ny bestämmelse b3 säkerställer att friskluftsintag placeras bort från transportlederna med farligt gods och att central avstängning av ventilationen anordnas. - Plankartans bestämmelse v2 kompletteras med att även gälla takgeometrin. - Under rubriken ”Utformning” på plankartan klargörs att obebyggda områden inom 25 meter från Värtabanan och Uppsalavägen ska vara utformade på sådant sätt att de ej uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Under samma rubrik fastslås att lokaler för stadigvarande vistelse ska utrymning till säker plats vid olycka på Värtabanan och Uppsalavägen säkerställas. - På plankartan har en illustration som redovisar den planerade byggnadens takgeometri lagts in. Det för att säkerställa att byggnaden får den mjuka takform som redovisas i illustrationerna. - Skydd av träd, under rubriken Mark och vegetation, har tydliggjorts och har nu samma lydelse som tilläggsplanen för skydd av träd inom Nationalstadsparken. 4 (4) - Kravet på marklov vid trädfällning har också tydliggjorts i enlighet med tilläggsplanen för skydd av träd inom Nationalstadsparken. I informationsrutan på plankartan har två ytterligare punkter lagts till som påminner om att området är ett byggnadsminne och att förändringar ska föregås av tillståndsansökan hos Länsstyrelsen. SOLNA STAD Stadsbyggnadsförvaltningen Marcus Schramm 1 (3) 2015-01-21 BND/2015:20 (SBN/2009:189) Antagandehandling Genomförandebeskrivning Detaljplan för Stallmästaregården inom stadsdelen Haga, upprättad i mars 2014 Handlingar Från och med 2 maj 2011 gäller en ny plan- och bygglag. Denna detaljplan påbörjades innan dess och är därmed enligt övergångsreglerna upprättad i enlighet med Plan- och bygglagen 1987:10. Utöver denna genomförandebeskrivning hör till förslaget: • plankarta med bestämmelser • planbeskrivning med illustrationer • Utlåtande efter utställning Som bilagor till handlingarna finns en riskanalys (Brandskyddslaget, februari 2013), en byggnadsantikvarisk konsekvensanalys (AIX 2011-12-05) och ett gestaltningsprogram. Organisatoriska frågor Planens syfte Detaljplanens syfte är att med hänsyn till natur- och kulturmiljövärden möjliggöra uppförandet av en ny byggnad för hotell och konferens inom Stallmästaregården. Förändringarna syftar till att skapa fler hotellrum och konferenslokaler samt att förbättra varu- och avfallshanteringen. Planen ska också reglera och säkerställa allmänhetens tillgång till området. Huvudmannaskap Kommunen ska vara huvudman för allmän plats inom planområdet. Genomförandetid Detaljplanens genomförande ska vara 15 år räknat från den dag detaljplanen vinner laga kraft. 2 (3) Preliminär tidplan för planarbetet Samråd Utställning Godkännande av byggnadsnämnden Antagande av kommunfullmäktige Laga kraft (om den inte överklagas) augusti-september 2010 mars – april 2013 januari 2015 första kvartalet 2015 första kvartalet 2015 Fastighetsrättsliga frågor Markägoförhållanden Haga 2:7, Stallmästaregården, som ägs av Fastighets AB Stallmästaregården utgör den största delen av planområdet. En liten del av fastigheten Haga 3:6 (Solna stad) ingår också i planområdet. Fastighetsreglering Den del av Haga 3:6 (Solna stad) som i detaljplanen utgörs av kvartersmark för Stallmästaregårdens parkering (ca 130 kvadratmeter i södra delen av planområdet) ska överföras till Haga 2:7 (Stallmästaregården). Servitut Den del av Haga 2:7 som ska vara tillgänglig för allmän gång- och cykeltrafik, område med beteckning x, har sedan tidigare och ska även i fortsättningen upplåtas med servitut till förmån för Solna stads fastighet Haga 3:6. Tekniska frågor Påverkan under byggtiden Byggarbetet ska planeras så att riktvärdena i Naturvårdsverket allmänna råd om buller från byggarbetsplatser uppfylls (NFS 2004:15). Exploatören ska upprätta ett kontrollprogram för miljö- och omgivningspåverkan som kan uppkomma under byggtiden. Programmet ska även innehålla åtgärder för att minimera dessa störningar. Kontrollprogrammet ska tas fram i samråd med miljöoch hälsoskyddsförvaltningen och ska vara fastställt senast två månader före byggstart. Ekonomiska frågor Avtal Avtal ska tecknas mellan Solna stad och Trafikverket innan antagandet av detaljplanen. Avtalet ska säkerställa att vid återläggning av Värtabanan till definitivt läge ska urspårningsskydd förlängas ca 100 meter efter bron för att säkerställa en acceptabel risknivå inom Stallmästaregården. Ett exploateringsavtal mellan Solna stad och exploatören ska föreligga innan detaljplanen antas. Avtalet ska reglera fastighetsbildning och upplåtelse av mark samt övriga frågor med anledning av detaljplanens genomförande. 3 (3) Genomförandet av detaljplanen kan kräva att elledningarna till området behöver förstärkas. Förändringar av elanläggningar bekostas av exploatören. Avtal mellan exploatören och Vattenfall kan behöva tecknas. Medverkande tjänstemän Genomförandebeskrivningen är upprättad i samråd med Tove Willart, projektledare exploatering. Ann-Christine Källeskog Plan och byggchef Marcus Schramm Planarkitekt STALLMÄSTAREGÅRDEN - HAGA, BRUNNSVIKEN KONFERENSANLÄGGNING GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 REV 2014-12-18 1 (45) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 4 BYGGNADSUTFORMNING OCH GESTALTNING 15 PARKEN 35 INLEDNING 5 SITUATIONSPLAN 15 LANDSKAPSGESTALTNING 35 DETALJPLAN 6 VY FRÅN INFARTEN 16 ANLÄGGNINGENS NUVARANDE SKICK 36 PRINCIPER FÖR FASAD 17 ILLUSTRATIONSPLAN 37 BAKGRUND 7 FASADER 18-21 PARKSEKTION 38 TAK- OCH FASADMATERIAL 22-23 HISTORISKA REFERENSER 39 MILJÖBILDER 24-29 SAMTIDA REFRENSER 40 PLANER, ENTRÉPLAN 30 PLANTERINGAR OCH VEGETATION 41 LÄGET IDAG 7 PLATSENS HISTORIA 8-9 STALLMÄSTAREGÅRDEN I KARTOR 10-11 STADSBILSANALYS 12 NATUR- OCH KULTURHISTORISKA VÄRDEN 13 REFERENSER 14 31 PLAN -1 32 PLAN -2 33 PLAN 1 INNERGÅRD MED VATTENSPEGEL 34 STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 2 (41) FASTIGHETSÄGARE MEDVERKANDE KONSULTER FASTIGHETSAKTIEBOLAGET STALLMÄSTAREGÅRDEN Nyréns Landskap STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 3 (41) FOTOMONTAGE SETT FRÅN BRUNNSVIKEN SAMMANFATTNING Stallmästaregårdens sammanhållna värdshusmiljö står i begrepp att utvecklas i ännu ett steg. Genom åren har gårdens speciella 1700-talskaraktär påverkats av många bättre eller sämre byggnadstillägg, växande kringliggande vägsystem och hårt allmänt slitage. Nuvarande ägares önskan att utveckla anläggningen för att kunna attrahera konferens- och nattgäster har öppnat möjligheter för tillförsel av nya kvaliteter. En tillbyggnad med avstamp i den befintliga bebyggelsens förhållande mellan byggnad och gårdsrum skapar dialog mellan gammalt och nytt. Samtalet fortsätter i trädgårdsplaneringen, där en sekvens av terrasser av olika karaktär förankrar både den nya och befintliga bebyggelsen i platsen. Den nya flygelbyggnaden ligger som pendang till huvudanläggningen i väster. Den ersätter en påver terrass samt en äldre träpaviljong vilken föreslås flyttas till ett mer prominent (och troligen ursprungligt) läge närmare vattnet. Den nya flygeln får, med sina stora tältliknande tak, drag av 1700-talets lekfulla paviljongarkitektur och är samtidigt med sitt ’enkla’ formspråk omisskännligt samtida. Nybyggnaden öppnar, till skillnad mot den västra gården, upp sitt gårdsrum mot Brunnsviken. Fasadens variationen av olikfärgade fält bidrar till en festlig prägel, vilket förstärks av den terrasserade spegeldamm som förenar den nya flygeln med det befintliga ’Tingshuset’. En smal atriumslits mitt i dammen dramatiserar relationen till konferensutrymmena under, en ’folie’ helt i linje med Hagaparkens andra överraskningar. STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 REV. 2014-10-30 4 (41) VY FRÅN BRUNNSVIKEN, FOTO JANUARI 2013 SYFTE, MÅL OCH STATUS Stallmästaregården vid Brunnsviken i Solna kommun ägs av Fastighetsaktiebolaget Stallmästaregården. I fastigheten bedriver Nobisgruppen restaurang- hotelloch konferensverksamhet. Anläggningen har högt allmänt anseende och håller en hög standard i sin inre miljö. Verksamheten innehåller samtidigt möjligheter att expandera och på så sätt tillföra den välbesökta miljön nya värden. Genom att bygga en ny hotell- och konferensdel på tomtens sydöstra del kan den i sammanhanget främmande terrassen från 1950-talet fasas ut, samtidigt som byggnadskompositionen som helhet får en bättre DETALJPLAN balans. En ny flygel med ett tydligt samtida uttryck skapar en karaktärsfull dialog med sjuttonhundratalsmiljön, samtidigt som den bildar en skärm mot Värtabanans högbro bakom. I samband med tillbyggnaden rustas den idag slitna gårds- och parkmarken upp och ges en gestaltning i bättre samklang med helheten. Ett förslag till detaljplan har tagits fram av Solna kommun och det ställdes ut under april 2013. Det slutliga förslaget planeras tas upp för godkännande och antagande under första kvartalet 2015 i stadsbyggnadsnämnden respektive kommunfullmäktige. Wingårdh arkitektkontor fick uppdraget att skissa på hur den nya byggnaden skulle kunna se ut under hösten 2011. Nyrén landskap anlitades för markplaneringen. AIX arkitekter presenterade vintern 2011 en antikvarisk konsekvensanalys för Stallmästaregården. STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 REV. 2014-12-18 5 (41) 6 (51) BAKGRUND LÄGET IDAG Stallmästaregården är Stockholms äldsta så kallade utgårdsvärdshus - ett värdshus utanför tullarna. Miljön har kvar mycket av den ursprungliga 1700-talskaraktären. Gårdsmiljön präglas starkt av omgivningens inflytande; ett spann mellan storskaliga trafikanläggningar åt ena sidan och pastoralt landskap åt den andra. Situationen har bidragit till en viss otydlighet i Stallmästaregårdens yttre miljö. Platsens möjligheter är idag inte fullt ut tillvaratagna. FLYGFOTO ÖVER BRUNNSVIKEN OCH STALLMÄSTAREGÅRDEN STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 7 (41) MÅLNING 1890. STOR BRYGGANLÄGGNING I BRUNNSVIKEN. TÄT GÅRDSBILD, UTHUS PÅ PÅLAR I VATTNET 1828. FOTO VINTER 1895, SKRIDSKOÅKNING PÅ SOPAD BANA. Efter några ägarbyten kom gården 1674 att tillhöra Kronan, officiellt under Ulriksdal men i praktiken som den kungliga familjens privategendom. Därför kom också olika regenter att engagera sig direkt i dess öde. Det var dock aldrig fråga om någon ståndsmässig anläggning, tvärtom gynnade den nya tullgränsen 1672 värdshusverksamheten. Det första huset från 1630-talet blev med tiden ett illa underhållet ruckel men fick behålla sin plats (där lusthuset med rosenparterr nu är) fram till 1740. fähus och lada. Nu byggdes också stenmuren mot vattnet och det åttkantiga lusthuset - egentligen en femtio år gammal byggnad flyttad från annan ort. PLATSENS HISTORIA Eftersom Stallmästaregården sedan 1647 och fram till 1984 utgjort arrendegård under hovet, har anläggningens utveckling och förändringar noterats i många källor. Stallmästaregården har sitt namn efter Ebbe Håkansson, stallmästare hos Carl Carlsson Gyllenhielm på Karlberg, i vars ägor Brunnsviken ingick. Håkansson fick egendomen av sin uppdragsgivare och började på 1630-talet uppföra en byggnad med en osedvanligt stor sal, vilket antyder att stallmästaren redan från början hade en tanke på någon form av festarrangemang i lokalerna. Det antas bland annat vara i denna sal som den blivande drottning Kristina som nittonåring firade midsommar 1645. Omkring år 1700 tillfördes det gamla huset två flygelbyggnader; en uthuslänga i sydost och en stuga med två mindre rum på motsatt sida. Hela denna anläggning ersattes år 1740 med en helt ny. Då uppfördes det nuvarande värdshuset samt ett nytt stall, foderrum, avträde, En av Stockholms mest ansedda byggmästare, Petter Gerdes, fick 1734 arrendet till den lukrativa verksamheten mot löfte om att investera. Gerdes knöt ”falkeneraren Bogardt”, Lucas Boogers, till sig. Med honom inleddes en glansperiod för Stallmästaregården, vilket också inbegrep mer byggande. 1744 byggde Boogers en bostad åt sig själv (”Tingshuset”, i sin första version) mitt emot värdshuset, vilket samtidigt byggdes till mot sjösidan. Ytterligare byggnader tillkom under Boogers tid; i bouppteckningen nämns tio hus, alla i gott skick. Anläggningens tidigare enkla, lantliga karaktär hade nu utvecklats; bland annat STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 8 (41) FOTO FRÅN SÖDER 1898. LUSTHUSET ÄR HELT DOLT UNDER DE FÖRVUXNA LINDARNAS GRÖNSKA. FOTO FRÅN BRUNNSVIKEN 1900. hade en spegelsymmetrisk trädgård framför de två flankerande huvudbyggnaderna tillkommit. Utvecklingen fortskred. Under 1700-talets senare del förstorades ’Tingshuset’ väsentligt, bland annat med en stor sal på bottenvåningen. 1815 tillkom den stora salongen vilken användes som tingssal mellan 1844 och 1906 och alltså gav huset dess nuvarande namn. Norrtull (där det tidigt byggdes en särskild ölservering) som utgjorde basen för Stallmästaregårdens lönsamhet. Nu blev det allt mer ett lantligt utflyktsmål från den växande staden. 1886 hade arrendatorn på Stallmästaregården inte mindre än 21 privata hus, alltså sådana som inte ingick i arrendet. Vid ”Lilla Stallmästaregården” vid Norrtull ägde arrendatorn tre hus. 1910 skiljdes denna lilla anläggning - där det funnits både brännvinskrog och konditori - från huvudgården när järnvägen till Frihamnen drogs fram. Samtidigt försvann flera ekonomibyggnader. ägo genom Tore Wretmans företag Fastighetsaktiebolaget Stallmästaregården, vilket öppnade för investeringar. Efter Nobis övertagande 1988 genomfördes en stor teknisk ombyggnad, samtidigt med strävan efter att göra så litet avtryck som möjligt i den yttre miljön; helt i linje med föreskrifterna i den byggnadsminnesförklaring som trädde i kraft 1985. Där framhölls att Stallmästaregården också i fortsättningen måste kunna tillåtas att genomgå sådana förändringar som är nödvändiga för att vidmakthålla restaurangrörelsen, samt att anläggningens historia omfattar såväl om- som tillbyggnader och rivningar. 1924 utökades Värdshuset med en ny stor matsal. En terrass med stödfunktioner för kökshanteringen tillkom 1952. 1984 övergick egendomen från statlig till privat KÄLLOR STALLMÄSTAREGÅRDENS HISTORIA ÄR UTFÖRLIGT BESKRIVEN AV HANS BESKOW I SKRIFTEN ”STALLMÄSTAREGÅRDEN; ANTECKNINGAR OM DESS BYGGNADSHISTORIA OCH ARRENDATORER” FRÅN 1979. 1800-talets arrendatorer byggde om och till i den befintliga anläggningen, men den största förändringen av miljön var förmodligen sänkningen av Brunnsvikens vattennivå 1863. Då tillkom inte bara en hamnanläggning i viken utan även en allé mellan Bellevue och Haga. Staden började göra sig allt mer påmind som granne. Tidigare var det framför allt det strategiska läget vid Brunnsvikens vattenväg och vid STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 9 (41) STALLMÄSTARGÅRDEN I KARTOR Omkring år 1700 fanns ännu den ”Gamla byggningen” med sin festsal kvar, parallellt med strandlinjen. Sydväst om denna hade den ”Nya byggningen” tillkommit, det nuvarande Värdshuset, och mitt emot denna placerades ett uthus. 1782 1741 1741 har bland annat det lusthus tillkommit som sedan dess stått i anläggningens mitt. Mitt emot Värdshuset fanns då ännu endast ett uthus. 1782 var kompositionen med Värdshuset, Tingshuset och Lusthuset etablerad. Jordbruket, liksom brännvinsbränning och ölbryggande krävde en stor mängd mindre hus. Ett av dem var byggt ute i vattnet, närmare gården med dåtidens strandlinje. 1833 1833 karaktäriserades miljön av en mängd byggnader. Det är sannolikt att dagens linneförråd, den så kallade ”Fyrkanten”, ursprungligen var ett av två uthus som flankerade varandra vid vattnet. STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 10 (41) 1898 1898 hade bland annat en omfattande brygganläggning tillkommit. Dagens layout börjar framträda. NUTID Dagens anläggning, med vattnet allt längre bort från kärnan i verksamheten. FRAMTID Föreslagen komplettering med nya byggnadsvolymer i det område som historiskt utgjort det mest tättbebyggda. STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 11 (41) STADSBILDSANALYS Trots att mycket av den värdefulla bebyggelsen från 1740-talet finns kvar idag – gårdsbildningen med Värdshuset, Tingshuset och det ännu äldre lusthuset samt de i flera fall rikt bemålade interiörerna – är kontrasten mellan den omsorgsfullt omhändertagna inre miljön och den slitna och otydliga yttre miljön idag påtaglig. Närliggande trafikappareter är ett faktum som Stallmästaregården med viss framgång hanterat. Det kringskurna läget har samtidigt gett Stallmästaregården karaktären av en egen värld och förstärkt kopplingen till Brunnsviken. FLYGBILD ÖVER STALLMÄSTAREGÅRDEN STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 12 (41) DE TVÅ ÄLDSTA HUVUDBYGGNADERNA 2013 NATUR- OCH KULTURHISTORISKA VÄRDEN Idag utgörs Stallmästaregårdens natur- och kulturhistoriska värden till stor del av dess placering som portal till Hagaparken i Nationalstadsparken. Historiskt har anläggningen dock en mer självständig roll i förhållande till den omgivande parken. Anläggningens bakgrund som lantgård med lustgårdsambitioner känns igen från andra sjönära mindre jordbruksegendomar. Även fast flertalet av de tidigare ekonomibyggnaderna idag försvunnit, är den ursprungliga planen ovanligt välbevarad, kanske på grund av gårdens historiska status som arrende. Ingen arrendator sedan Gerdes och Boogart har ju velat modernisera anläggningen, med de kostnader detta skulle medföra. Kvarvarande byggnader har stort kulturhistoriskt värde. Detta gäller i första hand de äldsta; Värdshuset, Tullhuset och Lusthuset. Även kvarvarande ekonomibyggnader har stort värde, även fast den så kallade” Fyrkanten” såväl historiskt som arkitektoniskt skulle vinna på att flyttas till sin ursprungliga placering mellan huvudbyggnaderna och vattnet. Byggnaden, ursprungligen troligen ett brygghus, flyttades sannolikt till sin nuvarande plats vid sekelskiftet 1900. ”Drottning Kristinas lusthus”, vars koppling till drottningen är oklar, är anläggningens mest särpräglade inslag och en nyckel till dess historia som nöjesetablissemang. Dess placering har utgjort en konstant i bebyggelsemönstret. De åldriga lindar som flankerar byggnaden har en hävdvunnen roll på platsen, men litet med barockens trädgårdsgestaltning att göra. Träden, ursprungligen fyra, var ursprungligen tänkta som låga, formklippta element. Beskärningen upphörde i mitten av 1800-talet och träden drog i höjden. Allén var troligen även den hårt beskuren. Idag har alléns resning gett den en värdefull roll som skärm mot trafikanläggningarna. komplexiteten bakåt och enkelheten framåt är tvärt om en karaktär som är både värdefull och utvecklingsbar. Så har också flera tillbyggnader utförts med höga ambitioner. Även den senaste och mest omfattande, hotellflygeln från år 2000, fungerar väl i miljön. Pastischen hör till de tydligaste i Sverige från sin tid och fick visst erkännande som ny. Den kanske minst värdefulla byggnaden inom Stallmästaregården är den terrass bakom Tingshuset som tillkom 1952. Den är i såväl gestaltning som utförande underlägsen bebyggelsen i övrigt. Den omfattas heller inte av byggnadsminnet. De övriga byggnaderna uppvisar en sammansatt historia av om- och tillbyggnad. Det gör dem inte mindre värdefulla; STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 13 (41) KOPPARTÄLT HAGAPARKEN STOCKHOLM, DESPREZ VOLJÄR KINA SLOTT STOCKHOLM, ADELKRANTZ REFERENSER Stallmästaregårdens nya flygel hälsar till Louis Jean Desprez’ koppartält i Haga (1787-90). Något innan hade Vakttältet byggts i Drottningholms park. Arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz som tidigare hade ritat Kina slott och den pagodliknande voljären intill. Dessa tältliknande byggnader syftade till att ge lustparkerna exotiska inslag, att roa och fängsla. Kopparplåtens beständighet gör den till ett stabilt underlag för linoljebunden målarfärg. Koppar, bemålad eller rå, har även använts i ett antal svenska byggnader i samtiden, bland annat Villa Astrid av Wingårdhs från 2005. VAKTTÄLTET I KOPPARPLÅT DROTTNINGHOLM STOCKHOLM, ADELKRANTZ VILLA ASTRID GÖTEBORG, WINGÅRDHS STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 14 (41) BYGGNADSUTFORMNING OCH GESTALTNING BRUNNSVIKEN SITUATIONSPLAN Den nya flygelbyggnaden kompletterar Stallmästaregårdens hotell- och konferensverksamhet med nya lokaler. Genom att adderas till Tingshuset bygger den vidare på det tema som med framgång etablerades år 2000, då Värdshuset byggdes till med den vinkelställda hotelldelen. En skärm skapas mot den höga järnvägsviadukten, på motsvarande sätt som Värdshusets hotellflygel bildar rygg mot Norrtull. Stallmästaregården blir som helhet mer samlad. Mötet mellan trädgården och Brunnsviken förbättras när den nuvarande terrassens höga sockel försvinner. Stallmästaregården får möjlighet att utveckla sin verksamhet, samtidigt som dess identitet i södra Brunnsvikens förändrade landskap förstärks. Gårdens sydöstra del har en historia som områdets mest bebyggda. Detta har topografiska orsaker; det har fallit sig naturligt att bygga i den slänt där bebyggelsen inte konkurrerat med det tidigare jordbruket, och där den inte inkräktat på solljuset. K VI S NN U BR N GE VÄ RO NE AN Den nya byggnaden speglar liksom bebyggelsen i övrigt arvet från sjuttonhundratalet. Fasadernas gestaltning faller tillbaka på Hagaparkens kanske främsta byggnadsverk, Desprez’ Koppartält vid Pelousen. ’Tältens’ konkava väggar och tak i mjuk bågform är del i ett textilt illusionstrick, men ger också spänst och lätthet. EN G Ä SV Nybyggnaden är i sin helhet klädd i enhetligt material som målats guldockra med ränder i silver och kungsblått. Fönstren ligger i fasadliv för ett intryck av slät enkelhet. Mot innergården förses hotellrummen med indragna franska balkonger med våningshöga glaspartier innanför. SOLNA KOMMUN STOCKHOLMS KOMMUN SITUATIONSPLAN SKALA 1:1000 (A4) - NY FLYGELBYGGNAD OCH VATTENSPEGEL. BEFINTLIGT HUS FLYTTAT TILL IANSPRÅKSTAGEN MARK. STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 REV. 2014-10-30 15 (41) VY FRÅN INFARTEN STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 16 (41) BYGGNADEN SEDD FRÅN VÄGEN BYGGNADEN MED VATTENSPEGEL SEDD FRÅN GÅRDEN BYGGNADEN SEDD FRÅN BRON PRINCIPER FÖR FASAD Byggnaden är komplex i sin geometri men enkel i sina materialval. Genom begränsning till ett tätt enhetligt fasadmaterial och glas, åstadkomms en robust fasad som för en dialog mellan historia och samtid. Formspråket ger arkitekturen tillhörighet i vår tid samtidigt som fasadgestaltningen anknyter till förebilden. Den nya flygelbyggnaden samverkar med sin omgivning även på andra vis än genom geometri och material. På taket till den nya konferensdelen knyter en spegeldamm i flera nivåer Stallmästaregården närmare Brunnsviken. Himlen speglas i vattnet, nybyggnadens fasad dubbleras, gårdsrummet förstoras. En modern inramning till den nya flygeln; näckrosor och ljus - ett långsmalt atrium skär genom vattenspegeln och lyser upp om natten. STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 17 (41) GAVEL MOT BRUNNSVIKEN SKALA 1:1000 (A4) FASAD MOT NORRTULL SKALA 1:1000 (A4) STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 18 (41) FASAD MOT JÄRNVÄGSBRON ÖVRE DEL SKALA 1:1000 (A4) FASAD MOT JÄRNVÄGSBRON NEDRE DEL SKALA 1:1000 (A4) STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 19 (41) GÅRDSFASAD NEDRE DEL SKALA 1:1000 (A4) GÅRDSFASAD MITTPARTI SKALA 1:1000 (A4) STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 20 (41) GÅRDSFASAD ÖVRE DEL SKALA 1:1000 (A4) GAVEL VID ENTRÉ SKALA 1:1000 (A4) STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 21 (41) TAK- OCH FASADMATERIAL FASADER Fasader utförs med plåt i skivtäckning på bakomliggande obrännbar stomme. Skivformat skall vara stående typ 540 X700mm för ett vertikalt uttryck. Plåten rår över fönstrens karmar för att skapa så enkla möten mellan materialen som möjligt. TAK Tak utförs som skivtäckt plåttak på bakomliggande obrännbar takkonstruktion. Takskivor har samma (540mm) skivbredd som fasad YTBEHANDLING Fasad- och takplåt målas med linoljefärg. Plåten målas med ränder i tre kulörer i rapport. PRINCIP FÖR SKIVTÄCKNING AV FASAD OCH TAK STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 22 (41) PRINCIP FÖR SKIVTÄCKNING VID BALKONG STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 23 (41) INNERGÅRD MED VATTENSPEGEL STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 24 (41) VY FRÅN BRUNNSVIKEN STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 REV. 2014-10-30 25 (41) VY FRÅN BRUNNSVIKEN STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 REV 2014-10-30 26 (41) TRÄD UTGÅR VY FRÅN BRUNNSVIKEN STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 REV 2014-10-30 27 (41) VY FRÅN BRUNNSVIKEN STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 REV 2014-10-30 28 (41) TRÄD UTGÅR VY FRÅN BRUNNSVIKEN STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 REV 2014-10-30 29 (41) VY FRÅN INFARTEN STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 30 (41) +3,9 +3,3 PLANER B Eftersom tomten sluttar kraftigt från Norrtullsnivån ner mot Brunnsviken bygger den nya hotell- och konferensflygelns planlösning på ett helt entréplan, ett halvt ’piano nobile’ (vån 1 tr) och ett halvt souterrängplan. De olika våningarna förbinds vertikalt med två trappsystem, det ena med hiss. Under hotelldelen placeras teknikutrymmen samt under gården en mindre konferensanläggning, helt under mark fast ljussatt genom glasväggar mot en atriumgård. +4,9 +3,8 +4,7 Nybyggnaden skiljer Stallmästaregården från den bakomliggande, horisontella järnvägsbanken, som den också bildar skyddande mur mot. Alla hotellrum vänder sig därför inåt den nya gård som bildas mot Tingshuset, samtliga med stora glaspartier innanför grunda längsgående balkonger. Väggen mot järnvägen utförs tung och brandsäker, med få och säkra glasslitsar mot en korridor i bakkant. Inga hotellrum vetter alltså direkt mot järnvägen utan samtliga orienteras med sjöutsikt mot Brunnsviken. +5,2 +5,9 +6,6 Dagens lastintag flyttas till 80-talshotellflygeln. Platsen som bildas mellan Tinghuset och det nya blir entrétorg, med praktiskt läge för en ny huvudentré med närhet till infartens avstigningszon för personbilar. +6,6 Den nya trappande vattenspegeln ned mot Brunnsviken ger ljus och volym åt gårdsrummet. En smal ramp längs Tingshusets östra sida ger en ny rundgångsmöjlighet för anläggningen. B ENTRÉPLAN SKALA 1:500 (A4) STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 REV 2014-12-18 31 (41) +3,7 +3,3 +4,9 +3,8 +4,7 TEKNIK ETC. +3,8 PLAN -1 SKALA 1:500 (A4) STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 REV 2014-12-18 32 (41) +0,7 KONFERENS TEKNIK ETC. KÖK KPR/WC/FRD TEKNIK ETC. KULVERT FOAJÉ +0,7 PLAN -2 KONFERENS SKALA 1:500 (A4) STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 REV 2014-12-18 33 (41) SAMMANSATT FASAD MOT SÖDER (NORRTULL) PLAN 1 SKALA 1:500 (A4) STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 REV 2014-10-30 34 (41) INNERGÅRD MED VATTENSPEGEL STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 35 (41) PARKEN 11 19 8 7 20 14 LANDSKAPSGESTALTNING 15 Stallmästaregården har alltid haft en egen, mer intim, landskapskaraktär i kontrast till de storskaligare anläggningarna på Haga och Bellevue. 1782 köpte Carl Sparre Stallmästaregården och Bellevue i avsikt att skapa en sammanhållen större park, men efter Sparres död 1791 och Gustav III:s året efter skrinlades planerna. Stallmästaregårdens karaktär bevarades: En symmetriskt upplagd park och trädgård runt en traditionell herrgårdsliknande miljö. Dagens utemiljö är sliten och hårt belastad av alla som går, springer eller cyklar genom området. Behovet av en ny plan för trädgården är överhängande. Platsen har goda förutsättningar för en mycket attraktiv trädgårdsanläggning. 17 5 12 1 4 3 13 6 8 2 Den nya trädgårdens gestaltning bygger på gårdsmiljöns rötter i barocken. Genom att tydliggöra de axlar och linjer som platsen innehåller, kan en ny ’barockträdgård’ formas där de två befintliga huvudbyggnaderna - Värdshuset och Tingshuset - samt Lusthuset lyfts fram. Murar, hårdgjorda ytor, grusgångar, klippta häckar och planteringar formar en miljö med ökad användbarhet och spännande samverkan bland annat med de vattenterrasser som inramar den nya flygelbyggnaden. Ny 16 byg gn ad 18 9 10 ILLUSTRATIONSPLAN LANDSKAPSGESTALTNING SKALA 1:1000 (A4) STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 REV. 2014-10-30 36 (41) ANLÄGGNINGENS NUVARANDE SKICK TILLÄGG TILL STALLMÄSTAREGÅRDEN HAR TILLKOMMIT UNDER TIDENS GÅNG. ANLÄGGNINGENS HISTORISKA STRUKTUR, MED TYDLIGA SIKTLINJER, TYDLIG ENTRÉPLATS, INTIM FÖRGÅRDSPLATS OSV, ÄR PÅ MÅNGA SÄTT INTAKT, MEN I BEHOV AV UPPRUSTNING OCH FÖRTYDLIGANDE. I OCH MED EN UPPRUSTNING AV STALLMÄSTAREGÅRDENS MARK KAN HISTORISKA STRUKTURER ÅTERINFÖRAS, TEX ÅTERPLANTERING AV BORTTAGNA TRÄDRADER. BEFINTLIGT GÅNGSTRÅK MELLAN HAGAPARKEN OCH BELLEVUEPARKEN I ANSLUTNING TILL STALLMÄSTAREGÅRDENS BYGGNADER. FÖRGÅRDSPLATSEN KAN MED FÖRDEL STÄRKAS OCH RENODLAS FÖR ATT BINDA IHOP DEN HISTORISKA MILJÖN MED DEN NYA BYGGNADEN. ANLÄGGNINGEN ÄR BITVIS NEDGÅNGEN OCH I BEHOV AV UPPRUSTNING. VID EN RESTAURERING BÖR NUVARANDE YTSKIKT BYTAS UT MOT MATERIAL SOM BÅDE ÄR ELEGANTA OCH HAR HISTORISK RELEVANS. STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 37 (41) ILLUSTRATIONSPLAN 1. ENTRÉTORG - STENSATT SAMMANHÅLLANDE TORGYTA MED BEF. TRÄD OCH LUSTHUS. 2. VATTENTERRASS - TERRASSERAD VATTENSPEGEL MELLAN NY OCH BEFINTLIG BYGGNAD. 11 3. BEFINTLIG TERRASS 4. KÖKSTRÄDGÅRD - PRYDLIG KRYDD- OCH GRÖNSAKSODLING, MED ÄPPELSPALJÉ MOT FASAD. 19 5. BRYGGA 6. MÖJLIG, FRAMTIDA STRANDPROMENAD - BEFINTLIG VASS BEHÅLLS TILLS VIDARE. 8 7 20 7. FLYTTAD PAVILJONG 14 8. ÄPPELLUND - VÅRBLOM OCH FRUKT TILL GÅRDENS FRAMTIDA MUSTERI. 15 9. PELOUSE - ÖPPEN GRÄSYTA MED UTSIKT ÖVER BYGGNADENS VATTENRIDÅ OCH BRUNNSVIKEN. 17 5 12 10. FÖRGÅRDSPLAN - GRUSAD VÄNDPLAN FÖR BESÖKARE OCH BÅTKLUBB. 1 11. FRAMTIDA KOMMUNALA ÅTGÄRDER FÖR EN FÖRBÄTTRAD PARKMILJÖ. 12. ALLÉPARKERING - UTÖKAD PARKERINGSYTA OCH NY TRÄDRAD. TOT. 17 P-PLATSER 4 3 13. MARKPARKERING - NEDSÄNKT JMF. NUVARANDE MARKHÖJD. TOT. 13 P-PLATSER. 13 14. BEFINTLIIG INNERGÅRD. 6 8 15. BEFINTLIG FÖRGÅRDSMARK. 2 Ny 16 byg gn ad 18 9 16. GC-STRÅK / ANGÖRING TILL BÅTKLUBB. 17. GC-PASSAGE GENOM OMRÅDET. 18. HASTIGHETSDÄMPANDE ÅTGÄRDER FÖR CYKLAR. 10 19. NYTT STÄNGSEL 20. NY INLAST STALLMÄSTAREGÅRDEN ILLUSTRATIONSPLAN, YTTRE MILJÖ STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 REV. 2014-10-30 38 (41) bef. parterr häck torgyta - granit bef. terrass rosenplantering grusgång rosplantering grusgång SEKTION A-A’ SKALA 1:500 A4 Höjder enl RH00 mur bef. lusthus köryta - asfalt bef. lind parkering - grus Brunnsviken vass/naturmark SEKTION A-A SKALA 1:500 (A4) STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 39 (41) HISTORISKA REFERENSER De historiska parkritningarna över barockanläggningar är vackra inspirationsbilder för den mer småskaliga park och trädgård som nu föreslås anläggas. Den helt genomförda, storslagna barockparken är givetvis främmande för stallmästaregårdens enklare och jordnära karaktär. Barockparkens symmetri var ett ideal som rådde i stallmästaregårdens äldre historia och som genomsyrar den enkla stjärnformade anläggning som fanns där enligt kartan från 1782 (se s.10). *BILDER FRÅN: ITALIENSKA TRÄDGÅRDAR, GEORGINA MASSON, THAMES AND HUDSON LTD, LONDON 1961. TERRASSTRÄDGÅRD MED PLANTERINGAR INRAMADE AV LÅGA BUXBOMSHÄCKAR, VILLA LANTE, ITALIEN*. BUXBOMSINRAMADE PLANTERINGSYTOR OCH TERRASSERINGAR I TRÄDGÅRDEN TILL VILLA CASTELLO, FLORENS, ITALIEN. VILLA TORRIGIANI CAMIGLIANO, ITALIEN*. STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 40 (41) SAMTIDA REFERENSER MOA MARTINSONS TORG - SAMMANHÅLLANDE STENSATT TORG STOCKHOLM, RITAT AV NYRÉNS ARKITEKTKONTOR. VISTELSEYTOR NÄRA VATTEN, HORNSBERGS STRANDPARK, STOCKHOLM, RITAT AV NYRÉNS ARKITEKTKONTOR. NYTT, STENLAGT, SAMMANHÅLLANDE TORG I HISTORISK MILJÖ. GULDBERGS BYPLADS, KÖPEHAMN, DANMARK, RITAT AV NORD ARCHITECTS COPENHAGEN. STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 41 (41) PLANTERINGAR, VEGETATION FORMKLIPPTA, LÅGA BUXBOMSHÄCKAR RAMAR IN ROSENPLANTERINGAR. SÄTTEN ATT KOMPONERA GÅNGVÄGAR, HÄCKAR OCH PLANTERINGAR VAR VANLIGT FÖREKOMMANDE I KLASSISKA, ITALIENSKA ANLÄGGNINGAR. ÄPPELLUND - ÄPPELTRÄD I PRYDLIGA RADER GER BÅDE BLOM OCH FRUKT. ÄLDRE ÄPPELSORTER MED ANKNYTNING TILL ANLÄGGNINGENS NÄROMRÅDE KAN ANVÄNDAS FÖR ATT KNYTA AN TILL PLATSENS HISTORIA. EN PRYDLIGT ORDNAD KÖKSTRÄDGÅRD KAN GE ANLÄGGNINGENS RESTAURANG KRYDDOR OCH GRÖNSAKER OCH PASSAR VÄL I TRÄDGÅRDENS STRIKTA GEOMETRI. STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM 2014-02-26 42 (41) SOLNA STAD Stadsbyggnadsförvaltningen Marcus Schramm 1 (15) 2015-01-21 BND/2015:20 (SBN/2009:189) Antagandehandling Planbeskrivning Detaljplan för Stallmästaregården inom stadsdelen Haga, upprättad i januari 2015 Handlingar Från och med 2 maj 2011 gäller en ny plan- och bygglag. Denna detaljplan påbörjades innan dess och är därmed enligt övergångsreglerna upprättad i enlighet med Plan- och bygglagen (1987:10). Utöver denna planbeskrivning med illustrationer hör till förslaget: • plankarta med bestämmelser • genomförandebeskrivning • utlåtande efter utställning Som bilagor till handlingarna finns en riskanalys (Brandskyddslaget, februari 2013), en byggnadsantikvarisk konsekvensanalys (AIX 2011-12-05) och ett gestaltningsprogram. Bakgrund Stallmästaregården har sedan 1600-talet utan avbrott haft funktionen som värdshus, något som gör det unikt i Stockholmstrakten. Den är därför av stort kulturhistoriskt värde och förklarades som byggnadsminne år 1985. Byggnaderna har tillkommit under olika epoker men har ett väl sammanhållet byggnadssätt i fråga om material och kulörer. Deras fasader är till största delen av gulmålad träpanel med svarta sadeltak i plåt. Området är en del av Nationalstadsparken och därmed finns speciella krav på bevarande av natur- och kulturmiljövärden samt allmänhetens tillgång tillgång till området. Stallmästaregården har behov av att utveckla verksamheten för att kunna trygga Stallmästaregårdens fortlevnad i framtiden. År 2013 köpte Anders Bodin Fastigheter 2 (15) AB företaget Fastighets AB Stallmästaregården och precis som tidigare ägare är de intresserade av att utveckla verksamheten och vill bygga till för att skapa fler hotellrum och konferenslokaler samt att förbättra varu- och avfallshanteringen. Ett förslag togs fram under 2010 som också var föremål för plansamråd i augusti och september 2010. Efter samrådet har förslaget utvecklats avseende framförallt placering och gestaltning. Det förslag som nu ställs ut innebär också att det f.d. linneförrådet flyttas till dess tidigare plats vid strandkanten vilket ger större möjligheter vid placering och utformning av ny byggnad. Solna stad bedömer efter ytterligare samråd med länsstyrelsen angående det utvecklade förslaget (yttrande 2012-0113) att det inte är lämpligt att uppföra ytterligare en historiserande byggnad på platsen utan en ny byggnad bör ges en samtida utformning. Mer om gestaltning under Planerad bebyggelse. Planens syfte Detaljplanens syfte är att med hänsyn till natur- och kulturmiljövärden möjliggöra uppförandet av en ny byggnad för hotell och konferens inom Stallmästaregården. Förändringarna syftar till att skapa fler hotellrum och konferenslokaler samt att förbättra varu- och avfallshanteringen. Planen ska också reglera och säkerställa allmänhetens tillgång till området. Planområde Planområdet består till största delen av Stallmästaregården, Haga 2:7, som ägs av Fastighets AB Stallmästaregården. I detaljplanen ingår även en mindre del av fastigheten Haga 3:6 som ägs av Solna stad. 3 (15) Behov av miljöbedömning När ett förslag till detaljplan upprättas ska kommunen alltid göra en så kallad behovsbedömning, d.v.s. ta ställning till om en miljöbedömning för planen behövs eller inte. Behovsbedömningen ska göras utifrån de kriterier som finns i bilaga 4 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. En miljöbedömning ska göras om detaljplanens genomförande kan antas leda till betydande miljöpåverkan. I behovsbedömningen bedöms planförslagets miljöpåverkan med avseende på omfattning, luftkvalitet, buller, störande verksamheter, risker, riksintressen samt stadsoch landskapsbild. Det aktuella förslaget innebär att varuintaget flyttas till parkeringen vid Annerovägen. Minskad trafik mot Brunnsviken samt en visuellt bättre miljö i och med ny byggnad bedöms vara positiva effekter. För Stallmästargården, både byggnadsminne och verksamhet, samt Nationalstadsparken finns stora natur- och kulturmiljöintressen. Förslaget överrensstämmer med den fördjupade översiktsplanen för Nationalstadsparken och stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att förslaget kan utföras utan att inverka negativt på natur- och kulturmiljövärden. På Värtabanan sydost om och på Uppsalavägen sydväst om planområdet transporteras farligt gods. Detta innebär att riskfrågorna måste hanteras i detaljplaneprocessen. Sammantaget bedömer stadsbyggnadsförvaltningen att detaljplanens genomförande inte kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Aktuella miljöfrågor bedöms kunna hanteras inom ramen för detaljplanearbetet. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan I Solnas översiktsplan ÖP 2006, antagen i maj 2006, ingår planområdet i riksintresseområde för kulturmiljövården och för Nationalstadsparken. E4/E20 liksom Värtabanan mellan Karlberg och Värtahamnen i anslutning till planområdet är av riksintresse. Fördjupad översiktsplan för Nationalstadsparken, Solnadelen, anger att förutsättningar för fortsatt värdshusrörelse inom Stallmästaregården ska upprätthållas. Nya byggnader för kultur- och friluftsändamål och för områdets drift får byggas. Vidare anger den fördjupade översiktsplanen riktlinjer för byggande inom bebyggda områden. Det finns möjlighet att inom redan bebyggda områden i begränsad omfattning komplettera med nya byggnader. Detta för att befintliga verksamheter ska ges rimliga möjligheter att utvecklas. Gällande detaljplaner För största delen av planområdet gäller detaljplan för Stallmästaregården antagen 1998, P98/1021. Planen syftade till att uppföra en tillbyggnad för hotellverksamhet i norra delen av Stallmästaregården. Hotellet har sedan byggts. I gällande plan finns också en underbyggnadsrätt i sydöstra delen under uteserveringen. Planen reglerar även en lokalgata parallellt med Värtabanan mellan Annerovägen och Brunnsviksvägen förbi Stallmästaregården. Planområdet berör även en liten del i norra delen av detaljplan P93/0927. Här anger planen gång- och cykeltrafik för det aktuella utsnittet norr om Värtabanan. 4 (15) Byggnadsminne Stallmästaregården har sedan 1600-talet utan avbrott haft funktionen som värdshus, något som gör den unik i Stockholmstrakten. Den är därför av stort kulturhistoriskt värde och sedan 1985 är Stallmästaregården byggnadsminne. Skyddsföreskrifterna innebär förbud mot rivning och förvanskning av byggnadernas yttre och för vissa byggnader inre kulturhistoriskt värdefulla kvaliteter samt krav på vård och underhåll. Om ändring av byggnadsminnet i strid med dessa skyddsföreskrifter anses nödvändiga för att byggnaderna ska vara till nytta kan avsteg göras. Byggnadsminnesförklaringen innebär att förändringar i den byggda miljön, förutom prövning enligt plan- och bygglagen, även skall prövas mot Kulturminneslagen (KML) där Länsstyrelsen är beslutande myndighet. Miljöprogram Solna stads miljöprogram som antagits av kommunfullmäktige, ska ligga till grund för både extern och intern verksamhet. De uppsatta målen ska så långt som möjligt implementeras i plan- och byggprojekt. Strandskyddsförordnande Strandskydd gäller 100 m från Brunnsvikens strandlinje. När nya detaljplaner upprättas ska frågan om strandskydd utredas. 100 m strandskydd på land och i vatten gäller automatiskt när nya detaljplaner tas fram. Kommunerna får från och med den 1 juli 2009 bestämma att strandskyddet hävs för ett område, om det finns särskilda skäl. De lagliga förutsättningarna för att upphäva strandskyddet i detaljplan regleras i 7 kap. miljöbalken. Se vidare under Förutsättningar och förändringar/Strandskydd. Förutsättningar och förändringar Befintlig bebyggelse Stallmästaregården är av högt kulturhistoriskt värde. Värdshuset präglas av byggnader och tillbyggnader från olika epoker. Idag rymmer det restaurang, konferenslokaler och 49 hotellrum i olika byggnader. Byggnaderna, som tillkommit under olika epoker, har till stora delar ett sammanhållet byggnadssätt i fråga om material och kulörer. Fasaderna består till största delen av gulmålad träpanel och svarta sadeltak i plåt. I sydöstra delen av fastigheten, där den nya byggnaden planeras, finns idag ett f.d. linneförråd som är skyddat i byggnadsminnesförklaringen. Här finns också en personalbyggnad från 1950-tal, en anläggning för inlastning och avfallshantering mot Brunnsviken och en servering under en pergola som däremot inte omfattas av skyddsföreskrifterna. Den byggnadsantikvariska konsekvensanalysen (AIX 2011-12-05) visar att det f.d. linneförrådet tidigare haft en annan placering. Det ska enligt uppgift uppförts som ett brygghus 1734. Byggnaden flyttades till sin nuvarande plats, troligen någon gång vid sekelskiftet 1900 och inreddes då till linneförråd. Den nu aktuella detaljplanen föreslår och genomförandet förutsätter att det f.d. linneförrådet flyttas till dess tidigare plats vid strandkanten. I detta framtida läge ersätter linneförrådet en befintlig åttkantig kiosk från 1980-tal. Kiosken har inte kulturhistoriskt värde. En flytt av f.d. linneförrådet till strandkanten skulle i princip återställa det utseende gården hade 5 (15) vid 1800-talets slut och skulle därmed återupprätta ett historiskt mer korrekt utseende. Detaljplanen ger möjlighet att flytta linneförrådet till tidigare placering vid Brunnsviken. En byggrätt markerad (2) för detta finns intill Brunnsviken. Flytten är en förutsättning för att kunna bygga den planerade flygelbyggnaden. Se beskrivning av berörda planbestämmelser under Planerad bebyggelse nedan. Det f.d. linneförrådet som föreslås och förutsätts flyttas vid genomförandet av planen. Detaljplanen innebär också att inlastning och avfallshantering flyttas från strandområdet till att angöra via Annerovägen. Här föreslås den södra längan på det hotell som uppfördes under början av 2000-talet inrymma varu- och avfallshanteringen. Detaljplanen innebär därmed att befintlig inlastning liksom pergola och personallokal från 1950-tal rivs. De är befintliga byggnader av relativt stökig och temporär karaktär som uppfattas som en förflackning av områdets värden (AIX 2011-12-05). Planerad bebyggelse Planen medger en ny flygelbyggnad innehållande en konferensanläggning och ca 30 hotellrum i Stallmästaregårdens sydöstra del. En ny byggnad i detta läge ger möjlighet att inom Stallmästaregården styra gårdens historiska inramning. Den nya byggnaden ramar in befintlig bebyggelse genom att skapa en pendang till huvudanläggningen i väster. Den fungerar också som en avskärmning mot trafikmiljön söder och öster om gården. Denna trafikmiljö påverkar i dagsläget påtagligt upplevelsen av Stallmästaregården. Byggnadens placering och form tar avstamp i den befintliga bebyggelsens förhållanden mellan byggnad och gård vilket ger tydlighet i förhållandet mellan gammalt och nytt. Till skillnad mot den västra gården, öppnar sig den nya östra mot vattnet vilket ger en öppen inbjudande karaktär för förbipasserande vid Brunnsviken liksom förutsättningar för goda hotell- och konferenslokaler med utsikt mot Brunnsviken. Flygelbyggnaden är i två plan, terrasserad med sin lägsta byggnadshöjd närmast Brunnsviken. Mellan den nya flygelbyggnaden och befintlig byggnad skapas en terrasserad vattenspegel, med en underbyggd gård, ned mot vattnet. Totalhöjder på plankartan reglerar gårdens höjder. Under gården planeras en konferensanläggning. 6 (15) Bygglov får inte ges till den nya flygelbyggnaden innan befintligt linneförråd, byggnad markerad med (1), flyttas till dess äldre placering intill Brunnsviken (byggrätt markerad med (2) på plankartan). En administrativ bestämmelse a1 reglerar detta. Bestämmelse q1 omfattar linneförrådet både på befintlig och framtida plats. Bestämmelsen q1 har formulerats så att byggnaden får flyttas till angiven plats. Detaljplanen medger även transportkulvertar under mark genom underbyggnadsrätt. Förutom två tillkommande kulvertar regleras en befintlig. Gestaltning Gestaltningen av den nya byggnaden är en viktig fråga. Solna stad bedömer efter ytterligare samråd med länsstyrelsen om förslaget (yttrande 2012-01-13) att det inte är lämpligt att uppföra ytterligare en historiserande byggnad på platsen utan en ny byggnad bör ges en samtida utformning. Ambitionen är alltså att en ny årsring skapas i Stallmästaregårdens långa historia på platsen. Tillägget ska hålla hög arkitektonisk kvalitet med en dignitet som är värdig den intressanta och värdefulla miljön. Flygelbyggnaden utformas med stora tältliknande tak med drag av 1700-talets lekfulla paviljongarkitektur men är med sitt reducerade formspråk tydigt nutida. En bestämmelse v2 med tillhörande principsektion, principtakplan och takgeometri reglerar höjdsättningen och det mjukt böljande taket. Mot vattnet har taket sin lägsta punkt (+9,9 över nollplanet) och mot järnvägen sin högsta (+16,3 m över nollplanet). Takfot mot gården ligger på +12,7 m över nollplanet för att på ett bra sätt möta befintlig bebyggelse. Utformningen har inspirerats av bl a Hagaparkens koppartält och ska i sitt uttryck förmedla samma känsla av materialitet och färguppfattning. Målad plåt och glas är fasadmaterialval som skapar en dialog mellan historia och samtid. Material och uttryck beskrivs vidare i det gestaltningsprogram som tagits fram och kopplas till exploateringsavtalet för detaljplanen. Mötet mellan ny bebyggelse och kulturhistorisk värdefull och skyddad bebyggelse bedöms förbättras när den låga personalbyggnaden med terrassen rivs. Fotomontage. Vy från Brunnsviken. Föreslagen ny byggnad till vänster i bilden. Material-, kulörval och uttryck beskrivs i gestaltningsprogram och i bygglovskede. 7 (15) Fotomontage. Stallmästaregården vid entrén från Annerovägen. Föreslagen ny byggnad till höger. Material-, färgval och uttryck beskrivs i gestaltningsprogram och studeras vidare i bygglovskedet. Modellfoto. Fågelperspektiv sett från norr. 8 (15) Modellfoto. Fågelperspektiv sett från väster. Ny byggnadsvolym i bortre delen av bilden närmast Värtabanans nya bro. Parklandskap och vegetation Stallmästaregården är en del av det historiska parklandskapet runt Brunnsviken och ingår i Nationalstadsparken. Platsen ingår i ett populärt sammanhållet stråk utmed Brunnsviken där utblickarna mot vattnet har stort värde. På fastigheten finns många stora och värdefulla träd. Planförslaget har avvägts för att göra så liten inverkan som möjligt på befintlig vegetation. Detaljplanen innebär dock att tre träd behöver fällas, vilka framgår av plankartan. Det är en skogslind, en lönn och en alm. Övriga värdefulla träd skyddas med planbestämmelser, se vidare nedan under Skydd av träd. Parallellt med framtagandet av bebyggelseförslaget har en övergripande plan för utvecklingen av utemiljön runt Stallmästaregården tagits fram för att sammantaget, trots att tre träd fälls, skapa en mer utvecklad, historiskt förankrad och mer kvalitativ utemiljö. Vid Stallmästaregården möter den engelska parkstilen mer traditionell gårdsmiljö. Stallmästaregårdens närmaste grannar Hagaparken och Bellevueparken är parkmiljöer som präglas av den engelska parkstilen. Båda gestaltades av Fredrik Magnus Piper i Gustav III:s stora projekt att omvandla Brunnsvikens stränder till en sammanhållen engelsk park. Stallmästaregården har däremot genom åren behållit sin karaktär av mer symmetriskt upplagd park och trädgård runt en traditionell herrgårdsliknande miljö. 9 (15) Stallmästaregårdens utemiljö föreslås utformas som en småskalig park och trädgård som tar utgångspunkt i den enkla symmetriska anläggning som funnits här tidigare. I Stallmästaregårdens äldre historia rådde barockparkens symmetri som ideal. Barockanläggningen har inspirerat det nya förslaget även om den helt genomförda, storslagna barockparken givetvis är främmande för Stallmästargårdens enklare och jordnära karaktär. Illustrationsplan. Återplantering och förstärkning av trädbeståndet ska göras. Vid entrén från Annerovägen förelås en ny trädrad som kompletterar befintliga lindar. Mot Brunnsviken ramar två nya äppellundar in trädgården och serveringen centralt på fastigheten. Skydd av träd Nationalstadsparken är skyddad med anledning av sina höga natur-, kultur- och rekreationsvärden. För dessa värden har träden en stor betydelse. Det kungliga inflytandet under flera hundra år har inneburit att natur-, jordbruks- och parkområden med lång kontinuitet har bevarats. Lagskyddet för nationalstadsparken (4 kap 7 § miljöbalken) innebär förbud mot att skada det historiska landskapet natur- och kulturvärden, men gäller endast vid åtgärder som kräver vissa former av tillstånd. Skyddet för träden innefattar träd som har ekologisk och/eller kulturhistorisk betydelse. För att stärka skyddet av träd läggs planbestämmelser in i detaljplanen. Olika trädslag har olika dimensioner när de börjar bli värdefulla. Därför har olika gränser valts 10 (15) för olika trädslag. Eftersom trädstammar oftast har en oregelbunden form har måttangivelserna angetts som omkrets. De planbestämmelser som lagts in i denna detaljplanen har samma lydelse som planbestämmelserna i den nyligen antagna detaljplanen för tillägg till detaljplaner för skydd av träd inom Kungliga nationalstadsparken (Dnr 2013:927). Tilläggsplanen omfattar alla, vid tidpunkten för antagandet, gällande detaljplaner inom Nationalstadsparken. Till bestämmelsen läggs en utökad lovplikt om att trädfällning kräver marklov. I ansökan om marklov ska en bedömning av trädets status ingå, gjord av en person med dokumenterad ekologisk och kulturhistorisk sakkunskap om trädvård, om det inte är uppenbart att trädet inte har någon större betydelse för det historiska landskapets natur- och kulturvärden eller om trädfällningen är nödvändig för att kunna nyttja byggrätter inom planområdet. Detaljplanens genomförande innebär att tre träd behöver fällas, se beskrivning och utvecklingsförslag under rubriken Parklandskap och vegetation ovan. Nationalstadsparken Området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården är enligt 4 kap 7 § Miljöbalken utsett till nationalstadspark som i sin helhet är klassat som riksintresse. Fördjupad översiktsplan för Nationalstadsparken, Solnadelen anger att förutsättningar för fortsatt värdshusrörelse inom Stallmästaregården ska upprätthållas. Nya byggnader för kultur- och friluftsändamål och för områdets drift får byggas. Vidare anger den fördjupade översiktsplanen riktlinjer för byggande inom bebyggda områden. Det finns möjlighet att inom redan bebyggda områden i begränsad omfattning komplettera med nya byggnader. Detta för att befintliga verksamheter ska ges rimliga möjligheter att utvecklas. Förslaget innebär att varuintaget flyttas till Annerovägen. En visuellt bättre miljö och minskad trafik mot Brunnsviken är positiva effekter av förslaget. Detaljplanen innehåller x-områden som säkerställer att det finns en passage genom området vilket ger allmänheten tillgång till parken och Brunnsviken. Förslaget överrensstämmer med den fördjupade översiktsplanen för Nationalstadsparken och bedöms kunna utföras utan att inverka på Nationalstadsparkens värden negativt. Kulturhistoriska värden På Stallmästaregården har det sedan 1600-talet bedrivits värdshusrörelse utan avbrott. Inget annat nu verksamt värdshus i Stockholmstrakten har så lång historisk tradition. Stallmästaregården förklarades som byggnadsminne år 1985. Under Stallmästaregårdens historia har byggnader kontinuerligt till- och ombyggts, flyttats eller rivits. De olika årsringarna har olika kulturhistoriskt värde. Sammantaget har dessa årsringar stort värde då de belyser byggnadshistoriens och rörelsens utveckling. Det unika med Stallmästaregården är att anläggningen sedan 1600-talet behållit samma funktion. En byggnadsantikvarisk konsekvensanalys har gjorts av förslaget (AIX 2011-12-05). Sammanfattningsvis kommer AIX fram till att Stallmästaregårdens högst vägande enskilda kulturhistoriska värde utgör det kontinuitetsvärde som restaurang- 11 (15) verksamheten utgör. Genom tiden, och framgent, bör förändringar i den fysiska miljön kring byggnaderna kunna medges för att upprätthålla detta värde. Upplevelsen av Stallmästaregården påverkas starkt av Värtabanan och trafikplats Norrtull. Detaljplanen ger möjlighet att styra inramningen av Stallmästaregården på ett konkret sätt. En flytt av f.d. Linneförrådet till strandkanten skulle i princip återställa det utseende gården hade vid 1800-talets slut. Slutligen kommer AIX i sin analys fram till att ändringsåtgärderna kan tänkas ligga inom ramen för målsättningen med bevarandet av byggnadsminnet och kan anses vara acceptabla ur kulturhistorisk synvinkel. Tillgänglighet De nya byggnaderna ska uppfylla tillgänglighet enligt gällande lagstiftning. Gator och trafik Biltrafik och varuintag Stallmästaregården angörs via infart från Annerovägen. Planen förutsätter att Stallmästaregården flyttar varuintaget från nordöstra sidan mot Brunnsviken till att angöra längs med Annerovägen. Här föreslås den södra fasaden på det hotell som uppfördes under början av 2000-talet inrymma varuhanteringen. Åtgärden innebär minskad trafik mot Brunnsviken och en förenklad varu- och avfallshantering. I Stockholms stad pågår en upprustning av Bellevueparken vilken planeras vara klar år 2016. Byggnationen av Norra länken har inneburit ett schakt i parken. Vid återställandet av schaktet tas ett helhetsgrepp för hela parken. En av idéerna är att minska fordonstrafiken i parken genom att stänga av stora delar av Brunnsviksvägen för motortrafik. Stängs trafiken av blir Stallmästaregårdens båtsällskap, öster om Stallmästaregården, hänvisade att nyttja förbindelsen mellan Stallmästaregården och Värtabanan. Stallmästaregårdens båtsällskap har mellan 10-20 fordonsrörelser per dag (Bellevueparken – Trafikutredning februari 2009 gjord av Tyréns). För att möjliggöra fordonstrafik till och från båtklubben föreslås lokalgata i detaljplanen. Solna stad bör dock besluta om trafikregleringar som innebär att annan motortrafik än transporter till båtklubben inte tillåts. Detta för att gatan i första hand ska användas för gång- och cykeltrafik förbi Stallmästaregården. Gång- och cykeltrafik Gående och cyklister passerar över Stallmästaregårdens mark när de rör sig mellan Hagaparken och Bellevueparken. Detta säkerställs genom x-område och servitut över gården. Gång- och cykelvägen är grusad och trafiken ska vara av promenadkaraktär. Cykeltrafik ska ske på de gåendes villkor. Goda förutsättningar för snabb cykeltrafik mellan Annerovägen och Brunnsviksvägen ska finnas på lokalgatan söder om Stallmästaregården för att på så sätt styra undan den snabba farliga cykeltrafiken från Stallmästaregården. Detaljplanen innehåller en bestämmelse bro, som möjliggör en eventuell framtida gång- och cykelbro parallellt med, norr om, Värtabanan. Bron är tänkt att binda samman Norra station och östra Karolinska med Bellevueparken/Brunnsviksvägen. 12 (15) Detaljplanen innehåller x-områden som säkerställer allmänhetens tillgång till parken och Brunnsviken. Dessa x-områden säkras med servitut. Servitutet intill Brunnsviken möjliggör en framtida strandpromenad. Parkering Parkering sker inom fastighetsmark vid Stallmästaregårdens entré från Annerovägen. Efter omdisponering av parkeringsytorna bedöms ungefär 30 parkeringsplatser kunna anordnas vilket anses som tillräckligt för verksamheten. Kollektivtrafik Ett flertal bussar trafikerar Annerovägen och Norrtull. Inom en kilometer från planområdet finns också spårbunden kollektivtrafik. Vid Odenplan finns grön tunnelbanelinje och, när Citybanan är utbyggd, även pendeltåg. I den nya Stockholmsöverrenskommelsen ska en ny tunnelbanestation vid Hagaplan, längs med den nya gula linjen, öppna. Miljöfrågor Buller Stallmästaregården är utsatt för trafikbuller. Den ekvivalenta ljudnivån ligger mellan 55-65 dB(A) (Tyréns 2008). Enligt BBR anges som allmänt råd att föreskrivet krav är uppfyllt om de byggnadsrelaterade kraven i ljudklass C enligt SS 2 52 68 för respektive lokaltyp uppnås. För hotellrum gäller ekvivalent ljudnivå högst 30 dBA och maximal ljudnivå högst 45 dBA inomhus. Krav på ljudnivå utomhus finns inte. Luftföroreningar Uppsalavägen är i dagsläget hårt trafikerad. Spridningsberäkningar har utförts av Luftvårdsförbundet i Stockholm och Uppsala län 2010 för halter inandningsbara partiklar (PM10) och Kvävedioxid (NO2). Beräkningen redovisar att Stallmästaregården och dess närmiljö ligger inom den nedre utvärderingströskeln, vilket innebär att miljökvalitetsnormen för både PM10 och NO2 uppfylls. Värdet för PM10 ligger inom intervallet 25 – 35 µg/m3, medans gränsvärdet är 50 µg/m3. Medan värdet för NO2 ligger inom intervallet 36 – 48 µg/m3 vilket är under gränsvärdet 60 µg/m3. Efter utbygganden av Norra länken bör trafiken på denna del av Uppsalavägen minska. Genomförande av aktuell detaljplan bedöms inte nämnvärt förändra luftkvaliteten varför normerna även fortsättningsvis bedöms klaras inom Stallmästaregården. Radon Enligt översiktlig radonriskinventering som utförts 1994 av MRM konsult AB ligger det aktuella planområdet inom normal- och högriskområde för radon. Byggnader skall grundläggas och konstrueras så att gällande gränsvärden för radon ej överskrids. Strandskydd I detaljplanen föreslås att strandskyddet inom hela planområdet upphävs, både inom kvartersmark, på allmän plats och inom vattenområde. Planens genomförande ändrar 13 (15) inte allmänhetens tillgänglighet till området eller villkoren för djur- och växtliv på något avgörande sätt jämfört med nuvarande förhållanden. De skäl som enligt lagen kan ligga till grund för upphävande av strandskydd regleras i 7 kap. 18 c § Miljöbalken. För Stallmästaregården är punkterna 1, 4 och 5 aktuella. 1: Området är redan ianspråktaget och förändringarna ändrar inte förutsättningarna att upprätthålla strandskyddets syften. 4: Stallmästaregården är en pågående verksamhet med behov att utvidga verksamheten och denna utvidgning kan inte genomföras utanför strandskyddat område. 5: Stallmästaregårdens kontinuitet i användning, krogverksamhet, utgör en viktig del av byggnadsminnets kulturhistoriska värde. Det är ett allmänt intresse att Stallmästaregårdens verksamhet kan finnas kvar på platsen. Stallmästaregården är i behov av att utveckla sin verksamhet och kan förstås inte göra det utanför strandskyddat område. Riskfrågor Farligt gods och urspårning Stallmästaregården angränsar till både Uppsalavägen, som utgör primär transportled för farligt gods, samt Värtabanan, som trafikeras av vagnar med gods till och från Värtahamnen och Frihamnen, däribland transporter av farligt gods. Länsstyrelsen i Stockholms län ställer krav på att riskerna analyseras vid planläggning inom 150 meter från väg eller järnväg med transport av farligt gods. Närheten till de två riskkällorna innebär att en riskanalys har upprättats som underlag till den nya detaljplanen (Brandskyddslaget, februari 2013). Riskanalysen syftar till att ur risksynpunkt undersöka lämpligheten med den nya detaljplanen och föreslagen bebyggelse. Vilka risker som människor inom området utsätts för utvärderas och utifrån dessa föreslår riskanalysen hur de ska hanteras för att nå en acceptabel risknivå. I riskanalysen identifieras de olycksscenarier som kan medföra allvarliga konsekvenser inom planområdet: • Urspårning på Värtabanan • Olycka vid transport av farligt gods på Värtabanan • Olycka vid transport av farligt gods på Uppsalavägen. Riskerna förknippade med urspårning av tåg på Värtabanan ska hanteras vid rälsen genom förlängning av planerat urspårningsskydd. Urspårningsräl anläggs när Värtabanan återläggs i definitivt läge över den nya bron. Avtal har träffats mellan Solna stad och Trafikverket för att säkerställa att urspårningsskyddet förlängs ca 100 meter (se PM Skyddsräl vid Stallmästaregården, WSP 2014-10-24). Detaljerade studier av övriga olycksscenarier visar att trafiken på Värtabanan respektive Uppsalavägen medför en förhöjd risknivå inom planområdet och innebär att riskreducerande åtgärder behöver beaktas vid ny bebyggelse samt vid förändring av verksamheten inom befintlig bebyggelse. 14 (15) Utifrån riskanalysen och det yttrande som Länsstyrelsen lämnade till utställningen konstateras att följande åtgärder ska vidtas vid ny bebyggelse eller vid förändring av befintlig bebyggelse inom det aktuella planområdet: • Obebyggda områden utomhus inom 25 meter från Värtabanan respektive Uppsalavägen ska utföras så att de ej uppmuntrar till stadigvarande vistelse. • Inom 50 meter från Värtabanan respektive Uppsalavägen ska lokaler för stadigvarande vistelse utformas så att utrymning kan ske till säker plats vid olycka på Värtabanan respektive Uppsalavägen. • Friskluftsintag placeras bort från riskkällorna, Värtabanan och Uppsalavägen. Ventilationen anordnas på så sätt att central avstängning möjliggörs. • Fönster som vetter mot Värtabanan ska vara icke öppningsbara. • För att förhindra brandspridning till den nya hotellbyggnaden ska fasader (väggar, fönster och tak) mot Värtabanan och Uppsalavägen utföras så att risken för brandspridning in i byggnaden begränsas under den tid det tar för personer att utrymma utsatta byggnadsdelar eller att nå säker plats. • Om ny bebyggelse uppförs inom 25 meter från Uppsalavägen ska fasader (väggar och fönster) utföras så att risken för brandspridning in i byggnaden begränsas under den tid det tar för personer att utrymma utsatta byggnadsdelar eller nå säker plats. Planbestämmelse b1 har formulerats utifrån ovanstående som ska säkerställa att fasader (väggar, fönster och tak) som vetter mot Värtabanan utförs så att brandspridning in i byggnaden förhindras under utrymningstiden. Även bestämmelsen b2 säkerställer att brandspridning in i byggnaden förhindras, men då med hänsyn tagen till Uppsalavägen. Bestämmelse b3 säkerställer att friskluftsintaget placeras bort från riskkällorna, Värtabanan och Uppsalavägen, samt att central avstängning av ventilationen möjliggörs. Fönster som vetter mot Värtabanan ska vara icke öppningsbara och det säkerställs genom planbestämmelse b4. För att undvika att marken inom 25 meter från Uppsalavägen och Värtabanan utformas på sådant sätt att det uppmanar till stadigvarande vistelse har det lagts till en text om det under rubriken ”Utformning” på plankartan. En bestämmelse reglerar att lokaler för stadigvarande vistelse, inom 50 meter från Värtabanan och Uppsalavägen, utformas så att utrymning kan ske till säker plats vid olycka på Värtabanan respektive Uppsalavägen. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Fastigheten är ansluten till allmänna ledningar. Inom planområdet utmed fastighetsgränsen mot Haga 2:4 ligger dag- och spillvattenledningar. För dessa gäller i detaljplanen planbestämmelsen: u, marken skall vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar. Norrvatten har sin huvudvattenledning i Annerovägen. Vid arbeten nära denna bör försiktighetsåtgärder vidtas för att undvika skador. El Ledningarna till exploateringen kan behöva förstärkas, vilket i så fall sker från befintlig nätstation. Vid genomförandet behövs dialog mellan Vattenfall och exploatören. 15 (15) Genomförande Planens genomförandetid är 15 år från det att planen vunnit laga kraft. Övriga administrativa frågor behandlas i Genomförandebeskrivningen. Medverkande Medverkande tjänstemän har varit bygglovsarkitekt Lolita Törnblom och projektledare exploatering Tove Willart. Byggnadsgestaltning och illustrationer har tagits fram av Wingårdh Arkitektkontor AB genom Gert Wingårdh, Per Henrik Söderberg och Gunilla Murnieks. Landskapsplanering har tagits fram av Nyréns arkitektkontor genom Bengt Isling. Ann-Christine Källeskog Plan- och byggchef Marcus Schramm Planarkitekt 1 (10) SOLNA STAD Stadsbyggnadsförvaltningen Marcus Schramm 2015-01-21 BND/2015:20 (SBN/2009:189) Antagandehandling Utlåtande Detaljplan för Stallmästaregården inom stadsdelen Haga, upprättad i januari 2015 Innehåll 1. Bakgrund 2. Sammanfattning 3. Yttranden under utställningstiden - remissinstanser - sakägare enligt fastighetsförteckningen och boende - övriga 4. Förändringar efter utställningen 5. Synpunkter som inte tillgodosetts 1. Bakgrund Stadsbyggnadsnämnden beslutade den 13 mars 2013, § 25, att ställa ut detaljplanen. Länsstyrelsen, kommunens förvaltningar, sakägare och andra berörda har beretts tillfälle att lämna synpunkter på förslaget. Planhandlingarna har visats på biblioteket i Solna Centrum och vid Solna Forum i Solna stadshus under utställningstiden 25 mars – 22 april 2013. Detaljplanens syfte är att med hänsyn till natur- och kulturmiljövärden möjliggöra uppförandet av en ny byggnadskropp för hotell och konferens inom Stallmästaregårdens verksamhet. Förändringarna syftar också till att förbättra varu- och avfallshanteringen. Detaljplanen ska även reglera och säkerställa allmänhetens tillgång till området. Planens genomförande bedöms inte innebära risk för betydande miljöpåverkan. 2 (10) 2. Sammanfattning Yttranden i korthet Länsstyrelsen delar stadens bedömning att föreslagna förändringar kan genomföras utan att inverka negativt på Nationalstadsparkens värden. Länsstyrelsen kan godta att strandskyddet upphävs då särskilda skäl föreligger och anges i planbeskrivningen. Länsstyrelsen förutsätter att detaljplaneförslaget revideras beträffande skydd mot olyckor i samband med transporter av farligt gods. Lantmäteriet konstaterar bland annat att Solna Vattens befintliga ledningsrätt inom planområdet inte stämmer överrens med det utpekade u-området på plankartan. Trafikverket Region Stockholm noterar att planområdet tangerar flera transportleder som är av riksintresse. Trafikverket påpekar att avtal om skyddsräler på Värtabanan bör tecknas mellan Solna stad och Trafikverket innan planen antas. Trafikförvaltningen Stockholm läns landsting har inga fler synpunkter än de som tidigare lämnats. Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att planförslaget är förenligt med miljöbalkens bestämmelser om nationalstadsparker samt avstyrker utvändig användning av kopparmaterial och zink. Solna närpolis påtalar vikten av att den brottsförebyggande och trygghetshöjande aspekten genomsyrar planeringen. Storstockholms Brandförsvar, område väst påpekar att de inte tagit del av de efter samrådet reviderade handlingarna och förutsätter att deras tidigare framförda synpunkter finns i implementerade i antagandehandlingen. Vattenfall Eldistribution AB bedömer att det i samband med utbyggnaden finns behov av att förstärka nätstationen som matar Stallmästargården. Solna Vatten har ingen erinran mot planförslaget. Fortum Värme meddelar att de sannolikt kan erbjuda fjärrvärme på platsen. Bellevueförbundet anser att nya huset och framförallt dess läge är välkommet som ett sätt att eliminera järnvägsbrons dominans över miljön vid Stallmästergården. De anser vidare att man vid utformning av platsen måste man ha i åtanke den enkla, lantliga arkitekturen. Förbundet för Ekoparken, Haga- Brunnsvikens Vänner och Kommittén för Gustavianska parken anser att handläggningen av ärendet inte fyller kraven i planoch bygglagen. En privatperson anser att även skogslinden, lönnen och almen bör bevaras. Stadsbyggnadsförvaltningens kommentarer i korthet Plankartans har utvecklats avseende brandskydd, dels genom utveckling av befintlig b1 och dels med nya bestämmelser vilka säkerställer att friskluftsintag placeras bort 3 (10) från trafiklederna med farligt gods och att fönster som vetter mot Värtabanan ska vara icke öppningsbara. Avstämning med Länsstyrelsen har genomförts för att säkerställa att handlingarna blir förenliga med Kulturmiljölagen (KML). Avtal om skyddsräl på Värtabanan har tecknats mellan Solna stad och Trafikverket. Staden bedömer att det vid ett genomförande av planförslaget är möjligt att klara riktvärden och allmänna råd avseende buller och vibrationer. Detaljplanen styr inte valet av fasadmaterial. I miljöprogrammet, bilaga till exploateringsavtalet, tydliggörs att koppar och zink inte ska användas som fasadmaterial. Brandförsvarets tidigare synpunkter finns med i antagandehandlingen. Staden kommer att bistå med bygglov för en ny nätstation om behovet uppstår. I detta arbete bör ett helhetsgrepp tas om gestaltningen av både den befintliga och den nya nätstationen. Staden bedömer att planens handläggning uppfyller kraven i Plan- och Bygglagen. Förvaltningen bedömer att föreslagen placering av den nya hotellflygeln och det f.d. linneförrådet är de sammantaget bästa, trots att de innebär att ett mindre antal träd behöver fällas. Förslaget innebär att ett flertal nya träd planteras i området. 3. Yttranden under utställningen Remissinstanser Länsstyrelsen Länsstyrelsen delar stadens bedömning att föreslagna förändringar kan genomföras utan att inverka negativt på Nationalstadsparkens värden. Länsstyrelsen konstaterar att detaljplanen möjliggör att en ny hotellbyggnad uppförs i planområdets östra del mot Värtabanan på det relativt korta avståndet 15 meter. Denna byggnad utgör en betydande förändring ur risksynpunkt jämfört med samrådsförslaget då byggnaden är placerad i ett utsatt läge vid en eventuell olycka på Värtabanan. Länsstyrelsen anser därför att ett antal krav behöver vara tillgodosedda för att detaljplanen ska godtas med hänsyn till människors hälsa och säkerhet: - Risken för urspårning behöver vara hanterad genom förlängning av urspårningsskydd i enlighet med planbeskrivningen. Innan planen antas behöver avtal finnas mellan staden och Trafikverket som säkerställer detta. - För att säkra brandskyddet bör planen kompletteras med en planbestämmelse ”b1” med krav på icke öppningsbara fönster för den nya hotellbebyggelsen. - Då Värtabanan ligger cirka 6 meter högre än planområdet behöver skyddet mot brandspridning även gälla för den nya hotellbebyggelsens tak. - Friskluftsintag bör placeras bort från trafiklederna med farligt gods, om det kan ske utan att det medför negativa konsekvenser för planen i övrigt. 4 (10) Länsstyrelsen konstaterar att planen i utställningshandlingarna kompletterats med planbestämmelse som säkerställer att om ny bebyggelse uppförs mot Uppsalavägen, ställs det krav på att fasaden ska förhindra brandspridning i byggnaden. Länsstyrelsen bedömer därmed att tillräcklig hänsyn tagits till Uppsalavägen. Stallmästaregården förklarades av Länsstyrelsen som byggnadsminne 1985 och är sedan dess byggnadsminne enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m., 3 kap. Länsstyrelsen har i yttrande den 16 jan 2012 lämnat synpunkter på förslaget till tillbyggnad och flyttning av det f.d. linneförrådet. Länsstyrelsen ser positivt på föreslagna förändringar. Dessa kräver Länsstyrelsens beslut om ändring av byggnadsminnet enligt 3 kap. 14 § KML. Inför ett sådant beslut behöver mer detaljerade ritningar samt specificering av hur åtgärderna påverkar växt- och trädbeståndet på platsen samt eventuella återplanteringsförslag. För att vara säker på att planen kan genomföras, behöver staden försäkra sig om att ett beslut enligt KML blir förenligt med planbestämmelser och plankarta innan planen antas. Planbestämmelsen ”v2” kan annars behöva utformas mindre precist för att inte låsa senare beslut från KML. Enligt förslaget upphävs strandskyddet. Länsstyrelsen kan godta detta då särskilda skäl föreligger och anges i planbeskrivningen. Villkoren för djur- och växtlivet ändras inte på något avgörande sätt och allmänhetens tillgänglighet säkerställs genom planbestämmelse ”x” på gångvägar mellan hus och strandkant. Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar: Detaljplanens bestämmelser kring byggnadsteknik har utvecklats för att förstärka det skydd som är nödvändigt vid byggnation i närheten av riskkällor som Värtabanan och Uppsalavägen. Plankartans bestämmelser b1 – b4 säkerställer motståndskraft vid brand, friskluftsintag bort från riskkällor och att fönster som vetter mot Värtabanan görs icke öppningsbara. Avstämning med Länsstyrelsen för att säkerställa att beslut enligt Kulturmiljölagen (KML) blir förenligt med planbestämmelser och plankarta har skett inför antagandet av planen. Ett avtal mellan Solna stad och Trafikverket är påskrivet och säkerställer att en skyddsräl som förhindrar urspårning anläggs i samband med att Värtabanan läggs i sitt permanenta läge. Lantmäteriet Lantmäteriet framför att grundkartan ska kompletteras med datering för upprättande och hur den är upprättad. Solna vatten har en befintlig ledningsrätt, 0184-03/14.2, för en avloppsledning som går genom planområdet. u-området stämmer inte riktigt överrens med det befintliga ledningsrättsområdet. Om avsikten är att ledningsrätten ska ändras och omprövas i den delen, vem ska i så fall bekosta flytten av ledningen och omprövningen av befintlig ledningsrätt? Lantmäteriet påpekar även att den del av fastigheten Haga 2:5 som ingår i planområdet inte finns omnämnd under rubriken fastighetsreglering. 5 (10) Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar: Synpunkterna på grundkartan har förts in. Det finns inga planer på att ändra eller ompröva U-området för Solna vattens ledningsrätt. U-området görs större för att ge utrymme och marginal för att möjliggöra ett eventuellt framtida arbete med ledningen. Delen av fastigheten Haga 2:5, tidigare ägd av Trafikverket, har reglerats över till fastigheten Haga 2:7 på vilken Stallmästaregården ligger. Trafikverket Region Stockholm Trafikverket noterar att planområdet tangerar flera transportleder som är av riksintresse, E20/Norra Länken och E4 samt Värtabanan som ingår i TEN-nätet och i det strategiska godsjärnvägsnätet. Trafikverket påpekar att avtal om skyddsräl på Värtabanan bör tecknas mellan Solna stad och Trafikverket innan planen antas. Trafikverket vill påtala att de riktvärden som finns för trafikbuller och som anges i regeringens proposition 1996/97:53 ska följas vid planering av ny bebyggelse för att uppnå en god boendemiljö. Trafikverket är av den ståndpunkten att det är acceptabelt att kommunen gör avsteg från riktvärdena så länge en god boendemiljö fortfarande kan uppnås. Om avsteg från tillämpningen anser Trafikverket att kommunen ansvarar för eventuella bullerstörningar i framtiden. Om Trafikverket drabbas av kostnader till följd av kommunens planering eller bristande uppföljning av planering kommer Trafikverket överväga att ställa skadeståndsanspråk på kommunen. Riktvärden för vibrationer finns i Naturvårdsverkets och Banverkets riktlinjer för nybyggnad av järnvägsinfrastruktur. Enligt dessa ska man klara 0,4 mm/s (vägd i RMS) i utrymmen där människor stadigvarande vistas, främst utrymmen för sömn och vila. Trafikverket anser att samma riktvärde ska tillämpas vid nybyggnad av bebyggelse. Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar: Avtal om skyddsräl på Värtabanan har tecknats mellan Solna stad och Trafikverket och ligger som en bilaga till exploateringsavtalet. Staden bedömer att det vid ett genomförande av planförslaget är möjligt att klara riktvärden och allmänna råd avseende buller och vibrationer. Trafikförvaltningen Stockholm läns landsting Trafikförvaltningen har inga fler synpunkter än de som tidigare lämnats. Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar: Noteras. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker en utveckling i det aktuella området. Följande frågor ska särskilt beaktas i det fortsatta projektet: • Användandet av materialen koppar och zink till fasader och tak samt annan utvändig användning av dessa avstyrks. 6 (10) • Planbeskrivningen bör uppdateras i avsnittet om luftföroreningar, med utgångspunkt för luftvårdsförbundets senaste spridningsberäkningar, 2010. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen delar stadsbyggnadsförvaltningens bedömning att genomförandet av planen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen lämnar också följande synpunkter enligt tjänsteskrivelse som lämnas som utställningsyttrande. Förvaltningen anser det beklagligt att tre träd måste fällas för att möjliggöra den nya byggnaden, men bedömer ändå att planförslaget är förenligt med miljöbalkens bestämmelser om nationalstadsparker. Förvaltningen bedömer att trädfällningen är ett litet ingrepp som inte skadar det historiska landskapets natur- och kulturvärden. Förvaltningen bedömer vidare att den nya byggnaden inte gör intrång i parklandskap eller naturmiljö. Förvaltningen stödjer planbestämmelserna till skydd för träd och säkerställandet av allmänhetens tillträde till området. Förvaltningen stödjer också förslagen om nyplantering av träd och ställer sig positiv till föreslagen utveckling av parken och trädgården mot Brunnsviken med utgångspunkt i den enkla symmetriska anläggning som funnits här tidigare. Förvaltningen bedömer att skälen för upphävande av strandskyddet uppfyller lagens krav på särskilda skäl. Genom att anläggningen ligger så nära Brunnsviken är valet av utvändigt material av stor betydelse. Förvaltningen och Nämnden avstyrker utvändig användning av kopparmaterial och zink. Förvaltningen påpekar att så kallad trög dagvattenhantering bör eftersträvas. Förvaltningen ställer sig bakom bedömningen att genomförandet av detaljplanen inte nämnvärt förändrar luftkvaliteteten, varken inom planområdet eller i närområdet. Planbeskrivningen bör dock uppdateras med de senaste spridningsberäkningarna för partiklar och kvävedioxid 2010. Om jordmassor med avvikande lukt eller utseende skulle påträffas vid exempelvis gräv-, schakt- eller anläggningsarbeten, ska miljö- och hälsoskyddsförvaltningen omgående underrättas innan arbetet fortsätter eftersom detta kan innebära att marken är förorenad. Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar: Detaljplanen styr inte valet av fasadmaterial. Stadens och byggherrens överenskommelse om byggnadernas utformning redovisas närmare i det till exploateringsavtalet tillhörande gestaltningsprogrammet. I en ytterligare en bilaga redovisas de träd som ska fällas och vad som planeras att nyplanteras inom området. Den av luftvårdsförbundet genomförda spridningsberäkningen har studerats och planbeskrivningen har justerats utifrån de beräkningar som finns angivna. Solna närpolis 7 (10) Solna närpolis påtalar vikten av att den brottsförebyggande och trygghetshöjande aspekten genomsyrar planeringen i så stor utsträckning som möjligt. Detta uppnås genom att råden och anvisningarna i Bo Tryggt 05 uppmärksammas i ett tidigt skede och sedan följer med under hela processen i alla beslut. Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar: Trygghetsfrågorna har behandlats under planprocessen. Storstockholms Brandförsvar, område väst Storstockholms brandförsvar, område väst, påpekar att det framgår av samrådsredogörelsen att deras synpunkter har beaktats. En ny mer detaljerad riskbedömning har tagits fram och skydd mot de aktuella riskobjekten har reglerats i plan. Storstockholms brandförsvar framför att de inte har fått ta del av den uppdaterade riskbedömningen eller de uppdaterade planhandlingarna, utan förutsätter att dessa uppdaterats utifrån tidigare synpunkter som redovisas i samrådsredogörelse. Sedan framför de att framkomlighet och tillgång till vatten för brandsläckning vid en eventuell räddningsinsats inom planområdet behöver beaktas i projekteringen. Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar: Planhandlingarna är reviderade utifrån tidigare framförda synpunkter från Storstockholms brandförsvar. Synpunkter gällande framkomlighet och tillgänglighet tas med i den framtida projekteringen. Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall bedömer att det i samband med utbyggnaden finns behov av att förstärka nätstationen som matar Stallmästargården. Vattenfall noterar att den befintliga nätstationen är placerad utanför planområdet och bedömer att den mest lämpliga placeringen för en ny nätstation är bredvid den befintliga. Vattenfall önskar därför att kommunen bistår med bygglov för den nya nätstationen, då Vattenfall inte vill se sig tvungen att överklaga denna plan. Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar: Staden kommer att bistå med bygglov för en ny nätstation om behovet finns för en sådan. Om det blir aktuellt bör det i detta arbete tas ett helhetsgrepp kring gestaltningen av både den befintliga och den nya nätstationen. Utformningen av den befintliga stationen lever idag inte upp till platsens stora vikt. Fortum Fortum framför att de sannolikt kan erbjuda fjärrvärme på platsen. Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar: Noteras. Remissinstanser som inte har någon erinran mot planen: • Solna Vatten 8 (10) Remissinstanser som inte har svarat på remissen: • Stockholm stad • Telia Sonera • Kultur- och fritidsnämnden • Kommunstyrelsen • Handikapprådet • Norrenergi AB • Norrvatten Sakägare enligt fastighetsförteckningen och boende Inga synpunkter har inkommit från sakägare eller närboende. Övriga Bellevueförbundet vill anhålla om att senare få komplettera och fördjupa sitt yttrande med anledning av den ytterst korta tid de fick att sätta sig in i materialet. De skriver att det nya huset och framförallt dess läge är välkommet som svar på förbundets strävanden att på något sätt eliminera järnvägsbrons dominans över miljön vid Stallmästaregården. De påpekar vidare att de historiska referenserna ingalunda är exempel på barockstil utan att de flesta italienska referenserna är från renässansen. Förbundet anser att det vore synd att försöka göra trädgården till något förmer än de anspråkslösa byggnaderna står för. Nuvarande entrétorg bör gestaltas om, men inte så naket som i förslaget. Även här måste man ha i åtanke den enkla, lantliga arkitekturen. Platsen får inte jämställas med en slags borggård. De skriver vidare att gång- och cykelvägen och hela sambandet med parkområdet norr om värdshuset måste lösas innan de kan ha synpunkter på det som är redovisat i detaljplanen. Sammanfattningsvis är byggnaden och dess placering det positiva med planen, fastän den stora friska almen måste offras. Tänk om man tagit det som en utmaning att låta den stå. Förbundet för Ekoparken, Haga- Brunnsvikens Vänner och Kommittén för Gustavianska parken (nedan beskrivna som parterna) anser att handläggningen av ärendet inte fyller kraven i plan- och bygglagen då en ny detaljplan upprättats utan samråd och att berörda parter inte informerats i tid att yttra sig om denna. Förslaget kom parterna till del först för två veckor sedan (skrivelse inlämnas 20 april 2013). Kommittén för Gustavianska parken har fått del av förslaget genom Haga Brunnsvikens vänner först den 19 april. Parterna skriver att ändringarna inte är obetydliga då en helt ny hotellbyggnad om 30 rum, som ligger avskild från de tidigare byggkropparna planeras. Dessutom flyttas linneförrådet och parkens formspråk ändras. Ombyggnaden av pergolan och personallokalerna, som den tidigare detaljplanen handlade om, rivs. Parternas 9 (10) remissvar från 2010, som refereras till i planhandlingarna, kan därför inte användas för denna nya plan. Parterna yrkar därför i första hand på att den pågående detaljplaneprocessen avbryts och att den nya detaljplanen görs till föremål för ett samråd och att de i tid informeras för att få möjlighet att lämna synpunkter. I andra hand yrkar parterna att detaljplanen inte fastställs. Väljer kommunen att gå vidare med denna detaljplan önskar parterna komplettera detta yttrande med skälen för sitt avslagsyrkande. Nina Hjerpe m. fl. skriver att de verkligen vill att även skogslinden, lönnen och almen bevaras då dessa är så vackra och betyder så mycket för deras livsglädje, trivsel och för syrets skull. Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar: Staden bedömer att planens handläggning uppfyller kraven i Plan- och Bygglagen. Förvaltningen bedömer att föreslagen placering av den nya hotellflygeln och det f.d. linneförrådet är de sammantaget bästa, trots att de innebär att ett mindre antal träd behöver fällas. Förslaget innebär dock att ett flertal nya träd planteras i området i enlighet med ”åtgärdsprogrammet för vegetation inom Stallmästaregården”. I och med att linneförrådet flyttas förstärks de historiska värdena då man på historiska kartor visas, se gestaltningsprogram, att det på platsen dit linneförrådet ska flyttas tidigare fanns en byggnad, sannolikt samma eller ett annat linneförråd. 4. Förändringar efter utställningen: - - - - - - Plankartans bestämmelse b1 avseende brandskydd utvecklas för att även omfatta taket. Den renodlas och omfattar nu endast Värtabanan. Även krav på icke öppningsbara fönster mot Värtabanan har lagts in som en b4 – bestämmelse . Planbestämmelse b2 behandlar brandskyddet längs med Uppsalavägen. En ny bestämmelse b3 säkerställer att friskluftsintag placeras bort från transportlederna med farligt gods och att central avstängning av ventilationen anordnas. Plankartans bestämmelse v2 kompletteras med att även gälla takgeometrin. Under rubriken ”Utformning” på plankartan klargörs att obebyggda områden inom 25 meter från Värtabanan och Uppsalavägen ska vara utformade på sådant sätt att de ej uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Under samma rubrik fastslås att lokaler för stadigvarande vistelse ska utrymning till säker plats vid olycka på Värtabanan och Uppsalavägen säkerställas På plankartan har en illustration som redovisar den planerade byggnadens takgeometri lagts in. Det för att säkerställa att byggnaden får den mjuka takform som redovisas i illustrationerna. Skydd av träd, under rubriken Mark och vegetation, har tydliggjorts och har nu samma lydelse som tilläggsplanen för skydd av träd inom Nationalstadsparken. Kravet på marklov vid trädfällning har också tydliggjorts i enlighet med tilläggsplanen för skydd av träd inom Nationalstadsparken. 10 (10) - I informationsrutan på plankartan har två ytterligare punkter lagts till som påminner om att området är ett byggnadsminne och att förändringar ska föregås av tillståndsansökan hos Länsstyrelsen. 5. Synpunkter som inte tillgodosetts Utställningsutlåtandet redovisar yttranden som inkommit under utställningsskedet. Nedanstående förteckning redovisar de som yttrat sig under något planskede och som inte fått sina synpunkter tillgodosedda. - - Förbundet för Ekoparken, Haga- Brunnsvikens Vänner och Kommittén för Gustavianska parken (yrkar på att plansamrådet ska göras om) Nina Hjerpe m. fl. (vill att skogslinden, lönnen och almen bevaras) Solna hembygdsförening (anser att ny bebyggelse bör ha en historiserande stil) Ann-Christine Källeskog Plan- och byggchef Marcus Schramm Planarkitekt
© Copyright 2024