1. No category

SOLNA STAD
Kommunstyrelsen
SID 1 (1)
PROTOKOLLSUTDRAG
2015-02-16
§ 24
Stallmästaregården, exploateringsavtal
trafikverket (KS/2009:26)
samt
avtal
med
Sammanfattning
Parallellt med upprättandet av ny detaljplan för Stallmästaregården har
stadsledningsförvaltningen förhandlat fram ett exploateringsavtal med ägaren till
fastigheten Haga 2:7. Fastigheten ägs av Anders Bodin Fastigheter AB genom
dotterbolag (nedan ”Anders Bodin”). I avtalet förbinder sig Anders Bodin att på egen
bekostnad utföra alla exploateringsåtgärder inom kvartersmark samt anslutningar till
allmän plats. I exploateringsavtalet ingår en mindre reglering av mark från stadens
fastighet Haga 3:6 till Stallmästaregården. För denna markreglering ska Anders Bodin
ersätta staden med 30 000 kr.
Kopplat till detaljplanen har stadsledningsförvaltningen även har förhandlat fram två
avtal med Trafikverket avseende dels utbyggnad av allmän plats inom planområdet, dels
utförande av skyddsåtgärder på Värtabanan föranledda av detaljplanen. Stadens
samtliga åtaganden i dessa både avtal förs över fullt ut på Anders Bodin genom
exploateringsavtalet.
Beslut
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner exploateringsavtal med
Fastighetsaktiebolaget Stallmästaregården, dotterbolag till Anders Bodin Fastigheter
AB, avseende genomförande av detaljplan för kv Stallmästaregården, avtal med
Trafikverket avseende anläggande av skyddsräl på Värtabanan, samt avtal med
Trafikverket avseende ersättning för arbeten föranledda av ny detaljplan för
Stallmästaregården.
Signatur
SOLNA STAD
Stadsledningsförvaltningen
2015-02-05
SID 1 (2)
KS/ 2009:26
TJÄNSTESKRIVELSE
Exploateringsavtal samt avtal med Trafikverket avseende
genomförandet av ny detaljplan för Stallmästaregården,
inom stadsdelen Haga.
Sammanfattning
Parallellt med upprättandet av ny detaljplan för Stallmästaregården har
stadsledningsförvaltningen förhandlat fram ett exploateringsavtal med ägaren till
fastigheten Haga 2:7. Fastigheten ägs av Anders Bodin Fastigheter AB genom
dotterbolag (nedan ”Anders Bodin”). I avtalet förbinder sig Anders Bodin att på egen
bekostnad utföra alla exploateringsåtgärder inom kvartersmark samt anslutningar till
allmän plats. I exploateringsavtalet ingår en mindre reglering av mark från stadens
fastighet Haga 3:6 till Stallmästaregården. För denna markreglering ska Anders Bodin
ersätta staden med 30 000 kr.
Kopplat till detaljplanen har stadsledningsförvaltningen även har förhandlat fram två
avtal med Trafikverket avseende dels utbyggnad av allmän plats inom planområdet, dels
utförande av skyddsåtgärder på Värtabanan föranledda av detaljplanen. Stadens
samtliga åtaganden i dessa både avtal förs över fullt ut på Anders Bodin genom
exploateringsavtalet.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner exploateringsavtal med
Fastighetsaktiebolaget Stallmästaregården, dotterbolag till Anders Bodin Fastigheter
AB, avseende genomförande av detaljplan för kv Stallmästaregården, avtal med
Trafikverket avseende anläggande av skyddsräl på Värtabanan, samt avtal med
Trafikverket avseende ersättning för arbeten föranledda av ny detaljplan för
Stallmästaregården.
Ärendet
Stadsbyggnadsnämnden har upprättat förslag till ny detaljplan för Stallmästaregården.
Planen reglerar ny bebyggelse inom fastigheten Haga 2:7 och innebär att en ny
flygelbyggnad innehållande en konferensanläggning och ca 30 hotellrum uppförs inom
planområdet. Befintliga byggnader inom planområdet skyddas i detaljplanen med (q)
innebärande att byggnaderna inte får rivas eller förvanskas samt att byggnadernas
exteriörer ska behållas intakta. Befintligt linneförråd måste dock flyttas för att
möjliggöra den nya bebyggelsen.
Parallellt med planarbetet har stadsledningsförvaltningen förhandlat fram ett
exploateringsavtal med fastighetsägaren Anders Bodin för att reglera parternas
respektive åtaganden och därmed säkerställa genomförandet av detaljplanen.
I exploateringsavtalet förbinder sig Anders Bodin att genomföra all exploatering inom
kvartersmark samt anslutningar till allmän plats. Exploateringsavtalet reglerar också
2 (2)
överlåtelse av ett ca 130 kvm stort område inom stadens fastighet Haga 3:6, som genom
fastighetsreglering överförs till Anders Bodins fastighet Haga 2:7. Markområdet
innehåller inga byggrätter utan ska användas för att utöka befintlig parkering inom
Stallmästaregården. För denna marköverföring ska Anders Bodin ersätta staden med
30 000 kr. Anders Bodin förbinder sig också att ersätta staden fullt ut för stadens
ekonomiska åtaganden i nedan nämnda avtal med Trafikverket. Anders Bodin avsäger
sig vidare alla ersättningskrav mot staden med anledning av q-bestämmelserna i
detaljplanen. Utöver detta innehåller exploateringsavtalet bestämmelser om att Anders
Bodin ska följa kommunala policys, såsom Solnas dagvattenstrategi, samt specifika
dokument som tagits fram för projektet, såsom gestaltningsprogram och miljöprogram.
Utöver exploateringsavtalet förutsätter genomförandet av detaljplanen att två avtal
tecknas mellan staden och Trafikverket. Stadens åtaganden enligt dessa avtal överförs
på Anders Bodin genom exploateringsavtalet.
Trafikverket har inom ramen för projekt Norra Länken byggt ut allmän plats (gc-väg)
inom planområdet. Förvaltningen har förhandlat fram ett avtal med Trafikverket
avseende reglering av kostnader för denna utbyggnad. I avtalet förbinder sig staden att
erlägga en ersättning om 50 000 kr till Trafikverket för utbyggnaden. Ersättningen ska
erläggas mot faktura. Stadens åtagande överförs på Anders Bodin genom
exploateringsavtalet.
För detaljplanens genomförande erfordras extra urspårningsskydd på Värtabanan i
form av s.k. skyddsräler. Förvaltningen har förhandlat fram ett avtal med Trafikverket
som reglerar ansvaret för utförande och kostnader för dessa skyddsräler. I avtalet åläggs
Trafikverket för att projektera och anlägga skyddsrälerna i samband med att Värtabanan
återläggs i sitt permanenta läge mellan år 2017 och 2019. Staden ska ersätta Trafikverket
för de faktiska kostnaderna för dessa åtgärder. Ersättningen ska erläggas mot faktura
efter slutbesiktning av skyddsrälerna. Stadens åtagande överförs på Anders Bodin
genom exploateringsavtalet.
Peter Granström
Exploateringschef
Tove Willart
Exploateringsingenjör
1 (9)
Mellan Solna kommun (org. nr. 212000-0183), genom dess kommunstyrelse, nedan kallad
Staden, och Fastighetsaktiebolaget Stallmästaregården (org. nr. 556937-0272), nedan kallad
Exploatören, har under de förutsättningar som anges i § 4.9 nedan träffats följande
Exploateringsavtal
avseende Stallmästaregården, Haga 2:7
§1
MARKÄGANDE OCH DETALJPLAN
1.1 Markägande
Exploatören är ägare till fastigheten Haga 2:7 och avser att uppföra ny bebyggelse för hotell
och konferens inom det område, nedan kallat Exploateringsområdet, som är markerat
med streckad begränsningslinje på bilagd detaljplanekarta, Bilaga 1.
1.2 Detaljplan
Parterna förbinder sig ömsesidigt att verka för att detaljplan för Stallmästaregården antages
och vinner laga kraft i huvudsaklig överensstämmelse med detaljplaneförslag SBN
2009:189, nedan kallad Detaljplanen. Detaljplanekarta bifogas, Bilaga 1. Det geografiska
område som omfattas av Detaljplanen benämns nedan Planområdet.
1.3 Övriga lov och tillstånd
Exploatören ansvarar för att ansöka om och inhämta de övriga lov och tillstånd som krävs
för att exploateringen skall kunna genomföras. Parterna förbinder sig ömsesidigt att verka
för att nödvändiga lov och tillstånd skall kunna beviljas respektive inhämtas. Exploatören
ansvarar för och bekostar beställning av nybyggnadskarta.
§2
FASTIGHETSBILDNING OCH MARKÖVERLÅTELSE MM
2.1 Överenskommelse om fastighetsreglering
Den del av Stadens fastighet Haga 3:6 som i Detaljplanen utgörs av kvartersmark för
Stallmästaregårdens parkering, markerad med streckad linje på Bilaga 2, skall genom
fastighetsreglering överföras till Exploatörens fastighet Haga 2:7. För området ska
Exploatören erlägga en regleringslikvid om trettiotusen (30 000) kronor senast första
helgfria vardag som infaller efter det att fastighetsbildningen vunnit laga kraft. Tillträde får
ske när betalning erlagts.
2 (9)
Markområdet överlåts i befintligt och av parterna besiktigat och godkänt skick.
Exploatören avstår med bindande verkan från alla anspråk på grund av fel och brister av
vad slag de vara må inklusive dolda fel och brister.
Exploatören ansöker om erforderlig fastighetsbildning och svarar för kostnaden för denna.
Skulle vid blivande fastighetsbildningsförrättning gränserna för i denna paragraf angivna
markområden i mindre utsträckning ändras skall avtalet i stället avse de vid förrättningen
bestämda områdena.
2.2 Servitut
Gång- och cykelväg
Exploatören medger att befintligt servitut (0184-03/4.1) för gång- och cykelväg inom Haga
2:7 utökas så att det överensstämmer med det område som angivits med x på bilagd
detaljplanekarta, Bilaga 1.
Belysning och ledningar mm
Exploatören medger Staden, eller den som Staden sätter i sitt ställe, att inom
Exploateringsområdet utan ersättning för all framtid anlägga, nyttja, underhålla och
ombygga allmänna ledningar med därtill hörande anordningar inom det område, som
angivits med u på bilagda detaljplanekarta, Bilaga 1, samt belysning och skyltar för allmänna
gator och vägar.
Kvartersmark som inte får spärras av
Det område inom Exploateringsområdet som markerats med prickar på bilagda
detaljplanekarta, Bilaga 1, får inte spärras av med bestående hinder i någon form. Området
är primärt avsett för Exploateringsområdets behov. Anläggningar inom området anläggs,
ägs och förvaltas av Exploatören på samma sätt som övrig kvartersmark. Allmänheten får
passera området till fots eller med cykel.
Exploatören medger att ovan angivna rättigheter får inskrivas som servitut med bästa rätt i
exploatörens fastighet Haga 2:7 till förmån för Stadens fastighet Haga 3:6. Exploatören
medger vidare att inom det område, som angivits med u på bilagda detaljplanekarta, Bilaga
1, upplåta ledningsrätt till det av Staden helägda bolaget Solna Vatten AB samt att upplåta
servitut eller ledningsrätt till övriga berörda ledningsägare.
2.3 Anläggningsavgifter
Exploatören svarar för alla anläggningsavgifter inom Exploateringsområdet såsom
kostnader för anslutning av vatten och avlopp, el och fjärrvärme mm.
2.4 Markföroreningar
Exploatören ansvarar för arbeten och kostnader för att sanera marken inom
Exploateringsområdet i den omfattning som krävs för att marken skall kunna användas i
enlighet med Detaljplanens bestämmelser.
3 (9)
§3
GENOMFÖRANDE AV EXPLOATERING
3.1 Samordning och tidplan
Exploatören skall genomföra exploateringen i enlighet med Detaljplanen och detta avtal.
Exploatören skall, i samråd med Staden, upprätta en huvudtidplan för exploateringen.
Exploatören är skyldig att samordna sina entreprenader med de ledningsdragande bolagen.
Exploatören skall vid inflyttningen ha färdigställt den yttre miljön, så att hotell- och
konferensverksamheten får en acceptabel kontakt med gator och parker.
3.2 Bebyggelse inom Exploateringsområdet
Exploatören avser inom Exploateringsområdet i enlighet med Detaljplanen uppföra
bebyggelse för hotell och konferens omfattande ca 3 250 kvm BTA.
Exploatören ansvarar för och bekostar projektering samt bygg- och anläggningsarbeten på
kvartersmarken inom Exploateringsområdet. Exploatören ansvarar för och bekostar därvid
även projektering och genomförande av återställande- och anslutningsarbeten, som måste
göras i allmän platsmark invid kvartersmarken och som är en följd av Exploatörens byggoch anläggningsarbeten på kvartersmarken. Projektering och utförande av alla återställandeoch anslutningsarbeten skall utföras i samråd med Staden och enligt Stadens standard.
Exploatören bär hela ansvaret för och bekostar de åtgärder som erfordras för att
bebyggelsen inom Exploateringsområdet skall erhålla erforderligt skydd mot buller och
vibrationer från vid tidpunkten för Detaljplanens laga kraftvinnande omgivande
verksamheter.
3.3 Gestaltningsprogram
För att samordna och skapa gemensamma kvaliteter i nybebyggelsen och för att samordna
utformningen av byggnaderna inom Exploateringsområdet med utformningen av allmän
plats har Staden, genom dess stadsbyggnadsnämnd i samråd med Exploatören, upprättat
ett gestaltningsprogram, Bilaga 3. Detta gestaltningsprogram utgör ett för Staden och
Exploatören gemensamt underlag vid projektering, bygglovhantering, byggande och
förvaltning av bebyggelse och markanläggningar inom Exploateringsområdet. Exploatören
skall vid projektering, upphandling och uppförande av bebyggelse och anläggningar på
tomtmark liksom de allmänna anläggningarna inom Exploateringsområdet, verka för att
detta program följs och ha kostnadsansvaret för dess genomförande.
Eventuell konstnärlig utsmyckning inom Exploateringsområdet skall anordnas och
bekostas av Exploatören. Exploatören har beslutsrätt om konstnärlig utsmyckning skall
4 (9)
utföras. Förslag till sådan utsmyckning skall tas fram i samråd med Staden i samband med
bygglovansökan för exploateringen inom Exploateringsområdet.
3.4 Teknisk försörjning
Den bebyggelse som Exploatören uppför inom Exploateringsområdet skall vara möjlig att
anslutas till fjärrvärmenätet. Om annat energiförsörjningssystem än fjärrvärme används
skall Exploatören redovisa att valt energiförsörjningssystem är bättre för bygganden ur
teknisk, miljömässig och ekonomisk synpunkt.
3.5 Ledningar
Exploatören bekostar alla ledningsåtgärder inom Exploateringsområdet samt följdåtgärder
utanför Exploateringsområdet.
3.6 Åtgärder under byggtiden
Allmän platsmark
Exploatören ansvarar för att gatu-, park- och naturmarksträd samt annan vegetation intill
Exploateringsområdet inte skadas under den tid exploateringen genomförs. Exploatören
skall skydda träd och vegetation på ett betryggande sätt genom att avgränsa dem med ett
stabilt två meter högt staket. Exploatören ansvarar för att Exploatören, eller något företag
som Exploatören anlitar, inte på något sätt nyttjar denna mark utan skriftligt tillstånd från
Staden.
Vid överträdelse skall Exploatören utge vite med 500 000 kronor per skadat träd, (gäller när
stammens diameter > 10 cm mätt 1 m ovan mark). Vid annan skada ansvarar Exploatören
för att reparera skadan, eller för att bekosta Stadens reparation av skadan.
Kvartersmark
Exploatören åtar sig att bevara de befintliga träd inom Exploateringsområdet, som enligt
Detaljplanens bestämmelser är skyddsvärda, med undantag från de tre träd som ringats in i
Bilaga 1. Om något eller några av dessa träd under den tid exploateringen pågår och under
ytterligare två år efter det att slutbevis erhållits, på grund av Exploatören, eller något företag
som Exploatören anlitar, allvarligt skadas, avlägsnas eller dör skall Exploatören vid vite av
500 000 kronor per träd plantera motsvarande antal nya relativt fullväxta träd. Sådan
återplantering skall ske enligt Stadens instruktioner.
Innan byggstart skall Staden och Exploatören gemensamt inspektera träd och annan
vegetation som omfattas av denna § 3.6. Vid denna inspektion skall status och eventuella
skyddsåtgärder för berörda träd och annan vegetation säkerställas.
3.7 Provisorier under genomförandet
Exploatören skall utföra och bekosta de provisoriska anläggningar inom och i anslutning
till Exploateringsområdet som erfordras för exploateringens genomförande.
5 (9)
Befintlig allmän plats (gator samt gång- och cykelvägar mm) inom och i anslutning till
Exploateringsområdet skall i den utsträckning som krävs, under hela utbyggnadstiden
kunna användas för sitt ändamål. Exploatören skall svara för att det under hela
byggnadstiden finns erforderliga trafikanordningar, skyltar, tillfällig belysning mm uppsatta
enligt Stadens anvisningar.
Exploatören skall säkerställa tillgänglighet och tekniska anslutningar under hela
utbyggnadstiden för rättighetshavare utanför Exploateringsområdet som behöver nyttja
anläggningar som ligger inom Exploateringsområdet.
3.8 Byggetablering
Byggetablering skall i första hand ske inom Exploateringsområdet. Skulle Staden och
Exploatören bedöma att befintlig allmän plats trots detta behöver tas i anspråk för
byggetablering, skall Exploatören tillse att Exploatören, eller av Exploatören anlitad
entreprenör, i god tid före byggstart samråder med stadsmiljöavdelningen på Stadens
stadsbyggnadsförvaltning om vilka ytterligare ytor som behövs för byggetablering och
under hur lång tid dessa behövs.
Upplåtelse av allmän plats för byggetablering kräver polistillstånd och debiteras enligt taxa
fastställd av kommunfullmäktige. Exploatören skall ansöka om polistillstånd för den med
Stadens stadsbyggnadsförvaltning överenskomna etableringsytan.
Exploatören skall tillse att Exploatören, eller av Exploatören anlitad entreprenör, håller sig
inom Exploateringsområdet och godkänd byggetableringsyta upplåten med polistillstånd
enligt ordningslagen. Exploatören är införstådd med att Stadens stadsbyggnadsförvaltning
kan komma att kräva skadestånd för olovlig markanvändning om Exploatören eller dess
entreprenör nyttjar mark utanför Exploateringsområdet och den godkända
byggetableringsytan.
Exploateringsområdet och den godkända byggetableringsytan skall avgränsas med ett
stabilt två meter högt stängsel. Exploatören ansvarar för Exploateringsområdet och den
godkända byggetableringsytan hålls i ett säkert och vårdat skick.
Exploatören skall under hela utbyggnadstiden säkerställa tillgänglighet till upplåtet
servitutsområde för allmän gång- och cykeltrafik (0184-03/4.1). Samråd med Staden skall
ske om delar av området temporärt behöver spärras av.
3.9 Miljöprogram
Staden och Exploatören har gemensamt tagit fram ett miljöprogram med målformulering
och handlingsplan för exploateringen, Bilaga 4, med syfte att sammanfatta miljömål samt
åtgärder och uppföljning.
Då utvecklingen inom teknikområdet är snabb är parterna medvetna om att mål och
åtgärdsförslag kan komma att behöva revideras innan exploateringen är genomförd.
6 (9)
Miljöprogrammet med handlingsplan skall följas intill dess skriftlig överenskommelse
träffats mellan parterna angående revidering. Eventuell revidering bekostas av Exploatören.
Exploatören skall upprätta ett kontrollprogram, baserat på miljöprogrammet och
handlingsplanen, för den miljö- och omgivningspåverkan som kan uppkomma under
byggtiden. Programmet skall även innehålla åtgärder för att minimera sådan påverkan.
Kontrollprogrammet skall tas fram i samråd med miljö- och hälsoskyddsförvaltningen och
skall vara fastställt senast två månader före byggstart. Exploatören skall stå för samtliga
kostnader hänförliga till kontrollprogrammet.
3.10 Dagvatten
I enlighet med Stadens dagvattenstrategi, Bilaga 5, förbinder sig Exploatören, genom val av
byggnadsmaterial, att inte förorena Exploateringsområdets dagvatten med tungmetaller
eller andra miljögifter, samt att omhänderta detta dagvatten inom Exploateringsområdet
genom exempelvis infiltration i marken. Är det enligt Stadens bedömning inte möjligt eller
lämpligt att infiltrera dagvattnet, får detta efter fördröjning, enligt Stadens anvisningar,
avledas från Exploateringsområdet. Vid bedömning och anvisningar rörande hantering av
dagvatten kan Staden komma att sätta Solna Vatten AB i sitt ställe.
3.11 Informationsskyltar
Exploatören förbinder sig att utan kostnad för Staden med skyltar på plats kontinuerligt
informera allmänheten om projektet och byggnadsarbetena och därvid ange Stadens
medverkan i projektet. Text på byggskylten angående Stadens medverkan i projektet skall
utformas efter anvisningar från Staden.
§4
ÖVRIGA VILLKOR
4.1 Avtal med Trafikverket
En förutsättning för att Detaljplanen skall kunna antas är att Staden träffar avtal med
Trafikverket avseende skyddsåtgärder på Värtabanan föranledda av den i föreliggande
exploateringsavtal aktuella byggnationen samt avtal om utbyggnad av allmän plats (gc-väg)
inom Planområdet. Avtalen bifogas, Bilaga 6 och Bilaga 7. Exploatören förbinder sig att
ersätta Staden fullt ut för Stadens ekonomiska åtaganden enligt ovan nämnda avtal.
4.2 Q-märkning av byggnader
De byggnader inom Planområdet som på bilagda detaljplanekarta, Bilaga 1, givits
planbestämmelsen q1 (”Byggnad får ej rivas. Dess yttre karaktär får ej förvanskas.”) och q2
(”Byggnad får ej rivas eller flyttas. Dess yttre och inre karaktär får ej förvanskas.”).
Exploatören godkänner dessa planbestämmelser och avsäger sig alla ersättningskrav mot
Staden med anledning av detta.
7 (9)
4.3 Överlåtelse av exploateringsavtalet
Exploatören förbinder sig vid vite av 10 000 000 kronor i penningvärde 2014-12-01 att vid
överlåtelse av äganderätten till fastigheterna inom Exploateringsområdet tillse att de nya
ägarna övertager samtliga förpliktelser enligt detta avtal genom att i respektive avtal
angående överlåtelse införa följande bestämmelse:
”Köparen förbinder sig vid ett vite av 10 000 000 kronor i penningvärde 2014-12-01, i av
Solna stad påfordrade delar efterkomma mellan Solna stad och Exploatören träffat
exploateringsavtal avseende Haga 2:7 daterat …………………. Exploateringsavtalet
bifogas i avskrift. Köparen skall vid överlåtelse av äganderätten tillse att varje efterföljande
ägare binds vid avtalet, vilket skall fullgöras genom att denna bestämmelse, med i sak
oförändrad text intages i överlåtelsehandlingen. Sker ej detta skall köparen utge vite till
Solna stad med 10 000 000 kronor i penningvärde 2014-12-01. Motsvarande ansvar skall
åvila varje ny köpare.
Vitet skall omräknas till penningvärdet vid den tidpunkt då vitet förfaller till betalning
genom användning av konsumentprisindex eller det index som kan komma ersätta det.”
Om Exploatören skall utge vite enligt denna paragraf skall vitet omräknas till
penningvärdet vid den tidpunkt då vitet förfaller till betalning genom användning av
konsumentprisindex eller det index som kan komma ersätta det.
4.4 Ändringar och tillägg
Ändringar och tillägg till detta avtal får endast göras genom en skriftlig handling
undertecknad av behörig företrädare för Staden och Exploatören.
4.5 Hävning
Vid väsentligt brott mot detta avtal äger parterna häva avtalet om inte rättelse sker inom
skälig tid efter skriftlig tillsägelse därom. Vid hävning skall ekonomisk reglering utgå för
skada som är anledning till hävningen.
4.6 Force majeure
Force majeure såsom eldsvåda, miljökatastrof eller annan omständighet som parterna inte
råder över och som förhindrar part att fullgöra sina avtalsenliga skyldigheter, befriar part
från fullgörelse av berörd förpliktelse.
Det åligger part att utan dröjsmål skriftligen underrätta andra parten om uppkomsten av
force majeure liksom dess upphörande. När hindret upphört eller undanröjts är part skyldig
att utan dröjsmål återuppta sina åtaganden enligt avtalet.
8 (9)
4.7 Ansvar för skada
Part ansvarar för skador som åsamkas motpartens egendom som följd av oaktsamhet i
samband med utförandet av förpliktelse enligt detta avtal. Part ansvarar också för
skadeståndsskyldighet gentemot tredje man som kan uppkomma vid oaktsamt utförande av
förpliktelse enligt avtalet.
4.8 Tvist
Tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal och därmed sammanhängande
rättsfrågor skall avgöras av svensk allmän domstol med tillämpning av svensk rätt.
4.9 Avtalets giltighet
Detta exploateringsavtal är, med undantag från § 4.1 ovan, till alla delar förfallet utan
ersättningsrätt för någondera parten om inte
dels Solnas kommunfullmäktige senast 2015-06-30 godkänner exploateringsavtalet genom
beslut som senare vinner laga kraft,
dels Solnas kommunfullmäktige senast 2015-06-30 antar ny detaljplan enligt § 1.2 genom
beslut som senare vinner laga kraft,
Exploatören är medveten om
att
Solnas stadsbyggnadsnämnd eller kommunfullmäktige beslutar om att anta detaljplan.
Beslut om att anta detaljplan skall föregås av samråd med dem som berörs av planen
och andra beredningsåtgärder. Exploatören är även medveten om att sakägare har
rätt att anföra besvär mot beslut att antaga detaljplan och att beslut om antagande av
detaljplan kan prövas av länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen samt bli
föremål för rättsprövning,
att
detta avtal inte är bindande för kommunens organ, med undantag för
kommunstyrelsen, vid prövning av förslag till detaljplan.
* * * * *
9 (9)
Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt.
Solna den
För Solna kommun genom dess
Kommunstyrelse
För Fastighetsaktiebolaget
Stallmästaregården
...............................................................
(
)
...............................................................
(
)
...............................................................
(
)
...............................................................
(
)
BILAGOR:
1. Detaljplanekarta med Exploateringsområdet markerat.
2. Markreglering
3. Gestaltningsprogram
4. Miljöprogram
5. Dagvattenstrategi
6. Avtal mellan Staden och Trafikverket ang. skyddsåtgärder på Värtabanan
7. Avtal mellan Staden och Trafikverket ang. utbyggnad av gc-väg
l~
-
:.:~._:
y/'._-
: ":' _--':','
/~!:,,,:., HAGA
~
\, \
\,
?4
~
0
~,,<'
--:,,-
:
:
I
~OKAlGA.T'"
~
l.OI\aIIr"oOI'
Byggnadsteknik
i
b.
.v_ _ UppooIo . . . . .
F~OI<O_mool......,.,
~
~'r1<onfWlrie~
~~
MaoQn f6rDyggaouro.
_. . . .
s-.w-ltrroo_O... y t n _ N o r o j _. FoIt
"lW>otI~Or.lljNld
NorIl)ol\al"oIot.~
f&_~
_ 1"'"""""* "'_tiO
~_-.ng.
ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER
Genomförandetld
Ge
MARKENS A NORDNANDE (utformning av
kvartersmark.)
Mark och vegetation
s.)'d<I. _ trioO<llgl_ IArInlo _ _ _ uI8tI........x...
med ....
..
........... pr--.g ..
"*'_,
2
O--,ltroj _ _ JvttM.Onornr-ocn _ _ Noroj
Q.
1IIg1lngllgNl<""'0n~0CfI~
~ och _ ~
rIoI<orl~
Värdefulla byggnader och områden
----tllgtnglg""-~~
""""",,,,
___
u-.eocnplmea .... OII'lI<t8I5I~
__
_Inom~oko~.
Fa._ _ _ _ Vl _ _ . . . .,.. ~ .
bo
~"""cy-.,
bro
W:I_~""-'
v'-'"ocn_ ... ..,., _ _ Upc>ooIovtgonol<._ ... ...
Op.,.j",,_
8ty;g1
~r'3<Im«I ...
...
.... _ ...
d o _ ....... p<IOfq~I~...-~1Idon.
l_IOr~"'_"""_"' oft~.
oII< ... oIo .. _ ... ..,_".~
BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BeBYGGANDE
Alm, apel,
v'-'"._ .. ocn ... ..,., _ _ v . _ ..... _
.. .. r)m!"kog.oII< ... _ _ ...
bo
UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER
I
',5_ !tt~
.... ~~,...,
,._pIo_"""~T~' .
..do_~~I~....­
I
w
.....
~~IOr~_
R_reng. fIOlfII""" ""'''''' .... nNgg .'11
w,
1113
..
T~lmo..,_~
Vattenområden
::~,>,:,,: ~_o:</' ,.:':
~
.. _
~"*'''''0IIn
t;P; 1t.K, ..,
"C'
~
A ll männa platser
Kvartersmark
'.
_ _ _ _ L-.tvon"""
ANVÄNDN ING AV MARK OCH VAn EN
I
uxn
~_~
" _ . . alldooj _ _ _ _ .~_ .
~
_1\
..: h
_-'-;I~
II I
~"",-,~mm~
~
~
.-J
f«IgoIo--.cj<lI _ _
d....
......
-~
~
___ _ _ _ _
--.....
..
O
2' "
GRÄNS ER
PLACER ING, UTFORMNING, UTFÖRANDE
Utformning
<€)o
__ _
><Og.~I
-
~,-
--- ------
UIa/'I~~"""'MIo
O
d
.-<
J)
",
__
C
cS
+
"""And<W'lJochu~Sr~
~
~58~
0+-"
f Oll_III.... Inom_med-..._~.E_~
E
~
PLANBESTÄMMELSER
00 _
1t151t _ _
.sog........,_.1<rIoII
Ändrad lovplIkt, lov med villkor
-,
B~IIt ""\IM_tI)W">IOI_
..._ .......
cm.
~_95cm
___
1 .,."... _ _
fo!o"~-.
.~ocn" ....-j""''''_I~'''_IIO<m.
...... ocnpl ........ ""'..,...,"'*"""'*~_~cm
om"'-.. ,~~_ll5cm.
omg._mool"'_'mId)eto/Ijd"._,25cm.
Takgeometrl1
Strandskydd
~""""""'Inom_~
Information:
• Utformning av byggna<Ier ,kli I • ." ~a,
mO( K~ (K M L~
D~! Irfllll»'Og"~d .mln""
och Ir ett okydd~.
D F/lrAnclrtngar ~ mMk. byggnadllroch lrkI 9IuI UllslåndsprOvas hos
LAnssty<elset!.
Principtakplan 1
.""
Principsektion 1
't-~ ~~' /
r L"ff,;:llrn ~: './ :'
/
.~~
,,/./'.-'
ilET((KNt(i,\;!
-
///'/
//
,,/'
Gt
K""""'V_
- K''''''''''J"W'-''I..o.
.~
1: '1~~:
+9.3
Stockholms kommun
L
fl
t<-n ....
-..."""'b
..... \~
c........... ,~lIIl
"
F"'>l<1JOl_1InJo"
_.-
--
-
~I
dkar Ia
_9'J~oo
h~n
..
2Im-<IHlI!/"".:/OlHl:/·1l
_
_
o ""
Cntw:I<
... ,,,,
_
_
"lIWlII'al
Sdno '''''''''
"""_'''''''l;o.
Normalt planlörfarat'Kkt
AntagandehandlIng,
se upprättad december 2014
D _ _ __
0_
0-
~ _
D
..
.........
0_
8~ b<V~
.,~
lI97S
HoI.Sl<'"""J
8\'W'1Od.btg'~
+
~
•
'0
K"!I'QI~
...... t
~.'
'!"
~
..
ffi
0 _.. _
8D'"
-_ _
Detaljplan för
,-
Stallmästaregården
,;;-
~,-
D
CZJ
~_
,,
lj
__ o ...
H:id>,*", III< 00
~_ml
F~"7W
_ 1""9""""-
/'
/
+-
-- -
,1'\
U'
~,
---- Stadsdelen Haga i Solna stad
S aN 2009:189
~h_
,,
.. . . . . _u. ._
. _
. ... .."..,.... ..I'....IItIIyo_._'
..- ....
._-.-........-....... ..__
~"""IIIf~_""_"
--_-.._ ...
----_
~
G*'It- ..... .,..-..
_ ", "'r.e~
MM..,"'IIyggn,,",*
~IIIt_~
...
IIIgAr9I\JII)r_~_~
'ja ·
MARKENS ANORDNANDE (utfoonning av
,~,
AIm. ...... ltogoIDI<oc:n'-'""'l ......... _
l.Inol..."~.....a
...
I ~"._ i!IO CII'I.
.
...
... /
~
l
Q.
FlI'W*I* .. _ _ .,....·Ooo.orm_IYo ......... ..
_..-.-.v_b,N
_ , • .".... ••• _• 2"'_....
_
.... FIIo"_IIfOCIoooMII .............
~
ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER
Genomför"andetld
......
_.-....
"'~"""_OOCIpIOtooO_._
-----
...
-..,.....,- , ~.­
-
CNrIgo ........... """""'"'~ PI _'2$=-
.~".. ......
.. -.. .....
Strandskydd
~
-
[
8_
.... _ F I I o "
_ _ .....
lftI_Pl_ ... _I~PI_a5""
~..., ....... " ' _.. 1~"._ 125 C1T1.
...,
-.Ooo.o ... _
q.
Ändrad IovpIlkt. lov med villkor
_ I ~,,._95""'
' Takgeomelri 1
h
Värdefulla byggnader OCh områden
Goo,,"iIOo
kvartersmark.)
Mark.
och vegetation
~""' ___ "Jr-. _ _ _ - . _.
~
_-~
_
• •• °1
~.
~
o
f •••
~_
F--.og . . _ _
t
__. .
I
~
v~
I>.
BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE
1:11j
vldIllw'<UPlV_
_ _ -, __ ~
.... _
... ..
~
'"
-
bro
+13 \-A
\1
UTFORMNING AV ALLMANNA PLATSER
\
...
"'''''_~hl~_
0-. _ _
_ _ ....
65
VIW-. l&Mter_IakOMl _ _ V _ .... _
_
~
\
+
l
~. _"""""oIoo .. _4Igoo '
H,K, -9
~""'-,_
. . ~T~' .
Byggnadsteknik
".
Vattenområden
!
w
!
\
.: !
~
_
C
~,._Pl_
"
j
,
,
\
\
,~_.--
T.....,."., _ _ _ . .
~
\J
.
Kvartersmark.
___
_.~_
I
'\ ,
lI
LOIW.GA.T4
:lA.T...
+
+
'i
.... oo ..
"
//
:','
," "
_
_
fU
1.""
I
\
'
'-
~
IU
~ _ _ ~25 _ _ V_ _ ~"
"
HAGA
,'
'
---__..__..
~
_-""",-
ANVANDN ING AV MARK OCH VATTEN
Allmånna platser
\
.{.)~
\. l,
~... .\» : i/q.t::::~~Z
"
'. ' . .
><Ogooo-""*'_-...........
0leg000-.ejcl1 _ _
.dL
_
! '; :.:~:-:~..
c:D
..,.
<E>
~
.~... -------- ---
PLACERING, UTFORMNING, UTFORANDE
Utfonnnlng
GRANSER
\
\
+
---
__
_
L
" ~::.~
"
~~
.
.~L'1!'
\"-
'\
/ I:
~
",'
.....
-
.,
\
,\
~
.
V~
'\.'
--
m«I_~.E_1ngMon
-
gJ
~+,
F ~""'gNoor
....."........oo:h"IIorTrInIneAr_.....
.
\5
PLANBESTÄMMELSER
__
I
+
-
01
_
I
''' ,.-
~
~_
.
~ /~-
Information:
.I
• UI!OImnIng .... ~""I
.... prOvas ....... I(~ (IO.I,.).
·~ .. .al>m"'-"""''''''' .. en~
"""_.
.F~"-'~ochlrlcl""~ 1>oI
I
Prlnclp/skp/an 1
Principsektion 1
'-.:(
t:::--~ ~./
. .~~
I
"~ ,,,'f'!n:',,;i
.:',/j
/,'"
..
1-
~ 'a<'Ie"1CT'"
,..,,///
... ,,/
····~···Ct":aos
":1~:~
+9.3
Stockholms kommun
...\~ .....
.... _
~"'~"'e.oo
""'''''00
.....b
I ,...iI!lI'W· 7!
~'" ""arl~" Si:Cni "-"
1O1l-O~
Ijrn l ~~arl
-
F ~ ~_~
D
CZJ
+
L
lta>Q "'"
_'~"
~.-
--
'\IoN_~"
,,
... ~ '!
,.,
-
,
Grundkarla
-....
'_n
•.....-qn_... """'.f'eI.,.
...
~
/ / / /"'..-
-
I
.
_.
.) .,------,
-,N._
_..-.,..,."'"
~
//'///
.-
~
':"
":'-
Nonnah p!anfMarande
AntagandehandlIng, upprättad december 2014
o ~_ _ _ _
0 __
0
_
•
s_
0Be_
Detaljplan för
Stallmästaregården
Stadsdelen Haga j Solna stad
ffi ---- --
0 ' _
0
_
a ___
--
!; -
1~:169
STALLMÄSTAREGÅRDEN - HAGA, BRUNNSVIKEN
KONFERENSANLÄGGNING
GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26
REV 2014-12-18
1 (45)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING
4
BYGGNADSUTFORMNING OCH GESTALTNING
15
PARKEN
35
INLEDNING
5
SITUATIONSPLAN
15
LANDSKAPSGESTALTNING
35
DETALJPLAN
6
VY FRÅN INFARTEN
16
ANLÄGGNINGENS NUVARANDE SKICK
36
PRINCIPER FÖR FASAD
17
ILLUSTRATIONSPLAN
37
BAKGRUND
7
FASADER
18-21
PARKSEKTION
38
TAK- OCH FASADMATERIAL
22-23
HISTORISKA REFERENSER
39
MILJÖBILDER
24-29
SAMTIDA REFRENSER
40
PLANER, ENTRÉPLAN
30
PLANTERINGAR OCH VEGETATION
41
LÄGET IDAG
7
PLATSENS HISTORIA
8-9
STALLMÄSTAREGÅRDEN I KARTOR
10-11
STADSBILSANALYS
12
NATUR- OCH KULTURHISTORISKA VÄRDEN
13
REFERENSER
14
31
PLAN -1
32
PLAN -2
33
PLAN 1
INNERGÅRD MED VATTENSPEGEL
34
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26
2 (41)
FASTIGHETSÄGARE
MEDVERKANDE KONSULTER
FASTIGHETSAKTIEBOLAGET STALLMÄSTAREGÅRDEN
Nyréns Landskap
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26
3 (41)
FOTOMONTAGE SETT FRÅN BRUNNSVIKEN
SAMMANFATTNING
Stallmästaregårdens sammanhållna värdshusmiljö står
i begrepp att utvecklas i ännu ett steg. Genom åren har
gårdens speciella 1700-talskaraktär påverkats av många
bättre eller sämre byggnadstillägg, växande kringliggande
vägsystem och hårt allmänt slitage. Nuvarande ägares
önskan att utveckla anläggningen för att kunna attrahera
konferens- och nattgäster har öppnat möjligheter för
tillförsel av nya kvaliteter. En tillbyggnad med avstamp i
den befintliga bebyggelsens förhållande mellan byggnad
och gårdsrum skapar dialog mellan gammalt och nytt.
Samtalet fortsätter i trädgårdsplaneringen, där en sekvens
av terrasser av olika karaktär förankrar både den nya och
befintliga bebyggelsen i platsen.
Den nya flygelbyggnaden ligger som pendang till
huvudanläggningen i väster. Den ersätter en påver terrass
samt en äldre träpaviljong vilken föreslås flyttas till ett
mer prominent (och troligen ursprungligt) läge närmare
vattnet. Den nya flygeln får, med sina stora tältliknande
tak, drag av 1700-talets lekfulla paviljongarkitektur och
är samtidigt med sitt ’enkla’ formspråk omisskännligt
samtida. Nybyggnaden öppnar, till skillnad mot den västra
gården, upp sitt gårdsrum mot Brunnsviken. Fasadens
variationen av olikfärgade fält bidrar till en festlig prägel,
vilket förstärks av den terrasserade spegeldamm som
förenar den nya flygeln med det befintliga ’Tingshuset’.
En smal atriumslits mitt i dammen dramatiserar relationen
till konferensutrymmena under, en ’folie’ helt i linje med
Hagaparkens andra överraskningar.
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26 REV. 2014-10-30
4 (41)
VY FRÅN BRUNNSVIKEN, FOTO JANUARI 2013
SYFTE, MÅL OCH STATUS
Stallmästaregården vid Brunnsviken i Solna kommun
ägs av Fastighetsaktiebolaget Stallmästaregården. I
fastigheten bedriver Nobisgruppen restaurang- hotelloch konferensverksamhet. Anläggningen har högt
allmänt anseende och håller en hög standard i sin inre
miljö. Verksamheten innehåller samtidigt möjligheter att
expandera och på så sätt tillföra den välbesökta miljön nya
värden. Genom att bygga en ny hotell- och konferensdel
på tomtens sydöstra del kan den i sammanhanget
främmande terrassen från 1950-talet fasas ut, samtidigt
som byggnadskompositionen som helhet får en bättre
DETALJPLAN
balans. En ny flygel med ett tydligt samtida uttryck skapar
en karaktärsfull dialog med sjuttonhundratalsmiljön,
samtidigt som den bildar en skärm mot Värtabanans högbro
bakom. I samband med tillbyggnaden rustas den idag slitna
gårds- och parkmarken upp och ges en gestaltning i bättre
samklang med helheten.
Ett förslag till detaljplan har tagits fram av Solna kommun
och det ställdes ut under april 2013. Det slutliga förslaget
planeras tas upp för godkännande och antagande under
första kvartalet 2015 i stadsbyggnadsnämnden respektive
kommunfullmäktige.
Wingårdh arkitektkontor fick uppdraget att skissa på
hur den nya byggnaden skulle kunna se ut under hösten
2011. Nyrén landskap anlitades för markplaneringen.
AIX arkitekter presenterade vintern 2011 en antikvarisk
konsekvensanalys för Stallmästaregården.
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26 REV. 2014-12-18
5 (41)
6 (51)
BAKGRUND
LÄGET IDAG
Stallmästaregården är Stockholms äldsta så kallade
utgårdsvärdshus - ett värdshus utanför tullarna. Miljön
har kvar mycket av den ursprungliga 1700-talskaraktären.
Gårdsmiljön präglas starkt av omgivningens inflytande; ett
spann mellan storskaliga trafikanläggningar åt ena sidan
och pastoralt landskap åt den andra. Situationen har bidragit
till en viss otydlighet i Stallmästaregårdens yttre miljö.
Platsens möjligheter är idag inte fullt ut tillvaratagna.
FLYGFOTO ÖVER BRUNNSVIKEN OCH STALLMÄSTAREGÅRDEN
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26
7 (41)
MÅLNING 1890. STOR BRYGGANLÄGGNING I BRUNNSVIKEN.
TÄT GÅRDSBILD, UTHUS PÅ PÅLAR I VATTNET 1828.
FOTO VINTER 1895, SKRIDSKOÅKNING PÅ SOPAD BANA.
Efter några ägarbyten kom gården 1674 att tillhöra Kronan,
officiellt under Ulriksdal men i praktiken som den kungliga
familjens privategendom. Därför kom också olika regenter
att engagera sig direkt i dess öde. Det var dock aldrig fråga
om någon ståndsmässig anläggning, tvärtom gynnade den
nya tullgränsen 1672 värdshusverksamheten. Det första
huset från 1630-talet blev med tiden ett illa underhållet
ruckel men fick behålla sin plats (där lusthuset med
rosenparterr nu är) fram till 1740.
fähus och lada. Nu byggdes också stenmuren mot vattnet
och det åttkantiga lusthuset - egentligen en femtio år
gammal byggnad flyttad från annan ort.
PLATSENS HISTORIA
Eftersom Stallmästaregården sedan 1647 och fram till
1984 utgjort arrendegård under hovet, har anläggningens
utveckling och förändringar noterats i många källor.
Stallmästaregården har sitt namn efter Ebbe Håkansson,
stallmästare hos Carl Carlsson Gyllenhielm på Karlberg, i
vars ägor Brunnsviken ingick. Håkansson fick egendomen
av sin uppdragsgivare och började på 1630-talet uppföra
en byggnad med en osedvanligt stor sal, vilket antyder att
stallmästaren redan från början hade en tanke på någon
form av festarrangemang i lokalerna. Det antas bland annat
vara i denna sal som den blivande drottning Kristina som
nittonåring firade midsommar 1645.
Omkring år 1700 tillfördes det gamla huset två
flygelbyggnader; en uthuslänga i sydost och en stuga med
två mindre rum på motsatt sida. Hela denna anläggning
ersattes år 1740 med en helt ny. Då uppfördes det
nuvarande värdshuset samt ett nytt stall, foderrum, avträde,
En av Stockholms mest ansedda byggmästare, Petter
Gerdes, fick 1734 arrendet till den lukrativa verksamheten
mot löfte om att investera. Gerdes knöt ”falkeneraren
Bogardt”, Lucas Boogers, till sig. Med honom inleddes en
glansperiod för Stallmästaregården, vilket också inbegrep
mer byggande. 1744 byggde Boogers en bostad åt sig själv
(”Tingshuset”, i sin första version) mitt emot värdshuset,
vilket samtidigt byggdes till mot sjösidan. Ytterligare
byggnader tillkom under Boogers tid; i bouppteckningen
nämns tio hus, alla i gott skick. Anläggningens tidigare
enkla, lantliga karaktär hade nu utvecklats; bland annat
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26
8 (41)
FOTO FRÅN SÖDER 1898. LUSTHUSET ÄR HELT DOLT UNDER DE FÖRVUXNA LINDARNAS GRÖNSKA.
FOTO FRÅN BRUNNSVIKEN 1900.
hade en spegelsymmetrisk trädgård framför de två
flankerande huvudbyggnaderna tillkommit.
Utvecklingen fortskred. Under 1700-talets senare del
förstorades ’Tingshuset’ väsentligt, bland annat med en
stor sal på bottenvåningen. 1815 tillkom den stora salongen
vilken användes som tingssal mellan 1844 och 1906 och
alltså gav huset dess nuvarande namn.
Norrtull (där det tidigt byggdes en särskild ölservering)
som utgjorde basen för Stallmästaregårdens lönsamhet. Nu
blev det allt mer ett lantligt utflyktsmål från den växande
staden.
1886 hade arrendatorn på Stallmästaregården inte
mindre än 21 privata hus, alltså sådana som inte ingick i
arrendet. Vid ”Lilla Stallmästaregården” vid Norrtull ägde
arrendatorn tre hus. 1910 skiljdes denna lilla anläggning
- där det funnits både brännvinskrog och konditori - från
huvudgården när järnvägen till Frihamnen drogs fram.
Samtidigt försvann flera ekonomibyggnader.
ägo genom Tore Wretmans företag Fastighetsaktiebolaget
Stallmästaregården, vilket öppnade för investeringar. Efter
Nobis övertagande 1988 genomfördes en stor teknisk
ombyggnad, samtidigt med strävan efter att göra så litet
avtryck som möjligt i den yttre miljön; helt i linje med
föreskrifterna i den byggnadsminnesförklaring som trädde
i kraft 1985. Där framhölls att Stallmästaregården också
i fortsättningen måste kunna tillåtas att genomgå sådana
förändringar som är nödvändiga för att vidmakthålla
restaurangrörelsen, samt att anläggningens historia omfattar
såväl om- som tillbyggnader och rivningar.
1924 utökades Värdshuset med en ny stor matsal. En
terrass med stödfunktioner för kökshanteringen tillkom
1952. 1984 övergick egendomen från statlig till privat
KÄLLOR
STALLMÄSTAREGÅRDENS HISTORIA ÄR UTFÖRLIGT BESKRIVEN AV HANS
BESKOW I SKRIFTEN ”STALLMÄSTAREGÅRDEN; ANTECKNINGAR OM DESS
BYGGNADSHISTORIA OCH ARRENDATORER” FRÅN 1979.
1800-talets arrendatorer byggde om och till i den befintliga
anläggningen, men den största förändringen av miljön var
förmodligen sänkningen av Brunnsvikens vattennivå 1863.
Då tillkom inte bara en hamnanläggning i viken utan även
en allé mellan Bellevue och Haga. Staden började göra sig
allt mer påmind som granne. Tidigare var det framför allt
det strategiska läget vid Brunnsvikens vattenväg och vid
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26
9 (41)
STALLMÄSTARGÅRDEN I KARTOR
Omkring år 1700 fanns ännu den
”Gamla byggningen” med sin festsal
kvar, parallellt med strandlinjen.
Sydväst om denna hade den ”Nya
byggningen” tillkommit, det nuvarande
Värdshuset, och mitt emot denna
placerades ett uthus.
1782
1741
1741 har bland annat det lusthus tillkommit som sedan dess
stått i anläggningens mitt. Mitt emot Värdshuset fanns då
ännu endast ett uthus.
1782 var kompositionen med Värdshuset, Tingshuset och
Lusthuset etablerad. Jordbruket, liksom brännvinsbränning
och ölbryggande krävde en stor mängd mindre hus. Ett av
dem var byggt ute i vattnet, närmare gården med dåtidens
strandlinje.
1833
1833 karaktäriserades miljön av en mängd byggnader.
Det är sannolikt att dagens linneförråd, den så kallade
”Fyrkanten”, ursprungligen var ett av två uthus som
flankerade varandra vid vattnet.
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26
10 (41)
1898
1898 hade bland annat en omfattande brygganläggning
tillkommit. Dagens layout börjar framträda.
NUTID
Dagens anläggning, med vattnet allt längre bort från kärnan
i verksamheten.
FRAMTID
Föreslagen komplettering med nya byggnadsvolymer i det
område som historiskt utgjort det mest tättbebyggda.
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26
11 (41)
STADSBILDSANALYS
Trots att mycket av den värdefulla bebyggelsen från
1740-talet finns kvar idag – gårdsbildningen med
Värdshuset, Tingshuset och det ännu äldre lusthuset samt de
i flera fall rikt bemålade interiörerna – är kontrasten mellan
den omsorgsfullt omhändertagna inre miljön och den
slitna och otydliga yttre miljön idag påtaglig. Närliggande
trafikappareter är ett faktum som Stallmästaregården med
viss framgång hanterat. Det kringskurna läget har samtidigt
gett Stallmästaregården karaktären av en egen värld och
förstärkt kopplingen till Brunnsviken.
FLYGBILD ÖVER STALLMÄSTAREGÅRDEN
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26
12 (41)
DE TVÅ ÄLDSTA HUVUDBYGGNADERNA 2013
NATUR- OCH KULTURHISTORISKA VÄRDEN
Idag utgörs Stallmästaregårdens natur- och kulturhistoriska
värden till stor del av dess placering som portal till Hagaparken i Nationalstadsparken. Historiskt har anläggningen
dock en mer självständig roll i förhållande till den omgivande parken. Anläggningens bakgrund som lantgård med
lustgårdsambitioner känns igen från andra sjönära mindre
jordbruksegendomar. Även fast flertalet av de tidigare
ekonomibyggnaderna idag försvunnit, är den ursprungliga
planen ovanligt välbevarad, kanske på grund av gårdens
historiska status som arrende. Ingen arrendator sedan
Gerdes och Boogart har ju velat modernisera anläggningen,
med de kostnader detta skulle medföra.
Kvarvarande byggnader har stort kulturhistoriskt värde.
Detta gäller i första hand de äldsta; Värdshuset, Tullhuset
och Lusthuset. Även kvarvarande ekonomibyggnader har
stort värde, även fast den så kallade” Fyrkanten” såväl
historiskt som arkitektoniskt skulle vinna på att flyttas till
sin ursprungliga placering mellan huvudbyggnaderna och
vattnet. Byggnaden, ursprungligen troligen ett brygghus,
flyttades sannolikt till sin nuvarande plats vid sekelskiftet
1900.
”Drottning Kristinas lusthus”, vars koppling till drottningen
är oklar, är anläggningens mest särpräglade inslag och
en nyckel till dess historia som nöjesetablissemang. Dess
placering har utgjort en konstant i bebyggelsemönstret. De
åldriga lindar som flankerar byggnaden har en hävdvunnen
roll på platsen, men litet med barockens trädgårdsgestaltning att göra. Träden, ursprungligen fyra, var ursprungligen tänkta som låga, formklippta element. Beskärningen
upphörde i mitten av 1800-talet och träden drog i höjden.
Allén var troligen även den hårt beskuren. Idag har alléns
resning gett den en värdefull roll som skärm mot trafikanläggningarna.
komplexiteten bakåt och enkelheten framåt är tvärt om
en karaktär som är både värdefull och utvecklingsbar. Så
har också flera tillbyggnader utförts med höga ambitioner.
Även den senaste och mest omfattande, hotellflygeln från år
2000, fungerar väl i miljön. Pastischen hör till de tydligaste
i Sverige från sin tid och fick visst erkännande som ny.
Den kanske minst värdefulla byggnaden inom Stallmästaregården är den terrass bakom Tingshuset som tillkom
1952. Den är i såväl gestaltning som utförande underlägsen
bebyggelsen i övrigt. Den omfattas heller inte av byggnadsminnet.
De övriga byggnaderna uppvisar en sammansatt historia av
om- och tillbyggnad. Det gör dem inte mindre värdefulla;
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26
13 (41)
KOPPARTÄLT HAGAPARKEN STOCKHOLM, DESPREZ
VOLJÄR KINA SLOTT STOCKHOLM, ADELKRANTZ
REFERENSER
Stallmästaregårdens nya flygel hälsar till Louis Jean
Desprez’ koppartält i Haga (1787-90). Något innan hade
Vakttältet byggts i Drottningholms park. Arkitekt Carl
Fredrik Adelcrantz som tidigare hade ritat Kina slott och
den pagodliknande voljären intill. Dessa tältliknande
byggnader syftade till att ge lustparkerna exotiska inslag, att
roa och fängsla.
Kopparplåtens beständighet gör den till ett stabilt underlag
för linoljebunden målarfärg. Koppar, bemålad eller rå, har
även använts i ett antal svenska byggnader i samtiden,
bland annat Villa Astrid av Wingårdhs från 2005.
VAKTTÄLTET I KOPPARPLÅT DROTTNINGHOLM STOCKHOLM, ADELKRANTZ
VILLA ASTRID GÖTEBORG, WINGÅRDHS
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26
14 (41)
BYGGNADSUTFORMNING OCH GESTALTNING
BRUNNSVIKEN
SITUATIONSPLAN
Den nya flygelbyggnaden kompletterar Stallmästaregårdens
hotell- och konferensverksamhet med nya lokaler. Genom
att adderas till Tingshuset bygger den vidare på det tema
som med framgång etablerades år 2000, då Värdshuset
byggdes till med den vinkelställda hotelldelen.
En skärm skapas mot den höga järnvägsviadukten, på
motsvarande sätt som Värdshusets hotellflygel bildar
rygg mot Norrtull. Stallmästaregården blir som helhet
mer samlad. Mötet mellan trädgården och Brunnsviken
förbättras när den nuvarande terrassens höga sockel
försvinner.
Stallmästaregården får möjlighet att utveckla sin
verksamhet, samtidigt som dess identitet i södra
Brunnsvikens förändrade landskap förstärks. Gårdens
sydöstra del har en historia som områdets mest bebyggda.
Detta har topografiska orsaker; det har fallit sig naturligt att
bygga i den slänt där bebyggelsen inte konkurrerat med det
tidigare jordbruket, och där den inte inkräktat på solljuset.
K
VI
S
NN
U
BR
N
GE
VÄ
RO
NE
AN
Den nya byggnaden speglar liksom bebyggelsen i övrigt
arvet från sjuttonhundratalet. Fasadernas gestaltning faller
tillbaka på Hagaparkens kanske främsta byggnadsverk,
Desprez’ Koppartält vid Pelousen. ’Tältens’ konkava väggar
och tak i mjuk bågform är del i ett textilt illusionstrick, men
ger också spänst och lätthet.
EN
G
Ä
SV
Nybyggnaden är i sin helhet klädd i enhetligt material
som målats guldockra med ränder i silver och kungsblått.
Fönstren ligger i fasadliv för ett intryck av slät enkelhet.
Mot innergården förses hotellrummen med indragna franska
balkonger med våningshöga glaspartier innanför.
SOLNA KOMMUN
STOCKHOLMS KOMMUN
SITUATIONSPLAN SKALA 1:1000 (A4) - NY FLYGELBYGGNAD OCH VATTENSPEGEL. BEFINTLIGT HUS FLYTTAT TILL IANSPRÅKSTAGEN MARK.
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26 REV. 2014-10-30
15 (41)
VY FRÅN INFARTEN
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26
16 (41)
BYGGNADEN SEDD FRÅN VÄGEN
BYGGNADEN MED VATTENSPEGEL SEDD FRÅN GÅRDEN
BYGGNADEN SEDD FRÅN BRON
PRINCIPER FÖR FASAD
Byggnaden är komplex i sin geometri men enkel i sina
materialval. Genom begränsning till ett tätt enhetligt fasadmaterial och glas, åstadkomms en robust fasad som för en
dialog mellan historia och samtid. Formspråket ger arkitekturen tillhörighet i vår tid samtidigt som fasadgestaltningen
anknyter till förebilden.
Den nya flygelbyggnaden samverkar med sin omgivning
även på andra vis än genom geometri och material. På taket
till den nya konferensdelen knyter en spegeldamm i flera
nivåer Stallmästaregården närmare Brunnsviken. Himlen
speglas i vattnet, nybyggnadens fasad dubbleras, gårdsrummet förstoras. En modern inramning till den nya flygeln;
näckrosor och ljus - ett långsmalt atrium skär genom vattenspegeln och lyser upp om natten.
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26
17 (41)
GAVEL MOT BRUNNSVIKEN SKALA 1:1000 (A4)
FASAD MOT NORRTULL SKALA 1:1000 (A4)
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26
18 (41)
FASAD MOT JÄRNVÄGSBRON ÖVRE DEL SKALA 1:1000 (A4)
FASAD MOT JÄRNVÄGSBRON NEDRE DEL SKALA 1:1000 (A4)
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26
19 (41)
GÅRDSFASAD NEDRE DEL SKALA 1:1000 (A4)
GÅRDSFASAD MITTPARTI SKALA 1:1000 (A4)
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26
20 (41)
GÅRDSFASAD ÖVRE DEL SKALA 1:1000 (A4)
GAVEL VID ENTRÉ SKALA 1:1000 (A4)
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26
21 (41)
TAK- OCH FASADMATERIAL
FASADER
Fasader utförs med plåt i skivtäckning på bakomliggande
obrännbar stomme.
Skivformat skall vara stående typ 540 X700mm för ett
vertikalt uttryck.
Plåten rår över fönstrens karmar för att skapa så enkla
möten mellan materialen som möjligt.
TAK
Tak utförs som skivtäckt plåttak på bakomliggande obrännbar takkonstruktion.
Takskivor har samma (540mm) skivbredd som fasad
YTBEHANDLING
Fasad- och takplåt målas med linoljefärg.
Plåten målas med ränder i tre kulörer i rapport.
PRINCIP FÖR SKIVTÄCKNING AV FASAD OCH TAK
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26
22 (41)
PRINCIP FÖR SKIVTÄCKNING VID BALKONG
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26
23 (41)
INNERGÅRD MED VATTENSPEGEL
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26
24 (41)
VY FRÅN BRUNNSVIKEN
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26 REV. 2014-10-30
25 (41)
VY FRÅN BRUNNSVIKEN
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26 REV 2014-10-30
26 (41)
TRÄD UTGÅR
VY FRÅN BRUNNSVIKEN
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26 REV 2014-10-30
27 (41)
VY FRÅN BRUNNSVIKEN
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26 REV 2014-10-30
28 (41)
TRÄD UTGÅR
VY FRÅN BRUNNSVIKEN
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26 REV 2014-10-30
29 (41)
VY FRÅN INFARTEN
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26
30 (41)
+3,
8
+3,
2
+4,
5
+3,
8
+4,
5
+5,
2
+5,
9
+6,
6
+6,
6
+6,
4
+3,
8
+3,
3
+4,
5
+3,
8
+4,
5
+3,
8
+0,0
KONFERENS
TEKNIK ETC.
KÖK
KPR/WC/FRD
TEKNIK ETC.
KULVERT
FOAJÉ
+0,0
PLAN -2 KONFERENS SKALA 1:500 (A4)
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26
33 (41)
SAMMANSATT FASAD MOT SÖDER (NORRTULL)
PLAN 1 SKALA 1:500 (A4)
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26 REV 2014-10-30
34 (41)
INNERGÅRD MED VATTENSPEGEL
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26
35 (41)
PARKEN
11
19
8
7
20
14
LANDSKAPSGESTALTNING
15
Stallmästaregården har alltid haft en egen, mer intim, landskapskaraktär i kontrast till de storskaligare anläggningarna
på Haga och Bellevue. 1782 köpte Carl Sparre Stallmästaregården och Bellevue i avsikt att skapa en sammanhållen
större park, men efter Sparres död 1791 och Gustav III:s
året efter skrinlades planerna. Stallmästaregårdens karaktär
bevarades: En symmetriskt upplagd park och trädgård runt
en traditionell herrgårdsliknande miljö.
Dagens utemiljö är sliten och hårt belastad av alla som går,
springer eller cyklar genom området. Behovet av en ny plan
för trädgården är överhängande. Platsen har goda förutsättningar för en mycket attraktiv trädgårdsanläggning.
17
5
12
1
4
3
13
6
8
2
Den nya trädgårdens gestaltning bygger på gårdsmiljöns
rötter i barocken. Genom att tydliggöra de axlar och linjer
som platsen innehåller, kan en ny ’barockträdgård’ formas
där de två befintliga huvudbyggnaderna - Värdshuset och
Tingshuset - samt Lusthuset lyfts fram. Murar, hårdgjorda
ytor, grusgångar, klippta häckar och planteringar formar en
miljö med ökad användbarhet och spännande samverkan
bland annat med de vattenterrasser som inramar den nya
flygelbyggnaden.
Ny
16
byg
gn
ad
18
9
10
ILLUSTRATIONSPLAN LANDSKAPSGESTALTNING SKALA 1:1000 (A4)
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26 REV. 2014-10-30
36 (41)
ANLÄGGNINGENS NUVARANDE SKICK
TILLÄGG TILL STALLMÄSTAREGÅRDEN HAR TILLKOMMIT UNDER TIDENS GÅNG.
ANLÄGGNINGENS HISTORISKA STRUKTUR, MED TYDLIGA SIKTLINJER, TYDLIG
ENTRÉPLATS, INTIM FÖRGÅRDSPLATS OSV, ÄR PÅ MÅNGA SÄTT INTAKT, MEN I
BEHOV AV UPPRUSTNING OCH FÖRTYDLIGANDE.
I OCH MED EN UPPRUSTNING AV STALLMÄSTAREGÅRDENS MARK KAN
HISTORISKA STRUKTURER ÅTERINFÖRAS, TEX ÅTERPLANTERING AV
BORTTAGNA TRÄDRADER.
BEFINTLIGT GÅNGSTRÅK MELLAN HAGAPARKEN OCH BELLEVUEPARKEN I
ANSLUTNING TILL STALLMÄSTAREGÅRDENS BYGGNADER.
FÖRGÅRDSPLATSEN KAN MED FÖRDEL STÄRKAS OCH RENODLAS FÖR ATT
BINDA IHOP DEN HISTORISKA MILJÖN MED DEN NYA BYGGNADEN.
ANLÄGGNINGEN ÄR BITVIS NEDGÅNGEN OCH I BEHOV AV UPPRUSTNING. VID
EN RESTAURERING BÖR NUVARANDE YTSKIKT BYTAS UT MOT MATERIAL SOM
BÅDE ÄR ELEGANTA OCH HAR HISTORISK RELEVANS.
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26
37 (41)
ILLUSTRATIONSPLAN
1. ENTRÉTORG - STENSATT SAMMANHÅLLANDE TORGYTA MED BEF. TRÄD OCH
LUSTHUS.
2. VATTENTERRASS - TERRASSERAD VATTENSPEGEL MELLAN NY OCH BEFINTLIG
BYGGNAD.
11
3. BEFINTLIG TERRASS
4. KÖKSTRÄDGÅRD - PRYDLIG KRYDD- OCH GRÖNSAKSODLING, MED
ÄPPELSPALJÉ MOT FASAD.
19
5. BRYGGA
6. MÖJLIG, FRAMTIDA STRANDPROMENAD - BEFINTLIG VASS BEHÅLLS TILLS
VIDARE.
8
7
20
7. FLYTTAD PAVILJONG
14
8. ÄPPELLUND - VÅRBLOM OCH FRUKT TILL GÅRDENS FRAMTIDA MUSTERI.
15
9. PELOUSE - ÖPPEN GRÄSYTA MED UTSIKT ÖVER BYGGNADENS VATTENRIDÅ OCH
BRUNNSVIKEN.
17
5
12
10. FÖRGÅRDSPLAN - GRUSAD VÄNDPLAN FÖR BESÖKARE OCH BÅTKLUBB.
1
11. FRAMTIDA KOMMUNALA ÅTGÄRDER FÖR EN FÖRBÄTTRAD PARKMILJÖ.
12. ALLÉPARKERING - UTÖKAD PARKERINGSYTA OCH NY TRÄDRAD. TOT. 17
P-PLATSER
4
3
13. MARKPARKERING - NEDSÄNKT JMF. NUVARANDE MARKHÖJD. TOT. 13
P-PLATSER.
13
14. BEFINTLIIG INNERGÅRD.
6
8
15. BEFINTLIG FÖRGÅRDSMARK.
2
Ny
16
byg
gn
ad
18
9
16. GC-STRÅK / ANGÖRING TILL BÅTKLUBB.
17. GC-PASSAGE GENOM OMRÅDET.
18. HASTIGHETSDÄMPANDE ÅTGÄRDER FÖR CYKLAR.
10
19. NYTT STÄNGSEL
20. NY INLAST
STALLMÄSTAREGÅRDEN ILLUSTRATIONSPLAN, YTTRE MILJÖ
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26 REV. 2014-10-30
38 (41)
bef. parterr
häck
torgyta - granit
bef. terrass
rosenplantering
grusgång
rosplantering
grusgång
SEKTION A-A’
SKALA 1:500 A4
Höjder enl RH00
mur
bef. lusthus
köryta - asfalt
bef. lind
parkering - grus
Brunnsviken
vass/naturmark
SEKTION A-A SKALA 1:500 (A4)
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26
39 (41)
HISTORISKA REFERENSER
De historiska parkritningarna över barockanläggningar är
vackra inspirationsbilder för den mer småskaliga park och
trädgård som nu föreslås anläggas. Den helt genomförda,
storslagna barockparken är givetvis främmande för stallmästaregårdens enklare och jordnära karaktär. Barockparkens symmetri var ett ideal som rådde i stallmästaregårdens
äldre historia och som genomsyrar den enkla stjärnformade
anläggning som fanns där enligt kartan från 1782 (se s.10).
*BILDER FRÅN: ITALIENSKA TRÄDGÅRDAR, GEORGINA MASSON, THAMES
AND HUDSON LTD, LONDON 1961.
TERRASSTRÄDGÅRD MED PLANTERINGAR INRAMADE AV LÅGA
BUXBOMSHÄCKAR, VILLA LANTE, ITALIEN*.
BUXBOMSINRAMADE PLANTERINGSYTOR OCH TERRASSERINGAR I
TRÄDGÅRDEN TILL VILLA CASTELLO, FLORENS, ITALIEN.
VILLA TORRIGIANI CAMIGLIANO, ITALIEN*.
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26
40 (41)
SAMTIDA REFERENSER
MOA MARTINSONS TORG - SAMMANHÅLLANDE STENSATT TORG STOCKHOLM,
RITAT AV NYRÉNS ARKITEKTKONTOR.
VISTELSEYTOR NÄRA VATTEN, HORNSBERGS STRANDPARK, STOCKHOLM, RITAT
AV NYRÉNS ARKITEKTKONTOR.
NYTT, STENLAGT, SAMMANHÅLLANDE TORG I HISTORISK MILJÖ. GULDBERGS
BYPLADS, KÖPEHAMN, DANMARK, RITAT AV NORD ARCHITECTS COPENHAGEN.
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26
41 (41)
PLANTERINGAR, VEGETATION
FORMKLIPPTA, LÅGA BUXBOMSHÄCKAR RAMAR IN ROSENPLANTERINGAR.
SÄTTEN ATT KOMPONERA GÅNGVÄGAR, HÄCKAR OCH PLANTERINGAR VAR
VANLIGT FÖREKOMMANDE I KLASSISKA, ITALIENSKA ANLÄGGNINGAR.
ÄPPELLUND - ÄPPELTRÄD I PRYDLIGA RADER GER BÅDE BLOM OCH FRUKT.
ÄLDRE ÄPPELSORTER MED ANKNYTNING TILL ANLÄGGNINGENS NÄROMRÅDE
KAN ANVÄNDAS FÖR ATT KNYTA AN TILL PLATSENS HISTORIA.
EN PRYDLIGT ORDNAD KÖKSTRÄDGÅRD KAN GE ANLÄGGNINGENS
RESTAURANG KRYDDOR OCH GRÖNSAKER OCH PASSAR VÄL I TRÄDGÅRDENS
STRIKTA GEOMETRI.
STALLMÄSTAREGÅRDEN - GESTALTNINGSPROGRAM
2014-02-26
42 (41)
1 (17)
MILJÖPROGRAM
Haga 2:7
Datum: 2014-03-25
1
Miljöstyrning ...................................................................................................... 3
1.1
Miljöprogram .............................................................................................. 3
1.1.1
2
Syfte Miljöprogram .............................................................................. 4
Bakgrund och beskrivning av projektet.............................................................. 4
2.1
Projektets miljömål ..................................................................................... 5
3
Organisation ..................................................................................................... 6
4
Utredningar ....................................................................................................... 7
5
6
4.1
Utförda utredningar .................................................................................... 7
4.2
Behov av nya utredningar .......................................................................... 7
Krav på konsulter och entreprenörer ................................................................. 8
5.1
Miljöplaner ................................................................................................. 8
5.2
Avvikelsehantering och miljöolyckor ........................................................... 8
Bilaga................................................................................................................ 8
1
Miljöstyrning
Ett systematiskt arbete med Miljöstyrning i byggprojekt ger underlag för att på ett
tidigt stadium fatta beslut och vidta åtgärder med hänsyn till ekonomi, ekologi och
social påverkan i alla skeden av byggnadens liv. Miljöstyrning i projekt innebär att
övergripande mål tidigt formuleras och att detaljerade mål successivt konkretiseras i
specifika mätbara krav och indikatorer. De principer och aktiviteter som ska tillämpas beskrivs och arbetet följs upp och dokumenteras.
Eftersom valet av lösningar på funktions- och konstruktionsproblem sällan helt och
hållet kan utgå från Miljöaspekter utan hänsyn måste tas till tekniska och ekonomiska faktorer, estetik osv innebär arbetet en process där revideringar är en självklar del.
Byggherren ansvarar alltid för att gällande lagar, förordningar och lokala bestämmelser följs i alla skeden. Byggherrar ställer krav på konsulter, projektörer och entreprenörer samt förvaltare. Upprättande och uppföljning med program och plan är
en del i planering-, projektering-, produktions- och förvaltningsprocesserna.
Bild: Miljöstyrning
1.1
Miljöprogram
Miljöprogrammet beskriver Miljömål och Miljökrav för projektet. Miljöprogrammet är
styrande för projektet.
Miljöprogrammet redovisar vad som ska utföras, följas upp och dokumenteras från
program, projektering, produktion till och med förvaltning.
Som styrinstrument används Miljöprogram som innehåller specifikation av:
·
·
·
1.1.1
Övergripande mål och krav för en verksamhet
Detaljerade mål och krav för en verksamhet och projektets olika delar
Beskrivning av uppföljning och dokumentation
Syfte Miljöprogram
Miljöprogrammets syfte är att säkerställa att projektets miljöpåverkan minimeras och
att ställda krav från byggherre, hyresgäster och övriga intressenter kan uppfyllas i
projektets alla skeden. Helhetssynen är viktig för miljöarbetet. Miljöfrågor ska tas
upp på ett tidigt skede i planerings- och projekteringsfasen. Programmet kommer att
uppdateras under projektets gång.
2
Bakgrund och beskrivning av projektet
Stallmästaregårdens karaktär av port till Hagaparken och en sammanhållen värdshusmiljö står under hårt tryck både från förändringar i omgivningen och från verksamhetens behov av förbättringar. Genom åren har dess speciella 1700talskaraktär urholkats av tillägg, av vägar och av ett hårt slitage. Verksamhetens
behov av att utveckla Stallmästaregården för att kunna attrahera konferensgäster
och sällskap som stannar över natten, har öppnat möjligheter att tillföra nya kvaliteter till anläggningen. En tillbyggnad som tar avstamp i den befintliga bebyggelsens
förhållanden mellan byggnad och gård skapar en dialog mellan gammalt och nytt.
Samtalet fortsätter i trädgårdsplaneringen, där en sekvens av terrasser av olika karaktärer förankrar både den nya och befintliga bebyggelsen i platsen.
Den nya flygelbyggnaden ligger som en pendang till huvudanläggning i väster. Den
ersätter en terrass samt en äldre träpaviljong, vilken flyttas till ett mer prominent
läge närmare vattnet. Flygeln har med sina stora tältliknande tak drag av 1700talets lekfulla paviljongarkitektur men är med sitt reducerade formspråk omisskännligt nutida. Till skillnad mot den västra gården, öppnar sig komplementet mot vattnet. Variationen av olikfärgade fält på plåtfasaden bidrar till en festlig prägel, som
förstärks av den terrasserade spegeldamm som förenar den nya flygeln med den
befintliga flygelbyggnaden. En öppning mitt i vattnet ger dammen en dramatisk relation till konferensutrymmena inunder, en folie i linje med Hagaparkens många
andra överraskningar.
2.1
Projektets miljömål
Projektet ska genomföras i enlighet med Anders Bodin Fastigheters miljöpolicy:
”Miljöfrågorna är viktiga för oss på Anders Bodin Fastigheter eftersom vi står för ett
långsiktigt fastighetsägande. Frågan är angelägen för oss alla och framför allt blir
det vårt arv till kommande generationer. Vårt mål är att bedriva vår verksamhet med
stor hänsyn till miljön.
Vi vill bidra till utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart samhälle och tillgodose nuvarande och kommande generationers behov.
Vår miljöpolicy inbegriper alla delar i verksamheten; förvaltning, förädling och förvärv som nyproduktion av byggnader.”
Vårt miljöarbete består av följande huvudpunkter:
Friska Fastigheter
•
Att långsiktigt och miljömedvetet projektera, bygga och förvalta fastigheter.
• Att vår erfarenhet och vårt miljötänk blir vägledande vid projektering. Vi prioriterar miljödeklarerade återvinningsbara material med goda egenskaper och utnyttjar
dokumenterat goda tekniska lösningar för att uppnå en låg driftekonomi.
• Vi ska, med hyresgästernas bästa i fokus, ständigt förbättra, förvalta och utveckla våra fastigheter med de miljömässigt bästa lösningarna.
• Vi ska bygga och förvalta fastigheter på ett miljöanpassat och resurssparande
sätt.
•
Skapa förutsättningar för en effektiv och kretsloppsanpassad avfallshantering.
• Minimera förekomsten och användningen av miljöfarliga ämnen i våra fastigheter.
• Vi ska i vår förvaltning minska användningen av icke förnyelsebara råvaror och
produkter.
• Vi strävar ständigt efter förbättringar i syfte att minska miljöbelastningen och förebygga föroreningar.
Långsiktig energieffektivisering
• Effektivisera energianvändningen vid genomförande av projekt och i den löpande förvaltningen.
•
Vi ska söka energimässigt fördelaktiga lösningar vid projektering och inköp.
Eftertänksam personal
• Internt strävar vi efter att minimera vår egen miljöpåverkan genom att prioritera
miljömärkta varor och tjänster samt ha en resurseffektiv användning och förbrukning.
• Medarbetare och ledning ska fortlöpande utveckla sin kompetens i miljöfrågor
och genom förståelse och engagemang agera på ett miljömedvetet sätt.
Utöver detta är målsättningen för projektet att uppfylla kraven i Green Building samt
merparten av kraven enligt det svenska miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad. An-
ledningen till att ingen certifiering enligt Miljöbyggnad kommer att utföras är att det
inte finns någon anpassad manual för denna typ av verksamhet.
3
Organisation
Projektets organisation beskrivs med beställare, projektledning, konsulter, hyresgäster (Merparten av projektorganisationen är inte bestämd än utan kommer att
läggas till vid senare tillfälle).
Åtagande
Företag (namn)
Person (namn)
Initialer
Beställarorganisation:
Byggherre
Fastighetsaktiebolaget Marianne Idh
Stallmästaregården
(Anders Bodin Fastigheter)
MI
Miljösamordnare
WSP Environmental
GJ
Entreprenörens organisation:
Hyresgäster:
Gustav Johansson
4
Utredningar
Nedan beskrivs vilka utredningar som utförts och behovet av utredningar i projektets
olika skeden.
4.1
Utförda utredningar
·
Konsekvensanalys gällande ändringar i byggnadsminnet Stallmästaregården, Solna kommun
·
Trädprogram Stallmästegården. 2013-03-04
4.2
Behov av nya utredningar
Projektering
·
Mark- och grundvattenundersökning
·
Markradonundersökning
·
Akustikutredning
·
Dagvattenutredning i samråd med Solna Vatten
·
Utredning kvävedioxidhalt, NO2 (Miljöbyggnad)
·
Simulering av PPD (Miljöbyggnad)
·
Energibalansberäkning
·
Utredning av alternativa energiförsörjningssystem
·
LCC-beräkningar
Byggproduktion
·
Tryckprovning före slutbesiktning
·
Termografering av byggnadens klimatskal
·
Ljudmätning
Förvaltningsskede
·
OVK (Myndighetskrav, Miljöbyggnad)
·
Energideklaration (Myndighetskrav, Miljöbyggnad)
·
Radonmätning inomhus (Miljöbyggnad)
·
NO2 mätning (Miljöbyggnad)
·
Mätning av tappvattentemperatur, kall och varm (Miljöbyggnad)
5
Krav på konsulter och entreprenörer
Åtgärder och lösningar för att klara angivna mål och krav skall inarbetas i projekthandlingar.
Miljöfrågor skall ha en stående punkt på dagordningen på projekterings- och byggmöten.
Konsulter och entreprenörer ska närvara vid eventuell utbildning, som tillhandahålls
av Byggherren.
5.1
Miljöplaner
Konsulter och entreprenörer ansvarar för att miljöprogrammet uppfylls. Konsulter
och entreprenörer ska redovisa projektanpassade miljöplaner. Dessa ska granskas
och godkännas av projektets miljösamordnare.
I konsulters och entreprenörers miljöplaner ska minst följande anges:
5.2
·
Miljöorganisation och ansvarig namnges i projektet
·
Beskrivning av rutiner för att uppnå mål och krav i projektet
Avvikelsehantering och miljöolyckor
Avvikelser lämnas av konsulter och entreprenörer till projektledningen för de mål
som inte kan uppfyllas. Avvikelserapportering ska utföras om en miljöolycka med
påverkan på den inre eller yttre miljön inträffar. Denna rapportering ska ske kontinuerligt.
Avvikelser ska godkännas respektive avslås av projektledningen och Miljösamordnare.
6
Bilaga
Miljöprogrammets bilaga innehåller kravlista med indikatorer som är indelad i områden.
9 (17)
7
Miljökrav
7.1
Fastighet
7.1.1 Livscykelkostnader (LCC)
Nr
Aspekt
Krav
Referens
Verifiering
Ansvarig
1
Livscykelkostnader (LCC)
Upprätta livscykelberäkningar vid val av
fönster, ventilationsaggregat, pumpar
samt alternativa lokala energiförsörjningssystem.
ISO 15 686
Dokumentation/Beräkningar
Projektledare, VVS,
Arkitekt
7.1.2 Yttre miljö
Nr
Aspekt
Krav
Referens
Verifiering
Ansvarig
1
Föroreningar i mark
Miljöbalken SFS (1998:808)
10 kap
Markutredning
Projektledare
2
Dagvatten
Om det finns misstanke om förorenade
mark- eller vattenområden ska marken
undersökas. Förorenade mark- och vattenområden ska renas till en nivå där det inte
innebär risk för människors hälsa och
miljö. Anmälningsplikt om förorening
påträffas.
Mindre förorenat dagvatten ska tas om
hand lokalt, genom i första hand infiltration till grundvattnet och i andra hand fördröjning och därefter avledning till dagvattennät. Fördröjning ska utföras på sådant sätt att vattnet samtidigt renas.
(Andra krav på dagvattenhantering kan
gälla under byggskedet.)
Solna Stad (På väg mot ett
hållbart Solna)
Dokumentation, dagvattenutredning
Projektledare
3
Cykelparkering
4
Grönyta
Parkeringsplatser för cykel ska anordnas
väderskyddat och stöldsäkert i lämplig
omfattning.
Minst 20 % av gårdsytan ska vara grönyta
och ha ett jorddjup av minst 0,25 m.
Solna Stad (På väg mot ett
hållbart Solna)
Dokumentation
Arkitekt
Solna Stad (På väg mot ett
hållbart Solna)
Dokumentation
Arkitekt
7.1.3 Energi
Nr
Aspekt
Krav
Referens
Verifiering
Ansvarig
1
Energianvändning
Energiprestanda <0.75 x Nybyggnadsvärde i BBR
Miljöbyggnad - Bedömningskriterier för nyproducerade byggnader, version 2.1
(Silver) Kravet förutsätter
Beräkning med beräkningsprogrammet IDA eller motsvarande.
VVS, EL,
Arkitekt
Dokumentation
VVS, EL
Beräkning med beräkningsprogrammet IDA eller motsvarande.
VVS, Arkitekt
Beräknas enligt instruktion i
Manual för ny/projekterad
byggnad
VVS, Arkitekt
Enligt Manual för
ny/projekterad byggnad
”Beräkningshjälp indikator 4
energislag”
VVS, Projektledare
fjärrvärme
2
Separat mätning
3
Värmeeffektbehov
4
Solvärmelast
≤32 W/m²
5
Energislag
Byggnadens energi (värme, hyresgästoch fastighetsel) ska komma från följande
energikällor:
Mer än 20 % kommer från Miljökategori
1 och mindre än 20 % från vardera Miljökategori 3 och 4. Alternativt att mer än 50
% kommer från Miljökategori 2 och
mindre än 20 % från vardera Miljökategori 3 och 4
Separerat mätning av värme, varmvatten,
vatten, fastighetsel, kyla samt hyresgästel
ska anordnas.
≤25 W/m² (Atemp) vid DVUT
GreenBuilding-nybyggnadbedömningsgrunder
Solna Stad (På väg mot ett
hållbart Solna)
Miljöbyggnad - Bedömningskriterier för nyproducerade byggnader, version 2.1
(Guld) Kravet förutsätter fjärrvärme
Miljöbyggnad - Bedömningskriterier för nyproducerade byggnader, version 2.1
(Guld)
Miljöbyggnad - Bedömningskriterier för nyproducerade byggnader, version 2.1
(Guld)
6
Vitvaror
7
Belysning
8
Vattenanvändning
9
Lokalt producerad energi
10
Tryckprovning
Energieffektiva vitvaror klass A+++ eller
bästa tillgängliga klass ska väljas.
Rörelsedetektorer, tidsstyrning och/eller
dagsljusreläer för den allmänna belysningen.
Energisnåla belysning ska väljas. Minst
energiklass A.
Snålspolande munstycken för dusch och
vattenkranar.
Alternativa energiförsörjningssystem ska
utredas.
Byggnadens klimatskärm ska vara så tät
att det genomsnittliga luftläckaget
vid + 50 Pa tryckskillnad inte överstiger
0,6 l/s m²
Energimärkning EU
92/75/EEG
Solna Stad (På väg mot ett
hållbart Solna)
Dokumentation
Arkitekt
Dokumentation
EL
Solna Stad (På väg mot ett
hållbart Solna)
Plan- och bygglag 10 kap. 23
§ (SFS 2010:900)
BBR, BF9K
Dokumentation
Utredning, dokumentation
Arkitekt,
VVS
VVS, EL
Protokoll. Metod för bestämning av luftläckage finns i
SS-EN 13 829.
Konstruktör, Arkitekt
7.1.4 Innemiljö
Nr
Aspekt
Krav
Referens
Verifiering
Ansvarig
1
Ljud
Minst ljudklass B på alla de bedömda
ljudparametrarna i SS 25268.
Dokumentation. SS 25268.
Arkitekt,
Akustiker
2
Radonhalt
<50 Bq/m³ genom radonsäkert utförande
3
Uteluftsflöde och teknisk utformning
Mätprotokoll markradon
samt dokumentation över
vidtagna åtgärder för radonsäkert utförande.
Dokumentation
Projektledare, Konstruktör,
VVS
VVS
4
Luftkvalitet - trafikföroreningar
Projektera för: Uteluftsflöde ≥ 7 l/s person
+ 0,35 l/s, m² golv eller enligt råd i AFS
2009:2 samt behovsstyrt ventilationsflöde
i vistelserum med varierande belastning.
Projektera för <20 µg/m³ kvävedioxidhalt
(NO2) i inneluft
Miljöbyggnad - Bedömningskriterier för nyproducerade byggnader, version 2.1
(Guld)
Miljöbyggnad - Bedömningskriterier för nyproducerade byggnader, version 2.1
(Guld)
Miljöbyggnad - Bedömningskriterier för nyproducerade byggnader, version 2.1
(Silver)
Miljöbyggnad - Bedömningskriterier för nyproducerade byggnader, version 2.1
(Guld)
Dokumentation
Arkitekt,
VVS
5
Fuktsäkerhet
a. Fuktkritiska konstruktioner ska identifieras och dokumenteras, kontrollplaner
ska finnas. Aktuella branschregler för
våtrum ska följas.
b. Fuktsäkerhetsprojektering enligt
ByggaF eller motsvarande.
c. Fuktmätningar i betong utförs enligt
RBK.
6
Termiskt klimat vinter
d. Diplomerad fuktsakkunnig (beställarens
expert) och fuktsäkerhetsansvarig (entreprenörens expert) ska utses.
PPD ≤ 10 %
7
Termiskt klimat sommar
PPD ≤ 15 %
8
Legionella
Temperatur på stillastående tappvarmvatten i t ex beredare och ackumulatortankar ≥ 60˚C.
Gemensam rörledning till flera duschplatser där temperaturen är högst 38°C
ska inte vara längre än 5 meter.
Handdukstorkar och andra värmare är
inte kopplade på VVC-ledningen.
Proppade ledningar ska vara så korta
att temperaturen på det stillastående
vattnet inte understiger 50°C.
Riskvärdering genomförs med avseende
på tillväxt och spridning av legionella.
Legionellaskydd enligt "Branschregler
Säker Vatteninstallation".
Termometrar monteras på utgående varmvatten och på returen i varje VVC-krets.
Instruktioner ska finnas för regelbundna
kontroller av VV- och VVC-temperatur
Miljöbyggnad - Bedömningskriterier för nyproducerade byggnader, version 2.1
(Guld)
Dokumentation.
Arkitekt,
Projektledare, Konstruktör,
Entreprenör
Miljöbyggnad - Bedömningskriterier för nyproducerade byggnader, version 2.1
(Guld)
Miljöbyggnad - Bedömningskriterier för nyproducerade byggnader, version 2.1
(Guld)
Miljöbyggnad - Bedömningskriterier för nyproducerade byggnader, version 2.1
(Guld). "Branschregler Säker
Vatteninstallation"
Beräkning med beräkningsprogrammet IDA eller motsvarande.
VVS
Beräkning med beräkningsprogrammet IDA eller motsvarande.
VVS
Dokumentation
VVS
7.1.5 Material
Nr
Aspekt
Krav
Referens
Verifiering
Ansvarig
1
Dokumentation av byggvaror och kemiska ämnen
Miljöbyggnad - Bedömningskriterier för nyproducerade byggnader, version 2.1
(Guld)
Digital loggbok enligt BSAB
96 (SundaHus Miljödata eller
likvärdigt kan användas).
Alla
2
Utfasning av ämnen med farliga egenskaper
Bygg- och installationsvaror samt kemiska ämnen som byggs in i huset ska
dokumenteras via byggvarudeklarationer
(BVD 3) eller säkerhetsdatablad (SDB).
En digital byggnadsrelaterad loggbok
upprättas med information om byggvaror i
produktkategorier E, F, G, H, I, J, K, L,
M, N och Z enligt BSAB 96.
Loggboken ska minst innehålla uppgifter
om typ av byggvara, varunamn, tillverkare, årtal och innehållsdeklaration.
Loggboken ska även innehålla uppgifter
om uppskattad mängd samt placering i
byggnad.
Särskilt farliga ämnen enligt KEMIs kriterier förekommer endast i mindre omfattning hos loggbokens byggvaror och är
dokumenterade i en avvikelselista.
Miljöbyggnad - Bedömningskriterier för nyproducerade byggnader, version 2.1
(Silver)
Alla
3
Konstruktion och materialval
Beakta byggnadsdelarnas beständighet Solna Stad (På väg mot ett
samt minimera drift- och underhållsbehov hållbart Solna)
utifrån ett livscykelperspektiv.
Digital loggbok enligt BSAB
96 (SundaHus Miljödata eller
likvärdigt kan användas).
Avvikelser dokumenteras i
Avvikelselista.
Dokumentation
4
Trävaror
Dokumentation, certifiering
(märkning)
5
Koppar och zink
Trä från certifierat skogsbruk (FSC- och Solna Stad (På väg mot ett
PEFC-märkt) ska användas.
hållbart Solna)
www.fsc-sweden.org
Koppar och zink ska inte användas som Solna Stad (På väg mot ett
utvändigt tak- eller fasadmaterial.
hållbart Solna)
Dokumentation
Arkitekt,
Konstruktör
Arkitekt
6
Tryckimpregnerat virke
Tryckimpregnerat virke ska undvikas.
Solna Stad (På väg mot ett
hållbart Solna)
Dokumentation
Arkitekt
7
Tropiska träslag
Tropiska träslag ska inte väljas.
Solna Stad (På väg mot ett
hållbart Solna)
Dokumentation
Arkitekt
Alla
7.1.6 Avfall
Nr
Aspekt
Krav
Referens
Verifiering
Ansvarig
1
Avfallsutrymmen
(BFS 2011:6 ändringsförfattning BFS 2011:26)
Dokumentation
Arkitekt
2
Livsmedelsavfall
Utrymmen eller anordningar för hantering
av avfall ska anpassas till:
- hämtningsintervallen och avfallsmängderna,
- sorten och sammansättningen av avfall,
- behovet av rengöring,
- behovet av att de ska kunna användas så
att risken för olycksfall begränsas,
- lokala regler för avfallshantering om hur
avfall sorteras, förvaras och hämtas.
Soputrymmen ska vara väl tilltagna så
utrymme finns för eventuella framtida
krav.
Verksamheter från vilka livsmedelsavfall
genereras ska ansluta sig till hämtning av
biologiskt avfall (s k ”Gröna linjen”).
Solna Stad (På väg mot ett
hållbart Solna)
Dokumentation
Arkitekt
7.2
Byggproduktion
Nr
Aspekt
Krav
Referens
Verifiering
Ansvarig
1
Hantering och förvaring av kemiska
produkter och bränslen
Vid hantering av brandfarliga eller explosiva varor ska entreprenören ha rätt kompetens samt tillstånd. En utredning ska
göras om riskerna för brand och explosion
och vilka skador som kan uppkomma.
KIFS 2005:7, NFS 2003:24
Dokumentation
Entreprenör
Kemiska produkter och bränslen ska förvaras och hanteras så att spill och läckage
förhindras.
Rutiner för förvaring och hantering av
kemikalier och bränslen under byggtiden
ska tas fram och redovisas i entreprenörens miljöplan.
Vid förvaring av dieselbrännolja eller liknande med en flampunkt högre än 55 grader ska en anmälan skickas in till kommunen vid installation av cistern utomhus
ovan mark (1 – 10 m³).
Drivmedeltankar som är mobila ska vara
skyddade från påkörning och ska vara
godkända enligt ADR/ADR-S. Drivmedeltankar ska vara dubbelmantlade alternativt helinvallade med en invallning som
rymmer hela tankens volym.
För märkningspliktiga produkter ska säkerhetsdatablad samt förteckning över
dessa finnas på arbetsplatsen.
Om man använder en produkt på ett sätt
om inte är känt av tillverkaren ska man
informera leverantören om detta så att
riskbedömning kan göras.
2
Avfall
3
Buller
5
Natur och grönytor
6
Materialval
7
Minimera materialspill
8
Fukt
En avfallshanteringsplan ska upprättas av
entreprenören. Av planen ska redovisas
rutiner, ansvarig för avfallshanteringen,
typ av fraktioner, ritning som visar placering för kärl & containrar, etc. Planerna
ska godkännas av beställaren innan arbetena påbörjas.
Ska uppfylla Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2004:15, ”Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser”.
Etablering inklusive upplag ska ske med
hänsyn till befintlig vegetation. Detta ska
utföras genom att minimera etableringsytor och genom skyddande av befintlig naturmark.
De bygg- och installationsvaror som inte
redan är föreskrivna och avses användas i
projektet ska granskas och dokumenteras
enligt 7.1.5 Material.
Planera för måttbeställning av material
SFS 2014:25
Dokumentation
Entreprenör
NFS 2004:15, ”Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser”.
Dokumentation
Entreprenör
Solna Stad (På väg mot ett
hållbart Solna)
Trädprogram Stallmästaregården
APD-plan (Arbetsplatsdispositionsplan)
Entreprenör
Se 7.1.5 Material.
Dokumentation
Entreprenör
Solna Stad (På väg mot ett
hållbart Solna)
Dokumentation
Entreprenör
Fuktsäkerhetsbeskrivning vilken tagits
fram i projekteringsskedet ska följas.
Fuktsäkra byggmetoder med fuktmätning
ska utföras. Fuktsäkerhetsdokumentation
ska tas fram och fuktsäkerhetsansvarig
med dokumenterade kompetenskrav ska
utses.
Se 7.1.4.5 Fukt
Dokumentation
Entreprenör
7.3
Förvaltning
Nr
Aspekt
Krav
1
Miljöplan förvaltning
Senast vid slutbesiktning ska följande finnas tillgängligt:
- Skötselplan för grönytor på tomten
- Skötselinstruktioner för energieffektiv
drift, genomgång och injustering av energisystem, belysning, styr och regler och
ventilationsanläggning.
- Information om källsortering,
instruktioner om omhändertagande av
farligt avfall.
- Skötsel av inomhusklimat och material
och ytskikt.
- Digital loggbok för byggvaror.
Referens
Verifiering
Ansvarig
Dokumentation
Alla
Dagvattenstrategi
För
Solna Stad
Dagvattendamm i södra Frösunda
Oktober 2002
Dagvattenstrategin har antagits av Kommunstyrelsen 2002-10-07,
Byggnadsnämnden 2002-05-29, Miljönämnden 2002-05-28, Tekniska
nämnden 2002-05-21 och Solna Vatten AB 2002-04-08.
2
Innehållsförteckning
Inledning
3
Mål
3
Hur ska vi arbeta för att nå våra mål
Via planläggning och avtal
Via utredningar
Via samverkan och utbildning
Via skötselinstruktioner
4
4
4
4
5
Exempel på åtgärder
6
Ämnen som kan finnas i dagvatten
Tabeller över ämnen och källor
Trafiken i Solna
Trafikflödeskarta
8
8
9
10
Reningsmetoder
11
Vart tar dagvattnet vägen
Karta med avrinnings- och delavrinningsområden
14
14
Recipienter i Solna
Föroreningskänslighet
Grundvatten
15
16
17
Ansvarsfördelning
17
Litteraturtips
18
Dagvattenstrategin har tagits fram i samarbete mellan Miljökontoret och
Solna Vatten med Veronica Gelland Boström och Lena Gehlin som
ansvariga. Synpunkter har inhämtats från stadsbyggnadsdivisionen,
stadsarkitektkontoret och tekniska kontoret.
Dagvattenstrategin har antagits av Kommunstyrelsen 2002-10-07,
Byggnadsnämnden 2002-05-29, Miljönämnden 2002-05-28, Tekniska
nämnden 2002-05-21 och Solna Vatten 2002-04-08.
Fotografier: Veronica Gelland Boström
3
Inledning
Dagvatten är ett samlingsnamn för regn-, smält- och spolvatten som avleds
från tak, gator, parkeringar och grönytor. Under en lång period på 1900-talet
har dagvattnet hanterats som ett problem, där lösningen var att så snabbt
som möjligt avleda vattnet från stadsmiljön. Nutidens samhällsplanerare har,
i och med ökade kunskaper om miljö och ekologi, lärt sig att betrakta
dagvatten som en positiv resurs i samhällsplaneringen.
För att vi inom Solna stad ska kunna arbeta fram lösningar med en
ekologiskt anpassad hantering av dagvattnet, är det väsentligt att tydliga mål
finns uppsatta. Denna dagvattenstrategi ska nyttjas som ett redskap för att
åstadkomma kretsloppsanpassade dagvattenlösningar, där vi inte ska vara
främmande för att synliggöra dagvatten även inne i centrala stadskärnor.
Vatten har stor betydelse för människor. Synligt vatten i utemiljöer ger i
allmänhet en positiv upplevelse. Värdefulla utemiljöer med dammar och
öppna diken/bäckar kan skapas med hjälp av dagvatten. Anläggningarna
kan utformas så att de är dekorativa både med vatten i och när de är torra.
MÅL
• Dagvatten som avleds till recipient eller omhändertas lokalt
genom infiltration ska vara så rent att det inte ger negativ
påverkan på levande organismer.
• Dagvatten ska tas omhand så nära källan som möjligt.
• Grundvattennivåerna ska inte förändras på grund av stadens
expansion.
• Dagvatten ska nyttjas som en resurs vid stadens utbyggnad.
4
Hur ska vi arbeta för att nå våra mål
Stadens förvaltningar och bolag ska arbeta aktivt, för att vi ska nå de
uppsatta målen.
Via planläggning och avtal
C Vid översiktsplanering ska eftersträvas att skapa sammanhängande stråk
för öppen dagvattenavledning.
C Staden ska i planeringsprocessen verka för att dagvatten omhändertas i
s.k. tröga system. Specifika krav, grundade på stadens mål, ska skrivas
in i exploateringsavtal och detaljplaner. Därmed ges möjlighet att skapa
utrymme för dagvattenhantering.
C I ett inledande skede av planprocessen ska man klargöra det aktuella
områdets lokala förutsättningar för att ta hand om dagvatten, och på
vilket sätt det ska ske. Uppgifterna ska ligga till grund för det fortsatta
planeringsarbetet. Stadsarkitektkontoret ansvarar för att respektive
förvaltning/bolag kontaktas, för att dessa ska kunna medverka med sina
specifika kunskaper.
Via utredningar
C En inventering av trafikförorenat dagvatten inom Solna ska utföras
senast under 2003, med förslag till åtgärder för rening. Redovisning bör
ske i en "rapport", vilken sedan ska nyttjas i planeringsprocessen. Ett
åtgärdsprogram ska tas fram med utgångspunkt från rapporten.
C Miljökonsekvensbeskrivningar enligt PBL, samt konsekvensbeskrivningar
för dagvattenhantering upprättas i de fall en byggnation får konsekvenser
för dagvattenhanteringen. Detta gäller även om det inte krävs en MKB
enligt PBL.
C En vattenplan för Solna stad ska tas fram under 2003. I denna bör en
noggrann bedömning av recipienternas föroreningskänslighet göras.
C En inventering av tänkbara förorenade områden i Solna ska göras senast
2003, enligt Solna stads miljöprogram.
Via samverkan och utbildning
C En väl fungerande samverkan mellan stadens olika förvaltningar och
bolag är väsentlig för att åstadkomma en miljöriktig hantering av
dagvattnet.
C Genom utbildning av personal, ska staden verka för att få en modern och
miljöriktig hantering av dagvatten.
5
Via skötselinstruktioner
C Noggranna planer för hur gatuunderhållet ska skötas, ska arbetas fram
senast under 2003.
C Underhållsplaner med driftansvar och tydliga skötselinstruktioner för
dagvattenanläggningar, ska arbetas fram i samband med planarbetet och
utbyggnaden av anläggningen.
Ju renare våra gator och vägar är
desto renare blir dagvattnet.
Dagvatten som avleds i öppna diken i staden ger spännande miljöer. Solparken i Råsunda.
6
Exempel på åtgärder
∗
∗
∗
∗
∗
∗
∗
Slamsugning av dagvattenbrunnar längs gator med trafikbelastning över
8000 fordon/årsmedeldygn bör utföras 4 ggr/år, övriga brunnar 2 ggr/år.
Minska mängden dagvattenbrunnar till
förmån för ett lokalt omhändertagande,
t.ex. att leda in dagvattnet på planteringsoch gräsytor.
Fördröja dagvattnet på vissa ytor genom
att höja betäckningarna (genomförbart
inom vissa grönytor).
Avleda dagvatten från hustak via
utkastare. Eventuellt kan fastighetsägaren
erbjudas en ersättning för varje
bortkopplat stuprör.
Inom vissa grönytor kan
dagvattnet fördröjas, genom
att betäckningarna höjs.
Förorda att så kallade ”gröna tak” (sedumtak) anläggs.
Arbeta fram typsektioner för gator, där stor vikt läggs vid hantering av
dagvatten.
Arbeta för att kantstenar inte nyttjas, på platser där dagvattnet kan
avledas till omgivande mark. Om dagvattnet är förorenat kan
skyddsåtgärder behöva vidtas.
Kantstenar hindrar på många platser dagvatten från hårdgjorda ytor att rinna ut på
angränsande gräsytor.
7
∗
∗
∗
∗
Arbeta med att lämpliga beläggningar nyttjas, t ex genomsläpplig asfalt,
så att dagvattnet ges en möjlighet att tränga ner i underliggande mark.
Detta är särskilt lämpligt på ytor där dagvattnet är relativt rent, som till
exempel på gång- och cykelvägar och trottoarer.
Undvika att hårdgöra marken
runt träd. Hårdgjord mark runt
befintliga träd kan ersättas med
genomsläppligt material, vid
ombyggnad och andra större
förändringar.
Vid plantering av träd i
närheten av VA-ledningar kan
trädslag väljas, som inte har
hög benägenhet att söka sig in
i ledningar med rötterna.
Exempelvis bör poppel och pil
inte användas på sådana
platser.
Arbeta fram sektioner med krav
på hur ett träds och övriga
växters livsmiljö ska vara
utformad.
Runt träd är det lämpligt att använda
genomsläppligt material, som här i Södra
Frösunda.
Behandlingen av dagvatten ska alltid bedömas utifrån
föroreningarnas mängd och karaktär, samt förutsättningarna
i varje område och för varje recipient.
8
Ämnen som kan finnas i dagvatten
Dagvatten innehåller olika ämnen och olika mycket föroreningar beroende
på varifrån det kommer. Mängden varierar också med tiden. Ett kraftigt regn
efter en lång torrperiod ger höga halter. Generellt kan man säga att
dagvatten från industriområden och trafikytor innehåller höga halter av
föroreningar.
I tabellerna nedan redovisas vilka typer av föroreningar som kan förekomma
i dagvatten samt varifrån de kommer. Uppgifterna är sammanställda från
olika källor bl a från Stockholms dagvattenstrategi.
Ämnen
Olja
VSS, (flyktiga
suspenderade ämnen)
Dioxiner
Fenoler
Klorid
Syreförbrukande
ämnen
Svavelföreningar
Kväveföreningar
Cyanider
Polyaromatiska
kolväten
Suspenderat material
PCB
Trikloretylen och
Perkloretylen
Påverkan på människor och
djur
Skadligt för människor och djur.
Giftigt för växter.
Källor
Fordonsutsläpp, förbränning,
bensinstationer, verkstäder.
Trafikytor
Förbränning av avfall, rötslam,
PVC-plast
och av blyhaltig bensin.
Asfalterade vägar, multnande
växter.
Vägsalt
Oljespill, ej nedbruten organisk
substans
Förbränning
Förbränning, trafik och
gödningsmedel
Vägsalt, bensinförbränning
Påverkar grundvattnet.
Cancerogent och giftigt för
Förbränning av bensin diesel och människor och vattenlevande
förslitning av asfaltytor
djur.
Bildäck, asfalt, minerogent stoft
Giftigt för människor och djur.
Läckage från äldre produkter
Målarfärg, avfettningsmedel,
lösningsmedel
Metaller
Källor
Kvicksilver Krematorier, sopförbränning och
koleldning.
Kadmium Pigment, ytbehandling, handelsgödsel
samt som spårämne i t ex fossila
bränslen och cement.
Påverkan på människor och djur
Mycket giftigt för människor, djur och
växter.
Bly
Zink
Mycket giftigt för människor och djur
Koppar
Nickel
Krom
Fogar, balansvikter i däck.
Korrosionsskydd för stål (tak, fasader,
räcken, lyktstolpar). Mässing färger och
andra kemiska produkter, bilar och däck.
Koppardetaljer på byggnader,
bromsbelägg.
Rostfritt stål, oljeeldning
Exponerat rostfritt stål och impregnerat
virke.
Mycket giftig för människor och djur.
Giftigt för vattenlevande djur och växter
Livsnödvändigt i små mängder, för alla
organismer. I vattenmiljö är koppar en
av de giftigaste metallerna i höga
koncentrationer.
Livsnödvändigt i små mängder.
Livsnödvändigt i små mängder. Sexvärt
krom är skadligt för djur och människor.
9
Trafiken i Solna
Trafiken bidrar med en mycket stor del av föroreningsmängderna. Rening av
trafikdagvatten sker från delar av Uppsalavägen (E4) och delar av
Råsundavägen (fr o m 2002), men inga åtgärder är ännu vidtagna för det
övriga vägnätet.
Reningsdamm vid Igelbäcken, för dagvatten från Uppsalavägen (E4).
Inom Solna finns ca 3000 st dagvattenbrunnar, varav ca 2800 finns inom
gatumark. Regelbunden slamsugning av dessa brunnar skulle bidra avsevärt
till att förbättra kvaliteten på dagvattnet som avleds till recipienterna.
10
Kartan visar trafikflöden per årsmedeldygn. (Utförligare flödesuppgifter
finns i trafikavdelningens sammanställning: "Trafiken i Solna år 2000".)
11
Reningsmetoder
Det är viktigt att dagvattenfrågan aktualiseras tidigt i planprocessen för att
utrymme ska kunna reserveras för lämplig reningsmetod. Vid val av
reningsmetod ska alltid de lokala förutsättningarna noga vägas in. Med
utgångspunkt från vilken typ av föroreningar dagvattnet innehåller väljs
reningsmetod, eller ännu hellre en kombination av olika reningsmetoder.
Föroreningar finns i dagvattnet dels i löst form och dels i partikelform. De
partikelbundna ämnena kan avskiljas genom sedimentering, medan de lösta
ämnena är svårare att avskilja. Följande typer av reningsanläggningar visar
vilka möjligheter vi för närvarande känner till för behandling av förorenat
dagvatten.
Dammar
Vid stora flöden kan dammar kombinerade med oljeavskiljning vara ett bra
alternativ.
Reningseffekten avgörs av uppehållstiden. För näringsämnen uppgår
reningseffekten till mellan 40 - 80%.
Dagvattendamm i södra Frösunda.
Vegetativa metoder
Gräsbevuxna diken och översilningsytor har förmåga att såväl rena som
fördröja dagvattnet. Reningen sker genom att föroreningar fastläggs i
marken, bryts ner i matjordsskitet eller tas upp av växtligheten.
Flödeshastigheten är låg i diken vilket innebär att dagvattnet fördröjs på sin
väg mot recipienten.
Reningseffekten för bakterier och kolväten uppgår till 70 - 90% och
tungmetaller till 35 - 75% samt näringsämnen till 30 - 40%. Diken ska ges en
längd av min. 60 m för att nämnda reningseffekter ska uppnås.
12
Infiltration
Infiltration av dagvatten är en utmärkt metod att använda för relativt rent
dagvatten, t.ex. från gång- och cykelvägar, tak (- ej koppartak) och grönytor.
Vid eventuell infiltration av förorenat dagvatten bör man säkerställa att
föroreningarna inte sprids till grundvattnet, t.ex. genom att lägga tätskikt en
bit ned i marken. Infiltration av kraftigt förorenat vatten kan leda till att
marken så småningom blir mättad med föroreningar och behöver schaktas
bort och bytas ut.
Prefabricerade olje- och slamavskiljare
Vid omhändertagande av förorenat dagvatten från mindre ytor är olje- och
slamavskiljare en bra reningsåtgärd. Lamelloljeavskiljare är ett bra alternativ
när det disponibla utrymmet inte är så stort.
Reningsgrad för olja och olika partiklar är för en lamelloljeavskiljare 97%.
Avsättningsmagasin
Vid dagvatten från starkt trafikerade
ytor och där markutrymmet är
begränsat är avsättningsmagasin en
lämplig reningsanläggning. I
magasinet ska oljeavskiljare vara
inbyggd.
Reningseffekten efter 36 timmar
uppgår till 92 - 98%.
Våtmarker
Våtmarker är ett sätt att med
naturens egna reningsmöjligheter
rena dagvatten. Våtmarker kan vara
naturligt förekommande eller
anlagda, varvid anlagda våtmarker
är att föredra, eftersom man då inte
påverkar redan befintliga livsmiljöer.
Reningseffekten för tungmetaller
uppgår till 55 - 75% och för
näringsämnen till 10 - 30%.
Här byggs ett avsättningsmagasin för
trafikdagvatten från Råsundavägen.
Dagvattenbrunnar
Dagvattenbrunnen kan kallas en reningsanläggning i miniatyr under
förutsättning att drift- och underhåll av dessa utförs med stor omsorg. Den
viktigaste åtgärden är att regelbundet slamsuga brunnarnas sandfång, där
en stor del föroreningar fastnar. Ur miljösynpunkt innebär ett misskött
sandfång att slam "sköljs ur" brunnen vid kraftiga regn och förs ut i
ledningssystemen, vilket får en ökad miljöbelastning på recipienten som
följd. Slammet från de brunnar som ligger längs vägar med mycket trafik,
ska transporteras till tipp för att omhändertas som miljöfarligt avfall.
13
Brunnsfilter
Brunnsfilter finns på marknaden i många utföranden. Dessa filter ska dock
betraktas som komplement till andra reningsmetoder. De kan nyttjas för
enstaka brunnar där tillsyn och byte av insatser kan ske kontinuerligt.
Reningsverk
Från enstaka platser runt om i Solna förekommer att dagvatten avleds till
spillvattenledningar. En strävan ska vara att undvika sådana inkopplingar.
För trafikförorenat dagvatten ska andra lösningar alltid övervägas, då
kvaliteten på slammet från reningsverken i annat fall försämras. Slam från
reningsverk sprids på åkermark.
Målsättningen vid dagvattenhantering ska vara att åtgärder för rening
utförs så nära källan som möjligt. Reningsmetoden kan då bäst
anpassas till dagvattnets innehåll. Det är dessutom lättare att förstå
åtgärderna, när de vidtas där problemen alstras.
14
Vart tar dagvattnet i Solna vägen
Dagvattnet från Solna avleds till 6 st ytvattenrecipienter. Solna kan delas
upp i ca 40 st delavrinningsområden med 60 st utlopp till recipienter. Varje
delavrinningsområde har sina speciella förutsättningar och möjligheter att
omhänderta dagvatten för rening.
Samtliga ytvattenrecipienter är mer eller mindre påverkade av föroreningar
från bl.a. dagvattenutlopp och åtgärder bör vidtas för att minska
belastningen från dessa. Recipienter och avrinningsområden redovisas på
kartan nedan. För mer detaljerade uppgifter kontaktas Solna Vatten.
Avrinnings- och delavrinningsområden
15
Recipienter i Solna
Recipienterna i Solna är näringsrika (eutrofa), med höga till mycket höga
halter av fosfor (totalfosfor).
Recipient
Fosfor
Kväve
tillståndsklass tillståndsklass
Råstasjön
4
3
Brunnsviken
4
3
Bällstaviken
4
3
Ulvsundasjön
3
2
Karlbergssjön
4
3
Edsviken
3
2
SNV:s
bedömningsgrunder.
Klass
1 Låga halter
2 Måttligt höga halter
3 Höga halter
4 Mycket höga halter
5 Extremt höga halter
Tabell 3. Tillståndsklasser för Solnas sjöar, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för
sjöar och vattendrag (Rapport 4913).
Igelbäcken är också näringsrik, precis som sjöarna, men har inte med
nuvarande underlag kunnat placeras i någon tillståndsklass.
Igelbäcken, Brunnsviken, Råstasjön och Edsviken har mycket höga naturoch rekreationsvärden. Brunnsviken och delar av Igelbäcken och Edsviken
ligger i nationalstadsparken. Bällstaviken, Ulvsundasjön och Karlbergssjön
har höga rekreationsvärden.
Brunnsviken vid Hagaparken.
16
Föroreningskänslighet
Alla recipienter påverkas negativt av
tillförsel av föroreningar. Med
nuvarande underlag görs
bedömningen att Igelbäcken,
Brunnsviken och Råstasjön är de
recipienter i Solna som är mest
känsliga för tillförsel av förorenat
dagvatten. I tabellen nedan redovisas
en översiktlig bedömning av
recipienternas föroreningskänslighet.
Igelbäcken mellan Uppsalavägen och
Järvavägen.
Igelbäcken i Ulriksdal.
Recipient
Känslighet för föroreningar
i tillrinnande dagvatten
Råstasjön
2
Brunnsviken
2
Bällstaviken
3
Ulvsundasjön
3
Karlbergssjön
3
Igelbäcken
1
Edsviken
4
Lilla Värtan
5
Solnas recipienters
känslighet för föroreningar
i tillrinnande dagvatten.
1
2
3
4
5
Extremt känslig
Mycket känslig
Känslig
Något mindre känslig
Mindre känslig
Tabell 4. Solnas recipienters känslighet för tillförsel av föroreningar.
En vattenplan för Solna stad ska tas fram. I denna bör en mer noggrann
bedömning av recipienternas föroreningskänslighet göras.
17
Grundvatten
Vid infiltration av dagvatten är grundvattnet recipient för det vatten som når
längre ned i marken. En stor del av grundvattnet rinner sedan ut i våra sjöar.
Grundvattnets kvalitet är därför betydelsefull för vattenkvaliteten i sjöarna.
Infiltration av rent dagvatten är positivt. Vi ska sträva efter att bibehålla
naturliga grundvattennivåer. Vi bör också värna om grundvattnets kvalitet,
varför förorenat dagvatten först behöver renas, innan det infiltreras till
grundvattnet.
Solnas största grundvattenmagasin finns i Stockholmsåsen, i östra delen av
kommunen. Två skyddsområden för grundvattentäkt finns i åsen.
Ansvarsfördelning
För att få tyngd och kraft bakom denna dagvattenstrategi är det av stor vikt
att ansvaret för att avleda, fördröja och rena dagvatten läggs under en hand.
Förslaget skiljer sig från dagens situation, där ansvaret är fördelat mellan
flera parter; Solna Vatten, Tekniska kontoret (gatuavdelningen) respektive
Miljökontoret (parkavdelningen).
C Helhetsansvaret läggs under Solna Vatten.
Svanar vid Råstasjön
Vatten, ett ovanligt vanligt ämne
I flytande form bildar det utmärkta kommunikationsleder.
I frusen form blir det lättare än sig självt.
I gasform färdas det över kontinenter och utfälls som livgivande regn.
I vatten uppstod livet, av vatten beror livet sedan dess.
(Okänd författare)
18
Litteraturtips:
Lättläst överskådligt och inspirerande
•
VATTEN I DAGEN – exempel på ekologisk dagvattenhantering.
Författare Gabriella Lönngren
Beställs hos Svensk Byggtjänst
Metoder för rening av dagvatten
•
RENING AV VÄGDAGVATTEN, Vägledning nr 7
Beställs hos Statens Geotekniska Institut, SGI
•
YT- OCH GRUNDVATTENSKYDD, Vägverket, publ.1995:1
Beställs hos Vägverket Stockholm
•
VÄGDAGVATTEN DIMENSIONERING AV AVSÄTTNINGSMAGASIN
Rapport 0108
Beställs hos Vägverket
Dagvattnets föroreningsinnehåll
•
DAGVATTNETS SAMMANSÄTTNING, RECIPIENTPÅVERKAN OCH
BEHANDLING, VA-Forsk, rapport nr 1994-06
Utgiven av VAV, KTH och Stockholm Vatten AB
Beställs hos Svensk Byggtjänst
•
DAGVATTNETS SAMMANSÄTTNING, VA-Forsk, rapport nr 1994-11
Beställs hos Svensk Byggtjänst
Reningsanläggningar vid E4 (samt vattenskyddsområden)
•
DAGVATTENOMHÄNDERTAGANDE FRÅN E4 MELLAN HAGA
NORRA TRAFIKPLATS OCH ROTEBRO TRAFIKPLATS, Vägverket,
Rapport 1998:0326
Beställs hos Vägverket Stockholm
Anm. Ordförklaringar finns i flertalet av angivna litteraturtips !
Dnr: 'ffiV 20 14/ 95909
1 (2)
Mellan Tra fikverket Region Stockholm, nedan kaUat Trafikverket, och Solna kommun, nedan
kaUad Staden, har under de förutsättningar som anges i § 3 nedan träffats följande
AVTAL
avseende anläggande av skyddsräl på Värtabanan
intill Stallmästaregården
B,\KGRUN D
Detaljplan för fastigheten Solna Haga 2:7, Stallmästaregården (SBN/2009:1 89), nedan kaUad
Detaljplanen, konuner inom kort att läggas fram till Solnas konununfullmäktige för antagande,
Detaljplanen syftar till att möjliggöra en ny byggnad för hoteU och konferens, Byggnaden
kommer som närmast att ligga ca 15 meter från Värtabanans spårmitt.
Värtabanan är för närvarande, på grund av genomförande av projekt Norra Länken och
stadsutvecklingsonuådet Hagastaden i Stockholm, förlagd i ett provisoriskt läge, men beräknas
återläggas i permanent läge meUan år 2017 och 2019,
Ny bebyggelse inom Detaljplanen ligger ino m riskavstånd från Värtabanans permanenta läge, För
att skydda bebyggelsen och minimera konsekvenserna vid en urspårning har länsstyrelsen i sitt
utstäUningsyttrande stäUt som krav att s,k, skyddsräler anläggs på en sträcka på Värtabanan där
sådana skyddsräler normalt inte skuUe anläggas, Länsstyrelsen har vidare stäUt som kravatt ett
avtal som reglerar utbyggnaden av dessa skyddsräler träffas meUan Trafikverket och Staden innan
Detaljplanen antas, Trafikverket accepterar i detta faUskyddsräler som säkerhetsåtgärd, då
hastigheten är låg på banan,
§l
P ,\ RTERN AS AT,\G,\ND E
Staden har tagit fram bifogat underlag för erforderlig omfattning av skyddsrälerna, Bilaga l,
Tra fikv erket ansvarar för att befintliga spårritningar revideras med den framtagna förlängningen
av skyddsrälerna, Trafikverket anlägger skyddsrälerna när Värtabanan återplaceras i sitt
permanenta läge, Trafikverket ansvarar för drift- och underhåU av skyddsrälerna,
§2
Staden skaU ersätta Trafikverket för samtliga kostnader för anläggande av skyddsrälcrna enligt § l
ovan, med undantag för kostnader för Trafikverkets interna arbete för granskning och
godkännande av handlingar samt revidering av spårritningar, Ersättning utgår för den faktiska,
verifierade kostnaden, E rsättning enligt denna § 2 skaU erläggas mot faktura efter slutbesiktning
av skyddsrälerna,
..
Dnr: T RV 2014/ 95909
§3
A VTALETS GILTI GHET
Detta avtal är till alla delar förfa Uet utan ersättningsrätt för någondera parten om inte Solnas
kommunfullmäktige senast 2015-12-3 1 antar Detaljplanen genom beslut som vinner laga kraft.
*****
Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt.
För Trafikverket Region Stockholm
För Solna kommun genom dess
kommunstyrelse
)
(
)
(
)
2 (2)
•
SWECO~
PM
UPPDRAG
UPPORAGSLEDARE
DATUM
Skyddsr31vid Stallm3staregården
Jan Dahlberg
2014·10·24
UPPDRAGSNUMMER
UPPRATT AD AV
7500769000
Kim Nilsson
Skyddsräl på Värtabanan vid Stallmästaregården
1 (5)
I Sweco Rall AB
NK c.\uS9rs\sekhm\desktop\Slallmastargården\pm skyddsr!!1 Slalltnastargflrden.docx
SWECO~
1. Sammanfattning
Sweco Rail AB har av Anders Bodin Fastigheter AB fått i uppdrag att utreda placering och
konstruktiv utformning av skyddsral på Vartabanan langs en stracka som går längs med
planerad bebyggelse av Stallmästaregården .
Förslag om placering samt konstruktiv utformning av ca 96 meter skyddsräl från den nya
jarnvägsbron över Norrtull förbi planområdet för Stallmästaregården ut mot Vartan ar
sammanfattat i detta PM. Förslaget om anordning av skyddsräl är tänkt att ske i samband med
Trafikverkets projekt att bygga Vartabanans slutläge.
1.1 Syfte och funktion
Detta PM är föranledd av Anders Bodin Fastigheter AB 's önskan aU mildra konsekvenserna vid
en eventuell urspårning och reducera sannolikheten att ett urspårende tåg på Vartabanan skall
ge konsekvenser på intilliggande planerad utbyggnad av Stallmästaregården . Samt att visa hur
en lösning med hjälp av skyddsräl på Värtabanan skall realiseras.
1.2 Förutsättningar
Enligt detaljplan för Stallmästaregården i stadsdelen Haga upprättad februari 2013 föreslås
utbyggnad av Stallmästaregården som angränsar till Vartabanan. Vartabanan har idag på grund
av byggnation av Norra Länken en tillfällig dragning på en tillfallig järnvägsbro cirka 50 meter
syd/sydost om planområdet. Denna tillfälliga dragning förväntas anvandas fram till och med år
2017-2018. Den nya och permanenta dragningen av Värtabanan vilket innefattar ny järnvägsbro
leder till att planområdet angränsar direkt mot Värtabanan . Den nya bebyggelsen av
Stallmästaregården hamnar som närmast ca 15 meter från Vartabanans nya spårdragning.
Den nya järnvägsbron skall utföras med urspårningsskydd i och med en brokonstruktion med
förhöjda kantbalkar som är förhöjda i förhållande till rälsen. Denna form av konstruktion ger
motsvarande skydd mot urspårning som skyddsräler enligt BVF 586.65. I direkt anslutning av
den nya brons landfäste byggs en stödmur. Den nya stödmuren uppfyller inte villkoren för att
fylla en funktion som urspårningsskydd.
Stödmuren i anslutning till den nya järnvägsbron börjar ca 4 meter innan planerad utbyggnad av
Stallmästaregården. Innan stödmuren kommer den nya Vartabanan gå på en banvall som ligger
ca 6 meter högre an planområdet. Enligt den upprättade Riskanalysen för Stallmästaregården
görs en bedömning att en urspårning med ett tåg som kommer från Värtan kan riskera att köra
ner för banvallen och hamna inom planområdet.
Vidare faststalls det i Riskanalysen för Stallmästaregården att avståndet mellan bebyggelse och
Värtabanan ej ska understiga 25 meter om inte åtgarder som skyddsräl eller annan
urspårningsskydd utförs på Värtabanan.
I den upprättade Riskanalysen för Stallmästaregården hänvisar man till ekvationer från
Structures built over railway lines - Construction requirements in the track zone (UIC Code 7772 R) , International Union of Railways , 2nd edition September 2002
3 (S)
I 20 14- 10PM
NK e:\users\sekimn'tdesklop\5Ia1lmastargården\pm skyddsral slallmaslafgården.doc)(
SWECO~
Enligt tidigare nämnda ekvationer kan man se att ett tåg på Värtabanan som åker i 70km/h kan
fara 61 meter längs spåret från och med en tänkt urspårning innan tåget faller av banvallen.
Detta innebär att ett tåg skulle kunna spåra ut 61 meter innan Stallmästaregården och ändå
hamna inom planområdet. Således behöver skyddsräl anordnas 61 meter från stödmurens slut
ut mot Värtan för att förhindra ett scenario där ett tåg från Värtan hamnar inom planområdet.
Som tidigare nämnts förhindrar den nya järnvägsbrons urspårningsskydd ett sådant scenario
inträffar med tåg från Norra Station .
Atgärden av skyddssräl på Värtabanan i anslutning till planområdet för Stallmästaregården
reducerar sannolikheten för att urspårande vagnar skall komma utanför spårområdet och
kollidera med byggnader inom planområdet. Vidare har anläggandet av skydds räl även positiva
effekter rörande återställandetid vid en eventuell urspårning vilket bör vara av intresse för
operatörer på Värtabanan .
I anslutning med att Värtabanan återfår sin slutgiltiga dragning och nytt spår ansluts till befintligt
anser vi att det är lämpligt att anordna skyddsrälen då merkostnaden för trafikverkets projekt
bara blir skyddsräl, varannan sliper med befästning samt arbetet för montage.
2. Omfattning
Nedan beskrivs föreslagen placering och konstruktiv utformning av skyddsräl på Värtabanan
längs den sträcka som går längsmed planerad bebyggelse av Stallmästaregården
2.1 Föreslagen placering och konstruktiv utformning av skyddsräl
Skyddsrälen skall anordnas i enlighet med Banverkets föreskrift 586.55 och i samband med
nybyggnation av Värtabanans slutläge.
Skyddssräl skall börja monteras 5 meter in från landfästets slut ca KM 1+730.4. Utspetsning av
skyddsrälen görs på ytterligare 5 meter in på landfästet ca KM 1+725.5.
Skyddsräl anordnas på en sträcka av ca 96 meter fram till KM1+826.4. Där sker utspetsning av
skyddsrälerna på 5 meter till KM1+826.4.
5 (5)
I PM
20 14 -10 -
NK c.\users\sekirmldesktop\stal,mas targårdeo\pm skyddsr~1I stallmästargårdendoex
1 (1)
Mellan Trafikverket Region Stockholm, nedan kallat Trafikverket, och Solna kommun, nedan
kallad Staden, har nedan träffats följande
AVTAL
avseende ersättning för arbeten föranledda av ny
detaljplan för Stallmästaregården
BAKGRUND
Detaljplan för Stallmästaregården (SBN/2009:189), nedan kallad Detaljplanen, kommer inom
kort att läggas fram till Solnas kommunfullmäktige för antagande.
Trafikverket har inom projekt Norra Länken anlagt en gång- och cykelväg, nedan kallad GCvägen, mellan Stallmästaregården och Värtabanan i enlighet med bifogad ritning, Bilaga 1. GCvägen ligger inom det område som omfattas av Detaljplanen.
ERSÄTTNING
Staden skall ersätta Trafikverket med 50 000 kronor i 2014 års prisnivå för utförandet av GCvägen. Ersättningen skall erläggas mot faktura.
*****
Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt.
Solna den
För Trafikverket Region Stockholm
För Solna kommun genom dess
kommunstyrelse
................................................................
(
)
...............................................................
(
)
................................................................
(
)
...............................................................
(
)